docProfessor Miia Kivipelto är med där det händer
download 
Report Transcription
Professor Miia Kivipelto är med där det händer
KIBladet KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 3 | 2013 KI goes MOOC Hela världen i klassrummet Sidorna 4–5 SLL-satsning i syd Centrum för biovetenskaper blir virtuellt Sidan 8 Nya mötesplatsen Äntligen har KI en egen aula Sidorna 12–15 Professor Miia Kivipelto är med där det händer Porträttet sidorna 18–20 Foto: gustav MÅRTENSSON Vid frontlinjen NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT debatt NOTERAT Nu sätter vi målen för vårt universitet D en varma sommaren har övergått till höst med klar luft och löv som skiftar i vackra färger. Det akademiska året som tagit sin början ger oss anledning att fundera över alla de förväntningar som finns på Karolinska Institutet. Inte minst är det viktigt att tänka igenom våra egna och omvärldens förväntningar på vårt universitet inför utformningen av Strategi 2018. Redan i höst inleds det spännande arbetet som kommer att engagera universitetsledningen, institutionsledningarna och andra grupper av interna och externa rådgivare. Innehållet kommer sedan att förankras på bred front under det första kvartalet 2014 innan konsistoriet till sist fattar beslut. H ur ser då förväntningarna ut Anders Hamsten rektor Samma förvänt ningar på excellens som vår omgivning och vi själva ställer på forsk ningen riktas också mot våra grundutbildningar. och vilka strategier bör vi ha för att uppfylla dem? Det är viktigt att komma ihåg att vi både är ett ledande internationellt forskningsinstitut och ett populärt medicinskt universitet, omhuldat av såväl studenter som offentliga och privata forskningsfinansiärer, hälso- och sjukvården, näringslivet, regionen, staten och hela det svenska samhället. Vi har mycket höga ambitioner med vår forskning och siktar mot vetenskapliga genombrott och upptäckter som förändrar vår syn på både normala livsprocesser och sjukdomar. Det måste också finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning. Därför måste vi se till att forskningen stimulerar till fortsatt utveckling av våra utbildningsprogram på grundläggande och avancerad nivå. Forskningen förväntas dessutom medverka till utveckling och implementering av ny diagnostik, terapi och prognostik inom hälso- och sjukvården. Detta innebär att forskningen behöver både bredd och spets. Samma förväntningar på excellens som vår omgivning och vi själva ställer på forskningen riktas också mot våra grundutbildningar. Det är viktigt att våra utbildningsprogram på avancerad nivå attraherar fler ambitiösa, entusiastiska och kreativa studenter från alla delar av världen som del i vår strävan mot ökad internationalisering. Våra program på grundläggande nivå ska genomgående ha mycket hög kvalitet. Karolinska Institutet förväntas också tillhandahålla en stabil och effektiv innovationsplattform, som fungerar som en nödvändig och värdefull inkubator för våra forskares innovationer innan de går vidare mot kommersialisering. Genom ett framgångsrikt innovationssystem ska Karolinska Institutet utgöra en drivkraft i Stockholmsregionens ekonomiska utveckling. V erksamheten inom Karolin- ska Institutet måste därutöver fungera som en kraftfull motor i utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvårdssystem. Nästan två tredjedelar av vårt universitets verksamhet är i hög grad integrerade med hälso- och sjukvården. I denna miljö har stora forskningsgenombrott ägt rum – forskningsgenombrott som inneburit dramatiska förbättringar av diagnostik och behandling för miljontals patienter över hela världen. Vår agenda för att ytterligare stärka Karolinska Institutets roll som en stark drivkraft i hälso- och sjukvården, och därmed leva upp till högt ställda förväntningar från sjukvårdshuvudmannen och allmänheten, MAN TALAR OM... … att skaka loss på lunchen V ill du också har rolig Kulturhusets Lunch Beat som are luncher? Det blir har pågått i något år nu. möjligt när Medicin Under sommaren har det ska Föreningen, MF, i även anordnats Lunch Beat oktober drar igång ”KI på Musik- och teatermuLunch Beat” som öpp seet i Stockholm, det är en nar dörrarna till dans på folkrörelse som började som Jon Westman. lunchtid. Hur fick ni idén ett initiativ för att få mer till det här, Jon Westman, rörelse på jobbet. student på psykologprogrammet Hur går det till? och en av arrangörerna på MF? – Vi har en DJ som spelar skön – Vi har redan många studentmusik i ett stort rum i Medicinska fester, som till exempel fredagsFöreningens lokaler på campus Solpubar och Luciabalen, men vi har na. Dörrarna står öppna så att man märkt ett behov av ett alternativ till kan höra musiken utifrån – man fester med alkohol, och då är Lunch går in och börjar dansa! Om man Beat en bra början. Det passar vill tar man med sig lunchen dit. I också bra för oss som hälsouniverframtiden hoppas vi kunna bjuda sitet. på en lättare lunch, en wrap eller Vad är Lunch Beat egentligen? liknande. – Inspirationen kommer från Vilka får komma? summer has turned into a blustery autumn and the academic year has begun, we have good reason to think about all the expectations there are of Karolinska Institutet. It is particularly important to think through our own and other people’s expectations as we start to draft our Strategy 2018. This exciting project will begin already this autumn, to be anchored on a broad front in the first quarter of 2014 before the University Board takes its final decision. We are both a leading international research institute and a popular medical university. We have very high ambitions for our research, with our sights set on 2 | kibladet | nummer 2 | 2013 scientific breakthroughs and discoveries that change our view of life processes, normal as well as morbid. There must also be close relations between research and education, and so we have to make sure that our research motivates the continued development of our Bachelor and Master study programmes. Our research is also expected to contribute to the development and implementation of new medical diagnostics, therapies and prognostics, and so must be broadly based as well as sharply spearheaded. Karolinska Institutet is also expected to provide a stable and effective innovation platform that serves as an indispensable and valuable incubator for our researchers’ innovations before they proceed to commercialisation. Its successful innovation system will make Karolinska Institutet a driving force in the economic development of the Stockholm region. In addition, Karolinska Institutet must also be a powerful driver in the development of future healthcare systems. Almost two thirds of our university’s business is highly integrated with the healthcare sector, an area in which major scientific breakthroughs have occurred that have dramatically improved diagnostic and therapeutic techniques for millions of patients around the world. In this increasingly multifaceted care landscape we must secure access to healthcare for the purposes of research and education, contribute to the deve- – Alla är välkomna, studenter och anställda vid KI, likaväl som byggarna som jobbar runt campus och allmänhet som passerar här på lunchen. Vad hoppas ni att KI Lunch Beat ska leda till? – Vi hoppas att det blir en dansrörelse på KI och att vi ska kunna köra det här oftare, en gång i månaden eller varje dag! Vi skulle också vilja boka stora DJ:s och scenen i aulan. När är första bästa tillfälle att dansa på KI på lunchen? – Då går man till sal Gasken i MF-huset på campus Solna – onsdagen den 3 oktober, mellan klockan 12 och 13. Då kör vi! Madeleine Svärd BOKEN Hur man lär sig inom vården H ur växer kunskaper och förhållningssätt fram hos studenter, lärare och vårdpersonal och hur påverkar det kvaliteten i vården? Charlotte Silén och Klara Bolander Laksov, lärare och forskare vid Karolinska Institutet, tar ett brett grepp om medicinsk pedagogik i sin nya bok Att skapa pedagogiska möten i medicin och vård, Studentlitteratur. Boken kom ut i augusti och vänder sig till såväl lärare och kliniska handledare, som pedagogiska ledare och studenter. SIFFRAN är enkel och självklar: Vi måste i ett alltmer mångfacetterat vårdlandskap säkra tillgången till hälso- och sjukvården för forskning och utbildning, bidra till utvecklingen av en välfungerande och kvalitetssäkrad medicinsk informationsförsörjning och outtröttligt påvisa forskningens och utbildningens betydelse för ökad kvalitet i vården. Slutligen är det en viktig del av vår ”tredje uppgift” att fungera som informatör och rådgivare till beslutsfattare och samhälle. Våra egna och omvärldens förväntningar på vårt universitet gör arbetets inriktning och mål tydliga. Jag önskar er alla en händelserik och framgångsrik hösttermin, fylld av spännande, krävande och meningsfullt arbete. Time to set out our university’s goals Now that the hot Spaning lopment of an effective and quality-assured medical information system and tirelessly demonstrate how important research and education are for raising the quality of healthcare provision. Finally, a central part of our “third mission” is to provide information and advice to decision-makers and the community. The expectations that everyone, internal and external alike, has of our university bring clarity to the focus and goals of our work. I wish you all an eventful and prosperous autumn term, full of exciting, demanding and meaningful work. anders hamsten Vice-Chancellor 440 personer började doktorera vid KI förra året, visar statistik från UKÄ och SCB. Medicin och hälsovetenskap är fortfarande det överlägset största området att doktorera inom. En tredjedel av landets forskarstuderande finns inom det här området. CITATET Den 3 oktober blir lunchrasten roligare på KI. Foto: istockphoto Ny webbportal skapades av studenter S tudenter vid masterprogrammet i hälsoinformatik fick själva ta fram och skapa en webbportal för sitt ämnesområde. Idén kom från studenter på de högre terminerna. – Vi såg att det fanns ett behov att definiera hälsoinformatik både för oss själva och för andra, säger Oskar Kuus, en av studenterna bakom webbplatsen. I samarbete med lärare tog studenterna tagit fram innehåll och arvoderades av programnämnden för sitt arbete. På webbplat- sen listas aktuella jobb inom hälsoinformatik och besökarna kan publicera sin egen profil. Förhoppningen är att plattformen tas över av nya studenter. – I framtiden hoppas vi samarbeta mer med företag och ha skribenter som avslutat sin utbildning på KI och fortsatt in i yrkeslivet, säger Oskar Kuus. www.healthinformatics.nu Besök webbplatsen. Duo försvarar KI:s färger i snabb tävling T vå KI-doktorander kommer att försvara Karolinska Institutets färger inför publik och expertjury i Stockholmstävlingen i Forskar Grand Prix den 27 september. Alva Appelgren vid institutionen för klinisk neurovetenskap, forskar på hur omedvetna tankar om intelligens påverkar hur människor reagerar på misstag, och Jens Magnusson, doktorand vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, forskar på hur man kan använda stamceller för behandling av hjärnans sjukdomar. Nu ska de berätta om sin forskning inför publik och jury – på bara tre minuter. Riksfinalen äger rum den 5 december i Stockholm. Medicinare – här är din poddcast H ur känns det för läkaren själv när han eller hon blir sjuk? Vilken läkarspecialitet är präktigast? Det här är ämnen som diskuteras i Ronden, Sveriges första medicinska poddcast. För lyssnaren är det som att delta vid en fikapaus där en infektionsläkare, en AT-läkare och en internmedicinare möts och pratar – lite om forskning, lite personligt – men mest av allt om vardagen som läkare: blog.christianunge.com Sedan ett par år finns också Fysiopodden, en granskande poddcast om träning som bygger på vetenskap och som görs av fem sjukgymnaster: fysiopodden.se KI Bladet, Kommunikationsavdelningen, Nobels väg 6, 171 77 Stockholm Ansvarig utgivare: Christina Bostedt, kommunikationsdirektör, tel 08-524 865 68, [email protected] Chefredaktör: Madeleine Svärd, tel 08-524 838 94, [email protected] Grafisk form: Tove Harström, Iris Media Översättningar: Neil Betteridge Tips och adressändring: [email protected] Tryck: V-TAB, Norrtälje 2013. KI Bladet kommer ut med fyra nummer 2013. Hemsida: www.facebook.com/kibladet Arkiv: www.ki.se/kibladet Framgångs rikt ledar skap beror i hög grad på med arbetarna, att det finns en genuin vilja att göra något bra med den här organi sationen.” Björn Rombach, professor vid Förvaltningshögskolan, Göte borgs universitet, samt redaktör för antologin ”Det extrema ledarskapet”, intervjuas i GU Journalen om vår över tro på ledar skap. Nästa nummer av KI Bladet kommer den 22 november 2013. kibladet | nummer 3 | 2013 | 3 Foto: Johan Wingborg LEDARE LEDARE NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT debatt NOTERAT Hela världen blir KI:s klassrum Under hösten byggs MOOC-kurser som ska klara de pedagogiska kraven KI joins MOOC scheme The concept of Massive Open Online Courses (MOOC) arouses enthusiasm but also a good many questions in the academic world. Anyone can study these courses online; there are no admission requirements, no fees and thousands of people can study the same course simultaneously. KI is the first Swedish university to join the EdX programme, which was started by Harvard University and the Massachusetts Institute of Technology (MIT) last spring and which now includes 29 participating universities offering MOOC courses on a joint platform. Öppna kurser på nätet, för alla, samtidigt. En del ser en pedagogisk utveckling. Andra ser risker. KI har redan hoppat på MOOC-tåget. Konceptet med Massive Open Online Courses, MOOC, väcker både entusiasm och en mängd frågor i universitetsvärlden. Vem som helst kan läsa kurserna på nätet, det finns inga inträdeskrav, det kostar inget och tusentals kan läsa samma kurs samtidigt. Som första svenska universitet har KI gått med i samarbetet edX, som startades av Harvard University och Massachusetts Institute of Technology (MIT) förra våren. Nu ingår 29 välrenommerade universitet i edX, en icke-vinstdrivande organisation där de medverkande lärosätena erbjuder MOOC-kurser på en gemensam teknisk plattform. – Jag ser enormt många spin-off-effekter med MOOC. Vi syns globalt och kan attrahera duktiga studenter på den internationella utbildningsmarknaden, säger Jan-Olov Höög, dekanus för utbildning på KI. – Genom att vi via edX får tillgång till andras kunskaper inom pedagogik och teknik kan vi utveckla våra egna distanskurser, samtidigt som de får tillgång till vår kompetens, vilket kan leda till samarbeten, säger Jan-Olov Höög. Farhågor som finns i diskussio- nen kring MOOC är att konceptet på sikt skulle kunna leda till att studenterna överger campus och att lärarkåren bantas ner – eller att högkvalitativa och dessutom gratis kurser från välkända utländska universitet till och med konkurrerar ut svenska lärosäten. – Största risken jag ser är om vi skulle göra kurser av mindre hög kvalitet. Vi bedöms tuffare på den globala arenan än om vi bara arbetar lokalt på KI. Samtidigt är det en positiv utmaning, säger Jan-Olov Höög. Utbildning på distans har funnits Jan-Olov Höög. Nabil Zary. länge, men MOOC skiljer sig från andra distansutbildningar på flera punkter. Det säger Nabil Zary, som är universitetslektor och föreståndare för Centrum för lärande och kunskap (CLK) på KI, och ansvarig för samarbetet med edX. – Den största skillnaden är att man måste bygga en kurs som rent pedagogiskt kan klara av upp till 20 000 studenter från hela världen. Det går inte bara att flytta en befintlig kurs till nätet, utan det måste till både pedagogisk och teknisk utveckling för att ta fram kurser som håller, säger han. KI:s första steg blir att ge fyra MOOC-kurser 2014. Vilka det blir beslutas under hösten. – Vi för diskussioner med universitet som MIT och Berkeley, så det blir en otrolig kompetensutveckling för lärarna som gör kurserna, men även för oss, säger Nabil Zary. Tanken är att den nya kunskapen på sikt ska föras ut i KI:s andra utbildningar. Den största skillnaden är – Kunskapen om hur att man måste bygga en man bygger upp bra kurs som rent pedago videobaserade föreläsgiskt kan klara av ningar kan användas i upp till 20 000 andra campusbaserade utstudenter bildningar, så att tiden som i dag används till föreläsningar kan användas till studentaktiverande moment, säger Nabil Zary. Studenten Christos Vaitsis är positiv: ”MOOC öppnar för stora möjligheter.” Så här fungerar det Studenten Christos Vaitsis har provat öppna kurser Christos Vaitsis, student på masterprogrammet Hälso informatik, har gått två MOOC-kurser. Här berättar han om sina erfarenheter av de världsomspännande uni versitetet: KI kommer att ge fyra MOOC-kurser under 2014. Tusentals studenter över hela världen får möjlighet att läsa dem gratis på nätet. Karin Söderlund Leifler [email protected] Allt man behöver är en dator och internetuppkoppling. På kursens webbplats finns allt kursmaterial, examinationsfrågor, diskussionsforum och länkar till fördjupningsmaterial. internwebben.ki.se/en/edx Läs mer om hur KI förbereder för edX. Ökning av betalande studenter från tredjeland n När studieavgifterna infördes i Sverige 2011 minskade antalet nya utomeuropeiska freemover-studenter drastiskt, med nästan 80 procent. Förra hösten ökade antalet betalande studenter med 19 procent, men trots 4 | kibladet | nummer 3 | 2013 ökningen är de fortfarande avsevärt färre än innan avgiftsinförandet. Samtidigt har antalet europeiska freemover-studenter mer än fördubblats. Den geografiska mångfalden på högskolan blir därmed allt mindre. Foto: GUNNAR ASK Hösten 2011 infördes studieavgifter i Sverige för freemover-studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz, så kallade tredjeländer. Källa: Universitetskanslerämbetet De flesta kurser beräknas ta 15–20 timmar i veckan. Den faktiska tiden som behövs beror på vilka förkunskaper man har i ämnet. Efter avslutad kurs får man ett intyg, som ibland är graderat. På den andra kursen jag gick blev de som hade bäst resultat inbjudna till Kalifornien för att träffa lärarna och få hjälp att hitta jobb, så det kan öppna för stora möjligheter. Interaktionen med andra studenter, som kan vara tusentals på en kurs, sker genom diskussionsforum eller wiki-platser (där alla kan redigera innehållet). Där utbyter deltagarna information och ställer frågor. Men det finns regler som man måste följa. Det är exempelvis förbjudet att lägga upp svar på examinationsfrågorna. Det bästa med MOOC är att du kan träffa folk från hela världen som är intresserade av samma ämne. Jag har fortfarande kontakt med en del kurskamrater.” Berättat för Karin Söderlund Leifler Uppdatera dig om sexforskning och PMS Nya numret. n Sexlusten uppstår i huvudet – men exakt hur den styrs är oklart. I senaste numret av Medicinsk Vetenskap kan du läsa mer om forsk- ningen kring det sexuella begärets ursprung och dess betydelse för den allmänna hälsan. Tidningen skriver också om den senaste forskningen om Parkinsons sjukdom, vikten av att ta PMS på allvar och nya rön om inställningen till dödshjälp. kibladet | nummer 3 | 2013 | 5 LEDARE NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT debatt NOTERAT Ny organisation kan bli verklighet Anders Hamsten: ”Om lagförslaget passerar får vi ta ställning” I november ska KI lämna sitt remissvar på regeringens förslag om att statliga univer sitet ska kunna ombildas till högskolestiftelser. På höstens agenda står också ett omfattande strate giarbete med sikte på 2018, berättar rektor Anders Ham sten i en intervju. Karolinska Institutet nämns som ett av de universitet som visat intresse för att ombildas till högskolestiftelse, hur kom menterar du det? – Tidigare har vi uttryckt önskemål om ökad handlingsfrihet och flexibilitet för att kunna förstärka vår konkurrenskraft som internationellt ledande universitet. Det är exempelvis olyckligt att vi i dag inte kan ta emot donationer utan begränsningar, eftersom vi är beroende av fortsatt framgångsrik fundraising. Det är också intressant för våra samarbeten med andra elituniversitet att med eget kapital kunna etablera verksamhet utomlands. Som statlig myndighet får vi inte det, säger Anders Hamsten. Lagförslaget om högskolestiftelser l Regeringens lagförslag handlar om att statliga universitet och högskolor ska kunna omvandlas till privata stiftelser i en särskild form – högskolestiftelser. l Remissvaren ska vara inlämnade i november och lagförslaget väntas träda i kraft i juli 2014. l Syftet är att ge lärosätena större handlingsfrihet kopplat till ökad internationell konkurrenskraft, som juridiska personer kan universiteten sluta avtal snabbare. l Remissinstanser som uttalat kritik mot stiftelseformen pekar bland annat på osäkra anställ ningsförhållanden, studenters rättssäkerhet och frågan om forskningens frihet som i dag är skyddad i högskolelagen och grundlagen. läget, utan i remissvaret kommer vi att beskriva Karolinska Institutets olika behov av ökad Han pekar på frihet, och om Vi vill inte att en fler möjlighede tillgodoses organisationsförändring ter med stiftelmed de förändpåverkar vår starka seformen: att ringar som beställning och bilda, äga och skrivs i förslaget. driva egna bolag Om lagförslaget förtroendet som skulle kunna passerar i riksdaför oss fungera som inkubagen får vi sedan ta torer för forskares innoställning till om vi ska vationer innan de går vidare ansöka om ändrad organisamot kommersialisering, samt att tionsform, säger han. äga fastigheter såsom bostäder för studenter och gästforskare. Att stiftelseformen har en bred – Men vi tar inte ställning till en politisk uppbackning är väsentligt, organisationsförändring i det här enligt Anders Hamsten. Jan-Olov Höög, dekanus för utbildning. Foto: GUNNAR ASK 6 | kibladet | nummer 3 | 2013 Tham som gäller forskningsanknytning i utbildningen (se sidan 27). Vid ett ledningsinternat i början på terminen påbörjades också arbetet med ”Strategi 2018”. – Tanken är att vi under första kvartalet 2014 ska kunna förankra ett dokument som konsistoriet kan fatta beslut om, en ”masterplan” för våra kärnverksamheter där vi kommer att fokusera på ett begränsat antal mål. Det blir fokus på genombrotts- Anders Hamsten, Karolinska Institutets rektor. Foto: GUNNAR ASK – Eftersom Karolinska Institutet har en central roll som Sveriges enda medicinska universitet är det viktigt att vi har en organisationsform som omfattas av hela samhället; vi vill inte att en organisationsförändring påverkar vår starka ställning och förtroendet för oss. Vilka andra frågor är priori terade i höst? – Vi arbetar mycket med vår karriärstruktur och med att mobilisera resurser för rekrytering av yngre lovande forskare och även av etablerade forskare. Vi arbetar också med att kunna ge externt rekryterade yngre forskare ett starkare startstöd. En annan viktig fråga kommer att belysas i det projekt som leds av prorektor Kerstin forskning, att utbildning på avancerad nivå ska vara attraktiv ”för de bästa studenterna” från hela världen, och att utbildningarna på grundläggande nivå håller ”mycket hög kvalitet”. Strategiplanen ska kopplas till förändringar i KI:s organisation och inom hälso- och sjukvården. Innebär det här att Karolin ska Institutet nu får en ny insti tutionsindelning? – Med tanke på de pågående förändringarna inom hälso- och sjukvården befinner vi oss vid en tidpunkt då det är viktigt att diskutera och utreda vår institutionsindelning och nå fram till ett aktivt beslut. Det KI vi lever med fick sin grund i ”KI 93” och är alltså i mångt och mycket 20 år gammalt, säger Anders Hamsten. – Nya Karolinska Solna kommer att stå färdigt under hösten 2016, så minst ett år innan är det lämpligt att vi når fram till ett beslut om hur vår organisation ska se ut. Även på institutionerna finns en förväntan på en förändring, menar han. – Det här arbetet måste ske tillsammans med dem. Det här är den byggnad som betyder mest för mänskligheten – tänk på det när ni lägger byggstenarna En svart låda med tidsdokument som ritningar och dagens tidningar byggs in i nya Biomedicum, som en hälsning till framtiden. Foto: ERIK CRONBERG The university foundation: a question for KI In November, KI will be submitting its comments to the government on its proposal to give state universities the right to be reorganised as university foundations. “We’re taking no stand either way on such a reorganisation at this stage of the game,” says Vice-Chancellor Anders Hamsten. “Instead, our reply to the government will outline Karolinska Institutet’s various needs for a freer hand, and describe whether they will be met by the changes explained in the proposal. If the bill is passed by the Riksdag, we’ll have to decide whether or not we’ll apply for such a reorganisation.” Madeleine Svärd [email protected] Biomedicums första spadtag Den expansiva byggfasen på Karolinska Institutet kröns nu med bygget av forskningslaboratoriet Biomedicum. Det sa rektor Anders Hamsten vid en ceremoni för det första spad taget den 24 september. Medverkade med spadar i högsta hugg gjorde även regiondirektör Sten Wetterblad från byggherren Akademiska Hus Stockholm, utbildningsminister Jan Björklund, kommunstyrelseordförande i Solna, Pehr Granfalk, och landshövding Chris Heister. Ett nytt forskningslaboratorium med gemensam utrustning väntas ge ekonomiska fördelar och inte minst nya genombrott när forsk are från olika vetenskapliga discipliner samlas under samma tak. Hit ska 1 700 medarbetare var av minst 1 500 forskare som bedriver experimentell forskning flytta när huset står klart 2018. I dag sitter dessa forskare på olika institutioner, i olika lokaler. Jan Björklund sammanfattade sitt tal om Karolinska Institutets framstående forskning inom medicin med en hälsning till byggarbetarna som gör jobbet fram till 2018: – Det här är den byggnad som betyder mest för mänskligheten – tänk på det när ni lägger byggstenarna. Madeleine Svärd Extra medel ger fler platser på KI:s utbildningar Regeringens satsning på fler platser på hälso- och sjukvårdsutbildningar blir större än väntat. Därmed räddas de KI-utbildning ar som var i riskzonen för nedläggning. – Det här är mycket positivt. Vi ser inga större ekonomiska problem på kort sikt, utan vi kan fortsätta med våra utbildningar precis som vi gör idag. Men en anpassning till kommande behov behöver troligen göras framöver, säger Jan-Olov Höög, dekanus för utbildning. Höjningen av takbeloppet är ef- I budgetpropositionen föreslår regeringen en satsning på nya ut- bildningsplatser inom hälso- och sjukvård i Stockholmsregionen. Ökningen av medel till utbildningarna på KI kommer att ske stegvis. Från år 2015 får KI nästan 25 miljoner kronor mer än i dag. Från 2017 har medlen ökat till 45 miljoner mer än nu, vilket kan räknas om till ungefär 450 nya platser. terlängtat, eftersom KI i dagsläget har fler utbildningsplatser än vad pengarna från staten räcker till. Enligt ett tidigare uttalande i våras sa Jan-Olov Höög att KI behöver 30 miljoner kronor extra från år 2014, annars blir det nödvändigt att dra ned på utbildningsutbudet (KI bladet nr 2/2013). – Medlen täcker upp för de som vi i dagsläget överutbildar. För KI:s del är pengarna inte knutna till sjuksköterskeutbildningen, utan vi kan använda medlen till i princip vad vi vill inom vårt utbildningsområde, säger Jan-Olov Höög. Karin Söderlund Leifler [email protected] More university places on KI’s courses The government drive to increase the number of university places in healthcare and medical education entails a larger investment than expected, which will rescue the KI programmes that were in danger of closure. However, the university’s prospectus will probably have to be adjusted, predicts Dean of Education Jan-Olov Höög. kibladet | nummer 3 | 2013 | 7 LEDARE NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT debatt NOTERAT Det här händer nu l Parallellt med att stödet till nuvarande Centrum för biovetenskaper (CB) fasas ut kommer en upptrappning av sökbara medel ske under fem år, så att totalsumman som delas ut från SLL är 81 miljoner per år. Jag tror att det kan utlösa ny aktivitet och stimulera hela KI l Det är ännu inte helt klart när de första anslagen kommer att utlysas. CB har ny styrelse och utlysningarna kan komma att göras under hösten 2013. l Målet är att upp till 15 etablerade forskare kan erhålla upp till tre miljoner kronor var och upp till tio unga forskare kan erhålla upp till två miljoner kronor var när programmet är fullt utbyggt. Sedan universitetsförvalt ningen omorganiserades i mars i år har KI:s tre verk samhetsstyrelser fått större gemensamma kontaktytor. Det väntas ge snabbare beslutsvägar i utbildningsoch forskningsfrågor. l I dag utgörs Centrum för biovetenskaper av omkring 20 forskargrupper, finansieras av Stockholms läns landsting men hör organisatoriskt till Karolinska Institutet. CB samarbetar även tätt med flera av KI:s institutioner. More researchers can share SLL millions Changes to the support given by the Stockholm County Council (SLL) to research carried out in the south Stockholm region mean that more researchers will be able to apply for grants. The grants will be advertised openly and the applications assessed in international competition. At the same time, the present Centre for Biosciences at KI Huddinge will have its financing phased out before being replaced by a virtual centre, within which a larger number of strong project will be financed. SLL:s satsning riktas mot region syd. Foto: ERIK CRONBERG Fler forskare kan få del av SLL-miljoner Nya anslagen utlyses öppet och söks i konkurrens När Stockholms läns landsting, SLL, ändrar utformningen av stödet till forskning i södra Stockholmsregionen kan fler forskare söka anslag. Samti digt fasas stödet till nuvarande Centrum för biovetenskaper vid KI Huddinge ut. Centrum för biovetenskaper (CB) vid Karolinska Institutet i Huddinge har existerat i sin nuvarande form sedan 2006 och främst finansierats av SLL. Nu satsar SLL 81 miljoner kronor per år på ett helt nytt program för forskning vid Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, som centrumet får ansvar för, men under nya former. – Det kommer att vara ett virtuellt centrum, det vill säga en struktur inom vilken ett större antal mycket starka projekt kommer att 8 | kibladet | nummer 3 | 2013 Styrelserna får tätare samarbete nya styrelsen Det här är nya styrelsen för Centrum för biovetenskaper: l Bengt Westermark, professor (ordförande) l Christer Höög, professor KI l Anna Karlsson, professor KI l Catharina Larsson, professor KI l Catharina Barkman, innovationsdirektör SLL l Stefan Jacobsson, vd, professor SLL l Magnus Nordenskjöld, verksamhetschef, professor SLL stödjas, säger Hans-Gustaf Ljunggren, dekanus för forskning vid KI. På sikt kan Centrum för biovetenskaper komma att ändra sitt namn och i september fick centrumet en ny styrelse med Bengt Westermark, tidigare ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, som ny styrelseordförande. – SLL har sett det här som ett regionalpolitiskt stöd till stark forskning i södra Stockholmsregionen. Fram till nu har forskarna som tillhör Centrum för biovetenskaper varit mottagare av de medel som SLL har avsatt för det här ändamålet. Men genom åren har annan stark forskning vuxit fram på KI Huddinge och nu vill SLL att all stark forskning i södra Stockholm ska kunna konkurrera om stödet på lika villkor, säger Hans-Gustaf Ljunggren. Anslagen kommer att utlysas öppet och bedömas i internationell konkurrens. Projekten ska vara inom de tre breda områden som det rör sig om: basal biomedicinsk forskning, translationell forskning och patientnära klinisk forskning. Förhoppningen är att stödet ska riktas mot projekt inom alla tre grupper. Forskarna som i dag verkar inom centrumet kan på samma sätt som andra forskare söka de nya anslagen. – Många av de framgångsrika forskarna vid Centrum för bio vetenskaper kommer säkert att stå sig väldigt starkt i konkurrensen om de nya medlen, säger Hans-Gustaf Ljunggren. – Utifrån ett regionalpolitiskt perspektiv och ett KI-perspektiv är det väldigt viktigt att satsningar görs på den södra regionen, inte minst då det under de senaste åren har legat ett starkt fokus på utvecklingen av KI Solna, säger Hans-Gustaf Ljunggren. Även Catarina Andersson Forsman, hälso- och sjukvårdsdirektör En av de mest genomgripande förändringarna som genomfördes i omorganisationen var att avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer bildades. En av enheterna på avdelningen, fakultetskansliet, där styrelsehandläggarna numera är samlade, samordnar arbetet för de tre verksamhetsstyrelserNu har vi fått större na. Och de tre dekanerna sitter kontaktytor vilket nu vägg i vägg resulterar i att olika med varandra på mindre frågor löser fakultetskansliet i sig snabbare Aula Medica. – Vi dekaner har numera dagliga kontakter och även administratörerna har kommit närmare varandra i den nya organisationen. Samarbetet fungerade bra förut också, men nu har vi fått större kontaktytor vilket resulterar i att olika mindre frågor löser sig snabbare, säger Anders Gustafsson, dekanus för forskarutbildning. Anders Gustafsson tror att det här kommer att märkas genom att studenter, forskarstudenter och forskare får snabbare och entydigare besked i olika frågor. – Särskilt viktiga gemensamma områden som vi tillsammans kommer att arbeta med framöver är forskningsanknytningen till våra utbildningar, karriärfrågor, likabehandlingsfrågor och övergången från masternivå till forskarutbildningsnivå, säger Anders Gustafsson. Samtidigt, menar Anders Gus- tafsson, har omorganisationen även lett till att vissa kontaktvägar blivit längre, eftersom exempelvis handläggare för disputationsfrågor och KID-medel hamnat i helt andra byggnader än fakultetskansliet. I augusti genomfördes ett gemensamt styrelseinternat där rektor Anders Hamsten och prorektor Kerstin Tham deltog. Nu inleder rektor och ledningsgruppen arbetet med KI:s strategi 2018 (läs mer i intervju med Anders Hamsten på sidan 6). Helena Mayer [email protected] Bo Angelin. Catarina Andersson Hans-Gustaf LjungFoto: ERIK CRONBERG Forsman. gren. Foto: ERIK CRONBERG Foto: FREDRIK PERSSON i Stockholms läns landsting, betonar att det här är en mycket viktig strategisk satsning i södra länet för forskning och utveckling inom biomedicinsk, translationell och klinisk forskning. – Vi befinner oss i en spännande utvecklingsfas och det är en utmaning att se till att de här satsningarna leder till patientnytta. Därför är det viktigt att Karolinska Institutet och sjukvården inom landstinget samarbetar, säger hon. Med den nya satsningen sker en utfasning av det ekonomiska stöd som Centrum för biovetenskaper tidigare fått. – Det har varit en oerhörd styrka för forskningen vid KI att SLL har hållit ut i den stora och långvariga satsningen. Det som många nu inte tänker på är att det de facto inte är några nya pengar, däremot en möjlighet till förändrad inriktning. Vi vet ännu inte hur det kommer att bli, säger Bo Angelin, en av de forskare som i dag verkar vid centrumet. Han hoppas att starka forskar- grupper som bedriver grundforskning inte hamnar utanför i den nya satsningen, och ser positivt på att anslagen söks i konkurrens: – Jag tror att det kan utlösa ny aktivitet och stimulera hela KI. Chansen att få pengar får folk att samarbeta. Även andra kliniska forskare i Huddinge kan komma in i det här och det nya upplägget kan få folk att hitta nya ingångspunkter tillsammans. De flesta ser nog det här som en möjlighet. Karin Söderlund Leifler [email protected] Anders Gustafsson, dekanus för forskarutbildning. Foto: camilla svensk The three boards in close cooperation The reorganisation of the University Administration in March brought KI’s three internal boards inter much closer contact with each other. This is expected to speed up the decision-making process on matters of education and research. kibladet | nummer 3 | 2013 | 9 LEDARE NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT debatt NOTERAT Många vill starta eget – men hur? KI-studenter med affärsidéer behöver lära sig entreprenörskap Två av tre studenter vid KI har en affärsidé som de vill förverkliga, enligt en under sökning om studenters attity der till entreprenörskap. Men de har sämre kunskap än riksgenomsnittet om hur de ska gå tillväga. Nya ki.se fungerar lika bra på dator och surfplatta som i mobilen. (Bilden visar en skiss över webbplatsen.) Här är en tjuvtitt på KI:s nya sajt Mer nyheter, bättre sökfunk tion och ny design. Det är några förändringar som kom mer att märkas när KI:s nya webbplats, ki.se, lanseras i början på nästa år. – Om KI har som mål att vara ett av de ledande universiteten i världen så måste det också synas på w ebben. Förra året hade vi 1,4 miljoner besökare på sajten, vilket gör den till vår i särklass största kontaktyta mot omvärlden, säger Suzanne Winting Husén på KI:s kommunikationsavdelning. Det senaste året har hon, tillsammans med projektgruppen, ägnat mycket tid åt uppbyggnaden av sajten. Att den nuvarande ki.se har sett i princip likadan ut sedan 2005 och bygger på gammalmodig teknik är inte huvudskälet till att göra om. – Det viktigaste är att KI också på webbplatsen måste framstå som ett attraktivt universitet. Webben ska spegla forskning och utbildning – och dessutom inspirera och underlätta för alla som vill delta i KI:s verksamhet. 10 | kibladet | nummer 3 | 2013 Det här kommer du märka direkt l Bättre sökfunktion. l Design som anpassar sig efter användarens bildskärm – sajten fungerar lika bra på dator, mobil och surfplatta. l KI Nyheter, en plats för nyheter om KI. l Profilsidor för all personal. Mer information om detta kommer under hösten. l Aktuellt innehåll – just nu passerar tusentals sidor nålsögat, webbredaktörer på KI går igenom allt publicerat material. Ouppdaterade sidor följer inte med till den nya webbplatsen. Tre (3) hårda fakta om nya ki.se l Teknisk plattform: Drupal (används bland annat av Vita Huset). l En av förebilderna: jhu.edu Användarna står i fokus när den nya versionen av ki.se sjösätts i slutet av januari. Både de externa, som ska få en bättre och mer rättvisande bild av allt KI har att erbjuda, och de interna, som bland annat får nya möjligheter att presentera sig för omvärlden. Alla anställda kommer att få egna profilsidor, som i sin enklaste form består av kontaktuppgifter (Webbplats för Johns Hopkins University i Baltimore, USA). l Utvecklingskostnad: 4,3 miljoner kronor. som hämtas automatiskt. Och den som vill kan enkelt fylla på med egen information som exempelvis CV, forskargrupp och publicerade arbeten. De nya profilsidorna kommer att göra det enklare för både personal och externa besökare att snabbt hitta rätt person och kompetens. I arbetet med att ta fram nya ki.se har man även tagit ett grepp kring sökfunktionen. Resultatet har blivit en helt ny sökmotor. – Den vi har haft hittills har fått mycket kritik. Vår förhoppning är att den nya sök- Suzanne motorn ska sva- Winting Husén ra bättre mot arbetar med nya verksamhetens ki.se. behov. Till exempel kommer profilsidorna att finnas med som en datakälla, vilket kommer göra det lättare att hitta rätt personer, säger Suzanne Winting Husén. New ki.se launched next year More news, improved findability and a new look better adapted to tablets and smartphones – these are some of the new features that you’ll notice when ki.se is relaunched next year. KI-studenterna är lika idérika som landets studenter i genomsnitt och de tycks i hög grad bli inspirerade av utbildningen som de läser. – KI-studenterna sticker ut i undersökningen genom att så många som en tredjedel har svarat att deras idé är fullständigt kopplad till kunskap som de fått under utbildningen, säger Anna Sjödin, vd på Drivhuset Stockholm, som står bakom undersökningen. Men även om många studenter har idéer, anser två av tre KI-studenter att utbildningen inte har lett till att de känner sig tränade att ta affärsmässiga initiativ i framtiden. Sedan år 2012 pågår ett treårigt strategiskt projekt, KI 2.0. Målet är att få in inslag av entreprenörskap på alla grundutbildningsprogram. – Vi har tittat på hur man kan få in entreprenöriellt lärande på befintliga kurser och visa möjligheterna som finns ute i arbetslivet; det finns mer än anställning i landstinget. Fler plockar in våra valbara kurser och erbjuder dem till sina studenter, säger Hanna Jansson. Information om att starta och driva företag är också något som enligt undersökningen efterfrågas av Hanna Jansson, chef för studenterna. enheten för bioentre– Bara var tredje prenörskap på KI, KI-student vet var de noterar samma sak. kan få rådgivning – Det är intresoch stöd, jämfört sant att KI-stumed hälften av denter i större studenterna naVåra studenter utsträckning än tionellt sett. Stumöter ofta riktiga andra uppger att denterna har vilproblem som de bygger sina jan, men det blir behöver lösas idéer på kunskap ett glapp när de inte som de förvärvat vet vart de ska vända under utbildningen. sig, säger Anna Sjödin. Vi vet att hälso- och sjukNästan 9 000 studenter vårdsområdet har stor potential vid 27 lärosäten har besvarat unför innovationer. Våra studenter dersökningen Attityd 12/13, varav möter ofta riktiga problem som 378 studenter från KI. behöver lösas och det finns affärs Karin Söderlund Leifler möjligheter inom området, säger [email protected] hon. Fler plockar in valfria kurser om entreprenörskap och erbjuder dem till sina studenter, berättar Hanna Jansson (i mitten) vid enheten för bioentreprenörskap. Foto: GUNNAR ASK Missa inte Nationella Kvalitetsregisterkonferensen 9-10 oktober på Quality Hotel Friends Arena! Konferensen är en samlingsplats för dig som arbetar med och använder kvalitetsregister. Den är en möjlighet för erfarenhetsutbyte, mer kunskap och ger dig praktiska idéer och inspirerande föreläsningar om hur vi använder registren i patientnära förbättringsarbeten och i kunskapsstyrning. Vi diskuterar också hur forskning med registerdata bidrar till ny kunskap, och ger dig de senaste nyheterna som berör kvalitetsregister. KI students below average at entrepreneurship According to a survey of attitudes towards entrepreneurship, two out of three students at KI have a business idea they want to develop. However, they fall below the national mean when it comes to knowing how to go about it. A scheme has been underway since 2012 aimed at introducing entrepreneurship onto all Bachelor’s programmes. Inte tid att gå två dagar? Sista veckan innan konferensen släpper vi upp ett antal endagsbiljetter till sista-minuten-pris. Läs mer och anmäl dig på www.kvalitetsregister.se Nyheter från och om KI kom- mer att få en central plats på den nya sajten. Ambitionen är att KI-pulsen ska kännas, så att det blir tydligt för omvärlden hur mycket som egentligen händer här. – Det kommer att bli en stor förändring. Anna Hjorth [email protected] Lunchträff med professorer n ”Låt dig inspireras av en professor” är seminarieserien där studenter får chansen att höra KI-professorer berätta om sitt forskningsområde under en lunchföreläsning. Höstterminens föreläsningar äger rum i bibliotekets entré på KI campus Solna, klockan 12.15–12.45. Se hela listan med föreläsare på studentsidorna på ki.se. www.kvalitetsregister.se kibladet | nummer 3 | 2013 | 11 LEDARE NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT debatt NOTERAT Välkomna till Aula Medica I tre år har jättebygget pågått – nu slår KI:s nya självklara blickfång upp dörrarna Redan 2001 vann Wingårdh arkitektkontor tävlingen om att få rita en aula till Karolins ka Institutet. Men av ekonom iska skäl lades projektet på is. Sex år senare, 2007, donerade Familjen Erling-Perssons stif telse 350 miljoner kronor och gjorde aulabygget möjligt. Det första spadtaget togs i september 2010. Nu står aulan på plats. Aulan ska rymma verksamheter för olika möten. I entrén finns bland annat reception, café, trappan upp mot aularummet och det elektroniska vattenfallet Foto: Ylva Sundgren som skapats av Ingegerd Råman. Projektledaren från Akademiska Hus, Hayar Gohary, lägger handen på träkonstruktionen som bär upp fasaden och följer den långa trappan i foajén med blicken. – Det här är ett fantastiskt rum. Härifrån ser man det fina samspelet mellan byggnadens arkitektur, konstruktion och material, säger han. Som projektledare för bygget har Hayar Gohary levt med Aula Medica i tankarna i fyra år. Men historien om aulan går längre tillbaka än så. Planer på att uppföra en aula har funnits tidigare. Redan år 1937 ritades en skiss på en stor aula för Karolinska Institutet, men så kom kriget och projektet lades på is. I mitten av 1990-talet byggdes flera nya hus på campus Solna. Men fortfarande saknades en aula, berättar KI:s infrastrukturdirektör Rune Fransson, övergripande representant för KI i byggprocessen. Planeringen startade och 2001 utlystes en arkitekttävling om att rita KI:s nya aula. Vinnare blev ett förslag från Wingårdh arkitektkontor. – Men eftersom vi fortfarande saknade finansiering tog vi upp aulan i fundraisingkampanjen som startade inför universitetets 200-årsjubileum. Till vår glädje lyckades vi få en donation som täckte kostnaden för en aula, säger Rune Fransson. Erling-Perssons stiftelses donation på 350 miljoner kronor skulle drömmen om aulan bli verklighet. Men den tomt som aulan hade ritats på behövdes nu till forskningslaboratoriet Biomedicum. Flera utformningar Med Familjen ”Vi har gjort en byggnad som är visuellt stark och tar för sig”, säger arkitekt Gert Wingårdh som ritat aulan tillsammans med arkitekt Jonas Edblad (t h). 12 | kibladet | nummer 3 | 2013 Aulafasaden består av 6 000 triangelformade glasrutor i kulörerna vit, guld och dovt gul samt transparent. Rune Fransson. och placeringar på campus Solna prövades innan det slutliga läget spikades 2008. – Aulan ska vara en mötesplats. Då är det viktigt att den inte ligger gömd inne på campusområdet. Eftersom vi har mycket kontakt med Karolinska universitetssjukhuset var det naturligt att lägga aulan så att vi kan mötas här, säger Rune Fransson. Framför aulan ska det gå en Hayar Gohary. bred gångväg, Akademiska stråket, över Solnavägen fram till sjukhuset. Placeringen vid Solnavägen gör också att Aula Medica hamnar i blickfånget. – Tidigare skymtade förbi passerande några tegelhus långt där inne. Inget avslöjade att det här är ett världsledande medicinskt universitet. Med den här byggnaden ger vi omvärlden något att förknippa med KI, säger Rune Fransson. I dag ser Aula Medica stor ut jämfört med de andra byggnaderna på campus, men det kommer att ändras. Biomedicum, som byggs 2013–2018 bredvid aulan, blir större, universitetssjukhuset i Solna blir enormt och den nya Hagastaden som nu växer fram får flera höga hus. En grundtanke var därför att aulan ska ha en djärv arkitektur så att den sticker ut. – Samtidigt bevarar vi vårt gamla campusområde så långt som möjligt, säger Rune Fransson. Nu kan projektledaren Hayar Gohary betrakta resultatet. – Det är så vackLäs mer fakta om ert, varje detalj. aulan i broschyren Allt du ser här är diskuterat till Aula Medica som max. kommer ut den Som projektle11 oktober. dare har han under vägen fattat många viktiga beslut, till exempel att halvvägs in i projektet byta hela konstruktionen. I dag är de svarta fackverken av stål en viktig och synlig del av aulans uppbyggnad. Konstruktionen gör att aulan kan luta ”Det viktiga för oss var egentligen inte byggnaden som sådan, utan vad som sker i den”, säger Stefan Persson, ordförande i Familjen Erling-Perssons stiftelse som donerade 350 miljoner kronor till bygget av aulan. Här i aulans hörsal får 1 000 åhörare plats. 6 000 glasrutor och mer om Aula Medica l Fasaden består av ungefär 6 000 triangelformade glasrutor. Varje ruta väger ungefär 15 kilo. l Fasadens yta är ungefär 5 000 kvadratmeter och utgörs av 90 ton glas. l Glasskivorna har en variation av kulörerna transparent, dovt gul, vit och guld. l Fasaden lutar som mest 33 grader ut över Solnavägen nedanför. l Fasadkonstruktionen består av 15 kilometer österrikiskt limträ. l Byggnadens stomme är gjord av 900 ton stål och består av sex specialkonstruerade fackverksbalkar som är två kontorsvåningar höga. Den längsta är drygt 60 meter och väger 63 ton. l I fackverken hänger bjälklag i betong som bär upp de översta våningarna och gör att man slipper pelare som håller upp byggnadens övre delar. kibladet | nummer 3 | 2013 | 13 LEDARE NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT debatt NOTERAT Att som universitet nå nya vetenskapliga framgångar inom de närmaste femtio åren kommer att handla om att ta vara på olika toppkompetenser och Läs längre interskapa förutsättningar vjuer i broschyren för samverkan. Aula Medica kommer att Aula Medica som vara ett kitt i det – att kommer ut den skapa möten för krea11 oktober. tivitet och interaktion mellan människor.” Aula Medica: A “signature building” 2011. Så här såg det ut när aulans specialkonstruerade fackverksbalkar lyftes på plats. Byggnadens stomme innehåller 900 ton stål. Foto: ERIK CRONBERG 2012. Den spektakulära fasaden tittar fram under bygget. 6 000 triangelFoto: ERIK CRONBERG formade glasrutor har monterats upp. Hela konstruktionen byttes efter halva tiden ut lite mer för varje våningsplan utan stöd av pelare. Aulabyggnaden sticker iväg utåt mot söder och öster. För varje våningsplan lutar fasaden mer, som mest 33 grader ut över Solnavägen nedanför. Samtidigt ska fasaden se ren och elegant ut med ett överhäng på 23 meter utan pelarstöd. – Det skapar rörelser som är otroligt komplicerade att hantera konstruktionsmässigt, säger Hayar Gohary. – Men det är inte jag som gör projektet, jag har haft fantastiska kollegor. Man ska inte underskatta vikten av att ha väldigt duktiga personer runt omkring sig. Det är de som gör jobbet. Ingegerd Råman framför sitt elektroniska vattenfall. Foto: Ylva Sundgren Förslaget om att gestalta något med vatten i Aula Medica kom från Stefan Persson. Efter en tid föreslog jag ett elektroniskt konstverk. För mig känns det som något som pekar rakt in i framtiden. Vatten har alltid varit centralt i mitt arbete. Vatten är ursprunget till allt liv på vår jord och det känns rätt att ha vatten just här, i ett hus där det handlar om forskning och upptäckter.” Back in 2001, Gert Wingårdh’s architects’ practice won the competition to design a new auditorium for Karolinska Institutet. The project was shelved, however, due to lack of funds. Six years later in 2007, the Erling-Persson Family Foundation revived the project with a donation of SEK 35 million. The first turf was dug in September 2010. Now, in 2013, Aula Medica is finally complete. “With its archi tectonic form and beauty, it’s a signature building for Karolinska Institutet as a whole”, says KI Vice-Chancellor, Anders Hamsten. Harriet Wallberg-Hen riksson, rektor för Karolinska Institutet 2004–2012. Hon initierade fundraisingkam panjen ”Genombrott för livet”, inom vilken donatio nen till aulan gjordes. Med ett mötesrum som rymmer 1 000 personer får vi väsentligt bättre möjligheter att arrangera vetenskapliga symposier i vår egen universitetsmiljö. Vi kan också anordna större föreläsningar och andra mer publika evenemang och vi har en självklar plats för att ta emot många besökare.” Anders Hamsten, Karolinska Institutets rektor. Plats för 1 000 åhörare l Aulabyggnaden rymmer en hörsal med plats för 1 000 åhörare, här finns också 100 konferensplatser och cirka 90 arbetsplatser. Ingegerd Råman, form givaren som står bakom konst verket Falling water 10.6 and 95 light cones i aulan. l Nobelföreläsningar, vetenskapliga symposier, större tillställningar och konferensverksamhet ska hållas i aulan. l Scenen i aularummet är stor för att fungera för akademiska ceremonier som professors installationer och andra högtidligheter. Bygget har varit ett samverkans- projekt – alla inblandade, entreprenörer och projektörer har varit väldigt involverade hela vägen. – Det här har varit ett tekniskt komplext projekt med målmedvetna och starka intressenter. Dessutom har vi arbetat med en sluttid som lades för fyra år sedan. Det har varit en utmaning. Därför är jag extra nöjd över att vi levererade i tid, inom budget och att vi nådde vår målbild, säger han. Eftersom aulan placerades på en ganska trång tomt ligger själva auditoriet upplyft i byggnaden. I och med det blev det nivåskillnader från Solna vägen upp till auditoriet, och då är det naturligt att skissa på en trappa och en rörelse upp längs fasaden.” Gert Wingårdh, arkitekt Sara Nilsson l Aularummet fyller byggnaden i hela dess bredd från fasad till fasad och kan också skärmas av för mindre evenemang. Avdelaren sänks då ned bakom rad elva och ger intrycket av att rummet är mindre. Harriet Wallberg- Henriksson och Anders Hamsten i trappan som leder upp till hörsalen. Foto: Ylva Sundgren l Total lokalyta i aulabyggnaden: cirka 10 000 kvadratmeter. Höjd: 32 meter. [email protected] Drottning Silvia deltar vid aulainvigningen n Den 11 oktober invigs aulan i närvaro av drottning Silvia och 1 000 speciellt inbjudna gäster, däribland prinsessan Christina och Stefan Persson. Men redan den 26 september var det öppet hus för alla medarbetare och studenter på KI. 14 | kibladet | nummer 3 | 2013 KI:s projektledare för aulan, Peter Allestam, infrastrukturdirektör Rune Fransson och rektor Anders Hamsten var några av de som öppnade dörrarna för att visa runt. På plats fanns också husvärdar runtom i aulan för att berätta om konstverken och byggnaden. Även konferenslokalerna och arbetsplatserna i aulan höll öppet hus och konstnären Tomas Nixon berättade om sitt hologram som står i entrén på Nobels väg 6. Två nya matställen öppnar i Aula Medica n I höst får Karolinska Institutet en ny restaurang och ett nytt café med placering i Aula Medica. Även fakultetsklubben Svarta Räfven har flyttat dit. Restaurangen får sitt namn efter Nanna Svartz, professor i medicin och den första kvinnliga professorn vid KI. Caféet får namn efter Erik Jorpes, professorn i medicinsk kemi, som bidragit till den industriella framställningen av insulin och som gjorde heparin tillgängligt som läkemedel. Både restaurang och café kommer att vara öppna för alla. – Restaurangen ägs helt och hållet av KI, som har tecknat avtal med en leverantör som kommer att driva all restaurangverksamhet i Aula Medica inklusive cateringverksamhet inom campus Solna, säger Peter Allestam, KI:s projektledare för aulan. kibladet | nummer 3 | 2013 | 15 LEDARE NYHETER PORTRÄTTET AKTUELLT debatt NOTERAT Fler nyheter på Internwebben Läs allt på internwebben. ki.se Du vet väl att fler nyheter finns på internwebben? Här är ett axplock av det senaste. Läs artiklarna i sin helhet på internwebben.ki.se Rankinglista placerar KI som nr 11 i världen n I 2013 års upplaga av Academic Ranking of World Universities, som görs från Shanghai Jiao Tong University, hamnar Karolinska Institutet på plats 11 i världen inom områ- det Clinical Medicine and Pharmacy, och som tvåa i Europa, efter universitetet i Cambridge. På första plats placerar sig Harvard. Hela rankningen finns på internwebben. http://korturl.com/ranking Professor söker rätt flygel till Aula Medica Kämpar mot malaria. Foto: Stefan Zimmerman Akira Kaneko om sin största utmaning n Professorn, konsertpianisten och hjärnforskaren Fredrik Ullén har fått i uppdrag att prova ut en flygel till aulan på Steinway-fabriken i Hamburg. Han kommer själv att inviga den, kan man läsa i senaste numret av Medicinsk Vetenskap, artikeln finns också på ki.se. Fredrik Ullén berättar även om ett av världens största forskningsprojekt om människan och musiken som han leder i höst. n I augusti åkte Akira Kane- ki.se De ställde väldigt många frågor. Ordföranden var tvungen att avbryta diskussionen till slut. Carl Johan Sundberg, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, som medverkade i Almedalen i år. Läs vad forskarna talade om i Almedalen: Kolla in bilder från öppet hus i aulan n Dörrarna stod öppna för alla medarbetare och studenter i den nya aulan den 26 september. Aularummet, konferenslokalerna och de två kontorsplanen högst upp – allt kunde beskådas för alla som var nyfikna även på insidan av den färdiga aulan. Rektor Anders Hamsten fanns på plats och husvärdar berättade om alltifrån konstverk till byggnadskonstruktion. Kolla in bildspelet på internwebben. http://korturl.com/almedalen internwebben.ki.se 55 gäster från Mayo Clinic på plats Sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg knyter ihop banden mellan SLL och KI. Till vänster sjukvårdsdirektör Mikael Ohrling, och Foto: Rolf Sjöberg till höger Kerstin Tham, prorektor vid KI. Nytt forskningscentrum invigt n Den 4 september invigdes Barn- och ungdomspsykiatriskt forskningscentrum, en gemensam satsning mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. Invigningstalare var bland andra prorektor Kerstin Tham. Syftet med Barn- och ungdomspsykiatriskt forskningscentrum, (Child- and Adolescent Psychiatry Research Center, CAP), är att skapa en sammanhållen plattform för kliniknära forskning, utveckling och undervisning inom barn- och ungdomspsykiatri, i nära samverkan med ordinarie klinisk verksamhet. De ska springa 1 000 mil tillsammans http://korturl.com/centrum n Den 27–28 september pågår den årliga konferens en för Mayo Clinic och Karolinska Institutet. Totalt är det 55 gäster som kommer från Mayo Clinic. – Vi hoppas givetvis på många personliga möten som kan förtäta den gemensamma kultur vi nu håller på att skapa tillsammans, säger professor Martin Schalling, som är koordinator för KI:s sam arbete med Mayo Clinic. Den amerikanska hälsoorganisationen och KI har drygt 20 års erfarenhet av forskningssamarbeten inom metabolism, diabetes och nutrition. Nu har samarbetet utökats till att även omfatta psykiatri, neurodegeneration, regenerativ medicin, cancer och infektionssjukdomar. Dessutom ingår teman som utbildning, innovation, biblioteksservice och administration vilka samtliga kommer att diskuteras under konferensen. Martin Schalling. Foto: CAMILLA SVENSK http://korturl.com/mayo Du hittar mer från Karolinska Institutet på Facebook 16 | kibladet | nummer 3 | 2013 Nu 6 000 följare! Staffan Hildebrand lämnar över sitt filmmaterial för forskning på KI. Bibliotekschef Christer Björklund och prorektor Foto: Ulf Sirborn Kerstin Tham tar emot. Hildebrand-filmer överlämnade till KI n Filmaren Staffan Hildebrand har överlämnat 600 timmar dokumentärfilm till KI om olika aspekter av hiv och aids som spelats in under 25 år i 45 olika länder. Nu görs det tillgängligt för allmänheten. Den 18 september lämnade Staffan Hildebrand officiellt över materialet till prorektor Kerstin Tham. Det var år 1987 som dåvarande rektor Hans Wigzell tog initiativ till ko, professor i global hälsa vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, med sin forskargrupp till Victoriasjön i Kenya för att utrota malaria på en svårt drabbad ö. I ett inslag på SVT Nyheter berättar han om sin största utmaning hittills. På intern webben finns en länk till inslaget och till artikeln om Akira Kaneko i Medicinsk Vetenskap. http://korturl.com/kaneko att Hildebrand skulle dokumentera hiv och aids. Filmerna ska genom universitetsbiblioteket göras åtkomliga för forskning och andra intresserade genom olika filmtjänster på webben. Nobelkonferens nr 60 om biofilm n Den 28–30 augusti stod KI värd för den 60:e Nobelkonferensen, som i år handlade om biofilm. Konferensen samlade över 150 deltagare från hela världen som diskuterade aktuella rön kring biofilmsfenomenet ur både grundforskningsperspektiv och kliniskt perspektiv. Föredragen kommer att finnas tillgängliga på Nobelstiftelsens webbplats senare under hösten. Biofilm består av vävnadsliknande multicellulära formationer av mikroorganismer som skyddar dem mot värdens infektionsförsvar och antibiotikabehandling. – Kostnaden för kroniska biofilmsinfektioner uppskattas till miljardbelopp, säger Ute Römling, professor i medicinsk mikrobiell fysiologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi och en av arrangörerna. Från en tidigare kampanj. Foto: GUNNAR ASK Djurrätts alliansen på campus i höst Konferensdeltagare diskuterar nya vetenskapliga rön. http://www.nobelprizemedicine.org/ Foto: Sara Henriksson n Från september till och med november har Djurrättsalliansen fått tillstånd av polisen att stå utanför Berzeliuslab på campus Solna med ett informationsbord och broschyrer. – Vi vill påverka genom opinionsbildning. Ett av våra mål är att få till en offentlig debatt med KI om de djurförsök som sker här. Vi vill få stopp på dem, framför allt försöken på apor, sa talesmannen för Djurrättsalliansen i en tidigare kampanj på KI. kibladet | nummer 3 | 2013 | 17
