Årsredovisning 2014

Transcription

Årsredovisning 2014

Årsredovisning Orust kommun 2014
Årsredovisning
2014
1
Orust kommuns årsredovisning 2014
Årsredovisning 2014
Välkommen att ta del av Orust kommuns årsredovisning för 2014. Årsredovisningen upprättas av kommunstyrelsen
och överlämnas till kommunfullmäktige för godkännande.
Årsredovisningen inleds av den avgående och tillträdande kommunstyrelse ordförande samt kommunchefen som
sammanfattar året. Därefter följer förvaltningsberättelsen som innehåller en översikt över kommunens utveckling,
faktorer som påverkar den och andra väsentliga händelser. I förvaltningsberättelsen redovisas övergripande
målavstämning, sammanfattande finansiella analyser och personalredovisning. De finansiella rapporterna innehåller
dels en redogörelse för kommunens ekonomiska utfall, finansiering och ekonomiska ställning vid årets slut, men
även en sammanställd redovisning för koncernen där Stiftelsen Orustbostäder ingår. Årsredovisningen avslutas med
verksamhetsberättelser, vilka redogör för verksamheternas arbete och händelser under året, kommentarer till
budgetavvikelser samt ett urval av verksamhetens mål och nyckeltal.
Innehåll
Kommunstyrelsens ordförande sammanfattar året ........................................................................................... 2 Kommunchefen sammanfattar året ................................................................................................................... 4 Förvaltningsberättelse ................................................................................................................................... 5 Faktorer som påverkar vår utveckling ................................................................................................................ 6 Måluppfyllelse .................................................................................................................................................. 17 Finansiell analys kommunen ............................................................................................................................ 20 Finansiell analys koncernen .............................................................................................................................. 24 Personalredovisning ......................................................................................................................................... 26 Räkenskaper ............................................................................................................................................... 28 Resultaträkning ................................................................................................................................................ 29 Kassaflödesanalys ............................................................................................................................................ 30 Balansräkning ................................................................................................................................................... 31 Noter kommunen ............................................................................................................................................. 32 Redovisningsmodell .......................................................................................................................................... 34 Redovisningsprinciper....................................................................................................................................... 34 Driftsredovisning kommunen ........................................................................................................................... 37 Investeringsredovisning kommunen ................................................................................................................. 39 Noter koncernen ............................................................................................................................................... 42 Verksamhetsberättelser .............................................................................................................................. 44 Kommunens organisation ................................................................................................................................ 45 Politisk verksamhet och revision ...................................................................................................................... 46 Överförmyndarnämnden .................................................................................................................................. 47 Kommunstyrelseförvaltningens stab ................................................................................................................ 48 Förvaltningsområde lärande ............................................................................................................................ 51 Förvaltningsområde omsorg ............................................................................................................................ 57 Förvaltningsområde samhällsutveckling .......................................................................................................... 63 Miljö‐ och byggnadsnämnden .......................................................................................................................... 68 Vatten och avlopp ............................................................................................................................................ 72 Renhållning ....................................................................................................................................................... 75 Fjärrvärmeverk ................................................................................................................................................. 77 Omslagsbild: Ängås skola år f-3
2
Kommunstyrelsens ordförande sammanfattar året
Ett år med flera val
Nu är det dags att summera mitt sista år som
kommunalråd.
År 2014 utropades i Sverige till supervalåret och de
två valen satte prägel på året. Det politiska arbetet var
intensivt under hela året både med val och med det
löpande arbetet. Den lokala politiken är av högsta
intresse för allmänheten. Under året startade webbsändningar av kommunfullmäktiges sammanträden
och många väljer att se sammanträdena antingen i
direktsändning eller i efterhand. Dessutom är det
många som klickar in på vår webb och läser om det
politiska arbetet som beslut, kallelser med mera.
Andra goda kontaktytor med våra väljare är
exempelvis Träffpunktsmöten som hålls på olika
platser i kommunen.
Vi samverkar i många olika organisationer. I Södra
Bohuslän turism AB arbetar kommuner tillsammans
med näringslivet för att öka antalet besökare till
Bohuslän. Omsättningen från turismen ökade 2013
och med tanke på den fina våren och en riktig varm
sommar kommer nog siffrorna för 2014 att vara
positiva. Vi samverkar med Tjörn och Stenungsunds
kommuner (STO) inom flera olika områden som
konsumentrådgivning, energirådgivning med mera.
Det hände mycket på det kulturella området med
bland annat besök i Mollösund av ångaren Bohuslän
som var ute på sitt 100-årsjubileum. Orustdagen i juni
lockade stor publik och Peter LeMarc tog emot
Orusts Stora Evert Taubepris.
Det går inte att sammanfatta året utan att nämna
Henåns skola. Under hela året arbetade vi intensivt
med både juridiska frågor och planläggning som lade
grunden till att det praktiska arbetet för att återställa
skolan kan komma igång våren 2015. Kostnaderna
för Henåns skola, tillsammans med ökade kostnader
för omsorg, gör att vi tyvärr summerar sista raden till
minus 25,3 miljoner kronor.
Vår organisation, politiker som tjänstemän, arbetar
hårt och vi har viljan att utveckla Orust. Jag vill
avsluta med att tacka för många intressanta och
spännande år i kommunalpolitiken samt önska mina
efterträdare lycka till.
Framåt uppåt
Vi står i dörröppningen av en ny mandatperiod. Från
och med årsskiftet blir jag kommunalråd och jag ser
fram emot fyra år där vi tar rejäla kliv framåt och
uppåt.
För att vi ska bli en framgångsrik kommun måste vi
arbeta intensivt med interna förbättringar och skapa
en ökad dialog med dem som använder våra
kommunala tjänster.
Vi måste få igång fler byggprojekt som ger fler
bostäder. Det gäller både lägenheter och villor. Vi
bygger om, till och renoverar skolor och förskolor i
Henån, Varekil och Svanesund.
Båten havet och miljön är tre ord som är starkt
förknippat med Orust. Därför ska vi fortsätta vårt
strategiska arbete med miljöfrågor som renare hav
och en förnuftig användning av mark och luft.
Orust är ledande i Sverige när det gäller solceller och
solenergi, men vi kan bli bättre inom fler områden.
Undersökningar görs under senvintern 2015 för att
utreda förutsättningar för strömmande energi i havet,
under samma period testas el-bussar i linjetrafik.
Båten och havet symboliserar både fritid och arbete.
Vi behöver förstärka förutsättningarna för nya
företag att etablera sig och växa genom samverkan
med näringslivet. Etablerade näringar, till exempel
inom marina sektorn liksom turismen behöver också
ges förutsättningar för att utvecklas
Vi deltar i flera viktiga nätverk som turism via vårt
turistbolag och vi utreder hur STO-kommunerna kan
få bättre infrastruktur i samverkansprojektet
Nordvästsvenska initiativet. Vi samverkar också i
kommunalförbundet Fyrbodal i frågor som
utbildning och samhällsutveckling. Denna samverkan
är nödvändig för att få Orust att växa.
Jag kommer också att arbeta för en ökad
medborgardialog. Vi ska bli bättre på att leverera
service och ha ett bra bemötande. Vi har goda
förutsättningar för att skapa en positiv utveckling,
öka befolkningen och antal besökare till vår kommun.
Nu är det upp till oss att dra nytta av dem.
Kerstin Gadde (s)
Lars-Åke Gustavsson (-)
3
Kerstin Gadde (S) och Lars-Åke Gustavsson (-)
Kommunchefen sammanfattar året
När jag sammanfattar ännu ett år som kommunchef i
Orust, så slås jag över hur mycket spännande som
händer i våra verksamheter. Tempot är högt och
viljan till förbättringar är stor i organisationen. Ett val
är avklarat med en ny politisk majoritet som resultat.
En hel del av det övergripande arbetet har handlat
om att skapa tydligare strukturer och
ansvarsområden, att lyfta fram kvalitetsarbetet och
utveckla ledarskapet. Vi lägger ett stort arbete på att
få ekonomin i balans.
Under hösten fick jag i uppdrag att förbereda en
visionsprocess som ska genomföras under 2015 och
som ska leda fram till en politiskt beslutad vision.
Albert Einstein har uttryckt att; ”en vision utan
verkställighet är en hallucination”. Vår kommande
vision ska inte bli en hägring i öknen. Den ska leda till
mål och handlingsplaner som inspirerar och
engagerar. En viktig del i vårt arbete är stärka våra
chefer och medarbetare i att bli ännu tryggare i att
leda och utveckla – att verkställa genom att pröva
nytt och utmana oss själva.
Under året har våra chefer genomgått utbildning i
Utvecklande Ledarskap – UL. Nästa steg sker under
våren 2015 då UL ska implementeras i vardagen i hela
organisationen. Cheferna får också ytterligare insatser
och handledning i att utveckla sitt ledarskap.
Kommunen blev i november medlem i EU-nätverket
Sweden Emilia Romagna Network – SERN. Genom
detta får vi möjlighet till projektsamarbeten och
erfarenhetsutbyten inom ett flertal områden såsom
lokal och regional utveckling, välfärd, utbildning,
miljö, entreprenörskap med flera.
Ett livskraftigt och brett näringsliv är avgörande för
en positiv utveckling av kommunen, såsom fler
företag, arbetstillfällen och en positiv
befolkningsutveckling. Det är glädjande att flera
processer som har i syfte att stärka näringslivet på
Jan Eriksson, kommunchef
Orust initierades under året. Här följer några
exempel.
 För att förbättra och konkretisera
samarbetet mellan Orust kommun och
företagen så inleddes uppdraget med att ta
fram en näringslivsstrategi under våren.
Detta ska ske i samverkan med företagarna.
Målet är att strategin ska beslutas av
fullmäktige under hösten 2015.

En viktig faktor för näringslivet är bra
infrastruktur och goda kommunikationer.
Detta är också orsaken till att
Nordvästsvenska Initiativet bildades under
2014. Företagare, politiker och tjänstemän i
Stenungsund, Tjörn och Orust kommuner
har efter initiativ från företagarna gått
samman för att kunna driva en mer kraftfull
påverkan gentemot andra myndigheter och
organisationer som hanterar och beslutar
om hur infrastrukturen utvecklas.

Handlingsplanen ”Ett enat Bohuslän”
innebär att Bohusläns kommuner,
Turistrådet Västsverige och
turistorganisationer går samman för att
bidra till att stärka besöksnäringens
utveckling. Planen pekar tydligt ut ansvar
och åtaganden för samtliga parter.
Det är ett angenämt uppdrag att få vara kommunchef
i Orust, med så många kunniga och engagerade
medarbetare som varje dag gör ett utmärkt jobb för
de vi är till för - medborgarna. Vi har en del tuffa och
samtidigt spännande utmaningar framför oss i vårt
fortsatta gemensamma arbete med att göra Orust till
en attraktiv plats att bo, leva och arbeta i. Och jag är
tacksam över att få vara en del av det.
4
Förvaltningsberättelse
5
Ångaren Bohuslän firade 100 år och anlöpte ångbåtsbryggan i Mollösund den 27 juni 2014.
Faktorer som påverkar vår utveckling
Ekonomi
Efter en stark avslutning på fjolåret utvecklades
svensk ekonomi förhållandevis svagt 2014. Det
främsta skälet var en fortsatt svag internationell
utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av
svensk export.
Internationell konjunktur i otakt
Samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien
ligger kring 3 procent är tillväxten i euroländerna
fortsatt mycket svag. I USA, Storbritannien och
Tyskland backade arbetslösheten till mer normala
nivåer. I euroområdet som helhet ligger
arbetslösheten för närvarande strax under 12 procent.
Innan finanskrisen var arbetslösheten ungefär 7,5
procent.
I Storbritannien, som är en viktig svensk
exportmarknad har den ekonomiska utvecklingen
varit förvånansvärt stark. I våra nordiska grannländer
har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i
motsatt riktning. I Finland backade BNP med
närmare 1,5 procent samtidigt som BNP i Danmark
bara växte marginellt. Även i Norge försvagades
tillväxten något, men låg ändå på 2 procent. Från
2015 förväntas tillväxten i Danmark och Finland
succesivt förbättras. Euroområdet lider av alltför låg
inhemsk efterfrågan – offentlig konsumtion växer
bara marginellt, privat konsumtion med under en
procent och trots tillgång till kapital och låga räntor
växer investeringarna med bara drygt en procent. Den
osäkerhet som råder om det ekonomiska läget och
den framtidstro som verkar saknas håller inte bara
tillbaka hushållens konsumtion utan även företagens
investeringsvilja, detta trots den mycket expansiva
penningpolitiken.
Svensk ekonomi
Sysselsättningen och arbetade timmar fortsatte att öka
i god takt. Även arbetskraften växer snabbt, vilket
innebär att arbetslösheten envist ligger kvar på nästan
8 procent. I denna spretiga bild klarar sig
skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala
ökningar runt 2 procent 2014 och 2015. Främst tack
vare ökningen av antalet arbetade timmar, men den
för kommunsektorn gynnsamma priseffekten och en
relativt liten ökning av grundavdraget spelar också
roll.
År 2014 gav utrikeshandeln inte det bidrag till
återhämtningen av svensk ekonomi som man hade
hoppats. Även 2015 ser ut att bli ett år med svag
export. Även importen hålls tillbaka. Men det finns
också positiva indikationer. Omdömet om nivån på
orderstocken i tillverkningsindustrin är relativt gott,
dock inte högre än ett normalår före finanskrisen.
utvecklats mycket gynnsamt sedan mitten av 2000talet. Mellan 2005 och 2013 växte hushållens reala
disponibla inkomster med i genomsnitt 3,2 procent
per år. Under samma period ökade hushållens
konsumtionsutgifter med endast 1,9 procent i
genomsnitt per år. Hushållens sparande steg därmed
mycket kraftigt. SKLs bedömning är att
konsumtionen ökar något snabbare än inkomsterna
2015 och att sparkvoten sjunker något.
Kommunernas ekonomi
Trots att resultatnivån varit god i kommunerna under
de senaste åren brottas ändå en del kommuner med
negativa resultat. De senaste fyra åren har i
genomsnitt 25 kommuner legat under nollan. På
motsvarande sätt har 160 kommuner haft ett resultat
som överstigit 2 procent av skatter och bidrag.
Kommunerna står inför ett antal utmaningar de
kommande åren. Anpassningsbehov som följer av en
befolkning som blir äldre, stora investeringsbehov
och svårigheter att leva upp till de krav som följer av
statliga reformer. Asyl- och flyktingmottagandet är i
grunden ett statligt ansvar och kommunernas
åtaganden ska därför finansieras av statliga
ersättningar. I vissa fall saknar insatserna en
motsvarande ersättning. I andra fall, där ersättningar
finns, ersätts inte merkostnader. När kommunerna
har ett större mottagande blir luckorna i
ersättningssystemet tydligare.
För de flesta kommunerna innebar de demografiska
förändringarna ökade resursbehov med ungefär 0,5
procent per år under de senaste tio åren. Under åren
2013-2014 ökar det mer och förväntas de kommande
fem åren att bli 1,2-1,3 procent per år. Det är inom
grundskola, förskola och hemtjänst som kostnaderna
förväntas öka rejält. Inom hemtjänsten upplever
främst kommuner i glesbefolkad region (75 procent)
ett stort tryck. Som en följd av ökade behov och
uteblivna tillfälliga statliga tillskott minskar resultaten
kraftigt i kommunerna 2014 och ytterligare något
2015.
Orust kommuns ekonomi
För andra året i rad redovisade kommunen ett
negativt resultat. Underskottet uppgick till minus 25,3
miljoner kronor. Nämndernas verksamheter hade en
negativ budgetavvikelse på minus 65,1 miljoner
kronor. Åtgärder och merkostnader för att Henåns
skola inte var i bruk uppgick till minus 26,9 miljoner
kronor mot budget och förvaltningsområde omsorg
redovisade ett utfall på minus 28,6 miljoner kronor
mot budget.
Nettoinvesteringarna uppgick till 123,6 miljoner
kronor. Bland de större investeringarna kan nämnas
Ängås, Varekils och Henåns skola.
Den privata konsumtionen utvecklades svagare i
slutet av året än beräknat. Hushållens inkomster har
6
Resultatet för koncernen uppgick till minus 17,8
miljoner kronor. Det var 17,4 miljoner kronor sämre
än föregående år (-0,4 mkr). Stiftelsen Orustbostäder
redovisade ett positivt resultat om 7,5 miljoner
kronor.
Orusts finansiella profil
Orusts finansiella utveckling jämfört med andra
kommuner i Västra Götalands och Hallands län (55
kommuner) mäts i den finansiella profilen som KFi
(kommunforskning i Väst) tar fram årligen. Den
finansiella profilen mäter hur kommunerna befinner
sig finansiellt och har utvecklats i förhållande till
varandra under åren 2011-2013. De fyra perspektiven
som mäts är lång- och kortsiktig handlingsberedskap,
riskförhållande samt kontroll över den finansiella
utvecklingen.
Den heldragna linjen i spindeldiagrammen intill visar
de olika poäng som kommunen fick för varje enskilt
nyckeltal respektive för de fyra sammanvägda axlarna.
Den streckade ringen i mitten visar trean i gruppen.
Ligger kommunen utanför den streckade ringen har
den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och
omvänt.
Vi har tre finansiella profiler för Orust kommun för
åren 2011-2013. Då kan vi översiktligt fastställa vilken
finansiell utveckling och ställning kommunen har i
förhållande till övriga kommuner i länen.
Orust uppvisade en klart svagare resultatutveckling
mellan åren 2011 och 2013 och ett klart svagare
resultat under 2013 jämfört med snittet i länen.
Kommunen hade 2013 det tredje svagaste resultatet i
länen.
Orust hade under åren 2011-2013 en total
investeringsvolym som var klart högre jämfört med
genomsnittet i länen. Bara åtta kommuner i de båda
länen investerade för mer under perioden.
Soliditeten beskriver hur kommunens långsiktiga
betalningsstyrka utvecklats. Orust hade 2013 en
soliditet som var svagare än snittet i länen. Soliditeten
inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild
löneskatt uppgick till minus 6 % för Orust jämfört
med genomsnittet som uppgick till 7 %.
Orust försämrade sina poäng i samtliga fyra
perspektiv i den finansiella profilen. Förklaringen till
detta var att poängen för följande nyckeltal
försvagades om man jämför 2011 med 2013:
 resultat före extraordinära poster
 genomsnittligt resultat under de tre senaste
åren
 skattefinansieringsgraden av investeringar
 soliditen
Mot detta ska ställas att endast nyckeltalet
kassalikviditet förbättrades. Övriga tre nyckeltal i
profilen var oförändrade vid en jämförelse mellan
första och sista året.
Trots skatteökning med 50 öre för 2013, redovisade
Orust ett negativt resultat. Kommunen ligger långt
ifrån vad som betraktas som god ekonomisk
hushållning och det finansiella läget är ansträngt.
7
Befolkningsutvecklingen
Vi hade 15 054 invånare i december. Det var 18
invånare fler än föregående år.
Det föddes några fler barn under året (119) jämfört
med föregående år (112). Fler invånare avled 2014
(169) än 2013 (134). Det som framförallt skiljer 2014
jämfört med 2013 var att det flyttade in fler invånare
än som flyttade från Orust.
Näringslivet
Totalt fanns det 2 026 registrerade företag i
kommunen vid årsskiftet, vilket är en ökning med 49
stycken sedan förra årsskiftet. Det startade 101 nya
företag under året (115 st 2013). Företagen är
fördelade på en mängd olika branscher. Jordbruk,
skogsbruk och fiske dominerar, troligen på grund av
att många äger jord- och/eller skogsfastighet. På
andra plats återfinns företag inom byggverksamheten.
Därefter finns företag inom handel och tillverkning.
Även företag med verksamhet inom juridik, ekonomi,
vetenskap och teknik är vanligt förekommande på
Orust.
Under året arrangerades sju frukostmöten för
företagare på ön. På det årliga frukostmötet i
samband med Öppna varv samlades närmare 80
personer för att bland annat lyssna till börsanalytikern
Peter Malmqvist.
Precis som andra kommuner utanför
storstadsregionerna har Orust en utflyttning av
ungdomar i åldern 18-24. Så har det varit under lång
tid eftersom många flyttar för studier eller arbete. Vår
utmaning är att locka tillbaka utflyttarna i ett senare
skede. I slutet av 80-talet och början av 90-talet
byggdes det mycket, vilket bidrog till hög inflyttning i
just den åldern.
Ett av kommunfullmäktiges prioriterade mål var att
öka andelen helårsboende. Målnivån var att antalet
invånare skulle vara 15 100 i slutet av 2014. Målet
nåddes inte, men viktigt arbete gjordes som beskrivs i
denna årsredovisning, för att främja inflyttningen och
bibehålla invånare.
I den senaste tillgängliga befolkningsprognosen för
Orust förväntas befolkningen minska under de
närmaste åren fram till år 2020, därefter vara
oförändrad eller möjligen öka under några år innan en
ny period av minskning åter väntas runt år 2030.
Befolkningsutveckling prognos 2012‐2032
Omställningskontoret+ är ett projekt som finns för
att öka tillväxten i näringslivet, bland 18 kommuner i
Västra Götaland. Projektet finansierades med
offentliga medel och startade i samband med SAAB:s
konkurs och pågick under åren 2012-2014. Flera av
våra företag har tagit del av
företagsutvecklingsinsatser och stöd vid ägarskiften.
Ett annat projekt som omställningskontoret drev
under hösten var utbildning av företagslotsar.
Projektet syftade till att ge olika befattningshavare i
kommunen kunskaper i vad företag behöver för olika
tillstånd, kunskap och information om. Fyra
medarbetare diplomerades efter utbildningen.
Företagarna delar varje år ut utmärkelsen Årets
företagare. I början av maj tilldelades Reine Josefsson
BK Invest utmärkelsen Årets företagare på Galan 14.
Galan är ett samarrangemang mellan kommunerna
Orust, Stenungsund, och Tjörn samt företagarna i de
tre kommunerna. Madelene Holmström och Erik
Lyräng, Bryggvingen och Lyröns Fisk & skaldjur
tilldelades på samma gala utmärkelsen årets unga
företagare.
Samspelet, ett spel där företagare och företrädare från
kommunen sett i olika situationer och måste ta
ställning till olika problem genomfördes.
Synpunkterna från speldagen tillsammans med de
punkter som togs fram för ett par år sedan i projektet
Förenkla helt enkelt ska arbetas in i ny
näringslivsstrategi.
Går det att utvinna elkraft ur strömmande vatten och
finns det förutsättningar i vattnet kring Orust? Orust
tillsammans med Fyrbodal och ett par andra
Bohuskommuner arbetar med frågan. Orust deltog i
ett stort symposium i Smögen där energifrågor var ett
genomgående tema. I slutet av året hölls ett möte
med Göteborgs universitet för att planera för
mätningar av strömförhållanden på ett par platser
utmed kusten.
8
Ombyggnaden av väg 160 mellan Säckebäck och
Varekil blir en viktig förutsättning för att snabbt och
säkert kunna pendla och köra söderut. Trafikverket
har på nytt skjutit fram byggstarten. Kommunen har
erbjudit sig att förskottera kostnaderna för att
ombyggnaden skulle kunna tidigareläggas. Orusts
Sparbank och Västra Götalandsregionen har erbjudit
sig att finansiera räntekostnaderna under
förskotteringen. Arbetet med vägen beräknas börja
först under 2017/2018.
Arbetsmarknaden
Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som
splittrad. Trots relativt svag tillväxt i Sverige har
sysselsättningen stått emot och utvecklats
överraskande bra. Samtidigt har antalet personer i
arbetskraften fortsatt att växa. Födda utanför Europa
svarar för ett betydande tillskott till arbetskraften och
sysselsättningen. På sikt är det naturligtvis bra om det
finns en efterfrågan i ekonomin som är tillräckligt hög
för att omvandla potentiellt sysselsatta till faktiskt
sysselsatta. På kort sikt har efterfrågan bara klarat av
att hålla arbetslösheten oförändrad, den har bitit sig
fast runt 8 procent på riksnivå.
Arbetsförmedlingen får in allt fler lediga jobb. Antalet
arbetslösa har minskat, främst bland personer med
korta inskrivningsperioder.
Arbetslösheten på Orust fortsatte att vara
förhållandevis låg även under 2014 (4,5 %) jämfört
med regionen (7,6 %) och riket (8,1 %). Anledningen
är stora arbetsplatser i närområdet samt
småskaligheten, nyföretagande och variationen på
näringslivet. För ungdomar i åldern 18-24 år var 7,8
% arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd.
Arbetslösheten bland unga var lägre än föregående år
och lägre jämfört med regionen (13,0 %) och riket
(14,8 %).
Andel arbetslösa december 2014 av arbetskraften
(öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd)
Ålder
Riket %
Västra Götalands
Orust %
län %
16-64 år
8,1 (8,7)
7,6 (8,3)
4,5 (4,9)
18-24 år
14,8 (17,2)
13,0 (15,6)
Siffrorna inom parantes är 2013 års siffror.
I Västra Götalands län var det sex kommuner som
hade lägre arbetslöshet än Orust i både åldern 16-64
år och ungdomar 18-24 år. Flertalet av kommunerna
återfinns inom vårt närområde. År 2014 var det några
fler kommuner som hade lägre arbetslöshet än oss
bland ungdomar jämfört med 2013.
Feriearbeten fyller en viktig funktion för en
fungerande arbetsmarknad konstaterade Sveriges
kommuner och landsting efter att kommunerna
lyckats skapa 78 000 feriearbeten åt ungdomar under
året (83 000 år 2013). Orust kommun anordnade 102
feriearbeten jämfört med 124 året innan. Det var färre
ungdomar som sökte praktikplats jämfört med
föregående år. Kommunen kunde erbjuda samtliga
ungdomar som sökte en plats.
7,8 (9,6)
Antal öppet
arbetslösa
206 (221)
Antal deltagare
i program
114 (135)
33 (34)
27 (40)
bekymrade över den knappa tillgången på utbildad
arbetskraft.
Andelen inskrivna arbetslösa som tillhör grupper med
svag ställning på arbetsmarknaden fortsätter att stiga,
från cirka 65 procent 2014 till närmare 75 procent
2016. En orsak är att det sker ett stort tillskott av
utrikes födda i arbetskraften. Migrationsverket
bedömer att antalet personer som beviljas
uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande
kommer att öka kraftigt under de närmaste åren. På
lite längre sikt innebär dock detta ett tillskott till
arbetskraften som är nödvändigt för att vi ska kunna
öka sysselsättning en.
Sveriges kommuner och landsting, SKL, räknar med
att efterfrågan i svensk ekonomi kommer att vara
tillräcklig för att arbetsmarknaden ska kunna vara i
konjunkturell balans vid mitten av år 2016.
Arbetslösheten sjunker då ned till 6,6 procent av
arbetslösheten. Arbetsförmedlingens prognos är mer
försiktig och spår en arbetslöshetsnivå på 7,9 procent
år 2015 och 7,7 procent år 2016.
Arbetsförmedlingens prognos visar att arbetsgivarna
ser positivt på de kommande åren, såväl privata som
offentliga aktörer. Många av jobben kommer inom
offentlig sektor. Dock är de offentliga arbetsgivarna
Feriepraktik Kaprifolgårdens kök sommaren 2014
9
Bostads- och verksamhetsmarknaden
Äganderätten av bostäder är en dominerande
boendeform på Orust. Det finns ett stort behov av
hyresrätter. Stiftelsen Orustbostäder har cirka 1 500
sökande i sin bostadskö.
Det är viktigt att bygga nya hyresrätter för att
stimulera inflyttningen till kommunen. Stiftelsen
Orustbostäder har som mål att hålla en
nybyggnadstakt på 10-30 lägenheter per år.
Boendesituationen %
Källa SABO och SCB år 2013
Småhus, äganderätt
Hyresrätter allmännyttan
Specialbostäder (student- och
äldreboende)
Hyresrätter övriga
Bostadsrätter
Kommunala
bostadsområden
Varekil, Tegen 4
Svanesund
Ellös, Husebybergen
Orust
riket
76
12
3
40
17
5
7
2
16
22
Tomter för
enbostadshus
20
1
19
Henån
Summa
40 tomter/hus
Kommunala
verksamhetsområden
Ellös, Slätthult
Varekil
Summa
Turismen
År 2013 var det 136 582 gästnätter för samtliga
kommersiella boendeformer (hotell, stugby,
vandrarhem och camping). Orust stod för cirka 28
procent av de totala antalet kommersiella gästnätter i
södra Bohuslän. Sommarmånaderna, juni-augusti stod
för cirka 62 procent av det totala antalet gästnätter på
Orust. På Orust omsatte turismen uppskattningsvis
919 miljoner kronor år 2013. Turismen skapade också
sysselsättning motsvarande 659 årsverken.
Sommarens väder bidrog till ännu en turistsäsong
med mycket besök. Någon utförlig statistik finns inte
ännu för året. Dock rapporteras det om 1 000 fler
resenärer till Käringön i juli jämfört med föregående
år. Turistbyrån hade något färre besök (26 613) än
året innan (26 870). Däremot var det fler besökare
som använde e-post (4 973) och turistsidorna på vår
webbplats var välbesökta.
I klara planer för privata aktörer finns cirka 220
bostadstomter, varav 70 stycken i Kungsviken, 110 i
Nösund, 11 i Tegen 3 i Varekil, 10 i centrala Ellös
och 20 i Kårehogen strax utanför Ellös. Tabellen
visar att kommnen erbjuder 40 bostadstomter för
enbostadshus och 7 tomter för flerbostadshus med
totalt cirka 150 lägenheter.
I pågående planer (både kommunala och privata)
finns cirka 650 bostäder planerade. De flesta av dessa
bostäder återfinns i Henån och Svanesund, men även
i Slussen, Säckebäck, Mollösund och Tuvesvik.
Kommunen erbjuder 21 verksamhetstomter för
företagare i Ellös och Varekil. Efterfrågan är för
tillfället inte stor på tomterna. I en jämförelse med
kranskommuner konstateras att priset på tomten,
läget och kommunikationer är avgörande faktorer för
efterfrågan. Våra grannkommuner har i flera fall både
ett lägre pris och ett bättre läge, vilket gör att
företagare väljer att etablera sig i dessa kommuner
istället för på Orust.
Tomter för
flerbostadshus
1 tomt, ca 8 lägenheter
4 tomter, tot minst 100
lägenheter
2 tomter, totalt ca 40
lägenheter
7 tomter med ca 150
lägenheter
Tomter
13
8
21
Försäljning
Pågår
Pågår
Pågår
Påbörjas 2015
Försäljning
Pågår
Pågår
Det kom betydligt fler fransmän på besök än tidigare
år. Anledningen torde vara att kriminalberättelserna
om Fjällbacka har blivit populära i Frankrike.
Förfrågningar om båtturer och även att hyra en egen
liten motorbåt var många. Behovet av ställplatser är
tydligt. Friluftsliv och fiske lockar många besökare.
Det var även ett stort intresse av pilgrimsleden.
Turistbyråns cykeluthyrning var mer bokad än året
före. I framtiden finns det potential att hyra ut fler
cyklar.
Årets turistföretagare som utses av Södra Bohuslän
Turism AB blev Gun-Britt Svensson och Rolf
Arvidsson från Göksäter.
Orust antog tillsammans med övriga kommuner i
Bohuslän ett gemensamt dokument, ”Ett enat
Bohuslän”. Omsättningen i turistbranschen ska
fördubblas till och med år 2020. Bohuslän är ett av de
10
prioriterade områdena som regeringen pekat ut. För
att klara målet har Bohusläns kommuner gått samman
i ett enat Bohuslän.
Vårt turistbolag Södra Bohuslän Turism AB står för
mycket av de marknadsföringsinsatser som sker i
området. Under 2014 har några områden speciellt
lyfts fram som outdoor activities och skaldjur.
Kommunen hade en stor roll i evenemanget Öppna
Varv genom att ordna ett antal bryggor så att
mässområdet i Ellös kunde ta fler båtar. Årets mässa
var en succé med över 20 000 besökare.
I juni anlöpte ångaren Bohuslän Mollösund som ett
led i ångarens 100-jubileum. Inbjudna gäster från
bland annat föreningslivet deltog under båtfärden.
På Orustdagen delades Orusts Stora Evert Taubepris
ut, inför cirka 1 000 besökare. Årets pristagare blev
Peter LeMarc. En populär pristagare som skapade
uppmärksamhet i bland annat media landet runt.
Pristagaren presenterades på TUR-mässan några
månader tidigare. Priset är instiftat av kommunen och
Orusts Sparbank i samverkan med Taubespelen.
Prissumman delas ut till en lyriker som skriver i
Taubes anda.
Peter Le Marc tog emot Orusts stora Evert Taubes pris. Hans
Pernevik kommunfullmäktiges ordförande och Birgitta
Pettersson Orusts Sparbank.
Kommunens webbplats är välbesökt. Under 2014 var
det omkring 920 000 sidvisningar. Av dessa har
startsidan visats drygt 240 000 gånger. Webbplatsen
hade förutom svenska besökare, 3 150 norska
besökare, 1 875 tyska besökare, 1 054 danska
besökare och 880 besökare från USA. Våra utländska
besökare tyder på att webbplatsen inte bara riktar sig
till kommunens invånare utan även är en viktig
informationskanal inom turismen.
Folkhälsan
En god hälsa är en rättighet för alla. En god hälsa för
hela befolkningen är också en tillgång för samhället
och bidrar till en socialt hållbar utveckling och
ekonomisk tillväxt. Folkhälsoarbete är långsiktigt och
utgår från vår folkhälsopolitiska policy. Målet är att
jämna ut de skillnader som finns i befolkningens hälsa
och att invånarna ska kunna leva ett gott liv. Därför
är det också intressant att se på vilka skillnader det
finns mellan olika grupper.
Det görs olika undersökningar för att ta reda på hur
hälsan är i kommunerna och i riket. Bland annat så är
det färre andel barn på Orust som lever i ekonomiskt
utsatta familjer än i Västra Götaland. Andelen äldre
som lever i ekonomisk utsatthet har sjunkit i
jämförelse med förra mätningen 2009. Andelen som
förvärvsarbetar var 82 % och 33 % av befolkningen
hade eftergymnasial utbildning.
När Orustbon själv får uppskatta sitt allmänna
hälsotillstånd säger 68 % att det är gott. Det är i stort
oförändrat sedan förra mätningen men under rikets
värde på 73 %. Andelen kvinnor som säger sig ha ett
bra hälsotillstånd ökade något och andelen män
minskade något jämfört med mätningen 2009.
De som tycker sig ha ett nedsatt psykiskt
välbefinnande ökade bland männen men minskade
bland kvinnorna och var totalt 12 % vilket är under
riksgenomsnittet. Medellivslängden på Orust ökade
för både kvinnor och män och var 83,9 år för
kvinnorna och 81 år för männen år 2014.
Andra områden som undersöks är fetma där det skett
en ökning, främst bland kvinnor. Glädjande är att
antalet med riskkonsumtion av alkohol minskade
liksom de som rökar varje dag. Däremot är det fler
äldre känner sig ensamma och 24 % av kvinnorna
avstår från att gå ut ensamma. Allt det här och
mycket mer finns att läsa i Öppna jämförelser om
folkhälsa.
Under året firade FN:s konvention om barnets
rättigheter 25 år. På Orust genomfördes projekten
Kärleken är fri och Kulturplaneterna. Många deltog
som bland annat Rädda barnen, Tjejjouren Väst,
Kultur i Väst, Män för Jämställdhet och Mötesplats
Simone.
Rätten till kultur och fritid för alla hade projektet
Kulturcentrum Väst i fokus. Projektet riktade sig till
personer med intellektuella funktionsnedsättningar
och var 16 år och äldre. Här samverkade
Studieförbundet Vuxenskolan Väst, Allmänna
arvsfonden och kommunerna Stenungsund, Tjörn
och Orust.
Ren träning är en ny strategi i arbetet mot narkotika
och dopning. Insatsen kan liknas vid "Morsor och
farsor på stan” och 18 ambassadörer utbildades inom
Anabola Androgena Steroider, narkotika, sexuella
övergrepp, kosttillskott samt bemötande (AAS).
Samtliga gym i kommunen anslöts till konceptet Ren
Träning.
Under hösten startade ett samarbete mellan Orust,
Stenungsund och Tjörn för att göra gemensamma
satsningar för att förebygga skadegörelser,
trafikolyckor och droganvändning. Målgruppen var
motorburna ungdomar i åldrarna 16-22 år.
11
Miljön
Ett allt större tryck för att använda vår kust och vårt
hav visar tydligt att vi måste bli bättre på att
samordna alla organisationer och resurser för att
bevara våra tillgångar. Det finns ett tryck att vilja
exploatera boende och verksamheter vid kusten och
havet
Under senare år har det tagits en rad initiativ inom
både EU och på nationell nivå för att åstadkomma en
bättre styrning av samhällets påverkan på kust- och
havsmiljön. Bland annat har vi nu en ny
vattenförvaltning, havsförvaltning och havsplanering.
Under våren 2015 kommer olika program att
presenteras som exempelvis för havsplanering och
åtgärder för bättre havsmiljö.
Förändringar i den statliga förvaltningen när det gäller
havsfrågor innebär att vi på lokal och regional nivå
behöver se över våra samarbetsformer. Våra vatten
runt Orust både skiljer och förenar våra kommuner.
De beslut som fattas kring havsfrågor inom
fjordsystemet i en kommun kan få konsekvenser i en
annan. Vi ser idag ett behov av att skapa ett regionalt
nätverk för havsmiljö- och havsresursfrågor.
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) arbetar
sedan september 2014 med en förstudie om
kommunal kustplanering i Göteborgsregionen samt
Orust och Uddevalla. Förstudien är både ett led i
arbetet med GR:s grön- och blåstruktur och en
önskan från nationellt och regionalt håll om
samordning. Målet med förstudien är att formulera
förslag för hur ett samarbete kring kommunal
kustplanering ska fungera och hur de samverkande
kommunerna kan utveckla och fördjupa samarbetet.
utredningen blev klar pausades överbesiktningen och
en slutbesiktning genomfördes. Slutbesiktning
resulterade i att entreprenaden godkändes, vilket
ledde till att överbesiktningsnämnden och dess arbete
lades ner.
När slutbesiktningen godkändes beslutade
kommunen att återta stämningen mot NCC och
förlikning genomfördes istället avseende de då
aktuella punkterna.
Under våren togs alla golvbeläggningar i bottenplan
bort samt i de rum på plan 2 som varit föremål för
provtagning tidigare. En remsa längs ytterfasaden på
insidan har tagits bort ner till ren betong för att
säkerställa om fukt kommer in eller ej. Resultatet
visade att det tränger in fukt på fyra platser. Fukten
kommer in via fönster och dörrpartier och dessa
kommer att åtgärdas inom garantin.
Under våren genomfördes även ytterligare
utredningar kring den naturliga ventilationen.
Resultatet visade att den naturliga ventilationen inte
fungerar. Därför ersätts den naturliga ventilationen
med en mekanisk.
Arbetet med att projektera de olika åtgärderna i form
av ny ventilation, nytt yttertak för att få plats med
ventilationsaggregaten, luftningen av kantbalken runt
byggnaden samt att lösa alla akustikproblem präglade
hela höstens arbete.
Kommunstyrelsens arbetsutskott var politisk
styrgrupp för arbetet med Henåns skola. Därutöver
fanns en samverkansgrupp med representanter för
arbetsgivare och fackliga företrädare och
skyddsombud.
Ett veckobrev skrevs under i stort sett hela året. I
veckobrevet beskrevs kontinuerligt utvecklingen av
ombyggnaden. Veckobreven publiceras på
kommunens webbplats och i den elektroniska
plattform som används av skolan för att
kommunicera med elever och föräldrar.
Under 2014 genomfördes en ambitiös satsning på
strandstädning.
Allt det förberedande arbete som genomfördes under
året mynnar ut i det praktiska arbete som väntar
under 2015. Slutbesiktning av skolan är planerad till
december 2015 och inflyttning bedöms kunna ske i
början av 2016.
Henåns skola
Även det gångna året präglades av att Henåns nya
skola inte var i bruk. Elever och lärare fortsatte att
vara i ersättningslokaler och kommunledningens
arbete med att identifiera och åtgärda problemen
fortsatte.
På grund av att NCC begärde överprövning av
resultatet av besiktningen inrättades en
överbesiktningsnämnd. Samtidigt gjordes en ny
utredning om uttorkningen av betongsplattan. När
12
Intern kontroll
Riktlinjer och anvisningar för intern kontroll togs
fram under året. Från och med 2015 arbetar
kommunen systematiskt med intern kontroll. Ingen
förvaltning hade någon politiskt beslutad
internkontrollplan för 2014. Däremot genomfördes
ändå vissa löpande kontroller i verksamheten. Nedan
presenteras några av dem.
Egenkontroller inom fastighet görs inom cirka tio
områden, såsom ventilation, kompressorer, pannor
med mera.
Förvaltningsområdet omsorg genomför årligen en
inventering av andel personal med adekvat utbildning
inom verksamheterna vård och omsorg samt stöd och
omsorg. Resultatet visade att 2014 var 97 % av
baspersonalen inom vård och omsorg utbildade.
Inom stöd och omsorg hade 93 % utbildning. Det var
främst personliga assistenter som saknade utbildning.
Samtliga biståndshandläggare hade adekvat
utbildning.
Förvaltningsområde omsorg rapporterar regelbundet
till Inspektionen för vård och omsorg (16 kap.6 f SoL
och 28 f-g § LSS) om icke verkställda beslut inom tre
månader.
Verksamhetsområde
Individ-och
familjeomsorgen
Vård och omsorg
Stöd och omsorg
Antal
beslut ej
verkställda
inom 3
månader
7
7
1
Beslut
verkställt
efter 3
månader
1
5
0
För individ-och familjeomsorgen avses kontaktfamilj
enligt socialtjänstlagen (SoL) och orsaken är
svårigheter att rekrytera kontaktfamiljer. Detsamma
gäller kontaktperson enligt Stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS). För övriga icke verkställda
beslut relaterats inte till resursbrist utan har andra
orsaker, till exempel att den enskilde tackat nej till
insatsen.
det vill säga anpassningar av husens placering och
höjdläge i förhållande till bland annat vägar.
Regel 11: Rekreation och idrott
Av kommunens lokala aktivitetsstödsutbetalningar
gick 6,7%, cirka 200 tkr, till verksamhet för
funktionshindrade.
Regel 13: Kunskap och forskning
Verksamhetschefen för stöd och omsorg deltar i
Fyrbodals Forsking och utvecklingsverksamhet (FoU)
med syfte att forskning och utveckling ska ingå som
en naturlig del i alla verksamheter inom Fyrbodals
kommuner.
Regel 14: Policy och planering
Förvaltningsområdet omsorg initierade en
föredragning för kommunstyrelsen av Lisbeth
Lindahl fil.dr. som forskar i ämnet kommunens
bostadsförsörjningsansvar, plan- och bygglagen samt
socialtjänstlagen. Perspektivet i föredragningen var
planeringen av bostäder utifrån
tillgänglighetsprincipen för alla grupper, men främst
med fokus på äldre.
Regel 18: Handikapporganisationer
Kommunala handikappsrådet är en remissinstans för
Orust kommun inom de områden som berör
målgruppen. Rådet leds av omsorgsutskottets
ordförande.
Regel 19: Personalutbildning
Förvaltningsområde omsorg upprättar vartannat år en
kompensutvecklingsplan, som innehåller bland annat
utbildningsinsatser för personal inom stöd och
omsorg. I de verksamheter där det finns behov av
handledning erbjuds detta kontinuerligt.
Regel 20: Granskning och utvärdering av
handikapprogram
Granskningen av verksamheten sker genom
Nationella jämförelser såsom Kommunens Kvalitet i
Korthet, Öppna jämförelser och utöver detta
verksamhetens egna brukarundersökningar.
Handikappolitiskt program
Kommunfullmäktige antog 2010 ett handikappolitiskt
program för perioden 2010-2014. Syftet med
programmet var att utifrån FN:s standardregler och
nationell lagstiftning skapa en gemensam syn på
handikappfrågor i kommunen och tydliggöra det
ansvar som ligger på samtliga nämnder och
förvaltningar.
Regel 5a Tillgänglighet
Under året bildades en arbetsgrupp för
inventeringsarbete och publicering av resultat i
Tillgänglighetsdatabasen. Planverksamheten arbetar
systematiskt med att planer ska upprättas så att god
tillgänglighet uppnås till bostäder, handel och service,
13
Kommunens kvalitet i korthet
Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) är ett
jämförelseprojekt med fokus på kvalitet och
effektivitet. Sammanställningen görs av Sveriges
kommuner och landsting (SKL) tillsammans med de
cirka 225 av Sveriges kommuner som valt att delta i
projektet. KKiK använder cirka 40 mått (samt
undermått) för att mäta kommunens prestationer
inom fem områden. De områden som mäts är
kommunens tillgänglighet, trygghetsaspekter,
medborgares delaktighet och kommunens
information, kommunens effektivitet samt
kommunen som samhällsutvecklare.
Årets resultat
Orust kommun har valt att delta i mätningen med
syftet att använda måtten som en del av styrning och
verksamhetsutveckling samt för utveckla och
förbättra dialogen med medborgarna.
Tillgänglighet
Tillsammans med respektive verksamheter kommer
övergripande utvecklingsgruppen att värdera
resultatet i den mätning som genomfördes under
hösten och arbeta för att höja Orusts servicenivå
gentemot allmänheten vad avser e-post och
telefonkontakt ytterligare. Fokus kommer främst att
ligga på svarstider på e-post, bemötande och
hälsningsfras vid telefonkontakt samt korrekta
kontaktuppgifter vid avsändande av e-post.
Förvaltningsområdet omsorg upprättar årligen en
lokalbehovsanalys/plan som bland annat innehåller
en prognos avseende behovet av äldreboendeplatser.
Syftet är att säkerställa att behovet av äldreboenden
tillgodoses över åren och därtill minska väntetider till
särskilt boende. Ett demensboende som tidigare varit
stängt öppnades för att tillgodose behovet av
särskilda boenden. Ett av KKiK:s mått är
medlevärdet i väntetid i antal dagar från ansökan till
erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende. För
Orust uppgick väntetiden i snitt till 42 dagar medan
medelvärdet bland deltagande kommuner i
undersökningen var 53 dagar. Bedömningen är att
väntetiderna kommer att öka igen under 2015 jämfört
med 2014 då utbyggnaden av särskilda boenden ännu
inte påbörjats. Med fler platser i särskilt boende skulle
resultatet bli bättre.
2015 är att utöka antalet timmar ytterligare för att
skapa en större tillgänglighet för medborgarna.
Öppettider på återvinningscentral utöver tiden 8-17
på vardagar uppgår till 5 timmar per vecka.
Medelvärdet bland deltagande kommuner var 12
timmar per vecka med ett intervall från 0 till 36
timmar per vecka med öppethållande utöver tiden 817 på vardagar. Under 2015 planerar verksamheten
att utöka öppettiderna på Månsemyr.
Trygghet
Antal barn/personal i förskolan ligger i nivå med
riket, men en önskan framöver, som förutsätter
ekonomiskt tillskott är att varje barn räknas som ett
barn oavsett vistelsetid. Detta kommer leda till en
högre personaltäthet.
Delaktighet och kommunens information
SKL genomför en årlig granskning av kommunernas
information till medborgarna på hemsidan. Syftet är
att visa en samlad bild på starka och svaga sidor av
kommunens informationsgivning på sin webbplats.
Vid årets mätning utökade SKL antalet frågor
kopplade direkt mot sökfunktionen. Orsak är att
denna sökväg har blivit allt viktigare och allt mer
nyttjas då innehållet på webbplatserna blivit alltmer
omfångsrikt. Helt nytt är att en undersökning av
kommunernas webbsidor utifrån en företagares
perspektiv genomförts med 17 frågor, dessa ingår
dock inte i undersökningens resultat. Granskningens
utfall är ännu endast kopplat mot
medborgarperspektivet.
Årets resultat visar att kommunen är bra på det vi
redan informerar om men också att det fortfarande
går att få en ännu mer informativ webbplats till våra
medborgare och besökare. Webbgruppen kommer att
arbeta vidare med förbättringsområdena.
Orust kommuns valdeltagande var högre än
genomsnittet i riket. Totalt ökade valdeltagandet på
Orust i både EU-valet och det allmänna
kommunvalet jämfört tidigare.
Att föräldrarna i låg grad inte får plats för sitt barn på
förskola på önskat placeringsdatum finns det en
faktor som påverkar i hög grad, nämligen att
inskolningen startar på vissa fastställda dagar av
praktiska och planeringsmässiga skäl. Detta får i
samråd med förskolecheferna belysas för att se om en
ändring av inskolningsrutinen är möjlig
Öppethållande på huvudbiblioteket i Henån har
utöver tiden 8-17 på vardagar totalt uppgått till 10
timmar per vecka. Snittet i mätningen bland Sveriges
kommuner låg på 13 timmar per vecka. Målet för
14
Effektivitet
I måttet andel brukare som är ganska nöjda/ mycket
nöjda med sitt äldreboende kom Orust kommun på
en delad sjätte plats tillsammans med fyra andra
kommuner. Endast åtta kommuner av de totalt 285
stycken som besvarat frågorna erhöll ett högre utfall
på nöjdheten. Orsakerna till det goda resultatet är
flera, men viktiga faktorer bedöms vara att
verksamheten systematiskt har arbetat med
genomförandeplaner och förankrat
värdegrundsformuleringen i socialtjänstlagen (SoL).
Detta har varit möjligt då det finns en kontinuitet
bland ledare och medarbetare.
Orust andel brukare som är nöjda/mycket nöjda med
hemtjänsten ligger lägre än snittet för de 288
deltagande kommunerna i undersökningen.
Orsakerna till resultatet bedöms vara flera, men
består främst i att hemtjänsten under flera år inte haft
den grundbemanning som krävts utifrån den
volymökningen av hemtjänsten som skett de senaste
åren. För att klara det ökade behovet anställdes fler
vikarier vilket påverkat kontinuiteten för brukarna.
Det har även varit en omsättning på enhetschefer
under flera år vilket också bidrar till det låga resultatet
då det krävs en kontinuitet i ledarskapet för att
långsiktigt arbeta med kvalitetsförbättringar.
Verksamheten kommer att fortsätta arbeta med att få
kontinuitet bland chefer och medarbetare genom att
bland annat att skapa förutsättningar för all personal
att bedriva kvalitetsarbetet framåt. Arbete kommer att
ske för att förbättra resultatet där grunden för detta
kommer att vara att systematiskt arbeta med
genomförandeplaner och implementera
Den andel ungdomar i åldern 13-20 år som inte
återkommit till socialtjänsten efter avslutad utredning
på Orust uppgår till 23 %. En utredning avslutas ofta
med förslag på insatser som är frivilliga att ta emot så
vida inte, Lag om särskilda bestämmelser av om vård
av unga (LVU) är aktuellt. Avvisas erbjudandet om
insatser och problemen kvarstår kan ungdomen
behöva återkomma genom egen ansökan eller
anmälan från annan. Resultatet är högst rimlig.
I måttet som rör boendeplatser enligt LSS § 9.9 där
våld och hot inte förekommit under de senaste 6
månaderna uppvisar Orust ett utfall nära medelvärdet
för deltagande kommuner i undersökningen (211 st)
I syfte att arbeta förebyggande för att så långt som
möjligt förhindra situationer med inslag av hot eller
våld, har verksamheten för stöd och omsorg låtit
utbilda två Durewall instruktörer. Dessa instruktörer
har getts utrymme i sina tjänster att hålla i
utbildningar i vårdande skyddsteknik för personal
inom stöd och omsorgs men även inom
verksamheten för vård och omsorg.
När det gäller nationella prov i årskurs 3 i
grundskolan ligger Orust över riket. Det är viktigt
med tidiga insatser och goda resultat i de lägre
åldrarna för att ge förutsättningar att uppnå målen
genom hela grundskolan. Årskurs 6 ligger något över
riket. Under 2015 fördelas medel så att tidiga insatser
i de lägre årskurserna möjliggörs på ett bättre sätt.
Ambitionen är alltid att prestera bättre resultat över
tid.
När det gäller elever som är behöriga till ett
yrkesprogram (de program som har lägst krav för att
bli antagen till ett nationellt program) visar på ett
lägre värde. Detta är oroväckande och ett fokus ligger
framöver på att så många elever som möjligt skall nå
målen i alla ämnen. Om Orust grundskolor lyckas
med att fler når målen i alla ämnen bör andelen
behöriga till ett nationellt program öka.
Att Orust gymnasieelever väljer rätt program och
fullföljer sitt program, samt avslutar det i tid är av vikt
för eleven och för Orust kommun då ”överåriga” fort
genererar höga kostnader. Fortsatt god
studievägledning och uppföljning av våra
gymnasieelever är av vikt för att återigen prestera
bättre än riket och hålla nere kostnader
Samhällsutvecklare
Andelen ekologiska livsmedel ökade markant (2013;
17,5%), vilket är resultatet av målmedveten satsning
på nya livsmedelsområden. Fisk, kött och mejeri
utgörs till största delen av ekologiska livsmedel och
det är främst mejeriområdet som ökade 2014. Trots
kraftig ökning har vi tappat på rankingen (2013; 15),
vilket visar på att KommunSverige satsar i än högre
grad.
Kommunens bilpark byts succesivt ut och där det är
möjligt upphandlas miljöbilar. Andelen miljöbilar
beräknas därför öka vid nästkommande mätning.
15
Röd ruta - Sämre resultat än medelvärdet för samtliga kommuner
Gul ruta - Medelresultatet likvärdigt med medelvärdet för samtliga kommuner
Grön ruta - Sämre resultat än medelvärdet för samtliga kommuner
Tillgänglighet
Enhet
Medelvärde
%
Utfall
Orust
2014
83
83
Intervall
samtliga
kommuner
50-100
%
48
49
17-75
Andel som får svar på e-post inom två dagar från
kommunen
Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får
ett direkt svar på en enkel fråga
Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med
kommunen
Väntetid från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum till
särskilt boende, medelvärde
Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel av barn
Öppettider utöver 8-17 på huvudbiblioteket
Öppettider utöver vardagar 8-17 på återvinningscentral
%
86
86
62-100
Antal
dagar
%
timmar
timmar
42
52
1-208
33
10
5
67
13
12
6-100
1-67
0-36
Trygghet
Enhet
Utfall
Orust
2014
5,5
Medelvärde
Intervall
samtliga
kommuner
3,9-7,0
Barn/personal i förskola, planerad
st
5,4
(2013)
Delaktighet och kommunens information
%
Utfall
Orust
2014
82
Valdeltagande i kommunvalet
%
Valdeltagande i Europaparlamentsvalet
%
Enhet
Informationsindex för kommunens webbplats totalt
Effektivitet
Enhet
Medelvärde
78
Intervall
samtliga
kommuner
55-94
85,1
83,2
60,6-92,0
49,9
47,5
33,9-69,0
Medelvärde
84
Intervall
samtliga
kommuner
62-100
Andel brukare som är ganska nöjda/mycket nöjda med sitt
äldreboende
Andel brukare som är ganska nöjda/mycket nöjda med sin
hemtjänst
Andel ungdomar som inte kommit tillbaka efter ett år efter
avslutad utredning
Boendeplatser enligt LSS § 9.9 där våld och hot inte
förekommit under de senaste 6 månaderna (kvalitet)
Nationella prov åk 3, genomsnittlig andel som uppnått minst
betyget E i svenska och matematik
Nationella prov åk 6, genomsnittlig andel som uppnått minst
betyget E i svenska, matematik och engelska
Andel elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram
%
Utfall
Orust
2014
94
%
88
91
71-100
%
77
78
30-100
%
69
64
0-100
%
73
68
33-93
%
93
92
74-99
%
84,4
86,4
68,2-98,7
Andel elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år inkl IV
%
80,6
78,3
50,7-95,3
Enhet
Utfall
Orust
2014
28
30
Medelvärde
Intervall
samtliga
kommuner
2-50
6-89
Samhällsbyggare
Andel inköpta ekologiska livsmedel
Andel miljöbilar av kommunens totala antal bilar
%
%
20
44
16
Måluppfyllelse
God ekonomisk hushållning
Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha
god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans.
Kommunen ska i enlighet med detta ange både
finansiella mål och mål för verksamheten för att god
ekonomisk hushållning ska uppnås.
Resultat finansiella mål
Kommunens definition av god ekonomisk
hushållning sammanfattas i fyra övergripande
finansiella mål. Dessa framgår av kommunens
ekonomistyrningsprinciper samt av den beslutade
budgeten för 2014.
 Kommunens årsresultat ska, exklusive
extraordinära poster och affärsdrivande
verksamhet vara positivt och uppgå till 2-4
procent av verksamhetens nettokostnad.
 Kommunens soliditet (inklusive
pensionsskuld som uppstått före 1998) ska
svagt öka på sikt för att värdesäkra det egna
kapitalet och säkerställa att vi klarar det
framtida pensionsåtagandet.
 Kommunens likviditetsnivå bör normalt
motsvara i storleksordningen en månads
utbetalningar (brutto)
 En självfinansieringsgrad av investeringar
med minst 45 %
Målen kan omprövas varje år i samband med beslut
om budgeten, vilket också skedde beträffande
självfinansieringsgraden av investeringar.
Finansiellt mål
Resultat av verksamhetens nettokostnad
Soliditet inkl.
pensionsåtagande
Likvida medel
Självfinansieringsgrad av investeringar
Bokslut
2014
Budget
2014
Målet
uppnått?
-2,9 %
2,9 %
Nej
-8,1 %
-3,4 %
Nej
75 mkr
41 mkr
Ja
13,8 %
35,8 %
Nej
Tre av de fyra finansiella målen nåddes inte.
Kommunen uppfyller därmed inte sin egen
definitionen av god ekonomisk hushållning.
Resultatsnivån, soliditeten och
självfinansieringsgraden kommenteras på sidan 21-23.
De redovisade likvida medlen ovan motsvarar en
ögonblicksbild på balansdagen. Kommunens likvida
medel har överstigit 40 mkr vid varje månads utgång
med undantag för november då saldot var strax under
40 mkr. Under året har målet även följts upp i
finansrapporterna.
Balanskravsutredning
Kommunallagens balanskrav innebär att intäkterna
ska överstiga kostnaderna för varje år och gäller
enbart för kommunen, inte koncernen. Vid
avstämning mot balanskravet ska bland annat
realisationsvinster räknas bort. Ett negativt
balanskravsresultat ska vara återställt inom tre år efter
att det uppkommit.
Från och med 1 januari 2013 ändrades kommunallagen och lagen om kommunal redovisning. Det nya
regelverket gör det möjligt för kommuner och
landsting att i balanskravsutredningen utjämna
intäkter över tid genom disposition av
resultatutjämningsreserv och därmed få bättre
möjligheter att möta effekter av
konjunktursvängningar.
Kommunfullmäktige beslutade under 2013 att inrätta
och avsätta 38,9 miljoner kronor till en resultatutjämningsreserv. Efter 2013 års bokslut återstår det
36,6 miljoner kronor i reserven.
Resultatutjämningsreserven redovisas som en del av
eget kapital. Avsättning och/eller disponering av
medel ur resultatutjämningsreserven redovisas i
balanskravsutredningen och påverkar inte
resultaträkningen.
Enligt gällande riktlinjer för resultatutjämningsreserv
(2013-11-14 § 184) kan årets negativa resultat efter
balanskravsjusteringar, minus 23,8 miljoner kronor,
regleras med medel från resultatutjämningsreserven
för att 2014 års balanskravsresultat ska bli noll.
Balanskravsanalys mkr
Årets resultat (enligt resultaträkningen)
Renhållning/Fjärrvärme
Realisationsvinster
Årets resultat efter balanskravsjusteringar
Medel till resultatutjämningsreserv
Medel från resultatutjämningsreserv
Årets balanskravsresultat
Kvarvarande medel i resultatutjämningsreserv
Oreglerat balanskrav från 2011-2013
2014
-25,3
3,1
-1,6
-23,8
0,0
23,8
0,0
12,8
0,0
17
Resultat kommunfullmäktiges mål
I budget 2014 antog kommunfullmäktige fyra
prioriterade mål med 13 styrtal fördelat på fyra
perspektiv. Nämnder och utskott tog i sin tur fram
uppdrag eller mått för att kunna arbeta med eller
mäta målen och styrtalen.
En grönmarkerad triangel innebär god måluppfyllelse,
det vill säga att uppdraget är genomfört eller att
mätetalet når målnivån. En röd cirkel innebär
motsatsen, ej god måluppfyllelse. Den gula
markeringen, en hexagon, innebär att arbetet för att
uppfylla målet eller uppdraget pågår, delvis
måluppfyllelse, men att någon avläsning eller
Perspektiv:
Prioriterat mål:
Styrtal
Befolkningsökning
Attraktiva boenden
med livsstilsprägel
ska framtagas
Kommunikationerna
ska förbättras
Nyföretagandet ska
ligga på en hög nivå
De som vi är till för
Orust – en attraktiv kommun
Uppdrag/
Enhet
Utfall
mätetal
2014
Befolkningsst
15 054
statistik helår
st
Antal försålda
16
tomter, bostäder, industrimark och
allmännyttiga
funktioner
Förbättra
möjligheten att
omvandla
boenden till
helårsboende
(t ex
fritidsområden)
och möjlighet
att utveckla
hållbart boende
och livsstil.
SCB-undersindex
ökning, upplevelse av hur
kommunikation
erna fungerar
51
Ranking
plats
nyföretagande
Analys av måluppfyllelse och åtgärder
Kommunfullmäktiges målsättning var att antalet
invånare på Orust skulle öka. Målnivån var satt till
15 100 invånare. Antalet invånare ökade visserligen
jämfört med 2013 men nådde inte målnivån för 2014.
Mer om befolkningsutvecklingen finns att läsa på
sidan 8.
Antal försålda tomter, bostäder och industrimark
nådde inte målet. En erfaren mark- och
exploateringsingenjör anställdes under året och
externt konsultstöd togs in för att komma kapp i
handläggning efter föregående års vakanser och
sjukskrivningar. Tomtförsäljningen via mäklare tog
God måluppfyllelse
bedömning ännu inte kan göras. Som regel beroende
på att målet uttrycks som flerårigt utan delmål.
Av 13 styrtal var det ett styrtal som nådde den
uppsatta målnivån. Fem styrtal nådde inte målnivån
och för sju av styrtalen nådde man delvis målnivån
eller så kunde inte styrtalet mätas för att målet är
flerårigt.
Nedan följer en redovisning av verksamheternas
måluppfyllelse beträffande kommunfullmäktiges
prioriterade mål.
Mål
2014
15 100
Utfall
2013
15 036
Källa
25
3
Egen
-
-
-
43
(2011)
Bland
de 50
bästa
29
Måluppfyllelse
SCB
SCB
Bolagsverket
fart. Dock krävs fortsatt offensivt arbete samtidigt
som gamla ärenden systematiskt betas av.
Styrdokument som bostads- och
markförsörjningsprogram är högt prioriterat inför
2015 för att ge tydligare vägledning i arbetet.
Miljö och byggnadsförvaltningens arbete med att
omvandla boenden till helårsboende påbörjades inte
under året.
SCB-undersökningen om medborgares upplevelse av
kommunikationen genomfördes inte under året.
Ambitionen är att genomföra den 2015. Västtrafik
Måluppfyllelse pågår
Ej god måluppfyllelse
18
genomförde flera förändringar i bussturerna på Orust
som innebar färre turer på grund av få resande.
Kommunen är positiv till att införa anropsstyrd trafik
på de turer där vi har få resenärer.
Perspektiv:
Prioriterat mål:
Styrtal
Det systematiska
kvalitetsarbetet ska
öka
Modell för
resursfördelning ska
tas fram
Uppgiften om Orusts plats i rankingen för
nyföretagande 2014 hann inte komma i tid för
publicering i årsredovisningen.
Verksamheter och processer
Vår effektivitet och kvalitet ska bli bättre dvs att vi ska göra saker på rätt sätt
Uppdrag/
Enhet
Utfall
Mål
Utfall
Källa
Måluppmätetal
2014
2014
2013
fyllelse
100
100
50
Egen
IT-stöd för
%
systematiskt
kvalitetsledning
inom omsorgen
ska vara i drift
2014
Ta fram ett
årshjul för
systematiskt
kvalitetsarbete
inom lärande
Regelbundna
avstämningar
mot mål och
verksamhet
inom miljö- och
byggnadsnämnd
en
En modell för
ett kommunövergripande
kvalitetslednings
system tas fram
under 2014.
-
Förvaltningsområde omsorg har en organisation för
att utveckla och säkerställa det systematiska
kvalitetsarbetet. Organisationen består av en
kvalitetsledningsgrupp, ett kvalitetsråd som fungerar
som en referensgrupp till kvalitetsledningsgruppen
samt kvalitets- och verksamhetsmöten på enhetsnivå.
En av förutsättningar för att komma vidare i det
systematiska kvalitetsarbetet är att organisationen ges
förutsättningar att fortsätta arbetet med
processkartläggningar, avvikelser och egenkontroll.
Lärande har nu ett årshjul med en systematik för att
kunna följa upp kvalitet och därmed ha möjlighet att
vidta åtgärder inom områden som behöver stärkas
upp.
Arbete med processer och rutinbeskrivningar inom
såväl bygg- och miljöverksamheterna pågick och
kommer att pågå under flera år.
God måluppfyllelse
På grund av det ekonomiska utfallet skjuts satsningen
på ett kommunövergripande kvalitetsledningssystem
(lednings- och uppföljningssystem) fram till 2016.
Under våren påbörjades arbetet med att se över
befintlig modell för resursfördelning.
Informationshämtning och studiebesök genomfördes
bland annat i Ale kommun. Vi analyserade 2013 års
siffror gällande delar av omsorgen och lärande. Ett
koncept till modell presenterades från
kommunchefens ledningsgrupp före sommaren.
På grund av personalbyte och många andra
prioriterade arbetsuppgifter har inte något slutligt
förslag till resursfördelningsmodell lagts fram under
2014. Bedömningen är att ett förslag till ny
resursfördelningsmodell kan presenteras under
hösten 2015 och tillämpas i budgetarbetet åren 20172019.
19
Perspektiv:
Prioriterat mål:
Styrtal
Ökat frisktal
Ökat NMI (Nöjd
Medarbetar Index)
Ledarutbildning ska
genomföras
Medarbetare
Kunniga, nöjda, friska medarbetare
Uppdrag/
Enhet
Utfall
mätetal
2014
Frisktal
%
Medarbetarundersökning
ULL-program
(Utvecklande
ledarskap) för
alla chefer
Källa
Egen
-
-
3,21
Egen
%
97
100
-
Egen
Då de projekt som pågår är av långsiktig strategisk
karaktär så är det för tidigt att se resultat i berörda
nyckeltal.
Ekonomi
Uppdrag/
Enhet
Utfall
mätetal
2014
-8,1
%
Mål
2014
-3,4
Utfall
2013
-7,7
Källa
%
-2,9
2,7
-0,2
Egen
-
%
13,8
35,8
70,8
Egen
-
-
-
-
-
-
Fastighetsunderhållsbehov för kommande
flerårsplaneperiod är framtaget och arbetet med
God måluppfyllelse
Måluppfyllelse
Egen
-
Solidteten, årsresultatet och självfinansieringsgraden
av investeringar kommenteras på sidan 21-23.
Måluppfyllelse
Nästan samtliga chefer i kommunen genomgick en
utbildning i utvecklande ledarskap under våren. De
chefer som inte kunde delta på grund av olika orsaker
erbjuds istället utbildning under 2015 tillsammans
med nyrekryterade chefer.
Då kommunen för närvarande byter utdatasystem
kan inte frisktal mätas då det finns tveksamheter i
denna utdata.Medarbetarundersökningar kommer att
genomföras nästa gång år 2015.
Kommunens
soliditet( inkl.
pensionsskuld) ska
öka svagt på sikt för
att värdesäkra det
egna kapitalet och
säkerställa att vi
klarar det framtida
pensionsåtagandet.
Kommunens
årsresultat av
skatteintäkter och
statsbidrag ska uppgå
till 2-4 %.
En
självfinansieringsgrad
av investeringar med
minst 45 %
Underhållsplaner ska
finnas för
kommunens
fastighetsbestånd
Utfall
2013
50
%
Arbetet med att öka friskvården är påbörjats.
Friskvårdsbidraget har bland annat höjts till våra
anställda. Ett arbete med Employer Branding är inlett
som ska utveckla olika delar av kommunens arbete
och förbättra varumärket vilket i sin tur ska förbättra
trivsel och hälsa.
Perspektiv:
Prioriterat mål:
Styrtal
Mål
2014
46
underhållsplaner är endast påbörjat pga resursbrist.
Våren 2015 planeras förstärkning med en
fastighetschef varpå arbetet väntas tas fart.
20
Finansiell analys kommunen
God ekonomisk hushållning och finansiella
mål
Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha
god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans.
Orust kommuns definition av god ekonomisk
hushållning formuleras i fyra övergripande finansiella
mål. Nivån på de finansiella målen fastställs i
samband med beslut om budgeten. Avstämning mot
målen redovisas under rubriken måluppfyllelse på
sidan 17.
Finansiell bedömning
För att ytterligare kunna bedöma kommunens
finansiella förutsättningar i ett vidare perspektiv än de
övergripande finansiella målen används den så kallade
RK-modellen. Modellen bygger på fyra viktiga
grundstenar: det finansiella resultatet,
kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt
kontrollen över den finansiella utvecklingen.
Bedömningen delas upp i ett avsnitt avseende
kommunens redovisning och i ett annat avsnitt
avseende koncernen.
Resultat och kapacitet
Resultatutveckling
För andra året i rad redovisade kommunen ett
negativt resultat. Underskottet uppgick till minus 25,3
miljoner kronor. Det budgeterade resultatet var plus
20 miljoner kronor. Budgetavvikelsen uppgick till
minus 45,3 miljoner kronor.
Årets balanskravsresultat efter justeringar blev minus
23,8 miljoner kronor (se även sid 17).
Kommunfullmäktige beslutade 2013 att inrätta och
avsätta 38,9 miljoner kronor till en resultatutjämningsreserv. Efter 2013 års bokslut finns det
36,6 miljoner kronor kvar i reserven. Enligt de
beslutade riktlinjerna för resultatutjämningsreserv kan
årets negativa resultat efter balanskravsjusteringar,
minus 23,8 miljoner kronor, regleras med medel från
resultatutjämningsreserven för att 2014 års
balanskravsresultat ska bli noll och därmed inte
behöva belasta kommande år.
Årets resultat motsvarade minus 2,9 % av
verksamhetens nettokostnader och låg därmed under
den vedertagna lägsta nivån på 2 %. Generellt brukar
ett positivt resultat som motsvarar 2-3 % av
verksamhetens nettokostnader betraktas som god
ekonomisk hushållning. Då brukar de flesta
kommuner på egen hand klara av att över en längre
tidsperiod finansiera sina ersättningsinvesteringar och
nödvändiga nyinvesteringar utan att ta lån.
Nämndernas verksamheter hade en negativ
budgetavvikelse på minus 65,1 miljoner kronor.
Åtgärder och merkostnader för att Henåns skola inte
var i bruk uppgick till minus 26,9 miljoner kronor
mot budget och förvaltningsområde omsorg
redovisade ett utfall på minus 28,6 miljoner kronor
mot budget.
Positiva budgetavvikelser uppstod i samband med
avslutande av exploateringsområde. Bland annat sålde
kommunen mark i exploateringsprojektet HällevikSjöleden, vilket resulterade i plus 11,2 miljoner
kronor. Tack vare låg räntenivå och lägre nyupplåning
än planerat blev utfallet för de finansiella kostnaderna
9,2 miljoner kronor lägre än budget.
Intäkter och kostnader
Verksamhetens intäkter exklusive jämförelsestörande
poster uppgick till 183,5 miljoner kronor (179,8 mkr
2013), vilket var en ökning med 3,7 miljoner kronor
eller 2 % jämfört med föregående år. Ökningen beror
avslutande av exploateringsområden.
I årets resultat ingick jämförelsestörande nettointäkter
med 16,3 miljoner kronor som avsåg avslutande av
exploateringsområde. Det ingick även
jämförelsestörande kostnader som avsåg
merkostnader för att Henåns skola inte var i bruk
samt kostnader för att återställa skolan. Resultatet
exklusive jämförelsestörande poster uppgick till
minus 6,6 miljoner kronor. Det kan jämföras med
föregående år då resultatet exklusive
jämförelsestörande poster uppgick till plus 10,8
miljoner kronor.
21
Verksamhetens kostnader exklusive avskrivningar
ökade med 33,5 miljoner kronor och uppgick till
893,3 miljoner kronor. Ökningen motsvarade 3,9 %
jämfört med föregående år (859,8 mkr). Den enskilt
största kostnadsposten var personalkostnader, vilka
utgjorde inklusive pensionsutbetalningar och
löneskatt 63 % av verksamheternas totala kostnader.
För 2014 uppgick de totala personalkostnaderna till
545,7 miljoner kronor, vilket motsvarade en ökning
med 18,8 miljoner kronor eller 3,6 % jämfört med
2013. Antalet anställda med månadslön ökade med 25
personer och den genomsnittliga löneökningen var
2,75 %. Pensionskostnader och löneskatt minskade
med 5,5 miljoner kronor och uppgick till 15,7
miljoner kronor. Anledningen var sänkningen av
RIPS-räntan som belastade 2013.
Kostnader för tjänster, avgifter, bidrag och
transporter ökade med 28 miljoner kronor eller 51 %
och uppgick till 82,5 miljoner kronor. Ökningen
beror delvis på bytet av baskontoplan inför 2014.
Skatteintäkter och generella statsbidrag
Kommunens skatteintäkter uppgick till 662,2
miljoner kronor, vilket var en ökning med 2,9
miljoner kronor jämfört med 2013. Årets
skatteintäkter inkluderar en prognostiserad
slutavräkning för 2014 med minus 1,6 miljoner
kronor.
De generella statsbidragen ökade med 15 miljoner
kronor jämfört med 2013 och uppgick till 95,9
miljoner kronor. Inkomstutjämnings- och
strukturbidraget ökade med 9,7 miljoner kronor.
Regleringsbidraget minskade med 3,3 miljoner
kronor. Kostnadsutjämningsavgiften minskade med
9,7 miljoner kronor och avgiften till LSS utjämningen
ökade med 1,6 miljoner kronor.
Finansnetto
Finansnettot var negativt och uppgick till minus 12,7
miljoner kronor och kan jämföras med 13,7 miljoner
kronor exklusive jämförelsestörande post 2013. Det
var 9,7 miljoner kronor bättre än budget. De
finansiella intäkterna uppgick till 1,3 miljoner kronor,
vilket var 0,4 miljoner kronor sämre än 2013.
De finansiella kostnaderna uppgick till 14 miljoner
kronor, vilket var 1,4 miljoner kronor lägre än
föregående år. Räntekostnader för pensioner
minskade med 0,5 miljoner kronor. Den minskade
räntekostnaden (0,9 mkr) på lån är en följd av låg
räntesats vid omsättning av lån.
Investeringar
Årets nettoinvesteringar uppgick till 123,8 miljoner
kronor (inkl försäljn 123,6 mkr), vilket var en lägre
nivå än budgeterat (167,5 mkr). Det var en ökning
jämfört med föregående år med 75,2 miljoner kronor.
De avgiftsfinansierade investeringarna, det vill säga
kommunens affärsdrivande verksamhet (vatten och
avlopp, renhållning och fjärrvärme) utgjorde 27
miljoner kronor av de totala nettoinvesteringarna.
Avskrivningarna är kommunens periodiserade
kostnader för investeringar.
Bland de större investeringarna återfinns Ängås skola
i Svanesund, Varekils skola samt vatten och avlopp i
Hälleviksstrand (Sjöleden). Flera investeringar har
senarelagts vilket innebär att investeringarna kommer
öka framöver. Avskrivningar uppgick totalt till 42,3
miljoner kronor, vilket var en ökning med 5,6
miljoner kronor jämfört med 2013. De budgeterade
avskrivningarna uppgick till 40 mkr.
Kommunfullmäktige beslutade om tilläggsanslag och
investeringsmedel för att åtgärda Henåns skola.
Åtgärderna rörde bland annat ventilation, golv, tak
och markarbete. Delar av åtgärderna avser
driftkostnader, vilket innebär att de är
resultatpåverkande kostnader. Tidigare gjorda
investeringar i skolan som ska ersättas med nya, har
skrivits ned med 13,5 mkr.
Skattefinansieringsgraden även benämnd självfinansieringsgraden av investeringar mäter hur stor
andel av investeringarna som kan finansieras med de
skatteintäkter som återstår när den löpande driften är
finansierad. 100 % innebär att kommunen inte
behöver låna till investeringarna och att kommunens
långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks.
Skattefinansieringsgraden av investeringarna uppgick
till 13,8 %, jämfört med 70,8 % 2013.
22
Soliditet
Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga
finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del
av kommunens tillgångar som finansierats med egna
medel. Soliditeten var 2014 23,4 % vilket är en
minskning jämfört med 2013 (26,9 %). Orsaken till
den försämrade soliditeten är det negativa resultatet
och den ökade skuldsättningen. Inräknat
pensionsskulden före 1998 som redovisas som en
ansvarförbindelse i årsredovisningen får kommunen
en negativ soliditet på -8,1 % vilket är en försämring
jämfört med föregående år (-7,7 %).
10-15 % varje år. Under 2014 omsattes fyra lån på
totalt 80 miljoner kronor. Det var en högre
omsättning än vad finanspolicyn tillåter. Även de
kommande åren innebär hög omsättning av befintliga
lån. Den genomsnittliga kapitalbindningstiden i
skuldportföljen var 2 år och 6 månader. Den
genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen
var 2 år och 2 månader.
Ett av kommunens finansiella mål är att soliditeten
svagt ska öka, vilket är en viktig förutsättning för god
ekonomisk hushållning. För att förbättra soliditeten
är det nödvändigt med ett positivt resultat om minst
3-4 % av verksamheternas nettokostnader framöver.
Kommunalskatt
Skattesatsen var 22,46 kr för 2014 och hölls
oförändrad mellan 2013 och 2014. Endast fyra
kommuner i Västra Götaland hade högre skattesats
än Orust. En redan hög skattesats begränsar framtida
skatthöjning för att skapa finansiellt
handlingsutrymme.
Risk och kontroll
Likviditet
Kassalikviditet mäter betalningsförmågan på kort sikt.
Normalt eftersträvas ett riktvärde på 100 %, vilket
innebär att de likvida medlen är lika stora som de
kortfristiga skulderna. Kassalikviditeten för 2014
uppgick till 91 % (2013 125 %) vilket innebär att
kortfristiga skulder överstiger likvida medel och
kortfristiga fordringar. Kortfristiga skulder ökade
2014 på grund av byte av redovisningsprincip
avseende överskott av brukningsavgifter för VAkollektivet (se redovisningsprinicper). En
kassalikviditetsnivå över 60 % anses utgöra en trygg
betalningsberedskap på kort sikt. Utöver de likvida
medlen har kommunen en outnyttjad
checkräkningskredit om 40 mkr.
Finansiella risker
Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa och
beskriva eventuella ränterisker. Med ränterisk avses
risken för förändringar i räntenivån. I kommunens
finanspolicy regleras hanteringen av ett antal risker
rörande finansverksamheten. I slutet av året hade
kommunen 24 lån varav 4 med rörlig ränta och resten
med fast bunden ränta. Lånens storlek varierade
mellan 15 miljoner kronor och 50 miljoner kronor.
Den fasta räntan varierade mellan 0,86 % till 4,03 %.
I slutet av 2014 var genomsnittsräntan i
skuldportföljen 2,46 % och har de senaste åren
sjunkit (2,77 % 2013) till följd av lägre räntesats vid
omsättning av lån.
Låneskulden uppgick i slutet av året till 560 miljoner
kronor (510 mkr 2013). Kommunfullmäktige
beviljade för 2014 en nyupplåning på maximalt 127
mkr. Ett nytt lån togs i december på 50 miljoner
kronor.
Kommuninvest i Sverige AB är långivare till samtliga
lån. Enligt finanspolicyn bör maximal andel per
långivare inte överstiga 70 %. Offertförfrågan
skickades till tre olika långivare. Kommuninvest gav
kommunen bäst villkor.
Borgensförbindelser
Stora borgensförbindelser kan betyda väsentlig
finansiell risk för kommunen i form av övertagande
av lån. Kommunfullmäktige beslutar om borgen och
garantier till förmån för stiftelser, föreningar och
andra externa parter. Kommunen hade totala
borgensåtgande på 412,2 miljoner kronor 2014 (402,4
mkr 2013). Stiftelsen Orustbostäder utgör större
delen av borgensåtagandet, 409,6 mkr inom en
beviljad ram på 412,2 mkr. Under 2014 omsatte
Stiftelsen Orustbostäder fem lån på totalt 222,89 mkr
samt nyupplånade ett lån på 10 mkr.
Enligt finanspolicyn bör kapitalförfall spridas så att
det totala låneskulden förfaller till betalning med cirka
23
Pensionsförpliktelser
Kommunens pensionsförpliktelser inklusive löneskatt
uppgick till 347,2 miljoner kronor (365 mkr 2013).
Pensionsförpliktelser redovisas inom linjen bland
ansvarsförbindelser på balansräkningen och avser
skulden som är upparbetad före 1998. (se även avsnitt
redovisningsprinciper).
I många fall kan ansvarsförbindelsen ses som ett hot
som blir svår att hantera i framtiden. Med den
prognos som kommunen beställt från KPA framgår
det att ansvarsförbindelsen kommer att minska under
kommande. Däremot ökar åtagandet för den
förmånsbestämda pensionen som återfinns inom
avsättningar.
Prognossäkerhet och budgetföljsamhet
En god prognossäkerhet innebär att kommunen har
goda förutsättningar till att anpassa sig efter
förändrade förutsättningar under året. En
prognosavvikelse mellan 1 och 2 procent av de
budgeterade nettokostnaderna kan betraktas som god
prognossäkerhet. Budgetföljsamhet är ett annat mått
på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen
bör ligga så nära 0 som möjligt.
Nämndernas budgetavvikelse uppgick till minus 65,1
miljoner kronor. De två enskilt största posterna är
förvaltningsområde omsorg och driftkostnader för att
iordningsställa Henåns skola. I förhållande till
budgeten uppgick budgetavvikelsen till minus 9 %.
I delårsrapporten per augusti uppgick helårsprognosen för nämndernas budgetavvikelse till minus
66,4 miljoner kronor och per oktober till minus 50
miljoner kronor. I förhållande till delårsrapporten var
prognossäkerheten plus 0,2 % och i förhållande till
oktoberprognosen minus 2,1 %.
En anledning till att prognossäkerheten blev sämre ju
närmare årsskiftet vi kom, berodde på att årets
kapitalkostnader för investeringsprojekt Tuvesvik
bedömdes lägre i oktoberprognosen än i
delårsrapporten. I samband med bokslutet blev nya
överenskommelser klara med föreningarna på
Käringön och Gullholmen, villket innebar att
överskottet på 6 mkr från P-platserna i Tuvesvik ska
betalas tillbaka. Detta var inte känt i
prognosrapporterna.
Under 2014 följdes ekonomin upp vid fyra tillfällen.
Delårsbokslut upprättades per april och augusti
månad samt prognosrapporter per februari och
oktober månad. Vid samtliga tillfällen följdes
verksamhetsförändringar i samband med budgeten
upp samt redovisning av nya vidtagna åtgärder under
året.
kommunstyrelsen att införa en rutin för särskild
prövning av inköp, anställning och övertid under
perioden oktober till december. Bedömningen är att
prövningen bidrog till lägre kostnader för bland annat
övertid, vikarietillsättning, förbrukningsmaterial,
mindre inventarier och kompetensutveckling.
Sammanfattande analys
Kommunens nämnder har under flera år dragits med
kraftiga budgetavvikelser. Samtliga
förvaltningsområden hade negativa budgetavvikelser.
Trots genomförda och planerade effektiviseringar
och besparingar ser det fortsatt tufft ut för
kommunens ekonomi. Engångsintäkter vid bland
annat avslutade av exploateringsområde räddade
verksamheternas avvikelser något.
Kommunen behöver kraftigt minska sina kostnader
för att uppnå kravet på god ekonomisk hushållning.
Den demografiska utvecklingen medför behov av
kostnadsökningar som följer av förändringar i
befolkningens storlek och sammansättning. Det har
vi redan sett resultat på inom förvaltningsområde
omsorg. Kommunen har en stor utmaning i att flytta
resurser mellan olika verksamheter.
Endast ett av fyra övergripande finansiella mål
nåddes. Denna utveckling är inte hållbar. För att
vända trenden fordras strategiskt finansiella beslut
med fokus på prioritering, omprövning av
verksamhet, fortsatta effektiviseringar och
budgetdiciplin. Det finns skäl till försiktighet med nya
åtaganden framöver.
Finansiell analys koncernen
I kommunens koncernredovisning ingår Stiftelsen
Orustbostäder. Interna mellanhavanden är i allt
väsentligt eliminerade. Som interna mellanhavanden
räknas kostnader/intäkter och skulder/tillgångar
mellan kommunen och stiftelsen.
Resultat och kapacitet
Resultatutveckling
Resultatet för koncernen uppgick till minus 17,8
miljoner kronor. Det var 17,4 miljoner kronor sämre
än föregående år (-0,4 mkr). Stiftelsen Orustbostäder
redovisade ett positivt resultat om 7,5 miljoner
kronor. Det var 6,4 mkr bättre jämfört med 2013 (1,4
mkr). Stiftelsens ekonomiska utveckling är av
betydelse eftersom kommunen har teckat borgen för
stiftelsens lån med totalt 409,6 miljoner kronor.
Kommunen har varken erhållit utdelning eller
utbetalat något bidrag till Stiftelsen Orustbostäder
under 2014.
Redan vid februariuppföljningen signalerade
framförallt förvaltningsområde omsorg om större
negativ budgetavvikelse för året. I samband med
delårsrapporten per augusti beslutade
24
Intäkter och kostnader
Koncernens intäkter exklusive jämförelsestörande
poster ökade med 5,4 miljoner kronor eller 2,4 %
jämfört med föregående år och uppgick till 229,6
miljoner kronor. Koncernens kostnader exklusive
jämförelsestörande poster ökade med 34,2 miljoner
kronor eller 3,8 % och uppgick till 925,2 miljoner
kronor.
Finansnetto
Koncernens finansnetto, exklusive
jämförelsestörande poster var negativt och uppgick
till minus 23 miljoner kronor. Det var en minskning
med 2 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Investeringar
Koncernens nettoinvesteringar uppgick till 121,9
miljoner kronor (67,6 mkr 2013).
Soliditet
Koncernens soliditet uppgick till 18,8 % (20,9 %
2013).
Risk och kontroll
Likviditet
Koncernens kassalikviditet uppgick till 108,6% (124,5
% 2013). Det innebar att likvida medel och
kortfristiga fordringar översteg kortfristiga skulder.
Långfristiga skulder
Koncernens långfristiga skulder uppgick till 1 020,1
miljoner kronor (949,8 mkr 2013.
25
Personalredovisning
I detta kapitel beskrivs personalredovisningen för
2014 översiktligt. Uppgifterna omfattar
månadsavlönad personal, anställda enligt AB-avtalet
(Allmänna bestämmelser) där inget annat anges. Det
innebär att timavlönade medarbetare och
medarbetare som är anställda enligt PAN-avtalet
(personliga assistenter och anhörigvårdare), BEAavtalet (medarbetare i arbetsmarknadspolitiska
insatser) och RIB-avtalet (deltidsbrandmän) inte är
med i statistiken.
För mer information finns ett särskilt arbetsmiljöoch personalbokslut för 2014.
Våra medarbetare
Vid årsskiftet arbetade 1 238 anställda med
månadslön (både tillsvidareanställda och
visstidsanställda), vilket innebar att antalet anställda
var något fler jämfört med året innan (1 210).
Andelen visstidsanställda var 2012 9,6 % av alla
anställda med månadslön. Motsvarande siffra för
2014 var 10,8 %. Andelen tillsvidareanställda
medarbetare har mellan dessa år minskat medan
andelen visstidsanställda har ökat.
Antal månadsavlönade
per förvaltning/
förvaltningsområde
Staben
Samhällsutveckling
Omsorg
Lärande
Miljö och
byggnadsförvaltningen
Totalt
Antal
Förändring
mot 2013
59
146
640
375
18
+4
+3
+43
-20
-2
1 238
+28
Det finns medarbetare som är anställda på fler än ett
förvaltningsområde, vilket gör att totalsiffran i
tabellen utgör fler antal med månadslön än vad det
verkligen är.
Andel månadsavlönade
per förvaltning/
förvaltningsområde
Staben
Samhällsutveckling
Omsorg
Lärande
Miljö och
byggnadsförvaltningen
Totalt
Andel
kvinnor
%
63
60
93
85
72
Andel
män
%
37
40
7
15
28
85
15
Ökningen på staben beror på organisationsförändring
mellan förvaltningsområde samhällsutveckling och
staben. Inom omsorgen inrättades ett antal tjänster
som motsvarade 20 heltidstjänster. Dessa nya tjänster
innehas av cirka 40 medarbetare. På
förvaltningssområde lärande har antalet
elevassistenter minskat på grund av
organisationsförändring.
Timavlönade medarbetare arbetade sammanlagt
240 952 timmar under 2014, vilket motsvarar 141,7
årsarbeten. Under 2013 motsvarade de timavlönade
138 årsarbeten (ett årsarbete utgör 1 700 timmar).
Medelsysselsättningsgraden bland kommunens
medarbetare med månadslön var vid årsskiftet 87,2
%. Kvinnornas medelsysselsättningsgrad var 86,2 %
mot männens 92,8 %. Medelsysselsättningsgraden
ökade med 1,2 % jämfört med 2013. Då låg
medelsysselsättningsgraden på 86 %.
I november 2013 var 57,7 % av kommunens
medarbetare heltidsanställda (54 % av kvinnorna och
80,3 % av männen). Motsvarande siffror för riket
(alla Sveriges kommuner) var 73,7 % (70,7 % av
kvinnorna och 85,8 % av männen). I november 2012
var 58,9 % av kommunens medarbetare
heltidsanställda. Andelen heltidsanställda i
kommunen minskade något mellan åren 2012 och
2013.
Andelen heltidsanställda i kommunen är lägre än
genomsnittet i både landet och länet.
Medelsysselsättningsgraden ökade medan andelen
medarbetare med heltidstjänst minskade mellan åren
2012 och 2013.
Medarbetare med månadslön fördelat på ålder
Ålder
Andel %
-29
9,1
30-39
16,6
40-49
25,4
50-59
32,1
6016,6
Kommunen hade vid årsskiftet 205 medarbetare som
var 60 år eller äldre. Det innebär att drygt 16,6 % av
kommunens totala andel medarbetare som är
månadsavlönade kommer att gå i pension under de
kommande 5 till 7 åren.
Under 2014 var den genomsnittliga faktiska
pensionsåldern 65,2 år. Totalt gick 24 medarbetare i
pension under året.
Under 2014 arbetade 54 personer som var 67 år eller
äldre i kommunen. De arbetade totalt 15 275 timmar
vilket motsvarar 9 årsarbeten. Motsvarande för 2013
var 49 personer som arbetade 18 807 timmar och det
motsvarar 11 årsarbeten.
26
Medelålder fördelad efter kön
Kön
Medelålder
2013
Kvinnor
47,4
Män
48,4
Totalt
47,6
Medelåldern 2012 var 47,5 år. Medelåldern ökade
något mellan åren 2012 och 2013.
Ledarskap
Under våren gick samtliga chefer i kommunen en
utbildning i Utvecklande ledarskap (UL). Syftet med
kommunens ledarprogram i Utvecklande ledarskap
var att stärka vars och ens personliga ledarskap och
därigenom bidra till att utveckla beteenden som
skapar delaktighet, motivation och kreativitet hos
medarbetarna. Programmet skapar förutsättningar för
ett gemensamt synsätt och förhållningssätt avseende
ledarskap, en gemensam terminologi samt en
gemensam verktygslåda att använda till att öka
effekten och implementeringstakten i många av de
projekt som kommunen kommer att genomföra de
närmaste åren. Utbildningen pågick i fem dagar och
inkluderade även förändringsledning. Kommunens
chefer gick även utbildningar i samverkan, arbetsmiljö
och psykosocialarbetsmiljö.
Hälsa
Kommunanställda erbjuds ett friskvårdsbidrag som
innebär att kommunen betalar 50 % av kostnaden för
en friskvårdsaktivitet, (max 400 kr/termin). Under
året höjdes friskvårdsbidraget från 200 kr/termin till
400 kr/termin. Under året beviljades 287 medarbetare
friskvårdbidraget (år 2013 212 st). Det är en ökning
med 35 % mellan åren 2013 och 2014.
Arbetet mot våld i nära relationer är en viktig del i
jämställdhetsarbetet i kommunen och det har tidigare
tagits fram rutiner för när en medarbetare är utsatt
för våld i nära relation. Under hösten anordnades
föreläsningstillfällen för alla chefer, arbetsledare och
huvudskyddsombud med Katarina Wienehall som är
forskare och föreläsare för att belysa problematiken.
I samband med utbildningen presenterades de rutiner
som har tagits fram som ett stöd för chefer och
arbetsledare.
kommun). De kommunerna med lägst sjukfrånvaro
2013 låg på 3,5 % och kommuner med högst total
sjukfrånvaro låg på 8,5 %.
Ur tabellen ”Sjukdomsrelaterad frånvaro per kön”
framgår, liksom tidigare år, att kvinnor är sjukskrivna
i högre utsträckning än män. En av många
förklaringar till att kvinnor har en högre sjukfrekvens
än män kan vara att kvinnor i allmänhet bär en tyngre
arbetsbörda, både i arbetsliv och privatliv.
Sjukdomsrelaterad frånvaro per åldersgrupp och
totalt 2014 (siffrorna inom parantes är år 2013)
Ålder
Sjukfrånvaro i
Sjukfrånvaro 60 dagar
% av tillgänglig
eller mer i % av total
arbetstid
sjukfrånvaro
-29
6,1 (5,7)
30-49
7,5 (7,1)
506,1 (6,2)
Totalt
6,7 (6,5)
44,0 (50,4)
Sjukdomsrelaterad frånvaro per kön och totalt
2014 (siffrorna inom parantes är år 2013)
Kön
Sjukfrånvaro i %
av tillgänglig
arbetstid
Kvinnor
7,2 (7,0)
Män
3,7 (3,8)
Totalt
6,7 (6,5)
Löneöversynen 2014
Under löneöversynen 2014 förhandlades löner för
1 356 månadsanställningar och 1259 timanställningar
under perioden mars-september. Den nya lönen
utbetalades till de allra flesta innan semestrarna.
Endast ett fåtal fick vänta på sin nya lön till efter
sommaren. Överläggningar och förhandlingar
genomfördes med totalt 16 olika fackförbund.
Det totala utfallet för 2014 blev 2,75 %. Vid
överläggningen fastställs vilken förhandlingsmodell
man kommer att tillämpa och 2014 förhandlades det
enligt chef/medarbetar modellen med samtliga
fackförbund.
Utfall 2014
Löneökning %
Män
2,64
Kvinnor
2,76
Total
2,75
Den totala sjukfrånvaron 2014 uppgick till 6,7 % för
samtliga personalkategorier och anställningsformer.
Sjukfrånvaron ökade således något (+0,2 %) jämfört
med 2013. Långtidssjukskrivningar (omfattar 60 dagar
eller mer) minskade och uppgick 2014 till 44 % (50,4
% år 2013) av den totala sjukfrånvaron.
Som jämförelse hade kommunerna i riket under 2013
en genomsnittlig total sjukfrånvaro bland sina
medarbetare på 5,9 % (jämfört med 6,5 % för Orust
kommun) och andelen sjuka 60 dagar eller mer var
för riket 44,4 % (jämfört med 50,4 % för Orust
Samtliga chefer genomgick ett ledarprogram i utvecklande
ledarskap och förändringsledning UL.
27
Räkenskaper
Friluftsområde Ålgård och Grindsbyvattnet har tillgänglighetsanpassats så att det exempelvis går att ta sig fram28
med rullstol.
Resultaträkning
Koncern
Koncern
Koncern
mkr
2014
2013
2012
2014
2013
2012
Verksamhetens intäkter not 1
183,5
179,8
172,8
229,6
224,2
215,3
20,1
13,1
14,6
29,7
12,7
13,6
-893,3
-859,8
-829,2
-925,2
-891,0
-850,3
Jämförelsestörande intäktspost not 2
Verksamhetens kostnader not 3
Jämförelsestörande kostnadspost not 2
-38,7
-21,3
-6,3
-38,7
-14,3
-6,3
Avskrivningar
-42,3
-36,7
-37,9
-48,3
-42,8
-45,4
-770,7
-723,9
-686,0
-752,9
-711,2
-673,1
662,2
659,3
620,4
662,2
659,3
620,4
95,9
80,9
88,5
95,9
80,9
88,5
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter not 4
Generella statsbidrag och utjämning not 4
1,3
1,7
1,6
0,4
2,0
2,0
-14,0
-15,4
-16,2
-23,4
-27,0
-29,4
0,0
-4,4
0,0
0,0
-4,4
0,0
-25,3
-1,8
8,3
-17,8
-0,4
8,4
Extraordinära intäkter
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Extraordinära kostnader
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-25,3
-1,8
8,3
-17,8
-0,4
8,4
Finansiella intäkter not 5
Finansiella kostnader not 5
Jämförelsestörande finansiell post not 5
Resultat före extraordinära poster
Årets resultat
29
Kassaflödesanalys
mkr
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
Justering för av- o nedskrivningar
Justering av övriga ej likviditetspåv poster *
Summa löpande verksamheten före förändring av
kapitalbindning
Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar
Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder
Ökning(-)/minskning(+) exploateringsvht/lager
Medel från den löpande verksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Nettoinvesteringar
Försäljning av anläggningstillgångar
Medel från investeringsverksamheten
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån
Förutbetalda intäkter VA/Fjärrvärme
Amortering av skuld
Ökning långfristiga fordringar
Minskning långfristiga fordringar
Medel från finansieringsverksamheten
ÅRETS KASSAFLÖDE
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
Årets kassaflöde
* Just. av övriga ej likviditetspåverkande poster:
Minskning/ökning pensionsavsättning (-/+)
Minskning/ökning deponiavsättning (-/+)
Exploateringsavslut. Tomt/markförsäljning
Ändrad redovisningsprincip VA
2014
2013
Koncern Koncern Koncern
2012
2014
2013
2012
-25,3
55,8
-25,6
4,9
-1,8
36,7
8,2
43,1
8,3
37,9
19,9
66,1
-17,8
61,8
-23,3
20,7
-0,4
42,8
8,0
50,4
8,4
45,4
20,5
74,3
39,8 -38,5 -0,8
24,6
2,7
8,8
8,0
7,2 -29,6
77,3 14,4 44,5
39,0
28,8
8,1
96,6
-38,3
2,5
7,1
21,6
-0,2
7,1
-29,5
51,7
-123,8 -78,7 -63,5
0,2 30,3
1,0
-123,6 -48,4 -62,5
-140,5
18,6
-121,9
-97,9
30,3
-67,6
-74,5
1,0
-73,5
130,0 100,0 65,0
10,3 23,3
1,5
-80,0 -80,0 -30,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
60,3 43,3 35,7
140,0
10,3
-80,1
0,0
0,0
70,2
110,0
23,3
-80,1
0,0
0,0
53,2
65,0
1,5
-41,9
0,0
0,0
24,6
81,2
126,1
44,9
74,0
81,2
7,2
71,3
74,1
2,8
61,0
75,0
14,0
51,7
61,0
9,3
34,0
51,7
17,7
3,2
-0,3
-13,0
-15,5
9,3
-1,1
4,0
-0,8
16,7
30
Balansräkning
mkr
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar not 6
Materiella anläggningstillgångar not 6
mark, byggnader och tekniska
anläggningar
maskiner och inventarier
Finansiella anläggningstillgångar not 7
värdepapper, aktier och andelar
Långfristiga fordringar not 8
Summa anläggningstillgångar
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Exploateringsverksamhet/lager not 9
Kortfristiga fordringar not 10
Likvida medel not 11
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
EGET KAPITAL
Summa eget kapital not 12
Årets resultat
Resultatutjämningsreserv IB
Disposition av 2013
Disposition av 2014
Resultatutjämningsreserv UB
Ändrad redovisningsprincip VA
Rättelse avslutat exploateringområde
Övrigt eget kapital
AVSÄTTNINGAR not 13
Avsättning för återställande av deponi
Avsättning för pensioner
Avsättning uppskjuten skatt
Summa avsättningar
SKULDER
Långfristiga skulder not 14
Kortfristiga skulder not 15
Summa skulder
Summa eget kapital, avsättningar,
skulder
Poster inom linjen
Borgensåtagande not 16
Pensionsförpliktelser före 1998
Särskild löneskatt på pensionsförpliktelser
2014
2013
2012
Koncern
2014
Koncern
2013
Koncern
2012
4,0
4,0
1,9
4,0
4,0
1,9
847,0
30,4
764,7
29,3
733,0
51,4
1 269,6
30,6
1 194,8
29,7
1 149,8
51,9
3,0
3,0
887,4
3,0
3,0
804,0
3,0
3,0
792,3
0,7
3,0
1 307,9
0,7
3,0
1 232,2
0,7
3,0
1 207,3
64,1
76,5
75,0
215,6
1 103,0
72,1
116,4
61,0
249,5
1 053,5
79,2
77,9
51,7
208,8
1 001,2
64,3
78,8
126,1
269,2
1 577,1
72,4
117,8
81,2
271,4
1 503,6
79,4
79,6
74,1
233,1
1 440,4
258,4
-25,3
36,6
296,7
-1,8
38,9
-2,3
298,6
8,3
296,3
-17,8
36,6
327,1
-0,4
38,9
-2,3
327,5
8,4
-23,8
12,8
-15,5
2,5
247,9
-23,8
12,8
-15,5
2,5
285,8
260,1
290,5
10,3
53,6
10,6
50,3
11,7
41,1
52,8
10,3
53,6
8,1
72,0
10,6
50,3
5,9
66,8
11,7
41,1
6,0
58,8
63,9
60,9
613,7
167,0
780,7
553,4
142,4
695,8
510,1
139,7
649,8
1 020,1
188,7
1 208,8
949,8
159,9
1 109,7
896,6
157,5
1 054,1
1 103,0
1 053,5
1 001,2
1 577,1
1 503,6
1 440,4
412,2
279,4
67,8
402,4
293,7
71,3
392,6
273,8
66,4
2,6
279,4
67,8
2,8
293,7
71,3
3,0
273,8
66,4
36,6
36,6
31
Noter kommunen
mkr
2014 2013
1. Verksamhetens intäkter
mkr
2014 2013
5. Finansiella intäkter och kostnader
Avgifter och ersättningar
95,1
100,6
Hyror och arrenden
16,4
16,1
Ränteintäkter
0,3
0,5
Bidrag, försäljning av verksamhet, expl.vht
70,4
58,9
Borgensavgift Orustbostäder
1,0
1,0
Återbäring Kommuninvest
0,0
0,2
S:a finansiella intäkter
1,3
1,7
-13,3
-14,2
-0,7
-1,2
Realisationsvinster
S:a verksamhetens intäkter
1,6
5,2
183,5
179,8
20,1
0,4
Finansiella kostnader
2. Jämförelsestörande poster
Exploateringsavslut Tomt/mark intäkter
Exploateringsavslut Tomt/mark kostnader
Mer- och återställandekostnader Henåns skola
Återbetalning från AFA
S:a jämförelsestörande poster
Finansiella intäkter
Räntekostnader på långfristiga lån
-3,8
-7,0
-34,9
-14,3
Räntekostnader pensioner
0,0
12,7
diskonteringsräntan
-18,6
-8,2
vid beräkning av pensionsskuld
Jämförelsestörande post, sänkning av
S:a finansiella kostnader
0,0
-4,4
-14,0
-19,8
4,0
1,9
3. Verksamhetens kostnader
Kostnader för arbetskraft
Pensionskostnader/löneskatt
-545,7 -526,9
-15,7
6. Immateriella och materiella
-21,2
anläggningstillgångar
Förbruknings- och underhållsmateriel
-28,6
-33,3
Immateriella anläggningstillgångar
Tjänster, avgifter, bidrag, transporter
-82,5
-54,5
Redovisat värde vid årets början
Entreprenader och köp av verksamhet
-157,3 -165,2
Hyror, energi, fastighetsservice, leasing/hyra
-51,5
-51,3
Skatter, försäkringar, div avgifter
-10,2
-6,3
-1,8
-1,1
Övrigt
S:a verksamhetens kostnader
-893,3 -859,8
Investeringar
3,0
2,1
Värdeförändring
-1,8
0,0
Avskrivningar
-1,2
0,0
4,0
4,0
34,9
34,5
Utgående bokfört värde
Allmän markreserv
4. Skatteintäkter, generella statsbidrag
Investeringar
-0,2
0,4
och utjämning
34,7
34,9
466,3
476,3
Kommunalskatteintäkter
Kommunalskatt, preliminär
Slutavräkning 2013
Prognos slutavräkning 2014
Slutavräkning 2012
S:a kommunalskatteintäkter
663,7
662,6
0,1
0,0
0,0
Investeringar
0,0
0,4
Värdeförändring
0,0
-3,7
662,2
659,3
86,9
1,6
0
Regleringsbidrag
3,5
6,8
fastigheter för affärsverksamhet
-19,5
-22,9
-21,9
514,4
466,3
254,6
213,2
Fastigheter för affärsverksamhet
38,3
Avgift till LSS-utjämning
-8,2
-6,6
Värdeförändring
S:a generella statsbidrag och utjäm.
95,9
80,9
Omklassificering från
Investeringar
52,7
39,2
Redovisat värde av avyttringar
-0,1
-30,0
-46,7
0,0
0,0
19,5
0,0
21,4
verksamhetsfastigheter
758,1
0,0
-36,4
och utjämning
0,0
Avskrivningar
38,8
S:a skatteintäkter, generella statsbidrag
31,4
Omklassificering till
-26,7
Kostnadsutjämningsavgift
84,5
-13,5
78,8
Strukturbidrag
Fastighetsavgift
-1,6
Generella statsbidrag och utjämning
Inkomstutjämningsbidrag
Verksamhetsfastigheter
740,2
Omklassificering från
maskiner, fordon, inventarier övr
Avskrivningar
-9,6
-8,7
250,9
254,6
32
mkr
2014 2013
Publika fastigheter
mkr
2013 2013
11. Likvida medel
2,4
2,4
Plusgiro
0,1
0,1
39,2
0,1
Handkassor
0,1
0,1
Avskrivningar
-0,9
-0,1
Bank
74,8
60,8
40,7
2,4
S:a likvida medel
75,0
61,0
Investeringar
Övriga fastigheter
Investeringar
Avskrivningar
12. Eget kapital
6,5
6,6
IB eget kapital
296,7
298,5
0
0,2
Årets resultat
-25,3
-1,8
-0,3
-0,3
Byte av redovisningsprincip VA
-15,5
0,0
6,2
6,5
Rättelse avslutat exploateringsområde
UB eget kapital
2,5
258,4
296,7
43,1
40,4
Maskiner, fordon, inventarier övr
29,3
51,4
Investeringar
6,7
5,4
0,0
-0,4
Pensioner
Visstids- och garantipension
Löneskatt
0,0
-21,4
Avskrivningar
-5,6
-5,7
30,4
29,3
881,4
798,0
S:a immateriella och materiella anl.tillgångar
13. Avsättningar
0,0
0,1
10,5
9,8
Återställande, Månsemyrdeponin
10,3
10,6
Sa avsättningar
63,9
60,9
560,0
510,0
22,1
15,0
14. Långfristiga skulder
Kommuninvest AB
7. Finansiella anläggningstillgångar
Förutbetalda anläggningsavgifter VA
Värdepapper, aktier ,andelar
Förutbetalda anläggningsavgifter
Grundfondskapital Orustbostäder
2,4
2,4
fjärrrvärme
Kommuninvest
0,4
0,4
Förutbetalda investeringsbidrag
Övrigt
0,2
0,2
S:a långfristiga skulder
S:a fin anläggningstillgångar
3,0
3,0
0,4
0,3
31,2
28,1
613,7
553,4
57,6
60,9
8,2
8,2
15. Kortfristiga skulder
Personalens skatter,avgifter mm
8. Långfristiga fordringar
Kommuninvest AB
2,0
2,0
- varav personalens källskatt
Ny förbifart Henån (Trafikverket)
1,0
1,0
- varav semester/övertidsskuld
32,6
33,3
S:a långfristiga fordringar
3,0
3,0
- varav upplupna arbetsgivaravgifter
11,3
11,7
9. Exploateringsverksamhet/lager
Bostadsmark under exploatering
22,5
18,4
Industrimark under exploatering
4,5
6,0
36,8
47,2
0,3
0,5
64,1
72,1
Färdigställd tomtmark
Lager Fjärrvärme
S:a exploateringsverksamhet/lager
- varav upplupna löner
5,5
7,7
Utgående moms
2,6
2,9
23,1
22,7
Upplupna pensionskostn, individuell
del och löneskatt
VA-kollektivets förutbetalda intäkter
17,9
0,0
Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter
48,3
38,6
Leverantörsskulder
S:a kortfristiga skulder
17,6
17,3
167,0
142,4
10. Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
13,2
50,8
Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter
55,6
58,8
7,6
6,7
Fordran moms
Ingående moms
S:a kortfristiga fordringar
0,1
0,1
76,5
116,4
33
2014 2013
finansierats - externt med främmande kapital
(skulder) respektive internt med eget kapital.
Orustbostäder
409,6
399,6
S:a Orustbostäder
409,6
399,6
Tillgångarna delas upp i omsättningstillgångar (t.ex.
kassa och bank, placeringar, fordringar, lager) och
anläggningstillgångar, d.v.s. tillgångar som skall
innehas och utnyttjas under flera år (t.ex. fastigheter
och inventarier).
SBAB
0,5
0,6
AB Balken Finans
0,1
0,1
Boverket
0,3
0,3
S:a egnahem och småhus
0,9
1,0
Föreningar
1,5
1,6
mkr
16. Borgensåtagande
Egnahem och småhus
Käringön 1:1
S:a totala borgensåtagande
0,2
0,2
412,2
402,4
Redovisningsmodell
Den kommunala redovisningslagen reglerar
kommunernas redovisningsmodell. Modellen består
av resultaträkning, balansräkning och
finansieringsanalys.
Resultaträkningen
Resultaträkningen är en sammanfattning av årets
redovisade kostnader och intäkter. Överstiger
intäkterna periodens kostnader innebär det att det
egna kapitalet ökar och enhetens finansiella styrka
förbättras.
Resultaträkningen delas upp i tre olika resultat. Det
första resultat som används är ”Verksamhetens
nettokostnader”. Det består av intäkter genererade i
verksamheten som dragits av mot verksamhetens
kostnader och planenliga avskrivningar.
Nettokostnaden beskriver det som återstår att
skattefinansiera.
Underskottet på nettokostnadsnivån reduceras sedan
med skatteintäkter och de generella statsbidragen.
Finansiella intäkter ökar resultatet och finansiella
kostnader minskar resultatet. Det resultat som då
erhålls kallas ”Resultat före extraordinära poster”.
Det resultat som genereras här skall finansiera årets
investeringar och ett eventuellt sparande.
Efter ”Resultat före extraordinära poster” kommer
extraordinära intäkter och kostnader. Det är poster
som inte har något direkt samband med den ordinarie
verksamheten som bedrivs i kommunen. Det resultat
som nu har framkommit visar ”Årets resultat” för
kommunen.
Balansräkning
Balansräkningen beskriver den ekonomiska
ställningen vid bokslutstillfället och utgör där en
förbindelselänk mellan åren. Den visar det bokförda
värdet av kommunens tillgångar och hur dessa har
På motsvarande sätt delas skulderna upp i kortfristiga
och långfristiga skulder samt avsättningar.
Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år.
De övriga skulderna sträcker sig över flera år. En
avsättning är definitionsmässigt en skuld som man
inte exakt vet hur stor den är eller när den skall
betalas.
Med soliditet menas betalningsförmåga på lång sikt.
Den beräknas genom att sätta eget kapital i relation
till totala tillgångar.
Finansieringsanalys
Finansieringsanalysen är indelad i avsnitten ”Den
löpande verksamheten”, ”Investeringsverksamheten”
samt ”Finansieringsverksamheten” och mynnar ut i
”Årets kassaflöde” (=förändring av likvida medel).
Redovisningsprinciper
Kommunen
Den kommunala redovisningen regleras av
kommunal redovisningslag (SFS 1997:614) som
kompletteras av rekommendationer från Rådet för
kommunal redovisning, RKR.
Avvikelser från rekommenderade redovisningsprinciper:
 Nästkommande års amortering på upptagna
lån, har inte upptagits som kortfristig skuld.
Allmänt
Jämförelsestörande poster särredovisas, när poster
sällan förekommer och/eller av betydande belopp.
Tillgångarna har i balansräkningen upptagits till
anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar (se
tabeller nedan). De investeringar som klassificerats
som anläggningstillgång har i huvudsak haft ett
anskaffningsvärde som överstiger ett halvt basbelopp
(22 200 kr 2014) och en beräknad nyttjandetid på
minst tre år.
Större investeringar i IT-system, som ska användas i
kommunen under flera år, redovisas som immateriella
anläggningstillgångar. Till anskaffningsvärdet för en
investering räknas bland annat utgiften för systemet,
konsultkostnader, licensavgifter samt övriga utgifter
för införandet.
34
Investeringarnas avskrivningstider fastställs utifrån
tillgångarnas beräknade nyttjandetider.
Avskrivningarna fördelas linjärt över tillgångens
bedömda nyttjandeperiod med avskrivningstider
normalt enligt följande:
3-5 år
5-20 år
20-50 år
IT-utrustning, IT-system
Maskiner och inventarier, bilar och
andra transportmedel, viss annan
utrustning
Byggnader, markanläggningar
mkr 2014
2013
Immateriella tillgångar
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
Ackumulerade nedskrivningar
Bokfört värde
Avskrivningstider
7,0
-1,2
-1,8
4,0
3-5 år
4,0
0,0
0,0
4,0
3-5 år
Maskiner och inventarier
Anskaffningsvärde
Bokfört värde
Avskrivningstider
102,7
-69,9
-2,4
30,4
5-20 år
93,4
-63,4
-0,7
29,3
5-20 år
Mark, byggnader och
tekniska anläggningar
Anskaffningsvärde
Bokfört värde
Avskrivningstider
1 415,0 1 239,4
-472,8
-439,6
-95,4
-35,2
846,9
764,6
10-50 år 10-50 år
Från räkenskapsåret 2014 gäller rekommendationen
att investeringar som består av flera delar med
väsentligt olika nyttjandeperioder ska
komponentavskrivas. Komponenter, i
anläggningstillgångar kan behöva ersättas regelbundet
men med olika tidsintervall. Ett vanligt exempel på
materiell anläggningstillgång där särskiljning ofta bör
ske är fastigheter, där olika delar av byggnaden kan ha
väsentligt olika nyttjandeperioder. Orust kommun
nyttjar sig av metoden för komponentavskrivning på
alla nya investeringar från och med år 2014.
Genomgång av tidigare gjorda investeringar kommer
att göras succesivt och där det är lämpligt sker byte
till komponentavskrivning.
Intern ränta beräknas på tillgångarnas bokförda
värden. Årets räntesats var 3,3 %. Pågående
investeringsprojekt belastas inte med ränta, förutom
sådana som hör till de affärsdrivande verksamheter
(VA, Renhållning samt Fjärrvärmeverk).
Pensionsförpliktelser
Kommunens pensionsåtagande redovisas enligt den
så kallade blandmodellen. Detta innebär att intjänade
förmånsbestämda pensioner fram till och med 199712-31 redovisas utanför balansräkningen som en
ansvarsförbindelse. Något nyintjänande på skulden
före 1998 sker inte. Skulden beräknas minska
framöver på grund av att utbetalningarna är större än
värdeuppräkningen.
Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland
skulderna eller avsättningarna
2014 2013
Ingående ansvarsförbindelse
293,7 273,8
Ränteuppräkning
2,7
3,2
Basbeloppsuppräkning
0,3
5,3
Årets utbetalningar
-11,6 -11,4
Sänkning diskonteringsräntan
0 22,1
Aktualisering och Bromsen
-6,2
0
Övrig post
0,5
0,7
Summa pensionsförpliktelser
279,4 293,7
Löneskatt
67,8 71,3
Utgående ansvarsförbindelse
347,2 365,0
För anställda med inkomster under 7,5
inkomstbasbelopp (IBB) tjänas ingen
förmånsbestämd pensionsrätt in. Pensionsförmånen
är helt avgiftsbestämd och kommunen betalar
avgiften, i mars varje år, till den försäkringsgivare som
arbetstagaren har valt.
För anställda med inkomster över 7,5
inkomstbasbelopp finns den förmånsbestämda
pensionen kvar och den ger en årlig
pensionsskuldsökning (avsättning). Denna skuld
beräknas öka, under kommande fyra år, enligt KPA
Pension. Beräkningen av pensionsskulden har gjorts
av KPA med en aktualiseringsgrad av 82 %.
mkr Avsatt till pensioner inkl
löneskatt
Ingående avsättning
Nya förpliktelser under året
Varav:
Nyintjänad pension
Ränte- och basbeloppsuppräkning
Nya efterlevandepensioner
Sänkning av diskonteringsräntan
Årets utbetalningar
Förändring av löneskatt
Summa avsatt till
pensioner/löneskatt
2014
2013
50,3
4,4
41,1
9,3
3,4
0,6
0,4
0,0
-1,8
0,7
4,7
1,0
0,0
3,6
-1,9
1,8
53,6
50,3
Semesterlöneskuld och okompenserad övertid
redovisas som en kortfristig skuld.
35
Personalomkostnadspålägg har interndebiterats
förvaltningarna med 36,65 % i samband med
löneredovisningen.
Operationella hyres-/leasingavtal
Kommunen har inga operationella hyres-/leasingavtal
med en avtalstid som överstiger tre år.
Koncernen
Den sammanställda redovisningen för kommunen
har definierats till att omfatta kommunen och
Stiftelsen Orustbostäder.
Den är upprättad enligt förvärvsmetoden med
proportionell konsolidering vilket innebär, att
förvärvat eget kapital (stiftelsens grundfondskapital)
eliminerats. Detta betyder att endast ägda andelar tas
med av räkenskapsposterna in i den sammanställda
redovisningen.
Interna mellanhavanden är i allt väsentligt
eliminerade. (Som interna mellanhavanden räknas
kostnader/ intäkter och skulder/tillgångar mellan
kommunen och stiftelsen).
Redovisning av intäkter
Ny lag om allmänna vattentjänster trädde i kraft 1
januari 2007. Lagen skärper kraven på huvudmannens
ekonomiska redovisning genom att uttryckligen
hänvisa till god redovisningssed. Som en följd av den
nya lagen sker periodisering av anläggningsavgifter.
10 % av fakturerade anläggningsavgifter redovisas
direkt i resultaträkningen. 90 % bokas upp som
förutbetalda intäkter och långfristiga skulder i
balansräkningen. Avskrivningstiden är 33 år. VAkollektivet tillgodoräknas ränta på inte avskrivna delar
av anläggningsavgifter samt på eventuellt ackumulerat
överskott.
Övriga investeringsbidrag och anläggningsavgifter tas
upp som förutbetalda intäkter som regleras över flera
år.
mkr
Förutbetalda intäkter som regleras
över flera år (långfristig skuld)
Investeringsbidrag
återstående antal år (vägt snitt)
Anläggningsavgifter VA
Anläggningsavgifter fjärrvärme
Summa förutbetalda intäkter
2014
2013
31,2
28
22,1
30
0,4
32
53,7
28,1
25
15,0
30
0,3
32
43,4
Enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR) ska
VA-kollektivets samlade överuttag av
brukningsavgifter redovisas som förutbetalda intäkter.
15,5 mkr har förts över från Eget kapital till
förutbetalda intäkter. Samtliga över-/underskott inom
VA verksamheten balanseras mot slag 2951
”Förutbetalda intäkter VA-kollektivet”.
Rättelse gjordes av VA/tomter inom avslutat (år
2010) exploateringsområde Huseby i Ellös. 2,5 mkr
fördes mellan Eget kapital och Tomtlager slag 1479.
Kommuninvest
Orust kommun har i juni 1994, KF § 81, ingått en
solidarisk borgen såsom för egen skuld för
Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande
och kommande förpliktelser. Samtliga 280 kommuner
som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest
har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan
samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk
förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar
fördelningen av ansvaret mellan
medlemskommunerna vid ett eventuellt
ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse.
Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i
föhållande till storleken på de medel som respektive
medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige
AB, dels i förhållande till storleken på
medlemskommunernas respektive insatskapital i
Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en
uppskattning av den finansiella effekten av Orust
kommuns ansvar enligt ovan nämnda
borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31
uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala
förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala
tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Orust
kommuns andel, i Kommuninvest, uppgick till 0,454
procent vid årsskiftet 2014/2015.
Resultatutjämningsreserv (RUR)
Kommunfullmäktige beslutade 2013 att avsätta 38,9
miljoner kronor till resultatutjämningsreserv, RUR,
vilket motsvarade den maximala avsättningen åren
2010 och 2011.
Beräkning av reservering
mkr
Årets resultat
Resultat affärsdrivande vht
Samtliga realisationsvinster
Årets resultat efter
balanskravsjusteringar
Diskonteringsränta pensioner
Årets balanskravsresultat
Lägst resultat (årets resultat eller
balanskravsresultatet)
Avgår 2 % av skatter och generella
statsbidrag
Maximal avsättning till RUR
2010
2011
2012
39,8
2,3
-5,3
30,3
4,4
0,0
8,3
3,8
-0,7
36,8
34,7
11,4
36,8
3,4
38,1
11,4
36,8
30,3
8,3
-14,0 -14,2
-14,2
22,8
16,1
0,0
36
Driftsredovisning kommunen
mkr
Intäkter Kostnader
Budget
Avvikelse
-8,1
-8,6
0,5
Politisk verksamhet och revision
0,4
Överförmyndarnämnden
0,3
-1,4
-1,1
-1,2
0,1
Kommunstyrelsens stab
5,5
-51,0
-45,5
-41,7
-3,8
Förvaltningsområde lärande
20,8
-346,5
-325,8
-324,6
-1,2
Förvaltningsområde omsorg
71,1
-392,2
-321,1
-292,5
-28,6
147,9
-194,1
-46,2
-44,5
-1,7
8,3
-14,0
-5,7
-5,8
0,1
Affärsdrivande Vatten och avlopp
42,0
-42,0
0,0
2,3
-2,3
Affärsdrivande Renhållning
21,7
-20,8
0,9
0,5
0,4
Förvaltningsområde samhällsutveckling
Miljö- och byggnadsnämnden
Affärsdrivande Fjärrvärmeverk
6,9
-8,5
Resultat
-11,0
-4,1
-3,6
-0,5
Merkostnader Henåns skola
-11,2
-11,2
-8,0
-3,2
Driftåtgärder Henåns skola
-23,7
-23,7
0,0
-23,7
0,0
1,2
-1,2
-1 116,2
-791,6
-726,4
-65,1
-14,9
-14,9
11,2
-17,9
0,0
3,0
11,2
1,6
7,0
-5,4
23,5
23,5
20,7
2,8
0,0
-0,3
0,3
-1 107,7
-770,1
-716,9
-53,3
663,3
-34,9
662,2
95,9
95,9
-1,1
0,0
1,9
2,0
-0,1
-15,2
-15,2
-24,4
9,2
-1 157,8
-25,3
20,0
-45,3
Ej fördelad effektivisering
Summa nämndsverksamhet
324,7
Pensionskostnader samt skuldförändring
avseende semesterlön och
arbetsgivaravgifter
Försäljning mark
Reavinster (fastighetsförsäljning)
11,2
1,6
Återlagd internränta
Kommunstyrelsens medel till förfogande
Summa nettokostnad
337,5
Skatteintäkter
662,2
Generella statsbidrag
130,8
1,9
Årets resultat
1 132,4
37
Nettokostnad per förvaltningsområde
38
Investeringsredovisning kommunen
Sammanställning 2014-12-31
Totalt
Pågående och avslutade investeringar
Kommunstyrelsen stab
Affärsdrivande verksamhet
Totala investeringar
Totalram
16 900
56 035
481 808
12 380
99 865
666 988
Budget
för 2014
3 900
-1 560
82 400
3 600
51 887
140 227
Redovisning
utfall 2014
5 121
4 275
86 573
603
27 018
123 590
Återstår
av ram
3 790
12 422
151 103
5 105
74 345
246 765
Kommunstyrelsen stab
Medborgarservice, centrumhuset
IT-investeringar
Reinvestering Staben
Summa KS Stab
Totalram
2 800
13 100
1 000
16 900
Budget
helår 2014
0
2 900
1 000
3 900
Redovisning
utfall 2014
37
5 084
0
5 121
Återstår
av ram
822
2 968
Årlig ram
3 790
Totalram
92 500
-54 800
3 500
350
1 000
42 550
Budget
helår 2014
4 000
-14 800
3 500
0
1 000
-6 300
Redovisning
utfall 2014
2 197
-216
0
161
1 281
3 423
Återstår
av ram
Avslutas
Avslutas
3 500
189
Årlig ram
3 689
5 750
150
525
1 600
920
500
240
1 350
900
500
50
1 000
13 485
56 035
2 250
0
0
0
875
0
0
235
330
0
50
1 000
4 740
-1 560
33
0
5
0
254
-157
0
0
156
172
33
356
852
4 275
5 587
Avslutas
520
1 600
624
227
Avslutas
Avslutas
175
Avslutas
Årlig ram
Årlig ram
8 733
12 422
Hamnar
Färjeterminal Tuvesvik
Färjeterminal Tuvesvik, försäljning
Ångbåtsbrygga Edhultshall
Gullholmspirens brygga
Reinvestering hamnar
Summa hamnar
Övrigt
Gång-o cykelv Tönsäng-Tuvesvik
Informationsdiskar bibliotek
Allmänna p-platser Tuvesvik
Mindre räddningsfordon
Orust ridklubb, traktorgaragage
Planläggning Henån 1:275, 1:306
Renovering och ombyggn. av Ålgårds kvarn
Renovering av mur vid Ålgårds kvarn
Städlyftet
Tankbil för räddningstjänsten
Konstinköp
Reinvestering samhäll
Summa övrigt
Summa Samhällsutveckling
39
Nybyggnation Henåns skola
Åtgärder Henåns skola
Ombyggnation Ängås skola
Ombyggnation Varekils skola
Nybyggnation Bagarevägens förskola
Projektering ombyggnad Tvet/Ellös
Inventarier Henåns skola
Datorer till undervisningen (2014)
Cyklar till förskolan
Ljuddämpande investeringar förskolan
Lekredskap förskolan utomhus
Inventarier lärande
Summa lärande
Totalram
196 449
42 900
161 084
31 000
30 000
1 450
15 000
1 000
400
650
875
1 000
481 808
Budget
helår 2014
3 650
0
62 700
12 000
0
0
0
1 000
400
409
1 241
1 000
82 400
Ombyggnation av Mollösunds skola
Brandlarm Herrgården
Brandlarm Strandgården
Brandlarm Ängsviken
Pelletspanna Ängsviken
Sängar inom omsorgen
Inventarier omsorg
Summa omsorg
Totalram
6 000
300
1 100
1 100
2 700
180
1 000
12 380
Budget
helår 2014
100
300
1 100
1 100
0
0
1 000
3 600
Redovisning
utfall 2014
13
37
31
26
0
119
377
603
Återstår
av ram
Avslutad
263
1 068
1 074
2 700
Avslutad
Årlig ram
5 105
Totalram
6 600
6 000
35 000
75
1 000
1 000
400
0
4 000
1 500
2 500
0
0
8 500
2 500
3 850
15 000
87 925
Budget
helår 2014
800
1 287
24 500
0
1 000
1 000
0
0
3 000
0
300
0
0
6 000
500
0
2 000
40 387
Redovisning
utfall 2014
989
704
397
73
717
639
401
1 435
182
167
278
3 404
14 934
392
750
4
725
26 191
Återstår
av ram
4 443
973
29 724
Avslutas
Årlig ram
Årlig ram
Avslutas
Exploatering
3 722
1 333
2 160
Exploatering
Exploatering
8 108
260
3 826
14 120
68 669
Affärdrivande verksamhet
Vatten och avlopp
Projektering nytt reningsverk västra Orust
Ombyggnation Tuvesviks reningsverk
Projektering va-lednimg Henån-Slussen
Reinvestering kontorsmöbler VA
Reinvestering ledningsnät
Reinvesteringar anläggningar
Servicebil med kran
VA-anläggning Tegen III
Uppgradering Varekils reningsverk
Utbyggnad VA Morlanda-Slätthult
Utloppopsreningsverk västra Orust
VA-anläggning Nösunds södra
VA-anläggning Sjöleden
VA-ledning Hästekälla-Tuvesvik
Överföringsledning Fröjdendal-Malön
Överföringsledning Vindön-Sundsandvik
Överföringsledning Slussen-Uddevalla
Summa vatten och avlopp
Redovisning
utfall 2014
10 712
358
57 724
14 261
1 067
17
0
976
185
368
825
80
86 573
Återstår
av ram
Avslutas
42 542
63 021
16 231
28 579
299
175
Avslutas
215
41
Avslutas
Årlig ram
151 103
40
Fjärrvärme
Ombyggnation av Henåns närvärmeverk
Ombyggnation av fjärrvärmepannan Ellös
Utbyggnad av fjärrvärme Morlanda-Slätthult
Reinvestering fjärrvärme
Summa fjärrvärme
Totalram
5 065
2 500
875
500
8 940
Budget
helår 2014
0
8 500
0
500
9 000
Redovisning
utfall 2014
63
589
110
65
827
Återstår
av ram
Avslutas
1 911
765
Årlig ram
2 676
3 000
3 000
99 865
2 500
2 500
51 887
0
0
27 018
3 000
3 000
74 345
Renhållning
Ombyggnation in- och utfart till Månsemyr
Summa renhållning
Summa affärmässig verksamhet
Den budgeterade investeringsnivån för 2014
beslutades till 167,5 miljoner kronor (151,7 mkr
2013). Totalt har under året investeringsprojekt pågått
till ett budgeterat belopp om 140,2 miljoner kronor.
Utfallet (netto) för investeringar 2014 uppgick till
123,6 mkr (48,4 mkr 2013) varav den affärsdrivande
verksamheten står för 27 mkr (23,8 mkr) i beloppet
ingår även avslutande av exploateringsområden med
19,8 mkr. Bland de större investeringarna kan nämnas
Ängås, Varekils och Henåns skola.
Inom affärsdrivande verksamhet har tre
exploateringsområden avslutats, Tegen III, Nösund
södra och Sjöleden
Avvikelse mot budgeterad investeringsnivå kontra
utfall återfinns till största delen inom afärsdrivande
verksamhet och då både inom renhållning samt
vatten och avlopp.
Nyrenoverad del av Varekils f-6 skola
Helt ny del för år 7-9 i Ängås f-9 skola
Nyrenoverad kafeteria/Fritidsgård Ängås f -9 skola
Nyrenoverad idrottshall Ängås f -9 skola
41
Noter koncernen
Mkr
2014 2013
1. Verksamhetens intäkter
Mkr
2014 2013
5. Finansiella intäkter och kostnader
Avgifter och ersättningar
95,1
100,6
Hyror och arrenden
62,2
59,1
Bidrag, försäljning av verksamhet, expl.vht
70,4
58,9
Borgensavgift Orustbostäder
1,0
1,0
1,6
5,2
Återbäring Kommuninvest
0,0
0,2
0,3
0,4
S:a finansiella intäkter
1,3
1,7
229,6
224,2
-13,3
-14,2
-0,7
-1,2
Realisationsvinster
Övrigt
S:a verksamhetens intäkter
Exploateringsavslut Tomt/mark intäkter
Exploateringsavslut Tomt/mark kostnader
Återbetalning från AFA
S:a jämförelsestörande poster
Ränteintäkter
Räntekostnader på långfristiga lån
2. Jämförelsestörande poster
Markförsäljning Käringön
9,6
0,0
Räntekostnader pensioner
20,1
0,0
Jämförelsestörande post, sänkning av
diskonteringsräntan
-3,8
0,0
-34,9
-14,3
0,0
12,7
-9,0
-1,6
vid beräkning av pensionsskuld
S:a finansiella kostnader
0,3
0,5
0,0
-4,4
-14,0
-19,8
4,0
1,9
6. Immateriella och materiella
3. Verksamhetens kostnader
Kostnader för arbetskraft
Pensionskostnader/löneskatt
-552,5 -533,7
-16,2
-21,7
Immateriella anläggningstillgångar
Förbruknings- och underhållsmateriel
-34,1
-41,5
Investeringar
3,0
2,1
Tjänster, avgifter, bidrag, transporter
-82,5
-54,5
Värdeförändring
-1,8
0,0
Avskrivningar
-1,2
0,0
4,0
4,0
1194,8
1150
129,4
87,8
-54,6
-42,8
Entreprenader och köp av verksamhet
-157,3 -165,2
Hyror, energi, fastighetsservice, leasing/hyra
-70,6
-67,0
Skatter, försäkringar, div avgifter
-10,2
-6,3
-1,8
-1,1
Övrigt
S:a verksamhetens kostnader
-925,2 -891,0
Materiella anläggningstillgångar
Investeringar
Avskrivningar
4. Skatteintäkter, generella statsbidrag
1269,6 1194,8
och utjämning
Kommunalskatteintäkter
Kommunalskatt, preliminär
Slutavräkning 2013
Slutavräkning 2012
S:a kommunalskatteintäkter
Maskiner, fordon, inventarier övrigt
663,7
662,6
0,1
0,0
Strukturbidrag
Regleringsbidrag
Fastighetsavgift
Kostnadsutjämningsavgift
51,9
6,7
5,5
0,0
-0,4
0,0
-21,4
-1,6
0,0
0,0
0,4
0,0
-3,7
662,2
659,3
Avskrivningar
-5,8
-5,9
30,6
29,7
S:a immateriella/materiella anläggnings-
Generella statsbidrag och utjämning
Inkomstutjämningsbidrag
29,7
Investeringar
86,9
78,8
1,6
3,5
0
6,8
38,8
38,3
-26,7
-36,4
tillgångar och maskiner och inventari 1304,2 1228,5
7. Finansiella anläggningstillgångar
Värdepapper, aktier ,andelar
Andelar HBV
0,1
0,1
Avgift till LSS-utjämning
-8,2
-6,6
Kommuninvest
0,4
0,4
S:a generella statsbidrag och utjäm.
95,9
80,9
Övrigt
0,2
0,2
758,1
740,2
S:a fin anläggningstillgångar
0,7
0,7
S:a skatteintäkter, generella statsbidrag
och utjämning
42
8. Långfristiga fordringar
13. Avsättningar
Kommuninvest AB
Ny förbifart Henån (Trafikverket)
2,0
1,0
2,0
1,0
Pensioner
Visstids- och garantipension
43,1
0,0
40,4
0,1
S:a långfristiga fordringar
3,0
3,0
Löneskatt
10,5
9,8
Återställande, Månsemyrdeponin
10,3
10,6
8,1
5,9
72,0
66,8
Avsättning uppskjuten skatt
9. Exploateringsverksamhet/lager
Bostadsmark under exploatering
22,5
18,4
Sa avsättningar
Industrimark under exploatering
Färdigställd tomtmark
4,5
36,8
6,0
47,2
14. Långfristiga skulder
0,3
0,5
Lager Fjärrvärme
Bränsle och råvarulager
S:a exploateringsverksamhet/lager
0,2
0,3
64,3
72,4
Kommuninvest AB
Förutbetalda anläggningsavgifter VA
Plusgiro
Handkassor
Bank
S:a likvida medel
Förutbetalda investeringsbidrag
0,1
0,1
S:a långfristiga skulder
0,1
125,9
126,1
0,1
81,0
81,2
15. Kortfristiga skulder
12. Eget kapital
IB eget kapital
327,1
327,5
Årets resultat
-17,8
-0,4
-15,5
0,0
Rättelse avslutat exploateringsområde
UB eget kapital
2,5
296,3
327,1
22,1
15,0
0,4
0,3
31,2
28,1
Förutbetalda anläggningsavgifter
fjärrrvärme
11. Likvida medel
966,4 906,4
1020,1 949,8
Personalens skatter,avgifter mm
Utgående moms
57,6
2,6
60,9
2,9
Upplupna pensionskostn, individuell
del och löneskatt
23,1
22,7
VA-kollektivets förutbetalda intäkter
17,9
0,0
Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter
59,1
49,9
Leverantörsskulder
22,7
23,5
2,0
3,7
2,0
0,4
188,7
159,9
SBAB
0,5
0,6
AB Balken Finans
0,1
0,1
Boverket
0,3
0,3
S:a egnahem och småhus
0,9
1,0
Föreningar
1,5
1,6
Käringön 1:1
0,2
0,2
S:a totala borgensåtagande
2,6
2,8
Skuld till kreditinstitut
Övriga skulder
S:a kortfristiga skulder
16. Borgensåtagande
Egnahem och småhus
43
Verksamhetsberättelser
44
Hundpromenad med dagliga verksamheten Tassen
Kommunens organisation
45
Politisk verksamhet och revision
Ansvarsområde
Kommunfullmäktige är högsta beslutande organ i
kommunen. Fullmäktige beslutar i ärenden av
principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för
kommunen. Uppgifterna är bland annat att besluta
om kommunens budget, skatt och andra viktiga
ekonomiska frågor. Kommunfullmäktige beslutar om
nämndernas organisation och verksamhetsformer
samt väljer ledamöter, ersättare och revisorer
Revisorerna granskar kommunens verksamhet.
fullmäktiges möten. Statistik visar att sammanlagt 3
500 tittat på de sammanträden som hittills visats (och
som kan ses i efterhand).
Revisorerna genomförde följande granskningar under
året utöver den löpande räkenskaps- och
redovisningsrevisionen:
 Intern kontroll – rutiner för manuell
schemaläggning
 Intern kontroll avseende anställdas bisysslor
 Granskning av kvalitet och effektivet inom
äldreomsorgens särskilda boenden.
Händelser under året
Kommunfullmäktige sammanträdde vid 11 tillfällen
under året. Från och med 2014 webbsänds
Ekonomisk redovisning och analys
Utfall
2014
Budget
2014
Budgetavvikelse
Utfall
2013
Politisk verksamhet
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
0,4
-7,9
-7,4
0
-7,9
-7,9
0
0,5
0,5
0
-7,2
-7,2
Revision
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Totala intäkter
Totala kostnader
Totala nettokostnader
0
-0,6
-0,6
0,4
-8,5
-8,1
0
-0,6
-0,6
0
-8,6
-8,6
0
0,0
0,0
0,4
0,1
0,5
0
-0,5
-0,5
0
-7,7
-7,7
mkr
Budgeten omfattar i huvudsak kostnader för arvoden
och sammanträden för kommunfullmäktige,
kommunstyrelsen, utskott, revisorer och
framtidsgruppen. I budget för politisk verksamhet
ingår också kostnader för partistöd och regionala
samarbeten så som Fyrbodal, SOLTAK och SKL
(Sveriges Kommuner och Landsting).
Överskottet för politisk verksamhet beror till största
delen på att kostnaden för EU-projektet Terra et
Mare uteblev (300 tkr). Därutöver blev kostnaden för
medlemskapet i SOLTAK lägre än beräknat.
Kostnader för arvoden och sammanträden överskred
budget på grund av extra sammanträden.
46
Närpes kommun från Finland besökte Orust i samband med projektet ”Den nye administratören”
Överförmyndarnämnden
förutsättning för att samhälls- och rättslivet
överhuvudtaget ska fungera på ett tillfredsställande
sätt. Länsstyrelsen utövar tillsyn över
överförmyndarnämndens verksamhet.
Ansvarsområde
Överförmyndarnämnden och dess förvaltning är en
kommunal myndighet som ansvarar för en statligt
reglerad verksamhet. Överförmyndarnämndens
främsta uppgifter är att utöva tillsyn över vissa slag av
ställföreträdarskap, besluta om förordnande av vissa
godmanskap samt samtycka till vissa specifika
åtgärder som exempelvis fastighetsförsäljning och
arvskiften. De ställföreträdarskap som står under
förvaltningens tillsyn är förmynderskap, godmanskap
och förvaltarskap. Ställföreträdarskapet är en viktig
institution i samhället och många gånger en
I april beslutade kommunfullmäktige att Orust
kommun ska samverka med Lilla Edet, Tjörn och
Stenungsund i en gemensam överförmyndarnämnd
från och med 1 januari 2015. Orust kommuns
överförmyndarnämnd avvecklades därmed den 31
december 2014.
mkr
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Totala intäkter
Totala kostnader
Utfall
2014
0,3
-1,4
-1,1
0,3
-1,4
-1,1
På grund av högre ersättningar från Migrationsverket
för arvoden och tolkkostnader redovisar
Budget
2014
0,2
-1,4
-1,2
0,2
-1,4
-1,2
Budgetavvikelse
0,1
0,0
0,1
0,1
0,0
0,1
Utfall
2013
0,2
-1,5
-1,3
0,2
-1,5
-1,3
överförmyndarnämnden en positiv budgetavvikelse
med 0,1 mkr.
Urval av nyckeltal
Beskrivning
2014
2013
2012
Godmanskap
Enhet
antal
108
110
108
Förvaltarskap
antal
16
14
15
Förordnande förmyndare/vårdnadshavare
antal
7
11
9
God man för ensamkommande barn
antal
24
21
13
Akter
antal
225
217
197
Förändring, nya och avslutade ställföreträdarskap
antal
11
28
28
Granskade årsräkningar
antal
90
96
119
70
61
52
Minderåriga förmyndarskapsärenden
antal
Trend*
*Trend: Pilen visar förändring 2013 till 2014
47
Kommunstyrelseförvaltningens stab
Ansvarsområde
Inom kommunstyrelseförvaltningens stab finns
strategiska och stödjande resurser främst till
kärnverksamheterna, men även till medborgare och
förtroendevalda. Staben organiseras i planerings- och
utvecklingsenhet, personal-, ekonomi-, IT-enhet samt
medborgarservice.
Planerings- och utvecklingsenheten
Under året tecknade kommunen en avsiktsförklaring
med syfte att förverkliga de nationella
jämställdhetspolitiska målen. Under året har den
arbetsgrupp som samordnar jämställhetsarbetet tagit
fram ett förslag till reviderad plan för jämställdhet för
våra anställda i Orust kommun med utgångspunkt i
den nationella strategin.
En policy och riktlinjer mot korruption och andra
oegentligheter togs fram under året.
En välbesökt fibermässa arrangerades tillsammans
med fiberföreningarna och andra intressenter.
Kommunen stöttar fiberföreningarna på landsbygden
med bland annat kartor, informationsmöten och
samordning. Det finns i dag 16 fiberföreningar på
Orust som tillsammans täcker landsbygdens alla
fastigheter. Cirka 3 000 fastighetsägare är medlemmar
i någon förening. Under 2015 bedöms flertalet av
föreningarna komma igång med fiberförläggning.
Under hösten utrustades stora delar av hemtjänstens
medarbetare med ID-kort. Drygt 100 medarbetare
har hittills fått sitt ID-kort. Det återstår ungefär lika
många att tillverka under 2015.
Ett arbete påbörjades med ett nytt intranät och en
förstudie togs fram under året. Vi gjorde en
nollmätning där vi kan jämföra intranätets effektivitet
med andra kommuner. På grund av omfördelning av
resurser tar arbetet betydligt längre tid än beräknat.
Under sommaren arbetade vi fram en prototyp
tillsammans med en konsult.
Personalenheten
Under våren påbörjades ett arbete med att införa
analysverktyget Qlik View. Målet är att varje chef ska
få en chefsportal där man själv kan ta fram statistik
och rapporter inom HR-området.
Nytt samverkansavtal tecknades med samtliga
fackförbund och personalenheten utbildade alla
chefer och arbetsplatsombud i dessa avtal.
Under året har versionsuppdateringar i såväl schemabemanningssystemet BeSched som lönesystemet
eCompanion varit nödvändiga med anledning av
mycket stora förändringar i det gällande
kollektivavtalet AB. Två nya pensionsavtal har
tecknats som krävt förändringar i lönesystemet samt
utbildningsinsatser.
Projekt Employer Branding startades upp som ett led
i arbetet med resultatet från medarbetarenkäten 2013.
Syftet med projektet är att göra kommunen till en
attraktivare arbetsgivare. Två olika temadagar hölls
under året med både chefer och medarbetare.
Ekonomienheten
Sedan årsskiftet är upphandling en av
ekonomienhetens arbetsuppgifter. 83 olika
upphandlingar påbörjades under året varav tre ännu
inte avslutats och åtta avbröts. Det var färre
upphandlingar än föregående år.
Riktlinjer för investeringar och intern kontroll togs
fram. Budgetprocessen utvecklades och
årsredovisningen gavs ut i en kortversion till alla
hushåll. Kommunen kunde erbjuda e-faktura till
kunder.
Medborgarservice och IT
I maj havererade två kylaggregat som reglerar
lufttemperaturen i kommunens centrala serverhall.
En kraftigt förhöjd temperatur med svag
rökutveckling utvecklades och hela kommunens
nätverk fick stängas ner. Trots att en handlingsplan
för den här typen av incident saknades, lyckades
primära krisledningsgruppen med hjälp av IT-enheten
snabbt återställa driftmiljön. Större delen av nätverket
fungerade inom loppet av 12 timmar efter utlöst larm.
Som ett steg för ökad effektivitet och kvalitet i
verksamhetens arbete fick IT-personalen
kompetensutbildning i några av systemen som ingår i
kommunens centrala IT-förvaltning. Som resultat av
insatsen kan nämnas att IT-enheten numera kan
automatisera installationer av mjukvarupaket och
centralt uppdatera lokalt installerade programvaror.
Under hösten har en inventering genomförts för att
säkerställa att kommunen har rätt antal licenser för
mjukvaruprodukter från Microsoft, avseende vår
administrativa IT-miljö. Resultatet visade att
kommunen var underlicensierad, avvikelsen var
påtaglig och fick regleras inom aktuellt avtal.
En grupp bestående av nämndsekreterare och några
registratorer arbetade fram kommungemensamma
rutiner kring ärendehantering.
Telia hade till och från driftstörningar som fick
konsekvenser för olika delar i verksamheten.
48
mkr
Planerings- och utvecklingsenheten
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Personalenheten
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Ekonomienheten
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Medborgarservice
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
IT-enheten
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Totala intäkter
Totala kostnader
Totala nettokostnader exkl. Henåns skola
Driftåtgärder Henåns skola
Investeringar
Underskottet på -1,3 mkr för planerings- och
utvecklingsenheten motsvarar i stort sett en
budgeterad personalneddragning, som efter dialog
med kommunstyrelsen inte genomfördes.
Personalenheten redovisar ett underskott på -0,4 mkr.
Negativa och positiva avvikelser fanns som tog ut
varandra plus att lönekostnaderna för fackliga
förtroendevalda översteg budget med -0,35 mkr.
Ekonomienheten gjorde ett litet underskott som
bland annat berodde på personalomsättning vilket
inneburit
dubbelbemanning
och
extra
kompetensutveckling för ny personal.
IT-enhetens underskott på -2,4 mkr består
huvudsakligen av två poster. Den ena är en
nedskrivning på -1,8 mkr för att komma rätt i
avskrivningarna för investeringen ”Kontorsprogram
PC” och den andra posten avser samma investering
Utfall
2014
Budget
2014
Budgetavvikelse
Utfall
2013
1,1
-11,7
-10,6
0,9
-10,2
-9,3
0,2
-1,5
-1,3
2,2
-16,9
-14,7
0,9
-9,2
-8,3
0,7
-8,6
-7,9
0,2
-0,6
-0,4
0,5
-6,1
-5,6
2,7
-9,5
-6,8
2,7
-9,4
-6,7
0,0
-0,1
-0,1
2,5
-7,4
-4,9
0,6
-7,4
-6,8
0,7
-7,9
-7,2
-0,1
0,5
0,4
0,7
-6,2
-5,5
0,2
-13,2
-13,0
5,5
-51,0
-45,5
-0,2
-23,7
-5,1
0,0
-10,6
-10,6
5,0
-46,7
-41,7
0
0
-15,4
0,2
-2,6
-2,4
0,5
-4,3
-3,8
-0,2
-23,7
10,3
0,2
-8,9
-8,7
6,1
-45,5
-39,4
-0,1
0
-4,5
(”Kontorsprogram PC”) där det visade sig att
kommunen hade för få licenser från Microsoft. Det
medförde en extra kostnad på -0,8 mkr för 2014.
Medborgarservice överskott på 0,4 mkr består
huvudsakligen av två poster. Dels lönekostnader 0,15
mkr
och
dels
en
obudgeterad
intern
kostnadsreducering för valarbete på 0,15 mkr.
Nettoutfallet av investeringar på -5,1 mkr består i
stort sett av tre IT-investeringar:
Kontorsprogram PC
-2,7 mkr
Nätverk, säkerhet, kap.höj. åtgärder -1,1 mkr
Utökn datalagring SAN, backup
-1,0 mkr
Att budgeten på -15,4 mkr inte uppnåddes berodde
till större delen på att investeringen för utbyggnad av
bredbandsstruktur sköts fram.
49
Urval av arbetsutskottets egna mål
Perspektiv:
Prioriterat mål: Orust – en attraktiv kommun
Styrtal
Mått/mätetal
Enhet
Företagsklimat
Turism
Ranking
företagsundersökning
Besök i turistbyrån
Plats
Utfall
2014
263
Antal
26 613
Resultatet av Svenskt Näringslivs ranking, visar att
förbättringsåtgärder inom den kommunala
organisationen behövs. En strategi för utveckling av
näringslivet ska antas under 2015.
Perspektiv:
Prioriterat mål:
Styrtal
Kundnöjdhet interna
processer
Drygt hälften av cheferna angav att de delvis inte kan
utföra sina arbetsuppgifter som chef på grund av
avsaknad av tillräckligt centralt administrativt stöd.
Det är framförallt behovet av administrativt stöd
inom personalfrågor som framförs.
Budgetföljsamhet
kommunen
Prognossäkerhet
kommunen
Utfall
2013
239
26 870
Källa
Måluppfyllelse
Svenskt
Närings
liv
Egen
Turistbyrån hade något färre besök än året innan.
Däremot var det ett uppsving vad det gäller e-post
(4973) och turistsidorna på vår webbplats var
välbesökta. Turistbyrån har under samma tid haft 5
391 sidvisningar, Öppna varv 1 661 sidvisningar och
gästhamnar 1 304 sidvisningar. Cirka 70 % av trafiken
skedde under maj till augusti.
Verksamhet och processer
Vår effektivitet och kvalitet ska bli bättre dvs att vi ska göra saker på rätt sätt
Mått/mätetal
Enhet
Utfall
Mål
Utfall
Källa
Mål2014
2014
2013
uppfyllelse
80
Egen
Intern kund%
undersökning
Ambitionen var att göra en intern kundenkät för
stabens verksamheter under året. Dessvärre har inte
detta hunnits med. Däremot genomfördes en enkät
under våren till alla chefer kring hur man upplever det
administrativa stödet centralt från staben och från
den egna verksamheten. Svarsfrekvensen var 35 %,
22 av cirka 63 chefer besvarade enkäten.
Perspektiv:
Prioriterat mål:
Styrtal
Mål
2014
Förbättrad
ranking
+3 %
De flesta cheferna upplever även att administrativt
stöd saknas lokalt inom verksamheten. Det är
personal- och ekonomifrågor som cheferna behöver
mest stöd i.
För att möta detta behov kommer personalenheten
att flytta över motsvarande 25 % tjänst från
löneadministration till HR då det är inom detta
område som det största behovet av stöd finns.
Personalenheten kommer även att se över de olika
HR processerna i syfte att utreda möjligheten att
digitalisera dessa. Syftet är att kunna ge ett snabbare
stöd och att frigöra tid för att kunna stötta mer i
komplexa ärenden.
Ekonomi
Mått/mätetal
Enhet
Utfall
2014
Budgetavvikelse
%
-9,0
helår
%
+0,2
Helårsutfallet
jämförs med
delårsprognosen
per augusti
Verksamheternas budgetavvikelse på helår blev -9 %.
De två enskilt största posterna är förvaltningsområde
omsorg och driftkostnader för att iordningsställa
Henåns skola.
God måluppfyllelse
Mål
2014
0
Utfall
2013
-6
Källa
+/-1
till 2
-1,97
Egen
Måluppfyllelse
Egen
I förhållande till delårsrapporten var verksamheternas
prognossäkerhet plus 0,2 % och i förhållande till
oktoberprognosen minus 2,1 %. Se även avsnitt
prognossäkerhet och budgetföljsamhet på sid 24.
50
Urval av nyckeltal
Beskrivning
Sjukfrånvaro kommunen
Enhet
2014
2013
2012
Källa
%
6,6
6,5
6,8
Egen
Trend*
Analys av resultat och åtgärder
Ett arbete pågår för att öka friskvårdsinsatserna och
att på så vis kunna sänka sjuktalen. Inom vård och
omsorg, som har förhållandevis höga sjuktal kommer
ett system att införas på vissa enheter där
medarbetarna ges möjlighet att tala med en
sjuksköterska i samband med att man sjukanmäler sig.
Detta system förväntas sänka sjuktalen då man sett
denna effekt i andra kommuner. Ett arbete med
employer branding är inlett som ska utveckla olika
delar av kommunens arbete och förbättra varumärket
vilket i sin tur ska förbättra trivsel och hälsa.
Ledningens slutsatser och bedömningar
Även under 2014 uppstod stora obudgeterade
kostnader. En inventering av våra licenser från
Microsoft resulterade i en ökad kostnad på 2,6 mkr
för IT-enheten. För planerings- och utvecklingsenheten låg det fortfarande kvar en budgeterad
personalneddragning på cirka 1,3 mkr som, efter
dialog med kommunstyrelsen, inte genomfördes.
Bedömningen är att risken för överraskningar i form
av stora obudgeterade kostnader i fortsättningen är
låg.
Det har skett ett utvecklingsarbete inom flera viktiga
områden, bland annat ekonomistyrning,
kvalitetsuppföljning, ärendehantering och ledarskap
för att nämna några. Satsningen på ledarskapsutbildning för cheferna kommer under 2015 att gå in
i en implementeringsfas för hela organisationen.
Inför förra mandatperioden överfördes visst
övergripande administrativt och strategiskt stöd från
centrala kommunstyrelsens stab till förvaltningsområde Samhällsutveckling. Detta kan komma att
utvärderas under 2015 och leda till förändringar om
så behövs.
Något övergripande ledningssystem infördes inte
under året då det inte fanns utrymme i budgeten. Om
detta är möjligt att genomföra under 2015 vet vi först
när vi kommit en bit in på året beroende på hur
prognosen ser ut.
Employer branding handlar om en arbetsgivares varumärke gentemot nuvarande, potentiella och tidigare anställda. Vi träffade chefer
vid ett tillfälle och medarbetare vid ett tillfälle för att starta kommunens arbete med Employer branding. Frågor vi ville ha svar på var:
Hur kan du känna stolthet för din arbetsgivare? Vilka frågor ska vi jobba med? Alla fick skriva ner sina tankar och idéer på
PostIT: Vit = bra, fortsätt så , Gul = finns men behöver utvecklas, Rosa = saknas. Sedan fick alla markera det viktigaste med
röda pluppar.
51
Ansvarsområde
Förvaltningsområdet omfattar förskola, grundskola
inklusive fritidshem, grundsärskola, gymnasiesärskola,
gymnasieskola och vuxenutbildning. Inom
lärandekontoret budgeteras kostnader för fristående
verksamhet, viss verksamhet i andra kommuner och
skolskjutsar.
Utvecklingen av rutiner för systematiskt
kvalitetsarbete fortsatte under ledning av
förvaltningsområdets utvecklingschef. Tidigare har
enheterna själva följt upp sin verksamhet men det har
saknats samordnande rutiner och uppföljning av
verksamheten. Lärande har nu ett årshjul med en
systematik för att kunna följa upp kvalitet och
därmed ha möjlighet att vidta åtgärder inom områden
som behöver stärkas upp.
IKT-satsningen (informations- och
kommunikationsteknik) har fortsatt på olika sätt. Alla
elever inom årskurs 7-9 och på gymnasiet har tillgång
till en ”egen” dator. I årskurs 1-6 finns en dator på
fyra elever. I de lägre årskurserna och på förskolan
köps iPads in. Lärarna har fått omfattande utbildning
i att använda utrustningen och i att utveckla elevers
lärande med hjälp av den nya tekniken.
Förskolorna vidareutvecklar Unikum för rutiner kring
dokumentation och kommunikation om
verksamheten och kvalitetsutvecklingen. Under
hösten vidareutbildades personal inom
matematiklyftet som tidigare genomförts inom
grundskolan
för de elever som ser fördel med den lilla skolan på
hemmaplan. Vid hösterminens start fanns ingen
sökande. Möjligheten kvarstår under 2015.
Kommunen har fortsatt att aktivt söka statsbidrag för
att utveckla undervisningsmetoder och öka kvaliteten.
Under 2014 fick kommunen statsbidrag för
förstelärare, matematiklyftet, läxhjälp och
sommarskola.
Under året påbörjades planeringen inför öppnandet
av ett nytt asylboende på Orust. Vid Ellös förskola
öppnades en tidigare stängd avdelning för att möta
behovet av allmän förskola för barn inom
asylboendet.
Verksamheten inom Internationella gruppen
planerade för en ökad tillströmning av elever.
Förvaltningsområdet har sett behov att stärka flera
migrationsrelaterade områden och ökar inför 2015
budgettilldelningen till modersmålsundervisning,
utökad språkintroduktion och SFI.
Genom samverkan med Tanums kommun
genomfördes mässan ”Lärande i det digitala
samhället” på Ängås skola med sammanlagt cirka 600
deltagare.
Inom V8 (Dals-Ed, Färgelanda, Strömstad, Tanum,
Munkedal, Sotenäs, Lysekil och Orust) arrangerade
Orust de gemensamma Oktoberdagarna för politiker
och tjänstemän. Temat var ”Skola på vetenskaplig
grund”. Orust fortsätter sitt samarbete med
kommunerna inom V8 för att stärka den
gemensamma kvalitetsutvecklingen inom förskola
och skola.
Kommunen deltog i två matematiksatsningar,
Matematiklyftet och SKL:s matematiksatsning, som
båda syftar till att höja elevernas resultat i matematik.
Segling med Westkust genomfördes för grundskolans
årskurs 8 och för gymnasiet.
Flera skolor är under om- och tillbyggnad. Vid Ängås
skola har viss verksamhet flyttat in under året och
slutlig inflyttning är beräknad till sommaren 2015.
Ombyggnaden vid Varekils skola har pågick under
året, med beräknad inflyttning till våren 2015.
Problemen kring Henåns skola har inneburit fortsatta
påfrestningar för personal och elever.
Hantverksprogrammet med inriktning båtbygg drivs
idag i kommunal regi. Under året fattades beslut om
att se över möjligheten att genomföra ett köp av
nuvarande verksamhetslokaler vilket planeras ske i
början av 2015
Under året infördes ett utökat programutbud vid
gymnasieskolan. Utgångspunkten var att kunna
erbjuda ett antal nationella program inom kommunen
Genom samverkan med Tanums kommun genomfördes mässan
”Lärande i det digitala samhället” på Ängås skola med
sammanlagt cirka 600 deltagare.
52
mkr
Lärande övergripande
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Förskola
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Grundskola
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Skolskjuts
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Grundsärskola och gymnasiesärskola
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Enskild verksamhet och interkommunal
ersättning
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Gymnasieskola och vuxenutbildning
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Totala intäkter
Totala kostnader
Totala nettokostnader exkl Henåns skola
Investeringar
Under 2013 och 2014 har stora budgetanpassningar
gjorts inom förvaltningsområdet. Dessa har till stor
del gett effekt 2014 och budgeten närmar sig balans.
Vissa enheter har dock även under detta år haft
svårigheter att hålla budget. Det gäller
gymnasieskolan samt verksamheter inom
grundskolan. Den ekonomiska helårsprognosen för
förvaltningsområdet per februari 2014 var -1,6 mkr.
Under året försämrades prognosen. Mot slutet av året
förbättrades den på nytt, och utfallet blev slutligen
bättre än i februari -1,2 mkr.
Restriktiv hållning till inköp och till anställning av
timvikarier vid ordinarie personals frånvaro har
bidragit till det lägre kostnadsläget. Det går även att se
effekter av att vakanser inte tillsatts i direkt anslutning
till att personal avslutat sin anställning. Det finns
också fall då långtidssjukskriven personal ersatts med
vikarier med lägre lön, vilket lett till en ekonomisk
Utfall
2014
Budget
2014
Budgetavvikelse
Utfall
2013
0
-2,7
-2,7
0
-2,7
-2,7
0
0
0
0
-3,0
-3,0
8,9
-62,7
-53,8
8,5
63,4
-55,0
0,5
0,8
1,2
8,4
-61,0
-52,6
7,6
-150,7
-143,1
4,0
-148,4
-144,4
3,5
-2,3
1,2
6,4
-148,4
-142,0
0,0
-19,6
-19,6
0
-19,0
-19,0
0
-0,6
-0,6
0,0
-18,8
-18,8
0,0
-8,6
-8,6
0
-8,7
-8,7
0
0
0
0,1
-9,5
-9,4
2,1
-28,4
-26,2
2,0
-27,1
-25,1
0,1
-1,3
-1,1
2,1
-27,0
-24,9
2,1
-73,8
-71,7
20,8
-346,6
-325,8
-9,8
-86,6
2,1
-71,8
-69,7
16,6
-341,1
-324,6
0
-98,4
0
-2,0
-2,0
4,2
-5,4
-1,2
-9,8
11,8
3,5
-76,1
-72,6
20,5
-343,8
-323,3
-11,1
-31,0
besparing. Om vikarier saknat relevant utbildning har
detta dock påverkat verksamheten negativt, genom att
belastningen på ordinarie personal ökat. Besparingar
har också gjorts på grund av att inköp skjutits upp i
samband med verksamhetsförändringar.
Verksamhetsområden som visar underskott är
skolskjuts, enskild verksamhet och interkommunal
ersättning samt gymnasieskola och vuxenutbildning.
Förskolan +1,2 mkr
Överskottet kan lokaliseras till ett par av förskolorna
och en mindre del till ledningsfunktioner inom
förskolan (0,1 mkr). Kostnaden för verksamheten på
obekväm tid vid Bagarevägens förskola, ”nattis”, blev
lägre än budgeterat. Intäkterna (statsbidrag) för nattis
blev större än förväntat. Inköp inför nybyggnad har
begränsats och lett till lägre kostnadsnivå. Vid Ellös
förskola lades en avdelning ned på halvårsbasis, vilket
ledde till lägre personalkostnader. Förskolornas
53
gemensamma budget för särskilt stöd överskred
budget med 0,1 mkr.
Grundskola +1,2 mkr
Grundskolan visar totalt sett ett överskott på +1,2
mkr. I resultatet ingår ett överskott på de riktade
medlen för Varekils moduler. Av den totala budgeten
för modulerna på 3 mkr användes endast 1 mkr.
Differensen på 2 mkr beror dels på att
etableringskostnaderna belastade 2013, dels på att
avetableringskostnaderna uppstår 2015. Kostnaden
för 2014 bestod därmed enbart av hyreskostnader.
Personalkostnaderna för grundskolan överskred
budget med -1,5 mkr. Underskottet kan dels förklaras
med att kostnaden för de varslade elevassistenterna
överstiger budget samt att flera av skolorna har haft
övertalighet av lärare under vårterminen. Ett vikande
elevunderlag har bidragit till svårigheter att hålla
budget. Under hösten förbättrades kostnadsläget som
en följd av att personal avslutade sina anställningar.
Personalkostnaderna har även hållits nere på grund av
att nyanställningar av olika skäl skjutits upp och inte
belastat året. Skolorna har också varit restriktiva med
att anställa timvikarier vid ordinarie personals
frånvaro. Vid vissa enheter fick beslutet om prövning
vad avser inköp, vakanstillsättning och beordrad
övertid stor effekt. Det har delvis gällt timvikariat
men även pedagogtid för särskilt stöd.
Under året blev intäkterna till Internationella gruppen
högre än förväntat (+350 tkr). Denna post är
varierande och svårprognosticerad. Intäktsnivån
baseras på en uppskattning av vilka elever som
kommer till Orust kommun, vilka behov dessa elever
har och huruvida de är asylsökande eller kommer till
Sverige av annan anledning. Det är svårt att anpassa
lärargruppen snabbt efter de växlande
förutsättningarna. När det gäller Internationella
gruppen var skolan återhållsam med
kompetensförstärkning i lärargruppen i väntan på
samordningsvinster när asylmottagningen öppnar.
Skolskjuts -0,6 mkr
Kostnaderna för taxi och för busskort blev dyrare än
planerat.
Grundsärskola och gymnasiesärskola 0 mkr
Grundsärskolan och gymnasiesärskolan slutade
sammantaget på ett resultat i nivå med budget.
Kostnaderna för särskolan ökade under hösten, men
på grund av ett lågt kostnadsläge under våren höll
budgeten. Gymnasiesärskolan är svårprognosticerad
genom att den består av köp av platser i annan
kommun. Den årliga kostnaden per plats 2014
varierade mellan 200 och 700 tkr. En enskild elev
som flyttar in eller ut från kommunen alternativt läser
ett extra år får därmed stor effekt på ekonomin.
Enskild verksamhet och interkommunal
ersättning -1,1 mkr
Av underskottet avser omkring 0,7 mkr enskild
verksamhet och 0,4 mkr interkommunal ersättning.
Antalet barn och elever inom enskild verksamhet var
under året större än budgeterat. Kostnaden för
interkommunal ersättning är delvis svårbudgeterad. I
slutet av året tillkom oförutsett köp av två platser till
en kostnad av sammanlagt 350 tkr.
Gymnasieskola och vuxenutbildning -2 mkr
Underskottet beror framförallt på att kostnaden för
köp av gymnasieplatser blev större än budgeterat (-2,4
mkr). Intäkterna för försäljning av utbildningsplatser
blev lägre än förväntat. Personalkostnaderna visar ett
överskott jämfört med budget (+0,8 mkr). En
förklaring till att personalkostnaderna blivit lägre än
förväntat är det funnits perioder av vakanser efter att
personal avslutat sina anställningar. Verksamheten
har också varit restriktiv med att anställa timvikarier
när ordinarie personal varit frånvarande på grund av
sjukdom eller vård av sjukt barn.
Merkostnader för Henåns skola -9,8 mkr
De kostnader som belastat förvaltningsområdet till
följd av att Henåns skola inte har kunnat användas
avser: skolskjuts (-5,3 mkr), lokalhyror (-3,8 mkr),
extra personalkostnader på grund av
samordningssvårigheter -0,6 mkr) samt övriga
undervisningskostnader (-0,1 mkr).
Investeringar
Under 2014 uppgick genomförda investeringar inom
Lärande på 86,6 mkr. Huvvuddelen gäller Ängås
skolas till- och ombyggnad 57,7 mkr. Henåns skola,
11,7 mkr. Varekils renovering, 14,2 mkr. Projektering
av Bagarevägens nya förskola, 1,1 mkr.
I övrigt har mindre belopp använts för förskolornas
utemiljö, datorer med tillbehör och säkerhetsåtgärder
i slöjdsalar.
54
Urval av nyckeltal
Beskrivning
Enhet
2014
2013
2012
Källa
Elever i åk 3 som klarat alla
delprov (riket)
%
73
(68)
73
(70)
65
(69)
Kolada
Andel elever som når målen i alla
ämnen åk 6 (riket)
%
80,3
(79,5)
-
-
Skolverket
Andel elever som når målen i alla
ämnen åk 9 (riket)
%
69,2
(77,4)
80,4
(77)
78,5
(77,4)
Skolverket
poäng
207
(215)
218
(213)
215
(205)
Skolverket
%
Studie
förb:
90,7
(88,3)
Studie
förb:
86,3
(86,9)
-
Kolada
yrkes
förb:
81,9
(82,1)
yrkes
förb:
77,1
(80,3
Meritvärde åk 9 (riket)
Gymnasieelever som fullföljer sin
utbildning inom 4 år (riket)
Trygghet
%
Förskola
100
Skola
åk 5: 93
åk 8: 92
Lust att lära
%
Förskola
100
Skola
åk 5: 78
åk 8: 37
Hänsyn till elevernas åsikter medinflytande
%
Skola
åk 5: 87
åk 8: 69
Trend*
Egna
brukarenkäter
Öppna
jämförelser
Egna
brukarenkäter
Öppna
jämförelser
Egna
brukarenkäter
Öppna
jämförelser
Barn och elevers utveckling mot målen
Det är stor skillnad när det gäller pojkar och flickors
resultat och detta blir ett prioriterat
utvecklingsområde för 2015. Resultatet visar också ett
fallande meritvärde mellan 2013/2014, från en nivå
över riket till numera under riket. Det största skälet är
pojkarnas låga resultat på Henån skola åk 7-9. Deras
flickor presterar bäst även om skillnaden är liten
gentemot Ängås skola åk 7-9 som totalt sätt har ett
betydligt högre meritvärde. Ängås har dock en större
avvikelse än Henåns skola när det resultat på
nationella prov och betyg som sätts. Det är av vikt att
pojkarna presterar bättre för att få upp meritvärdet.
Vi ser också med oro på att många elever inte når
målen i alla ämnen. Detta kommer vi att vidare
fokusera på. I de lägre åldrarna ser resultatet överlag
något bättre ut, men vi har stora skillnader i
måluppfyllelse mellan skolor. Från relativt låg till
väldigt hög. Orsakerna till detta är under belysning,
men behöver beaktas och analyseras vidare. På de
flesta enheter påvisas en utvecklingsbenägenhet
exempelvis som finns är arbete med tvålärarsystem,
bedömning för lärande, IKT, delta i
utvecklingsarbete, temaarbete med mera. Arbetsron
behöver generellt sätt bli bättre. Man påtalar från flera
enheter att det finns många barn och elever med
särskilda behov vilket medför kostnader för
hjälpinsatser.
Lust att lära
Lusten att lära är hög inom förskolan och de lägre
åldrarna i grundskolan, men sjunker till att vara
väldigt låg i de högre åldrarna. Hantverksprogrammet
på gymnasiet visar dock lust att lära. Lärande behöver
arbeta med lust och motivation. Enkäter kring IKT-
55
satsningen påtalar eleverna att lusten ökat med IKT
(information- och kommunikationsteknik), trots det
är den samlade bilden att lusten är låg i årskurs 8.
Lärande behöver även arbeta vidare med att påvisa
höga förväntningar och konkritisera målen för
eleverna.
Normer och värden
Barn och eleverna upplever generellt sätt hög
trygghet. Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande
behandling är ett levande dokument i
verksamheterna. Arbetet kring normer och värden,
samt värdegrund sker på olika plan exempelvis i
barngruppen, klassrummet, elevråd, raster,
skolvärder, trygghetsgrupper, med föräldrar med
mera.
Inflytande och medskapande
Förskolan är duktiga på att involvera barnen i sitt
lärande. I skolan sker medinflytande mer i form av
organiserade grupper såsom klassråd, elevråd, matråd,
utvecklingssamtal, föräldramöten, verksamhetsråd
med mera. I grundskolan behöver medinflytandet
kring elevens lärande utvecklas vidare.
Förvaltningsområdet har påbörjat ett strukturetat
systematiskt arbete tillsammans med enheterna där vi
delger underlag och analysstöd. Förvaltningsområdet
centralt belyser skillnader och försöka få fram
förklaringar till det vi ser från huvudmannens sida
såväl skriftligt som i de kvalitetssamtal som
utvecklingschefen och förvaltningsområdeschefen
genomfört med förskolechefer och rektorer.
Förskolechef/rektor får med sin enhet genomföra
åtgärder utifrån utvecklingsbehovet. Huvudmannen
kommer under 2015 ge enheterna möjlighet att söka
medel för att utveckla metoder som kan utveckla
lärandet hos barn och elever.
Det finns god kompetens i organisationen och en
vilja att förbättra sig, däremot har ombyggnader och
utlokaliseringar tagit ett visst fokus från
kärnverksamheten, främst inom grundskola och
gymnasium. Föräldrar med barn i förskolan är
generellt sätt mycket nöjda med verksamheten.
Förvaltningsområdet ser att vi måste fokusera på
kunskaper: att fler når målen i alla ämnen, höja
pojkarnas resultat, kommunicera höga förväntningar
och arbeta för att öka elevernas lust att lära.
Våra duktiga funktionärer som gjorde en uppskattad insats på mässan ”Lärande i det digitala samhället” i Ängås skola.
56
Ansvarsområde
Verksamheten regleras i huvudsak av socialtjänstlagen
(SoL), lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) tvångslagarna för barn och
unga (LVU), missbrukare (LVM) samt
hälso – och sjukvårdslagen (HSL).
Förvaltningsområdet är indelat i tre
verksamhetsområden, Stöd och Omsorg, Vård och
omsorg och Individ- och familjeomsorgen. Därutöver
finns stab och administration.
I januari 2014 avslutades en extern genomlysning av
förvaltningsområdet. Genomlysningen resulterade i
en rad påpekanden och förslag till åtgärder som
förvaltningsområdet arbetat med under året. Bland
annat konstaterades att med den lagda budgeten för
2014 skulle inte en budget i balans kunna uppnås.
Synpunkter framfördes på övergripande nivå om
bland annat ekonomisk styrmodell men även på
förvaltningsområdesnivå. Det senare har
förvaltningsområdet arbetat med under året.
Enhetschefernas förutsättningar att utföra sitt arbete,
vikariehantering, kulturfrågor, biståndsbedömning,
matleveranser och brister i verksamhetslokaler var
andra synpunkter som kom fram.
Förvaltningsområdet har bland annat med
utgångspunkt från genomlysningen arbetat med
förändringar och effektiviseringar av verksamheterna
med blandat resultat. Ett stort problem har varit
budgetförutsättningarna. Även om 2014 inte innebar
så stora kostnadsökningar med anledning av
volymökningar inom äldreomsorgen så hade vi en
eftersläpning av kostnader från tidigare års
volymökningar i form av personalkostnader som ej
funnits täckning för i budget.
Antal anmälningar av barn som far illa ökade, så även
antalet inledda utredningar, 156 st 2014 (104 st 2013).
När det gäller vuxna med missbruksproblem så
utreddes 14 st LVM (Lagen om vård av vuxna
missbrukare) under 2014 (4 st 2013). Utvecklingen på
Orust skiljer sig inte från omgivningen eller i landet.
Med anledning av budgetanpassning 2014 togs ett
antal förslag fram om förändringar i verksamheten
under 2014. Efter kommunfullmäktiges beslut om
budget återstod ett antal punkter som
förvaltningsområdet arbetade med under året:






Trygghetslarm
Matdistribution
Städenhet
Minskad personal rehab
Bemanningssköterska
Anhörigstöd




Ungdomsmottagning
MST-team (öppenvård)
Flyktingsamordnare
Förvaltningsövergripande besparingar
Huvuddelen av ovanstående förändringar är
genomförda och resultatet gav inga större
ekonomiska effekter under innevarande år. Några
förändringar ger effekt först 2015 och ytterligare
några har inte varit möjliga att genomföra med
anledning av förändrade behov. Vad gäller
flyktingmottagande så var förändringen inte möjlig att
genomföra med anledning av en ökad
anhöriginvandring. Flyktingströmmen kommer att
öka under kommande år varför det inte kommer att
vara aktuellt framöver heller.
Förvaltningsområdet har under året haft ett antal
projekt och utvecklingsområden:
Projekt LOV, syftade till att förbereda och anpassa
organisationen för att eventuellt införande om Lagen
om valfrihet (LOV). Projektet avslutades våren 2014.
Införande av ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbetet (SOSFS 2011:9) pågår och förväntas
fortlöpa under hela 2015.
Kvalitetssäkrad välfärd, syftade till att stödja
kommunerna i att utveckla uppföljningsmetoder och
bistå med verktyg för analys och uppföljning av
resultat. Projektet avslutades december 2014.
Anvariga för projektet var Sveriges kommuner och
Landsting (SKL). Resultatet motsvarar syftet, att
förse kommunerna med utvecklingsmetoder och
verktyg.
Nationell eHälsa handlar om hur framtidens vård och
omsorg i sin helhet ska fungera och förbättras
med hjälp av e-tjänster. Fyrbodal driver ett antal
projekt inom området eHälsa och där Stöd och
Omsorg samt Vård och Omsorg deltar i projekten:
Vårdplanering på distans och Mobil dokumentation.
Ansvarig för projektet VästKom.
Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och
Socialdepartementet har en gemensam
överenskommelse om stöd till riktade insatser för att
förbättra vården och omsorgen för barn och unga
med psykisk ohälsa och personer med omfattande
eller psykiatrisk problematik (PRIO).
Förvaltningsområdet deltar i satsningen och som en
del av förbättringsarbetet har insatserna för
målgruppen psykiskt funktionshindrade samlats
under ett verksamhetsområde Individ – och
familjeomsorgen.
Förvaltningsområdet omsorg genomför årligen ett
projekt som avser att analysera kostnader per
brukare/insatser (KPB). KPB används för att få fram
bättre information om prestationer och kostnader
57
inom verksamheten, något som Förvaltningsområdet
använder för att ge ett bättre underlag för styrning,
uppföljning och förbättring av verksamheten.
Som en följd av det ökade antalet brukare med
hemtjänstinsatser och förändring av matdistributionen har en översyn av hemtjänstområdena
genomförts. Översynen var nödvändig att genomföra
dels utifrån ett resursperspektiv men också utifrån
kvaliteten i verksamheten.
Organisationsöversyn av hemsjukvården är gjord och
verksamheten har förstärkts och förändrats samt
uppdraget för sjuksköterskorna har förtydligats.
Efter sommaren fick individ och familjeomsorgen ny
chef efter att stått utan under första hälften av 2014.
Förvaltningsområdeschefen beslöt att stänga en
verksamhetslokal av arbetsmiljöskäl, handläggarna
flyttades in till kommunhuset. Tillsammans med ett
behov av en utökning av handläggare innebar detta
en stor brist på rum i kommunhuset som i sig gav ett
arbetsmiljöproblem. Omsorgens lokaler har länge
varit i dåligt skick och inte alltid ändamålsenliga.
Frågan har arbetats med men under 2014 blev
situationen ohållbar.
mkr
Förvaltningsövergripande
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Individ- och familjeomsorgen
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Särskilda boenden
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Hemtjänsten
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Hälso- och sjukvård
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Stöd och omsorg
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Totala intäkter
Totala kostnader
Investeringar
Utfall
2014
Budget
2014
Budgetavvikelse
Utfall
2013
1,2
-10,3
-9,1
0,7
-9,7
-9,0
0,5
-0,6
-0,1
0,7
-11,9
-11,2
28,7
-88,9
-60,2
27,7
-70,8
-43,1
1,0
-18,1
-17,1
28,1
-74,6
-46,5
16,8
-114,0
-97,2
16,4
-113,2
-96,8
0,4
-0,8
-0,4
19,8
-115,2
-95,4
6,0
-74,7
-68,7
4,5
-63,9
-59,4
1,5
-10,8
-9,3
2,8
-57,8
-55,0
0,9
-28,8
-27,9
1,0
-24,5
-23,5
-0,1
-4,3
-4,4
1,1
-29,8
-28,7
17,3
-75,4
-58,1
71,0
-392,1
-321,1
-0,6
13,3
-74,0
-60,7
63,8
-356,3
-292,5
-3,6
4,0
-1,4
2,6
7,2
-35,8
-28,6
3,0
12,6
-72,6
-60,0
65,2
-362,0
-296,8
-1,6
Festlig nyinvigning av den
fina utegården vid
Strandgårdens äldre- och
demensboende i Ellös.
58
120
Anmälningar barn 0‐12 år
100
80
Anmälningar 13‐20 år
60
Antal utredningar 0‐12 år
40
Antal utredningar 13‐20 år
20
Linjär (Antal utredningar 0‐12 år)
0
2006
2008
2010
2012
2014
Grafen visar utvecklingen av anmälningar och utredningar barn och unga i Orust kommun.
Förvaltningsområde omsorg redovisar ett underskott
på -28,6 mkr (-17,0 mkr 2013). Förvaltningsområdet
har förutom att arbeta med de beslutade
sparåtgärderna även arbetat med allmän restriktivitet
vid alla inköp och vakanstillsättningar. Man har även
omfördelat resurser inom befintliga verksamheter och
sparat så långt som möjligt för att undvika ett negativt
resultat.
Köpta tjänster, boende för psykiskt funktionsnedsatta
-2,1 mkr
Tre nya placeringar gjordes i början av året. Platserna
har kostat mellan 1900 och 5500 kr per dygn.
Möjligheterna till rätt sorts stöd på Orust är mycket
begränsade. Därför har Orust under 2014 behövt
köpa platser till sju personer.
Detta handlar till stora delar om ett underskott som
är skapat under ett antal år bakåt då verksamheterna
haft sparkrav men ingen hänsyn tagits till
befolkningsutvecklingen. Därutöver har ingen hänsyn
tagits i budgetarbetena till den utveckling som skett
inom individ och familjeomsorgen. Tendensen är den
samma över landet både när det gäller barn och unga
och vuxna med missbruksproblem. Det är svårt att ta
höjd för utvecklingen inom det området men det bör
ändå finnas avsatta medel för att hantera sådana
omständigheter.
Familjehemsvård unga -1,8 mkr
Ökade kostnader på grund av lång och allvarlig
problematik
Individ- och familjeomsorgen -17,1 mkr
Nedan följer en redovisning av de större
avvikelseposterna;
Placeringskostnader HVB unga -7,0 mkr
En stor mängd utredningar återspeglas i antalet
placeringar. Anmärkningsvärt för året är att så många
som fem familjer (10 barn och 5 mödrar) har varit
placerade.
Flyktingmottagning (exkl. Andromeda) -2,8 mkr
Verksamheten hade intäkter på 10,6 mkr och
kostnader på -10,9 mkr, dock hade ett överskott
budgeterats. Att överskottet inte infriades beror på att
-0,9 mkr fördelades till förvaltningsområde lärande,
avslag från Migrationsverket på -0,5 mkr, ej
genomförd besparing flyktingmottagare -0,3 mkr
samt ökade kostnader för uppdragstagare, ökade
omkostnadsersättningar samt ökade
konsultkostnader.
Ekonomiskt bistånd -1,7 mkr
Kostnader per invånare för utbetalt försörjningsstöd
minskade mellan 2012 och 2013, men ökade igen
2014, både på Orust och totalt i riket.
Därmed följer Orust en nationell trend, som innebär
att antalet personer som uppbär försörjningsstöd inte
blivit fler, men kostnaderna har ändå ökat.
Institutionsvård för vuxna -1,3 mkr
Budgeten såg länge ut att hålla men i oktober krävdes
fyra nya placeringar på grund av allvarligt missbruk
och i november gjordes ytterligare ett
omhändertagande.
IFO gemensamt -0,5 mkr
Underskottet beror i huvudsak på köpta
konsulttjänster så som tolktjänster, handledning och
inhyrd personal inom myndighetsutövningen.
Hemtjänsten -9,3 mkr
Underskottet består av personalkostnader för icke
budgeterade allmänna visstidsanställningar i form av
löner, semesterlöner, sjuklöner och
arbetsgivaravgifter. I dessa kostnader är installation av
nytt trygghetslarm samt förändrad matdistribution
inkluderade. Per verksamhet fördelar sig underskottet
i mkr enligt följande:
59
Distrikt Torp/Röra/Myckleby
Undersköterskor natt
Distrikt Svanesund
Distrikt Tvet
Distrikt Morlanda
Hemtjänst chefer
Trygghetslarm
Städenhet
Dagverksamhet

-3,1
-2,3
-1,5
-1,1
-0,7
-0,6
-0,4
+0,5
+0,1
Särskilda boende -0,4 mkr
Personalkostnader i form av icke budgeterade
allmänna visstidsanställningar är orsak till avvikelsen.
Hälso- och sjukvård -4,4 mkr
Budgetmedel har helt eller delvis saknats för följande
kostnader:
 Löner för tre årsarbetare, allmänna
visstidsanställningar med anledning av ökat
omvårdnadsbehov.
 Lön för 0,5 årsarbetare gällande
arbetsterapeut.
 Timvikariekostnad och sommarersättning.
 Apotekskostnader.
 Fordonskostnader i form av leasing och
drivmedel.
 Hjälpmedelskostnader.
Urval av utskottets egna mål
Perspektiv:
Prioriterat mål:
Styrtal
Mått/mätetal
Enhet
Utfall
2014
Resultatet i äldre
Antal brukare
%
36
guiden ska visa på ett med hemtjänst
som har en
utfall på 100 %
aktuell
genomförandeplan.
Resultatet i öppna
Antal brukare
45
%
som känner sig
jämförelser för år
2014 ska visa ett
mycket trygga
utfall på 85 %
med
hemtjänsten.
Resultatet i öppna
Antal brukare
%
75
med hemtjänst
som uppger att
2014 ska visa ett
utfall på 85 %
de får ett
mycket bra
bemötande
Resultatet i
Antal brukare i
%
94
särskilt
äldreguiden ska visa
på ett utfall på 100 % boende/korttids
boende som har
en aktuell
genomförandplan
God måluppfyllelse
Extraordinära kostnader i form av
gemensamma överenskommelser, förband
till patient samt administrationsstöd.
Stöd och omsorg +2,6 mkr
Den enskilt största orsaken till överskottet är
verksamheten SFB (personlig assistans) där det blev
+1,7 mkr på grund av ökade ersättningar från
Försäkringskassan genom ökat antal timmar i ett
befintligt ärende och två nya beslut under året.
LSS-boende på Herrgården, Styrmansvägen och
Ekelyckan gav ett överskott på +1,4 mkr beroende på
vakanta tjänster.
+0,5 mkr uppnåddes genom omorganisation av
socialpsykatrin då antalet enhetschefer kunde minska
från fem till fyra.
Två verksamheter gick med underskott, dels Köpta
platser på gruppboende ( -0,8 mkr) samt Daglig
verksamhet ( -0,6 mkr).
Mål
2014
100
Utfall
2013
Uppgift
saknas
85
42
Öppna
jämförelser
85
74
Öppna
jämförelser
100
Uppgift
saknas
Äldreguiden
Källa
Måluppfyllelse
Äldreguiden
60
Resultatet i öppna
2014 ska visa ett
utfall på 85 %
Resultatet i öppna
2014 ska visa ett
utfall på 65 %
Medborgarna ska
vara säkra på att
myndighetsutövningen är
rättsäker
Antal brukare
som bor i
särskilt boende
som uppger att
de får ett
mycket bra
bemötande.
Antal brukare
som bor i
särskilt boende
som uppger att
de känner
mycket sig
trygga.
Antal beslut
som överklagats
till förvaltningsdomstolen där
besluten ändras
ska vara 0
%
59
85
54
Öppna
jämförelser
%
55
65
58
Öppna
jämförelser
Antal
0
0
0
Egen
undersökning
Verksamheten kommer arbeta vidare med att
förbättra resultatet. Grunden för detta
kommer att vara att systematiskt arbeta med
genomförandeplaner och implementera
Perspektiv:
Prioriterat mål:
Styrtal
Öka kommunens
frisktal
Det goda resultatet beträffande rättsäkerhet beror på
att myndighetsutövningen är ett prioriterat område
där handläggarnas utbildningsnivå generellt är hög
och verksamheterna prioriterar utbildningar som rör
myndighetsutövning.
Medarbetare
Mått/mätetal
Enhet
Ufall
2014
Antal sjukdagar
%
7,4
Det saknas mål för att öka verksamhetens frisktal.
Det har påbörjats diskussioner med personalenheten
för att hitta en metod för att minska sjuktalen.
Mål
2014
-
Utfall
2013
7,3
Källa
Måluppfyllelse
Eget
Sjuktalen varierar mellan de tre
verksamhetsområdena: Vård och omsorg 8,4 %,
Individ och familjeomsorgen 5,6 % och Stöd och
omsorg 5,3 %
Urval av nyckeltal
Beskrivning
Andel invånare 65 år och äldre
Enhet
%
2014
26,7
2013
25,5
2012
-
Källa
SCB
Kostnad ordinärt boende äldreomsorg
exkl. lokalkostnader (hemtjänst)
kr/brukare
370 423
306 906
-
SCB
Kostnad särskilt boende äldreomsorg
exkl. lokalkostnader
kr/brukare
726 761
642 833
-
SCB
Trend*
Utfallet har ett års eftersläpning
Analys av utfall och åtgärder
Andel pensionärer ökar vilket också ökar behovet av
äldreomsorg. Kostnaderna per brukare med
hemtjänst har ökat och orsaken beror på att brukarna
har ett ökat behov av både hemtjänstinsatser och
också hemsjukvårdinsatser. Kostnaden per beviljad
hemtjänsttimme har däremot minskat mellan åren
God måluppfyllelse
2012 till 2013 från 386 kr/tim till 370 kr/tim,
medelkostnaden för en hemtjänsttimme i riket är 435
kr/tim. (KPB kommuner).
61
Under 2014 har förvaltningsområdet fortsatt att
expandera inom samtliga verksamhetsområden. Vård
och Omsorg ökar behovet av såväl hemtjänstinsatser
som hemsjukvårdinsatser, inom särskilda boenden är
det fler personer med demenssjukdomar.
Bedömningen är att ökningen kommer att bestå på
grund av den demografiska utvecklingen. Detta
ställer stor krav på både baspersonal, legitimerad
personal och första linjens chefers kompetens
avseende demenssjukdomar.
Individ – och familjeomsorgen har under året haft
omfattande kostnader för placeringar av barn och
unga, en trend som även observeras nationellt.
Förvaltningsområdet har startat ett arbete för hitta
andra lösningar och om möjligt hitta andra lösningar
för att minska placeringskostnaderna men bedömer
att det endast kan ge marginella effekter.
Kostnaderna för köpta platser (Särskilt boende SoL)
för personer med psykiska funktionshindrade är hög.
Detta förklaras av att det saknas ett boende i
kommunen för målgruppen. En översyn har
påbörjats för att se över möjligheterna att erbjuda
boende i den egna kommunen
I Orust kommun ökar flyktingmottagandet för både
vuxna och barn, detta innebär bland annat att ett nytt
boende för ensamkommande barn och unga behöver
öppnas.
Rekryteringssituationen inom förvaltningsområdet är
problematiskt inom samtliga professioner, vilket
bland annat inneburit inhyrda utredningskonsulter
inom myndighetsutövningen både inom
Biståndsenheten och Individ – och familjeomsorgen.
Inget tyder på att detta kommer att förändras inom
det närmaste året.
Inom förvaltningsområdet har kraven på
systematiskta kvalitetsarbetet ökat bland annat genom
nya författningskrav, nationella kvalitetsredovisningar
och statistikinlämning till bland annat Socialstyrelsen.
Detta innebär att uppföljningar av resultat, åtgärder,
och analys medför en ökad arbetsinsatsats för hela
organisationen men främst för stab och
administration.
När man gör förändringar i komplicerade
verksamheter som Vård och omsorg, Stöd och
omsorg och Individ och familjeomsorg kan man inte
förvänta sig snabba resultat. När det handlar om
kultur och bemötande kan det ta flera år innan man
ser ett resultat av en bestämd inriktning. Att spara
pengar genom att dra in tjänster, minska verksamhet
och allmänt dra in på resurser kan lika gärna resultera
i ökade kostnader.
Det rimliga, men som tar lång tid, är att förändra
kulturer, stärka ledarskapet, öka kompetens och
kunskapsnivån hos de som utför arbetet och skapa ett
samförstånd i vem vi är till för. Bra stöd för ledarna
och en tydlighet i vad som ska utföras och för vem vi
gör det, tillsammans med en bra omvärldsbevakning
och ett ekonomiskt resursfördelningssystem skapar
förutsättningar för god kvalitet och god ekonomisk
hushållning. Förvaltningsområde omsorg jobbar mot
det men behöver resurser för att förverkliga det.
27 av våra undersköterskor inom äldreomsorgen läste yrkeshögskoleutbildningen ”Omvårdnadspersonal med specialkompetens inom
demensvård”.
62
Ansvarsområde
Hamnar tillhandahåller båtplatser och attraktiva
hamnanläggningar.
Fastighet tillhandahåller ändamålsenliga
lokaler/fastigheter.
Plan, mark och exploatering ansvarar för
översikts/detaljplaner och exploateringar.
Kost och lokalvård tillhandahåller lokalvård och
erbjuder näringsriktig god mat samt ansvarar för
personalrummets drift.
Kultur och bibliotek erbjuder kunskap och
kulturupplevelser genom biblioteksverksamheten och
särskilda kultursatsningar samt en attraktiv
musikskola.
Fritid skapar mötesplatser för ungdomar
(fritidsgårdar) och stimulerar föreningslivet
(fritidskonsulent).
Räddningstjänst förebygger olyckor och ansvarar
för operativ räddningstjänstverksamhet.
Övrig samhällsservice och administration bland
annat krisledning och interna processer.
Hamnarna har krävt stort underhåll under året vad
gäller brygganläggningar och vågbrytare, inspektioner
och införskaffad livräddningsutrusning.
Fastighetsbeståndet har minskat till följd av en
försäljning (bostadsfastighet) och en rivning (Saras
lada). Stora ny- och ombyggnadsprojekt är Ängås
skola och Varekils skola. Planerat underhåll av större
karaktär har gjorts på Lundens förråd, kommunhuset
och Hermanö affär. Fläkthaveri på Ellös skola och
kylaggregatbyte i kommunhuset är oförutsedda
händelser.
30-talet planprojekt pågår varav de med betydelsefulla
är Västra Änghagen Svanesud, Mollösunds
hamnområde, Slussen fördjupad översiktsplan samt
vindbruksplan och cykelplan. 16 stycken
bostadstomter försåldes och en långsiktig plan för
skogsavverkning påbörjades.
Tjänst för infrastruktur/trafikstrategiska frågor,
tidigare delad med Tjörn, var haltande under större
delen av året. Visst konstultstöd köptes in, men detta
har varit otillräckligt för att upprätthålla
verksamheten och inför 2015 görs en ny profilering
för att finna rätt kompetens.
Mer mat lagas från grunden och mer ekologisk mat
lagas. Utförandeorganisationen för kost- och
lokalvård hade färre beställda uppdrag av omsorg och
lärande och anpassades därefter.
Effektiviseringar genomfördes genom bättre
nyttjande av kombinationstjänster och att
deltidspersonal fyllt upp med vikarietid. Detta har
sparat kostnader för beställarna.
Kultur och bibliotek har på flera plan arbetat med
serviceutveckling. Gemensam hemsida med Bibliotek
i Väst innebar större utbud av medier.
Kulturprogrammen var välbesökta med inriktning
såväl barn som vuxna. Pilgrimlederna, som är kulturoch friluftsvandringar i samarbete med kyrkan,
invigdes i somras. Musikskolan ökade elevantalet
och pilotprojektet med dans var eftertraktat.
Svanesunds fritidsgård renoverades under året och de
övriga tre fritidsgårdarna har haft hårt tryck, i
synnerhet Henån. Verksamheten var trångbodd.
Förutom aktiviteter på fritidsgårdarna har
arrangemang genomförts på lov och inför
skolavslutning. Nytt för i år var ett samarbete med
Rädda barnen på jullovet, kallat kulturplaneterna med
diverse familjeaktiviteter. Årets breddläger för
femteklassare på sommarlovet lockade i år färre barn,
varför endast en lägervecka genomfördes.
Nya föreningsstödsregler är under utarbetande och
ett avtal har tecknats med SISU Idrottsutbildarna,
vilket kommer att komma vårt föreningsliv till gagn.
Årets föreningstöd nyttjades inte fullt ut då
föreningarna inte rekvirerade beslutade medel.
Räddningstjänsten hade även detta år många insatser.
Antalet trafikolyckor och brand i byggnad låg på
samma höga nivå som föregående år. Det
förebyggande arbetet har till exempel bestått i
brandskyddsutbildning för årskurs 5 och 8, interna
och externa utbildningar. Översyn av
räddningstjänstens lokaliteter pågår för att
effektivisera det dagliga arbetet.
Under året genomfördes en omfattade
krisledningsövning i hela kommunorgansiationen.
Arbetet med ny risk – och sårbarhetsanalys
påbörjades med fokus på scenarier, organisation och
lokaler för krisledning.
Kost- och lokalvården kvalitetsäkrade alla matsedlar
med receptdokumentation enligt skollagstiftningen.
63
mkr
Utfall
2014
Budget
2014
Budgetavvikelse
Utfall
2013
9,0
-9,6
-0,6
8,7
-7,7
0,9
0,4
-1,9
-1,5
8,3
-8,2
0,1
79,3
-82,5
-3,1
80,0
-81,6
-1,6
-0,7
-0,8
-1,5
80,5
-81,5
-1,1
16,1
-24,4
-8,4
8,8
-16,7
-7,8
7,3
-7,8
-0,5
9,1
-24,4
-15,3
38,5
-37,5
1,0
38,4
-38,8
-0,4
0,1
1,4
1,4
39,3
-39,5
-0,1
1,6
-13,0
-11,5
1,0
-12,6
-11,6
0,6
-0,4
0,2
1,2
-13,1
-11,9
0,6
-10,6
-10,0
0,1
-10,5
-10,3
0,5
-0,1
0,4
0,5
-11,2
-10,7
0,8
-12,1
-11,3
0,8
-11,1
-10,3
-0,1
-1,0
-1,0
1,3
-14,1
-12,9
2,0
-4,4
-2,4
147,9
-194,1
-46,2
-1,2
-4,3
2,0
-5,2
-3,2
139,8
-184,3
-44,5
0
-2,0
0
0,8
0,9
8,0
-9,8
-1,8
-1,2
-2,3
2,7
-9,6
-6,9
142,8
-201,6
-58,8
-3,2
12,5
Hamnar
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Fastighet
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Plan, mark och exploatering
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Kost och lokalvård
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Kultur och bibliotek
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Fritid
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Räddningstjänst
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Övrig samhällsservice och administration
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Totala intäkter
Totala kostnader
Totala nettokostnader exkl. Henåns skola
Investeringar
Hamnar -1,5 mkr
Intäktssidan visar på ett överskott om +0,4 mkr mot
budget, vilket berodde på ökade intäkter för
yrkestrafik och periodiserade investeringsbidrag för
Tuvesvik samt minskade gästhamnsintäkter.
Kostnadssidan hade ökade kostnader med -1,9 mkr
mot budget. De största kostnadsavvikelserna
avser tillkommande kapitalkostnader om -0,7 mkr för
Tuvesvik, ökad renhållningskostnad enligt nytt avtal
om -0,3 mkr, VA-avgift till Käringön -0,1 kr. Övriga
kostnadsökningar avser reparationer av bryggor,
dykinspektioner samt nya krav på
livräddningsutrustning i våra hamnar.
Fastighet -1,5 mkr
Minskade intäkter med -0,7 mkr mot budget beror på
outhyrda lokaler, där den största förlusten om -0,3
mkr är för Bilhallen i Henån. Kostnadsökningen om
-0,8 mkr beror på ökade drifts- och kapitalkostnader
om -0,3 mkr för Tuvesvik samt större akuta underhåll
vid slutet av året. Ellös skola och kommunhuset har
haft akuta underhåll i form av fläkt- och
kylaggregatshaverier.
Plan, mark, exploatering & färdtjänst -0,5 mkr
Till största del beror underskottet på ökade kostnader
för på grund av personalbrist och
utredningskostnader (-4 mkr). Överskottet från
nettoförsäljning av p-platser i Tuvesvik om +5 mkr
64
avser kommunens räntekostnad samt bidrag från
Statens Fastighetsverk. Intäkter från tomtförsäljning
uppgick till +3,8 mkr. Kostnader för sålda tomter
inklusive Tegen 3 uppgick till -3,9 mkr, vilket innebär
att tomtförsäljningen totalt visar ett underskott om 2,1 mkr mot budget. Minskat resande inom
färdtjänsten har gett minskade kostnader med +0,9
mkr. Kostnaden för trafikbelysning har ökat med -0,3
mkr mot budget.
Fritid +0,4 mkr
Överskottet beror på avslutat EU-projekt terra et
mare +0,1 mkr samt minskade bidragsutbetalningar
till föreningslivet med +0,3 mkr.
Räddningstjänst -1,0 mkr
Minskade intäkter med -0,1 mkr för planerad HLRutbildning för omsorgspersonal. Personalkostnaden
avviker med -0,9 mkr på grund av RIB-avtalet för
2014 gav högre kostnader än budgeterat samt ej
budgeterad beredskapsersättning för räddningschef.
Kost & lokalvård +1,4 mkr
Under året har man arbetat aktivt inom varje
produktionsenhet för att minimera vikariekostnaden.
Arbetet har medfört att utrymme om +1,2 mkr
kunnat användas för att täcka merkostnaden för
Henåns skolas utflytt. Besparing på service i
kommunhusets personalrum har medfört ett
överskott om +0,2 mkr.
Övrig samhällsservice & administration +0,9 mkr
Besparingar rådde under året och budget om +0,9
mkr för kundvårdssystem och kvalitetsarbete
sparades in.
Merkostnader Henåns skola -1,2 mkr
Kost och lokalvård hade merkostnader om -1,2 mkr
för att Henåns skola inte var i bruk.
Kultur och bibliotek +0,2 mkr
De ökade intäkterna beror på EU-medel, statliga och
regional bidrag för barn- och skolkulturen samt ökade
intäkter för musikskolans dans och försäljning av
hembygdsböcker.
Investeringar
Samhällsutvecklings utfall för investeringar hamnar
på -4,3 mkr. Utfallet är -2,3 mkr högre än budget. De
största genomförda investeringarna under året har
varit reinvesteringsåtgärder för hamnarna om -1,3
mkr samt slutförande av Tuvesvikprojektet om -2,0
mkr. Tuvesvikprojektet är avslutat och fördelat till
kostnadsbärande verksamheter samt exploatering.
Perspektiv:
Prioriterat mål:
Styrtal
Mått/mätetal
Enhet
Utfall
2014
Turism
Gästnätter i
st
14 734
gästhamnar
Bibliotek
Utlån/invånare
st
9,7
Nöjdhet
Trivsel/bemötan
de Fritidsgårdar
Index
En utredning genomfördes rörande system för VIPplatser i gästhamnarna för att attrahera gäster.
Lösningen var tyvärr inte kostnadseffektiv. Ny modell
för VIP-platser bör tas fram. Trots rekordsommar
minskade antalet gästnätter med drygt 4%.
Båtturismen väljer naturhamnar när det är soliga,
vindfria, varma sommarkvällar något som det var gott
om 2014.
Biblioteket arbetar aktivt med serviceutveckling i
samarbete med Bibliotek i Väst. Antalet
kulturprogram arrangerade i samarbete med
föreningar och studieförbund översteg 250 st (2013;
150) och besöksantalet till Kulturhuset Kajutan ökade
återigen. Kajutan som mötesplats för samlad kultur
har ett ett stort värde för Orustbon. Antal
utlån/invånare för biblioteken är högre jämfört med
riket (2013; 6,9).
God måluppfyllelse
Mål
2014
+ 3%
bibehåll
91
Utfall
2013
15 365
9,7
Källa
Egen
Måluppfyllelse
Kungliga
biblioteket
KEKS
Till våra fritidsgårdar kommer glädjande nog alltfler
ungdomar. Personalen arbetar ständigt med
relationsskapande aktiviter och ungdomarna är
delaktiga även i utformningen av lokalerna. Genom
nätverket KEKS (ca 60 kommuner) arbetar man med
systematiskt kvalitetsarbete och mäter både
tillgänglighet och nöjdhet. Nöjdhetsundersökningen
KEKS sammanfattar frågor inom trivsel och
bemötande i ett index. Orust resultat är bättre än
nätverkets genomsnitt (90) .
65
Perspektiv:
Prioriterat mål:
Styrtal
Medarbetare
Mått/mätetal
Enhet
Utfall
2014
%
5,3
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron har ökat något, sedan i fjol, men är
lägre än 2012. Kommunens genomsnitt (6,5 %).
Med anledning av delar av verksamheten (tekniska
och plan, mark och exploatering) upplever hög
arbetsbörda och stress har en genomlysning
genomförts, vilket kommer att starta upp ett
åtgärdsprogram 2015.
Perspektiv:
Prioriterat mål:
Styrtal
Utfall
2013
4,9
Källa
Måluppfyllelse
Egen
Det är främst andelen kvinnor (7,3%) som står för
sjukfrånvaron (män 2,4 %). Denna består både i
fysiska som psykiska faktorer. Med anledning av
ökningen bör den följas upp tätare nästa år.
Ekonomi
Mått/mätetal
Enhet
Utfall
2014
Egna fastigheter
%
98
Uthyrningsgrad m2
Mål
2014
-
Lokalgruppen gör kommungemensamma
prioriteringar. Ett internhyresdokument mellan
hyresvärd och hyresgäst är framtaget för att skapa
tydlighet. Tre lokaler har inte haft hyresgäster.
Bilhallen har varit outhyrd sedan april. Lokalen var av
politiken utpekad som försäljningsobjekt men beslut
Mål
2014
100
Utfall
2013
-
Källa
Måluppfyllelse
Egen
togs om att inte försälja, varpå uthyrningsprocess
startade under hösten. Arnes hus har under del av
året stått tom och arbetet med försäljning har
påbörjats. Folktanvårdens gamla lokaler i Svanesund
är outhyrda.
Urval av nyckeltal
Verksamhet
Beskrivning
Enhet
2014
2013
2012
Källa
Hamnar
Gästnätter i hamnarna
antal
14 734
15 365
14 351
Egen
Hamnar
Fasta båtplatser
antal
1 279
1 279
1 279
Egen
Fastighet
antal
117
Mer än
4
-
129
Mindre
än 4
-
Egen
Egen
kr
96
Mindre
än 4
28,93
%
61
56
54
Egen
Lokalvård
Bostadsanpassningsbidrag
Handläggningstid för
planbesked
Kostnad per portion
Andel kockar av totalt antal
personal
Kostnad/timme
kr
207
-
-
Egen
Lokalvård
Andel certifierade lokalvårdare
%
62
16
-
Egen
Bibliotek
Besökare Kulturhuset Kajutan
antal
120 300
117 198
116 783
Egen
Musikskola
Elever
antal
315
290
-
Egen
Musikskola
Elever i gitarrkö
antal
60
40
-
Egen
Räddningstjänst
Insatser totalt
antal
265
275
208
Extern
Räddningstjänst
Trafikolyckor
antal
45
48
26
Extern
Plan
Kost
Kost
God måluppfyllelse
månad
Trend*
Egen
66
Analys av utfall och åtgärder







Bostadsanpassningsbidragen har minskat ca
18%.
Antalet besökare till Kulturhuset Kajutan
har ökat med nästan 3%, vilket både beror
på mer utlåning och fler besökande till
programverksamheten.
Kostnad/portion är ett snitt på alla
portioner som serveras inom kommunen
(frukost, lunch, mellanmål och kvällsmat).
Andelen kockar har ökat eftersom
personalstyrkan minskat (från 37 till 34) , då
högre sysselsättningsgrad erbjudits.
PRYLcertifierade lokalvårdare innebär
yrkeskvalitetsäkrad städning gällande
metoder och teknik. 18 lokalvårdare är
certifierade av totalt 29. Antalet anställda har
under året minskat med två, då heltider
erbjudits.
Musikskolans ökade elevantal beror i
huvudsak på nya inriktningen dans, som
drivs i ett pilotprojekt
Räddningstjänsten ligger fortsatt på mycket
hög insatsnivå. Grannkommunen Tjörn har
243 insatser totalt och främst antalet
trafikolyckor skiljer sig markant (Tjörn 15).
Det ekonomiska resultatet på plus 4 miljoner är en
följd av en stor engångspost och inte
tillfredsställande. Negativ kostnadsutveckling inom
flera verksamheter och överlag ökande
kapitalkostnader är oroväckande.
Verksamhetsmässigt finns många glädjeämnen.
Kultur och Fritidsverksamheterna har hög
måluppfyllelse, alltfler köper tomter på Orust, våra
elever och äldre serveras ekologisk mat av hög
kvalitet.
Mindre bra är att antalet räddningstjänstinsatser är
fotsatt högt, både ur kostnadssynpunkt och ett
medborgarperspektiv. Det förebyggande arbetet är
viktigt för att om möjligt minimera insatserna.
Interna processer med organisation och
arbetsmiljöarbete har börjat ge resultat och inför 2015
blir de stora utmaningarna infrastrukturfrågor, våra
stora byggprojekt, lokalöversyner, planprojekt och att
arbeta fram utvecklingsplaner för gästhamnarna.
Årets Kulturvecka bjöd på en uppskattad Skattjak på vandringsleden vid
Kultehamn, Berga, Svanesund
Biblioteket i Henån lånade ut el-cyklar
67
Miljö- och byggnadsnämnden
Ansvarsområde
Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för tillsyn
enligt en rad lagar och författningar inom bland annat
hälsoskydd, miljöskydd, strandskydd, naturskydd,
renhållning, strålskydd, smittskydd, receptfria
läkemedel och livsmedel (inklusive dricksvatten).
Livsmedelskontrollen skall garantera redlighet och
livsmedelssäkerhet.
Nämnden bevakar miljö- och hälsoskyddsfrågorna
inom avfallshantering, bostadshygien, vatten- och
avloppsförsörjning, industriell verksamhet och
kemikaliehantering.
Projektet Ren Kust i Bohuslän genomfördes
tillsammans med organisationen KIMO och
Göteborgs universitet, en segling i början av augusti
längs Bohusläns hamnar. Syftet var att informera om
marint skräp och mikroplaster. Orust kommun deltog
med personal.
Tillsynsprojektet som handlade om strandskydd och
utökat strandskydd påbörjades 2012 tillsammans med
Länsstyrelsen inom valda delar av Stigfjorden.
Projektet avslutades under hösten 2014.
Förvaltningen avsatte extra resurser för åtgärderna.
Nämnden beviljar bygglov, marklov, rivningslov och
lämnar förhandsbesked. Nämnden lägesbestämmer
byggnader och samverkar med Lantmäteriet vid
fastighetsbildningsärenden. Myndigheten skall aktivt
arbeta med att ge råd och upplysningar samt
informationsmaterial till allmänheten i frågor om
bygglov och förhandsbesked. Nämnden ska främja en
god byggnadskultur och särskilt vad gäller krav på
varsamhet och bevarandevärden inom
bebyggelsemiljöer och kulturhistoriskt värdefulla
områden.
Byggtillsyn bedrivs över obligatorisk funktionskontroll av ventilation i byggnader. Särskild
uppmärksamhet ägnas åt tillgänglighet för personer
med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Nämnden ansvarar även för myndighetsbeslut inom
räddningstjänsten och sotningsverksamheten.
Strandstädarkartan är en digital interaktiv karta där
allmänheten kan rapportera städbehov, behov av hämtning av
redan ihopsamlat skräp eller om man har städat själv.
Förvaltningen påbörjade 2013 ett omfattande arbete med
förbättringsåtgärder för ett stort antal avlopp (550 st)
inom Stigfjordenområdet (Natura 2000-område). Detta
arbete fortsatte under året. Nämnden anställde en
miljöinspektör för detta fortlöpande arbete.
Förvaltningen deltog i Livsmedelsverkets projekt om
spårbarhet och ursprungsmärkning av nötkött på
restauranger. En inventering genomfördes av
samfälligheter med vattendistribution. Dessa kommer
att kontaktas under 2015 för registrering. Under året
gjorde Livsmedelsverket en revision av
livsmedelskontrollen med fokus på dricksvatten.
Resultatet var övervägande positivt och de två
avvikelser som meddelades har åtgärdats.
Länsstyrelsen beviljade ett regionalt LOVA-anslag (lokala
vattenvårdsprojekt) för sugtömningsstationer till Hällevik
och Vindöns båthamnar (totalt 126 tkr). Åtgärderna har
prioriterats med hänsyn till kommande lagstiftning/
åtgärdskrav som gäller från 2015.
Miljö och byggnadsförvaltningen är projektansvarig
för ett strandstädningsprojekt (Ren Kust, södra
Bohuslän). Syftet är att utveckla en organisation för
en operativ samordning samt förebyggande insatser
mot marint skräp för att uppnå en förbättrad
miljöstatus för hav och skärgård. Projektet omfattar
sex kommuner och pågick under 2014 med planerad
fortsättning under 2015.
Arbetet med att rekrytera en ny förvaltningschef/
byggchef pågick under större delen av året och
avslutas först 2015. Personalomsättningen under året
fick en påtaglig effekt på miljöverksamhetens
tillsynsplan (försenade åtgärder för förorenad mark
mm). Omdisponering skedde av budgetanslag för
prioriterad miljö-/byggtillsyn (strandskydd och
byggtillsyn).
68
mkr
Miljö- och byggnadsnämnd
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Miljö- och hälsoskyddsåtgärder
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Förvaltningsövergripande
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Miljö
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Bygg
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Externt finansierade projekt
Intäkter
Kostnader
Nettokostnader
Totala intäkter
Totala kostnader
Investeringar
Utfall
2014
Budget
2014
Budgetavvikelse
Utfall
2013
0
-0,5
-0,5
0
-0,6
-0,6
0
0,1
0,1
0
-0,6
-0,6
0
-0,2
-0,2
0
-0,2
-0,2
0
0
0
0
-0,3
-0,3
0
-2,0
-2,0
0
-1,8
-1,8
0
-0,2
-0,2
0,2
-2,1
-1,9
2,5
-4,9
-2,4
2,5
-4,8
-2,3
0
-0,1
-0,1
2,6
-4,3
-1,8
5,0
-5,4
-0,4
5,1
-6,1
-1,0
-0,1
0,7
0,6
4,8
-5,4
-0,6
0,8
-1,0
-0,2
8,3
-14,0
-5,7
0
0
0
0
7,6
-13,4
-5,8
0
0,0
-1,0
-0,2
0,7
0,6
0,1
0
0
-0,1
-0,1
7,5
-12,7
-5,2
0
De externt finansierade projekten (Interrreghavsmiljö, mobil tömningsanläggningar,
sugtömningsstationer, samt Ren kust
(strandstädningsprojekt) inrymmer flera
delverksamheter. Verksamheterna skall vara
balanserade och inte uppvisa vare sig över- eller
underskott. Interreg verksamheten som genomförts
Urval av nämndens egna mål
Perspektiv:
Medarbetare
Prioriterat mål:
Styrtal
Mått/mätetal
Enhet
Utfall
2014
Jämställda och
Ja
Individuell
lönesättning
individuella löner.
och bedömning
av prestation
oavsett kön.
Förbättra
Flexibelt
Ja
arbetsförhållande
möjligheten att
förlägga arbetet
på annan plats
Kompetens90 % av
%
utveckling
behov
God måluppfyllelse
med ett flerårigt projekt avslutades 2014. Projektet
uppvisar ett underskott med -239 tkr som härrör från
tidigare år. Miljö- och byggnadsnämnden hade under
året lägre personalkostnader, något lägre intäkter
inom byggverksamheten samt kostnader i samband
med rekrytering av bygglovchef.
Mål
2014
Ja
Utfall
2013
Ja
Egen
Ja
Delvis
Egen
70 % av
behov
50 % av
behov
Egen
Källa
Måluppfyllelse
69
Systematiskt
arbetsmiljöarbete
Plan finns och
rutiner för
uppföljning.
Lokalerna har
färdigställts och
arbetsplatser
granskats av
ergonom våren
2014.
Ja
Det systematiska arbetsmiljöarbetet är grundläggande
för att uppnå målen och det finns en arbetsmiljöplan
som varit vägledande för detta arbete. Regelbundna
arbetsplatsträffar. Färdigställande av lokaler samt
skyddsrond med ergonom under året och som ska
Perspektiv:
Prioriterat mål:
Styrtal
Tillräcklig
självfinansiering i
förhållande till
tilldelade resurser
Budget i balans
Tillgång till nyckeltal
och kvalitetsgrunder
samt uppföljning av
verksamhetsmålen
Ekonomi
Mått/mätetal
Enhet
Utfall
2014
Översyn och
%
Bygg:
70-80
anpassning av
taxorna
Miljö:
42%
tkr
+110
%
Nyckeltalen för
50
tillsynen för fast
debitering skall
uppfyllas
Ja
Delvis
Egen
slutföras under 2015. Flexibelt arbetsförhållande där
så är möjligt och lämpligt för individ/ grupp/
verksamheten.
Mål
2014
Utfall
2013
70-80%
74%
40-50%
+-0
100
42%
-82
50
Källa
Måluppfyllelse
Egen
Egen
Egen
Revidering av taxorna har genomförts. PBL-taxan
(plan och bygg) revideras under våren 2015.
Urval av nyckeltal
Beskrivning
Byggnadslov, handläggningstid efter
komplettering
Livsmedelstillsyn, genomförd tid av totalt
planerad kontrolltid
Livsmedeltillsyn, genomförd tid av debiterad
kontrolltid
Antal registrerade livsmedelsanläggningar i %
som fått minst ett kontrollbesök.
Handläggningstid enskilda avlopp
Handläggningstid värmepumpar,
Handläggningstid renhållningsdispenser,
Antal objekt inom miljöskyddstillsyn som i %
fått minst ett kontrollbesök.
Antal anläggningar inom hälsoskyddstillsyn
som i % fått minst ett kontrollbesök.
God måluppfyllelse
Enhet
2014
2013
2012
Källa
veckor i
genomsnitt
8,0
8,5
10
Egen
% (mål 100)
95
74
66
Egen
% (mål 100)
100
100
100
Egen
% (mål 84)
85
87
91
Egen
9,7
10
4,5
Egen
1,5
1,9
2,5
Egen
2,0
2,3
3,0
Egen
% (mål 100)
96
50
70
Egen
% (mål
minst 50)
69
85
50
Egen
veckor i
genomsnitt
veckor i
genomsnitt
veckor i
genomsnitt
Trend*
70
Nyckeltalens utveckling är för samtliga kategorier
positiva förutom nyckeltalet för hälsoskyddstillsynen
som var lägre 2014 jämfört med 2013.
Antalet registrerade byggärenden under 2014 uppgick
till 696 stycken (bygglov, mark-/rivningslov,
strandskydd mm), varav 69 kunde hänföras till
bygglovbefriade åtgärder i PBL.
Från och med den 2 juli 2014 ändrades Plan- och
Bygglagen (PBL) genom att det inte krävs bygglov
men väl anmälan för vissa åtgärder som omfattar enoch tvåfamiljshus (komplementbyggnad max 25 m²,
tillbyggnad av ett bostadshus med 15 m², inreda
ytterligare en bostad samt byggnation av två små
takkupor).
2000
1800
Antalet registrerade miljöärenden varierar under 10
års perioden. Topparna beror på antingen ändrad
lagstiftning eller investeringsinsats. De senaste åren
på åtgärdsprogrammet i Stigfjorden avseende enskilda
avlopp.
Miljöärenden
1812
1751
1554
1600
1297 1264
1205
1195
1400
1200
1011
1000
721
800
750
783
1458
1206
1096
786
620
Byggärenden
612
600
559
628
680
703
696
400
200
0
2004
2005
2006
2007
2008
För att nå resultatmålen är det viktigt att arbeta
förebyggande med mål-/utvecklingsarbetet för att
fortsatt tillgodose rimliga handläggningstider, god
effektivitet för verksamheten. Utvecklingsarbetet
skall samtidigt tillgodose rättssäkerhet,
bemötande, service och information som stärker
medborgarnas och företagens förtroende för
verksamheten.
En recipient för enskilt avlopp.
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Verksamheten har en övergripande utmaning när
det gäller att planera och utföra tillsynen inom
såväl miljö- som byggverksamheten.
Under 2014 gjordes en genomlysning av miljöoch byggnadsförvaltningen. Resultatet visade att
det finns förbättringsområde. Utvecklingsarbetet
skall tydligt dokumenteras under 2015.
71
Vatten och avlopp
Ansvarsområde
Administration, produktion och distribution av vatten
och avlopp inom kommunens va-verksamhets- och
avtalsområden.
I arbetet med VA-planen genomfördes under våren
en workshop med förtroendevalda. Workshopen var
ett led i att ta fram en VA-strategi som underlag i det
fortsatta arbetet med upprättandet av en VA-plan.
Miljöprövning för tillstånd till det nya reningsverket
på Västra Tången beviljades i december. I samband
med det startade projekteringsarbetet. Arbetet med
överföringsledningar mellan Henån-Slussen blev
försenat efter en dom i kammarrätten som innebar att
upphandlingen fick göras om. Projektet blir till följd
av det ett år försenat.
Nytt tillstånd erhölls för Tuvesviks reningsverk och
tillståndet på Ellös reningsverk är under ny prövning.
Nytt tillstånd på Ellös reningsverk kan komma att
medföra krav på kväverening, vilket skulle innebära
krav på en ombyggnad.
Tillståndsansökan för reningsverket i Varekil pågår.
Recipienten ligger i ett känsligt område vilket gör att
det sannolikt krävs en prövning enligt natura 2000.
En tjänst som VA-ingenjör internrekryterades.
Projektledaren på VA lämnade i december sin tjänst
på grund av ålderspension. Tjänsten kommer att
återbesättas.
Reningsverket i Tuvesvik klarade inte utsläppsvikoren
för kvartal 2, 3 och 4. Utredning om orsaken pågår.
Intäkterna ökade mellan åren 2013 och 2014. Det
beror främst på fler anslutningsavgifter och högre
VA-taxa. Kostnaderna ökade för bland annat
konsulter. Konsultkostnaderna avsåg
tillståndsärenden för Varekil- och Tuvesviks
reningsverk samt kväveuredning på Ellös reningsverk
inför omprövning av nya villkor. Årets resultat upgick
till +2,4 mkr. På grund av byte av redovisningsprincip
betraktas VA-kollektivets resultat numera som en
kortfristig skuld i kommunens balansräkning.
Investeringarna uppgick till 36,6 mkr. Utfallet blev 3,8
mkr lägre än budget 2014. Framför allt beror detta på
att överföringsledningen mellan Henån – Slussen blev
framflyttad till 2015 och 2016 samt att VA-ledningen
mellan Tuvesvik – Tönsäng ännu inte är klar.
Investeringar från avslutande av exploateringar
tillkom med 30,2 mkr.
Vi drog nytt vatten och avlopp samt fjärrvärme till Fridhem, Ellös. Samtidigt sanerade vi VA i centrala Ellös.
72
Noter
Resultaträkning
Not
mkr
Verksamhetens intäkter
Brukningsavgifter
Anläggningsavgifter
2014
2014
2013
Bokslut Budget Bokslut
1
28,1
0,9
28,1
0,7
28,2
0,8
Förändring av kortfristig skuld
till VA-kollektivet
Övriga intäkter
Interna intäkter
Summa verksamhetens intäkter
-2,4
4,2
4,8
35,7
-2,3
4,6
4,8
35,9
-4,6
5,1
4,3
33,8
Verksamhetens kostnader
Personalkostnad
-5,4
-5,5
-4,6
-1,9
-10,8
-8,4
-5,5
-32,1
-4,8
-12,1
-3,9
-5,7
-32,1
-1,8
-11,1
-7,6
-5,1
-30,3
3,6
3,9
3,5
1,2
-4,8
0,0
0,6
-4,4
0,0
0,5
-3,9
0,0
Entreprenader, köp av
verksamhet
Drift- och underhållskostnader
2
Interna kostnader
3
Avskrivningar enligt plan
Summa verksamhetens kostnader
Verksamhetens nettokostnad
Årets resultat
4
5
mkr
1 Verksamhetens intäkter
VA-avgifter
VA-avgifter industriavlopp
Förändring av kortfristig skuld till VAkollektivet
Anslutningsavgifter
Periodiserade anslutningsavgifter
Destruktions avg. septitankar
Övriga intäkter
Summa
Varav interna intäkter
2 Drift- och underhållskostnader
Anläggnings- och underhållsmaterial
Konsulttjänster
Elavgifter
Förbrukningsmaterial
Övriga kostnader
Summa
2014
2013
Not Bokslut Bokslut
6
161,2
161,2
130,1
130,1
1,1
2,5
0,8
1,9
163,1
0,6
3,1
133,2
17,9
0,0
17,9
15,5
0,0
15,5
22,1
120,3
142,4
15,1
99,4
114,5
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
2,2
3,2
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Summa kortfristiga skulder
0,7
2,8
0,0
3,2
163,1
133,2
Omsättningstillgångar
Kundfordringar
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital
Årets resultat
Summa eget kapital
Skulder
Förutbetald intäkt
Skuld till ägaren Orust kommun
Summa långfristiga skulder
Summa eget kapital,
avsättningar och skulder
7
29,7
0,2
29,6
0,1
-2,4
0,4
0,5
3,3
3,9
35,7
4,8
0,0
0,4
0,5
3,8
4,2
38,4
4,3
-1,9
-1,1
-3,3
-1,5
-3,0
-10,8
-1,8
-0,6
-3,6
-1,4
-3,7
-11,1
3 Interna kostnader
Balansräkning
mkr
Anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
2014
2013
Bokslut Bokslut
4
5
6
8
7
8
Administrativ ersättning till ekonomienheten och administrativa
verksamheter inom samhällsutveckling har fördelats enligt
nyttjandegrad. Kostnad för inhyrd personal är beräknad på antal
arbetade timmar. Kostnad för tele är fördelad på antal abonnemang.
Lokalkostnader och lokalvård är fördelade utifrån nyttjad yta.
Ränteintäkter
Ränteintäkter, från kommuninterna
mellanhavanden.
1,2
0,5
Summa
1,2
0,5
Räntekostnader
Räntekostnader, pågående investeringar
-0,6
-0,3
Räntekostnader, bokfört värde
anläggningsregistret
-4,1
-3,6
Summa
-4,8
-3,9
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
185,3
167,7
Nyanskaffningar
36,6
17,8
Avyttringar och utrangeringar
0,0
-0,2
Summa anskaffningar
221,9
185,3
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början
-55,2
-50,1
Avyttringar och utrangeringar
0,0
0,0
Periodens avskrivning på anskaffningsvärden
-5,5
-5,1
Summa avskrivningar
-60,7
-55,2
Planenligt restvärde vid periodens slut
161,2
130,1
Eget kapital
Ingående saldo
15,5
10,9
Årets resultat
2,4
4,6
Utgående saldo
17,9
15,5
Förutbetald intäkt avser inbetalda anslutningsvagifter från
VA-kollektivet.
Skuld till ägaren Orust kommun avser avräkningskonto mot
kommunen avseende finansiering av VA-verksamhetens tillgångar
och skulder
73
Perspektiv:
Prioriterat mål:
Styrtal
Mått/mätetal
Enhet
Utfall
2014
Kundnöjdhet VA
NKI
%
89,7
Kundundersökningar genomfördes under hösten
inom VA- och renhållningsverksamheterna.
Resultatet utgör ett nuläge.
Verksamheten ska
bedrivas med full
kostnadstäckning via
taxor.
Ekonomi
Mått/mätetal
Enhet
Utfall
2014
%
106
Intäkter och kostnader ses ständigt över. Arbete
pågår med med att öka den ekonomiska
medvetenheten i organisationen. Mottagningsattest av
Utfall
2013
-
Källa
Måluppfyllelse
Egen
Svarsfrekvensen var 71% på VA med en nöjdhet på
89,7 %. Resultatet pekar ut en del
förbättringsområden. Undersökningen kommer att
genomföras vart tredje år med syfte att kunna följa
upp resultaten av förbättringsarbetet och att över tid
kunna följa verksamheternas kundnöjdhet.
I kundundersökningen skickades enkäter ut till 300
slupvis utvalda abonnenter inom respektive
verksamhet, sammanlagt 600 enkätutskick..
Perspektiv:
Prioriterat mål:
Styrtal
Mål
2014
-
Mål
2014
109
Utfall
2013
113
Källa
Måluppfyllelse
Egen
varor och tjänster förs längst ut i organisationen.
Verksamheterna genererade överskott på 2,4 miljoner
kronor.
Urval av nyckeltal
Beskrivning
Enhet
2014
2013
2012
Källa
Producerad mängd dricksvatten
m3
896 300
914 130
889 360
Egen
Producerad mängd avloppsvatten
m3
878 250
967 474
940 450
Egen
Trend*
Vattenproduktionen minskade trotts en varm och
torr sommar. Det visar att läckaget på
vattenledningsnätet minskat till följd av åtgärder.
VA-verksamheten har en god ekonomi men står
samtidigt inför en rad stora kostsamma investeringar.
Det är nödvändiga investeringar för att kommunens
ska kunna ta fram nya planområden bland annat med
syfte att öka antalet helårsboende. Samtidigt ger dessa
investeringar möjligheter att ansluta redan befintliga
områden till den allmänna VA-anläggningen.
För att verksamheten själv ska kunna finansiera
kommande VA-utbyggnader är bedömningen att
brukningsavgifterna för vatten- och avlopp behöver
höjas med cirka 5 % per år fram till och med år 2018.
Utöver brukningsavgifterna behöver också
anslutningsavgifterna höjas.
God måluppfyllelse
Arbetet med VA-planen bedöms vara klar till
sommaren 2015. Målet är att skapa en långsiktig och
strategisk plan för kommunens VA-försörjning.
Vattensituationen är god men det finns för
närvarande en begränsning i produktionskapaciteten
för att kunna utnyttja hela vattendomen i
Rödsvattnet. Arbete pågår tillsammans med
Uddevalla kommun om att förlägga en gemensam
vattenledning mellan Slussen och Åh stiftgård i
Uddevalla. Syftet är att ledningen ska utgöra en
ömsesidig reservvattenförsörjning mellan
kommunerna. Inledande samtal har också förts med
LEVA, kommunalt bolag i Lysekils kommun, om
möjligheten med en reservvattenförbindelse mellan
kommunerna. För att det ska vara möjligt behöver
produktionskapaciteten vid vattenverket ökas.
Investeringsmedel till en kapacitetsökning finns med
på listan över kommande projekt.
74
Renhållning
medförde att höjningen av renhållningstaxan trädde i
kraft först 1 juli.
Ansvarsområde
Verksamheten utgör insamling och behandling av
avfall från hushåll och industri samt drift av deponi
vid Månsemyr och återvinningscentralerna vid
Timmerhult och Månsemyr.
Avfallsmängderna in till Månsemyr fortsätter att
minska vilket ju i sig är positivt men det påverkar
intäktssidan negativt. Ny tillståndsansökan är
inlämnad till Länsstyrelsen, angående fortsatt drift av
Månsemyrsanläggningen.
Ny entreprenad på renhållningen och slamhämtning
startade i början av året. Som en följd av det höjdes
slamsugningstaxan från 1 februari.
Renhållningsentreprenaden överklagades vilket
Arbetet med sluttäkning av Månsemyr pågår.
Definitiv ny sluttäckningsplan kommer att lämnas in
till Länsstyrelsen. Arbete med ny avfallsplan är inledd.
Intäkter
Utfall
2014
21,7
Budget
2014
21,8
Budgetavvikelse
-0,1
Utfall
2013
20,6
Kostnader
-20,8
-21,3
0,5
-20,8
Årets resultat
0,9
0,5
0,4
-0,1
Ränta på resultatsaldo
0,1
0,1
0,0
0,1
Skuld till renhållningskollektivet
4,0
3,6
0,4
2,9
Investeringar
0,0
-2,5
2,5
-0,2
mkr
Beroende på mindre inkommande destruktionsavfall
minskade intäkterna med -0,1 mkr. Lägre kostnader
om +1,0 mkr beror huvudsakligen på mindre köp av
entreprenadtjänster till Månsemyr samt lägre kostnad
för behandlning och destruktion till följd av att
inkommande avfallsmängder har minskat.
Perspektiv:
Prioriterat mål:
Styrtal
Mått/mätetal
Enhet
Utfall
2014
NKI
%
Kundnöjdhet
67,7
renhållning
Kundundersökningar genomfördes under hösten
inom VA- och renhållningsverksamheterna.
Resultatet utgör ett nuläge.
Avfallsskatten ökade med -0,4 mkr. Åtgärder från
avsatta medel för sluttäckning av deponi har skett
med -0,3 mkr.
Renhållningens ombyggnation av infart och
återvinningscentral i Månsemyr flyttades fram och är
inte en prioriterad investering under 2015.
Mål
2014
-
Utfall
2013
-
Källa
Måluppfyllelse
Egen
förbättringsområden. Undersökningen kommer att
genomföras vart tredje år med syfte att kunna följa
upp resultaten av förbättringsarbetet och att över tid
kunna följa verksamheternas kundnöjdhet.
I kundundersökningen skickades enkäter ut till 300
slupvis utvalda abonnenter. Svarsfrekvensen var 60 %
med en nöjdhet på 67,7 %. Resultatet pekar ut en del
75
Perspektiv:
Prioriterat mål:
Styrtal
Ekonomi
Mått/mätetal
Enhet
Utfall
2014
%
104
Verksamheten ska
bedrivas med full
taxor.
pågår med med att öka den ekonomiska
medvetenheten i organisationen. Mottagningsattest av
varor och tjänster förs längst ut i organisationen.
Mål
2014
103
Utfall
2013
99
Källa
Måluppfyllelse
Egen
Verksamheterna genererade överskott på 0,9 miljoner
kronor.
Urval av nyckeltal
Beskrivning
Enhet
st
Antal abonnenter
2014
2013
2012
Källa
11 220
11 166
11 159
Egen
Trend*
Renhållningskunderna har blivit fler och det beror på
att det byggts nya fastigheter.
Avfallsskatten höjs från 1 januari 2015 till 500 kr/ton,
en höjning med 65 kr/ton. Höjning av tippavgifterna
på Månsemyr behöver ses över inför 2016. I den
genomförda kundundersökningen framkom att det
finns önskemål om bättre tillgänglighet/öppettider på
Månsemyr. Det har verksamheten tagit fasta på och
planerar att öka öppettiderna under våren 2015.
På Käringön och Gullholmen kommer
insamlingsbehållarna för glas och papper att dras in.
Insamling av dessa fraktioner och övriga
förpackningsmaterial ligger utanför kommunens
ansvar. Det har funnits där som en fri nyttighet för
boende och företag, något som nu upphör.
God måluppfyllelse
Kommunens upphandlade renhållningsentreprenör
tillhandahåller och erbjuder
renhållningsabonnenterna ett insamlingssystem av
förpackningsmaterial vid fastighetesgräns mot
ersättning. Systemet är uppskattat och används av
mer än 50 % av abonnenterna i Orust kommun.
Behovet av insamlingssystem för avfall i
gästhamnarna, främst på Käringön och Gullholmen,
behöver ses över och utvecklas för att få till ett
fungerande system, inom ett mycket begränsat
markområde, för insamling av hushållssopor, dock
inte förpackningsmaterial.
76
Fjärrvärmeverk
Ansvarsområde
Leverera fjärrvärme till hushåll och industri inom
kommunen samt drift och underhåll av de egna
värmekraftverken.
Projektet startade vid årsskiftet och syftet är att utöka
kulvertnätet till ett mindre villaområde samt
förbereda för framtida anslutningar till exempelvis
fiskindustrin. En större fjärrvärmekund på Ellös
avvecklade sin verksamhet vilket innebar minskade
intäkter. Två nya fjärrvärmeanslutningar/kunder
tillkom i Ellös.
Flispannan i Ellös byggdes om under våren med syfte
att få ner pannan i effekt så att den kan eldas även
sommartid. Detta för att minska oljeförbrukningen
som tidigare varit hög. Pannan har provkörts större
delen av sommaren med mycket gott resultat och
oljeförbrukningen har minskat med cirka 70 m3. Det
återstår vissa arbeten för att optimera driften
sommartid. Två nya fjärrvärmeanslutningar tillkom
under året. En utökning av distributionsledningen
(kulverten) har påbörjats på Fridhem Slätthult.
Värmemängdsmätare i undercentralerna tillhörande
Henåns fjärrvärmekulvert har blivit utbytta.
Pelletspannan i Henåns fjärrvärmeverk genomgick
under sommaren en renovering av slitagedelar som
medfört att driften har förbättras och blivt säkrare för
driftavbrott.
Intäkter
Utfall
2014
6,9
Budget
2014
8,2
Budgetavvikelse
-1,2
Utfall
2013
6,8
Kostnader
-11,0
-11,7
0,8
-11,5
Årets resultat (skattefinansiering)
-4,1
-3,6
-0,5
-4,7
Investeringar
-0,8
-9,0
8,2
-5,4
mkr
Mindre mängd försåld värme beroende på att året var
betydligt mycket varmare än normalt och innebar
minskade intäkter om -1,4 mkr. Även kostnad för
bränsle påverkades av det varmare klimatet och
innebar lägre kostnader om +0,6 mkr.
Oljekostnaden minskade med -0,7 mkr till följd av
investeringen i flispannan i Ellös. Övriga avvikelser
avser ökade kostnader om -0,2 mkr för
produktionsöversyn i och med ombyggnation av
Ellös flispanna samt åtgärdsarbeten om -0,2 mkr på
pelletspannan i Henån.
Fjärrvärmens utfall för investeringar hamnade på -0,8
mkr och omfattar till största del ombyggnation av
pannan i Ellös, -0,6 mkr.
Perspektiv:
Prioriterat mål:
Styrtal
Mått/mätetal
Enhet
Utfall
2014
Frisk luft samt en
Ton
2 630
CO2
ren och välmående
miljö
Pannan i Ellös fjärrvärmeanläggning byggdes om så
det går att elda med flis även sommartid istället för
God måluppfyllelse
Mål
2014
2 775
Utfall
2013
2 365
Källa
Måluppfyllelse
Egen
olja. Minskningen av CO2-utsläpp nådde inte målet.
Men ombyggnaden innebar ändå en förbättring.
77
Perspektiv:
Prioriterat mål:
Styrtal
Verksamheten ska
bedrivas med full
taxor.
Ekonomi
Mått/mätetal
Enhet
Utfall
2014
%
63
pågår med att öka den ekonomiska medvetenheten i
organisationen. Mottagningsattest av varor och
tjänster förs längst ut i organisationen.
Fjärrvärmen har med nuvarande förutsättningar svårt
att få full kostnadstäckning. Nuvarande kundunderlag
gör att minskade intäkter påtagligt påverkas vid
Mål
2014
69
Utfall
2013
59
Källa
Måluppfyllelse
Egen
minsta avvikelse från respektive årstid normala
utetemperaturer. Under 2014 upphörde dessutom en
av de största fjärrvärmekunderna med sin verksamhet
vid halvårsskiftet, något som också bidragit till lägre
intäkter. Frågan om en försäljning av
fjärrvärmeanläggningen i Ellös borde utredas.
Alternativ driftform är ett annat spår som borde
undersökas.
Urval av nyckeltal
Beskrivning
Enhet
2014
2013
2012
Källa
Producerad mängd Ellös
MWh
6 301
6 363
6 132
Egen
Producerad mängd Henån
MWh
3 325
4 119
4 031
Egen
41
39
38
Egen
st
Antal abonnenter
Trend*
Produktionen av fjärrvärme var mindre under 2014.
Orsaken är den varma hösten och vinter men även
våren var varmare än ett normalt temperaturår.
Nergången var större i Henån än i Ellös. Att
produktionen inte blev lika stor i Ellös beror på att
”Salladen” anslöt sig under senvåren 2013. De är en
ny stor kund som förbrukar stora mängder värme i
sin produktion av grönsaker.
Anslutningen av nya fjärrvärmeabonnenter är mycket
svag. Sammanlagt är det tre nya kunder som
tillkommit sedan 2012. Med ett så litet kundunderlag
blir verksamhetens ekonomi mycket känslig.
Kundunderlaget i Ellös måste ökas om det ska gå att
få ekonomisk bärighet i verksamheten så att den blir
självfinansierad. Kulverten i Ellös är nu dragen ner till
God måluppfyllelse
ett nyexploaterat område Morlanda-Slätthult där
exploatören håller på att iordningställa tio tomter för
enbostadshus. Samtal förs också med
fiskberdningsindustrin om en anslutning. Fram till
varje industritomter på Slätthult är det framdraget
fjärrvärme, men ännu är ingen tomt såld.
Verksamheten har investerat i stora kostnader men
intäkterna uteblir då det inte byggs något på dessa
tomter. Det samma gäller uppe på Husebyberget.
Många tomter är byggklara med framdragen
fjärrvärme men tomtförsäljningen går trögt. Även om
tomterna blir sålda kommer fjärrvärmeförsäljningen
till dessa inte att nämnvärt påverka produktionen i
värmeverket. Nyproducerade villor med låga Kvärden kräver inte mycket energi till uppvärmning
78

Årsredovisning 2014

Transcription

Similar documents

Orustkommuniken nr 8 november 2015

Orust bi 02 Juni 2014 - Orust Biodlareförening

Investeringsbudget Skånetrafiken större investeringar 2016

här - Gevis fonden

Periodrapport april 2015

Orust-stol

Orust kommun - Siteimprove

TELEFONGUIDE - Västra Götalandsregionen