Läs som pdf - Internwebben

Transcription

Läs som pdf - Internwebben
KIBladet
KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 3 | 2016
Skrattet
vägen till
vetenskapen
Benedict Chambers och
Berit Carow är före detta
elitidrottare. Nu forskar
de inom immunologi
och vill bidra till att OSfolket håller sig friskt.
ry belönas
Big Bang Theo Sidan 12
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
Redo för Rio!
Forskarna ger gratisråd till OS-atleterna
Sidan 16
Fem röster om KI-etiken
Efter TIDEN på Harvard
Detta har hänt
... och Fenix-projektet tar form
Ninib Baryawno kommer hem
Sidorna 6–7
Sidorna 8–11
Sidorna 22–24
Kritiken mot BBMRI
NYHETER
AKTUELLT
PORTRÄTTET
PORTRÄTTET
NOTERAT
Turbulens och framgångar kantar
vägen till ett bättre universitet
V
i har nyligen firat examenshögtider vid Karolinska
Institutet – ett glädjens och stolthetens ögonblick
för alla våra före detta studenter som nu blivit våra
kollegor och alumner. Alla som valt att studera vid Karolinska Institutet har fantastiska möjligheter att bidra till att
förbättra människors hälsa – något som kommer att berika
många människors liv. Jag önskar alla nyexaminerade
studenter lycka till i framtida gärningar! Examenstider ger
också tillfälle att lyfta fram det viktiga arbete som ni lärare
och administratörer gör för att utbildningsverksamheten
ska uppfylla våra högt ställda mål. Varmt tack för era enastående insatser!
l att forskningen och utbildningen vid Karolinska Institutet
håller högsta kvalitet
l en tydlig gränsdragning mellan vård och forskning
l god kontroll vid rekrytering
l att forskning som bedrivs utomlands följer Karolinska
Institutets värdegrund och regelverk
l en tydlig gränsdragning mellan forskning och företagande
l en god intern kultur.
Alla dessa områden är av avgörande betydelse för ett medicinskt universitet med ambitionen att hålla världsklass också
in i framtiden. Forskningen liksom
utbildningen måste hålla högsta
Låt oss tillsammans skapa
UNDER VÅREN har Karolinska
kvalitet och både inom forskning
en god akademisk miljö som
Institutet fortsatt sin resa som
och utbildning är vår viktigaste
är transparent, entusiasmerande,
ett internationellt framgångsrikt
samarbetspartner Stockholms läns
medicinskt universitet och vi har
landsting.
kreativ och trygg.
mycket att vara stolta över. Vi
För att vara konkurrenskraftiga
fortsätter att ge utbildning inom
i en alltmer global värld måste vi
sektorer av samhället där behovet av utbildad personal är
rekrytera nya medarbetare på olika nivåer och öka våra
mycket stort. Alla våra grundutbildningsprogram har nu
internationella samarbeten. Vårt mål är att forskningen ska
uppnått hög eller mycket hög kvalitet.
resultera i nya innovationer och praktisk tillämpning inom
hälso- och sjukvården och här spelar företagande en central
VI FORTSÄTTER också att ge forskarutbildning i stor skala.
roll.
Karin Dahlman-Wright
Några
av
dem
som
nu
fått
sin
doktorshatt
är
kvar
inom
vikarierande rektor
FEL OCH BRISTER är också en källa till lärande. De dramaakademin, andra arbetar inom hälso- och sjukvården eller
tiska händelserna i vintras har resulterat i nyttig självinsikt
inom industrin. Sammanlagt har fler än 100 disputationer
och större ödmjukhet. Vi har vågat identifiera och ta itu med
ägt rum hittills under 2016. Senaste Exit poll visar att våra
problem. Detta är något att vara tacksam över. Karolinska
doktorander blir allt nöjdare med sin utbildning. Sammantaget är nu 60 procent nöjda och 31 procent ganska nöjda
Institutet ska gå stärkt ur den kris som varit och bli ett ännu
med sin doktorandutbildning.
bättre universitet.
Även de över 300 föreläsningar och seminarier som hållits
Låt oss tillsammans skapa en god akademisk miljö som
hos oss i år visar att vi har en utomordentligt vital forskär transparent, entusiasmerande, kreativ och trygg. På så
ningsmiljö. Våra forskare har bland annat belönats med
vis kommer Karolinska Institutet även framöver att vara
Hjärt-Lungfondens stora pris, Torsten Söderbergs akadeen arbetsplats att vara stolt över. Det är er kompetens och
miprofessur i medicin samt som Wallenberg Clinical
arbetsglädje som är grunden för all vår verksamhet.
Scholars och med ERC-anslag.
TACK FÖR gott samarbete under en speciell och turbulent
European Patent Office har dessutom nominerat
Read the vice
termin. Glad sommar!
chancellor´s blog en av våra forskare, Tore Curstedt, till utmärkelblog.ki.se/rektor sen Lifetime Achievement Award vid European
Inventor Award 2016, ett mycket konkret exempel
på att forskning vid Karolinska Institutet kommer
det omgivande samhället till nytta.
Spaning
MAN TALAR OM...
… vikten av humaniora
Marika Lagercrantz, Stina Ekblad,
Svante Weyler, Vassilis Bolonassos,
Tom Malmquist, Inger Alfvén och
Kjell Espmark. Alla har gästat Pedagogiskt forum under våren.
Horace Engdahl, ledamot av
Svenska Akademien, aktuell författare och tv-ciceron, var sista gästen
för vårterminen.
Varför tackade du ja till att medverka, Horace Engdahl?
– Det lät som en intressant publik.
Och jag har nyss kommit ut med en
bok. Jag har aldrig förut talat inför
människor som ägnar sitt liv åt att
arbeta i vården. Kanske betyder
litteraturen något annat för dem än
för den vanliga kulturpubliken.
Vad talade du mer om än om din
bok?
– Om frågan ”Menar en författare
någonting med det han skriver?”
Gör han det?
– På frågan ”Vad menar du med
din bok?” bör författaren svara på
liknande sätt som Schumann, när
denne efter att ha spelat ett av sina
stycken tillfrågades vad det betyder.
”Det ska jag tala om”, sa han, satte sig
ner och spelade stycket en gång till.
Hur ser du på betydelsen av humaniora i en naturvetenskaplig
värld?
– Humaniora har lika stor betydelse för naturvetenskapen som
det vänstra benet för det högra. Humaniora är analysen av människans
osynliga kropp, de historiskt nedärvda symbolsystem, föreställningar
och normer som bestämmer hennes
beteende i lika hög grad som hennes
genetiska arv, den synliga kroppen.
Vad tror eller hoppas du att dessa
författarmöten på Pedagogiskt
forum ger?
– Jag önskar att de ger åhöraren
lusten att läsa vidare på egen hand
och att lämna de lösbara problemens terräng för att stiga in i de
olösbara problemens terräng, som är
litteraturens särskilda område.
Till sist, vad önskar du dig mest av
allt just nu?
– En helt och hållet ledig dag.
MADELEINE SVÄRD HUSS
Pedagogiskt forum beskrivs av
arrangören, författare, docenten och
överläkaren Astrid Seeberger, som
”en oas” i den kliniska verkligheten.
Inbjudna att lyssna är personalen vid
Karolinska Institutet och Karolinska
Universitetssjukhuset. Höstterminens
program kommer att publiceras i kalendern på webbplatsen för Centrum
för klinisk utbildning, CKU.
SUCH OCCASIONS also give us a chance
to highlight the important work that
our teachers and administrators do
in ensuring that KI’s educational programmes fulfill our ambitious goals.
We continue to offer programmes
targeting sectors of society in which
the need for skilled personnel is very
2 | kibladet | nummer 3 | 2016
THE 300 or more lectures and seminars
that we have held this year are also
evidence of our extraordinarily vibrant
research environment. Accolades
earned by our researchers include the
Swedish Heart and Lung Foundation’s
grand prize, a Torsten Söderberg
Academy Professorship in medicine,
appointments as Wallenberg Clinical Scholars and European Research
Council grants.
Moreover, the European Patent
Office has nominated one of our rese-
archers, Tore Curstedt, for a Lifetime
Achievement Award through its 2016
European Inventor Award programme.
All these areas are essential to a medical university aiming to maintain its
world-class status.
IN LIGHT OF last winter’s events, the
MISTAKES and deficiencies are also
Acting Pro-Vice-Chancellor has systematically examined the risk areas at
our university and identified some that
need further attention. We must:
l safeguard the quality of our research
and educational programmes
l draw a clear line between healthcare
and research
l implement strong control procedures
for recruitment
l ensure that research conducted
overseas complies with Karolinska
Institutet’s values and regulations
l draw a clear line between research
and enterprise
l ensure a healthy internal culture.
sources of learning. Last winter’s
dramatic events have left us with some
very useful insights and a greater sense
of humility. We’ve had the courage to
identify and address problems, and this
is something to be grateful for. Karolinska Institutet will emerge stronger from
this crisis as an even better university.
THANK YOU for all of your cooperation
during what has been a very special
and turbulent semester. I wish you all a
wonderful summer!
KARIN DAHLMAN-WRIGHT
Acting Vice-Chancellor
F
rån sylvassa
partiklar
som skär in i
vävnaden, till
harmlösa fragment av död
hud och fibrer
från textilier.
I senaste numret av Medicinsk Vetenskap
(2/2016) får läsaren bland
annat följa med på en resa
med dammet som sällskap.
Från månen och tillbaka till
jorden, till dammråttorna in i
minsta skrymsle. Hur farligt är
det egentligen?
SIFFRAN
1
Läkarprogrammet vid Karolinska Institutet fick flest
förstahandssökande av alla
höstens program och kurser
vid landets universitet och
högskolor. Handelshögskolan i
Stockholms kandidatprogram
i Business och Economics
var näst populärast och
juristprogrammet vid Lunds
universitet kom på tredje
plats. Detta följer trenden från
tidigare år. Däremot minskar
antalet anmälningar till högre
studier i landet som helhet,
konstaterar Universitets- och
högskolerådet.
CITATET
Nu är det
klart, jag
är glad!
Sigbritt Karlsson är glad på
Twitter när det står klart att
hon blir ny rektor på KTH från
och med 12 november. Hon är
den första kvinnan på posten
och var den person av från
början 58 sökande som allra
bäst matchade kravprofilen
enligt nomineringskommittén.
Sigbritt Karlsson är professor
i polymerteknologi och kommer närmast från jobbet som
rektor vid Högskolan i Skövde.
Turbulence and success pave the way to a better university
high. The quality of all of our first-cycle
programmes has now been judged to be
either high or very high.
We also continue to provide doctoral
education on a large scale, and the
PhDs we turn out either remain in
academia or embark on careers in
healthcare or industry.
På månen
såsom på jorden
Fler författare i höst
UTIFRÅN VINTERNS händelser har vikarierande prorektor
nu gjort en systematisk genomgång av riskområden vid vårt
universitet och identifierat ett antal områden som vi måste
arbeta vidare med. Vi behöver säkerställa:
WE RECENTLY HELD our
graduation ceremonies
at Karolinska Institutet, each a time of
joy and pride for all of our graduates,
who have now become our colleagues
and alumni. Everyone who has chosen
to study at Karolinska Institutet has
excellent opportunities to contribute to
the improvement of human health and
to enrich the lives of countless people.
I wish all our new graduates the best
of luck for the future in whatever they
undertake to do!
TIPSET
Sigbritt
Karlsson,
ny rektor
på KTH.
Horace Engdahl talade
på Pedagogiskt forum
den 7 juni. Under våren
kom hans bok Den
sista grisen, Albert
Bonniers förlag.
Foto: HELÉN KARLSSON
KI Bladet, Karolinska Institutet, Kommunikationsavdelningen, Berzelius väg 13, 171 77 Stockholm
Ansvarig utgivare: Christina Bostedt, kommunikationsdirektör, tel 08-524 865 68, [email protected]
Chefredaktör: Madeleine Svärd Huss, tel 08-524 838 94, [email protected] Grafisk form: Tony Henschel
Översättningar: Neil Betteridge och Sara Aldén Tips och adressändring: [email protected] Tryck: V-TAB, Västerås 2016.
KI Bladet kommer ut med fem nummer 2016. Webbplats: ki.se/kibladet
Nästa nummer
av KI Bladet kommer den
16 september 2016.
kibladet | nummer 3 | 2016 | 3
Foto: THOMAS HARRYSSON
LEDARE
LEDARE
NYHETER
AKTUELLT
PORTRÄTTET
PORTRÄTTET
NOTERAT
Tuffare krav på nästa rektor
1 JUNI –15 AUG 2016
I juni rasslade nomineringsperioden för Karolinska Institutets nästa
rektor igång. Alla kan föreslå personer för jobbet, så länge förslagen
uppfyller kravprofilen. Men sedan är det sökkommittén som ska
titta närmare på kandidaterna.
Inför förra rektorsrekryteringen,
2012, beslutade KI om en breddad
och mer aktiv sökprocess. Då talade man om ett paradigmskifte,
om att rektorsuppdraget blivit
mer arbetskrävande och komplext.
Kraven på nästa rektor har blivit ännu tuffare. Anders Hamsten
avgick i förtid på egen begäran
efter kritikstormen i samband
med Macchiarini-dokumentären
Experimenten. I höst kommer
utredningarna som visar hur KI
skött ärendet vilket blir en del av
den nya rektorns verklighet.
KONSISTORIETS
ORDFÖRANDE
Lars Leijonborg, som också är
valkommitténs ordförande, talar
om att KI behöver en ”offensiv
ledare”, men också om behovet av
en stark akademisk företrädare.
– I första meningen i kravprofilen slår vi fast att KI söker en ny
rektor som är en erkänt
skicklig akademisk
ledare, men vi ser
också framför oss
en
framstående forskare och
en person med
Det finns många
stark integritet.
Det finns många
starka åsikter
starka
åsikter
och viljor
och viljor inom KI
inom KI
och en rektor måste
kunna stå emot det,
säger Lars Leijonborg.
Han blir ny
forskningsdekan
– håll utkik på
internwebben.ki.se
Läs mer om alla
steg i rekryteringsprocessen.
internwebben.ki.se
PRECIS SOM FÖRRA gången har en
sökkommitté fått uppdraget att
underlätta rekryteringen genom
att söka upp intressanta kandidater och förklara vad Karolinska
Institutet förväntar sig av en rektor. Sökfältet är hela världen.
Professor Sven-Erik Dahlén,
adjungerad i sökkommittén, säger
att det kommer att bli dammsugning efter kandidater genom att
titta på nomineringar, men också
genom att samarbeta med HR-avdelningen och leta i egna nätverk.
– Vi kommer att titta både på
externa och interna kandidater,
säger han.
Bryggan mellan sökkommittén
och konsistoriet blir valkommittén, en liten grupp som består av
konsistoriemedlemmar, som leder
och håller ihop arbetet. Valkommittén lämnar så småningom
förslag på rektorskandidater till
konsistoriet som fattar beslut om
4 | kibladet | nummer 3 | 2016
Lars Leijonborg
Sven-Erik Dahlén
HÖRANDEFÖRSAMLINGEN
Arash Hellysaz
NYTT ÄR ATT personen inte behö-
ver kunna svenska, men däremot
bör personen ha en ”god förståelse för hur ett medicinskt universitet samverkar med hälso- och
sjukvården”. Andra krav är att
personen ska vara internationellt
erkänd, ha dokumenterat stor
pedagogisk skicklighet och vara
väl förtrogen med det medicinska
ämnesområdet. God kommunikativ förmåga betonas liksom
”höga etiska krav”.
– Det är otroligt höga krav som
ställs på en rektor på KI och det
är en tuff uppgift att hitta den personen. Jag hoppas att det finns ett
stort underlag, vi letar ju globalt,
säger Elias Arnér, lärarrepresentant i valkommittén.
– Vi säger inte att man ska vara
på topp i alla delar, men många av
delarna. Men vi söker ju också en
människa av kött och blod, säger
Erika Franzén.
Den öppna nomineringsperioden för nästa rektor pågår till och
med den 15 augusti.
Madeleine Svärd Huss
[email protected]
Sökkommittén
har uppdraget att
söka, bedöma och
föreslå lämpliga
kandidater till
uppdraget som
rektor. Personerna
i sökkommittén
ska vara ”väl
förtrogna med
forskning och utbildning inom det
medicinska vetenskapsområdet”.
Expectations
even tougher
MEN FÖRST SKA KI som helhet
har
deltagit i arbetet med kravprofilen och lämnat synpunkter som
påverkat utformningen. Kravprofilen är också mer omfattande än
förut, enligt Erika Franzén, personalföreträdare i valkommittén:
– Dels pratar man mer om ansvaret och rollen i organisationen,
dels om komplexiteten som det
innebär att leda KI som rektor
gentemot samhället och omvärlden i övrigt, säger hon.
Öppen nomineringsperiod för
rektor.
TIDIGAST NOV 2016
Urval och intervjuer
av kandidater.
Omröstning i hörandeförsamlingen och
beslut i konsistoriet.
Regeringen fattar
beslut om ny rektor
på förslag av konsistoriet.
JAN–MAR 2017
Ny rektor för
Karolinska Institutet tillträder.
HÄR ÄR LEDAMÖTERNA I SÖKKOMMITTÉN
vilken kandidat de vill föra fram
till regeringen, som tar det slutgiltiga beslutet.
lämna synpunkter genom hörandeförsamlingen, som representerar lärare, övrig personal och studenter. De får en mer tongivande
roll än tidigare.
– Nu har valkommittén mer
dialog med hela hörandeförsamlingen, det har vi jobbat för. Därmed har vi med hela KI, lärare,
studenter, doktorander, professorer och övrig personal, under hela
processen fram till beslut. Det är
det som är så viktigt, säger Arash
Hellysaz, studentrepresentant i
valkommittén.
FRÅN AUG 2016
Erika Franzén
Elias Arnér
Before the previous
recruitment process
for KI’s vice-chancellor in 2012, KI
decided to adopt
a broader, more
active search process. People talked
about a paradigm
shift, and about
how the position
of vice-chancellor
has become more
demanding and
complex.
The expectations of
the next vice-chancellor are even
tougher.
The University
Board chairperson,
Lars Leijonborg,
who also chairs the
election committee, talks about KI
needing a “proactive leader” and a
strong academic
representative.
A new development
is that the
person does
not need
to speak
Swedish; he
or she does,
however,
need a
“good
understanding of how
a medical
university
interacts with
the healthcare
sector”. Other
requirements are
that he or she
must be internationally known,
pedagogically
highly skilled and
sufficiently familiar
with medicine as a
discipline. There is
also an emphasis on
good communication skills and “high
ethical demands”.
Ordförande:
Carl Johan
Sundberg,
professor vid
institutionen
för fysiologi
och farmakologi.
Ann Langius-Eklöf,
professor vid
institutionen
för neurobiologi, vårdvetenskap och
samhälle.
Anna Wedell,
professor vid
institutionen
för molekylär
medicin och
kirurgi (MMK).
Rune Toftgård, professor
vid institutionen för biovetenskaper
och näringslära.
Sven-Erik
Dahlén,
professor vid
Institutet för
miljömedicin.
Tuula Teeri,
rektor vid Aalto
universitet,
Finland.
Även dekanuppdraget
kan behöva ses över
En ny dekan för forskning
utses i juni på beslut av
rektor, efter ett rådgivande
fyllnadsval (och efter denna
tidnings pressläggning).
Slutkandidaten får ett
och ett halvt år på
posten då ordinarie
dekanval avgörs. ”En
viktig roll i den här
situationen”, säger
Sven-Erik Dahlén,
ordförande i nomineringskommittén.
Efter
Hans-Gustaf
Ljunggrens avhopp
i förtid, till följd av
Macchia rini-fa l let,
har våren ägnats åt att
få en ny forskningsdekan på plats, en person
som ska leda forskningsstyrelsens arbete. Många
beslutsprocesser stannade
upp i och med fallet, och
forskningsstyrelsen blir också
en viktig mottagare av kommande utredningar.
– Det blir arton månader av
både städarbete och nyorientering för den nya forskningsde-
kanen, säger Sven-Erik Dahlén.
framgångsrik forskning om
De tre kandidater som fördes man inte har sett till att ha en
fram i det rådgivande valet var bra infrastruktur och en successionsordning i sin forskning,
professorerna:
Anders Gustafsson, dekan säger han.
Även fördelningen mellan
för forskarutbildningen och vikarie på posten som dekan för kvinnor och män släpar efter.
forskningsstyrelsen,
– Det fanns kvinnor bland
Mats Ulfendahl, tidigare de sex slutligen nominerade,
huvudsekreterare för medicin men man kan också se på dekanerna som helhet, prodekaoch hälsa vid Vetenskapsrådet,
Mats Wahlgren, tidigare nen för forskning är kvinna,
Marie Wahren Herlenius, säger
prodekan för forskning.
I urvalet fanns från början Sven-Erik Dahlén.
Han hänvisar, liksom tidiga44 nominerade, alla ”välkända starka forskare” enligt
re valberedningar på KI, till att
Sven-Erik Dahlén, vakvinnor oftare tackar
rav 38 tackade nej,
nej. Men också till
de flesta med hänatt det finns många
visning till att de
starka kandidater
ville lägga tiden
i skiktet under
på sin egen
de som till slut
forskning.
hamnar högst.
Vi behöver
– Det ser jag
Varför det går så
ha en seriös
som ett protrögt att få kvinblem, och något
norna till toppen
diskussion
vi måste tänka på
är en bredare och
för framtiden. Vi
svårbesvarad allmän
behöver ha en seriös
fråga, säger Dahlén.
diskussion på KI om hur en
Madeleine Svärd Huss
dekan ska jobba. Det går i dag
[email protected]
inte att kombinera rollen med
HÖRANDEFÖRSAMLINGEN – KI:s ”riKSDAG”
Rektorskedjan från
1936. År 2017 ska en
ny rektor bära den.
Hörandeförsamlingen lämnar synpunkter under rekryteringsprocessen och röstar om slutkandidaterna.
De utgörs av 67 representanter från akademin som utses av de 22 institutionerna, 19 studenter, utsedda av
studentkårerna MF, Medicinska Föreningen, och OF, Odontologernas förening, och 19 fackliga representanter (utsedda av OFR, SACO och SEKO på KI).
18 monthS for
new dean
A new dean of
research will be
appointed in June
by decision of the
vice-chancellor following an advisory
byelection. The final
candidate’s tenure
will last 18 months
until an ordinary
dean election is
held. “It will mean
eighteen months
of cleaning and
reorientation for the
new dean of research,” says Sven-Erik
Dahlén, chairperson
of the election committee. The three
candidates were
professors Anders
Gustafsson (dean of
doctoral education
and pro-tem dean
of research), Mats
Wahlgren (former
assistant dean of
research) and Mats
Ulfendahl (former
secretary-general for medicine
and health at the
Swedish Research
Council).
kibladet | nummer 3 | 2016 | 5
LEDARE
NYHETER
AKTUELLT
PORTRÄTTET
PORTRÄTTET
NOTERAT
1
Målet är att
upptäcka nya
behandlingar
Kritiken
mot BBMRIsatsningen
- detta
har hänt
BBMRI.se bildas 2009 som en nationell
forskningsinfrastruktur för sparande och
analys av biobanksprover från patienter och
friska frivilliga. Målet är att upptäcka sjukdomar på ett tidigt stadium, hitta de bästa
behandlingarna och ge Sverige en framskjuten position på området. Förkortningen
står för The BioBanking and Molecular
Resource Infrastructure of Sweden.
Karolinska institutet är värduniversitet, och samverkar med universiteten i Lund, Linköping, Uppsala,
Umeå, Göteborg, Örebro samt
KTH.
KI borde sett till att
I slutet av år 2015 finns prover
fanns en tydlig
från ungefär en halv miljon indiviattestordning.
der, från mer än 150 studier, sparade i Svensk storskalig biobank, SSB,
som är en del av infrastrukturen. Här
kan forskare från hela landet deponera
prover och forskare från hela världen ansöka
om att få använda proverna. SSB används
bland annat för hanteringen av prover från
mer än 60 000 deltagare i forskning som lett
fram till ett nytt test för prostatacancer.
2
Kritik riktas
mot KI som
värduniversitet
I december 2015 får Vetenskapsrådet, VR,
en skrivelse om påstådda missförhållanden,
undertecknad av tre nodföreståndare inom
BBMRI. De ifrågasätter KI:s förmåga att
leda verksamheten i hela landets intresse.
VR bordlägger en ansökan från BBMRI om
fortsatt stöd och begär in en handlingsplan.
En extern revision tillsätts av VR. KI:s internrevision granskar senare punkterna som
tas upp i den externa revisionen. VR tycker
inte att handlingsplanen är tillräcklig och
ansökan om nya medel avslås. I tidningen
Expressen kritiseras KI för att bland annat
ha fördelat en alltför stor del av pengarna
till den egna biobanken och till sina egna
forskare.
KI har kritiserats för sitt sätt att leda den nationella
biobanksatsningen BBMRI.se. Vetenskapsrådet
trappar nu ner sitt stöd till verksamheten som har
granskats av både extern part och KI:s internrevision.
– Det fanns brister i styrning, kommunikation och
transparens redan tidigt i projektet och det borde KI
som värduniversitet ha tagit tag i, säger vikarierande
rektor Karin Dahlman-Wright.
3
KI har fått störst
budget, enligt
externgranskningen
Text: KARIN SÖDERLUND LEIFLER Foto: ERIK CRONBERG
Revisionsbyrån som fått i uppdrag att granska om BBRMI har uppfyllt bidragsvillkoren
granskar framför allt arbetspaketet med
namnet ”WP6”, som har letts av representanter från KI och som fått störst budget
från VR. Det framgår att den största delen
av medlen i WP6 har gått till verksamhet vid
KI. Utrustning för 4,6 miljoner har placerats
vid någon av de andra noderna ute i landet,
medan resten av de 63,4 miljoner kronorna
har använts inom BBMRI:s verksamhet vid
KI. Rapporten lyfter också fram att det tagit
nästan 1,5 år att tillsätta en styrelse.
4
Efter internrevisionen:
Brister i insyn och
avgränsningar
KI:s internrevision hittar inga oegentligheter, men påpekar brister i hanteringen av
bidraget där några kostnader felaktigt har
belastat projektet. Övriga universitet har
heller inte fått regelbundna ekonomiska
rapporter, vilket lett till minskad insyn och
transparens. Internrevisionen skriver också
att det är olyckligt att en styrelse inte fanns
på plats förrän efter 1,5 år.
– KI borde ha sett till att det fanns en
tydlig attest- och delegationsordning under
perioden när det inte fanns någon styrelse,
kommenterar vikarierande rektor Karin
Dahlman-Wright.
Hon menar att det i BBMRI hade behövts
en tydligare avgränsning till KI:s biobank.
Hon säger också att organisationen varit
otydlig.
– Det fanns brister i styrning, kommunikation och transparens redan från tidigt i
projektet och det borde KI som värduniversitet ha tagit tag i. Redan då projektet började
fanns olika uppfattningar om vad arbetet
skulle leda till.
Flaws in
control
of BBMRI
KI has come under
fire for the way it
has led the national
BBMRI biobank
project. The
Swedish Research
Council is now
cutting its grant to
the project, which
has been examined by an external
auditor and KI’s
own internal audit
office. “There were
flaws in control,
communication
and transparency
from the early
days of the project
that we as host
university should
have put right,” says
acting vice-chancellor Karin Dahlman-Wright.
5
Detta händer
med BBMRI nu
Karin DahlmanVetenskapsrådet trappar ner sin satsning på
Wright, vikarierBBMRI, men ger 11 miljoner kronor för de
ande rektor.
kommande två åren.
– Vi har kommunicerat ut till övriga universitet att vi tar ansvar
för att avvecklingsanslaget
används på bästa sätt. Vi
får se om något universitet
längre fram tar initiativ
till att komma in med
Vi måste lära oss
en ny ansökan om en
nationell biobanksinfraav de allvarliga
struktur. Vi kommer inte
bristerna.
att driva detta själva, men
vi är gärna med och bidrar,
om intresse finns, säger Karin
Dahlman-Wright.
Hon konstaterar att det är bra att KI nu har
ett underlag att arbeta utifrån.
– De allvarliga brister som tas upp måste
vi lära oss av inför framtiden, säger hon.
En försmak av nya Biomedicum från insidan
n Ett provhus, som visar insidan av forskningslabora-
toriet Biomedicum, har stått uppställt under våren på
campus Solna. Hittills har cirka 300 personer besökt
utställningen för att kunna se modeller av hur arbetsplatser och labb kommer att utformas.
Lottie Jansson Sjöstrand, laboratoriesamordnare
vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik,
MBB, är en av dem som agerat guide i provhuset.
– Vissa kom gruppvis och stannade för att diskutera och sätta sig in i hur det ska bli när Biomedicum är
klart, säger hon.
Syftet har varit att visa upp materialval och färgval,
och att ta emot synpunkter innan allt färdigställs.
Om knappt två år, 2018, ska Biomedicum vara klart
Biomedicum’s
mock up house
has been open
this spring for
employees to get
a first glimpse
of the future lab
environment.
och fem institutioner flyttar in.
– Vi fick blandade kommentarer, stort som smått.
Någon önskade mer hyllplan, och andra bekymrade
sig över förrådsutrymmet i labbkvarteren. Vi uppmanade folk att ställa frågor, och alla frågor samlades
in för att besvaras av projektet, säger Lottie Jansson
Sjöstrand.
Foto: ULF SIRBORN
6 | kibladet | nummer 3 | 2016
kibladet | nummer 3 | 2016 | 7
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
PORTRÄTTET
”Lagarna och reglerna är en forskares
förbannade skyldighet att känna till.”
NIKLAS JUTH, universitetslektor och docent i medicinsk etik vid
Centrum för hälso- och sjukvårdsetik vid institutionen för lärande,
informatik, management och etik (LIME).
NOTERAT
”Det blir svårt att kräva att alla
människor ska bli samma.”
JON WESTMAN, student på termin 10 på psykologprogrammet
och studentrepresentant i Medicinska Föreningens psykologsektion.
”Om man kan välja bort etiken,
så har den inte så hög status.”
Lill Hultman, socionom med en master i socialt arbete, doktorand på sektionen
för socialt arbete vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS).
”Visst, vi har alla ett eget ansvar.
Men det måste finnas en organisation
och en struktur som underlättar för
alla människor att ta det ansvaret.”
”Det är dialogen som är viktig
och det är den som saknas tror jag.”
LENA MARIONS, docent i obstetrik och gynekologi och universitetslektor
PERNILLA PERGERT, forskargruppledare i forskargruppen
”Vårdvetenskaplig barncancerforskning” vid institutionen för kvinnors
och barns hälsa (KBH). Barnonkologsjuksköterska vid Astrid Lindgrens
barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset.
vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI Sös).
Studierektor för läkarstudenterna termin 10 under kursen i reproduktion.
Överläkare vid Kvinnokliniken på Sös. Fick KI:s etikpris 2015.
Fem röster: Så lyfter vi etikfrågorna på KI
Hur levande är etikdiskussionen
på Karolinska Institutet? Frågan
ställdes till fem personer i olika roller,
från skilda håll, under ett rundabords-samtal på KI Bladets redaktion.
Det börjar med Macchiarini-fallet,
och landar i förslag på hur etik kan
bli en prioriterad fråga för hela
universitetet.
Text: MADELEINE SVÄRD HUSS
Illustration: IDA BJÖRS
8 | kibladet | nummer 3 | 2016
Hur livaktig är den etiska
diskussionen på Karolinska
Institutet?
?
Jon Westman: Jag tycker att etikdiskussionen
är levande, åtminstone på mitt program. Mycket handlar om patientsäkerhet, om vad patienten
får ut av olika behandlingar, och i vilken mån
man kan säga ja eller nej till en behandling. Det
blir allt mer av sådana diskussioner allteftersom
studenterna efterfrågar det.
NIKLAS JUTH: Jag tillhör den grupp som heter
etikenheten. Vi pratar förstås om etik varje dag.
Men vi får också en bild av hur livaktig diskussionen är i övrigt eftersom vi har 80 procent av
alla forskarstudenter i forskningsetik. Vi märker
att några har pratat mycket om etik, och andra
inte alls. Exempel på det senare, är den grupp
som svarar ja på frågan om deras forskning är
etiskt försvarbar enbart utifrån att de har fått
ett godkännande från etikprövningsnämnden.
Men då har man blandat ihop juridik och etik,
och inte helt fullt ut förstått ansvaret för den
forskning man bedriver.
LENA MARIONS: Jag tror också att det skiljer
mellan olika grupper och specialiteter. Inom
mitt område, kvinnosjukvård, är det en stor aktivitet när det gäller värdefrågor. När det handlar om rättigheter kring reproduktioner, aborter,
svåra förlossningar, ställs saker på sin spets. Men
även där skulle det kunna diskuteras ännu mer.
LILL HULTMAN: Min avhandling skrivs inom
ramen för ”Disability research” vilket i mitt fall
innebär att den har sina rötter både inom samhällsvetenskap och medicin. Där är diskussionen levande, underliggande värderingar är något som är viktigt att prioritera.
?
Skulle KI behöva lyfta
etiken ännu mer?
NJ: När det inträffar medicinska skandaler, som
Macchiarini-fallet, och det uppstår ett yrvaket
intresse säger KI att man ska satsa på etik. Men
det blir ofta lite av läpparnas bekännelse. När
larmet lagt sig händer det inte så mycket. Det
är delvis en resursfråga. Etikundervisningen
fungerar exempelvis bättre på små program eftersom etik är ett färdighetsämne, som består
av en förmåga att kunna resonera, något som
man behöver öva sig på. Det är enklare att ha
en etikklass för logopederna som består av 30
personer, än för läkarprogrammet, med 160
personer.
JW: Det handlar också mycket om ifall handle-
daren har utbildning i etik. Men man kan också tänka sig, om det är en resursfråga, att fler
kan göra som den lärare som höll i en klass för
läkarstudenter. Han tog in psykologstudenter
för att diskutera det etiska och känslomässiga
med läkarstudenterna.
PERNILLA PERGERT: Jag forskar i etik, och
märker ett väldigt sug efter utbildning och stöd
i etik från personal i sjukvården. Min forskargrupp jobbar väldigt nära sjukhuset och har föreläst en hel del där. Men det finns ingen möj-
lighet att få göra det under betald tid utan det
blir av eget intresse, på KI-tid, vilket delvis kan
motiveras eftersom det är viktigt för min forskning. Men det är ett otroligt stort problem för
sjukvården om arbete med etik behöver ske på
fritiden; jag tänker att alla teman, och kliniker,
behöver ha en person som arbetar och driver
det här frågorna.
Är den etiska diskussionen
särskilt viktig på ett medicinskt
universitet?
?
LH: Ska man överhuvudtaget prata om patient-
centrerad vård är etiken oerhört viktig.
LM: Det är ändå lite viktigare på ett medicinskt
➔
kibladet | nummer 3 | 2016 | 9
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
PORTRÄTTET
NOTERAT
“Man kan sätta upp en punkt om etik på möten,
likaväl som sätter upp en punkt om ekonomi”
JON WESTMAN
➔
universitet med tanke på att man bedriver
forskning och att allmänheten har ett förtroende för att man gör det utifrån etiska regler.
NJ: Det är mer tydligt en fråga om liv och död
på ett medicinskt universitet, de etiska frågorna
blir mer tydliga och brännande om man jämför
med säg, etnologi, eller mängdlära.
Tycker ni att det finns en
röd tråd när det gäller etiska
diskussioner, från grundutbildning
via forskarutbildning till olika professioner?
?
LM: Det ser olika ut, men det har blivit mycket
bättre. På läkarprogrammet där jag undervisar
i etik på termin 10, märks det att studenterna
har blivit mycket bättre förberedda och kan
diskutera, att man inte bara är där för att det är
obligatoriskt.
LH: Det handlar också om eget ansvar, så att det
genomsyrar allt. Om du undervisar praktiker
är det bästa om man kan få återkoppling ute på
fältet så att lärandet går åt båda håll. Jag träffar
exempelvis många LSS-handläggare och de har
stor makt att fatta beslut som är avgörande för
människors liv. Då är både en levande diskussion och återkoppling viktigt.
PP: Visst, vi har alla ett eget ansvar. Men det
KI ethics
- dead or alive?
Just how alive is
the ethics debate
at Karolinska Institutet? We asked
five people with
different roles at
different parts at KI,
who were gathered
for a round-table
discussion. “I think
the ethics debate
is alive and getting
even more so the
more the students
demand one,” says
psychology student
Jon Westman.
Ethics researcher
Niklas Juth says
it varies: “Some
people have talked
a lot about ethics,
others not at all.
Like the group
answering yes to
whether simply
getting approval
from the ethical review board means
that their research
is ethically defensible. All they’ve
done is confuse
legality and ethics,
and have not fully
understood the
responsibility they
have towards the
research they’re
doing.”
måste finnas en organisation och en struktur
som underlättar för alla människor att ta det
ansvaret. Inte bara vad gäller forskning utan
också inom områden som hur vi hanterar
personal. Om det finns regler som uppmuntrar, kanske inte fusk, men omvägar, så är det
otroligt demoraliserande. Ett exempel är att vi
måste utlysa alla tjänster. Om jag har en doktorand som har kommit till mig, och som har
varit med och sökt pengar för att finansiera
ett gemensamt projekt, så måste hennes tjänst
ändå utlysas. Det är en skendemokrati, och det
är också det ryktet som finns om KI.
NJ: Det finns stora svåra etiska frågor, som
handlar om liv och död, som exempelvis rätten
till liv och vem som ska bestämma. Och så finns
det finns lagar och regler som etikprövningslagen, och det så kallade sjukhusundantaget,
alltså EU-direktivet, med flera. Lagarna och
reglerna är en forskares förbannade skyldighet
att känna till. Men hur organisationen ser ut är
också ett uttryck för vissa värderingar. Ett exempel är det bibliometriska systemet för forskning, som delvis styr tilldelningen av forskningsmedel. Att publikationer i prestigefyllda
tidskrifter räknas väldigt högt gör kanske att
man bjuder in en känd professor som medförfattare. Det blir ett system som uppmuntrar till
genvägar som plagiering, förvanskning, och
frånsteg från rimliga normer om samförfattarskap.
?
Då spelar inte värdegrunden
någon roll?
NJ: Nej så mycket marxist måste man vara, om
man kastar pengar åt ett håll måste alla springa
åt det hållet.
Vem har ansvar för att se hur
systemet gynnar en etisk
värdegrund?
?
NJ: Med makt kommer mer ansvar. Funkar det
inte högst upp lär det funka sämre längre ner.
Och i fallande ordning: en forskargruppledare
har mer ansvar än en doktorand, och doktoranden har mer ansvar än en student.
PP: Men det är svårt för en doktorand att för-
ändra systemet, eller för en forskargruppledare.
Om jag ska bestämma att i vår grupp så gör vi
så här, men alla andra forskargrupper gör på
ett annat sätt, då kan det få väldigt stora konsekvenser för oss. Så det behövs även strukturella förändringar. Om man ser att jag bjuder in
dig som medförfattare och så bjuder vi varandra lite och så åker vi snålskjuts och fuskar oss
fram, då behövs det strukturer för att minimera möjligheten att göra så.
LM: Det är dialogen som är viktig och det är den
som saknas tror jag, att du som forskargruppledare kan diskutera med andra forskargruppledare, och med din prefekt, det är så viktigt men
också svårt. Enhetsmöten finns ju, men frågan
är vad man prioriterar på de mötena. Ekonomi
diskuteras oftare.
PP: På Karolinska Universitetssjukhuset har
man organiserat etikarbetet så att det inte bara
bygger på etikrådet som har en central funktion. De har även en samordnare som har kontakt med etikombud ute i alla verksamheter.
Strålande organisation! Jag tror att etikombud
skulle behövas även på universitetet, på institutionerna, med personer som kan vara uppmärksamma på vilka etiska problem som finns,
som kan träffas och som har en kanal in i etikrådet.
JW: Man kan också sätta upp en punkt om etik
på möten, likaväl som man sätter upp en punkt
om ekonomi.
LH: Det handlar också om status, att bygga in
det i organisationen. Om man kan välja bort
etiken, så har den inte så hög status. Det måste
finnas med från början i utbildningen och vara
naturligt att prata om, så att det inte är ett policydokument som sitter i en pärm.
?
Kan man helt eliminera
risken för brister i etiken?
PP: Nej, men man kan underlätta för folk att
välja rätt genom att ha bra strukturer. Sen är det
självklart att det finns ett enskilt ansvar och att
dialoger måste vara levande med kollegor och
chefer. Det krävs från alla håll, men organisationen ska stötta individen att välja rätt.
NJ: Alla har ett personligt ansvar. Ett slags mi-
nimietik som alla ställer upp på: det är inte til�låtet att plagiera i forskning eller att sätta upp
samförfattare som inte har bidragit. Men de
riktigt svåra frågorna, det är de svårare frågorna som rätten till assisterad befruktning, abort,
hur man ska prioritera bland patienter, de frågorna är inte avgjorda på något sätt. Alla måste
få möjlighet att fundera över de frågorna.
Våra olikheter som att vi
kommer från olika kulturer,
har olika etnicitet och sexuell läggning, kan vi någonsin enas under
en gemensam etisk värdegrund?
?
LM: Det är viktigt att vara medveten om vad
man själv tycker, och att det kan kollidera med
det vi anser vara riktigt. Det är ett av syftena
med vår undervisning, att kunna lägga sina
egna värderingar åt sidan när man ska agera
professionellt.
JW: På något slags miniminivå av värderingar
borde det gå, men kanske inte för svårare frågor, och det kanske inte är nödvändigt så länge
det går att föra en diskussion. Det blir svårt att
kräva att alla människor ska ”bli samma” och
säga att ”om du ska jobba här måste du gå med
på att”... ur ett etiskt perspektiv. Samtidigt som
om strukturen för att ta upp det finns där är
det mycket lättare att ge folk möjlighet att göra
etiska val.
LH: Många handläggare som arbetar inom soci-
altjänsten och även kuratorer inom landstingsstyrda verksamheter till exempel, har strukturerade handledningar där man lyfter upp ett
case och har avsatt tid för det. Jag tror att man
skulle behöva bygga in det i möten som kan gälla forskning, där alla är ålagda att sitta med och
diskutera så att man har en arbetsform för det.
Det kanske behövs för att komma igång.
LM: Sedan att man i etikrådet diskuterar fall-
beskrivningar, och berättar, det här har vi tagit
upp.
PP: På universitetet skulle det kunna handla
om frågor som man vill ha återkoppling på. Det
behöver inte handla om att ”anmäla” sig själv
utan snarare: Jag har ett etiskt dilemma, och vet
inte riktigt hur jag ska göra – kan ni hjälpa mig?
”KI:s ledning och prefekterna har ansvar
för att skapa en god akademisk miljö”
HENRIK GRÖNBERG
Etikombud i organisationen, som samtalsdeltagarna i artikeln intill nämner, är en
intressant idé, anser vikarierande prorektor Henrik Grönberg. Han säger också att
det är viktigt att skilja på lagar och regler
och en etisk diskussion som handlar om
värderingar.
Henrik Grönberg, som
leder Fenix-projektet,
stramar nu upp
riktlinjerna.
Foto: ULF SIRBORN
Men framför allt tror han på att skapa en öppen akademisk miljö och bryta isoleringen för
vissa forskargrupper. På det sättet skapas forum för en vetenskaplig dialog.
– Det ser väldigt olika ut på KI. Både KI:s
ledning och prefekterna har ansvar för att skapa en god akademisk miljö men också för att
skapa goda strukturer som minimerar risken
för forskningsfusk.
I AVVAKTAN på resultatet av de aktuella utred-
ningarna, bland annat den Sten Heckscher-ledda utredningen som tillsatts av konsistoriet,
arbetar KI:s ledning med Fenix-projektet.
Henrik Grönberg leder det arbetet med målet
att återupprätta förtroendet för KI efter det
uppmärksammade Macchiarini-fallet.
Det handlar både om nya regler och riktlinjer, men också om vad som kan bidra till en
öppen diskussion kring etiska frågeställningar.
INOM RAMEN för Fenix-projektet, där riskmil-
jöer och riskbeteenden har identifierats inom
KI, kommer nu tre huvudsakliga åtgärder. De
gäller samarbetet mellan KI/SLL, forskning
som bedrivs utomlands av KI-medarbetare,
samt bisysslor. (Läs mer nedan).
Ytterligare en åtgärd är en ny och tydligare
ordning för oredlighetsärenden. I dag är det
lärosätena själva som utreder dem, och rektors
beslut går inte att överklaga. Parallellt pågår en
nationell utredning på initiativ av utbildnings-
departementet, som väntas komma med ett
förslag på en ny lag för oredlighetsärenden.
Men den kan tidigast komma att gälla 2019.
Till dess har KI ansvaret för att utreda anmälningar om misstänkt forskningsfusk.
FÖR KI ska tre principer gälla, enligt Henrik
Grönberg: Ärenden ska hanteras skyndsamt, de
ska vara rättssäkra (anklagade ska veta vad som
gäller) och fallen ska bedömas externt.
Etikrådet på KI som är lagt på is väntas återuppstå till hösten, och då med en mer fristående roll som inte enbart är kopplat till rektor.
– Det ska kunna ta upp etiska frågor på rektors initiativ, men också på initiativ av prefekter och andra.
Madeleine Svärd Huss
[email protected]
Towards ethical
improvement
Acting pro-vice-chancellor
Henrik Grönberg
says, as the panel
in the adjacent
article mention,
not only that KI
ought to distinguish
between laws and
rules and an ethical
discussion on
values, but also that
it should create
an open academic
environment to
break the isolation
of certain research
groups. Three
principal measures
will now be taken
under the Fenix
project, which
has identified risk
environments
and behaviours
at KI, concerning
clearer divisions of
responsibility in the
KI/SLL partnership,
knowledge of
research conducted overseas by KI
employees, and the
better reporting
of extramural
activities.
Nu kommer de första åtgärderna
Forskningen utomlands
– prefekter ska ha insyn
i KI-medarbetares projekt
1
Prefekten på en institution ska
känna till vilken forskning som
deras medarbetare bedriver
utomlands.
– I dag har prefekterna
begränsad insyn i studier som
bedrivs i andra länder, säger Henrik Grönberg. Vi kan inte bestämma vad som görs
utomlands, men vi måste kunna stå för vad
medarbetaren gör.
Samarbetet mellan KI/SLL –
ansvarsfördelningen ska klargöras
2
När det finns ett gemensamt
ansvar för forskningsstudier
ska det vara tydligt vilken av de
två verksamheterna som äger
vad av planering/finansiering,
datainsamling och analys. Både
prefekt på KI och verksamhetsansvarig inom
landstinget ska skriva under.
– Jag går igenom alla etikansökningar som
rör KI/SLL just nu. Ett antal av dem måste
kompletteras, vissa på grund av slarv, säger
Henrik Grönberg.
Innovation och egenföretagande
– tydligare gränsdragning
mellan KI och egen
affärsverksamhet.
3
– Att KI-medarbetare ägnar
sig åt innovation: söker patent,
startar företag och för ut nya
behandlingar och ny teknologi
i vården, det tycker vi är bra.
Men det är också uppenbart att
det finns otydligheter om rågången mellan
universitetet och den egna affärsverksamheten, säger Henrik Grönberg.
I dag är bisyssloredovisningen inte tydlig
nog, anser han. Det måste vara tydligt i anslagsansökningar från KI att pengarna ska gå
till ett vetenskapligt projekt på KI och inte till
den egna affärsverksamheten.
NJ: Oavsett modell går det inte att få någon ga-
ranti för att medicinska skandaler inte händer
igen. Det är klart att människor kan agera under radarn. Men man ska veta vilka vägar som
finns, nästan som i civilförsvaret, att det finns
en pärm där man ser vad man ska göra. Utan
genvägar.
Foto: iSTOCKPHOTO
10 | kibladet | nummer 3 | 2016
kibladet | nummer 4 | 2015 | 11
LEDARE
NYHETER
AKTUELLT
PORTRÄTTET
PORTRÄTTET
NOTERAT
tv-serier med
vetenskapliga
referenser:
Välkommen till KI!
KI i Almedalen
Bra placeringar på lista
n Nu finns ett efterlängtat introduktionspaket för
n Även i år medverkar Karolinska Institutet i
n KI står sig väl enligt den internationella rank-
nyanställda. I en översikt får den nya medarbetaren
en orientering i grundläggande delar som arbetsmiljö och hälsa, informationssäkerhet och inte minst
hur hitta på campus Solna och campus Huddinge.
Introduktionspaketet finns på internwebben.ki.se.
Nu heter det HR
ÄKTA MÄNNISKOR. Svensk dramathriller om den nya generationen robotar – hubotar.
n Personalavdelningen på Karolinska Institutet har
nyligen gjort en omorganisation, och passade då på
att byta namn.
– HR-avdelningen är en mer up to date benämning. Personalavdelningen känns lite 1990, säger
HR-direktören, och avdelningschefen Mats Engelbrektson.
Almedalen. Den 5 juli deltar vikarierande rektor
Karin Dahlman-Wright i ett seminarium om det nya
Karolinska universitetssjukhusets betydelse för Life
Science och ökad tillväxt. Flera KI-forskare deltar
under olika rubriker, bland annat professor Anna
Wedell, professor i medicinsk genetik, om ”Forskningssamarbete som tar avancerad sjukvård in i
framtiden”.
Flera nya prefekter
n Tre institutioner får nya prefekter i sommar.
Professor Anders Franco-Cereceda är ny prefekt vid
institutionen för molekylär medicin och kirurgi, och
professor Pontus Aspenström ny prefekt vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi,
båda sedan 1 juni. Professor Nils-Göran Larsson blir
prefekt vid institutionen för medicinsk biokemi och
biofysik från 1 juli 2016.
ningslistan ”QS world university rankings by
subject” 2016. Rankningarna på ämnesområden har
filtrerats ur den övergripande listan som publicerades hösten 2015 där KI har plats 9 i den övergripande
fakultetsrankningen: ”Life Sciences & Medicine”. KI
har listats inom sju olika ämnesområden. I ”Medicine”, det bredaste området, får KI plats 10 i världen.
Inom ”Pharmacy & Pharmacology” får KI plats 7
och i det nyintroducerade ämnet ”Nursing” (omvårdnad) får KI topplaceringen 5 i världen och 1 i
Europa. Förra året introducerades ämnet ”Dentistry”
och där får KI plats 3 i världen.
CSI. Amerikansk tv-serie om
kriminalteknik, där fallen nästan
alltid löses med hjälp av fysisk
bevisning. Serien, som hade
premiär år 2000, har bidragit till
att göra dna-analyser mer kända
men har också fått kritik för bristande vederhäftighet.
Nördarna i The
Big Bang Theory
(Kanal 5) har
väckt intresset för
vetenskap, anser
Sveriges unga
akademi.
Foto: WARNER BROS
The BIG BANG
Theory tog priset
The Big Bang Theory är inte
bara underhållning – utan
också en tv-serie som tar
vetenskap på stort allvar och
ökar allmänhetens intresse för
forskning.
Det menar Sveriges unga
akademi, som tilldelat den
amerikanska tv-serien utmärkelsen The Torsten Wiesel
Midnight Sun Award.
The Big Bang Theory hade premiär
2007 och fick snabbt hängivna tittare världen över. Det handlar om
en grupp vänner, där flera är forskare vid Caltech i Kalifornien. En
av rollerna spelas av Mayim Bialik,
som vid sidan av skådespelarkarriären också är doktor i neurovetenskap.
– Det roliga med The Big Bang
Theory är att den tar vetenskap på
stort allvar – de har en noggrann
faktakoll. De är duktiga på att
snabbt ta in nya upptäckter och de
följer med i den vetenskapliga utvecklingen. Vår tanke är att serien,
med sitt stora genomslag, har fört
upp vetenskap på agendan på ett
lättsamt sätt för en ny publik. Serien når de inte redan frälsta, säger
Christian Broberger, docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet och juryledamot i priskommittén hos Sveriges unga akademi.
12 | kibladet | nummer 3 | 2016
THE SIMPSONS. Det finns avsnitt i denna världens mest framgångsrika tecknade serie som
innehåller skämt som det krävs
goda kunskaper i matematik
för att greppa. Bland annat görs
referenser till Eulers identitet,
Fermats stora sats, P eller NP och
hänvisningar till Ascii-kod.
TV-SERIEN ÄR första mottagaren av
TV sitcom gets
science prize
The Big Bang Theory
isn’t any old sitcom
– it’s a show that
takes its science
deadly seriously.
Now, the Young
Academy of Sweden
has awarded the US
TV series the newly
created Torsten
Wiesel Midnight
Sun Award. “They’re
really quick at
incorporating new
discoveries and
good at keeping up
with the latest research,” says Christian
Broberger in the
Young Academy’s
award committee.
The Torsten Wiesel Midnight Sun
Award, som instiftades i samband
med Nobelpristagaren och neurofysiologen Wiesels 90-årsdag 2014.
Det delas ut till personer eller organisationer som gjort extraordinära insatser för att förklara eller
sätta ljus på vetenskapen.
Torsten Wiesel är vetenskaplig
beskyddare av Sveriges unga akademi och var på plats vid prisutdelningen i maj för att överlämna
ett konstverk till tv-seriens vetenskapliga faktagranskare, professor
David Salzberg, partikelfysiker vid
University of California i Los Angeles.
Annonsera i KI Bladet i höst
ANNONSFORMAT OCH PRISER
Helsida
Halvsida
Kvartssida
Åttondelssida
Nr 4
Nr 5
24 000 kr
12 000 kr
6 000 kr
3 000 kr
220x330 mm
220x165 mm
108x165 mm
108x82 mm
Materialdag
Utgivningsdag
5 september
14 november
16 september
25 november
ANNONSMATERIAL
Tryckfärdig högupplöst pdf-fil med inbäddade bilder,
typsnitt och med färginställning i CMYK, upplösning
200 dpi i skala 1:1. Skickas till [email protected]
SALZBERG ANSVARAR också för den
kultförklarade white board som
syns i serien, där olika formler – alltid korrekta – finns uppskrivna.
– Fysiker skickar gärna sina senaste upptäckter till Salzberg och
ber att han ska skriva dem på den
vita tavlan. Det har blivit lite
status att synas där. När Stephen Hawking kom med en
av sina senaste stora teorier
De är duktiga
så var en del i lanseringen att synas i The Big Bang
på att snabbt
Theory, berättar Christian
ta in nya
Broberger.
SOFIA STRIDSMAN
[email protected]
Foto: ALMEDALEN.SE
upptäckter
KONTAKTA OSS
[email protected] eller 08-524 838 94
Tv-seriens faktagranskare David
Salzberg och Torsten
Wiesel vid prisutdelningen.
Foto: Anna Kjellström,
Sveriges unga akademi
kibladet | nummer 3 | 2016 | 13
LEDARE
NYHETER
AKTUELLT
PORTRÄTTET
PORTRÄTTET
NOTERAT
VAD GÖR ALLA PÅ KI?
KI Bladet zoomade in bland alla medarbetare på KI och hittade bland annat: en diskussionsklubb
på en institution, framtidens ledare på en annan – och före detta elitidrottare som
hjälper OS-deltagarna i Rio på en tredje. Häng med på institutionssvepet!
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON, TT-BILD, iSTOCKPHOTO
Yngre chefer växlar upp
Journal Club öppnar nya dörrar
De möts varje månad för
att diskutera vetenskapliga
artiklar. Men syftet är större
än så. Förutom att doktoranderna lär sig tolka artiklarna
får de bättre kontakt med
fler medarbetare. Det menar
gruppledarna för en diskussionsklubb vid institutionen
för biovetenskaper och
näringslära.
OPEN DOORS
Every month,
doctoral students
and group leaders
meet at the Department of Biosciences and Nutrition at
a debating society
called the Groupleader’s Journal
Club. Here, the
students learn to
interpret articles
and social relations
are nurtured. “It feels more natural to
chat to each other
in the lunch room
now,” says group
leader Professor
Eckardt Treuter.
Marie, Eckardt och Hafdís
diskuterar artiklar.
Varje månad träffas doktorander och gruppledare vid institutionen i diskussionsklubben
”Gruppledarnas Journal Club”.
Eftersom de till vardags sitter
utspridda i flera korridorer, på
två våningsplan, är det inte så
konstigt att många av dem inte
känner varandra. Men sedan
klubben drog igång förra året
har man kunnat skönja ett bättre
inre liv på institutionen.
– Det är mer naturligt att börja
prata i lunchrummet nu, menar gruppledaren och professorn
Eckardt Treuter, som tillsammans med docent MARIE
LÖF leder diskussionsklubben
den här terminen.
– Många har ont om tid och
fokuserar på sitt. Man kan inte
alltid ta sig tid att sitta och fika,
men det här är ett naturligt forum där vi kan mötas, säger hon.
VARJE GÅNG träffar de runt 20
doktorander som ännu inte passerat halvtidskontrollen för att
diskutera en noga utvald vetenskaplig artikel.
– Som ung doktorand måste
man producera forskningsresultat, men man måste också läsa
vad andra gör. Vi som gruppledare lär ut hur man kan läsa och
förstå vad som ligger bakom det
gedigna arbetet, säger Eckardt
Treuter.
Doktoranderna får artikeln ett
par veckor i förväg så att de kan
läsa in sig och förbereda sig. Att
delta är inte obligatoriskt, men
förutom att de som är med kan
tillgodoräkna sig poäng när de
medverkar vidgas också deras
14 | kibladet | nummer 3 | 2016
synsätt, menar Marie Löf.
– Vi väljer ut artiklar som inte
är ämnesspecifika och har jättebra diskussioner. Det är lätt att
man blir väldigt smal när man
är doktorand. Vi försöker få dem
att vidga sina vyer, säger hon.
DOKTORANDERNA får dessutom
fler kontakter som de kan höra av
sig till för att diskutera hur de ska
vinkla sitt projekt.
– Det här är ett väldigt bra sätt
att skaffa sig ett större nätverk.
Som ny doktorand kan man känna sig blyg och vet kanske inte
ens vem som är vem. Då hjälper
det att vara med i diskussionsklubben. Det gör att vi kommer
närmare varandra här på institutionen, säger doktoranden
Hafdís Helgadóttir.
Eckardt Treuter själv har också
fått större koll på andra forskargrupper.
– Varje kontakt mellan
människor är bra och det har
ökat min nyfikenhet och förståelse för vad andra gör, säger han.
Maria Westerståhl och Maria
Watter, bägge vid institutionen för laboratoriemedicin,
tillhör den första kullen från
kursen ”Framtidens utbildningsledare” för juniora
lärare och forskare. Bäst är
nätverkandet, enligt båda.
Men fördjupningen hade de
önskat ännu mer av.
Varken MARIA WESTERSTÅHL
eller MARIA WATTER är särskilt
gröna vad gäller ledarskap eller
pedagogik. Båda blev nominerade av sin prefekt till utbildningen
som tar upp ledarskap, organisa-
tion, pedagogiskt utvecklingsarbete och utbildningsfrågor.
– Det är en jättefin chans att
utvecklas som ledare och ett
unikt forum att träffa andra utbildningsledare utan att ha en
tajt agenda. Jag har fått en mycket
mer personlig relation till många
kompetenta personer som jag
kan bolla olika frågor med, säger
Maria Watter, som var programdirektor för biomedicinska analytikerprogrammet redan när
hon började kursen.
Maria Westerståhl är sedan tidigare grundutbildningsansvarig
vid institutionen.
Starta en
Journal Club?
Tänk på det här!
Välj inte bara artiklar från
topptidskrifter.
Byt ut gruppledarna varje
termin så att man bidrar med
olika perspektiv.
Låt doktoranderna själva
välja en artikel till terminens
sista Journal Club.
MARIA WATTER, som är intresse-
FUTURE LEADERS
Maria Westerståhl
and Maria Watter
at the Department
of Laboratory
Medicine belong
to the first cohort
of students from
the “Framtidens
utbildningsledare”
course. They both
agree that the best
part of it was the
networking. A new
intake of students
will be accepted in
the autumn.
rad av gruppsykologi, skulle gärna ha lärt sig mer inom området,
som hur man får personer som
man inte är chef över att gå i en
viss riktning.
– Som ledare på KI handlar det
ofta om att försöka få ett antal experter att jobba ihop och fungera
i olika sammanhang. Där hade
jag velat lära mig mer, säger hon.
MAJA LUNDBÄCK
[email protected]
➔
Ledarskapsutbildningen ”Framtidens utbildningsledare” som är på
halvfart och sträcker sig över tre terminer, finansieras av styrelsen för
utbildning, men det är varje enskild institution som ser till att kursdeltagarna kan delta i kursen under sin arbetstid. Nomineringarna till
andra utbildningsomgången ska vara gjorda senast 12 juni 2016.
Välj publikationer av hög
kvalitet och betydelse för
forskningsfältet.
Välj gruppledare som är
verksamma inom olika forskningsområden.
gången antas endast 20 personer.
– De som höll i kursen har
verkligen brunnit och det har
varit riktigt kul. Jag känner att
man satsade på oss, säger Maria
Westerståhl.
Själv hade hon stor behållning
av de delar som handlade om politik och ledarskap, men önskar
samtidigt att hon hade fått möjlighet att gå djupare och lära sig
mer.
– Jag hade velat lära mig mer
om argumentation och hur man
sprider sina idéer och tankar
kring förändring och motiverar
andra både uppåt, nedåt och åt
sidan, säger hon.
Fler ledare utbildas
Mindre forum underlättar
diskussion.
Välj ett team av gruppledare som befinner sig på olika
ställen i karriären.
DEN SOM FÅR gå kursen ska vara
disputerad forskare med dokumenterad pedagogisk erfarenhet
och intresserad av en karriär som
prefekt, dekan eller utbildningsansvarig på KI.
– Det som skilde den här ledarskapskursen från andra kurser i
ledarskap som jag har gått var att
den inte bara innehöll de vanliga
pusselbitarna. Där fanns också
nya grepp som gjorde att man
tänkte utanför boxen. Under en
av träffarna på Fotografiska museet fick vi en uppgift att välja ut
en bild och utifrån den beskriva
vad som är ledarskap. Uppgiften
lyfte alla våra olikheter. Det här
fick oss att tänka nytt, förklarar
Maria Watter.
ÄVEN INFÖR NÄSTA kursomgång,
är det enbart den som blir nominerad av sin prefekt som kan bli
utvald. Under första omgången
tog man in 30 deltagare, eftersom
man räknade med avhopp, men
så blev det inte, så till andra om-
MAJA LUNDBÄCK
[email protected]
1
2
3
4
5
6
7
– Jag har också lärt känna en
stor mängd människor som har
samma intresse. Det har jag haft
nytta av när vi har omorganiserat
oss, säger hon.
NYA G R E P P Ä R B R A
F Ö R LE DA R S K AP E T,
ANSE R MA R IA OC H MA R IA.
MARIA WATTER
Titel: Universitetslektor i
medicinsk biokemi, programdirektor för biomedicinska
analytikerprogrammet vid
institutionen för laboratoriemedicin. Gick kursen
”Framtidens utbildningsledare” för juniora lärare/forskare
2014–2015.
Maria Westerståhl
Gör: Universitetslektor
i fysiologi och grundutbildningsansvarig vid
institutionen för laboratoriemedicin. Gick kursen
”Framtidens utbildningsledare” för juniora lärare/
forskare 2014–2015.
kibladet | nummer 3 | 2016 | 15
LEDARE
NYHETER
AKTUELLT
PORTRÄTTET
PORTRÄTTET
NOTERAT
Hjälper OS-atleterna via filmer
Benedict Chambers och Berit
Carow lämnade elitidrotten
för att satsa på sina karriärer
som forskare i immunologi. Nu återvänder de till
rampljuset för att hjälpa de
tävlande att undvika infektioner under sommar-OS i
Rio.
Berit Carow och Benedict
Chambers tar emot i hallen på
institutionen för mikrobiologi,
tumör- och cellbiologi, MTC, i
Solna. De ger ett friskt och energiskt intryck, precis som man
förväntar sig av två forna elitidrottare. I dag är det mest forskningen som gäller för kollegorna
även om båda fortfarande är aktiva inom sina respektive idrotter.
Benedict Chambers är docent
vid institutionen för medicin,
Huddinge, och Berit Carow är
postdok på MTC. Tillsammans
har de kombinerat sina intressen
och gjort fyra kortfilmer som ska
hjälpa de tävlande i OS att undvika ett av de största hoten mot
framgång, att missa tävlingen på
grund av sjukdom.
SOM EN DEL i sin satsning på
utbildning har Internationella
olympiska kommittén, IOK, startat ”Athlete Learning Gateway”,
en samling online-kurser och instruktionsfilmer om hälsa, nutrition och prestationstips. Benedict
Chambers fick idén till projektet
när han såg att det inte fanns någon information om infektioner
och hur man undviker dem.
– Jag gick in till Berit på kontoret och frågade om hon ville vara
med och hon sa ja direkt.
Han kontaktade en ordförande inom organisationen som var
väldigt positiv också. Inom en
vecka spelade de in filmerna.
I fyra videoklipp tar de upp
grundläggande fakta om olika
infektioner, hur kroppen påverkas, och även praktiska tips för
att hålla sig frisk både inför resan
och i OS-byn.
Helping Olympic
athletes in Rio
Benedict Chambers and Berit Carow left the world
of elite sports to
concentrate on
their careers as
immunologists at
the Department
of Microbiology, Tumour and
Cell Biology and
the Department
of Medicine,
Huddinge. They
are now returning
to the limelight to
help contestants
in this summer’s
Olympic Games in
Rio avoid infection
with four short
films.
– Man kan tyvärr inte skydda sig mot allt men det finns
enkla knep som kan göra stor
skillnad, och det är dem vi vill
förmedla, säger Berit Carow.
Tanken är att filmerna ska
öppna upp för funderingar
och diskussion hos idrottarna.
Sedan kan de vända sig till de
båda KI-forskarna som kommer att finnas tillgängliga online för expertråd.
FÖR EXPERTER kan man verkli-
gen kalla dem. Berit Carow har
imponerande meriter, hon kom
fyra i dubbelsculler (tvåmansrodd) i OS i Peking 2008 och
har tagit flera VM-medaljer för
Tyskland. Sedan hon flyttade
till Sverige har hon trappat ner
på tävlandet, ror gör hon ändå.
Benedict Chambers har haft
en lång karriär som fäktare för
det irländska landslaget och
har deltagit i flera världs- och
europamästerskap. Han tävlar
fortfarande, även om det inte är
på elitnivå. Han inflikar att han
var med på kvaltävlingen till
OS i Rio, men att han inte nådde hela vägen fram till en biljett.
– Jag slog ut silvermedaljören
från OS i London, det var kul.
Sen gick han tyvärr ut i tv dagen efter och meddelade att han
lägger av. ’Förlorar man mot
Benedict, då är det tydligen lika
Rekordsnabba
fakta om Rio-OS
Re da n OS i Rio kan
KI-fonr skinna
ar na ge rå d.
16 | kibladet | nummer 3 | 2016
1
2
3
4
5
bra att lägga av’, säger Benedict
Chambers och skrattar.
DE GILLAR tanken på att inte
bara bli åskådare till kommande OS.
– Vi gör det här mycket för
de mindre teamen som inte har
möjlighet att ta med en egen läkare, säger Berit Carow. Vi vill
göra informationen enkel och
tillgänglig för alla och bidra till
den olympiska filosofin – att
alla ska tävla på lika villkor,
säger hon.
MÅRTEN GÖTHLIN
[email protected]
KARoLinSKA inStitutet FoundAtionS And FundS
Utlysningar
hösten 2016
Notifications
autumn 2016
KI resebidrag och Axel Hirschs resebidrag för kirurger (period 3)
Reseperiod: dagen för utresan måste ligga inom perioden 1 oktober
2016–31 mars 2017. Ansökningsperiod: 9–23 augusti
KI Travel Grant and Hirsch Travel Grant for Surgeons (Period 3)
travel period: departure date must be between october 1 2016–
March 31 2017. Application period: August 9–23
Hirsch Fellowship för kirurger
Resestipendium, kirurgi. Ansökningsperiod: 6–20 september
Hirsch Fellowship for Surgeons
travel grant. Application period: September 6–20
Karolinska Institutets resebidrag för doktorander
Resebidrag. Ansökningsperiod: 13–27 september
Karolinska Institutet´s Travel Grants for PhD students
travel grant. Application period: September 13–27
Maj och Lennart Lindgrens stiftelse för medicinhistorisk forskning
Medicinsk forskning eller medicinhistorisk forskning.
Sista ansökningsdag: 20 september
Maj and Lennart Lindgren Foundation for Medical History Research
Medical Research or Medical history Research.
Last day of application: September 20
Ulla och Gustaf af Ugglas stiftelse
Ledsjukdomar, företrädesvis den deformerande höftledsartrosen.
Ansökningsperiod: 20 september–4 oktober
Ulla and Gustaf af Ugglas Foundation
Arthropathic diseases. Application period: September 20–october 4
Karolinska Institutets stiftelsemedel för ögonforskning
Ögonsjukdomar. Ansökningsperiod: 27 september–11 oktober
Karolinska Institutets stiftelsemedel för reumatologiforskning
Reumatologi. Ansökningsperiod: 27 september–11 oktober
OS - H E R
WE COME E
!
Benedict och Berit deltar
i sommar-OS - på sitt sätt.
KARoLinSKA inStitutetS StiFteLSeR och FondeR
Rut och Arvid Wolffs minnesstiftelse
Sömnlöshet. Sista ansökningsdag: 27 september
Olof Norlanders resestipendium
Resestipendium till stöd för en lovande eller etablerad nordisk
forskare inom anestesiologi och intensivvård.
Sista ansökningsdag: 15 oktober
David och Astrid Hageléns stiftelse
Postdoc-stipendier. Sista ansökningsdag: 4 oktober
KI resebidrag och Axel Hirschs resebidrag för kirurger (period 4)
Reseperiod: dagen för utresan måste ligga inom perioden 1 januari–
30 juni 2017. Ansökningsperiod: 4–18 oktober
Stiftelsen Felix Mindus bidrag till leukemiforskningen
Leukemi. Ansökningsperiod: 1–15 november
Carl Lennhoffs donationsstiftelse för spiroketforskning
Spiroketforskning. Ansökningsperiod: 1–15 november
Mer information:
internwebben.ki.se/sv/karolinska-institutetsstiftelser-fonder och fonder.ki.se
Frågor? Skicka e-post till: [email protected]
Karolinska Institutet´s Foundation Grants for Eye Research
eye Research. Application period: September 27–october 11
Karolinska Institutet´s Foundation Grants for Rheumatology Research
Rheumatology. Application period: September 27–october 11
Rut and Arvid Wolff Memorial Foundation
insomnia. Last day of application: September 27
The Olof Norlander Travel Scholarship
travel grants to support a promising or already established nordic
researcher in the field of Anesthesiology and intensive care.
Last day of application: october 15
David and Astrid Hageléns Foundation
Post-doctoral grants. Last day of application: october 4
KI Travel Grant and Hirsch Travel Grant for Surgeons (Period 4)
travel period: departure date must be between January 1–June 30 2017.
Application period: october 4–18
Felix Mindus contribution to Leukemia Research
Leukemia. Application period: november 1–15
Carl Lennhoffs Foundation
Spirochetes Research. Application period: november 1–15
More information:
internwebben.ki.se/en/karolinska-institutetfoundations-funds och fonder.ki.se
Questions? email [email protected]
Rekordmånga länder och deltagare väntas:
Fler än 10 000 tävlande från 206 olika länder.
Sveriges olympiska kommitté, SOK,
tar ut cirka 150 tävlande svenskar.
Rio blir den första sydamerikanska värden
för en olympiad någonsin.
28 olympiska grenar – två fler än OS i
London 2012 (nya är golf och sjumanna-rugby)
OS pågår från 5 till 21 augusti 2016.
kibladet | nummer 3 | 2016 | 17
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
PORTRÄTTET
NOTERAT
Ett Forskningsinstitut för Farmaceutisk
och Processkemisk Utveckling
Tore Curstedt
jobbar vidare för
att utveckla sin
behandling.
Din CMC-Partner
Från Läkemedelskandidat till Kliniskt Prövningsläkemedel
Från Formulerbarhet till GMP-material
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Foto: EPO
“Alla som
vill tacka
är lön nog”
För mer information kontakta gärna:
Magnus Larsson, VD, 010 516 65 14
[email protected]
Priset delades ut den 9 juni efter
denna tidnings pressläggning.
Oavsett högsta vinst eller inte, har
KI-forskaren Tore Curstedt framgångsrikt ägnat sitt liv åt att arbeta
med Curosurf. Behandlingen har
hjälpt miljontals för tidigt födda
barn att få igång sina lungor.
I dag är Tore Curstedt pensionerad men han kommer ändå nästan
dagligen till jobbet.
– Man kan bara inte sluta jobba
när man förstår att all forskarmöda räddat kanske en halv miljon
barn till livet, säger han.
Tore Curstedt var i tonåren när
media skrev om president Kennedys son, som trots den främsta
expertis i USA dog på ett sjukhus
18 | kibladet | nummer 3 | 2016
i Boston några dagar efter födseln
på grund av att lungorna inte kom
igång. På den tiden dog nio av tio
för tidigt födda barn.
EFTER LÄKARUTBILDNINGEN vid
KI började han tillsammans med
forskarkollegan Bengt Robertson
experimentera med att få fram ett
medel som skulle kunna aktivera lungorna hos för tidigt födda.
Behandlingen fick så småningom
namnet Curosurf, Cu som i Curstedt, Ro som i Robertson, och
Surf som i surfaktant. Surfaktant
är det ämne som hos den friska färdigutvecklade människan
reglerar ytspänning i lungan och
hindrar den från att kollapsa vid
utandning. Ett ämne som mycket
tidigt födda ännu inte har hunnit
utveckla.
KOLLEGAN BENGT Robertson är
död sedan 2008, men Tore Curstedt har fortsatt att forska vidare.
Men det var inte lätt att få gehör från början. Pharmacia tackade nej till att ta sig an preparatet.
SP Process Development AB
Forskargatan 20 J
151 36 Södertälje
www.sp-pd.com
010 516 65 00, [email protected]
www.linkedin.com/company/sppd
XVth Retreat KICancer
Tore Curstedt kan
vinna tungt forskarpris
KI-forskaren, docent Tore
Curstedt, nominerades tidigare i vår till det europeiska
patentverkets ”European
Inventor Award 2016”. Han
nomineras som en av tre
forskare i ”Lifetime Achievement” vilket är prisets allra
tyngsta kategori.
SP Process Development (SPPD) har en forsknings- och innovationsinfrastruktur
som spänner från tidig prediktion till leverans av GMP-material till tidiga
kliniska läkemedelsprövningar. Spetskompetens återfinns t.ex. inom områdena
formulering av svårlösliga substanser, biofarmaci, processutveckling,
uppskalning, analytisk problemlösning och CMC.
Personalen har mångårig erfarenhet av industriell läkemedelsutveckling och
gedigen erfarenhet av att utveckla såväl aktiv substans som formulerad
produkt, genom de prekliniska och kliniska utvecklingsprogrammen till
lansering.
SPPD är ett nationellt forskningsinstitut, dotterbolag till SP Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut inom RISE.
The KICancer Retreat, Monday–Tuesday September 26–27 2016, Djurönäset
A LIFETIME
ACHIEVEMENT
KI researcher, docent Tore Curstedt,
was nominated
earlier this spring
for a 2016 European Inventor Award
by the European
Patent Office
as one of three
scientists in the
Lifetime Achievement category,
the award’s most
prestigious. The
prize was awarded
on 9 June after
this issue of Bladet
went to press.
För stora marknadsföringskostnader och för liten marknad, ansåg
de. På Karolinska sjukhuset var
man också försiktigt tveksam
så Curstedt och Robertson fick vända sig ut
i Europa.
surfaktanen. Men än så länge har
ingen kommit i närheten av Curosurfs framgångsrika lösning med
biologiskt material framförädlat
från grisens lunga.
– Vi håller därför på
att försöka arbeta
fram den syntetisETT PRIVAT läka lösningen som
kemedelsboska göra oss obelag i Italien,
roende av grisen,
Hade vi tänkt mer
Chiesi Farsäger Tore. Det
ekonomiskt hade vi
maceutici, var
tar några år till
villigt att ta
och jag hoppas
snabbt blivit mångsig an produkfå vara med i det
miljonärer.
ten och patentehela ända tills vi
ra den. Curstedt
har knäckt också
och Robertson fick
den vetenskapliga nöten.
royalty.
Curstedts och Robertsons
– ­
Hade vi tänkt mer
slugt ekonomiskt så hade vi snabbt uppfinning beräknas ha hjälpt tre
blivit mångmiljonärer, säger Tore miljoner barn och minst en halv
Curstedt. Men det är inget som miljon för tidigt barn har räddats
grämer mig. När jag träffar ung- till livet över hela världen. De äldsdomar och föräldrar till barn som ta är i dag i 30-årsåldern och medalla vill tacka mig och till och med icinen säljs i ett åttiotal länder.
kramas så har jag fått lön nog.
MaTTS HEIJBEL
Många har genom åren försökt
[email protected]
att hitta en syntetisk lösning på
This is open for all KI-students, post docs and supervisors with an interest in
cancer research, in the KICancer-network and its PCM-program, its current
and future activities. Key note lectures and presentations of exciting research
projects at KI in cancer biology, clinical cancer research, cancer care research
and cancer epidemiology, poster sessions.
Deadline for registration:
Thursday June 30, 2016
Registration form available at:
ki.se/en/research/kicancer-network
(see Seminar/Events and Retreat)
kibladet | nummer 3 | 2016 | 19
LEDARE
NYHETER
AKTUELLT
PORTRÄTTET
PORTRÄTTET
NOTERAT
HAR DU D?
E
HÄNGT hM
eter, ki.se,
Teknik för
en tusenlapp
användes
för att lura
högskoleprovet.
Ny
Läst på KI ebben.ki.se
w
och intern våren
r
e
d
n
u
Foto: SVT
Avsiktsförklaring
mellan KI och
Sjöbergstiftelsen
Fuskande
studenter
fick sluta
n Karolinska Institutet och den
n Den 3 maj sändes SVT-programmet Dold som
handlade om fusk på högskoleprovet. Där framkom uppgifter om studenter som antagits till
Karolinska Institutet som kommit in genom att
fuska på högskoleprovet. Fem av dessa gick på
KI:s läkarprogram. Studenterna fick omedelbart
sluta på KI efter att Universitets- och högskolerådet, UHR, beslutat dra tillbaka deras högskoleprovsresultat. UHR har nu lagt fram förslag på
skärpta regler till regeringen.
Två KI-forskare invalda i EMBO
Ny organisation tar form
som nya medlemmar i organisationen. Däribland
Óskar Fernández-Capetillo och Juleen Zierath från
Karolinska Institutet.
Nya medlemmar till EMBO väljs på utmärkande
vetenskapliga meriter och organisationen består av
mer än 1700 ledande forskare inom livsvetenskaperna. Óskar Fernandéz-Capetillo, är professor vid
institutionen för medicinsk biokemi och biofysik
och även knuten till SciLifeLab och Juleen Zierath
är professor vid institutionen för molekylär medicin
och kirurgi. Av de övriga nyinvalda forskarna
kommer 50 från 13 europeiska länder och övriga
åtta från Kina, Japan, Litauen, Singapore och USA.
Målet för organisationen är att bygga en miljö för
europeisk forskning där vetenskapsmän kan nå sina
bästa resultat.
Foto: PRESSREADER.COM
Foto: ULF SIRBORN
utbildningsorganisation pågår
på KI. Styrelsen för utbildning
har tidigare fattat beslut om att
flytta ansvaret för programmen till de institutioner som
ger störst del av ett programs
kurser. ”Omställningen av
utbildningsorganisationen ställer stora krav på
alla involverade, det är jag medveten om. Vi måste
tillsammans se över ett flertal rutiner och processer
som rör formalia, ekonomi, verksamhetsstyrning
och uppföljning av kvalitet”, säger dekanen för
utbildning, Annika Östman Wernerson i nyhetsbrevet Utbildningssnytt, där det står mer om
förändringarna.
n EMBO har valt 58 forskare inom livsvetenskap
Foto: TOMAS SÖDERGREN
Foto: ULF SIRBORN
n Arbetet med en förändrad
nybildade Sjöbergstiftelsen har
skrivit under en avsiktsförklaring som beskriver ramarna för
en donation för inrättandet och
driften av ett nytt cancerforskningscenter vid Karolinska
Institutet.
– Vi känner oss mycket
hedrade att Bengt Sjöberg
och hans nya stiftelse vill föra
de här diskussionerna med
Karolinska Institutet, säger
professor Henrik Grönberg,
vikarierande prorektor vid
Karolinska Institutet.
Bengt Sjöberg, svensk
affärsman boende i Hongkong,
meddelade nyligen att han
bildar Sjöbergstiftelsen med ett
kapital på två miljarder kronor
i syfte ”att göra skillnad för
cancerforskningen och den
behandling som möter cancerpatienter idag”. Bland annat
kommer stiftelsen årligen och
i nära samverkan med Kungl.
Vetenskapsakademien (KVA)
att dela ut Sjöbergpriset till en
framstående cancerforskare
eller grupp
av cancerforskare.
Stiftelsen Samariten delar
i år ut totalt 1 300 000 kronor
Bidrag ges som forskningsanslag eller stipendiemånader (1-3 mån) till forskningsprojekt inom barnsjukvård.
Anslagen avser framför allt att stödja nyetablerade projekt med hög klinisk relevans för pediatrik och som saknar stöd från stora anslagsgivare
såsom Vetenskapsrådet, EU, Barncancerfonden etc. Stiftelsen välkomnar också ansökningar för anordnande av vetenskapliga symposier.
Ansökningsperiod 160915-161016 då webbformulär och detaljerad instruktion finns tillgänglig på samariten.se
Ansökningar skall vara Stiftelsen Samariten tillhanda senast söndag den 16 oktober 2016 kl 24.00.
Bengt
Sjöberg
Studentinflytandet
diskuteras
Han får HjärtLungfondens
stora anslag
n Universitetskanslersämbetet,
n Magnus Sköld, professor
vid institutionen för medicin,
Solna vid Karolinska Institutet
får Hjärt-Lungfondens stora
forskningsanslag 2016. Han får
anslaget på 15 miljoner kronor
för det nationella forskningsprojektet kring KOL. Projektet
kommer, med hjälp av den
nationella studien SCAPIS, att
studera hjärta och lungor hos
icke-rökande KOL-patienter
för att öka förståelsen om
varför de drabbas. Anslaget
delades ut av prins Daniel den
1 juni.
UKÄ, ska utreda förutsättningarna för studentinflytande
på uppdrag av regeringen.
Fokus är hur ett självständigt
och meningsfullt studentinflytande kan bedrivas. Under
en paneldiskussion på UKÄ i
maj la kårrepresentanter fram
förslag bland annat om att avskaffa medlemskapet i kårerna
och att staten ska finansiera
kårerna, eftersom det annars
skapas en beroendeställning
gentemot lärosätet. Kårerna
får även en viktig roll i det nya
kvalitetssystemet för landets
högskoleutbildningar eftersom
de ska utse vilka studenter som
ska intervjuas om utbildningarnas kvalitet, och studenter
ska ingå i bedömargrupper
som granskar högskolorna.
Responsen har varit positiv,
men många påpekar även att
insatsen kommer att kräva
stora resurser för kårerna, som
ofta dras med svårigheter att
rekrytera personal.
Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-Lungfonden, Magnus Sköld med prischecken,
och prins Daniel, som delade ut den.
Foto: GUSTAV MÅRTENSSON
Äntligen
examen!
Kurs för forskargruppledare
startar i höst
n I september startar en kurs
för forskargruppledare med
målet att lära ut både juridik
och arbetsmiljö. Kursen är
ett led i KI: strategi 2018 som
säger att all verksamhet ska
präglas av ett gott ledarskap.
Den vänder sig till disputerade
forskare på Karolinska Institutet eller ett partneruniversitet,
och till nya forskargruppledare
som har personalansvar för
minst två medlemmar i sin
grupp. Kursen arrangeras av
styrelserna för forskning och
forskarutbildning och anmälan
är öppen till den 21 juni.
internwebben.ki.se
Examensceremonierna stod som spön i backen i början av
juni. Den 2 juni firades nya arbetsterapeuter, audionomer,
biomedicinska analytiker, fysioterapeuter och logopeder.
Den 3 juni var det dags för psykologer, tandhygienister,
Welcoming
Biomedicine
Alumni back
to KI
KIBAA–aNEWStudent Initiative
Ourmission:
Annualhome-coming ofBiomedicine
alumni&betternetworkingopportunities
Follow
KIBAA on
tandläkare, optiker, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor,
biomedicinare och läkare. Firades gjordes också det globala masterprogrammets studenter som examinerats. Foto: JOHANNA SJÖBLOM
KI Alumni
& Friends
KI Alumni & Friends är ett socialt och professionellt nätverk för alla
som vill hålla kontakten med Karolinska Institutet.
Gå med
idag!
mni
ki.se/alu
Stiftelsen Samariten Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Södersjukhuset 118 83 Stockholm
20 | kibladet | nummer 3 | 2016
kibladet | nummer 3 | 2016 | 21
LEDARE
NYHETER
AKTUELLT
PORTRÄTTET
PORTRÄTTET
NOTERAT
Postdoktiden
skulle bli två tre
år, men Ninib
Baryawno är
nu inne på
sitt femte år.
Boston är lite av ett
paradis för forskare.
Folk är öppna för
att samarbeta.
– Plötsligt
förändrades
mitt liv
Under sin tid som postdoktor
vid Harvard universitet har
Ninib Baryawno lärt sig att
våga tänka stort. Det tar
han med sig när han tack
vare Barncancerfonden
återvänder till KI.
RETURNING
TO KI
During his postdoc
period at Harvard
University, Ninib Baryawno has learnt to
think big. Next year
he will be returning
to KI enabled by
a much-coveted
research associateship through the
Swedish Childhood
Cancer Foundation,
which also gave him
a large project grant.
His plan has always
been to return. KI is
where he took his
undergraduate and
postgraduate degrees but he also feels
that the university
invests in junior researchers. Receiving
the associateship
and the grant has
changed his life,
he says. “Suddenly
I went from that
awful uncertainty to
being able to plan
my future.”
Text: Karin Söderlund Leifler
Foto: Lee Hopkins
D
et kan låta galet att byta till ett annat
forskningsområde när man ska göra
sin postdoktorvistelse utomlands.
Men för Ninib Baryawno var det ett
medvetet val. Under forskarutbildningen studerade han medulloblastom, en cancerform
22 | kibladet | nummer 3 | 2016
som ger hjärntumörer under barndomen och
som börjat ses som en stamcellssjukdom. Ninib
visste redan under doktorandtiden att han ville
lära sig mer om stamceller. Han valde därför att
göra sin postdok inom hematologisk stamcellsforskning vid Harvard universitet i Boston.
– Jag bytte till ett forskningsfält som baseras
på helt andra sorters djurmodeller och ett annat sätt att bedriva forskning på än vad jag var
van vid. Forskningsområdet har gjort stora
framsteg på kort tid, vilket gör att ribban för
vad som räknas som high impact-forskning
ligger högt. Det har gjort mig starkare som
forskare.
Men det tog lång tid att lära sig forskningsfältet och de nya komplicerade metoderna.
Postdoktiden, som han hade trott skulle bli
två eller tre år, är nu inne på sitt femte år. Han
konstaterar att det svenska systemet, där anslag riktade mot juniora forskare bara kan
sökas under ett begränsat antal år efter disputationen, inte är anpassat för längre postdokperioder. Det har påverkat hans planer att
återvända till Sverige.
– Men det blev ändå rätt att byta fält, för det
har blivit en grundsten i min forskning. Genom att kombinera min bakgrund inom cancerforskning med stamcellsfältet har jag hittat
min egen nisch. Inom forskning måste man
vara modig ibland, kanske genom att byta fält,
➔
kibladet | nummer 3 | 2016 | 23
LEDARE
NYHETER
AKTUELLT
PORTRÄTTET
PORTRÄTTET
NOTERAT
Förlägg din nästa
konferens i Aula Medica
Ninibs råd: Sikta mot den du haft
som idol under doktorandtiden
➔
FAKTA
Namn: Ninib
Baryawno.
Ålder: 34.
Familj:
Föräldrar och
syskon i Stockholm.
Bor: Boston,
USA.
Aktuell: Har
fått både medel
till en forskarassistenttjänst och
projektanslag
i Barncancerfondens stora
vårutlysning.
Karriär i
korthet: Magisterexamen
i biomedicin
från KI år 2005,
disputerade
år 2010 vid KI,
junior postdok
2010–2011 vid
KI och är sedan
2011 postdok i
David Scaddens grupp vid
Department
of Stem Cell
and Regenerative Biology
vid Harvard
universitet samt
Massachusetts
General Hospital
i Boston.
det kan bli synergieffekter på längre sikt.
säga att man som forskare vill göra en skillnad
Professor David Scadden, i vars grupp på för fältet som man verkar inom.
Harvard universitet han är postdoktor, strävar
– Forskare inom cancerfältet borde ta steget
efter en blandning av olika expertiser i forsk- och säga att vi vill hitta botemedel mot merparningsmiljön. Ninib Baryawno tycker att arbetet ten av cancerfallen och minska lidandet. Ibland
här har gjort honom mindre rädd att prova nya kan jag störa mig på att vi i forskningsvärlden
saker och ta sig an något främmande som ligger
blir så fokuserade på vår egen expertis att vi
utanför hans egen expertis. Han menar
glömmer den stora frågan: Vad måste
att det är när man blandar personer
vi göra för att lösa den här gåtan?
med olika bakgrund och kompeSom forskare gillar han att få
tens som man kan göra riktigt
vara kreativ och jobba självständigt. Men om han inte
intressanta upptäckter.
hade blivit forskare, vilket
– Boston är lite av ett paradis för forskare. Folk är öppyrke hade lockat då? Svaret
Jag gick från den
na för att samarbeta och dela
kommer snabbt: lärare. En
jobbiga ovissheten
med sig av sin expertis. En av
lärare kan hjälpa sina elever
de viktigaste sakerna som jag
i ett tidigt skede att våga tro
till att kunna
kan ta med mig till Sverige är
på att de kan göra skillnad,
andas ut.
nätverket som jag har etablerat
att hitta modet att tänka stort,
här i Boston, som jag kan jobba
och det skulle han gärna vilja
med långsiktigt även när jag är på
bidra till.
KI, säger han.
– När jag gick i grundskolan
hade jag en lärare som inspirerade
NINIB BARAYWNO har märkt att de senaste åren
mig att tro på mig själv. Men jag hade också
har många svenska doktorander sökt sig till en lärare som sade till mig och mina klasskamrater att vi bodde i en miljö där förBostonområdet för att göra sin postdok.
– Det är väldigt kul att så många vågat lämna utsättningarna inte var de bästa
sin komfortzon och flytta till USA. Förhopp- och att vi inte skulle sikta så
ningsvis återvänder många av dem till Sverige högt. De två sporrade mig,
efter sin tid utomlands och stärker forskningen även om den ena var negativt inställd.
lokalt.
Hans plan var redan från början att återvända, inte bara till Sverige utan till just KI. Efter UNDER DOKTORANDatt ha läst sin grundutbildning och forskarut- TIDEN var Ninib Babildning här vill han ge något tillbaka. Att KI ryawno med och
är känt för att ha en stark forskningsmiljö spe- startade välgörenlar in, men också att det är ett lärosäte som han hetsorganisationen
tycker satsar på yngre forskare. Nyligen fick han Assyrier utan gränen eftertraktad forskarassistenttjänst genom ser, som numera
assyriska
Barncancerfonden, som dessutom beviljade ho- hjälper
nom ett stort projektanslag.
flyktingar
som
– Plötsligt förändrades mitt liv. Jag gick från drabbats av krigen
den jobbiga ovissheten till att kunna andas ut i Irak och Syrien.
och planera för en framtid. Det kändes också Han ser en del likviktigt att Barncancerfonden visar att de vågar heter mellan forskning och välgörentro på mig och mina idéer, säger han.
Förutom att avsluta sina projekt använder het. I båda fallen är
han tiden till att lägga upp en strategi och på- belöningen att man
börja samarbeten för att få en ordentlig start när bidrar till att förbätthan väl påbörjar sin tjänst på KI. Anslagen från ra för andra, samtidigt
Barncancerfonden har gett honom frihet att väl- som det ger en personja när inom de kommande två åren han vill akti- lig tillfredsställelse på
vera sin tjänst. Han återvänder till medulloblas- köpet.
tom-forskningen och kommer att arbeta nära
– Vi började från ingenJohn Inge Johnsen, som var hans handledare ting och la ner mycket enunder forskarutbildningen. Samtidigt kommer gagemang och arbete för att
han att driva forskning i Boston om skelettme- starta organisationen, som
tastaser vid bröst- och prostatacancer. I båda har 90-konto och nu samlar
fallen handlar det om att studera mekanismerna in 1–2 miljoner kronor per
bakom att en del tumörer utvecklar motstånds- år. Att vi lyckades med det
kraft mot behandlingen och att leta efter nya stärkte mitt självförtroensätt att förhindra läkemedelsresistens. Till detta de att våga sikta högt.
Just att våga tro på sig
kommer han att använda enkelcells-RNA-analys på färskt patientmaterial, som gör det möjligt själv är ett av råden han vill
att undersöka genuttrycket i enskilda celler i en ge till den som står inför att
vävnad för att se vad som kännetecknar de celler söka postdoktorplats.
som blir resistenta.
– Sikta mot den som du
– Jag vill ta steget från att visa att det finns haft som idol under doktoskillnader mellan cellerna i en tumör till att visa randtiden. Vad är det värsta
att skillnaderna har en biologisk betydelse för som kan hända? Det är viktigt att hitta rätt forskningspatienterna, säger Ninib Baryawno.
miljö som långsiktigt kan
EN ANLEDNING till att han sökte sig till USA för
göra just din forskning starsin postdoktorvistelse var att han ville få ta del kare, baserat på vem du är
av ett annat sätt att tänka kring forskning; att och vad du vill göra om tio
våga ställa de svåra frågorna och ha modet att eller tjugo år.
24 | kibladet | nummer 3 | 2016
Aula Medica med Erling Perssonsalen erbjuder toppmoderna
lokaler för konferenser och evenemang.
•
•
•
•
•
•
•
1 000 sittplatser
Toppmodern salsteknik
10 konferensrum för 8–30 personer
2 000 kvm utställningsyta ingår i hyran av Erling Perssonsalen
Cateringkök i huset, två restauranger, ett café
Flera luftiga foajéer lämpade för mingel med eller utan mat
KI-medarbetare hyr Erling Perssonsalen till internpris
För bokning av lokaler kontakta [email protected]
Planning to host a
conference?
Are you the next manager
of @karolinskainstitutet
on Instagram?
KI’s official Instagram account is a “staff and student
album”, with photographs and films to show the
everyday life at the university. Contact us at
[email protected] to share your week at KI!
Karolinska Institutet
söker ny rektor
Akademikonferens can help you.
Akademikonferens is KI’s internal Professional Congress
Organizer (PCO) with more than 25 years of experience of
running scientific meetings and other events. They offer services
throughout the whole process, or any details you wish.
Två lärare
i grundskolan
sporrade Ninib
Baryawno. Den
ena var negativt inställd till
hans chanser.
Foto: LEE HOPKINS
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
BID process – Free of charge!
Project management and consultation
Financial planning, budget and accounts
Sponsorship and grants handling
Contracts and compliance
Marketing and promotion
Delegate administration, invoicing
On-line abstract process
Exhibition service
Technical and mobile solutions
Secretariat services
Akademikonferens also handles the KI Conferences applications.
Contact
+46 (0)8 524 833 00
[email protected]
www.akademikonferens.se
Vem tycker du ska leda KI in i framtiden?
Läs kravprofil, tipsa sökkommittén om kandidater
och följ rekryteringsprocessen på:
internwebben.ki.se/sv/vem-ska-leda-ki
kibladet | nummer 3 | 2016 | 25
LEDARE
NYHETER
AKTUELLT
PORTRÄTTET
Congratulations,
all new doctors!
The city of Stockholm was at
its best for Karolinska Institutet’s spring conferment ceremony, held on Friday, May 13,
at Stockholm City Hall.
Acting Vice-Chancellor,
Karin Dahlman-
Wright , warmly welcomed the
promovendi, three honorary
doctors, two jubilee gold medalists, and esteemed guests.
“A doctor thesis is not the end
but the beginning”, she addressed the new doctors, praising
their new knowledge in the face
of struggles and challenges that a
PhD education involves.
KARIN DAHLMAN-WRIGHT also
presented two jubilee gold medals, an award of highest honor
granted to individuals who have
made significant contributions
to the university; Rune Fransson,
who served as University Director
between 1995 and 2007, and Professor Emeritus Torsten Wiesel,
PORTRÄTTET
NOTERAT
124 newly
graduated
doctoral
students were
celebrated.
NYA PROFESSORER
Ulrika Ådén har
anställts som professor i
neonatologi vid institutionen för kvinnors och
barns hälsa från den 1 april 2016.
Foto: ULF SIRBORN
winner of the 1981 Nobel Prize
in Physiology or Medicine.
Rune Fransson, who served as
university director 1995–2007,
was granted a jubilee gold medal.
GAZING UPWARD one’s attention
was easily drawn to the flags of
Zambia, the United States, and
the United Kingdom. Their presence signified the nationalities
of the evening’s distinguished
honorary doctors – Alimuddin
Zumla , Robert Langer, and
Richard Peto.
Marie Wahren-Herlenius,
Pro-Dean of Research, acknowledged the great medical advances resulting from their respective discoveries.
Anca Catrina har
anställts som adjungerad
professor i reumatologi
vid institutionen för
medicin, Solna från den 1 april
2016.
Nya Silvialäkare
uppmärksammades
Foto: ERIK CRONBERG
Vid en examensceremoni
på Karolinska Institutet den
17 maj uppmärksammades
årets Silvialäkare: Junichiro
Toya , Anette Ekström, Björn
Lennhed, Lars-Olof Wahllund (kursansvarig), Ursula
Honorary doctors of 2016,
Alimuddin Zumla, Richard
Peto and Robert Langer.
FINALLY, the newest KI doctors,
were welcomed to come forward
by Anders Gustafsson, Dean of
Doctoral Education and Acting
Dean of Research. Row by row,
they ascended the grand staircase to receive their diplomas and
their doctor’s hat. The ceremony
concluded just before 7pm. The
celebration could begin!
Jubilee gold medalist, Torsten
Wiesel, and honorary doctor
Robert Langer in the Stockholm
City Hall.
Text: Megan Osler
Sottong, Jean-Claude Leners
och Stylianos Orphanides. Den
tvååriga magisterutbildningen i demensvård, som sker på
distans, har de sex nya Silvialäkarna genomfört parallellt med
sitt kliniska arbete.
Samtidigt
firade
Silviahemmet 20
år i Aula
Medica,
med flera
artister på
plats.
Tomas Jernberg har
anställts som professor
i epidemiologi vid institutionen för medicinsk
epidemiologi och biostatistik från
den 1 mars 2016.
Cecilia Williams har
anställts som gästprofessor i experimentell onkologi vid institutionen
för biovetenskaper och näringslära från den 1 april 2016.
Anna-Karin
Wikström har anställts
som professor i obstetrik vid institutionen för
kliniska vetenskaper, Danderyds
sjukhus från den 1 april 2016.
CON F E R E
N
ET
Smeg diskmaskiner
Forma CO2-inkubatorer
Jiwa kemikalieskåp
Hach Lange Thermo Scientific kyl och frys
partikelräknare Scanlaf LAF-bänkar Termaks baktskåp
Gram ITV ismaskiner ICOS Autoklaver Steelco
kyl & frys Carbolite högtemperaturugnar diskmaskiner
Photo: Ulrika Marklund, Jens Hjerling-Leffler and Gonçalo Castelo-Branco.
T
o
I N STIT U
Mecasys spektrofotometer Klimatskåp
Nin
S
KA
CES
K A R O LIN
2016
Lauda Laboratorieinredning
vattenbad Termaks tork-/ & steriliseringsskåp
Heidolph skakar, indunstare
CBS -190°C & mixrar Elga vattenrening
Nino
Precisavågar Thermo Scientific
Thermo Scientific LAF-bänkar
pipetter & spetsar Elma ultraForma -40°C & -86°C ljudbad
lab N
Ninolux kyl och frys Autoklaver
Roche cellräknare
Sorvallcentrifuger
inola
Dynamica spektrofotometer Khüner
skakar
olab Ninolab
Developing Brains
b Nin
Dragskåp Forma skakar
Skakinkubatorer
The Nobel Forum, Stockholm, Sweden
August 31, 2016
Ninolab
How can a single cell give rise to complex structures such as the central
(brain/spinal cord) and enteric (brain in the gut) nervous systems? This is
the overarching question in neural development; knowing how such intricate
structures are assembled gives not only crucial knowledge about these nervous
systems, but also important insight to the etiology of some of our most common
diseases. This one day conference gathers some of the leading scientists working on
critical questions ranging from heterogeneity of neural cell types, their specification,
to the creation of mature neural circuits.
tör
eran
v
e
l
Din
ratorieutrustning
av labo
Meriteringsanställningen är
ännu en visstidsanställning.
Vi vill se riktiga anställningar.
Naturvetarna anser att alla anställningar efter
postdok ska vara tillsvidareanställningar.
www.naturvetarna.se/akademin
Please visit: http://ki.se/en/about/calendar/
developing-brains-2016 for registration
and program. For more information
Glad sommar önskar er ramavtalsleverantör
please contact: [email protected],
[email protected], [email protected]
or [email protected]
26 | kibladet | nummer 3 | 2016
08-590 962 00
www.ninolab.se
Naturvetarna är fackförbundet för akademiker inom
naturvetenskap. Våra 32 000 medlemmar arbetar
inom life science, vård och hälsa, jord, skog och miljö,
de fysiska vetenskaperna, matematik och data. Vi
coachar, företräder och stöttar naturvetare på hela
arbetsmarknaden och genom hela arbetslivet.
kibladet | nummer 3 | 2016 | 27
2016
8-9 november
Quality Hotel Globe, Stockholm
lakemedelskongressen.se
Läkemedelskongressen är Apotekarsocietetens årligen
återkommande kongress för alla i läkemedelsbranschen.
Ur programmet:
Innovativa terapier för svårbehandlade sjukdomar • Egenvård och receptfria läkemedel
• E-hälsa och digitalisering • Samverkan för optimal läkemedelsanvändning
Några av de medverkande:
Agneta Karlsson
Statsekreterare för folkhälsa,
sjukvårds- och idrottsfrågor
Per Kristian Faksvåg Kristina Fritjofsson
Fagdirektør i
Apotekarforeningen, Norge
Ordförande,
Sveriges Farmaceuter
Anders Lönnberg
Silje Gustafsson
Mathias Uhlén
Thomas Helleday
Regeringens life sciencesamordnare
Luleå tekniska universitet,
forskar inom egenvård
Professor vid KTH, Director –
Wallenberg Centre for Protein
Research
Professor vid KI,
utmärkelsen
”Årets cancerforskare”
Partners
Vi verkar för en bra utveckling och användning av läkemedel
Läkemedel är en av vårdens viktigaste behandlingar och
används inom alla vårdformer. Svensk läkemedelsforskning
har länge legat i framkant och vården har varit delaktig i
utvecklingen. Genom denna samverkan mellan akademi,
näringsliv och vård har Sverige varit ett land där patienter
snabbt fått tillgång till nya behandlingar. Så vill vi att det
ska vara även i framtiden.
För att svenska patienter även i framtiden snabbt ska få
ta del av nya behandlingar är det viktigt med en bra fortsatt
samverkan mellan vård, akademi och näringsliv. Denna
samverkan kräver vilja till förändring och att ny kunskap
28 | kibladet | nummer 3 | 2016
tas till vara. Detta är frågor som vi arbetar med. Som remissinstans påverkar Apotekarsocieteten med sina drygt 5.300
medlemmar beslutsfattarna och som mötesplats bidrar vi
med möjligheter till att ny kunskap inom läkemedelsområdet
utvecklas för forskning, tillverkning och användning.
Namnet speglar vår historia, vi har haft läkemedel i fokus
sedan 1700-talet. Kunskaps- och kompetensutveckling är
två nyckelord för att uppnå vårt mål – en bra utveckling och
användning av läkemedel.
Läs mer på apotekarsocieteten.se