Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Transcription

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Emanuelskolan
Åsa Söderberg
2015-02-16
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Vision
På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i
skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som individ och
stimuleras på sin nivå. Både elever och personal känner tillhörighet och gemenskap
på Emanuelskolan. Här arbetar vi på många olika sätt och har ett flexibelt
förhållningssätt till lärande. Det är meningsfullt att vara i skolan. Vi fokuserar på
styrkor och det positiva och vi ser möjligheter och lösningar. Här har eleverna en tro
på sig själva och sin framtid! Emanuelskolan är en skola som fullt ut genomsyras av
ett lösningsfokuserat förhållningssätt. På Emanuelskolan kränker inte barnen
varandra. Här ser vi alla elever och eleverna känner att de är omtyckta. När man
lämnar år 9 går man rakryggad härifrån med en tro på sin framtid och sin förmåga.
Alla har någon vuxen som man känner extra tillit till. På Emanuelskolan är alla
elever delaktiga och äger sin egen lärprocess.
Nuläge
Under hösten 2013 deltog Emanuelskolan i PRIO (Processer, Resultat, Initiativ,
Organisation) som är ett skolutvecklingsprojekt initierat av Stockholms stads
utbildningsförvaltning (Stockholms stad) och Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL), i arbetet har McKinsey & Company stöttat metodutvecklingen. PRIO syftar till
att stötta skolor att kartlägga sina utvecklingsbehov för att därefter ta fram och införa
nya arbetsmetoder som stärker undervisningskvalitén och i förlängningen elevernas
kunskapsresultat. Metoder som användes som kartläggning av skolan var
djupintervjuer med alla pedagoger, och skolledare, observationer (lektioner, möten),
tidsloggning, analys av tillgänglig data och en enkätundersökning bland
medarbetarna. Utifrån detta växte det fram en bild av nuvarande status för
Emanuelskolan
Åsa Söderberg
2015-02-16
nyckelprocesser och arbetssätt och förslag på fokusområden presenterades av
förändringsledare för PRIO.
På Emanuelskolan har alla eleven i fokus. Personal och skolledning uttrycker båda
att i fokus står den enskilda eleven och hans/hennes behov. Emanuelskolan är känd
för sitt arbete med relationspedagogik och personalen lyfter gärna detta och är
påtagligt stolta över att kunna arbeta med alla elever och få de flesta att lyckas nå
kunskapskraven.
Eldsjälar! All personal är otroligt engagerade i sitt arbete och i sina barn/elever.
Majoriteten är mycket lösningsorienterad och alla anstränger sig till det yttersta för
att få vardagen att fungera så bra som möjligt för alla elever. Samtidigt uttrycker
många pedagoger att de lever under en stark press att alltid driva skolutveckling. Alla
i personalen är inte på samma nivå i utvecklingsarbetet och det upplevs som
stressande. Majoriteten av personalen tar upp att verksamheten behöver andas och
landa under en tid i sina utvecklingsarbeten. Man önskar tid till reflektion och
utvärdering så att verklig utveckling sker.
I denna kartläggning framgår att det finns tydliga processer för hur elevvården skall
gå till och personalen uppskattar specialpedagogernas stöd. Lärarna upplever att de
har stöd av skolledning och elevhälsoteam. I delen om elevhälsa hamnar
Emanuelskolan nästan på en nivå som i detta verktyget beskrivs som ”best practise”.
Trivselenkäten, som besvaras av alla elever på skolan, visar att en stor del av eleverna
(95%) trivs och är trygga på Emanuelskolan. Få elever svarar att de själva blivit
utsatta, men fler svarar att de känner till att andra blir utsatta. I detta lyfter eleverna
främst fram elever med annat etniskt ursprung som den mest utsatta gruppen. Bland
de äldre eleverna lyfts även funktionsnedsättning fram som något man känner till att
andra elever blir utsatta för. I stort sett ingen elev svarar att de utsatt någon annan
elev för något.
Emanuelskolan
Åsa Söderberg
2015-02-16
Under 2014 har det lämnats in fler incidentrapporter än under 2013. Detta är ett
resultat av ett intensivt arbete med att implementera rutinen för anmälan utredning
kränkande behandling, vilken nu all personal har kunskap om. Idag rapporterar man
i hög grad olika incidenter. Analysen av dessa görs på arbetslagsnivå, men generellt
ser vi att vi har betydligt fler incidenter än föregående år. Vi behöver också ta med i
beaktande att vi har ett ökat elevantal på skolan från 380 till ca 500 elever.
Olweusenkäten, som genomförs i åk 3-9 visar att mobbingen har ökat något från
föregående år och 2014 är siffran för elever som blivit mobbad 2-3 ggr i månaden
8,6% jämfört med 7,8% föregående år. 2005 började Sjöbo Kommun arbeta med
Olweus standard och då var siffran för Emanuelskolan 8,6%. 2007 hade
Emanuelskolan 12,8%, vilket är den högsta siffran från 2005 fram till nu. Sedan har
den rört sig däremellan. Då vi tittar närmare på resultaten 2014, ser vi att ca 87%
uttrycker att de trivs bra i skolan, vilket är en något lägre siffra än i trivselenkäten
ovan. Olweusenkäten görs ca en månad efter trivselenkäten. 93% av eleverna svarar
att de har 2 eller flera goda vänner i sin klass.
Under vårterminen 2014 genomfördes en enkät bland alla vårdnadshavare i
kommunen. 2013 hade vi oerhört låg svarsfrekvens, vilket gjorde att inte kunde
använda resultaten i alla arbetslag. Ett mål för 2014 var att öka deltagandet, vilket vi
gjorde och vi hade nu istället 273 svar av då ca 460 möjliga. 97% av vårdnadshavare
svarar att deras barn trivs bra i skolan, vilket är ett fantastiskt resultat. Lika stor
andel av de som har barn på fritidshemmet, svarar även där att deras barn trivs bra
på fritids.
I Skolinspektionens enkät som genomfördes bland elever i åk 5 och 9, visar det sig att
eleverna i år 9 i hög utsträckning anser att de inte får tillräcklig arbetsro på
lektionerna. Likväl är elevdelaktighet något som ligger betydligt lägre i resultat i
denna enkät för åk 9. I åk 5 är resultaten betydligt bättre och respektive arbetslag har
Emanuelskolan
Åsa Söderberg
2015-02-16
fått i uppdrag att ha med dessa resultat i sin analys inför 2015, för att på så vis kunna
plocka fram bra förbättringsåtgärder.
Slutbetygen i åk 9 under 2014 var betydligt bättre än året dessförinnan. Vi hade 39
elever totalt i åk 9 som lämnade skolan i juni. 2013 hade 60,9% av alla elever uppnått
kunskapskraven i alla ämnen. 2014 var siffran istället 82% och 82% var behöriga att
söka ett nationellt gymnasieprogram, mot 73,9% 2013. Det genomsnittliga
meritvärder i åk 9 2014 var 224,4 jämfört med rikets 214,8. I åk 6 hade alla elever
betyg i alla ämnen utom i engelska, där 85% hade betyg. Innan betygen sätts, tittar vi
på prognos för måluppnående i mitten av varje termin och våren 2014 kan vi se att vi
behöver utveckla arbetet med engelska i de flesta av våra elevgrupper. De nationella
proven i åk 3 VT-14, visar att vi behöver arbeta mycket med läsförståelse i
undervisningen. Resultaten på läsförståelsedelen sticker ut på ett negativt sätt för
pojkar. Utifrån detta har vi tillsatt en förstelärare inom just detta område. Alla
pedagoger i 1-3 har under HT-14 börjat arbeta systematiskt med ELK, En Läsande
Klass, ett arbetssätt som stödjs av Skolverket, som har skickat ut detta material till
alla landets skolor under VT-14.
Nuläge utifrån Elevhälsteamets perspektiv
Skolans elevhälsoteam, bestående av rektor, elevstödsamordnare, kurator,
skolsköterska och fyra specialpedagoger har en oro kring just elevers språk, läs- och
skrivutveckling och läsförståelse ur ett 1-9 perspektiv. Resultaten i engelska från 5-9
blir sämre. Eleverna saknar begreppsförståelse i viss utsträckning och här behöver
pedagogerna lägga stort fokus i undervisningen. Det är många begrepp som vi
behöver befästa hos eleverna inledningsvis i nya arbetsområden.
Det finns brister i sva-undervisningen. Eht funderar på om vi använder kompetensen
på skolan på rätt sätt?
I medarbetarsamtal ser rektor brister i att beskriva metoder och arbetssätt hos
pedagogerna och att mentors roll i elevhälsan är otydlig.
Emanuelskolan
Åsa Söderberg
2015-02-16
Arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd har inte kommit igång ordentligt i
verksamheten, även om alla känner till förändringarna i Skollagen kopplat till detta.
Eht funderar på hur de framåtsyftande planeringar som upprättas vid
utvecklingssamtalen tas tillvara i planeringen av undervisningen.
Samverkan med förskolorna saknas och då framför allt gällande arbetet med
språkutveckling hos barnen. Skolsköterska känner oro gällande syn- och
hörselproblematik bland barnen och tror att det finns ett mörkertal bland eleverna
inom detta område. Inställningen när det gäller hälsa är annars positiv bland
eleverna. Skolsköterska upplever att det finns en hög grad av medvetenhet gällande
hälsa bland eleverna, utifrån de hälsosamtal som genomförts under 2014.
Kurator ser tecken på att många elever känner oro och ängslan och att detta kryper
neråt i åldrarna. ANTD och sex och samlevnad arbetas inte så mycket med i
dagsläget. Det finns en osäkerhet kring hur vi ska arbeta. När det gäller sex och
samlevnad har skolsköterska, kurator och en pedagog på skolan utbildats i ”Såsantmodellen” under HT-14, vilket har resulterat i en särskild plan gällande detta och den
kommer lyftas in i vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015.
Då incidentrapporter för 2014 granskas blir det tydligt att många elever har
svårigheter i det sociala samspelet.
Syfte och bakgrund
I en mål- och resultatstyrd skola, krävs tydliga mål i allt vårt arbete och vi har inte
tidigare haft en särskild plan för vårt elevhälsoarbete på skolan. Vi anser att vi
behöver det, för att kunna göra relevanta analyser och utvärderingar och kunna
plocka fram bra utvecklingsåtgärder. På grund av detta skapar vi från och med 2015
en särskild plan för vårt elevhälsoarbete på Emanuelskolan.
Emanuelskolan
Åsa Söderberg
2015-02-16
I Skollagen 2010:800 2 kap står följande om elevhälsans omfattning:
25 § För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan,
specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa.
Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och
specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och
hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.
För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till
skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till
personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser
kan tillgodoses.
Ett annat viktigt syfte med den här planen är att lyfta fram förebyggande och
främjande insatser, eftersom det i Skollagen tydligt (se ovan) skrivs fram att
elevhälsan främst ska vara just främjande och förebyggande.
Utvecklingsbehov
Utifrån nulägesanalysen ovan ser vi följande utvecklingsområden:

Språk, läs- och skrivutveckling från åk 1-9

Elevers svårigheter i det sociala samspelet

Inkludering – detta kommer vi att arbeta med som ett generellt
utvecklingsområde i hela Sjöbo Kommuns förskolor och skolor. Mål och
åtgärder kring finns i skolans Lokala Arbetsplan 2015

Trygghet och trivsel – vi behöver utveckla vårt främjande och förebyggande
arbete för alla elevers trygghet och trivsel. Mål och åtgärder kopplat till detta
finns i skolans ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015”

Elevernas upplevelse av studiero – mål och åtgärder kopplat till detta finns i
skolans Lokala Arbetsplan 2015

Extra anpassningar och särskilt stöd
Emanuelskolan
Åsa Söderberg

2015-02-16
Engelskundervisningen – mål och åtgärder kopplat till detta finns i skolans
Lokala Arbetsplan 2015

Alla lärare behöver arbeta med ett språkutvecklande arbetssätt – mål och
åtgärder kopplat till detta finns i skolans Lokala Arbetsplan 2015

Undervisning och organisation av Svenska som andraspråk

Undervisningen i ANTD och sex och samlevnad – separat plan för sex och
samlevnad finns i ”Såsant-projektet” som finns beskrivet i skolans Plan mot
diskriminering och kränkande behandling 2015

Ökad psykisk ohälsa, elevhälsan börjar i klassrummet – utveckla
mentorskapet

Tydliggörande av roller inom elevhälsan

Skapa en organisation för konsultation – detta för att skapa delaktighet,
pedagogen äger frågan och får kompetenshöjning i konsultationen
Mål 2015
Språk, läs och skrivutveckling åk 1-9

Alla pedagoger som arbetar med språk, läs- och skrivutveckling har god
kompetens inom detta område och kan använda sig av olika metoder.

Vi ska revidera vår screeningplan

Utveckla arbetet med språklig medvetenhet i F-klass.
Åtgärder

Självskattning gällande undervisning kopplad till läsförståelse bland alla
pedagoger som undervisar i svenska i början och i slutet av året för att kunna
mäta utveckling – Ansvarig: Rektor

Kartlägga pedagogers behov av kompetensutveckling inom detta område –
Ansvarig: Specialpedagog i respektive arbetslag
Emanuelskolan
Åsa Söderberg

2015-02-16
Organisera kompetensutveckling kopplat till det som kommer fram i
kartläggningarna– Ansvarig: Rektor

Specialpedagogerna reviderar Emanuelskolans screeningplan – Ansvarig:
Elevstödsamordnare

Självskattning gällande arbetet med språklig medvetenhet bland
förskollärarna i början och i slutet av året för att kunna mäta utveckling –
Ansvarig: Rektor

Kartlägga pedagogers behov av kompetensutveckling inom detta område –
Ansvarig: Specialpedagoger i F-3

Organisera kompetensutveckling kopplat till det som kommer fram i
kartläggningarna – Ansvarig: Rektor

Specialpedagoger i F-3 deltar regelbundet i förskollärarnas yrkesträffar för att
diskutera och utveckla arbetet med språklig medvetenhet
Indikatorer:

Självskattning förskollärare gällande språklig medvetenhet i början och i slutet
av året

Självskattning lärare gällande språk, läs- och skrivutveckling i början och i
slutet av året

Ny screeningplan

Resultat nationella prov i svenska åk 3, 6 och 9 2016

Minnesanteckningar yrkesträffar och ämnesträffar i svenska

Utvärdering av kompetensutveckling
Mål 2015
Elevers svårigheter i det sociala samspelet

Antalet anmälan utredning kränkande behandling ska minska under 2015
Emanuelskolan
Åsa Söderberg
2015-02-16
Åtgärder:

Sätta ihop en arbetsgrupp för att skapa ett främjandehjul årskursvis. Detta
kommer bestå av olika teman att fokusera på med tillhörande övningar –
Ansvarig: Kurator

All personal utbildas av kurator i ett lösningsfokuserat förhållningssätt som ett
stöd i t.ex. konflikthantering – Ansvarig: Rektor
Indikator:

Statistik och analys av utredning kränkande behandling

Ett främjandehjul har tagits fram

Utvärdering av kompetensutvecklingen i ett lösningsfokuserat förhållningssätt
Mål 2015
Svenska som andraspråk

Under 2015 skapar vi en organisation för utveckling av undervisning i svenska
som andraspråk
Åtgärder:

Anställa en pedagog som arbetar 50% med svenska som andraspråk på skolan
Indikator:

En ny organisation
Emanuelskolan
Åsa Söderberg
2015-02-16
Mål 2015
Extra anpassningar och särskilt stöd

Implementera arbetsgång och rutiner med extra anpassningar och särskilt
stöd
Åtgärder:

Kompetensutveckling i form av föreläsning av specialpedagog, film och/eller
litteratur kopplat till ämnet – Ansvarig: Specialpedagog i varje arbetslag

Lärande samtal kopplat till detta ämne – Ansvarig: Processledare i varje
arbetslag

Skapa en rutin för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd.
Ansvarig: Elevstödsamordnare

Analys av extra anpassningar i EHT två ggr per läsår.
Ansvarig: Elevstödsamordnare
Indikator:

Utvärdering av kompetensutveckling

Dokumentation av lärande samtal
Mål 2015
Ökad psykisk ohälsa

Elevhälsan börjar i klassrummet, utveckling av mentorskapet

Tydliggörande av elevhälsans roller
Åtgärder:

All personal utbildas av kurator i ett lösningsfokuserat förhållningssätt som ett
stöd i t.ex. konflikthantering – Ansvarig: Rektor
Emanuelskolan
Åsa Söderberg
2015-02-16

Heldag under våren 2015 med fokus på just elevhälsa – Ansvarig: Rektor

Skapa en organisation för konsultation – detta för att skapa delaktighet,
pedagogen äger frågan och får kompetenshöjning i konsultationen –
Ansvarig: Rektor

Kurator och skolsköterska deltar på ett ALM per termin, då arbetslaget kan
lyfta frågeställningar man har
Ansvarig: Rektor
Indikator:

Utvärdering av utbildning i lösningsfokuserat förhållningssätt

Presentation av elevhälsans roller

Utvärdering bland pedagoger av konsultationstiden
Uppföljning och utvärdering:
Planen följs upp en gång i månaden på våra möten i EHT och utvärderas i november
2015.
Sjöbo 2015-02-17
Åsa Söderberg
Rektor Emanuelskolan