KALLELSE/Underrättelse 1(2) 2015-03-11

Transcription

KALLELSE/Underrättelse 1(2) 2015-03-11
KALLELSE/Underrättelse
2015-03-11
Beslutsorgan
KOMMUNSTYRELSEN
Tid
Tisdagen den 17 mars 2015, kl 08.30
Plats
Lejonet, kommunhuset Öckerö
Ärenden
Förmöte: Öckeröalliansen i kommunhuset
Socialdemokraterna i kommunhuset
1. Val av protokollsjusterare
(Förslag: Eivind O och Boel L)
Kl 08.30
Anna Skrapste
(ärendena 2-5)
2. Information om de olika vatten/havsdirektiven
3. Vad händer inom Ren Kust
4. EU-projektet Ren kustlinje (KASK)
(informationsmaterial biläggs)
5. Information om överklagat ärende om utvidgat
strandskydd
6. Projektplan framtida skollokaler
7. Försäljning av bostadsfastigheten Hyppeln 1:298
8. Upphandling av kranbil
9. Upphandling av entreprenadmaskin
10. Samhällsbyggnadschefen informerar
11. Årsredovisning 2014 för Öckerö kommun och
kommunkoncern ( Handlingar skickas separat)
12. Angående byggande av skatepark
13. Reglemente för socialnämnden
14. GR-gemensamt arbete med ensamkommande barn och
unga
15. Begäran om borgen för SOLTAK
16. Motion om att öka kunskapen och respekten för
kulturmiljöprogrammet
17. Reviderad budget och verksamhetsplan – Tolkcentrum
(För kännedom)
18. Rapporter från nämnderna
1(2)
2(2)
19. Rapporter
20. Redovisning av delegationsbeslut
21. Övrigt
Arne Lernhag
Ordförande
Lars G Andersson
Sekreterare
Problembilden
Marint skräp färdas över stora
områden med vind och
havsströmmar och är ett
internationellt miljöproblem
1
Definition Marint skräp
(UNEP:s definition av marint skräp)
«Med marint skräp menas tillverkade föremål eller delar av föremål som man har kastat bort eller lämnat kvar
eller oavsiktligt förlorat och som direkt eller indirekt hamnar i havet, i kustvattnet eller på stränderna.»
(OSPAR 2009)
Alla fasta material från mänsklig aktivitet som är övergivna eller på annat sätt hamnar i den marina miljön.
• Innehåller avfall från landbaserade källor som transporteras till havet av floder, avlopp eller vind.
• Kan bestå av plast, trä, metall, glas, gummi, textil, papper etc.
• Omfattar inte avfall i flytande form, som mineral eller vegetabilisk olja, paraffin och andra kemikalier.
• Biologiskt nedbrytbart avfall från fisket och vattenbruket omfattas inte heller av definitionen
2
Övergripande projektmål
 Reducera mängden skräp i havet och på stränderna!
• att skapa en plattform för det långsiktiga arbetet inom det geografiska
området (Interreg KASK)
• att koppla arbetet till pågående arbete inom Helcom och OSPAR
• att utveckla arbetsformer och finansieringsmodeller för att omhänderta
marint skräp och avfall
• att utveckla gemensamma forskningsmetoder samt föra ut resultaten på en
lokal nivå
• att gör fler medvetna om problemet samt öka kunskap och engagemang
kring marint skräp
3
UTKAST 150209
ARBETSMATERIAL
Aktörer
Offentlig verksamhet
Region/Stat
Akademi
Företag
Sotenäs kommun
Kosterhavets Nationalpark
Göteborgs Universitet
Fiskareföreningen Norden
Orust kommun
Länsstyrelsen Göteborg
Rambo AB
Tanums kommun
Tjörns kommun
Strömstad kommun
Stenungsunds kommun
Kungälv kommun
Lysekil kommun
Marint Naturbruk gymnasium,
Campus väst Lysekil
Västkuststiftelsen
Håll Sverige Rent?
Havsfiskelaboratoriet i Lysekil
Öckerö kommun?
4
UPPDATERAT 150218
ARBETSMATERIAL
Projektorganisation Ren kustlinje
STYRGRUPP
-…
Gemensam
projektledningskostnad
- X%
Projektledning
PROJEKTGRUPP
- WP ledare, PL
WP 1: Minska
existerande skräp
på stränderna och
i havet
WP 2: Minska
tillförsel av ”nytt
skräp”
WP 3:
Omhändertagande
/ Behandling av
insamlat skräp
5
WP 0:
Koordinering &
administration
WP 4:
Medvetandegöra
och
förhållningssätt
WP 6:
Kommunikation
& marknadsföring
WP 5: Förekomst
och spridning av
mikroplaster
UPPDATERAT 150304
ARBETSMATERIAL
KOORDINERING
Projektstruktur Ren kustlinje
WP 0: Koordinering & administration
0.1 Lead part – Projektkoordinering, administration
0.2 Nationell koordinering, administration
DELAKTIVITETER
1.1 Identifiera, kartlägga och
registrera insamlingsområden
och källor av marint skräp
(2.1, 3.1)
1.2 Ta bort marint skräp utvalda stränder, havsbottnar
(1.1, 1.4)
1.3 ”Effektiv strandstädning”
– Utveckling av metoder och
organisering, kunskapsutbyte
(3.1, 4.3, 5.2)
1.4 Kartläggning av och
rapporteringssystem för
tappade fiskeredskap (1.5)
1.5 Vidareutveckling av ”Arc
GIS on line” karta (1.3)
WP 2: Minska
tillförsel av ”nytt
skräp”
2.1 Ökad kunskapsbild och
aktiviteter samt förslag på
åtgärder kring orsaker till
utsläpp: (1.1, 3.1)
a) Bräddningar/Overvann av
avlopp (innehåll, påverkan)
b) Avloppsreningsverk och
dagvattensystem (teknik,
effekter, påverkan)
c) Insamlingssystem avfall
d) Företag/Bedrifter
(näringsliv, fiske, sjöfart och
besöksnäring)
WP 3:
Omhändertagande
/ Behandling av
insamlat skräp
WP 4:
Medvetandegöra
och
förhållningssätt
3.1 Kunskaps och erfarenhets
utbyte kring insamling,
omhändertagande och
återvinning av marint skräp
(1.1, 2.2)
4.1 Utställning & expedition
”Skräpfritt hav”, kampanjresor i KASK-omr. (4.2, 4.4,
4.6)
4.2 Temadagar om mikroskräp i havet (4.1, 4.4)
5.1 Utveckling av
provtagnings- och
analysmetoder (5.2, 5.3, 5.5)
4.3 Ansvar och roller marint
skräp (1.3)
5.3 Mikroplast i vatten,
sediment och biota,
offshore/inshore (4.1)
3.2 Modell för sorteringsarbetet inkl. modell för
sociala ekonomiska
verksamheter (1.3)
3.3 Modell för insamlingssystem inkl. sorteringsgrad
(3.2)
2.2 Seminarier och workshops
för kunskaps och erfarenhets
utbyte kring punkterna i 2.1
(1.3, 3.1)
SPRIDNING
WP 6: Kommunikation & marknadsföring
6.1 Webbplats
6.2 Intern & extern kommunikation
6
6.3 Projektevent – administration av konferenser, seminarier, workshops
4.4 Undervisningsmaterial,
tävlingar och utåtriktade
aktiviteter om marint skräp
(4.1, 4.6, 4.7)
4.5 Informationsmaterial och
instruktionsmanualer kopplat
till insamlingssystem och
hantering av marint skräp
(1.2, 1.3, 3.3)
4.6 Konstutställning gjort av
marint skräp (4.1, 4.4)
4.7 Behovskartläggning och
kompetensutveckling inom
WP 5: Förekomst
och spridning av
mikroskräp
5.2 Utveckling av förenklad
analysmetodik (USB/citizen
scients) (5.1)
5.4 Provtagning av
utsläppskällor (2.1, 5.1, 5.2)
5.5 Dataanalys och
modellutveckling – transport
och ackumulation av makro
och mikro plast (5.1, 5.2)
Förslag på ny indelning av delaktiviteter efter
diskussion med svenska partners 2015-03-04.
Inom parentes: förslag på kopplingar mellan
delaktiviteter
WP OMRÅDEN
WP 1: Minska
existerande skräp
på stränderna och
i havet
Innebörd & möjligheter
 Alla partners ska vara aktivt delaktiga i projektet
− kan också vara ”intressent” och följa projektet
 Projektet ska få bestående effekter
− resultera i varaktiga samarbetsstrukturer och bestående förändringar
− resultaten en integrerad del av verksamheten
− bidra till strategisk påverkan i form av avtal, policy och styrdokument
 Mervärde – ett tillfälle till utveckling och kunskapslyft
− löpande lära av andras erfarenheter, framtagna resultat etc.
− mer tid och resurser till att förbättra och effektivisera arbetet, utveckla
verksamheten och medarbetare
− ökat engagemang, nätverk och kunskap som består efter projekttiden
7
Hållpunkter & aktiviteter under ansökan
13 mars
Sista dag att anmäla partnerskap*)
17 mars
Projekt- och aktivitetsbeskrivning låses
Projektbudget låses
20 mars
Medfinansieringsintyg in (+ ev prel. samverkansavtal)
24 mars
Ansökan klar för signering av Lead part och norsk
projektägare
25 mars
Ansökan skickas in (deadline 26 mars)
8
Grönt ljus för partnerskap kräver

Förankring av deltagandet och utlovade resurser
−
−
−
Medfinansieringsintyg
Underlag som styrker firmateckningsrätt
Statsstöd (privata aktörer)
9
Grönt ljus för partnerskap kräver

Tydligt deklarerat inom vilka WP områden man kommer vara aktiv
−
−
−

Aktiviteter man ämnar vara aktiv inom – vad ska åstadkommas och vilket mervärde ger aktiviteten.
Mervärde och önskat resultat ska beskrivas.
Budget och tidplan (start och stopp) för respektive aktivitet
Vilken roll man har som medsökande
Budget på partnernivå kopplat till aktiviteter
−
−
−
VAD ska göras, aktiviteter & mervärde
TOTALBUDGET och tidsperiod för genomförande för tänkta aktiviteter
ANDEL MEDFINANSIERING, hur mycket lägger man på motsvarande aktiviteter idag
1.2
2.2
4.1
4.4
Exempel
PART
+
KASK
300’
300’
600’
240’
80’
50’
40’
130’
320’
50’
40’
190’
60’
=
BUDGET
10
Grönt ljus för partnerskap kräver

Förankring av deltagandet och utlovade resurser
−
−
−

Tydligt deklarerat inom vilka WP områden man kommer vara aktiv
−
−
−

Aktiviteter man ämnar vara aktiv inom – vad ska åstadkommas och vilket mervärde ger aktiviteten.
Mervärde och önskat resultat ska beskrivas.
Budget och tidplan (start och stopp) för respektive aktivitet
Vilken roll man har som medsökande
Budget på partnernivå kopplat till aktiviteter
−
−
−

Medfinansieringsintyg
Underlag som styrker firmateckningsrätt
Statsstöd (privata aktörer)
VAD ska göras, aktiviteter & mervärde
TOTALBUDGET och tidsperiod för genomförande för tänkta aktiviteter
ANDEL MEDFINANSIERING, hur mycket lägger man på motsvarande aktiviteter idag
Kompletteringar till ansökan
−
−
−
Kort redogörelse varför man vill delta
Vilken kompetens organisationen tillför
Vilken roll man har som medsökande
11
Önskas av parterna i ansökningsskedet
 En samordnande kontaktperson per aktör/organisation
 Budget sammansatt på partnernivå
− Inklusive budget på aktivitetsnivå
Leverera önskat material i tid och ett glatt humör 
Helena Bredin
[email protected]
0708-19 55 19
12
Öckerö 2015-03-02
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen - Samhällsbyggnad
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Robert Svensson, Jarl Gustavsson
Utveckling av skollokaler - Heden- och Brattebergsområdet
0359/12
Projektplan - framtida skollokaler
(bilagor: Projektplan 2015-03-03, ÖFAB kalkyl 2014-11-11 och BUN/Sb
fördelningsposter/investeringsposter)
Förvaltningens beslutsförslag till Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna uppdaterad
projektplan samt omfördelning av projektets budgeterade fördelningsposter och
investeringsram 2015 enligt bilaga.
Bakgrund
Kommunfullmäktige beslöt 2013-12-19, KF § 103, att projektplan daterad 2013-1112 jämte ekonomisk kalkyl för framtida skollokaler på Heden- och
Brattebergsområdet skulle godkännas. Beslutet omfattade ny- och ombyggnad av
Hedenskolan innebärande en tillkommande hyra på 5,1 mnkr samt rivning och
nybyggnad av Brattebergsskolan innebärande en tillkommande hyra på 8,75 mnkr.
Efter genomfört programarbete, under vår och sommar 2014 och efterföljande
kalkylarbete kunde delprojektgrupp ÖFAB i början av september konstatera att
förslaget innebar ett kraftigt ekonomiskt överskridande avseende Hedenskolan.
Överskridandet hade sin bakgrund i framförallt ombyggnationsåtgärder och
utemiljö. På förslag av styrgruppen godkänner kommunstyrelsen 2014-10-14 en
uppdaterad projektplan inklusive styrgruppens beslut om att projektet ska anpassas
till av kommunfullmäktige beslutad budget.
Med anledning av konstaterade fuktskador i A-huset på Brattebergskolan har en
utvärdering av möjligheter och konsekvenserna på kort och lång sikt genomförts av
programgruppen och ÖFAB. Då skadorna bedöms som omfattande får detta till följd
att kostnaderna och konsekvenserna för verksamheten blir så stora att tidplanen för
rivning och nybyggnation har omvärderats. En tidigareläggning av rivning och
byggstart till 2015 anses som enda alternativ, både när det gäller Brattebergskolan
som enskilt projekt och Framtida skollokaler i sin helhet. De konsekvenser som
uppstår med anledning av tidigareläggningen innebär bland annat ett omedelbart
behov av en större mängd ersättningslokaler vilka nu har etablerats.
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
[email protected]
www.ockero.se
Kommunstyrelsen godkände 2014-12-02 nu gällande projektplan. Planen innehöll
förändrad tidplan som ett resultat av de skador som upptäckts på Brattebergsskolan
och ny kalkyl som en följd av det så kallade omtag som gjorts på Hedenskolan.
Ärende
Ny kalkyl innebär fortfarande ett behov av utökad investeringsram om 11,4 mnkr för
Hedenskolan. Det är ÖFABs bedömning att den programkalkyl som arbetats fram
inte kan reduceras ytterligare utan att avvikelser görs på myndighetskrav och/eller
verksamhetens lokalbehov.
Också avseende Brattebergsskolan har en uppdaterad kalkyl utarbetats vilken
innebär en ökning i förhållande till kommunfullmäktiges budgetbeslut med 8,6
mnkr.
Ekonomiska konsekvenser
Sammanfattningsvis innebär ovanstående ett uppdaterat totalt behov av
investeringar hos ÖFAB på 170 mnkr (se bilaga). Efter ett ägartillskott om totalt
25,5 mnkr innebär det en tillkommande hyra på totalt 15 mnkr vilket är 1,15 mnkr
högre än kommunfullmäktiges beslut 2013.
Utöver detta tillkommer kostnader för ersättningslokaler om ca 9,8 mnkr. Dessa
fördelas med 1,6 mnkr på ÖFAB, 2,4 mnkr på projektet (hyrespåverkande – ingår i
kalkylerad hyra) och 5,8 mnkr i ökade driftkostnader på barn- och
utbildningsnämnden fördelat på 2015 och 2016.
Förändringar i kommunens hyreskostnader för skollokaler innebär samtidigt en
förändring av bidragen till fristående skolor enligt principen om lika villkor (se
bilaga).
Beroende på Hedenskolans framflyttade skolstart från hösttermin 2015 till
hösttermin 2016 kommer fullmäktiges budgeterade kostnader (fördelningspost –
ramhöjande/ej ramhöjande) samt investeringar inte att falla ut under 2015.
Tidigareläggandet av Brattebergsskolans rivning – maj 2015 – genererar
driftkostnader och investeringsutgifter för barn- och utbildningsnämnden (BUN)
under 2015 som inte är budgeterade. Kostnader för kommunstyrelsens
samhällsbyggnadsverksamhet bedöms för närvarande endast påverka lokalvården.
För att ekonomiskt hantera projektets nya förutsättningar är det nödvändigt att
inom nedanstående av kommunfullmäktige beslutade fördelningsposter och
investeringsmedel omfördela dessa enligt bilaga.
Projektets budgeterade fördelningsposter och investeringsram 2015 (BUN/KS)
Ramhöjande
3 400 tkr (hyra, barn-elevpeng Heden)
Ramhöjande
500 tkr (personal/kostenheten Heden)
ej ramhöjande
2 200 tkr (div engångskostnader Heden)
investeringsram
9 000 tkr /div poster Heden)
Robert Svensson
Samhällsbyggnadschef
Bilaga ”Ekonomiska konsekvenser av förändrade förutsättningar”
Preliminär budget
2015 SFS/BUN
Tkr
Heden 2015
Ramhöjande
Inredningsarkitekt
container,
programkostnad
Hyra volymer
Flytt,
tvättt,inredningsar
kitekt,
Ränta,
avskrivningar
Barn-elevpeng
fristående
Inventarier
Summa
Preliminär budget
2015 SFS/SB
Tkr
Lokalvård
Summa
Heden 2015
Ej ramhöjande
510
Bratteberg
2015
ramhöjande
2 900
Bratteberg
2015
Ej ramhöjande
Bratteberg
Investeringar
2 154
222
815
510
Heden 2015
Ramhöjande
Heden 2015
Ej ramhöjande
3 937
Bratteberg
2015
ramhöjande
2 154
Bratteberg
2015
Ej ramhöjande
30
30
1 700
1 700
Bratteberg
Investeringar
Ver 2015-03-03
Projektplan för framtida skollokaler på Heden- och
Brattebergsom rådet, 0359/12
(en bilaga, Behovsbeskrivning framtida skollokaler på Heden- och Brattebergsområdet)
Innehållsförteckning
1
2
3
Inledning/bakgrund............................................................................................................................. 1
Nulägesanalys........................................................................................................................................ 1
Målformulering för projektet ............................................................................................................. 2
3.1
Projektets huvudmål (beskriver syftet med projektet) ........................................................... 2
3.2
Delmål (beskriver detaljerade mål) ............................................................................................ 2
3.3
Effektmål (beskriver vilka effekter som projketet syftar till att uppnå)............................... 2
4 Uppdrag till delprojekt ........................................................................................................................ 4
5 Milstolpeplan ........................................................................................................................................ 6
6 Projektorganisation ............................................................................................................................ 14
7 Finansiering ......................................................................................................................................... 15
8 Projektbudget...................................................................................................................................... 15
9 Riskanalys ............................................................................................................................................ 15
9.1
Riskanalys .................................................................................................................................... 15
9.2
Åtgärdsplan – riskanalys (utarbetas sommaren 2013) .......................................................... 16
10
Administrativa rutiner och dokumentation................................................................................ 16
10.1 Dokumentation av möten ........................................................................................................ 16
10.2 Ändringshantering ..................................................................................................................... 17
11
Kommunikationsplan (budskap, målgrupp, kanal, ansvarig, tid) (utarbetas sommaren
2013) 17
12
Utbildning ....................................................................................................................................... 18
1
Inledning/bakgrund
2011-12-15 § 105/11 godkände kommunfullmäktige barn- och utbildningsnämndens
inriktningsbeslut om att avveckla skolorna Ankaret, Minnesten och Brattelyckan, genomföra
modernisering och om- och nybyggnation av skollokaler anpassade för årskurs F-9 inom
respektive Brattebergsområdet och Hedenområdet.
Kommunstyrelsen fattade 2012-05-08 beslut om att förklara projektet ”Framtida skollokaler”
som ett kommungemensamt projekt och att styrelsen skulle överta ledningen för genomförandet.
Samtidigt fattades beslut om att barn- och utbildningsnämnden skulle ansvara för de delar som
rör den pedagogiska verksamheten.
Besluten bygger på mer än 10 års utredningsarbete i syfte att skapa en ändamålsenlig
lokalorganisation för kommunens förskolor och skolor. De mer omfattande utredningarna är
Fördjupad lokalbehovsutredning 2004, Hållbart lärande 2009 och Framtida skollokaler 2011.
2 Nulägesanalys
För att genomföra projekt Framtida skollokaler behöver en projektorganisation konstitueras.
Då projektet bedömts som kommunövergripande är det lämpligt att KSAU är projektägare.
Ver 2015-03-03
För att säkerställa att projektets olika delar enligt nedan samordnas på ett effektivt sätt bör
styrgruppen utgöras av kommunchef, skolchef, samhällsbyggnadschef och verkställande direktör
vid Öckerö Bostads AB.
Projektgruppen indelas lämpligen i tre delar 1) arbetsmiljö och pedagogik under ledning av barnoch utbildningsförvaltningen, 2) lokalförsörjning under ledning av Öckerö Bostad AB och 3)
samhällsbyggnad under ledning av samhällsbyggnadsverksamheten vid kommunstyrelsen.
Projektet bör startas omgående efter kommunstyrelsens godkännande genom utarbetande av
övergripande projektplan.
Kommunstyrelsen fattade 2012-10-23 KS §134 beslut om att:
•
Projektorganisation för ”Framtida skollokaler” godkänns.
•
Styrgruppen får i uppdrag att utarbeta övergripande projektplan.
•
Samhällsbyggnadschefen får i uppdrag att hos Öckerö Bostad AB beställa en förstudie
bestående av kostnadskalkyl för nybyggnation vid Hedenskolan och ombyggnation av
Brattebergsskolan.
3 Målformulering för projektet
3.1 Projektets huvudmål (beskriver syftet med projektet)
Långsiktigt lokalförsörja barn- och utbildningsnämndens verksamheter med effektiva lokaler vid
Heden- och Brattebergområdena och skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö samt skapa
förutsättningar för valmöjligheter för elever.
3.2 Delmål (beskriver detaljerade mål)
3.2.1
3.2.2
3.2.3
3.2.4
3.2.5
3.2.6
Uppfyllnad av lagstiftarens krav på miljö
Byggnaderna skall utformas så att en långsiktigt hållbar nivå på buller uppnås i lokalerna
och på skolgården
Lokalerna skall utformas så att dessa kan utnyttjas för flera ändamål
Val av material skall göras med hänsyn till lokalvård och underhåll
Kök och matsal i Hedenskolan skall utformas för god arbetsmiljö och trivsel
Utveckling av utemiljö
3.3 Effektmål (beskriver vilka effekter som projketet syftar till att
uppnå)
S: Specifikt – exakt vad, var vill jag nå? Gör det så konkret som möjligt.
M: Mätbart – kvantitet, exempelvis antal, storlek. Det gör att vi vet när vi har nått målet.
A: Attraktivt – målet ska kännas kul eller angeläget att nå. Det är också viktigt att det är förankrat i mina visioner och drömmar, att
det leder till sånt jag verkligen vill göra eller uppnå.
R: Realistiskt – det ska vara genomförbart. Jag ska uppleva att det är rimligt för den tid, de pengar, den hälsa jag har, det stöd jag har
runt mig och den kreativitet jag besitter.
T: Tidsbestämt – När ska målet vara nått? Exakt datum är tydligare än ”någon gång i slutet på månaden”, och fungerar som ett
Ver 2015-03-03
ankare i verkligheten.
A: Accepterat – Målet ska vara accepterat av mig och de som berörs av målet.
3.3.1 Ökad måluppfyllelse
Den beslutade förändringen skall öka måluppfyllelsen avseende lärande och fostran. En
helhetslösning med verksamheter från 1-16 år inom samma skolområde innebär stimulans och
utmaning som främjar samarbete mellan förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, fritidshem
och kulturskola. Ett ökat utbyte mellan lärare för yngre och äldre barn är en möjlig väg för att
uppnå bättre kontinuitet och högre kvalitet i lärandet. På F-9 skolan blandas yngre och äldre
elever. Där samarbetar lärare med olika utbildning och erfarenhet om barnens lärande från
grundskolans första till sista år.
Med två mindre enheter blir det färre högstadieelever på ett och samma ställe vilket skapar
förutsättningar för en lugnare och tryggare miljö med möjlighet till långsiktiga och fördjupade
relationer mellan elever och lärare.
3.3.2 Valfrihet
Två skolor för årskurs 7-9 ger också en ökad valfrihet för elever och föräldrar. Det finns även
möjlighet att välja skola av sociala skäl och möjlighet för rektor att, som sista åtgärd, bryta
ohälsosamma elevgrupperingar.
3.3.3 Profilering
Beslutet gör det möjligt att ge skolorna två olika profiler som till exempel idrott, musik eller
entreprenörskap, för att skapa attraktionskraft, öka sammanhållning och skapa stolthet hos elever
och personal som i sin tur kan stimulera till bättre resultat.
3.3.4 Behov av ändamålsenliga lokaler
Kommunen får ändamålsenliga lokaler anpassade till modern pedagogik och teknik och Barnoch utbildningsförvaltningen kan flytta ur små och otidsenliga lokaler som varken motsvarar de
ungas behov eller intentionen i nya skollagen och läroplanen. Det gäller särskilt Brattelyckans
förskola, Öppna förskolan i Almelunden, Ankaret och Minnesstensskolan.
3.3.5 Arbetsmiljö
Brukarna får en god arbetsmiljö. Lokalerna blir trivsamma och trygga, både för barn och
personal. De är funktionella och utformade med omsorg. Val av byggnadsteknik, material och
funktioner leder till att en god arbetsmiljö och hållbar utveckling uppnås. Vi kommer till rätta
med flera brister som miljö- och hälsoskyddsinspektören beskriver i inspektionsrapporter.
Lokalerna får en väl fungerande standard avseende klimat och teknik. Till exempel genom
modern ventilation, värme och belysning. Inomhusmiljöerna allergianpassas utifrån de kunskaper
vi har idag och en god ljudmiljö skapas.
3.3.6 Effektivisering
Vi får en effektivare skolorganisation genom att inte vara uppdelade på flera enheter. Att
lokalerna inte ligger utspridda underlättar samarbetet mellan pedagoger och möjliggör för rektor
att utveckla sitt chefsskap till ett efektivt ledarskap. Det innebär att vi slipper göra samma arbete
på flera ställen samtidigt. Konkreta exempel på sådant är att öppna och stänga på fritidshem och
förskolor, planera friluftsdagar, sköta beställningar och hantera ekonomi. Fastighetsägaren slipper
omfattande renovering och underhåll av gamla skolhus som annars krävs för att leva upp till
kraven som ställs på skolbyggnader.
Ver 2015-03-03
3.3.7 Säker och pedagogisk utemiljö
Barn och unga får en utemiljö utformad med omsorg så att den kan ge stöd till det pedagogiska
arbetet och stimulera till lek och fysisk aktivitet. Utemiljön svarar också mot kursplanen i idrott
och hälsa. Solskyddade miljöer skapas på gårdarna för att skydda mindre barn mot skadlig uvstrålning. Tomterna blir inhägnad och sektionerade för att skapa ”egna” miljöer för de mindre
barnen. Anläggning, utrustning och lekredskap säkras och uppfyller EU-krav. Tomterna blir väl
upplysta. Säkerheten för barnen blir bättre. Gårdarna får en fordonsfri och säker utformning.
Åtgärder vidtas för ökad trafiksäkerhet avseende transporter till skolorna samt gång- och
cykelvägar och parkeringsplatser.
3.3.8 Tillgänglighet
Båda fastigheterna blir tillgängliga för alla enligt ny lagstiftning. Lokalerna blir lättare att brukas av
medborgare och föreningar i kommunen för till exempel kursverksamhet och föreningsliv under
kvällstid och helger. Lokalerna får trådlöst nätverk och är anslutna till det kommunala nätverket
via fiberoptik.
3.3.9 Flexibilitet
Genom flexibla lokallösningar kan samma lokaler utnyttjas av olika verksamheter. Fler får tillgång
till mer resurser. Det blir möjligt att bedriva olika verksamhet i lokalerna utan att rumsindelningen
behöver förändras. Rumsfunktionerna kan däremot förändras beroende på verksamhet. Det
möjliggörs genom väl genomtäkt rumsplanering, installation och inredning.
3.3.10 Kulturskolan
Kulturskolan lokalintegreras och hänsyn tas till kulturskolans behov under dagtid men även under
kvällar och helger.
3.3.11 Ökad trafiksäkerhet
Ett stort problem i anslutning till skolor och förskolor är trafiksäkerheten med anledning av att
många föräldrar lämnar och hämtar barnen i bil. Genom helhetssyn kan bättre förutsättningar
skapas i anslutning till skolorna för kollektivtrafik, gång- cykel- och mopedvägar och säkrare
avlämningsområden.
3.3.12 Effektivare lokalvård
Genom kloka materielval kan lokalvården effektiviseras vilket på sikt leder till minskade
underhållskostnader och bättrre arbetsmiljö.
3.3.13 Effektivare kostförsörjning
På Hedenskolan byggs en matsal för förbättrad logistik, livsmedelssäkerhet, kvalitet och
förutsättningar för valbarhet. Med valbarhet menas möjligheten till flera rätter och salladsbuffe.
Det skapas också en naturlig mötesplats för elever och pedagoger.
Brattebergsskolans matsal är redan utvecklad enligt ovanstående principer. Dock krävs en
upprustning av köket.
4 Uppdrag till delprojekt
En förutsättning för ett effektivt projekt är att delprojekten samordnas. Samordning sker genom
styrgruppen. Samverkan sker mellan delprojekten.
4.1.1
Samhällsbyggnad
Lämna förslag till en långsiktigt hållbar trafiksäkerhetslösning för Hedenområdet och
Brattebergsområdet. Förslaget för Heden skall omfatta förbättrade förutsättningar för
Ver 2015-03-03
kollektivtrafiken, säker in-och utfart för utryckningsfordon och effektiv lösning för
lämnande och hämtande av skolbarn. Förslaget för Bratteberg skall omfatta konsekvenser
av trafikutredning Öckerö centrum och effektiv lösning för lämnande och hämtande av
skolbarn.
Lämna stöd till övriga delprojekt t.ex. i form av kompetens avseende krav på ytor och
utrsustning för lokalvård och måltidsförsörjning. Lämna stöd avseende t.ex. VA,
kretslopp och bygg- och miljöfrågor.
4.1.2
Programgrupp
Syfte
Programgruppens arbete skall syfta till att de fysiska förutsättningarna vid om- och
nybyggnation på Heden- respektive Brattebergsområdet utformas så att de möjliggör
optimalt lärande i framtidens skola. Programgruppens arbete skall utgå från god
pedagogik och god arbetsmiljö.
Mål
Mål för programgruppen är att utifrån behovsbeskrivningen Framtida skollokaler
processa funktioner och utformning av nya och befintliga lokaler för att kunna ge väl
genomarbetade underlag till fastighetsägaren inför byggstart. Programgruppen skall vara
rådgivande gentemot rektor avseende inventarier, lös inredning, och utbildningsmateriel i
samband om- och nybyggnation. Under byggnationstiden skall programgruppen utgöra
referensgrupp för byggprojektet.
Arbetsformer
Projektledaren ansvarar för arbetsformerna i gruppen. Gruppen skall ha protokollförda
möten efter behov. Arbetet kan även bestå av studiebesök, litteraturstudier, föreläsningar
och inspiration. Arbetet kommuniceras till berörda parter enligt huvudprojektets
kommunikationsplan.
Projektledare
Som projektledare utses lokalutredare i Barn- och utbildningsförvaltningen Torben Ferm.
Projektledaren skall bilda en programgrupp med representanter från skolledning,
personal, elever, föräldrar, fastighetsägare och arkitekt.
Tidsplan
juni 2013 - projektledaren utser representanter i programgrupp
september 2013 - programgruppen påbörjar arbetet
mars 2014 - programarbetet för Hedenområdet klart
mars 2015 – programarbete för Brattebergsområdet klart
Budget
Studiebesök, litteratur, konsultation experter och liknande - xxx kkr
Inköp och logistik av inventarier, lös inredning, och utbildningsmateriel - x. xxx kkr
Uppföljning
Programgruppen gör kontinuerlig intern uppföljning. Projektledaren återrapporterar till
styrgruppen.
Utvärdering
Projektet utvärderas i samband med projektavslut
Ver 2015-03-03
4.1.3
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
ÖBO
Lokalbehovsanalysen är grunden för projektledaren för lokalförsörjningen. Projektledaren
ansvarar för att:
Arkitektritning tas fram som underlag för bygglovssökande.
Entreprenad förhållande bestäms, ABT 06 eller AB 04.
Blanketter skickas till Arbetsmiljöverket, Arbetsförmedling (lag krav).
Förhands anmälning till Fortum (vid behov).
Allmänna föreskrifter upprättas.
Projektering påbörjas (ABT 06 vanligast). Styrs/dokumenteras av projektledaren.
Förfrågningsunderlag publiceras på upphandlingar.nu (DIBUS).
Inkomna anbud ankomstregistreras.
Anbudsöppning sker inom bolaget och dokumenteras, (minst tre personer skall närvara)
Anbudsutvärdering samt nollställning utförs av projektledning.
Utvärdering överlämnas till VD för Öckerö Bostads AB för godkännande.
Entreprenörer kontaktas för anbudsgenomgång, (var och en för sig själv).
Kreditupplysning samt reverenser kontrolleras.
Beslut om vald entreprenör skickas via post till samtliga anbudslämnare.
Beställning skrivs och skickas till entreprenör, återsignerad efter 14 dagar.
Kontakt tas med kommunen för olika beställningar, renhållning, vattenmätare osv.
Entreprenör kontaktas efter överklagande tiden och projektering påbörjas av entreprenör.
Projektledning kontaktar samhällsbyggnad för samråd tillsammans med utsedd
entreprenör och PBL ansvarig.
Entreprenör i samråd med beställaren tar fram bygghandling samt tidsplan innan start.
Produktionen startas och följer upp bygget med avseende på tid, kvalitet och kostnader.
Närliggande verksamheter och fastighetsägare informeras om projektets status.
Överlämnad betalningsplan är sammankopplad med produktionstidsplanen.
Konsulter (projektgrupp) som är inblandade i projektet genomför egenkontroller på plats
så önskat resultat uppnås.
Besiktningsgrupp utses av projektledare.
Före överlämnandet av projekt skall följande vara utfört och dokumenterat enligt nedan:
o Förbesiktning, driftsatt anläggning.
o Godkända drift och skötselpärmar (3 st) per entreprenör inkl digitala kopior skall
vara överlämnade.
o Samordnad provning.
o Slutbesiktning.
5 Milstolpeplan
Milstolpeplanen är en del i projektplanen där det övergripande målet bryts ner i viktiga deadlines
eller etappmål. Milstolpe kan exempelvis vara att göra någonting klart!
Milstolpe
Nr
1.
2.
Milstolpebeskrivning
Startdatum
Slutdatum
Ansvarig
Status/Anm
Beslut om projekt ”framtida skollokaler”
2012-10-23
KS
Klart
Styrgruppsmöte 1
2012-11-12
Sbc
Klart
Ver 2015-03-03
3.
Styrgruppsmöte 2
2012-12-17
Sbc
Klart
4.
Styrgruppsmöte 3
2013-01-09
Sbc
Klart
5.
Styrgruppsmöte 4 – utveckling av delmål,
effektmål och uppdrag till delprojekt
Kostnadsberäkning av byggkostnadskalkyl
2013-01-17
Sbc
Klart
V303
V306
ÖBO
Klart - Ca 370 tkr
V303
V308
SB
V303
V306
Sbc
Styrgruppsmöte 5 – slutredigering av
projektplan inför beredning
10. Projektplan till beredning
2013-02-07
Sbc
Möte med ATKINS
V307
Klart ca 150 tkr
Klart – projektet kan
hålla sig inom
nuvarande detaljplan
Klart
2013-02-13
Sbc
Klart
11. Beslut av projektägaren (ksau) om att
fastställa projektplan inkl budget för
byggkostnadskalkyl och
trafiksäkerhetsutredningar
2013-02-26
2013-03-05
Ksau/
KS
6.
7.
8.
Kostnadsberäkning av
trafiksäkerhetsutredningar för Heden- och
Brattebergsområdet
Kontroll av förutsättningar utgående från
detaljplaner
9.
12. Grovprojektering lokaler
V310
V322
ÖBO
13. Genomföra en trafiksäkerhetsutredning i
Hedenområdet
14. Genomföra en trafiksäkerhetsutredning i
Brattebergsområdet
15. Intresseanmälan partnering
V310
V322
SB
”Projektplan, inklusive
budget för
byggkostnadsutredning och
trafiksäkerhetsutredning,
för framtida skollokaler på
heden- och
Brattebergsområdet
fastställs.”
Grovkalkyl klart mitten
av april
Beställt
V310
V322
SB
Beställt
Mars
Maj
ÖBO
Start V313
2013-03-20
Sbc
Klart
April
ÖBO
18. Styrgruppsmöte 7
2013-04-25
Sbc
Heden – 39,3 mnkr
innebärande ett
hyrestillägg om 4,336
mnkr exkl moms per år
Bratteberg – 36,7 mnkr
innebäarande ett
hyrestillägg om 3,628
mnkr exkl moms per år
Inställd
19. Styrgruppsmöte 8
2013-05-27
Sbc
Inställd
20. Styrgruppsmöte 9 –
Sammanfattning av vårens utredningsarbete.
Sammanställning av underlag inför beredning
KSAU.
Projektgruppernas sammansättning.
Uppdatering av projektbudget.
Riskanalys.
21. Beslutsunderlag till beredning
2013-06-03
Sbc
Klart
2013-06-05
Sbc
Klart
22. Presentera en samlad rapport avseende
förutsättningar enligt ovan för Ksau inkl
budget för hela projektet (hyreskostander
och investeringskostnader gata)
2013-06-18
Ksau
Fastställande av
uppdaterad projektplan
inklusive budget
(utvecklingsprojekt) för
resterande del av 2013.
16. Styrgruppsmöte 6
17. Grovkalkyl till budgetberedningen
April
Ver 2015-03-03
23. Konstutuering av delprojektgrupper
2013-07-05
Delprojektledare
Sbc
2013-08-26
Sbc
I enlighet med beslut i
ksau § 148 2013-0618 uppdras åt ÖBO att
under sommaren 2013
genomföra
upphandling av
partner.
Tilldelningsbeslut får
fattas först efter det att
KS fastställt
projektplan inklusive
budget den 3
september.
Partnering ska kunna
påbörjas omedelbart
därefter.
Klart
Aug
Öbo
Klart
27. Tilldelningsbeslut partnering
Aug
ÖBO
Klart
28. Avtal partnering
2013-09-04
ÖBO
29. Uppstartsmöte projektgrupper framtida
skollokaler
2013-09-04
Kc
30. Styrgruppsmöte 11
2013-09-09
Sbc
31. Styrgruppsmöte 12
2013-09-23
Sbc
32. Styrgruppsmöte 13
2013-10-10
Sbc
24. Beställning till
upphandling
ÖBO
att
Jun
genomföra
25. Styrgruppsmöte 10
26. Upphandling partnering
Jul
Jun
Uppdrag att genomföra
upphandling av
partner.
Uppdrag att genomföra
delprojekt 1-3
omfattande
projektering hösten
2013.
Öckerösalen –
observera att respektive
delprojektledare kallar
berörda
Samarbetsgenomgång
med totalentreprenör
Genomgång av
resultatet av
styrgruppsmöte 11.
Uppdrag till delprojket
”lokalförsörjning” att
till styrgruppsmöte 12
utarbeta uppdaterad
kalkyl innehållande
ambitionsnivå i enlighet
med dagens diskussion
och kök, utemiljö och
logistik t.ex. tillfälliga
lokaler vid byggnation.
Uppdrag till delprojekt
”programgrupp” att
inför budget 2015
utarbeta kalkyl för
inredning.
Delprojekt
”lokalförsörjning”
Ver 2015-03-03
33. Delprojekt 1 Heden inkl projektering av
trafiksäkerhetsåtgärder
34. Delprojekt 2 Heden
Sep 2013
Dec 2013
Sb
Sep 2013
Dec 2013
Buf
35. Delprojekt 3 Heden inkl partner (och
arkitekttävling)
36. Styrguppsmöte 14 – genomgång av
uppdaterad kostnadskalkyl
Sep 2013
Dec 2013
Öbo
2013-11-12
Sbc
37. KSAU
2013-11-19
38. Styrgruppsmöte 15 – genomgång efter ksau
sammanträde
39. KSAU
2013-11-28
40. KF fastställer budget
Dec 2013
41. Styrgruppsmöte 16 – analys av beslut i ksau,
ks ocgh KF
42. Styrgruppsmöte 17 – genomgång av tidplan
för projektet
43. KS fastställer prioritetsordning mm
2013-12-10
2013-12-10
avrapporterar
uppdaterad kalkyl.
Analys av uppdaterad
kalkyl och beslut om ev
justeringar.
Beslut om information
till politiken.
ÖBO presenterar
uppdaterad
kostnadskalkyl inkl
hyrespåverkan med
anledning av
framförallt förändrade
förutsättningar på
Bratteberg. Beslut om
att uppdaterad
projektplan med
kalkyld ska till ksau.
Fastställande av
uppdaterad projektplan
inklusive kalkyl.
SFS prioriteras som
kommunens högst
prioriterade projekt
inklusive resurser
Beslut i Kf § 103
”projektplan daterad
2013-11-12 jämte
ekonomisk kalkyl
fastställs med ändring
av delmålet under
avsnittet 3.2.4 i enlighet
med ovanstående
lydelse – val av material
skall göras med hänsyn
till lokalvård, underhåll,
energi- och
miljöbelastning”
2014-01-09
2014-01-28
Ärendet om
projektplan för Öckerö
C återremitteras.
Prioriteringen bland
projekten ska vara
enligt
1. Skollokaler
2. Solhöjden
3. Fritidsgåtrd
4. Trygghetscent
rum
Ver 2015-03-03
44. Styrgruppsmöte 18
2014-01-30
45. KS fastställer beställning till ÖBO
2014-02-25
46. Styrgruppsmöte 19
2014-02-27
47. Extra styrgruppsmöte
2014-03-05
Det uppdras åt
programgruppen för
skollokaler att i första
hand lokalisera en
fritidsgård i anslutning
tuill uppförandet av en
ny skola på
Brattebergsområdet
Det uppdras åt
förvaltningen att titta
på en temporär lösning,
under rivning och
byggnation av
Bratteberg, att inrymma
fritidsgården i
Minnestensskolan
Samhällsbyggnadschefe
n får i uppdrag att
beställa förstudier
omfattande utveckling
av Öckerö 2:805, 2:806
och 2:807 till en
kostnad upp till 500 tkr
KS uppdrag år
programgruppen för
skollokaler, 2014-0128, att i första hand
lokalisera en fritidsgård
i anslutning till
uppförandet av en ny
skola på
Brattebergsområdet,
återtas.
Beslut om ett
gemensamt
ekonomidokument där
samtliga investeringsoch driftskostander ska
framgå. Dokumentet
utarbetas av
ekonomienheten med
stöd av resp
förvaltnings- och
verksamhetsekonom.
Syftet med dokumentet
är att säkerställa att alla
framtida kostnader
omhändertas i
budgetprocessen.
Dokumentet ska också
i förekommande fall
tjäna som
”gränsdragningslista”
mellan hyresgäst och
hyresvärd.
Styrgruppen utreder
omedelbart ev former
för kommunikation
Ver 2015-03-03
med ö-råd.
48. Styrgruppsmöte 20
2014-03-27
49. Styrgruppsmöte 21
2914-05-08
50. Styrgruppsmöte 22
2014-05-26
51. Extra styrgruppsmöte
2014-06-02
52. Beslut i KF
Jun 2014
53. Bygglovsansökan Heden inkl beredning och
beslut i BMN
54. Styrgruppsmöte 23
Kv 1 2 3
2014
Kv 1 2 3
2014
2014-08-21
Öbo/Sb
55. Styrgruppsmöte 24
2014-09-11
Sb
56. Styrgruppsmöte 25
2014-09-16
Sb
ÖBO redovisar att
nuvarande
projekteringsunderlag
omfattar 1650 kvm
istället för ursprungliga
1500 kvm. Någon
uppdaterad ekonomsik
kalkylkan i dagsläget
inte presenteras.
Styrgruppen beslutr
• Godkänna en BTA
om 1650 kvm för
Heden för fortsatt
projektering
• Att
avlämningsplats
för skolbarna ska
ske
utanför
skolområdet
på
Heinövägen
• Hålla
ett
extramöte
måndagen den 2
juni
Styrgruppen beslutar
• Ge Sbc i uppdrag
att undersöka
förutsättningarna
för att nyttja
området NO om
idrottshallen för
skolans lek och
idrott
• (enl gällande DP är
detta möjligt /RS)
Sb investeringsbudget
utökas med 1,5 mnkr
2014 för
trafiksäkerhetslösningar
Bratteberg
VD Öbo informerar
om uppdaterad kalkyl.
Styrgruppen beslutar
att respektive
ordförande ska
informeras omedelbart.
Fortsatt diskussion om
konsekvenser av
analysen.
Beslut: samtliga
berörda ska informeras
Ver 2015-03-03
via kommunikatören
2014-09-17.
Projektet ska anpassas
till av
kommunfullmäktige i
dec 2013 beslutat
budgetram.
Genom ett omtag ska
projektdelarna
samplaneras bl.a. i syfte
att hitta
samordningsvinster.
Planeringen fortsätter
men projektet förskjuts
ett år framåt i tiden.
Projektstyrgruppen ges
i uppdrag att föreslå en
ekonomicontroller för
fortlöpande
kostnadsberäkningar.
57. Styrgruppsmöte 26
2014-10-09
1.
KS
2014-10-14
2.
Styrgruppsmöte 27
2014-10-23
3.
Styrgruppsmöte 28
2014-11-03
4.
Styrgruppsmöte 29
2014-11-06
Samtal om
uppkommen situation
på Bergagårdsskolan.
Fortsatt samtal om
anpassningsåtgärder
Hedenskolan.
KS godkänner
uppdaterad projektplan
inklusive beslut om att
projektet genom ett
omtag ska anpassas till
av KF beslutad budget.
ÖBO presenterar
utkast ”omtag”
avseende Hedenskolan
med ritningar daterade
2014-10-20.
Sbc anmäler att delar
av ÖBO:s anpassningsåtgärderna avseende
utemiljön riskerar att
öka kostnaderna för
samhällsbyggnadsverksamhetens
infrastukturåtgärder.
Mötet beslutade om ett
extra SFS 3/11 och att
ordinarie S4-möte den
6/11 i sin helhet ägnas
åt SFS.
Samtal framförallt om
uppkommen situation
på Bergagårdsskolan
ÖBO presenterar
uppdaterdea
ritningsunderlag och
kalkyl samt
konsekvenser av detta.
ÖBO presenterar en
första utvärdering av
Ver 2015-03-03
5.
Styrgruppsmöte 30 inklusive representanter
ur KS
2014-11-11
6.
Styrgruppsmöte 31
2014-11-12
7.
KS
2014-12-02
8.
Styrgruppsmöte 32
2014-12-18
uppkomna fuktskador
på Bratteberg.
ÖBO presenterar sedan
2014-10-20 överarbetat
underlag avseende
Hedenskolan. Anmäler
att ytterligare
besparingar riskerar
lagstadgade krav. Öbo
presenterar också
uppkommen situation
på Brattebergsskolan
med
vatteninträngningar
och fuktskador som
följd. Behov av att
omedelbart stänga flera
klassrum. Kostnaderna
för åtgärder bedöms så
pass höga att det måste
övervägas att istället gå
direkt på rivning och
nybyggnation.
Det skulle innebära
byggnation av båda
skolorna parallellt och
att stora delar av
verksamheten vid
Bratteberg behöver
ersättningslokaler redan
tidig vår 2015.
Beslut om extra möte
2014-11-12.
ÖBO pres uppdaterad
kalkyl för hela projektet
där båda skolorna
byggs parallellt
inklusive
ersättningslokaler på
Bratteberg.
Projektplanen behöver
snarast uppdateras och
godkännas av politiken
inklusive uppdaterad
total projektbudget.
Kommunstyrelsen
godkände 2014-12-02
nu gällande
projektplan. Planen
innehöll förändrad
tidplan som ett resultat
av de skador som
upptäckts på
Brattebergsskolan och
ny kalkyl som en följd
av det så kallade omtag
som gjorts på
Hedenskolan.
Genomgång av KS
beslut 2014-12-02
Ver 2015-03-03
9.
Styrgruppsmöte 33
2015-01-26
10. Styrgruppsmöte 34
2015-02-26
11. Byggnation Heden inkl trafik
12. Delprojekt 1 Bratteberg
13. Delprojekt 2 Bratteberg
14. Delprojekt 3 Bratteberg inkl partner
15. Bygglovbehandling mm Bratteberg
16. Byggnation Bratteberg inkl trafik
Kv 2 3 2014 Kv 2 3 2015
Kv 3 2015 Kv 3 2015
Kv3 2014
Kv4 2014
Kv 4 2015
Kv3 2014
Kv4 2014
Kv 4 2015
Kv3 2014
Kv 4 2014
Kv 4 2015
Kv1 2015
Kv1 2015
Öbo/Sb
Kv2 2015
Kv 2 2016
Öbo/Sb
Kv2 2016
Kv 3 2017
Styrgruppen beslutade
att lyfta frågan om
finansiering till KF
snarast eftersom dom
nya förutsättningarna
påverkar även budget
2015.
Sb
Buf
Öbo
Öbo/Sb
6 Projektorganisation
Styrgruppen beslutar om övergripande målsättning, direktiv, ger ramar och förutsättningar samt fattar beslut om
tid-, resursplaner och budget. Styrgruppen ger klartecken vid start av ny etapp samt fattar även beslut om att
avbryta projektet.
Projektledaren ansvarar fär projektets ekonomi, framdrift och resultat gentemot styrgruppen. Till sitt förfogande
har projektledaren en projektgrupp och vid behov en arbetsgrupp samt konsultstöd. Projektledaren ska verka för
att projektgruppen arbetar med att genomföra aktiviteter för att uppnå projektets mål.
Projektgruppen utför mycket av projektets genomförandearbete samt beslutar i de frågor där kommunen måste ta
ställning under projektets gång för att utredningen ska kunna gå i mål. Exempel på sådan frågor är tekniska
lösningar, dimensionering samt framtida driftorgansiation. Projektgruppen svarar för att de underlag och uppgifter
som behövs från berörda enheter och förvaltningar kommer fram i tid. Projektledaren ansvarar också för att
löpande informera om projektet på berörda enheter och förvaltningar. Gruppens sammansättning kan ändras
under projektets genomförande.
Styrgruppen består av: kommunchef Ingvar TH Karlsson, skolchef Kerstin Schiller, VD Öckerö
bostads AB Lennart Johnsson och samhällsbyggnadschef Robert Svensson. Vid behov kan
projektledare adjungeras.
Projektledare är Torben Ferm – arbetsmiljö och pedagogik, Robert Svensson –
samhällsbyggnad, Peter Albinsson – lokalförsörjning.
Delprojektgrupperna har följande sammansättning:
Samhällsbyggnad – Robert Svensson verksamhet samhällsbyggnad, Per Karlbäck plan-, byggoch miljöenheten, Ingalill Siljat gatuenheten, Lisette Larsson VA-enheten, Freddy Ehrenholm Önät.
Programgrupp – Kerstin B. Shiller, Torben Ferm, Marie Arrman, Mikael Johannesen, Peter
Albinsson, Ann-Britt Norlander och representanter från personal, elever, föräldrar och IT.
Ver 2015-03-03
Lokalförsörjning – Lennart Johnsson, Peter Albinsson, Kenneth Ploghed, Henrik Bergman,
Hans Andreasson
Projektledningsgrupp ”partnering” – Peter Albinsson, Kenneth Ploghed, Jonas XX, Torben
Ferm, Mikael Johannesen, Marie Arrman, arkitekt, platschef och IT.
Konsultstöd - trafiksäkerhet
7 Finansiering
Projektet finansieras inom ramen för kommunfullmäktiges beslut om budget 2014 och 2015
avseende hyrespåverkan och investerings-/driftkostnader för trafiksäkerhetsåtgärder utanför
kvartersmark.
Förvaltningarna och nämnden bidrar med arbetstid för de egna representanterna samt övriga
kostnader för genomförandet som är hänförliga till förvaltningen/nämnden.
8 Projektbudget
Fördelning av totalkostnaden
Egen tid: inom respektive personalbudget
Konsulttjänster: trafikutredningar ca 150 tkr, projektering trafiksäkerhetsåtgärder 300 tkr –
särredovisas i budgetuppföljning
Övriga kostnader – inom respektive verksamhets budget
ÖBO – belastar hyra
Samarbetspartner
Projektet avses genomföras genom så kallad ”partnering” - Partnering är en strukturerad
samarbetsform, där byggherren, konsulterna, entreprenörerna gemensamt löser en bygguppgift,
baserat på ett öppet och förtroendefullt samarbete där allas yrkeskunskaper kompletterar
varandra.
9 Riskanalys
Syfte
Syftet med en riskanalys är att identifiera ett antal händelser som kan få allvarliga konsekvenser för projektet och
verksamheten. Vad innebär det om projektet inte genomförs eller blir försenat.
9.1 Riskanalys
Nr Vad kan påverka projektet
negativt
1
2
3
Kommunens ekonomi tillåter
inte att projektet genomförs
Samarbetsproblem med
”partnern”
Sena ändringar av utförandet
Sannolikhet Konsekven
1=liten
s
6=hög
1=oviktig
6=allvarlig
2
6
2
5
2
6
Konsekvensbeskrivning
Risktal
S*K
Projektet avbryts varvid Öbo
fakturerar kommunen för nedlagda
kostnader inkl administrativt pålägg
Samarbetet avbryts och ny
entreprenör måste anlitas
Omprojektering, nya ritningar vilket
innebär tidsfördröjning och
kostnadsökningar
12
10
12
Ver 2015-03-03
4
5
6
7
8
9
10
11
12
6
6
Projektet fördyras med sparkrav som
följd
Projektet fördröjs
4
Projektet fördröjs
12
1
1
Projektet avbryts
1
3
3
Projektet fördröjs/avbryts
9
1
6
6
3
3
Ny DP måste tas fram vilken kan
överklagas – projektet fördröjs 1-3 år
Projektet fördröjs alternativt avbryts
4
6
Projektet fördyras och fördröjs
24
3
6
Projektet fördyras och fördröjs
18
Låg kostnadsmedvetenhet hos 1
programgrupp
Personalavhopp på strategiska 4
befattningar
Bygglov överklagas
3
6
Mandatskifte med andra
prioriteringar
Projketet blir så kostsamt att
kommunens finansiella mål
måste ändras
Omfattande avvikelser i
förhållande till gällande DP
Behovet av
trafiksäkerhetsåtgärder blir
omfattande
Komplicerade geotekniska
förhållanden/arkeologiska
fynd
Fördröjningar gör att
uthålligheten hos inblandade
brister
24
9
Analys: i likhet med många andra projekt som genomförs under längre tid och som dessutom
omfattas av politiska beslut är risken att projekten drar ut på tiden och att strategiska
kompetenser slutar under projektets gång. Då inga geoteknik-, markmiljö- eller arkelogiska
undersökningar genomförts finns risk för förhållanden som innebär fördröjningar och att
åtgärder behöver vidtas som tar tid och innebär ökade kostnader.
9.2 Åtgärdsplan – riskanalys (utarbetas sommaren 2013)
Åtgärdsplan
En analys av riskerna har gjorts och över vilka åtgärder som rekommenderas, dels när situationen eller händelsen
inträffat och dels hur den kan förebyggas.
Nr
5
11
12
Förebyggande åtgärd
Åtgärd om det
händer
Brett deltagande i styrgrupp Kunskapsöverföring
och arbetsgrupper
Tidiga markundersökningar Beredskap för att
ökar chansen att kunna
kunna anlita rätt
åtgärda inom projekttiden
kompetens
Bra beslutsunderlag till
politiken
Uthålligt ledarskap
Kommentar
Ansvarig
Slutdatum
Resp
Löpande
delprojektansvarig
ÖBO/Partner
I anslutning till
bygglovsansökan
Styrgruppen
Löpande
10 Administrativa rutiner och dokumentation
10.1 Dokumentation av möten
Protokoll ska skrivas vid varje projekt- och arbetsgruppsmöte. Protokoll skrivs i beslutstermer
och skickas ut till alla deltagare via mail. Ev synpunkter eller kommentarer ska, om dessa ska
beaktas, lämnas inom en vecka efter att protokollen distribuerats.
Ver 2015-03-03
Projektprotokollen bör ha följande innehåll:
• Typ av möte (projektgruppsmöte, arbetsgruppsmöte mm)
• Tid och plats
• Närvarande/frånvarande
• Dagordning
• Genomgång av anteckningar från föregående möte
• Avslutade aktiviteter.
• Pågående aktiviteter
• Försenade aktiviteter
• Tidplan – avstämning
• Utbildning
• Frågor till styr- och referensgrupp
• Övriga frågor
• Nästa möte
10.2 Ändringshantering
Syfte
Om projektets intressenter önskar göra någon förändring under genomförande- eller avslutsfasen är det av yttersta
vikt att beställaren och styrgruppen är medvetna om vad det kan komma att innebära för projektets resultat. Det
är därför viktigt att man klargör hur ändringar skall hanteras.
Metod
Enligt praxis finns det två alternativ att hantera kommande ändringar. Antingen beslutar beställaren vilken av
tid, kvalitet och/eller resurser som skall påverkas. Det andra alternativet är att beställaren bestämmer att
planerna skall ”frysas” och då får inga ändringar göras.
11 Kommunikationsplan (budskap, målgrupp, kanal,
ansvarig, tid) (utarbetas sommaren 2013)
Information till och förankring hos medarbetare och beslutsfattare på berörda nämnder är en
utav de viktigaste styrmedlen för att uppnå målet med projektet.
Att informera om projektet kan ske via e-post, intranät, samråd, olika språkrör, broschyrer etc
Samverkan – samverkan sker i första hand via barn- och utbildningsförvaltningens FSG
Kommunikationsplan genomförandefasen
Kommunikationsmål
Förankra projektets huvudmål
Målgrupper
Politik, delprojektledare, media
Strategier
Vi utvecklar effektiva skollokaler som skspar förutsättningar för
god arbetsmiljö och valmöjligheter
Avgränsningar
Ansvar
Ordf styrgrupp
Resurser
Kommunens informatör
Ver 2015-03-03
Aktiviteter
Uppstartmöte med samtliga inblandade
Löpande information till politiken
Samordning av delprojekten
Pressrealese efter KF i dec
Informationsmöte med allmänheten i januari
Uppföljning
12 Utbildning
En övergripande utbildning av ”partnering” skall påbörjas vid delprojektstart september 2013
SAMMANSTÄLLNING FRAMTIDA SKOLLOKALER
Prognos per 2014-11-11
Fullmäktige
2013-12-19
Prognos
2014-11-11
Investering Hedenskolan
Investering Brattebergsskolan
47 900 000
102 100 000
150 000 000
59 300 000
110 700 000
170 000 000
11 400 000
8 600 000
20 000 000
Ägartillskott
-22 500 000
-25 500 000
-3 000 000
13 850 000
21 850 000
15 000 000
23 000 000
1 150 000
1 150 000
2 900 000
2 900 000
Uppskattat
Uppskattat
Tillkommande hyra
Utgående hyra
Hyra för ersättningslokaler 2015
Hyra för ersättningslokaler 2016
Hyra för ersättningslokaler är utöver de kostnader som ryms inom projektet.
ÖFAB står för samtliga kostnader under kvartal 1 2015 och delar med BUF för
kostnader under kvartal 3 och 4 år 2016.
I beräkningen inkluderas 1 100 kvm under kvartal 1 2015, 2 200 kvm under
kvartal 2 2015 tom kvartal 2 2016 samt 1 100 kvm under kvartal 3 till 4 2016.
ÖFABs kostnader för ersättningslokaler är 1,6 mnkr, projektet belastas med 2,4 mnkr,
BUF belastas med 5,8 mnkr vilket innebär att de totala kostnaderna uppskattas till 9,8 mnkr.
Öckerö 2015-03-03
TJÄNSTESKRIVELSE
Kommunstyrelsen
Handläggare:
Ärende:
Diarienummer:
Ann-Britt Norlander
Begäran om tilläggsmedel för byggnation av skatepark
0009/15
Synpunkter byggnation av skatepark
Mål
När utredning för byggnation av skatepark påbörjades för sju år sedan var det
övergripande målet:
att bygga en skatepark som tillgodoser flera målgruppers önskemål och behov, allt
från yngre barn till vuxna och nybörjare till mer avancerade åkare.
Bakgrund
Kommunfullmäktige har avsatt medel för byggnation av skatepark inom
Prästängsområdet, Öckerö.
Vid anbudsförfrågningar har det visat sig att avsatta medel ej ger utrymme för att få
en funktionell och attraktiv skatepark. Det saknas ca 1 miljon till investering. Detta
ger en merkostnad på hyra till ÖFAB.
I budget för fritid och kultur kan omfördelning ske så att kostnaden ryms inom
befintlig budget.
Kommunstyrelsen har beslutat (2015-01-27 § 55) att byggnationen skall anpassas till
befintlig ram.
Kommunstyrelsens beslut innebär att en skatepark på ca 450 m2 skall byggas mot
planerade 750 m2.
Som kultur och fritidschef är det viktigt att framföra följande
synpunkter:
Det är fullt möjligt att iordningställa en asfalterad ”åkyta” med prefabricerade
moduler/träramper. Detta är en ingen skatepark utan någon form aktivitetsyta.
Det är inte den form som varit aktuell i projektet och framför allt inte ungdomarnas
önskemål och tankar.
Eftersom jag inte har den formella kunskapen om skateåkning har jag inhämtat
råd/synpunkter från experter i ärendet, utifrån ovan angivet mål.
Dessa återges nedan:
1. Möjligheter att skapa rum i rummet. Vi brukar dela in anläggningar i tre delar
baserat på de olika genrer som finns inom skateboardåkning, Street / Flow och
Bowl. Som utgångspunkt önskar man på Öckerö både street och en separat bowl.
Man vill också och samtidigt ha möjlighet på streetytan att skapa sammanhängande
Postadress
Gatuadress Telefon
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
Organisationsnr
031-97 62 00
212000-1280
E-post
Hemsida
[email protected]
www.ockero.se
åkmönster, utan att det tar över - det vi kallar flow. För att lyckas att på ett bra sätt
få med de olika delarna, eller ens ha möjlighet att lyckas - så krävs det en lite större
park. 450m2 är litet och inte något vi vill rekommendera att man försöker dela upp i
olika delar, men en park på 750m2 kan göras komplett. De olika delarna av
anläggningen planeras så att den kan rymma flera grupper samtidigt, utan att skapa
kollisioner och problem. Man får olika rum i det stora rummet. En anläggning på
450m2 blir endast ett rum och kan inte inhysa de önskemål och målsättning man
har.
2. Möjligheter att skapa en anläggning som håller idag och i framtiden. Skall man
anlägga en skatepark i betong så skall man vara säker på att den är populär när den
öppnar, och långt framåt. Det vill säga att alla grupper som använder den hittar
utmaningar och nya möjligheter över tiden. Detta är svårare att lösa på 450m2 jmf.
med 750m2. Det går inte helt enkelt att blanda svårare utmaningar med enklare när
ytan är liten eftersom de svårare funktionerna ofta genererar högre fart.
3. Baserat på tidigare projekt om man analyserar folkmängd och
upptagningsområde så skulle Öckerö snitta 700-800m2 ca, för att följa "normen".
4. Olika åkgrupper. Om man skall ha möjlighet att tillfredsställa de olika åkarna:
Skateboard, inlines, kickbike osv. så kräver de lite olika funktioner i en anläggning.
För att få det att fungera krävs också utrymme och en bra planering, detta kräver i
sin tur yta. Om ni vill skapa en park som både tjejer och killar kan utnyttja,
samtidigt, så är det viktigt att de hittar utmaningar båda två och framförallt att
argument 1 uppnås. I en liten anläggning med bara en yta kommer den utsatta
gruppen inte känna sig trygga och därmed inte få lika stort utrymme.
Slutsats
En skatepark på 450 m2 innebär att målgrupperna blir begränsade.
En skatepark enligt tidigare intentioner i projektet (ca 750 m2) skapar helt andra
möjligheter.
Det är slöseri med kommunala medel att presentera en ritning som visar en
skatepark inom ramen för budgeten då detta ytterligare urholkar medel för själva
skateparken.
Om kommunstyrelsen vidhåller sitt beslut är detta helt emot tidigare intentioner
och det användningsområde som den planerade skatepark är avsedd för.
Ett omtag behöver då göras både med ungdomar och entreprenörer som ytterligare
försenare projektet. Det blir inte skatepark som är värd namnet utan en sk ”åkyta”.
Utifrån ursprungliga uppdraget och med hänvisning till ovanstående anser jag att en
”åkyta” på 450 m2 ej uppfyller projektets ursprungliga intentioner.
Ann-Britt Norlander
kultur och fritidschef
ÖCKERÖ KOMMUN
PROTOKOLL
Socialnämnden
2015-02-11
SN § 3
Sammanträdesdatum
Sida
4
Dnr 10/15
Reglemente för Socialnämnden
Kommunfullmäktige har antagit en förändrad politisk organisation som trädde i
kraft 2015-01-01. Den nya organisationen innebär bland annat att arbetsutskotten tas bort och att ett individutskott inrättas för Socialnämnden. Dessutom ligger Räddningstjänsten organisatoriskt under Socialnämnden från och med
2015-01-01.
Det som är förändrat gentemot föregående reglemente är att Socialnämndens
verksamhetsområde har kompletterats med räddningstjänstens verksamhet och
att stycket om nämndens utskott har ändrats från att gälla tidigare arbetsutskott
till att gälla individutskott.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse daterad 2015-02-04
Socialnämndens reglemente, daterad 2015-02-05
Socialnämndens beslut
Med anledning av förändrad politisk organisation samt att räddningstjänst från
och med 2015-01-01 ingår i Socialnämndens verksamhetsområde föreslås
Kommunfullmäktige anta reglemente för Socialnämnden daterat 2015-02-05.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Öckerö 2015-02-04
TJÄNSTESKRIVELSE
Socialnämnden
Handläggare:
Anna Corneliusson
Ärende:
Reglemente för Socialnämnden
Diarienummer:
10/15
REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN
Förvaltningens beslutsförslag till Socialnämnden
Med anledning av förändrad politisk organisation samt att räddningstjänst från och med 2015-01-01
ingår i Socialnämndens verksamhetsområde föreslås Kommunfullmäktige anta reglemente för
Socialnämnden daterat 2015-02-05.
Bakgrund
Kommunfullmäktige har antagit en förändrad politisk organisation som trädde i kraft 2015-01-01.
Den nya organisationen innebär bland annat att arbetsutskotten tas bort och att ett individutskott
inrättas för Socialnämnden. Dessutom ligger Räddningstjänsten organisatoriskt under
Socialnämnden från och med 2015-01-01.
Ärende
Följande ändringar har gjort i förslaget:
Under paragraf 1 ”Verksamhetsområde” har följande lagts till:
”Räddningstjänst, tillsyn och förebyggande verksamhet enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO)”
I paragraf 7 ”Nämndens utskott” har arbetsutskott ändrats till Individutskott. Utskottets uppgift har
ändrats från att bereda nämndens ärenden till att besluta i ärenden som har delegerats till utskottet.
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
E-post
[email protected]
Hemsida
www.ockero.se
2015-02-05
REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN
§ 1 VERKSAMHETSOMRÅDE
Nämnden ansvarar för kommunens uppgifter vad gäller
•
•
•
•
•
•
•
Socialtjänst, insatser för funktionshindrade och kommunal hälso- och sjukvård
Myndighetsutövning enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS)
Flyktingsamordning och myndighetsutövning vid mottagandet av ensamkommande
flyktingbarn
Myndighetsutövning enligt alkohol- och tobakslagen
Budget- och skuldrådgivning
Tillstånd för automatspel och kasinospel
Räddningstjänst, tillsyn och förebyggande verksamhet enligt Lagen om skydd mot olyckor
(LSO)
§ 2 ANSVAR OCH RAPPORTERINGSSKYLDIGHET
Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs inom de ekonomiska ramar och enligt de mål och
riktlinjer som Kommunfullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning
samt bestämmelser i detta reglemente.
Nämnden ska, enligt närmare anvisningar från Kommunstyrelsen, regelmässigt till Kommunstyrelsen
och Kommunfullmäktige rapportera verksamhetens utveckling och den ekonomiska ställningen under
budgetåret.
§ 3 ARBETSFORMER
Sammansättning
Nämnden består av nio ledamöter och nio ersättare.
Regler för tjänstgöring
Om en ledamot ör förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett
sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe.
En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en
ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ledamoten eller ersättaren får dock inte inträda i tjänstgöring
under pågående handläggning av ett ärende.
En ledamot eller ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter
tjänstgöra sedan ärendet har handlagts.
Ytterligare regler om ersättares tjänstgöring finns i särskilt beslut av Kommunfullmäktige.
Inkallande av ersättare
En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde ska själv se
till att ersättare inkallas.
Ersättare för ordföranden
Om varken ordförande, 1:e eller 2:e vice ordföranden kan delta i ett sammanträde eller i en del av ett
sammanträde, fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter till dess att nämnden
valt ordförande.
Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en
längre tid får styrelsen utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör
ordförandens samtliga uppgifter.
§ 4 SAMMANTRÄDEN
Tidpunkt
Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer.
Sammanträden ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om
ordföranden anser att det behövs.
Kallelse
Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträden. Kallelsen ska vara skriftlig och
innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska tillställas varje ledamot och
ersättare samt annan företroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före
sammanträdesdagen.
Kallelsen för innefatta en föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar
som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall från kallelse ske på
annat sätt.
När varken ordföranden, 1:e eller 2:e vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den till åldern
äldste ledamoten göra detta.
Justering av protokoll
Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet
ska justeras omedelbart. Beslutet bör läsas upp för nämnden före justering.
Reservation
Om en ledamot har reserverat sin mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska
ledamoten föra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före justering av protokollet.
§ 5 ORDFÖRANDENS UPPGIFTER
Det ligger på nämndens ordförande att
•
•
•
•
•
Närmast under nämnden har insyn över nämndens ärendehantering
Främja samverkan med Kommunstyrelse
Se till att nämndens ärenden behandlas utan onödigt dröjsmål
Vara tillgänglig för allmänheten och nämndens tjänstmän
I övrigt se till att nämndens uppgifter fullgörs.
§ 6 DELGIVNING OCH UNDERTECKNANDE AV HANDLINGAR
Delgivning med nämnden sker med ordföranden, nämndens chefstjänsteman eller annan anställd som
nämnden utser.
Avtal, i den mån delegations ej är given (eller som följer av befattning), ska för nämndens räkning
undertecknas av ordföranden eller vid förfall av ordföranden av 1:e eller 2:e vice ordföranden och
kontrasigneras av anställd som nämnden utser. Andra handlingar och skrivelser ska undertecknas av
anställd som nämnden utser.
§ 7 NÄMNDENS UTSKOTT
Inom nämnden ska finnas ett individutskott bestående av nämndens ordförande, 1:e vice och 2:e vice
ordförande.
Utskottets uppgift är att besluta i ärenden som delegerats till utskottet. Utskottets beslut protokollförs.
§ 8 NÄMNDENS ADMINISTRATIVA ORGAN
Under nämnden lyder Socialförvaltningen som ska bereda och verkställa nämndens beslut.
Vid nämndens och nämndens individutskotts sammanträde får, i den mån nämnden (eller utskottet)
inte annat beslutar i särskilt fall förvaltningschefen och föredragande tjänsteman närvara för att
föredra ärenden som berör vederbörandes verksamhetsområde.
Handlingar som inkommer till nämnden och som inte är av ringa betydelse ska utan onödigt dröjsmål
diarieföras. I diariet antecknas dagen då ärende eller handling inkommit, det beslut som fattats, dagen
för beslutet och för beslutets expediering.
§ 9 ARKIVVÅRD
För vården av nämndens arkiv gäller bestämmelser i arkivlagen och kommunens arkivreglemente.
§ 10 GILTIGHETSTID
Detta reglemente är godkänt av Kommunfullmäktige den xx månad 2015 och gäller tillsvidare.
ÖCKERÖ KOMMUN
PROTOKOLL
Socialnämnden
2015-02-11
SN § 5
Sammanträdesdatum
Sida
6
Dnr 102/14
GR-gemensamt arbete med ensamkommande barn och unga
Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) föreslår ett kommungemensamt
plattformsarbete med ensamkommande barn och unga där bland annat finansieringsmöjligheterna för gemensamma insatser inom exempelvis områdena boende, barn (skola) samt ungas framtidsutsikter, undersöks vidare.
Öckerö kommun har under 2015 åtagit sig ett ökat antal ensamkommande barn
och unga. Detta medför ökade behov av boendelösningar samt övriga insatser
som kan vara aktuella för denna utsatta grupp.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse daterad 2015-02-02
Socialnämndens beslut
Socialnämnden föreslår att Kommunstyrelsen meddelar Förbundsstyrelsen i GR
att intresse finns för en kommungemensam plattform för ensamkommande
barn och unga där finansieringsmöjligheterna undersöks vidare.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Öckerö 2015-02-02
TJÄNSTESKRIVELSE
Socialnämnden
Handläggare:
Barbro Carlhamre
Ärende:
Förslag om GR-gemensamt arbete med ensamkommande barn och unga
Diarienummer:
102/14
GR-GEMENSAMT ARBETE MED
ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGA
Förvaltningens beslutsförslag till Socialnämnden
Socialnämnden föreslår att Kommunstyrelsen meddelar Förbundsstyrelsen i GR att intresse finns för
en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga där finansieringsmöjligheterna
undersöks vidare.
Ärende
GR föreslår ett kommungemensamt plattformsarbete med ensamkommande barn och unga där
bland annat finansieringsmöjligheterna för gemensamma insatser inom exempelvis områdena
boende, barn (skola) samt ungas framtidsutsikter, undersöks vidare.
Öckerö kommun har under 2015 åtagit sig ett ökat antal ensamkommande barn och unga. Detta
medför ökade behov av boendelösningar samt övriga insatser som kan vara aktuella för denna utsatta
grupp. Bedömningen från socialförvaltningens sida är att all samverkan med andra kranskommuner
är värdefullt i denna fråga. Förvaltningen föreslår att nämnden ställer sig bakom ett intresse och
medverkan i en kommungemensam plattform för målgruppen.
Postadress
Gatuadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Hemsida
475 80 Öckerö
Sockenvägen 13
031-97 62 00
212000-1280
[email protected]
www.ockero.se
Göteborgsregionens kommunalförbund
Protokoll
2014-09-26
Utdrag ur protokoll (§ 305) från förbundsstyrelsens
sammanträde fredagen den 26 september 2014 på
Nääs fabriker, Lerums kommun
====================================
§ 305 Förslag om GR-gemensamt arbete med
ensamkommande barn och unga
I november år 2012 gav sociala styrgruppen kansliet i uppdrag att ta fram ett
underlag som beskriver möjligheter till utökat GR-samarbete inom olika
verksamhetsområden gällande ensamkommande barn och unga. En ansökan
gjordes under våren 2014 till Länsstyrelsen om finansiering för en
kommungemensam plattform Ensamkommande barn och unga i GR.
Ansökan avslogs med motiveringen att Länsstyrelsen ser positivt på att en
kommungemensam plattform utvecklas i GRs regi, men bedömer att
förankringsprocessen på politisk nivå och förvaltningsnivå bör vara beslutad
och klar innan plattformsarbetet kan påbörjas. Länsstyrelsen ser gärna en ny
ansökan från GR under år 2015.
Sociala styrgruppen beslutade på sitt sammanträde den 13 juni 2014 att
ställa sig bakom inriktningen på att etablera en kommungemensam plattform
för ensamkommande barn och unga samt att föreslå förbundsstyrelsen att
efterhöra medlemskommunernas intresse för en kommungemensam
plattform för ensamkommande barn och unga där finansieringsmöjligheterna
undersöks vidare.
Förbundsstyrelsen beslutar
att ställa sig bakom inriktningen på att etablera en kommungemensam
plattform för ensamkommande barn och unga, samt
att efterhöra medlemskommunernas intresse för en kommungemensam
plattform för ensamkommande barn och unga där finansieringsmöjligheterna undersöks vidare.
Just:
Dnr: 13-5.60
Göteborgsregionens kommunalförbund
Protokoll
2014-09-26
Vid protokollet
Gunnel Rydberg
Justeras:
Jonas Ransgård
Patrik Karlsson
Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs
kommuns anslagstavla i oktober 2014.
Rätt utdraget intygar:
Just:
Göteborgsregionens kommunalförbund
Protokoll
2014-06-13
Utdrag ur protokoll från sociala styrgruppens
sammanträde fredagen den 13 juni 2014
====================================
4 Det GR-gemensamma arbetet med ensamkommande barn och unga
Sociala styrgruppen gav 2014-04-03 kansliet i uppdrag att inför
presidiemötet 2014-05-27 skicka ut GR:s ansökan hos länsstyrelsen om en
kommungemensam plattform till sociala styrgruppen för påseende, samt att
ge utrymme för fortsatt dialog om GR-samarbete som rör ensamkommande
barn och unga vid kommande styrgruppsmöte.
Förslaget till ansökan har skickats ut till sociala styrgruppen. Ansökan
lämnades till länsstyrelsen 2014-05-27.
Lotta Wall, GR, informerar om förslaget till inriktning i en GR-plattform.
Chefsnätverken på GR diskuterar också en gemensam ESF-ansökan.
Kansliets förslag är också att påbörja en dialog om huruvida
länsgemensamma överläggningar via Västkom borde ske med anledning av
den nya lagstiftningen.
Sociala styrgruppen diskuterar frågan och pekar bland annat på att GR är det
enda kommunalförbundsområde som har två ankomstkommuner. Det har
kommit fler ensamkommande barn och unga under våren än vad prognosen
visade.
En fråga som lyfts är också att GR-arbetet i hög omfattning finansieras med
externa medel i förhållande till medlemsfinansieringen, vilket är en fråga
som behöver hanteras för att GR-samverkan ska fungera långsiktigt.
Sociala styrgruppen beslutar
att anteckna informationen
att ställa sig bakom inriktningen på att etablera en kommungemensam
plattform för ensamkommande barn och unga
att föreslå förbundsstyrelsen att efterhöra medlemskommunernas intresse för
en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga där
finansieringsmöjligheterna undersöks vidare.
Göteborgsregionens kommunalförbund
Protokoll
2014-06-13
Vid protokollet
Elisabeth Beijer
Justerat
Bo Pettersson
Kenneth Wallin
Göteborgsregionens kommunalförbund
Dnr: 13-5.60
Styrelseärende
2014-09-26
Till Förbundsstyrelsen
Förslag om GR-gemensamt arbete med
ensamkommande barn och unga
Bakgrund
Pågående väpnade konflikter och krig skiftar geografiskt över tid vilket gör
att barn från olika delar av världen söker skydd i Sverige, och antalet
ensamkommande barn och unga som kommer hit har mellan år 2004 (388
barn) och år 2013 (3852 barn) konstant ökat. För år 2014 är
Migrationsverkets nuvarande prognos (slutet av augusti) uppe i drygt 6000
barn.
I Göteborgsregionen har samtliga kommuner erfarenhet av att ta emot
ensamkommande barn och unga sedan 2007/2008. Det ökande antalet
innebär stora utmaningar för kommunernas möjlighet att säkerställa ett
mottagande och omhändertagande av god kvalitet, och att ge förutsättningar
till integrering.
Sociala styrgruppen har sedan år 2006, när kommunerna tog över ansvaret
för mottagandet, följt utvecklingen av mottagandet. GR har sedan dess även
varit en arena för kommunernas erfarenhetsutbyte, strategiska samtal med
övriga aktörer, kompetensutvecklingsinsatser och framtagande av
kunskapsunderlag. GR har också från och med april 2013 till och med
september 2014 beviljats Länsstyrelsemedel för projekt Kommunsamverkan
kring ensamkommande barn och unga i GR. Projektets huvudfokus har varit
att utveckla och sprida metodstödsmaterialet Hitta rätt. Materialet är ett
verktyg för medarbetare att kvalitetssäkra arbetet och systematisera lärandet
på boenden för ensamkommande. Syftet med Hitta rätt är att göra
ungdomarna delaktiga i sin utveckling mot ett mer självständigt liv och ge
en stabil grund gällande praktiskt vardagsliv, samhällsorientering och
personlig utveckling.
I sociala styrgruppens verksamhetsinriktning för år 2015 står det att
styrgruppen bland annat ska verka för:
Ungas framtidsutsikter - att bidra till kunskap som kan stärka unga
Göteborgsregionens kommunalförbund
människors möjligheter att utvecklas, försörja sig och ha en delaktighet i
samhället. Att fortsatt bidra till att GR utgör en arena och ett stöd för
kommunerna i att gemensamt forma konkret samarbete kring boende, fritid,
skola och arbete när det gäller ensamkommande barn och unga.
Ärendet
I november år 2012 gav sociala styrgruppen kansliet i uppdrag att ta fram ett
underlag som beskriver möjligheter till utökat GR-samarbete inom olika
verksamhetsområden gällande ensamkommande barn och unga. Ett underlag
med förslag presenterades för sociala styrgruppen under våren 2014, och
resulterade även i en ansökan till Länsstyrelsen om finansiering för en
kommungemensam plattform Ensamkommande barn och unga i GR
(ansökan bifogas som bilaga). I ansökan beskrivs hur en GR-gemensam
plattform kan utformas.
Länsstyrelsen avslog ansökan den 1 juli 2014. I skäl för beslut står att
Länsstyrelsen ser positivt på att en kommungemensam plattform utvecklas i
GRs regi, men bedömer att förankringsprocessen på politisk nivå och
förvaltningsnivå bör vara beslutad och klar innan plattformsarbetet kan
påbörjas. Länsstyrelsen ser gärna en ny ansökan från GR under år 2015.
Sociala styrgruppen beslutade på sitt sammanträde den 13 juni 2014 att
ställa sig bakom inriktningen på att etablera en kommungemensam plattform
för ensamkommande barn och unga samt att föreslå förbundsstyrelsen att
efterhöra medlemskommunernas intresse för en kommungemensam
plattform för ensamkommande barn och unga där finansieringsmöjligheterna
undersöks vidare.
Förbundsstyrelsen föreslås besluta
att ställa sig bakom inriktningen på att etablera en kommungemensam
plattform för ensamkommande barn och unga, samt
att efterhöra medlemskommunernas intresse för en kommungemensam
plattform för ensamkommande barn och unga där finansieringsmöjligheterna undersöks vidare.
Bilagor:
-Ansökan med komplettering till Länsstyrelsen
-Utdrag ur protokoll från sociala styrgruppens sammanträde den 13 juni
2014
Göteborg 2014-09-01
Helena Söderbäck
/Cecilia Bokenstrand
Bil 1a
TILLÄGG TILL
ANSÖKAN 2014 – § 37-medel
för insatser med stöd av ersättning
enligt förordningen (2010:1122)
beredskap och kapacitet samt regional samverkan
För information och tips om hur ansökan ska fyllas i; se ”Vägledning för
ansökan”!
Sökande kommun:
Göteborgsregionens kommunalförbund
Ansökan skickas senast 14-05-28 till:
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
403 40 Göteborg
[email protected]
Insats (rubrik): Kommungemensam plattform Ensamkommande barn och unga i GR
Tidsperiod:
140901-150831 (med avsikt att söka § 37 medel även för perioden 150901-161231)
Kontaktuppgifter sökande:
Kontaktperson:
Kommun:
Göteborgsregionens kommunalförbund
Namn: Lotta Wall
Telefon/Mobil: 0702315206
Postadress:
Box 5073
402 22 Göteborg
E-post: [email protected]
Telefon/Fax: 031 335 50 00
Postgiro/Bankgiro: Plusgiro 625516-0
Egen referens: Lotta Wall
Organisationsnr: 222000-0265
-1-
Denna rubrik och GRs skrivning, se nedan, fanns med i ansökan men har av okänd
anledning inte kommit med i ansökan som sändes in till Länsstyrelsen i Västra
Götaland den 27 maj 2014.
•
Genomförande, med metod, tid och aktivitetsplan (beskriv metod/-er,
planerade aktiviteter, uppskatta start- och slutdatum för respektive aktivitet)
•
Sepember – december 2014
• Forsatt förankringsprocess på politisk nivå och förvaltningsnivå för att efterhöra och ta
beslut om intresse för GR-samarbete i respektive kommun.
Om intresse finns i medemskommunerna:
• Formera utvecklingsarbetet internt på GR.
• Prioritera frågor/områden att starta med.
• Formera styrgrupp och referensgrupp/-er – konstitutionerande möten.
• Metodutvecklingsgruppen (som funnits i en form i nu pågående projekt tom sep 2014),
formerar sig utifrån nytt uppdrag och fortsätter utvecklingsarbetet kring förvaltning och
utveckling för Hitta rätt samt rigga en GR-robust organisering med utbildning, metodstöd
m.m. Även annan metodutveckling blir aktuell i denna grupp.
• Formera strategiska spetskompetenta arbetsgrupper alternativt initiera/processa en fråga i
befintliga samarbetsgrupperingar.
• Kontakt och samtal med andra samarbetsaktörer som bjuds och involveras.
• Information och dialog med GRs politiska beredningsgrupper och chefsnäverk.
Januari – augusti 2015
• Uppstart av respektive spetskompetensgrupp med samordning och processledningsstöd av
GR. Respektive grupp startar sitt arbete med en genomgång av befintlig kunskap utifrån
frågeställning för gruppen.
• GR kommunernas utsedda representanter för skola/socialtjänst möter Migrationsverket
och Länsstyrelsen m.fl. – för att generellt diskutera aktuellt läge, prognoser, svårigheter
osv. (OBS ersätter inte resp resp kommuns överläggningar med LS o/e MV.)
• Styrgruppsträffar
-2-
•
•
•
•
•
•
Referensgruppsträffar
Påbörjas arbetet för ett rullande kompetensutvecklingutvud
Undersöks möjligheter för en mellankommunal nätportal för erfarenhets- och
kunskapsutbyte på medarbetarnivå. Exempelvis för medarbetare i boenden, socialtjänst,
skola/elevhälsa.
Information och dialog med GRs involverade politiska beredningsgrupper och chefsnätverk.
Maj 2015 förnyad ansökan om §37-medel för perioden sep 2015 till och med december
2016.
Augusti 2015 – eventuellt spridningsseminarie.
-3-
Budget
Kostnadsslag
År 2014 År 2015 Totalt
Aktiviteter (ange typ av aktivitet ex. möten och seminarier mm)
Sammanträden styrgrupp o referensgrupper
GR regionala överläggningar m MV, LS m.fl
Regelbundna workshops med arbetsgrupper
Ev. spridningsseminarium
6000
14 000
6 000
30 000
83 000
20 000
6 000
40 000
83 000
30 000
50 000
80 000
251 000
164 000
150 000
12 000
88 000
502 000
326 000
300 00
24 000
177 000
753 000
490 000
450 000
36 000
265 000
50 000
20 000
70 000
5000
5000
10 000
766 000
1 573 000 2 303 000
10 000
Externa tjänster (typ av köpt tjänst)
Produktion processtödjande informationsmaterial webb
Lönekostnader (månadslön, bruttolön, lönebikostnader)
Projektledare 100%
Processledare 50%
Kommunikatör 50%
Administratör 5%
Forskningsstöd 25%
Lokalkostnader (ange typ av lokal)
Material/expenser (ange typ av material)
arbetsverktyg, facklitteratur, kontorsmateriel etc.
Resekostnader (ange typ av aktivitet)
Resor för att delta i regionala o/e nationella aktiviteter som
har koppling till projeket
Summa
Finansieringsplan
Finansiering
§37- medel
År 2014 År 2015 År 2016 Totalt
766 000
1 573 000
2 303 000
Ungefärlig summa för
lön beräknat på kommunernas arbete under 12 månader
lön för arbete på GR
600 000
40 000
1 144 000
60 000
1 744 000
100 000
Annan finansiering, t ex EU-fond
Summa
1 406 000 2 777 000
4 147 000
Egen finansiering
Ort och datum:
_____________________________________________________________________
NN
titel
-4-
Bil 1a
ANSÖKAN 2014 – § 37-medel
för insatser med stöd av ersättning
enligt förordningen (2010:1122)
beredskap och kapacitet samt regional samverkan
För information och tips om hur ansökan ska fyllas i; se ”Vägledning för
ansökan”!
Sökande kommun:
Göteborgsregionens kommunalförbund
Ansökan skickas senast 14-05-28 till:
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
403 40 Göteborg
[email protected]
Sökta medel (kronor): 2 060 500
Datum: 140528
Insats (rubrik): Kommungemensam plattform Ensamkommande barn och unga i GR
Tidsperiod:
140901-150831 (med avsikt att söka § 37 medel även för perioden 150901-161231)
Kontaktuppgifter sökande:
Kontaktperson:
Kommun:
Göteborgsregionens kommunalförbund
Namn: Lotta Wall
Telefon/Mobil: 0702315206
Postadress:
Box 5073
402 22 Göteborg
E-post: [email protected]
Telefon/Fax: 031 335 50 00
Postgiro/Bankgiro: Plusgiro 625516-0
Egen referens: Lotta Wall
Organisationsnr: 222000-0265
-1-
BESKRIVNING
•
Bakgrund och behovsanalys (beskriv bakgrund samt vilka nya möjligheter
som ska utvecklas)
Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) uppgift är att verka för samarbete över
kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Verksamheten
inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och
internationellt.
Nedan benämns ensamkommande barn och unga som barn, men inkluderar hela målgruppen upp
till 21 år.
Antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige har sedan 2004 stadigt ökat. För år 2014
och 2015 är Migrationsverkets prognos ca 4 400 barn per år. Pågående väpnade konflikter och krig
skiftar geografiskt över tid vilket gör att barn från olika delar av världen söker skydd, men antalet
barn som kommer till Sverige har mellan 2004 (388 barn) och 2013 (3852 barn) konstant ökat.
Kommunen har det yttersta ansvaret för barnens mottagande, omsorg och boende och att ge dem
som får uppehållstillstånd en god och långsiktig möjlighet till integration i Sverige.
Under januari – april 2014, har 1 405 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige. Det är en ökning
med 63 procent i förhållande till samma period 2013. Av de här barnen var 249 flickor (17 %).
Hittills under 2014 har 733 ensamkommande barn beviljats uppehållstillstånd i första instans, vilket
motsvarar 69 % av de fattade besluten.
I Göteborgsregionen har samtliga kommuner erfarenhet av att ta emot barn sedan 2007/2008. Det
ökande antalet barn innebär stora utmaningar för kommunernas möjlighet att säkerställa ett
mottagande och omhändertagande av god kvalitet och att ge förutsättningar till integrering.
GR har sedan ett antal år tillbaka varit en arena för kommunernas erfarenhetsutbyte och
strategiska samtal med övriga aktörer, kompetensutvecklingsinsatser och framtagande av
kuskapsunderlaget Får jag vara med? Erfarenheter från ensamkommande barn och ungdomar i
Göteborgsregionen (studie av FoU i Väst/GR 2013).
I november 2012 gav GRs sociala styrgrupp (förtroendevalda från GRs medlemskommuner) GR i
uppdrag att ta fram ett underlag som beskriver möjligheter till utökat GR-samarbete inom olika
verksamhetsområden gällande ensamkommande barn och unga.
Länsstyrelsen beviljade i december 2012 GR medel för att i egen regi och i samverkan med
Göteborgs stad och andra aktörer sprida och utveckla metodstödsmaterialet Hitta rätt. Övriga
beviljade insatser i projektet skulle också ha sin grund i materialet (beslut ärendenr 851-402062012). Under projekttiden har, bland andra insatser, ett underlag tagits fram som beskriver
möjligheter och förslag till ett utökat GR-samarbete inom olika verksamhetsområden. Förslagen,
varav denna ansökan är ett, presenterades för GRs sociala styrgrupp i april 2014.
I GRs politiska beredning för området socialtjänst står det i verksamhetsinrinktningen för 2015 att
styrgruppen ska verka för:
• Boende - att i samverkan finna gemensamma lösningar för att tillgodose behov av
boendelösningar för personer med en svag förankring på bostadsmarknaden.
• Barn - att tillsammas med andra styrgrupper på GR och i samverkan med olika samhällsaktörer
bidra till att barn och unga ges förutsättningar för att lyckas i skolan.
• Ungas framtidsutsikter - att bidra till kunskap som kan stärka unga människors möjligheter att
utvecklas, försörja sig och ha en delaktighet i samhället. Att fortsatt bidra till att GR utgör en
arena och ett stöd för kommunerna i att gemensamt forma konkret samarbete kring boende,
fritid, skola och arbete när det gäller ensamkommande barn och unga.
GR avser med denna ansökan, under förutsättning att kommunerna tar beslut, att utveckla en
strategisk kommungemensam plattform kring ensamkommande barn och unga. I plattformsarbetet
-2-
kommer man att gemensamt ta sig an de utmaningar och frågeställningar kommunerna ställs inför,
som är gynnsamma att samarbeta kring för att hitta lösningar, samordningsvinster och/eller
synergieffekter. Det kan röra områden som boende/boendekedjan, olika skol- och
utbildningsfrågor, mellankommunala rutiner i socialtjänst såväl som samarbete med övriga
huvudmän och aktörer. Vilka strategiska områden man specifikt prioriterar behöver dock ytterligare
förtydligas och förankras under en första fas i arbetet. När dessa områden mejslats ut samordnar
och processleder GR de spetskompetenta grupper som formeras utifrån respektive fråga.
Grupperingarna kan vara såväl mellankommunala som mellan huvudmän och andra aktörer.
•
Syfte (avsikten med insatsen)
Kommunernar formerar sig på en strategisk nivå i ett processarbete med/för:
• Regelbundna övergripande erfarenhetsutbyten och informationsträffar på politisk o/e
chefsnivå tillsammans med Migrationsverket, Länsstyrelsen m.fl.
• Förbättrat samarbete med andra huvudmän utifrån respektive uppdrag och ansvar
• Att mellankommunalt utveckla metoder (där metodstödet Hitta rätts förhållningssätt är basen i
det arbetet) och gemensamma rutiner.
• Att hitta lösningar på mellankommunala frågor inom socialtjänst respektive utbildning/skola
• Utveckla rullande kompetensutveckling för gemensamma förhållningssätt
• Undersöka möjligheter för en webbportal för mellankommunalt erfarenhets- och
kunskapsutbyte på medarbetarnivå
•
Mål (beskriv förväntade effekter som ska uppnås kopplat till syftet ovan)
Kommunerna samlar sin spetskompetens i en kommungemensam plattform för att med samarbete
lösa och få samordningsvinster i prioriterade frågor som rör insatser till målgruppen. Genom att
utgå ifrån en gemensam bild kring utvecklingen av antalet barn som kommer, mottagande och
integrering kan GRs medlemskommuner i frågor som så kräver ha ett gemensamt förhållningssätt i
överläggningar med andra myndigheter och huvudmän. Observera att det inte ersätter respektive
kommuns överläggningar med Länsstyrelsen, Migrationsverket eller lokala samarbete med andra
huvudmän/aktörer.
•
Målgrupper (beskriv deltagare, samverkanspartner och mottagare av resultat
samt på vilket sätt dessa grupper påverkas)
GR-kommunerna möter med GR som arena olika nationella och regionala aktörer i övergripande
strategiska överläggningar, erfarenhets- och informationsutbyte, för att öka kvaliteten i
mottagandet och integrationinsatserna.
Medlemskommunerna samarbetar mellankommunalt inom ffa boende, skolans och socialtjänstens
område för gemensamt lösa frågor och få samordningsvinster och synergieffekter i insatserna. Även
andra kommunala verksamheter kan komma att involveras för att gynna barnens möjligheter till
integration.
Medlemskommunerna utvecklar samverkan och samordning av insatser tillsammans med andra
huvudmän som till exempel närhälsan och barn- och ungdoms- o/e vuxenpsykiatri inom Västra
Götalandsregionen (VGR). En sådan samverkan utgår ifrån den gemensamma Vision Västra
Götaland – Det goda livet, och kopplas till pågående samarbeten mellan huvudmännen som till
exempel Västbus gemensamma riktlinjer.
-3-
•
Uppföljning och utvärdering (beskriv hur insatsen ska följas upp och
utvärderas)
FoU i Väst/GR följer och stödjer processen och utgår bland annat ifrån resultatet av den egna
studien Får jag vara med? Erfarenheter från ensamkommande barn och ungdomar i
Göteborgsregionen (2013). I studien poängteras vikten av att möta varje enskilt barn, inte utforma
insatser schablonmässigt i skola och boende. Studien visar även på behovet av att lyfta fattigdomsoch barnrättsperspektiven i de ensamkommandes situation.
FoU i Väst bidrar även i framtagande av befintlig kunskap inför gruppernas arbete.
(GR undersöker möjligheter att söka medel till forskningsstöd för hela strategiarbetet kring ensamkommande
som GR ansöker om enligt §37/§37a även hos andra finansiärer. Om sådan finansiering beviljas meddelar GR
Länsstyrelsen.)
•
Jämställdhet (beskriv bedömda effekter ur jämställdhetssynpunkt)
I starten av utvecklingsarbetet tas underlag fram för att synliggöra hur många flickor respektive
pojkar i GRs kommuner som är ensamkommande barn med uppehållsstillstånd. Mätmånad sep
2014. Under arbetet prövas att göra konsekvensanalyser av hur strategiarbetet påverkar flickor
respektive pojkar och även att kvalitetssäkra eventuella resultat i arbetsgrupperna enligt 4Rmetoden.
I FoU i Västs studie Får jag vara med? Erfarenheter från ensamkommande barn och ungdomar i
Göteborgsregionen (2013) poängterar bland annat i resultatet att det finns förhållanden som tyder
på att pojkar och flickor behandlas olika. Majorieten av de barnen är i ungdomsåldern och mitt i
steget in i vuxenvärlden, vilket gör det extra viktigt att tydliggöra och arbeta med eventuella
särbehandlingar ur ett genus- och jämställsdhetsperspektiv.
•
Barnperspektiv (beskriv bedömda effekter ur barnperspektivet)
Se under rubrik uppföljning och utvärdering
•
Samarbetspartner och ansvarsfördelning (uppge vilken kommun som är
ägare och vilka andra kommuner och/eller aktörer som är med i arbetet)
GR är projektägare och arbetar tillsammans med medlemskommunerna och andra aktuella aktörer.
•
Kopplingar till andra projekt eller program (uppge om insatsen har
koppling till andra projekt eller program, tex som en del av ett EU-finansierat
projekt)
Om enskilda medlemskommuner i GR beviljas medel enligt § 37 söker GR samarbete för att bygga
broar mellan projekten.
Under förutsättning att medel beviljas blir detta utvecklingsarbete en del av det arbete som pågår
för och med ensamkommande barn och unga med GR som samarbetsarena;
• Fortsatt spridning av Hitta rätt utanför GR – för att utveckla ett fördjupat ”Hitta rätt-paket”
som inkluderar både utbildning metodstöd så att utsedda länsreprensentanter efter
genomgången utbildning kan ge utbildning och metodstöd inom sitt län
• Lyssna på oss och låt oss arbeta tillsammans – om socialt stöd till ensamkommande barn
och unga med uppehållstillstånd
• Förstudie/process inför en GR-gemensam ESF ansökan i ett kompetensutvecklingsprojekt
-4-
•
•
•
•
för medarbetare, chefer och lärande organisation med fokus på ensamkommande barn och
unga
Kontinuerligt erfarenhetsutbyte med ”systern” på GR det vill säga den
kommungemensamma plattformen för vuxna nyanlända flyktingar för att bland annat
sortera vilka operativa och strukturella frågor man med fördel kan samarbeta kring och
stödja varandra.
Erfarenhetsutbyte med övriga utvecklingsarbeten på GR som har bäring på området
Kontinuerligt utbyte med andra regionala utvecklingsarbeten såväl forskning som
verksamhetsutveckling.
Plan för implementering (vem som är mottagare av insatsens resultat och hur
de ska införlivas i ordinarie verksamhet)
GRs medlemskommuner är både aktörer och mottagare av insatsen resultat tillsammans med
andra samarbetsaktörer som deltar i arbetet. I nästa steg är det barnen som är mottagare genom
förbättrade och samordnade insatser.
Det är inte realistiskt att tänka att arbetet ska ge resultat i respektive kommun och införlivas i
ordinarie verksamhet inom tidramen september 2014 till augusti 2015. Plan för implementering
får arbetas fram som en del av projektresultatet i arbetet september 2015 till december 2016.
-5-
Budget
Kostnadsslag
År 2014 År 2015 Totalt
Aktiviteter (ange typ av aktivitet ex. möten och seminarier mm)
Sammanträden styrgrupp o referensgrupper
GR regionala överläggningar m MV, LS m.fl.
Workshops med arbetsgrupper
6000
10 000
14 000
6 000
30 000
20 000
6 000
40 000
30 000
50 000
80 000
251 000
164 000
150 000
12 000
88 000
502 000
326 000
300 00
24 000
177 000
753 000
490 000
450 000
36 000
265 000
50 000
20 000
70 000
5000
5000
10 000
766 000
1 454 000 2 222 000
Externa tjänster (typ av köpt tjänst)
Produktion processtödjande informationsmaterial webb
Lönekostnader (månadslön, bruttolön, lönebikostnader)
Projektledare 100%
Processledare 50%
Kommunikatör 50%
Administratör 5%
Forskningsstöd 25%
Lokalkostnader (ange typ av lokal)
Material/expenser (ange typ av material)
arbetsverktyg, facklitteratur, kontorsmateriel etc.
Resekostnader (ange typ av aktivitet)
Resor för att delta i regionala o/e nationella aktiviteter som
har koppling till projektet
Summa
Finansieringsplan
Finansiering
§37- medel
År 2014 År 2015 År 2016 Totalt
766 000
1 454 000
2 222 000
600 000
40 000
1 144 000
60 000
1 744 000
100 000
1 406 000 2 658 000
4 064 000
Egen finansiering
Ungefärlig summa för
lön beräknat på kommunernas arbete under 12 månader
lön på GR utöver de insatser som görs inom ramen för
denna ansökan
Annan finansiering, t ex EU-fond
Summa
Göteborg den
_____________________________________________________________________
Cecilia Bokenstrand
Avdelningschef
GR Välfärd
-6-