Årsredovisning för 2014

Transcription

Årsredovisning för 2014
Malung-Sälens kommuns
årsredovisning 2014
Så här fördelas pengarna
Förskolan
8,6 %
Grundskolan och fritids
19,6 %
Gymnasium och vuxenutbildning
10,0 %
Socialtjänst
10,7 %
Äldre och handikappomsorg
27,5 %
Samhällsbyggnad 8,0 %
Kultur och bibliotek
1,5 %
Arbetsmarknadsinsatser1,4%
Formgivning och produktion:
1:e Tant Orange AB, 2015
Tryck: STUART Print, 2015
Foto:
Bild och Budskap Timea Hedlund
Ahlbins foto © (där ej annat anges)
Miljö och bygg
0,8 %
Räddningstjänsten
2,2 %
Politik och övergripande administration
9,2 %
Näringslivsenheten 0,7 %
3
Kommunalrådet har ordet
Det ekonomiska resultatet för den kommunala förvaltningen visar tydligt på behovet av
fortsatta omstruktureringar och organisationsförändringar om vi ska nå målen i kommunfullmäktiges verksamhetsplan för 2016. Effektivisering, stark prioritering inom investeringsbudgeten, pensionslösningar, tillvaratagande av naturlig avgång och varsel är några av de
medel vi har att tillgå.
Vi behöver en blandning av åtgärder på
kort och lång sikt. Därför arbetar vi nu med
en mer långsiktig investeringsbudget, och
har startat arbetet med kommunplan 2025,
där vi ska planera var vi vill ha verksamhet
om 10 år. Detta innebär att ett antal utrednings- och planeringsuppdrag har delats
ut inom vår kommunala förvaltning. Koncernsamverkan måste dessutom utvecklas
ytterligare.
Vamas provborrning norr om Sälen efter
vatten har gett önskat resultat, och under
året har förberedelser gjorts för att bilda en
ny stor vattentäkt. Upphandling har genomförts för slamhantering, och förberedelser
för upphandling av renhållningsentreprenör
har gjorts. Ett nytt stort kommunalt verksamhetsområde för V/A i Sälenfjällen planeras. Vidare arbetar Vamas, för kommunens
räkning, fortsatt med V/A-plan och sluttäckning av Malungs gamla deponi.
Malungshem arbetar vidare med att få bort
ett gammalt underhållsberg. Här har framgång nåtts med mycket arbete i egen regi.
Bolaget har också gjort en stor satsning på
bredband via fiber i sitt fastighetsbestånd.
Via sitt delägarskap i Sälen Centrum HB
har bolaget också varit engagerade i ombyggnation av Centrumhuset i Sälen.
Malungs Elverk/Elnät har deltagit i framtagandet av kommunens bredbandsstrategi,
och kommer fortsatt att ha en viktig roll i vår
kommuns bredbandsutveckling.
Malung-Sälen Turism AB har tillsammans
med kommunens kulturförvaltning samlokaliserat turistbyrå/bibliotek i Sälens centrumhus. Detta har varit lyckat, och därför
planeras ett liknande samarbete i Malung.
Vidare har bolaget varit involverade i regional turistutveckling och utvecklat samarbetet med Destination Sälenfjällen AB.
Ärnäshedens Fastighets AB har haft fullt
uthyrt under 2014, och därmed försett Limabaserade företag med ändamålsenliga
lokaler.
Under året beslutade den förra regeringen
att ge ett investeringsstöd till Airport Center
med 250 miljoner kronor. Efter en fråga i
riksdagen är det klart att även den nuvarande regeringen står bakom denna satsning.
Trafikverket beslutade att upphöra med
underhåll av bandelen Rågsveden-Malung
på Västerdalsbanan. Vi har naturligtvis på
många olika sätt, och med många samarbetspartners, protesterat mot detta beslut,
och i skrivande stund har vi nått framgång
i vårt opinionsarbete. Det kommer dock att
krävas fortsatt stort engagemang från vår
kommun och vårt näringsliv för att vårt arbete ska lyckas. En nyöppnad lastterminal
i Malungsfors är nödvändig för ordentliga
samhälls- och företagsekonomiska effekter
för godstrafik på Västerdalsbanan.
Vi utreder också bildandet av ett kommunalt lantmäteri, eftersom beslut har fattats om nedläggning av Malungs lantmäterikontor.
Annat som kan nämnas från det gångna
året är invigning av ett nytt industrihus som
hyrs av Normark, storbranden i det före
detta garveriet, det pågående arbetet med
gymnasiesamverkan med Vansbro och ett
antal goda resultat i nationella mätningar av
vår kommunala verksamhet.
Jag tackar alla medarbetare för gott samarbete under 2014.
Foto: Anders Mojanis
”Det ekonomiska resultatet för den
kommunala förvaltningen visar tydligt
på behovet av fortsatta omstruktureringar
och organisationsförändringar.”
Kurt Podgorski
Kommunalråd
4
Nyckeltal
Omsättning
Intäkter
747,7
miljoner
kronor
Befolkningsutveckling
Kostnader
780,4
miljoner
kronor
Fakta
Personalkostnaderna
står för merparten av
Malung-Sälens kommuns
verksamhetskostnader.
Lönekostnaderna uppgick
totalt till 333,4 miljoner kronor vilket är 9,4
miljoner kronor mer än
föregående år.
Den 31 december 2014
var 915 tillsvidareanställda,
vilket omräknat till årsarbetare blir 849 personer, vilket
är en minskning med 1
person och ökning med 3
årsarbetare. Den övervägande andelen personal är
anställda inom socialförvaltningen samt inom barnoch ungdomsförvaltningen.
Malung-Sälens kommuns
personal har en medelålder som uppgår till 49
år. Kommunen har 174
personer anställda som är
60 år eller äldre.
Sjukfrånvaron har under
de senaste åren varit på
en relativt låg nivå. Under
2014 har dock sjukfrånvaron ökat. Kommunens
målsättning är att vara en
av Sveriges friskaste kommunala arbetsplatser. Den
största minskningen har
skett vad gäller långtidssjukfrånvaron. Bidragande
orsaker till det är ett systematiskt arbetsmiljöarbete, hälsoarbetet och ett
aktivt rehabiliteringsarbete
med bland annat tidiga
rehabiliteringsinsatser.
Resultat
– 32,7
miljoner
kronor
Soliditet: 36,1 procent
Soliditeten mäts som det egna kapitalet i förhållande
till de totala tillgångarna. Måttet speglar kommunens
finansiella styrka på lång sikt. 2013 var soliditeten
38,4 procent, minskningen beror främst på det stora
negativa resultatet.
Balansomslutning: 803 miljoner kronor
Balansomslutningen är summan av kommunens
tillgångar. 2013 uppgick balansomslutningen till
841 miljoner kronor.
Årets resultat
Kommunens befolkningssiffror styr skatteintäkterna och utjämningsbidraget för det kommande
året. Den sista december 2014 hade kommunen
9 969 invånare, en minskning med 92 personer.
Folkmängden i kommunen har de tre senaste
åren minskat med i genomsnitt 100 personer per
år. Det blir färre som tillsammans ska driva utvecklingen framåt och färre som ska dela på ansvaret
för välfärd och goda villkor. Trenden att de mindre
kommunerna minskar lär med stor sannolikhet fortsätta framöver.
Befolkningsstatistik
Antal invånare
Andel invånare upp
till 17 år
Andel invånare
65 år och äldre
Medelålder
Malung-SälenDalarna
9 969 278 903
17,4 %
19,2 %
25,6 %
45,0 år
23,6 %
43,7 år
Resultat koncernen
2010–2014, miljoner kronor
40
30
Kommunens ekonomi måste vara långsiktigt hållbar. En eller några år av ansträngd ekonomi ska
kunna klaras av. Varje generation ska själv bära
kostnaderna för den service den konsumerar. Det
innebär att ingen generation ska behöva betala för
det som en tidigare generation har förbrukat. Kommunkoncernen, som inkluderar de kommunala
bolagen, visar ett negativt resultat på 16,3 miljoner
kronor jämfört med ett resultat på 18,6 miljoner
kronor föregående år.
20
10
0
–10
–20
20102011 201220132014
37 12,7 21,2 18,6–16,3
5
INLEDNING: I det första avsnittet ger
kommunstyrelsens ordförande sin syn
på det gångna året. Vidare redovisas vad
medborgarna får för sina skattepengar
och hur detta finansieras. Här finns också
en översikt i siffror för de senaste fem
åren tillsammans med kommunens politiska sammansättning. Avsnittet innehåller
också en schematisk beskrivning av
kommunens och kommunkoncernens
organisation.
Innehållsförteckning
INLEDNING
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE: Det andra
avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen inleds
med en omvärldsanalys. Den innehåller
även ett stycke om begreppet god ekonomisk hushållning samt en uppföljning
av kommunfullmäktiges verksamhetsplan
och i vilken utsträckning kommunen
uppfyllt målen. Förvaltningsberättelsen
innehåller även en uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade åtgärder för
2014 och en personalekonomisk redogörelse. Avsnittet avslutas med en finansiell
analys utifrån fyra aspekter: resultat,
kapacitet, risk och kontroll.
Exempel på hur pengarna fördelas
2
Kommunstyrelsens ordförande om året som gått
3
Politik och organisation
6
Fem år i sammandrag
8
Fördelning kostnader och intäkter
9
FÖRVALTNINGBERÄTTELSE
Omvärldsanalys11
Mål och måluppfyllelse
14
Personalekonomisk redovisning
19
Finansiell analys kommunen
25
Finansiell analys koncernen
32
VERKSAMHETERNA
Övergripande politisk verksamhet
VERKSAMHETERNA: I det tredje avsnittet
beskrivs kommunens verksamhet lite mer
utförligt. Elva förvaltningar/nämnder (kommunstyrelseförvaltningen, service- och
teknikförvaltningen, skogsförvaltningen
och markenheten, arbetsmarknadsenheten, byggnads- och miljönämnden, barnoch utbildningsnämnden, socialnämnden,
kulturnämnden, räddningsnämnden samt
överförmyndarnämnden) beskriver sitt
uppdrag, redogör för viktiga händelser under året, redovisar målluppfyllelse samt ger
sin syn på den framtida utvecklingen. Även
de kommunala bolagen kommenterar året
på ett liknande sätt.
35
Kommunstyrelseförvaltningen37
Service- och teknikförvaltningen
40
Skogsförvaltningen och markenheten
42
Arbetsmarknadsenheten43
Stadsbyggnadskontoret45
Miljökontoret48
Barn- och utbildningsförvaltningen
51
Socialförvaltningen54
Kulturförvaltningen57
Räddningstjänsten59
Överförmyndarverksamheten61
De kommunala bolagen
62
RÄKENSKAPER
RÄKENSKAPER: Det fjärde och sista
avsnittet redogör för det ekonomiska
utfallet av kommunens och koncernens
verksamhet (resultaträkning), den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning) och verksamhetens finan­siering
(kassaflödesanalys). Dessutom återfinns
noter som ger ytterligare förklaringar till en
del poster. Och till sist redogörs för vilka
redovisningsprinciper som gäller samt
förklaringar av vissa ekonomiska termer.
Resultaträkning72
Balansräkning73
Kassaflödesanalys75
Noter76
Redovisningsprinciper88
Ord- och begreppsförklaringar
90
Revisionsberättelse92
6
Politik
Politik och organisation
Den politiska organisationen i Malung-Sälens kommun består av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och åtta nämnder.
Kommunfullmäktige
Politikerna i kommunfullmäktige har det
högsta ansvaret för den kommunala verksamheten. De beslutar om vilka mål man
ska ha för utvecklingen och samhällsbyggandet i kommunen, vilken service kommuninvånarna ska få och hur pengarna i
kommunens budget ska användas.
Kommunfullmäktige kontrollerar också
att den kommunala verksamheten sköts på
ett riktigt sätt. Till sin hjälp har man kommunens revisorer.
Kommunstyrelsen
Politikerna i kommunstyrelsen planerar,
leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen
genomför det som kommunfullmäktige be-
slutat om. Till sin hjälp har man de politiska
nämnderna och deras förvaltningar.
De politiska nämnderna
Varje politisk nämnd fattar beslut om vilka
tjänster och vilken service man ska erbjuda kommuninvånarna inom det område
som man ansvarar för, till exempel förskola,
grundskola och äldreomsorg.
Mandatfördelning i kommunfullmäktige
2006–20102011–2014
Socialdemokraterna14
15
Moderata samlingspartiet
9
9
Vänsterpartiet 65
Centerpartiet 53
Folkpartiet
33
Malung-Sälenpartiet3
3
Kristdemokraterna1 0
Sverigedemokraterna0
1
Totalt:
4139
7
Organisation
Koncernen Malung-Sälens kommun
Kommunkoncernen består av den kommunala organisationen och de kommunägda bolag, där
­Malung-Sälens kommun har ett betydande inflytande. Styrningen av de kommunala bolagen sker
genom bolagsordningar och ägardirektiv, vilka beslutas av kommunfullmäktige.
Malung-Sälens
kommun
Malungs Elverk AB
74 %
Malungshem AB
100 %
Malungs Elnät AB
100 %
Sälen Centrum HB
50 %
Malung-Sälen
Turism AB
100 %
Gustols AB
100 %
Vatten & Avfall
i Malung-Sälen AB
100 %
Översikten omfattar ägande på minst 50 %. Malung–Sälens kommun
är även delägare till Ärnäshedens Fastighets AB (40%).
Den kommunala förvaltningen
I bilden nedan beskrivs hur den politiska organisationen ser ut.
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ.
Kommunstyrelsen är inte överställd nämnderna i formell mening
men har en särställning i sitt uppdrag att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet.
Kommunens nämnder ansvarar för ett antal verksamheter som organisatoriskt utgörs av förvaltningar med en förvaltningschef som
rapporterar till nämnden. Även kommunstyrelsen har en uppgift som
facknämnd för kommunstyrelseförvaltningen, service- och teknikför­
valtningen samt förvaltningen av skog och mark.
Kommunfullmäktige
Revision
Valberedning
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelse­förvaltning
Valnämnden
Barnoch
utbildningsnämnd
Socialnämnd
Kulturnämnd
Räddningsnämnd
Miljö­nämnd
Byggnadsnämnd
Över­
förmyndar­
nämnd
Serviceoch teknik­
förvaltning
Barnoch
utbildningsförvaltning
Socialförvaltning
Kulturförvaltning
Räddningstjänst
Miljökontor
Stadsbyggnadskontor
8
Fem år i sammandrag
FEM ÅR I SAMMANDRAG 2014*
2013
2012 Antal kommuninvånare 31/12 9 969
10 061
10 178
2011 2010
10 262 10 356
Kommunen
Soliditet, %
3638444647
Soliditet inklusive pensionsförpliktelser som inte
tagits upp bland skulderna eller avsättningarna, % Kassalikviditet, %
Skuldsättningsgrad, %
2
4
7
10 10
6594805169
177160128113114
Nettokostnadernas andel av
skatteintäkter och statsbidrag, % Nettokostnadernas ökning, % Skatte- och generella statsbidrags ökning, %
varav Skatteintäkternas ökning, %
varav generella statsbidrags ökning, % Eget kapital, mkr Eget kapital/invånare, kr
Låneskuld, mkr Låneskuld/invånare, kr Årets resultat, mkr Nettoinvesteringar, mkr
Skattesats kommunen, kr 106,3
100,4
103,8
95,4
95,9
5,6
2,5
6,4
1,12
2,01
–0,4
2,5
1,4
1,7
5,9
1,4
1,61
3,2
3,9
2,56
–4,2
4,47
–2,6
–2,79
13,3
341 319
290
323
323
29 116
32 104
31 742
33 275 30 814
325,9335,0271,1216,2218,7
32 695
33 335
26 636
–32,7
–0,1
–18,4
21 068 21 118
22,4
25,2
41,460,719,585,235,8
22,54
22,54
22,31
22,31
22,31
Koncernern
Soliditet, %
Kassalikviditet, %
Skuldsättningsgrad, %
Årets resultat, mkr
Eget kapital, mkr
3536404040
96
115966069
171167151148149
–16,318,621,212,7 37
546562543505492
* I samtliga nyckeltal under 2014 så ingår uppbokningen av 15 mkr för sluttäckning av Malungs deponi.
9
Fördelning kostnader och intäkter
Varifrån kommer pengarna?
9,5 %
En stor del av kommunens pengar kommer in via
skatteintäkter och de generella statsbidragen.
entreprenad
och köp av
verksamhet.
7,3 %
drift och förbrukningsmaterial.
75,9 %
8,5 %
3,6 %
13,7 %
tjänster (konsult, hyror, tele, data,
försäkringar, transporter med mera).
Skatter och utjämningsbidrag
Stats- och landstingsbidrag
Försäljning
4,3 %
3,7 %
Avgifter och ersättningar
4,1 %
Verksamhet och entreprenad
Hyror och arrenden
4,8 %
bidrag och trans­
fereringar
(föreningsbidrag,
kollektivtrafik
med mera).
64,8 %
av pengarna används till
personal i form av löner
och fortbildning.
0,1 %
övrigt.
Vi bjuder gärna upp!
Malung-Sälens kommun är norra Europas största­vintertur­ism­
kommun. Och vi har en spännande utveckling­framför oss med
planer på en i­nternationell flygplats i Sälen. Förutom upplevelse­
industrin, s­ tora evenemang i världsklass och en snabbt växande
turism har kommunen ett rikt och differentierat näringsliv. Vi har
också Dalarnas mest företagsamma befolkning.
Malung-Sälen är Dalarnas bästa skolkommun och vi lyfts också
fram som ett föredöme när det gäller individanpassad äldre­
omsorg. Dessutom har vi gott om lediga jobb, attraktiva tomter
och bra boendemiljöer.
I Malung-Sälen lever man närmare det som verkligen betyder
något. Välkommen hit du med!
11
Förvaltningsberättelse
Omvärld, befolkning och arbetsmarknad
Omvärld
Övergripande förändringskrafter påverkar utvecklingen på global nivå. På nationell, regional och lokal nivå måste man förhålla sig till dessa och de går normalt inte att påverka på
kort sikt, möjligtvis på längre sikt. Det är svårt att sia om framtiden, men inte mindre nödvändigt och inte mindre ansvarfullt, för att klara olika vägval och möjliggöra strategiska prioriteringar. Det är också nödvändigt för att spegla, justera och vässa den egna självbilden.
Utmaningar för det kommunala uppdraget
Malung-Sälens kommun påverkas ständigt av förändringar i omvärlden. Både av sådana
som välkomnas och sådana som ibland kan leda till oönskade resultat eller effekter. Händelser i världen går inte spårlöst förbi. Därför handlar det så långt som möjligt om att sträva
efter att påverka istället för att påverkas. Det kan konstateras att det framtida kommunala
uppdraget påverkas av följande trender.
Globalisering – en mer gränslös värld och en mer långtgående påverkan (händer det någonstans i världen, så händer det också här och nära, i någon form).
Demografi – ändrad ålderssammansättning, ökad och snabb urbanisering, minskade
barnkullar och ökat behov av inflyttning/invandring. Krav på mer välfungerande integration
och insatser för en bredare inkludering.
Värdeförändringar – kunskap, idéer och trender får en allt snabbare och bredare spridning,
samtidigt som allt fler grupper riskerar att ställas på undantag. Variationer i värderingar och
förväntningar ökar, parallellt med allt fler upplever sig stå inför en opåverkbar och ödesbestämd framtid. Den teknologiska och medicintekniska utvecklingen tenderar att göra allt mer
möjligt, men också allt mindre möjligt att finansiera inom allmänna och solidariska former.
Klimatförändringar – det tydliggörs en allt större och bredare samsyn kring att människans livsföring orsakar klimatförändringar, vilket alla (även kommuner) på ett allt tydligare
och ett allt mer långtgående vis måste förhålla sig till.
Fyra konkreta utmaningar
Det torde med viss framsynthet kunna konstateras att Malung-Sälens kommun står inför
minst fyra konkreta framtidsutmaningar.
• Åstadkomma en ekonomi i balans, inte minst utifrån ett generationsperspektiv och
utifrån viljan att fortsätta ett sammanhållet samhällsbygge.
• Hantera demografiska förändringar, skapa förmåga att vara stark utifrån sin storlek –
behålla förmågan att erbjuda god samhällsservice och att klara kompetensförsörjningen och kompetensutvecklingen.
• Möjliggöra ett fortsatt samhällsbygge, med eller utan Airport Center.
• Tillvarata SITE-regionens kraftfält och utvecklingsmöjligheter, för att påverka synen och
upplevelsen av centrum och periferi.
Med ovanstående analys som grund har Malung-Sälens kommun under 2014 påbörjat ett
arbete med Kommunplan 2025 – ett strategidokument för att möta kommande utmaningar.
Befolkning
Under de senaste 20 åren har befolkningen i storstäder, större städer och deras förortskommuner ökat med nästan 20 procent medan de flesta övriga kommuner har haft en
befolkningsminskning. Den trenden finns allt tydligare även i Malung-Sälens kommun.
Folkmängden i kommunen har de tre senaste åren minskat med i genomsnitt 100 personer per år. Det blir färre som tillsammans ska driva utvecklingen framåt och färre som ska
dela på ansvaret för välfärd och goda villkor. Det blir också färre som ska bära upp service,
12
Förvaltningsberättelse
Driftredovisning 2014 (tkr)
2014
20142013
Budget Bokslut
Avvikelse
Bokslut
FÖRVALTNING/NÄMND NettoIntäkt
KostnadNettoNettoNetto
Övergripande politisk verksamhet
–26 324
Kommunstyrelsen
–32 158
Arbetsmarknadsenheten
–8 324
Service- och teknikförvaltningen
–38 936
Skogsförvaltningen inkl markenheten 5 400
Byggnadsnämnden
–3 457
Kulturnämnden
–8 615
Barn- och utbildningsnämnden
–218 163
Socialnämnden
–209 380
Miljönämnden
–2 141
Räddningsnämnden
–13 931
Överförmyndarnämnden
–906
Summa förvaltningar/nämnder –556 935
1 686
13 444
9 109
187 981
13 690
4 355
1 264
57 591
46 037
5 845
1 448
381
342 831
–28 357
–46 353
–17 222
–232 643
–7 623
–7 582
–9 755
–276 459
–272 138
–7 085
–15 302
–1 580
–922 099
–26 671
–32 909
–8 113
–44 662
6 067
–3 227
–8 491
–218 868
–226 101
–1 240
–13 854
–1 199
–579 268
–347
–751
211
–5 726
667
230
124
–705
–16 721
901
77
–293
–22 333
–25 910
–31 540
–7 986
–45 802
4 812
–2 659
–8 579
–221 765
–222 214
–1 725
–13 078
–1 133
–577 569
Pensionskostnader
–13 300
Avslut sociala omkostnader
0
Kalkylerad kapitalkostnad
41 659
Avskrivningar
–28 500
Verksamhetens nettokostnader –557 076
23 395
0
40 407
0
406 633
–34 313
–398
0
–28 916
–985 726
–10 918
–398
40 407
–28 916
–579 093
2 382
–398
–1 252
–416
–22 017
–13 980
–208
44 625
–26 949
–574 081
Skatteintäkter
392 198
392 043
0
392 043
–155
386 800
Generella stats- och utj.bidrag
164 678
166 625
0
166 625
1 947
173 946
Finansiella intäkter
12 000
11 245
0
11 245
–755
10 840
Finansiella kostnader
–8 800
0
–8 558
–8 558
242
–8 899
Jämförelsestörande poster
0
0
–15 000
–15 000
–15 000
Extraordinära intäkter
0
0
0
0
0
11 316
Extraordinära kostnader
0000 00
Totalt
3 000
976 546
–1 009 284
–32 738
–35 738
–78
både de offentliga tjänsterna och det privata tjänsteutbudet. Trenden är att det är de större
regionerna och de större kommunerna som ökar. De mindre minskar. Denna utveckling
fortsätter med stor sannolikhet de närmaste 15 åren.
År 2014 minskade befolkningen till under 10 000 invånare. Skillnaden mellan antalet födda och antalet döda var –34. Det har under senare år även varit färre som flyttar in än
som flyttar ut och utflyttningen sker i första hand i åldersgruppen 20 till 30 år. Den ökande
utflyttningen bidrog i ännu högre grad (–59) till det minskande totala antalet invånare.
Arbetsmarknad
Sysselsättningen är jämförelsevis mycket god i Malung-Sälen i förhållande till övriga kommuner i länet. I gruppen 16–24 år är arbetslösheten lägst i Dalarna och betydligt lägre än
riket i övrigt. I gruppen 16–64 år är sysselsättningsläget gott i Malung-Sälens kommun.
Även för den gruppen är siffran bäst i länet och långt under rikssnittet.
Trots att nyföretagandet har minskat mellan 2013 och 2014 ligger Malung-Sälens kommun väl till vad gäller företagsamhet. Nyföretagandet i Dalarna har efter två svaga år nu
åter börjat öka. På kommunnivå är det Malung-Sälen som är Dalarnas mest företagsamma
kommun. Dessutom har företagsamheten i kommunen vuxit snabbare än befolkningen under året som gått. Andelen företagsamma har ökat från 16,2 till 16,5 procent. Kommunen
har även länets högsta företagsamhet bland yngre personer. För Malung-Sälens kommun
bidrar en hög andel företagsamma personer till att skapa möjlighet till sysselsättning, vilket
är en förutsättning för att ge människor tilltro till att både vara kvar i och att flytta till kommunen. Detta är en viktig motkraft till den pågående urbaniseringen i landet.
Besöksnäringen i Sverige växer i snabb takt och ökar i betydelse för både jobb och
tillväxt i hela landet. För förutseende regioner, kommuner och företagare kan detta bidra
till ökad sysselsättning, särskilt när det gäller unga och utrikesfödda, och möjligheter till
tillväxt. SITE-projektet är kommunens bidrag i det arbetet.
Andelen kostnader och kr/inv
Förvaltning/nämnd% kr/inv
Kommunstyrelsen
10,2
5 977
Arbetsmarknadsenheten
1,4814
Service- och teknik-
förvaltningen
8,1
4 702
Skogsförvaltningen–1,0–609
Byggnadsnämnden0,6 324
Kulturnämnden
1,5852
Barn- och
utbildningsnämnden
37,6
21 955
Socialnämnden
38,9
22 680
Miljönämnden
0,2124
Räddningsnämnden
2,4
Överförmyndarnämnden0,2
1 390
120
13
Förvaltningsberättelse
Viktiga händelser under året
2014 har varit ett år i Malung-Sälens kommun som präglats av fortsatt drift av flera större
projekt; destinationsutvecklingsprojektet SITE, e-handelsprojektet och projektet för nytt
ärendehanteringssystem.
Kommunens minskade skatteintäkter har ställt fortsatta krav på nämnderna och kommunstyrelsen att fortsatt arbeta med åtgärder för att åstadkomma kostnadsminskningar.
Under året har ett 40-tal utredningsuppdrag satts igång, varav flertalet fullföljdes under året.
Ett kommande åtgärdsprogram tar sikte på ekonomisk balans senast år 2016.
Kommunen har fortsatt att visa goda resultat, vad gäller kvaliteten på kärnverksamheterna.
Flera verksamheter inom barn- och utbildningsområdet och omsorgerna visar även år 2014
att verksamheten bedrivs på en nivå som står sig mycket väl i nationella jämförelser.
Kommunen har under året ägnat stor kraft åt att få till stånd en upprustning av Västerdalsbanan efter Trafikverkets besked om att underhållet av banan mellan Rågsveden och
Malungsfors skulle upphöra. Beskedet innebär dock ännu inte någon nedläggning av banan.
Flygplatsprojektet har under året tillsammans med Destination Sälenfjällen fortsatt planeringen av det blivande Sälen Trysil Airport Center. Regeringen beslutade under våren att bidra
med 250 miljoner kronor i investeringsstöd till den planerade flygplatsen Sälen-Trysil. Flygplatsen är främst tänkt att frakta skidturister till fjälldestinationerna i Sälen och i norska Trysil.
Den nya flygplatsen ska byggas i västra delen av Sälenfjällen intill Rörbäcksnäs.
Näringslivsrådets verksamhet har fortsatt utvecklats positivt under året. Det näringspolitiska programmet har varit ett bra stöd i arbetet med att bidra till ett rikt och levande näringsliv
i kommunen.
Kommunen har arbetat vidare för att behålla en låg sjukfrånvaron bland de anställda. Sjukfrånvaron för Malung-Sälens kommun var 5,11 procent för år 2014.
God ekonomisk hushållning
Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som
bedrivs av andra juridiska personer (Kommunallagen 8 kap 1 §). Begreppet ”god ekonomisk
hushållning” har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv.
God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv, innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta betyder att
ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation har förbrukat. Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen
i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god
ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter.
God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa
förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan
resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och
ändamålsenlig verksamhet.
För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs
resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål, samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att
kunna styra verksamheterna, måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa
kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Styrmodellen i Malung-Sälens kommun ska bidra till
god ekonomisk hushållning.
”Ingen generation
ska behöva betala
för det som en
tidigare generation
har förbrukat.”
14
Förvaltningsberättelse
Styrmodellen
Kommunfullmäktige beslutade år 2011 om
styrmodell för Malung-Sälens kommun. Styrmodellen utgår från mål- och resultatstyrning.
I kommunfullmäktiges beslut beskrivs principerna för styrningen och hur styrkedjan ska
hållas samman. Kommunstyrelsen utarbetar
årligen anvisningar i form av årshjul för att
konkretisera arbetet med planerings- och
uppföljningsprocesserna, inklusive tidsangivelser för de aktiviteter i styrmodellen, som
kommunfullmäktige beslutat om.
Mål- och resultatstyrningen bygger på
att nämnderna utarbetar nämndplaner
med nämndmål utifrån respektive uppdrag
och kommunfullmäktiges inriktningsmål.
För alla mål på nämnd- och fullmäktigenivå
ska det finnas mått eller indikatorer för att
kunna följa upp verksamheternas resultat. I
möjligaste mån används mått som medger
jämförelser med andra kommuner.
Styrmodellen finns att läsa på kommunens
hemsida,
www.malung-salen.se/kommunochpolitik
Mål och måluppfyllelse
Kommunfullmäktiges verksamhetsplan omfattar mål för planperioden och prioriterade
åtgärder för innevarande år på den övergripande nivån.
För att följa upp kommunfullmäktiges inriktningsmål har verksamhetsplanen kompletterats med mått och måltal för planperioden. Uppföljning på den övergripande
nivån sker från och med år 2011 med hjälp
av ett antal mått eller indikatorer, som ska
visa hur arbetet för att nå målen fortlöper.
Många av indikatorerna har valts för att
också skapa möjlighet att kunna göra jämförelser med andra kommuner.
I följande avsnitt redovisas kommunfull-
mäktiges inriktningsmål och de indikatorer
som valts för att mäta graden av måluppfyllelse. Kommunfullmäktige har valt att besluta
om inriktningsmål inom fyra områden; hållbar
tillväxt, kvalitet, kompetens och demokrati.
Uppföljning av kommunfullmäktiges finansiella mål finns i avsnittet Finansiell analys.
Utfallet för 2014 finns angivet för de indikatorer som mätts under året. Målnivån för
planperioden finns också angiven. Då ett flertal mått för Malung-Sälens kommun hämtas
från mätningen Kommunens kvalitet i korthet
(KKiK) visar den sista kolumnen genomsnittsvärden för de kommuner som deltagit i
mätningen 2014 (cirka 220 kommuner).
Under respektive nämnds förvaltningsberättelse finns i flera fall motsvarande
redovisning på nämndnivå. Respektive
nämnd kan ha egna verksamhetsmål och
därtill finns olika uppdrag, projekt och aktiviteter att samordna och följa upp.
Kommunfullmäktiges verksamhetsplan
finns att hämta i sin originalversion från
kommunens hemsida www.malung-salen.
se/kommunochpolitik
Förklaring till färgmarkeringar
i tabeller för måluppfyllelse
För att signalera i vilken mån Malung-Sälens kommun uppfyller målen används genomgående en färgskala med grönt, gult
och rött. Grönt innebär att målet nås, gult
att målet delvis uppnås och rött att målet
inte alls är uppfyllt. Färgmarkeringen för
respektive mål är en sammanvägd bedömning av resultaten på övergripande nivå och
på nämndnivå, där så är tillämpligt.
Vissa mått eller indikatorer är inte jämförbara med andra kommuner. Där kan dock
jämförelse över tid av de egna resultaten
göras. För alla redovisningar gäller att om
färgmarkering saknas, innebär det att ingen mätning gjorts under året eller att redovisning sker på annat ställe i dokumentet.
STYRMODELL
Vision
Strategier
Hållbar utveckling
Kvalitet
Kompetens
PRIORITERADE ÅTGÄRDER
Mål- och
resultatstyrning
Nämndplaner
Demokrati
15
Förvaltningsberättelse
Hållbar tillväxt
Området innehåller mål som speglar kommunens roll som samhällsbyggare. För 2014 kan konstateras att det fortfarande finns
mer att arbeta med när det gäller att uppfylla kommunfullmäktiges
inriktningsmål för planperioden.
Trots att befolkningsutvecklingen är negativ finns ett starkt entreprenörskap och andelen sysselsatta i befolkningen ligger på en god nivå.
Andelen nya företag/1 000 invånare har sjunkit från 5,3 år 2013 till 4,4
men ligger ändå på en genomsnittlig nivå för riket. Företagsmätningen
Insikt, som mäter företagsklimatet och där Malung-Sälens kommun
2013 låg under genomsnittet, görs en andra gång under 2015.
På miljö- och klimatområdet behöver kommunen fortsatt lägga
ytterligare kraft. Glädjande är att andelen ekologiska livsmedel har
ökat med 16 % mellan åren 2013 och 2014, mycket tack vare ett
nytt livsmedelsavtal.
Prioriterade
Indikator
Resultat 2014
Resultat 2013
Måltal
Jämförelse
inriktningsmålKKiK/
motsvarande
HÅLLBAR TILLVÄXT
56
56
Ökande
60
Andel förvärvsarbetande, %
80,1
79,6
Minst bibehållen nivå
78,5
Andel av befolkningen som får
försörjningsstöd/1 000 invånare
4,6
4,5
I nivå med medel
4,1
Andel nöjda medborgare (NMI)
50
50
Ökande
53
Andel nya företag/1 000 inv
4,4
5,3
Bibehållen nivå
4,9
Andel nöjda företagare
Ej mätt
62
Ökande
67
Andel återvunnet material i
förhållande till total mängd, %
Ej mätt
23
Ökande
36
Andel miljöbilar i kommunorganisationen, %
14
11
Ökande
45
Andel ekologiska livsmedel, %
17
1
Ökande
20
Vi utvecklar styrningen och samordningen inom koncernen och
möjliggör fler strategiska insatser
och åtgärder som leder till hållbar
utveckling, ökad sysselsättning
och till ökad tillväxt – inte minst
inom besöksnäringen.
Andel nöjda medborgare (NRI)
Vi agerar aktivt, långsiktigt och förtroendefullt för att möjliggöra ökad
inflyttning. Vi erbjuder bra service
och välfärdstjänster och skapar
goda utvecklingsvillkor för företagsamhet och entreprenörskap.
Vi tar tydligt och medvetet ansvar
för en mer långsiktigt hållbar
utveckling – utifrån miljö- och
klimathänsyn.
Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt
Prioriterade åtgärder 2014
De åtgärder som kommunfullmäktige prioriterat inom området Hållbar tillväxt redovisas nedan.
Utvärdera näringslivsrådets verksamhet och effekter av det näringspolitiska programmet, och utifrån detta fortsatt utveckla
näringslivskontorets verksamhet och näringslivssamverkan.
–  Näringslivsrådet har arbetat med vissa fokusområden för att stärka sambandet mellan näringsliv och samhällsutveckling. Näringslivskontoret har haft i uppdrag att genomföra rekommenderade förändringar.
Göra en organisatorisk översyn av miljö- och naturvårdsfrågornas tillhörighet, säkra att dessa frågor naturligt finns med i hela
planberedningsprocessen.
– Arbetet pågår.
Påbörja arbetet med en kommunal vindbruksplan.
– Arbetet pågår.
Starta arbetet med att bygga upp ett Komhall.
– Arbetet pågår.
Färdigställa kommunövergripande bredbandsstrategi
– Bredbandsstrategi har utarbetats.
16
Förvaltningsberättelse
Kvalitet
Kommunfullmäktiges ambitionsnivå är att leverera välfärdstjänster av god kvalitet. Indikatorerna på övergripande nivå och på nämndnivå visar att målet uppnås. Malung-Sälens
kommun har mycket goda resultat inom förskola och grundskola. Inom äldreomsorg och
handikappomsorg finns motsvarande goda resultat. Se även uppföljning av nämndsplaner
för barn- och utbildningsförvaltningen respektive socialförvaltningen.
Kommunfullmäktige har även beslutat om att nämnderna ska utarbeta servicedeklarationer under innevarande planperiod. Målet är uppfyllt i sin helhet under 2014.
Prioriterade
Indikator
Resultat 2014
Resultat 2013
Måltal
Jämförelse
inriktningsmålKKiK/
motsvarande
KVALITET
Vi erbjuder välfärdstjänster med en
kvalitet som ligger över genomsnittet bland jämförbara kommuner.
44
39
Ökande
49
45
43
Bibehållen nivå
Ej jämförbart
76
79
Bibehållen nivå
67
92,8
92
Ökande
86,4
Antal personer som besöker
en äldre person med hemtjänst
beviljad under 14 dagar
10
10
Bibehållen nivå
15
Andel servicedeklarationer, %
100
–
100
Ej jämförbart
Redovisade synpunkter
91
46
Rutin och
uppföljning igång
Ej jämförbart
Andel medborgare som tar
kontakt med kommunen via
telefon och får direkt svar på en
enkel fråga, %
Timmar/vecka som huvudbiblioteket, simhallen och återvinningscentralen har öppet utöver
tiden 08–17 på vardagar
Andel som erbjudits plats i
försklolan och får plats på önskat placeringsdatum, %
Andel behöriga till nationellt
program på gymnasiet %
Vi har servicedeklarationer för alla
prioriterade tjänster senast vid
planperiodens slut.
Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt
Prioriterade åtgärder 2014
Inom området Kvalitet har kommunfullmäktige prioriterat följande aktiviteter.
Fortsätta inarbeta kommunens måltidspolicy, med fokus på när- och lokalproducerade alternativ.
–U
nder 2014 har positiva effekter av den nya livsmedelsupphandlingen kunnat ses i uppföljningen.
Se över möjligheten till egenproducerad pensionärsmat (”Sala-maten”)
–M
åltidsverksamheten har under året fått i uppdrag av socialnämnden att lämna förslag på ny lösning.
Utarbeta plan och strategi för kommande behov i äldreomsorgen.
–E
n verksamhetsöversyn har pågått under året.
17
Förvaltningsberättelse
Kompetens
De prioriterade inriktningsmålen inom
området anger kommunfullmäktiges ambitionsnivå för kommunens anställda. En
medarbetarenkät genomfördes i slutet av
2012 och har följts upp under 2014. Resultatet avseende Hållbart medarbetarenga-
Kompetens gemang (HME) är relativt lika mellan åren.
Inför år 2014 antogs nya indikatorer för
arbetet med ständiga förbättringar. Kommunorganisationen började arbeta mer
systematiskt med dokumentation av förbättringsidéer och genomförda förbättring-
ar under våren. Det första resultatet visar
att knappt 400 idéer har dokumenterats
och cirka 55 % av dessa har genomförts.
Socialnämnden har varit pilot för kommunens bemanningsprojekt och kan nu erbjuda
alla medarbetare som önskar en heltidstjänst.
Ständiga förbä6ringar 2014 STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR 2014
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Förslag Genomfört Prioriterade
Indikator
Resultat 2014
Resultat 2013
Måltal
Jämförelse
inriktningsmålKKiK/
motsvarande
KOMPETENS
Vi sätter tydligare fokus på medarbetarskapets innehåll och betonar
tydligare alla medarbetares ansvar
för ständiga förbättringar av verksamheterna – i en god dialog med
de fackliga organisationerna.
Medarbetarindex (HME)
73
73
Ökande
79
Antal förbättringsförslag
395
–
2 000 dokumen­
terade idéer
Ej jämförbart
Antal genomförda förbättringar
220
–
Hälften av idéerna
är genomförda
Ej jämförbart
Vi gör fler insatser för att möjliggöra
heltidstjänst för den medarbetare
som önskar – antalet deltidstjänster
minskar under hela planperioden.
Andel heltidstjänster, %
69,8
68,9
Ökande
Ej jämförbart
Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt
Prioriterade åtgärder 2014
Kommunfullmäktige har pekat på behovet av att göra ett långsiktigt arbete för att säkra framtida kompetensbehov.
Arbeta aktivt med övergripande personal-, rekryterings- och kompetensutvecklingsstrategiska frågor.
– Under året har arbetet framför allt gällande rekryteringsprocessen samt allmän introduktion och introduktion för chefer varit i fokus.
18
Förvaltningsberättelse
Demokrati
Inriktningsmålen inom detta område speglar kommunfullmäktiges strävan att öka invånarnas möjlighet
till information, inflytande och delaktighet. Resultaten pekar på att målen delvis uppnås.
Informationsflödet till medborgarna har stärkts bland annat genom den nya hemsidan och närvaron på
sociala medier. I 2014 års mätning avseende facebook placerar sig kommunen på en femteplats i landet
när man mäter interaktivitet och på en tredjeplats ifall man mäter engagemanget i relation till invånarantalet.
Under 2014 gjordes tjänsten som landsbygdsutvecklare om i samband med nyrekrytering. En ny
EU-programperiod har inletts men mycket arbete har varit av förberedande karaktär under 2014.
Arbetet med ungdomars delaktighet har intensifierats.
Prioriterade
Indikator
Resultat 2014
Resultat 2013
Måltal
Jämförelse
inriktningsmålKKiK/
motsvarande
DEMOKRATI
Vi stärker kontakten med brukare och Andel röstande i kommunalval, %
utvecklar dialogen med medborgarna
Andel nöjda medborgare (NII)
genom förbättrad information och
ökad delaktighet.
Informationsindex
82,6
–
Ökande
83,2
38
38
Ökande
40
75
76
Ökande
Ej jämförbart
Vi arbetar för en byautveckling i
framkant, där otraditionella lösningar
prövas för att erbjuda samhällsservice i byarna och stödjer utvecklingsprojekt.
Antalet aktiva byautvecklingsgrupper
Ej mätt
Oförändrat
Oförändrat
Ej jämförbart
Antalet startade LEADERfinansierade projekt
Ej mätt
15
Ökande
Ej jämförbart
Vi arbetar för att ständigt öka ungas
inflytande, delaktighet och engagemang.
Ungdomsenkät NII (18–24 år)
33
33
Ökande
Ej jämförbart
Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt
Prioriterade åtgärder 2014
Kommunfullmäktige har avseende demokratifrågor lyft ungdomars möjligheter att vara delaktiga.
Utvärdera demokrati-, inflytande- och delaktighetsfrågors organisatoriska tillhörighet.
– Frågan har aktualiserats efter höstens val.
Skapa forum för ungdomars delaktighet och inflytande.
– Med hjälp av ungdomsmentorerna har en demokratidag genomförts under 2014.
19
Förvaltningsberättelse
Personal
Väsentliga personalhändelser
Malung-Sälens kommun har ambitionen att möjliggöra en bra verksamhet med ett gott resultat som ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat, en god hälsa och en bra arbetsmiljö. Det har under 2014 arbetats med många olika insatser med syftet att stödja chefer
och medarbetare i deras olika uppdrag. Några exempel listas nedan.
Den 31 december 2014 har Malung-Sälens kommun 915 tillsvidareanställda medarbetare,
vilket omräknat till årsarbetare är 849 personer.
Sjukskrivningarna ligger fortsatt på en relativt låg nivå. Insatser har genomförts för att främja en god hälsa, arbetstillfredsställelse och kompetensutveckling.
Sammanställning av personal avser om inget annat anges tillsvidareanställd personal vars
anställningsvillkor regleras av Allmänna bestämmelser.
Kompetensutveckling
Förvaltningsövergripande kompetensutveckling har skett genom bland annat utbildning
i systematiskt arbetsmiljöarbete för kommunens chefer och skyddsombud. Kompetensutveckling för chefer har genomförts på både förvaltningsnivå och enhetschefsnivå. En
medarbetarenkät för all personal har genomförts under året.
På förvaltningsnivå har kompetensutvecklig genomförts inom en mängd områden, vilket
styrs av bland annat förändringar i lagstiftning och regelverk, behov av verksamhetsutveckling och metodutveckling, bemötande och arbetsmiljöfrågor.
Personalkostnader
Personalkostnaderna står för merparten av Malung-Sälens kommuns verksamhetskostnader. Effektivisering och utveckling av verksamheternas innehåll utifrån behovet hos kommuninvånarna har fortsatt under 2014.
De direkta personalkostnaderna ökade år 2014 med 11 199 tkr jämfört med år 2013.
Kommunens skuld inklusive arbetsgivaravgift till samtliga anställda i form av sparade semesterdagar, semesterersättning, uppehållslön och semester/ ferielön till lärare var 28 903
tkr per december 2014.
LÖNEKOSTNADER, tkr
2014 2013
Ersättning till förtroendevalda
3 915
3 567
307 390
300 470
4 119
2 399
Löner
Sjuklöner 18 002
17 605
Summa löner OB, mertid, jour, beredskap
333 426
324 041
Personalomkostnader (PO) 100 701
97 697
9 990
10 982
–69
–127
Summa PO 110 622
108 806
Summa kostnader 444 048
432 849
Pensionsutbetalningar
Förändring semesterlöneskuld
20
Förvaltningsberättelse
Kommunens skuld för okompenserad övertid var inklusive arbetsgivaravgift 2 921 tkr per
december 2014.
Skulden för semester, uppehåll och ferielön har minskat med 1 897 tkr, och skulden för
övertid har minskat med 69 tkr sedan december 2013.
Kommunens kostnad för sjuklön under 2014 för samtliga anställda inklusive arbetsgivaravgift är 4 119 tkr. Det är en ökning med 1 720 tkr jämfört med 2013. En ytterligare kostnad
tillkommer eftersom sjukdom är semesterlönegrundande
Personalens sammansättning
Antal anställda
Kommunen har den sista december 2014 915 personer som var tillsvidareanställda på
AB-avtalet. Omräknat till årsarbetare är det 849 personer. Det är en minskning med 1 personer och en ökning med 3 årsarbetare jämfört med sista december 2013.
TILLSVIDAREANSTÄLLDA
20142013
Antal anställda
915
916
Antal årsarbetare
849
846
Årsarbetare är en helårsarbetare som arbetar full tid, i regel 40 timmar/vecka.
Årsarbetare ger en tydligare bild av resursbehovet än vad antalet anställda gör.
Den övervägande andelen av personalen är anställd inom socialförvaltningen, samt inom
barn- och utbildningsförvaltningen. Det är en liten minskning av personal inom socialförvaltningen och barn- och utbildnings-förvaltningen. Det är en viss ökning av personal inom
gruppen övrig verksamhet.
ÅRSARBETARE TILLSVIDAREANSTÄLLDA2014
Socialförvaltningen
39,4 %
335
2013
338
Barn- och utbildning
35,2 %
299
302
Övrig verksamhet *
25,4 %
215
206
*Gruppen övrig verksamhet inkluderar samtliga förvaltningar utom
socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen.
21
Förvaltningsberättelse
Åldersfördelning
Det är en stor del av personalen som är över 50 år. Åldersfördelningen är likartad med den
för 2013. Inom den närmaste femårsperioden kommer cirka 184 tillsvidareanställd personal
att gå i pension. Det finns en osäkerhet i prognosen på grund av rörlig pensionsålder mellan
61–67 år.
Medelåldern vid årets slut 2014 är 49 år. Högst medelålder har gruppen övrig verksamhet
med 53 år, följt av socialförvaltningen med 49 år och barn- och utbildningsförvaltningen med
48 år. Drygt 53 procent av personalen är över 50 år, drygt 41 procent är 30–40 år och drygt
5 procent är under 30 år.
Antal anställda per åldersgrupp
915 personer var
400
300
256
200
100
297
0
tillsvidareanställda.
194
123
Omräknat till
48
0
årsarbetare är det
0–19 20–2930–3940–4950–59 60–
849 personer.
Personalomsättning
Det är fler som slutat än som börjat sin anställning under året. En förklaring är att det varit
restriktivitet gällande nyanställningar och att flera tillsvidareanställningar ersatts med visstidsanställningar.
Under de närmaste åren bedöms antalet rekryteringar att successivt bli flera utifrån ökade
pensionsavgångar. Det är inga stora problem med att rekrytera personal, men det har blivit
svårare med en ökad konkurrens om arbetskraften. Svårast att rekrytera är chefer, förskollärare, sjuksköterskor, socionomer, ingenjörer, byggnadsinspektörer och miljöinspektörer.
Under 2014 är antalet nyanställningar 32. Antalet som har avslutat sin anställning är 50.
Av dessa var 17 pensionsavgångar. Personalomsättningen avser både interna och externa
avslut och nyanställningar inom respektive förvaltning. Under 2013 var antalet nyanställningar 47. Antalet som avslutade sin anställning var 49. Av dessa var 23 pensionsavgångar.
PERSONALOMSÄTTNING, ANTAL 2014
BÖRJATSLUTATPENSION
Socialförvaltningen
1120 7
Barn- och utbildning
10
19
5
Övrig verksamhet 11
11
5
Alla förvaltningar
32
50
17
Fördelning kvinnor och män
Den övervägande andelen av personalen är kvinnor varav de flesta arbetar inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen.
Kultur- och fritidsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen domineras av kvinnor.
Inom räddningstjänsten och skog- och markförvaltningen dominerar männen. Inom kommunstyrelsens område, miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen råder en jämn könsfördelning.
22
Förvaltningsberättelse
Förvaltningschefsgruppen har en jämn könsfördelning. Chefsgrupperna inom socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen är kvinnodominerade. Service- och teknikförvaltningens chefsgrupp har något fler män än kvinnor. Ett mål i kommunens jämställdhetsarbete är att minska uppdelningen av kvinno- och mansdominerade yrken. Det har dock visat
sig vara svårt då val av yrke vanligtvis följer av tidigare val av utbildning.
Fördelningen mellan könen vid årets slut 2014 är 80 procent kvinnor och 20 procent
män. Det är oförändrat jämfört med 2013.
Andelen kvinnor vid årets slut 2014 är inom socialförvaltningen 92,6 procent. Inom barnoch utbildningsförvaltningen är andelen kvinnor 80,5 procent, för gruppen övrig verksamhet är andelen 59,8 procent. Det är en likvärdig fördelning jämfört med 2013.
Heltid och deltid
Det är flera kvinnor än män som arbetar deltid. Deltidsanställningarna är oförändrade jämfört
med 2013. De flesta deltidsanställningarna är inom områdena äldreomsorg, LSS-verksamhet, förskola, lokalvård och kök. Inom socialförvaltningen har personalen inom äldreomsorgen och LSS-enheten möjlighet att välja heltidstjänster.
Sysselsättningsgrad, %
2014 2013
Kvinnor91,6
90,8
Deltidsanställningarna utgör 30,2 procent av det totala antalet anställningar sista december
2014. Av kvinnorna arbetar 34,6 procent deltid. Av männen arbetar 11,1 procent deltid.
Den sista december 2013 utgjorde 31,1 procent deltidsanställningar. Av kvinnorna arbetade
36,3 procent deltid. Av männen arbetade 10,1 procent deltid.
Män96,7 96,8
Totalt92,6
92,0
Sysselsättningsgraden avser sysselsättningsgrad per sista december.
Den största andelen deltidsanställningar finns inom socialförvaltningen med 52,6 procent.
Inom barn- och utbildningsförvaltningen är 10 procent deltidsanställningar, och för gruppen
övrig verksamhet 20,5 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är vid året slut
92,6 procent. För kvinnorna är den 91,6 procent och för männen 96,7 procent.
Medellön
Medellön, kr
2014 2013
Kvinnor
25 089
24 509
Män
28 038
27 271
Totalt
25 667
25 046
Medellönen avser lön per sista
­december.
2014 2013
Nettoarbetstid79,3 80,3
Sjukdom
Personalen har differentierade och individuella löner. Lönen revideras i en årlig lönerevision
med hänsyn tagen till kommunens lönepolicy och riktlinjer för lönesättningen. Lönekartläggning genomförs vart tredje år och en kartläggning har genomförts under 2014. Medellönen
för kvinnor är lägre än männens under året. Medellönen omräknad till heltidslön är vid årets
slut 25 667 kronor. Skillnaden mellan kvinnor och mäns lön är likartad den för 2013.
Arbetstid
Arbetad tid
Medellönen för kvinnor är lägre än männens. En förklaring är att anställningstiderna generellt
är längre inom de mansdominerade yrkena. En annan förklaring är att det finns en större
konkurrens om arbetskraften från den privata arbetsmarknaden inom flera av de mansdominerade yrkena. Det har samtidigt blivit en ökad konkurrens om arbetskraften inom flera av
de kvinnodominerade yrkena. Detta utifrån stora pensionsavgångar och att för få utbildar sig
till de kvinnodominerade yrkena inom exempelvis vård och omsorg och skolan, jämfört med
efterfrågan av arbetskraft.
4,74,5
Föräldraledighet2,6
1,8
Semester
10,19,9
Övrigt *
3,1
3,4
* Övrig frånvaro är bland annat
ledighet p.g.a. egna angelägenheter,
fackligt arbete och studier.
Arbetad tid
Av den totala arbetstiden under 2014 arbetade kommunens anställda 79,3 procent, övrig
tid är semester, föräldraledighet, sjukdom med mera. Den arbetade tiden är likartad den
för 2013.
23
Förvaltningsberättelse
Över- och mertid
Sjukfrånvaro, %
Över- och mertiden har för 2014 minskat något jämfört med 2013. Under året uppgick den
totala över- och mertiden för samtlig personal, det vill säga inklusive visstidsanställda till 22
793 timmar. Övertid utgör 8 550 timmar. Mertiden utgör 14 243 timmar. Övertiden är 37 procent och mertiden 63 procent av den totala över- och mertiden.
För 2013 var den totala över- och mertiden 25 257 timmar. Fördelningen av övertid och mertid var för 2014 något mer övertid och något mindre mertid jämfört med 2013.
2014 2013
5,1
4,7
36,3
34,1
Total sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro
>60 dagar av
Total sjukfrånvaro
Arbetsmiljö, hälsa och sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro – kön, %
Arbetsmiljö
Arbetsmiljöfrågorna har idag en mer naturlig del i den dagliga verksamheten än tidigare.
Uppföljning visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet har fått ett tydligare gehör i verksamheterna, samt att det finns en mer ändamålsenlig organisation för att hantera arbetsmiljöfrågorna. Exempelvis genomförs arbetsmiljöronder inom verksamheterna och det finns
arbetsmiljökommittéer för alla verksamheter. Medvetenheten om att undersöka och riskbedöma arbetsförhållandena vid förändringar i verksamheterna har ökat. Det finns samtidigt
mer att göra för att fortsätta att utveckla och förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet.
2014 2013
Kvinnor5,9
5,2
Män2,4
2,7
Sjukfrånvaro – ålder, %
Medarbetarundersökning
För att få bättre underlag för arbetsmiljöarbetet har en medarbetarenkätundersökning genomförts under 2014. Resultatet visar att kraven är höga inom många verksamheter med
bland annat stressymtom som följd. Det finns samtidigt ett bra socialt stöd från chefer och
kollegor inom flertalet verksamheter. Medarbetarna tillsammans med cheferna kommer under 2015 arbeta vidare med att förbättra arbetsmiljön på sina arbetsplaster.
2014 2013
–29 år
4,3
2,8
30–49 år
4,6
3,4
50– år
5,7
5,4
Hälsa
Hälsoarbetet har under flera år varit en prioriterad del av arbetsmiljöarbetet. Fokus ligger på
att arbeta främjande inom områdena arbetsmiljö, friskvård och rehabilitering. Under året har
två träffar med utbyte och utbildning för kommunens hälsoinspiratörer genomförts. Kommunen har idag 120 utbildade hälsoinspiratörer inom de olika verksamheterna. En inspirationsföreläsning utifrån temat hälsa har genomförts för all personal. Fysiska aktiviteter har
genomförts utifrån hälsomenyn med subventionerade hälsoaktiviteter. Hälsobladet som är
ett forum med information om hälsoarbetet till personalen kom ut fyra gånger under året.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron har under de senaste åren varit på en relativt låg nivå och den största minskningen har varit av långtidssjukfrånvaron. För 2014 har sjukfrånvaron ökat, men med en
fortsatt låg sjukfrånvaro. Bidragande orsaker till den relativa låga sjukfrånvaron bedöms vara
det systematiska arbetsmiljöarbetet, hälsoarbetet och ett aktivt rehabiliteringsarbete.
Sjukfrånvarostatistik har tagits fram för samtliga arbetstagare som haft en eller flera anställningar oavsett anställningsform. Sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid.
Långtidssjukfrånvaro anges som sjukfrånvaro inklusive deltidssjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Sjukfrånvaron är fördelad på kön, åldersgrupp samt
förvaltning och anges som den inom varje grupp totala sjukfrånvaron i procent av gruppens
sammanlagda ordinarie arbetstid.
Den totala sjukfrånvaron för 2014 är 5,1 procent. Det är på en något högre nivå jämfört med
2013. Långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvarotiden är 36,3 procent, vilket är
på en något högre nivå än 2013.
Sjukfrånvaro
– förvaltning, %
2014 2013
Socialförvaltning7,1 5,9
Barn- och
utbildning
3,83,7
Övrig verksamhet3,9 4,2
Långtidsfriska
– förvaltning, %
2014 2013
Socialförvaltning15,2 27,9
Barn- och
utbildning
28,230,9
Övrig verksamhet27,9 39,3
Alla förvaltningar 22,8
31,0
24
Förvaltningsberättelse
”Sjukfrånvaron
är på en högre
nivå för alla
åldersgrupper
jämfört med 2013.”
Kvinnornas sjukfrånvaro för 2014 är 5,9 procent, medan männens sjukfrånvaro är 2,4 procent. Det är på en något högre nivå för kvinnorna och en något lägre nivå för männen jämfört
med 2013.
Åldersgrupp med högst sjukfrånvaro under 2014 är gruppen 50 år och äldre med 5,7 procent. Sjukfrånvaron för gruppen 30–49 år är 4,6 procent. För gruppen upp till 29 år är sjukfrånvaron 4,3 procent. Sjukfrånvaron är på en högre nivå för alla åldersgrupper jämfört med
2013.
Den förvaltningen med högst sjukfrånvaro under 2014 är socialförvaltningen med 7,1 procent, följt av gruppen övrig verksamhet med 3,9 procent och barn- och utbildningsförvaltningen med 3,8 procent. Det är på en högre nivå för socialförvaltningen och på en likvärdig
nivå för barn- och utbildningsförvaltningen och övrig verksamhet jämfört med 2013.
Långtidsfriska
Andel av personalen som är långtidsfriska har mätts. Måttet långtidsfriska handlar om mer än
att personalen bara är närvarande på jobbet.
Det har visat sig att arbetsgrupper med en stor andel långtidsfriska bidrar till resultatet av
verksamheten i högre grad än grupper med få långtidsfriska, både vad avser produktivitet,
kvalitet och i socialt avseende.
Man räknas som långtidsfrisk om man har haft en anställning i minst tre år och inte varit
frånvarande på grund av sjukdom de senaste två åren. Långtidsfriska mäts som procentuell
andel personer som inte har någon sjukfrånvaro jämfört med det totala antalet personer.
Under året var 22,8 procent långtidsfriska, det är en minskning med 8,2 procent jämfört med
2013. Den förvaltningen med störst andel långtidsfriska under 2014 är barn- och utbildningsförvaltningen med 28,2 procent, följt av gruppen övrig verksamhet med 27,9 procent och
socialförvaltningen med 15,2 procent.
25
Förvaltningsberättelse
Finansiell analys kommunen
God ekonomisk hushållning
Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning,
vilket i ekonomiska termer betyder att resultatet ska vara positivt över en längre
period. Kommunerna bestämmer själva de
finansiella målen för att god ekonomisk hushållning ska uppnås. Kommunfullmäktige
i Malung-Sälens kommun har beslutat att
det ekonomiska resultatet ska uppgå till ett
överskott om minst 2 procent årligen. Resultatmålet ska långsiktigt säkra en god ekonomisk hushållning och innebär att kommunen
kan självfinansiera investeringar om cirka 30
mkr årligen. Överskottsmålet kan även möta
snabba förändringar i konjunkturen.
sas nedan i tabellform. Färgmarkeringarna
ska visa i vilken mån målen uppfyllts, där
grön innebär att målet nås, gult att målet
nås delvis och rött att målet inte alls nås.
I den finansiella analysen kommenteras
måluppfyllelsen mer detaljerat.
Finansiella målen
Kommunfullmäktiges finansiella mål i verksamhetsplanen för år 2014–2017 redovi-
FINANSIELLA MÅL
MÅTT
Verksamheternas nettokostnad uppgår till högst 100 % av kommunens inkomster under planperioden 2014–2015 och 99 % för perioden
2016–2017 – i form av skatte­intäkter och statsbidrag.
Verksamheterna har stor handlingsfrihet i uppgiften att uppfylla sina
uppdrag utifrån de mål och budgetramar som kommunfullmäktige
har beslutat och i syfte att bidra till ett samlat ekonomiskt överskott.
Avvikelser hanteras och åtgärdas i syfte att uppnå.
Amortering sker årligen under planperioden med minst 2 % av de
långfristiga lånen
Kostnader i relation
till intäkter (< 100 %)
106,3 %
> 0 mkr
–26,6
> 2 % (6,7 mkr)
>2 %
Ej mätt
Avsättningar görs med 5 mkr per år under perioden 2016–2017
för att säkerställa framtida pensionsutbetalningar
Lån och borgensåtaganden ska inte överstiga 95 % av Kommuninvest
satta limit per invånare under planperioden 2014–2017.
Investeringsvolymen för skattefinansierade och avgiftsfinansierade
investeringar ska inte överstiga kommunens årliga avskrivningar.
Finansiell handlingsfrihet är säkerställd genom en god likviditet.
Betalningsberedskapen ska vara hög och inte understiga 80 %
kassalikviditet under planperioden.
Soliditeten ska inte understiga 40 % under planperioden 2014–2017
(Eget kapital/Tillgångar)
Kommunalskatten ska inte överstiga genomsnittet i Dalarna under
planperioden 2014–2017
MÅLUPPFYLLELSE
< 95 %
(128,25 tkr/inv 2014)
84 %
(113,5 tkr/inv)
< kommunens
avskrivning 2014,
(28,5 mkr)
Enligt plan
41,4 mkr
Kassalikviditet
> 80 %
65 %
> 40 %
36,1 %
< 22,66 kr
(år 2014)
22,54 kr
Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt
Kommunstyrelsens ordförande kommenterar utfallet av de finansiella målen:
Det politiska arbetet måste, i tät samverkan med kommunens
förvaltning, intensifieras för att få fram strategier på både kort
och lång sikt för att balansera mellan önskad verksamhet och
ekonomi.
Vi förtroendevalda måste vara beredda på ännu svårare prioriteringar än vad vi hittills varit vana vid. De kommande 10 åren
kommer att ställa mycket höga krav på god hushållning med
resurser, organisatoriskt, personellt och ekonomiskt.
26
Förvaltningsberättelse
Nettokostnad som andel av skatt
och generella statsbidrag
%
107
106
105
104
103
102
101
100
99
98
97
96
95
Källa: kolada
ca 106,3*
ca 103,8
100,4
95,6
95,4
20102011 20122013 2014
Malung-Sälen
Turism- och besöksnäringskommuner
Dalarnas län
Riket
* i samtliga diagram med jämförelse med riket och
kommungrupper är 2014 års siffra för Malung-Sälens
kommun hämtad från egen beräkning.
Befolkningsutveckling
Kommunens befolkningssiffror styr skatteintäkterna och utjämningsbidraget/avgiften
för det kommande året. Den sista december 2014 hade kommunen 9 969 invånare,
vilket är en minskning med 92 invånare
jämfört med föregående år.
Över flera decennier har befolkningsmängden minskat men under perioden 2007–2009
avtog minskningstakten något. Ett fåtal år
har befolkningsmängden även ökat litet. De
senaste tre åren har dock minskningstakten
ökat och befolkningen har minskat med cirka
98 personer per år.
Totalt flyttade 415 personer in i kommunen förra året, medan 474 flyttade ut. Flyttnettot var alltså negativt med 59 personer.
Även födelsenettot blev negativt med totalt
34 personer, 79 föddes och 113 dog.
Befolkningsutveckling
– invånarantal 31 december 2014
tillräckligt skatteunderlag och arbetskraft för
framtida verksamhetsutövning.
Framtidsutsikterna är ändå relativt goda.
Stora satsningar görs inom näringslivet och
framför allt inom turistnäringen, där bland
annat en internationell flygplats planeras
öppna inom en snar framtid i Sälenområdet. Satsningen i Sälen är bland annat att
kunna erbjuda ett större produktutbud över
hela året. Det innebär att antalet arbetstillfällen ökar och på sikt bör även befolkningen öka i Sälenområdet.
Finansiell bedömning
För att ytterligare kunna bedöma kommunens
finansiella förutsättningar i ett vidare perspektiv än de, på sidan 25, beskrivna finansiella
målen används den så kallade RK modellen.
Modellen bygger på fyra viktiga grundstenar:
det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över
den finansiella utvecklingen. Även koncernen
kommer att i slutet av detta kapitel att kommenteras utifrån denna modell.
Modell för finansiell analys
RK-modellen:
Fyra aspekter vid finansiell bedömning
Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter
och kostnader under året
och över tiden?
Vilken kapacitet har
kommunen att möta
finansiella svårigheter
på lång sikt?
RESULTAT
KAPACITET
RISK
KONTROLL
10 500
10 400
Föreligger några risker
som kan påverka
kommunens resultat
och kapacitet?
10 300
10 200
Vilken kontoll har
kommunen över
den ekonomiska
utvecklingen?
9 969
10 061
10 178
10 262
10 000
10 356
10 100
20102011 201220132014
Befolkningsutvecklingen leder till att skatteintäkterna inte ökar lika mycket som för resten
av Sverige vilket på sikt ger en negativ påverkan på kommunen, eftersom ökade skatteintäkter ska täcka upp för höjda priser och
löneutvecklingen i kommunen. Förmågan att
attrahera och behålla framförallt yngre befolkning är viktig, för att kommunen ska kunna ha
Målsättningen är att utifrån dessa perspektiv
identifiera eventuella finansiella möjligheter
och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk
hushållning som föreskrivs i kommunallagen.
Resultat
Årets resultat
Kommunen redovisar ett negativt resultat på
cirka 32,7 mkr inklusive markenheten, vilket
är en klar försämring med cirka 32,7 mkr
mot föregående år samt 35,7 mkr mot budget 2014. Resultatet visar på en förbättring
gentemot prognosen vid delårsrapporten
med cirka 5,2 mkr om man räknar bort uppbokningen av sluttäckningen av Malungs
deponi på 15 mkr.
Kommunens verksamheter redovisar
ett underskott på cirka 26,6 mkr exklusive
markenheten. Det stora underskottet finns
främst inom socialnämnden (–16,7 mkr),
där individ- och familjeomsorgen redovisar
ett underskott på 15,7 mkr. Det är fortfarande många och dyra placeringar inom individ- och familjeomsorgen. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett litet underskott
på 0,7 mkr och som beror på en anslutningsavgift för fjärrvärme på 1,5 mkr vilket är
en engångskostnad. Service- och teknik redovisar även i år ett stort underskott på cirka
5,7 mkr, vilket beror på att inga uppdrag har
tagits bort i förhållande till den oförändrade
budget som erhållits de senaste åren.
Finansförvaltningen med skatteintäkter
och generella statsbidrag tillsammans redovisar ett litet överskott på 1,7 mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag ger ett överskott
på cirka 1,8 mkr och finansförvaltningen ett
litet underskott på cirka 0,1 mkr. En större
jämförelsestörande post som påverkat resultatet negativt är en uppbokning på 15 mkr för
sluttäckning av Malungs deponi.
En bedömning har tvingats göra på grund
av integrationsproblem mellan kommunens
fakturahanteringssystem och ekonomisystemet. Det har skapat problem gällande periodiseringar mellan åren vilket utmynnat att
en differens har uppkommit i balansen och
leverantörsskulden med cirka 7 mkr. Bedömningen är att kostnaderna och resultatet
ligger rätt trots differensen. Bedömningen är
baserad utifrån att cirka 5 mkr av de 7 mkr
har stämts av och ligger rätt. Även resultatet följer den prognos som varit under hela
året. Kostnadsnivån för perioderna nov–dec
2014 samt jan–feb 2015 ligger i samma nivå
som tidigare år och därmed finns inga större
avvikelser som kan peka på att kostnaderna
ligger fel periodiserade.
Balanskravet
Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de kommande
tre budgetåren. Enligt gällande regelverk ska
realisationsvinster och andra extraordinära
poster som inte utgör del av den löpande
27
Förvaltningsberättelse
Utveckling av nettokostnader
och skatteintäkter
Balanskravsutredning tkr
Årets resultat enligt resultaträkning
20142013
–32 738
–78
”Justering av jämförelsestörande poster:”
Markenheter – försäljning av tomter
%
7
4
–4 554
Realisationsvinster –279
–27
2
Ändrad RIPS-ränta
0
502
1
–38 059
–4 157
Aktieägartillskott Ärnäshedens fastighets AB
3
2,01
0
2,66
0
–0,37
Nettokostnadsutveckling
Skatte- och statsbidragsökning
400
Sluttäckning av Malungs deponi 15 000
0
–23 059
–3 757
Medel till resultatujämningsreserven
0
0
Medel från resultatujämningsreserven
0
3 757
–23 059
0
60 000
Balanskravsunderskott från tidigare år
0
0
56 000
Summa
00
54 000
Balanskravsresultat att reglera
–23 059
0
1,35
20102011 20122013 2014
Resultat synnerliga skäl
Årets balansresultat
2,48
1,68
1,11
–1
Synnerliga skäl
5,57
5
–5 042
Justerat resultat enligt balanskravet
6,42
5,88
6
Nettokostnadsutveckling
per invånare
Källa: kolada
kr
ca 59 600
58 000
52 000
56 191
55 450
52 800
52 122
50 000
48 000
46 000
verksamheten avräknas mot balanskravet.
För året uppgår dessa enligt Malung-Sälens
kommun till 279 tkr för realisationsvinst vid
försäljning av anläggningstillgång. Markenhetens realisationsvinst på försäljning av
exploateringstomter ska även avräknas och
årets realisationsvinst av försäljningen uppgick till 5 042 tkr. Beslut om synnerliga skäl
bör göras för uppbokningen av sluttäckning
av Malungs deponi på 15 mkr, vilket innebär
att kommunens resultat efter synnerliga skäl
blir ett underskott på 23 059 tkr och som
ska återställas inom tre år.
Riksdagen tog beslut under 2012 att
kommunerna ska ha möjlighet från och
med bokslut 2013 att inrätta en resultatutjämningsreserv (RUR) för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Det blev även
möjligt att reservera överskott upparbetade
från och med räkenskapsåret 2010. För
Malung-Sälens kommun innebar det att
kommunen kunde reservera 9 674 tkr från
2011 års goda resultat vilket också beslutades av kommunfullmäktige i nov 2013.
Då det justerade resultatet 2013 efter
synnerliga skäl och avsättning till pensionsreserv var negativt med 3 757 tkr hade
kommunfullmäktige möjligheten att besluta om att disponera 3 757 tkr av de 9 674
tkr som fanns i reserven. Vid disponering
av reserven återställdes det egna kapitalet
enligt balanskravet. Kvar av reserven efter
disponering är 5 917 tkr för 2014 och kommande år.
Enligt de lokala riktlinjerna för resultatutjämningsreserven (RUR) får reserven endast
disponeras om det råder lågkonjunktur. Det
beräknas genom att jämföra kommunens
skatteutveckling för året med rikets genomsnittliga utveckling de senaste 10 åren.
Kommunens utveckling har varit 3,6 procent
medan rikets snitt är 3,1, vilket innebär att
kommunen inte kan disponera några medel
från resultatutjämningsreserven för 2014.
Tabellen ovan visar balanskravsutredningen för 2014 enligt balanskravet och vilka jämförelseposter som räknats bort.
Nettokostnads­utveckling
Utvecklingen av intäkter
och kostnader
En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande
intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt
än skatteintäkter och statsbidrag.
Under 2014 ökade nettokostnaderna för
den löpande verksamheten med 5,6 procent medan skatteintäkter och statsbidrag
minskade med –0,37 procent. Nettokost-
44 000
42 000
20102011 20122013 2014
Malung-Sälen
Turism- och besöksnäringskommuner
Dalarnas län
Riket
Självfinansieringsgrad för
kommunens nettoinvestering
%
120
Källa: kolada
100
100
80
60
40
68,8
64,2
40,7
44,3
20
9,1
0
20102011 20122013 2014
Malung-Sälen
Turism- och besöksnäringskommuner
Dalarnas län
Riket
nadsutvecklingen har de senaste åren ökat
betydligt kraftigare än skatteintäkterna och
statsbidragen på grund av bland annat kommunens negativa befolkningsutveckling, demografiutveckling samt medborgarnas krav.
Under de senaste tre åren har nettokostnaderna ökat med hela 14,8 procent medan
28
Förvaltningsberättelse
skatteintäkter och statsbidrag endast ökat
med 3,5 procent vilket är en kraftig negativ
utveckling och ohållbar för framtiden. Kommunen står inför en stor utmaning att anpassa sina verksamhetskostnader efter de
årliga medel som kommunen förfogar över,
för att nå en ekonomi i balans.
kostnadsnivå för kommunen. Under 2014
utmynnade uppdragslistan i att kommunstyrelsen beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en kommunplan 2025 där
förvaltningen ska peka ut strategiska vägval
som ger en grund för långsiktigt hållbar utveckling för kommunen.
Nettokostnad per invånare
Investeringsredovisning
Ett mått som ofta används i kommunala jämförelser är nettokostnad per invånare för hela
verksamheten. I diagrammet, på sidan 27,
syns nettokostnadsutvecklingen i kronor per
invånare för Malung-Sälens kommun. Under
senare år har nettokostnaderna per invånare
årligen stigit vilket även gäller för 2014. Nettokostnaden per invånare har ökat med cirka
4,1 tkr till cirka 59,6 tkr. Den stora ökningen
beror bland annat på uppbokningen av sluttäckningen av Malungs deponi på 15 mkr.
Ett uppdrag under 2012 gavs till kommun­
chefens ledningsgrupp att se över kommunens strukturella kostnader, som idag ligger
betydligt högre än jämförbara kommungrupper. Syftet med översynen är att verksamheterna måste effektiviseras och komma ner till
den kostnadsnivå som kommunen långsiktig kan bära. Detta krävs för att inte fortsätta
redovisa underskott i framtiden. Under 2013
ledde översynen till att kommunstyrelsen beslutade om en uppdragslista med 43 olika
uppdrag till verksamheterna. Uppdragen
ligger till grund för möjliga effektiviseringar
och besparingar för att nå ner till en rimlig
Skattefinansieringsgraden av investeringarna mäter hur stor andel av investeringarna
som kan finansieras med de skatteintäkter
som återstår när den löpande driften är finansierad. Det generella målet och i enlighet med god ekonomisk hushållning är att
nå 100 procent varje år, vilket innebär att
kommunen kan skattefinansiera samtliga
investeringar. Det innebär i sin tur att kommunen inte behöver låna till investeringarna
och att kommunens långsiktiga finansiella
handlingsutrymme stärks.
Avskrivningsmedlen bidrar tillsammans
med årets resultat till att skapa ett utrymme
för investeringar. Relationen mellan denna
summa och de faktiska nettoinvesteringarna
ger en indikation på om investeringsvolymen
leder till påfrestningar på skuldsättningen eller likviditeten.
Malung-Sälens kommun självfinansieringsgrad för nettoinvesteringarna blev negativ
(–8,7%) på grund av det stora negativa resultatet och fortfarande relativ hög investeringsnivå (41,4 mkr) jämfört med årets avskrivningar (29 mkr). Det innebär att all investering
blev finansierad med lånade medel. Avgiftsfinansierade investeringar uppgick till 6,5 mkr
och de skattefinansierade investeringarna
till strax under 35 mkr som är enligt planen
men som avviker från det finansiella målet att
investeringsnivån inte ska överstiga årets avskrivningar. Största utgiftsposten är om- och
tillbyggnad av lokaler för grund- och förskolor.
Ombyggnaden av Rosengrensfastigheten är
för att kunna fortsätta bedriva riksidrotts gymnasiet ALP i kommunen, där antalet platser
nu har utökats. Under året har även det nya
industrihuset 5 färdigställts där Normark nu
hyr och bedriver sin verksamhet.
Prognossäkerhet
Kommunens prognoser har tidigare år haft
liknande mönster där en viss försiktighet
funnits i början av året. Prognosutvecklingen 2014 har varit mer jämn och ganska oförändrad från tertialen till bokslutet,
med ett underskott på cirka 25 mkr för
verksamheterna. Den lilla förbättringen på
cirka 2 mkr mellan prognosen i tertialen
och bokslutet 2014 beror till största delen
på att barn- och utbildningsnämnden fick
ett bättre resultat gällande gymnasiets interkommunala ersättningar. Bedömningen är att prognossäkerheten har varit bra
och förbättrats jämfört med tidigare år. En
bättre kontroll och medvetenhet finns även
i verksamheterna men kan utvecklas och
stärkas ytterligare.
Största investeringarna under 2014
InvesteringBelopp
Om- och tillbyggnad skidgymnasiet
8,3 mkr
Färdigställande av nytt industrihus i Malung
6,1 mkr
Om- och tillbyggnad Sälens skola
6,0 mkr
Om- och tillbyggnad Ekorren
4,7 mkr
Nya räddningsfordon – räddningstjänsten
4,2 mkr
Ny flispanna – Bompabacken
3,1 mkr
Kulvert fjärrvärme till MSG
2,4 mkr
Ombyggnation Gator och vägar
1,8 mkr
Utbyte gatubelysning
0,9 mkr
E-handel/Inköpssystem
0,6 mkr
Renovering Malungs ishall
0,6 mkr
29
Ökad prognossäkerhet är ett ständigt utvecklingsarbete, Under de senaste åren
har ett arbete pågått med att utveckla
gemensamma uppföljningsmallar, analys­
verktyg samt rutiner och arbetssätt för
verksamhetsekonomernas stöd ut till verksamheterna. 2014 har samtliga nämnder
arbetat med samma uppföljningsmallar och
analysverktyg. Även arbetet med att öka
kraven på verksamheterna/nämnderna att
utveckla och förbättra åtgärdsplanerna vid
prognosavvikelser har fortgått. Åtgärdsplanerna har blivit bättre men kan fortfarande
utvecklas.
Prognosavvikelse jämfört med budgeten
VERKSAMHETERNAS
BUDGET 2014 Tertialrapport
Delårs
Bokslut
PROGNOSSÄKERHET (tkr)
(jan–april)
rapport2014
(jan–aug)
Kommunstyrelsens verksamheter* 103 342
111 802
110 352
110 572
Barn och utbildningsnämnd
218 163
219 506
220 263
218 868
Socialnämnd
209 380
225 380
226 380
226 101
Kulturnämnd
8 615
8 615
8 615
8 491
Miljönämnd
2 141
1 987
1 787
1 240
Byggnadsnämnd
3 457
3 326
3 557
3 227
Räddningsnämnd
13 931
13 709
13 931
13 854
906
1 150
1 143
1 199
559 935
585 475
586 028
583 552
Överförmyndarnämnd
Summa verksamheterna:
* Uppbokningen av sluttäckning av deponi på 15 000 tkr har exkluderats som en jämförelsestörande
post för en bättre jämförelse.
Kapacitet
Kommunalskatt
Kommunen höjde skatten år 2010 med 50
öre, från 21,81 kr till 22,31 kr. Ett av kommunens finansiella mål är att kommunalskatten ska vara oförändrad under planperioden
2010–2014. Under år 2013 beslutades att
hemsjukvården skulle flyttas från landstinget
till kommunal regi från och med den 1 januari
2013, vilket reglerades med en skatteväxling
på 23 öre till 22,54 kr. Ingen skattehöjning
gjordes under 2014 och skattesatsen i Malung-Sälens kommun ligger något under
snittet både för Dalarnas län (12 öre) samt
Skattesats
kr
Källa: kolada
22,80
22,72
22,66
22,54
22,60
22,40
22,20
22,31
22,31
22,31
22,00
21,80
21,60
21,40
21,81
21,45
21,59
200920102011201220132014
Malung-Sälen
Turism- och besöksnäringskommuner
Dalarnas län
Riket
för kommungruppen ”Turism- och besöksnäringskommuner” (18 öre) men betydligt
högre än snittet för riket (95 öre).
Eget kapital
Det egna kapitalet minskade kraftigt från
323,1 mkr till ca 290,3 mkr under 2014 för
den kommunala förvaltningen. Eget kapital
motsvarar cirka 29,1 tkr per invånare.
Långfristiga skulder
Långfristiga skulder har minskat något med
cirka 9,4 mkr från 335,5 mkr till cirka 326
mkr, vilket betyder att långfristiga skulder
per invånare har minskat något från 33,3
tkr per invånare till 32,7 tkr. Det beror på att
kommunen inte gjort någon nyupplåning
men amorterat under året.
Kostnaderna för lånen ligger fortfarande på
en relativt låg nivå på grund av att räntorna
är fortfarande rekordlåga. Räntehöjningar
som många har spått de senaste åren uteblev även för 2014. Kommunen har under
de senaste åren i enlighet med den beslutade finanspolicyn strategiskt bundit sina
nyupplåningar för att få merparten av lånen
bundna. Tidigare var merparten av lånen
rörliga vilket varit bra kostnadsmässigt, men
samtidigt inte bra på sikt. Framtida lån kommer att fortsätta att bindas till längre löptider.
Låneskulden kommer troligtvis att fortsätta
att öka lite de närmsta åren. Det beror främst
på investeringsbehovet inom fastighetsverksamheten men även för att kunna göra andra
strategiska förändringar för att anpassa kommunens verksamheter för att nå en ekonomi i balans. Det är investeringsvolymen som
bestämmer hur mycket lån som kommer att
upptas under året. Kommunen har en betydligt högre skuld per invånare än jämförbara
kommuner. Anledning är att kommunen har
en mycket stor verksamhet för vatten och avlopp samt renhållning i relation till invånarantalet. Kommunen har en revers mot VA-bolaget på ca 133 mkr, vilket är cirka 13,3 tkr
i skuld per invånare. Om man tar hänsyn till
reversen ligger kommunen ungefär som turist- och besöksnäringskommunerna med en
skuld på cirka 20 tkr per invånare.
Soliditet
Soliditeten beskriver kommunens ekonomiska styrka på lång sikt och vilken beredskap som finns för eventuella framtida
resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Den anger i vil-
30
Förvaltningsberättelse
ken grad som kommunen finansierat sina
tillgångar med eget kapital. Förändringarna
i detta finansiella mått är därmed beroende av investeringstakt, nyupplåning, andra
skuldförändringar samt det ekonomiska resultatet. En jämn och hög soliditet verkar
stabiliserande i ekonomin och ger förutsättningar för låga finansieringskostnader.
Soliditeten i Malung-Sälens kommun har
minskat från 38,4 procent till cirka 36,1
procent, vilket främst beror på det stora
negativa resultatet. Kommunfullmäktige
beslutade i september 2013 om nya finansiella mål för 2014 och framåt, där målet för
soliditeten justerades till att inte understiga
40 procent vilket inte kommer att kunna
infrias utifrån det ekonomiska läget med
befolkningsutveckling samt det stora investeringsbehovet.
Kommunen har ett stort skogsinnehav
på cirka 15 000 ha till ett värde på cirka 240
mkr som inte är upptaget i balansräkningen. Skulle värdet av skogsinnehavet räknas
med i balansräkningen blir soliditeten betydligt bättre och hamna på cirka 51 procent lika som genomsnittet i landet.
Risk
Kassalikviditet
Ett mått som mäter kommunens kortfristiga betalningsförmåga är kassalikviditeten,
där det generella målet är att ligga på minst
100 procent. Kommunfullmäktige har fastställt i de finansiella målen att kassalikviditeten inte ska understiga 80 procent.
Kommunens kassalikviditet uppgick vid
utgången av 2014 till cirka 65 procent, vilket är en klar försämring jämfört med föregående år, då nivån var 94 procent. Den
markanta försämringen beror på det stora
negativa resultatet, högre investeringskost-
nader än avskrivningarna samt att ingen
nyupplåning har gjorts under året. Försämringen innebär att en nyupplåning behövs
under 2015 för att återfå en rimlig kassalikviditet för framtiden. Det kommer att förbättra det finansiella målet att stärka likviditeten men då på bekostnad av en sämre
soliditet.
Borgensåtagande, mkr 2014
2013
Malungshem AB
264,1 265,3
Malungs Elverk AB
1,4
10,7
Sälen Centrum HB
34,9
19,2
”Vatten & Avfall i
Malung-Sälen AB”
80,0
80,0
Övriga
39,338,1
Totalt
419,7413,3
Lån och genomsnittsräntan
Den lilla ökning av borgensåtagande som
skett mellan 2013 och 2014 beror på att
kommunen beviljade en ökning av borgen
för bolaget Sälen Centrum HB med 21 mkr
under 2013 för en ombyggnad av vårdcentralen i centrumhuset i Sälen men den utnyttjades inte förrän 2014. Malungs Elverk
har minskat på sin kredit där kommunen
har borgat. Planen är att avyttra krediten
helt till 2015.
Kommunens genomsnittsränta var 2,5
procent för 2014. Genomsnittsräntan har
de senaste åren sjunkit lite i och med finansvärldens utveckling, där styrräntor
har sänkts och legat på en rekordlåg nivå,
vilket har varit ekonomiskt gynnsamt. Den
största delen av lånestocken har tidigare
varit obunden men under de senaste åren
har de nya lånen bundits på längre sikt för
att säkra en stabilare ränteutveckling. Enligt
finanspolicyn ska kommunen ha minst 50
procent av lånestocken bunden. Vid årets
slut var cirka 54 procent av lånestocken
bunden och även framtida lån kan komma
att bindas på längre sikt för att hålla över
50 procent. Kommunen har sammanlagt
18 olika lån till ett belopp på cirka 330 mkr,
där 11 lån är rörliga och 7 är bundna. 2015
förfaller ett lån på 20 mkr och 2016 ett lån
på 11 mkr.
En ny lag infördes under 2011. Den innebär
att kommunerna ska ta ut en borgensavgift
av sina kommunala bolag vid ställd borgen.
Malung-Sälens kommun har inväntat ett
flertal större utredningar under de senaste
åren innan man i september 2013 beslutade i kommunfullmäktige om en generell
borgensavgift på 0,20 procent av utnyttjad
borgen. Under året har kommunen fått in
cirka 810 tkr i borgenavgift.
Soliditet
Kassalikviditet
Källa: kolada
Källa: kolada
%
35 000
33 335
32 695
30 000
47
45
22 631
43
20 000
120
100
46,7
43,8
60
10 000
Malung-Sälen
Turism- och besöksnäringskommuner
Dalarnas län
Riket
77,4
64,5
40
38,4
36,1
35
20102011 20122013 2014
80,3
58,7
39
37
94,1
80
46,1
41
15 000
Källa: kolada
%
51
49
26 637
22 346
Den lagstadgade blandmodellen för redovisning av pensionsförpliktelser innebär att
pensioner intjänade före 1998 inte redovisas
som skuld i balansräkningen utan som en
ansvarsförbindelse. Under året sänktes inte
RIPS-räntan igen som föregående år, vilket
innebär att skulden inte ökar i samma omfattning som föregående år. Totalt har pensionsåtagandet minskat med cirka 11 mkr.
Borgensåtagande
Långfristiga skulder (kr/inv)
kr
25 000
Pensionsåtagande
20102011 20122013 2014
Malung-Sälen
Turism- och besöksnäringskommuner
Dalarnas län
Riket
20
20102011 20122013 2014
Malung-Sälen
Turism- och besöksnäringskommuner
Dalarnas län
Riket
31
Förvaltningsberättelse
Pensionsåtagande, mkr 2014
Pensioner vilka redovisas
som avsättning **
5,4
6,3
Pensioner vilka redovisas
som kortfristiga skulder 15,3
14,5
Pensioner inom linjen,
intjänade före 1998*
Nämndernas skattning av utfallet för arbetet med internkontroll 2014
2013
Svag ”Tillfredställande”
Mycket god
Kommunstyrelsen•
•
•
Service- och teknikförvaltningen
Barn- och utbildningsnämnden 220,2
God
230,9
Socialnämnden •
Totalt240,9
251,7
Kulturnämnden•
Avser pensionsåtagande exklusive löneskatt
*”Pensioner inom linjen, intjänade före 1998”
är med i balansräkningen.
**Från år 2010 har uppbokning av pensioner
till politiker beräknats. Politiker har tidigare
inte beräknats.
Under 2011 kunde kommunen enligt de finansiella målen avsätta 6 mkr för pensioner
tack vare det goda resultatet på 22 mkr.
Någon avsättning för 2012 och 2013 gjordes inte. För 2014 kommer ingen avsättning heller att kunna göras på grund av det
negativa resultatet. Det innebär att kommunfullmäktiges mål om en pensionsavsättning på 20 mkr för planperioden (mandatperioden) 2011–2014 inte uppnås.
Leasingåtagande
Överlag löper leasingavtalen över en period
om tre år och klassificeras som operationella leasingavtal. I huvudsak omfattar kategorin fordon, inventarier, kopieringsmaskiner och telefonväxel. Avtalade framtida
operationella leasingavgifter ligger på cirka
10 mkr per år, vilket är en markant ökning
från tidigare år. Ökningen beror bland annat på att fler äldre ägda bilar byts ut mot
leasingbilar. Även gymnasiets och grundskolans nya strategi ”ett till ett” startades i
början av året, där datasalar togs bort och
istället ersattes med en egen dator (laptop)
per elev. Avtal har tecknats om att leasa
datorerna under en tre årsperiod.
Kommunen har ett leasingavtal som klassificerats som finansiellt från och med år
2008. Ett finansiellt leasingavtal innebär att
kommunen tagit på sig samma finansiella
och värdemässiga ansvar som om anläggningen köpts. Avtalet avseende Malungs
vårdhem är tecknat år 2003 och under år
2008 ändrades redovisningsprincipen för
avtalet. Innevarande års resultat har belastats med 1 161 tkr (1 327 tkr år 2013) i
kostnader, utöver amortering av skuld för
det finansiella leasingavtalet.
•
Byggnadsnämnden Miljönämnden•
Räddningsnämnden•
Överförmyndarnämnden
Minimilease- 2016–
avgifter, tkr 2015 2020
Malungs
vårdhem
2021–
1 715 9 803 28 671
Avser avtalade finansiella
minimileaseavgifter
Kontroll
Internkontroll
Den interna kontrollen med risk- och väsentlighetsanalyser ska utgöra en del i
kommunens ledningssystem för styrning
och uppföljning av verksamheten. Syftet är
att förebygga och säkerställa att ambitionen om en god hushållning av kommunens
resurser upprätthålls. Det innebär att såväl
verksamhetens ändamålsenlighet och kvalitet som kostnadseffektivitet följs upp.
I Malung-Sälens kommun sker interna
kontroller löpande i nämnderna. Målet var
att samtliga nämnder inför 2014 skulle ha
beslutat om en egen internkontrollplan, där
återrapportering ska ske minst en gång
per år. Detta är ett utvecklingsområde och
en revidering av internkontrollreglementet
har skett i början av året. En kompletterande anvisning för nämndernas arbete
med risk- och väsentlighetsanalys, mallar
för internkontrollplan och kontrollrapporter
har tagits fram. Ovan redovisas nämndernas
självskattning av deras arbete med intern
kontrollen. Till årets uppföljning har Serviceoch Teknikförvaltningen brutits ut från kommunstyrelsen för att redovisa sin egen på
grund av förvaltningens storlek.
Känslighetsanalys
Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett
stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av
den enskilda kommunen, medan andra
ligger utanför kommunens kontroll. Ett sätt
att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys.
Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser:
Även oförutsedda händelser kan ha stor
inverkan på kommunens ekonomiska utveckling. Det är därför viktigt att upprätthålla en ekonomi i kommunen som har beredskap på såväl kort som lång sikt.
Framtid
Den negativa befolkningsutvecklingen under de senaste åren sätter än tydligare krav
på kommunens förmåga att anpassa verksamheten till rådande ekonomiska situation. År 2014 var det endast 10 kommuner i
Sverige som procentuellt minskade befolkningen mer än Malung-Sälens kommun.
Det förändringsarbete som inleddes under
KÄNSLIGHETSANALYS
Händelse
•
Förändring +/– tkr
• 10 öres förändring av kommunalskatten • Förändrat invånarantal med 100
• Löneförändring med 1 procent inkl PO
• Förändrad upplåning med 10 mkr
• 10 heltidstjänster
1 800 tkr
4 950 tkr
4 300 tkr
250 tkr
4 350 tkr
32
Förvaltningsberättelse
Förvaltningen har
ett uppdrag att
ta fram en
kommunplan 2025
för att få en mer
långsiktig strategi
för kommunen.
2012 avseende kommunens strukturella överkostnader (strukturkostnader är sådana kostnader som beror på faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, den geografiska strukturen med mera) har under
2014 utmynnat i en omfattande uppdragslista. Uppdragslistan tar sikte på en ekonomi i balans senast år 2016. Under hösten gavs även förvaltningen ett uppdrag att ta fram en kommunplan 2025 till hösten 2015 för att få fram en mer långsiktig strategi för kommunen. För
att Malung-Sälens kommun ska ha en god ekonomi krävs bra uppföljning och hushållning
med befintliga resurser. Kommunens medarbetare är centrala för att hitta vägar för att tillgodose kommuninvånarnas behov av service under ekonomisk kontroll. Ett centralt projekt för
att systematisera förbättringsarbetet pågår.
Tillgången på framtida arbetskraft är en annan utmaning för kommunen. Det påbörjade
arbetet med utveckling av medarbetarskap och kompetensförsörjning blir viktiga för att
Malung-Sälens kommun ska kunna rekrytera nya medarbetare i tillräcklig omfattning med
tanke på de stora pensionsavgångar som väntar.
Arbetet med att utveckla styrning och uppföljning behöver fortsätta i syfte att ha mer
fokus på resultat ur ett medborgarperspektiv. Uppdragen att utarbeta servicedeklarationer,
att systematisera synpunktshantering och medborgardialog minskar gapet mellan invånarnas förväntningar och den service som levereras.
För Malung-Sälens kommun handlar framtiden om att säkerställa en robust finansiering
av den gemensamma välfärden, att driva på ett hållbart och attraktivt samhällsbyggande
som bidrar till utveckling och tillväxt samt om att mobilisera resurser för att möjliggöra livskraft och framtidstro utifrån en ständigt föränderlig omvärld.
Finansiell analys koncernen
Koncernen visar ett negativt resultat på 16,3 mkr, vilket är en försämring mot föregående
år med cirka 35 mkr. Den stora resultat förändringen beror till största delen på kommunens
stora underskott på nästan 33 mkr jämfört med 2013 som endast var ett litet underskott
på 0,1 mkr. Malungs Elverk AB fortsätter att ge stora positiva resultat (22,1 mkr). Övriga
bolag redovisar ett litet positivt resultat, förutom Ärnäshedens Fastighets AB och Gustols
AB, som redovisar ett mindre negativt resultat på 0,1 mkr. Koncernen har tidigare gjort ett
överskott på cirka 73,2 mkr för de fem senaste åren mellan 2014–2010, vilket visar på en
finansiell styrka.
Resultat per koncernenhet, mkr
Koncernresultat de
senaste fem åren
Malung-Sälens kommun
Mkr
20132012
–0,1
–18,4
1,3
30
Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB
0,6
0,0
0,0
20
Malung Sälen Turism AB
0,1
0,4
0,1
10
Gustols AB
–0,1
0,0
–0,1
Ärnäshedens Fastighets AB
–0,1
–0,2
–
Elimineringar
–6,6
–7,313,3
–16,3
18,621,2
–20
–16,3
–10
18,7
2,6
21,2
25,0
0,5
12,7
23,2
Malungshem AB
37,0
22,0
40
0
Malungs Elverk AB
2014
–32,7
20102011 201220132014
Koncernresultat
33
Förvaltningsberättelse
Kapacitet
Soliditet
Egna kapitalet
%
För koncernen minskade det egna kapitalet totalt i och med årets resultat med 16,3 mkr
till 545,6 mkr.
42
41
40,3
40,2
39,8
40
39
Eget kapital per koncernenhet, mkr
38
2014
20132012
37
Malung-Sälens kommun, förvaltningen
290,3
323,0
323,1
36
Malungs Elverk AB
255,0
239,5
223,3
35
Malungshem AB
30,2
29,7
27,2
34
Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB
10,5
3,0
3,0
Malung Sälen Turism AB
0,9
0,8
0,4
Gustols AB
0,1
0,2
0,2
1,0
0,0
Ärnäshedens fastighets AB
0,9
Elimineringar
–42,3
–35,3–33,9
Summa
545,6
561,9543,3
36,3
35,4
20102011 20122013 2014
Kassalikviditet
%
120
115,0
104,1
100
96,5
Soliditet
För koncernen har soliditeten sjunkit något
från 36,3 procent till 35,4 procent vilket beror främst på koncernens negativa resultat
för skulderna minskade något, cirka 6 mkr
jämfört med 2013 och det är de kortfristiga
som sjunkit medan de långfristiga är oförändrad. Trenden pekar på att soliditeten troligtvis
kommer att sjunka ytterligare de kommande
åren, bland annat på grund av de stora investeringsbehoven som finns och därmed
ökande lån. Även kommunens ekonomiska läge kommer att innebära svårigheter att
göra positiva resultat. Det är endast Malungs
Elverk AB som fortfarande ger mycket höga
positiva resultat.
Risk
För koncernen har kassalikviditeten försämrats under året från 115 procent till 96,5 procent, vilket är strax under det generella målet
om minst 100 procent i kassalikviditet. Minskningen beror främst på att kommunenen inte
gjorde någon nyupplåning under året trots
att investeringsnivån låg cirka 12 mkr mer än
avskrivningarna. Även kommunens stora underskott påverkar likviditeten negativt.
Lågfristiga skulder
För koncernen ligger de långfristiga skulderna näst in till oförändrat en minskning med
endast 0,4mkr, från 695,6 mkr till 695,2 mkr.
Kommunen minskade sin långfristigaskuld
med ca 10 mkr, Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB ökade med ca 4,5 mkr. Malungshem
AB har under året ökat sina långfristiga skulder med ca 6 mkr. I framtiden kan de långfristiga skulderna komma att öka, främst på
grund av stora investeringsbehov för både
bolagen och kommunen, inte minst för Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB som troligtvis
har stora investeringsbehov i Sälen-området.
Även Malunghem har ett stort investeringsbehov på grund av eftersatt underhåll. Kommunfullmäktige fastställde nya finansiella mål
för perioden 2014–2017 där ett av målen är
att investeringskostnaderna inte ska överstiga kommunens avskrivningar per år och därmed inte behöva öka på låneskulden.
Borgensåtagande
Den ökning av borgensåtagande som skett
mellan 2013 och 2014 beror främst på att
kommunen beviljade en ökning av borgen
för bolaget Sälen Centrum HB med 21 mkr.
En ny lag infördes under 2011. Den innebär att kommunerna ska ta ut en borgensavgift av sina kommunala bolag vid ställd borgen. Malung-Sälens kommun har inväntat
ett flertal större utredningar under de senaste
åren innan kommunfullmäktige i september
2013 beslutade om en generell borgensavgift på 0,20 procent av utnyttjad borgen.
Borgensavgiften gäller från och med 2014
vilket innebär en ökad kostnad för de bolag
där kommunen har borgat för upptagna lån.
Malungshem AB som har störst lån, får en
borgensavgift på ca 530 tkr per år. Totalt
inom koncernen blev borgensavgiften cirka
750 tkr för år 2014.
76,3
80
68,9
60
40
20102011 20122013 2014
Långfristiga skulder
Mkr
800
696
507
600
506
695
589
400
200
0
20102011 20122013 2014
Borgensåtagande, mkr
20142013
Malungshem AB
264,1
265,3
Malungs Elverk AB
1,4
10,7
Sälen Centrum HB
34,9
19,2
i Malung-Sälen AB
80,0
80,0
Övriga
39,338,1
Vatten & Avfall
Totalt
419,7413,3
34
Förvaltningsberättelse
Kontroll
Foto: Malung-Sälens kommun
I koncernen sker interna kontroller löpande i bolagen. Målet var att samtliga koncernbolag
under 2014 ska besluta om en egen internkontrollplan, där återrapportering ska ske minst
en gång per år enligt ägarpolicyn. Detta är ett utvecklingsområde och under 2014 förväntas alla bolag ha beslutat om en internkontrollplan. Revidering av internkontrollreglemente
gjordes under 2013. En kompletterande anvisning för bolagens arbete med risk- och väsentlighetsanalys, mallar för internkontrollplan och kontrollrapporter har tagits fram.
Nedan redovisas bolagens självskattning av arbetet med internkontrollen.
Bolagens skattning av utfallet för arbetet med internkontroll 2014
Svag ”Tillfredställande”
Malungshem AB
Malungs Elverk AB MalungSälen Turism AB
”Planeringen av
en utbyggd
flygplats och ett
handels­centrum
i Rörbäcks­näs
kommer att ställa
stora krav på
kommunen och
flera av bolagen.”
Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB
Ärnäshedens Fastighets AB
God
Mycket god
•
•
•
•
•
Framtiden
Koncernbolagens stora utmaningar är planeringen av en utbyggd flygplats och ett handels­
centrum i Rörbäcksnäs ”Airport center” kommer att ställa stora krav på kommunen och flera
av bolagen. Kommunen behöver arbeta med diverse olika planer, innan en utbyggnad kan
påbörjas. Bolaget Vamas behöver planera och bygga ut sitt vatten och avloppsnät för att
kunna förse Airport Center med deras behov av vatten och avlopp. Även Malungs Elverk
behöver planera och bygga ut sitt elnät för att kunna leverera rätt kapacitet av el.
Bostadsbolaget Malungshem AB brottas fortfarande med en hög vakansgrad av lägenheter, ett uppdämt underhållsbehov och troligtvis stora investeringsbehov i framtiden. Även
höga bokförda värden för fastigheterna innebär stora nedskrivningar och därmed sämre
resultat för framtiden.
Bolaget Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB har förutom Airport Center andra stora utmaningar, där bolaget i framtiden kommer att överta ett flertal större privata VA-anläggningar,
samt att verksamhetsområdet kommer att utökas.
35
Övergripande politisk verksamhet
Supervalåret 2014
Uppdraget
Den övergripande politiska verksamheten i Malung-Sälens kommun utgörs av:
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige beslutar i frågor av övergripande och principiell natur bland annat kommunens övergripande mål, budget och storleken på kommunalskatten, samt väljer ledamöter i kommunens
nämnder och styrelser.
Kommunfullmäktiges revisorer granskar all verksamhet som bedrivs inom nämnderna, om
denna bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. De
ska även pröva om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. Revisorerna lämnar varje år en revisionsberättelse och utifrån denna beslutar
sedan kommunfullmäktige om nämnderna kan beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret.
Valnämnden är en facknämnd som ska genomföra allmänna val och folkomröstningar. I
valnämndens uppdrag ingår även frågor om likabehandling och demokrati. Valnämnden ska
även genomföra de folkomröstningar som riksdag eller kommunfullmäktige beslutar om.
Kommunstyrelsen är kommunens verkställande organ och ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut verkställs, samt förbereder de ärenden som ska behandlas i fullmäktige.
Kommunstyrelsen har, förutom det rent allmänna ansvaret, ansvar för gemensamma administrativa verksamheter, skog och mark samt service och teknik.
Viktiga händelser
Kommunfullmäktige fick under året information om bland annat projekt Faure, godstrafik på
Västerdalsbanan, Attefallshus, uppföljning av kommunens klimat- och energiarbete, gymnasiesamverkan samt resultaten från Kommunens kvalitet i korthet. Kommunfullmäktige
fattade under året beslut om ägardirektiv och bolagsordningar för de kommunala bolagen
samt om allmänt reglemente och arbetsordning för nämnderna. Nya reglementen fastställdes gällande partistöd och den nya kultur- och fritidsnämnden. Under hösten togs beslut om
omorganisation av Transtrands räddningskår.
Direkt efter sommaren togs beslut om politisk organisation för kommande mandatperiod.
Det nyvalda kommunfullmäktige började sin tjänstgöring under oktober 2014. Val till alla
styrelser och nämnder samt övriga organ skedde under november och december. Beslut
om avfallsföreskrifter samt beslut om bredbandsstrategi togs vid kommunfullmäktiges avslutande sammanträde i december. Då togs även beslut om verksamhetsplan och budget för
perioden 2015–2018.
Ungdoms- och demokratiberedningen har under året fortsatt arbetet med att stärka
ungdomars delaktighet och inflytande i Malung-Sälens kommun. Ungdomsmentorerna har
besökt kommunfullmäktige för att där berätta om sitt arbete och ges möjlighet att samtal
med ledamöterna.
I december genomfördes för första gången en demokratidag för ungdomar i Malung-Sälens kommun. Syftet var att skapa ett forum där ungdomar kan göra sina röster hörda och
bidra till kommunens utveckling. Politiker och tjänstemän träffade ett 50-tal skolungdomar
i åldern 12–18 år. Under dagen fokuserade diskussionerna på ett antal i förväg bestämda
ämnen som diskuterats i klasserna. Det rörde frågor som ungdomars syn på skola, fritid,
samhällsplanering, trafik men även bilden av Malung-Sälens kommun.
Revisorerna har förutom granskningar av årsredovisning och delårsrapport genomfört särskilda granskningar av ”barn och unga med fokus på placeringar” samt ”kommunstyrelsens
styrning, uppföljning och kontroll av de egna verksamheterna”. Besök i nämnder och styrelse
har genomförts.
Valnämnden har genomfört ”supervalåret” 2014. I maj ägde val till Europaparlamentet
rum och i september de allmänna valen till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige.
Ett antal frågor som har bäring på det praktiska genomförandet av de båda valen har behandlats av nämnden.
För första gången
genomfördes
en demokratidag
för ungdomar.
36
Övergripande politisk verksamhet
Kostnader, intäkter och netto (tkr)
KOSTNADER
INTÄKTER
NETTO
Bokslut Bokslut Bokslut
2012
2013
2014
30 883
27 192
28 357
Budget
2014
Diff mot budget
27 674
–683
930
1 283
1 686
1 350
336
29 953
25 909
26 671
26 324
–347
Kommunstyrelsens verksamhet 2014 har präglats av ett intensifierat arbete med att nå ökad följsamhet till de ekonomiska förutsättningarna för kommande planperiod. Planenliga dialoger med
nämnderna har genomförts vid två tillfällen i syfte att åstadkomma
samsyn inför budgetarbetet 2015 och framåt. Kommunstyrelsen
beslutade under hösten 2014 att påbörja arbetet med Kommunplan 2025, ett strategidokument för planering av kommunal verksamhet på tio års sikt. Kommunstyrelsen lämnade även ett uppdrag till kommunchefen att se över förvaltningsorganisationen inför
år 2016.
Kommunstyrelsens uppsiktsplikt har fullföljts bland annat genom
återkommande redovisningar från nämnderna vid kommunstyrelsens sammanträden.
Arbetet med färdigställande av ägardirektiv och bolagsordningar
för de kommunala bolagen skedde under våren.
Ekonomisk analys
Revisionen och kommunfullmäktige redovisar ett positivt utfall för
året på cirka 230 tkr. Valnämnden har ett litet underskott på 35 tkr.
Kommunstyrelsen visar ett underskott på cirka 540 tkr. Underskottet hänförs till största del av ökad blockhyra och finansiering av
socialnämndens verksamhetsutredning.
Framtid
Kommunfullmäktige har prioriterat ett antal åtgärder för år 2015.
Åtgärderna har koppling till de övergripande inriktningsmålen för
perioden. Kommunstyrelsen har ett samordnande ansvar för att
åtgärderna verkställs.
Kommunens finanser
• Fortsatt minska de strukturella överkostnaderna
i verksamheterna.
• Minska bemanningen och begränsa vikarieförsörjningen
• Fortsatt iaktta största restriktivitet med nyanställningar.
Hållbar tillväxt
• Fortsatt arbeta med Kommunplan 2025.
• Fortsatt utveckla Näringslivskontorets verksamhet och näringslivssamverkan med beaktande av landsbygdsutveckling och
möjligheterna i SITE-området..
• Säkerställa att miljö- och naturvårdsfrågorna naturligt finns med
i hela planberedningsprocessen och att ”en dörr in” utvecklas.
• Färdigställa en kommunal vindbruksplan.
• Färdigställa en kommunal VA-plan.
• Fortsatt arbeta med införande av källsortering i Sälenfjällen.
• Utifrån kommunens bredbandsstrategi i bred samverkan arbeta
för ökad bredbandskapacitet i Malung-Sälens kommun.
• I bred samverkan med andra aktörer arbeta för godstransporter
på Västerdalsbanan från terminalområdet i Malungsfors.
• Påbörja arbetet med att miljöcertifiera kommunens skogar.
Kvalitet
• Fortsatt arbeta med plan för kostorganisationen och implementering av kommunens måltidspolicy, med fokus på när-, lokalproducerade och ekologiska alternativ.
• Se över möjligheten till egenproducerad pensionärsmat (”Sala-­
maten”.
• Utifrån socialnämndens verksamhetsutredning arbeta fram planer och strategier för kommande behov i äldreomsorgen.
Kompetens
• Fortsatt arbeta strategiskt med personal-, rekryterings- och
kompetensutvecklingsfrågor samt fortsatt utveckla introduktionen för nya medarbetare.
• Fortsatt arbeta med moderniserade former för samverkan med de
fackliga organisationerna.
• Utreda utvidgat samarbete med andra kommuner, framför allt
Vansbro, inom administration, gemensamma system, tvärsektoriell service och specialfunktioner.
Demokrati
• Fortsatt utveckla demokrati-, inflytande- och delaktighetsfrågorna
genom att skapa former och strukturer för medborgarinflytande,
samt utveckla kommunfullmäktiges arbetsformer.
37
Kommunstyrelseförvaltningen
Uppdraget
Kommunstyrelseförvaltningen omfattar kommunkansliet, personalavdelningen, kontoret för
verksamhetsstöd, näringslivsenheten samt IT-enheten. Samtliga dessa enheter innehåller administrativa resurser såväl för strategiska frågor som för stöd och service internt och externt.
Viktiga händelser
Under 2014 har arbetet med ”supervalåret 2014” satt sin prägel på kommunkansliet. Arbetet
med att färdigställa ett intranät har slutförts. Administrativt stöd har lämnats till arvodes- och
organisationskommittén samt till ungdoms- och demokratiberedningen.
Förvaltningen har haft en central roll i flera utvecklingsprojekt såsom införande av nytt
ärendehanteringssystem, införande av e-handelssystem samt handlingsplan för ständiga
förbättringar.
Personalenheten har fortsatt att arbeta för att optimera verksamhetssystem kopplade
till verksamheterna. Upphandling av pensionsadministration med försäkring har avslutats
under året. En ny medarbetarenkät har genomförts under året. Rekryteringsprocessen har
utvecklats.
Kontoret för verksamhetsstöd har slutfört e-handelsprojektet under 2014. Återkommande utbildningsinsatser inom ekonomi- och upphandlingsområdena har genomförts.
Omfattande insatser har gjorts, både internt och externt till lokala företag, för att bland
annat informera om regelverket kring upphandling. Inom ekonomiområdet har ett arbete
påbörjats för att införa komponentavskrivning. Kontoret driver övergripande kvalitetsarbete
bland annat i form av stöd till kommunens kvalitetsråd.
Näringslivsenheten har fortsatt att arbeta utifrån konceptet ”En dörr in” och en arbetsmodell för företagslots finns nu framtagen. Enheten har varit involverad i ett exportmognadsprojekt under år 2014. Uppdraget att stärka inflyttarservice har pågått och implementeras under 2015.
IT-enheten har under året uppgraderat backupsystemet, satt upp två videokonferensrum samt fortsatt arbetet med att ansluta kommunala byggnader med fiber. Under 2014
har en mobiltäckningsmätning i hela kommunen genomförts.
Ekonomisk analys
Kommunstyrelseförvaltningen redovisar ett underskott på cirka 751 tkr.
Kollektivtrafikkostnaderna blev 2014 drygt 1,9 mkr högre än budget för helåret. Under
2014 skulle upphandlingen av ett nytt kollektivtrafikavtal vara avslutad. Då upphandlingen
överklagades och gjordes om, har 2014 varit ett år med stora svårigheter för kommunen
att prognostisera kostnader. För närvarande pågår en dialog med trafikhuvudmannen för
att skapa större tydlighet i hur kostnader fördelades under året som gick.
Verksamheterna exklusive kollektivtrafiken redovisar ett överskott på cirka 1 174 tkr
Kommunkansliet redovisar ett underskott på cirka 600 tkr. Underskottet beror till största
del på kostnader för funktionen som valförrättare samt utvecklingskostnader för bland
annat intranätet.
Övriga verksamheter redovisar ett överskott vid årets slut. Redovisade överskott i verksamheterna är i första hand att hänföras till lägre lönekostnader på grund av vakanser samt
återhållsamhet med övriga kostnader, främst kurser och konferenser.
Kostnader, intäkter och netto (tkr)
Bokslut Bokslut Bokslut
2012
2013
2014
Budget
2014
Diff mot budget
KOSTNADER
44 826
46 077
46 353
46 241
–112
INTÄKTER
14 446
14 537
13 444
14 083
–639
NETTO
30 380
31 540
32 909
32 158
–751
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Förvaltningschef: Rolf Davidsson
38
Kommunstyrelseförvaltningen
Varav kollektivtrafik
Kostnader, intäkter och netto (tkr)
Bokslut Bokslut Bokslut
2012
2013
2014
Budget
2014
Diff mot budget
KOSTNADER
7 017
7 012
8 199
7 480
–719
INTÄKTER
2 292
1 972
1 044
2 250
–1 206
NETTO
4 725
5 040
7 155
5 230
–1 925
Framtid
Kommunstyrelseförvaltningen ingår i flera strategiska sammahang
med fokus på framtiden. Kommunchefen har ett uppdrag att göra
en förvaltningsöversyn under 2015 i syfte att göra anpassningar
från år 2016.
Personalkontoret intensifierar arbetet med kompetensförsörjning, rekrytering och introduktion samt gör en översyn av lönerevisionsprocessen.
Kontoret för verksamhetsstöd ansvarar för arbetet med Kommunplan 2025 för att ge den politiska organisationen ett underlag
för strategiska val i ett tioårsperspektiv.
Nämndens mål
HÅLLBAR TILLVÄXT
Vi tar systematiskt vara på samordnings- och
samverkansmöjligheter
Näringslivsenheten omfattas för närvarande av en genomlysning
som kan få konsekvenser på enhetens fortsatta uppdrag. Två nya
EU-projekt planeras, W 7- och SITE-projekt.
IT-enheten kommer under året att införa ett integrerat AD i syfte
att få bättre säkerhet och tillgång gällande åtkomst till gemensamma system.
Måluppfyllelse
Se uppföljning av nämndplan för kommunstyrelsen. Redovisningen
omfattar samtliga verksamheter inom kommunstyrelseförvaltningen.
Indikator
Resultat
Måltal
Nyckeltal per verksamhet
Redovisas per
verksamhet
Vi utveckalr inten och extern
kommunikation
Andel nöjda medborgare (NII
38
Ökande
Vi ger utvecklat stöd till inflyttade
Andel nya invånare som är nöjda med mottagandet
Befolkningsutveckling
Ej mätt
–92
Ej satt
Ökande
Vi utvecklar relationerna med näringslivet i
kommunen
Andel nya företag/1 000 inv
Andel nöjda företagare
4,4
NKI 62
Behållen nivå
Ökande
Vi tar miljö- och klimathänsyn i smhällsplanering
och upphandling.
Andel återvunnet material i förhållande till total mängd %
Andel ekologiska livsmedel %
Ej mätt
17
Ökande
Ökande
Vi prioriterar investeringar som möjliggör energieffektivisering och/eller minskade energikostnader.
Energi: kWh per kvm BRA
Energi: GWh (total förbrukning)
Transport: Ton koldioxid per åranställd
Transport: MWh per årsanställd
Andel miljöbilar i kommunorganisationen %
184 (2013)
16,81 (2013)
0,55 (2013)
2,11 (2013)
14
Minskade
Minskade
Minskade
Minskade
Ökande
39
Kommunstyrelseförvaltningen
Nämndens mål
Indikator
Resultat
Måltal
KVALITET
Oförändrat
Ej mätt
Ökande
Vår administration och service internt och
externt, är modern, rationell och har god
kvalitet.
Andel e-tjänster
Vi bedömer kvalitet utifrån tjänstekart­
läggningar och processbeskrivningar.
Andel förbättrede processer
Ej mätt
Andel nöjda medborgare (NRI och NII)
Andel servciedeklarationer
Redovisade synpunkter
NRI 56, NII 38
Nämndkansli KFV
56
Ökande
100 %
Fungerande
rutiner och uppföljning finns
Vi har engagerade medarbetare
Medarbetarindex
73
Ökande
Vi tar vara på och utvecklar alla medarbetares kompetens
Andel kompetensutvecklingsplaner
Ej mätt
100 %
Vi arbetar aktivt med vår framtida kompetensförsörjning
Andel kompetensförsörjningsplaner i förvaltningarna
Ej mätt
100 %
Vi använder effektiva stödfunktioner och
bemanningsverktyg
Andel heltidstjänster
66,3
Ökande
Vi utvecklar nya former för medborgar­
dialog
Andel nöjda medborgare, avser påverkan i SCB:s
medborgarundersökning
Index 36
Ökande
Våra medborgare upplever att de har
tillgång till lättillgänglig information på
hemsidan
Informationsindex
75
Ökande
Vi vidhåller kommunens modell för lokal
utveckling
Antalet aktiva byautvecklingsgrupper
Oförändrat
Ej satt
Vi stödjer projekt via LEADER
Antalet startade LEADER-finansierade projekt
Ej mätt
Ökande
Vi stödjer arbetet med att öka ungdomars
intresse för delaktighet i den kommunala
utvecklingen
Medborgarenkät NII (18–24 år)
33
Ökande
Vi har en ekonomi i balans
Ekonomiskt resultat
–2,7mkr
±0
Vi utvecklar och säkerställer investeringsprocessen
Andel avvikelser per investeringsobjekt, %
Processen
reviderad 2014
Minskande
Vi tydliggör mallar och utvecklar stödverktyg för uppföljning och analys
Prognossäkerhet, %
Ej mätt men
uppföljning visar
god säkerhet
Vi kvalitetssäkrar rapporteringssätt och
resultatredovisning
Följsamhet till styrmodell
Våra brukare är nöjda med vår tillgänglighet
och vårt bemötande
Andel nöjda brukare
KOMPETENS
DEMOKRATI
EKONOMI
Rutin följs
Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt
Ökande
Fungerande
rutin finns
40
Service- och teknikförvaltningen
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Förvaltningschef: Lars Nyberg
Uppdraget
Service- och teknikförvaltningen innehåller
• Energirådgivning och energistrategisk planering.
• Bostadsanpassning av bostäder och lägenheter.
• Fritidsenheten: Ansvarar för sportfält, idrottshallar och simhall.
• Fastighetsavdelningen: Fastighetsförvaltning av kommunens egna fastigheter.
• Måltidsverksamheten: Servera god och näringsriktig mat till förskolor, skolor och äldreomsorgen i kommunen. Tillmötesgå behov av medicinsk specialkost samt önskemål om övrig specialkost så långt det är möjligt. Servera maten på ett trevligt sätt i
måltidsmiljö som är lugn och trivsam.
• Gata/parkenheten: ansvarar för drift och underhåll av kommunens gator och vägar,
41 km gator, 6 km GC-banor, 30 km gångbanor, 1 660 stycken parkeringsplatser och
21 km vägar, varav merparten sköts i egen regi, skötsel och underhåll av kommunens
samtliga grönytor samt merparten av Malungshem ABs ytor. Ansvarar för samtliga
fordon i kommunal ägo, lite drygt 100 st.
• Lokalvårdsenheten utför städningen i nästan alla kommunens lokaler, även på uppdrag åt Malungshem och Vamas.
• Växel/reception handhar alla kommunens inkommande telefonsamtal, samt tar emot
besökare till kommunhuset.
• Nämndskansliet ansvarar för kommunens nämndsadministration. Detta innebär att
nämndskansliet bland annat registrerar och lämnar ut allmänna handlingar, för protokoll vid politiska sammanträden samt bistår förvaltningarna i att utforma och sammanställa beslutsunderlag inför att ärenden ska behandlas av den politiska nivån.
Viktiga händelser
Under året har ett antal om- och tillbyggnadsprojekt avslutats bland annat Sälens skola
och förskolan Ekorren.
Gymnasieskoleområdet har anslutits med fjärrvärme från Värmeverket.
Del av Rosengrensfastigheten byggs om till utbildningslokaler för skidgymnasiet.
Driftsättning av fastighetssystem VITEC påbörjades under året, underlag för underhållsplan framtagen.
Driftsättning av kostdataprogrammet AIVO fortskred under året.
Ombyggnation av norra delen av N Vagnvägen samt byte av VA-ledningar i samarbete
med Vamas.
Vinterljus i Grönlandsparken – ett träd inklätt med ljusslingor.
Inspektion av inomhusmiljön på kommunens skolor med inriktning mot städning och
ventilation.
Under året bildades en arbetsgrupp för förbättrad telefontillgänglighet med uppgiften
som att ta fram riktlinjer för telefonservice i Malung-Sälens kommun.
Driftsättning av dokument- och ärendehanteringssystemet LEX. Systemet utgör kommunens centrala verktyg för diarieföring, nämndsadministration och dokumenthantering.
Nämndskansliet har bistått kommunens valsamordnare i genomförande av val till Europaparlamentet respektive allmänna val till riksdag, landsting och kommun.
Kostnader, intäkter och netto (tkr)
Budget
2014
Diff mot budget
KOSTNADER
189 058 231 824 232 643 227 213
–5 430
INTÄKTER
154 007 186 022 187 981 188 277
NETTO
Bokslut Bokslut Bokslut
2012
2013
2014
35 051
45 802
44 662
38 936
–296
–5 726
41
Service- och teknikförvaltningen
Måluppfyllelse
Framtid
Inga mål mot nämndsplan är framtagna.
Inom Fastighet: Det är en utmaning att fortsätta sköta om fastigheterna med samma ram som funnits under flera år. Ytterligare en utmaning är att utveckla arbetssätt och finna personal för dem som går
i pension.
Inom Måltid: Vegetariskt alternativ på skolans matsedel, gemensam matsedel äldreomsorgen, beställning i nya e-handelsystemet,
hygienkurs, specialkostutbildning, datorer till alla kök, e-mail adresser
till alla anställda är aktiviteter som sker under 2015.
Inom Gata/park: Utvecklingen går mot att projekt inom gata och
park utförs mer och mer i egen regi då det blir för dyrt att anlita entreprenörer på grund av obefintlig konkurrens. Däremot minskar arbetsorderingången på verkstadssidan då kommunens bilpark blir nyare
och nyare, och dessa nya fordon måste servas på auktoriserad verkstad för att garantierna ska gälla. Vid eventuell nyanställning av personal är det allkonstnärer med rätt erfarenheter som eftersöks Enheten
är för liten för att personalen bara ska kunna arbeta inom ett område.
Inom Lokalvård: Kraven från myndigheter och kunder ökar hela
tiden och allt fler får upp ögonen för hur viktig städningen är för inomhusmiljön.
Inom växeln: I arbetsgruppen som jobbat med frågor kring kommunens telefontillgänglighet har frågan lyfts om växel/reception ska
utvecklas till något som mer liknar en kundtjänst/kundcentrum.
Inom Nämndskansliet: Nämndskansliet fortsätter implementering
och utveckling av dokument- och ärendehanteringssystemet Lex i
kommunen. Det fortsatta arbetet torde vara inriktat mot att säkerställa
att kommunens nämnder och förvaltningar i än större utsträckning kan
vara betjänta av de tjänster systemet möjliggör för samt modernisera
ärendehanteringen generellt. Bland utvecklingsområdena kan nämnas att ytterligare förvaltningar ska kunna fullgöra sin ärendehandläggning genom systemet, att politiker ges möjlighet att ta del av digitala
handlingar inför politiska sammanträden, samt att Lex kopplas ihop
med kommunens webbplats för att underlätta allmänhetens tillgång till
styrdokument, beslutsunderlag och övriga allmänna handlingar.
Ekonomisk analys
Inom måltidsverksamheten är: Utökning av tjänster från 62,5 procent och 80 procent till 100 procent, tre omplaceringar, utköp av
personal. Hyreshöjning i Sälens skola. Skålmogården från två
måltider till tre måltider, vilket innebar ökade personalkostnader
och livsmedelkostnader. Livsmedelskostnaderna har varit högre
på grund av ökade andelar av ekologiska livsmedel (från 1 procent till 17 procent). Intäkterna från caféet på MSG täcker endast
råvarukostnaderna.
Inom Gata/park: Det snöade konstant under hela januari och
februari. Det har varit en vakant tjänst på Parkavdelningen hela
året.
Inom Lokalvården: Det är framförallt intäkterna som blivit större
än beräknat och det beror på att verksamheten under året fått
många stora golvvårds- och storstädningsuppdrag som genererat extrainkomster.
Inom Nämndskansliet: Avvikelsen kan till största del härledas
till införandekostnaderna för det övergripande ärendehanteringssystemet LEX, då kostnaderna inte blivit budgeterade för
nämndskansliet. Avvikelsen mot budget kan även härledas till att
kostnaderna för kopiering har blivit högre än förväntat.
Det har gjorts ett gott arbete och kostnadsmedvetenheten hos
medarbetarna är god. Under 2014 har inga interna debiteringar
höjts, 2013 års nivå ligger kvar. Service och teknikförvaltningen
har under året upprätthållit restriktivitet vad gäller såväl resor som
representation, med undantag för vad som gäller för införandet av
ärendehanteringssystemet Lex.
42
Skogsförvaltningen och markenheten
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Förvaltare: Mats Larsson
Tillgodose efterfrågan på tomtmark
Uppdraget
Förvaltningen består av två enheter; skogsdriften samt markenheten. Skogsdriften svarar
för skötsel och drift av kommunens skog. Markenheten administrerar kommunens markinnehav. Dess primära uppgift är att tillgodose efterfrågan på tomtmark och svara för försäljning av alla sorters tomter som finns i kommunens ägo. Markenheten medverkar också
vid markbyten och inköp av saneringsfastigheter.
Viktiga händelser
• Låga virkespriser.
• Stor andel gallring.
• Hög andel egen ved till värmeverket.
• Försäljning av fyra fritidstomter vid Hållbrändan, återstår 57 st.
• Området med nio industritomter efter fjällvägsuppfarten är klara för försäljning till självkostnadspris.
Måluppfyllelse
Skogsdriften klarade inte målet med en nettoavkastning på 2 400 tkr. Resultatet blev 1 783 tkr.
Markenheten hade målet med en nettoavkastning på 3 000 tkr. Resultatet blev ett överskott
på 4 281 tkr.
Kostnader, intäkter och netto (tkr)
Bokslut Bokslut Bokslut
2012
2013
2014
Budget
2014
Diff mot budget
KOSTNADER
4 365
7 501
7 623
7 171
–452
INTÄKTER
6 569
12 313
13 690
12 571
1 119
–2 204
–4 812
–6 067
–5 400
667
NETTO
Ekonomisk analys
Skogsdriften har en högre nettokostnad för röjning än tidigare trots att bidrag för röjning är
betydande. Stora arealer har röjts i syfte att få lägre drivningskostnader i gallringarna. Låga
virkespriser har gjort att avverkningsnivån varit lägre än budget. En betydande ökning av
skogsvårdsskulden till följd av något högre slutavverkningsareal än tidigare år. Detta skulle
i sig leda till en högre intäkt men låga virkesförråd på objekten motverkar detta.
Markenhetens överskott beror uteslutande på försäljning av fjälltomter.
Framtid
Helt avgörande för förvaltningens resultat är priset på virke, tillgången på skog i slutavverkningsbar ålder samt försäljningen av fritidstomter i fjället.
En oroande tendens är att vid urvalet av slutavverkningsskog kommer verksamheten allt
mer i konflikt med bevarandeintresset.
Tillgången på kommunägda tomter för permanentboende är god inom hela kommunen.
På grund av det ekonomiska läget på såväl nationell som kommunal nivå förväntas inte
nybyggnationen öka nämnvärt inom överskådlig tid, varför något framtagande av nya detaljplaner inte torde bli aktuellt.
Försäljningen av tomter inom detaljplanen för Hållbrändan norra påbörjades i november
2013. Planen innehåller 63 tomter varav sex är sålda under 2013–2014, återstår 57 stycken
att avyttra. Trots en för närvarande dålig efterfrågan på tomter, bör det attraktiva läget som
tomterna har, göra att ett större antal tomter bör kunna avyttras inom närmaste året.
43
Arbetsmarknadsenheten
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Ansvarig chef: Sten-Inge Eriksson
Mosjön
Uppdraget
Mosjön erbjuder anpassat arbete efter respektive individs förmåga och kompetens. På
Mosjön sker träbearbetning, utomhusarbeten och kulturella arbeten. Mosjön tillhandhåller
även service och tillverkning till andra kommunala förvaltningar. Genom Mosjön tillhandahålls även ledservice i Sälenfjällen och boendestöd till pensionärer. Boendestöd är till
exempel gräsklippning eller snöskottning. Vid enheten på Ryhagen tillverkas brännved åt
pensionärer. Uppsättning av adresskyltar sköts även det av enhetens personal. Ansvaret
för informationstavlorna vid de större vägarna ligger på enheten.
Viktiga händelser
• Målning och utbyggnad av scenen på Grönlandsparken.
• Rivning av gamla bryggeriets stall. Iordningställande och gjutning av sula vid Kringlan
• Rivning av slogbod vid Kvissedforsen och uppförande av en ny sådan.
• Röjning Bullsjön
• Röjning iordningställande tre mil fäbodväg
• Fortsatt viss gratishjälp åt pensionärer, de så kallade Mosjöfixarna.
Måluppfyllelse
Upplevelsen är att människor växer och trivs på Mosjön. Låg sjukfrånvaro, varierande och
meningsfulla arbetsuppgifter gör att det lätt går att anpassa arbetena efter individen. Kort
sagt, Mosjön är bra för de flesta som arbetar här.
Ekonomisk analys
Verksamheten på Mosjön redovisar ett överskott på cirka 280 tkr. Överskottet beror till
största delen på lägre personalkostnader med cirka 390 tkr, intäkterna blev cirka 100 tkr
lägre än budgeterat som en effekt av färre personal.
Framtid
Verksamheten kan utvecklas. Den övriga delen av kommunen ska göras medvetna om
att Mosjön finns och att enheten har kompetens att hjälpa de övriga förvaltningarna med
exempelvis vaktmästeriarbeten, flyttar, snickeriarbeten. Med den flexibilitet som finns på
Mosjön går det snabbt att med de kunskaper som finns hjälpa till när det behövs akut hjälp
inom kommunen.
Mosjön: kostnader, intäkter och netto (tkr)
Bokslut Bokslut Bokslut
2012
2013
2014
Budget
2014
Diff mot budget
KOSTNADER
4 283
4 584
4 365
4 746
381
INTÄKTER
1 421
2 065
1 901
2 002
–101
NETTO
2 862
2 519
2 464
2 744
280
Rosengrens: kostnader, intäkter och netto (tkr)
KOSTNADER
Bokslut Bokslut Bokslut
2012
2013
2014
Budget
2014
Diff mot budget
11 387
12 551
12 858
11 360
–1 498
INTÄKTER
5 986
7 083
7 208
5 780
1 428
NETTO
5 401
5 467
5 650
5 580
–70
44
Arbetsmarknadsenheten
”Komhall”
Uppdraget
Kommunens insatser inom Arbetsmarknadsenheten syftar till att ge personer som inte kommit
in på eller som förlorat kontakten med arbetsmarknaden ett meningsfullt arbete, praktik eller
utbildning samt erbjuda stöd som ger möjlighet till inträde på arbetsmarknaden. Personer som
kan vara aktuella är de som anses ha en svag ställning på arbetsmarknaden t.ex. varit långvarigt arbetslösa eller som har funktions- eller arbetshinder av olika slag. Exempel på åtgärder är
anställningsstöd, offentligt skyddat arbete, lönebidrag samt jobb- och utvecklingsgaranti. Den
enskildes förutsättningar skall sättas i fokus och utgöra grunden för de åtgärder som beslutas.
Viktiga händelser
Verksamheten är flyttad till Rosengrensfastigheten, där enheten har byggt ett ”Komhall”. Ta
Till Vara butiken är flyttad till Rosengrens och öppnades i november 2013. Butiken har blivit
en värdefull del i arbetet att lotsa människor ut i egen försörjning. Enheten har administrerat
feriearbete för ungdomar. Totalt fick 70 ungdomar arbete genom kommunens arbetsmarknadsenhet. Projekt Unga Till Arbete förlängs till 31 december 2015. Projektet ”Öppet landskap”, en förstudie, genomfördes under 2013 med syfte att hitta möjligheter till att öppna
upp landskapet efter älven från Malungsfors till Yttermalung och i Öje. Arbetet med att fullfölja
intentionerna i förstudien har inletts 2014.
Måluppfyllelse
Resultatet av verksamheten påvisar följande:
14 personer har fått arbete, 17 personer har gått vidare till utbildning och tre personer har
erhållit pension eller flyttat från orten.
Totalt har 27 ungdomar varit inskrivna i Unga Till Arbete. Deltagarna kommer från Arbetsförmedlingen, socialförvaltningen eller via det kommunala informationsansvaret (KIA). Resultatet
har varit positivt. 19 personer har gått vidare till arbete, fyra till studier och tre till annat (flytt,
praktik).
Ekonomisk analys
Antal anställningar via bidrag från staten har ökat , men har delvis kompenserats via övriga avtal
med Arbetsförmedlingen. Enheten gör ett underskott med cirka 71 tkr för 2014. Bidragsanställningar ute på andra förvaltningar och enheter belastar verksamheten enligt följande:
IT enheten = 1
Skolan = 5
Mosjön = 20
Arkivet = 2
Socialförvaltning = 5
Service och teknik = 4
Totalt = 37 personer
Kostnaden för feriearbetande ungdomar blev cirka 700 tkr.
Behovet av att hitta bidragsanställningar är stort. Gjorda anställningar bidrar till att minska försörjningsstödet och gör att människor får en bättre tillvaro. Anställningarna har även
kommit ett flertal förvaltningar till godo.
Totalt sett påvisar hela AME verksamheten, Rosengrens och Mosjön, ett resultat som är
positivt enligt budget.
Framtid
Arbetet med att utveckla verksamheten i Rosengrensfastigheten kommer att pågå under
hela 2015. En bättre samverkan inom arbetsmarknadsenheten och andra aktörer kommer
att prioriteras. Arbetet med Unga till Arbete kommer att utvecklas.
Arbetsförmedlingen har aviserat en sänkning av bidragsnivåer, vilket kan påverka den fortsatta verksamheten.
45
Stadsbyggnadskontoret
Ansvarig nämnd:
Byggnadsnämnden
Ansvarig chef: Lena Bergman
Flera fördjupade översiktsplaner
Uppdraget
Byggnadsnämndens uppdrag består i huvudsak att utföra de enligt lag fastställda uppgifter
som beskrivs i Plan- och bygglagen (PBL). Det innebär bland annat följande arbetsuppgifter:
• Utformning av detaljplaner och därtill hörande processer
• Hantering av bygglovsärenden samt tillsyn och arbetsplatsbesök
• Prövning av dispenser och tillsyn av strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken
• Utsättning av byggnader
• Tillsyn och ärenden inom obligatorisk ventilationskontroll, hissar och braskaminer.
• Samråd vid Lantmäteriförrättningar
• Ansvar för namnsättning av gator och fastigheter samt administration av husnummerskyltar.
Byggnadsnämndens ärenden bereds av stadsbyggnadskontoret. Stadsbyggnadskontoret
ansvarar dessutom för fysisk strategisk planering (översiktlig fysisk planering) under kommunstyrelsen.
Viktiga händelser
– Två planarkitekter och en Stadsarkitekt anställs och introduceras.
– Arbetet med den fördjupade översiktplanen Airport center inleds och en ÅVS (Åtgärdsvalstudie) genomförs med Trafikverket för Airport center samt Västerdalsbanan.
– Stadsbyggnadskontoret påbörjar arbetet med att undersöka möjligheterna med ett KLM
(kommunalt lantmäteri), enligt uppdrag.
– Det pågår ett arbete med att utveckla samverkan med miljö/bygg i Vansbro kommun. Ett
avtal tecknas där Vansbro köper planarkitekttjänster av Malung- Sälens kommun.
– Garveribranden som tar tid i anspråk både när det gäller kontakter med försäkringsbolag,
entreprenörer och fastighetsägare samt handläggning av ärenden. Förutom juridiska frågor
innebär branden utredning av markföroreningar samt framtagande av nya detaljplaner.
Kostnader, intäkter och netto (tkr)
Bokslut Bokslut Bokslut
2012
2013
2014
Budget
2014
Diff mot budget
300
KOSTNADER
5 320
6 633
7 582
7 881
INTÄKTER
3 255
3 975
4 355
4 424
–69
NETTO
2 065
2 659
3 226
3 457
231
46
Stadsbyggnadskontoret
Måluppfyllelse
Uppföljning av byggnadsnämndens mål för 2014 har gjorts. Byggnadsnämnden har totalt
17 mål, 13 av målen har uppnåtts helt och fyra är delvis uppnådda.
Ekonomisk analys
Stadsbyggnads­
kontoret deltar
i framtagandet av
en VA-plan för
kommunen.
Byggnadsnämnden visar på ett överskott på 231 tkr för året. Överskottet kan i huvudsak
hänföras till något lägre personalkostnader än budgeterat då året inleddes med en vakant
tjänst som planarkitekt samt att förvaltningen haft något lägre kostnader inom ett flertal
områden. Intäkterna ligger något under budgeten. Intäkterna är händelsestyrda och beror
på antalet inkomna ärenden. Under året har det dessutom skett en lagförändring som
innebär att det har blivit färre ansökningar om bygglov.
Förvaltningen arbetar kontinuerligt med åtgärder för att hålla nere kostnaderna för att ha
en budget i balans.
Framtid
En inriktning under 2015 kommer vara att avsluta en mängd äldre ärenden som fortfarande
är att betrakta som pågående. Den äldre Plan- och bygglagen ställde inte krav på byggherren att avsluta lovärendet med en begäran om slutbevis, trots att byggnationen var färdig.
Under 2015 kommer fördjupningar av översiktsplanerna för Stöten och Kläppen att resultera i underlag för flera nya detaljplaner samt bygglov.
Stadsbyggnadskontoret deltar i framtagandet av en VA-plan för kommunen. VA-planen
beräknas antas före sommaren 2016.
Samarbetet med Vansbro kommun kommer sannolikt att fördjupas. Stadsbyggnadskontoret kommer bland annat att bistå Vansbro kommun i arbetet med att anlägga en
skyddsvall mot översvämningar.
Det kommer också att fokuseras på ett gemensamt ärendehanteringssystem för miljöoch stadsbyggnadskontoren. Delegationsordning och reglemente ska omarbetas i enlighet med de kommunövergripande riktlinjerna.
47
Stadsbyggnadskontoret
Nämndens mål
Indikator
Resultat
Måltal
HÅLLBAR TILLVÄXT
Energihushållningen och klimatsäkerhetsaspekten ska betonas i den fysiska
planeringen
Ökad integrering av energi- och klimatfrågor i översikts- och detaljplander
Ej mätt
Ej satt
Videokonferenser bör främjas som ett led att
minska tjänsteresorna
Andel videokonferenser
8
Ökande.
Nöjd medborgarindex (NMI)
50 %, generellt tal för
Malung-Sälens kommun
NMI ökar
Riktlinjer för olovligheter
Rättssäkerhet bygglov %:
Överklagade ärenden som ger ändrade beslut på
grund av formella fel
Självkostnadstäckningsgrad, intäkt för lov delad med
kostnad för bygglovsverksamheten 2011
Påbörjat
Ej mätt
Minskande
Minskande
75 %
75 % 2014
Antal servicedeklarationer
100
100 %
Andel kompetensutvecklingsplaner
Ej mätt
100 %
Medarbetarindex
73
Mätt 2012 förbättning
2013/2014
Andel handlingar som är kompletta vid ansökan
Ej mätt
Ökande
Kunderna upplever att det finns goda förutsättnignar för bra dialog med handläggare
Nöjd kundindex
NKI Bygg
NKI Plan
Mätt 2014
Ej satt
Kunderna kan förstå ärendets gång och har
förståelse för handläggningstiderna.
Enkät skickas ut till minst 10 % av sakägare i ärenden
om bygglov under 2012 och 2014
Mätt 2014
Ökande 2013/2014
Ökad tillgänglighet i Sälen
Tjänstemän på plats
1 dag/varannan vecka
Bemanning finns
Ökande
Kunderna kan välja att skicka in handlingar
digitalt
Andelen digitalt inskickade handlingar
Ej mätt
Ökande
Det ska vara möjligt att på webben återsöka
samtliga antagna planer.
Antalet antagna detaljplaner som ligger på webben
100 %
100 %
Andel strandskyddsdispenser som upphävts
efter överprövning
Nuläge 2011
LIS-plan antagen
Minskande
Utfall i förhållande till budget: Prognos – 100 tkr
231 tkr
66 tkr i överskott
KVALITET
Medborgaren ska alltid kunna få svar på:
– allmänna bygg- och planfrågor
– handläggningstider och hur ärendet
fortlöper”
Verksamheten ska hålla hög kvalitet och
vara rättssäker
Vi har servicedeklarationer för bygglov på
delegation, bygglov till nämnd, planer senast
vid planperiodens slut
KOMPETENS
Medarbetarna är kompetenta och känner
arbetsglädje
DEMOKRATI
Kunderna upplever att nämndens information via webben är god
EKONOMI
Verksamheten ska gå med ett positivt resultat på minst 2 %
Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt
Prioriterade åtgärder 2014
Göra en organisatiorisk översyn av miljö- och naturvårdsfrågornas tillhörighet, säkra att dessa frågor naturligt finns med i hela planberedningsprocessen samt påbörja arbete med en miljö- och naturvårdsplan.
– Underlag
för en ny organisation finns framtaget och har presenterats för politiken.
48
Miljökontoret
Ansvarig nämnd: Miljönämnden
Förvaltningschef: Lena Bergman
En hållbar ekologisk utveckling
Uppdraget
Miljönämndens ansvarsområde omfattar myndighetsansvar med uppdrag att lämna information/rådgivning, utöva tillsyn och handlägga ärenden med stöd av främst miljöbalken
och livsmedelslagen. Nämnden har även ansvaret för miljöövervakning och kalkningsverksamheten. Miljönämnden ska stimulera till en hållbar ekologisk utveckling med god hälsa
och miljö för alla som vistas och verkar i Malung-Sälens kommun.
Miljönämnden arbetar bland annat genom:
• Tillsyn/kontroll
• Samverkan med andra förvaltningar, företag och organisationer
• Granskning av planer och bygglov
• Remissyttrande till olika instanser
• Handläggning av klagomål och anmälningar
• Övrig myndighetsutövning
• Råd och upplysning
Miljönämndens arbete finansieras dels genom budgetanslag och dels genom tillsyns- och
handläggningsavgifter. Miljönämnden fattar de politiska besluten men den faktiska tillsynen/
kontrollen utförs av miljökontoret.
Viktiga händelser
– Större viktiga ärenden har varit två SOS alarm inom vattenskyddsområde, brand i gamla
Garveriet samt livsmedelstillsyn under Dansbandsveckan. Inom livsmedelstillsynen görs
ett tillsynsprojekt med temperaturkontroller och inom hälsoskydd deltar Miljökontoret i
ett nationellt tillsynsprojekt om inomhusmiljön i skolan.
– Garveribranden tar tid i anspråk både när det gäller kontakter med försäkringsbolag, entreprenörer och fastighetsägare samt handläggning av ärenden. Förutom juridiska frågor
innebär branden utredning av markföroreningar.
– Nya riktlinjer och handläggningsrutiner antas för handläggning av värmepumpar och
skrotbilar.
– Förvaltningen är även delaktig i det arbete som pågår i kommunen angående nya renhållningsföreskrifter, den nyligen antagna avfallsplanen samt ny VA-översikt.
– Det pågår ett arbete med att utveckla samverkan med miljö/bygg i Vansbro kommun.
Måluppfyllelse
Uppföljning av miljönämndens mål för 2014 har gjorts. Nämnden har totalt 16 mål, tolv av
målen har uppnåtts helt och fyra är delvis uppnådda.
Kostnader, intäkter och netto (tkr)
Bokslut Bokslut Bokslut
2012
2013
2014
Budget
2014
Diff mot budget
KOSTNADER
8 106
6 302
7 085
8 344
1 259
INTÄKTER
5 943
4 577
5 845
6 203
–358
NETTO
2 162
1 725
1 240
2 141
901
49
Miljökontoret
Ekonomisk analys
Miljönämnden visar på ett överskott på 901 tkr för året. Överskottet kan i huvudsak hänföras till lägre personalkostnader än budgeterat på grund av att miljökontoret har varit
underbemannade under året. Förvaltningen har haft minskade personalkostnader på motsvarande 727 tkr. Förvaltningen har dessutom haft lägre kostnader inom ett flertal områden som också beror på att miljökontoret inte har haft personal och därmed inte heller de
utgifter som följer med. Dessutom ligger intäkterna inom områdena miljöskydd och livsmedel under budget. Intäkterna är händelsestyrda och beror på antalet inkomna ärenden
samtidigt som miljökontoret inte har kunnat utföra all tillsyn som skulle genomföras under
2014 som även skulle ge intäkter.
Förvaltningen arbetar kontinuerligt med åtgärder för att hålla nere kostnaderna för att ha
en budget i balans.
Framtid
Foto: Scandinav Bildbyrå
Under år 2015 är fokus på att få full bemanning på Miljökontoret. Under året görs dessutom en extra satsning för att komma i fas med tillsynen där ytterligare en inspektör kommer
att anställas under en tvåårsperiod.
Det är naturligtvis positivt med ett ekonomiskt överskott men det får konsekvenser för
personalen att under lång tid gå på underbemanning. Miljökontoret har prioriterat hårt,
vilket innebär att vissa arbetsuppgifter har prioriteras bort under en period samtidigt som
personalen varit stressade. Det är dock viktigt att kvalitén på arbetet upprätthålls. Det viktigaste för miljökontoret har varit att klara det som är lagreglerat såsom handläggningstider
samtidigt som vissa övriga åtaganden har fått stå tillbaka. Med tanke på situationen måste
dock sägas att medarbetarna har gjort ett fantastiskt arbete!
Fokus under året måste handla om verksamheten och uppdraget. Det har varit två år
med underbemanning samtidigt som det har skett kommunövergripande administrativa
förändringar som har påverkat förvaltningen.
Förvaltningen måste arbeta för att komma i fas och samtidigt utveckla och förbättra
ärendeprocesserna för att klara av handläggningstiderna och övriga uppdrag. Sådant arbete har inte förvaltningen hunnit med det senaste året. Förvaltningen behöver genomföra
en satsning för kvalitet, effektivitet och trivsel på arbetsplatsen.
Det kommer också att fokuseras på ett gemensamt ärendehanteringssystem för miljöoch stadsbyggnadskontoren.
Delegationsordning och reglemente ska under året omarbetas i enlighet med de kommunövergripande riktlinjerna.
Miljönämnden
ska stimulera till en
hållbar ekologisk
utveckling med god
hälsa och miljö
för alla som vistas
och verkar
i Malung-Sälens
kommun.
50
Miljökontoret
Nämndens mål
Indikator
Resultat
Måltal
HÅLLBAR TILLVÄXT
Följt upp redan inventerade enskilda
avlopp.
Måltal 2011 63 % har kategoriserats
96 %
100 % 2013
Inventerat och följt upp samtliga enskilda
avlopp i kommunen
Projektplan tas fram som underlag för fortsatt arbete
100 %
100 % 2013
Säker dricksvattenshantering
Revidering av de lokala hälsoskyddsföreskrifterna
Policy för värmepumpar
Ej prioriterat
100 %
100 % 2014
100 % 2013
Delta i kommunens planeringsgrupp för
dricksvatten samt vara aktiv i arbetet med
kommunens handlingsplan för dricksvatten
Delta i framtagande av en VA-översikt för hela kommunen
Deltar
100 % 2013
Uppdaterad information på hemsidan – om säker
dricksvattenhantering
100 %
100 % 2013
Uppdaterad information på hemsidan
Genomgång av Miljökontorets information på hemsidan.
Uppdatering 2013
100 %
100 % 2014
Informationsfoldrar för de vanligaste
ärendena läggs upp på hemsidan
Andel som ligger ute på hemsidan av de foldrar som färdigställts
under 2012.
100 %
100 % 2013
Medborgaren ska alltid kunna få svar
på allmänna miljö-, hälsoskydds- och
livsmedelsfrågor, kunna få svar på handläggningstid och hur ärendet fortlöper
NMI Nöjd medborgarindex 50 % 2011
52 %
50 % 2012,
100 % 2013
NMI ökar
Vi har servicedeklarationer för de vanligaste ärendena:
– på delegation
– till nämnd senast vid planperiodens slut.
Antal servicedeklarationer för anmälnings- och tillståndsärenden
Pågår
100 % 2014
Andel kompetensutvecklingsplaner
Medarbetarindex. Måltal 2012
100 %
73 %
100 % 2014
Förbättring 2013/2014
Minskad personalomsättning
Måltal 2011 29 %
0 % fast anställda
Förbättring
Utveckla Miljökontorets personalvård
En handlingsplan för Miljökontorets personalvård tas fram under
2013
100 %
100 %
Kunderna upplever att det finns goda
förutsättningar för bra dialog med
handläggare
Nöjd kundindex
MKI måltal 2012
En enkät tas fram med relevanta frågor
Utskickad under 2014
Måltal sätts 2014
Kunderna kan förstå ärendets gång och
har förståelse för handläggningstiderna
Enkäten skickas ut till minst 10 % av ärendena
Utskickad under 2014
KVALITET
KOMPETENS
Medarbetarna är kompetenta och känner
arbetsglädje
DEMOKRATI
Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt
51
Barn- och utbildningsförvaltningen
Ansvarig nämnd:
Barn- och utbildningsnämnden
Förvaltningschef:
Torbjörn Martinsson
Gymnasiesamverkan med Vansbro
Uppdraget
Barn- och utbildningsnämndens (BUN) ansvarsområde omfattar förskoleverksamhet, grundskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, vuxenutbildning, gymnasieskola, kulturskola, fritidsgårdar samt integrationscentrum med Hvb-hem för ensamkommande flyktingbarn.
Viktiga händelser
Tillsynen från Skolinspektionen som påbörjades 2013 har nu avslutats. Matematiksatsningen
(mattelyftet) med egen matematikhandledare har fortsatt ett läsår till. I satsningen ingår lärare
från både grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen. Satsningen på NTA (Natur och
Teknik för Alla) och NT-utvecklare har fortsatt även detta år. En satsning på skidgymnasiet
med nya lokaler (Rosengrens) har påbörjats och ett utökat samarbete med Vansbro kommun gällande gymnasiesamarbete har intensifierats. Mycket goda resultat finns både inom
grundskolan och vuxenutbildningen med bland annat uppmärksamheten från SKL rörande
trivselresultat och kunskapsresultat i grundskolan. Vuxenutbildningen har arbetat med projektet Sfi-blended learning med mycket stor framgång. Projektet handlar om att kombinera
sfi- studier med yrkeskurser och arbete.
Måluppfyllelse
Uppföljningen av nämndsplanen sker separat.
Ekonomisk analys
En kostnad på 1 500 tkr för anslutning av fjärrvärme på Centralskolan/MSG påfördes BUN
efter årsskiftet. Detta medförde att ett troligt överskott på cirka 800 tkr förbyttes i ett underskott på cirka 700 tkr. Anslutningen kommer att på sikt medföra avsevärt lägre driftskostnader. Vuxenutbildningen och integrationsverksamheten har gett ett överskott cirka 890 tkr.
Gymnasiets interkommunala ersättningar har också gett ett överskott cirka 1 650 tkr och ej
tillsatta tjänster inom elevhälsan plus en stor förändring av semesterlöneskulden motsvarar
cirka 1 400 tkr. Däremot har grundskolan och förskolan ett underskott på cirka 3 050 tkr.
Det besparingskrav på 435 tkr per enhet (åtta stycken) som lagts i budgeten har inte gått att
genomföra. Den ökade kostnaden för Ekorrens utbyggnad och renovering på 750 tkr fanns
inte med i budget. Av besparingskravet har cirka 1 180 tkr gått att genomföra.
Framtid
Den stora utmaningen framöver handlar om krympande ekonomiska ramar (oförändrad budget) och att besluta om var kommunen ska bedriva verksamhet på längre sikt med tanke på
den anstängda ekonomiska situationen och ett vikande befolkningsunderlag som det i nuläget är. Gymnasiesamarbetet med Vansbro fortsätter så att det blir möjligt att möta elevernas
framtida utvecklingsbehov på bästa sätt. Vidare kommer förvaltningen att fortsätta utveckla
kvalitetsarbetet för att kunna förbättra undervisningen för alla elever.
Kostnader, intäkter och netto (tkr)
KOSTNADER
INTÄKTER
NETTO
Bokslut Bokslut Bokslut
2012
2013
2014
Budget
2014
Diff mot budget
282 563 278 018 276 459 266 536
–9 923
57 696
56 253
57 591
48 373
9 218
224 866 221 765 218 868 218 163
–705
52
Barn- och utbildningsförvaltningen
Nämndens mål
Indikator
Resultat
Måltal
HÅLLBAR TILLVÄXT
En grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning som i nära samarbete med lokala
näringslivet och offentliga sektorn säkerställer
kommande behov av arbetskraft och kompetensförsörjning.
1. Förekomst av olika samverkansformer (College,
programråd, MSG-Vuxenutbildningen m.m.)
Stor samverkansarbete med Vansbro
pågår.
1. Ökande
2. Antal yrkes- och lärlingsplatser för vuxna
43 st platser
2. Ökande
Fler av grundskolans elever i Malung-Sälen
väljer program på MSG.
Andel som väljer MSG.
60 %
65 %
Underlätta inflyttning genom att snabbt svara
upp mot behovet av förskoleplats.
Andel som erbjuds förskoleplats inom 4 mån och får plats
på önskat datum
99 % fick plats inom 4 mån
100% erbjuds plats inom
4 månader och fler får
plats på önskat datum
Stödja projekt och initiativ som har sin
utgångspunkt i entreprenörskap, jämställdhet,
miljö- och klimattänk.
Antal projekt
79 % har fått på önskat datum
1. Läsåret 2014/15 finns det 5 st
UF företag
2. Blomsterbäcken, Skålmo, Solstrålen
1. UF-företag inom alla
gymnasieprogram
2. Fler förskolor /skolor
har grön flagg
KVALITET
Det sammanvägda resultatet i
Malung-Sälens grundskolor skall
vara bland de främsta i landet.
Bland de 25 bästa i landet
SKL:s jmf-tal och ranking
Plats 28
1. Antal elever
2. Antal tomma platser
3. Andel elever med slutbetyg
och högskolebehörighet vid MSG
310 elever
–
Andel med slutbetyg 82,8 %
Andel behöriga 74,8 %
Ökande
Minskande
Ökande
Andel som når målen
92 %
100 % ska nå målen
1. All skolmat som serveras ska hålla godkänt näringsvärde
enligt kostdataprogram AIVO 2000
100 %
100 %
2. Andel elever som upplever att de är nöjda över skolmaten
Mäts i kommande elevenkäter
Ökande
En kommunal kulturskola som är attraktiv och
som av barn och ungdomar upplevs som
kvalitativ, stimulerande och tillgänglig.
Utökat samarbete mellan kulturskolan och
övriga skolan.
1. Andel som söker till kulturskolan
2014 27,9 %
Ökande
2. Antal samverkansformer
Skapande skola, mini kids
Ökande
Barngruppernas storlek ska anpassas utifrån
individerna i gruppen, barnets ålder och
lokalens beskaffenhet
Genomsnittligt antal inskrivna barn per avdelning
(enligt Skolverkets kommunblad)
13,9 barn/avdelning
Minskande
1. Antal elever
2. Avbrott/orsak
3. Andel/betyg
2014, 300 st
12 %
Ej mätt
Ökande
Minskande
Ökande
Mätning av behörighetsandelen
Kartläggning pågår
Ökande
Malung-Sälens gymnasieskola är ett attraktivt,
profilerat gymnasium med hög kvalitet.
Alla grundskoleelever ska nå målen
Skolmåltiden håller god kvalitet
God kvalitet på vuxenutbildningen
KOMPETENS
Alla lärare/pedagoger har behörighet för den
undervisning de bedriver.
90 %
Alla lärare ska ha lärarlegitimation.
Fler högskoleutbildad personal inom förskolan.
Andel förskollärare inom förskolan
47 %
Studiehandledning på hemspråk ska finnas
Antal språk
6 st
Facklig samverkan utvecklas så att förutsättningarna för god verksamhet ökar
100 % år 2015
75 %
Ökande
Samverkansavtalet uppsagt
Ökande
DEMOKRATI
Det ska finnas elev/brukarråd eller andra samverkansorgan i alla BUN:s verksamhetsgrenar
Andel elev/brukarråd
100 %
100 %
Värdegrund är ett prioriterat utvecklingsområde inom BUN:s alla verksamheter.
Uppdaterade likabehandlingsplaner inom alla verksamheter
På gång
100 %
0-tolerans mot mobbing och kränkningar
Elevenkät
Åk 5, 95 %
Åk 8, 94 % känner sig trygg på skolan
100 % känner sig trygga
Elever och föräldrar ska ha inflytande och
kunna framföra sina åsikter.
Elev- och föräldraenkäter
Andel elever som upplever helt eller
delvis att lärarna lyssnar på elevernas
åsikter 94 %.Andelen föräldrar som helt
eller delvis kan komma med synpunkter på förskolan 83 %
Ökande
Förskolorna och skolorna i ytterområdena
ska ha säkerställd kvalité. En förutsättning för
att bibehålla nuvarande förskolor och skolor i
ytterområdena är att verksamheterna också
Antal förskolor/pedagogisk omsorg i ytterområdena
Oförändrat
Bibehållet antal
Minskande
Ökande
KOMPETENS
2. Avbrott/orsak
3. Andel/betyg
KOMPETENS
Alla lärare/pedagoger har behörighet för den
undervisning
de bedriver.
Alla
lärare/pedagoger
har behörighet för den
Mätning av behörighetsandelen
Kartläggning pågår
Ökande
Mätning av behörighetsandelen
Kartläggning pågår
Ökande
12 %
11
Ej mätt
undervisning de bedriver.
Alla lärare ska ha lärarlegitimation.
Fler högskoleutbildad personal inom förskolan.
90 %
På
gång
47 %
100 % år 2015
75 %
47 %,
% år 2012
45
6 st
75 %
6 st
2
Samverkansavtalet uppsagt
Ökande
Ökande
Samverkansavtalet uppsagt från
Lärarförbundets sida
Ökande
Andel elev/brukarråd
100 %
100 %
Andel elev/brukarråd
100 %på samtliga enheter
Finns
100 %
Andel förskollärare inom förskolan
Fler högskoleutbildad personal inom förskolan. Andel förskollärare inom förskolan
Barnoch utbildningsförvaltningen
Antal språk
Studiehandledning
på hemspråk ska finnas
Studiehandledning på hemspråk ska finnas
Facklig samverkan utvecklas så att förutsättningarna
för god verksamhet
ökar
Facklig
samverkan
utvecklas så
att förutsätt-
Antal språk
ningarna förmål
god verksamhet ökar
DEMOKRATI
Nämndens
DEMOKRATI
Det ska finnas elev/brukarråd eller andra samverkansorgan
alla BUN:s verksamhetsgrenar
Det
ska finnasi elev/brukarråd
eller andra sam-
100 % år 2015
90 %
Alla lärare ska ha lärarlegitimation.
Indikator
53
Ökande
Resultat
Måltal
verkansorgan i alla BUN:s verksamhetsgrenar
Värdegrund är ett prioriterat utvecklingsområde inom BUN:s
alla
verksamheter.
Värdegrund
är ett
prioriterat
utvecklingsområ-
Uppdaterade likabehandlingsplaner inom alla verksamheter
På gång
100 %
Uppdaterade likabehandlingsplaner inom alla verksamheter
På gång
100 %
de inom BUN:s alla verksamheter.
0-tolerans mot mobbing och kränkningar
Elevenkät
Åk 5, 95 %
Åk 5,
8, 91,8
94
känner sig trygg på skolan
95 %
%%
Åk
94
%
sig
på eller
skolan
Åk
8,
94,3
%
– heltupplever
ellertrygg
delvis
Andel eleverkänner
som
helt
100 % känner sig trygga
Ökande
0-tolerans mot mobbing och kränkningar
Elever och föräldrar ska ha inflytande och
kunna och
framföra
sinaska
åsikter.
Elever
föräldrar
ha inflytande och
kunna framföra sina åsikter.
Förskolorna och skolorna i ytterområdena
ska ha säkerställd
kvalité. En
förutsättning för
Förskolorna
och skolorna
i ytterområdena
att bibehålla
nuvarande
förskolor
och skolor
ska
ha säkerställd
kvalité.
En förutsättning
föri
ytterområdena
är att verksamheterna
också i
att
bibehålla nuvarande
förskolor och skolor
finansieras somärenattdel
i byautvecklingen
och
ytterområdena
verksamheterna
också
att det vikande
elevantalet bryts.
finansieras
sombarnen deloch
i byautvecklingen
och
Elevenkät
Elev- och föräldraenkäter
Elev- och föräldraenkäter
delvis elever
att lärarna
påhelt
elevernas
Andel
somlyssnar
upplever
eller
åsikteratt
94lärarna
%.Andelen
föräldrar
som helt
delvis
lyssnar
på elevernas
eller delvis
kan
kommaföräldrar
med
synpunk94 %.Andelen
som
helt
åsikter
91,5
%.Andelen
föräldrar
som
ter på
förskolan
83
% situation
eller
delvis
kan
med synpunkkan
påverka
sittkomma
barns
helt
100 % känner sig trygga
Ökande
Antal förskolor/pedagogisk omsorg i ytterområdena
ter på
förskolan
83 %
eller
delvis
på fritids
78,8 %. Andel föräldrar som helt eller delvis kan komma
med synpunkter på förskolan 88 %
Oförändrat
Bibehållet antal
Antal förskolor/pedagogisk omsorg i ytterområdena
Oförändrat
Bibehållet antal
Ekonomiskt resultat
Årsbokslutet visar ett underskott på
700
tkroch utbildningsnämndens
Årsbokslutet
visar ett underskott verkpå
Barn-
±0
att det vikande barn- och elevantalet bryts.
EKONOMI
EKONOMI
Nämndens verksamhet bedrivs inom givna
budgetramar.
Nämndens
verksamhet bedrivs inom givna
budgetramar.
resultat
Ekonomiskt resulta
700 tkr har ett underskott på 3 600
samheter
tkr för verksamhetsåret 2013.
Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt
Prioriterade åtgärder 2014
Skapa forum för ungdomars delaktighet och inflytande
– Fortsätta arbetet med elevernas inflytande och delaktighet via olika forum som ex klassråd, elevråd
±0
54
Socialförvaltningen
Ansvarig nämnd: Socialnämnden
Förvaltningschef:
Maria Ståhl/Niclas Knuts
Svårt rekrytera socialsekreterare
Uppdraget
I Socialförvaltningen ansvarsområde ingår äldreomsorg, handikappomsorg (LSS), socialpsykiatri och Individ- och familjeomsorg (IFO). Äldreomsorgen har tre servicehus (i norra
kommundelen Bompabacken, Skålmogården och i Malung Orrmyrgården). Vidare finns två
vårdhem, en dagverksamhet samt hemtjänst. Inom LSS-verksamheten finns tre gruppbostäder, en servicebostad, ett korttidshem, två enheter för daglig verksamhet, boendestöd,
avlösarservice, ledsagning, kontaktpersoner, avlastningsfamiljer och personlig assistans.
Inom socialpsykiatrin finns en enhet för daglig sysselsättning och boendestöd. Individ- och
familjeomsorgen ansvarar för försörjningsstöd, missbruksvård, barn- och ungdomsvård, familjerätt och familjerådgivning. Inom socialförvaltningen finns även alkoholhandläggare som
ansvarar för alkohol- och tobakshandläggning. Socialförvaltningen ansvarar även för hörselrådgivning och färdtjänst.
Viktiga händelser
Mycket av året 2014 har präglats av en relativt hög personalomsättning inom socialförvaltningen, främst omsättning av chefer. Det har varit svårt att rekrytera socialsekreterare till
Individ- och familjeomsorgen, vilket inneburit att verksamheten under 2014 till stora delar
behövt köpa in konsulter. Målsättningen under 2015 är att inte behöva använda inköpta
konsulter i lika stor utsträckning.
I maj anställdes en vikarierande socialchef och i september anställdes en socialchef tills vidare. Den 1 december 2014 anställdes en ny enhetschef för Individ- och familjeomsorgen.
Rekrytering av socialsekreterare pågår.
Det kan konstateras att rekrytering av två nya medarbetare till barn- och unga-sidan på
IFO skett, vilket är mycket glädjande. Formerna för att få en ökad stabil och trygg IFOverksamhet börjar alltmer ta form. Under hösten 2014 igångsattes också återansökningar
av statliga medel för bland annat HVB placeringar och familjeplaceringar, ett arbete som
medför att Malung-Sälens kommun kan få tillbaka cirka 2–3 miljoner från Migrationsverket.
Inom hemtjänsten pågår fortfarande arbetet med att få kontroll på beställd, planerad och
utförd tid och verksamheten behöver kunna använda verksamhetssystemet Treserva fullt
ut. Överhuvudtaget har året 2014 för hela vård- och omsorgsverksamheten präglats av att
kunna säkerställa en verksamhet som är anpassad utifrån behovet. Det är ett arbete och
en process som också kommer att fortgå under hela 2015 och som inkluderar många olika
delar och incitament.
Måluppfyllelse
Se redovisning i tabell sidan 56.
Kostnader, intäkter och netto (tkr)
KOSTNADER
INTÄKTER
NETTO
Bokslut Bokslut Bokslut
2012
2013
2014
Budget
2014
Diff mot budget
247 137 261 044 272 138 246 997
–25 141
36 895
38 830
46 037
37 617
8 420
210 242 222 214 226 101 209 380
–16 721
55
Socialförvaltningen
Ekonomisk analys
Ekonomiskt har året för socialförvaltningen varit ansträngt. Prognosen visar ett totalt underskott på 16,7 mkr. Framförallt handlar det
om Individ- och familjeomsorgen som stått för det stora underskottet, vilket beror på fler ärenden gällande barn- och unga, fler barnplaceringar samt behov av att köpa in konsulter till verksamheten.
Hemtjänstens prognos landar på ett underskott om 5 mkr. Antalet
brukare har ökat, inte minst i norra kommundelen, samt att omvårdnadsbehovet blir större.
Framtid
både inom äldreomsorgen samt inom LSS och socialpsykiatrin.
Vad gäller särskilda boenden pågår det en verksamhetsutredning
som ska lämna en rapport under första kvartalet 2015.
Inom Individ och familjeomsorgen ska samverkansarbetet som är
igångsatt i syfte att utveckla och stärka banden mellan socialtjänst,
skola/elevhälsa och hälso- och sjukvård fortsätta. Arbete görs för
att skapa och få till bättre förutsättningar för öppenvårdslösningar
på hemmaplan. På lång sikt finns en tanke och ambition om ett
”Familjecentrum”/”Familjens hus”.
Socialförvaltningen i Malung-Sälen kommun har stora utmaningar
framför sig. Under 2015 finns en rad olika behov som behöver utredas och ses över både inom Individ- och familjeomsorgen samt
inom Vård och Omsorg. Förvaltningen behöver arbeta med att få
en ökad kontroll och kostnadsmedvetenhet ända ut i organisationen. Under 2015 krävs arbete med att skapa en vision och en verksamhetsidé för Socialförvaltningen, Malung-Sälen kommun. En vision och verksamhetsidé som alla medarbetare ska känna för och
som kan svaras upp utifrån kommunmedborgarnas behov. Arbetet
med vision och verksamhetsidé ska ske i form av delaktighet och
dialog ute bland medarbetarna i verksamheterna. Utöver det pågår
arbete med att säkra upp en tydlig struktur för verksamhetsplanering i form av aktiviteter utifrån kund- och verksamhetsperspektiv.
Under 2015 kommer arbetet med att säkerställa ett kvalitetsledningssystem att fortsätta. Arbetet med att säkra upp rutiner och
stöddokument inom en rad olika områden inom hela förvaltningen
kommer att ske.
Förvaltningsorganisationen (socialförvaltningen) bör utredas och
ses över. Hur ska den på sikt organiseras och var ska vissa delar
av förvaltningsorganisationen ha för tillhörighet nämndmässigt? Vidare behövs fortsatt arbete med att säkerställa en vård- och omsorgsverksamhet, som är anpassad utifrån behovet. I detta inkluderas en rad olika behov och frågeställningar, bland annat hur det
Bemanningsenheten är en annan viktig fråga. På sikt bör den enheten överföras till personalkontoret i syfte att inkludera och kunna
användas också av andra verksamheter inom kommunen. Idag
ligger bemanningseneheten under socialförvaltningen och just nu
pågår arbete med att skapa ordning och reda för ett på sikt bra
överlämnande till personalkontoret.
ska se ut med boenden och lokaler/dagverksamheter. Detta g
­ äller
Ett arbete med ett kostavtal ska sättas igång i början av 2015.
Inom hemtjänsten i norra kommundelen har behovet av hemtjänst
ökat, inte minst nattetid vilket innebär att det idag finns behov av
en nattpatrull uppe i norr. Detta skulle också innebära att verksamheten i i mindre omfattning behöver påkalla hjälp och stöd från
räddningstjänsten. Det finns också ett ökat behov av kommunbilar
till hemstjänsten (idag saknas det 13 bilar).
56
Socialförvaltningen
Nämndens mål
Indikator
Resultat
Måltal
KVALITET
Servicedeklarationer finns för nämdnens
myndighetsutövande verksamheter
Andel deklarationer
100 %
Brukarna är nöjda med den omsorg de får
inom äldreomsorgen
Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med
– särskilt boende
– hemtjänst
88 %
94 %
Patiensäkerhetsarbetet sköts enligt fastslagen plan
Andel riskbedömningar
Enligt plan
Avvikelserapportering inom hemtjänst
Enligt plan
Hygienrutiner
Antal missade signeringa
Följs ej fullt ut
Enligt plan
Förebyggande insatser för barn, unga och
föräldrar finns
Antal personer som genomgått föräldrastödsutbildning
43 st under 2014 gått Comet (ABC)
Ökande
Fler tidiga insatser för barn och unga, IFO,
genomförs
Andel familjer som tar emot erbjudna öppenvårdsinsatser i barnrutredningar
Ej mätt
Ökande
All tillsyn av serveringstillstånd enligt
tillstynsplanen är dokumenterad
Antal dokumenterade tillsyner säsong 2013/2014
133
Minst 120
Verkställande av uppdragen inom LSS för
kontaktpersoner och ledsagare inom tre
månader
Antal ej verkställda beslut
1. 0 st
2. 0 st
1. Kontaktpersoner (kp)
2. Ledsagare och kP
Full sysselsättning erbjuds de som önskar
Sysselsättningsgrad
Alla som önskar kan erbjudas heltid,
48 % per 141231
Minskat från 53,5 %
140731
Kompetenshöjning inom äldreomsorgen
främst i hemtjänsten genom omvårdnadslyftet
Andel med undersökterskekompetens
65,7 %
Ökande
SKL:s informationsidex
75 %
Ökande jämfört med
2011 års resultat
Ekonomiskt resultat
–15,5 Mkr
±0
100 %
Bibehållen nivå jämfört
med 2011 (79)
Riskbedömning görs
två gånger per år
Avvikelserapportering
ökande
Följs till 100 %
Minskning med 50 %
jämfört med utfall 2011
KOMPETENS
DEMOKRATI
Informativ, tillgänglig hemsida finns
EKONOMI
Verksamheten bedrivs inom befinfliga
budgetramar
Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt
Prioriterade åtgärder 2014
Utarbeta plan och strategi för kommande behov i äldreomsorgen
Uppdraget att utarbeta plan och strategi har påbörjats under 2014.
Aktiv personal- och rekryteringsutveckling
ocialförvaltningen har genom bemanningsprojektet varit pilotförvaltning för modell för att
S
kunna erbjuda heltidstjänster.
57
Kulturförvaltningen
Nytt bibliotek i Sälen
Ansvarig nämnd: Kulturnämnden
Förvaltningschef: Anette Åhlenius
Uppdraget
Kulturnämnden har ansvar för kommunens bibliotek; huvudbibliotek i Malung och filialbibliotek
i Sälen samt för allmänkulturen; kulturmiljövård, utställningar, föredragkvällar, stöd till föreningslivet, musik- och teaterföreställningar för barn och vuxna i hela Malung-Sälens kommun.
Viktiga händelser
Det nya filialbiblioteket i Sälen som invigdes i juni är mycket välbesökt och har höga utlåningssiffror, inte minst gällande litteratur för barn- och ungdom.
Självutlåning på biblioteken i Malung och Sälen har införts till både besökande och personalens belåtenhet, redan första året med självutlåningsmaskinen görs en fjärdedel av alla
utlån i Malung på detta sätt.
Barnprogram under Dansbandsveckan var mycket uppskattade och lockade många
barn till kulturaktiviteter på Jannesgården. En barnteaterturné har genomförts under sommaren igen, från Sörsjön i norr till Tyngsjö i söder.
Kulturarvsutvecklarens arbete har bidragit till att tillgängliggöra kommunens hembygdsgårdar och därmed göra dessa till attraktivare besöksmål.
Kulturförvaltningen samarbetar med barn- och utbildningsförvaltningen gällande det
statliga projektet Skapande Skola som berikar elever med kultur på skoltid, projektets
aktiviteter har varit mycket uppskattade.
Förberedelserna inför att kulturförvaltningen efter årsskiftet 2014/2015 blir en kultur- och
fritidsförvaltning har varit omfattande. Risk- och sårbarhetsanalyser, diskussioner med
medarbetarna, budgetarbete, personalförsörjningstänk och kunskapsinhämtning om verksamheterna har gett ett gott underlag till det kommande arbetet.
Måluppfyllelse
Folkbiblioteken i Malung-Sälens kommun ökade under år 2014 sina utlåningssiffror med
12 procent.
Ekonomisk analys
Statliga pengar från Skapande Skola-projektet förklarar de ökade intäkterna och kostnaderna.
Förvaltningen har iakttagit återhållssamhet med inköp under årets sista månader, då
allmänkulturens kostnader blivit högre än budgeterat.
Den positiva budgetavvikelsen är 1,5 procent av tilldelad ram.
Framtid
Den nya kultur- och fritidsförvaltningen står inför många utmaningar och möjligheter. Biblioteksenheten utreder bokbuss som en möjlighet för god biblioteksservice i glesbygden.
Tillsättande av den vakanta enhetschefstjänsten, samt att rekrytera arbetsledare efter en
pensionsavgång är angeläget för fritidsenheten. Ungdomsenheten kan med hjälp av en
extra satsning från kommunstyrelsen bibehålla öppettider på lördagar och i Centralskolans rastrum, samt satsa på nya målgrupper under våren. Målsättningen för kultur- och
fritidsförvaltningen är en kvalitétshöjd och kostnadseffektiv verksamhet utifrån uppdraget.
Samarbeten kommer att bära frukt och synergieffekter kommer att vinnas mellan förvaltningens biblioteks-, fritids- och ungdomsenhet.
Beslut väntas i början av 2015 om kulturskolan och turistinformation också ska ingå i
förvaltningens uppdrag.
Kostnader, intäkter och netto (tkr)
KOSTNADER
INTÄKTER
NETTO
Bokslut Bokslut Bokslut
2012
2013
2014
Budget
2014
Diff mot budget
9 434
–321
9 631
9 588
9 755
872
1 009
1 264
819
445
8 758
8 579
8 491
8 615
124
58
Kulturförvaltningen
Nämndens mål
Indikator
Resultat
Måltal
HÅLLBAR TILLVÄXT
Bibliotek, skolbibliotek och turistbyrå i
Sälen by samordnas.
Antal deltagande förvaltningar och kommunala bolag
Sälens bibliotek invigdes den 14 juni
I Sälens utbyggda
Centrumhus är folkoch skolbibliotek integrerat med turistbyrån
Skinnmuseum, turistbyrå, konstgalleri och
mötes-/konferensrum i det kommunägda
Jannesgården i Malung samordnas.
Antal deltagande förvaltningar, kommunala bolag
och föreningar
Jannesgården finns inte längre med
som en prioriterad investering i investeringsplanen
I Jannesgården är
skinnmuseum, turistbyrå,
konstgalleri och mötes-/
konferensrum inrättat.
Kulturförvaltningens biblioteksverksamhet
erbjuder service och tjänster som främjar
läsning, information, upplysning och
utbildning.
Öppethållande
Antal besökare
Ökande
Ökande
Samma
Ökande
Kulturförvaltningen har ett rikt och aktuellt
mediabestånd, tillgängligt för alla
Antal lån
Antal media inköpta på förfrågan
Ökande
Ökande
Samma
Kulturförvaltningen erbjuder bibliotekstjänster med en kvalitet som ligger över
genomsnittet bland jämförbara kommuner
Nöjd medborgarindex
Egen utförd kundenkät
Oförändrat hög
Ej genomförd
Oförändrat hög
Ökad andel nöjda
medborgare
Kulturförvaltningen bidrar till ett rikt kulturutbud i kommunen
Nöjd medborgarinde
Samma
Ökande
Kulturförvaltningen deltar i KUB-projektet (ett treårigt utvecklings-projekt för
bibliotekspersonal i fyra län finansierat av
europeiska socialfonden).
Andel deltagande personal
All personal
All personal
Kulturförvaltningen gör fler insatser för att
möjliggöra heltidstjänst för den medarbetare som önskar – antalet deltidstjänster
minskar under hela planperioden.
Andel heltidstjänster
All personal som önskat heltidstjänster
har erbjudits det
Personal som önskar
heltidstjänst erbjuds det
Kulturförvaltningen stärker kontakten med
brukare och utvecklar dialogen med medborgarna genom förbättrad information
och ökad delaktighet.
Antal inköpt media på förslag
Antal genomförda föreläsningar/ arrangemang i samarbete med studieförbund och/eller föreningar
Samma
Samma
Ökande
Ökande
Kulturförvaltningen erbjuder en bra och
tillgänglig biblioteksservice i byarna
Antal ”boken kommer”-låntagare
Antal mediautlåning i byarna
Samma
Ökande
Ökande
Ökande
Kulturförvaltningen bidrar till ett rikt kultur­
utbud i byarna
Antal arrangemang i byarna
Ökande
Ökande
Kulturförvaltningen uppmuntrar barn och
unga till utvecklande läsupplevelser
Antal sagostunder
Antal klassbesök
Antal uppsökande aktiviteter
Ökande
Samma
Minskande
Ökande
Ökande
Ökande
Kulturförvaltningen erbjuder barn och unga
en inspirerande mötesplats
Antal allmänkulturella arrangemang för barn och unga
Ökande
Ökande
Kulturförvaltningen bidrar till ett rikt utbud
av kulturella aktiviteter för barn och unga
Antal besökare per aktivitet
Ökande
Ökande
Samma
KVALITET
KOMPETENS
DEMOKRATI
Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt
59
Räddningstjänsten
Ansvarig nämnd:
Räddningsnämnden
Förvaltningschef: Per Hampus
Garveribrand under Dansbandsveckan
Uppdraget
För att skydda människors liv hälsa, egendom och miljö ska Räddningstjänsten se till att
åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder utan att andras ansvar inskränks. Räddningstjänsten ska också förhindra och begränsa skador på människor,
egendom och miljön. Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt, men skall
endast utföras om det är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det
hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och andra omständigheter. I kommunens
handlingsprogram för det skadeförebyggande arbetet och räddningstjänstverksamheten
står det hur uppgifterna skall utföras med de resurser och avtal verksamheten förfogar över.
Alla som bor och vistas i Malung-Sälens kommun har lika rätt till hjälp vid situationer som
kräver hjälp som inte klaras av den enskilde allt enligt LSO (Lagen om skydd mot olyckor).
Viktiga händelser
Måluppfyllelse
Nämndsmålen i förhållande till måltalen blev inte som önskat då antalet larm på de tre stationerna ökade från 272 st (2013) till 302 st (2014). Malung 134, Transtrand 60 och Sälen
108. Främst berodde det på att de automatiska brandlarmen ökade från 80 till 102 st och
på många skogsbränder.
Kostnader, intäkter och netto (tkr)
KOSTNADER
INTÄKTER
NETTO
Bokslut Bokslut Bokslut
2012
2013
2014
Budget
2014
Diff mot budget
14 339
14 129
15 302
14 996
–306
1 137
1 050
1 448
1 065
383
13 202
13 079
13 854
13 931
77
Ekonomisk analys
Bokslutet pekar på ett litet överskott av tilldelade pengar, beroende på att den nya släckbilen togs i bruk sent på året och Fib-bilen tas i bruk i början av 2015. Det medförde att
utfallet blev positivt trots garveribranden som var kostnadsmässigt mycket krävande för
budgeten(cirka 280 tkr).
Framtid
Omorganisationen i norra delen av kommunen pågår och beräknas komma igång under
mars 2015. Då skall bilar vara utrustade och rätt utbildning för FIB-åkarna vara avklarade.
Utbildning av motorsågskörkort kommer också att göras under våren 2015. Nytt handlingsprogram tas fram under 2015. Utbildning för alla kommunanställda i DHLR kommer
att starta under våren 2015.
Foto: Anders Mojanis
Garveribranden som inträffade under Dansbandsveckan slutade på ett bra sätt i förhållande till den riskbild som fanns under brandförloppet. Många skogsbränder inträffade under
sommaren och verksamheten hjälpte även till med personal vid den mycket stora skogsbranden i Västmanland. En person omkom i en trafikolycka i Mobyn, Malung.
60
Räddningstjänsten
Nämndens mål
Indikator
Resultat
Måltal
HÅLLBAR TILLVÄXT
Antal trygghetstjänster
– IVPA/Sjukvårdslarm
– trygghetslarm
25/40
30
Avtal med landstinget att hämta skadade till
farbar väg och ambulans.
Avtal finns
Nöjd-Medborgar-Index, räddningstjänst
68
73
Larmbehandlingstid, mediantid i minuter
1,8
Insatstid, mediantid i minuter
14,5
I nivå med jämförbara
kommuner
I nivå med jämförbara
kommuner
Antal brandskyddskontroller
1 456
Andel tillsyner
83
Statistik till Länsstyrelsen och MSB
Enligt rutin
Andel deklarationer
0
Alla medarbetare har kompetens för att
utföra sina arbetsuppgifter
Medarbetarindex
Andel kompetensutvecklingsplaner
73
Ej mätt
Alla medarbetare har en säker och trygg
arbetsplats
Sjukskrivningstal
0,97 %
0 %
Kunskap och förmåga hos allmänheten
om brandförebyggande och olyckshanterande åtgärder ökar
Antal som utbildats att förebygga eller hantera bränder eller
andra olyckor
631
Oförändrad nivå
Information om nämndens verksamhet
utvecklas
SKL:s informationsindex
83 %
100%
Alla medborgare har ett likvärdigt skydd
Antal personer utanför tätort som utbildats att förebygga eller
hantera bränder eller andra olyckor per 1 000 invånare
Ej mätt
Oförändrad nivå
Verksamheten håller budget
Utfall i förhållande till budget, SEK
130 tkr
±0
Verksamheten är kostnadseffektiv i förhållande till jämförbara kommuner
Kostnad (SEK) för räddningstjänst, per invånare
1 297 kr/inv
Genomsnitt kommun­
gruppen 1 378 kr/inv.
Andel informationsinsatser
Antal trafikolyckor
Antal skoterolyckor
Samordningsmöten mellan blåljusmyndigheter ordnas vid
större evenemang i kommunen
Ej mätt
35
2
2
Info på hemsidan
0
0
Hålla möten varje år vid
större evenemang
Räddningstjänsten bidrar till ökad
­koncernsamordning
Invånarna känner sig trygga med räddningstjänstens insatser
KVALITET
Insatser i samband med bränder och
olyckor utförs med god kvalitet
Förebyggande insatser genomförs för att
minska risk för olyckor
Servicedeklarationer finns för prioriterade
tjänster inom räddningstjänsten
Enligt
plan
100 %
KOMPETENS
DEMOKRATI
EKONOMI
ÖVRIGA NÄMNDMÅL
Samordningen för att minska antalet
olyckor i kommunen utvecklas för att öka
säkerheten
Målet helt uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet ej uppfyllt
61
Överförmyndarverksamheten
Ansvarig nämnd:
Överförmyndarnämnden
Handläggare: Åsa Hedlöf
Överförmyndarverksamheten
Uppdraget
Överförmyndarnämndens huvuduppgift är
att utöva tillsyn och kontroll över förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap. Syftet
med tillsynen är att förhindra att omyndiga
barn, eller myndiga personer som inte själva
kan ta tillvara sin rätt, missgynnas ekonomiskt eller rättsligt. Uppdraget är reglerat i
Föräldrabalkens bestämmelser. Överförmyndarverksamheten står under tillsyn av
Länsstyrelsen och JO.
Hjälp av godman eller förvaltare har den
som på grund av sjukdom, psykisk störning,
försvagat hälsotillstånd med mera inte kan
bevaka rätt, förvalta sin egendom eller sörja
för sin person.
och att de personella resurserna kan komma att behövas ses över.
Personal och ledamöter har deltagit i olika
utbildningar samt träffar med andra överförmyndare, bland annat deltog man på FSÖ
årliga studiedagar som hölls i Umeå.
Under våren och hösten har en utbildning hållits för godemän för ensamkommande barn. För att hålla ner kostnader
på föreläsare arrangerades och samkördes
detta tillsammans med Överförmyndare i
samverkan, Falun/Borlänge. 17 st deltog.
Kommunfullmäktige beslutade i december 2014 att Malung-Sälens kommun ska
övergå från överförmyndarnämnd till överförmyndare.
Viktiga händelser
Ekonomisk analys
Riksdagen antog den 26 juni förslagen i
prop. 2013/14:25 Bättre förutsättningar för
gode män och förvaltare, de flesta lagförslagen träder i kraft den 1 januari 2015. I
och med detta så kommer det att innebära
en hel del förändringar för överförmyndarnämndens verksamhet. Det innebär bland
annat skärpta kontroller av de som föreslås
som ställföreträdare, att överförmyndarnämnden ska ansvara för att alla som vill
bli ställförträdare måste utbildas. Utredningsarbetet flyttas från tingsrätten till överförmyndarverksamheten i kommunerna.
Länsstyrelserna ska föra statistik över överförmyndarnas verksamhet. Detta kommer
att innebära att arbetsuppgifterna kommer
att öka hos överförmyndarverksamheten
Avsaknad av återsökta arvodespengar från
Migrationsverket till godemän för ensamkommande barn motsvarar 250 tkr.
Malung-Sälens kommun erhåller en
summa om 500 tkr från Migrationsverket
för EKB verksamheten. Detta har tidigare
år fördelats så att överförmyndarverksamheten har fått summan 255 tkr för att täcka
kostnadsökningar i och med utökad verksamhet när barnen anlände till kommunen.
I 2014 års budget ligger även dessa pengar
medräknade som intäkt. En omfördelning
av dessa pengar mellan överförmyndarnämnden, IFO enheten och gymnasieskolan gjordes 2014. Det innebär en minskning
av årets intäkter om 89 tkr.
Redan vid årets ingång påpekade nämn-
den åter att beslutad ram var allt för snävt tilltagen för att klara verksamhet och uppdrag.
Framtid
Den stora utmaningen är att få budgeten i
balans, alltså att få den tilldelade ramen att
gå ihop. Med den tilldelade ramen känns
det mycket svårt att kunna vidmakthålla den
mycket goda kvalité på handläggning och
service som idag ges till såväl ”hjälpsökande”
som ställföreträdare. Den ram som nämnden
tilldelats har i de tre senaste boksluten visat
sig vara i stort sett omöjlig att hålla och ett
överskridande med nästan 25 procent har
skett. Det är mycket svårt att hålla ramen
då de största kostnaderna i budget för överförmyndarnämnden ligger på personal och
arvoden till ställföreträdare och det är verksamheten.
Antalet ärenden ökar varje år och inte
minst då antalet komplicerade ärenden.
Det är i nuläget svårt att hitta gode män/
förvaltare med den höga kompetens som
krävs i vissa fall. Tillgången på ”normala”
ställföreträdare är, genom de utbildningsinsatser som gjorts, ganska god. Behovet att
rekrytera flera ställföreträdare ökar.
Om utökningen av platser för ensamkommande barn aktualiseras så kommer
det också att innebära större administrativ
arbetsbelastning hos överförmyndarnämnden samt ny rekrytering och utbildningsinsatser för godemännen som måste vara
startklara när barnen anländer.
KOSTNADER
INTÄKTER
NETTO
Bokslut Bokslut Bokslut
2012
2013
2014
1 183
1 836
Budget
2014
Diff mot budget
1 580
2 004
424
21
703
381
1 098
–717
1 162
1 133
1 199
906
–293
Foto: Malung-Sälens kommun
Kostnader, intäkter och netto (tkr)
62
Malungs Elverk AB
VD Kjell Jansson
Malungs Elverk AB
Uppdraget
Malungs Elverks verksamhet bedrivs i två aktiebolag där dotterbolaget Malungs Elnät AB
äger, driver och förvaltar elnätet i kommunen. Bolaget äger också ett fibernät som är under
utbyggnad. Elproduktion sker i moderbolaget Malungs Elverk AB:s fyra vattenkraftverk. Malungs Elverk AB är delägare i Dalakraft AB (24,04 %) och Dala Vind AB (11 %).
Viktiga händelser
Inga större händelser har inträffat i Malungs Elverk under 2014. Fiberanslutning av Malungshems lägenheter är det största projektet inom fiber. I Sörnäs mottagningsstation har
byte av transformatorer skett. Likt tidigare år har markförläggning av elkabel utförts på
flertalet platser i kommunen.
Måluppfyllelse
Foto: Malung Elverk
Malungs Elnät skall distribuera el och datakommunikation på ett leveranssäkert och kostnadsriktigt sätt. Malungs Elverk skall producera el och bedriva fastighetsförvaltning på ett
kvalitets- och miljömässigt riktigt sätt. Verksamheterna skall bedrivas ekonomiskt stabilt
och ge en skälig avkastning till ägarna.
Malungs Elverk uppfyller ovan beskrivna mål och ägardirektiv genom att verksamheten
drivs med affärsmässighet, långsiktig ekonomisk planering och styrka som krävs för att
klara nödvändiga investeringar och reinvesteringar.
Intäkter, kostnader och netto (tkr)
INTÄKTER
Bokslut Bokslut Bokslut
2012
2013
2014
Budget
2014
Diff mot budget
125 916 143 273 142 309 122 510
19 799
KOSTNADER
93 904 105 131 105 224 103 040
–2 184
NETTO
32 012
17 615
38 142
37 085
19 470
Ekonomisk analys
Malungs Elverks resultat är betydligt bättre än budget. Ej budgeterad resultatandel från
Dalakraft samt ej under 2014 budgeterad elnätsanslutning av Rämsbergets vindkraftpark
lyfter resultatet.
Resultatandel i Dala Kraft budgeteras ej. Övrig verksamhets resultat är ungefär som
budget även om det finns avvikelser i enskilda poster.
Framtid
Foto: Malung Elverk
Om beslut tas att flygplatsen Sälen-Trysil skall byggas behöver bolaget göra stora investeringar i nya anläggningar samt förstärkning av befintliga anläggningar. I övrigt fortsätter bolaget med nödvändiga investeringar för att säkerställa leveranssäkerheten i bolagets elnät.
Fibernätet väntas under de närmaste åren att byggas ut och privatpersoner och företag
erbjuds att ansluta sig.
63
Malungs Elverk AB
RESULTATRÄKNING, tkrBALANSRÄKNING, tkr
2014
2013TILLGÅNGAR
2014
2013
Verksamhetens intäkter 137 145
135 083
Anläggningstillgångar
Verksamhetens kostnader
–87 216
–88 102
Immateriella anläggningstillgångar
Avskrivningar
–17 966
–17 004
Materiella anläggningstillgångar
31 963
29 977
Verksamhetens nettokostnader
Finansiella kostnader
5 164
8 190
–42
–25
38 142
Maskiner och inventarier
Pågående arbeten
17 337
18 082
270 767
254 031
4 294
6 345
Finansiella anläggningstillgångar
65 079
63 848
Summa anläggningstillgångar
358 548
343 562
Resultat före extraordinära poster
37 085
1 256
Mark, byggnader och
tekniska anläggningar
Finansiella intäkter
1 071
Skattekostnader
–7 243
–6 770
Årets resultat
29 842
31 372
Omsättningstillgångar
Förråd
2 187
2 469
Fordringar
37 124
34 053
Kassa och bank
25 920
15 162
Summa omsättningstillgångar
65 231
51 684
423 779
395 246
Summa tillgångar
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Eget kapital
Ingående eget kapital 323 620
282 740
Lämnad aktietudelning
–8 800
9 508
Årets resultat
29 842
31 372
Summa eget kapital
344 662
323 620
Avsättningar
Avsättning för pensioner och
liknande förpliktelser
1 433
653
Andra avsättningar
55 475
52 690
Summa avsättningar
56 908
53 343
SKULDER
Långfristiga skulder
0
0
Kortfristiga skulder
22 209
18 283
Summa skulder
22 209
18 283
Summa eget kapital, avsättningar
och skulder
423 779
395 246
64
Malung-Sälen Turism AB
VD Lars Bälter
Malung-Sälen Turism AB
Uppdraget
Enligt ägardirektiven från Malung-Sälens kommun ska Malung-Sälen Turism driva och utveckla Malung-Sälen som destination och på så sätt bidra till tillväxt i besöksnäringen.
Bolaget ska på uppdrag bedriva turistbyråverksamhet med Malung-Sälens kommun som
huvudman. Med uppdraget följer att bolaget löpande ska modernisera och effektivisera turistbyråverksamheten, även i samverkan med andra aktörer. Bolaget ska på uppdrag ansvara för den operativa verksamheten vid Malungs camping i Malung.
Viktiga händelser
De viktigaste händelserna under året har varit bolagets engagemang i Vasaloppet, Svenska Dansbandsveckan och Cykelvasan. Framförallt vad gäller information och logi.
Arrangemang av olika slag skapar positiva effekter för verksamheten i bolaget och för området. Arrangemang bidrar till goodwill som i förlängningen kan leda till andra positiva effekter
för besöksnäringen och kommunen (t.ex. inflyttning).
Måluppfyllelse
Det övergripande målet för 2014 var att säkerställa ett positivt resultat genom olika aktiviteter för att öka intäkterna och minska kostnaderna för att skapa balans i ekonomin.
Tack vare engagerade och målinriktade medarbetare uppnåddes det övergripande målet för 2014.
Intäkter, kostnader och netto (tkr)
Bokslut Bokslut Bokslut
2012
2013
2014
Budget
2014
Diff mot budget
INTÄKTER
10 854
11 454
11 164
10 413
751
KOSTNADER
10 728
11 046
11 043
10 055
–988
NETTO
126408121358
–237
Ekonomisk analys
Det ekonomiska resultatet är 121 tkr jämfört med 408 tkr för föregående år. Jämfört med
budget för verksamhetsåret är det en försämring med 358 tkr.
Verksamhetsåret har präglats av fokusering på att arbeta fram informationsmaterial för
aktiviteter i området och att hitta logialternativ kopplat till de stora evenemangen, främst
Vasaloppet och Dansbandsveckan samt att säkerställa högt förväntade servicenivåer i
samband med campingboende under Dansbandsveckan.
Framtid
Bolaget kommer att vidareutveckla och effektivisera arbetsmetoder, för att möta besökarna både digitalt och fysiskt på plats.
Tidigare effektiviseringar och rationaliseringar i kombination med ökade intäktsmöjligheter ska ge positiva resultat i framtiden. Genom att vidareutveckla redan befintliga aktiviteter
och arrangemang och skapa nya kommer reseanledningarna till området att öka. Aktiviteter som cykel, vandring och naturupplevelser har de senaste åren utvecklats positivt.
Gemensamma regionala samarbeten kommer att leda till fler aktivitets- och naturturister
till området.
Resemönstren till de aktiviteter och arrangemang som genomförs i området och som
bolaget är engagerade i ser ut att fortsätta utvecklas positivt, med positiva resultat för bolaget, arrangemangen och området.
65
Malung-Sälen Turism AB
RESULTATRÄKNING, tkrBALANSRÄKNING, tkr
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
2014
2013TILLGÅNGAR
11 158
11 443
–10 890
–10 916
–152
–130
116
397
Finansiella kostnader
Resultat före extraordinära poster
5
11
2013
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
127
191
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och
tekniska anläggningar
Finansiella intäkter
2014
Maskiner och inventarier
17
19
445
287
0
0
Finansiella anläggningstillgångar
90
78
121
408
Summa anläggningstillgångar
679
575
Skattekostnader
Årets resultat
00
Omsättningstillgångar
121
408Förråd
Fordringar
Kassa och bank
235
1 523
185
1 680
2 129
1 597
Summa omsättningstillgångar
3 887
3 462
4 566
4 037
Summa tillgångar
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Eget kapital
Ingående eget kapital 816
408
Årets resultat
121
408
Summa Eget kapital
937
816
SKULDER
Långfristiga skulder
0
0
Kortfristiga skulder
3 629
3 221
Summa skulder
3 629
3 221
4 566
4 037
Summa eget kapital,
avsättningar och skulder
66
Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB, VAMAS
VD Björn Sjögren
Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB, VAMAS
Uppdraget
Ekonomisk analys
Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB, VAMAS, är ett kommunalägt
vatten- och miljöföretag. Verksamheten är uppdelad i två affärsområden, Vattentjänster och Avfallstjänster. Vattentjänster ansvarar
bland annat för dricksvatten, avlopp, ledningsnät och reningsverk.
Avfallstjänster ansvarar bland annat för insamlingen och hantering
av hushållsavfall (källsorterat i komposterbart och brännbart) och
återvinning av bland annat grovsopor och farligt avfall vid tre återvinningscentraler samt slamtömning och slamhantering. VAMAS
har över 40 anställda med kontor i Malung och Sälen. Läs mer på
www.vamas.se
Det totala resultatet för bolaget ligger på 494 tkr. Men för att kommentera differensen mot budget behöver man titta på respektive
verksamhet. Resultatet för avfallstjänster är cirka –2 100 tkr och för
vattentjänster +2 500 tkr.
Att intäkterna är högre än budgeterat beror på att en årlig avstämning sker mellan vattentjänster och avfallstjänster för att fördela de kostnader för rening som reningsverken haft för lakvatten
samt brunns slam. En reglering sker även av avfalls kostnader för
omhändertagande av slam. Detta gör att intäkterna blåses upp
men ger ingen resultatpåverkan då även kostnaderna ökar med
motsvarande. Dessa intäkter och kostnader har inte kunnat budgeteras då det inte går att förutsäga vilka volymer det rör sig om.
Personalkostnaderna för vattentjänster är något lägre än budgeterat då det arbetats mycket i projekt. Under några månader har
VAMAS haft vakanser på processingenjör och drift- och underhållstekniker vilket ger något lägre personalkostnader än budgeterat.
Avskrivningarna för vattentjänster är lägre än budgeterat då investeringsbudget justerades i juni 2014. Intäkterna för vattentjänster är något högre än budgeterat då vi har fått in mer anslutningsavgifter än beräknat.
Avfallssidan har under 2014 haft stora utmaningar som till exempel ny entreprenör av slamtjänster och övertagandet av dess administration. Under en tid var även tjänsten som avfallschef vakant.
Detta har inneburit att den budget som lades för 2014 bestod av
en del antaganden.
Viktiga händelser
Kläppens reningsverk slutbesiktigades. Provpumpning av ny vattentäkt i Sälen har utförts och kommer att förse Sälen och områdena
Lindvallen – Högfjällshotellet med vatten under överskådlig tid. Arbetet med Vattendom och skyddsområde för vattentäkten har påbörjats. En ny vattentäkt med nytt skyddsområde arbetas fram i Rörbäcksnäs och ett nytt vattenverk för byn har börjat byggas. Utbyte
av kommunens största avloppspumpstation har skett för att klara av
att pumpa över avloppsvattnet till Tällbyns reningsverk även i framtiden. Ytterligare pumpstation har bytts ut vid Skinnarvallen samt upprustning ar skett av tre stationer (Malungsfors, Bullsjön och Sörsjön).
Transtrandslägret har kopplats till allmänt avlopp och förnyelse av
ledningsnät har skett i Öje, Norra Vagnvägen, Högfjällshotellet och i
Risätra-Lillmon. Kritiskt läge uppstod när de gamla råvattenledningarna i Lima gick av under älven, två nya ledningar han att anläggas
innan krisen blev ett faktum.
Avfallstjänster genomförde två stora offentliga upphandlingar,
slamhämtning och avfallshämtning. Båda blev överprövade hos
Förvaltningsrätten och den senare är ännu inte klar. Sluttäckning
av Malungs deponi är ett stort projekt där ansökan görs om villkorsändring till Länsstyrelsen då tidsplanen är för kort.
Måluppfyllelse
Dricksvattnet har haft god kvalité inom alla försörjningsområden
och samtliga avloppsreningsverk har uppfyllt gällande miljökrav,
under året. Vattentjänster har trots stora investeringar under året
haft full kostnadstäckning, samt har kunnat täcka föregående års
minussiffror. Vattentjänster har under 2014 satsat på att få fram
förnyelseplan för det 70 mil långa ledningsnätet. Det av kommunfullmäktige prioriterade uppdraget med att ta fram en kommunal
VA-plan har startats upp.
Motivet är att förbättra miljön och trygga dricksvattenförsörjning
för abonnenter och kommuninvånare nu och i framtiden.
Framtid
Kommunens ansvar enligt lagen om allmänna vattentjänster innebär även att VAMAS i framtiden kommer att överta ett flertal större
privata VA-anläggningar, samt att verksamhetsområdet utökas. Vad
gäller kompetensförsörjning kommer på vattentjänstsidan att finnas
fortsatt behov av anställningar, dels på grund av utökning av allmänförklarade verksamhetsområden, men också en förväntad hög omsättning av personal. Personalomsättning kommer ev. att kräva en
viss överanställning av ingenjörer för att inte bli för känsliga vid tapp
av kunskap, när någon avslutar sin tjänst.
Avfallstjänster kommer få ännu mer administration då alla kunder
skall faktureras från VAMAS och inte från entreprenörerna. Sluttäckningen av Malungs deponi kommer bli ett komplex och kostsamt projekt. En framtida lösning av slamhantering måste fram och
även en långsiktig lösning av det komposterbara avfallet. Det finns
förslag inom DalaAvfall om en lösning i Borlänge men det bör även
utredas om möjligen för en Biogas anläggning inom SITE.
Intäkter, kostnader och netto (tkr)
Foto: VAMAS
Bokslut Bokslut Bokslut
2012
2013
2014
Budget
2014
Diff mot budget
INTÄKTER
64 930
72 391
77 319
73 065
4 254
KOSTNADER
64 123
72 767
76 825
75 555
–1 270
807
–376
494
–2 490
2 984
NETTO
67
Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB, VAMAS
RESULTATRÄKNING, tkrBALANSRÄKNING, tkr
Verksamhetens intäkter 2014
77 319
2013TILLGÅNGAR
2013
72 117Anläggningstillgångar
Verksamhetens kostnader
–57 799
–55 426
Mark och byggnader
Avskrivningar
–13 370
–12 211
Mark, byggnader och
6 150
4 480
Verksamhetens nettokostnader
2014
tekniska anläggningar
9 494
10 200
175 993
155 590
Inventarier och verktyg
12 770
14 443
Finansiella intäkter
Pågående arbeten
29 465
34 335
227 722
214 568
14 686
26 484
Finansiella kostnader
Resultat före extraordinära poster
130
274
–5 786
–4 944
494
–190
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Bokslutsdispositioner
Skattekostnader
Årets resultat
–446
216
Fordringar
–48
Kassa och bank
0
26
Summa omsättningstillgångar
21 734
20 457
36 420
46 941
264 142
261 509
Summa tillgångar
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Eget kapital
Ingående eget kapital 3 001
Ej registrerad ökning av aktiekapital
7 000
Årets resultat
Summa eget kapital
3 000
0
1
10 001
3 001
Avsättningar
Andra avsättningar
865
419
Summa avsättningar
865
419
SKULDER
Långfristiga skulder
240 557
244 963
Kortfristiga skulder
12 719
13 126
Summa skulder
253 276
258 089
Summa eget kapital,
avsättningar och skulder
264 1421
261 509
68
Malungshem AB
VD Tomas Eriksson
Malungshem AB
Uppdraget
Malungshem äger och förvaltar lägenheter och lokaler för uthyrning i Malung-Sälens Kommun.
Viktiga händelser
Två snickare har anställts från 1/3 2014.
Ny byggnation av tvättstuga och servicehus på Storbygärdet har påbörjats, eftersom den
tidigare har brunnit ner.
Trygghetsboende på Kringlan har färdigställts med sex lägenheter. För närvarande är två
uthyrda.
Sälen Centrum
Lokaler för vårdcentralen, bibliotek och turistbyrå har färdigställts i Sälen.
Måluppfyllelse
Soliditet 10,1 procent (enligt ägardirektiv 10 procent).
Foto: Håkan Olsén
Kostnader, intäkter och netto (tkr)
INTÄKTER
KOSTNADER
NETTO
Bokslut Bokslut Bokslut
2012
2013
2014
Budget
2014
Diff mot budget
–909
67 047
64 631
64 398
64 221
65 794
62 055
63 928
63 610
769
1 253
2 576
470
611
–140
Ekonomisk analys
Resultatet överensstämmer med budget. Vakanserna har ökat under året, men i slutet av
året har dock en förbättring kunnat ses. Den låga räntan har bidragit till att resultatmålet
har kunnat hållas.
Framtid
Foto: Håkan Olsén
Bolaget satsar på ökat underhåll för att öka intäkterna i framtiden. Bolaget gör även investeringar för energi- och vattenbesparingar.
”Trygghetsboende
på Kringlan har
färdigställts”
69
Malungshem AB
RESULTATRÄKNING, tkrBALANSRÄKNING, tkr
Verksamhetens intäkter 2014
2013TILLGÅNGAR
63 312
63 688
Verksamhetens kostnader
–46 721
–45 695
Avskrivningar
–10 752
–9 448
Mark, byggnader och
5 839
8 545
tekniska anläggningar
Verksamhetens nettokostnader
2014
2013
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
271 519
274 353
Maskiner och inventarier
2 723
2 170
Finansiella intäkter
Pågående arbeten
1 591
0
Finansiella kostnader
Resultat före extraordinära poster
1 086
943
–6 455
– 6 912
Finansiella anläggningstillgångar
15 852
14 875
470
2 576
Summa anläggningstillgångar
291 685
291 398
Skattekostnader
Omsättningstillgångar
Årets resultat
470
2 576Förråd
Fordringar
322
3 267
399
1 759
Kassa och bank
2 398
5 023
Summa omsättningstillgångar
5 987
7 181
Summa tillgångar
297 672
298 579
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Eget kapital
Ingående eget kapital Lämnad aktieägartillskott
Årets resultat
Summa eget kapital
29 725
27 149
0
0
471
2 576
30 196
29 725
SKULDER
Långfristiga skulder
221 758
222 605
Kortfristiga skulder
45 718
46 249
Summa skulder
267 476
268 854
Summa eget kapital,
avsättningar och skulder
297 672
298 579
70
Ärnäshedens Fastighets AB
Styrelseordförande: Sven Isaksson
Ärnäshedens Fastighets AB
Uppdraget
Företaget hyr ut industrilokaler i Västra Ärnäs, Lima. Inga anställda finns i företaget.
Lokalerna är uthyrda till 100 procent. Hyresgäster är Lima Tvätten AB, Ericson i Lima AB
och Per-Erik Johanssons Åkeri AB. Detta bokslut (2014) är företagets första hela 12-månaders resultat efter färdigställandet av lokalerna.
Viktiga händelser
Inga stora händelser har skett.
Måluppfyllelse
Lokalerna ska vara uthyrda till 100 procent. Det kravet är uppfyllt.
Kostnader, intäkter och netto (tkr)
Bokslut Bokslut Bokslut
2012
2013
2014
INTÄKTER
KOSTNADER
NETTO
Budget
2014
Diff mot budget
0665
1 099862
108
1 113
1 206
1 037
–108–448–107–175
237
–169
68
Ekonomisk analys
Avvikelse i intäkter och kostnader kommer av ej budgeterade VA-avgifter.
Foto: Malung-Sälens kommun
Framtid
För att uppnå ett nollresultat 2015 behöver dagens räntekostnader sänkas under 2015.
Bedömningen är att det är rimligt att uppnå under året.
”Lokalerna är
uthyrda till
100 procent.”
71
Ärnäshedens Fastighets AB
RESULTATRÄKNING, tkrBALANSRÄKNING, tkr
Verksamhetens intäkter 2014
2013TILLGÅNGAR
2014
1 099
666
Verksamhetens kostnader
–500
–590
Materiella anläggningstillgångar
Avskrivningar
–344
–257
Mark, byggnader och
255
–182
tekniska anläggningar
Verksamhetens nettokostnader
Anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier
Finansiella intäkter
Pågående arbeten
0
0
Finansiella kostnader
–361
–267
Resultat före extraordinära poster
–106
–448
2013
Summa anläggningstillgångar
15 141
15 368
1 336
1 364
0
0
16 477
16 732
Omsättningstillgångar
Skattekostnader
Årets resultat
0
–106
0Fordringar
–448
122
481
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
122
481
16 599
17 214
Summa tillgångar
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Eget kapital
Ingående eget kapital Lämnad aktieägartillskott
Årets resultat
Summa eget kapital
2 444
1 892
0
1 000
–106
–448
2 338
2 444
SKULDER
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
14 037
13 006
224
1 764
14 261
14 770
Summa eget kapital,
avsättningar och skulder
16 599
17 214
72
Resultaträkning (tkr)
KOMMUNENKONCERNEN
20142013
2014 2013
Verksamhetens intäkter
Not 1
177 445
166 066
386 105
361 944
Verksamhetens kostnader
Not 2
–727 818
–712 825
–860 385
836 843
Jämförelsestörande intäkter
Not 3
296
11 343
296
11 343
Jämförelsestörande kostnader
–15 100
–400
–15 100
0
Avskrivningar
–28 916
–26 949
–67 636
–62 341
–594 093
–562 765
–556 720
–525 897
Not 4
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
Not 5
392 043
386 800
392 043
386 800
Generella statsbidrag och utjämning
Not 6
166 625
173 946
166 625
173 946
Finansiella intäkter
Not 7
11 245
10 840
4 609
7 105
Finansiella kostnader
Not 8
–8 558
–8 899
–17 504
–18 370
–32 738
–78
–10 947
23 584
Resultat före extraordinära poster
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
Skatt
Årets resultat
Not 9
–32 738
–78
–5 385
–4 927
–16 332
18 657
73
Balansräkning (tkr)
KOMMUNENKONCERNEN
TILLGÅNGAR
20142013
2014 2013
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Not 10
2 085
1 914
3 005
3 034
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och
tekniska anläggningar
Not 11
453 725
444 297
1 211 919
1 170 384
Maskiner och inventarier
Not 12
14 079
10 994
33 160
30 751
Finansiella anläggningstillgångar
Not 13
189 887
190 323
65 078
64 590
659 776
647 528
1 313 162
1 268 759
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Förråd, exploateringsfastigheter
Not 14
36 390
28 988
38 565
31 400
Fordringar
Not 15
84 429
71 959
121 554
115 638
Kortfristiga placeringar
Not 16
6 266
6 111
6 266
6 111
Kassa och bank
Not 17
16 122
86 093
61 756
125 117
143 207
193 151
228 141
278 266
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
802 983
840 679
1 541 303
1 547 025
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Ingående eget kapital 322 996
323 074
561 925
543 268
Varav resultatutjämningsreserv
5 917
5 917
5 917
5 971
Årets resultat
–32 738
–78
–16 332
18 657
SUMMA EGET KAPITAL
Not 18
290 258
322 996
545 593
561 925
74
Balansräkning (tkr)
KOMMUNENKONCERNEN
20142013
2014 2013
Avsättningar
Avsättning för pensioner
och liknande förpliktelser
Not 19
6 732
7 833
7 792
8 316
Andra avsättningar
Not 20
15 000
–
56 144
39 083
21 732
7 833
63 936
47 399
Summa avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
Not 21
325 937
335 384
695 267
695 662
Kortfristiga skulder
Not 22
165 056
174 466
236 507
242 039
490 993
509 850
931 774
937 701
1 541 303
1 547 025
Summa skulder
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
802 983
840 679
Panter och ansvarsförbindelser
Ställda säkerheter
Not 23
15 473
15 473
Pensionsförpliktelser som inte tagits upp
bland skulderna eller avsättningarna
Not 24
273 609
286 924
273 609
286 924
Övriga ansvarsförbindelser
Not 25
419 760
413 284
40 729
38 820
75
Kassaflödesanalys (tkr)
KOMMUNENKONCERNEN
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 20142013
Årets resultat
2014 2013
–32 738
–78
–16 332
18 657
Justering för av- och nedskrivningar Not 26
28 724
26 949
67 636
62 341
Justering för avsättningar
Not 27
13 899
2 359
16 537
4 357
Justering för övriga ej
likviditetspåverkande poster
Not 28–179
–27
–256
–27
Upplösning av investeringsbidrag
–35
–43
–35
–43
Medel från verksamheten före
förändring av rörelsekapital
9 671
29 160
67 550
85 285
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
–12 470
–2 736
1 547
–16 138
Ökning/minskning förråd
60
–1 837
–7 165
–1 573
Ökning/minskning exploateringsfastigheter
–7 463
–14 546
–7 463
–14 546
Ökning/minskning kortfristiga skulder
–9 410
37 022
–12 681
28 511
–19 612
47 063
41 788
81 539
Kassaflöde från den löpande verksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i immateriella anläggningstillgångar
–691
–1 457
–691
–1 457
–40 963
–59 402
–111 044
–154 035
350
90
350
92
–7 155
–6 111
–963
–5 929
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
90
–
143
–
Kassaflöde från investeringsverksamheten
–48 369
–66 880
–112 205
–161 329
Investering i materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Investering i finansiella anläggningstillgångar
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån
–
65 000
7 978
135 554
Amortering av långfristiga skulder
–9 412
–803
–3 784
–12 760
Anläggningsavgifter –
–
2 595
5 756
Investeringsbidrag –124
Minskning av långfristiga fordringar
– 124
7 422
407
422
407
Kassaflöde från –1 990
finansieringsverksamheten
64 728
7 211
129 081
Not 29
ÅRETS KASSAFLÖDE
–69 971
44 908
–63 206
49 291
Likvida medel vid årets början
86 093
41 185
131 228
81 937
Likvida medel vid årets slut
16 122
86 093
68 022
131 228
Förändring av likvida medel
–69 971
44 908
–63 206
49 291
76
Noter (tkr)
KOMMUNENKONCERNEN
20142013
2014 2013
Not 1 Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter enligt driftredovisningen
344 119
343 288
Intäkter jämförelsestörande poster
–296
–11 343
Interna poster
–166 378
–165 879
Verksamhetens intäkter
177 445
166 066
Specifikation verksamhetens intäkter Försäljningsmedel
26 363
25 479
Avgifter och ersättningar
31 617
31 926
Hyror och arrenden
26 928
24 923
Stats- och landstingsbidrag
62 293
54 103
Verksamheter och entreprenader
30 244
29 635
Verksamhetens intäkter
177 445
166 066
Not 2 Verksamhetens kostnader
Verksamhetens kostnader enligt driftredovisningen
–938 388
–909 541
Kostnader jämförelsestörande poster
15 100
Kapitalkostnad
40 407
400
Pensioner och sociala omkostnader
–33 164
–35 398
Kalkylerade kp
21 849
21 210
44 625
Interna poster
166 378
165 879
Verksamhetens kostnader
–727 818
–712 825
Specifikation verksamhetens kostnader
Personal –443 959
–438 475
Pensioner –27 536
varav pensionsförsäkringsavgifter
–2 985
varav förändr pensionsavsättning
–967
varav pensionsutbetalningar
–10 064
–11 291
varav individuell del
–15 453
–14 782
Material –52 816
–55 624
Tjänster –99 402
–67 855
–29 561
–2 236
–1 252
Bidrag och transfereringar –34 904
–31 592
Entreprenad och köp av verksamhet –68 817
–82 534
Anläggningstillgångar –
Övrigt –384
Verksamhetens kostnader
–727 818
Pensioner inkluderar löneskatt 24,26 %.
–6 833
–351
–712 825
77
Noter (tkr)
KOMMUNENKONCERNEN
20142013
2014 2013
Not 3 Jämförelsestörande poster
Intäkter
Försäljningspris anläggningstillgångar
157
–
Bokfört värde anläggningstillgångar
–84
–
157
–84
Realisationsvinster206 27
Återbetalning försäkringspremie 2005–2006
–
–
206
27
17
11 316
17
11 316
Föräljningspris anläggningstillgångar
–
63
–
63
Bokfört värde anläggningstillgångar
–
–63
–
–63
–100
–
–100
–
Kostnader
Utrangering staket fsk Loppan, julbelysning
Aktieägartillskott
––400
–
–
Avsättning för återställande av deponi
–15 000
–
–15 000
–
Summa
–14 804
10 943
–14 804
11 343
Not 4 Avskrivningar
Immateriella tillgångar
–520
–228
–720
–429
–25 993
–24 545
–60 763
–56 372
Maskiner och inventarier
–2 403
–2 176
–6 153
–5 540
Summa
–28 916
–26 949
–67 636
–62 341
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Avskrivningarna är beräknade på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde.
Avskrivningstiden för kommunen avseende byggnader är 5–50 år, för maskiner och inventarier 5–10 år och 3–5 år för immateriella tillgångar.
Avskrivningstiden för koncernen är 5–50 år för byggnader och tekniska anläggningar, 3–20 år för maskiner och inventarier och 3–20 år för
immateriella tillgångar.
Kommunalskatt
393 081
389 036
393 081
389 036
Prognos slutavräkning innevarande år
70
–2 481
70
–2 481
Förändring slutavräkning förgående år
–1 108
245
–1 108
245
Summa
392 043
386 800
392 043
386 800
Inkomstutjämningsbidrag
105 270
107 913
105 270
107 913
Strukturbidrag
12 911
12 017
12 911
12 017
Kostnadsutjämningsbidrag
9 638
13 776
9 638
13 776
Bidrag för LSS-utjämning
4 586
4 806
4 586
4 806
Kommunal fastighetsavgift
31 669
30 801
31 669
30 801
Regleringsavgift/regleringsbidrag
2 551
4 633
2 551
4 633
Summa
166 625
173 946
166 625
173 946
Not 5 Skatteintäkter
Not 6 Generella statsbidrag
78
Noter (tkr)
KOMMUNENKONCERNEN
20142013
2014 2013
Not 7 Finansiella intäkter
Ränteintäkter
3 923
3 739
990
1 243
Aktieutdelning
6 512
7 101
–
118
Resultat från andel i intresseföretag
–
–
3 619
5 744
Engångsutdelning SKL
–
–
–
–
Övriga finansiella intäkter
810
–
–
–
Summa
11 245
10 840
4 609
7 105
–8 436
–8 204
–17 382
–17 675
–113
–678
–113
–678
Not 8 Finansiella kostnader
Ränta på lån
Finansiell kostnad avseende pensionsskuld
Räntekostnader –9–17
Summa
–8 558
–8 899
–9 –17
–17 504
–18 370
Not 9 Årets resultat
Årets resultat enligt resultaträkningen
–32 738
–78
Avgår:
Samtliga realisationsvinster/försäljningar
Justering för kostnad avsättning täckning deponi
Justerat resultat
–279
–27
15 000
–18 017
–105
2 142
685
Not 10 Immateriella anläggningstillgångar
Ingående anskaffningsvärden
5 203
3 746
Årets förändringar
Inköp
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
691
1 457
691
1 457
2 833
2 142
5 894
5 203
–228
0
–2 169
–1 740
Årets förändringar
Avskrivningar–520 –228
–720 –429
Utgående ackumulerade avskrivningar
–748
–228
–2 889
–2 169
Utgående bokfört värde
2 085
1 914
3 005
3 034
Avskrivningstider
3–5 år
3–5 år
3–20 år
4–20 år
Med immateriella anläggningar avses icke fysiska tillgångar.
79
Noter (tkr)
KOMMUNENKONCERNEN
20142013
2014 2013
Not 11 Mark, byggnader
och tekniska anläggningar
Ingående anskaffningsvärden 895 224
837 403
2 002 081
1 849 597
Årets förändringar
Inköp
35 438
57 821
102 315
–1 443
Försäljningar och utrangeringar
–40
–
–40
153 927
930 622
895 224
2 104 356
2 202 081
–450 927
–426 382
–831 697
–775 325
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående avskrivningar
Årets förändringar
Avskrivningar
–25 993
–24 545
59 839
–56 372
Nedskrivningar– ––924 –
Försäljningar och utrangeringar
23
–
23
–
Utgående ackumulerade avskrivningar
–476 897
–450 927
–892 437
–831 697
Utgående bokfört värde
453 725
444 297
1 211 919
1 170 384
Avskrivningstider
5–50 år
5–50 år
5–50 år
5–50 år
Linjär avskrivning tillämpas för samtliga
anläggningstillgångar
Det bokförda värdet fördelar sig på:
Markreserv
1 841
1 576
Verksamhetsfastigheter
246 297
Fastigheter för affärsverksamhet
47 154
45 176
Publika fastigheter
38 934
38 712
Fastigheter för annan verksamhet
111 442
244 025
75 129
Pågående ny-, till- och ombyggnad
8 057
39 679
Utgående bokfört värde
453 725
444 297
Särredovisning av fastigheten Samariten 5,
finansiellt leasingavtal, tom 2028-06-30
Ingående anskaffningsvärden
35 100
35 100
35 100
Inköp– –
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
35 100
– –
35 100
35 100
35 100
35 100
Ingående avskrivningar
–14 742
–13 338
–14 742
–13 338
Avskrivningar
–1 404
–1 404
–1 404
–1 404
Utgående ackumulerade avskrivningar
–16 146
–14 742
–16 146
–14 742
Utgående bokfört värde
18 954
20 358
18 954
20 358
80
Noter (tkr)
KOMMUNENKONCERNEN
20142013
2014 2013
Not 12 Maskiner och inventarier
Ingående anskaffningsvärden
84 968
83 449
140 703
136 015
Årets förändringar
Inköp
5 655
1 582
8 729
4 751
Försäljningar och utrangeringar
–335
–63
–851
–63
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
90 288
84 968
148 581
140 703
Ingående avskrivningar
–73 974
–71 798
–109 952
–104 412
Årets förändringar
Avskrivningar
Försäljningar och utrangeringar
Utgående ackumulerade avskrivningar
–2 403
–2 176
–6 153
168
684
–76 209
–73 974
–115 421
–5 540
–109 952
Utgående bokfört värde
14 079
10 994
33 160
30 751
Avskrivningstider
Linjär avskrivning tillämpas för samtliga
anläggningstillgångar.
5–20 år
5–20 år
3–20 år
5–20 år
Det bokförda värdet fördelar sig på:
Maskiner
4 710
4 220
Inventarier
2 924
4 106
Bilar och transportmedel
5 270
2 265
Skulpturer och statyer
352
352
Övriga maskiner och inventarier
–
–
Pågående installationer
823
Utgående bokfört värde
14 079
51
10 994
81
Noter (tkr)
KOMMUNENKONCERNEN
20142013
2014 2013
Not 13 Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar
Malungs Elverk AB
2 682
2 682
–
–
Malungshem AB
27 164
27 164
–
–
Gustols AB
500
500
–
–
Malung-Sälen Turism AB
250
250
–
–
Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB 10 000
3 000
–
–
Dalatrafik AB
451
451
451
451
Swedbank31 31
31 31
Ärnäshedens Fastighets AB
800
800
–
–
Aktier, övriga
10
10
10
10
Andel i Förenade Småkommuners Försäkrings AB
2 000
2 000
2 000
2 000
Andel i Kommuninvest Sverige AB
540
540
540
540
Andelar
32
32
32 32
Bostadsrätter434 448
434 448
Utlämnade lån
Utlämnade lån
10 264
10 686
10 264
10 686
Utlämnade lån Kommuninvest Sverige AB
2 000
2 000
2 000
2 000
Långfristiga fordringar
Långfristiga fordring Vamas revers
132 729
139 729
–
–
DalaKraft AB
–
–
39 217
38 266
Äppelbovind ekonomiska förening
–
–
259
295
Vindela ekonomiska förening
–
–
41
44
Dala Vind AB
–
–
6 268
6 268
Dala Vindkraft ekonomiska förening
–
–
3 135
3 135
Norrsken AB
–
–
266
266
Husbyggnadsvaror HBV förening
–
–
40
40
Visit Dalarna
–
–
62
50
Svensk Turism AB
–
–
20
20
Övriga– –
Summa
189 887
190 323
8 8
65 078
64 590
Andelarna i Kommuninvest Sverige AB medför förpliktelser i form av borgensåtagande. Åtagandet är närmare specificerat i noten för
övriga ansvarsförbindelser.
Not 14 Förråd, exploateringsfastigheter
Förråd
10 445
12 560
12 857
varav oljelager
––
322
399
25 152
17 690
Exploateringsfastigheter
10 385
25 152
17 690
Tomträttsmark853 853
Summa
36 390
28 988
853 853
38 565
31 400
82
Noter (tkr)
KOMMUNENKONCERNEN
20142013
2014 2013
Not 15 Fordringar
Kundfordringar
9 689
6 743
16 339
12 632
Diverse kortfristiga fordringar
332
410
29 312
36 920
Fordringar hos staten
1 587
1 330
3 952
4 302
Fordringar hos koncernföretag
2 215
4 101
–
–
Fordringar mervärdesskatt
3 652
1 843
3 652
1 843
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
25 681
22 494
27 026
24 903
Upplupna skatteintäkter
34 206
35 038
34 206
35 038
Summa felkonto
7 067
–
7 067
–
Summa
84 429
71 959
121 554
115 638
Not 16 Kortfristiga placeringar
Nordea
1 020
1 027
1 020
1 027
SBAB
2 080
2 089
2 080
2 089
Länsförsäkringar
2 045
2 060
2 045
2 060
Fastränteplacering987 756
Depålikvidkonto134 179
Summa
6 266
6 111
987 756
134 179
6 266
6 111
Not 17 Kassa och bank
Kassa– –
Handkassor och växelkassor
3
3
Plusgiro
15 907
84 484
Bank
212
1 606
Summa
16 122
86 093
Not 18 Eget kapital
Anläggningskapital
312 107
304 311
553 959
525 698
Rörelsekapital
–21 849
18 685
–8 366
36 227
Summa
290 258
322 996
545 593
561 925
Ingående eget kapital
Kommunen
326 980
327 654
320 344
327 654
Fjärrvärme
–3 984
–4 580
–3 984
–4 580
Malungs Elverk AB
–
–
243 832
220 617
Malungshem AB
–
–
1 362
–929
Malung-Sälen Turism AB
–
–
567
159
Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB
–
–
328
620
Gutstols AB
–
–
–302
–273
Ärnäshedens Fastighets AB
–
–
–222
–
Summa ingående eget kapital
322 996
323 074
561 925
543 268
83
Noter (tkr)
Varav resultatujämingsreserv
KOMMUNENKONCERNEN
20142013
5 917
Utnyttjad reserv 2013
Summa resultatutjämningsreserv
5 917
9 674
2014 2013
5 917
9 674
–3 757
–3 757
5 917
5 917
5 917
Årets resultat
Kommunen
–34 951
–674
–41 463
–7 310
Fjärrvärme
2 213
596
2 213
596
Malungs Elverk AB
–
–
22 083
23 215
Malungshem AB
–
–
399
2 291
Malung-Sälen Turism AB
–
–
121
408
Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB
–
–
469
–292
Gutstols AB
–
–
–112
–29
Ärnäshedens Fastighets AB –
–
–42
–222
Summa årets resultat
–32 738
–78
–16 332
18 657
Utgående eget kapital
Kommunen
292 029
326 980
278 881
320 344
Fjärrvärme
–1 771
–3 984
–1 771
–3 984
Malungs Elverk AB
–
–
265 915
243 832
Malungshem AB
–
–
1 761
1 362
Malung-Sälen Turism AB
–
–
688
567
Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB
–
–
797
328
Gutstols AB
–
–
–414
–302
Ärnäshedens Fastighets AB
–
–
–264
–222
Summa utgående eget kapital
290 258
322 996
545 593
561 925
Ändrad redovisningsprincip
År 2008 ändrades redovisningsprincipen för hantering av ett långtidshyresavtal tom 2028-06-30 för fastigheten Samariten 5. Fram till
år 2007 bokfördes hyreskostnaden som lokalhyra, år 2008 fastställdes att den ekonomiska innebörden av avtalet är att hyresmannen
(kommunen) har tagit på sig samma finansiella och värdemässiga ansvar som om anläggningen köpts. Avtalet omklassificerades till ett
finansiellt leasingavtal.
År 2014 är resultatpåverkan 1 161 tkr i extra kostnader utöver amortering av skuld för det finansiella leasingavtalet.
Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen (KL, kap 8, § 3d) en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar
av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel,
under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativ.
84
Noter (tkr)
KOMMUNENKONCERNEN
20142013
2014 2013
Not 19 Avsättning för pensioner
och liknande förpliktelser
Avsättning pensionsskuld
5 418
6 304
6 271
6 787
Avsättning garanti- och visstidspension
–
–
–
–
Löneskatt
1 314
1 529
1 521
1 529
Summa
6 732
7 833
7 792
8 316
Medlen används i sin helhet i verksamheten, s.k. återlåning. Ingen omföring avseende kortfristig del har skett.
Avsatt till pensioner
Särskild avtals/ålderspension
0
0
Förmånsbestämd/ kompl pension
177
187
Ålderspension
5 079
Pension till efterlevanade
162
186
Summa pensioner
5 418
6 304
Löneskatt
1 314
1 529
Summa avsatt till pensioner
6 732
7 833
5 931
Antal visstidsförordnanden
Politker1 1
Tjänstmän– –
Ingående avsättning
6 304
4 405
Nya förpliktelser under året
–685
2 190
varva nyintjänad pension
–737
1 553
varav ränte och basbeloppsuppräkning
81
139
varav ändring av försäkringstekniska grunder
0
508
varav pension till efterlevande
0
varav övrig post
–29
0
–10
Årets utbetalningar
–201
–291
Utgående avsättning
5 418
6 304
Löneskatt
1 314
1 529
Utgående avsättning inklusive löneskatt
6 732
7 833
Från år 2010 har uppbokning för avsättning pensioner till politiker beräknats. I posten ”nyintjänad pension” ingår uppbokning av pension
till 1 politiker.
Not 20 Andra avsättningar
Avsättning återställande av deponi
15 000
–
15 000
–
Uppskjuten skatt
–
–
41 144
39 083
Summa
15 000
0
56 144
39 083
85
Noter (tkr)
KOMMUNENKONCERNEN
20142013
2014 2013
Not 21 Långfristiga skulder
Lån i banker och kreditinstitut
325 262
334 674
666 764
Investeringsbidrag675 710
669 719
675 710
Anläggningsavgifter
0
0
27 828
25 233
Summa
325 937
335 384
695 267
695 662
Kommande års amorteringar 6 687 (3 962) tkr för kommunen och 8 800 (6 068) tkr för koncernen har bokförts som kortfristig skuld
samt fråndragits låneskuld 2014-12-31. I långfristiga lån ingår långfristig leasingskuld för fastigheten Samariten 5 med 32,4 (32,9) mkr.
Ingående låneskuld
335 384
271 108
669 719
568 943
Nyupplåning under året
–
65 000
7 978
113 847
Årets amorteringar
–6 687
–5 066
–8 173
–17 413
Förändring kommande års amortering –2 760
4 342
–2 760
4 342
Utgående långfristig låneskuld
325 937
335 384
666 764
669 719
Ingående förinbetalda anläggningsavgifter VA 0
0
25 233
19 477
90 % av årets förinbetalda anläggningsavgifter
–
–
2 595
5 756
Årets intäktsförda anläggningsavgifter
–
–
–
–
Kortfristig del av anläggningsavgifter VA
–
–
–
–
Utgående förinbetalda anläggningsavgifter VA 0
0
27 828
25 233
Anläggningsavgifter för VA intäktsförs är VA:s genomsnittliga livslängd, d.v.s. 30 år. För 2012 överfördes årets intäktsförda anläggnings­
avgifter till Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB via en revers.
Not 22 Kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder
22 873
13 481
55 527
48 444
Skuld till koncernföretag
10 539
15 776
–
–
Leverantörsskulder
41 522
35 798
64 318
43 666
Skulder till staten
785
1 115
785
1 115
15 556
15 122
15 556
15 122
–
–
6 362
7 178
Personalens skatter, avgifter och löneavdrag
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
19 428
41 318
36 538
70 285
Upplupna semesterlöner
28 903
30 801
31 971
35 174
Okompenserad övertid
2 921
2 990
2 921
2 990
Kortfristig pensionsskuld inklusive löneskatt
19 010
18 065
19 010
18 065
Förutbetald skatteintäkt
3 519
–
3 519
–
Summa
165 056
174 466
236 507
242 039
Fastighetsinteckningar
9 220
9 220
Not 23 Ställda säkerheter
Företagsinteckningar
6 253
6 253
Summa
15 473
15 473
86
Noter (tkr)
KOMMUNENKONCERNEN
20142013
2014 2013
Not 24 Pensionsförpliktelser som inte tagits
upp bland skulderna eller avsättningarna
Pensionsförpliktelser
220 191
230 906
220 191
230 906
Löneskatt 53 418
56 018
53 418
56 018
Summa
273 609
286 924
273 609
286 924
Ingående ansvarsförbindelse
230 906
217 083
230 906
217 083
Ränteuppräkning
1 906
2 328
1 906
2 328
Basbeloppsuppräkning
326
4 444
326
4 444
Årets utbetalningar
–9 700
–10 691
–9 700
–10 691
Sänkning av diskonteringsränta
–
17 498
–
17 498
Akualisering–200 –138
–200 –138
Bromsen
–1 179
0
–1 179
0
Övrigt
–1 868
382
–1 868
382
Utgående ansvarsförbindelse
220 191
230 906
220 191
230 906
Löneskatt 53 418
56 018
53 418
56 018
Summa
273 609
286 924
273 609
286 924
Aktualiseringsgrad
96,0 %
95,0 %
Med aktualisering avses personer där alla pensionsgrundande tider är utredda och pensionsåtagandet är beräknat utifrån detta. ­
För personer som inte är aktualiserade uppskattas pensionsgrundande tid. I takt med att även dessa personer aktualiseras justeras
ansvarsförbindelsen.
Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet redovisningsprinciper.
Kommunen har inte försäkrat någon del av ansvarsförbindelsen.
Not 25 Övriga ansvarsförbindelser
Kommunal borgen för egna bolag och stiftelser
Kommunalt borgens- och förlustansvar
för egnahem och småhus med bostadsrätt
Övriga ansvarsförbindelser
379 031
374 464
–
–
130
158
130
158
39 166
38 009
39 166
38 009
Pensionsåtaganden
1 433
653
1 433
653
Summa
419 760
413 284
40 729
38 820
Malung-Sälens kommun har i januari 2009 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga
förpliktelser nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 266 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har
ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal
som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun
lånat av Kommun­invest Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest
­ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Malung-Sälens kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och
totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 545 270 202 kronor och andelen
av de totala tillgångarna uppgick till 529 577 163 kronor.
87
Noter (tkr)
KOMMUNENKONCERNEN
20142013
2014 2013
Avskrivningar
28 916
26 949
66 712
62 341
Nedskrivning av anläggningstillgångar
–192
–
924
–
Not 26 Justering för av- och nedskrivningar
Summa
28 724
26 949
67 636
62 341
Not 27 Justering för avsättningar
Förändring avsättning pensioner
–1 101
2 359
–524
2 344
Förändring uppskjuten skatteskuld
–
–
2 061
2 013
Avsättning återställande av deponi
15 000
–
15 000
–
Summa
13 899
2 359
16 537
4 357
–279
–27
–356
–27
100
–
100
–
Not 28 Justering för övriga
ej likviditetspåverkande poster
Realisationsvinst i samband med försäljningar
Utrangering anläggningstillgångar
Summa–179 –27
256
–27
Not 29 Långfristiga fordringar
Amortering utlämnade lån koncernbolag
7 000
–
–
–
Amortering utlämnade lån
422
407
422
407
Summa
7 422
407
422
407
88
Redovisningsprinciper
Redovisningsprinciper
Malung-Sälens kommuns redovisning är
upprättad enligt Lag (1997:614) om kommunal redovisning samt rekommendationer
från rådet för kommunal redovisning (RKR).
Redovisningen i kommunen sker på ett sätt
som överensstämmer med god redovisningssed och avser att ge en rättvisande bild.
Intäkter redovisas i den omfattning det
är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna
kommer att tillgodogöras kommunen och
intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Fordringar har upptagits till de belopp de
beräknas inflyta.
Överordnad princip för värdering är försiktighetsprincipen. Tillgångar, avsättningar
och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges.
De kommunägda bolagens redovisning
sker i enlighet med god redovisningssed – i
huvudsaklig överensstämmelse med Bokföringslagen, Årsredovisningslagen samt Aktie­
bolagslagen.
Sammanställd redovisning
I den kommunala koncernen ingår samtliga
bolag och kommunalförbund som kommunen har minst 20 procent inflytande i.
Ärnäshedens Fastighets AB som startades
under 2012 äger kommunen 40 procent
av bolaget. Bolaget togs däremot inte upp
i koncernen 2012 på grund av obetydande omfattning eftersom bolaget inte hade
satts i full drift och kommunens andel av
omsättningen var lägre än 2 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Sedan 2013 har bolaget varit med i
koncern sammanställningen när bolaget
var i fulldrift. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av organisationsträdet på sid 2.
Jämförelsestörande intäkter och kostnader
Jämförelsestörande intäkter och kostnader
avser i första hand som poster som är sällan
förekommande. Försäljning av anläggningstillgångar som genererar realisationsvinster
samt nedskrivningar definieras alltid oavsett
belopp som jämförelsestörande. Upplysning
om jämförelsestörande poster specificeras i
not i anslutning till resultaträkningen.
Intäkter/kostnader
Periodisering har skett och inkomster intäktsförs det år som intäkterna genereras
samt utgifter kostnadsförs det år förbrukningen skett. För 2014 har detta delvis
frångåtts på grund av integrationsproblem
i ekonomisystemen, se sidan 26.
Skatteintäkter
Kommunen redovisar en fullständig periodisering av kommunalskatten innebärande att
skatteintäkterna hänförs till det räkenskapsår då den skattepliktiga inkomsten intjänas
av den skattskyldige. Detta innebär att till
de månatliga skatteintäkterna tillkommer en
prognos för avräkningslikviden. Prognosen
baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2.
Osäkra kundfordringar
Reservering av osäkra kundfordringar, så
kallade befarade kundförluster har gjorts
för fordringar förfallna mer än 6 månader.
Avskrivningar och avskrivningstider
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på
anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av
mark, konst och pågående arbeten görs
inga avskrivningar.
Kommunen tillämpar följande avskrivningstider för materiella anläggningstillgångar: 5, 8, 10, 15, 20, 25, 33 år.
Kommunen tillämpar följande avskrivningstider för immateriella anläggningstillgångar: 3, 5 år.
För tillgångar med identifierade komponenter som har olika nyttjandeperiod, där
varje komponents värde uppgår till minst
100 tkr, tillämpas komponentavskrivning.
För tillgångar där nyttjandeperioden styrs i
avtal (till exempel finansiell leasing) används
den planerade verkliga nyttjandeperioden
som avskrivningstid.
Linjär avskrivning tillämpas, vilket innebär
lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas månaden när tillgången tas i
bruk.
Internränta
Förvaltningarna debiteras månatligen, från
att investeringen aktiveras, internränta. Internräntan för år 2014 är 2,5 (4,2) procent.
89
Anläggningstillgångar
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk
eller innehav med en nyttjandeperiod om
minst 5 år klassificeras som en anläggningstillgång om värdet överstiger ett halvt
basbelopp 22 200 (22 250) kronor.
Investeringsbidrag tas från och med år
2010 upp som en förutbetald intäkt och
periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Tidigare redovisades investeringsbidrag och intäkter så att de reducerade
det bokförda värdet. Kommunen har inte
räknat om jämförelsetal eller ”rättat” i anläggningsregistret för tidigare år. Anledningen är att utfallet inte är försvarbart i förhållande till arbetsinsatsen som krävs.
Materiella anläggningstillgångar aktiveras i balansräkningen och avskrivning sker
linjärt utifrån tillgångens förväntade nyttjandeperiod. Vägledning har inhämtats från
Sveriges kommuner och landstings förslag
till avskrivningstider.
Kommunen har klassificerat två tillgångar
som immateriella.
Kommunen äger mark som inte är upptagen i anläggningsredovisningen. Det avser markvärden som kommunen ägt under
lång tid och som vid inköpet inte upptogs
som anläggningstillgång.
gång är upprättande av detaljplan och att
syftet är avyttring.
Långfristiga skulder
Nästkommande års amorteringar av långfristiga lån redovisas som kortfristig skuld.
Personalskulder
Skulder till personalen redovisas, med undantag för delar av pensionsskulden, som
kortfristiga skulder. Skulderna avser ej uttagna semesterdagar, ej kompenserad övertid
och ej utbetalda timlöner.
Avtalslösningar som har överenskommits
med utlöst personal redovisas från föregående år som en kortfristig skuld vid tillfället
för uppgörelsen. Ingen omföring avseende
långfristig del har gjorts.
Sociala avgifter
Sociala avgifter bokförs i form av procentuella personalomkostnadspålägg (så kallade
PO) i samband med löneredovisningen enligt följande:
Anställda 38,46 procent
Förtroendevalda 31,42 procent
Uppdragstagare m.fl. 31,42 procent
År 2014 fastställdes det slutliga personal­
omkostnadspålägget till 38,46 procent.
Avsättning
Pensioner för anställda i kommunen intjänade från och med 1998 redovisas som en
avsättning i balansräkningen. Ingen omföring
av kortfristig del sker, med anledningen att
det är förhållandevis små belopp. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en
ansvarsförbindelse i enlighet med den kommunala redovisningslagen, se vidare redovisningsprinciper för pensioner.
Från och med år 2010 redovisas visstidsförordnanden för politiker som ger rätt
till särskild avtalspension som avsättning
när det är troligt att de kommer att leda till
utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse.
Pensionsavsättningen motsvarar nuvärdet av de framtida pensionsutbetalningarna.
Pensioner
Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade utifrån
RIPS 07, enligt rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Beräkningen bygger förenklat på livslängdsantagande (hur länge vi lever) samt en kalkylränta
som fastställs av SKL.
För avtal med samordningsklausul utgår
beräkningen från de förhållanden som var
kända vid bokslutstillfället. Om inget annat
är känt görs beräkningarna utifrån att ingen
samordningsklausul kommer att ske.
Avsättning för pensioner och pensionsförpliktelser som ansvarsförbindelse motsvarar nuvärdet av de framtida pensionsutbetalningarna.
Omsättningstillgångar
Från och med 2005 klassificeras exploateringsmark som en omsättningstillgång.
Utgångspunkten för klassificering av en
exploateringsfastighet som omsättningstill-
Pensionsskuld
Kommunfullmäktige har beslutat, att den
kommunala pensionen (procent av lönen
upp till 7,5 basbelopp) för grupp 1 anställda
som omfattas av KAP-KL (pensionsavtal),
helt skall utbetalas för de anställdas individuella placering. Den individuella pensionen är upptagen som en kortfristig skuld i
bokslutet.
Leasingavtal
Ett avtal har bedömts vara ett finansiellt leasingavtal, där kommunen tagit på sig samma finansiella och värdemässiga ansvar
som om anläggningen köpts. Klassificering
utgår från kommunens redovisningsprinciper för anläggningstillgångar. Ytterligare
ett långtidshyresavtal har varit föremål för
genomgång men har klassificerats som
operationellt utifrån att det ger en mer rättvisande redovisning. Alla övriga leasingavtal har klassificerats som operationella leasingavtal.
Infrastrukturella investeringar
Inga infrastrukturella investeringar har under
året förekommit i kommunen.
Lånekostnader
Redovisas enligt huvudmetoden och belastar resultatet för den period de gäller.
Resultatutjämningsreserv (RUR)
Från och med den 1 januari 2013 finns det i
kommunallagen (KL, kap 8, § 3d) en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar
av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Denna reserv kan sedan användas för
att utjämna intäkter över en konjunkturcykel,
under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativ.
RUR är frivillig att tillämpa. De kommuner och
landsting som avser att tillämpa RUR måste
besluta om hur reserven ska hanteras i lokala
riktlinjer. RUR synliggörs inte i resultaträkningen utan i den till bokföringens sidordnade balanskravsutredning. I balansräkningen specificeras RUR som en delpost till det egna
kapitalet. Kommunfullmäktige beslutade den
25 nov 2013 (KF § 102) att upprätta en resultatutjämningsreserv utifrån föreslagna lokala
riktlinjer.
Anläggningskapital
Bundet eget kapital i anläggningar, utgör
skillnaden mellan anläggningstillgångar och
långfristiga skulder.
90
Ord och begreppsförklaringar
Ord- och begreppsförklaringar
Anläggningstillgångar
Fast och lös egendom avsedda för ett stadigvarande bruk mer än fem år.
Nettoinvesteringar
Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag och investeringsinkomster.
Avskrivningar
Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar.
Nettokostnader
Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag,
avgifter och ersättningar.
Avsättningar
Framtida ekonomiska förpliktelser vilkas
storlek eller betalningstidpunkt inte är helt
bestämd.
Långfristiga skulder (LS)
Skulder med en löptid överstigande ett år.
Balansräkning
Visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstidpunkten och hur den har förändrats
under året. Tillgångarna visar hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggningsoch omsättningstillgångar) respektive hur
kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital).
Driftredovisning
Avser kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året.
Internränta
Kalkylmässig kostnad för kapital bundet i
tillgångar.
Investeringsredovisning
Omfattar utgifter och inkomster för årets investeringar av anläggningstillgångar.
Kapitaltjänstkostnader
Gemensam benämning för internränta och
avskrivningar.
Kortfristiga skulder (KS)
Kortfristiga lån och skulder hänförbara till den
löpande verksamheten. Löptid understigande ett år.
Mkr
Miljoner kronor.
Omsättningstillgångar (OT)
Lös egendom som inte är anläggningstillgång och med syfte att realisera (omsätta)
tillgången.
Pensionsskuld
Pensionsskulden är en uppskattning av totala kontanta medel som krävs för att klara
de framtida pensionsutbetalningarna.
Periodisering
Fördelning av utgifter och inkomster till kostnader och intäkter i den redovisningsperiod
den hör. Det innebär att utgifter kostnadsförs
det år då förbrukningen skett och inkomster
intäktsförs det år som intäkterna genereras.
Resultaträkning
Visar årets finansiella resultat och hur det
uppkommit. Den visar även förändringen av
det egna kapitalet, något som också kan utläsas genom att jämföra balansräkningarna
för de senaste två åren.
Rörelsekapital
Skillnaden mellan omsättningstillgångar (OT)
och kortfristiga skulder (KS). Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka
på kort sikt.
Kassalikviditet
Skuldsättningsgrad
Betalningsberedskap på kort sikt. ­Beräknas
Totala skulder i förhållande till eget kapital.
omsättningstillgångar med avdrag förråd
i förhållande till kortfristiga skulder (OT Soliditet
– FÖRRÅD/KS).
Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, det vill säga graden av egenfinansierade
tillgångar. Måttet visar den finansiella styrkan
på lång sikt.
Tkr
Tusentals kronor.
91
Kommunalekonomisk utjämning
Utjämningssystem
Syftet med utjämningen är att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar
för alla kommuner.
Systemet består av flera delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag,
införandebidrag, regleringsbidrag eller regleringsavgift och utjämning av LSS-kostnader.
Inkomstutjämning
I huvudsak finansierar staten utjämningen.
Alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare motsvarande 115
procent av genomsnittet i landet. Utjämningen sker genom att den beskattningsbara
inkomsten i kommunen jämförs med den
garanterade beskattningsbara inkomsten.
Den kommun som har en lägre skattekraft
än den garanterade får ett utjämningsbidrag,
medan den som har en högre skattekraft än
garantin får ett avdrag.
För 2014 fick kommunen cirka 105,3 mkr
i bidrag.
Kostnadsutjämning
Systemet syftar till att jämna ut strukturella
behovs- och kostnadsskillnader, exempelvis
skillnader i andelen barn eller äldre. Systemet utjämnar däremot inte kostnader som
beror på skillnader i service eller avgiftsnivåer, inte heller skillnader i effektivitet. För 2014
fick kommunen cirka 9,6 mkr.
Strukturbidrag
Kommuner och landsting kan få ett strukturbidrag som beräknas i kronor per invånare och ska utgå årligen och tillsvidare.
Bidraget ges till kommuner som i tidigare
kostnadsutjämning fick bidrag för ”näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder” (=högre arbetslöshet) och ”svagt be-
folkningsunderlag”. Dessutom utgår bidrag
till kommuner och landsting som fick en
större försämring genom införandet av det
nya systemet.
För 2014 fick kommunen cirka 12,9 mkr
i bidrag.
Regleringsbidrag eller regleringsavgift
Regeringen anger i budgetpropositionen
nivån på statsbidragen till kommunerna för
nästkommande år.
Om det uppstår en skillnad mellan den
anslagna nivån och den totala summa som
behövs för att
Garantera alla kommuner 115 procent
av medelskattekraften plus kostnader för
struktur- och införandebidrag och minus avgiftsintäkterna för de kommuner som ligger
över den garanterade nivån, regleras detta
genom ett lika stort bidrag eller en avgift i
kronor per invånare.
För 2014 fick kommunen cirka 2,3 mkl i
bidrag.
Utjämning av LSS-kostnader
Kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade personer utjämnas genom avgifter eller bidrag. För 2014 fick kommunen
cirka 4,5 mkr i bidrag.
Fastighetsavgift
Den kommunala fastighetsavgiften, som
kommunen får från staten, var cirka 31,7
mkr för 2014. Den statliga fastighetsskatten på bostäder ersattes 2008 med
en kommunal fastighetsavgift som kommunerna får från staten. Intäktsökningen
neutraliserades genom att anslaget till den
kommunalekonomiska utjämningen minskades med samma belopp.
92
Revisionsberättelse
93
Foto: Ulf Oskarsson
Foto: Anders Mojanis
Foto: Anders Mojanis
Året i korthet
Asylboende i Malung
Supervalåret 2014
Här är det bra att bo
Hotell Skinnargården i Malung tar emot de
första asylboende strax före jul. Från och
med våren 2015 inrättar kommunen en
mottagningsenhet för nyanlända elever från
förskoleklass till 16 år.
Det blev ett högt valdeltagande i Malung-Sälens kommun. Drygt 85 procent av de röstberättigade valde att rösta i årets riksdagsval,
en uppgång med drygt 2,5 procentenheter
jämfört med valet 2010. Efter valet blev det
klart att en majoritet bestående av S, V och
C fortsätter att styra kommunen.
För nionde året i rad rankade tidningen
­Fokus vilka kommuner det är bäst att bo i.
I kategorin glesbygd placerade sig Malung-­
Sälens kommun på en sjätte plats.
Demokratidag
I december genomfördes för första gången en demokratidag för ungdomar. Deltog
gjorde politiker, tjänstemän och ett 50tal skolungdomar i åldern 12–8 år. Under
dagen diskuterades ungdomarnas syn på
skola, fritid, samhällsplanering, trafik men
även bilden av Malung-Sälens kommun.
En skola i toppklass
Siffror från Skolverket visade att 91,5 procent av alla elever som i somras avslutade
årskurs 9 i Malung-Sälens kommun hade
minst godkänt i alla ämnen. Det placerar
kommunen i topp bland alla kommuner i
Dalarna.
Dramatisk brand
under Dansbandsveckan
Mitt under dansbandsveckan i Malung utbröt det en dramatisk brand i före detta
garveriet. Tack och lov kom ingen till skada men de materiella skadorna blev stora.
Branden misstänks vara anlagd.
Nytt bibliotek i Sälen
I den norra kommundelen invigdes ett nytt
bibliotek och turistbyrå i Sälens centrumhus. Biblioteket blev snabbt populärt vilket
inte minst visade sig då antalet utlån närmast fördubblades jämfört med biblioteket
i Transtrand.
www.malung-salen.se
Stöd till flygplats
Regeringen beslutade att bidra med 250
miljoner kronor i investeringsstöd till den planerade flygplatsen som ska byggas i västra
delen av Sälenfjällen intill Rörbäcksnäs.
Idrottspris till Daniel Bodin
Daniel Bodin fick Malung-Sälens kommuns
idrottspris eftersom han är ”en av världens
bästa på snöskoterfreestyle. Han har bland
annat vid två tillfällen vunnit X-games i
Aspen, Colorado, USA.”
OS-medalj till Stina Nilsson
Stina Nilsson från Malung gjorde en magisk
slutforcering på upploppet vid damernas
sprintstafett vid OS i Sotji och tog hem en
bronsmedalj.