ÅR 2014 Master

Transcription

ÅR 2014 Master

Årsredovisning
2014
INNEHÅLL 2014
DET HÄR ÄR KRONOFOGDEN............................................................................................................................ 2
RIKSKRONOFOGDEN SAMMANFATTAR MYNDIGHETENS RESULTAT ................................................................ 3
RESULTATREDOVISNING .................................................................................................................................. 5
REDOVISNINGENS DISPOSITION .................................................................................................................................. 5
KRONOFOGDENS FÖRUTSÄTTNINGAR........................................................................................................................... 6
KRONOFOGDENS SAMLADE RESULTATUTVECKLING ....................................................................................................... 13
SUMMARISK PROCESS............................................................................................................................................. 19
VERKSTÄLLIGHET OCH INDRIVNING ............................................................................................................................ 23
SKULDSANERING ................................................................................................................................................... 30
KONKURSTILLSYN................................................................................................................................................... 33
KUNDSERVICE ....................................................................................................................................................... 36
ATT ARBETA FÖREBYGGANDE ................................................................................................................................... 38
ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING .......................................................................................................................... 41
FÖREBYGGANDE ARBETE I FORM AV SERVICE OCH INFORMATION ..................................................................................... 41
ENKLA OCH TIDSENLIGA REGLER ................................................................................................................................ 42
BROTTSUTBYTESFRÅGOR ......................................................................................................................................... 43
ORGANISERAD BROTTSLIGHET .................................................................................................................................. 45
STATISTIKSAMMANSTÄLLNING.................................................................................................................................. 46
FÖRKLARINGAR TILL RESULTATREDOVISNINGEN............................................................................................................ 52
FINANSIELL REDOVISNING.............................................................................................................................. 54
RESULTATRÄKNING (TKR) ........................................................................................................................................ 54
BALANSRÄKNING (TKR) ........................................................................................................................................... 55
ANSLAGSREDOVISNING ........................................................................................................................................... 57
REDOVISNING MOT INKOMSTTITEL ............................................................................................................................ 58
FINANSIERINGSANALYS ........................................................................................................................................... 59
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER ......................................................................................................................... 61
SJUKFRÅNVARO..................................................................................................................................................... 71
ERSÄTTNINGAR TILL KRONOFOGDENS INSYNSRÅD ......................................................................................................... 73
ÅRSREDOVISNINGENS UNDERTECKNANDE .................................................................................................... 74
1 (74)
Det här är Kronofogden
Kronofogden är en statlig myndighet som arbetar med skulder. Syftet med
verksamheten är att den som har pengar att fordra ska få hjälp att driva in dem.
Kronofogden fastställer skulder, dvs. hjälper den som har pengar att kräva att få
skulden fastställd i formell mening och driver in skulder på uppdrag av privatpersoner, företag, stat, kommuner och olika organisationer. De som lånar ut eller
säljer på kredit måste få vad de har rätt till och företagaren måste få betalt för sitt
arbete. Annars skulle inte vårt samhälle fungera. Samtidigt ger myndigheten den som
har en skuld att betala stöd och vägledning för att kunna klara ut sin skuldsituation
och göra rätt för sig.
Kronofogden arbetar på ett opartiskt sätt för att alla parter ska få sina intressen
tillgodosedda på ett lagligt och korrekt sätt. En jämvikt, en balans mellan den som
måste få betalt och den som inte kan betala, är central för Kronofogden.
Utöver att hjälpa den som ska få betalt och den som ska betala, arbetar Kronofogden
förebyggande för att minska riskerna för företag och privatpersoner att bli
överskuldsatta över huvud taget. Detta gör myndigheten bl.a. genom att identifiera
och informera om olika skuldfällor och genom att arbeta för att få till stånd
förändringar i lagstiftningen.
Kronofogden tar också emot ansökningar och beslutar om skuldsanering om man
saknar möjligheter att kunna betala tillbaka sina skulder. Slutligen utövar
myndigheten tillsyn över konkursförvaltarnas arbete i konkurser.
2
ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2014
Rikskronofogden sammanfattar myndighetens
resultat
Kronofogden påverkas av den samhällsekonomiska utvecklingen. Lågkonjunkturen
har fortsatt under 2014 och arbetslösheten har legat kvar på samma nivå som 2013.
Antalet ansökningar om betalningsföreläggande inom den summariska processen
minskade marginellt, knappt 2 procent, men ligger fortfarande på en hög nivå. Det
relativt stabila inflödet bedömer vi beror på de små förändringarna i konjunktur och
arbetslöshet under 2014. Antalet ansökningar om skuldsanering och omprövningar
av tidigare beviljade skuldsaneringar har ökat under året. Lågkonjunkturen och
Kronofogdens satsning på att aktivera kunderna ser vi i hög grad ligger bakom
ökningen av skuldsaneringsansökningarna. Till verkställigheten har inflödet av
allmänna mål varit i nivå med förra året medan inflödet av enskilda mål ökade med 3
procent. Inflödet av konkursärenden minskade med 6 procent i förhållande till
föregående år. Minskningen var störst inom detaljhandel och tjänsteföretag inom
information och kommunikation.
Resultatutvecklingen under året har varit god. Kvaliteten i handläggningen är
överlag fortsatt bra. Produktiviteten ökade inom verkställigheten och konkurstillsynen, medan den var oförändrad inom den summariska processen men sjönk
något inom skuldsaneringen. Handläggningstiderna förbättrades inom verkställigheten och skuldsaneringen, medan de i stort var oförändrade inom konkurstillsynen och ökade inom den summariska processen. Positivt är att antalet personer
som beviljats skuldsanering fortsatte att öka. Det är också glädjande att de
aktiverande samtal medarbetarna genomför vid kontakter med gäldenärer ökat
kraftigt. De aktiverande samtalen syftar till att ge gäldenärerna vägledning för att de
själva ska kunna ta tag i sin skuldsituation och skapa en förändring som i slutändan
leder till att de blir skuldfria. Under året genomfördes 97 000 samtal. Vårt förebyggande arbete har fortsatt med många aktiviteter både i egen regi och tillsammans
med andra aktörer, vilket bidrar till att minska riskerna för överskuldsättning.
Medarbetarna i vår kundservice får genomgående höga betyg för bemötandet och för
den hjälp kunderna får. Samverkan med andra myndigheter i kampen mot den
organiserade brottsligheten har fortsatt.
Vår bedömning är att myndighetens åtgärder för att motverka överskuldsättning i
kombination med aktiverande samtal och en effektiv indrivningsverksamhet skapar
förutsättningar för att upprätthålla en god betalningsvilja i samhället.
Under 2014 har ett projekt påbörjats som syftar till att fler myndigheter ska arbeta
aktivt för att förebygga skuldsättning bland sina kunder. Tillsammans med andra
myndigheter vill vi utveckla regler och metoder som underlättar för medborgarna att
göra rätt för sig. Arbetet har påbörjats med en kartläggning av processerna innan de
största ingivarna av allmänna mål överlämnar ärenden för indrivning. En bättre
3
kunskap ska leda till en tydligare bild av vilka ärenden som kan lösas på annat sätt
än via Kronofogden. Vi ser med spänning fram emot de effekter detta arbete
kommer att leda till.
Att myndigheten är en attraktiv arbetsgivare är en förutsättning för att vi ska vara
framgångsrika i framtiden. Medarbetarundersökningen från 2014 visar på en positiv
utveckling sedan 2012. Det är viktigt att denna trend håller i sig framöver.
En ytterligare viktig förutsättning för vår framgång är att vi bedriver en kostnadseffektiv verksamhet. Kronofogden står inför en stor utmaning kommande år med att
byta ut myndighetens stordatorsystem. Bytet av system kommer att kräva en stor del
av myndighetens resurser de kommande åren. Vi har, genom att lyckas hålla nere
kostnaderna för 2014, skapat ett bättre ekonomiskt läge inför 2015.
Eva Liedström Adler
Rikskronofogde
4
Resultatredovisning
samhetsgrenarna bedriver myndigheten en
förebyggande verksamhet och svarar på kundernas frågor i myndighetens kundservice.
Även dessa verksamheter redovisas för att ge
regeringen en rättvisande bild av myndighetens
resultat. För kundservice avses med väsentliga
prestationer besvarade kundfrågor via telefon
och e-brev. För den förebyggande verksamheten avses med väsentliga prestationer de
förebyggande aktiviteter som genomförts.
Redovisningens disposition
Årsredovisningen ska enligt förordningen
(2000:605) om årsredovisning och
budgetunderlag ge regeringen underlag för
uppföljning av verksamheten vid
Kronofogdemyndigheten, nedan benämnd
Kronofogden eller myndigheten, genom att ge
en rättvisande bild av verksamhetens resultat
samt myndighetens ekonomiska resultat och
ställning. Resultatredovisningen ska främst
ange hur verksamhetens prestationer har
utvecklats med avseende på volymer och
kostnader. Kronofogden analyserar och
kommenterar resultaten med utgångspunkt i
uppgifterna för myndigheten enligt myndighetens instruktion samt regleringsbrevets mål
och återrapporteringskrav. Kronofogden har
också valt att på en övergripande nivå analysera och kommentera resultaten i relation till
de mål som myndigheten själv ställt upp.
Myndighetens egna mål tar sin utgångspunkt i
uppdraget och målen i regleringsbrevet.
Respektive verksamhetsavsnitt inleds med en
ruta i vilken myndighetens uppgifter anges
enligt myndighetens instruktion samt mål och
återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet. I
respektive verksamhetsavsnitt redovisas även
prestationernas volymer samt kostnaderna för
prestationerna i termer av styckkostnader per
avslutat ärende och mål. Hur prestationerna
utvecklats över tid beskrivs i termer av snabbhet, produktivitet, inre effektivitet, enhetlighet
och kvalitet. Jämförelsetal för dessa aspekter
de tre senaste åren finns inlagda i redovisningen. Jämförelser i löptexten görs med
föregående år om inget annat anges.
Resultatredovisningen inleds med en beskrivning av myndighetens förutsättningar. Detta
avsnitt innehåller bland annat beskrivningar av
myndighetens organisation, ekonomi, ärendevolymer samt en bedömning av hur myndighetens interna styrning och kontroll fungerar. I
detta avsnitt redovisas även myndighetens
kompetensförsörjning och därmed återrapporteringskravet om kompetensförsörjning och
sjukfrånvaro, enligt förordningen (2000:605)
om årsredovisning och budgetunderlag.
Därefter följer en samlad resultatredovisning, i
vilken även återrapportering görs av målet för
utgiftsområdet. Här redovisas också en
bedömning av myndighetens produktivitet,
enhetlighet, kvalitet och effektivitet i enlighet
med återrapporteringskrav i regleringsbrevet.
Efter verksamhetsavsnitten redovisas övriga
återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet.
Därefter följer en statistiksammanställning, i
vilken väsentliga mått och indikatorer som
används för att belysa verksamhetens utveckling och resultat sammanställs för perioden
2012-2014. Här redovisas även skälen för
eventuella avbrutna tidsserier för enskilda mål
och indikatorer. För den avgiftsbelagda
verksamheten (summarisk process samt verkställighet och indrivning) redovisas i statistiksammanställningen verksamhetens totala kostnader, intäkter och avgiftsintäkter under rubrikerna ”Summarisk process – att handlägga mål
om betalningsföreläggande och handräckning”,
samt ”Verkställighet och indrivning – att handlägga allmänna och enskilda mål samt fastighetsoch bostadsrättsförsäljningsärenden”.
Därpå följer avsnittet Förklaringar till resultatredovisningen, i vilken definitioner och metoder för bedömning av redovisningens olika
mått beskrivs. Kronofogdens finansiella rapportering följer därefter. Årsredovisningen
avslutas med rikskronofogdens undertecknande och bedömning av myndighetens interna
styrning och kontroll.
Därefter fokuserar resultatredovisningen på
myndighetens väsentliga prestationer mer
ingående och hur dessa har utvecklats under
året. Huvuddelen av verksamheten ägnar sig åt
ärendehandläggning, varför de mest väsentliga
prestationerna utgörs av handlagda ärenden
och mål. Handläggningen av ärenden och mål
sker i myndighetens verksamhetsgrenar; summarisk process, verkställighet och indrivning,
skuldsanering och konkurstillsyn. Utöver verk-
5
Kronofogdens förutsättningar
och team. Huvudkontoret består av ITorganisationen, staber för ekonomi,
kommunikation och HR tillsammans med en
säkerhetsfunktion och en administrativ enhet.
Vidare tillhör verksamhetsområdenas kanslier
och verksamhetscheferna huvudkontoret.
Under våren 2015 kommer IT-organisationen
att utökas med en enhet som ska ansvara för
kompetens och bemanning inom
leveransorganisationen.
Organisation
Kronofogden leds av rikskronofogden som
svarar för myndighetens verksamhet i alla
delar. Myndigheten bedriver sin verksamhet på
38 orter i landet. Kronofogdens organisation
består av ett huvudkontor och tre
verksamhetsområden. De tre verksamhetsområden omfattar verksamhetsgrenarna
och stödverksamheterna. Respektive
verksamhetsområde är organiserat i enheter
Figur 1. Kronofogdens organisation 2014
2014 uppgår till 49 miljoner kronor och
Kronofogden har under 2014 lyckats hålla nere
kostnaderna mer än vad som beräknats i
ursprunglig budget. Kronofogden har likt andra
statliga myndigheter fått sänkta anslagsuppräkningar för kommande år. Därför har det
varit viktigt att Kronofogdens anslagsförbrukning kommer i rätt nivå inför 2015.
Kronofogden står även inför en stor utmaning
kommande år med att byta ut myndighetens
stordatorsystem. Arbetet har intensifierats
under 2014 och kommer följande år att kräva
stor del av myndighetens resurser.
Kronofogdens ekonomiska resultat och
ställning
Kronofogden hade med sig ett sparande på 53
miljoner kronor in i 2013. Samtidigt fick
myndigheten för 2013 i praktiken inte någon
kompensation för pris- och löneökningar. 2013
blev anslagsförbrukningen i nivå med planerat
och 38 miljoner kronor av det ingående
anslagssparandet förbrukades.
2014 har varit ett år där restriktivitet varit
nödvändig. Återrekrytering vid vakanser har
varit begränsad. Utgående anslagssparande
6
Kronofogdens kompetensförsörjning och arbetsmiljö
Återrapporteringskrav enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag
Kronofogden ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra
de uppgifter som avses i 3 kap. 1 § första stycket om resultatredovisning i förordningen (2000:605) om
årsredovisning och budgetunderlag. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna
sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. Kronofogden ska enligt samma förordning lämna
uppgift om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret. Den totala sjukfrånvaron ska anges
i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid.
varsel ska kunna täcka upp vid vakanser,
frånvaro och arbetstoppar. Erfarenheterna av
delgivningspoolen är delade. Det är en flexibel
resurs, men det finns också nackdelar i form av
resurskrävande rekrytering och administrativa
problem. Delgivningspoolen kommer troligen
bestå men i begränsad omfattning.
Kompetensförsörjning
Tabell 1. Anställningsuppgifter
2014
2 241
2013
2 261
2012
2 127
67 %
67 %
66 %
Andel kvinnliga
chefer
56 %
54 %
54 %
Medelålder
45 år
44 år
46 år
Antal fast
anställda
Andel kvinnor
Den nya IT-organisationen, som bildades
2013, är under uppbyggnad och medarbetare
rekryteras successivt. Inledningsvis har
konsultberoendet varit stort, men under året
har 25 personer anställts och andelen konsulttimmar har minskat från 86 procent till 67
procent. Leveransorganisationen består av två
enheter, enhetscheferna har förutom personalansvar även ett funktionellt ansvar för leveransprocesserna utveckling respektive förvaltning. Ett år efter att organisationen bildats
kan myndigheten konstatera att kombinationen
av personellt och funktionellt ansvar kräver
mycket av enhetscheferna, inte minst mot
bakgrund av att utvecklingstakten inom ITområdet ökat under 2014. Av den anledningen
har myndigheten sett över organisationen och
beslutat att införa ytterligare en enhet under
våren 2015. Chefen för den nya enheten ska
fokusera på kompetens och bemanning och
flertalet av leveransorganisationens anställda
och konsulter kommer att ha enheten som sin
organisatoriska hemvist.
Myndighetens kompetensförsörjning, att
attrahera och rekrytera, utveckla och behålla
zzsamt avveckla personal, är en avgörande
förutsättning för verksamheten. Kronofogden
har vid utgången av året 2 241 tillsvidareanställda medarbetare vilket är något färre än
vid utgången av 2013.
Personalomsättningen 1 var 7 procent bland
tillsvidareanställd personal vilket är en
minskning med 1 procentenhet jämfört med
förra året. Under året har 154 tillsvidareanställda slutat på myndigheten, 58 av dessa
har gått i pension. 82 medarbetare har bytt
arbete internt inom myndigheten. Av de
tillsvidareanställda är 67 procent kvinnor och
medelåldern är 45 år. Andelen chefer som är
kvinnor är 56 procent.
Myndigheten genomför varje år flera utbildningsinsatser. Den mest omfattande insatsen är
behörighetsutbildningen som aspiranterna
inom verkställigheten genomgår för att bli
behöriga kronoinspektörer och kronofogdar.
Behörighetsutbildningarna tar cirka sju
månader att genomgå. Under 2014 har 31
personer påbörjat behörighetsutbildningen. Det
är betydligt färre än föregående år, vilket är en
följd av att myndigheten haft en återhållsam
rekrytering. Behörighetsutbildningen varvar
teori och praktik och innehåller flera delar,
bland annat juridisk basutbildning och samtalsteknik. Under året har en revidering av en av
Bemanningsläget inom myndigheten är i stort
stabilt, även om det finns utmaningar inom
vissa delar av verksamheten. Delgivningsverksamheten har länge haft högre personalomsättning än de flesta övriga verksamheter i
myndigheten. Under året har delgivningsenheten gjort insatser för att öka förmågan att
rekrytera och introducera medarbetare i den
takt som behövs. Bland annat har enheten
infört en delgivarpool, personal som med kort
1
Med personalomsättning avses andel externa avgångar i
relation till genomsnittligt antal anställda under året.
7
är behovet att tydliggöra kopplingen till
löneprocessen.
delarna, Verkställighet vidare, påbörjats.
Revideringen beräknas vara klar under 2015.
Därutöver har en ny utbildning inom exekutiv
försäljning tagits fram under året.
Sammantaget kan myndigheten konstatera att
arbetet med kompetensförsörjningen har
bidragit till att myndigheten nått sina
verksamhetsmål.
Det chefsutvecklingsprogram som myndigheten startade under 2012 har fortsatt under
året. Syftet med programmet är att ge alla
chefer en gemensam grund. Programmet
innehåller delar såsom arbetsgivarrollen,
budget och uppföljning, chefens uppdrag, stöd
och ledningskommunikation. Formen för
utbildningen är en blandning av interaktiva
självstudier och facilitatorsledda diskussioner i
nätverksgrupper. Under året har de två avslutande delarna i programmet genomförts. Målet
för chefsutvecklingsprogrammet är att deltagarna förstår vad chefsrollen innebär, att de
har tillräckliga kunskaper för att fullgöra sitt
uppdrag samt att de har utvecklat sin förmåga
att leda. Den utvärdering som genomförts visar
att 83 procent anser att de nått målen med
utbildningen och att 67 procent anser att de
kommer att ha nytta av programmets innehåll i
sitt arbete.
Arbetsmiljö och sjukfrånvaro
Under hösten 2014 genomförde myndigheten
en medarbetarundersökning. Medarbetarindex
(MI), som beräknas utifrån alla frågor i
enkäten, är 62. Resultatet visar en tydlig förbättring jämfört med den förra medarbetarundersökningen som genomfördes 2012. Det
har skett en utveckling av frågeformuläret
sedan förra mätningen och vissa frågor i årets
mätning är därför inte jämförbara. När endast
de frågor som är oförändrade ingår i beräkningen av MI är värdet 60, att jämföra med
2012 års mätning där MI var 56. Även svarsfrekvensen är högre än vid förra mätningen, 88
procent jämfört med 84 procent. De starkaste
områdena är resultat och mål, prestations- och
utvecklingsdialoger och våra värdeord.
Utveckling, stress och förbättringsarbete
identifierades som utvecklingsområden i den
förra mätningen. Tendensen är svagt positiv
inom dessa områden.
År 2013 infördes en process för prestationsutveckling på hela myndigheten. Processen är
årlig och syftar till att integrera myndighetens
gemensamma mål, vision och värdeord med
individens mål och agerande. Processen består
av momenten prestations- och utvecklingsdialog (PU-dialog), löpande avstämningar och
utvärdering av individuella mål. Under våren
2014 skedde en utvärdering av prestationsutvecklingsprocessen. Syftet med utvärderingen var att få kunskap om prestationsutveckling genomförts enligt plan och vilka
delar som fungerar bra samt vad myndigheten
bör fokusera på att utveckla i nästa steg.
Utvärderingen visar att genomförandet av
processen har fungerat mycket väl. Över 90
procent av medarbetare i undersökningen har
haft PU-dialog och minst en avstämning under
2013. Medarbetarna är nöjda med PUdialogerna, man tycker att chefen lyssnar, är
intresserad och visar uppskattning. Medarbetarna uppger i hög utsträckning (80 procent) att
de är delaktiga i att sätta sina individuella mål
och man upplever också att målen är möjliga
att nå och att de är relevanta för teamets
resultat. I utvärderingen framkommer även
några utvecklingsområden. Ett förbättringsområde är återkopplingen till medarbetaren om
hur denne utvecklas mot sina mål och ett annat
Teamchefernas arbetssituation har varit ett
fokusområde sedan den förra medarbetarundersökningen från 2012. Då upplevde nästan
varannan teamchef att hen var utsatt för kraftig
stress i sitt arbete. Under året har ett arbete
bedrivits för att kartlägga teamchefernas
arbetssituation. Kartläggningen visar att
teamcheferna anser att kraven är många och att
de sällan har tid till planering och förberedelser. Teamcheferna upplever också att de
inte räcker till i sitt ledarskap och att de
upplever en förväntan om att de ska vara
tillgängliga på sin fritid.
Mot bakgrund av ovanstående har myndigheten planerat åtgärder som syftar till att ge
teamcheferna ökat handlingsutrymme genom
att frigöra tid och att öka möjligheten att
planera sitt arbete, samt till att tydliggöra
förväntningarna på cheferna. Vissa av åtgärderna är konkreta medan andra är av mer
långsiktig karaktär. Ett exempel på åtgärd är att
myndigheten tagit fram en modell för samordning och planering av information och
aktiviteter från huvudkontoret till
8
verksamheten. Syftet med modellen är att ge
en jämnare fördelning av insatser över året och
att ge chefer tillräcklig tid för förberedelser
och kommunikation. Chefer för virtuella team
möter särskilda utmaningar i sitt ledarskap. Av
den anledningen har materialet om virtuellt
ledarskap i myndighetens chefsutvecklingsprogram förbättrats. Ett bra ledarskap förutsätter ett bra medarbetarskap. En av de mer
långsiktiga aktiviteterna är därför att tydliggöra
myndighetens syn på medarbetarskap.
avvecklingen av stordatorsystemen i
förlängningen ska möjliggöra:
• Effektivare utveckling av IT-stöd, till
lägre kostnad.
• Utveckling som bidrar till mer
automatiserade processer och ökad
kvalitet genom verksamhetseffektiva ITtjänster.
• Utveckling av relevanta e-tjänster och
digitalisering av en stor del av processerna
i relation till kunderna.
Tabell 2. Sjukfrånvaro
Ersättningen sker i flera steg där arbetet
gällande REX har påbörjats med projekten
Hantera ansökan (nytt IT-stöd för hantering av
ärenden om verkställighet) och Medea (nytt
stöd för myndighetens medelshantering).
Ersättningen av SUPRO påbörjades under
2014 med en förstudie och under 2015
kommer det nya IT-stödet börja utvecklas.
Kronofogden har etablerat ett program med
mål att REX ska vara ersatt vid utgången av
2017 och SUPRO ska vara ersatt vid utgången
av 2016.
Sjukfrånvaro
totalt
Sjukfrånvaro
över 60 dagar
Frisktal
2014
4,5 %
2013
4,0 %
2012
3,7 %
2,3 %
1,9 %
1,6 %
60 %
66 %
67 %
Den totala sjukfrånvaron har ökat från 4,0
procent 2013 till 4,5 procent under 2014. Det
är bland kvinnor som sjukfrånvaron ökat, från
4,6 procent 2013 till 5,4 procent, medan sjukfrånvaron bland män i princip är oförändrad.
Den långa sjukfrånvaron (fler än 60 dagar) har
ökat från 1,9 procent 2013 till 2,3 procent. I de
team där sjuktalen är höga samarbetar myndigheten med företagshälsovården med riktade
insatser. Därutöver har myndigheten med stöd
av konsulter från Skatteverkets administrativa
avdelning haft personalgenomlysningar i vissa
team med höga sjuktal. Vid en personalgenomlysning får chefen hjälp med att
analysera frånvaromönster, orsaker och
förbättringsmöjligheter. Utifrån det tas en
handlingsplan för att minska sjukfrånvaron
fram. De team som genomfört personalgenomlysningar uppfattar tillvägagångssättet
som positivt och fler insatser har planerats in
under 2015.
Förutom insatser kopplade till ersättningen har
följande utvecklingsinsatser och aktiviteter
genomförts eller bedrivits under 2014:
• Skanning av all post som skickas till den
summariska processen har minskat
behovet av traditionell posthantering.
Hantering av den skannade posten görs
numera i ett nytt IT-verktyg som togs i
drift under året.
• Ett nytt IT-stöd för konkurstillsynen,
Kontiki, har också utvecklats och tagits i
drift under året.
• En förstudie har genomförts avseende ett
IT-stöd som ska hantera försäljning av
lösöre på internet. Ett genomförandeprojekt har påbörjats som kommer att
fortsätta under 2015.
• Förbättringar av skuldsaneringsprocessens
IT-stöd vilket innebär minskade
förvaltningskostnader samt ökad
livslängd. Ett projekt har inletts för att
digitalisera inlämning av fordringsanmälan till skuldsaneringsprocessen.
• Ett portfölj-, projekt- och resurshanteringsverktyg har under 2014 införts
inom myndigheten i syfte att effektivisera
projektstyrningen.
Förvaltning och utveckling av IT-system
I Kronofogdens treårsplan 2014-2016 fastslås
att IT-stöden för verkställighet (REX) och
summarisk process (SUPRO) behöver ersättas
med nya mer hållbara lösningar. IT-stöden ska
utvecklas till att mer funktionellt, stabilt och
effektivt stödja verksamheten. I myndighetens
IT-investeringsplan för 2014-2016 är ersättningen av REX och SUPRO prioriterat. I ITstrategin för Kronofogden fastslås att
9
myndigheten, såväl som att få svar på skriftliga
förfrågningar. Intresset har varit riktat till
samtliga verksamheter inom myndigheten.
Vidare har Kronofogden deltagit i konferenser
inom indrivningsområdet. Deltagandet inom
t.ex. EU och den internationella kronofogdeföreningen har varit fortsatt aktivt. Myndigheten är också representerad i internationella
arbetsgrupper inom indrivningsområdet, t.ex.
indrivningskommittén inom EU. Inom Norden
har samarbetet fortsatt vad gäller indrivningsfrågor där Kronofogden under året både deltagit i nordiska indrivningsmöten och stått som
värd.
Forskning
Kronofogden har beslutat att bedriva forskning
i egen regi samt att främja forskning vid högskolor och universitet inom myndighetens
verksamhetsområde. Forskningen syftar till
bättre kunskap kring frågor om ekonomisk
trygghet, överskuldsättning, betalningsförmåga
samt myndighetsutövning och dess ekonomiska, sociala och samhälleliga orsaker och
konsekvenser. Även andra frågor som kan ge
underlag för strategiska ställningstaganden i
enlighet med myndighetens vision är relevanta
i sammanhanget.
Under våren 2014 utlyste myndigheten
forskningsbidrag till forskningsprojekt med
slutförande innan utgången av 2015. I denna
utlysning prioriterades särskilt områdena ungas
etablering och ekonomiska utsatthet, konsekvenser av globaliseringen, förändrade familjemönster samt genusrelaterade mönster. Under
hösten 2014 beslutades att två forskningsprojekt beviljas bidrag i enlighet med utlysningen. Dessa forskningsprojekt kommer att
slutredovisas före utgången av 2015.
Under året har Kronofogden inom ramen för
EU:s Fiscalisprogram skickat ut medarbetare
på arbetsbesök i andra medlemsstater. Dessa
arbetsbesök bidrar till möjligheten att utbyta
erfarenheter och öka kunskapen om kollegors
arbetssätt. Vidare har myndigheten under
första halvåret varit engagerad i en arbetsgrupp
inom Fiscalis där inriktningen är att belysa
såväl legala-, som processoch IT-frågor inom
indrivningsarbetet. Under hösten har Kronofogden också engagerats i en ny arbetsgrupp
inom Fiscalis där fokus bl.a. är arbetsmetodik.
Som en del av Kronofogdens forskningssatsning har myndigheten under 2014 även
finansierat två kunskapsöversikter. En
kunskapsöversikt innebär att forskare inventerar och gör en sammanställning av tidigare
forskning inom ett specifikt område. De två
kunskapsöversikterna behandlar dels nya
konsumtionsmönster i det digitala samhället
och hur dessa påverkar överskuldsättningen,
dels varför inte fler överskuldsatta personer
använder sig av skuldsaneringsinstitutet.
Kunskapsöversikterna kommer att presenteras
under 2015.
Kronofogden har fortsatt projektet som riktar
sig till den georgiska indrivningsorganisationen (NBE). Fas två av detta Sidafinansierade projekt pågår fram till december
2015 och engagerar både en långtidsexpert och
ett 20-tal korttidsexperter. Inriktningen för
denna andra projektperiod är insatser inom
strategi, management, organisation och förebyggande verksamhet. Parallellt med Sidaprojektet har också bedrivits ett EU-finansierat
twinningprojekt med den georgiska
indrivningsorganisationen. Fokus för detta
projekt har varit stöd i legala frågor. Projektet
avslutades den sista oktober genom att överlämna ett förslag till en sammanhållen indrivningslagstiftning. Förslaget ska läggas
fram för det georgiska parlamentet under våren
2015.
Inom ramen för myndighetens forskningssatsning genomgår även fyra medarbetare
forskarutbildning vid Lunds universitet på
halvtid. Dessa bedriver forskning som kommer
att presenteras i form av doktorsavhandlingar.
Internationellt samarbete
I ett tvåårigt projekt finansierat av Nordiska
ministerrådet, har Kronofogden deltagit
tillsammans med kollegor i Finland. Under
2014 har aktiviteter bedrivits i form av
studiebesök och seminarium i Estland. Vid
dessa aktiviteter har frågor rörande utlandsindrivning och konkurstillsynsarbete
diskuterats.
Under året har Kronofogden haft en hög
aktivitet avseende det internationella samarbetet. Myndigheten har deltagit i internationella sammanslutningar och omvärldens
intresse för hur Kronofogden arbetar har varit
fortsatt stort. Detta har inneburit en ökning av
antalet förfrågningar om att få besöka
10
Inflödet av konkursärenden minskade med 6
procent i förhållande till föregående år. Den
utdragna lågkonjunkturen har fortsatt men inte
förvärrats under året. Enligt statistik från
Upplysningscentralen är den största minskningen inom detaljhandel och tjänsteföretag
inom information och kommunikation.
Genom det internationella samarbetet får Kronofogden möjlighet till erfarenhetsutbyte,
kunskap och idéer till utveckling och förbättringar av den egna verksamheten. Dessa ökade
insikter kan på sikt bidra till en mer kostnadseffektiv verksamhet. Deltagande i såväl EU:s
arbetsgrupper som internationella konferenser
och myndighetens utvecklingssamarbete har
inneburit att medarbetare fått erfarenheter av
internationellt arbete. Dessa erfarenheter
kommer Kronofogden ha nytta av i framtiden
samtidigt som möjligheten till deltagande i en
internationell kontext bidrar till att myndigheten uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.
Totalt har 3 447 117 ärenden och mål inkommit till Kronofogden, vilket är i nivå jämfört
med föregående år.
Intern styrning och kontroll
Kronofogden har en väl etablerad process för
arbetet med den interna styrningen och kontrollen. Arbetet med myndighetens interna
styrning och kontroll, inklusive internkontrollen, har under året bedrivits enligt plan och
är integrerat med ordinarie planerings- och
uppföljningsprocess. Riskanalyser på såväl
strategisk som operativ nivå har genomförts
och riskanalyserna har också löpande följts
upp. Processen för den interna styrningen och
kontrollen har bidragit till en systematik och en
samsyn på vilka åtgärder som behöver vidtas
på både kort och lång sikt för att säkra att
myndigheten ska kunna nå sina mål samt
minska risker för verksamhet, människor,
egendom och information.
Ärendevolymer och omvärldens påverkan
Kronofogdens förutsättningar påverkas av den
samhällsekonomiska utvecklingen. Lågkonjunkturen har fortsatt även under 2014 och
arbetslösheten har legat kvar på ungefär
samma nivå som 2013. Hur tydligt sambandet
är mellan den samhällsekonomiska utvecklingen och antalet ansökningar till Kronofogden skiljer sig åt mellan myndighetens olika
verksamheter.
Antalet ansökningar om betalningsföreläggande och handräckning i den summariska
processen påverkas av konjunkturens utveckling, och då framför allt om det sker en ökning
av arbetslösheten. Under 2014 har inflödena
minskat marginellt, knappt 2 procent. Att inflödet inte ökat bedöms ha sin förklaring i att
arbetslösheten varit relativt stabil.
Myndighetens riskanalys är uppdelad i två
delar, dels risker som går mot myndighetens
treåriga mål, dels risker som går mot kraven i
myndighetsförordningen, även kallade
myndighetsövergripande risker. I slutet av
varje år görs en uppföljning av hur myndighetens risker har utvecklats under året. Då
utvärderas också om planerade åtgärder har
gett någon effekt på riskvärdet. Bedömningen
av riskvärdet anges i tre nivåer och åskådliggörs med hjälp av färgerna grön, gul och röd.
Ett rött riskvärde innebär att risken bedöms
vara av en sådan karaktär att den antingen har
stor påverkan på vår verksamhet eller kan ge
mycket allvarliga konsekvenser för verksamheten. Det är främst dessa röda risker som
myndigheten försöker minska.
Antalet ansökningar om skuldsanering och
omprövningar av tidigare beviljade skuldsaneringar har ökat under året. Lågkonjunkturen och Kronofogdens satsning på att
aktivera kunderna bedöms ligga bakom
ökningen av skuldsaneringsansökningarna.
Antalet gäldenärer som är föremål för verkställighet och indrivning var vid utgången av
året cirka 7 900 färre än vid samma tidpunkt
2013 och uppgick till 507 600 fysiska och
juridiska personer. Inflödet av nya och återkommande gäldenärer till Kronofogden har
under året minskat med cirka 12 000.
Minskningen kan i viss mån förklaras av att
Rikspolisstyrelsen inte restfört böter och
avgifter till brottsofferfonden de sista tre
månaderna 2014.
I framtagandet av myndighetens treåriga mål
framkom 11 risker för att inte nå målen. Under
2014 har myndigheten arbetat för att minska
riskvärdet för dessa risker. Detta har lyckats
för fyra av riskerna. För tre av riskerna har de
åtgärder som vidtagits under året bidragit till
11
hade utförts. Uppföljningen visade att det
fanns brister i genomförande och dokumentation av kontrollerna. Utifrån slutsatserna i
uppföljningen vidtogs åtgärder. Uppföljningen
vid halvårsskiftet 2014 visar en positiv utveckling när det gäller de brister som tidigare
identifierats.
att bedömningen av riskvärdet har sänkts från
röd till gul.
Ett förbättringsområde som tidigare har
identifierats inom ramen för processen för
intern styrning och kontroll berör internkontrollen. Under hösten 2012 genomfördes en
översyn av internkontrollens innehåll och
processen. Vid halvårsskiftet 2013 gjordes en
utvärdering av hur väl de nya rutinerna för
internkontrollen efterlevts och om kontrollerna
Bedömningen är sammantaget för
Kronofogden att den interna styrningen och
kontrollen är betryggande.
12
Kronofogdens samlade resultatutveckling
Kronofogdens uppgifter enligt instruktionen
Kronofogden ansvarar för frågor om verkställighet enligt utsökningsbalken och
andra författningar, indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar, betalningsföreläggande och handräckning, skuldsanering, tillsyn i
konkurs samt lönegaranti vid konkurs och företagsrekonstruktion. Kronofogden
har vidare till uppgift att verka för att betalningsförpliktelser och andra förpliktelser som kan bli föremål för verkställighet fullgörs i tid och på rätt sätt.
Mål för utgiftsområde Skatt, tull och exekution enligt regleringsbrevet
Att säkerställa finansiering av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet.
Återrapporteringskrav
Återrapportering
Kronofogden ska göra en bedömning av hur myndigheten bidragit till uppfyllandet av målet.
Sid. 18
Mål för verksamhet Exekution enligt regleringsbrevet
En god betalningsvilja ska upprätthållas i samhället och företeelser som kan leda
till överskuldsättning ska motverkas. Kronofogden ska underlätta för medborgare
och företag att göra rätt för sig. Medborgare och företag ska ha förtroende för
Kronofogdens verksamhet.
Kronofogden ska göra en bedömning av resultatutvecklingen med utgångspunkt
i verksamhetens mål och prestationer.
Om betalningsvilja: sid. 16
Om motverkan av företeelser
som kan leda till överskuldsättning: sid. 16
Om underlätta för medborgare
och företag: sid 16
Om förtroende: sid. 17
Generellt återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet
Kronofogden ska redovisa en bedömning av enhetlighet, kvalitet, effektivitet och
produktivitet totalt. Utvecklingen ska analyseras och kommenteras.
Kronofogden bidrar till att säkerställa
finansieringen av den offentliga sektorn och
bidrar till ett väl fungerande samhälle för
medborgare och näringsliv genom att hjälpa de
som har pengar att fordra, både staten,
privatpersoner och företag, att driva in dessa
pengar. Myndighetens verksamhet handlar i
huvudsak om att handlägga ärenden och mål
inom den summariska processen, verkställighet
och indrivning samt hantera skuldsaneringsärenden. Därutöver bedriver myndigheten ett
förbyggande arbete och besvarar frågor i
kundservice. Kronofogden bidrar också genom
att utöva tillsyn över konkursförvaltare och
säkerställer att konkurser hanteras på ett
korrekt sätt. Myndigheten har också i uppdrag
att motverka brottslighet och då framför allt
den ekonomiska brottsligheten.
Om produktivitet: sid. 16
Om enhetlighet: sid. 16
Om kvalitet: sid. 17
Om effektivitet: sid.17
Kronofogdens inriktning och mål
Kronofogden har utifrån uppdrag och instruktion från uppdragsgivaren, formulerat en vision
för myndigheten. Visionen är att Kronofogden
ska vara en pådrivande kraft för att alla betalar
och ingen blir överskuldsatt. Som stöd för
myndighetens utveckling mot visionen finns en
strategisk inriktning. Inriktningen innehåller
bland annat strategier som ska fungera som
ledstänger för myndighetens ledning och styrning. Kronofogden sätter också mål på tre års
sikt. Målen är en konkretisering av den strategiska inriktningen och beskriver vad myndigheten ska fokusera på under de närmaste tre
åren. Målen är uppdelade utifrån tre fokusområden; kundmötet och det aktiverande och
förebyggande arbetssättet, kostnadseffektiv
verksamhet samt attraktiv arbetsgivare.
13
Vägledande för innehållet i fokusområden har
varit:
• På vilket sätt kan Kronofogden bidra till
att en god betalningsvilja upprätthålls i
samhället?
• På vilket sätt kan Kronofogden motverka
överskuldsättning?
• På vilket sätt kan Kronofogden göra det
enklare för medborgare och företag att
göra rätt för sig?
kunderna upplever att Kronofogden ger stöd
och vägledning som är till nytta för dem.
Andelen kunder som anser att myndigheten ger
stöd och vägledning som de har nytta av har i
den senaste kundundersökningen ökat från 60
procent 2011 till 63 procent 2013. Detta tyder
på att myndigheten går i rätt riktning mot sin
måluppfyllelse. För verkställigheten är siffran
något lägre och hamnade på 59 procent, vilket
dock är en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2011. En långsiktig ambition är att
antalet borgenärer och gäldenärer som finns i
myndighetens register ska bli väsentligt färre.
Kronofogden ska aktivera gäldenärerna så att
de själva kan ta ansvar för sin situation. Detta
sker genom att myndigheten genomför
aktiverande dialoger vid kontakter med
gäldenärer. Under året har dessa dialoger ökat
med 162 procent.
Fokusområdena beskriver hur myndigheten har
valt arbeta för att utföra uppdraget och uppfylla uppdragsgivares målsättningar med
verksamheten på bästa sätt. Denna väg
kommer också bidra till att stärka förtroendet
för myndigheten.
Kundmötet och det aktiverande och
förebyggande arbetssättet
Kundernas behov ska vara Kronofogdens
utgångspunkt. Myndigheten ska arbeta för att
kunden upplever att Kronofogden ser och utgår
från deras situation och att kunden har förstått
vilka möjliga lösningar som finns och vad som
händer i nästa steg i processen. Myndigheten
ska sträva efter effektiva kundmöten, både för
kunden och för myndigheten. Kronofogden ska
också arbeta för att stärka och aktivera
kunderna så att de kan komma tillrätta med sin
ekonomiska situation.
En förutsättning för att Kronofogden ska kunna
ha både effektiva kundmöten och kunna stärka
och aktivera kunderna är att myndigheten är
begriplig i tal och skrift. Myndighetens
operativa kundundersökning 2013 visar att
kunderna inte upplever myndigheten som mer
begriplig än vid förra mätningen 2011.
Exempel på frågor som får lägre betyg är
begriplighet i den skriftliga informationen samt
om det är lätt att komma i kontakt med rätt
person.
Myndighetens ambition är att endast de mål
och ärenden som inte kan lösas på annat sätt
ges in till Kronofogden och att färre personer
återkommer med nya skulder. Kronofogden
måste därför fokusera på att samarbeta med
externa aktörer och skapa utrymme för
proaktiva insatser. Myndighetens bedömning
är att under 2014 har myndigheten närmat sig
målet genom åtgärder vidtagna i samverkan
med kommuner, Centrala studiestödsnämnden
(CSN) och andra ingivare. Samverkan med
kommuner har pågått under flera år, men har
under 2014 koncentrerats till tre kommuner;
Trollhättan, Växjö och Säffle. Syftet med
samverkan var att kommunerna skulle upprätta
en plan för hur de vill arbeta förebyggande mot
sina kommuninvånare. Kronofogden har
bidragit med kunskap om hur man kan undvika
att hamna i en situation där ekonomin är i
obalans.
Kostnadseffektiv verksamhet
En förutsättning för att myndigheten ska nå
visionen är att verksamheter bedrivs kostnadseffektivt. Det handlar om att uppnå en bättre
samordning av myndighetens resurser och
utföra arbetet på ett mer effektivt sätt för att
frigöra resurser som kan satsas inom prioriterade områden. På sikt kan utvecklingen av
nya IT-stöd bidra till en ökad effektivisering
genom automatisering och genom ett ökat
utbud av e-tjänster för myndighetens kunder.
Denna IT-utveckling är dock beroende av att
ersättningen av REX och SUPRO är genomförd, vilket med nuvarande planering kommer
dröja till utgången av 2017. Kronofogden
bedriver också ett arbete med att effektivisera
processerna utan IT-stöd. Myndighetens
verkställighet har utvecklats genom så kallad
gäldenärsanpassad verkställighet vilket bland
annat innebär att utredningsinsatsen anpassas
efter ärendets komplexitet. Under 2014 har ett
arbete också bedrivits inom skuldsaneringen
med att införa konceptet Lean för att öka
Myndigheten ska också arbeta för att stärka
och aktivera kunderna. Det är då viktigt att
14
effektiviteten. För att effektivisera utvecklingsverksamheten och bättre kunna ta tillvara på
förbättringsförslag har myndigheten under
2014 bedrivit ett arbete med att skapa struktur,
systematik och tydlighet i myndighetens
verksamhetsutvecklingsprocess. Detta kommer
att fortsätta med ett införande under 2015.
chefer samt följa upp och utveckla befintliga
chefer.
För att nå målet ”Balans i arbetet” ska minst 90
procent av Kronofogdens medarbetare uppleva
att de har en balanserad arbetssituation.
Medarbetarundersökningen visar att andelen
som upplever en balanserad arbetssituation är
78 procent 3. Det är en ökning med fyra
procentenheter från år 2012 då motsvarande
resultat var 74 procent. Även om det är en
positiv tendens behövs det vidare åtgärder för
att vi ska nå målet om 90 procent år 2016.
Cheferna i myndigheten har en viktig roll
kopplat till arbetsmiljön. Syftet med att
genomföra de åtgärder som identifierats i
kartläggningen av teamchefers arbetssituation
(se avsnitt Kronofogdens kompetensförsörjning och arbetsmiljö/Arbetsmiljö och
sjukfrånvaro) är att skapa en bättre balans i
chefernas arbetssituation vilket förväntas bidra
positivt även till medarbetarnas arbetsmiljö.
Fortsättningsvis är det också viktigt att
myndigheten har ett starkt fokus på arbetsmiljöfrågor i den förändringsresa som
påbörjats.
Attraktiv arbetsgivare
Det är genom att vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens som vi som
myndighet kan nå våra mål och leva upp till
uppdragsgivarens och kundernas förväntningar. Som arbetsgivare behöver vi attrahera
och utveckla medarbetare så att de bidrar till
Kronofogdens framgång. Inom detta fokusområde har vi valt att sätta mål för att våra
medarbetare ska växa och utvecklas samt för
att de ska uppleva balans i arbetet.
För att vi ska nå målet ”Vi växer och
utvecklas” år 2016 ska minst 90 procent av
Kronofogdens medarbetare anse att vi erbjuder
bra utvecklingsmöjligheter. Den under året
genomförda medarbetarundersökningen visar
att resultatet inom detta område har utvecklats
positivt sedan 2012. Resultatet för andelen
positiva och neutrala svar inom området
utveckling är 84 procent 2. En nedbrytning på
frågorna inom området visar att det är
resultatet för frågor om prestations- och
utvecklingsdialogen som har ökat mest. För att
vi ska nå målet om 90 procent år 2016 behöver
ytterligare insatser göras för att tydliggöra
vilka utvecklingsmöjligheter som finns och
bättre möta behoven av kompetensutveckling.
Myndigheten utvecklar och kommer under
2015 implementera processen för hur myndigheten fångar verksamhetens behov av kompetensutveckling och omsätter det i konkret
lärande. Därutöver ska myndighetens kompetensmodell förtydligas med beskrivna
kompetenskrav, kompetensnivåer och utvecklingsmöjligheter. Ytterligare en planerad
aktivitet är att utveckla myndighetens
chefsförsörjning och skapa en aktiv och
systematisk process för att identifiera framtida
Kronofogdens väsentliga prestationer
I enlighet med uppdragsgivarens krav, befintlig
lagstiftning och kundernas behov och förväntningar ska Kronofogdens handläggning vara
snabb, enhetlig och hålla hög kvalitet. Myndigheten ska också ha en hög produktivitet och
effektivitet.
I jämförelse med föregående år går resultatutvecklingen i termer av avslutade mål och
ärenden åt olika håll beroende på verksamhet,
men utvecklingen är överlag positiv. Cirka 3
procent fler mål har avslutas avseende
betalningsföreläggande och handräckning
inom den summariska processen. Antalet
avslutade allmänna och enskilda mål inom
verkställigheten ökade med 2 procent.
Kronofogden har drivit in 10,8 miljarder
kronor till borgenärerna, en ökning med 9
procent. Antalet avslutade fastighetsoch
bostadsrättsärenden har minskat med 2 procent
och antalet sålda fastigheter och bostadsrätter
ökade med 2 procent. I handläggningen av
2
Andel respondenter som svarat positivt eller neutralt
frågorna i området ”Utveckling” i 2014- års
medarbetarundersökning(svarsalternativ 3-5).
Beräkningen skiljer sig från medarbetarundersökningens
resultatrapport där enbart de positiva svaren ingår
(svarsalternativ 4 och 5) inte de neutrala svaren
(svarsalternativ 3).
3
Andel respondenter som svarat positivt eller neutralt på
frågorna i området ”Stress”. Se kommentar ovan
angående skillnad i beräkning från
medarbetarundersökningens resultatrapport.
15
kompletterats med en skrivhandledning som
delats ut till alla medarbetare och som
innehåller konkreta råd om hur riktlinjen kan
tillämpas i praktiken. I syfte att förbättra
företagares kunskap om vad som är viktigt att
känna till för att undvika överskuldsättning,
har information lagts ut på Kronofogdens
webbplats.
skuldsanerings- och omprövningsärenden har
antalet avslutade ärenden ökat med 9 procent.
10 procent fler har beviljats skuldsanering.
Inom konkurstillsynen har antalet avslutade
konkursärenden ökat med 4 procent.
Utöver handläggningen i själva kärnverksamheten har myndigheten också besvarat
kundfrågor och vidtagit en rad förebyggande
aktiviteter. Cirka 2 procent fler samtal och ebrev har besvarats av myndighetens kundservice. Den förebyggande verksamheten har
fortsatt sitt arbete för att motverka företeelser
som kan leda till överskuldsättning. Bland
annat har Kronofogden medverkat i ”Gilla din
ekonomi”, som är ett landsomfattande nätverk
som startats av myndigheter, organisationer
och finansiella företag för att öka den finansiella folkbildningen i samhället. Insatsen för
att öka kommunpolitikers kunskaper om överskuldsättningens konsekvenser har fortsatt
även under 2014. Åtgärder för att minska
antalet avhysningar har också genomförts.
Kronofogden bedömer att myndighetens
åtgärder för att motverka överskuldsättning i
kombination med aktiverande dialoger och en
effektiv indrivningsverksamhet skapar
förutsättningar för att upprätthålla en god
betalningsvilja i samhället.
Produktivitet
Produktivitetsutvecklingen i termer av avslutade ärenden och mål per årsarbetskraft har
varierat. Produktiviteten har ökat med
6 procent inom konkurstillsynen och med
5 procent inom verkställighetens handläggning
av allmänna och enskilda mål samt inom
försäljningen av fastigheter och bostadsrätter.
Antalet exekutiva åtgärder i form av utredningsrapporter, utmätningar och löneutmätningar per årsarbetskraft har ökat med
7 procent jämfört med föregående år. Inom den
summariska processen var produktiviteten
oförändrad jämfört med förra året medan den
minskade med 3 procent inom skuldsaneringen. 5 procent fler samtal och e-brev
per årsarbetskraft har besvarats inom
kundservice.
Myndigheten har också i uppdrag att motverka
brottslighet. Kronofogden har haft bemanning i
samtliga delar av det nationella underrättelsecentrat (NUC) under hela verksamhetsåret och
varit aktiv i arbetet med att bearbeta och
analysera underrättelser från de samverkande
myndigheterna. Kronofogden har även innehaft tjänsten som biträdande samordnare för
NUC, vilket varit en heltidstjänst. Under året
har Kronofogden också haft kontinuerlig representation i kansliet för det Operativa rådet och
Samverkansrådet i syfte att bidra med kompetens kring tillgångsinriktning i det myndighetsgemensamma arbetet. Kronofogden har deltagit i det myndighetsgemensamma arbetet i
ärenden som beslutats av det Operativa rådet.
Åtgärder mot penningtvätt har också fortsatt.
Handläggningstider och enhetlighet
Utvecklingen av handläggningstider och
enhetligheten har varierat beroende på verksamhet. Inom den summariska processen har
handläggningstiderna ökat medan enhetligheten i handläggningen i stort sett varit
oförändändrad. Inom verkställigheten har
handläggningstiderna förbättrats och detsamma
gäller enhetligheten. Tiden fram till första
försäljningsförsök av fastigheter har kortats
och skillnaderna i handläggningstid mellan
organisatoriska enheter har minskat. Inom
skuldsaneringen har handläggningstiderna
förbättrats medan skillnaderna i handläggningstid mellan organisatoriska enheter i stort
sett är oförändrad. Inom konkurstillsynen har
handläggningstiden för slutyttranden ökat
något och detsamma gäller variationer mellan
teamen. Slutligen kan konstateras att väntetiden i myndighetens kundservice ökat.
Kronofogden har också vidtagit åtgärder i syfte
att det ska vara lätt för medborgare och företag
att göra rätt för sig. Information på myndighetens webbplats har fortsatt att anpassas till
myndighetens olika kundgrupper. På hemsidan
publiceras bl.a. regelbundet nyheter om avvikelser, handläggningsfrågor, förenklingar m.m.
För vissa typer av ärenden redovisas normal
handläggningstid så att ingivaren/sökanden vet
vad som kan förväntas. Myndigheten har under
2014 också arbetat aktivt med att förbättra den
skriftliga informationen. Riktlinjen för språket
inom Kronofogden har uppdaterats och
16
kundservice medan den var i nivå med
föregående år inom skuldsaneringen
Handläggningens kvalitet
Inom den summariska processen, skuldsaneringen och konkurstillsynen har kvaliteten
i handläggningen varit fortsatt bra och på en
oförändrad nivå jämfört med föregående år.
Därutöver har kundservice för första gången
genomfört kvalitetsuppföljning enligt Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell. Uppföljningen visade att kvaliteten var bra.
Kvaliteten behöver förbättras i handläggningen
av allmänna och enskilda mål. Det är det
produktkvaliteten som måste förbättras. Inom
försäljningen av fastigheter och bostadsrätter
har ingen kvalitetuppföljning genomförts under
2014.
Så tycker kunderna om Kronofogden
Kronofogden har valt att definiera borgenärer
och sökande, gäldenärer och svarande samt
allmänheten som myndighetens kunder. För att
säkra att Kronofogden löpande har en uppdaterad kunskap om kundernas syn på myndighetens verksamhet har Kronofogden en modell
för egeninitierade kundundersökningar. Med
hjälp av modellen kan myndigheten på ett
systematiskt sätt följa utvecklingen av kundernas nöjdhet och förtroendet för myndigheten.
Undersökningen utgör också ett underlag till
förbättringsarbetet i verksamheten. Två typer
av undersökningar genomförs av myndigheten,
en inriktad på allmänheten och en som inriktar
sig mot borgenärer och gäldenärer.
En indikator för verksamhetens kvalitet utgörs
av skadestånd. Under 2014 inkom till Kronofogden totalt 213 nya ärenden för handläggning inom ramen för förordningen
(1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten. Det avser både
sådana som handläggs av myndigheten och av
Justitiekanslern. Därtill kommer fem ärenden
som efter stämningsansökan eller ansökan om
betalningsföreläggande handlagts/handläggs
som tvistemål i allmän domstol. Antalet
nyinkomna ärenden är det högsta någonsin
under ett och samma år. Under 2014 har
Kronofogden avgjort 108 ärenden. Av dessa
beviljades skadestånd i 25 fall, dvs. ca 23
procent, vilket motsvarar tidigare års nivåer.
Därtill kommer 72 ärenden som under året
avgjordes av Justitiekanslern. Av dessa
beviljades ersättning i tolv fall. Kronofogden
har vidare företrätt staten som svarande i åtta
stycken mål som under året slutligt avgjorts av
domstol. Totalt har ett belopp om 608 230 kr
utbetalats under 2014. Beloppet motsvarar
ungefär tidigare års nivåer. Utbetalda belopp
har legat på ett intervall mellan 1 kr och 140
725 kr. Felaktig hantering av medel var även
under 2014 den vanligaste grunden för bifall.
Någon kundundersökning har inte genomförts
under 2014. Enligt undersökningen 2013 nådde
myndigheten ett NKI på 68, vilket är en ökning
med 3 enheter jämfört med mätningen 2011.
Kunderna var nöjda med personalens bemötande och upplevde att de kunde lita på de
besked som personalen gav. Kronofogdens
upplevedes också som neutral i handläggningen av ärenden.
Personalen upplevdes också som kunnig av 75
procent och 82 procent av kunderna litade på
de besked som personalen gav. Även inom
området myndighetens kvalitet var det få
kunder som var uttalat missnöjda. 78 procent
tyckte att personalen informerar och förklarar
så att de förstår och 73 procent uppgav att de
kände förtroende för Kronofogden. Viktiga
områden att förbättra för att öka kundnöjdheten
och för att närma oss vår strategiska inriktning
är stöd och vägledning för kunderna, verksamhetens snabbhet och information om vad som
kommer att hända i nästa steg i handläggningen. Under året har myndighetens ambition
bl.a. varit att öka antalet aktiverande dialoger
med gäldenärer. Resultatet blev en ökning med
162 procent jämfört med 2013. Drygt 97 000
dialoger genomfördes. Myndigheten har också
aktivt arbetat med att förbättra den skriftliga
informationen.
Utöver ovanstående har under året ytterligare
361 000 kr erlagts som skadestånd genom
återbetalning av anslag med anledning av
Europadomstolens dom den 25 juli 2013 i
målet Rousk mot Sverige.
Handläggningens inre effektivitet
Kronofogdens effektivitet i termer av styckkostnader per avslutat ärende och mål har ökat
inom den summariska processen, verkställigheten, konkurstillsynen och inom
Synpunkter från myndighetens kunder
(privatpersoner) framkommer också i den
mätning som Svenskt kvalitetsindex (SKI)
genomfört under hösten 2014. I indexet mäts
17
heten betalar för detta, något Kronofogden beslutat att inte göra gällande 2014 års undersökning. Det resultat som myndigheten kan ta
del av visar att index gällande kundnöjdheten
bland privatpersoner har ökat från 58,1 för
2013 till 58,3 för 2014.
och analyseras ett stort antal aspekter kring
kundrelationen till olika myndigheter. Studien
görs med hjälp av en statistisk modell som
möjliggör analys av orsakerna till kundernas
bedömning. Som bakgrund mäts image, förväntningar, produktkvalitet, servicekvalitet och
effektivitet. För att ta del av det fullständiga
resultatet av undersökningen krävs att myndigTabell 3. Svenskt kvalitetsindex 2013
2014
58,3
Nöjdhet företag
Nöjdhet privatpersoner
Samlad bedömning
Sammantaget bedömer myndigheten att verksamhetens resultat och resultatutveckling på ett
positivt sätt bidragit till regeringens mål för
utgiftsområdet.
18
2013
58,1
2012
cirka 72
51,8
Summarisk process – att handlägga mål om betalningsföreläggande
och handräckning
Kronofogden handlägger mål om betalningsföreläggande och handräckning inom ramen för den
summariska processen. Den summariska processen är ett förenklat förfarande där Kronofogden istället för domstol opartiskt beslutar om borgenärers rätt att kräva betalning, begära avhysning eller rätt
till egendom. Om en tvist uppstår överlämnas målet till domstol. Kronofogdens utslag är en förutsättning för att en borgenär ska kunna ansöka om verkställighet. De vanligaste målen som hanteras är
ansökningar om betalningsförelägganden. Därutöver hanteras ansökningar om betalningsfastställelse
i pant samt vanlig och särskild handräckning.
Kronofogden ansvarar för frågor om betalningsföreläggande och
handräckning.
Mål för verksamhetsgrenen enligt regleringsbrevet
Utslag och beslut ska meddelas snabbt, rättssäkert och
kostnadseffektivt.
Återrapportering
Specifika återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet
Kronofogden ska beskriva i vilken utsträckning utslag och beslut
meddelas snabbt, rättssäkert och kostnadseffektivt.
Resultatutvecklingen utifrån det uppsatta målet ska bedömas.
Om snabbhet: sid. 20
Om rättsäkerhet: sid. 22
Om kostnadseffektivitet: sid. 20
Handlagda mål
Tabell 4. Inkomna och avslutade mål
Inkomna mål
Avslutade mål
2014
1 185 469
1 202 031
2013
1 204 171
1 167 843
2012
1 193 340
1 193 404
Inflödet till myndighetens summariska process
består till 96 procent av ansökningar om betalningsföreläggande. Därutöver hanteras ansökningar om betalningsfastställelse i pant samt
vanlig och särskild handräckning. Ansökningarna handlar bl.a. om telekom- och energirelaterade tjänster, fordringar som köpts upp av
inkassobolag, banker och finansbolags fordringar och obetalda trafikförsäkringar.
Antalet ansökningar om betalningsföreläggande, handräckning och betalningsfastställelse i pant minskade med 2 procent jämfört
med föregående år. Under den senaste tioårsperioden har målinflödet ökat kraftigt vilket
beror på kreditsamhällets utveckling med
ökade möjligheter att få snabba lån och att
handla på kredit. Lågkonjunkturen 2008-2009
ledde till att ökningstakten påskyndades. Sedan
2009 har inflödet stabiliserats.
Ansökningarna riktar sig främst mot fysiska
personer, endast 12 procent av de svarande är
juridiska personer. Under året fick sammanlagt
399 128 unika fysiska personer minst ett föreläggande, vilket var 11 644 färre personer än
föregående år. De unika fysiska personerna
hade i genomsnitt 2,6 mål per person vilket var
oförändrat jämfört med 2013.
Diagram 1. Antal inkomna mål, summarisk
process, 2005-2014
1 300 000
1 200 000
1 100 000
1 000 000
900 000
Antalet särskilda handräckningar är normalt
väldigt få men ökade med 44 procent under
2013. Trenden höll i sig även under 2014 då
det inkom 1 227 mål vilket var i nivå med förra
året. Att antalet ansökningar om särskild handräckning ökade under år 2013 och att de även
800 000
700 000
600 000
500 000
19
under 2014 legat kvar på den högre nivån beror
huvudsakligen på att ett större eldistributionsföretag velat få tillgång till sina elmätare. Det
har också varit en kraftig ökning av interimistiska beslut i samband med avhysning av
personer som olovligen slagit läger på annans
mark.
delgivningskvitton driftsattes i januari 2014
och efter sommaren infördes även skanning av
ansökningar och övriga inkomna handlingar.
Genom att skanna handlingar möjliggörs en
ökad automatisering av processen.
Tabell 6. Handläggningstid
Under de senaste åren har vanligtvis något fler
mål avslutats än vad som kommit in. 4 Under
2013 avslutades dock något färre mål vilket
berodde på att inflödet till myndigheten blev
onormalt högt under de sista månaderna vilket
medförde att dessa mål inte hann avslutas före
årsskiftet. Dessa mål avslutades istället under
de första månaderna år 2014.
Antal dagar från
ansökan till utslag
Antal dagar från
ansökan till beslut
Andel avslutade
mål inom 2 mån.
Andel avslutade
mål inom 4 mån.
2013
3 885
2012
3 945
248
255
242
2012
59
112
96
98
68 %
72 %
73 %
88 %*
89 %
89 %
Handläggningstiderna för utslag och beslut har
blivit längre. Handläggningstiden för utslag har
i genomsnitt uppgått till 69 dagar, vilket är åtta
dagar längre än föregående år. Beslutens
genomsnittliga handläggningstid har ökat med
16 dagar och meddelades i genomsnitt efter
112 dagar. Tillfälliga balanser inom
betalningsföreläggandeteam samt svårigheter
för delgivningsteamen att rekrytera medarbetare till vissa orter har medfört att handläggningstiderna blivit längre.
Tabell 5. Produktivitet och inre effektivitet
2014
3 843
2013
61
* Andel avslutade mål inom 4 mån har hämtats från
myndighetens operativa uppföljningssystem QlikSupro.
Tidigare år har motsvarande siffror hämtats från
myndighetens månatliga uttag från verksamhetssystemet.
Eftersom uttagen genomförts på olika sätt bedöms inte
utfallen vara fullt ut jämförbara.
Många av ansökningarna till den summariska
processen återkallas innan målen hunnit avgöras då sökanden fått betalt alternativt nått en
uppgörelse med svaranden. Under året har andelen återkallade ansökningar ökat från 39,8
procent till 41,2 procent.
Avslutade
mål per årsarbetskraft
Kostnad per
avslutat mål
(kr)
2014
69
Produktiviteten i termer av antal avslutade mål
per årsarbetskraft har varit i nivå med föregående år. Styckkostnaden per avslutat mål har
minskat med 3 procent till 248 kronor.
I de fall mål återkallas sker detta som regel i ett
tidigt skede, medan utslag och beslut (t.ex. om
att svaranden inte kunnat delges) i vissa fall
drar ut på tiden beroende på delgivningsproblem. Cirka 60 procent av alla genomförda
delgivningar sker via delgivningskvitto som
skickas in av svaranden själv. I dessa fall går
delgivningen mycket snabbt. I den mån
svaranden måste delges fysiskt tar det längre
tid. Antalet ärenden som överlämnats för
fysisk delgivning till polis, bud eller Kronofogdens egen delgivningsenhet har under året
ökat från 487 778 till 516 014 ärenden.
Ett ständigt arbete pågår med att utveckla
smarta och effektiva arbetssätt för att minska
kostnaderna och för att öka kundnyttan, t.ex.
genom ökad grad av automatisering med
maskinella ansökningar samt nedsättning och
återkallelse av fordran via fil. Andelen elektroniska ansökningar ligger oförändrat på 79
procent.
För att få ett mer automatiserat flöde i handläggningen har skanning av handlingar införts.
En första pilot med skanning av inkomna
Under 2013 överlämnades tillfälligt fler
delgivningsärenden för delgivning via bud men
under 2014 har åter fler ärenden delgivits i
egen regi (97 procent). Ett av Kronofogdens
mål är att ”Stärka och aktivera kunderna” och
genom att utföra delgivningen i egen regi har
vi möjlighet till aktiverande dialoger. Under
4
Ett mål avslutas efter det att utslag meddelas eller
beslut fattats. Utslag meddelas när en gäldenär delgivits
och inte bestridit borgenärens krav. Beslut fattas i övriga
fall, t.ex. när den svarande bestridit kravet eller inte
kunnat nås för delgivning.
20
2015. Under årets sista månader har även en
specialinsats genomförts med inlånad personal
från andra enheter för att arbeta bort delar av
de balanser med delgivningsärenden som
bildats under året.
2014 utfördes 43 056 aktiverande dialoger
inom den summariska processen, en ökning
med 248 procent.
Tabell 7. Handläggningens enhetlighet
Skillnader mellan
organisatoriska
enheter (andel
avslut inom 2
mån.)
Skillnader mellan
organisatoriska
enheter (antal
dagar från ansökan till utslag)
2014
2013
2012
66 %
- 70 %
69 %
-75 %
69 %
-75 %
63 - 73
dagar
57 - 66
dagar
55 - 61
dagar
En ytterligare insats som delgivningen
genomfört under 2014 för att uppnå en
stabilare personalförsörjning är att införa en
delgivarpool. Poolen består av personal som
med kort varsel ska kunna täcka upp vid
vakanser, frånvaro och arbetstoppar. Erfarenheterna av delgivarpoolen är delade. Det är en
flexibel resurs, men det finns också nackdelar i
form av resurskrävande rekrytering och
administrativa problem. Delgivarpoolen
kommer därför troligen bestå men i begränsad
omfattning.
Variationen i handläggningstid mellan organisatoriska enheter avseende avslut inom två
månader har minskat något jämfört med föregående år samtidigt som variationen i antal
dagar från ansökan till utslag har ökat något.
Arbete pågår fortlöpande för ökad enhetlighet,
t.ex. genom kontinuerligt utveckling av handböcker samt införandet av ny arbetsmetod
inom delgivningen med gemensam turlista.
Myndigheten arbetar även med samordning av
delgivnings- och verkställighetsuppdrag, vilket
innebär att personal som är ute på en adress
och eftersöker svarande/gäldenär samtidigt
försöker delge dennes samtliga odelgivna
ärenden oavsett om de hör hemma hos betalningsföreläggande, verkställighet eller
skuldsaneringen. Kronofogden ska således
genom samverkan säkerställa att myndighetens
resurser används på ett optimalt sätt. Samordning medför att verkställigheten kan avlasta
delgivningen och vice versa, men är också till
nytta för kunden då flera ärenden kan avhandlas vid samma besök. Under året har
antalet samordnade uppdrag mellan verkställigheten och delgivningen ökat kraftigt.
Verkställigheten har under året delgivit 7 5275
mål om betalningsföreläggande och delgivningsenheten har delgivit 1 064 6 utmätningsärenden. Dessutom har samordnad delgivning
utförts via myndighetens receptioner i 6 180 7
mål. Den samordnade delgivningen fungerar i
många delar men behöver utvecklas ytterligare.
De skillnader som finns i handläggningstider
beror både på tillfälliga balanser som uppstått
inom betalningsföreläggandeteam och på vilket
delgivningsteam som är berört. Det är generellt
sett svårare att delge svaranden i storstäderna
eftersom rörligheten hos de eftersökta är större
i dessa områden, vilket medför längre delgivningstid. Dessutom har svårigheter för delgivningsteamen att rekrytera medarbetare till vissa
orter medfört att handläggningstiderna blivit
längre. Samtliga dessa faktorer avspeglas i
variationen i snabbhet mellan handläggningsorterna.
Under de senaste åren har Kronofogdens egen
delgivningsenhet haft effektivitetsproblem
vilket till stor del berott på rekryteringsproblemen. När vakanser uppstått har balanserna ökat. För att kunna förbättra resultatet
har delgivningsenheten infört ett nytt arbetssätt. Genom att arbeta efter det nya arbetssättet
– där delgivare inte har egna turer utan man
arbetar med en gemensam turlista med äldsta
turen först – skapas förbättrade förutsättningar
att möta och minska de balanser som finns
idag. Arbete pågår även för att införa ett nytt
arbetsverktyg för turlistorna och en första
version beräknas kunna tas i drift i början av år
Tabell 8. Handläggningens kvalitet
Bedömning av
kvalitet utifrån
Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell (skala A-D)
5
2014
B
Jämfört med 4 534 mål 2013
Jämfört med 941 ärenden 2013
7
Jämfört med 3763 mål 2013
6
21
2013
B
2012
B
användes samt att man i vissa fall kunde
uttryckt sig lite tydligare.
Utöver att handlägga betalningsförlägganden
och handräckning snabbt och effektivt, ska
handläggningen ske på ett rättssäkert sätt. En
större granskning har genomförts av kvaliteten
i 500 delgivna mål inkomna i januari och
februari 2014. Sammantaget visar granskningen ett gott resultat. Processkvaliteten ansågs vara bra i 73 procent av de granskade
målen och produktkvaliteten var bra i 87
procent av målen. Bristerna i processkvaliteten
består till stor del av att handläggningen inom
den egna delgivningsenheten inte alltid sker
”slag i slag”. I de fall det funnits anmärkningar
mot produktkvaliteten handlar det till exempel
om att grunden för fordran inte alltid framgår
så tydligt som den borde, att sökande slagit
samman delkrav utan att ange vad kravet gäller
för vara eller tjänst. I övrigt handlar det liksom
föregående år, som regel om slarvfel orsakade
av förbiseende snarare än kunskapsbrister och
ses som mindre allvarliga.
I regleringsbrevet för 2012 fick Kronofogden i
uppdrag att utreda möjligheten att införa ett
kvalitetssäkrat ansökningsförfarande avseende
ansökningar som lämnas in maskinellt. I utredningen gjordes bedömningen att det finns
goda möjligheter att förbättra kvaliteten på
ansökningarna genom att utveckla befintliga
tillstånd för att lämna in ansökningar via fil till
kvalitetstillstånd. Kvalitet kommer därigenom
att ingå som en del i tillståndsprocessen.
Ambitionen är att kunna säkerställa kvaliteten
redan från början i det som lämnas in. För ingivare med god kvalitet kan detta leda till att
stickprovsgranskning eller efterkontroller ersätter granskningen av varje enskild ansökan.
Under 2014 har modellen för kvalitetssäkrat
ansökningsförfarande vidareutvecklats och
kommer i sin nya version att börja tillämpas
vid årsskiftet 2014/15. Fler ansökningar om
betalningsföreläggande kommer därmed att
kunna omfattas av Kronofogdens kvalitetstillstånd.
Förutom den större granskningen har även
riktade granskningar genomförts avseende mål
om vanlig handräckning i kombination med
betalningsföreläggande samt besvarade e-brev
i myndighetsbrevlådan. Vid granskningen av
handräckningarna bedömdes processkvaliteten
som bra i 64 procent men i 35 procent måste
den förbättras. Bristen avser framförallt tid till
delgivning. Produktkvaliteten var bra i 54
procent. Anmärkningarna på handräckningarnas produktkvalitet kan sammanfattas i
brister i tjänsteanteckningar och dokumentation. Vid granskningen av besvarade ärenden
i myndighetsbrevlådan bedömdes såväl
processkvalitet som produktkvalitet som bra
med 100 procent respektive 87 procent i utfall.
Så tycker kunderna om verksamheten
Någon myndighetsgemensam kundundersökning har inte genomförts under 2014. I myndighetens kundundersökning som genomfördes
under hösten 2013 fick verksamheten ett NKI
på 68, vilket var en ökning med 4 enheter
jämfört med förra undersökningen 2011.
Kunderna var nöjda med personalens bemötande och kunderna upplevde att personalen var
kunnig och att man litade på de besked som
personalen gav. Viktiga områden att förbättra
för att öka kundnöjdheten och att närma oss
vår strategiska inriktning är stödet och vägledningen av kunderna, verksamhetens snabbhet
och information om vad som kommer att
hända i nästa steg i handläggningen. Under året
har därför ett arbete bedrivits för att vi månatligen, med start under våren 2015, ska kunna
redovisa handläggningstider på myndighetens
hemsida, så att ingivare/sökanden vet vad som
kan förväntas. Åtgärder har även vidtagits för
att öka de vägledande dialogerna med
svarande, vilket resulterat i en ökning med 248
procent. Vidare har klarspråksutbildningar
genomförts så att vi blir mer begripliga i tal
och skrift.
I begreppet kvalitet ligger även i vilken utsträckning som verksamhetens kunder upplever myndighetens kommunikation och information som begriplig. I syfte att öka begripligheten har därför utbildningar om klarspråk
genomförts på teamnivå. Utbildningen tar bl. a.
upp att vi ska utgå från den vi kommunicerar
med och förklara nödvändiga fackord så att vi
uttrycker oss vårdat, enkelt och begripligt. En
av de riktade kvalitetsgranskningarna under
året avsåg också enhetens e-postsvar i
myndighetsbrevlådan. Resultatet var att den
absoluta merparten av svaren bedömdes som
bra (87 procent). De anmärkningar som fanns
var i något fall att intern språklig jargong
22
Verkställighet och indrivning – att handlägga allmänna och enskilda mål
samt fastighetsoch bostadsrättsförsäljningsärenden
Kronofogdens mest omfattande arbetsuppgift är att genom handläggning av allmänna och enskilda
mål driva in skulder i syfte att bidra till att borgenärer får betalt för sina fordringar. Kronofogden
verkställer borgenärernas betalningsanspråk som riktas mot privatpersoner och juridiska personer.
Kronofogden agerar opartiskt och utreder vilka tillgångar som gäldenären har. När en tillgång påträffas ska den omsättas i pengar. Kronofogden har i det arbetet möjlighet att vidta tvångsåtgärder,
vilket innebär att tillgångar kan utmätas och säljas. I allt detta arbete ska Kronofogden beakta gäldenärens rättigheter. Om det visar sig att betalning inte är möjlig ska Kronofogden leverera en tillförlitlig utredning till borgenären som visar varför betalning inte har varit möjlig att åstadkomma.
Kronofogden ansvarar för frågor om verkställighet enligt utsökningsbalken och andra författningar samt indrivning enligt lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar. Kronofogden är vidare behörig myndighet
i ärenden om bistånd av andra staters myndigheter för verkställighet och
indrivning samt utbyte av information och delgivning av handlingar i
ärenden om verkställighet och indrivning
Borgenären ska i första hand få betalt för sin fordran. Om inte full betalning är möjlig ska betalning ske så långt möjligt och en tillförlitlig utredning ska levereras till borgenären. Gäldenärens rätt ska bevakas under
handläggningen.
Specifikt återrapporteringskrav för verksamhetsgrenen
Återrapportering
Kronofogden ska beskriva vilka åtgärder som vidtagits för att borgenären
ska få betalt för sin fordran. Även åtgärder som vidtagits för att tillvarata
gäldenärens rättigheter ska ingå i beskrivningen. Återrapporteringen ska
också innefatta en bedömning av resultatutvecklingen utifrån det uppsatta
målet.
Om betalning till borgenärer: sid. 24
Om åtgärder för att tillvarata gäldenärernas rättigheter: sid. 25
Om utredningar: sid. 25
Handlagda allmänna och enskilda mål
Tabell 9. Inkomna och avslutade mål
Totalt antal inkomna mål
- varav allmänna mål
- varav enskilda mål
- varav avhysningsmål*
Totalt antal avslutade mål
- varav allmänna mål
- varav enskilda mål
- varav verkställda avhysningar
- varav barn berörda av
verkställd avhysning
2014
2 225 147
1 635 564
589 583
7 071
2 153 693
1 597 852
555 841
2 225
459
2013
2 210 059
1 635 094
574 965
8 490
2 105 032
1 564 069
540 963
2 532
504
2012
2 200 078
1 614 444
585 634
8 814
2 161 592
1 622 991
538 601
2 616
569
* Inkomna avhysningsmål ingår i antal inkomna, enskilda mål.
utredningsrapport till borgenären. Målet ligger
då kvar hos Kronofogden tills dess att det kan
drivas in, målet återkallas eller att fordran
preskriberas.
Kronofogden handlägger allmänna och
enskilda mål och ska driva in borgenärernas
betalningsanspråk. Gäldenärens rätt ska
bevakas under handläggningen. Genom att
driva in pengar till fullbetalning av borgenärernas betalningsanspråk avslutas mål. Om
Kronofogden inte kan driva in borgenärens
fordran redovisas detta i form av en
Inflödet av allmänna mål har varit i nivå med
förra året. Antalet allmänna mål som avslutats
har ökat med 2 procent, vilket framför allt
23
drev Kronofogden in drygt 6,3 miljarder
kronor (allmänna mål) och till enskilda borgenärer drygt 4,4 miljarder kronor (enskilda mål).
Totalt har cirka 1 176 000 mål blivit fullbetalda, vilket är en ökning med 2 procent
jämfört med föregående år 8. När det gäller
allmänna mål är betalningar i nära anslutning
till att målet överlämnats till Kronofogden för
verkställighet som står för den största delen av
indrivet belopp. För enskilda mål är löneutmätning den åtgärd som genererar mest
pengar till borgenärerna. Enskilda händelser
som påverkat indrivet belopp under året är för
allmänna mål en avräkning avseende överskjutande skatt om cirka 500 miljoner kronor
och för enskilda mål en exekutiv försäljning av
två fastigheter som inbringat cirka 200 miljoner.
beror på att något fler mål preskriberats under
året.
Inflödet av enskilda mål har ökat med 3
procent jämfört med förra året. Antalet avslutade enskilda mål har ökat med 3 procent.
Förändringen avseende det totala antalet gäldenärer är liten. Jämfört med förra året så har det
skett en minskning med knappt 2 procent till
507 601 vilket är i nivå med hur det såg ut vid
utgången av 2012.
Såväl inkomna som verkställda avhysningsmål
fortsätter att minska. Jämfört med 2013 är det
en minskning med 17 procent vad avser inkomna avhysningar och med 12 procent vad
avser verkställda avhysningar. Antalet barn
som berörts av verkställda avhysningar har
också minskat med 9 procent jämfört med
föregående år och uppgick till 459 barn. I 187
av landets 290 kommuner har inga barn berörts
av verkställda avhysningar.
Tabell 11. Indrivning till och från utländska
stater
Inkomna mål från u
utländska stater
Skickade mål till
utländska stater
Indrivet belopp
utländska mål
(mnkr)
Indrivet belopp
från utlandet
(mnkr)
Antalet ansökningar om handräckning har
under året ökat från 2 793 till 3 267, vilket är
en ökning med 17 procent. Ökningen beror
framför allt på att ett stort antal ärenden
inkommit som avser avhysning av personer
som olovligen slagit läger på annans mark.
Dessa ärenden står för mer än hälften av
totalen. Andra vanligt förekommande handräckningsärenden är när eldistributionsföretag
vill få tillgång till sina elmätare för att t.ex.
stänga av elen hos en kund. Framför allt är
handläggningen av ärenden som rör olovliga
läger mycket resurskrävande för markägare,
polis och Kronofogden. Det är dessutom ett
samhällsproblem i stort som kräver fortsatta
insatser från alla inblandade.
Totalt indrivet belopp*
- varav indrivet belopp
allmänna mål
- varav indrivet belopp
enskilda mål
2013
9,90
6,08
2012
9,68
5,94
4,44
3,81
3,75
2013
2 718
2012
3 087
4 392
3 453
3 765
21,6
21,0
25,0
52,1
33,8
35,0
Antalet inkomna mål avseende begäran om
verkställighet från utländska stater har minskat
med 7 procent jämfört med föregående år.
Samtidigt har antalet ärenden Kronofogden
skickat till utländska stater ökat med 27
procent. Indrivet belopp till utländska stater
ökade med 3 procent och indrivet belopp från
utländska stater ökade med 54 procent.
Ökningen avseende indrivet belopp från utländska stater är delvis relaterat till ökningen
av antalet ärenden som skickats till utlandet,
men framför allt till en större betalning i ett
mål.
Tabell 10. Indrivet belopp (miljarder kronor)
2014
10,77
6,34
2014
2 535
* Indrivet belopp har hämtats från myndighetens
operativa uppföljningssystem WinIT. 2012 har
motsvarande siffror hämtats från myndighets statistiska
uppföljning PLEX. Eftersom uttagen genomförts på olika
sätt bedöms inte utfallen vara fullt ut jämförbara.
Kronofogden har totalt drivit in 10,8 miljarder
kronor till borgenärerna under 2014. Till staten
8
Under 2013 fullbetalades cirka 1 154 000 mål. Under
2012 fullbetaldes cirka 1 158 000 mål.
24
När gäldenärer för första gången blivit föremål
för verkställighet eller indrivning, s.k. förstagångsgäldenärer, mäts handläggningstiden från
restföringsdagen i Kronofogdens register. I 94
procent av fallen har detta skett inom tre
månader, vilket är en något högre andel än
föregående år. Där full betalning inte erhållits
har borgenären erhållit en utredningsrapport. I
de fall handläggning inte skett inom tre
månader har orsakerna bl.a. varit att handläggningen varit mer omfattande och krävt en
djupare utredning eller att verkställighets- eller
indrivningsåtgärder har genomförts som
förlängt handläggningstiden, t.ex. försäljning
av egendom eller utmätning av lön.
Avslutade mål
per årsarbetskraft
Kostnad per
avslutat mål (kr)
2014
3 920
2013
3 729
2012
3 937
781
815
786
Produktiviteten i termer av antalet avslutade
mål per årsarbetskraft har ökat med 5 procent
jämfört med föregående år. Det totala antalet
exekutiva åtgärder i form av utredningsrapporter, utmätningar och löneutmätningar
per årsarbetskraft har ökat med 7 procent.
Antalet utmätningar har ökat med 1 procent
och antalet utredningsrapporter har ökat med 7
procent. Kostnaden per avslutat mål har
minskat med 4 procent till 781 kr.
Utifrån årliga förändringar av det förbehållsbelopp som fastställs av Kronofogden, och
eventuella ändringar i gäldenärens inkomstoch utgiftssituation, ska beslut om löneutmätning årligen omräknas för samtliga
gäldenärer med pågående löneutmätningsbeslut. I samband med denna omräkning har
gäldenären möjlighet att komma in med viktig
information om ändrade förhållanden som kan
påverka utmätningsbeloppet. Vid utgången av
året hade knappt 97 400 gäldenärer ett löneutmätningsbeslut som beslutats eller omräknats
av Kronofogden under de senaste tolv månaderna. Drygt 900 av gäldenärerna hade beslut
som inte omräknats, vilket är ett lägre antal än
föregående år. Att vissa beslut inte omräknats i
rätt tid är ofta kopplat till att omräkningen av
löneutmätningsbeslutet sammanfaller med en
tillgångsundersökning, vilket gör att handläggningstiden blir något längre.
Andel gäldenärer
utredda inom 9 mån.
Andel förstagångsgäldenärer handlagda
inom 3 mån.
Antal ej omräknade löneutmätningsbeslut äldre än 13 mån.
2014
98 %
2013
96 %
2012
97 %
94 %
93 %
95 %
914
1 672
2 385
Kronofogden genomför utredningar av gäldenärers tillgångar och betalningsförmåga. En
gäldenär kan ha ett eller flera pågående mål
hos Kronofogden som avser verkställighet eller
indrivning och dessa kan vara nya eller ha varit
föremål för utredning tidigare. När utredning
sker görs denna alltid för samtliga innevarande
mål som gäldenären har. En gäldenär med
skulder hos Kronofogden ska utredas på nytt
avseende redan förekommande mål med en
regelbundenhet som är beroende av gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden.
Handläggningstiden mäts därför inte utifrån
målens ålder utan istället utifrån den tid som
förflutit sedan en giltig utredning förfallit.
Kronofogden arbetar aktivt för att tillvarata
gäldenärernas rättigheter under handläggningen. Ett av Kronofogdens mål är att
”Stärka och aktivera kunderna”. Ambitionen
har därför under året varit att föra dialoger med
fler än de som får sin första skuld hos oss i
syfte att dessa ska förmås att själva aktivt ta
tag i sin skuldsituation för att skapa en förändring som i slutändan leder till att de blir
skuldfria. Ett aktiverande samtal kan innehålla
allt ifrån vägledning om hur man kan undvika
onödig restföring till information om skuldsanering. Samtidigt har Kronofogden fortsatt
att kontakta de personer eller företag som får
sin första skuld hos Kronofogden. I den första
kontakten med Kronofogden ges gäldenären
information om konsekvenserna av att vara
restförd och hur dessa konsekvenser kan
För gäldenärer med fordringar där borgenärerna inte kunnat få full betalning har Kronofogden till övervägande del, 98 procent,
levererat en utredningsrapport inom nio
månader från det att målet inkommit eller en
tidigare utredning inte längre är giltig. I de fall
som en utredningsrapport inte levererats inom
nio månader är orsaken ofta att handläggningen dragit ut på tiden på grund av komplicerade tillgångsförhållanden.
25
undvikas. Under året har cirka 54 000
aktiverande samtal genomförts vilket är en
ökning med 119 procent jämfört med föregående år. 9 Av dessa är cirka 16 500 genomförda med förstagångsgäldenärer, vilket är en
ökning med 32 procent jämfört med
föregående år. 10
bidragande orsak är de förstärkningsinsatser
som löpande sker inom hela organisationen för
att jämna ut balanser och skapa ett jämnare
flöde av arbetsuppgifter.
Bedömning av kvalitet
utifrån Kronofogdens
kvalitets-uppföljningsmodell
(skala A-D)
Gäldenären är även den viktigaste källan till
information i tillgångsundersökningen, både
vad gäller att hitta tillgångar och att få in
korrekta uppgifter inför beslut om verkställighetsåtgärder. Gäldenärskontakter ger också
möjligheten att informera om de rättigheter
gäldenären har. Av de utredningsrapporter som
upprättats under året har det i 22 procent av
fallen ägt rum en gäldenärskontakt 11. Det är i
nivå med föregående år 12.
2014
97 %
-99 %
2013
93 %
-99 %
2012
94 %
-99 %
91 %
-97 %
91 %
-96 %
94 %
-98 %
0%
-3 %
0%
-7 %
0%
-6 %
2013
C
2012
B
Kvaliteten i processen har granskats, från det
att ett mål kommer in till dess att det avslutas
genom fullbetalning eller utredningsrapport.
Uppföljningen visar att processkvaliteten är
hög i 78 procent av ärendena, vilket innebär att
det stora flertalet av de granskade ärendena
handläggs slag i slag och att utredningen
avslutas snabbt. Resultatet är en förbättring
jämfört med 2013 då processkvaliteten var hög
i 71 procent av ärendena. I majoriteten av
ärendena har handläggningen skett slag i slag.
När det förekommer längre handläggningstider
har det främst gällt momenten delgivning av
beslut, försäljning, eller åtgärder inom medelshantering och till viss del inregistrering.
Ett hinder för att öka andelen aktiverande
samtal och gäldenärskontakter är att det ofta
inte är möjligt att få fram aktuella kontaktuppgifter till gäldenärerna, trots myndighetens
eftersökningar, då många i dagsläget endast
har en mobiltelefon med kontantkort.
Skillnader mellan
organisatoriska enheter,
andel gäldenärer
utredda inom 9 mån.
Skillnader mellan
andel förstagångsGäldenärer. Handlagda
inom 3 mån.
Skillnader mellan
andel ej omräknade
löneutmätnings-beslut
äldre än 13 mån.
2014
C
När det gäller produktkvaliteteten håller 46
procent av de granskade ärendena en hög
kvalitet. Ytterligare 39 procent håller en
godtagbar kvalitet men med behov av vissa
förbättringar. I 15 procent av de granskade
ärendena har bedömningen gjorts att kvaliteten
i handläggningen måste förbättras. Motsvarande siffror för föregående år var 47
procent, 30 procent respektive 23 procent.
Produktkvaliteten bedöms ha förbättrats
jämfört med motsvarande uppföljning 2013, då
bland annat andelen ärenden med betyget
måste förbättras är lägre. Det ska i sammanhanget påpekas att det urval som utgjort
granskningen är ärenden där handläggningen
är mer komplicerad än vad som varit fallet i de
senaste årens granskningar varför resultatet
inte är helt jämförbart med tidigare år. Fortfarande förekommer det dock i allt för stor
utsträckning att dokumentationen brister och
att gäldenärskontakter samt vägledande
dialoger genomförs i för liten omfattning.
Under året har även ytterligare två kvalitetsuppföljningar genomförts. Dessa har berört två
specifika områden där myndigheten befarade
Skillnaderna mellan organisatoriska enheter
har minskat under 2014 vilket framför allt
beror på ett förbättrat utfall för de delar som
tidigare har haft ett lägre resultat. En starkt
11
Under 2013 genomfördes cirka 24 700 samtal. Under
2012 genomfördes cirka 22 9 00 samtal.
10
Under 2013 genomfördes cirka 12 500 samtal. Under
2012 genomfördes cirka 15 400 samtal.
11
Med gäldenärskontakt menas här att vi inhämtat
fullständiga uppgifter om gäldenärens tillgångssituation
direkt från gäldenären.
12
Under 2013 var andelen 21 procent. Under 2012 var
andelen 22 procent.
26
procent håller en godtagbar kvalitet men med
behov av vissa förbättringar. I 35 procent av de
granskade ärendena har bedömningen gjorts att
kvaliteten i handläggningen måste förbättras
där den enskilt största bristen är att arbetsuppgiften inte har utförts. Det finns också
brister vad avser dokumentation av de orsaker
som inkomstkälla lämnat med anledning av att
medel inte redovisas. Sammantaget visar uppföljningen på att arbetsuppgiften varit nedprioriterad på många håll i förhållande till
andra arbetsuppgifter. Samtliga enheter har fått
i uppdrag att vidta åtgärder för att handlägga
arbetsuppgiften i tid och området kommer att
granskas på nytt under 2015.
att det kunde finnas kvalitetsbrister. Den första
kvalitetsuppföljningen avsåg företagshypoteksutredning. Det har i uppföljningen
konstaterats att både processoch produktkvalitet måste förbättras. Uppföljningen visade
att processkvaliteten är hög i endast 40 procent
av de granskade ärendena. När det gäller
produktkvaliteten så håller 30 procent av de
granskade ärendena hög kvalitet. Ytterligare 26
procent håller en godtagbar kvalitet men med
behov av vissa förbättringar. I 45 procent av de
granskade ärendena har bedömningen gjorts att
kvaliteten i handläggningen måste förbättras.
En starkt bidragande orsak är att arbetsuppgiften är relativt sällan förekommande
varför kompetensen hos många handläggare är
för låg då man inte i tillräckligt ofta genomför
dessa utredningar. För att komma tillrätta med
problemen har man under hösten genomfört en
komptensinventering av medarbetarna på
teamen och upprättat en plan för medhandläggning där medarbetare med hög kompetens
inom området i det dagliga arbetet överför sina
kunskaper till övriga medarbetare. Denna
kompetensöverföring kommer att fortgå under
2015.
Någon myndighetsgemensam kundundersökning har inte genomförts under 2014. I
myndighetens kundundersökning som genomfördes under hösten 2013 fick verksamheten
verkställighet och indrivning ett NKI på 65
vilket var en förbättring med 3 enheter jämfört
med 2011. Kunderna var nöjda med personalens bemötande och kunderna upplevde att
personalen var kunnig och att man litade på de
besked som personalen gav. Kronofogdens
upplevedes också som neutral i handläggningen av ärenden. Viktiga områden att
förbättra för att öka kundnöjdheten och att
närma oss vår strategiska inriktning är stödet
och vägledningen av kunderna, verksamhetens
snabbhet och information om vad som kommer
att hända i nästa steg i handläggningen. Under
året har vi därför genomfört aktiviteter för att
öka antalet aktiverande samtal vilket också
återspeglas i utfallet under året.
Den andra kvalitetsuppföljningen avsåg
uppföljning av löneutmätningsbeslut där
gäldenärens inkomstkälla inte redovisar medel
i enlighet med Kronofogdens beslut. Varje
månad förekommer det avvikelser i cirka 7 000
beslut som behöver följas upp. Den sammantagna bedömningen är att processkvaliteten
måste förbättras då endast 39 procent av de
granskade ärendena håller hög kvalitet i denna
del. Produktkvaliteten har bedömts vara bra
men kan förbättras. 24 procent av de granskade
ärendena håller hög kvalitet. Ytterligare 41
27
Handlagda fastighetsoch bostadsrättsförsäljningsärenden
Tabell 16. Inkomna och avslutade försäljningsärenden
Inkomna fastighets-/
bostadsrättsförsäljningsärenden
- varav fastigheter
- varav bostadsrätter
Avslutade fastighets-/
bostadsrättsförsäljningsärenden
- varav fastigheter
- varav sålda fastigheter/bostadsrätter
Andel sålda fastigheter/bostadsrätter i förhållande till inkomna
2014
3 060
2013
3 889
2012
3 686
2 116
944
3 744
2 674
1 215
3 836
2 526
1 160
3 512
2 624
1 120
1 075
2 666
1 170
1 050
2 483
1 029
849
35 %
27 %
23 %
avslutade ärenden under året. Kostnaden per
avslutat försäljningsärende har minskat med 5
procent till 17 853 kronor. Den förbättrade produktiviteten och den minskade styckkostnaden
beror bland annat på att antalet resurser varit
något lägre under året.
Antalet inkomna fastighetsoch bostadsrättsärenden har minskat med 21 procent jämfört med föregående år. Minskningen avser
både fastigheter och bostadsrätter. Minskningen bedöms bero på en kombination av
flera olika faktorer, bland annat de mycket låga
bolåneräntorna, en stark bostadsmarknad och
en relativt stabil arbetsmarknad. Därutöver har
även rättspraxis ändrats något, vilket innebär
att fastigheter och bostadsrätter i normalfallet
endast ska utmätas om skulden inte kan
regleras i rimlig tid via utmätning av lön eller
annan egendom. Fastigheter utgör 69 procent
av det totala inflödet och bostadsrätter 31
procent, vilket är i nivå med föregående år.
Andel första försäljningsförsök av fastigheter inom 4 mån.
2013
59
2012
66
17 853
18 871
16 663
2012
65 %
Skillnader mellan
organisatoriska
enheter, första
försäljningsförsök
inom 4 mån.
2014
62
2013
65 %
I 78 procent av de inkomna fastighetsärendena
har ett första försäljningsförsök gjorts inom
fyra månader vilket är en förbättring jämfört
med utfallet för både år 2012 och 2013. Det
minskade inflödet av nya ärenden har gjort att
processen kunnat snabbas upp.
Antalet sålda fastigheter och bostadsrätter
ökade med 2 procent jämfört med föregående
år. Antalet avslutade ärenden har minskat med
2 procent, vilket till stor del beror på färre inkomna ärenden. Försäljningsverksamheten
började året med balanser av pågående ärenden, dessa har dock successivt minskat genom
att ärenden kunnat avslutas i snabbare takt än
vad nya ärenden kommit in.
Avslutade fastighetsoch bostadsrättsärenden per årsarbetskraft
Kostnad per avslutat
fastighetsoch bostadsrättsärende (kr)
2014
78 %
2014
56 % 93 %
2013
47 % 90 %
2012
47 % 82 %
Skillnaden mellan de organisatoriska enheterna
vad avser första försäljningsförsök inom fyra
månader har minskat till 37 procentenheter
under 2014. Förbättringen beror främst på att
det team som haft det lägsta utfallet förbättrat
sitt resultat.
försäljningsärenden per årsarbetskraft har ökat
med 5 procent trots ett något lägre antal
28
granskningen framgår det att dokumentationen
i handläggarstödet håller hög kvalitet. När det
gäller processkvaliteten kan konstateras att
anmälan till försäljning görs i tid och att
tidpunkten fram till försäljning är kortare,
vilket också bekräftas av det förbättrade
resultatet i andel första försäljningsförsök inom
4 månader. I granskningen har framkommit att
det ibland tar för lång tid innan försäljningsprotokoll upprättas efter det att egendomen
sålts på auktion. Underlaget i granskningen har
dock varit för litet för att dra några andra
slutsatser avseende kvaliteten.
Bedömning av
kvalitet utifrån
Kronofogdens
kvalitetsuppföljningsmodell (skala AD)
2014
Ingen uppföljning
genomförd
2013
C
2012
C
Under året har ingen separat kvalitetsuppföljning genomförts avseende försäljning av
fastigheter och bostadsrätter utan detta har
ingått som en del i den samlade kvalitetsuppföljningen för verkställighetsprocessen. Av
29
Skuldsanering – att handlägga skuldsaneringsärenden och
omprövningar
Skuldsanering innebär att överskuldsatta helt eller delvis kan befrias från sina skulder. Ett av grundkraven är att den skuldsatte inte under överskådlig tid bedöms kunna betala sina skulder.
Kronofogden prövar och beslutar i skuldsaneringsärenden och i omprövning av beslut om
skuldsanering.
Kronofogden ansvarar för frågor om skuldsanering.
Ett snabbt och begripligt förfarande som leder till ett hållbart beslut ska
ge överskuldsatta förutsättningar för ekonomisk rehabilitering samtidigt
som borgenärer får bästa möjliga betalning.
Återrapportering
Kronofogden ska beskriva de åtgärder som vidtagits för att göra förfarandet snabbt och begripligt och i vilken utsträckning besluten blivit hållbara. Återrapporteringen ska också innefatta en bedömning av resultatutvecklingen utifrån det uppsatta målet.
Om snabbhet och vidtagna
åtgärder: sid. 31
Om begriplighet och vidtagna
åtgärder: sid. 32
Om hållbarhet: sid. 32
Handlagda skuldsanerings- och omprövningsärenden
Tabell 21. Inkomna och avslutade ärenden
Totalt antal inkomna ärenden
- varav skuldsaneringsärenden
- varav omprövningar
Totalt antal avslutade ärenden
Avslutade skuldsaneringsärenden
- varav beviljade skuldsaneringar
- varav avslag/ avvisningar/avskrivningar
Avslutade omprövningar*
- varav beslut om ändring
- varav beslut att upphäva
- varav avslagna/ avvisade/avskrivna ansökningar
om omprövning
- varav avslut genom samordnad handläggning*
2014
13 324
10 083
3 241
12 822
9 648
5 879
3 769
3 174
1 258
183
2013
12 346
9 184
3 162
11 735
8 537
5 357
3 180
3 198
1 114
206
2012
11 910
9 068
2 842
10 342
7 520
4 637
2 883
2 822
1 082
293
1 332
1 319
1 076
401
559
371
* Ärenden om omprövning som samtidigt pågår avseende samma beslut om skuldsanering samordnas från och med maj 2012
genom s.k. samordnad handläggning. Endast ett beslut om omprövning fattas, medan resterande omprövningar avslutas utan
att de registreras som beslut i databasen för skuldsanering. På så sätt kan man numera se hur många beslut om skuldsanering
det är som är föremål för omprövning. Omprövningsärenden som är föremål för samordnad handläggning prövas vart och ett
för sig och anses vara inkomna och avslutade på samma sätt som övriga omprövningar.
Syftet med Kronofogdens skuldsaneringsverksamhet är att de som uppfyller skuldsaneringslagens krav ska beviljas skuldsanering så att de blir befriade från att betala
sina skulder. Dessutom ska myndigheten
besluta att de som inte uppfyller kraven får ett
avslag på sin ansökan. När en ansökan beviljas
eller avslås avslutas ärendet.
Antalet inkomna ansökningar om skuldsanering var 10 procent fler än föregående år
och är det högsta någonsin under ett enskilt år.
De senaste 10 åren har antalet inkomna skuldsaneringsärenden ökat med 141 procent (se
nedanstående tabell). Antalet inkomna ansökningar om omprövning ökade med 2
procent.
30
ärenden per årsarbetskraft har minskat med 3
procent. Kostnaden per avslutat ärende är i
nivå med föregående år. För att öka
effektiviteten ytterligare har en översyn och
analys av arbetsflödet påbörjats. Syftet med
denna genomlysning är att identifiera och
förenkla arbetskrävande moment samt
eliminera icke värdeskapande åtgärder.
Diagram 2. Antal inkomna ansökningar om
skuldsanering, 2005-2014
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
Andel beslut om
skuldsanering inom
7 mån.
Andel avslag inom
3 mån.
Andel omprövningar
avslutade inom
3 mån.
Antal pågående
skuldsaneringsärenden äldre än
9 mån.
Vid utgången av 2014 hade cirka 25 700
personer en pågående skuldsanering. Totalt har
cirka 1 100 fler skuldsaneringsärenden än föregående år avslutas, vilket är en följd av att
myndigheten under året tillfört verksamheten
mer resurser. Syftet med satsningen var att
bromsa upp den ökning av pågående ärenden
som skett de senaste åren till följd av kraftiga
ökningar av ärendeinflödet. Av de avslutade
ärendena har Kronofogden beviljat 5 879
personer skuldsanering, vilket är 10 procent
fler än föregående år. Andelen av ansökningarna som blir beviljade är dock i paritet
med föregående år (drygt 60 procent).
Avslutade ärenden
per årsarbetskraft
Kostnad per
avslutat ärende (kr)
2013
115
2012
113
9 580
9 569
10 516
2012
79 %
43 %
12 %
47 %
81 %
64 %
70 %
871
284
203
Skillnader mellan
organisatoriska
enheter, andel
avslut inom 7 mån.
13
2014
111
2013
47 %
Handläggningstiderna har generellt sett
förbättrats, men når inte upp till 2012 års
resultat fullt ut. Andelen beslut om skuldsanering som avslutas inom 7 månader har
ökat från 47 procent till 51 procent. Andelen
avslag inom 3 månader har ökat från 12
procent föregående år till 43 procent. För att
förbättra handläggningstiderna arbetar verksamheten med att förbättra sina arbetsmetoder
och klassificera ärenden, det sistnämnda i syfte
att ge bättre styrmetoder och att snabbare
kunna avsluta ärenden av enklare karaktär. Ett
särskilt team har under året arbetat med att
minska balanser av gamla ärenden och av de
871 ärenden som fanns i balans vid årsskiftet
kommer en stor del vara avslutade i början av
2015.
Kronofogdens skuldsaneringsverksamhet ska
också fatta beslut om omprövning i de fall där
den som söker omprövning uppfyller lagens
krav. Antalet avslutade omprövningar var i
nivå med föregående år. Omprövning av
skuldsaneringsbeslut kan bli aktuellt om
gäldenärens ekonomiska situation förändras
eller om beslutad betalningsplan inte följs av
gäldenären under den period som skuldsaneringen pågår. En skuldsanering pågår i
normalfallet i fem år. Att borgenärerna får
största möjliga betalning säkerställs genom
tydliga riktlinjer för hur mycket gäldenären ska
få förbehålla vid beräkning av betalningsutrymmet.
2014
51 %
Skillnader mellan
organisatoriska
enheter, andelen
inledda ärenden
13
Beräknat på samtliga ärenden, dvs. både
skuldsanerings- och omprövningsärenden.
31
2014
53 % 84 %
2013
48 % 77 %
2012
82 % 88 %
59 % 71 %
65 % 73 %
60 % 69 %
De regionala skillnaderna är i stort oförändrat
vad gäller andelen avslutade ärenden inom 7
månader. Skillnaden mot 2012 års resultat är
dock fortfarande stor. Omfördelningar av
ärenden sker mellan teamen för att undvika
onödiga dröjsmål för kunden.
En viktig kvalitetsaspekt handlar om
skuldsaneringsbeslutens hållbarhet.
Ambitionen är att så få som möjligt som
beviljats skuldsanering ska få sin skuldsanering upphävd. I syfte att öka hållbarheten
och begripligheten i förfarandet genomför
Kronofogden två dialoger med gäldenären,
dels en vägledande dialog i samband med att
beslut fattats, dels en uppföljningsdialog ett par
månader efter det att beslut om skuldsanering
fattats. Kronofogden mäter hållbarheten genom
att undersöka hur stor andel av skuldsaneringsbesluten som har upphävts två år efter beslutsåret. Undersökningen visar att hållbarheten
ligger i nivå med föregående år. Andelen beslut som upphävts minskade från 2,7 procent
föregående år till 2,2 procent.
kvalitetsuppföljningsmodell (skala A-D)
2014
B
2013
B
2012
B
Genomförd kvalitetsuppföljning visar att
processkvaliteten är hög i 50 procent av de
granskade ärendena och att produktkvaliteten
är hög i 71 procent av ärendena, vilket innebär
att kvaliteten är likvärdig med föregående år.
Avseende processkvaliteten har bedömningsgrunden ändrats jämfört med föregående år.
För 2014 räknas starttid från det att ärendet
kommer in till dess det avslutas. Föregående år
räknades tiden från det att en handläggare påbörjade handläggningen till dess det avslutades. Med tanke på att ärendena fortfarande har
en initial väntetid på två till tre månader är
resultatet detsamma. När ett ärende väl påbörjats sker handläggningen processeffektivt,
men ambitionen är att komma igång med
handläggningen tidigare.
myndighetens kundundersökning som genomfördes under hösten 2013 fick verksamheten
verkställighet och indrivning ett NKI på 64
vilket var i nivå med 2011. Kunderna var nöjda
med bemötandet och kunderna litade på det
besked de fått av personalen. Viktiga områden
att förbättra för att öka kundnöjdheten och att
närma oss vår strategiska inriktning är stödet
och vägledningen av kunderna, verksamhetens
snabbhet och information om vad som kommer
att hända i nästa steg i handläggningen. Under
året har vi därför bl. a. arbetat med att förbättra
beslutsmallar i avsikt att underlätta förståelsen
för besluten. En annan viktig åtgärd för att förbättra informationen till kunderna är att vi
numera på webbsidan publicerar aktuella
handläggningstider.
Tabell 26. Skuldsaneringsbeslutens hållbarhet
Andelen beslut om
skuldsanering som
upphävts 2 år efter
beslutsåret.
2014
2,2 %
2013
2,7 %
2012
3,0 %
32
Konkurstillsyn – att utöva tillsyn över konkurser och lönegaranti
Konkursförvaltare utses av domstol. Kronofogden är tillsynsmyndighet i konkurser, vilket betyder att
myndigheten utövar tillsyn över konkursförvaltarnas arbete. I tillsynen ska Kronofogden enligt konkurslagen övervaka att konkursförvaltningen sker lagenligt och ändamålsenligt samt att konkurser
avvecklas snabbt.
Kronofogden ansvarar för frågor om tillsyn i konkurs samt lönegaranti vid
konkurs och företagsrekonstruktion.
Tillsynen ska bidra till att konkursförvaltningen sker lagenligt, likformigt
och effektivt. Vidare ska tillsynen bidra till att borgenärerna får bästa
möjliga utfall.
Återrapportering
Kronofogden ska beskriva de åtgärder som vidtagits för att
bidra till en lagenlig, likformig och effektiv konkursförvaltning samt
göra en bedömning av resultatutvecklingen utifrån det uppsatta målet.
Återrapporteringen ska också innefatta en beskrivning av vidtagna
åtgärder för att borgenärerna ska få bästa möjliga utfall.
Om vidtagna åtgärder för en lagenlig,
likformig och effektiv konkursförvaltning samt för att borgenärerna ska få
bästa möjliga utfall: sid. 34
Handlagda konkurs- och lönegarantiärenden
Tabell 27. Inkomna och avslutade ärenden
Inkomna konkursärenden
Avslutade konkursärenden
Inkomna lönegarantiprocesser
Avslutade lönegarantiprocesser
2014
7 615
8 400
116
121
2013
8 140
8 076*
146
130
2012
7 851
7 345*
162
142
* Antalet avslutade konkursärenden har minskats med 216 respektive 214 ärenden för åren 2013 och 2012 jämfört med 2013
års årsredovisning. Förbättrad möjlighet till uppföljning har gjort det möjligt att uppmärsamma de fall där samma ärende
avslutats flera gånger. Bl.a. efterutdelningar i konkurser innebar tidigare att konkursärendet behövde öppnas och sedan
avslutas på nytt, vilket då resulterade i ett nytt avslutat ärende.
Inflödet av konkursärenden minskade med
6 procent i förhållande till föregående år. Den
utdragna lågkonjunkturen har fortsatt men inte
förvärrats under året. Enligt statistik från Upplysningscentralen är den största minskningen
inom detaljhandel och tjänsteföretag inom
information och kommunikation.
Konkursförvaltarna erbjuds en e-tjänst där de
med stöd av sin e-legitimation kan ge in
konkurshandlingarna till Kronofogden. Ett
stort antal förvaltare använde redan från start
e-tjänsten för ingivande av handlingar till
konkurstillsynsverksamheten. Vid utgången av
2014 var antalet anslutna konkursförvaltare
uppe i drygt 80 procent av förvaltarkåren.
4 procent fler konkursärenden har avslutats
jämfört med föregående år. Konkurstillsynen
har arbetat aktivt med att påskynda förvaltarnas avslut av pågående konkurser, bl.a.
genom att vara mer offensiv i samband med att
förvaltaren avger halvårsberättelser, men även
i andra dialoger med förvaltarna.
Under året har 116 ärenden avseende
lönegarantiprocesser inkommit, vilket är en
minskning med 21 procent. Under 2014 har
ansökningsavgiften för dessa ärenden höjts
väsentligt, vilket kan vara en del av förklaringen till minskningen. Antalet lönegarantiprocesser är normalt sett beroende av
antalet lönegarantibeslut och därmed av antalet
anställda i företagen som försatts i konkurs.
Antalet avslutade lönegarantiprocesser har
minskat med 7 procent.
Ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem har tagits i drift vilket innebär en övergång till en elektronisk dokumenthantering för
Kronofogdens konkurstillsynsverksamhet, som
tidigare haft en omfattande pappershantering.
33
något lägre än föregående år. 15 De beslutade
sänkningarna av arvodena har i monetära
termer motsvarat 69 procent av det belopp som
myndigheten begärt, vilket är högre jämfört
med föregående år. 16
Under 2014 har få lönegarantibedrägerier
upptäckts. Tidigare ingivna brottsanmälningar
har medfört långa häktningstider för misstänkta huvudgärningsmän och efterföljande
fällande domar. Det gäller både större organiserade bedrägerier med många bolag och
personer inblandade och falska lönegarantibeslut. Myndigheten samverkar med övriga
aktörer i lönegarantiprocessen i Nationella
lönegarantigruppen för att förhindra fortsatta
bedrägerier.
Kronofogden ska också övervaka att konkursförvaltningen sker lagenligt, likformigt och
effektivt. Konkurstillsynen ska därmed bidra
till en förvaltarkår med bred och hög kompetens. I linje med dessa syften har myndigheten fortsatt sin kvalitetssäkring av konkursförvaltarnas personal- och lönegarantihantering
i konkursbon. Utvärderingen i denna del är
ännu inte klar.
Avslutade
ärenden per
årsarbetskraft
Kostnad per
avslutat
ärende (kr)
2014
180
2013
170*
2012
157*
7 479
8 065*
9 173*
Med något undantag har samtliga förvaltarbyråer kvalitetssäkrats avseende den ekonomiska redovisningen och personal- och
lönegarantihanteringen. När det gäller den
ekonomiska redovisningen bedömer Kronofogden att förvaltarnas hantering överlag
fungerar väl. De brister som redovisats är
oftast av mindre karaktär. Det sista steget i en
komplett kvalitetssäkring avser förvaltarens
affärsmässighet och juridiska kompetens. En
modell för att kvalitetssäkra detta har tagits
fram. Arbetet har påbörjats och kommer att
bedrivas under en treårsperiod. En av konkurstillsynens viktigaste arbetsuppgifter är att se till
att det finns en konkursförvaltarkår med bred
och hög kompetens. Kvalitetssäkringen av
förvaltarnas arbete är ett viktigt led i detta.
Kvalitetssäkringsmodellen syftar också till att
den löpande tillsynen ska kunna minskas för de
förvaltare som har fått goda omdömen i
Kronofogdens granskning genom att vissa
tillsynsmoment endast genomförs i form av
stickprovsgranskningar.
* I och med att antalet avslutade konkursärenden justerats
ner åren 2013 och 2012 jämfört med 2013 års
årsredovisning (se not under tabell 26), påverkar detta
också produktiviteten och kostnaden per avslutat ärende
för dessa år. Antalet avslutade ärenden per årsarbetskraft
har därför minskat med 5 respektive 4 ärenden 2013 och
2012. Kostnaden per avslutat ärende har ökat med 210
kronor respektive 260 kr för motsvarande år jämfört med
2013 års årsredovisning.
Produktiviteten har i termer av avslutade
konkursärenden per årsarbetskraft ökat med 6
procent. Det bör dock noteras att myndigheten
endast till viss del kan påverka avslutstakten
men inte är den instans som avslutar konkursärenden. Påverkan sker bl.a. i samband med
ingivande av halvårsberättelser och i diskussioner med förvaltaren. Konkursärenden avslutas av domstol efter begäran från förvaltaren. En förutsättning för avslut är att förvaltarens handläggning har slutgranskats av
Kronofogden. Kostnaden per avslutat ärende
har minskat med 7 procent.
Kronofogdens tillsyn över konkursförvaltningen ska bidra till att borgenärerna får bästa
möjliga utfall. Myndighetens roll är därför bl.a.
att bevaka att konkursförvaltarnas arvoden är
skäliga. Under 2014 har myndigheten förespråkat nedsättning av arvodena i 3 procent av
de ärenden som avslutats, vilket är i samma
nivå som föregående år. 14 Myndighetens
begärda nedsättningar har rönt bifall från
domstolarna i 74 procent av fallen, vilket är
Yttrande inom
6 veckor
2014
89 %
2013
90 %
2012
90 %
Kronofogden ska också se till att konkursförvaltningen sker snabbt. Hur snabbt en
konkurs kan hanteras och avslutas beror på
domstolarnas och konkursförvaltarnas
agerande. Konkursens omfattning spelar
naturligtvis också en roll. Myndigheten har på
15
Andelen var 78 procent 2013 och 78 procent 2012.
Motsvarande andel var 54 procent 2013 och 66 procent
2012.
14
16
Motsvarande andel var 3 procent 2013 och 4 procent
2012.
34
ett aktivt sätt, t.ex. genom påminnelser och
genom kvalitetssäkring av förvaltarnas
arbetssätt och rutiner i den ekonomiska
redovisningen, försökt bidra till en snabbare
konkurshanteringsprocess. I slutet av
konkurshanteringsprocessen påverkas
snabbheten mer direkt av konkurstillsynens
eget agerande genom de slutgranskningar som
ska genomföras. Inkomna sluthandlingar har
granskats och yttranden till tingsrätten har
lämnats inom sex veckor i 89 procent av
ärendena.
Myndighetens kvalitetsuppföljning av
konkurstillsynens handläggning visar att
processkvaliteten är hög i 97 procent av
ärendena. Uppföljningen visar vidare att den
rättsliga kvaliteten (produktkvaliteten) är hög i
88 procent av ärendena. Det är i nivå med föregående år. Enbart ärenden kategoriserade med
utökad tillsyn 17 har granskats. Kvaliteten i
processen är fortsatt hög.
Någon myndighetsgemensam kundundersökning har inte genomförts under 2014.
Konkurstillsynens NKI i 2013 års kundundersökning uppgick till 70, vilket var en ökning
med 5 enheter jämfört med 2011 års undersökning. Resultaten visade att tillgängligheten
är god och att kunderna litade på att de svar
och besked de fått från konkurstillsynen var
korrekta. Viktigt område att förbättra för att
öka kundnöjdheten och att närma oss vår
strategiska inriktning är att myndigheten
stärker kompetensen i komplicerade juridiska
och ekonomiska frågeställningar inom
konkursområdet. Under året har vi därför
arbetat för att förbättra enhetlighet och
kompetens inom några särskilt utvalda
områden. Arbetet har lett fram till ett antal
ställningstaganden och rutiner. Det har också
gjorts en översyn av processens styrande
dokument.
Skillnader mellan
organisatoriska enheter, yttrande inom
6 veckor
Skillnader mellan
organisatoriska enheter, genomsnittlig
handläggningstid
(mån.)
Skillnader mellan
organisatoriska enheter, antal ärenden
per årsarbetskraft
per team
2014
74 % 97 %
2013
81 % 98 %
2012
80 % 96 %
13 16
14 16
14 17
193 264
213 247
170 238
De regionala skillnaderna mellan teamen har
ökat något jämfört med föregående år. Det
pågår ett arbete för att den totala konkurshandläggningstiden ska minskas. Arbetet sker
bland annat genom att påverka förvaltarnas
förhållningssätt och arbetsmetoder. Det
konkreta resultatet av arbetet kan förväntas
först inom de närmaste åren.
Bedömning av
kvalitet utifrån
Kronofogdens
kvalitetsuppföljningsmodell (skala
A-D)
2014
B
2013
B
2012
B
17
Tillsynsärenden kategoriseras i baskonkurser och
konkurser med utökad tillsyn beroende på komplexitet.
35
Kundservice – att besvara kundfrågor via telefon och e-brev
Kronofogdens kundservice är en stödverksamhet som ansvarar för att besvara frågor från kunder i
telefon och via e-brev. Kundservice är för många medborgare och företag den första och enda
kontakten med Kronofogden.
Besvarade kundfrågor
Tabell 32. Inkomna och avslutade telefonsamtal och e-brev
Inkomna kundfrågor till kundservice
- varav telefonsamtal
- varav e-brev
Besvarade kundfrågor
- varav telefonsamtal
- varav e-brev
Andel besvarade telefonsamtal
2014
1 416 159
1 277 126
139 033
1 272 723
1 133 690
139 033
89 %
2013
1 414 252
1 280 750
133 502*
1 251 080
1 117 578
133 502*
87 %
2012
1 180 351
1 085 939
94 412*
1 108 803
1 014 391
94 412*
93 %
* Per 2014 redovisas e-brev exklusive skräpmail. Korrigering av e-brev har därför skett för åren 2013 och 2012 genom att inkomna och
besvarade e-brev minskats med 18 737 respektive 12 598 e-brev för 2013 och 2012.
Kundkontakterna via telefon och e-brev fortsätter att öka även om en viss avmattning har
skett i ökningstakten för e-breven. Andelen
besvarade samtal har ökat jämfört med 2013,
från 87 procent till 89 procent.
Medelväntetid per
telefonsamtal
(mm:ss)
Medelsamtalstid per
telefonsamtal
(mm:ss)
Andel besvarade
e-brev inom 24
timmar
2013 vidareutvecklades myndighetens talsvar.
Talsvaret indelades i tre olika kundgrupper;
borgenär och ingivare, gäldenär och svarande
samt allmänheten. Under 2014 har kundservice
fortsatt att arbeta med att varje kund ska få en
likvärdig handläggning, det vill säga, det ska
vara enhetliga väntetider oavsett när man
ringer, vem man är och vilken fråga man har.
Kostnad per
besvarat samtal
och e-brev (kr)
2014
2013*
2012*
10 748
10 258
11 268
55
56
50
2013
04:52
2012
01:59
03:47
03:41
03:15
94 %
95 %*
98 %*
* Korrigeringen av e-brev 2013 och 2012 (exklusive skräpmail)
innebär att andelen besvarade e-brev inom 24 timmar minskar
med 1 procentenhet för respektive år.
Tillgängligheten, mätt som kundernas medelväntetid i telefon och andel besvarade e-brev
inom 24 timmar, har minskat jämfört med
föregående år. Medelväntetiden har i genomsnitt för året uppgått till 5 minuter och
1 sekund. Månaden med den längsta medelväntetiden var juni med 10 minuter och 8
sekunder och månaden med kortast medelväntetid var november med 2 minuter och 39
sekunder. Skillnaden i medelväntetider mellan
de tre ovan nämnda kundgrupperna har i
genomsnitt varit 20 sekunder på helåret.
Medelsamtalstiden har ökat med 6 sekunder,
vilket motsvarar 3 procent. Avseende e-breven
har snabbheten i stort upprätthållits, trots att
volymen e-brev ökat.
Besvarade samtal
och e-brev per
årsarbetskraft
2014
05:01
* Per 2014 redovisas e-brev exklusive skräpmail. Korrigering av
e-brev har även skett för år 2013 och 2012, vilket inneburit att
produktiviteten minskat med 153 respektive 128 besvarade
samtal och e-brev för 2013 och 2012. Kostnaden per besvarat
samtal och e-brev har också ökat med 1 krona för dessa år.
Produktiviteten i termer av antal besvarade
samtal och e-brev per årsarbetskraft har ökat
med 5 procent jämfört med föregående år.
Kostnaden per kundkontakt har minskat med 2
procent.
36
”Utmärkt” eller ”Bra”. Iakttagelserna i
produktkvalitet varierar, men består i huvudsak
av brister i dokumentation och kundkontakten
som sådan. Knappt 30 procent av de granskade
konversationerna kan eller måste förbättras.
Ofta förefaller handläggarna arbeta under stark
tidspress varför fel förekommer.
2014
B
2013
-*
2012
-*
* Någon bedömning av kvaliteten utifrån Kronofogdens
kvalitetsuppföljningsmodell gjordes inte 2013 eller 2012.
Under året har kvalitetsuppföljning också skett
genom egna mätningar av kundupplevd kvalitet vid två tillfällen. Av de 1 479 respondenterna upplevde 92 procent att man blev
positivt bemött jämfört med 90 procent 2013.
89 procent var positiva till den hjälp man fick,
vilket är en ökning med 2 procentenheter från
föregående år.
Kronofogdens kunder ska få hög kvalitet såväl
i fråga om korrekta svar som i den service som
kundservice lämnar. Kundservice har 2014 för
första gången genomfört kvalitetsuppföljning
enligt Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell. Det som följdes upp var bemötande i
telefon genom s.k. medlyssning, samt i en
annan uppföljning besvarade e-brev i myndighetsbrevlådan. Myndigheten valde att bara
följa upp produktkvaliteten genom medlyssning eftersom det kan förmodas att
processkvaliteten, d.v.s. snabbheten att
acceptera anropet och avslut av detsamma,
påverkas av granskarens fysiska närvaro.
Processkvaliteten i alla samtal under mätperioden bedömdes som hög då 91 procent av
samtalen besvarades av handläggaren inom
fyra sekunder efter framstyrning. 82 procent
av de medlyssnade samtalen höll hög kvalitet
och endast ett av 200 medlyssnade samtal fick
betyget ”Måste förbättras”. Handläggarna
bedömdes ha ett bra bemötande och språk.
Uppföljningen visar vidare på god förmåga att
styra samtalet, ett effektivt och aktiverande
arbetssätt där handläggaren ger stöd och vägledning samt informerar om nästa steg. Handläggaren ser också till helheten, lämnar
korrekta svar, framstår som kunnig samt avslutar samtalet bra med en avstämning av att
kunden förstått och är nöjd.
myndighetens kundundersökning 2013 nådde
kundservice ett NKI på 75, vilket var en
ökning med 7 enheter jämfört med undersökningen 2011. Kunderna var nöjda med
bemötandet och de litar på att svar och besked
är korrekta. Kronofogdens upplevedes också
som neutral i de svar som gavs. Viktiga
områden att förbättra för att öka kundnöjdheten
och att närma oss vår strategiska inriktning är
informationen om vad som kommer att hända i
nästa steg, stöd och vägledning samt snabbheten i handläggningen. Under året har kundservice därför tagit fram mallar för bedömning
av kvaliteten i kundmötet. Mallarna används
av teamcheferna för att följa upp och coacha
medarbetarna både vid telefonsamtal och vid
besvarande av e-post. Kundservice arbetar
löpande med klarspråk.
Uppföljningen av kundservice besvarade ebrev i myndighetsbrevlådan gav ett något lägre
utfall. Processkvaliteten visade att kundservice
i 89 procent av fallen besvarade breven inom
24 timmar, eller i vart fall nästpåföljande
arbetsdag. Produktkvaliteten var 72 procent
Kundservice har fått i uppdrag att utifrån inkomna kundsynpunkter utreda möjligeten att
utveckla språkval i telefonin, återuppringningsfunktion samt information om köplats.
37
Att arbeta förebyggande
Uppdraget att arbeta förebyggande är gemensamt för hela Kronofogden, men det huvudsakliga
ansvaret ligger på teamet för myndighetens förebyggande verksamhet. Teamet ska i första hand arbeta
preventivt i syfte att motverka överskuldsättning samt underlätta för privatpersoner och företag att
göra rätt för sig.
.
Myndigheten har bl.a. till uppgift att verka för att betalningsförpliktelser och andra förpliktelser som
kan bli föremål för verkställighet fullgörs i tid och på rätt sätt.
Mål i regleringsbrevet som den förebyggande verksamheten stödjer
Den förebyggande verksamheten stödjer målet för verksamhetsområdet att motverka företeelser som
kan leda till överskuldsättning, underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig samt bidra till
att medborgare och företag känner förtroende för Kronofogdens verksamhet. Dessutom bidrar den
förebyggande verksamheten till kravet på behovsanpassad och lättillgänglig service och information.
kommuner. I år har det även genomförts en
nationell konferens i privatekonomi.
Kronofogdens förebyggande arbete utgår från
att kunskap är avgörande för förmågan att
kunna hantera en ekonomi i obalans. Genom
aktiviteter, som i vissa fall genomförs i samverkan med andra aktörer, kan Kronofogden
bidra med ökad kunskap och därmed minska
riskerna för överskuldsättning hos privatpersoner, enskilda näringsidkare och företag. Kronofogdens aktiviteter identifierar och undanröjer
också hinder i borgenärens processer som
riskerar att leda till skuldsättning för gäldenären och utebliven betalning för borgenären.
Undervisningsmaterialet på Kronofogdens
lärarrum 18 har uppdaterats. Det har tagits fram
nya lektioner om avhysning och om trafikförsäkring, dessutom har avsnittet om mobiltelefoni förbättrats genom ett samarbete med
mobiloperatörer.
Under året har det inkommit 30 bidrag till
tävlingen ”Koll på cashen” jämfört med 58
bidrag 2013. Cirka 83 procent av eleverna som
besvarat utvärderingen av tävlingen anser att
de kommer att hantera sin ekonomi bättre eller
mycket bättre i framtiden, tack vare sitt deltagande i tävlingen. Trots att ett mindre antal
deltagit i tävlingen har antalet besökare på
webbsidan ökat med 39 procent jämfört med
förra året.
Tabell 36. Kostnad för den förebyggande verksamheten
Årlig kostnad minus
intäkter för den
förebyggande verksamheten (tkr)
2014
2013
2012
11 089
11 529
12 500
Kronofogdens besök i kommuner tillsammans
med Konsumentverket, som pågått ett antal år,
har fortsatt även under 2014. Målet har varit att
få tre kommuner, Trollhättan, Växjö och Säffle
att upprätta en plan för att arbeta förebyggande
i kommunen. Trollhättan var först med att upprätta en plan och Kronofogden har genomfört
skräddarsydda aktiviteter för personal anställda
i olika verksamheter inom kommunen. Säffle
och Växjö har också upprättat planer för hur de
vill arbeta förebyggande och vilka yrkesgrupper de vill erbjuda utbildning.
Någon kostnadsredovisning per aktivitet görs
inte i årsredovisningen. Istället redovisas kostnaden totalt för den förebyggande verksamheten. Nedan beskrivs de mest prioriterade
aktiviteterna som den förebyggande verksamheten genomfört under 2014.
Att stärka och aktivera kunderna
Kronofogden har medverkat i ”Gilla din
ekonomi”, som är landsomfattande nätverk
som startats av myndigheter, organisationer
och finansiella företag för att öka den
finansiella folkbildningen i samhället. Studiedagar för lärare i delprojektet ”Gilla din
ekonomi - i skolan” har genomförts i tre
18
38
www.kronofogden.se/lararrummet
För att få en bättre spridning på kunskap om
vad som händer när man inte kan betala i rätt
tid, genomför Kronofogden utbildning av så
kallade budbärare. Samarbete med Svenska
kyrkan har pågått där alla diakoner i samtliga
stift erbjudits budbärarutbildning. 19 Hittills har
cirka 400 personer inom Svenska kyrkan deltagit i utbildningar. Representanter från flertalet av Frälsningsarméns kårer och Attention
lokalförening i Stockholm har under året
genomgått budbärarutbildning. Budbärarutbildningar är även kopplade till ”Gilla din
ekonomi” för vidarutbildare på arbetsplatser,
via fackförbund, samt bland seniorer via
pensionärsförbunden. Budskapet i utbildningarna är bl.a. att tydliggöra Kronofogdens
uppdrag, att visa på vikten av förebyggande
insatser i ett tidigt skede samt att klargöra vad
konsekvenserna är och vad som händer om
man inte betalar i tid. Utvärderingarna visar
att kunskapen hos deltagarna förbättrats betydligt och att de själva är beredda att arbeta
förebyggande i ett bredare perspektiv för att
motverka överskuldsättning.
har varit att TFF utbildat personal inom
Kronofogdens delgivning, som kommer i
kontakt med den grupp som är ofrivilligt
oförsäkrade. Utgångspunkten är att många av
dessa personer betalar om de får kännedom om
hur man går tillväga och hur regelverket
fungerar.
Kronofogden samverkar med Svensk handel
och Svensk distanshandel avseende e-handel.
Syftet är att minska onödig skuldsättning och
att färre ärenden lämnas in till Kronofogden.
Två arbetsgrupper har startat. En grupp,
Kreditsmart, arbetar för att öka kunskapen
kring e-handel hos unga blivande e-handelskonsumenter. En annan grupp arbetar med en
översyn av branschens egna regler och att
debattera skuldsättningsfrågor i e-handel
medialt.
Ärendeutvecklingen kopplad till snabblån
(SMS-lån och andra kortfristiga lån utan formell kreditprövning) har ökat jämfört med
2013, då man kunde se en svag minskning. En
förklaring kan vara att branschen vuxit och det
finns ett stort behov av korta krediter när oväntade utgifter uppstår och hushållen saknar
buffert. Trenden att ungdomars (18-25 år)
andel av skuldsättning av snabblån minskar,
gäller även i år. Från och med 1 juli 2014 har
Finansinspektionen tillsyn över alla företag
som lämnar eller förmedlar krediter till konsumenter. Konsumentverket har genom KO
möjlighet att påverka företag som inte följer
lagstiftningen som Konsumentverket har
tillsyn över. Målsättningen med samverkan
med snabblåneföretagen har därmed till stora
delar uppnåtts och avslutades vid årsskiftet.
Trots avslutad samverkan fortsätter Kronofogden att följa utvecklingen av snabblån.
Rätt ärende in till Kronofogden
Kronofogden och Kriminalvården har i
samverkan tagit fram en checklista som kan
användas som avstämning för att skulder inte
onödigt byggs upp under anstaltsvistelsen. I
november prövades checklistan för första
gången på Kronobergs- och Sollentunahäktet.
Projektet ”De största ingivarna av allmänna
mål, har påbörjat arbetet i utredafasen.
Projektet ligger i Kronofogdens portfölj för
strategiska utvecklingsprojekt utan IT-inslag.
Syftet med projektet i den första fasen är att
kartlägga de största ingivarna av allmänna mål
och vad som händer i processerna innan ett
ärende lämnas över för indrivning. Det bedöms
leda till en ökad kunskap om ingivarna för att
längre fram i projektet samverka för att rätt
ärenden kommer in till Kronofogden.
Diagram 3: Antalet ansökningar om obetalda
snabblån, 2007-2014.
60 000
För att reducera ansökningar om betalningsföreläggande har Kronofogden under året haft
en samverkan med Trafikförsäkringsföreningen (TFF). Ett resultat av samverkan
50 000
40 000
30 000
20 000
19
Kronofogdens budbärarutbildning vänder sig till
professioner som arbetar nära människor som riskerar att
få sin ekonomi i obalans. Utbildningen tar upp orsaker till
överskuldsättning, eventuella konsekvenser, hur
överskuldsättning kan förebyggas och vad som händer
om man inte kan betala.
10 000
0
39
Informationskampanjen har lett till att färre
barn hamnar hos Kronofogden, eftersom
ärenden har återkallats. På sikt är målet att
näringsidkare inte ska ingå avtal med barn och
att myndigheter vidtar åtgärder så att restföring
av barn undviks.
Kronofogden har fortsatt sitt deltagande i olika
samverkansforum för att minska antalet avhysningar. För tredje året anordnade Kronofogden och Sveriges Allmännyttiga bostadsföretag, SABO, Kunskapsdagen ”Koll på
kraven”. Förståelse, utbilda och lära om
varandras arbete är några framgångsfaktorer
som identifierats. Deltagarna var från
bostadsföretag och kommuner.
Samverkan med CSN har lett till förändrat
arbetssätt hos CSN vilket ska leda till färre
unga kunde till Kronofogden. Sedan slutet av
2012 har CSN via telefon kontaktat personer
som haft återkrav p.g.a. felaktigt utbetald
studiehjälp. Av de personer som slutreglerat
sin återkravsskuld under perioden januari 2013
tom april 2014 är 64 procent personer som de
haft kontakt med via telefon. I september 2014
startade CSN uppringning av återbetalningskunder som studerat på grundskole- eller
gymnasienivå i åldrarna 18-23 år.
Barns och ungdomars skuldsättning
Antal restförda barn i Kronofogdens register
fortsätter att minska och vid årsskiftet fanns
det 822 barn med skulder hos Kronofogden.
De senaste 4 åren har antalet restförda barn
minskat med 45 procent. I samverkan mellan
Kronofogden, Barnombudsmannen och
Konsumentverket har en informationskampanj
ägt rum som innebär att öka kunskapen om
rättsläget hos myndigheter och företag i deras
roll som sökande och inkassoombud.
40
Övrig återrapportering
Förebyggande arbete i form av service och information
Mål enligt regleringsbrevet
Information och service inom Kronofogdens område ska vara behovsanpassad och lättillgänglig.
Kronofogden ska beskriva de insatser som har genomförts för att göra information och service mer behovsanpassad
och lättillgänglig.
Myndigheten arbetar kontinuerligt med att öka
tillgängligheten, ge mer service och en
anpassad och förbättrad information.
anvisningar. Syftet är att öka enhetlighet och
likformighet och därmed också öka förutsägbarheten för hur ärenden m.m. ska bedömas.
Information på webbplatsen har fortsatt att
anpassas till myndighetens olika kundgrupper.
På hemsidan publiceras regelbundet nyheter
om avvikelser, handläggningsfrågor, förenklingar m.m. För vissa typer av ärenden
redovisas normal handläggningstid så att
ingivaren/sökanden vet vad som kan förväntas.
Handläggningstiderna uppdateras varje månad,
vid större avvikelse oftare. Under 2014 har
tjänsten utökats med ärendetypen skuldsanering och betalningsförelägganden kommer
att börja redovisas i januari 2015. I genomsnitt
har myndighetens webbplats haft 225 600
unika besökare varje månad, vilket är en
ökning med 12 procent jämfört med föregående år. Kronofogden finns också från 2013
med en sida på Facebook vilket bidrar till en
ökad tillgänglighet och en ytterligare kanal för
att möta medborgaren i realtid.
I syfte att förbättra företagares kunskap om vad
som är viktigt att känna till för att undvika
överskuldsättning, har information lagts ut på
Kronofogdens webbplats. Informationen, som
har tagits fram i samverkan med bl.a. Företagarna, benämns ”Koll på läget” och
illustrerar de faktorer som gör att företagare
riskerar att hamna på obestånd och vad man
bör tänka på för att undvika det.
Myndigheten hanterar kundsynpunkter på ett
systematiskt sätt. Totalt har 266 synpunkter
omhändertagits under 2014. Den största
andelen, 80 procent, av de inkomna kundsynpunkterna avser bemötande, kundupplevelser, tillgänglighet, blanketter och
broschyrer. Under 2014 har 7 synpunkter tagits
vidare för eventuellt beslut om genomförande.
En stor del av de övriga synpunkterna har
lämnats över till pågående projekt inom
myndigheten. Rör synpunkten bemötande sker
regelmässigt återkoppling direkt till den som
lämnat synpunkten samt till den hos myndigheten som synpunkten berör. Av de 14 synpunkter från 2013 som gick vidare för genomförande har två genomförts under 2014. Utredningar pågår i övriga fall.
Resultatet av den senaste kundundersökningen,
som genomfördes 2013, visade att begripligheten i Kronofogdens skriftliga information
var ett förbättringsområde. Myndigheten har
under 2014 arbetat aktivt med att förbättra den
skriftliga informationen. Riktlinjen för språket
inom Kronofogden har uppdaterats och kompletterats med en skrivhandledning som delats
ut till alla medarbetare och som innehåller
konkreta råd om hur riktlinjen kan tillämpas i
praktiken. Ett språknätverk har bildats och
språkvårdsprojekt bedrivs som syftar till att
öka begripligheten i myndighetens texter. Alla
team inom myndigheten har fått möjlighet att
gå igenom och diskutera konkreta exempel på
texter som används inom myndigheten och hur
de kan göras mer begripliga.
Synpunkter kommer via e-brev, via formulär
på webbplatsen och från medarbetare som
lägger in egna förbättringsförslag eller via
telefon där kundservicehandläggarna tar emot
synpunkter från kunderna. Gemensamt för alla
synpunkter är att de utgår från kunden och
bidrar till att öka insikten om hur verksamheten kan bli bättre ur ett kundperspektiv.
En person kan begära att Kronofogden rättar,
blockerar eller utplånar missvisande uppgifter i
Kronofogdens databaser för utsökning och
Myndigheten har under 2014 fortsatt arbetet
med att se över styrande dokument och
41
fel i samband med skuldens uppkomst eller i
samband med att skulden lämnades över till
Kronofogden. Under året har 12 145 rättelseärenden inkommit, att jämföra med 10 098
ärenden föregående år. 11 784 beslut har fattats
i rättelseärenden och 70 procent av ärendena
har bifallits, vilket är i nivå med föregående år.
indrivning samt betalningsföreläggande och
handräckning. Om en enskild har fått en
betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen som bottnar i uppgifter hos Kronofogden som den enskilde anser är felaktiga,
kan denne begära att Kronofogden rättar dessa
uppgifter. Uppgifterna kan t.ex. ha hamnat i
registret på grund av att en myndighet har gjort
Enkla och tidsenliga regler
Mål enligt regleringsbrevet
Reglerna inom Kronofogdens verksamhet ska vara enkla och tidsenliga.
Kronofogden ska beskriva arbetet med att göra reglerna enkla och tidsenliga. En bedömning av i vilken
omfattning myndighetens åtgärder har bidragit till att uppfylla regeringens mål att förenkla för företagen ska
göras.
erbjuds ytterligare en kanal för kommunikationen med Kronofogden.
Det finns i liten utsträckning regler inom
Kronofogdens verksamhet som påverkar
företagens administrativa arbetsbörda. I detta
avsnitt rapporterar myndigheten därför även
andra åtgärder som Kronofogden vidtagit för
att förenkla för företagen.
En ny efterfrågad rutin har införts i syfte att
förenkla för ingivare vid manuell ansökan om
verkställighet i de fall exekutionstiteln är ett
utslag i mål om betalningsföreläggande.
Tidigare har den som lämnat in manuell ansökan om verkställighet, och inte haft något
utslag, behövt begära ut utslag i mål om
betalningsföreläggande (betalmål) från Kronofogden för att lägga till sin ansökan. Den nya
rutinen innebär att Kronofogden i dessa
ärenden internt kan hämta in utslaget på
begäran av ingivaren. Ovan gäller endast
utslag i mål som utfärdats av Kronofogden.
Andra domar och beslut (exekutionstitlar)
behöver ingivarna fortfarande lägga till på
egen hand.
Arbetet med att identifiera hinder för och
underlätta användningen av Kronofogdens etjänster har fortsatt under året. En ökning sker
av nyttjandet av våra tjänster. Ett arbete pågår
även gentemot de programvarutillverkare som
levererar de vanligaste inkassosystemen för
dem som använder våra tjänster. Detta för att
se till att systemen stödjer de tjänster som
Kronofogden erbjuder.
Arbetet med att utbyta information elektroniskt
med banker har fortsatt under 2014. Syftet är
att minska den administrativa bördan i form av
manuell hantering för banker när de ska lämna
uppgifter vid Kronofogdens tillgångsundersökning. Handelsbanken är ansluten från maj
2014. Skandinaviska Enskilda Banken kommer
att anslutas i oktober och vi har startat en
dialog med Danske Bank. Kommunikationen
med banker handlar om att Kronofogden ställer
frågor elektroniskt om tillgångar och att vi
även kan meddela förbud elektroniskt.
Kronofogdens kundansvariga har löpande
dialoger med ingivare av mål om betalningsföreläggande i syfte att öka kvaliteten på ansökningarna och därmed minska behovet av
kompletteringar. Hög kvalitet i ansökningarna
är en förutsättning för att en ingivare ska kunna
erhålla ett kvalitetstillstånd20 som innebär en
snabbare hantering vid registringar av ingivarens ansökningar om betalningsföreläggande.
Inom skuldsaneringen pågår utveckling av
ytterligare en e-tjänst i syfte att möjliggöra
elektronisk filöverföring av fordringsanmälningar. Det kommer att underlätta för
skuldsaneringsborgenärerna som därmed
Inom konkurstillsynen har ett nytt ärendehanteringssystem tagits i bruk som innebär en
20
Se avsnitt Summarisk process – att handlägga mål om
betalningsföreläggande och handräckning.
42
procent av konkursförvaltarna anslutit sig till
tjänsten.
övergång från en pappersbaserad till en
elektronisk dokumenthantering. Konkursförvaltarna erbjuds en e-tjänst där de kan
lämna in handlingar till Kronofogden på
elektronisk väg. Syftet är att erbjuda en utökad
service till konkursförvaltare och domstolar
vid ingivande av konkursdokument och att
minska kostnaderna för den administrativa
hanteringen. Vid årsskiftet hade drygt 80
Kronofogdens bedömning är att myndighetens
arbete med att utveckla verksamheten utifrån
kundernas behov bidragit till att förenkla för
företag. Däremot har det inte skett en bedömning avseende storleken på detta bidrag till
att uppfylla målet att förenkla för företagen.
Brottsutbytesfrågor
Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet
Kronofogden ska redovisa de åtgärder som myndigheten har vidtagit för att utveckla arbetet med
brottsutbytesfrågor på såväl strategisk som operativ nivå. Kronofogden ska också redovisa och kommentera
det kvantitativa resultatet av myndighetens arbete att spåra, säkra, förverka och återföra vinster av brott.
Under året har Kronofogden tillsammans med
deltagare från Ekobrottsmyndigheten,
Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten,
Tullverket och Skatteverket utarbetat en
myndighetsgemensam strategi för myndighetssamverkan på brottsutbytesområdet fram till
2018. I uppdraget har också ingått att utveckla
de gemensamma arbetsprocesserna för en
effektiv samverkan inom arbetet med brottsutbyte och att identifiera utvecklingsområden.
Med utgångspunkt i strategin har en handlingsplan tagits fram med aktiviteter de kommande
åren för att utveckla brottsutbytesarbetet i samverkan. Representanter för Kronofogden har
också deltagit i Brottsförebyggande rådets
arbete med utvecklad resultatredovisning
avseende brottsutbyte och i framtagande av
antologin om tillgångsinriktad brottsbekämpning ”Gå på pengarna”.
Kronofogden meddelar ett förbud att lämna ut
den aktuella egendomen trots att egendomen
inte finns tillgänglig för Kronofogden (s.k.
distansutmätning). En förutsättning är att den
uppringande myndigheten omhändertagit
egendomen med stöd av sitt eget regelverk.
Kronofogden har genom denna verksamhet
gjort utmätningar motsvarande 4,2 miljoner
kronor under 2014, jämfört med 3,8 miljoner
kronor under 2013. Regeringen har under
2014 beslutat att ge en särskild utredare i
uppdrag att göra en översyn av utsökningsbalken. I direktiven till denna översyn framgår
att frågan ska utredas om Kronofogdens
möjlighet att få Polisens hjälp med att säkerställa egendom vid distansutmätning. En sådan
möjlighet kommer ge jourverksamheten utökade möjligheter att säkerställa egenomdom i
flera fall.
Kronofogdens jourverksamhet har fortsatt att
utvecklas positivt. Jouren har funnits tillgänglig för Polisen, Åklagarmyndigheten,
Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen, Skatteverket och Kriminalvården
för att Kronofogden utanför ordinarie öppettid
ska kunna säkerställa tillgångar som samverkande myndigheter påträffat hos gäldenärer
som misstänks för eller har samröre med grov
organiserad brottslighet. Gemensam nämnare
för dessa ärenden är att de nästan uteslutande
vid Kronofogdens tidigare utredning
konstaterats sakna utmätningsbara tillgångar.
Tack vare information från samverkande
myndigheter har tillfälle att säkra tillgångar
uppstått. Ett säkerställande sker genom att
Under år 2014 har Kronofogden fortsatt sitt
samarbete med Åklagarmyndigheten för att
effektivisera myndigheternas arbete med att
återta brottsutbyten genom kvarstad i brottmål.
Samverkan, som sker både på central och lokal
nivå, ska leda till förbättringar genom utökat
erfarenhets- och kompetensutbyte, förbättrad
uppföljning samt metod- och verksamhetsutveckling. Representanter för myndigheterna
har under året träffats på central nivå vid två
tillfällen. Lokala aktiviteter har förekommit
men bör kunna ske i större utsträckning.
Kronofogden har under året säkrat 50 miljoner
kronor, vilket motsvarar 32 procent av yrkat
belopp. Motsvarande belopp för föregående år
43
har ett enskilt ärende verkställts av
Kronofogden där det totala fordringsbeloppet
om 50 miljoner kronor säkerställts med
betalningssäkring. Kronofogden har under året
säkrat 153 miljoner kronor i betalningssäkringar, vilket motsvarar 49 procent av det
yrkade beloppet. Motsvarande belopp för
föregående år var 134 miljoner kronor, eller 38
procent.
var 50 miljoner kronor, eller 39 procent av
yrkat belopp.
Under året har Kronofogden intensifierat sitt
samarbete med Skatteverket beträffande grov
ekonomisk brottslighet. Kontakter mellan
Kronofogden och Skatteverket sker löpande.
Under 2015 planeras fortsatta samarbeten i
löpande ärenden, gemensam utbildning och
deltagande i erfarenhetsutbyten. Under 2014
44
Organiserad brottslighet
Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet
Kronofogden ska beskriva vidtagna åtgärder som bedöms ha bidragit till att bekämpa den grova organiserade
brottsligheten.
vad som är ett ”normalår” resultatmässigt för
Kronofogden.
Kronofogden ingår i arbetet mot den grova
organiserade brottsligheten tillsammans med
Polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kriminalvården, Kustbevakningen, Tullverket, Säkerhetspolisen,
Försäkringskassan och Migrationsverket.
Kronofogden har representanter i såväl styrsom handläggargrupper i samtliga regionala
underrättelsecentra (RUC) i landet.
Under året har samtliga representanter i
handläggargrupperna, RUC och NUC, deltagit
i en myndighetsgemensam utbildning för
satsningen mot grov organiserad brottslighet.
Kronofogden har dessutom anordnat utbildning
i Anacapa (analysmetod för utredningsarbete)
för samtliga medarbetare på specialverkställigheten. Medarbetare från andra
myndigheter inom den myndighetsgemensamma satsningen har beretts plats på
utbildningen då intresse funnits.
Ett nationellt underrättelsecenter (NUC) är
sedan tidigare etablerat hos Rikskriminalpolisen. Kronofogden har haft bemanning i samtliga delar av NUC under hela verksamhetsåret
och varit aktiv i arbetet med att bearbeta och
analysera underrättelser från de samverkande
myndigheterna. Kronofogden har även innehaft tjänsten som biträdande samordnare för
NUC, vilket varit en heltidstjänst. Under året
har Kronofogden också haft kontinuerlig
representation i kansliet för det Operativa rådet
och Samverkansrådet i syfte att bidra med
kompetens kring tillgångsinriktning i det
myndighetsgemensamma arbetet. Kronofogden
har deltagit i det myndighetsgemensamma
arbetet i ärenden som beslutats av det Operativa rådet. Myndigheten har under året lagt ner
514 arbetstimmar på dessa specifika ärenden,
vilket kan jämföras med 1 059 timmar föregående år. Totalt har 12 miljoner kronor kunnat
säkras i dessa ärenden, jämfört med 25
miljoner förra året. En orsak till det lägre beloppet i år bedöms vara att många av ärendena
som beslutats av Operativa rådet varit mindre
inriktade på ekonomisk brottslighet än tidigare
år. Det är dock ännu för tidigt att kunna avgöra
Arbetet med åtgärder mot penningtvätt har
fortsatt. Enligt ett ställningstagande av rikskronofogden 2010 ska myndigheten, när betalning
tas emot i kontanter, granska om betalningen
skäligen kan antas utgöra penningtvätt. Belopp
över 30 000 kronor ska särskilt uppmärksammas. Om det finns misstanke om penningtvätt
ska ansvarig polismyndighet underrättas. Under året har Kronofogden anmält 75 ärenden
till Finanspolisen med anledning av stora kontanta inbetalningar. Detta är en minskning
jämfört med föregående år då 88 ärenden anmäldes.
Kronofogden bedömer sammantaget att samverkan och insatser mot grov, organiserad
brottslighet är mycket viktiga och att Kronofogden är en naturlig del i arbetet med att
återta brottsvinster. Arbetet med att utveckla
och förstärka samverkan med andra myndigheter kommer även fortsättningsvis att vara en
viktig del i Kronofogdens verksamhet.
45
Statistiksammanställning
Översikt hela Kronofogden
Väsentliga mått
Ärendeinflöde och handläggning
Inkomna ärenden och mål
Avslutade ärenden och mål1
Ekonomi, totalt Kronofogden
Kostnader (tkr)
Indrivet belopp (tkr)
Intäkter (tkr)3
- varav intäkter som får disponeras av myndigheten
enligt regleringsbrevet (tkr)3
Kostnader för den avgiftsfinansierade
verksamheten som får disponeras av myndigheten
enligt regleringsbrevet (tkr)4
Intäkter av ansökningsavgifter m.m. till
Kronofogden (tkr). Intäkterna disponeras ej av
myndigheten enligt regleringsbrevet5
Svenskt kvalitetsindex (SKI) för Kronofogden
Nöjdhet företag
Nöjdhet privatpersoner
2014
3 447 117
3 392 867
2013
3 449 157
3 306 677
2012
3 425 573
3 385 608
1 787 621
10 772 3662
25 793
1 820 761
9 897 9462
27 861
1 742 305
9 680 730
26 941
9 291
10 123
11 998
10 853
11 191
10 424
1 501 313
1 710 654
1 364 509
58,3
58,1
ca 72
51,8
Not 1: Med avslutade ärenden och mål avses för verkställighet och indrivning ärenden som betalats, återkallats eller preskriberats.
Not 2: Indrivet belopp har hämtats från myndighetens operativa uppföljningssystem WinIT. Tidigare år har motsvarande siffror hämtats från
myndighetens statistiska uppföljning PLEX. Eftersom uttagen genomförts på olika sätt bedöms inte utfallen vara fullt ut jämförbara.
Not 3: Med intäkter avses intäkter av avgifter och andra ersättningar, intäkter av bidrag samt finansiella intäkter.
Not 4: Avser kostnader för administration av ålderspension med ersättning från AP-fonderna och premiepensionssystemet. Kostnaden kan inte
fås direkt ur myndighetens redovisning utan måste beräknas utifrån flera nyckeltal. Eftersom kostnaderna som redovisas för 2012, 2013 och
2014 är beräknade utifrån faktiskt utfall för dessa nyckeltal avviker beloppen från de som återfinns i den finansiella redovisningen, vilka är
baserade på preliminära beräkningar.
Not 5: 2013 ändrade myndigheten principer för värdereglering av befarade kundförluster. Nettoeffekten av ändrade principer är en
bokföringsmässig intäkt 2013 på 281 mkr som ett engångsbelopp.
Kompetensförsörjning
Väsentliga mått och indikatorer
Anställningsuppgifter
Antal fast anställda
Andel kvinnor
Andel kvinnliga chefer
Medelålder
Sjukfrånvaro1
Sjukfrånvaro totalt
Sjukfrånvaro över 60 dagar
Frisktal 2
2014
2 241
67 %
56 %
45 år
2013
2 261
67 %
54 %
44 år
2012
2 127
66 %
54 %
46 år
4,5 %
2,3 %
60 %
4,0 %
1,9 %
66 %
3,7 %
1,6 %
67 %
Källor: QlikHR
Not 1: Sjukfrånvaron mäts som procent av arbetstid.
Not 2: Avser total tillgänglig arbetstid för anställda med maximalt 40 sjukfrånvarotimmar och maximalt tre sjuktillfällen under en löpande 12månadersperiod i relation till totalt tillgänglig arbetstid.
46
Att handlägga mål om betalningsföreläggande och handräckning
Antal inkomna mål
Antal avslutade mål
Antal pågående mål
Andel avslutade mål inom 2 månader
Antal avslutade mål per årsarbetskraft
Skillnader mellan organisatoriska enheter
(andel avslut inom 2 månader)
Andel avslutade mål inom 4 månader
Antal dagar från ansökan till utslag meddelas
(antal dagar från ansökan till utslag meddelas)
Antal dagar från ansökan till beslut
Bedömning av kvalitet utifrån Kronofogdens
Ekonomi, totalt summarisk process
Kostnader (tkr)
Intäkter (tkr)
Intäkter av ansökningsavgifter m.m. till Kronofogden
(tkr). Intäkterna disponeras ej av myndigheten
Styckkostnad per avslutat mål (kr)2
2014
1 185 469
1 202 031
183 790
68 %
3 843
2013
1 204 171
1 167 843
197 446
72 %
3 885
2012
1 193 340
1 193 404
158 335
73 %
3 945
66 % -70 %
88 %1
69
69 % -75 %
89 %
61
69 % -75 %
89 %
59
63 - 73
112
57 - 66
96
55 - 61
98
B
B
B
301 184
3 444
301 691
3 692
291 916
3 311
358 410
248
341 596
255
357 987
242
Källor: PLEX, Agresso, SUPRO, QlikSupro
Not 1: Andel avslutade mål inom 4 mån har hämtats från myndighetens operativa uppföljningssystem QlikSupro. Tidigare år har motsvarande
siffror hämtats från myndighetens månatliga uttag från verksamhetssystemet. Eftersom uttagen genomförts på olika sätt bedöms inte utfallen
vara fullt ut jämförbara.
Not 2: Avser styckkostnader för avslutade mål om betalningsföreläggande, handräckning och betalningsfastställelse i pant.
Att handlägga allmänna och enskilda mål samt fastighetsoch
bostadsrättsärenden
Väsentliga mått och indikatorer för allmänna och enskilda mål
Antal inkomna gäldenärer
Antal inkomna allmänna mål
Antal inkomna enskilda mål
Antal inkomna avhysningsärenden1
Antal pågående löneutmätningsbeslut
Antal avslutade gäldenärer
Antal avslutade allmänna mål
Antal avslutade enskilda mål
Antal avslutade avhysningsärenden1
Indrivet belopp allmänna mål (tkr) 2
Indrivet belopp enskilda mål (tkr) 2
Antal verkställda avhysningar
- varav barn berörda av verkställd avhysning
Antal gäldenärer i Kronofogdens indrivningsdatabas
2014
193 873
1 635 564
589 583
7 071
98 283
201 790
1 597 852
555 841
7 722
6 337 322
4 435 044
2 225
459
507 601
47
2013
205 880
1 635 094
574 965
8 490
95 746
197 472
1 564 069
540 963
9 017
6 084 528
3 813 418
2 532
504
515 499
2012
206 696
1 614 444
585 634
8 814
93 743
194 857
1 622 991
538 601
9 256
5 935 675
3 745 055
2 616
569
507 061
Att handlägga allmänna och enskilda mål, fortsättning
Andel förstagångsgäldenärer fullbetalda eller
utredda inom 3 månader
(fullbetalda/utredda gäldenärer inom 3 mån)
Andel gäldenärer utredda inom 9 månader
Antal avslutade mål per årsarbetskraft
Antal ej omräknade löneutmätningsbeslut
äldre än 13 månader
Skillnader mellan organisatoriska enheter (andel ej
omräknade löneutmätningsbeslut äldre än 13 månader)
Antal pågående förstagångsgäldenärer äldre än 5
månader
2014
2013
2012
94 %
93 %
95 %
91 % - 97 %
98 %
3 920
91 % - 96 %
96 %
3 729
94 % - 98 %
97 %
3 937
914
1 672
2 385
0%-3%
0%-7%
0%-6%
1 151
1 342
967
C
C
B
Väsentliga mått och indikatorer för fastighetsoch bostadsrättsärenden
Antal inkomna fastighetsoch bostadsrättsförsäljningsärenden
- varav fastigheter
Antal avslutade fastighetsoch bostadsrättsFörsäljningsärenden
- varav fastigheter
Antal sålda fastigheter och bostadsrätter
Antal avslutade fastighetsoch
bostadsrättsärende per årsarbetskraft
Andel första försäljningsförsök av fastigheter inom 4
månader
(andel första försäljningsförsök inom 4 mån)
2014
2013
2012
3 060
2 116
944
3 889
2 674
1 215
3 686
2 526
1 160
3 744
2 624
1 120
1 075
3 836
2 666
1 170
1 050
3 512
2 483
1 029
849
62
59
66
78 %
65 %
65 %
56 % - 93 %
47 % - 90 %
47 % - 82 %
-
C
C
1 299 123
20 694
1 339 429
21 958
1 272 415
21 785
1 142 903
1 369 059
1 006 523
781
815
786
17 853
18 871
16 663
Ekonomi, totalt verkställighet och indrivning
Kostnader (tkr)
Intäkter (tkr)
Intäkter av grundavgifter m.m. till Kronofogden
(tkr). Intäkterna disponeras ej av myndigheten3
Styckkostnad per avslutat mål, indrivning exkl.
fastighetsförsäljning (kr)4
Styckkostnad per avslutat ärende,
fastighetsförsäljning (kr)5
Källor: PLEX, TID, Agresso, WinIt
Not 1: Inkomna och avslutade avhysningsärenden ingår i antalet inkomna och avslutade enskilda mål.
Not 2: Indrivet belopp har hämtats från myndighetens operativa uppföljningssystem WinIt. För 2012 har motsvarande siffror hämtats från
myndighetens statistiska uppföljning PLEX. Eftersom uttagen genomförts på olika sätt bedöms inte utfallen vara fullt ut jämförbara.
Not 3: 2013 ändrade myndigheten principer för värdereglering av befarade kundförluster. Nettoeffekten av ändrade principer är en
bokföringsmässig intäkt 2013 på 281 mkr som ett engångsbelopp.
Not 4: Styckkostnad per mål, indrivning exkl. fastighetsförsäljning, avser avslutade allmänna och enskilda mål. I enskilda mål ingår avslutade
avhysningsärenden. Avslutade gäldenärer är en konsekvens av avslutade mål och styckprisberäknas därmed inte.
Not 5: Fastighetsförsäljningens andel av verksamhetsgrenens kostnader har nycklats utifrån arbetad tid. Felkällan bedöms som liten eftersom
fastighetsförsäljningens andel endast uppgår till cirka fyra procent av den totala tiden. Med ärenden avses fastighetsoch bostadsrättsärenden.
48
Att handlägga skuldsaneringsärenden och omprövningar
Antal inkomna skuldsaneringsärenden
Antal inkomna omprövningsärenden
Andel omprövningar av pågående skuldsaneringar
Antal avslutade skuldsaneringsärenden
- varav beviljade skuldsaneringar
- varav avslag/avvisningar/avskrivningar
Antal avslutade omprövningsärenden
- varav ändringar
- varav upphävanden
- varav avslag/avvisningar/avskrivningar
Antal pågående skuldsaneringsärenden
Antal pågående omprövningsärenden
Antal pågående skuldsaneringsärenden äldre än 9
månader
Andel beslut om skuldsanering avslutade inom 7
månader
Andel avslag avslutade inom tre månader
Andel omprövningar avslutade inom 3 månader
Antal avslutade ärenden per årsarbetskraft 2
(andel avslut inom 7 månader)
(andelen inledda ärenden)
Andel överklagade beslut om skuldsanering
Andel skuldsaneringsbeslut som upphävts inom två år
2014
10 083
3 241
13 %
9 648
5 879
3 769
3 1741
1 258
183
1 332
5 564
689
2013
9 184
3 162
13 %
8 537
5 357
3 180
3 1981
1 114
206
1 319
5 283
619
2012
9 068
2 842
13 %
7 520
4 637
2 883
2 8221
1 082
293
1 076
4 603
634
871
284
203
51 %
43 %
81 %
111
47 %
12 %
64 %
115
79 %
47 %
70 %
113
53 % - 84 %
48 % - 77 %
82 % - 88 %
59 % - 71 %
3%
2,2 %
65 % -73 %
2%
2,7 %
60 % - 69 %
3%
3,0 %
B
B
B
124 080
1 249
9 580
113 794
1 501
9 569
109 972
1 220
10 516
Ekonomi, totalt skuldsanering
Kostnader (tkr)
Intäkter (tkr)
Styckkostnad per avslutat ärende (kr)3
Källor: Agresso, SKUSAN, QlikSkusan
Not 1: Inklusive 371 samordnade avslut av omprövningar 2012, 559 avslut 2013 och 401 avslut 2014, där skuldsaneringsbeslut redan var
föremål för omprövning när dessa omprövningsärenden kom in.
Not 2: Avser både avslutade skuldsaneringsärenden och omprövningsärenden.
Not 3: Avser styckkostnad för skuldsanerings- och omprövningsärenden.
Att utöva tillsyn över konkurser och lönegaranti
Antal inkomna konkursärenden
Antal inkomna lönegarantiärenden i företagsrekonstruktion
Antal inkomna lönegarantiprocesser
Antal inkomna gränsöverskridande lönegarantiärenden
Antal avslutade konkursärenden
Antal avslutade lönegarantiärenden i företagsrekonstruktion
49
2014
7 615
2013
8 140
2012
7 851
226
116
16
8 400
251
266
146
42
8 0761
185
225
162
23
7 3451
197
Att utöva tillsyn över konkurser och lönegaranti,
fortsättning
Antal avslutade lönegarantiprocesser
Antal avslutade gränsöverskridande lönegarantiärenden
Antal pågående konkursärenden
Andel yttrande inom sex veckor
(yttrande inom sex veckor)
Antal avslutade konkursärenden per årsarbetskraft
(genomsnittlig handläggningstid, mån)
(antal ärenden per årsarbetskraft per team)
Ekonomi, totalt konkurstillsyn
Kostnader (tkr)
Intäkter (tkr)
Styckkostnad per avslutat ärende (kr)3
Källor: PLEX, TID, Agresso, DiaRätt, QlikTillsyn
2014
121
22
10 032
89 %
2013
130
52
10 584
90 %
2012
142
6
10 405
90 %
74 % - 97 %
180
81 % - 98 %
1702
80 % - 96 %
1572
13 - 16
14 - 16
14 - 17
193 - 264
213 - 247
170 - 238
B
B
B
63 234
406
7 479
65 847
710
8 0652
68 001
625
9 1732
Not 1: Antalet avslutade konkursärenden har minskats med 216 respektive 214 ärenden för åren 2013 och 2012 jämfört med 2013 års
årsredovisning. Förbättrad möjlighet till uppföljning har gjort det möjligt att uppmärsamma de fall där samma ärende avslutats flera gånger.
Not 2: I och med att antalet avslutade konkursärenden justerats ner åren 2013 och 2012 jämfört med 2013 års årsredovisning (se not 1),
påverkar detta också produktiviteten och kostnaden per avslutat ärende för dessa år. Antalet avslutade ärenden per årsarbetskraft har därför
minskat med 5 respektive 4 ärenden 2013 och 2012. Kostnaden per avslutat ärende har ökat med 210 kronor respektive 260 kr för motsvarande
år jämfört med 2013 års årsredovisning.
Not 3: Avser kostnader för konkursärenden, hantering av lönegarantiprocesser och lönegarantiärenden i företagsrekonstruktion samt
gränsöverskridande lönegaranti.
Kundservice - att besvara kundfrågor via telefon och e-brev
Antal inkomna samtal
Antal inkomna e-brev
Antal besvarade samtal
Antal besvarade e-brev
Andel besvarade samtal
Andel besvarade e-brev inom 24 tim
Medelväntetid telefoni (mm:ss)
Medelsamtalstid telefoni (mm:ss)
Antal besvarade samtal och e-brev
per årsarbetskraft
Ekonomi, totalt kundservice
Kostnader (tkr)
Intäkter (tkr)
Kostnad per avslutat samtal/e-brev (kr)
2014
1 277 126
139 033
1 133 690
139 033
89 %
94 %
05:01
03:47
2013
1 280 750
133 5021
1 117 578
133 5021
87 %
95 %1
04:52
3:41
2012
1 085 939
94 4121
1 014 391
94 4121
93 %
98 %1
01:59
3:15
10 748
10 2581
11 2681
70 337
184
55
69 625
152
561
55 629
178
501
Källor: IBM Lotus Notes/Platina, Solidus, Agresso
Not 1 Per 2014 redovisas e-brev exklusive skräpmail. Korrigering av e-brev har därför skett för åren 2013 och 2012 genom att inkomna och
besvarade e-brev minskats med 18 737 respektive 12 598 e-brev för 2013 och 2012. Korrigeringen av e-brev innebar också att andelen
besvarade e-brev inom 24 timmar minskade med 1 procentenhet för 2013 och 2012. Produktiviteten minskade med 153 respektive 128
besvarade samtal och e-brev för 2013 och 2012. Kostnaden per besvarat samtal och e-brev ökade också med 1 krona för dessa år.
Anmärkning: Förbrukade resurser avseende kundservice har fördelats ut proportionerligt på verksamhetsgrenarna när kostnadsberäkning av
varje verksamhetsgren skett.
50
Att arbeta förebyggande
Antal omyndiga i Kronofogdens indrivningsdatabas
Ekonomi, totalt förebyggande verksamhet
Kostnader (tkr)
Intäkter (tkr)
2014
822
2013
9941
2012
1 216
11 089
0
11 529
0
12 545
45
Källor: PLEX, Agresso
Not 1: Avser november p.g.a. tekniska problem med uppföljningen I december.
Anmärkning: Förbrukade resurser avseende förebyggande verksamhet har fördelats ut proportionerligt på verksamhetsgrenarna när
kostnadsberäkning av varje verksamhetsgren skett.
Förebyggande arbete i form av service och information
Antal inkomna rättelseärenden
Antal beslutade rättelseärenden
Antal unika besökare per månad på
Kronofogdens webbplats1
Källa: DiaRätt, Google Analytics (2012,2013), SiteCatalyst (2011)
Not 1: Genomsnittligt antal unika besökare per månad.
51
2014
12 145
11 784
2013
10 098
9 789
2012
8 298
9 068
225 600
201 737
156 737
Förklaringar till resultatredovisningen
kvalitet, rättslig kvalitet, dokumentation samt
kontakter och kommunikation med parterna.
Kvalitetsuppföljningen har genomförts korsvis
inom respektive verksamhet för att säkra
objektiviteten.
Nedan anges definitioner till begrepp som
finns i resultatredovisningen. Även de metoder
som nyttjas för att ta fram uppgifterna beskrivs.
Produktivitet
Definition: Avser för summarisk process, verkställighet, skuldsanering och konkurstillsyn
antalet avslutade ärenden och mål per årsarbetskraft, s.k. arbetsproduktivitet. För kundservice avses med produktivitet antalet besvarade telefonsamtal och e-brev per årsarbetskraft.
Utöver kvalitetsuppföljningen under tertial tre
med fokus på verksamhetens vanligaste förekommande mål och ärenden har myndigheten
genomfört fördjupade kvalitetsuppföljningar.
Utifrån de resultat som framkommer i tertial
tre görs fördjupande uppföljningar under tertial
ett och två det kommande året. Fokus i dessa
uppföljningar sätts på de kvalitetsområden som
man bedömer behöver granskas djupare utifrån
de resultat som framkommit i uppföljningen
som ägt rum under tertial tre. Kvalitetsuppföljning under tertial ett och två kan också avse
uppföljning av kvaliteten i mindre vanligt förekommande ärendetyper som på grund av urvalet till uppföljningen under tertial tre normalt
inte uppmärksammats i tillräckligt hög utsträckning.
Metod: Uppgifter om antal avslutade ärenden
och mål är hämtade från myndighetens uppföljningssystem. Antal årsarbetskrafter utgår
från inrapporterad tid i myndighetens tidredovisningssystem. Uppgifter om antal besvarade
samtal inom kundservice är hämtade från myndighetens uppföljningssystem för telefonin.
Uppgifter om antalet besvarade e-brev hämtas
från myndighetsbrevlådan.
Bedömning av kvaliteten: Fyra bedömningsnivåer används i kvalitetsuppföljningen i enlighet med framtagen modell för att bedöma
produktkvaliteten:
Kvalitet
Definition: Avser en bedömning av processoch produktkvaliteten. Med processkvalitet
avses att ett ärende eller mål är handlagt utifrån
framtagen processkarta utan onödiga ledtider
(slag i slag). Med produktkvalitet avses att ett
ärende eller mål är handlagt lagenligt och
formellt riktigt samt i enlighet med myndighetens interna policy och riktlinjer.
A: Utmärkt
Avser komplicerade mål och ärenden som
handlagts på ett mycket bra sätt eller normala
mål och ärenden där handläggningen utmärkt
sig på ett mycket bra sätt.
Metod: Kvaliteten följs upp i genomförda
kvalitetsuppföljningar. Kvaliteten har följts
genom hela ärendehandläggningen, dvs. från
det att ett ärende kommit in till dess att det
avslutats. Uppföljningen har fokuserat på
kvaliteten i verksamhetens vanligaste förekommande mål och ärenden. Eftersom det inte
är möjligt att granska alla mål och ärenden har
ett slumpmässigt urval. Urvalet som granskats
har gjorts under januari-februari för de handläggande verksamheterna. Uppföljningen har
genomförts enligt ett antal processpecifika
kontrollpunkter som utgår ifrån samma metod
och förhållningssätt. Kontrollpunkterna har
varit kopplade till de olika verksamheternas
processteg. För att möjliggöra en bedömning
av kvaliteten på myndighetsövergripande nivå
har bedömningar av varje granskat ärende
lämnats inom följande områden: process-
B: Bra
Avser mål och ärenden som handlagts på ett
bra sätt. Kan även innefatta smärre brister utan
nämnvärd betydelse.
C: Bra, men kan förbättras
Avser korrekt handläggning men med något
eller några tydliga förbättringsområden som
dock inte är av allvarlig karaktär.
D: Måste förbättras
Avser handläggning med allvarliga brister som
bryter mot lagar, förordningar, policys,
ställningstaganden, fastställda rutiner eller
rättsregler utan motivering och rimliga skäl.
Bedömningsnivån ska användas oavsett om
bristerna avser många ärenden eller endast
52
kostnader såsom löner, OH-kostnader (inkl.
kostnad för lokaler och huvudkontor) samt
kostnader för förebyggande verksamhet och
kundservice. Fördelningen av OH-kostnader
fördelas utifrån andelen arbetad tid per
verksamhetsgren. Vad avser kundservice har
styckkostnaden beräknats utifrån den totala
kostnaden för kundservice dividerat med
antalet besvarade samtal och e-brev.
Kostnaderna redovisas i löpande priser.
något enstaka. Det är därför viktigt att skälet
till bedömning tydligt anges i ett fritextsvar.
”Utmärkt” och ”Bra” indikerar hög kvalitet
medan ”Bra, men kan förbättras” och ”Måste
förbättras” inte indikerar hög kvalitet. Två
bedömningsnivåer finns för processkvaliteten:
• Bra
• Måste förbättras
Inre effektivitet
Definition: Avser myndighetens styckkostnader per avslutat ärende och mål inom kärnverksamheten. Styckkostnaderna redovisas för
de väsentliga prestationerna inom verksamhetsgrenarna. För myndighetens kundservice redovisas styckkostnaden per besvarat
samtal och e-brev. Däremot redovisas inte
styckkostnaderna för den förebyggande verksamheten eftersom tidredovisningen inte är
ordnad på ett sätt som gör att det är möjligt att
följa kostnaderna per aktivitet. Istället redovisas den samlade kostnaden för de förebyggande aktiviteterna.
Enhetlighet
Definition: Avser för summarisk process, verkställighet och skuldsanering en bedömning av i
vilken utsträckning som myndighetens kunder
får en likvärdig hantering i myndighetens olika
organisatoriska delar med fokus på främst
handläggningstider. Handläggningstider för
avslutade ärenden och mål har för summarisk
process, verkställighet och skuldsanering jämförts mellan organisatoriska delar, vilket även
utgör en indikator på verksamhetens processkvalitet. För konkurstillsynen redovisas eventuella skillnader i yttrandetider, genomsnittlig
total handläggningstid samt fördelade och
pågående antal ärenden per årsarbetskraft.
Metod: Styckkostnader har beräknats utifrån
den totala kostnaden per verksamhetsgren
dividerat med antalet avslutade ärenden och
mål. Med beräknade kostnader avses faktiska
Metod: Uppgifterna är hämtade från
myndighetens uppföljningssystem.
53
Finansiell redovisning
Resultaträkning (tkr)
Not
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av bidrag
Finansiella intäkter
2014-01-012014-12-31
1
2
3
Summa
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
4
5
6
7
Summa
Verksamhetsutfall
Uppbördsverksamhet
Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras
Skatteintäkter m.m.
Medel som tillförts statens budget från
uppbördsverksamhet
8
9
Saldo
Transfereringar
Medel som erhållits från statens budget för
finansiering av bidrag
Lämnade bidrag m.m.
10
Saldo
11
Årets kapitalförändring
54
2013-01-012013-12-31
1 759 098
22 114
2 879
800
1 791 226
22 074
3 845
1 942
1 784 891
1 819 087
-1 118 766
-111 424
-482 302
-1 248
-73 881
-1 147 797
-116 336
-480 161
-2 153
-74 313
-1 787 621
-1 820 761
-2 729
-1 673
1 501 313
847 382
1 710 654
461 673
-2 232 996
-2 131 228
115 700
41 100
1 720
-1 720
2 239
-2 239
0
0
112 971
39 427
Balansräkning (tkr)
Not 2014-12-31 2013-12-31
TILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utveckling
Summa immateriella anläggningstillgångar
12
211 169
211 169
205 459
205 459
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Pågående nyanläggningar
Summa materiella anläggningstillgångar
13
14
15
7 599
50 855
0
58 454
7 590
46 639
2 992
57 221
2 552
617 953
1 566 441
15 191
2 202 138
2 743
162 747
1 368 865
20 985
1 555 339
25 498
811
586
26 895
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos andra myndigheter
Uppbördsfordringar
Övriga kortfristiga fordringar
Summa kortfristiga fordringar
16
17
18
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
Upplupna bidragsintäkter
Övriga upplupna intäkter
Summa periodavgränsningsposter
19
30 760
665
20
31 445
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket
20
-1 591 573
-972 995
21
203 556
386 152
458 196
1 047 903
187 051
393 289
432 174
1 012 514
1 959 536
1 884 433
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret
Kassa och bank
Summa kassa och bank
SUMMA TILLGÅNGAR
55
Balansräkning forts.
Not 2014-12-31 2013-12-31
KAPITAL OCH SKULDER
Myndighetskapital
Statskapital
Balanserad kapitalförändring
Kapitalförändring enligt resultaträkningen
Summa myndighetskapital
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
Skulder m.m.
Lån i Riksgäldskontoret
Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kortfristiga skulder till andra myndigheter
Leverantörsskulder
Övriga kortfristiga skulder
Depositioner
Summa skulder m.m.
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader
Summa periodavgränsningsposter
22
23
11
24
246
284 676
112 971
397 893
266
245 250
39 427
284 942
25
26
5 975
15 534
21 508
6 201
13 140
19 341
27
28
29
170 583
99 021
323 314
44 637
25 299
782 002
1 444 856
181 945
54 833
394 576
35 574
23 494
772 355
1 462 776
95 278
95 278
117 374
117 374
1 959 536
1 884 433
30
31
32
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
56
Anslagsredovisning 2014-01-01 - 2014-12-31 (tkr)
Redovisning mot anslag
Utgiftsområde
(UO)/Anslag
a = ramanslag
ap = anslagspost
Not
Ingå- Årets tillOmende
delning
dispoöverenligt nerade
förings- reglerings- anslagsbelopp
brev belopp
Utnyttjad
Indel av dragmedgivet ning
överskridande
Totalt
disponibelt
belopp
Utgifter Utgående
överföringsbelopp
UO3 1:2 Kronofogdemyndigheten
ap. 2
Kronofogdemyndigheten
(a)
14 432
1 796 653
0
0
-361
1 810 724
-1 763 023
47 701
UO22 1:11 Trängselskatt i Stockholm
ap. 4 Trängselskatt: admin
(a)
33
698
2 200
-698
0
0
2 200
-1 776
424
UO22 1:14 Trängselskatt i Göteborg
ap. 5 Trängselskatt i
Göteborg (a)
33
1 326
1 650
-1 326
0
0
1 650
-1 274
376
1 800 503
-2 024
0
-361
1 814 574
-1 766 073
48 501
TOTAL
34
16 456
KOMMENTARER TILL ANSLAGSREDOVISNINGEN
UO3 1:2 ap 2 Kronofogdemyndigheten
Årets tilldelning enligt regeringsbeslut I 18, 2013-12-12; 1 796 653 tkr.
Anslagsbehållning som disponeras 2014 enligt regeringsbeslut I 18, 2013-12-12 är 3 procent.
Anslagskredit enligt regeringsbeslut I 18, 2013-12-12; 53 900 tkr.
Indrag av anslagsbelopp enligt regeringsbeslut I 19, 2014-12-11; 361 tkr
UO22 1:11 ap 4 Trängselskatt i Stockholm, Trängselskatt: Admin
Årets tilldelning enligt regeringsbeslut III 9, 2013-12-19 (Transportstyrelsen); 2 200 tkr.
Anslagsbehållning som disponeras 2014 enligt regeringsbeslut III 9, 2013-12-19 (Transportstyrelsen) är allt.
Anslagskredit enligt regeringsbeslut III 9, 2013-12-19 (Transportstyrelsen); 66 tkr.
Omdisponerade medel enligt regeringsbeslut III 9, 2013-12-19 från ap 4 till ap 6; belopp andel 100%.
UO22 1:14 ap 5 Trängselskatt i Göteborg, Trängselskatt
Årets tilldelning enligt regeringsbeslut III 9, 2013-12-19 (Transportstyrelsen); 1 650 tkr.
Anslagsbehållning som disponeras 2014 enligt regeringsbeslut III 9, 2013-12-19 (Transportstyrelsen) är allt.
Anslagskredit enligt regeringsbeslut III 9, 2013-12-19 (Transportstyrelsen); 50 tkr.
Omdisponerade medel enligt regeringsbeslut III 9, 2013-12-19, från ap5 till ap2; belopp andel 100%.
57
Redovisning mot inkomsttitel (tkr)
Not
2300
2394 301
2397 041
Räntor
Ränteinkomster från Kronofogdemyndigheten
Dröjsmålsränta
Summa räntor
2500
2532 001
2532 001
2532 001
2532 001
2532 001
2532 001
2532 001
2532 001
2532 001
Offentligrättsliga avgifter
Avgifter hos Kronofogdemyndigheten
Grundavgift, allmänna mål
Grundavgift, enskilda mål
Grundavgift, fastighetsärende
Försäljningsavgift
Förberedelseavgift
Betalningsföreläggandeavgift
Avgift för kallelse på okända borgenärer
Avgift för dödande av förkommen handling
Summa avgifter hos Kronofogdemyndigheten
2700
2711 002
2712 002
2714 461
35
36
37
Böter m.m.
Restavgifter och dröjsmålsavgifter
Bötesmedel
Sanktionsavgifter vid överskridande av förbud
mot märkt dieselolja
Summa böter m.m.
2800
2811 022
2811 178
2811 178
Övriga inkomster av statens verksamhet
Återbetalning av rättshjälpavgifter
Övriga inkomster
Tull- och andra införselavgifter, indrivna
Summa övriga inkomster av statens verksamhet
9100
9131 031
9141 011
Skatt på inkomst
Ofördelbara indrivna skatter
Kupongskatt
Summa skatt på inkomst
9400
9411 021
9428 021
9461 031
9462 011
9463 041
9472 011
Skatt på varor och tjänster
Indriven mervärdesskatt
Energiskatt och koldioxidskatt
Indrivna fordonsskatter
Vägavgifter
Indriven trängselskatt
Privatinförsel av tobak och alkohol
Summa skatt på varor och tjänster
SUMMA
58
38
2014-01-012014-12-31
2013-01-012013-12-31
-679
19 849
19 169
892
877
1 769
442 487
657 981
1 302
24 788
16 032
358 410
214
100
1 501 313
730 846
597 121
1 238
23 278
16 304
341 596
193
80
1 710 654
10 603
116 740
33 730
119 807
1 820
129 164
493
154 031
11 301
1 470
482 437
495 208
11 247
721
152 784
164 753
386
-817
-432
2 363
-182
2 181
170
0
62 006
1 136
25 261
0
88 573
12 521
920
63 344
923
20 127
5
97 840
2 232 996
2 131 228
Finansieringsanalys (tkr)
Not 2014-01-01- 2013-01-012014-12-31 2013-12-31
DRIFT
Kostnader
39
-1 711 090
-1 741 922
1 759 098
22 019
2 879
800
1 784 796
1 791 226
21 740
3 845
1 942
1 818 754
-453 773
-33 806
-487 578
3 514
122 654
126 168
-413 872
203 000
INVESTERINGAR
Investeringar i materiella tillgångar
Investeringar i immateriella tillgångar
Summa investeringsutgifter
-14 016
-67 357
-81 373
-19 785
-70 098
-89 884
Finansiering av investeringar
Lån från Riksgäldskontoret
Kreditiv i Riksgäldskontoret
Amorteringar
Försäljning av anläggningstillgångar
Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar
63 049
44 188
-74 410
142
32 969
53 723
24 200
-75 462
502
2 963
610
3 136
-47 794
-83 785
1 501 313
847 382
-197 576
-39 646
2 111 474
1 710 654
461 673
-373 634
45 580
1 844 273
-2 232 996
-2 131 228
-121 522
-286 955
Finansiering av drift
Intäkter av anslag
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av bidrag
Övriga intäkter
Summa medel som tillförts för finansiering av drift
Ökning (-) av kortfristiga fordringar
Minskning (-) av kortfristiga skulder
40
41
Kassaflöde till drift
Förändring av kortfristiga fordringar och skulder
Kassaflöde till investeringar
UPPBÖRDSVERKSAMHET
Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av
myndigheten
Förändring av kortfristiga fordringar avseende uppbördsverksamhet
Förändring av kortfristiga skulder avseende uppbördsverksamhet
Inbetalningar i uppbördsverksamhet
Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet
Kassaflöde till uppbördsverksamhet
59
Finansieringsanalys forts.
Not 2014-01-01- 2013-01-012014-12-31 2013-12-31
TRANSFERERINGSVERKSAMHET
Lämnade bidrag
Utbetalningar i transfereringsverksamhet
-1 720
-1 720
-2 239
-2 239
1 720
2 239
1 720
2 239
Kassaflöde till transfereringsverksamhet
0
0
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
-583 188
-167 740
39 519
207 258
Ökning (+) av kassa och bank
Ökning (+) av tillgodohavanden Riksgäldskontoret
Minskning (-) av avräkning med statsverket
Summa förändring av likvida medel
26 022
9 368
-618 578
-583 188
28 911
35 233
-231 884
-167 740
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT
-543 670
39 519
Finansiering av transfereringsverksamhet
Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag
Summa medel som tillförts för finansiering av
transfereringsverksamhet
SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
Likvida medel vid årets början
60
Tilläggsupplysningar och noter
Utgifter för egen utveckling av IT-stöd som
beräknas bli av betydande värde för verksamheten under kommande år redovisas som
immateriell anläggningstillgång. Immateriella
anläggningstillgångar ska ha ett värde på lägst
100 000 kr för att utgiften ska aktiveras.
Avskrivningar påbörjas när IT-stödet tas i drift.
Redovisningsprinciper
Allmänt
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med
förordningen (2000:605) om årsredovisning
och budgetunderlag (FÅB). Kronofogdens
redovisning följer god redovisningssed enligt
ESV:s allmänna råd till 2 kap. 5 § FÅB respektive allmänna råd till 6 § i förordningen
(2000:606) om myndigheters bokföring. Alla
belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om
inget annat anges. Till följd av detta kan
avrundningsdifferenser förekomma.
Jämförelser av redovisade uppgifter görs med
föregående år, om inget annat anges.
Följande avskrivningstider tillämpas:
• Egenutvecklade IT-stöd, 5 år
• Förbättringsutgifter på annans fastighet,
3–6 år (anpassat till hyreskontraktets
löptid)
• Licenser och rättigheter, 3 år
• Kontorsmöbler, 10 år
• Kontorsmaskiner, 5 år
• Bilar, 5 år
Brytdag och periodiseringar
Löpande redovisning och anslagsavräkning har
gjorts till och med den för statliga myndigheter
gemensamma brytdagen 5 januari eller, om
detta är en lördag eller söndag, närmast föregående vardag vid årsskifte. Inkomster och
utgifter över 100 000 kronor periodiseras 21.
Kortfristiga skulder till andra myndigheter
Avräkning indrivna medel mot
Försäkringskassan redovisas i posten
kortfristiga skulder till andra myndigheter,
men har tidigare år redovisats i posten övriga
kortfristiga skulder. Förändringen har skett
efter dialog med ESV.
Tilläggsupplysningar
I de fall det finns väsentliga skillnader i
jämförelse med föregående år, eller i övrigt
finns skillnader som myndigheten bedömt
som väsentliga att kommentera, lämnas
förklaringar som tilläggsupplysningar i noter.
Som en följd av detta kan utseendet på noter
skilja sig mot tidigare år. Poster kan ha
tillkommit i syfte att öka förståelsen. Därtill
kan poster i vissa noter tagits bort i de fall
som myndigheten har bedömt att de inte
längre är relevanta.
Värderingsprinciper
Uppbördsfordringar
Värdet av fordringar under indrivning
avseende skatter värderas utifrån det som
under året faktiskt inbetalats av fordran i
förhållande till den utgående fordran.
Värdereglering sker så att fordran motsvarar
det värde som beräknas inflyta. Modellen för
värdereglering av grundavgifter i a-mål
(statliga mål) reviderades 2013. Byte av
princip innebar en engångseffekt i form av en
intäkt om ca 281 mkr för räkenskapsåret 2013.
Anläggningstillgångar
Konst ska normalt sett ha ett anskaffningsvärde
på minst 20 000 kr för att redovisas som
anläggningstillgång.
Övriga fordringar
Fordringarna värderas enligt lägsta värdets
princip, vilket innebär att fordran tas upp till
det värde som Kronofogden beräknar
kommer att betalas in.
För förbättringsutgifter på annans fastighet
ska anskaffningsvärdet uppgå till minst
100 000 kronor förutom för lås och larm där
beloppsgränsen är 22 000 kr. Avskrivning
sker linjärt över den bedömda ekonomiska
livslängden.
Leverantörsskulder
Leverantörsskulderna värderas till nominellt
värde.
Övrigt
Monetära fordringar och skulder i utländsk
valuta räknas om till balandagens kurs som
publiceras av Riksbanken.
21
Utgiftsposter understigande 100 000 kronor kan
periodiseras som kostnad om de är kända och det
redovisningsmässigt vore fel att redovisa dem nästa
räkenskapsår.
61
2014-01-012014-12-31
2013-01-012013-12-31
100
3 954
172
9 291
2 997
21
71
5 000
340
3 787
132
10 123
3 021
11
68
0
Övriga intäkter ***
Summa
509
22 114
4 591
22 074
* Sammanställning tjänsteexport
Avgiftsintäkter
Kostnader
Summa (=kapitalförändring tjänsteexport)
3 954
-4 163
-209
3 787
-4 616
-829
Noter
Resultaträkningen (tkr om inte annat anges)
1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Ersättningar enligt 4 § Avgiftsförordningen
Tjänsteexport *
Icke statliga medel enligt 6 kap 1§ Kapitalförsörjningsförordningen
Ersättning från AP-fonden för adm. av uppbörden av fondmedel **
Information ur dataregister
Kopior av allmän handling
Lösöreköpskontrakt
Flytt och investeringsersättning
** Sammanställning avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras - adm. av ålderspension
Ersättning från AP-fonden och premiepensionssystemet
9 291
10 123
Kostnader
Summa
-11 811
-10 967
-2 520
-844
2 708
167
5
3 356
78
411
2 879
3 845
741
59
800
1 927
16
1 942
*** I beloppet ingår en reavinst motsvarande 95 tkr (333 tkr).
2 Intäkter av bidrag
Intäkter från statliga myndigheter
Bidrag från EU
Övriga bidrag
Summa
3 Finansiella intäkter
Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret (RGK) *
Övrigt
Summa
* Ränteintäkterna från RGK har minskat till följd av lägre räntenivå och lägre behållning under 2014.
4 Kostnader för personal
Lönekostnader exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter
enligt lag och avtal
Lagstadgade arbetsgivaravgifter
Aktivering av utgifter för egenutveckling *
Övriga kostnader för personal
Summa
-798 633
-243 925
54 579
-130 787
-1 118 766
-783 772
-240 058
9 113
-133 075
-1 147 793
* Personalrelaterade kostnader aktiveras som egenutvecklade immateriella anläggningstillgångar till den del
som arbete utförs i dessa projekt. Beloppet är högre 2014 till följd av att arbetet utförs av anställda medarbetare inom IT- organisationen. Under större delen av 2013 köptes motsvarande utvecklingsarbete som
konsulttjänst från Skatteverket.
62
2014-01-012014-12-31
2013-01-012013-12-31
Driftkostnader avseende tjänster utförda av Skatteverket *
Driftkostnader IT (exkl. utförda av Skatteverket) **
Porto
Resekostnader, utomstatliga
Exekutiva kostnader och buddelgivning
Reaförluster
Aktivering av utgifter för egenutveckling ***
-203 252
-112 378
-50 830
-10 542
-15 954
-483
12 778
-324 682
-25 176
-50 510
-13 979
-29 363
-981
60 985
Summa
-101 640
-482 302
-96 456
-480 161
Noter
5
* Skatteverket levererar tjänster i form av bland annat verksamhetsstöd.
** Under 2013 köptes merparten av IT-tjänster från Skatteverket via tjänsteavtal. Sedan november 2013
har Kronofogden en egen leveransorganisation för IT
*** En del IT-relaterade driftkostnader aktiveras som utgifter för egenutvecklade IT-system.
6
Finansiella kostnader
Ränta på räntekonto i RGK
Ränta på lån i RGK avseende anläggningstillgångar *
0
-1 149
-42
-2 360
Övrigt
Summa
-100
-1 248
248
-2 153
* Räntan på lån hos RGK har trots en genomsnittligt ökad belåning, minskat till följd av en lägre
räntenivå.
7
Avskrivningar och nedskrivningar
-73 881
-74 313
Posten innehåller nedskrivningar av balanserade utgifter för utveckling motsvarande 0 tkr (1 175 tkr).
Myndigheten har löpande tagit ställning till om aktiverade utvecklingskostnader fortsatt uppfyller de
kriterier som enligt FÅB 5 kap. 2 § (ESV:s föreskrifter) krävs för att det skall anses vara en immateriell
anläggningstillgång. I de fall som myndigheten har konstaterat att dessa kriterier ej är uppfyllda har
utrangering skett.
8
Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras inkl. värdereglering
Avgifter hos Kronofogdemyndigheten
Grundavgift, allmänna mål
Grundavgift, enskilda mål
Grundavgift, fastighetsärende
Försäljningsavgift
Förberedelseavgift
Betalningsföreläggandeavgift
Avgift för kallelse på okända borgenärer
Avgift för dödande av förkommen handling
Summa
442 487
657 981
1 302
24 788
16 032
358 410
214
100
1 501 313
730 846
597 121
1 238
23 278
16 304
341 596
193
80
1 710 654
Intäkter av avgifter som inte disponeras exkl. värdereglering
Värdereglering avgifter m.m. *
Summa
1 549 703
-48 390
1 501 313
1 509 861
200 793
1 710 654
* Under 2013 ändrades principerna för värdereglering av grundavgifter i allmänna mål. Det innebar att
reserven för befarade kundförluster minskades med 281 170 tkr under 2013
63
Noter
9
Räntor *
Böter m.m.
Övriga inkomster av statens verksamhet *
Skatt på inkomst
Skatt på varor och tjänster
Periodiserade skatteintäkter m.m.
Nedskrivning och konstaterade förluster skatteintäkter m.m.
Summa
2014-01-012014-12-31
2013-01-012013-12-31
19 169
129 164
495 208
-432
88 573
484 709
-369 009
847 382
1 769
154 031
164 753
2 181
97 840
602 093
-560 993
461 673
-930
-599
-192
-1 720
-1 550
-660
-29
-2 239
115 700
-209
-2 520
112 971
41 100
-829
-844
39 427
* Se vidare not 38 angående tullärende.
10 Lämnade bidrag m.m.
Lämnade bidrag för forskning vid universitet och högskolor
Skadestånd till företag och enskilda
Ersättning rättegångs- och rättshjälpskostnader
Summa
11 Årets kapitalförändring
Uppbördsverksamhet
Tjänsteexport
Administration av ålderspension
Summa
Årets kapitalförändring består av underskott avseende administration av ålderspension och
tjänsteexport. Dessutom redovisas resultatet av periodiserade intäkter, värdereglering och
konstaterade förluster avseende skatter i uppbördsverksamhet.
64
Noter
2014-12-31
2013-12-31
440 896
67 357
-1 198
507 055
-235 436
-61 647
0
1 198
-295 886
211 169
371 972
70 098
-1 175
440 896
-174 333
-61 103
-1 175
1 175
-235 436
205 459
Balansräkningen (tkr om inte annat anges)
12 Balanserade utgifter för utveckling
Ingående anskaffningsvärde
Årets anskaffning
Utrangering
Kvarvarande anskaffningsvärde
Ingående ackumulerad avskrivning
Årets avskrivning
Årets nedskrivning
Återföring avskrivning/nedskrivning vid utrangering
Utgående ackumulerad avskrivning
Bokfört värde
Balanserade utgifter för utveckling avser egenutveckling av IT-systemstöd. Av det bokförda värdet utgör
92 775 tkr (66 593 tkr) pågående utvecklingsprojekt.
13 Förbättringsutgifter på annans fastighet
Årets anskaffning
Årets utrangering
Kvarvarande anskaffningsvärde *
Årets avskrivning
Återföring avskrivning vid utrangering
Bokfört värde
17 633
2 980
0
20 613
-10 043
-2 971
0
-13 013
7 599
14 997
2 636
0
17 633
-7 338
-2 704
0
-10 043
7 590
* I kvarvarande anskaffningsvärde ingår pågående förbättringsutgifter med 0 tkr (1 707 tkr).
14 Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Årets anskaffning
Årets utrangering
Årets avskrivning
Återföring avskrivning vid utrangering
Bokfört värde
15 Pågående nyanläggningar
Årets anskaffning
Årets överföringar
Bokfört värde
Pågående nyanläggningar 2013 har tagits i bruk 2014.
65
142 120
14 028
-8 930
147 219
-95 481
-9 262
8 380
-96 364
50 855
136 335
14 187
-8 402
142 120
-93 404
-9 330
7 253
-95 481
46 639
2 992
0
0
2 992
0
-2 992
-2 992
0
2 992
2 992
0
0
0
2 992
Noter
16 Fordringar hos andra myndigheter
Ingående mervärdesskatt
Kundfordringar, inomstatliga
Avräkning utmätta medel hos Skatteverket *
Fordringar på RGK avs ränta på räntekontot
Summa
2014-12-31
2013-12-31
16 504
1 916
599 459
74
617 953
16 538
1 603
143 738
868
162 747
* Avser utmätta medel från skattekontot i december som ska utbetalas från Skatteverket till Kronofogden. Ett
stort enskilt tullärende ingår se vidare not 38.
17 Uppbördsfordringar
Fordringar grundavgifter, skatter
Värdereglering
Summa
18 Övriga kortfristiga fordringar
Fordringar avseende utlägg i exekutiva förrättningar *
Övriga fordringar
Värdereglering
Summa
5 010 425
-3 443 984
1 566 441
5 546 618
-4 177 753
1 368 865
30 577
259
-15 645
15 191
34 169
98
-13 282
20 985
30 760
665
20
31 445
25 498
811
586
26 895
* Fordringarna regleras när målen avslutas.
19 Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader *
Upplupna bidrag
Övriga upplupna intäkter
Summa
* 23 817 tkr (23 689 tkr) avser förutbetalda hyror för lokaler. Övriga större belopp utgörs av fordran på
Skatteverket för slutreglering tjänsteavtal, samt förutbetalda licensavgifter och konsulttjänster.
66
2014-12-31
2013-12-31
Uppbörd
Ingående balans
Redovisat mot inkomsttitel
Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde
Skuld som avser uppbörd *
-980 733
-2 232 996
1 654 102
-1 559 627
-700 773
-2 131 228
1 851 268
-980 733
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag
Anslagsmedel som tillförts räntekonto
Återbetalning av anslagsmedel
Skuld avseende anslag i räntebärande flöde **
-16 456
1 766 073
-1 800 503
0
-50 886
-67 519
1 796 451
-1 759 361
13 972
-16 456
24 194
-5 255
18 939
27 180
-2 986
24 194
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto
Ingående balans
Inbetalningar i icke räntebärande flöde
Utbetalningar i icke räntebärande flöde
Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar
Övriga fordringar på statens centralkonto
0
6 619 424
-4 965 322
-1 654 102
0
0
6 670 935
-4 819 667
-1 851 268
0
Summa Avräkning med statsverket
-1 591 573
-972 995
Noter
20 Avräkning med statsverket
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag
Ingående balans
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag
* Ett stort enskilt tullärende är redovisat mot inkomsttitel 2014 (se not 38). Ärendet avser utmätta medel från
skattekontot i december som ska utbetalas från Skatteverket till Kronofogden 2015 (se not 16).
** Skuld avseende anslag i räntebärande flöde är högre än utgående anslagssparande (48 501 tkr), dels p.g.a. att
betaldag enligt regeringsbeslut avseende anslagsindragning (361 tkr) infaller 2015, och dels p.g.a. att betalning
av omdisponerade anslag (698 tkr samt 1 326 tkr) sker 2015.
21 Kassa och bank
Behållning räntekonto i RGK
Deponerade medel i svensk valuta
Klienters bankmedel
Bank övriga konton
22 Statskapital
Finansiering av konst från Statens konstråd.
67
203 556
386 152
424 016
34 180
1 047 903
187 051
393 289
432 021
153
1 012 514
246
266
2014-12-31
2013-12-31
245 250
39 427
284 676
240 426
4 824
245 250
-370
846
284 200
284 676
460
1 690
243 100
245 250
Balanserad
Kapitalkapitalförändring
förändring enligt resultatuppbörd
räkningen
Summa
Noter
23 Balanserad kapitalförändring
Ingående balans (exkl. föregående års kapitalförändring)
Föregående års kapitalförändring
Utgående balans
Specifikation av balanserad kapitalförändring
- tjänsteexport
- administration av ålderspension
- uppbörd
Summa
24 Förändring av myndighetskapitalet
StatsBalanserad
kapital kapitalförändring
avgiftsbelagd
verksamhet
Utgående balans 2013
Ingående balans 2014
Föregående års kapitalförändring
Årets kapitalförändring
Summa årets kapitalförändring
Utgående balans 2014
266
266
-20
-20
246
25 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Ingående avsättning
Årets pensionskostnad
Årets pensionsutbetalningar
Utgående avsättning
2 150
2 150
-1 673
243 100
243 100
41 100
476
284 200
39 427
39 427
-39 427
112 971
112 971
112 971
284 942
284 942
0
112 951
112 951
397 893
6 201
3 420
-3 646
5 975
8 776
2 229
-4 804
6 201
Värdet av pensionsförpliktelserna som fastställts av SPV per 2014-12-31, uppräknat med särskild löneskatt, har
minskat med 567 tkr jämfört med 2013-12-31. De förmåner myndigheten beviljat, och som ännu inte ingår i SPV:s
fastställda värde, står för en ökning motsvarande 340 tkr.
26 Övriga avsättningar
Engångspremier
Ingående avsättning engångspremier
Årets kostnad för engångspremier
Årets utbetalningar för engångspremier
15 534
13 140
0
-703
703
0
0
762
-762
0
Engångspremie för särskild pensionsersättning till personer som sagts upp betalas för den som fyllt 55 år men inte
61 år sista anställningsdagen.
Kompetensutvecklings- och kompetensväxlingsåtgärder
Ingående avsättning för kompetensutveckling/ -växling
Årets förändring för kompetensutveckling/ -växling
13 140
2 394
15 534
7 020
6 120
13 140
Avsättningen till lokalt omställningsarbete sker för kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder eller
andra ändamål som lokala parter har enats om. Av avsatta medel bedöms ca 200 tkr användas under det närmast
följande räkenskapsåret.
68
Noter
27 Lån i Riksgäldskontoret
Ingående låneskuld
Årets upptagna lån *
Årets amorteringar *
Utgående låneskuld
2014-12-31
2013-12-31
181 945
63 049
-74 410
170 583
203 683
53 723
-75 462
181 945
* Myndigheten disponerar en låneram på 330 000 tkr. I låneramen ryms även kreditiv avseende pågående
egenutveckling av immateriella anläggningstillgångar.
28 Övriga krediter i Riksgäldskontoret
Kreditiv för egenutvecklade anläggningstillgångar
99 021
54 833
I samband med färdigställande av utvecklingsinsatser har 27 203 tkr (33 097 tkr) överförts till lån för
anläggningstillgångar.
Myndigheten har flera större pågående utvecklingsprojekt som under utvecklingsperioden finansieras med kreditiv
vilket förklarar ökningen jämfört mot föregående år.
29 Kortfristiga skulder till andra myndigheter
Avräkning indrivna uppbördsmedel Skatteverket *
Avräkning indrivna uppbördsmedel Brottsoffermyndigheten
Avräkning indrivna uppbördsmedel Försäkringskassan **
Arbetsgivaravgift
Mervärdesskatt
Övriga skulder till statliga myndigheter
Summa
258 157
647
23 920
20 223
14
296 562
754
27 234
19 983
80
20 352
323 314
49 964
394 576
* Avser av myndigheten indrivna medel i december som ska utbetalas till Skatteverket.
** Myndigheten har i dialog med ESV ändrat redovisningsprincip för Avräkning indrivna medel mot
Försäkringskassan, skulden ingår nu i den inomstatliga motpartsavstämningen. Jämförelsetalen har därför
justerats med 27 234 tkr i denna not samt i noten avseende övriga kortfristiga skulder.
Avräkning indrivna uppbördsmedel mot Skatteverket står för mer än halva skuldminskningen mot andra
myndigheter. Minskad leverantörsskuld mot Skatteverket är den andra huvudsakliga anledningen till
skuldminskningen.
30 Övriga kortfristiga skulder
Personalens källskatt
Avräkning indrivna uppbördsmedel *
Övrigt
Summa
17 365
5 482
17 522
5 836
2 452
25 299
136
23 494
* Posten visar aktuellt saldo på avräkningskonto avseende ofördelade medel för a-mål och varierar beroende på
antalet arbetsdagar/helgdagar i anslutning till årsskiftet.
Myndigheten har i dialog med ESV ändrat redovisningsprincip för Avräkning indrivna medel mot
Försäkringskassan, skulden ingår nu i den inomstatliga motpartsavstämningen. Jämförelsetalen har därför justerats
med 27 234 tkr i denna not samt i noten avseende kortfristiga skulder till andra myndigheter.
69
Noter
31 Depositioner
Klientmedel
Deponerade medel
Summa
2014-12-31
2013-12-31
367 806
414 196
782 002
381 912
390 443
772 355
Saldot på klientmedel avser inbetalda medel som ännu inte hunnit betalas ut till borgenär (motsvarande).
Saldot kan variera beroende på antalet arbetsdagar/helgdagar i anslutning till årsskiftet.
Deponerade medel avser vid bokslutstidpunkten inbetalda medel (t.ex. försäljningslikvider och utmätta
belopp som inväntar besked om lagakraft) och återspeglar inte någon volymminskning eller -ökning i
verksamheten. Av deponerade medel bedöms 152 072 tkr (37 %) regleras efter mer än 12 månader
(97 600 tkr, 25 %). Ökningen beror på kvarstadsärenden motsvarande ca 90 000 tkr samt överklagade
utmätningar som tar lång tid innan de blir avgjorda.
32 Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader, inomstatliga *
Semesterlöner, löner och arvoden inkl. sociala avgifter
Övriga upplupna kostnader, utomstatliga *
Oförbrukade bidrag från icke statliga organisationer
Summa
1 232
86 254
7 793
0
95 278
6 353
95 890
15 131
0
117 374
* Avser framförallt konsult- samt delgivningskostnader.
Redovisning mot anslag
33 UO22 1:11 Trängselskatt i Stockholm
UO22 1:14 Trängselskatt i Göteborg
Modellen för kostnadsberäkning baseras på antalet mål där gäldenärer restförts med enbart trängselskatt. Då
antalet sådana mål är betydligt lägre än prognosticerat har detta inneburit lägre anslagsbelastning. Under 2015
kommer beräkningsmodellen att ses över.
34 Anslagsredovisning utgående överföringsbelopp - anslagssparande
Utgående anslagssparande (48 501 tkr) är lägre än skulden avseende anslag i räntebärande flöde (50 886 tkr),
dels p.g.a. att betaldag enligt regeringsbeslut avseende anslagsindragning (361 tkr) infaller 2015, och dels
p.g.a. att betalning av omdisponerade anslag (698 tkr samt 1 326 tkr) sker 2015, se även not 20.
Redovisning mot inkomsttitel
35 Dröjsmålsränta
Se vidare not 38 avseende enskilt tullärende.
36 Grundavgift, allmänna mål
Vid övergången till en ny modell för värdereglering av grundavgifter allmänna mål 2013 uppstod en
engångseffekt som bokfördes mot inkomsttitel. Effekten motsvarar en bokföringsmässig intäkt motsvarande
281 170 tkr.
37 Avgifter hos Kronofogdemyndigheten
Avgifter hos Kronofogden, redovisat mot inkomsttitel
Beräknade avgifter hos Kronofogden enligt regleringsbrev
I 2013 års avgifter ingår 281 mnkr avseende ändrad princip för värdereglering.
70
2014-01-012014-12-31
1 501 313
1 385 000
2013-01-012013-12-31
1 710 654
1 209 250
2014-12-31
Noter
2013-12-31
38 Inkomsttitel 2811 178 Övriga inkomster (Tull- och andra införselavgifter)
I posten ingår indriven tullavgift i ett enskilt ärende motsvarande 475 761 tkr. Samtidigt drevs dröjsmålsränta
in i samma ärende med 19 544 tkr. Beloppet för 2013 är också ovanligt högt, det året drevs tullavgift i ett
enskilt ärende in på motsvarande 147 400 tkr.
Finansieringsanalys
39 Finansieringsanalys, kostnader
Kostnader enligt resultaträkningen
Justeringar
Avskrivningar
Realisationsförluster
Förändring av avsättningar för pensioner
Förändring av avsättningar till engångspremier
Förändring av avsättningar till kompetens-utveckling/växling
Kostnader enligt finansieringsanalysen
2014-01-012014-12-31
2013-01-012013-12-31
-1 787 621
-1 820 761
73 881
483
-226
0
2 394
-1 711 090
74 313
981
-2 575
0
6 120
-1 741 922
22 114
22 074
-95
22 019
-333
21 740
40 Finansieringsanalys, intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen
Justeringar
Realisationsvinster
Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt finansieringsanalysen
41 Ökning (-) av kortfristiga fordringar
Se vidare not 20 och 38 avseende enskilt tullärende.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro i procent
Totalt
Andel av total sjukfrånvaro som avser långtidssjuka (60 dagar eller mer)
Kvinnor
Män
<=29 år
30-49 år
>=50 år
71
2014
4,5
50,0
2013
4,0
47,2
2012
3,7
43,5
5,4
2,7
4,6
4,2
5,0
4,6
2,8
3,4
3,4
4,9
4,2
2,9
2,9
3,2
3,9
Sammanställning väsentliga uppgifter
(mnkr om inte annat anges)
2014
2013
2012
2011
2010
Låneram i Riksgälden (RGK)
Beviljad
Utnyttjad
- Varav lån i RGK
- Varav anskaffning av anläggningstillgångar där
lån inte har tagits upp
330
270
270
0
330
263
237
26
330
248
234
14
300
223
211
12
270
221
221
Beviljad kontokredit hos RGK
Maximalt utnyttjad kontokredit
178
0
178
0
176
0
173
0
171
52
Räntekostnader och ränteintäkter på räntekontot
Räntekostnader
Ränteintäkter
0
0,74
0,04
1,93
0
2,88
0
2,22
0,02
0,20
22
9
22
10
21
12
21
12
25
19
1 501
1 385
1 711
1 209
1 365
1 209
1 386
1 209
1 389
1 020
Anslagskredit
Beviljad anslagskredit
Utnyttjad anslagskredit
54
0
53
0
53
0
52
0
68
11
Anslagssparande
49
16
67,5
51,6
0,2
2 058
2 358
2 063
2 261
2 045
2 127
1 976
2 209
2 013
2 230
832
846
809
818
794
Årets kapitalförändring (tkr)
112 971
39 427
4 824
247 298
45 501
Balanserad kapitalförändring (tkr)
284 676
245 250
240 426
671 351
625 850
Avgiftsintäkter för egen disposition
Beräknat belopp i regleringsbrevet
Avgiftsintäkter som ej disponeras
Avgifter vid Kronofogden
Beräknat belopp i regleringsbrevet
Antalet årsarbetskrafter och medelantalet
anställda
Årsarbetskrafter
Medeltalet anställda
Driftkostnad per årsarbetskraft (tkr)
72
Ersättningar till Kronofogdens insynsråd (kr)
Utbetalning av skattepliktiga ersättningar och andra förmåner till ledamöter och ledande befattningshavare under
2014 samt redovisning av dessas uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter och
uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Kronofogdens insynsråd
Lön/arvode (kr)
1 297 517
Boel Magnusson
Olof Moberg
Eva Nordqvist
Lena Nordqvist
Ulrika Hansson
Ingen ersättning
9 000
Ingen ersättning
7 500
Ingen ersättning
Ulf Holm
Vilhelm Nordenanckar
Jessika Roswall
6 000
Ingen ersättning
7 650
Claes Månsson
Ingen ersättning
Claes G Hansson
Ledande befattningshavare
Erica Wass, bitr.
rikskronofogde
Förmån
13 932
980 557
11 580
73
Ledamot i andra styrelser etc.
Arbetsgivarverket
Tullverket
Anställningsnämnden för den nya
Polismyndigheten
Kåpan Pensioner
Inga övriga styrelseuppdrag
Domstolsverket
Näringslivets regelnämnd
Riksrevisionens parlamentariska råd
Avgick oktober 2014
Advokat Jessika Vilhelmsson AB
Ceders Advokatbyrå AB
Enköpings Hyresbostäder AB
Advokat Claes Månsson AB
Svensk Inkasso Medlemsservice AB
Advokat Claes G Hansson AB
Bogesunds Utvecklings AB
Eliten Utvecklings AB
Gränden & Gatans Bostads AB
HåPe Boendeutveckling AB
Miljöfastigheter i Jönköping AB
Rotebyggaren ETT AB
Rotebyggaren TVÅ AB
Rotebyggaren TRE AB
Rotebyggaren FYRA AB
Sjöfartsverket
Årsredovisningens undertecknande
I enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag överlämnar
Kronofogdemyndigheten årsredovisningen för budgetåret 2014.
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader,
intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Jag bedömer vidare att den interna styrningen och
kontrollen vid myndigheten är betryggande.
Sundbyberg, 18 februari 2015
Rikskronofogde
74
Kundservice: 0771-73 73 00
www.kronofogden.se
KFM 964 utgåva 7. Tryck: Lenanders Grafiska AB, 2015

ÅR 2014 Master

Transcription

Similar documents

~ Kronofogden Underrättelse

Efter fakturans förfallodag 20150125

Bestrid bluffakturor

Nyheter

Välkommen (på svenska) - Kvinnojouren Stina i Järfälla

Lindorff_Klokboken_2014_lores

Medlemsinformation Tiden går fort och nu är det dags för ett