Möt två forskargrupper och deras ledare

Transcription

Möt två forskargrupper och deras ledare
KIBladet
KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 1 | 2015
STUDENTKÅREN:
Lärarnas
attityd kan
bli bättre
Sidorna 4–6
Nystarten:
Här är några
av vårterminens
alla händelser
TOPPMÖTET:
Med
samverkan
på agendan
Sidorna 16–19
Sidan 9
PORTRÄTTET:
Gabrielle Paulsson-­
Berne – KI-forskare
med flera uppdrag
Sidorna 12–14
Dubbelt upp!
Så leder de
sina grupper
Foto: ISTOCK
Reportage
på sidorna
24-27
Möt två forskargrupper och deras ledare
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
2015 blir ett spännande och
utmanande år för oss alla
2
015 har alla förutsättningar att bli
ett spännande, utmanande och
viktigt år för Karolinska Institutet.
Arbetet med att förverkliga Strategi
2018 är nu i full gång i alla delar av vår
organisation. Diskussionerna kring det
regionala ALF-avtalet har intensifierats
samtidigt som allt fler medarbetare
engageras i planeringen av de stora
infrastrukturprojekt som kommer att
forma framtidens forskning, undervisning och vård.
ÅRET HAR STARTAT med en närmast
Anders Hamsten
rektor
historisk händelse. I början av februari
tillkännagavs vid en ceremoni i Hongkong att en privatperson med anknytning till Sverige donerar motsvarande
400 miljoner kronor till Karolinska
Institutet för forskning inom området
regenerativ medicin. Regenerativ medicin är ett av de forskningsområden där
vårt universitet har en internationellt
ledande ställning.
Donationen, som är en av de allra
största i Karolinska Institutets historia,
ska dels användas till att stärka och
vidareutveckla den pågående forskningen vid Karolinska Institutet i Stockholm, dels till att etablera ett fristående
forskningscentrum under vår ledning i
Hongkong.
EN SAMMANHÅLLEN centrumbildning
med två noder bildas på detta sätt och
kommer att förstärka det redan existerande framgångsrika samarbetet mellan
Detta är första
gången som Karolinska Institutet etablerar
egen verksamhet utanför
landets gränser.
Karolinska Institutet och universitet i
både Hongkong och Fastlandskina.
Till en början kommer den nya
centrumbildningen att fokusera på
forskning kring ny behandling av svår
hjärtsvikt, leversvikt, ryggmärgsskador
och neurodegenerativa sjukdomar
såsom Parkinsons sjukdom.
Detta är första gången som Karolinska Institutet etablerar egen verksamhet
utanför landets gränser.
KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET
är vår enskilt viktigaste samarbetspartner. Stora möjligheter öppnar sig
om Karolinska Institutet och universitetssjukhuset lyckas integrera sina
verksamheter bättre än i dag. Men, om
framtidens hälso- och sjukvård ska
kunna fungera som en solid bas för
universitetets kärnverksamheter
måste vi även vidareutveckla samarbetet med övriga sjukhus och
vårdenheter där klinisk forskning
och utbildning bedrivs.
VARKEN KAROLINSKA INSTITUTET eller
universitetssjukhuset utnyttjar i dags­
läget sin fulla potential.
Vi behöver därför en gemensam
strategi för samarbetet inom universitetssjukvården. Det är dags att formulera gemensamma och ambitiösa mål
för klinisk forskning, utbildning, hälsooch sjukvård, innovation, kunskaps­
tillämpning och kunskapsspridning.
Ansvaret för de strategier som krävs
för att de definierade målen sedan ska
uppnås är delat, eftersom rollerna för
Karolinska Institutet och Karolinska
Universitetssjukhuset är olika; universitetet har ansvaret för forskning och
utbildning medan ansvaret för sjukvård,
kunskapstillämpning och kunskapsspridning ligger hos universitetssjuk­
huset. För innovation föreligger ett
delat ansvar.
DET ÄR SPORTLOVSTIDER och snö
i stora delar av landet. Många av er
kanske passar på att ta några lediga
dagar för att ge er ut i skidspåren eller
njuta av en långpromenad i solen.
Jag önskar er alla en stimulerande
och produktiv vårtermin.
SPANING
MAN TALAR OM...
TIPSET
… Årets svensk 2014
V
ad har utmärkelsen årets
DELAS UT AV FOKUS
svensk 2014 inneburit för
dig, Johan von Schreeb, kirurg­
l Årets svensk är en utmärkelse
och docent vid Centrum för
som delas ut av tidningen Fokus.
katastrofmedicin vid Karolinska
Tidigare pristagare är bland
Institutet?
andra Gunnar Strömmer,
– Det är klart att det är smick­
grundare av Centrum för rättvisa,
rande att få en sådan utmärkelse
2013, Jonas Gardell, författare
som, förutom grundandet av Läkare
till ”Torka aldrig tårar utan
utan gränser, hänger ihop med ebo­
handskar”, 2012, och nätaktivisten
la-engagemanget. Jag var en av dem
Christopher Kullenberg, 2011.
som ringde i larmklockan för att få
fart på internationella insatser. Men
jag ser det som ett lagpris till alla jag
har jobbat med.
det inga alls. Det gäller framför allt
I intervjuer med dig framgår
de som är mer långsamt insättande
att du inte tycker att det går
och som har med fattigdoms­
tillräckligt snabbt med
problematik att göra.
insatser vid katastrofer,
Ebolaträning för
är det så?
fältarbete som blixtin– Det går snabbt vid
sattes under höstteren viss typ av katastro­
minen 2014 är den
fer, framför allt de som
snabbast startade kurspassar mediedrama­
en i KI:s historia. Är
turgin. Som jordbävning­
snabbheten något att
Johan
von
Schreeb.
ar, där det finns drama­
ta till sig även i andra
Foto: ELIN BJÖRKLUND/FOKUS
tiska bilder av förstörelse.
sammanhang?
Då kommer det för många
– Absolut. Sedan kan allt som
fältsjukhus, har vi sett i den forsk­
sker i en hast bli bättre. Men den
ning vi gör här på Karolinska Insti­
här kursen var nödvändig – ett av
tutet. Vid andra katastrofer kommer
de stora problemen var att folk
inte visste hur man ska jobba med
ebola. Det fanns mycket rädslor
och okunskap. En av mina målsätt­
ningar har varit att lyfta in KI på en
större arena, där vi spelar en roll i
samtidshistorien. Vi måste visa att
vi har en relevans och kan agera i
samtiden. Jag tycker att kursen är en
bra illustration för vad ett universitet
kan göra. Den bidrog till att Sverige
skickade personal till det drabbade
området.
Vad önskar du dig mest av allt
just nu?
– Att vi under 2015 kan deklar­
era att de västafrikanska länderna
är fria från ebola, det vill säga att
sjukdomen inte blir endemisk.
Samhällenas utveckling har satts på
paus och de indirekta effekterna
får enorma konsekvenser. Vi visade
i en nyligen publicerad studie att
inläggningsgraden på sjukhus har
minskat med 70 procent sedan
epidemin startade. Sannolikt har
fler människor dött på grund av den
indirekta effekten av epidemin än av
ebolaviruset.
SOFIA STRIDSMAN
TRE SAKER JAG HOPPAS PÅ JUST NU
1
Att stödet från det omgivande
samhället för Karolinska Institu­
tet, inom landet och i världen,
utvecklas vidare, så att vi kan
stärka vår ställning som ett interna­
tionellt ledande medicinskt universitet
trots hårdnande global konkurrens.
2
Att en höggradig integrering
uppnås mellan Karolinska Insti­
tutet, Karolinska Universitets­
sjukhuset samt övriga sjukhus
och vårdenheter som kommer att ingå i
universitetssjukvården och att den kan
stå som modell för resten av landet.
3
Att vintern
snart övergår
i vår och
mörker
förvandlas till ljus.
Ett flyktingläger
för syriska flyktingar i
Domeez, Irak, är en av
de platser där Läkare
utan gränser bidragit
med hjälpinsatser.
THE YEAR BEGAN with a historic event.
In February, it was announced at a
ceremony in Hong Kong that a private
person with links to Sweden is to dona-
2 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015
te the equivalent of 400 million kronor
to Karolinska Institutet for research into
regenerative medicine, one of the many
fields in which our university has a
prominent international position.
The donation, one of the most
generous in the history of Karolinska
Institutet, will be used to strengthen
and develop the research being done at
Karolinska Institutet and to establish an
independent research centre under our
auspices in Hong Kong.
THIS WILL CREATE a dual-node research centre that will reinforce the
fruitful collaboration that already
exists between Karolinska Institutet
and universities in Hong Kong and
mainland China. Its initial focus will
be on research into new therapies for
serious heart failure, liver failure, spinal
injury and neurodegenerative diseases
such as Parkinson’s. This is the first time
that Karolinska Institutet has establish­
ed a centre beyond Sweden’s national
borders.
KAROLINSKA UNIVERSITY HOSPITAL is
our single most important partner, and
if we both manage to integrate our businesses more effectively than is currently
the case, great opportunities await us.
However, if tomorrow’s healthcare is to
provide a solid platform for the university’s core activities, we must also continue to develop our partnerships with all
I
nstitutet i P3, ett veten­
skaps­program i Sveriges
Radio, med programledaren
och På spåret-tävlanden
Jesper Rönndahl,
letar nu efter
det coolaste
vetenskaps­
ljudet. När
vårsäsongen
drar i gång
i mars börjar
också tävlingen
Jesper
”Sounds of sci­
Rönndahl.
ence”. Befinner
du dig mitt bland ljud som
kan kopplas till vetenskap
så kan du skicka in en ljudfil
(exempelvis via inspelnings­
funktionen på mobilen) till
redaktionen. Nominerade
ljud spelas upp i programmet
och lyssnarna får rösta fram
det bästa bidraget. Skicka
ditt bidrag till institutet@
sverigesradio.se med ljud,
förklaring av ljudet och kon­
taktuppgifter.
SIFFRAN
70
Den högre utbildningen är
starkt könsuppdelad. När­
mare 70 procent av det totala
antalet yrkesexamina är av­
lagda av kvinnor. Kvinnorna är
dessutom i majoritet på sju av
tio yrkesexamina. Bland dem
finns stora yrkesgrupper som
arbetsterapeuter, psykologer
och sjuksköterskor. Källa: UKÄ
Foto: LÄKARE UTAN GRÄNSER
CITATET
”Jag har inte
tränat sedan
lumpen och
det var väl en 70 år
sedan.”
2015 promises to be an exciting year for us all
2015 PROMISES to be
an exciting, challenging and important year for Karolinska
Institutet. The implementation of
Strategy 2018 is in full swing in all parts
of our organisation; discussions on
the regional ALF agreement have been
intensified; and growing numbers of KI
employees are becoming involved in
the planning of the major infrastructure
projects that will shape research, education and healthcare for the decades
to come.
Tävla med
vetenskapliga
ljud i radio
the other hospitals and clinics engaged
in clinical research and education. We
therefore need a common cooperation
strategy for clinical research, education,
healthcare, innovation, and knowledge
application and dissemination.
Det säger Runar Ekstrand,
91, i tidningen Allers, som
tillhör de yngre 90-plussare
som nu tränar regelbundet
på Sickla hälsocenter i Nacka.
Att det aldrig är för sent att
börja träna bekräftar forskare
vid Karolinska Institutet som
bland annat rekommenderar
hopprep som ett utmärkt sätt
att förebygga benskörhet.
THE WINTER SPORTS holidays are
drawing close and the country is blanketed in snow. Many of you might be
seizing the opportunity to spend a few
days on the slopes or enjoy long walks
in the sunshine. Whatever you are
doing, I wish you all a stimulating and
productive spring semester.
ANDERS HAMSTEN
Vice-Chancellor
KI Bladet, Karolinska Institutet, Kommunikationsavdelningen, Nobels väg 6, 171 77 Stockholm
Ansvarig utgivare: Christina Bostedt, kommunikationsdirektör, tel 08-524 865 68, [email protected]
Chefredaktör: Madeleine Svärd, tel 08-524 838 94, [email protected] Grafisk form: Tove Harström, Iris Media
Översättningar: Neil Betteridge Tips och adressändring: [email protected] Tryck: V-TAB, Västerås 2015.
KI Bladet kommer ut med fyra nummer 2015. Webbplats: ki.se/kibladet
Nästa nummer
av KI Bladet kommer den
22 maj 2015.
KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 3
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Hallå KI, pass
på attityden!
MF vill att kritiska studenter får bättre bemötande
I en rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ,
har studentkårer vid landets
lärosäten fått svara på frågor
om hur klagomål från studenterna hanteras.
Medicinska Föreningen
(MF) vid Karolinska Institutet
pekar på flera fall av otrevligt
bemötande från lärare och
kursansvariga.
KI har tydliga policyer, rutiner
och dokument, anser MF, vilket
ger en god grund för hanteringen av klagomål från studenterna. Det som däremot saknas i
de aktuella fallen är en god dialog. I 21 av totalt 35 olika ärenden
till studentombudsmannen under
våren 2014 möttes studenterna av
ett otrevligt eller anklagande sätt
hos ansvariga inom en kurs eller
ett program när de framförde sina
klagomål.
DET ÄR EN BILD som MF:s nya
ordförande Jennie Sporre och nya
vice ordförande Andrea Montano
Studenter som vill
gå vidare med sina
klagomål blir ofta
ifrågasatta för sin
kompetens
SE HIT, STUDENTER
SE HIT, LÄRARE
MF:S RÅD TILL STUDENTER
SOM HAR KLAGOMÅL:
MF:S RÅD TILL LÄRARE
OCH KURSANSVARIGA:
Var inte rädd för att prata
med din lärare eller handle­
dare, det är inte fel att påtala
brister och som student kan du
ofta påverka.
Var saklig i din beskrivning
av problemet eller kritiken.
Kontakta studentkåren om
du tycker det är svårt att
framföra ditt ärende själv, antin­
gen sektionen (representanter
för ditt program) eller studen­
tombudsmannen (studenter på
grund- eller avancerad nivå)
eller doktorandombudsmannen
(studenter på forskarutbild­
ningsnivå).
Ta inte kritiken personligt
utan se klagomål som
konstruktiv återkoppling.
Betrakta studenten som en
resurs som bryr sig om sin
utbildning.
Att bli kontaktad av
studentombudsmannen
eller doktorandombudsmannen
betyder inte att klagomåls­
ärendet har ”gått långt” utan
att studenten vill ha en
representant för att inleda en
dialog.
1
2
3
Montes känner igen. De berättar
om lärare, handledare och kursansvariga som hamnar i försvarsställning när kritik riktas mot dem.
”Du är inte utbildad än” eller
”du håller inte det akademiska
måttet” kan vara argument som
studenterna får i retur.
– Studenter som vill gå vidare
med sina klagomål blir ofta ifrågasatta för sin kompetens, säger
Andrea Montano Montes.
MF:s uppfattning är att det inte
handlar om undermåliga studenter, utan om engagerade studenter
som vill påverka sin utbildning
och att en förklaring till den defensiva inställningen hos enskilda
1
2
3
medicinskaforeningen.se
Läs mer.
lärare kan handla om en ovana i
att hantera kritik.
– Om man jämför med disciplinärenden som hanteras på
central nivå, där studenterna har
upplevt ett väldigt gott bemötande, finns en vana att utreda en situation eftersom det är disciplinnämndens huvudsakliga uppgift,
säger Jennie Sporre.
DET FINNS ingen formell träning för
det här uppdraget och många slits
mellan handledarrollen och kliniken, förklarar Mats Rundgren i programnämnden för läkarprogrammet, ett av KI:s största program.
– Men får man uppdraget ska
man också klara av allmän social
kompetens, säger han.
Däremot vill han poängtera
att i en konflikt är det två parter,
studenten och läraren, och ingen
utifrån som bedömt ärendet.
– Det innebär inte att man ska
bli olämpligt bemött. Men man
ska inte heller bara acceptera beskrivningen. I kursutvärderingar
får vi ofta bra resultat vilket inte
utesluter att vi har enskilda konflikter, säger Mats Rundgren.
MF FÖRESPRÅKAR en bättre dia­
log mellan akademin och studenterna. Till exempel genom
workshops som tar upp scenarier
som visar att klagomål kan leda
till något bättre, och Mats Rundgren nämner att kraven på pedagogisk kompetens ökar.
– I en kommande lärargeneration kommer i princip alla att ha
genomgått formell pedagogisk utbildning, säger han.
För att undvika att studenter
och akademin blir som två olika
läger råder studentombudsmannen John Håkansson fler att vända
sig till honom.
– Ofta kommer ärenden till
student­ombudsmannen ganska
sent. Jag tror på att utbilda i de
rutiner som finns och att så fort
man har ett ärende ta kontakt
med studentombudsmannen, som
kan hjälpa till att föra en bättre
dialog mellan den klagande och
motparten. Då skulle man kunna
undvika många missförstånd, säger han.
UNPLEASANT
RESPONSE FROM
TEACHERS
A survey of student
unions conducted
by the Swedish
Higher Education
Authority (UKÄ)
reveals the atti­
tudes of students
towards the hand­
ling of complaints.
According to the
report and the
Medical Students’
Union (MF) at
KI, there have
been numerous
incidents in which
students have felt
badly treated by
teachers and cour­
se coordinators at
the university.
MADELEINE SVÄRD
[email protected]
Utbildningsdekanen: ”Allvarligt”
UKÄ-rapporten lyfter fram det som brister i klagomålshanteringen på KI, men det finns många goda exem­pel
också. MF:s vice ordförande Andrea Montano Montes (till höger), som tagit studie­uppehåll från biomedicinska
analytiker­programmet och MF:s ordförande Jennie Sporre (till vänster) från samma program, nämner ett: “Vi
pratade med representanter för vårt program om att få extra tillfällen för tentamen, och de lyssnade på oss.
Resultatet blev att alla var mindre stressade och vi fick en otroligt bra och engagerad klass.” Foto: GUNNAR ASK
4 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015
n – Jag ser allvarligt på detta och
det är bara att beklaga att studenterna upplever att vi inte tagit till
oss av kritik vi fått tidigare. Samtidigt är det positivt att studenterna upplever att det finns tydliga policyer för att omhänderta
klagomål, säger Annika Östman
Wernerson, dekan för utbildning
vid KI.
Hon uppfattar det till stor del
som en attitydfråga som KI måste
arbeta med generellt, och att le-
darskapet är av största vikt för en
förändring.
– Naturligtvis ska vi ha en öppen och konstruktiv dialog med
våra studenter då de framför
klagomål. Vi kan lära oss mycket
av studenterna och de kan bidra
till att utveckla KI:s verksamhet
och arbetsmiljö. Studenterna är
dessutom våra blivande kollegor,
säger Annika Östman Wernerson,
som nu ska ta upp och diskutera
frågan i KI:s ledning.
DEAN OF HIGHER
EDUCATION:
“URGENT AND REGRETTABLE”
Annika Östman Wernerson.
“This is a matter of urgent concern
to me, and I find it regrettable
that the students think we’ve
not taken their complaints
seriously,” says Dean of Higher
Education Annika Östman
Wernerson. “At the same time,
it’s reassuring that they feel that
there are coherent policies in place
for handling complaints.”
Läs mer om
klagomåls­
hantering för
doktorander på
nästa sida.
KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 5
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
DO: Problemet är svårt
att rå på i vissa miljöer
John Steen anser att lärare
bör klara av att hantera kritik
Klagomål från forskar­
JOHN STEEN TROR även att
studerande hanteras
studenter ibland inte tas
bra centralt på KI
riktigt på allvar och
men brister på lokal
att de kan tolkas som
Fortsättning
nivå. Ofta gäller
överkänsliga.
från föregående
doktorandens
– Men även om det
uppslag
klagomål huvudskulle vara så måste
handledaren, och då
man kunna hantera
har institutionen ofta
det, det måste bli en del
backat upp personal och
av lärarprofessionen.
den klagande har inte tagits
Han får medhåll av Bob Harpå allvar.
ris, professor och studierektor
för forskarutbildningen, som
Enligt doktorandombudsmannen menar att det delvis handlar om
(DO), på MF, John Steen, stäm- en kultur där man inte är van vid
mer den bild som kommer fram konfrontation.
i UKÄ-rapporten (se artikel på
– Ett systematiskt problem
föregående uppslag), även
är att det finns för lite
om den inte är represenåterkoppling och att det
tativ för KI som helhet.
är sällsynt med en ärlig
För dem som drabbas av
diskussion och att reett dåligt bemötande är
flektera över sin roll som
det allvarligt.
handledare, säger han.
– Både när det gäller
klagomål från grundutMED FLER TILLFÄLLEN för
bildningsstudenter och
feedback skulle situatiodoktorander handlar det
nen se bättre ut, menar
ofta om samma miljöer. Bob Harris.
han. Men vissa struntar
Det finns institutioner
helt i utvecklingssamtal,
där vi har kontaktat previlket man ska ha, och träffar
fekter och även dekaner på cent­ bara sina doktorander när det
ral nivå och sett att det har blivit behövs en signatur för årlig uppbättre. Men andra miljöer är svå- följning.
rare att rå på, säger han.
– En bra handledare lägger
inte över problemen på sin doktorand utan sätter ljuset på sig
själv, då är det lättare att hantera
något som inte fungerar, säger
Bob Harris, som fått pris för sitt
sätt att utveckla forskarutbildningen på KI.
– Handledarutbildningen har
Ett systematiskt
gett resultat, men många har
problem är att det
fortfarande inte gått en sådan
finns för lite
utbildning. Det måste finnas en
återkoppling
vilja att förändras också, säger
han.
MADELEINE SVÄRD
[email protected]
6 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015
Many nominations
were received
from departmental
heads in response
to the adverti­
sement posted
by the Board of
Higher Education
for its new “Fram­
tidens utbildnings­
ledare” leadership
programme. 30
participants have
since been chosen
and the course is
now in full swing.
”Framtidens utbildningsledare” går på deltid och utbildar deltagarna inom ledarskaps- och utbildningsfrågor. Foto: TERESA SÖRÖ
30 utvalda utbildas
till framtidens ledare
Ibland tolkas studenterna som överkänsliga, tror doktorandombudsmannen på MF, John Steen.
Foto: GUNNAR ASK
DOCTORAL STUDENTS’ OMBUDSMAN: IT’S
OFTEN ABOUT THE SAME ENVIRONMENTS
Complaints from KI’s doctoral students are dealt with well at a
central level but poorly at the local. Many such complaints con­
cern the students’ principal supervisors, who are often backed up
by their departments, a tendency that leaves the complainants
feeling that they have not been taken seriously.
Arbetsmiljön har fått en egen dag på KI
n Ett nytt inslag bland KI:s olika temadagar hade premiär strax före årsskiftet. Då genomfördes för första
gången en arbetsmiljödag som ägnade sig helhjärtat
åt frågor om arbetsmiljö och hälsa på arbetsplatsen.
Huvudtalare var Richard Bolden vid Bristol Business
School, University of the West of England, som talade under rubriken Vad är ett akademiskt ledarskap?
Andra talare var Malin Lohela Karlsson vid Institutet
för miljömedicin, och Christer Sandahl, arbetsmiljönämndens ordförande.
I slutet av dagen delade rektor Anders Hamsten ut
KI:s första arbetsmiljö- och hälsopris, som gick till
Dan Segerbäck vid institutionen för biovetenskaper
TRAINING
PROGRAMME FOR
FUTURE LEADERS
och näringslära för att han i mer än 20 år ”engagerat
och systematiskt arbetat med att utveckla både den
fysiska och psykosociala arbetsmiljön på institutionen”. Prissumman på 30 000 kronor används för fortsatta arbetsmiljöinsatser på institutionen. Före detta
KI-medarbetaren Christina Hallgren fick ett heders­
omnämnande för att hon under sin yrkesverksamma
tid varit drivande och utvecklat arbetsmiljöfrågorna på
KI, framför allt vad gäller laboratoriesäkerhet. Arbetsmiljödagen ska nu bli ett årligt inslag och den andra i
ordningen genomförs hösten 2015.
Se Rickard Boldens föreläsning på youtube: KI’s
Work Environment Day: Richard Bolden.
När styrelsen för utbildning
annonserade om det nya ledarskapsprogrammet Framtidens utbildningsledare var
det många som nominerades
av sina prefekter. Nu är 30
deltagare utvalda och utbildningen i full gång.
Sari Ponzer.
dels att de kan se en karriär inom
KI som prefekter, dekaner eller
utbildningsansvariga, och hur de
ska kunna leda den pedagogiska
verksamheten, säger projektledaren Sari Ponzer.
Syftet med det tre terminer långa
programmet är, som namnet säger, att grunda för en karriärutveckling mot ledarskapsuppdrag
inom akademin.
– Vi räknar med att deltagarna dels får mer kunskaper och
färdigheter om hur man bäst når
de mål man har framför sig, och
FRAMTIDENS
utbildningsledare
finansieras av styrelsen för utbildning men deltagandet sker på arbetstid som avsätts av respektive
institution. Det var viktigt att låta
prefekter nominera deltagarna.
– Vi ville försäkra oss om att
de nominerade hade prefektens
mandat och att de var personer
man verkligen ville lyfta fram. Tyvärr kunde inte alla nominerade
få plats inom programmet trots
väldigt fina meriter.
Deltagarna kommer från nästan alla KI:s institutioner. Samtliga är disputerade, har dokumenterad pedagogisk erfarenhet och
är KI-anknutna som forskare och
lärare eller som kliniker.
UTBILDNINGEN HAR tre teman:
ledarskap, organisation och pedagogiskt utvecklingsarbete och
ges med nationella och internationella experter vid tre internat och
flera heldagsevenemang.
– Hur man leder verksamhet
inom universitetet är annorlunda
än inom en sjukvårdsorganisa-
Nya studenter tipsades om inre morötter
korta.nu/richardbolden
Du hittar Richard Boldens föreläsning via snabblänken.
n Den 19 januari startade vårterminen med en välkomstdag för nya KI-studenter. Aula Medica fylldes
med cirka 450 blivande arbetsterapeuter, fysioterapeuter, läkare och sjuksköterskor som fick lyssna på
välkomsttal och föreläsningar.
En av flera föreläsare var Ola Hermanson vid institutionen för neurovetenskap, som talade under
rubriken ”Hjärnans vindlingar och vrår” – om sin
väg från student till forskare. Efter lunchmacka och
mingel talade Sara Bengtsson vid institutionen för
klinisk neurovetenskap om att hitta sin ”inre morot”.
Att försöka hamna i ett tillstånd av ”flow” var hennes
råd för att ta sig an en uppgift på bästa sätt.
Därefter var en studentpanel redo att svara på frågor från publiken.
En fundering som dök upp var hur man som ny
student lyckas hinna med ett snabbt tempo på föreläsningarna.
– Jobba ihop i en studiegrupp, diskutera efter föreläsningarna. Alltid är det någon som har antecknat
och förstått vad som sades. Man lär sig av och genom
varandra, var rådet från panelen.
Bara dagar innan, den 16 januari, firades fysioterapeuter och sjuksköterskor, arbetsterapeuter och läkare som tagit sin examen. Så från oss alla till er alla:
Välkomna! Och grattis.
tion. Inom akademin är självständighet tydligt uttalat och då kan
det vara svårare att få alla med sig,
säger Sari Ponzer.
Men det finns också ytterligare
en poäng med att gå en sammanhållen ledarskapsutbildning.
– Man får ett personligt nätverk som man kan söka stöd och
hjälp hos. Jag har fortfarande
kvar mitt nätverk från när jag
gick programmet Framtidens
lärare på KI. Det är väldigt betydelsefullt i det dagliga arbetet,
säger hon.
MADELEINE SVÄRD
[email protected]
Nya ansikten
i Aula Medica.
KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 7
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Arvet efter Retzius
laddad fråga på KI
Artiklar i Dagens Nyheter om
Retzius kraniesamling har
väckt en debatt på Karolinska Institutet om Retzius ska
finnas kvar som namngivare
åt olika platser på campus.
”Vi kan inte frikänna
1800-talsanatomerna
från rasforskningen”,
säger Olof Ljungström
vid enheten för medicinens historia och kulturarv. Foto: GUNNAR ASK
När nya byggnader uppfördes på
campus Solna i början av 1990-talet
namngavs flera platser efter Anders
Retzius och sonen Gustaf Retzius:
Retziuslaboratoriet, Retzius väg
och föreläsningssalen Gustaf Retzius. Bägge var välkända anatomer
i 1800-talets vetenskapssamhälle
och hör till de mest framstående
profilerna i lärosätets historia.
Som en del i sin anatomiska
forskning bedrev de också rasforskning och samlade ihop kranier från olika delar av världen.
Flera länder har bett om att kvarlevorna ska återlämnas. KI har
kritiserats för att inte ha hanterat
detta tillräckligt skyndsamt.
FÖRRA VÅREN lyfte en doktorand
vid institutionen för neurovetenskap, Neuro, frågan om Retzius
problematiska koppling till rasforskning i en skrivelse till rektor.
Doktoranden föreslog att namnet skulle tas bort från de platser
på KI som i dag bär deras namn.
Olof Ljungström vid enheten för
medicinens historia och kulturarv
beredde underlaget till svaret på
skrivelsen.
– Historien behöver skrivas på
ett annat sätt än tidigare. Förslagsställaren ställer på ett sätt
rätt frågor. Det fanns tillräckligt
mycket information om Retzius, för att han skulle börja ställa
frågor. Försvinner Retzius namn
kommer framtida personer inte
på samma sätt kunna ställa de frågorna, säger han.
FRÅGAN ÄR inte ny. Den har rests
tidigare och Olof Ljungström tror
att frågan antagligen återkommer
även om man tar bort namnet.
– Vi kan inte frikänna 1800-tals­
anatomerna från rasforskningen.
Vi kan inte vitmåla dem och få bort
det ur historien. Å andra sidan,
om man bara använder det prob­
lematiska som urval för vad man
ska göra i den här situationen blir
det också ofullständigt. En fungerande syntes måste omfatta båda
sakerna, säger Olof Ljungström.
Det har ännu inte fattats något
beslut i namnfrågan.
– Vi planerar ett öppet seminarium i frågan och ska därefter ta
frågan om namngivningen under
övervägande. Vi måste beakta vilka
associationer ett namn ger, även om
detta inte är en på långa vägar fullständig bild av Retzius, säger Per
Bengtsson, universitetsdirektör.
I HÖSTAS BESLUTADES om flera ak-
tiviteter för att diskutera rasforskningens historia vid Karolinska
Institutet. Bland annat planeras
under våren ett internt seminarium för medarbetarna på Neuro.
– Vi planerar också ett internationellt symposium om mänskliga
kvarlevor i museisamlingar och
hur de hänger ihop med rasforskningen, troligtvis till 2016, säger
Eva Åhrén vid enheten för medicinens historia och kulturarv.
KARIN SÖDERLUND LEIFLER
[email protected]
OM RETZIUS
l Anders Retzius (1796–1860)
var KI:s rektor under 30 år och
professor i anatomi.
l Gustaf Retzius (1842–1919)
fick internationellt erkännande
för sina publikationer om
nervsystemets och hörsel­
organets uppbyggnad, innehade
den första professuren i histologi
vid KI och var bland annat
hedersdoktor vid Harvard
university.
l Utställningen som finns i
Retziuslaboratoriets foajé ska
uppdateras med informations­
material om Retzius forskning
och kraniesamlingen i samband
med rasforskningen, med mer
information på KI:s webbplats.
l Kraniesamlingen kommer att
dokumenteras och inventeras
för att fördjupa kunskaperna om
samlingen och dess historiska
betydelse.
Rektor välkomnar påskyndad återlämning av kvarlevor
n Det ärende som Karolinska
Institutet berett om återlämning
av mänskliga kvarlevor till Nya
Zeeland, ligger nu hos utbildningsdepartementet som vill
påskynda processen för återlämning.
8 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015
Under 2014 återtog Karolinska
Institutet en tidigare deponerad
kraniesamling för att göra den
inventering och dokumentation
som krävs för att kunna hantera samlingen på ett värdigt och
etiskt riktigt sätt.
Samlingen uppmärksammas i
samband med artikeln i Dagens
Nyheter som väckt frågan om KI:s
historiska arv.
I det aktuella fallet har målet
varit att få en överblick över hela
den del av samlingen som rör
utom-europeiskt material, särskilt
urbefolkningar, utöver individer
från Nya Zeeland.
Rektor Anders Hamsten beklagar att det tagit så lång tid och välkomnar att regeringen vill skynda
på processen.
Vårterminens
nya ledamöter
Ett valår är till ända och en ny mandatperiod tog sin början den 1 januari
2015.
Under förra året har såväl dekaner
och prodekaner som lärarrepresentanter i konsistoriet och i verksamhets­
styrelserna valts.
Dekaner och prodekaner utsågs redan under våren 2014. Och i december fastställdes
också valresultatet för nya lärarrepresentanter i de tre verksamhetsstyrelserna.
Under hösten blev det också klart vilka
som får representera lärarna i Karolinska
Institutets högsta styrelse, konsistoriet, från
årsskiftet. Elias Arnér fortsätter i tre år till
och Anna Karlsson och Lena Von Koch är
nya ledamöter i konsistoriet.
Lärarrepresentanterna i verksamhetsstyrelserna valdes i sin tur av en nomineringsförsamling som representerade institution­
erna.
Mandatperioden gäller från 1 januari
2015 till 31 december 2017.
CONTROVERSIAL
NAME DISCUSSED
An article in Da­
gens Nyheter on
Retzius’s collec­
tion of crania has
sparked a debate
at Karolinska Insti­
tutet on whether
the name Retzius is
to be used around
KI’s Solna campus,
where many places
created during the
building phase of
the early 1990s
were named after
Anders Retzius and
his son Gustaf.
“We’re planning
an open seminar
on the question,
after which we’ll
be considering the
naming issue,” says
University Director
Per Bengtsson.
“We must take into
account the asso­
ciations a name
has, even if this is
by no means the
complete picture
of who Retzius
was.”
CK
:
to
TO
IS
Fo
MADELEINE SVÄRD
LÄRARREPRESENTANTERNA:
STYRELSEN FÖR UTBILDNING
Missa inget kul
på vårschemat!
Det nya kalenderåret bjuder både ny­
startade och omstartade seminarieserier, och på firanden som uppmärksammar trotjänare såväl som nydisputerade.
Här är några av vårens alla händelser.
Hitta mycket mer i KI-kalendern.
KI DISCOVERS – MED SVEN SANDIN
När: 18 februari klockan 12.00–13.00.
Var: Nobel Forum, KI Solna.
l Seminarieserien KI Discovers presenterar
fram­stående aktuell forskning av KI:s forskare.
Hela vår­serien finns presenterad på intern­
webben.ki.se.
FÖR NIT OCH REDLIGHET I RIKETS TJÄNST 2015
När: 18 februari.
Var: Svenska Läkaresällskapet OBS! Speciell
inbjudan krävs.
l Varje år delas utmärkelsen NOR ut till arbets­
tagare ”för nit och redlighet” som varit anställda
av staten under minst 30 år. Under kvällen
uppmärksammas också KI:s silvermedaljörer.
LÅT DIG INSPIRERAS AV EN PROFESSOR
– MED PETER FRANSSON
När: 26 februari klockan 12.15–12.45.
Var: Universitetsbibliotekets entré,
KI Huddinge.
l Seminarieserien ”Student - Låt dig inspireras
av en professor” fortsätter 2015 och välkomnar
KI-studenter med olika teman samt lunchmacka
och dryck. Alla professorer som föreläser finns
presenterade på ki.se.
KI DISCOVERS MED IGOR ADAMEYKO
– NU OCKSÅ I HUDDINGE
När: 4 mars klockan 12.00–13:00.
Var: Birkeaulan, KI Huddinge.
l Inom seminarieserien KI Discovers presente­
ras framstående aktuell forsk­ning av KI-forskare
– i vår även i Huddinge.
MOOC OM EHEALTH STARTAR
När: 22 april klockan 11.00.
Var: Online.
l Start för sexveckorskursen eHealth
– Opportunities and Challenges, en
introduktion. Kursen ges inom Massive
Open Online Course – MOOC vid KI, av
Centrum för hälsoinformatik vid institu­
tionen för lärande, informatik, manage­
ment och etik. Deltar gör människor från hela
världen – via internet.
PROMOTIONSHÖGTIDEN FIRAR
NYA DOKTORER
När: 22 maj.
Var: Stockholms stadshus OBS! Speciell in­
bjudan krävs.
l Karolinska Institutet arrangerar varje år
firandet av nydisputerade. Förutom nyblivna
doktorer promoveras även hedersdoktorer.
I vår är det dags igen.
ki.se, internwebben.ki.se
Läs mer om allt som händer i KI-kalendern.
Kursstart
för MOOC
om eHealth
l Professor Ann Langius-Eklöf, institu­
tionen för neurobiologi, vårdvetenskap
och samhälle (NVS).
l Professor Anette Lohmander, institu­
tionen för klinisk vetenskap, intervention
och teknik (Clintec).
l Universitetslektor Lars Henningsohn,
Clintec.
l Professor Carl Johan Sundberg,
institutionen för fysiologi och farmakolog
(FyFa).
l Universitetslektor Maria Bradley,
institutionen för medicin, Solna (MedS).
l Universitetslektor Anna Kiessling,
institutionen för kliniska vetenskaper,
Danderyds sjukhus (KI DS).
STYRELSEN FÖR FORSKARUTBILDNING
l Universitetslektor Maria Ankarcrona,
NVS.
l Professor Lennart Nilsson, institu­
tionen för biovetenskaper och närings­
lära (Bionut).
l Forskare Michael Fored, MedS.
l Professor Lars Holmgren, institu­
tionen för onkologi-patologi (OnkPat).
l Universitetslektor Marie Hasselberg,
institutionen för folkhälsovetenskap
(PHS).
l Professor Håkan Westerblad, FyFa.
STYRELSEN FÖR FORSKNING
l Professor Laura Fratiglioni, NVS.
l Professor Patrik Ernfors, institutionen
för medicinsk biokemi och biofysik
(MBB).
l Professor Anna Krook, FyFa.
l Professor Camilla Sjögren, institu­
tionen för cell- och molekylärbiologi
(CMB).
l Professor Per Hall, institutionen för
medicinsk epidemi­ologi och biostatistik
(MEB).
l Professor Anna Martling, institu­
tionen för molekylär medicin och kirurgi
(MMK).
KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 9
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Svårt redovisa hur
anslag fördelats på
män och kvinnor
KI ESTABLISHES
RESEARCH BASE
IN HONG KONG
AFTER DONATION
Karolinska Institu­
tet is to set up its
own research base
in Hong Kong. This
is made possible
by a donation of
USD 50 million,
equivalent to SEK
400 million made
by Hong Kong-ba­
sed businessman
Ming Wai Lau.
The Ming Wai
Lau Center for
Regenerative Med­
icine will comprise
two nodes, one
in Stockholm and
one in Hong Kong,
and will allow sci­
entists from Hong
Kong, China, and
around the world
to work together in
a research environ­
ment under the
auspices of KI.
Statskontoret fick regering­
ens uppdrag att analysera
hur mycket anslagsmedel och
externa forskningsmedel som
kommit kvinnor respektive
män till del, och hur lärosätena beslutar om fördelningen.
För KI:s del gick det bara att
redovisa en tiondel av de
fördelade anslagen.
– Mer än hälften av KI:s anslag
för forskning är externa – men
där är tyvärr kodningen av vem
som får vilket anslag inte tillförlitlig, säger Erik Forsse, utredare
på avdelningen för styrelsestöd
och internationella relationer vid
universitetsförvaltningen.
– Den andra hälften, fakultetsanslaget, fördelas till största
delen av institutionerna själva. Att be dem ta fram siffrorna
skulle ha inneburit ett alltför
omfattande arbete, säger han och
tillägger att KI precis har inlett en
översyn av ekonomisystemet för
att det bättre ska visa hur anslagen fördelas.
Med Ming Wai Laus donation på 400 miljoner kronor etablerar KI Ming Wai Lau Center för regenerativ medicin i både Hongkong och Stockholm.
KI satsar i Hongkong
med rekorddonation
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
rapport
nu redovisar från KI är alltså den
tiondel av anslagssumman som
forskningsstyrelsen fördelar direkt. Av dessa medel får män en
löneandel som är nio procentenheter större än den som går till
kvinnorna.
– Men den enda slutsats man
egentligen kan dra är att KI behöver bättre statistik, säger Erik
Forsse.
På den punkten är han överens
med Hans-Gustaf Ljunggren som
är dekan för forskning och ansvarig för anslagsfördelningen
från forskningsstyrelsen.
DET STATSKONTORETS
400 miljoner till nytt forskningscentrum för regenerativ medicin
Den 2 februari blev det känt att
Karolinska Institutet får 50 miljoner US dollar, motsvarande 400
miljoner kronor, av en privat donator, affärsmannen Ming Wai
Lau.
Han har studerat vid Kings College och London School of Economics, är registrerad advokat i New
York och ordförande och verk-
ställande direktör för fastighetsbolaget Chinese Estates Holdings
Limited.
Medlen från Ming Wai Lau
ska användas till ett forskningscentrum för regenerativ medicin
under KI:s ledning som får donatorns namn, och som kommer att
bestå både av en nod i Hongkong,
där Ming Wai Lau har sin huvudsakliga affärsverksamhet, och en
nod i Stockholm.
MÅLET ÄR BLAND annat att med
stamcellsteknik kunna återskapa
skadad vävnad i hjärta, lever och
nervsystem. Forskningen kommer
till exempel att fokusera på hjärt-
vävnad som skadats vid hjärtinfarkt, ryggmärgsskador och att finna bot mot Parkinsons sjukdom.
– KI ÄR EXPERT på regenerativ
medicin och detta är ett intressant
forskningsområde som innebär
stora möjligheter till banbrytande medicinsk forskning, säger
Ming Wai Lau i en intervju med
DI där han också berättar om sin
koppling till Sverige. De senaste
åren har han pendlat till Sverige eftersom hans familj, två barn
och deras mor, har bott här. I höstas flyttade familjen tillbaka till
Hongkong.
Ming Wai Lau Center blir det
första forskningscentrumet som
KI öppnar utanför Sverige och en
stor del i satsningen blir internationell rekrytering av framför allt
yngre ledande forskare.
– Den mycket generösa donationen från Ming Wai Lau öppnar
enastående möjligheter till genombrottsforskning inom dessa
mycket viktiga sjukdomsområden,
säger rektor Anders Hamsten som
också betonar vikten av samarbetet med forskarna i Hongkong och
Fastlandskina inom regenerativ
medicin för att uppnå målen.
Anslag till forskning om chefsmobbning
n Vad händer när mobbningen riktas uppåt och det är
chefen som blir utsatt?
Det har docent Christina Björklund vid Institutet för
miljömedicin vid KI, fått 3,3 miljoner kronor från AFA
Försäkring för att forska om.
Hon säger till Kollega.se att mobbning av chefer an10 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015
tagligen är vanligare än vad många tror, men det är något det talas tyst om. Mellanchefer har en särskilt utsatt
position, menar hon.
Christina Björklund hoppas att hennes forskning
kan leda till förslag på förbättringar av hur man hanterar chefer som utsätts.
dra omkostnader som inte med
lätthet kan härledas till kön, säger
han.
– När det gäller att beakta kvinnors och mäns förutsättningar
finns det mycket att jobba med.
Det handlar om frågor kring lika
villkor och karriärmöjligheter,
säger Hans-Gustaf Ljunggren
och nämner forskningsstyrelsens
strategiska satsning som innebär
att institutioner som anställer en
kvinnlig professor får ett extra
ekonomiskt stöd under fem år.
Även Christer Sandahl, ordförande i Rådet för lika villkor, och
Marianne Schultzberg, ledamot
i rådet och prodekan för forskar­
utbildningen, anser att det finns
mer att göra på jämställdhetsområdet.
ENLIGT MARIANNE Schultzberg
arbetar KI en hel del med jämställd rekrytering, men löner och
anslag har inte diskuterats lika
mycket.
Christer Sandahl:
– Om vi hade kunnat studera
hela anslaget skulle resultatet sannolikt ha blivit en viss övervikt i
anslagen för män, eftersom fler
män har professurer.
MADELEINE SVÄRD
[email protected]
Den enda slutsats
man egentligen kan
dra är att KI behöver
bättre statistik
I statskontorets rapport redo­
visas endast en liten del av
de fördelade anslagen på KI.
Foto: ISTOCK PHOTO
I oktober genomförde
KI sin stora medarbetar­
undersökning.
Nu kommer nästa steg.
Alla enheter och grupper ska
formulera en handlingsplan.
DIFFICULT TO
CHECK GENDER
DISTRIBUTION
OF GRANTS
Statskontoret
(The Swedish
Agency for Public
Management)
has demanded
reports from the
country’s educa­
tional institutes in
order to ascertain
how much of
the government
appropriation and
external research
grants goes to
women and how
much to men.
KI was able to
provide details on
ten per cent of its
appropriation: the
rest of the money
can not, as yet, be
gender catego­
rised.
– De ska fokusera både på det som
enkätsvaren visar är bra och på
åtgärder för det som behöver utvecklas, säger
personaldirektören Mats Engelbrektson.
Sista februari
ska alla handlingsplaner finnas på en portal
på internwebben. Minst 200
handlingsplaKI Bladet
ner blir det när
nr 4/2014.
alla är klara.
– Arbetet med resultatet av den
här enkäten är ingen pliktskyldig
övning. I så fall vore det inte värdefullt att skicka ut någon enkät
alls, säger Mats Engelbrektson.
NÄR PLANERNA finns ska HR-en-
heten och institutionerna gå igenom dem, och se vilka KI-övergripande åtgärder som behövs.
– I slutet av februari vet jag mer
om hur enheterna tänker arbeta.
När enkätresultaten kom i höstas visade den att förekomsten av
mobbning minskat.
Men den visade också att yngre
KI-anställda är mindre nöjda med
sin arbetssituation än äldre. Och
att KI:s övergripande strategi inte
är så känd.
I SLUTET AV ÅRET kommer en
mindre enkät att finnas tillgänglig som institutionerna och andra
kan använda för att följa upp sina
åtgärder.
– Uppföljning löper ständigt. Så
måste det vara, säger Mats Engelbrektson.
JONAS FREDÉN
[email protected]
SAMTIDIGT ANSER Hans-Gus-
taf Ljunggren att de frågor som
ställs är viktiga, men att statskontorets undersökning inte på ett
tydligt sätt ger svar på hur fördelningen av de statliga forskningsanslagen ser ut.
– Dessa täcker alltifrån löner
till hyror, core-faciliteter och an-
MADELEINE SVÄRD
[email protected]
Mellanchefer kan ha­en
särskilt utsatt position.
Foto: ISTOCK PHOTO
Med affärsmannen Ming Wai
Laus donation på 400 miljoner
kronor etablerar Karolinska
Institutet forskningsverksamhet inom regenerativ medicin
i samarbete med forskare i
Hongkong.
Översyn av KI:s
ekonomisystem
Så här ska
medarbetar­
enkäten
följas upp
EMPLOYEE SURVEY FOLLOWED UP
In February 2015, KI’s units are to
produce action plans detailing the
steps that will be taken in response
to last year’s employee survey. A
short follow-up survey will be taken
at the end of the year.
Massa nytt på bibblans webb
Se Nobelpristagarna svara
n KIB, Karolinska Institutets universitetsbibliotek har fått en ny webbplats som
såg dagens ljus den 14 januari. Den nya webbplatsen går i nya ki.se:s fotspår och
anpassar sig till olika skärmar som mobil, surfplatta eller dator (så kallad responsiv design).
Kolla in kib.ki.se och läs om alla olika områden (databaser, tidskrifter, praktiska
appar och uppslagsverk med mera) som biblioteket kan hjälpa till med.
n Missade du frågestunden med 2014 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin i december kan du se den på youtube i stället. Frågestunden var för anställda och studenter och May-Britt Moser och Edvard Moser stod för svaren. John
O’Keefe kunde inte medverka. Du hittar filmen snabbt med snabblänken:
korta.nu/fragestund
KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 11
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Det är speciellt att
ses tidigt på morgonen,
tre, fyra personer, och
köra hela dagen
i labbet
THE LIFE OF A
MULTITASKER
Det är roligt och givande att vara
engagerad på många håll. Samtidigt är universitetet beroende av
mångsysslarna, menar Gabrielle
Paulsson-Berne, senior forskare
med flera roller på KI.
En forskare, många roller
Uppdragen och rollerna som ska
kombineras i jobbet tenderar att öka
med åren, samtidigt som ansvars­
områdena blir mer övergripande.
Ofta är det härligt, ibland blir det
för mycket.
Aterosklerosforskaren Gabrielle
Paulsson-Berne vet. I likhet med de
flesta av sina seniora kolleger har hon
Anders Nilsson
ett antal olika roller på KI. TEXT:FOTO:
Gunnar Ask
12 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015
D
et är roligt att vara mångsysslare.
Och frustrerande. Och nödvändigt.
För femton år sedan var Gabrielle
Paulsson-Berne den som hittade bäst
i forskargruppens labb på CMM, Centrum för
molekylärmedicin. Som senior forskare, finner
hon sällan tiden att själv delta vid experimenten i labbet.
I dag är hon forskare, handledare, biträdande gruppledare, kursansvarig, lärare samt aktiv i olika kommittéer och nätverk på KI. Bland
annat. Labbandet får mestadels överlåtas till
postdoks och doktorander.
– Fast i måndags tog jag mig den tiden. Det
är speciellt att ses tidigt på morgonen, tre, fyra
personer, och köra hela dagen i labbet. Man
blir glad när man märker hur mycket som sitter i fingrarna, att de minns precis hur man
dissekerar fram en aorta på en mus. Att få vara
”hands on”, känna sig delaktig. Nyttigt är det
också – det är lätt att vid ett möte planera kom-
plicerade experiment och glömma hur lång tid
de tar att göra.
Gabrielle Paulsson-Berne forskar om hur
immunförsvaret påverkar åderförkalkning,
ateroskleros. Tillsammans med kärlkirurger
på Karolinska Universitetssjukhuset har hon
byggt upp biobanken BiKE, med bortopererade kärlförträngningar, plack, från patienter
med ateroskleros.
– För vart och ett av proven har vi samlat
data om 20 000 gener, om de är på- eller avslagna. Nu följer vi upp de spår vi hittat där,
för att upptäcka mekanismer som är delaktiga
i processen när placken spricker. De senaste
åren är det framför allt molekylen TLR7 som
jag studerat. Vi har intressanta resultat, men
inget är publicerat än.
ÅR 2007 HÖLL HON i uppbyggnaden av kursen
”Frontiers in translational medicine” på nystartade masterprogrammet i biomedicin, och
hon har varit kursansvarig sedan dess. Kursen
går varje hösttermin, och hennes tanke var att
vårterminerna därmed skulle innebära mer
ostörd forskning. Men riktigt så har det inte
blivit.
– Att få ihop en stor kurs är komplext. Att
lägga ett stort schema, rekrytera lärare, uppdatera kursinnehållet, jobba vidare med pedagogiken – allt sådant måste ske mellan kurstillfällena.
ANNAT SOM KONKURRERAR med den egna
forskningen är allt arbete som gäller forskargruppen i stort. Som att arrangera gruppens
seminarieserie, att organisera de interna strukturer som gruppen behöver för att fungera, att
vara den seniora ryggraden, kittet, som håller
ihop gruppen över tid, medan unga forskare
gör sina år i teamet och går vidare. Gabrielle
Paulsson-Berne har varit med i stort sett sedan gruppen startade – hon rekryterades som
The duties and
roles one has to
combine at work
tend to increase
over the years, as
does the scope of
one’s spheres of
responsibility. As
atherosclerosis re­
searcher Gabrielle
Paulsson-Berne
knows. Like most
of her senior
colleagues, she
has several hats to
juggle in her work
at KI. Fifteen years
ago, Dr Pauls­
son-Berne was the
one most au fait
with her research
group’s lab at the
CMM (Centre
for Molecular
Medicine); today,
as senior research
associate, she
rarely even finds
time to take part in
the experiments.
These days she is
a researcher, a su­
pervisor, a deputy
group leader, a
course coordina­
tor, a teacher and a
member of various
committees and
networks at KI.
Amongst other
things.
Read the
article in full on
ki.se/en/news
postdok i mitten av 1990-talet. De första åren
var gruppen åtta, nio personer. I dag är de ett
30-tal.
Det blir många roller. Hur går det att
kombinera dem?
– Det svåra är att få tid till allt. Men jag gillar
att göra många olika saker och det känns som
att alla vi seniora på KI är mångsysslare. Vi är
många som har svårt att låta bli att ta på oss
saker – det är roligt och givande att vara engagerad på många håll, man lär sig mycket, får ett
stort kontaktnät, träffar folk från hela världen.
Många av oss skulle nog tycka att det var tråkigt att ägna all tid åt bara en sak.
Samtidigt är universitetet beroende av
mångsysslarna, menar hon. Det är de som får
insyn i vad som händer på andra håll i organisationen, upptäcker beröringspunkter, får
olika delar av verksamheten att korsbefrukta
varandra.
– Att vara mångsysslare är också ett
KIBLADET | NUMMER 3 | 2014 | 13
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Campus Huddinge
får nytt framtidsgym
RÖSTER OM GABRIELLE: ”Hon är spindeln i nätet”
”Gabrielle och jag har arbetat ihop i
snart 20 år; hon var en av mina första
rekryteringar till gruppen. Hon har en
väldig yrkesskicklighet, är driftig och
duktig på att bygga nätverk. Jag im­
poneras också av hennes fighting spirit.
I gruppen är hon ofta den som håller
ihop allt, spindeln i nätet. Hon är en
väldigt glad person och förtjust i stora
fester. Vem som brukar vinna när vi
tycker olika? Både hon och jag har nog
en känsla av att det är den andra.”
Göran K Hansson, professor och
forskargruppledare vid CMM.
”När det gäller translationell forsk­
ning är Gabrielle mycket viktig i
kontaktytan mellan klinik och labb.
Hon har ett helikopterperspektiv
över kompetenser och tekniker
inom olika grupper och en förmåga
att koppla ihop rätt personer med
varandra. Jag frågar henne om den
experimentella sidan, hon frågar
mig om den kliniska. Det blir bra
diskussioner.”
Martin Halle, forskare vid KI
samt kirurg vid Karolinska
Universitetssjukhuset.
”Man blir glad av Gabrielle. Hon är
kreativ i det hon gör, oavsett om det
gäller att formulera tankar eller laga
en middag. Ett kreativt kaos kunde
det vara när man kom hem till henne
när barnen var mindre, för det var
alltid mycket på gång. Vi är båda
från Göteborg, som inte alls är lika
hierarkiskt som Stockholm, och jag
tycker att Gabrielle har behållit den
andan. Hon intresserar sig för alla
slags människor, oavsett position.”
MATNÖRD
”Jag är en teammänniska”
sätt att överleva på universitetet. Gör du
bara en sak är du väldigt sårbar.
För femton år sedan gick Gabrielle Paulsson-Berne KI:s mentorsprogram WISE, Women in Science.
– Det var väldigt lärorikt. Tyvärr har många
av dem som gick det lämnat KI – fast ett av syftena var just att få fler kvinnor att stanna här.
På varje nivå försvinner det mest kvinnor. Det
är problematiskt.
Hur kom det sig att du blev kvar?
– Jag har funderat på det. En viktig trampolin för mig var att jag fick en forskar­
assistenttjänst från Vetenskapsrådet efter
min postdok. Den gjorde att jag klarade mig
under en period när flera jämnåriga försvann.
Jag har också haft tur som hamnade i en forskargrupp som generellt varit bra på att på dra
in nya anslag.
HENNES OMFATTANDE utbildningsuppdrag
har också varit en stabiliserande faktor. Att
hon kunnat ta dem beror på att hon varit engagerad i utbildningen sedan hon själv var doktorand. Kollegerna som avstod från att undervisa
14 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015
I höst kan anställda och studenter börja träna på ett nytt
gym på campus Huddinge.
Om allt går i lås blir det ett
gym med det senaste inom
träningsvärlden.
Maria Edström,
väninna sedan tonåren.
När Gabrielle Paulsson-Berne blev kursansvarig fick hon avsäga sig en del annat arbete. ” Jag insåg med viss desperation att jag inte hann med.”
för att kunna koncentrera sig på forskningen
hade inte samma möjlighet.
Det är lätt att ta på sig för många arbetsuppgifter, konstaterar Gabrielle Paulsson-Berne.
För att uppgifterna är roliga och viktiga, för
att man uppskattar att bli tillfrågad och för att
man, i likhet med många av sina kolleger, är en
obotlig tidsoptimist.
– Ibland har det blivit för alldeles mycket.
Efter att jag blev kursansvarig var jag tvungen
att avsäga mig en del annat. Jag insåg med viss
desperation att jag inte hann med – högarna
växte, folk omkring mig började klaga på att de
inte fick svar på sina mejl.
NU ÄR BALANSEN BÄTTRE, men konflikterna
mellan de olika rollerna på jobbet uppstår ändå
ofta. Inte minst när det gäller att skriva ansökningar och artiklar.
– Folk kommer in med frågor, det ringer i
telefonen. Jag har svårt att göra mig icke tillgänglig. Många kolleger sitter hemma när de
ska skriva manuskript, jag också ibland. Men
det är ju lite konstigt – att vi måste hålla oss
borta från jobbet för att kunna jobba!
Det som hon mest önskar sig för att få ihop
pusslet med alla uppdragen är administrativt
stöd för kursansvariga och lärare.
– Man är tvungen att hålla i så mycket på detaljnivå för att få ihop en kurs. Det skulle jag
gärna slippa. Mycket tid kan gälla krångel med
lokaler till exempel. När man vill koncentrera
sig på att tänka ut nytt kursinnehåll och nya
pedagogiska grepp vore det väldigt skönt om
någon annan kunde tänka på logistiken.
Dessutom skulle det bli enklare att rekrytera
lärare till kursen om det fanns mer stöd.
– Många av dem som jag vill involvera i undervisningen säger ”Tyvärr, jag klarar inte att ta
på mig mer.” Vi behöver underlätta för lärarna,
och det ska löna sig att vara med och utbilda.
Var hämtar du energin du behöver? Vad är
din drivkraft?
– Viljan att vara med, att få vara en del av
något viktigt. Jag är en teammänniska, att
sitta ensam är uteslutet. KI är en underbar
smältdegel av engagerade nördar från hela
världen. Det finns något förföriskt i det.
[email protected]
Hälsa & kultur
Namn: Gabrielle
Paulsson-Berne
Född: I Göte­
borg 1960.
Familj: Barnen
Gustav, 25,
Niklas, 23, och
Emma, 21.
Bor: I Bromma.
Karriär i kort­
het: Grundut­
bildad kemist
vid Göteborgs
universitet.
Disputerad vid
KI i molekylär
genetik 1992.
Sedan 1995
medlem i Göran
K Hanssons for­
skargrupp vid
CMM, Centrum
för moleky­
lärmedicin,
nu som bitr
gruppledare.
Kursansvarig
för ”Frontiers
in translational
medicine” på
biomedicin­
programmets
masternivå.
Gör på fritiden:
”Allra helst:
ordnar kalas
och middagar
för familj och
vänner. Det är
väldigt roligt att
planera menyer,
jag är en riktig
matnörd. Just
nu är jag inspir­
erad av Jamie
Oliver. Med
mina barn, de­
ras kusiner och
mina syskon blir
vi 12–14 person­
er runt bordet.
Det är det bästa
jag vet! På som­
rarna behöver
jag få komma
till västkusten
och vara nära
ett riktigt hav –
ett sådant som
solen går ner
i, och som det
finns maneter i.”
– Det blir ett sorts framtidsgym,
där folk tränar i mindre grupper
och bygger sina egna tränings­
zoner. Vi minskar antalet maskiner. Istället öppnar vi upp ytor för
träning med fria vikter, redskap
som slyngor och rep, riggar, boxar och kettlebells, säger Patrik
Emanuels­son, friskvårdsansvarig.
Träningscentret blir en efter-
GRATIS TRÄNING
l Här placeras gymmet:
Alfred Nobels allé 23, campus
Huddinge, i markplan.
l Det blir gratis för anställda
och studenter.
l Öppettider även på helgerna.
l Invigning beräknas till hösten
2015.
längtad helhetslösning för både
anställda och studenter. Eftersom lokalerna tidigare använts av
fysio­terapeutstudenter, passar de
redan i dag bra för det nya gymmet. Förhandlingar pågår mellan
KI och Akademiska hus om ombyggnation och renovering.
Studentkåren MF i Huddinge
är nöjda med gymmet, men befarar att planerna på att inrätta
friskvårdens kontor i MF:s lokaler
skulle begränsa kårverksamheten.
– Vi tror att
kontorslokalerna
kan delas med
MF på ett bra
sätt. Alternativet
att ta träningsyta
till att bygga helt
nya kontorsrum
och en ny entré,
är ekonomiskt
tveksamt, säger
Patrik Emanuelsson.
HELENA MAYER
[email protected]
I samarbete med KI Friskvården ger KIB under
våren och hösten 2015 en rad föreläsningar
kring temat Hälsa och välbefnnande.
Olika dieter – varför lockas vi och är valet
verkligen ditt? / Petra Lundström
26 januari kl 12 i Huddinge
Kropp och själ – rörelse och bra mat för
psykiskt välbefnnande / Jill Taube
16 februari kl 12 i Huddinge
Träning, gener och hälsa
/ Carl Johan Sundberg
9 mars kl 12 i Solna
Kulturens betydelse för hälsan
/ Ola Sigurdson
11 maj kl 12 i Solna
Vi bjuder på lunchsmörgås till anställda, studenter
och alumner vid KI. Först till kvarn! Ingen anmälan!
Foto: ISTOCK
3
LEDARE
Varmt välkomna!
För mer information ki.se/ub
Universitetsbiblioteket
Ordning och reda i frysen!
Med frysrack kan du organisera så att du enkelt hittar dina
prover, samtidigt som du utnyttjar hela frysens utrymme.
Vi har ett brett sortiment av rack för din labfrys.
LabRum
- Inredning och utrustning för laboratorier. Läs mer på LabRum.se
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Den ene är rektor för KI sedan två år. Den andre ny sjukhusdirektör
på Karolinska Universitetssjukhuset, med bara fyra månader på posten.
I en intervju berättar de om gemen­samma utmaningar och om att för­
ena forskning och utbildning med universitets­sjukvård och innovation.
Det låter som om Anders Hamsten och Melvin Samsom är överens
om det mesta, men de försäkrar att så är det inte.
TEXT: Anders Nilsson FOTO: Gustav Mårtensson
Rektor möter...
NYE SJUKHUS­
DIREKTÖREN
Sams om
det mesta
16 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015
KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 17
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
ANDERS
HAMSTEN
Ålder: 61 år.
Gör: Rektor för
Karolinska Institu­
tet sedan 1 januari
2013, professor i
kardio­vaskulära
sjukdomar, forska­
re och teamledare
vid Centrum för
Molekylär
Medicin.
Bakgrund:
Specialist i hjärt­
sjukdomar och
internmedicin,
överläkare och
divisionsprefekt
vid Karolinska
Universitets­
sjukhuset, prefekt
vid institutionen
för medicin,
Solna, KI.
H
ur mycket kontakt
har ni hunnit ha
hittills?
MELVIN SAMSOM: En hel del.
Bland det första jag gjorde när
jag började tala med sjukhusets
styrelse om att ta det här uppdraget, var att kontakta Anders.
Det var viktigt för mig att lära
känna honom, och veta vad som
är på gång på KI, för att kunna
ta ställning till om jag ville ha
jobbet. Vi hade en rad samtal
under våren och hösten om hur
vi ser på samarbetet mellan
universitetssjukhuset och KI –
vad som funkar och vad som
behöver förändras.
ANDERS HAMSTEN: Inte minst
har vi talat om våra respektive
strategier, där det pågår arbete
på båda sidor. Eftersom KI och
universitetssjukhuset är så beroende av varandra var jag förstås
mycket nyfiken på vem Melvin
var. Jag kände till hans namn
sedan tidigare, som klinisk forskare och ledare, men vi hade inte
setts före maj 2014.
Vilka är de stora utmaningarna i samarbetet mellan KI och
Karolinska Universitetssjukhuset?
ANDERS HAMSTEN: Övergripande handlar det om hur vi ska
integrera universitet och universitetssjukhus bättre än i dag. Det
är vår huvudutmaning. Den kan
delas upp i olika delar. En viktig
del är frågan om ledarskap. I
båda organisationerna talar vi
nu mycket om vikten av gott
ledarskap, akademiskt ledarskap
för kunskapsintensiva, komplexa
18 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015
Den politiska ledningen
måste tydligt uttala att
universitetssjukhuset har
en särskild roll bland alla de sjukhus
och specialiserade vårdcenter som
vi har i Stockholmsregionen.
organisationer. Det är också viktigt att sörja för ett gemensamt
ledarskap, som fungerar i både
universitets- och sjukhusmiljö.
En annan del av utmaningen är
det organisatoriska: att harmonisera våra respektive strukturer, så att de passar varandra
bättre. Och så har vi förstås
frågorna om finansiering av alla
våra gemensamma aktiviteter.
Och att tillsammans arbeta för
högre kvalitet i universitetssjukvården.
MELVIN SAMSOM: Jag skul-
le vilja börja i andra änden:
vilka är möjligheterna? KI och
universitetssjukhuset har unika
förutsättningar tillsammans
– ett så erkänt universitet med
ett så stort universitetssjukhus
intill, på två campus. Om vi kan
samordna våra strategier ger
det oss en stark position, bland
annat när det gäller att driva
utvecklingen av morgondagens
sjukvårdssystem. Vi är överens
om att samarbetet inte fungerar
optimalt i dag, och att det finns
mycket att vinna på att förbättra
det. Resurser kommer alltid vara
en bristvara, men det finns en
hel del vi kan förbättra även med
befintliga resurser. Ett exempel
är att ta de områden som KI
excellerar i, och göra dem till
områden där även Karolinska
Universitetssjukhuset presterar i
topp, så att vi kan dra mer nytta
av varandra.
En annan viktig fråga är varumärket. För en stor del av omvärlden är båda våra organisationer
”Karolinska”. Det är ett starkt
varumärke som vi bör vårda.
På vilka områden ska den
ökade integreringen ske?
ANDERS HAMSTEN: Inom all
kärnverksamhet. Som jag ser det
är det fyra områden: forskning,
utbildning, universitetssjukvård samt, som fjärde punkt,
innovation, implementering och
kunskapsspridning. För att nå
dit behöver vi också arbeta med
ett femte område: gemensamma
infrastrukturer. Det byggs mycket nu, på både KI och universitetssjukhuset, och det är en stor
utmaning att se till att allt blir
utformat på ett sätt som gynnar
vårt samarbete.
Vad ingår mer i infrastruktur?
MELVIN SAMSOM: Det är lätt
att tänka på materiella inves-
teringar, men jag vill framför
allt betona betydelsen av mjuk
infrastruktur – människorna.
De nya miljöer som byggs är
förstås viktiga, och vi har också
stora behov av nya IT-system,
men viktigare ändå är att leta
efter rätt människor. Personer
som är i synk med oss, med hur
vi förändras. Det har varit en av
de mest centrala frågorna i våra
samtal: hur kan vi få rätt folk på
plats? De som kan se till de fyra
uppdrag som Anders nämnde:
universitetssjukvård, forskning,
utbildning och innovation. Jag
vet att det inte alltid varit så på
sjukhuset, utan att vård har varit
huvudfokus. Det kommer att
förändras under de kommande
åren.
ANDERS HAMSTEN: Apropå mjuk
infrastruktur vill jag påminna
om alla våra kombinationstjänster, däribland mer än 200 högt
kvalificerade professorer och
lektorer. Där har vi en gemensam infrastruktur att vårda!
Rekrytering är verkligen en
gemensam angelägenhet, och
våra långsiktiga planer har inte
varit tillräckligt synkroniserade
på den punkten.
Vad händer i samarbetet när
det gäller utbildningarna?
ANDERS HAMSTEN: En intressant
fråga är att identifiera de bäst
lämpade kliniska lärandemiljöerna för våra studenter: hur
relevanta de är för våra olika
program, vilken högspecialiserad vård som bedrivs, hur mixen
av de stora sjukdomsgrupperna
ser ut, vilka handledningsresurser det finns, och så vidare.
MELVIN
SAMSOM
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
LEDARE
Ålder: 54 år.
Gör: Sjukhus­
direktör för
Karolinska
Universitets­
sjukhuset sedan
1 oktober 2014.
Bakgrund: Från
Nederländerna.
Professor i gas­
troenterologi.
Har forskat vid
Mayo Clinic,
USA. Var
sjukhusdirektör
för Radboud
universitair
medisch cen­
trum, Nijmegen,
Nederländerna
2011–2014.
Eftersom patientflödet förändras i
ett ganska snabbt tempo blir detta
en utmaning för oss.
MELVIN SAMSOM: Vi behöver se
det hela ur studentens perspektiv.
Utbildningsvärlden förändras
snabbt, det går att läsa vid universitet i flera länder samtidigt,
på distans. Ungdomar vill inte ha
en utbildning som utgår från att
de ska bli kvar och jobba inom
samma område till pensionen.
Erbjuder vi den flexibilitet de efterfrågar? En annan fråga är: har
vi rätt patientgrupper på universitetssjukhuset för utbildningen av
studenter? Vilka andra vårdgivare
behöver involveras för att ge studenterna bra klinisk erfarenhet?
Har det blivit svårare att kombinera vårdproduktion med
utbildning och forskning?
MELVIN SAMSOM: Det har det
nog. Det är dyrare att behandla
patienter på ett universitetssjukhus än på andra ställen, och
eftersom vi drivs med offentlig
finansiering behöver vi kunna
motivera varför det är så och
varför en patient ska behandlas
till denna högre kostnad istället
för någon annanstans. Ibland är
det för att endast vi har kompetensen. Det kan också vara för att
behandlingen av den patientgruppen är nära sammanlänkad med
utbildning eller forskning. Oklarheter om hur stor denna extra
kostnad är, och vad vi får för den,
ställer lätt till problem när vård
ska kombineras med utbildning
och forskning.
ANDERS HAMSTEN: Till det vill
jag lägga ledarskapsfrågan. Dels
Min upplevelse är
att det nästan aldrig
är strukturerna som är
huvudproblemet när organisationer
inte kan sam­arbeta, utan problem
på individ­nivå. Där har Anders
och jag ett ansvar att föregå
med gott exempel.
ledarskapet i våra organisationer, där vi båda vill stärka det
akademiska ledarskapet. Dels
det politiska ledarskapet, som
måste medverka till att Karolinska Universitetssjukhuset tillförs
nödvändiga resurser. Utan sådana
blir både vård och utbildning av
vårdpersonal i nästa generation
lidande. Den politiska ledningen
måste tydligt uttala att universitetssjukhuset har en särskild
roll bland alla de sjukhus och
specialiserade vårdcenter som vi
har i Stockholmsregionen.
MELVIN SAMSOM: Patientflöde-
na förändras, och Karolinska
Universitetssjukhuset kommer
att förändra sin patientmix. Vi
kommer att inrikta oss mot mer
komplex, akademisk vård än
vi gjort förut. Sådan vård som
kräver nära samarbete med forskning och utbildning. Vi behöver
se kritiskt på vilka patienter som
behöver universitetssjukvård och
vilka som kan behandlas till lägre
kostnader vid andra vårdinrättningar. Därför behöver vi också
samarbeta mer strukturerat med
ett nätverk av andra vårdutförare
runt omkring oss.
ANDERS HAMSTEN: För oss
innebär det att behovet av nya
partnerskap med olika vårdgivare
ökar. Våra forskare och studenter
kommer i högre grad att befinna
sig i vårdmiljöer utanför universitetssjukhuset. En enorm
utmaning i sammanhanget är
informatiken. Vi behöver få de
många olika systemen att tala
med varandra, för att kunna få ut
patientrelevant och forskningsrelevant information överallt i
länet. Och för att studenterna ska
få tillgång till det som de behöver,
oavsett var de befinner sig.
Ni verkar tycka likadant om i
stort sett allting. Finns det inget
ni är oense om?
MELVIN SAMSOM: Det är sant att
vi snabbt har hittat en gemensam grund. Att vi har likartad
bakgrund – båda kliniker, båda
forskare, båda ledare – är säkert
en bidragande orsak till att det
gått så lätt. Jag tror att vi tänker
väldigt lika kring vårt gemensamma mål. Men sedan, när jobbet ska göras, är det klart att det
dyker upp en massa frågor längs
vägen som vi tycker olika om. Så
bör det vara. KI och universitetssjukhuset ska vara kritiska till
varandra – i positiv mening. Det
är med kritik man förbättras i en
akademisk miljö.
Säg ett exempel på då ni inte
har varit överens.
MELVIN SAMSOM: Fördelningen av olika verksamheter i våra
nya miljöer, till exempel. Helt
naturligt, eftersom vi har olika
roller och ansvar. KI är förstås
angeläget om att få tillräckligt
med utrymme för klinisk forskning och utbildning, medan vi
på sjukhuset vill försäkra oss om
tillräckligt med utrymme för att
vi ska kunna ta hand om våra patienter ordentligt. Det viktiga är
inte total enighet utan hur vi hanterar de frågor där vi tycker olika.
Att man är hederlig, transparent,
sätter sig runt bordet och försöker
lösa de problem som uppstår. Min
upplevelse är att det nästan aldrig
är strukturerna som är huvudproblemet när organisationer inte
kan samarbeta, utan problem på
individnivå. Där har Anders och
jag ett ansvar att föregå med gott
exempel.
ANDERS HAMSTEN: Man kan
tillägga att i många frågor går
åsikterna isär minst lika mycket
inom respektive organisation.
Det är normalt och vi får hantera
det.
VICE-CHANCELLOR
MEETS MELVIN
SAMSOM
The one has been
vice-chancellor of
KI for two years,
the other CEO of
Karolinska Univer­
sity Hospital for
just four months.
Here in an
interview they talk
about the challeng­
es they share and
about integrating
research and edu­
cation with acade­
mic healthcare and
innovation.
It might appear
as if Anders Ham­
sten and Melvin
Samsom are in ge­
neral agreement,
but they assure us
this is not the case.
“KI and the
university hospital
must remain
mutually critical,
in a constructi­
ve sense,” says
Professor Samson.
“It’s through such
criticism that
academic environ­
ments advance.”
Read the
article in full on
ki.se/en/news
[email protected]
KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 19
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
STRATEGI 2018
SEDUCTIVE DIETS
I april blir det klart
med vicerektor för
internationalisering
It’s easy to fall
for promises of
fantastic, quick
results. But strictly
following a diet
can cause an
array of health
problems, said
Petra Lundström,
doctoral student
at KI and head of
sports nutrition
at the National
Sports Confedera­
tion, speaking at
Huddinge library
on 26 January.
Många människor hakar på nya dieter utan att reflektera över vad de innebär, säger KI-doktoranden Petra Lundström när hon föreläser på
biblioteket. Foto: ERIK CRONBERG
Förföriska dieter
lockade storpublik
Det är lätt att bli lurad när
fantastiska och snabba resultat utlovas. Men att strikt följa
en diet kan istället leda till en
mängd hälsoproblem.
sig att hennes lunchföreläsning
– ett samarbete mellan bibliote­
ket och friskvården – slår Bodil
Jönssons tidigare publikrekord på
föreläsartorget.
PETRAS EGNA TIPS
Det konstaterar Petra Lundström,
doktorand vid institutionen för
molekylär medicin och kirurgi
vid KI, och an­svarig för idrotts­
nutrition vid Riksidrottsförbun­
det, under sin föreläsning på uni­
versitetsbiblioteket i Huddinge
den 26 januari.
– Det är inte jag som lockar så
här många utan det är ämnet, sä­
ger Petra Lundström när det visar
BÅDE ANSTÄLLDA och studenter
l Ät helst vid samma tidpunkt.
finns bland de cirka 120 åhörar­
na, merparten kvinnor. Varför
då detta stora intresse för die­
ter? Petra Lundström berättar att
önskan om att bli smal är väldigt
stark i dagens samhälle där media
ständigt matar oss med bilder på
“perfekta” kroppar. Att följa en
diet ses som en snabb och enkel
lösning för att uppnå smalhets­
idealet.
– Men även smala går på dieter.
Den stora massan som gör det är
normalviktiga – inte överviktiga
– personer, som är livrädda för att
gå upp i vikt, säger hon.
GEMENSAMT FÖR alla dieter är,
Några lyssnare passade på att äta
medhavda matlådor – med sallad.
20 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015
enligt Petra Lundström, att man
tar bort eller lägger till något till
sin kost och genomgår en period
av halvsvält.
– Dieter har funnits ända se­
dan Hippokrates tid, säger Petra
Lundström och visar en lång lista
l Ät i lugn och ro.
l Ät efter träning.
l Ät helst under dagtid.
l Ät dig mätt.
l Varm mat mättar bättre.
l Matiga soppor mättar bra.
l Undvik stillasittande – stilla­
sittande ökar sötsuget.
l Var fysiskt aktiv och få många
vinster på köpet, bland annat:
normaliserad aptitreglering,
förbättrad sömn, förbättrad
koordination, upprätthållen/
ökad muskelmassa och minskad
risk för depression.
med exempel på alltifrån Banan­
dieten och Ryska rymddieten till
GI-metoden och Atkins.
– Just nu är 5:2-dieten populär
och nästa stora grej är att inte äta
gluten.
För att illustrera hur människor
lätt hakar på en diet utan att reflek­
tera närmare över vad det innebär
visar hon ett Youtube-klipp. Flera
personer på stan svarar att de föl­
jer en glutenfri diet, men när de
får frågan vad gluten egentligen är
blir de mållösa och tvingas erkän­
na att de inte vet.
VIDEOKLIPPET LOCKAR publiken
till skratt, men nu kommer Petra
Lundström in på allvaret genom
att ta upp de negativa hälsoeffek­
terna med olika dieter.
– Kolhydrater till exempel har
dåligt rykte och många uteslu­
ter dem ur sin kost. Men det le­
der bland annat till ökad risk för
infektioner, ökad hjärtfrekvens,
problem med magen och mindre
mängd muskelmassa. Dessutom
påverkas hjärnan: koncentratio­
nen, koordinationen, besluts­
fattandet och sociala förmågor
försämras.
Petra Lundström sammanfat­
tar sitt budskap med att vi behö­
ver äta en balanserad kost för att
må bra.
– Allt är inte guld som glimmar
när det gäller dieter, säger hon.
LISA HAGSTEN
[email protected]
Rekordmånga tar examen i högskolan
n Fler än någonsin, 65 500 stu­
denter, tog examen i högskolan
förra läsåret. Det är en ökning
med 2 500 studenter jämfört med
det tidigare toppåret 2012/13. Det
visar nya siffror från Universitets­
kanslersämbetet (UKÄ). Samman­
lagt utfärdades 78 000 examina.
Nu finns färsk
lönestatistik för olika
befattningar på KI. Gå in
på internwebben.ki.se
och kolla hur du
ligger till.
n Karolinska Institutet vill stärka sin
ställning internationellt och söker en
vicerektor med ansvar för interna­
tionella frågor. Rekryteringen är ett
led i arbetet med Strategi 2018 som
pekar ut ett antal fokusområden,
däribland internationaliseringen.
– Vissa strategiska områden har
blivit så betydelsefulla att det krävs
personer som uteslutande fokuserar
på de här frågorna, säger rektor
Anders Hamsten.
Under 2014 har flera nya lednings­
uppdrag tillsatts: Alexander
von Gabain som vicerektor för
innovationer och samverkan med
näringslivet, Martin Ingvar som
vicerektor för samordning av frågor
avseende framtidens hälso- och
sjukvård, Birgitta Henriques Normark som vicedekan för rekrytering
och Karin Dahlman-Wright som
vicedekan för infrastruktur.
Till uppdraget som vicerektor med
ansvar för internationella frågor sök­
er KI en person som har omfattande
erfarenhet av internationellt samar­
bete. Rekryteringen beräknas vara
avslutad till april 2015.
NYA SIFFROR
JÄMFÖR
DIN LÖN
Många tog alltså ut fler än en
examen. Det vanligaste är att man
tar ut både en generell examen
och en yrkesexamen.
Trenden att ta ut sådana
dubbel­­examina blir allt starkare för
varje år, skriver UKÄ i ett press­
meddelande.
MAGASIN
Läsfest finns ute nu
n Nu har några av de bästa artiklar­
na från Medicinsk Vetenskap under
2014 översatts till engelska och
tryckts i Medical Science 2015. Läs
artiklar om kyla, fetma och hjärt­
svikt med mera på engelska.
Tidningen går att beställa här:
SAMTAL
Ring – och få stöd
n Sedan i höstas kan både chefer
och medarbetare få stöd via
tjänsten Previa direkt.
Det kan handla om såväl
arbetsrelaterade bekymmer som
privata frågor om hälsa, ekonomi
och juridik.
Chefsstöd kan även ges vid
akuta kriser. Telefonnumret till
Previa direkt gäller dygnet runt:
0771-53 00 53.
C ALL FOR ART OBJEC TS!
KI:S VÅRSALONG 2015 visar konst och konsthantverk skapat av KI-anslutna medarbetare
och arrangeras den 27 april – 5 juni 2015 på
Universitetsbiblioteket i Huddinge, Alfred Nobels
allé 8.
Alster får ej vara äldre än 3 år. Intresseanmälan till
[email protected] senast den 15 mars.
ki.se/om-ki/informationsmaterial
INTERNET
KI-kunskap ska synas på Wikipedia
n Karolinska Institutet är ett av
universiteten som tillsammans
med bland andra Sveriges lant­
bruksuniversitet (SLU), Göteborgs
universitet och Linköpings univer­
sitet ska bidra med sina kunskaper
på Wikipedia.
Tidigare har uppslagsorden
i nätuppslags­verket Wikipedia
främst skrivits på enskildas initiativ,
men nu kliver forskarna in efter en
satsning som initierats av SLU och
som finansieras av forskningsrådet
Formas.
....lite smartare lösningar
för molekylärbiologisk
forskning & diagnostik...
Förenkla ditt arbetsföde från
cell till resultat för din
molekylärbiologiska forskning.
Hur kan jag förenkla provtagning &
provhantering för DNA/RNA/NGS?
Ta del av de nya vägarna för snabbare
resultat vid genotypning.
Dit
Populärt nu:
Automatisk genotypning. NGS-bibliotekskontroll.
Reaktionsuppsättning för QPCR, NGS och WES mm.
QPCR & PCR utan extraktion.
NGS library Preparation: minimalt arbete +mer data.
verk?
Dit ve
rk?
Universitetsbiblioteket
Diagnostics Research Biobanking
www.techtum.se [email protected]
KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 21
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Nyfiket intresse för
KI:s historiska bygge
Många frågor fick svar på
öppet möte om Biomedicum
En historisk milstolpe, en
ordentlig flyttkarusell och en
gigantisk utmaning. Vid det
första öppna mötet om forskningshuset Biomedicum som
hölls den 27 januari, presenterades projektets olika delar
inför cirka 400 åhörare – som
ställde många frågor.
– Jag var också skeptisk till en bör­
jan, och jag förstår om ni är det,
men det är ett fantastiskt projekt
som vi måste ta vara på, sa Sandra
Ceccatelli, prefekt vid institutio­
nen för neurovetenskap, i en invit
till åhörarna.
För prefektgruppen där hon
ingår, som företräder de fem in­
stitutioner som flyttar hit 2018,
har visionerna börjat likna mer
konkreta planer, även om mycket
arbete återstår.
Det är inte bara en flytt, un­
derströk Sandra Ceccatelli, utan
ett helt nytt koncept för KI där
forskargrupperna kan gå över
inmutade gränser och få tillgång
till gemensam infrastruktur, men
samtidigt är det en stor och krä­
vande utmaning.
EN KNÄCKFRÅGA är exempelvis
finansieringen av den utrustning
som krävs för att huset ska bli det
avancerade laboratorium som pla­
neras. Det tog Anders Hamsten,
rektor och ordförande i styrgrup­
pen för Biomedicum, upp när han
talade på mötet: En stor fördel
med det nya forskningshuset är
att det utgör en sammanhållen
struktur för stora delar av den
grundläggande
experimentella
forskningen vid KI, vilket passar
bra för riktad fundraising. Han
pekade därmed på extern finan­
siering som önskvärd och möjlig
för de nya investeringarna.
Det framgick också att plane­
ringen har tagit ett rejält kliv från
själva bygget till hur verksam­
heten ska formeras.
– Det är medarbetarna som är
viktiga här, det får vi inte glömma
bort, sa Pontus Aspenström, som
leder beredningsgruppen, och
poängterade att det inte är ett lätt
pussel att få plats med 1 600 med­
arbetare, en himla massa böcker
och den utrustning som forsk­
ningslaboratoriet kommer att in­
rymma.
UTIFRÅN MEDARBETARNAS behov,
bland annat kartlagda genom en­
käter, avgörs hur labbutrustning
som exempelvis avbildningstek­
niker, mikroskopi eller proteomik
22 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015
Gustaf Öqvist
Seimyr och
Mattias Nilsson
Benfatto, vid
Marianne
Bernadotte
centrum, KI,
ville nå ut med
sina forskningsresultat.
De vände sig
till KI Innovations – och fick
chansen att
pitcha idén för
investerare.
Foto: GUSTAV
MÅRTENSSON
kommer att kunna placeras så att
de som använder den mest sitter
närmast.
Ledningspersoner och prefekt­
gruppen betonade också att KI
och den kliniska forskningen på
Karolinska Universitetssjukhuset
nu kommer nära varandra vilket
väckte en fråga från åhörarna:
– På vilket sätt kommer vi när­
mare sjukhuset, det är ju redan
nära?
ERNEST ARENAS, prefekt vid in­
stitutionen för medicinsk
biokemi och biofysik,
pekade då på möjlig­
heten att skapa nya
program för grund­
forskare och klinis­
Jag var också skeptisk
ka forskare genom
till en början, och jag
den strategiska
förstår om ni är det,
placeringen av Bio­
medicum som möter
men det är ett fantas­
det nya forsknings­
tiskt projekt
huset på sjukhus­sidan,
och som förbinds med
tunnlar och gångstråk.
– Vilket utrymme finns det
för studenterna?
Det var en annan fråga
som fick det mer opreci­
sa svaret att ”det finns
grupper som tittar på
det”, och att det nära
samarbetet
med
Det är medarbetarna
sjukhuset kan attra­
som är viktiga här,
hera fler studenter
det får vi inte
att delta i forsknings­
projekt.
glömma bort
Rent konkret ryms
en föreläsningssal för
drygt 200 personer i huset,
liksom tre konferensrum som
blir tillgängliga utan passerkort.
EN
åhörarfråga
handlade om huruvida Biomedi­
cum blir en plats för innovation.
– Det har vi med i vår strategis­
ka planering, svarade Ernest Are­
nas som beskrev forskningshuset
som en stor möjlighet för samar­
bete med industrin.
Innebär flytten av fem institu­
tioner till Biomedicum att KI får
en ny institutionsindelning, und­
rade en annan åhörare.
Anders Hamsten gav beskedet
att det omfattande arbetet inför
flytten är en sådan stor utma­
ning i sig att planer på en omor­
ganisation inte bör läggas ovanpå
det – just nu. I Strategi 2018 har
han dock öppnat för en ny intern
organisation för hela KI.
YTTERLIGARE
MADELEINE SVÄRD
[email protected]
För de flesta är Biomedicum mest en enorm byggarbetsplats ...
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
Så fick de hjälp att
pitcha sin affärsidé
... men nu börjar planerna om vad forskningshuset ska innehålla ta
form.
SKISS INTERIÖR, BIOMEDICUM. BERG/C.F. MØLLER ARCHITECTS
MER FRÅN MÖTET OM BIOMEDICUM
DE FLYTTAR IN 2018:
Institutionen för mikrobiologi,
tumör- och cellbiologi (MTC), in­
stitutionen för medicinsk biokemi
och biofysik (MBB), institutionen
för fysiologi och farmakologi
(FyFa), institutionen för neurovet­
enskap (Neuro), och institutionen
för cell- och molekylärbiologi
(CMB).
DJURHUSENS ORGANISATION:
Verksamhetschef Brun Ulfhake
vid Komparativ medicin, som har
hand om alla delar av verksam­
heten som rör djurförsök i forsk­
ning på KI, berättade om utveck­
lingen av KI:s djuravdelningar på
campus Solna. I framtiden kom­
mer verksamheten att samordnas
till totalt fyra faciliteter, varav en
blir det hus som ska uppföras
bredvid Biomedicum. Samord­
ningen gör det lättare och säkrare
när djur ska flyttas mellan faci­
liteterna. Dyr utrustning kommer
att kunna samutnyttjas av KI:s
forskare på ett annat sätt än vad
som sker i dag.
Läs mer om Biomedicum i KI
Bladet 3/2014, sidorna 12–13.
Du hittar tidningen i det digitala
arkivet på ki.se/kibladet.
internwebben.ki.se
Inom kort kommer mer information
om Biomedicum här.
PLANS TAKE SHAPE
An historical milestone, a mammoth moving-in
operation and one enormous challenge. The first open meeting on
the new Biomedicum research centre, held on 27 January, presented
the various parts of the project to a 400-strong – and very curious –
audience. The many questions included such matters as the location
of the various research groups, the financing of the equipment, and
collaboration with Karolinska University Hospital.
KI Innovations stöttar forskare i kontakten med investerare
HELPING
RESEARCHERS
WITH THEIR
BUSINESS IDEAS
Taking a good idea
from the lab to the
market can seem a
herculean task.
But there’s help at
hand. KI Innova­
tions guided com­
putational linguists
Gustaf Öqvist
Seimyr and Mattias
Nilsson Benfatto
all the way from
the desktop to a
pitch for venture
capitalists at SEB
bank.
Att ta en bra idé från labbet
till marknaden kan verka
oöverstigligt.
Men det finns hjälp att få.
Datorlingvisterna Gustaf
Öqvist Seimyr och Mattias
Nilsson Benfatto fick hjälp av
KI Innovations, hela vägen
från skrivbordet till en pitch
för riskkapitalister på banken SEB.
– Nervöst? Nej, faktiskt inte, vi
var så väl förberedda, säger Gus­
taf Öqvist Seimyr.
Han och Mattias Nilsson Ben­
fatto har utvecklat en metod för
att upptäcka dyslexi hos lågsta­
diebarn.
– Vi kände att vi absolut måste
komma ut med våra resultat på
skolorna. Det är där de gör nytta,
säger Gustaf Öqvist Seimyr.
Forskarna måste allra först fyl­
la i en så kallad IDF, en invention
disclosure form, en sammanställ­
HJÄLPER FORSKARNA
MED AFFÄRSIDÉERNA
l KI Innovations ägs av statliga
KI Holding som förvaltas av KI.
l Det är gratis att få hjälp.
l Bolaget utvärderar cirka 50
projektidéer om året.
l Ungefär hälften tas in och
cirka 4–5 bildar bolag och får
extern finansiering eller samar­
beten.
l Under 2014 har projekten
fått cirka 100 miljoner kronor i
extern finansiering.
karolinskainnovations.ki.se
Läs mer.
ning om idén. Sedan hjälpte KI
Innovations till med att undersö­
ka om det gick att patentera och
skydda produkten.
Så följde marknadsundersök­
ning och affärsutveckling med
konsulter.
Och till slut den fruktade
pitchen, då. I november var det
dags att träffa investerare inbjud­
na av SEB.
– Man får ungefär fem minu­
ter på sig och följer ett etablerat
format. Men det gick bra, säger
Gustaf Öqvist Seimyr.
ÅSA KALLAS, projektledare på KI
Innovations, berättar att de flesta
forskare inte är vana vid att föra
fram sina idéer som affärsprojekt.
– De är ofta fokuserade på
labbdata till att börja med, och
mindre på affären, förstås.
Hos KI Innovations får de öva
på att pitcha så som investerarna
vill ha det, säger hon.
– Vi har tagit ner presentatio­
ner från 10 minuter till någon
minut – och till och med till en
30 sekunders så kallad elevator
pitch, säger hennes kollega Chris­
tian Krog Jensen, affärsutveckla­
re och van styrelseledamot.
Ingen behöver vara nervös för
att gå till KI Innovations, menar
han.
– Vi är ganska snälla och bra
på att fiska fram guldkorn, och
vi arbetar självklart under sekre­
tess. Och skyddar forskarna som
jobbar med oss från oseriösa in­
vesterare.
HELA PROCESSEN kan ta ett och ett
halvt år, men det beror på projek­
tet.
Kan man bli rik på att göra fö­
retag av forskningen? Ja. Och nej.
– Visst, någon har säkert tjänat
ordentligt med pengar till slut.
Men de flesta vill helt enkelt nå ut
till patienterna, säger Christian
Krog-Jensen.
JONAS FREDÉN
[email protected]
KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 23
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
R
KI BLADET TESTA
Forskargrupp­ledaren har ett stort ansvar,
inte bara som vetenskaplig ledare, utan
också för arbetsmiljö och mentorskap.
Vilka är utmaningarna och vad tycker
gruppen är utmärkande för sina ledare?
KI Bladet tog tempen på två forskar­­grupp­ledare och deras grupper.
Foto: ERIK CRONBERG
LEDARE
GRUPP 1:
Lena Von Koch, 65, professor vid
institutionen för neurobiologi,
vårdvetenskap och samhälle, NVS.
l Forskargruppledare sedan cirka tio år,
delar ledarskapet med Kerstin Tham, och
fungerar som exekutiv ledare.
l Gruppens forskningsområde:
Kartläggning av hälsan hos personer med
neurologiska funktionsnedsättningar,
samt utveckling och utvärdering av
åtgärder för att förbättra
individernas och deras
närståendes hälsa.
Hans-Gustaf Ljunggren.
Det ska bli
tydligare
vem som
bestämmer
LENA VON KOCH:
COHESION
NEEDED FOR A
DISPARATE GROUP
She has been
research group
leader for 10
years and is now
something of a
veteran. Lena Von
Koch describes
herself as a good
stage manager
who is less inte­
rested in being in
the limelight than
setting the scene
for creative colla­
borations. But the
role has its chal­
lenges, including
maintaining the
balance between
the personal de­
velopment of the
group’s members
while keeping it at
the leading edge of
its research field.
MAKING
LEADERS MORE
IDENTIFIABLE
Karolinska Institu­
tet is drawing up
guidelines for how
the role of rese­
arch group leader
is to be defined.
This it is doing in
order to tighten up
the functions and
responsibilities of
the position, which
each department
at KI interprets
differently.
Forskargruppledarens roll är att föra forskningen framåt, anser Lena Von Kochs gruppmedlemmar. (Lena Von Koch i mitten). Foto: GUNNAR ASK
Lena: Skapa möten med mening
Lena Von Koch beskriver sig
själv som en bra scenograf,
som inte är så intresserad av
att stå i ramp­ljuset utan hellre
sätter scenen för kreativa
samarbeten. Men det finns utmaningar i att leda: att hålla
balansen mellan de enskilda
grupp­medlemmarnas utveckling och att se till att grupp­
en ligger i framkant inom
forsknings­området.
Forskargruppen som Lena Von
Koch leder tillsammans med
Kerstin Tham är mycket utspridd
geografiskt. Medlemmarna finns
i Stockholm, Falun och Uganda,
och därför måste känslan av sam­
hörighet vara tydlig.
Att Lena Von Koch är så till­
gänglig beskriver gruppmedlem­
marna som en förutsättning för
24 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015
Samhörigheten är viktig
för utspridd grupp vid NVS
forskningsfrågor ur nya perspektiv.
– Att ta in olika kompetenser
som kompletterar gruppen ger
dynamik och för oss framåt forsk­
ningsmässigt, säger doktoranden
Ann-Sofie Bertilsson.
att det ska fungera. Mycket av
kontakten sköts via mejl och tele­
fonkonferenser, även om grupp­
medlemmar också träffas fysiskt i
olika konstellationer kring de på­
gående forskningsprojekten.
– För oss är det en medveten
handling att mötas. Eftersom vi är
så utspridda måste vi skapa möten
som är meningsfulla. Ungefär två
gånger per år har vi längre möten
då vi både pratar forskning och
har aktiviteter tillsammans, säger
Lena Von Koch.
Hon och Kerstin Tham har haft
som medveten strategi att bygga
GRUPPEN ARBETAR med flera del­
samhörighetskänslan. Gruppmedlemmarna lyfter fram ett gott kli­
mat i gruppen, och beskriver den
sociala miljön som ett kitt som
håller ihop dem. Att ha roligt på
jobbet ser de som ett medel för
att nå de vetenskapliga målen och
något som främjar forskningspro­
cessen. Forskningsresultaten och
trivseln är beroende av varandra.
DERAS forsknings­
område är tvärvetenskapligt och
gruppen består av personer med
olika utbildningar och forsknings­
bakgrund finns möjlighet att belysa
EFTERSOM
projekt samtidigt i olika konstel­
lationer. Förutom att se vilka per­
soner som behövs i vilket projekt,
framhåller gruppmedlemmarna
också gruppledarens betydelse
för att hålla en linje för forsk­
ningen.
– Ledaren har en viktig roll i att
hålla vår gemensamma vision vid
liv och se till att det finns en tydlig
kärna i det gruppen gör, säger Ma­
lin Tistad via videolänk.
KARIN SÖDERLUND LEIFLER
[email protected]
LENA VON KOCH OM …
SINA DRIVKRAFTER:
Jag drivs av forsknings­
frågorna primärt och
bidrar gärna med att
samordna och skapa möjligheter
för forskningen. Jag vill att andra
ska känna sig delaktiga och har
stor tillit till medlemmarnas
kompetens.”
MENTORSKAP:
l Hon försöker vara en aktiv
mentor för de juniora disput­
erade forskarna i gruppen. Enligt
gruppmedlemmarna hjälper hon
dem att ta sig fram utifrån deras
personliga mål och ger dem frihet
att utarbeta egna forskningsidéer
och ger feedback på ansökningar
Karolinska Institutet formulerar nu riktlinjer för hur
forskargruppledaren ska
definieras, som ett steg i att
göra det tydligare vad som är
forskargruppledarens roll och
ansvar. I dag ser det olika ut
på olika institutioner.
– På de flesta institutioner finns
redan en tydlig och föredömlig
gruppering i forskargrupper. I vis­
sa KI-miljöer har det dock inte all­
tid låtit sig definieras lika enkelt,
säger Hans-Gustaf Ljunggren, de­
kan för forskning.
GENOM ATT RINGA in vad en fors­
kargrupp är, blir det lättare att
veta vad som utmärker en forskar­
gruppledare.
– Det är viktigt att våra yngre
forskare, framför allt doktorander
och postdoktorer, vet vad de har
för organisatorisk tillhörighet.
När vi frågar i dag visar det sig
att alla inte vet det. Det är också
viktigt att definiera forskargrupp­
ledarens befogenheter och ansvar.
Då kan vi ställa krav och uttala
förväntningar på ett sätt som vi
inte kunnat göra tidigare.
DEFINITIONEN VÄNTAS bli klar
om medel. För att utveckla sina
ledarskapsförmågor har hon gått
flera kurser. Hon formas även av
hur gruppen är och vad hon ser
att gruppen utvecklas av.
UTMANINGARNA SOM
AKADEMISK LEDARE:
l Lena Von Koch nämner att det
gäller att hålla en balans mellan
de enskilda gruppmedlemmarnas
utveckling och samtidigt se till att
gruppens forskning ligger i fram­
kant inom forskningsområdet.
SINA BÄSTA TIPS TILL ANDRA
FORSKARGRUPPLEDARE:
l Skapa förutsättningar för att ta
till vara på och utveckla gruppens
kompetens och energi.
l Utmana gruppen att gå framåt
genom att ha strategidiskussioner. Disku­
tera styrkor och
svagheter för
att nå grupp­
ens mål. Följ
upp!
l Var upp­
Utmana gruppen
märksam
att
gå framåt genom
på energi­­
att ha strategi­
tjuvar. ”Jag
diskussioner.
försöker
särskilt tänka
på att möten
ska ge den jag
träffar energi att gå
vidare i arbetet.”
under våren 2015 och ska fungera
som en vägledning för institutio­
nerna. Tanken är att den ska göra
det lättare att definiera de enheter
där forskningen på Karolinska
Institutet bedrivs, något som ock­
så tydligt uttrycks i KI:s Strategi
2018.
– Om samtliga våra forskare får
en tillhörighet till en forskargrupp
blir det lättare för våra prefekter
att kommunicera ut och nå alla
samtidigt som alla medarbetare
får en organisatorisk tillhörighet,
säger Hans-Gustaf Ljunggren.
Det är också möjligt att fors­
kargruppen i framtiden blir den
enhet som bedöms vid utvärde­
ringar.
KARIN SÖDERLUND LEIFLER
KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 25
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Henrik: Ett stort steg att släppa kontrollen
HENRIK LARSSON OM…
HENRIK LARSSON:
THE GROUP’S
SELF-RELIANCE IS
IMPORTANT
Henrik Larsson
long considered
his identity as a re­
searcher to be pa­
ramount. When he
started to obtain
resources and
have other people
under his charge,
leadership gained
more prominence.
Today he’s happy
in the role. But
delegating respon­
sibility to create
time for his role as
leader has been a
challenge, and is
something he still
wants to be better
at doing.
MENTORSKAP:
Henrik Larsson beskriver
sitt mentorskap som relativt
karriärinriktat och han ger
gärna gruppmedlemmarna råd
om hur de kan gå tillväga för
att maximera sina chanser att
nå dit de vill. Det är också vad
gruppmedlemmarna säger att
de önskar sig av en grupple­
dare.
Mats Engelbrektson.
Isabell Brikell, Mina Rydell och Charlotte Skoglund
är medlemmar i Henrik Larssons forskargrupp på MEB.
Foto: GUNNAR ASK
Foto: GUNNAR ASK
ATT LEDA MOT DE VETENSKAPLIGA MÅLEN:
KI-kurser förbereder
för rollen som ledare
Han vill i sitt ledarskap
signalera att det är viktigt att
forskningen blir bra och bygga
ett klimat där alla känner att de
vinner på att hjälpa varandra.
Gruppmedlemmarna beskriver
ledaren som en ledstjärna, som
definierar gruppens mål, länkar
ihop personer och motiverar
varför forskningen är viktig.
PREPARATORY
COURSE FOR
GROUP LEADERS
Karolinska Institu­
tet offers support
at several levels
for research group
leaders. A course
designed especi­
ally for research
group leaders will
commence this
autumn.
UTMANINGARNA SOM
AKADEMISK LEDARE:
Att delegera ansvar för att skapa
tid att kunna utöva ledarskap
aktivt har varit en utmaning,
och är något som Henrik Lars­
son vill bli ännu bättre på.
Att tillhöra en institution som
ger ett tydligt sammanhang har
underlättat för Henrik Larsson
att utveckla sitt akademiska
ledarskap.
SINA BÄSTA TIPS TILL ANDRA
FORSKARGRUPPLEDARE:
l Försök skapa ett öppet
klimat där man hjälper varan­
dra och drar åt samma håll.
l Försök bygga en kritisk
massa där kunskapen finns
kvar och nya personer får del
av ett stabilt och hjälpsamt
klimat.
l Sök dig till en kontext, till
exempel en institution, där det
finns bra nätverk och resurser.
R
KI BLADET TESTA
GRUPP 2:
Henrik Larsson.
– De senaste fem åren har jag
tänkt aktivt på ledarskapsfrågor:
vem jag är och hur jag jobbar med
26 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015
mentorskap och handledning. Ti­
digare handlade det mycket om att
hålla huvudet över vattenytan för
att överleva. Nu har jag mer resur­
ser och är i en kontext här på MEB
där det finns en kritisk massa med
kompetens, vilket gör att jag kan
fokusera på ledarskapet.
darskapsfrågor med kollegor och
mentorer. Hans mål är att grupp­
medlemmarna ska utvecklas till
självständiga forskare.
– Det roligaste är när doktoran­
der och postdoks argumenterar
emot och föreslår alternativa sätt
att göra saker på, säger han.
GENOM KURSER som ”Projektled­
I GRUPPEN FINNS doktorander
ning for forskningsledare” och
KI:s handledarkurser har han fått
verktyg för sitt ledarskap, men
främst utvecklar han sin roll som
ledare genom att reflektera över
sitt ledarskap och diskutera le­
i olika skeden av sin utbildning
samt postdoks.
– Vad man förväntar sig av
gruppledaren förändras mycket
under doktorandtiden. Mot slu­
tet börjar man tänka på vad som
– Bra ledare ger bra arbetsklimat,
vilket i sin tur främjar bra forsk­
ningsresultat. Det är en investe­
ring att gå en ledarskapsutbild­
ning, säger Mats Engelbrektson,
personaldirektör.
En av målsättningarna i Strate­
gi 2018 är att alla ledare på fors­
kargruppnivå eller högre ska
genomgå kvalificerade le­
darskapsprogram.
UNDER VÅREN utveck­
Henrik Larsson, 39, docent
vid institutionen för medicinsk
epidemiologi och biostatistik, MEB.
l Har varit forskargruppledare sedan cirka
fem år, då han fick ett par doktorander.
l Gruppens forskningsområde:
Psykiatrisk epidemiologisk forskning
om bland annat adhd, baserad på svenska
sjukvårdsregister, tvillingforskning
och DNA-baserad molekylär
epidemiologi.
Gruppledaren på MEB vill att doktoranderna
För Henrik Larsson var hans
identitet som forskare länge
det primära. När han började
få resurser och fick ansvar
för andra, kom ledarskapet
tydligare in i bilden.
I dag trivs han bra med det.
Men att delegera ansvar för
att skapa tid till sitt ledarskap
har varit en utmaning, och det
är fortfarande något han vill
bli ännu bättre på.
Karolinska Institutet erbjuder
stöd på flera nivåer för att
stärka forskargruppledarna
i deras roll som ledare. Till
hösten startar en utbildning
särskilt utvecklad för forskargruppledare.
kommer sedan och vill få hjälp att
hitta alternativ kring karriärval,
säger Charlotte Skoglund som är
senior doktorand.
– Nu är det viktigare att få ha
fria ramar för forskningen jäm­
fört med när jag var doktorand,
säger Mina Rydell, postdoktor.
Just att delegera ansvar och våga
släppa kontrollen menar Henrik
Larsson har varit ett stort steg för
honom.
– Det har varit en stor grej för
mig att låta gruppen testa själva
och ge dem utrymme att själva
lära sig, snarare än att jag säger
ska få testa själva
hur det ska vara. Det handlar om
att låta det få ta tid.
HENRIK LARSSON vill bygga ett
klimat i gruppen där alla känner
att det är en win-win-situation att
bidra med sin kunskap, även när
alla har sina individuella projekt.
Han skulle gärna ha ett arbetssätt
där gruppen identifierar och löser
problem tillsammans, något som
han menar kräver ett öppet klimat
där alla känner sig trygga.
När det gäller arbetsmiljöfrå­
gor drivs mycket av det arbetet på
institutionsnivå. Henrik Larsson
upplever att han och gruppen får
mycket gratis i form av nätverk
och ett socialt sammanhang av att
vara i huset där institutionen sit­
ter samlad.
– Känslan av att vi är en grupp,
men också att vi är samman­
länkade på hela institutionen, gör
att det blir kul att jobba. Det har
mycket med ledarskapet att göra,
att man uppmuntrar samarbete
mellan grupper inom MEB, säger
Isabell Brikell, som är doktorand.
KARIN SÖDERLUND LEIFLER
[email protected]
lar forskningsstyrel­
sen och styrelsen för
forskarutbildning i
Vi har utökat vårt
samarbete med per­
utbud och utbildnings­
sona lavdel n i ngen
platser för att möta
en forskargrupple­
efterfrågan
darutbildning, som
kommer att ta upp så­
väl gruppledarens ansvar
som grupprocesser. Utbild­
ningen kommer att ges för för­
sta gången till hösten 2015.
I dag erbjuds flera ledarskaps­
utbildningar och intresset att gå
dem är stort.
– Vi har mycket bra chefer och
ledare på KI, som vill utveck­
las. Vi har utökat vårt utbud och
utbildningsplatser för att möta
efterfrågan, säger Christina Wes­
tin-Bohman, som samordnar le­
darskapsutbildningarna vid per­
sonalavdelningen.
GRUNDKURSER I formellt led­
arskap och arbetsmiljö ska alla
ledare gå. För dem som vill
arbeta vidare med sitt ledarskap
finns flera fördjupande kurser i
exempelvis kommunikativt led­
arskap och team och ledarskap,
där teamets utvecklingsnivå
kartläggs.
Kursen Projektledarskap för
forskare ges på engelska och riktar
sig till nyblivna forskarledare som
vill lära sig leda forskningsprojekt
i akademiska miljöer.
Det finns ett uttalat behov av att
förbereda unga forskare för kom­
mande ledaruppdrag.
– KI satsar på att identifiera
framtida ledarförmågor på fors­
karassistent- och postdoktornivå
och att erbjuda dem ledarskaps­
utbildningar så att de ska kunna
axla ett framtida ledaransvar, sä­
ger Mats Engelbrektson.
KARIN SÖDERLUND LEIFLER
[email protected]
KURSER PÅ FLERA NIVÅER
På internwebben finns några,
men inte alla, ledarskapskurser
listade. Du kan också kontakta
[email protected]
för mer information. Några av
kurserna som finns på KI:
GRUNDKURS:
l Arbetsmiljöutbildning
FÖRDJUPNING:
l Arbetsmiljö, Psykosociala
arbetsmiljöfrågor
l Tydlig som chef
l Rekrytering
l Utvecklande ledarskap
SPECIALISERING:
l Grundkurs ledarskap
l Projektledarskap för forskare
(på engelska)
l Kommunikativt ledarskap
l Team och ledarskap
l Utvecklingssamtal
l Praktisk arbetsrätt
l Avtalsfrågor
l Morgondagens Akademiska
Ledarskap (MAL).
KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 27
LEDARE
NYHETER
Urban Lendahl
ny sekreterare
i Nobelförsamlingen
n Före års­
skiftet blev det
känt att Urban
Lendahl blir ny
sekreterare i No­
belförsamlingen
vid Karolinska
institutet och
Nobelkommittén
för fysiologi eller
medicin.
Urban Lendahl.
Han efter­
träder Göran K
Hansson som
den 1 juli 2015 tillträder som Kungl.
Vetenskapsakademiens ständige
sekreterare.
Urban Lendahl är professor
i genetik vid institutionen för celloch mole­k ylärbiologi vid Karolinska
Institutet och ledamot av Nobelför­
samlingen sedan 2000, ledamot av
Nobelkommittén 2007–2013 och
ordförande för densamma år 2012.
Professor Göran K Hansson, vid
institutionen för medicin, Solna, vid
Karolinska Institutet, efterträder i
sin tur Staffan Normark, professor
vid institutionen för mikrobiologi,
tumör- och cellbiologi vid Karolinska
Institutet, som ständig sekreterare
för KVA.
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
NYA PROFESSORER
NY PREFEKT PÅ MEDICIN, SOLNA
n Kristina Broliden, professor i infektionssjukdomar
vid Karolinska Institutet, är ny prefekt på institutionen
för medicin, Solna, sedan 1 januari 2015.
Hon efterträder Anders Ekbom på posten.
KI-FORSKARE FÅR ANSLAG
FRÅN AFA FÖRSÄKRING
n Anslag från AFA Försäkring på nästan 47 miljoner
kronor till 17 nya forskningsprojekt inom arbetsmiljö
och hälsa har fördelats bland annat till forskare vid
Karolinska Institutet.
Christina Björklund vid Institutet för miljö­
medicin får 3 300 000 kronor för ett forskningspro­
jekt om ”uppåtgående” mobbning, när chefer blir
mobbade av medarbetare.
Per Svenningsson vid institutionen för klinisk
neurovetenskap får 1 797 000 kronor för att utveckla
en biomarkör som man i vården ska kunna använda
för att diagnosticera depression, och för att mäta
hur patienter svarar på antidepressiv behandling.
Louise Olsson vid institutionen för molekylär
medicin och kirurgi får 3 000 000 kronor för att ta
fram underlag för nya riktlinjer för hur kontrollun­
dersökningar bland patienter som fått polyper i
tarmen borttagna bör genomföras, för att minska
risken för framtida tarmcancer.
Ninos Oussi, Centrum för klinisk forskning i
Sörmland (CKFD) vid Uppsala universitet samt
Clintec vid Karolinska Institutet får 1 950 000 kronor
för att undersöka hur man kan förbättra titthåls­
kirurgin, för att minska läkarnas belastningsbesvär
vid operationer.
Juleen Zierath. Foto: TOMAS SÖDERGREN
Stort anslag till professor Juleen Zierath
n Juleen Zierath, professor vid
institutionen för molekylär medicin
och kirurgi, Karolinska Institutet,
och Scientific Director vid Novo
Nordisk Foundation Center for
Basic Metabolic Research, Köpen­
hamns universitet, får ett anslag på
60 miljoner danska kronor av Novo
Nordisk Foundation.
Hon får anslaget för forsknings­
projektet “Epigenetic control
and the circadian clock: turning
back time on diabetes patho­
genesis”.
Cynthia Bulik har anställts som
professor i epidemiologi med
inriktning mot ätstörningar vid
institutionen för medicinsk epide­
miologi och biostatistik från den 1
november 2014.
Óscar Fernández-Capetillo har
anställts som professor i genomisk
instabilitet vid institutionen för
medicinsk biokemi och biofysik
från den 1 januari 2015.
Patric Cramer har anställts som
gästprofessor i struktur- och
systembiologi vid institutionen för
biovetenskaper och näringslära
från den 1 januari 2015.
Christina Dalman har anställts
som professor i psykiatrisk epi­
demiologi vid institutionen för
folkhälsovetenskap från den 1
november 2014.
Ann-Charlotte Granholm har
anställts som gästprofessor i neu­
rovetenskap vid institutionen för
neurobiologi, vårdvetenskap och
samhälle från den 1 januari 2015.
Lars Larsson har anställts som
professor i neurofysiologi med
inriktning mot muskelfysiologi
vid institutionen för fysiologi och
farmakologi från den 1 september
2014.
Matti Lehtinen har anställts som
gästprofessor i epidemiologi vid
institutionen för laboratorieveten­
skap från den 1 september 2014.
Hans Morten Lossius har
anställts som gästprofessor i
prehospital akutsjukvård vid insti­
tutionen för klinisk forskning och
utbildning, Södersjukhuset från
den 1 januari 2015.
Magnus Nord har anställts som
adjungerad professor i experi­
mentell lungmedicin vid institu­
tionen för medicin, Solna från den
1 januari 2015.
Lennart Nordström har anställts
som adjungerad professor i
obstetrik vid institutionen för
kvinnors och barns hälsa från den
1 januari 2015.
Thomas Sakmar har anställts
som gästprofessor i molekylär­
biologi och biokemi vid institu­
tionen för neurobiologi, vårdvet­
enskap och samhälle från den 1
juli 2014.
Molly M Stevens har kallats
att från den 1 januari 2015 vara
professor i biomaterial och rege­
nerativa sjukdomar vid institu­
tionen för medicinsk biokemi och
biofysik.
Carol Tishelman i Nobel Forum. Foto: ERIK CRONBERG
Professor Carol Tishelman föreläste i Nobel Forum
n Carol Tishelman, som tilldelats en ny
professur i innovativ vård och omsorg, höll
den 22 januari sin installationsföreläsning i
Nobel Forum.
Tanken med professuren, som möjlig­
gjorts genom en donation av Investor AB,
är att stötta forskning som kan leda till nya
kreativa arbetsmetoder i vården.
Carol Tishelman, sjuksköterska i grunden,
presenterade flera av de större projekt hon
driver, bland annat forskning om hur man
kan locka fler att bli sjuksköterskor och
hur man ska få dem att stanna kvar i yrket.
Hennes forskning handlar också om hur
vården i livets slutskede kan förbättras.
Tips! Läs mer om Carol­T
­ ishelman och
hennes forskning i nummer 1/2015 av
Medicinsk Vetenskap. Ute i slutet av februari.
Annonsera i KI Bladet 2015
KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING
Er produkt
är värdefull
KI Bladet kommer ut med fyra nummer 2015.
Upplagan är 7 000 exemplar. Tidningen trycks
i fyrfärg och är en skuren tabloid.
ANNONSFORMAT OCH PRISER
Helsida
Halvsida Kvartssida Åttondelssida 20 000 kr
10 000 kr 5 000 kr 2 500 kr 220x330 mm
220x165 mm
108x165 mm
108x82 mm
Transportera den med trygghet. En trygghet som World Courier står för genom
stor kunskap och global räckvidd. Att se sin produkt som värdefull, är att inse
värdet av en trygg leverans och en pålitlig partner som finns med hela vägen.
Samtliga priser är inklusive reklamskatt (8 procent). KI Bladet
är en momsbefriad personaltidning, moms tillkommer inte.
Nr 2
Nr 3
Nr 4
Materialdag Utgivningsdag
11 maj
7 september
16 november
28 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015
22 maj
18 september
27 november
ANNONSMATERIAL
Tryckfärdig högupplöst pdf-fil med inbäddade
bilder, typsnitt och med färginställning i CMYK
(gäller både foton och illustrationer),
upplösning 170–200 dpi i skala 1:1.
Skickas till [email protected]
KONTAKTA OSS
E-post till [email protected]
eller ring 08-524 838 94
Välj trygghet. Välj World Courier.
Läs mer på worldcourier.com.
KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 29
PORTRÄTTET
SPECIAL
AKTUELLT
NOTERAT
Silvermedaljen 2014 till Outi
Hovatta och Björn Vennström
Karolinska Institutets silvermedalj
2014 tilldelas Outi Hovatta och
Björn Vennström. Medaljen delas
ut till personer som gjort särskilt
goda insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet.
Här är motiveringarna till 2014 års mot­
tagare av silvermedaljen som delas ut vid
en ceremoni den 18 februari, samtidigt
som utmärkelsen NOR, ”För Nit och Red­
lighet i rikets tjänst” delas ut:
Outi Hovatta. Foto: ULF SIRBORN
Björn Vennström.
Foto: ERIK CRONBERG
Outi Hovatta, senior professor i obste­
trik och gynekologi, särskilt assisterad
befruktning, erhåller silvermedaljen för
sin mycket framgångsrika stamcells­
forskning och utveckling av behandling­
ar mot barnlöshet. Hon har utvecklat
nya och förbättrade strategier för IVF
(singel återföring), nya metoder för kryo­
preservering av äggstocksvävnad och
etablerat de första humana ESC-linjerna
i Sverige.
Vidare har hon utvecklat en förbättrad
och komplett humaniserad metod för
odling och expansion av hESC.
Professor Outi Hovatta är en sann
representant för mycket framgångsrik
translationell forskning. År 2013 korades
hon till Finlands mest framgångsrika
medicinska forskare.
Björn Vennström, professor i utveck­
lingsbiologi, erhåller silvermedaljen
för sina storartade insatser för försöks­
djursverksamheten vid Karolinska
Institutet. Björn Vennström har vid sidan
av en mycket framgångsrik forskargärning
vid institutionen för cell- och molekylär­
biologi, CMB, allt sedan 1990-talet gjort
utomordentliga insatser för försöks­
djursverksamheten vid KI. Hans insatser
har på ett avgörande sätt format KI:s
framtida infrastruktur för djurexperi­
mentell forskning.
År 2010 inrättades Komparativ Medicin
och Björn Vennström fick uppdraget
som dess verksamhetschef att leda det
komplicerade planeringsarbetet av de
nya försöksdjursanläggningarna, genom­
föra bland annat omstrukturering och
effektivisering av försöksdjursrelaterade
core-faciliteter, utbildning i arbete med
försöksdjur, veterinärmedicinsk råd­
givning vid KI samt reformarbetet för att
möta de nya krav som implementeringen
av EU-direktivet 2013 medförde.
Karolinska Institutets medaljörer utses,
efter förslag från en medalj­kommitté, av
rektor i samråd med prorektor, universitetsdirektör, dekanen för forskning,
dekanen för forskarutbildning och
dekanen för utbildning.
CE
ET
Photo: Science Photo Library
SK
S
K A R OLIN
2015
A IN TITUT
S
5-6 March 2015 | Nobel Forum, Karolinska Institutet, Solna
KI:s Vårsalong 2015 visar konst och konsthantverk
skapat av KI-anslutna medarbetare och arrangeras
27 april – 5 juni.
VARMT VÄLKOMMEN!
Frontiers in Cancer
Research and therapy
Erik Hedman får
pris till yngre forskare
n Erik Hedman vid institutionen
för klinisk neurovetenskap har fått
Nationalkommittén för psyko­
logis vetenskapliga pris till yngre
forskare 2014.
Han belönas med 50 000
kronor.
Priset har delats ut varje år
sedan 2003 och ska gå till en
framstående forskare yngre än 40
år som nyligen har disputerat.
Det är andra året i rad som en
forskare från KI får priset, förra året
gick det till Brjánn Ljótsson.
n Vetenskapsrådet har beslutat att ge Karo­
linska Institutet 100 miljoner kronor för att
rekrytera cancerforskaren professor Jiri Bartek.
Anslaget ges inom ramen för Vetenskapsrådets
program för internationell rekrytering av fram­
stående forskare.
Professor Jiri Bartek doktorerade i cellbio­
logi 1983 vid Charles University i Prag och är i
dag forskningschef på Danish Cancer Society
Research Center i Köpenhamn. Han har lämnat
mycket viktiga bidrag till forskningen kring
hur styrning av cellcykeln, DNA-förändringar,
tumörsuppressorgener och signalvägar påver­
kar uppkomsten av cancer.
Erik Hedman.
Foto: ULF SIRBORN
Naturvetarnas disputerade
ombudsmän och karriärrådgivare vägleder dig genom
din karriär. Om du en dag skulle
stå utan jobb kompletterar vår
inkomstförsäkring a-kassan,
och vi coachar dig vidare
i din karriär.
erik allard är ombudsman på
Naturvetarna för universitetsanställda
och forskarstuderande.
Please visit www.ki.se/onkpat for the latest program.
For more information, please contact [email protected]
Universitetsbiblioteket
Naturvetarna är fackförbundet för
akademiker inom naturvetenskap.
Våra 31 000 medlemmar arbetar inom
life science, jord, skog och miljö, de
fysiska vetenskaperna, matematik och
data. Vi coachar, företräder och stöttar
naturvetare genom hela arbetslivet.
www.naturvetarna.se
Han kommer nu att flytta sin forskning till
institutionen för medicinsk biokemi och
biofysik, MBB, och SciLifeLab i Stockholm där
ett hög­teknologiskt laboratorium inrättas för
Bartek och hans forskargrupp.
De kommer att inrikta sin forskning på hur
förändringar i arvsmassan orsakar cancer och
vilka biomarkörer som kan förutsäga vilka som
riskerar att drabbas.
Under 2014 beviljade Vetenskapsrådet anslag
på sammanlagt drygt 590 miljoner kronor till
Karolinska Institutet, för rekrytering av fem in­
ternationella forskare inom områdena psykiatri,
cancer, hematologi och stamceller.
NFEREN
CO
Trygghet genom
hela karriären
This conference is organized by the Department of Oncology-Pathology at
Karolinska Institutet. It covers basic, translational and clinical research in cancer.
The meeting includes lectures from both national and international speakers
in the areas of microenvironment and metastasis, cancer therapies, posttranscriptional programs in cancer and cancer biomarkers. The meeting is open
to all and no registration is required.
30 | KIBLADET | NUMMER 1 | 2015
100 miljoner kronor från VR möjliggör ny rekrytering
2015
SK
S
NFEREN
CO
under 2014 tilldelat tre KI-forskare
anslag på sammanlagt 3 000 000
kronor.
Anita Aperia vid institutionen
för kvinnors och barns hälsa får
1 000 000 kronor för projektet
”Why chronic kidney disease is
a risk factor for cardiovascular
disease”.
Caroline Nilsson vid institu­
Foto: TOMAS BERTELSEN
tionen för klinisk forskning och
utbildning, KI SÖS, får 1 000 000
kronor för projektet ”Kan vi bota
jordnötsallergi med oral immun­
terapi och anti-IgE-antikroppar?”.
Peter Sackey vid institutionen
för fysiologi och farmakologi
får 1 000 000 kronor för projek­
tet ”HMGB1, inflammation och
kognitiv funktion efter allvarlig
blodförgiftning”.
CE
Välkommen på vernissage måndag den 27 april
kl. 12 på Universitetsbiblioteket i Huddinge, Alfred
Nobels allé 8.
n Torsten Söderbergs stiftelse har
Jiri Bartek.
K A R OLIN
KI:s VÅR SALONG 2015
Miljonanslag till tre olika KI-forskare
ET
NYHETER
A IN TITUT
S
Registra
tion
required
latest
5 March
Photo: Science Photo Library
LEDARE
12 March 2015 | Gustav Retzius, Berzelius väg 3, Karolinska Institutet, Campus Solna
Symposium on Breakthroughs
in Clinical & Translational
Immunology
Ly f t e r
N at u r v e ta r e
THE MEETING IS OPEN TO ALL AND REGISTRATION IS FREE.
For more information, please contact: [email protected]
Registration is mandatory at: websurvey.textalk.se/start.php?ID=81135
KIBLADET | NUMMER 1 | 2015 | 31
Kylar & frysar
CBS -190°C
Gram kyl & frys
Ninolux kyl & frys
Forma -40°C och -86°C
Thermo Scientifc kyl & frys
Ninolabs produkter
som är med
i ramavtal
08-590 962 00
Disk & sterilisering
SHP autoklaver
ICOS autoklaver
Lauda vattenbad
Elma ultraljudbad
Smeg diskmaskiner
Steelco diskmaskiner
Termaks tork- & steriliseringsskåp
www.ninolab.se
Rening av luft,
vatten & rum
Hach Lange partikelräknare luft
Elga vattenrening
Scanlaf LAF-bänkar
Thermo Scientifc LAF-bänkar
Inredning
Jiwa kemikalieskåp
Laboratorieinredning
Dragskåp
Provberedning
Bioteknik
Roche cellräknare
Mecasys spektrofotometer
Dynamica spektrofotometer
Precisa vågar
ITV ismaskiner
Sorvall centrifuger
Forma CO2-inkubatorer
Termaks bakt-/klimatskåp
Carbolite högtemperaturugnar
Forma skakar & skakinkubatorer
Thermo Scientifc pipetter & spetsar
Heidolph skakar, indunstare & mixrar
Khüner skakar & skakinkubatorer med CO2