Läkarutbildningen vid Lunds Universitet – en översyn med förslag till

Transcription

Läkarutbildningen vid
Lunds Universitet – en
översyn med förslag till
förändring av programmet.
Innehållsförteckning
Bakgrund
Uppdraget
Sammanfattning av uppdraget
Slutsatser av uppdraget
Rapport grundnivå
Rapport avancerad nivå
-
Ramdokument
Ämnesövergripande kompetenser och progression
Portfolio nya läkarutbildningen LU
Bedömning återkoppling examination
Kollaborativt och flexibelt lärande
Examinationsformer
Klinisk medicin med schemaförslag
Farmakologi (förslag)
Akutsjukvård
Professionell utveckling
Vetenskaplig utveckling
Global hälsa
Anatomi
Läkarutbildningen vid Lunds Universitet – en översyn
med förslag till förändring av programmet.
Bakgrund
Läkarutbildningen vid Lunds universitet står inför ett antal förändringar och processer i
omvärlden som kommer att ha stort inflytande på den. En utgörs av den ökade
specialiseringen och profileringen av sjukhusvården i Skåne. Särskilda behandlingar eller hela
discipliner kan komma att ytterligare koncentreras till ett eller mycket få sjukhus. Vidare får
slutenvården inom universitetssjukvården ett allt större inslag av högspecialiserade och
ovanliga fall. En annan omvärldsfaktor är utredningen om en ny läkarutbildning som lagts
fram på uppdrag av regeringen. I denna föreslås att läkarutbildningen ska vara sexårig och
legitimationsgrundande. Detta innebär betydligt skarpare mål i examensordningen jämfört
med tidigare. Man föreslår att större betoning läggs på aspekter som globalt perspektiv,
hälsofrämjande arbete, professionellt bemötande, forskningsanknytning, etik, mm. Slutligen
genomför UKÄ under 2013 en utvärdering av landets läkarprogram. Slutsatser som dras i
denna kan lyfta fram behov av förändringar.
Det har gått fem-sex år sedan den senaste större förändringen gjordes av läkarprogrammet i
form av Bolognaanpassning. Denna har nu implementerats genom hela programmet. I ljuset
av förändringar som beskrivs ovan gör NBMFU bedömningen att det är nödvändigt med en
översyn av vissa aspekter av programmet. NBMFU beslutar därför att tillsätta en arbetsgrupp
med uppdrag som specifikt anges nedan.
Arbetsgrupp och möten
Arbetsgruppen består av Peter Svensson (ordförande) Lena Sandberg (sekreterare); Cecilia
Holm, David Gisselsson Nord, Hannes Carlsson (student), Jenny Lindberg, Jenny Rystedt;
Johanna Gudjonsdottir (student), Jonas Enander (student), Kristina Källén, Magnus
Ekelund, Martin Garwicz, Patrik Midlöv, Peter Åsman, Åsa Westrin. Arbetsgruppen har
sedan första mötet utökats med en studentrepresentant (Jonas Enander) samt med en
lärare(Magnus Ekelund)
Möten; Tolv (12) möten; 11 okt 2013, 14 nov 2013, 12 dec 2013, 9 jan 2014, 12 feb 2014,
20-21 mars (Örenäs internat) 2014, 3 april 2014, 24 april 2014. 9/9, 3/10, 11/11, 28/11
Fyra möten med referensgruppen har genomförts 22 januari 2014, 6 maj 2014, 29/9, 25/11
Ett möte med terminsansvariga 9 april 2014
Ett möte med AT läkare 22 oktober 2013
Uppdrag för rapporten
Verksamhetsintegrerat lärande (ViL)
Arbetsgruppen ska ta fram förslag på hur detta (fr a i form av kliniska placeringar) kan
förbättras. Följande aspekter ska särskilt beaktas:
-principiell struktur på de kliniska placeringarna (längd, innehåll, antal)
-säkerställande av måluppfyllelse av kliniska färdigheter
-en struktur med fler formativa moment
-möjligheten att även utnyttja andra sjukvårdsinrättningar än SUS och Helsingborgs lasarett,
samt möjligheten att skapa särskilda utbildningsinriktade avdelningar/mottagningar för ViL
Professionell utveckling
Arbetsgruppen ska tydliggöra hur progression av professionella kompetenser och det
medicinska beslutsfattandet säkerställs. Följande aspekter ska särskilt beaktas:
-framtagande av kursmål som säkerställer progression genom hela utbildningen
-förslag på lärandeaktiviteter som stödjer progressionen av den professionella utvecklingen
-förslag på hur målen examineras
Examination
Arbetsgruppen ska ta fram förslag på examinationsformer som ska användas inom
programmet, med särskilt beaktande av bedömning av målen under ”färdighet och förmåga”
samt ”värderingsförmåga och förhållningssätt”.
För samtliga examinationsformer ska möjlighet till examination oberoende av kursansvarig,
gärna i ett nationellt samarbete, undersökas.
Studentaktiverande lärandemoment
Undervisningen har med tiden haft en tendens att bli mer föreläsningsbaserad på en del
terminer. Arbetsgruppen ska ta fram förslag på hur utbildningen på samtliga terminer kan bli
mer studentaktiverande. I detta ingår att ta fram konkreta förslag på lärandemoment. Gruppen
ska särskilt beakta möjligheterna att ytterligare använda skills center.
Nya och utökade teman
Arbetsgruppen ska ta fram förslag på kursmål samt examination för följande ämnesområden:
-global hälsa
-medicinsk etik
-hälsofrämjande arbete
-patientsäkerhet
-interprofessionellt arbetssätt
-evidensbaserad medicin och ett vetenskapligt förhållningssätt
Integration klinik/basvetenskap
Det finns ett behov av starkare koppling mellan kliniska färdigheter/vetenskaper och
basvetenskaper i lärandemomenten. Arbetsgruppen ska ta fram principiella förslag på
lärandeinslag som möjliggör mer klinisk koppling under de tidigare terminerna samt en
fortsatt basvetenskaplig koppling under de kliniska terminerna.
Sammanfattning av utredningen
Utredningen har arbetat i fyra grupper grundnivå T1-5, avancerad nivå T6-11, professionell
utveckling (PU) och vetenskaplig utveckling (VU) . I arbetet har sedan global hälsa, anatomi
och farmakologi strimmor inkorporerats. Sammarbete och process har skett vid möten mellan
grupperna samt vid möten med terminsansvariga inhämtande av synpunkter från
referensgrupp. Vid betraktelse av uppdraget har utredningen kunnat lämna förslag på alla i
uppdragets punkter; verksamhetsintegrerat lärande (ViL), professionell utveckling,
studentaktiverande lärandemoment, examination, nya utökade teman och integration
klinik/basvetenskap. Arbetsgruppen har försökt att få en tydlig progression över hela
programmet och där kommer PU och VU in som tydliga bryggor över hela programmet och
det föreslås att finas en ansvarig över hela programmet för dessa båda områden.
Grundnivån får en kortare introduktionskurs och föreslås avslutas termin 4 med en
övergripande examination. Nya moment blir global hälsa som introduceras under termin 5 och
sedan skall löpa som en strimma genom de kommande terminerna. Arbetsgruppen har valt att
fokusera på ytterligare områden anatomi och farmakologi som kommer att integreras på både
grundnivå och avancerad nivå. Vi anser att dessa strimmor i likhet med PU o VU bör ha en
övergripande sammordnare över hela programmet.
Hälsobefrämjande arbete, evidensbaserad medicin samt patientsäkerhet och träning i
interprofessionellt arbetsätt har varit ledord under arbetets gång.
The Tuning Project (http://www.tuning-medicine.com/) är ett exempel som har varit
vägledande för arbetsgruppen (avancerad nivå). För att nå detta krävs genomarbetade kursmål
där progression mellan terminer beaktas, samt att de olika målen säkerställs som en del av
en programöverskridande progression. Förslaget från gruppen är att, i möjligaste mån,
separera kursmål i ämnesövergripande professionella kompetenser och ämnesspecifika
kompetenser.
Två nya moment tillkommer en förberedande kurs termin 5 för de kommande kliniska
terminerna T6-T11 samt att gruppen föreslår att under termin 11 införa en kurs i akutsjukvård.
Förslaget innefattar dokument för följande områden
Grundnivå termin 1-5. Ett dokument
Avancerad nivå termin 6-11. Tio dokument. Där klinisk medicin 1 och farmakologi mer skall
uppfattas som förslag och arbetsdokument inför framtida kursutveckling och planering.
Professionell utveckling. Två dokument (Ett text dokument och ett dokument som beskriver
progression)
Vetenskaplig utveckling. Tre dokument (Ett text dokument och två dokument som beskriver
progression)
Global hälsa. Ett dokument
Anatomi. Ett dokument
Farmakologi. Se avancerad nivå
Akutsjukvård. Se avancerad nivå
Klinisk medicin 1 (förberedande kurs T5) Se dokument grund respektive avancerad nivå.
Alla dokument är i sitt orginalutförande varför viss överlappning mellan dokumenten kan
förekomma.
Utredningen föreslår:
att en tydlig progression finns över hela programmet
att förändra grundnivån på läkarprogrammet enligt bifogat förslag
att introducera en anatomistrimma över hela programmet
att introducera global hälsa från och med termin 5 till termin 11
att vidareutveckla PU enligt bifogat förslag
att vidareutveckla VU enligt bifogat förslag
att introducera Tuning Projectets ideer över de kliniska terminerna enligt
bifogat förslag
att introducera en farmakologistrimma över hela programmet
att introducera akutsjukvård under termin 11
att ge en förberedande kurs inför de kliniska terminerna på termin 5
att hälsobefrämjande arbete, evidensbaserad vård och patientsäkerhet
genomsyrar hela programmet
Sammanvägt ger alla förslag i utredningen till förändring av läkarprogrammet
vid Lunds Universitet en bra grund för det fortsatta arbetet med att ta fram
kursplaner och implementera förslaget.
För arbetsgruppen
Peter Svensson
2014-12-31
Hannes Carlsson/David Gisselsson Nord/Cecilia Holm 141204
Grundvetenskapliga terminer
• Bakgrund och problemställningar
1.1 Ämnesområden och arbetsbelastning
Flera olika källor anger att arbetsbelastningen på de nuvarande grundvetenskapliga terminerna,
särskilt de tre första, är påtagligt mycket lägre än på de senare terminerna; något som förmedlats
av både studenter och lärare på kliniska terminer, enkäter, samt AT-läkare vid SUS som
intervjuats om sina erfarenheter från läkarprogrammet i Lund/Malmö. Samtidigt framkom det vid
genomgångar av kursplaner och scheman att ett litet antal väsentliga ämnen knappt täcktes alls
under terminerna 1-5, exempelvis klinisk farmakologi, global hälsa, samt sjukdomar vid
graviditet och hos barn. Vissa ämnen befanns därtill vara så fragmenterade mellan olika kurser att
det inte gick att påvisa någon tydlig progression från grundvetenskap till klinisk kontext. Genetik,
immunologi och embryologi är exempel på sådana ämnen. Ytterligare en otydlighet gällde hur
vetenskapligt kritiskt tänkande tränades under flera av terminerna.
1.2 Progression
Det förelåg generellt en uppenbar otydlighet i hur progressionen från basvetenskap till klinisk
applikation förlöpte. Med detta i åtanke kom vi fram till att det fanns behov av att ägna en halv
termin åt tydlig translation från basvetenskap till klinisk kontext, med fokus på praktisk
farmakologi, klinisk laboratoriediagnostik, andra kliniska undersökningsmetoder samt praktisk
differentialdiagnostik. Detta medför att övriga ämnen under den grundvetenskapliga utbildningen
tillägnas en halv termin kortare tid. Vi har utrett hur det skulle vara möjligt att genomföra
förändringar på bästa möjliga sätt med förhoppning om bibehållen kvalitet. Vi har också utrett
olika möjligheter till att integrera den kliniska och grundvetenskapliga (prekliniska) utbildningen
samt till att öka kommunikationen mellan utbildningens båda delar.
1.3. Examination
Ett uppenbart problem med hänsyn till utbildningens kvalitet är dagens frånvaro av jämförelse av
läranderesultat mot andra lärosäten. Vi har därför utrett möjligheter till externa
examinationer/examinationer tillsammans med andra lärosäten. Vår slutsats är att den bästa
möjligheten är att inrätta en nationell nivåexamination efter termin 4. Det möjliggörs ifall den
grundvetenskapliga utbildningen utgör fyra terminer där de första tre terminernas innehåll då blir
gemensamt med flera av de andra lärosätena i landet. Detta motiveras under nationell
nivåexamination. Inför denna stora summativa examination av fyra terminers arbete, anser vi det
av största vikt att införa ett systematiskt system av formativa examinationer. Detta kräver i sin tur
uppbyggandet av en virtuell frågebank som ständigt förnyas och aktualiseras.
• Förslag till ny grundvetenskaplig utbildning
Nedan följer en mycket summarisk beskrivning av de förbättringar som gruppen föreslår. För
mer detaljerar översikt av ny kursordning, se figur 1.
2.1 Bred och intensiv introduktion
Vi har kommit till slutsatsen att den nuvarande grundkursen är lågintensiv och genom sitt
innehåll leder till att flera ämnesområden berörs på ett onödigt repetitivt sätt under nuvarande
terminerna 1-5. Sammanfattningsvis föreslår vi nu en intensifierad första termin. Denna inleds
med en Introduktion om tre veckor. Målen med denna kurs är i första hand att (1) ge basala
kunskaper i anatomi, histologi och fysiologi som i alla fall delvis kan jämna ut de stora skillnader
i förkunskaper som dagens studenter besitter; (2) ge en orientering av hela läkarutbildningens
innehåll, pedagogiska strategier och målsättningar; (3) ge en god grund i evidensbaserad medicin
genom en gedigen introduktion till vetenskapsteori och basal statistik. Förutom föreläsningar bör
praktiska moment ingå, såsom HLR-utbildning. PBL, TBL, Case och andra former av
studentaktiv metodik kan med fördel introduceras genom fall baserade på klassiska
biomedicinska genombrott som anknyter till vetenskaplig litteratur i nobelprisklass.
Efter introduktionen följer ett stort block med gastrointestinalkanal, lever och pankreas (GLP)
som fokus, där biokemi, cellbiologi, fysiologi, anatomi och histologi integreras med
nutritionsvetenskap. GLP har valts som fokusområde då vi anser att det väl belyser hur de
nämnda basvetenskaperna måste greppas gemensamt för en fullständig förståelse av ämnet.
Momentet löper över 12 veckor och vi förväntar oss att det görs till en stimulerande utmaning
som gör att studenternas entusiasm över att ha kommit in på en av landets mest prestigefyllda
utbildningar vidmakthålls.
2.2 Embryologi, genetik och immunologi
Embryologi och genetik föreslås ingå i det andra blocket på termin 1, tillsammans med
reproduktionsvetenskap. Dessa tre ämnen passar väl ihop då de gemensamt tangerar mycket
likartade
kliniska
frågeställningar
såsom
infertilitet,
ärftliga
sjukdomar
och
missbildningssyndrom. Grundläggande cellbiologi avseende cellkärna och arvsmassa skall täckas
under föregående block, och kursens genetiska fokus skall ligga på nedärvningsmönster och
kliniska laboratoriemetoder, vilket kan integreras väl med embryologi/reproduktion.
Immunologin undervisas för närvarande på termin ett tillsammans med cellbiologin och i
grundkursen samtidigt som hematopoesen, mjältens funktion och lymfatiska systemet
introduceras på termin 3. Ansvarig lärare har påtalat brister i studenternas kunskaper och att för
lite tid tilldelats ämnet. Vi föreslår att immunologin istället helt och hållet i framtiden undervisas
på termin tre, frånsett basala cellbiologiska mekanismer som oundvikligen måste tas upp under
termin 1. Immunologin integreras med hematopoes till ett gemensamt block på 5 veckor.
2.3. Farmakologi
Farmakologiundervisningen har tidigare påbörjats tillsammans med fysiologin. Vi anser att det är
bättre att börja farmakologiundervisningen tillsammans med patobiologin då vi tror att det
underlättar förståelsen för farmakologin om den kopplas till aktuella sjukdomstillstånd. En
lämplig plats för en introduktion om ca 2 veckor till farmakologiska principer inkl.
farmakodynamik och -kinetik är samtidigt som antibiotika introduceras som ämne under termin 3
“Mikrobiologi och infektioner”. Farmakologiska behandlingsprinciper undervisas sedan
integrerat med allmän och specifik patobiologi, med fokus på behandlingsmekanismer för de
vanligaste och viktigaste sjukdomarna. Mer praktisk farmakologi såsom receptskrivning, kunskap
om interaktioner, viktiga kontraindikationer mm. rekommenderar vi som en del av kursen
“Klinisk diagnostik och metodik” under termin 5 (se nedan).
2.4. Global hälsa, hälsoekonomi och epidemiologi
Global hälsa finns idag på läkarprogrammets i form av en valbar kurs på termin 11 (7.5 hp).
Ytterligare en valbar kurs - internationell pediatrik - har centrala inslag av global hälsa. Båda
kurserna kombinerar föreläsningar med fältarbete. Inom ordinarie curriculum saknas dock global
hälsa trots att Sverige utmärker sig internationellt genom omfattande biståndsarbete till fattigare
länder och har sjukvård i världsklass och forskningsinstitutioner för global hälsa av hög klass.
Ämnen som folkhälsa, socialmedicin, epidemiologi, hälsoekonomi, preventiv medicin och
sjukvårdsadministration har fått stå tillbaka för andra mer ämnen, och svenska läkarstudenter
riskerar därmed att vara dåligt rustade för arbete med globala hälsoproblem och internationellt
sjukvårdsarbete. Intresse för ämnet global hälsa framkom mycket tydligt vid Svenska
Läkarsällskapets konferens Global Health - Beyond 2015, som hölls i Stockholm 2013. Denna
konferens samlade läkarstudenter från landets olika medicinska fakulteter, och en önskan om att
global hälsa införs som obligatoriskt moment på landets utbildningar framfördes, vilket sedan
följts upp med mera konkreta diskussioner på vad en sådan kurs skulle innehålla. Vid Lunds
universitet har ett examensarbete med titeln “ Global hälsa på svensk läkarutbildning” nyligen
utförts under handledning av Anette Agardh och Lars Hagander. Anette Agardh och Lars
Hagander har på uppdrag av arbetsgruppen gjort ett förslag på innehåll i den 4 veckors kurs som
finns på termin 5 i förslaget, samt på en planerad efterföljande strimma under de kliniska
terminerna.
2.5. Klinisk diagnostik och metodik
Övergången mellan grundvetenskapliga och kliniska discipliner är idag skarp och det saknas i
nuläget arenor för en konstruktiv övergång från det ena till det andra. Detta, parat med bristen på
strukturerad farmakologisk undervisning anser vi vara så allvarlig att en specifik kurs bör ägnas
åt allmän klinisk propedeutik inkluderade en ansenlig andel praktisk farmakologi, men även
bilddiagnostik, praktisk laboratoriemedicin, undersökningsmetodik och differentialdiagnostiska
övningar.
2.6. Nationell nivåexamen och formativa examinationer
Inom några områden, bl.a. anatomi, har kliniska lärare anmärkt att kunskaperna varit otillräckliga
trots att studenterna i genomsnitt presterat bra på examinationerna under de tidiga terminerna.
Till viss del tror vi att det beror på att för lite tid läggs på repetition och integrering av tidigare
tillägnade kunskaper. För att åtgärda detta anser vi att det är nödvändigt att införa en summerande
och integrerande examination efter termin fyra. Vidare, då en sådan redan idag finns vid
läkarprogrammet vid Karolinska institutet skulle det kunna vara möjligt att genomföra den
gemensamt med detta lärosäte. En sådan examination skulle också vara bra då det skulle både
kunna underlätta utbyten mellan lärosätena samt ge möjlighet för oss att kvalitetssäkra
utbildningen. I bästa fall skulle det långsiktigt kunna leda till att även andra universitet som också
avhandlar samma ämnesområden de första två åren (läkarprogrammen i Uppsala och Umeå)
ansluter sig till en sådan examination.
Frånsett nivåexaminationen anser vi att övriga summerande examinationer, på samma sätt som
idag, bör ske av flera block på en gång, med tentamen terminsvis eller cirka halvterminsvis.
Emellertid ser vi stora fördelar med att utöver detta införa regelbundna formativa examinationer,
med ett intervall på 2-4 veckor. För att vara fullt effektiv skall varje sådan formativ examination,
förutom frågor rörande den aktuella kursen, även stickprovsmässigt (ca 20 % av frågorna) testa
kunskap från tidigare genomgångna kurser. Vi bedömer att ett sådant system skulle ge mycket
stora vinster i form av: (1) kumulativ aktiv kunskap från termin 1-5 på ett sätt som helt saknas
idag, vilket i sin tur bäddar för att varje enskild student lättare knyter samman grundvetenskap
och klinik; (2) smidigare övergång från normalbiologi till patobiologi då varje student besitter
aktiv kunskap med större bredd än idag; (3) minskade stressnivåer inför ovan nämnda
nivåexamination. Ett sådant system förutsätter dock investeringar i form av skapandet av en
frågbank som spänner över alla relevanta discipliner samt en internetbaserad infrastruktur för
förmedling och rättning av de formativa proven. Av naturen skulle nationell samverkan vara en
fördel i denna process, gärna inom samma ramar och med samma partner(s) som för
nivåexaminationen.
2.7. Intensifiering och kompression av nuvarande kursinnehåll
Ovan beskrivna förbättringar sker till bekostnad av undervisningstid för de redan befintliga
momenten i den grundvetenskapliga utbildningen. Vi anser att detta inte behöver betyda att
kvaliteten av kunskap inom de berörda fälten sjunker. Vi har getts intrycket att arbetsbelastningen
på terminerna 4 och framåt i Lund/Malmö upplevs som markant högre än på de tidigare
terminerna av både lärare och studenter. Redan idag ägnar man vid läkarprogrammen vid Umeå
och Uppsala universitet samt vid Karolinska institutet endast fyra terminer åt den
grundvetenskapliga delen av utbildningen. Inget av dessa lärosäten har idag ett kandidatarbete
och för att tillräcklig tid ska ägnas åt kliniska studier vid vårt läkarprogram anser vi att vi bör
kunna komprimera det som nu är fyra och en halv termins grundvetenskapliga studier till fyra
terminer. För att bibehålla kvalitet har vi i förslaget till ny utbildningsstruktur i möjligaste mån
försökt identifiera idag lågintensiva kurser och sådana vars innehåll överlappar med andra, för att
på så vis vikta schemareformera. Som exempel är det nya förslagets Introduktion avsevärt kortare
än den aktuella Grundkursen (3 jämfört med 7 veckor).
• Progression
Det nya programmets kursplaner bör innehålla målbeskrivningar som är tydligare än idag och
som i högre utsträckning kräver att progression bevisas för godkänd kurs. Exempelvis kan de
direkt ange hur kunskap från tidigare terminer skall byggas på för att en optimal syntes skall
uppnås.
Vidare anser vi att kursmålen med fördel kan skärpas upp genom att ställa krav på att studenterna
tillgodogör sig den biomedicinska terminologi som idag är en förutsättning för att efter avslutad
grundutbildning kunna fortsätta agera i vetenskapliga sammanhang, exempelvis genom att följa
molekylärbiologiska och statistiska vidareutbildningar, genom att själv kunna undervisa
evidensbaserat, eller genomföra forskning med hög kvalitet. Exempel på hur sådana kursmål kan
se ut ges nedan (Tabell 1), med kunskapsområdet <njurar och elektrolytbalans> som exempel.
Formativa examina med frågor som berör kumulativa mål, parat med nivåtentamen syftar också
till att på ett tydligare sätt än idag stimulera till respektive säkerställa en utveckling mot allt större
förmåga till kritiskt tänkande, intellektuella synteser, och tillämpningar utifrån dragna slutsatser.
Summerande examina anser vi genomgående bör vara skriftliga då forskning visar att muntliga
förhör är behäftade med låg inter-bedömare reliabilitet och låg validitet. Därutöver finns det
uppenbara logistiska problem med muntliga förhör i stora studentgrupper. Den exakta formen för
de skriftliga proven kan behöva utredas ytterligare, men en tilltalande tanke är att i högre grad än
idag utnyttja skriftliga prov baserade på multiple choice frågor, som kan rättas maskinellt. Rätt
utformade kan dessa testa även de högre kunskapsnivåerna och kan med fördel utformas i
samarbete med andra lärosäten. Muntliga framställningar är dock en viktig del av en läkares
yrkeskunnande och muntliga examina kan med fördel användas för att testa viss kunskap, t ex
förmågan att beskriva medicinska tillstånd för lekmän.
Slutligen har gruppen ingående diskuterat pedagogisk metodik under den grundvetenskapliga
delen av utbildningen. För att främja progression från inhämtande av basal faktakunskap till
syntes- och tillämpningsförmåga anser vi det av största vikt att: (1) varje kurs innehåller
studentaktiva och problemlösande moment, som så långt det är möjligt kräver beaktande även av
kunskaper som inhämtats under kurser som ligger tidigare än den aktuella kursen; (2) kursledaren
noggrant väljer den metodik som passar kursens målbeskrivning bäst, vilket i praktiken öppnar
upp för att PBL när så är lämpligt kan ersättas med andra problemlösande undervisningsformer
såsom team-based learning, Case och e-learning. Det måste dock anses olämpligt att byta
metodik på varje kurs, varför viss samordning mellan terminer/kurser måste ske.
Förslaget har diskuterats med en referensgrupp som specifikt inriktat sig på den
grundvetenskapliga delen och som bestått av Lo Persson, Eva Ekblad, Fredrik Bengtsson,
Elisabeth Holst och Johan Malm. Synpunkter från denna grupp har beaktats i det slutgiltiga
förslaget.
Figur 1. Översikt över förslag till nytt upplägg i veckor (v). För varje organ nämnt i blocket under de tre
första terminerna avses studier om organets del i fysiologin, dess anatomi samt dess histologi. Även
Professionell utveckling (PU) är inkluderat.
Figur 1. Summering av förslag till ny grundvetenskaplig utbildning
Termin 1
Introduktion 3 v
PU 1v
Summerande examination (portföljexamination)
Cellbiologi och biokemi med GI-kanalen, lever, pankreas och introduktion till ANS 12v
Genetik, embryologi, reproduktionsorganen (inkl. relevant endokrinologi) 4v
Skriftlig summerande examination
Termin 2
Endokrina organ (tyroidea, paratyroidea, hypofys, binjurar) 1v
Cirkulation och respiration 5.5v
Njurar, urinvägar och elektrolybalans, syra-bas 3v
Homeostas (summering av fysiologi) 1v
PU 1v
Rörelseorganens anatomi, perifera nervsystemet, ben, brosk, skelettmuskulatur och hud (inkl.
sensoriska receptorer, topografisk anatomi) 8.5v
Termin 3
Centrala Nervsystemet 7v
Immunologi och hematopoes 5v
Mikrobiologi och infektioner 5.6v
Introduktion till farmakologi
PU
0,6v
Inflammatoriska - autoimmuna sjukdomar 1.8v
Termin 4
Organspecifik patobiologi (24hp)
Inkl patofysiologi, morfologi, klinisk kemi
farmakologi och preventiv medicin
Termin
Introduktion
till neoplasi 1v
4
Hematologiska sjukdomar 2v
Kärl-, hjärt – lungsjukdomar 3.5 v
CNS-sjukdomar 2 v (inkl psykiatriska sjukdomars patobiologi)
Gastrointestinala sjukdomar 2 v
Njurars och urinvägars sjukdomar 2 v
Endokrinologiska sjukdomar 1 v (inkl diabetes)
Sjukdomar i hud, muskler, skelett 1 v.
Reproduktionsorganens sjukdomar och barnsjukdomar 1.5v
Summerande examination
Integrerad tentamen
(inter/nationell) 3v inläsning.
PU
1v
Termin 5
Global hälsa, administration, hälsoekonomi, epidemiologi, preventiv medicin 4 v
Summerande examination
Statistik och forskningsmetodik (Inkl. frontlinjemetodik och paradforskning) samt projektplan till eget
arbete 3v
Skrifltig summerande examination
Klinisk diagnostik och metodik 5v (PU integrerat 1v)
Summerande examination (OSCE)
Eget arbete eller elective med forskningsinriktinng 8v.
Skriftligt arbete / Presentation
Tabell 1. Exempel på kursmål i nya studieordningen: njurar och elektrolytbalans
___________________
T1 Cellbiologi
– Kunna exemplifiera i detalj hur skillnader i jonkoncentrationer styr transport över cytoplasmamembran
– Kunna förklara i korrekta molekylärbiologiska termer varför förändringar i kroppens elektrolytbalans kan leda till cellskada
T1 Genetik-Embryologi
– Kunna förklara sammanhängande i såväl histologiska som molekylärbiologiska termer de olika embryologiska stadierna i utveckling från
intermediärt mesoderm till njurparenkym
___________________
T2 Cirkulation-Respiration
– Förklara sammanhängande i biokemiska termer hur människokroppen syrsätts
– Redogöra i fysiologiska termer för de huvudsakliga regleringsmekanismerna av ventilation och syrsättning, även inkluderande andra organ än
lungorna
– Redogöra i fysiologiska termer för människokroppens mekanismer för reglering av pH
– Baserat på resonemang kring normal fysiologi översiktligt kunna förklara konsekvenserna av kronisk och akut syrebrist för människokroppen
T2 Njurar, urinvägar och elektrolytbalans
– Kunna redogöra i detalj för njurens anatomiska och histologiska uppbyggnad med direkt koppling till organets olika fysiologiska funktioner
– Kunna redogöra för de biokemiska och cellbiologiska mekanismer som möjliggör njurens kontroll av elektrolyt- och vätskebalans
– Utifrån resonemang kring njurens fysiologi kunna förklara översiktligt de medicinska konsekvenserna av bristande glomerulär respektive
tubulär funktion
T2 Endokrina organ
– Kunna förklara sammanhängande i fysiologiska termer hur kroppens kalciumnivåer regleras genom samverkan mellan multipla organsystem
– Redogöra för hypofysens anatomi i ett funktionellt sammanhang, inklusive de olika funktionella enheternas fysiologiska funktion och perifera
målorgan
T2 Rörelseorganen
– Utifrån fysiologisk reglering av kalcium- och fosfatbalans kunna redogöra sammanhängande för skelettets omsättning
___________________
T3 CNS
– Redogöra för hypotalamus anatomi i ett funktionellt sammanhang, inklusive de olika funktionella enheternas cerebrala reglering och efferenta
kontrollfunktioner
T3 Immunologi och hematologi
– Redogöra för hematopoesens mognadsstadier i morfologiska och cellbiologiska termer samt sammanhängande förklara dess olika
regleringsmekanismer
T3 Mikrobiologi och infektion
– Redogöra för de vanligaste förekommande patogenerna i urinvägarna samt för allmänna principer i urinvägsinfektionernas patogenes inklusive
predisponerande faktorer och mikrobiella virulensfaktorer
T3 Inflammatoriska-autoimmuna sjukdomar
– Utifrån patogenes, i fysiologiska termer, förklara symtomatologin för autoimmuna sjukdomar som drabbar bindväv, nervsystem, endokrina
organ och kärlsystem
___________________
T4 Neoplasi
– Förklara hypoxins roll vid tumörutveckling i molekylära termer samt kunna exemplifiera tumörformer där hypoxisvar anses vara av speciell vikt
för patogenesen
T4 Organspecifik patobiologi
– Föra vetenskapliga resonemang om prevention av njursjukdomar utifrån dessas epidemiologi, etiologi och patogenes
– Utifrån njurens normala fysiologiska roll kunna förklara mekanismerna bakom manifestationer av njursvikt
– Kunna genomföra patientsäker differentialdiagnostisk bedömning av individer med njursjukdom genom att sammanväga epidemiologiska data,
skriftligt beskriven klinisk bild och laboratoriemedicinska fynd
– Utifrån njurens normala fysiologiska roll kunna förklara de farmakologiska principerna bakom behandling av de vanligaste njursjukdomarna
Sammanfattning av förslag till förändring av
läkarprogrammets kliniska terminer (termin 6-9
samt termin 11)
Färdigställt 2014-11-27
Förslaget författat av Magnus Ekelund, Jonas Enander, Johanna Gudjonsdottir,
Kristina Källén, Patrik Midlöv, Jenny Rystedt, Åsa Westrin och Peter Åsman.
Detta är ett ramdokument som sammanfattar de förslag till förändring av läkarprogrammets kliniska terminer (termin 69 och 11) samt ett förslag gällande en kurs i propedeutik under termin 5. Målet med detta dokument är att ge en översiktlig uppfattning om vilka förslag som läggs fram, varför förslagen gjorts, viktiga punkter att beakta vid vidare konkretisering samt eventuella konsekvenser av förslaget. Ämnesövergripande kompetenser och progression
Både kursgivare och studenter har uttryckt att det finns en otydlighet i hur kunskaper, färdigheter och kompetenser som inhämtas under tidigare terminer byggs på under senare terminer. De kursmål som idag finns är, vid närmare inspektion, väldigt varierande i sin specificitet och progressionselementet mellan terminer är i det närmaste ickeexisterande. Detta ger flertalet problem hos de som ger kurser. Vad kan studenterna när de kommer in till terminen? Vad ska de kunna när de går vidare? Detta problem förväntas bli ännu tydligare om längre placeringar, se förslaget nedan, blir en del av utbildningen. Samordningen mellan fler avdelningar på fler orter kräver ett tydligt styrdokument. Utbildningsansvaret måste vara tydligt för alla intressenter. Det finns flera internationella initiativ som berör denna problematik. The Tuning Project (http://www.tuningmedicine.com/) är ett exempel som har varit vägledande för arbetsgruppen. För att komma åt detta krävs genomarbetade kursmål där progression mellan terminer beaktas, samt att de olika målen säkerställs som en del av av en programöverskridande progression. Förslaget från gruppen är att, i möjligaste mån, separera kursmål i ämnesövergripande professionella kompetenser och ämnesspecifika kompetenser. De ämnesövergripnande professionella kompetenserna illustreras i appendix Ämnesövergripande kompetenser och progression. Träningen ska ske med progression under de kliniska terminerna 611. Om en förberedande kurs i klinisk medicin införs under termin 5 börjar träningen i de ämnesövergipande professionella kompetenserna redan då. Studenternas uppnådda kompetenser och framsteg redovisas med hjälp av olika delar i kursportföljen genom t.ex. miniCEX. Konsekvensen av detta är att tydliggöra för studenter, lärare och handledare vad som förväntas att utbildningen ska innehålla. Tydliga kursmål fungerar också som en bas i vad som examineras, och utbildningens kvalitet i relation till kursmålen bör kunna synliggöras. Enskilda studenters progression kan synligöras mellan terminerna för att säkerställa att de studenter som under föregående termin inte uppnått tillfredställande resultat tränas, och examineras ytterligare under kommande termin. Ytterligare information finns i appendix Ämnesövergripande kompetenser och progression. VIL/VFU och långa placeringar
Från studentsidan har det under en lång period påtalats att undervisningen under VIL/VFU är otydlig. De mycket korta placeringarna (framför allt under termin 6) har kritiserats i form av att man inte hinner komma in i arbetet. Från ledningshåll har det efterfrågats förslag på hur förändringar skulle kunna se ut som skulle innebära längre placeringar, samt eventuell placering på andra sjukhus. Ledord för förslaget nedan har varit struktur och tydlighet. En kritik mot långa placeringar är att studenterna inte får vara placerade inom alla subspecialiteter som kursen omfattar. Denna kritik utgår ifrån konceptet att studenten ska lära sig den specifika subspecialitetens medicin i och med placeringen. Förslaget med långa placeringar grundas i att man bryter isär två konceptuellt skilda lärandemål, ämnesövergripande kompetenser och subspecialiteternas medicin/kompetenser. Denna uppdelning diskuteras nedan. Längre placeringar har några inneboende fördelar. Ett exempel är att handledare har möjlighet att se studenter över en längre period, vilket ger en fördel i hur återkoppling om progression kan ges. En annan mycket viktig fördel är att en längre placering tydligare kan åläggas med mål för studenten att uppnå. De ämnesövergripande kompetenserna beskrivna ovan kan tydligt åläggas den längre placeringen. För att koppla in de specifika medicinska mål och kompetenser som studenten ska tillgodogöra sig föreslås det att de specifika subspecialiteterna lägger upp specifik undervisning under terminens gång. En viktig punkt att ha i åtanke vid konkretisering av detta förslag är att säkerställa handledning av, och återkoppling till studenterna under de längre placeringarna. Namngivna handledare för varje student bör vara målbilden för att detta förslag ska ha de tänkta effekterna. En annan viktig punkt är att tydligt definiera vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser som studenten ska utbildas i under VIL/VFU respektive vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser som studenten ska utbildas i under övrig kurstid. Det måste finnas en tydlig pedagogisk struktur för de båda områdena, samt gränsdragning. Tanken är att dessa förändringar ska tydliggöra syftet med placeringar på avdelningar samt möjliggöra kvalitetskontroll av handledning och riktad undervisning. Detta kan i praktiken exemplifieras på flera vis. Nedan följer två, konceptuellt skilda, exempel som diskuteras inom arbetsgruppen: En student har två basplaceringar på fem veckor vardera. Denna basplacering har som uppgift att lära upp studenten så denne uppnår målen inom de ämnesöverskridande kompetenserna (exempelvis avdelningsarbete). 1) Studenten är på basplaceringen på förmiddagen. På eftermiddagen finns det ett rullande schema med case, seminarium, statusövningar et.c. där de olika subspecialiteterna ger riktad undervisning för att säkerställa att studenterna uppnår de specifika målen. 2) Studenten vistas den hela avgränsade tiden på basplaceringen. Detta varvas med ett rullande schema mellan basplaceringarna med case, seminarium, statusövningar et.c. där de olika subspecialiteterna ger riktad undervisning för att säkerställa att studenterna uppnår de specifika målen. Farmakologi och Anatomi
Farmakologi och anatomi är två kunskapsområden vars syfte har varit att de skulle vara integrerade med övrig undervisning. Detta har fört med sig att det inte har funnits någon som varit ytterst ansvarig för dessa lärandemål genom programmet. Denna otydlighet kan eventuellt vara bakgrunden till att både studenter och övriga har uppfattat kunskaperna inom dessa som bristande. För att komma åt detta och tydliggöra både progression och integration föreslås att dessa ämnen får en övergripande ansvarig person. Tydliga mål bör defineras för varje termin i enlighet med den struktur som är beskriven under rubriken Ämnesövergripande kompetenser och progression. Gällande anatomiundervisningen har det redan kommit ett flertal initiativ för att förbättra kunskapsläget. Ett konkret sådant är att anatomigenomgångar finns tillgängliga i korta digitala filmer. Dessa går både att komma åt via webläsare, men också genom en smartphoneapplikation som utvecklats på Medicinska Fakulteten, MedLink. För ytterligare information kring farmakologin se appendix Farmakologi. Var god se Apple Store eller Google Play för tillgång till MedLink Förberedande kurs i klinisk medicin under termin 5
Behovet av en kurs som förbereder studenterna på den kliniska vardagen har under en lång tid varit uppenbar. Kursledare från termin sex har känt ett tydligt behov att ge studenterna en introduktion till klinisk medicin, något som egentligen inte skulle behöva ingå i den första kliniska terminen. Med bakgrund i förslaget gällande de prekliniska terminerna (termin 15) som skulle komprimera de nuvarande fem terminerna med en halv termin, finns det utrymme att lägga in en kurs i propedeutik. Förslaget är en kurs på fem veckor. Kursen föreslås bli mycket lärarintensiv, vilket måste beaktas vid planering av inte bara termin 5 utan även övriga kliniska terminer. I huvudsak kommer kliniskt verksamma lärare att bli involverade i undervisningen Innehållet är tänkt att vara fokuserat på generella kunskaper, färdigheter och kompetenser som studenten behöver oavsett senare placeringar (även oavsett öppen eller slutenvård). Viktigt att notera vid konkret utformning av denna kurs är att tydligt definiera vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser som studenten ska ha vid kursens slut, samt vilken nivå dessa ska hålla. Detta beslut bör tas i samråd med kursansvariga vid de kliniska terminerna så de vet var de kan ta vid och fortsätta en progressiv utbildning. Ytterligare en viktig aspekt att beakta vid utformning av kursen är att introducera och möjliggöra en helhetssyn på patienten. Denna helhetssyn är tänkt att komma från studenternas omfattande teoretiska kunskaper i synergi med de generella kunskaper, färdigheter och kompetenser som förmedlas under kursens gång. Det är uppmärksammat av arbetsgruppen att placeringen av den här kursen inte bör ligga i slutet av termin 5. Detta för att undvika återkommande stora problem med storhelgerna i slutet av året som skulle kraftigt påverka kursens genomförande, både ur studentnärvaro och lärartillgänglighet. Förslaget är att denna kurs kommer efter de förslagna kurserna i Global hälsa samt Forskningsmetodik och statistik, men innan ISEX. För ytterligare detaljer var god se appendix Klinisk medicin 1 kursmålsförslag & Klinisk medicin 1 schemaexempel. Akuta tillstånd, akutsjukvård och termin 11
Förslag till nya lärandemål har formulerats i utredningen av en förnyad läkarutbildning som inlämnades till regeringen mars 2013 (www.regeringen.se/remiss). I Stefan Lindgrens betänkade föreslogs under domänen färdighet och förmåga ett nytt mål med lydelsen ”För läkarexamen ska studenten visa förmåga att självständigt diagnostisera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd”. Det har även från studenthåll inom ramen för den nuvarande läkarutbildningen efterfrågats en kurs i akutmedicin i utbildningens slut för att bättre förbereda studenterna för sin yrkesutövning efter läkarexamen. Som svar på detta har arbetsgruppen lagt fram ett förslag på lärandemål samt exemplifierat med akuta tillstånd som bör ingå i kursplanen för de kliniska terminerna 69 samt 11. Förslaget innefattar förutom målbeskrivning även exemplifiering av hur träningen bör ske med en terminsövergripande progression av färdigheter i det medicinska beslutsfattandet och förmågan till interprofessionell samverkan. Förslag på tillämpliga examinationsformer finns inlagda i appendix examninationsformer. Eftersom de akuta tillstånd som bör tränas inte kan garanteras för varje enskild student under den verksamhetsförlagda utbildningen måste träningen ske i en alternativ miljö, så realistisk som möjligt. Detta måste ske inom verksamheten på Region Skånes kliniska träningscenter där resurser finns och tillgänglighet för utbildningens behov måste säkerställas genom nya avtal mellan universitetet och sjukvårdens verksamhetsansvariga. Kompletterande resonemang finns att läsa under rubriken KTC (kliniskt träningscentrum) för ytterligare aspekter av måluppfyllelse. En obligatorisk kurs i akutsjukvård föreslås läggas till under termin 11. Ytterligare information kring detta förslag finns i appendix Akutsjukvård. Eftersom denna kurs i akutsjukvård föreslås att vara placerad på termin 11 kommer vissa större ändringar av den terminen behöva genomföras. Förslaget är att kursen Individ och Samhälle, som idag ligger som de sista 10 veckorna på T11, ska flyttas till början av terminen. Efter denna delar klassen upp sig varav hälften går BoFkurs (fem veckor) och andra hälften går kursen i akutmedicin (fem veckor). Efter dessa fem veckor skiftar klasshalvorna (v.g. se bild nedan). Detta förslag har mötts av kritik i form av att de studenter som varit utomlands i och med termin 10 inte kan kvarvara utomlands under båda BoFtillfällena (som idag ligger i början av termin 11 och möjliggör ytterligare 10 veckor utbyte). Observera dock att de studenter som är på samma plats under T10, (eventuellt mellanliggande sommarlov) och efterföljande BoF i en följd torde vara få. Den nuvarande ordningen med två BoFkurser á 5 veckor vardera följt av 10 veckors Individ och Samhälle har emellertid uppenbara nackdelar. När vi nu gör om läkarutbildningen bör vi ta tillfället i akt att korrigera detta. För det första är det svårt, för att inte säga omöjligt, att ge BoFkurser innan man haft grundkursen. För de ämnesområden som ingår i Individ och Samhälle blir det i p.g.a. detta omöjligt att erbjuda en BoFkurs. Det gäller således Allmänmedicin, Geriatrik, Rättsmedicin samt Arbets och Miljömedicin. För det andra har studenterna på T11 under flera år framfört önskemål om att kurserna skulle byta plats så att BoF hamnar sist och Individ och Samhälle först på T11. Studenternas främsta skäl är att Individ och Samhälle är betydligt mer kompakt och med fullspäckat schema jämfört med BoF. Om man avslutar med BoF blir den sista examinationen betydligt mindre pressande. Eventuella omtentamen blir inte lika omfattande (5veckors kurs i stället för 10veckors kurs). För ytterligare information kring akuta tillstånd se appendix Akuta_tillstånd_mål_progression.KKÄ.pptx. För ytterligare information kring kurs i akutsjukvård se appendix Akutsjukvård. KTC (kliniskt träningscentrum)
Den höga tempot, samt en allt mer produktionsstyrd vård på sjukhusen riskerar att föra med sig en utbildningsnackdel och att tillfällen för praktisk färdighetsträning för unga blivande läkare blir färre. Ett alternativ är färdighetsträning i en simulerad miljö vilket kan genomföras på ett antal välutrustade kliniska träningscenters i Region Skåne. Läkarutbildningsrelaterad verksamhet finns redan idag inom ramen för KTC vid Helsingborgs lasarett och SUS Lund och Malmö. Arbetsgruppen har fått i uppdrag att undersöka hur nyttjandet kan se ut under läkarutbildningen. Det finns litteraturstöd för facilitering av lärande efter simuleringsövningar, samt även för förbättrad interaktion vid interprofessionell samverkan i team. Huvudsakligen har utvärdering skett genom strukturerade enkäter och intervjuer efter avslutad utbildning1 . Även webbaserade simuleringsövningar kan vara av stort värde, ett annat exempel på hur kliniska färdigheter kan förbättras2 . Vi har identifierat två områden som med fördel kan nyttja KTC i undervisningen. 1. Träning av undersökningsmetoder, ofta termins och ämnesrelaterade, samt avgränsade praktiska färdighetsmoment. Exempel: säkerställa venös ingång, utföra en lumbalpunktion, återupplivning vid hjärt och andningsstillestånd. 2. Scenarieträning med interprofessionell samverkan för träning av diagnostik, medicinskt beslutsfattande och samverkan vid handläggning av akuta, potentiellt livshotande, tillstånd. Exempel på lämpliga områden inom ramen för grundutbildningen är: trombolys vid stroke, omhändertagande vid status epileptikus, trauma, eller undersökning av medvetslös patient. De akuta tillstånden har inom detta förslag fått en tydligare roll på varje klinisk termin. Varje student kan inte garanteras träning av dessa under VFU om detta inte sker på KTC. En viktig poäng med dessa simuleringsövningar, som ska vara en del av progressionen i utbildningen, är möjligheten att öva tillsammans med andra kategorier av vårdpersonal. Måluppfyllelse 1
Weller J. et al. Change in attitudes and performance of critical care teams after a multidisciplinary simulationbased intervention. Int. J Med Edu, 2012;3:124131 2
Buykx P. et al. Patient deterioration simulation experiences: Impact on teaching and learning. Collegian (2012) 19, 125—129 uppnås alltså inom olika domäner i kursplanen: kliniskt beslutsfattande, interprofessionell samverkan samt praktisk färdighet och förmåga. Syftet är, återigen, att säkerställa att de färdigheter som kursmål föreskriver uppnås för att förbereda studenterna inför kommande yrkesutövning efter läkarexamination. Ekonomiska resurser måste tillföras så att tillgänglighet för utbildningens behov säkerställs genom nya avtal mellan universitetet och sjukvårdens verksamhetsansvariga. Exemplifiering av akuta tillstånd på inom respektive ämnesområde, en modell för terminsövergripande progression av lärandet på KTC, samt examinationsformer beskrivs i appendix Akuta_tillstånd_mål_progression.KKÄ.pptx. Examination
Den nya läkarutbildnigen bör ha en organisation där tydliga och strukturerade system för bedömning, återkoppling och examination skapas. Bedömning och återkoppling bör ske systematiskt såväl formativt som summativt. Ytterligare information finns i appendix examinationsformer samt Bedömning, återkoppling, examination. Exempel för digital registrering är QuestionMark. En stor del av dessa bedömningar av huruvida lärandemål har uppnåtts görs under den kliniska vardagen i form av exempelvis medsittningar, MiniCEX och DOPS. Detta medför att portföljen är ett mycket viktigt verktyg för tydliggöra progression och måluppfyllelse. Portföljen kan, om rätt utformad, ge en bild över progression både under en termin men också terminsövergripande. Det kommer också en möjlighet att öppna upp för studenten att få med sig en sammanfattning av utbildningen samt dokumentation av extrakurrikulära aktiviteter med en korrekt utformad portfölj. För att kunna uppnå detta krävs ett gemensamt dokumentationsverktyg som kan ge löpande översikt och direkt återkoppling av progression och måluppfyllelse. För att kunna påvisa progression inom kategoriska ämnesöverskridande delar krävs definition av dessa (exempelvis etik, praktiska kompetenser, VU, PU). Detta är en viktig punkt i sig själv som, redan beskrivet, behövs för att understödja andra förändringar. För ytterligare information kring förslaget till förbättrad portfoliohantering se appendix Utbildningsportföljen_kort_beskrivning.KKÄ. APPENDIX
Ämnesövergripande
kompetenser och progression
Syfte
Föreslaget curriculum utgår från det Europeiska samarbetsprojektet ”Tuning medicine learning
outcomes” för läkares grundutbildning. Dokumentet ska vara ett stöd för studenter och lärare
under det verksamhetsintegrerade lärandet (ViL). De generiska professionella kompetenserna
utgör lärandemål. Träning av lärandemålen ska ske med progression under de kliniska terminerna
6-9.
Lärandemål Nivå 1 från högskoleförordningens examinationsmål:
A. Medicinskt beslutsfattande och problemlösning
B. Kroppsundersökning, bemötande och kommunikativ förmåga.
C. Ledarskap, interprofessionellt samarbete samt samverkan mellan olika vårdnivåer.
Lärandemål Nivå 2 (examinationsexempel i parentes):
1) Studenten ska vid mötet med en patient (akutavdelning, slutenvård, poliklinik) kunna:
a) Ta upp en sjukhistoria (anamnes) (MINI-CEX, OSCE)
b) Utföra kroppsundersökning (status) med följsamhet till hygienrutiner (MINI-CEX, DOPS,
OSCE)
c) Bedöma mentalt och psykiskt status (MINI-CEX, OSCE, VIDEOBEDÖMNING)
d) Diktera journal och remisser (BEDÖMDA EGNA EXEMPEL, OSCE, MSF)
i) Sammanfatta data i en preliminär bedömning
ii) Diskutera differentialdiagnoser
iii) Lägga upp en utredningsplan
e) Muntligen informera patient och närstående om preliminär bedömning av
sjukdomstillståndet (MINI-CEX, OSCE)
f) Överlämningsrapportera till kollega enligt SBAR (OSCE)
g) Med handledare föra ett resonemang kring: (DATORBASERAT PROV)
i) Evidensbas för handläggning (genomföra litteratursökning och i förekommande fall
redovisa stöd från nationella och lokala riktlinjer).
ii) Livsstils- och miljöfaktorers betydelse liksom etiska, kulturella, sociala och psykologiska
aspekter samt genusperspektivet.
2) Studenten ska under löpande handläggning av en patient kunna:
APPENDIX
a) Tolka provsvar och undersökningsutlåtanden samt vidta nödvändiga åtgärder (MINI-CEX,
DOPS, OSCE)
b) Informera patient och närstående om diagnos, prognos och behandlingsplan (MINI-CEX,
OSCE)
c) Informera om hälsofrämjande egenvård (DOPS, OSCE)
d) Initiera behandling genom att: (MINI-CEX, DOPS, OSCE)
i) Lägga upp en behandlingsplan
ii) Informera patienten om förväntad effekt, risker och biverkningar
iii) Ordinera provtagning innan behandlingsstart och inför uppföljning
iv) Ordinera läkemedel i den elektroniska journalen och utfärda recept (dosering,
beredningsform, interaktions-check, provtagning/uppföljning)
e) Leda rondarbetet på en vårdavdelning (DOPS, MSF)
f) Informera och samverka med vårdteamets olika professioner (DOPS, MSF)
g) Förmedla svåra besked till patient och anhöriga (DOPS, OSCE)
h) Planera åtgärder för palliativ vård (DOPS, OSCE)
i) Ordinera smärtstillning (MCQ, DOPS, OSCE)
j) Genomföra utskrivningssamtal och utforma skriftligt utskrivningsmeddelande (DOPS,
OSCE)
k) Diktera epikris samt information till andra vårdinrättningar vid övertag av vårdansvar
(DOPS, OSCE, MSF)
l) Konstatera dödsfall, inhämta anhörigas tillstånd och skriva remiss för obduktion (DOPS,
OSCE)
Förklaring till examinationsformer
DOPS (DIRECT OBSERVATION OF PROCEDURAL SKILLS)
MSF (MULTISOURCE FEEDBACK)
MCQ (SKRIFTLIGT PROV MED FLERVALSALTERNATIV)
APPENDIX
Visuellt exempel
Progression över terminerna kan visualiseras enligt bilderna nedan. Givetvis finns det otaligt fler
kursmål än de som exemplifieras här.
Portfolio nya läkarutbildningen LU
Arbetsgruppen har diskuterat en modell för en kursövergripande portfölj som kan användas inom läkarutbildningen vid Lunds Universitet. De verktyg portföljen erbjuder kan ses ur olika perspektiv: ● studentens ● terminsansvarigas ● programansvarigas. Portföljen erbjuder en möjlighet för studenten att samla dokumentation av uppnådda kompetenser fortlöpande under hela läkarutbildningen. Dokumentation från formativa som summativa examinationer kan tydliggöra terminsövergripande progress av uppnådda färdighetsmål från kursplanens tre domäner. Portföljen kan även vara en digital plattform för terminsövergripande examination av lärandemål. Studenten har ansvaret för fortlöpande uppbyggnad av den egna portföljen. Det bör finnas en gemensam övergripande struktur med fördefinierade delar samt utrymme för individualisering. En väsentlig del är att bygga strukturen så att progression av kompetensuppbyggnaden blir tydlig. Ett exempel på redan existerande portfölj är sammanställningen inför ansökan om Certificate of International Merits (CIM). Studenten ska under minst tre terminer delta i olika internationella aktiviteter, hemma och utomlands, vilka dokumenteras i en digital meritportfölj innan ansökan. Innehållet kan vara: 1) verifikat på uppnådda kompetenser t.ex. resultat från formativa examinationer där student kan välja ut de delar hen vill göra tillgängliga för summativ examination, delresultat från examinationer i den terminsspecifika portföljen, skriftlig återkoppling från lärare och formaliserade kamratbedömningar, 2) fördjupningsarbeten från T5 och T10 och andra bedömda inlämningsuppgifter, 3) extracurriculära aktiviteter som publikationer eller presentationer. För kursövergripande kompetensmål inom värderingsförmåge/färdighetsdomänerna kan delbetyg och ett sammanvägt totalbetyg bli aktuellt. Olika tekniska lösningar för utbildningsportföljen behöver diskuteras innan beslut om lämplig programvara fattas. 1 Bedömning, återkoppling examination Den nya läkarutbildnigen bör ha en organisation där tydliga och strukturerade system för bedömning, återkoppling och examination skapas. Bedömning och återkoppling bör ske systematiskt såväl formativt (icke betygsgrundande) som summativt (betygsgrundande). Återkoppling är helt central för effektivt lärande1 . Systemet för bedömning och återkoppling måste därför spänna över samtliga delar i programmet och garantera tillräcklig frekvens i bedömningarna/återkopplingarna för att ge möjlighet till fokuserad träning2 3 . Exempel på metoder för detta är: ● Medsittningar i kliniska patient”läkar” konsultation enligt MiniCEXmodell 4 5 ● Direkta observationer där studenten genomför olika procedurer (DOPS, direct observation of procedural skills)6 ● Muntlig återkoppling från studenter och facilitator vid PBL (problembaserat lärande) eller TBL (teambaserat lärande) enligt blueprint så att centrala aspekter att bedöma kommer med ● Multisourcefeedback (tidigare 360gradersbedömning) efter att ha observerats av personal fr.a. läkare, sjuksköterskor, sekreterare, studentkollegor, patienter ● Duggor, quiz etc med avseende på kunskaper Formativa bedömningar ska ske kontinuerligt, frekvent och med adekvata och pålitliga instrument (Hattie). De ska också ske mot kriterier med möjlighet till nivåbesämning 7 för att påvisa progression. Inslag av bedömningar baserade på simulering bör användas i den utsträckning som behövs för att säkerställa patientsäkerhet. Formativa bedömningar baserade på direkta observationer under VFU ska ske kontinuerligt. Skriftlig återkoppling kan 1
John Hattie. Visible Learning: A Synthesis of Over 800 MetaAnalyses Relating to Achievement, 2008, ISBN: 9780415476188 2
K. A. Ericsson, R. T. Krampe, and C. TeschR ̈
omer. The role of deliberate practice in the acquisition of expert performance. Physiological Review, 100(3):363–406, 1993. 3
K. A. Ericsson. Deliberate practice and acquisition of expert performance: a general overview. Acad Emerg Med, 15(11):988–994, Nov 2008. 4
J. J. Norcini, L. L. Blank, F. D. Duffy, and G. S. Fortna. The miniCEX: a method for assessing clinical skills. Ann Intern Med, 138(6):476–81, Mar 2003. 5
R. E. Hawkins, M. J. Margolis, S. J. Durning, and J. J. Norcini. Constructing a validity argument for the miniclinical evaluation exercise: a review of the research. Acad Med, 85(9):1453–61, Sep 2010. 6
J. R. Wilkinson, J. G. M. Crossley, A. Wragg, P. Mills, G. Cowan, and W. Wade. Implementing workplace based assessment across the medical specialties in the united kingdom. Med Educ, 42(4):364–73, Apr 2008. 7
E. S. Holmboe, J. Sherbino, D. M. Long, S. R. Swing, and J. R. Frank. The role of assessment in competencybased medical education. Med Teach, 32(8):676–82, 2010. då med fördel användas som komplement till eventuella numeriska bedömningar (jmf miniCEX) Systemet bör även uppmuntra studentens eget sökande efter återkoppling för inkorporering i portfolio. Summativa examinationer Summativa examinationer bör begränsas i antal för att undvika ytliga strategier för lärande8 . De examinationsuppgifter som används skall vara anpassade efter vilka resultat av lärandet som förväntas. Resultaten av varje summativ examination skall utvärderas med avseende på validitet där bl.a. reliabilitetsanalys ingår. Blueprint bör användas för att sökerställa att alla delar av lärandemålen omfattas. Exempel på metoder för summativ examination Teoretiska kunskaper Skriftligt prov (blueprint som underlag, företrädesvis komplexa problem, korta och entydiga frågor samt svar enligt flervalstyp) Konsultationsförmåga (anamnes, undersökning, kommunikation med patient) Procedurer Interprofessionella kompetenser OSCE (blueprint som underlag, många stationer, bedömning av flera aspekter på varje station), MiniCEX, “Multisource”bedömning (läkare, sjuksköterskor, studenter m.fl). Dessa kan antingen sammanställas i en portfolio eller hanteras centralt. Värderingsförmåga, förhållningssätt inkl beredskap för livslångt lärande och professionalism Portfolio med stort inslag av egenproducerat material och redogörelse för hur materialet påvisar måluppfyllelse. “Multisource”bedömning Avseende portfolio: Portfolion kan med fördel ha två delar. 8
Harlen W, Deakin Crick R (2002). A systematic review of the impact of summative assessment and tests on students' motivation for learning (EPPICentre Review, version 1.1*). In: Research Evidence in Education Library. Issue 1. London: EPPICentre, Social Science Research Unit, Institute of Education. En del som studenten huvudsakligen använder för reflektion/analys av den egna progressionen och lärandet. Denna del kan gärna diskuteras med mentor el likn. och innehåller sparade delar av formativa bedömningar och återkopplingar. En del som används i den summativa examinationen här kan då ett mindre urval av innehållet i den större portolion ingå medan övriga delar då enbart tjänar ett formativt syfte. Denna definition av portfolion innebär en radikal förändring i förhållande till nuvarande gängse portfoliosystem med stor tonvikt på checklistor. Ovanstående är principiella aspekter och examinationsuppgifter i detalj måste utformas efter de lärandemål som så småningom fastställs. Organisationsförslag För att garantera att den nyutexaminerade läkare har de kompetenser som krävs i enlighet med författning bör utbildningsprogrammet omfatta en organisation för examination. Då examination, bedömning och återkoppling hänger intimt samman och i stor utsträckning delar metodik kan denna organisation även ha ett övergripande ansvar för struktur och uppföljning av formativa processer på individnivå och möjigtvis också ansvar för utvärdering av programmets resultat i förhållande till nationella mål och föreskrifter. Då detta innebär ett omfattande arbete bör organisationen ha en bred sammansättning med representation i de olika terminerna och kan med fördel även engagera lärare från andra utbildningsprogram inom fakulteten, särskilt med tanke på interprofessionella kompetenser. Organisationen bör ansvara för att examinationer och bedömningar har tydligt syfte, erforderlig utbildning för bedömare anvisas, att bedömningar och examinationer sker med pålitliga, valida och transparanta metoder samt att information från fr.a. examinationer används effektivt ur ett programperspektiv. Då systemet med formativa bedömningar och summativa examinationer är direkt kopplade till nationellt föreskrivna mål och dess konkretiseringar i kursplaner är det lämpligt att organisationen kan samverka med den organisation (f.n. NBMFU) som fastställer dessa kursplaner. Genom kvalitetskontroll bör organisationen sörja för att formativa bedömningar och adekvat återkoppling blir frekventa och naturligt invävda i den vardagliga studentaktiviteten fr.a. i den verksamhetsförlagda kliniska tjänstgöringen. Genom att låta systemet för summativa examinationer utgå från en blueprint bestående av mål, lärandemetoder och examinationsmetoder kan man garantera att samtliga mål examineras och på flera olika sätt. Ett adekvat underlag med brett och representativt urval av uppgifter mht olika ämnesområden och kompetenser är centralt. Tre sinsemellan mycket olika inventeringar av nuvarande examinationssystem har genomförts (rapport från examinationskommittén 121231, UKÄs utvärdering 2013 samt examinationskommitténs analys av nivåtentamen 141111) och dessa kan utgör utgångspunkt för framtida planering. Ur ett resursperspektiv är det en fördel om redan beskrivna och, i sammanhang liknande våra, validerade metoder används när så är möjligt. Samtidigt bör organisationen vara en viktig aktör i konstruktionen av nya examinationsmetoder så att bredden i examinationsformerna kan öka och på samma gång vedertagna principer för examination blir vägledande. Läkarutbildnigen vid Lunds Universitet bör präglas av arbetsformer som stimulerar
kollaborativt lärande 1 genom exempelvis team-based learning 23 och problem-baserat
läradne men även i mindre format genom bikupor vid föreläsningar, fallstudier i grupp
mm. På detta sätt stärks och förtydligas studenternas och lärarnas såväl individuella
som gemensamma ansvar för lärandet som också kan förväntas leda till bättre
kompetens än mer individuella studier 45. Arbetsformerna utgör då också en naturlig och
integrerad del i ledarskapsträningen.
Läkarutbildning bör också omfatta ett rikt inslag av arbetsformer som stödjer flexibelt
lärande där den enskilde studenten ges större möjligheter att anpassa sitt lärande till
tid, plats och innehåll inom de ramar som definieras i kursplan 67. Detta kräver en
kraftfull satsning på e-lärande (exempelvis e-föreläsningar, web-baserade formativa
tester, web-baserade gruppmöten, möjligheter till web-publicering av
studentproducerat material) men också en omvärdering av vad som är kärnkompetens
(delas av alla studenter) och vad som kan vara breddad/fördjupad kompetens (särskilda
styrkor hos den enskilde studenten).
J. Hommes, m.fl. Understanding the effects of time on collaborative learning processes
in problem based learning: a mixed methods study. Advances in Health Sciences
Education, 2014:19 541-563
2 Parmelee D m.fl. Team-based learning: a practical guide: AMEE guide no. 65. Med
Teach. 2012;34(5):e275-87
3 http://cit.duke.edu/wp-content/uploads/2012/09/Essential_Elements_of_TBL.pdf
4 Vasan NS m.fl. Team-based learning in anatomy: an efficient, effective, and economical
strategy. Anat Sci Educ. 2011 Nov-Dec;4(6):333-9.
1
5
J. L. Plass, P. A. O’Keefe, B. D. Homer, J. Case, E. O. Hayward, M. Stein, and P. Ken. The impact
of individual, competitive, and collaborative mathematics game play on learning, performance, and
motivation. Journal of Educational Psychology, 105(4):1050–1066, 2013.
Pickering JD. Anatomy drawing screencasts: Enabling flexible learning for medical
students. Anat Sci Educ. 2014 Aug 4. doi: 10.1002/ase.1480. [Epub ahead of print]
7 Grant J m.fl. The challenge of integrating new online education packages into existing
curricula: a new model. Med Teach. 2011;33(4):328-30.
6
Exempel på
Examinationsformer
Uppdrag enl minnesanteckningar 140424:
Kliniska gruppen
Domäner
•
Kunskap och förståelse
•
Färdigheter och förmågor
•
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Kunskap och
förståelse
•
Skriftliga eller datorbaserade prov
•
Bör formuleras i enlighet med rekommendationer i NBME:s
(National Board of Medical Examiners) “Item Writing Manual” http://www.nbme.org/publications/item-writing-manualdownload.html
•
Förkunskapstest (t.ex inför placering)
•
Formativa test (under en placering - adderas till portfolio)
•
Summativa test (efter kurs)
Portfolio
•
Resultat av formativa tester
•
Studentproducerat material (fallpresentationer/
litteraturanalyser etc) som bedömts m.h.t. kunskap
och förståelse
•
Medsittningar (någon punkt t.ex ‘förmåga till klinisk
värdering’ innehåller information om kunskap och
förståelse)
Färdigheter och
förmågor
Färdigheter och förmågor
•
Summativ OSCE 1 gång per kurs med fokus på
generiska kompetenser
•
Summativa praktiska färdighetsprov under placering
med fokus på ämnesspecifika kompetenser
•
Formativa prov under placering t.ex. Mini-CEX med
fokus på generiska och ämnesspecifika kompetenser
och DOPS (Direct observation of procedural skills) med
fokus på ämnesspecifika kompetenser (samlad
bedömning av samtliga Mini-CEX och DOPS summativt i
portfolio)
Exempel på OSCE-struktur
Del av blueprint
Prcedurer
Njurmedicin
X
Endokrinologi
X
Anamnes
Undersökningsteknik
Tolkning/
värdering
X
X
2
X
Kardiologi
2
X
2
Gastroenteerologi
X
X
2
Lungmedicin
X
X
2
3
3
2
2
Bilaga A
MINI-CEX
FORMULÄR FÖR BEDÖMNING VID
STUDENTMOTTAGNING
Student:
Mini-CEX
Observatör:
Datum:
1. Förmåga att ta anamnes
1
2
3
Behöver tränas
( ) Ej obs
4
5
6
Tillfredsställande
7
4
5
6
7
2. Förmåga att undersöka
1
2
3
Behöver tränas
8
9
Utmärkt
( ) Ej obs
8
9
Utmärkt
3. Förmåga till dialog och öppen kontakt med patienten ( ) Ej obs
1
2
3
Behöver tränas
4
5
6
7
4. Förmåga till klinisk värdering
1
2
3
Behöver tränas
•
Exempel på Mini-CEX
- adderas till portfolio
( ) Ej obs
4
5
6
7
5. Förmåga att ge råd och information till patienten
1
2
3
Behöver tränas
4
5
6
8
9
Utmärkt
( ) Ej obs
4
5
6
7
7. Sammanvägd klinisk kompetens
1
2
3
Behöver tränas
8
9
Utmärkt
( ) Ej obs
7
6. Förmåga att organisera arbetet
1
2
3
Behöver tränas
8
9
Utmärkt
8
9
Utmärkt
( ) Ej obs
4
5
6
7
8
9
Utmärkt
8. Delområde
Neuro
Ögon
ÖNH
Inf
Hud
Reuma
Kommentarer:
Detta dokument tas med ifyllt till portföljgenomgång
DOPS Feb 2012
Direct Observation of Procedural Skills (DOPS) Paper Form
DOPS
Procedure Details
Degree of difficulty
Procedure
and setting
Low
Moderate
High
Describe reason for any
added degree of difficulty
i.e. obesity
Time pressure
Elective
Conducted:
On a patient
During simulation
exercise
Ultrasound used?
Yes
No
Number of times procedure has been
previously completed by trainee
Critical
To ensure safe, efficient and effective care on this aspect:
Assessment
Clinical knowledge
Significant input required
from assessor
•
Exempel på
generellt formulär adderas till
portfolio
Unable
to
assess
Able to manage
independently
Demonstrates relevant knowledge and understanding of the procedure including indications,
contraindications, anatomy, technique, side effects and complications
1
Consent
Some guidance provided
from assessor
2
3
4
5
6
7
8
9
UTA
9
UTA
Explains procedure to the patient and obtains valid and adequate informed consent
1
2
3
4
5
6
7
8
Preparation
Prepares appropriately for the procedure. Ensures assisting staff are present; check equipment and
prepares drugs, ensures clinically indicated monitoring; arranges workspace ergonomically
Vigilance
Demonstrates situational awareness through constant clinical and electronic monitoring. Maintains
focus on the patient and avoids distraction
1
1
Infection control
Technical ability
Insight
Team interaction
1
2
3
5
4
5
6
6
7
7
8
9
UTA
8
9
UTA
3
4
5
6
7
8
9
UTA
2
3
4
5
6
7
8
9
UTA
9
UTA
Provides reassurance and checks for discomfort, concerns and complications
1
2
3
4
5
6
7
8
Knows when to seek assistance, abandon procedure or arrange alternative care to prevent harm to
patient
2
3
4
5
6
7
8
9
UTA
Documents the episode including problems and complications; arranges and documents plans for
post procedural care
1
2
3
4
5
6
7
8
9
UTA
Provides clear and concise instructions to assisting staff and conveys relevant information
concerning the patient and plans to team members
1
2
Was the procedure completed satisfactorily?
Please note the focus of
discussion during this
assessment (refer to
possible questions in
introduction)
4
Demonstrates manual dexterity and confidence; demonstrates correct procedural sequence with
minimal hesitation and unnecessary actions
1
Documentation/postprocedure management
2
3
Demonstrates aseptic/clean technique and standard (universal) precautions
1
Patient interaction
2
3
4
Yes
5
No
6
7
8
9
UTA
Examination baserat på simulering/docka/
virtual reality (DOPS-formulär kan vara
aktuellt)
•
Lumbalpunktion
•
Sätta nål
•
Sätta sutur
Värderingsförmåga och
förhållningssätt
Exempel på material för examination
•
VIL-baserad 360° bedömning genom olika enkäter till patienter,
studentkollegor, läkare och övrig personal - samlat till portfolio
(fokus på kommunikation och interpersonella färdigheter)
•
Granskning av egna journaler med reflektion avseende
exempelvis fullständighet/läsbarhet/termer
•
Strukturerad skriftlig analys av kliniskt problem utifrån EBMperspektiv
•
Skriftliga eller muntliga strukturerade analyser ev etiska problem
Exempel på frågor i formulär
till patient i 360°-bedömning
•
Studenten presenterade sig själv
•
Jag fick möjlighet att beskriva varför jag sökt vård
•
Jag upplevde att studenten förstod mina problem
•
Jag förstod studentens förklaringar
Portfolio
Färdigheter
och förmågor
Färdighetsprov från
varje
placering
Mini-CEX
5 per termin
360°
bedömning
Värderingsfö
rmåga och
förhållningss
ätt
Valfritt eget
material som
styrker
kompetens
Portfolio
Exempel på vad
som kan ingå i
portfolio
Mentor
bedömer
Kunskaper
Granskning
av egna
journaler/
epikriser
EBM-analys
Duggor
Exempel på
process av portfolioexaminationen på
terminsnivå
Godkänd av
mentor?
Ja
Nej
Godkänd av
examinator?
Godkänd av
examinator?
Nej
Ja
Ja
Godkänd av
kommitté?
Ja
GK
Nej
Nej
UK
Progression
över tid
•
Samlad
portfolio som
växer från
termin till
termin
Bärande och återkommande
delar
•
Portfolio
•
Skriftliga prov vid kursslut
•
OSCE
Specifikt exempel
6"
7"
8"
Rapportering"
enligt"SBAR""
Redogöra"för…"
Visa"hur…"
Föreslå"lämplig…"
Visa"hur…."
Rondarbete"på"
vårdavdelning""
Redogöra"för…"
Delta…."
Planera"och"föreslå" Genomföra"rond…"
åtgärder…"
"
PrevenHv"medicin"
(livssHl,"miljö,"
genus…)"
Värdera…"
Föreslå"åtgärder…"
Förmedla"svåra"
besked"Hll"paHent"
&"anhöriga"
Redogöra"för"…"
Föreslå"hur"
läkare…"
Dödsfall"
Redogöra"för…"
""
9"
11"
Rapportera…"
…"eHska,"
kulturella,"sociala"
och"psykologiska"
aspekter""
Konstatera"
dödsfall"
Skriftlig strukturerad reflektion efter deltagande i ronder med exempelvis
nedanstående innehåll. Adderas till portfolio
•
Vad var syftet med ronden?
•
Vilka deltog och varför?
•
Hur skedde kommunikationen?
•
Vad resulterade ronden i?
•
Hur skulle man följa upp?
6"
7"
8"
Rapportering"
enligt"SBAR""
Redogöra"för…"
Visa"hur…"
Visa"hur…."
Rondarbete"på"
vårdavdelning""
Redogöra"för…"
Delta…."
åtgärder…"
"
PrevenHv"medicin"
(livssHl,"miljö,"
genus…)"
Värdera…"
Förmedla"svåra"
besked"Hll"paHent"
&"anhöriga"
Redogöra"för"…"
Föreslå"hur"
läkare…"
Dödsfall"
Redogöra"för…"
""
9"
11"
Rapportera…"
…"eHska,"
och"psykologiska"
aspekter""
Konstatera"
dödsfall"
Medsittning kring en patient som studenten inhämtat journalinformation om och undersökt på vårdavdelning. Uppgift
att föreslå och motivera undersökningar och åtgärder och tidsramar. Bedömning enligt formulär. Adderas till portfolio.
•
Val av undersökningar [Inadekvat / Adekvat]
•
Motivering till undersökningar [Inadekvat / Adekvat]
•
Val av åtgärder [Inadekvat / Adekvat]
•
Motivering till åtgärder [Inadekvat / Adekvat]
•
Tidsmässig planering [Inadekvat / Adekvat]
•
Motivering till tidsplaneringen [Inadekvat / Adekvat]
•
Kommentarer och återkoppling
6"
7"
8"
Rapportering"
enligt"SBAR""
Redogöra"för…"
Visa"hur…"
Visa"hur…."
Rondarbete"på"
vårdavdelning""
Redogöra"för…"
Delta…."
åtgärder…"
"
PrevenHv"medicin"
(livssHl,"miljö,"
genus…)"
Värdera…"
Förmedla"svåra"
besked"Hll"paHent"
&"anhöriga"
Redogöra"för"…"
Föreslå"hur"
läkare…"
Dödsfall"
Redogöra"för…"
""
9"
11"
Rapportera…"
…"eHska,"
och"psykologiska"
aspekter""
Konstatera"
dödsfall"
Studentledd rond på vårdavdelning. Bedömning enligt formulär (läkare resp sjuksköterska). Adderas till portfolio
•
Läk: Typ av avdelning [Medicin / Kirurgi / Akutvård]
•
Ssk: Antal patienter
•
Läk/Ssk: Kommunikation med patienter [Inadekvat / Adekvat / Utmärkt / Ej akt]
•
Läk: Undersökning patienter [Inadekvat / Adekvat / Utmärkt / Ej akt]
•
Ssk: Kommunikation med övrig personal [Inadekvat / Adekvat / Utmärkt / Ej akt]
•
Läk: Förmåga att sammanställa och värdera informationen [Inadekvat / Adekvat / Utmärkt]
•
Läk: Förmåga att planera undersökningar och åtgärder [Inadekvat / Adekvat / Utmärkt]
•
Läk/Ssk: Förmåga att säkerställa gemensam förståelse i rondteamet [Inadekvat / Adekvat]
•
Läk: Sammanfattande bedömning [1-5]
APPENDIX Klinisk medicin 1 kursmålsförslag
Förslag: Kursmål för ny kurs ”Klinisk medicin 1” (= ”nya proppen”)
Magnus Ekelund 141120
Kursens omfattning:
5 v under (ej i slutet av) T5.
Vid planering av kursen så måste den höga lärartätheten, samt det faktum att många av
lärarna sannolikt också kommer att vara verksamma parallellt vid undervisning på högre
terminer, beaktas!
Kursens syfte:
Att göra studenten väl förberedd för studierna på de kliniska terminerna.
Att träna ämnesövergripande färdigheter och förmåga.
Att träna medicinskt beslutsfattande och problemlösning, kroppsundersökning, bemötande,
kommunikativ förmåga, ledarskap, interprofessionellt samarbete samt samverkan mellan
olika vårdnivåer.
Kursmål:
Studenten ska vid avslutad kurs:
1. Ha kännedom om sjukvårdens organisation.
2. Ha kännedom om arbetssätt på slutenvårdsavdelning, öppenvårdsavdelning och
akutmottagning på sjukhus.
3. Kunna verka i praktisk sjukvårdsmiljö med fullgott beaktande av sekretess
4. Kunna tillämpa, basala hygienprinciper.
5. Kunna ta upp en anamnes och genomföra kroppsundersökning.
6. Kunna skriva och diktera inskrivningsanteckning, daganteckning och olika sorters
remisser. Ha kännedom om vad en epikris är.
7. Ha grundläggande kännedom om klinisk farmakologi.
8. Känna till principerna för bedömning av akut sjuk patient.
9. Ha kännedom om bild- och funktionsmedicinska undersökningsmetoder (röntgen, DT,
MR, ultraljud, EKG, lungscint, myokardscint, blodtrycksundersökning, ekokardiografi,
SPECT, njurfunktionsundersökning och lungfunktionsundersökning).
10. Ha kännedom om grundläggande psykiatri med fokus på kunskap och färdigheter
som är av stor betydelse under de första kliniska terminerna (psykiskt status,
depressionsbedömning och suicidriskbedömning)
11. Ha kännedom om, och ha börjat träna, medicinska utredningar och resonemang i
konkreta patientfall.
12. Kunna sätta PVK.
13. Kunna genomföra S-HLR.
14. Kunna innebörden i begreppen ”evidensbaserad medicin” och ”systematisk översikt”.
Kursinnehåll: (siffran i parentes hänvisar till vilket/vilka kursmål ovan som tränas)
● Föreläsning om sjukvårdens organisation (1)
APPENDIX Klinisk medicin 1 kursmålsförslag
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
Föreläsning om lagar, sekretess m.m av ex. chefläkare (3)
Föreläsning om hygien (4)
Föreläsning om bedömning av pat före och på akuten (2, 8, 11)
Praktiska övningar (”skådespel” samt autentiska fall på avdelning/mottagning) med
anamnes och journalskrivning (5, 6)
Undervisning om aktuellt elektroniskt journalsystem (Melior) (6)
Föreläsning om professionell kommunikation och rapportering, ex SBAR (1, 2)
Föreläsningar i klinisk farmakologi (7)
Föreläsning om bedömning av svårt sjuk patient, inklusive HUSK-MIDAS och
studiebesök på akutmottagning (2, 8)
Statusövningar (AT, hjärta-kärl, lungor, munhåla och svalg, tyreoidea, lymfkörtlar,
buk, yttre genitalia, PR, mammae, neurologi, leder) (5)
Praktiska övningar på skill-center (PVK och S-HLR) (12, 13)
Introduktionsföreläsning till psykiatri inkl undervisning om den biopsykosociala
modellen, psykiskt status, ångest, den normala krisen, depressionsbedömning och
suicidriskbedömning (2, 3, 5, 10)
Introduktionsföreläsningar till ämnena internmedicin, akut neurologi, ortopedi,
kirurgi och infektion (1, 2)
Eget arbete med autentiska patientfall, som dock kan vara i ”teoretisk” form. Förslag:
sex fall: bröstsmärta, dyspné, syncope, diabetesketoacidos, hjärtsvikt, bensvullnad.
Somatiska och psykiatriska differentialdiagnoser ska beaktas. (8, 9, 11, 14)
Föreläsningar och praktiska övningar i bild- och funktionsmedicinska
undersökningsmetoder (röntgen, DT, MR, ultraljud, EKG, lungscint, myokardscint,
blodtrycksundersökning, ekokardiografi, SPECT, njurfunktionsundersökning och
lungfunktionsundersökning). (9)
Introduktionsföreläsning till ämnet evidensbaserad medicin (14)
Föreläsningar med praktiskt tips kring läkarstudier och yrket i allmänhet.
o Ex två kompletterande föreläsning där den ena ges av äldrekursare och den
andra av mycket erfaren läkare (1, 2)
Två dagar på vårdavdelning där studenten i förväg fått specifik uppgift (2, 3, 4, 5, 11)
o Ex dag 1: Hur går en rond till? De olika yrkesgruppernas roller? Hur gick
kommunikationen till? Uppstod missförstånd?
o Ex dag 2: Vilka uppgifter hade läkaren under dagen och hur strukturerades
arbetet?
o Ex dag 2: Att skriva en journalanteckning.
Examination
● Deltagande i redovisning och diskussion efter vårdavdelningsdagarna
● Redovisning i grupp av patientfallen
● MCQ-skrivning (kort sådan)
● OSCE
APPENDIX
Klinisk medicin 1 - schemaexempel
FÖRSLAG: Klinisk medicin 1 (”nya proppen”)
Magnus Ekelund
Kursveck
a1
8.15-9.0
0
Måndag
OBS! Se annat mer
detaljerat schema
för denna dag!
Upprop
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Sjukvårdens
organisation
Anamnes
och
journalskri
vning
Klinisk farmakologi
Bedömning av svårt
sjuk patient
(autentisk
t pat fall
spelas upp
som
”teater”.
Interaktivt
med
förslag till
förbättrin
gar)
9.15-10.
00
Se särskilt schema
Vad har jag rätt
att göra med
journaler och
annat?
Ex. chefläkare
Anamnes
och
journalskri
vning
Bedömning av svårt
sjuk patient
Genomgå
ng av
principer
10.15-11
.00
Se särskilt schema
Hygien
Anamnes
och
journalskri
vning
Klinisk farmakologi
Studiebesök på
akutmottagningen
Skriv själv
journal på
första
timmens
fall.
11.15-12
.00
Se särskilt schema
Hygien
Hur
kommunic
erar och
rapporter
ar vi
profession
ellt?
Klinisk farmakologi
Studiebesök på
akutmottagningen
12.00-13
.00
13.00-14
.30
Lunch
Lunch
Lunch
Lunch
Lunch
Se särskilt schema
Introduktion till
internmedicin
Grupp 1:
Vårt
journalsystem
Klinisk farmakologi
Arbete i grupp med
patienfall
14.30-15
.00
Paus
Paus
Paus
Grupp 2:
Intro till
grupparb.
med
patientfall
Paus
APPENDIX
15.00
16.15
Se särskilt schema
Introduktion till
kirurgi
Klinisk farmakologi
Grupp 1:
Intro till
grupparb.
med
patientfall
Grupp 2:
Vårt
journalsystem
Arbete i grupp med
patienfall
APPENDIX
Kursveck
a2
8.15-9.0
0
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Status 1:
(AT, hjärta-kärl,
lungor)
Status 3:
Buk, genitalia,
PR
Dag då status tränas ute
på avdelningar,
mottagningar
Intro till akut
neurologi
En överlevnadsguide till
sjukhusdjungeln
Äldrekursare
9.15-10.
00
Medvetslöshet
En överlevnadsguide till
sjukhusdjungeln
Äldrekursare
10.15-11
.00
Status 2:
(munhåla o svalg,
tyreoidea, lgll)
Status 4:
mammae
Medvetslöshet inkl
film
Tio tips till dig som ska bli
läkare
Klinikens nestor
11.15-12
.00
Neurologstatus
teori
12.00-13
.00
13.00-14
.30
Lunch
Lunch
Lunch
Frågestund med
klinikledningen, allmän
avstämning med
kursledning
Lunch
Praktisk övning av
anamnes och
status på avd
Praktisk övning
av anamnes och
status på avd
Statusövningar i
grupp, neurologi
Arbete i grupp med
patienfall
14.30-15
.00
15.00
16.15
Paus
Paus
Paus
Paus
Praktisk övning av
anamnes och
status på avd
Praktisk övning
av anamnes och
status på avd
Statusövningar i
grupp, neurologi
Arbete i grupp med
patienfall
APPENDIX
Kursveck
a
3
8.15-9.0
0
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Introduktion till
bild- och
funktionsmedicin
EKG I
Arbetsprov
Strålfysik
Njurfunktion
9.10-9.5
5
Basal radiologi
Modaliteter
EKG II
Thoraxradiologi
Lungscint + CT
Övning EKG
10.10-10
.55
Neuroradiologi
EKG III
Lungfunktion
Blodtryck
Övning Lungfunktion
11.05-11
.50
Kontrast och
remiss
EKG IV
Lungfunktion
Myokardscint
Radiologisk utredning
av akut bröstsmärta
11.50-12
.50
12.50-13
.35
Lunch
Lunch
Lunch
Lunch
Lunch
Demonstration
CT
Demonstration
EKG
Demonstration
Arbetsprov
Demonstration
Ekokardiografi
Övning
13.40-14
.25
Demonstration
Ultraljud
Demonstration
EKG
Demonstration
Lungfunkton PEF
Demonstration
Ekokardiografi
CASE
EKG
14.40-15
.25
Demonstration
MR
Demonstration
Carotis
Demonstration
EKG
Demonstration
SPECT
15.30-16
.15
Demonstration
Radiologi
Demonstration
Carotis
Demonstration
Lungfunktion
Demonstration
EKG
APPENDIX
Kursveck
a4
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
8.15-9.0
0
Intro till ortopedi
Intro till infektion
En dag på vårdavdelning.
En dag på
vårdavdelning
.
Redovisning/diskussio
n
av
vårdavdelningsdagarn
a
Uppgifter att lösa under
dagen:
Hur går en rond till?
De olika yrkesgruppernas
olika roller?
Hur gick kommunikationen
till? Uppstod missförstånd?
Uppgifter att
lösa under
dagen:
Vilka
uppgifter
hade läkaren
under dagen?
Skriva
journalant.
9.15-10.
00
10.15-11
.00
Statusövning:
Leder, ortopedi
Intro till psykiatri
Den biopsykosociala
modellen
Den normala krisen,
depression, ångest
missbruk
Psykiskt status,
suicidriskbedömning
Lunch
Lunch
Lunch
Introduktion till
evidensbaserad
medicin
Forts. psykiatri
Arbete i grupp med
patienfall
11.15-12
.00
12.00-13
.00
13.00-14
.30
14.30-15
.00
15.00-16
.15
APPENDIX
Kursveck
a5
8.15-9.0
0
9.15-10.
00
10.15-11
.00
11.15-12
.00
12.00-13
.00
13.00-14
.30
14.30-15
.00
15.00
16.15
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Redovisning i
grupp av
patientfallen
PVK på
skillcenter
Inläsning/förberedelse
inför MCQ och OSCE
MCQ
OSCE
Lunch
Lunch
Lunch
Redovisning i
grupp av
patientfallen
S-HLR på
skillcenter
Inläsning/förberedelse
inför MCQ och OSCE
Förslag farmakologi på läkarutbildningen version 2014-11-23 Patrik Midlöv
Farmakologi under läkarutbildningen
Flera aktiva lärare och kliniker har påtalat brister i studenters och nyblivna läkares kunskaper inom farmakologi. Det har under lång tid
inte funnits något sammanhållande ansvar för farmakologin under läkarutbildningen.
Samtidigt har det funnits ett tydligt intresse hos den grupp som nu utreder den framtida läkarutbildningen i Lund, att förstärka
farmakologin.
Med detta i åtanke så gjorde Patrik Midlöv tillsammans med Peter Höglund, Tommy Eriksson och Gudrun Edgren ett projekt för att
skapa underlag för framtida undervisningen i farmakologi.
Genom att använda oss av Delphi-metodik tog vi i flera olika steg reda på vilka kompetenser inom läkemedelsområdet som nyblivna
läkare bör ha. Det var ca 25 läkare från Södra Sjukvårdsregionen som medverkade i alla steg. Det fanns bland dessa läkare både
ST-läkare och erfarna läkare med lång klinisk erfarenhet.
Med framtaget underlag bör man skapa ett kompetensbaserat curriculum.
Farmakologi ska undervisas på grundläggande nivå och med fokus på praktisk farmakologi under T5 som ett led i den
klinikföreberedande undervisningen (propedeutiken).
Under T6-T9 + T11 föreslås farmakologiundervisningen vara en integrerad del i ordinarie kurser inkl. ett allmänt avsnitt med klinisk
farmakologi på T6.
Dessutom som hittills möjlighet till BoF (Evidensbaserad praktisk farmakoterapi) under T11.
Förslag övergripande

Samordning med övergripande ansvar för all farmakologi/klinisk farmakologi på liknande sätt som man har för t ex
professionell utveckling. Det innebär en huvudansvarig person som ansvarar för innehåll och progression på ett övergripande
plan T1-T11.

Kursmål med farmakologi på samtliga berörda kurser
Kursmål ska sättas för att uppnå önskvärda kompetenser
Dessa kursmål ska examineras
Tydlig progression från basal farmakologi till klinisk farmakologi kopplat till resp. sjukdom (läkemedel) och sedan på T11 till
mer komplexa situationer (multisjuka äldre med polyfarmaci).
Förslag farmakologi terminsvis för framtida läkarutbildning vid Lunds Universitet
Termi
n
T1
T2
T3
Kurs
Innehåll
Omfattning
Mikrobiologi och
infektioner
Inflammatoriska
– autoimmuna
sjukdomar
Neoplastiska
sjukdomar
Farmakologi relaterat till
ämnet
5v
T4
Patobiologi
T5
Propedeutik
T6
Klinisk medicin
1
Internmedicin
Undervisningsform
Examinationsform
MCQ
2v
Farmakologi relaterat till
ämnet
2v
Patofysiologi, morfologi
och farmakologi
Patofysiologi, morfologi
och farmakologi
Praktisk farmakologi,
ordination, förskrivning
Klinisk farmakologi
18v
1 dag
5 dagar
MCQ
Föreläsning +
gruppundervisning
OSCE
MCQ
T7
Klinisk medicin
2
(Dermatologi,
Infektion,
Neurologi,
Reumatologi,
Ögon, ÖNH)
ALLA ÄMNEN: Läkemedel
vid neurologiska-, ÖNH-,
ögon-, hud-, veneriska-,
reumatologiska och
infektions-sjukdomar.
Samlad undervisning
under
INFEKTION: Antibiotika
(inklusive svamp och ngt
om tb) och antivirala
läkemedel
Svårt att ange då
farmakologi bör finnas
insprängt i anslutning
till diagnosrelaterad
undervisning.
10 timmar renodlade
föresläsn/semin samt
vid varje
organrelaterad
sjukdomsgenomgång,
vid ronder under
teoridel samt under 2
vfu veckor infektion.
Föreläsning, case,
gruppövningar.
Scenario med akut
handläggning av status
epileptikus på kliniskt
träningscenter.
Föreläsningar, seminarier,
icke examinerande dugga
både i teoridel samt vid vfu,
klinisk patientanknuten
grupp-undervisning vfu och
ronder
Del i skriftlig
tentamen
OSCE
Portfolio
Onkologerna har 2 tim
avsatt för undervisning
i grupp om cytostatika.
Övrig farmakologisk
undervisning ligger
Föreläsningar,
gruppundervisningar/case
och vfu
MCQ
OSCE
ÖGON: Specifika
beredningsformer
salva/kräm/ögon-/örondr
oppar (intraokulära
injektioner)
T8
Klinisk medicin
3
(Anestesi,
Onkologi,
Kirurgi,
Läkemedel för profylax,
manifesta infektioner och
cytostatika/målriktade
terapier ingår i de case,
föreläsningar etc. som
Ortopedi,
Urologi)
T9
Klinisk medicin
4
(Pediatrik,
Gynekologi, BUP,
Psykiatri,
Beroendelära)
studenter deltar i under
hela T8 och i nästan
samtliga delmoment.
Vidare har anestesi ett
speciellt avsnitt för
studenterna rörande
narkos/regional och lokal
bedövning.
Läkemedel vid graviditet
och amning, klinisk
farmakologi behandling
barn, läkemedel vi
psykiatriska sjukdomar,
behandling av missbruk
samt risker för
läkemedelsmissbruk
helt invävd i
case/föreläsningar
under resp. moment då
terapi disk för det
enskilda fallet.
Omfattningen är svår
att precisera då
farmakologi tas upp vid
föreläsningar/case om
olika sjukdomstillstånd.
Särskilda
undervisningsmoment avseende
farmakologiska
principer vad gäller
barn, graviditet,
missbruk samt psykisk
sjukdom behöver
säkerställas. Hur och i
vilken omfattning
behöver diskuteras
med övriga moment-
Föreläsningar, case,
praktiska
undervisningsmoment i
kliniken
Redovisning i
grupp av
patientfall. Skriftlig
tentamen
ansvariga på terminen.
T11
T11
Individ och
Samhälle
BOF
Evidensbaserad
praktisk
farmakoterapi
Fokus multisjuka äldre,
polyfarmaci, interaktioner
EBM,
läkemedelsbehandling vid
specifika sjukdomar,
hälsoekonomin och
läkemedel mm
8 timmar
5 veckor
Föreläsning + case
allmänmedicin och geriatrik
Föreläsningar,
gruppundervisning,
praktiska övningar
Del i skriftlig
tentamen
Skriftlig tentamen
Bilaga 1. Kompetenskrav farmakologi för nyblivna läkare (i fallande ordning enligt Delphimetodik)
Den nyutexaminerade läkaren ska
Kunna kommunicera med andra läkare
Kunna dokumentera läkemedelsförskrivning
Kunna praktiskt förskriva läkemedel
Kunna anpassa läkemedelsbehandling utifrån patientens njurfunktion
Visa förståelse för när läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på graviditet
Visa förståelse för utveckling av resistens mot antibiotika
Kunna kommunicera med annan vårdpersonal
Kunna hitta information om kontraindikationer
Ha insikt om den egna kunskapens gränser och veta när man behöver konsultera kollega
Ha insikt om den egna kunskapens gränser och kunna hitta relevant information
Kunna tolka text i FASS
Visa förståelse för läkarens ansvar för läkemedelsbehandling
Visa förståelse för läkemedelsrelaterade problem
Visa förståelse för problem vid överdosering eller intoxikation
Känna till innebörden av begreppet abstinens
Kunna skapa allians med patienten
Veta vilka preparat som utgör grundbehandling vid vanliga akutsituationer
Veta vilka preparat som utgör grundbehandling vid diabetes
Veta vilka preparat som utgör grundbehandling vid hypertoni
Kunna använda E-recept
Vara medveten om risker för beroendeutveckling
Visa förståelse för kontraindikationer
Kunna ta läkemedelsanamnes
Känna till innebörden av halveringstid
Identifiera läkemedelskombinationer som är särskilt olämpliga
Visa förståelse för när läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens ålder
Veta vilka principer som gäller för val av antibiotika vid vanliga infektioner
Kunna tillämpa receptregler
Kunna informera patienten om val av behandling
Visa förståelse för dos-effektrelation
Kunna motivera patienten till god följsamhet (compliance)
Kunna informera patienten om eventuella biverkningar
Veta vilka preparat som utgör grundbehandling vid andra vanliga folksjukdomar
Visa förståelse för läkemedelslistor
Visa förståelse för betydelsen av compliance för utvärdering av läkemedelseffekt
Visa förståelse för läkemedels verkningsmekanismer
Veta vilka principer som gäller för smärtbehandling (smärttrappan)
Visa förståelse för innebörden av terapeutiskt fönster
Känna till nyttan av att utföra koncentrationsbestämning av vissa läkemedel
Visa förståelse för toleransutveckling
Visa förståelse för farmakodynamik i olika åldrar
Känna till innebörden av steady-state
Kunna välja lämplig administrationsform vid läkemedelsbehandling
Kunna informera patienten om hur läkemedlet fungerar
Veta vilka preparat som utgör grundbehandling vid psykisk sjukdom
Visa förståelse för hur läkemedel elimineras
Känna till vanliga biverkningar av vanliga läkemedel
Vara särskilt uppmärksam på risker med läkemedel som används i primärpreventivt syfte
Kunna anpassa läkemedelsbehandling utifrån patientens leverfunktion
Känna till innebörden av fettlösliget
Känna till innebörden av vattenlöslighet
Kunna lägga upp en läkemedelsbehandling inkluderande sätta in läkemedel (startdos)
Visa förståelse för hur läkemedel metaboliseras
Kunna informera patienten om särskilda instruktioner för att ta läkemedel
Visa förståelse för varför läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens ålder
Bedöma sannolikhet för läkemedelsinteraktioner
Kunna välja lämplig beredningsform vid läkemedelsbehandling
Kunna lägga upp en läkemedelsbehandling inkluderande dosjustera (måldos)
Kunna kritiskt granska läkemedelsinformation från producenter
Tillämpa det formellt gällande regelverket för läkemedelsbehandling
Visa förståelse för varför läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på graviditet
Visa förståelse för när läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens vikt
Visa förståelse för att läkemedels selektivitet kan vara dosberoende
Visa förståelse för när läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens kön
Kunna lägga upp en läkemedelsbehandling inkluderande sätta ut (utfasning)
Visa förståelse för vad biverkningar beror på
Visa förståelse för den fördröjning som kan finnas mellan ordination och att patienten får sitt läkemedel
Kunna anpassa läkemedelsbehandling efter annan organdysfunktion än lever och njure
Veta vilka preparat som gäller för smärtbehandling inklusive dosering
Kunna använda Pascal
Visa förståelse för hur läkemedel absorberas
Visa förståelse för hur läkemedel distribueras
Känna till förstahandspreparat ur de huvudsakliga läkemedelsgrupperna
Visa förståelse för utbytessystem avseende läkemedel
Visa förståelse för när läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens kost
Visa förståelse för mekanismer bakom läkemedelsinteraktioner
Visa förståelse för receptormekanismer
Kunna använda Dosdispensering
Visa förståelse för hälsoekonomiska aspekter på läkemedel
Visa förståelse för grupper av receptorer för att förstå korsreaktioner
Visa förståelse för förmånssystem avseende läkemedel
Vara kostnadsmedveten
Visa förståelse för varför läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens vikt
Visa förståelse för varför läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens kön
Kunna kritiskt granska läkemedelsinformation från expertorgan
Kunna kritiskt granska vetenskapliga publikationer om läkemedel
Känna till att olika landsting har olika läkemedelsrekommendationslistor
Visa förståelse för varför läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens kost
Visa förståelse för läkemedelsprövningars förtjänster och brister
Känna till vårdprogram
Kunna identifiera ett läkemedels verkningsmekanism genom det generiska namnet
Kunna identifiera ett läkemedels biverkningar genom det generiska namnet
Kunna använda SFINX
Visa förståelse för hur kliniska läkemedelsprövningar genomförs
Känna till alla läkemedel som finns på rekommendationslistor
Akutsjukvård
Förslag till nya lärandemål har formulerats i utredningen av en förnyad läkarutbildning som inlämnades till regeringen mars 2013 (www.regeringen.se/remiss). I Stefan Lindgrens betänkade föreslogs under domänen “färdighet och förmåga” ett nytt mål med lydelsen ”För läkarexamen ska studenten visa förmåga att självständigt diagnostisera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd”. Det har även från studenthåll inom ramen för den nuvarande läkarutbildningen efterfrågats en kurs i akutmedicin i utbildningens slut för att bättre förbereda studenterna för sin yrkesutövning efter läkarexamen. I svar på detta har arbetsgruppen lagt fram ett förslag på lärandemål samt exemplifierat med akuta tillstånd som bör ingå i kursplanen för de klinikska terminerna 69 samt 11. Förslaget innefattar förutom målbeskrivning även exemplifiering av hur träningen bör ske med en terminsövergripande progression av färdigheter i det medicinska beslutsfattandet och förmågan till interprofessionell samverkan. Förslag på tillämpliga examinationsformer finns inlagda i appendix examninationsformer. Eftersom de akuta tillstånd som bör tränas inte kan garanteras för varje enskild student under den verksamhetsförlagda utbildningen måste träningen ske i en alternativ miljö, så realistisk som möjligt. Detta måste ske inom verksamheten på Region Skånes kliniska träningscenter där resurser finns och tillgänglighet för utbildningens behov måste säkerställas genom nya avtal mellan universitetet och sjukvårdens verksamhetsansvariga. En obligatorisk kurs i akutsjukvård föreslås läggas till under termin 11. Denna bör utformas med nuvarande Bredd och Fördjupningskurs (BoFkurs) i akutsjukvård i Lund som förlaga, då det är denna kurs som uppskattas främst av studenterna. Den nuvarande BoFkursen i akutsjukvård har som mål att fördjupa studenternas kunskaper inom akutsjukvårdstillstånd, inklusive trauma, och omfattar det prehospitala omhändertagandet samt arbetet på akutmottagningar. Den innefattar praktik på akutmottagning, medicinsk akutvårdsavdelning och ambulans, översiktsföreläsningar, scenarieövningar på kliniskt träningscentrum och en fördjupningsuppgift i form av en “procondebatt”. Det finns även en BoFkurs inom akutsjukvård i Helsingborg som har en egen kursplan. De ansvariga kursgivarna på respektive kursort bör samarbeta för att gemensamt ta fram bästa möjliga kursplan. Enligt de nuvarande kursplanerna är det maximala antalet studenter som kan gå akutkurserna i dagsläget 16 (Lund) + 20 (Hbg) = 36 studenter. När nu samtliga läkarstudenter under termin 11 ska läsa kursen i akutsjukvård kommer detta medföra en betydande “produktionsökning”. Detta kommer kräva en ökad lärarinsats, speciellt vid storskalesimuleringar på Region Skånes (RS) träningscenter. Interprofessionelt teamarbete med storskalesimulering på RS kliniska träningscenter och primärt fokus på akuta livshotande sjukvårdssituationer bör införas. Läkar och sjuksköterskestudenter på respektive programs sista termin bör tillsammans i team handlägga i storskalesimulering akuta livshotande sjukdomstillstånd, tillstånd/situationer som studenter vanligen inte får möjlighet att handlägga under praktikperioder. Detta ger träning i teamarbete, att ta till vara varandras olika kompetenser för att lösa komplicerade situationer inom praktiskt sjukvårdsarbete. Arbetsdokument
PROFESSIONELL UTVECKLING
LÄKARPROGRAMMET
LUNDS UNIVERSITET
Syfte
Professionell Utveckling bör vara en strimma som går genom hela läkarutbildningen,
genom egna schemalagda moment. Utbildningen bör tydliggöras genom konkreta mål,
undervisningsformer som hjälper till i lärandet och att målen examineras på ett adekvat
sätt.
Syftet med strimman Professionell Utveckling är att på ett strukturerat sätt, med tydlig
progression, utveckla studenternas förmåga till:
•
ett etiskt, psykologiskt insiktsfullt, empatiskt och professionellt förhållningssätt
gentemot patienter, närstående och medarbetare, med förmåga till såväl egen
bearbetning som bemötande av olika psykologiska krisreaktioner i samband med
•
sjukdom
helhetssyn på patienten utifrån ett både medicinskt och humanistiskt synsätt,
med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna och med respekt för
•
patienters mångfald och likarätt
kommunikation, ledarskap och samarbete i ett interprofessionellt team
•
självkännedom, empati och förståelse för existentiella frågor
•
professionell utveckling samt bidra till andras kompetensutveckling
•
att identifiera kunskapsbehov och ta eget ansvar för en ständig personlig och
argumentation i etiska och medicinska frågor samt att värna om ett vetenskapligt
förhållningssätt i det kliniska arbetet
Mål, undervisning och examination finns i mer överskådligt format i separat fil
(A3-format).
Undersökningsmetodik har lyfts ut från Professionell Utveckling för att läggas
dels på den klinikförberedande kursen och dels inom de kliniska terminernas
undervisning.
1
Arbetsdokument
Översiktlig struktur
Termin 1
Fokus: Grundläggande medicinsk juridik inkl. sekretess, det medicinska språket, inkl.
latin I, grundläggande kommunikation.
Undervisning: Föreläsningar, seminarier, samarbete i grupp (i anslutning till PBL eller
liknande), studiebesök på vårdcentral, självvärdering.
Termin 2
Fokus: Medicinsk etik I (grundkurs, inklusive filosofi), likarätt, medicinens historia, det
medicinska språket inkl. latin II
Undervisning: Föreläsningar, seminarier, studiebesök på vårdcentral, självvärdering.
Termin 3
Fokus: Medicinsk etik II (fördjupning), samtalsmetodik I.
Undervisning: Föreläsningar, seminarier, rollspel, självvärdering.
Termin 4
Fokus: Samtalsmetodik II och III.
Undervisning: Analys av egna patientsamtal som spelats in på vårdcentralen,
studiebesök på vårdcentral, självvärdering.
Termin 5
Fokus: Samtalsmetodik IV, säker vård, medicinsk juridik (inkl. sekretess), etik, likarätt,
dokumentation och patientinformation, sjukvårdens organisation.
Undervisning: Seminarier, samtal med patienter, föreläsningar, träning i
dokumentation och patientinformation, självvärdering.
Termin 6
Fokus: Etik, likarätt, grundläggande interprofessionellt arbete.
Undervisning: Seminarier, medsittning, kliniska övningar, övning tolksamtal, samtal
med klinisk handledare, KUA/KUM, dagbok, självvärdering.
2
Arbetsdokument
Termin 7
Fokus: Etik, ledarskap, likarätt, medicinsk psykologi, kliniska övningar, samtal med
klinisk handledare, dagbok, självvärdering.
Undervisning: Seminarier, medsittning, kliniska övningar, samtal med klinisk
handledare, ledarskapsövningar, dagbok, självvärdering
Termin 8
Fokus: Interprofessionellt arbete avancerad nivå, döden och det svåra samtalet, säker
vård, etik, likarätt.
Undervisning: Seminarier, gruppövningar och föreläsningar, KUA/KUM, medsittning,
kliniska övningar, samtal med klinisk handledare, internat om existentiella frågor,
dagbok, självvärdering.
Termin 9
Fokus: Etik, samtalsmetodik V, säker vård, likarätt.
Undervisning: Seminarier, medsittning, kliniska övningar, samtal med klinisk
handledare, rollspel, dagbok, självvärdering.
Termin 10
Examensarbete
Undervisning: Självvärdering.
Termin 11
Fokus: Etik, existentiella frågor, sjukvårdens organisation (fördjupad), likarätt, läkaren i
samhället
Undervisning: Debattartikel och muntlig argumentation etik, möte med existentiella
företrädare, föreläsning, kliniska övningar, samtal med klinisk handledare.
Examinationsformer:







Tentamensfrågor
Muntliga och skriftliga reflektioner med återkoppling
Självvärderingsformulär
Godkänd videoinspelning samtalsmetodik
Dokumentationsuppgift
Medsittning (formativ och summativ)
Portföljexamination T5 och T11
3
Arbetsdokument



Godkända praktiska övningar samt ledarskapsövningar
Etisk debattartikel samt muntlig etisk debatt
Kliniskt förbättringsarbete
Mentorsverksamhet
Det är angeläget att läkarstudenterna har en person som de kan tala med under
utbildningen. Samtalen kan röra etik, yrkesrollen, patient-läkarrelation, samarbete med
andra (medstudenter, läkare, andra yrkeskategorier), personlig utveckling och på de
senare kurserna eventuellt val av specialitet, forskning och klinisk verksamhet.
Mentorsträffarna kan också struktureras kring formulär för självskattning, för den
personliga utvecklingen.
För att kunna rekrytera mentorer som räcker till samtliga studenter skulle man behöva
integrera detta med, till exempel, läkares specialisttjänstgöring förutom att man också
kan rekrytera läkare med längre erfarenhet i yrket. Det har även funnits en tanke från
studenthåll att man kan involvera ”äldrekursare”.
Det finns olika möjligheter att organisera mentorsträffarna. Antingen kan de vara helt
frivilliga och bygga på att studenterna själva kontaktar sin mentor vid behov, eller för att
underlätta kan man lägga in 1-2 mentorsträffar per termin i schemat under hela
läkarutbildningen..
Mentorssamtalet kan utvecklas kring olika formulär för självskattning, dagbok över den
kliniska placeringen, och vid något tillfälle andra modeller för personlig utveckling, t.ex.
360-gradersövningar eller liknande. Om man har en ordentlig och givande struktur för
träffarna så är det mer sannolikt att studenterna värderar dem i konkurrensen med
andra utbildningsmoment och t.ex. tentamensläsning.
Etik
Detta ämne följer studenterna från termin 2 till termin 11 med successivt ökande
kompetensnivå. Den praktiska delen av ett etiskt och professionellt förhållningssätt kan
undervisas och examineras genom medsittningar.
Samtalsmetodik
Detta ämne följer också studenterna genom utbildningen, i form av progressiva
utbildningsmål i fem nivåer. Under den kliniska utbildningen sker träning i
4
Arbetsdokument
samtalsmetodik även i form av medsittningar. Formulär för dessa kommer också att
förtydligas i utformning och bedömning för att spegla olika nivåer under utbildningen.
Likarätt och mångfald
Ämnet behöver stärkas, genom att det genomsyrar utbildningens olika moment. Det bör
ske en kontinuerlig utbildning av handledare och lärare. En viss del av undervisning i
mångfald kan integreras med Global Hälsa.
Interprofessionellt lärande
Detta ämne kan initieras på t.ex. termin 4, för att sedan utvecklas under termin 6 och 8
som grundläggande och avancerad nivå.
Gruppkommunikation och ledarskap
Dessa förmågor tränas under den grundläggande delen av utbildningen genom
interaktion med medstudenter, till exempel under PBL-arbeten och andra
gruppövningar. Under den kliniska utbildningen sker en successiv utveckling av
förmågan till kommunikation och ledarskap i grupp. Förmågan till ledarskap kan tränas
genom scenarioövningar på Practicum eller motsvarande, samt i kliniskt arbete på
KUA/KUM.
Medicinsk juridik
Grundläggande medicinsk juridik undervisas under de första terminerna, och fördjupas
successivt för att möta konkreta behov under de kliniska placeringarna.
Sjukvårdens organisation och ekonomi, prioriteringar och säker vård
Fördjupas under de kliniska terminerna efter en inledande genomgång under den
klinikförberedande kursen på termin 5.
Personlig utveckling
Tillfälle till personlig utveckling sker genom hela utbildningen i form av självvärdering,
mentorssamtal, samtal med kliniska handledare, 360-gradersintervju eller annan form
för feedback. Även muntliga och skriftliga reflektioner och dagboksskrivande kan utgöra
källor till personliga utvecklingsmål som kan följas upp av mentorn och den kliniska
5
Arbetsdokument
handledaren.
Medicinsk humaniora
Utöver de områden som har inkluderats under Professionell Utveckling, skulle det vara
önskvärt att läkarstudenter får undervisning i medicinsk humaniora, ett ämne som
tangerar flera av de kompetensområden som ingår i den professionella utvecklingen.
Undervisning i medicinsk humaniora kan ske genom till exempel litteratur- och
filmseminarier, egna reflektioner, fördjupning i medicinens historia och i skönlitterära
skildringar och sjukdom och död. Även personliga skildringar av arbetet som läkare är
viktiga för att studenterna ska kunna utvecklas i sin professionella roll. En litteraturlista
kan läggas ut på internet, med rekommendation om böcker. Denna lista kan successivt
uppdateras av både studenter och lärare.
Jenny Lindberg i samarbete med Gudrun Edgren, Margareta Troein, Cecilia Benoni,
kompetensgrupp i etik, kompetensgrupp i likarätt, Klas Sjöberg och
studentrepresentanter från hela läkarutbildningen.
2014-10-27
6
Arbetsdokument
PROFESSIONELL UTVECKLING UNDER LÄKARPROGRAMMET
Terminsmål/
T1
T2
T3
T4
T5
T6
T7
T8
T9
Beskriva de centrala
delarna av lagar och
förordningar av
betydelse inom
sjukvården
Förklara innebörden av
centrala etiska teorier,
begrepp och principer
Analysera aktuella
yrkesetiska regler
samt vilka
värdemässiga
ställningstaganden
de grundas på
Beskriva
grundläggande
psykologiska
mekanismer och
krishantering vid
sjukdom
Redogöra för principer och
arbetsredskap för säker vård
Översiktligt beskriva
sjukvårdens organisation,
prioriteringar och ekonomi
Redogöra för
förhållningssätt och
strategier för
samarbete och
arbetsledning i en
grupp
Definiera sin blivande
yrkesroll i ett
interdisciplinärt och
interprofessionellt
perspektiv
Beskriva de verktyg och
beslutsvägar som finns för
att främja säker vård
Etablera en
förtroendefull
kontakt och föra en
dialog med
patienter och
närstående
Föra en dialog med
patienter och
närstående kring
upplevelsen av
sjukdom
Analysera etiska
problem och kunna
tillämpa olika
modeller för etisk
analys
Bedöma etiska frågor
ur olika perspektiv
och kritiskt bearbeta
sina egna och andras
argument
Förmedla medicinsk
kunskap och samråda
med övriga
professioner i vården
Kunna medverka i ett
interprofessionellt
arbete och därigenom
även kunna
kommunicera
konstruktivt med
andra vårdgivare
T10
T11
Undervisning/
Examination
Kunskap och
förståelse
Visa grundläggande
kunskaper i det
medicinska språket
inklusive latin
Förklara innehållet i
människovärdesbegreppet
och de mänskliga
rättigheterna
Visa fördjupade kunskaper i
det medicinska språket
inklusive latin
Förklara innehållet i
människovärdesbegreppet
och de mänskliga
rättigheterna enligt
internationella deklarationer,
samt deras konsekvenser för
hälso- och sjukvården i ett
lokalt, nationellt och globalt
perspektiv
Förklara innebörden av
ett samhälleligt arbete
för att främja hälsa och
förebyggande sjukvård
Redogöra för regelverket
kring kontakt med
massmedia och
användandet av sociala
medier i arbetet som
läkare
Ha kännedom om
huvuddragen i medicinens
historia
Färdighet och
förmåga
Kommunicera i grupp
av medstudenter för
gemensam
problemlösning
Använda det medicinska
språket inklusive latin i
benämning av organ och
kroppsdelar samt för
sjukdomstillstånd
Reflektera över hur etnicitet,
kultur, religion, ålder,
funktionsnedsättning,
socioekonomisk status,
genus och sexuell
orientering kan påverka
bemötande inom och
upplevelse av hälso- och
sjukvård
Tillämpa gällande svensk
sekretesslagstiftning och
andra regelverk för
sjukvårdsarbetet
Genomföra relevanta
undersökningar och
åtgärder, bedöma resultaten
och rapportera dem på ett
professionellt sätt
Genomföra ett
inskrivningssamtal
Identifiera etiska problem i
den kliniska vardagen
Föreslå utredning och
planering i samråd med
patient, samt efter
genomförd utredning och
insatt behandling kunna
förklara genomförda
åtgärder samt ge råd om
fortsatt behandling, både
icke-farmakologisk
(livsstilsråd) och
farmakologisk
Genomföra ett
utskrivningssamtal inklusive
uppföljningsplan
Aktivt använda sjukvårdens
terminologi på ett adekvat
sätt, samt följa regler kring
dokumentation och
kommunikation mellan olika
enheter inom sjukvården
Samråda
professionellt med
patienter och
närstående vid svår
sjukdom på ett tydligt
och empatiskt sätt
samt bemöta
människor i kris
Kunna genomföra det
svåra samtalet, t.ex.
brytpunktssamtal,
strukturerat och med
empati, samt med
respekt för patientens
och närståendes
utgångspunkter
Samarbeta och
kommunicera med
personal av alla
kategorier och från
olika enheter, med
respekt för de olika
yrkesområdenas
ansvars- och
kompetensområde,
med målet att uppnå
vård av god kvalitet
Handla med helhetssyn på
patienten, främja
delaktighet och värna om
att patientens intressen
respekteras
Kunna uppvisa en
fördjupad förståelse för de
omständigheter som
kännetecknar situationen
för en patient vid psykisk
sjukdom. Som en
konsekvens av denna insikt
kunna bemöta patienten
professionellt och
empatiskt
Reflektera över sin egen
utveckling i förhållande till
läkaryrkets möjligheter
och svårigheter
Utöva läkaryrket i enlighet
med sjukvårdens juridiska
regelverk, prioriteringar,
säkerhetsrutiner och
ekonomi
Argumentera kring normer
och normkritik
Föra en etisk skriftlig
samt muntlig
argumentation med
debatt
Initiera, medverka i och
genomföra
förbättringsarbete samt
utvärdera medicinsk
behandlingsverksamhet
Kunna kommunicera med
det övriga samhället framför allt massmedia på ett sådant sätt att
respekten för enskilda
vårdtagare och
arbetskamrater bibehålls
Kunna reflektera över de
krav som ställs på
läkarens agerande från
samhällets sida, både på
ett lokalt, nationellt och
globalt plan
Dela med sig av
kunskaper och
färdigheter och bidra
med
kompetensutveckling
Arbetsdokument
Värderingsförmåga
och
förhållningssätt
Reflektera över den
verbala och ickeverbala
kommunikationens
betydelse i
samarbetssituationer
Uppmärksamma normer och
normkritik
Reflektera över
etiska frågor
Uppvisa ett etiskt,
psykologiskt
insiktsfullt,
empatiskt och
professionellt
förhållningssätt
gentemot patienter
och deras
närstående
Analysera och förhålla sig till
etiska frågor i patientmötet
Reflektera över sin blivande
yrkesroll i relation till etiska
frågeställningar med
anknytning till
omhändertagande vid svår
sjukdom/kroppsskada och i
livets olika faser
Värna om sin
professionella
integritet, baserad på
läkarregler, vetenskap
och beprövad
erfarenhet, med
bibehållen respekt för
patienten
Reflektera över
normer och
normkritik
Undervisning
Seminarium om
kommunikation, träna
i rollspel
Det medicinska
språket, inkl. latin I
Föreläsning, övningar
i lagar och
förordningar, inkl.
sekretess
Träna samarbete i
gruppövningar (ex.
PBL)
Studiebesök på
vårdcentral 1 dag
(tema:
kommunikation)
Grundkurs i etik (I),
grundläggande filosofi
Träna samarbete i
gruppövningar (ex. PBL)
Det medicinska språket, inkl.
latin II
Föreläsning om medicinens
historia med fokus på
läkarrollen, konkretiseras
därefter inom varje
ämne/kurs
Föreläsning, seminarium om
mänskliga rättigheter samt
diskrimineringslagen
Mentorssamtal
Studiebesök på vårdcentral 1
dag (tema: diskriminering,
mänskliga rättigheter)
------------------
Mentorssamtal
1,5 hp (1 vecka under
introduktionskursen)
-----------------
Fördjupning etik
(II), föreläsning och
gruppövningar
Samtalsmetodik I
(rollspel,
föreläsning)
Träna samarbete i
gruppövningar (ex.
PBL)
Studiebesök på
vårdcentral 1 dag
(tema: etiska
frågeställningar)
Mentorssamtal
----------------0,8 hp (3 dagar)
Studiebesök på
vårdcentral eller
sjukhus 3 dagar,
träna
patientsamtal,
videoinspelning
(tema: besked om
sjukdom)
Samtalsmetodik II
(inspelade
patientsamtal och
påföljande analys i
grupp)
Samtalsmetodik III
(möta människor i
kris,
genusperspektiv,
läkarens roll)
Interprofessionellt
seminarium kring
case (med
studenter från
andra
vårdprofessioner)
1,5 hp (1 vecka)
Mentorssamtal
Samtalsmetodik IV (samtal
på sjukhus – mottagning och
slutenvård)
Personlig
reflektion/argumentation i
portfölj (T6-T9)
Föreläsning i säker vård och i
aktuell lagstiftning inklusive
sekretess. Vad förbinder man
sig till som läkare?
Medsittning
Miniföreläsning om
ekonomi, prioriteringar
(grundnivå – var befinner jag
mig?)
Seminarium om etik,
anknytning till kliniska
situationer
Föreläsning/seminarium
likarätt, normkritik
Träning i dokumentation och
patientinformation
Mentorssamtal
Etikseminarium med
anknytning till kurs
Kliniska övningar Practicum
Övning/videoinspelning
tolksamtal med
efterföljande reflektion
(språk, kultur, genus,
etnicitet)
Seminarium om
interprofessionellt arbete
2 v KUA/KUM dagtid, med
klinisk handledare
närvarande hela tiden
(tema: kliniskt tänkande,
beslutsfattande)
---------------------
Samtal med klinisk
handledare, debriefing
1,5 hp (integrerat med
klinikförberedande kurs)
Mentorssamtal kring
dagbok, självvärdering
Samarbeta i ett
interprofessionellt
team med respekt
och förståelse för de
olika professionernas
ansvars- och
kompetensområde
Visa lyhördhet för
existentiella frågor
hos sig själv och andra
Analysera hur etnicitet,
kultur, religion, ålder,
funktionsnedsättning,
socioekonomisk status,
genus och sexuell
orientering kan påverka
bemötande inom och
upplevelse av hälso- och
sjukvård
Identifiera sitt
kunskapsbehov
och självständigt
ta ansvar för sin
egen personliga
och
professionella
utveckling, med
självkännedom
och empatisk
förmåga
Fördjupat analysera
likarätt ur ett individ-,
yrkes- och
samhällsperspektiv
Analysera
lojalitetskonflikter och
förhålla sig till dem på ett
konstruktivt sätt
Medsittning
Medsittning
Medsittning
Mentorssamtal
Medsittning
Etikseminarium och
juridik med
anknytning till kurs
Seminarium
patientsäkerhet
Etikseminarium och juridik
med anknytning till kurs
Handledare
examensarbete
Gruppdynamik och
ledarskapsövningar
(självkännedom,
personlighetsanalys)
2 v interprofessionellt
arbete på KUA/KUM
(tema: ledarskap i
rondsituationen och
avdelningsarbetet)
Kliniska övningar
Practicum
Specifika arbeten
kring etik,
patientläkarrelationen,
Debattartikel om ett
medicinsk-etiskt fall,
muntlig genomgång inför
kursen, etisk debatt
Seminarium likarätt +
muntlig/skriftlig
reflektion
Internat om
existentiella frågor, liv
och död
Seminarium om
krisreaktioner och
bemötande vid svår
sjukdom (klinisk nivå)
Föreläsning och
gruppövningar
normer och
normkritik, likarätt
Kliniska övningar
Practicum
Träna
interprofessionellt
arbete i kliniska
scenarier (Practicum)
Samtal med klinisk
handledare,
debriefing
Mentorssamtal kring
dagbok,
självvärdering
-------------------
Samtal med klinisk
handledare,
debriefing
Samtalsmetodik V: Rollspel
psykiatri
Seminarium kring säker
vård, riskanalys,
konsekvensanalys,
avvikelserapportering, Lex
Maria
Föreläsning/seminarium
normkritik, likarätt i
anslutning till Gyn/obst,
psykiatri)
Existentiella möten
(andliga företrädare)
medicinsk
humaniora,
medicinens
historia,
existentiella
frågor i vård och
omsorg,
mångfald och
likarätt inom
vården
Föreläsning om
ekonomi, prioriteringar
samt kontakt med media
(fördjupad)
Självvärdering
Godkänd etisk
debattartikel samt
argumentation i samband
med debatt
Samtal med klinisk
handledare, debriefing
Mentorssamtal
Kliniska övningar
Practicum
Personlig handledning
under förberedande kurs
i akutmedicin
Mentorssamtal, 360gradersövning eller annan
form för feedback
Mentorssamtal kring
dagbok,
självvärdering
1,5 hp (1 vecka i
samband med
nivåexamination)
Examination
(exempel)
Tentamensfrågor
Tentamensfrågor
Tentamensfrågor
Tentamensfrågor
Tentamensfrågor
Portföljuppgifter:
Portföljuppgifter:
Portföljuppgifter:
Portföljuppgifter:
Godkänt samarbete i
grupp (kriterier)
Godkänt samarbete i grupp
(kriterier)
Muntlig reflektion
kring studiebesöket
Godkänt samarbete
i grupp (kriterier)
Godkänd samtalsmetodik
(muntlig)
Skriftliga reflektioner med
återkoppling
Skriftliga reflektioner
med återkoppling
Skriftlig argumentation
återkoppling
Muntlig reflektion
kring studiebesöket
Muntlig reflektion kring
studiebesöket
Godkänt samarbete
i grupp (kriterier)
Portfölj:
Portfölj:
Dagbok
Dagbok
Skriftlig
argumentation med
återkoppling
Skriftlig uppgift om
det medicinska
språket
Skriftlig uppgift om det
medicinska språket
Portfölj:
Skriftlig reflektion
över studiebesök
Godkänd
dokumentationsuppgift,
patientinformation
Självvärdering
Självvärdering
Dagbok
Medsittning x 2
Medsittning x 2
-------------
-------------------
Självvärdering, dokument
från 360 grader, feedback
från medstudenter
Portfölj:
Självvärdering
Tentamensfråga specifik
juridik/etik
Godkända
ledarskapsövningar
Självvärdering
Portfölj:
Skriftlig reflektion
etik med
återkoppling
Självvärdering
Medsittning på
vårdcentral
Självvärdering
Självvärdering
Portföljexamination T1-5
(godkänd för att gå över till
avancerad nivå)
Tentamensfråga
specifik juridik/etik
Godkänd praktisk
övning med analys i
grupp (anslutning till
KUA)
Självvärdering
Medsittning x 2
-------------------Tentamensfråga
specifik juridik/etik
Feedback från
medstudenter
Dagbok
Medsittning x 2
------------------Tentamensfråga specifik
juridik/etik
Tentamensfråga hälsa
och samhälle, regler kring
kontakt med media
Beskriva ett
förbättringsarbete i
rutiner inom sjukvården
Skriftlig reflektion likarätt
Självvärdering
Medsittning x 2 på
vårdcentral
Portföljexamination inkl.
dagbok T6-T11
Jenny Lindberg 2014-10-26
VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT PÅ LÄKARPROGRAMMET VID LUNDS UNIVERSITET Nuvarande utbildning i vetenskapligt förhållningssätt Det finns en rad inslag på det nuvarande Läkarprogrammet som syftar till att främja studenternas möjligheter att tillägna sig ett vetenskapligt förhållningssätt. Främst när det gäller omfattning och djup är de två examensarbetena under T5 och T10 på kandidat‐ respektive masternivå, det första med en tillhörande teoridel. Även under Grundkursen på termin 1 finns inslag av relevans för temat, t.ex. vetenskapsteori och biostatistik. På övriga terminer används vetenskapliga artiklar som underlag i undervisningen på preklinik, medan evidensbaserad medicin introduceras på de kliniska terminerna. Trots ett antal särskilt goda exempel med ambitiösa uppgifter som redovisas skriftligt på enskilda terminer (bl.a. T5 Lund, T8 Helsingborg) saknas dock ett helhetsgrepp avseende vetenskapligt förhållningssätt över hela Läkarprogrammet. Avsaknaden av en programövergripande plan när det gäller omfattning samt den bristande anpassningen av ambitionsnivå på de enskilda terminerna omöjliggör sammataget en tydlig progression i denna aspekt av utbildningen. Antaganden och tillvägagångssätt i förändringsarbetet För att säkerställa att de nedan presenterade målen för utbildningen i vetenskapligt förhållningssätt avseende omfattning och ambitionsnivå är relevanta i förhållande till Läkarprogrammets uppdrag har de s.k. övergripande terminsmålen (Tabell 1) utformats så att de innehållsligt och språkligt ansluter till de examensmål i högskoleförordningen som berör detta tema. För terminerna T9 och T10 gäller att de övergripande terminsmålen är direkt baserade på en avvägd sammanslagning av examensmålen för läkarexamen, målen för den generella masterexamen samt målen i Lindgrens utredning, För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning. Vid avvägningen av ambitionsnivå har hänsyn tagits till att evidensbaserad medicin och vetenskapligt förhållningssätt i Lindgrens utredning framhålls som bärande temata i framtidens läkarutbildning, med allt högre krav på läkarstudenternas och de unga läkarnas vetenskapliga kompetens. Omfattningen och strukturen på målen för utbildningen i vetenskapligt förhållningssätt som presenteras här är också i samklang med de diskussioner som under 2014 förts på nationell nivå mellan ansvariga för detta tema vid landets läkarutbildningar. Ett grundantagande i utvecklingsarbetet har varit att ett vetenskapligt förhållningssätt är något som måste byggas upp över lång tid och som bäst befästs genom en alternering mellan teori och tillämpning. Därför föreslås utbildningen i vetenskapligt förhållningssätt i möjligaste mån sträcka sig genom hela Läkarprogrammet och alternera mellan att utgöra ett ”mål i sig” och användas som ett ”medel” för att bättre tillgodogöra sig rent medicinska kunskaper och färdigheter. För att uppnå en rimlig progression i de övergripande terminsmålen genom hela utbildningen har målen från T9/T10 stegvis ”projicerats bakåt” genom terminerna, från T8 ner till T1, med gradvis lägre ambitionsnivå ju tidigare i utbildningen man befinner sig. Samtidigt har målen i denna process anpassats till de olika förutsättningarna och övriga innehållet på terminerna T1‐T8. I grova drag kan man beteckna utbildningen i vetenskapligt förhållningssätt på T1, T5 och T10 som ”mål i sig”, medan den på T2‐T4 och T6‐T9 utgör ”medel”. De övergripande terminsmålen (läs examensmålen) har därefter konkretiserats i s.k. kursmål (Tabell 2) som avses vara examinerbara och som genom sin formulering antyder lämpliga lärandeaktiviteter. Blocket T1‐T5‐T10 är inriktat mot och fokuserat på examensarbetena på kandidat‐ och masternivå och omfattar både ”konsument‐” och ”producentperspektiv”. Tillämpningsblocken T2‐T4 och T6‐T9 har snarare ett ”konsument‐” än ett ”producentperspektiv” på det vetenskapliga förhållningssättet, inom grundvetenskaperna respektive inom kliniken, det senare fokuserat på Evidensbaserad medicin/hälso‐ och sjukvård. Detta upplägg resulterar för vissa kursmål i en relativt fingraderad progression, termin för termin, medan progressionen för andra kursmål är mer språngvis. Besläktade kursmål väver dessutom i vissa fall in i varandra, vilket är avsett att ytterligare bidra till integrationen över terminerna, mellan teori och tillämpning samt mellan konsument‐ och producentperspektiven. En särskilt viktig komponent i denna integration är examensarbetet på T5, som halvvägs mellan T1 och T10 utgör en skarp förövning till examensarbetet på masternivå, men också – tillsammans med introduktionen till evidensbaserad medicin på kursen i Förberedande klinisk medicin – utgör ett fundament för det vidare tillämpade arbetet med evidensbaserad medicin/hälso‐ sjukvård på T6‐T9. Denna nyckelposition i utbildningen ligger bakom förslaget till en mer omfattande utbildning i biostatistik på kursen Statistik och forskningsmetodik på T5 jämfört med nuläget. Examination Förslaget till förändring som presenteras i denna rapport förutsätter en samlad infrastruktur för såväl utbildning som examination av vetenskapligt förhållningssätt, med spännvidd över hela Läkarprogrammet. De två viktigaste komponenterna i denna infrastruktur är ett lärarlag, som bör ledas av en huvudansvarig lärare med övergripande ansvar för vetenskaplig utveckling genom hela programmet i samarbete med kursansvariga för Grundkursen på T1, examensarbetena på T5 och T10 samt specialistlärare inom informationskompetens, vetenskapsteori, statistik och etik, samt en elektronisk portfölj. Portföljen blir ett kompletterande examinationsverktyg till de befintliga examinationerna av examensarbetena på T5 och T10 och kan med fördel användas till både formativ och summativ bedömning. Martin Garwicz Lund 2014‐12‐08 Kursmål Vetenskaplig Utveckling Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4 Kunskap och förståelse: Studenten ska efter genomgången kurs kunna… Vet‐U Grundkurs översiktligt redogöra för basala vetenskapsteoretiska, forskningsetiska, statistiska och epidemiologiska begrepp och principer tillämpliga inom det medicinska området Termin 5 Ex‐1 Teoridel redogöra för basala vetenskapsteoretiska och forskningsetiska begrepp och principer, vetenskapsmetodik, grundläggande statistik, epidemiologi och kvalitativ metodik och upphovsrätt Proppen redogöra för basala begrepp och principer av relevans för systematisk utvärdering av vetenskapligt underlag tillämpliga inom evidensbaserad hälso‐ och sjukvård redogöra för exempel redogöra för det aktuella kunskapsläget och om aktuell forskning inom Ex‐1 Uppsats på ett fördjupat sätt en avgränsad del* av det medicinska området på aktuella redogöra för det forskningsfrågor inom aktuella *T2‐T4 utgör här breddning snarare än fördjupning det medicinska kunskapsläget och om området aktuell forskning inom en avgränsad del av det medicinska området på ett fördjupat sätt redogöra för exempel redogöra för metoder tillämpliga inom en avgränsad del* av det medicinska området och för metodernas möjligheter och begränsningar redogöra för metoder på metoder tillämpliga inom en tillämpliga inom det avgränsad del av det *T2‐T4 utgör här breddning snarare än fördjupning medicinska området medicinska området och för metodernas möjligheter och begränsningar Färdighet och förmåga: Studenten ska efter genomgången kurs kunna… identifiera frågeställning och övergripande syfte i vetenskapliga artiklar formulera en specifik identifiera frågeställning av inom en avgränsad del* av det medicinska området frågeställning i relevans för vetenskapliga artiklar kunskapsutvecklingen inom det medicinska *T2‐T4 utgör här breddning snarare än fördjupning inom det medicinska området området, med utgångspunkt i det aktuella kunskapsläget Termin 6 Termin 7 Termin 8 Termin 9 Termin 10 Ex‐2 Teoridel på ett fördjupat sätt redogöra för vetenskapsteoretiska och forskningsetiska begrepp och principer, vetenskapsmetodik, statistik och epidemiologi
Ex‐2 Uppsats på ett väsentligt fördjupat sätt redogöra för det aktuella kunskapsläget och om aktuell forskning inom en avgränsad del av det medicinska området på ett väsentligt fördjupat sätt redogöra för metoder tillämpliga inom en avgränsad del av det medicinska området och för metodernas möjligheter och begränsningar med utgångspunkt från en generell frågeställning och på ett strukturerat sätt formulera en specifik klinisk frågeställning som kan ligga till grund för en utvärdering inom en avgränsad del* av det medicinska området, med tillämpning av adekvata format för interventions‐ respektive diagnostiska studier *T6‐T9 utgör här breddning snarare än fördjupning självständigt formulera specifika frågeställningar av relevans för kunskapsutvecklingen inom det medicinska området, med utgångspunkt i det aktuella kunskapsläget identifiera olika typer av medicinska informationskällor utifrån given frågeställning eller uppgift med ämnesord eller kontrollerad vokabulär söka i en medicinsk databas utifrån given frågeställning självständigt söka källor samt använda information från litteraturen för att belysa aktuell forskning i diskussion med medstudenter utifrån given frågeställning självständigt söka och selektera källor samt använda information från litteraturen för att belysa aktuell forskning i diskussion med medstudenter utifrån given frågeställning självständigt söka, selektera och värdera källor samt använda information från litteraturen för att belysa aktuell forskning i diskussion med medstudenter utifrån specifik frågeställning självständigt söka, selektera och värdera källor samt använda information från litteraturen i ett fördjupningsarbete och i diskussion med medstudenter utifrån specifik klinisk frågeställning tillämpa olika typer av strategier vid sökning av litteratur, med hjälp av mallar genomföra relevansbedömning av utvalda studier samt sammanfatta resultaten utifrån specifik klinisk frågeställning tillämpa olika typer av strategier vid sökning av litteratur, med hjälp av mallar genomföra relevansbedömning och kvalitetsgranskning av utvalda studier samt sammanfatta resultaten utifrån specifik klinisk frågeställning tillämpa olika typer av strategier vid sökning av litteratur, med hjälp av mallar genomföra relevansbedömning, kvalitetsgranskning och dataextraktion av utvalda studier samt sammanfatta resultaten identifiera och formulera frågor om de olika delarna i en projektplan författa en projektplan med utgångspunkt i frågeställningen och det övergripande syftet utifrån specifik klinisk frågeställning tillämpa olika typer av strategier vid sökning av litteratur samt med hjälp av mallar genomföra relevansbedömning, kvalitetsgranskning och dataextraktion av utvalda studier samt formulera evidensgraderade resultat identifiera metoder som använts i vetenskapliga artiklar inom det medicinska området identifiera metoder som använts i vetenskapliga artiklar inom en avgränsad del* av det medicinska området och beskriva metodernas möjligheter och begränsningar *T2‐T4 utgör här breddning snarare än fördjupning diskutera vetenskapliga metoder tillämpliga inom fördjupningsområdet, metodernas möjligheter och begränsningar samt argumentera för val av metoder relevanta för fördjupningsarbetet identifiera forskningsetiska principer i specifika sammanhang av relevans för det medicinska området genomföra ett projekt med utgångspunkt från projektplan, sammanställa och analysera sina resultat samt kritiskt värdera betydelse och begränsningar av dessa med utgångspunkt i frågeställning och metod beskriva vetenskapliga metoder tillämpliga inom fördjupningsområdet, metodernas möjligheter och begränsningar samt förklara val av metoder relevanta för fördjupningsarbetet identifiera och föra ett resonemang kring forskningsetiska principer med specifik relevans för det egna fördjupningsarbetet självständigt identifiera och föra resonemang kring forskningsetiska principer med specifik relevans för det egna och medstudenters fördjupningsarbeten utifrån strukturerade strategier självständigt söka, selektera och värdera källor samt använda information från litteraturen för genomförande av ett fördjupningsarbete samt i diskussion med medstudenter självständigt författa en projektplan med lämplig studiedesign för fördjupningsarbetet med utgångspunkt i frågeställningen och det övergripande syftet genomföra ett projekt med utgångspunkt från projektplan, samla in data, analyser resultat samt självständigt sammanställa och kritiskt värdera betydelse och begränsningar av dessa med utgångspunkt i frågeställning och metod författa ett abstrakt på engelska och en populärvetenskaplig sammanfattning på svenska som beskriver innehållet i en enskild vetenskaplig artikel muntligt redogöra för och diskutera populärvetenskapliga publikationer skriva en vetenskaplig uppsats på svenska eller engelska samt en populärvetenskaplig sammanfattning av denna på svenska muntligt redogöra för och diskutera en vetenskaplig översiktartikel muntligt redogöra för, sammanfatta och diskutera en vetenskaplig artikel inom en avgränsad del av det medicinska området muntligt redogöra för, sammanfatta och diskutera en grupp vetenskapliga artiklar inom en avgränsad del av det medicinska området självständigt muntligt redogöra för och diskutera det egna fördjupningsarbetet självständigt muntligt redogöra för och diskutera resultat av en systematisk utvärdering av vetenskapligt underlag av relevans för en klinisk frågeställning inom en avgränsad del* av det medicinska området *T6‐T9 utgör här breddning snarare än fördjupning formulera frågor till medstudenter i samband med deras presentationer av vetenskapligt material inom en avgränsad del* av det medicinska området *T2‐T4 utgör här breddning snarare än fördjupning opponera på medstudenters fördjupningsarbete genom att kritiskt granska och muntligt ge konstruktiv återkoppling formulera frågor till medstudenter i samband med deras presentationer av resultat av en systematisk utvärdering av vetenskapligt underlag av relevans för en klinisk frågeställning inom en avgränsad del* av det medicinska området *T6‐T9 utgör här breddning snarare än fördjupning göra bedömningar med hänsyn till forskningsetiska aspekter med specifik relevans för det egna fördjupningsarbetet bedöma sitt kunskapsbehov och ta ansvar för sin kunskapsutveckling inom fördjupningsområdet formulera frågor till medstudenter i samband med deras presentationer av populärvetenskapligt material Värderingsförmåga och förhållningssätt: Studenten ska efter genomgången kurs kunna… identifiera brister i sina kunskaper och kompetenser Martin Garwicz Lund 2014‐12‐08 identifiera det behov av ytterligare kunskap som kan finnas inom fördjupningsområdet planera och självständigt skriva en vetenskaplig uppsats på engelska samt en populärvetenskaplig sammanfattning av denna, dels på svenska, dels på engelska självständigt på engelska muntligt redogöra för och diskutera det egna fördjupningsarbetet och den kunskap och de argument som ligger till grund för detta, i dialog med såväl forskare som medstudenter opponera på medstudenters fördjupningsarbete genom att på vetenskaplig grund kritiskt granska och ge konstruktiv återkoppling på engelska, såväl muntligt som skriftligt självständigt göra bedömningar med hänsyn till forskningsetiska aspekter med specifik relevans för det egna fördjupningsarbetet bedöma sitt kunskapsbehov och ta ansvar för sin kunskapsutveckling inom fördjupningsområdet T1 Övergripande mål Vetenskaplig Utveckling T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 T9 T10 Kunskap och förståelse
Visa kunskap och förståelse inom det medicinska området och om områdets vetenskapliga grund Kunskap och förståelse Visa orientering om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet i yrkesutövningen Kunskap och förståelse Visa kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet i yrkesutövningen Kunskap och förståelse Visa fördjupad kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet i yrkesutövningen Kunskap och förståelse Visa fördjupad kunskap och förståelse inom det medicinska området och om områdets vetenskapliga grund Visa fördjupade kunskaper inom specifika delar av det medicinska området Färdighet och förmåga Visa förmåga att medverka i förbättringsarbete och utvärdering av medicinsk behandlingsverksamhet Färdighet och förmåga Visa förmåga att medverka i och genomföra förbättringsarbete och utvärdering av medicinsk behandlingsverksamhet Färdighet och förmåga Visa förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete och utvärdering av medicinsk behandlingsverksamhet Kunskap och förståelse Visa väsentligt fördjupad kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet i yrkesutövningen Kunskap och förståelse Visa orientering om aktuellt forskningsarbete inom specifika delar av det medicinska området Kunskap och förståelse Visa orientering om aktuellt forskningsarbete inom specifika delar av det medicinska området Kunskap och förståelse Visa orientering om aktuellt forskningsarbete inom specifika delar av det medicinska området Visa orientering om tillämpliga metoder Visa orientering om metoder tillämpliga inom specifika delar av det medicinska inom det området och om medicinska området metodernas Färdighet och möjligheter och förmåga begränsningar Visa basal förmåga Färdighet och att söka och samla förmåga relevant Visa förmåga att information med söka och samla utgångspunkt i en relevant problemställning information med Visa basal förmåga utgångspunkt i en att muntligt och problemställning skriftligt redogöra Visa förmåga att för medicinsk information i dialog muntligt och skriftligt redogöra med olika grupper för medicinsk Värderingsförmåga information i dialog och förhållningssätt med olika grupper Visa basal förmåga att inom det medicinska området Värderingsförmåga göra bedömningar och förhållningssätt med hänsyn till Visa förmåga att relevanta inom specifika delar vetenskapliga och av det medicinska etiska aspekter området göra Visa basal förmåga bedömningar med att identifiera sitt hänsyn till relevanta behov av ytterligare vetenskapliga och kunskap inom det etiska aspekter medicinska området och att utveckla sin Visa förmåga att identifiera sitt kompetens behov av ytterligare kunskap inom specifika delar av det medicinska Visa orientering om tillämpliga metoder inom specifika delar av det medicinska området och om metodernas möjligheter och begränsningar Visa orientering om tillämpliga metoder inom specifika delar av det medicinska området och om metodernas möjligheter och begränsningar Färdighet och förmåga Visa förmåga att söka, samla och granska relevant information med utgångspunkt i en problemställning Färdighet och förmåga Visa förmåga att söka, samla, granska och värdera relevant information med utgångspunkt i en problemställning Kunskap och förståelse Visa orientering om olika områden inom medicinsk forskning Visa orientering om etiska principer tillämpliga inom medicinsk forskning Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera medicinsk information i dialog med olika grupper Visa kunskap om aktuellt medicinskt forskningsarbete och om etiska principer inom sådant arbete Visa kunskap om tillämpliga metoder inom det medicinska området och insikt i metodernas möjligheter och begränsningar Färdighet och förmåga Visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, och frågeställningar Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera medicinsk information och medicinska problem Visa sådan färdighet Värderingsförmåga i dialog med olika som krävs för att delta och förhållningssätt grupper i medicinskt Värderingsförmåga forskningsarbete Visa förmåga att inom specifika delar och förhållningssätt Visa förmåga att Visa förmåga att av det medicinska inom specifika delar kritiskt och kreativt området göra identifiera och av det medicinska bedömningar med formulera hänsyn till relevanta området göra frågeställningar av bedömningar med vetenskapliga och relevans för hänsyn till relevanta etiska aspekter kunskapsutvecklingen vetenskapliga och Visa förmåga att inom det medicinska etiska aspekter identifiera sitt området behov av ytterligare Visa förmåga att Visa förmåga att identifiera sitt kunskap inom behov av ytterligare planera, med adekvata specifika delar av metoder genomföra kunskap inom det medicinska Färdighet och förmåga Visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete och utvärdering av medicinsk behandlingsverksamhet Visa väsentligt fördjupade kunskaper inom specifika delar av det medicinska området Visa insikt i aktuellt medicinskt forsknings‐ och utvecklingsarbete och kunskap om etiska principer inom sådant arbete Visa fördjupad metodkunskap inom det medicinska området och fördjupad insikt i metodernas möjligheter och begränsningar Färdighet och förmåga Visa fördjupad förmåga att söka, samla, kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och värdera komplexa företeelser och frågeställningar Visa sådan färdighet som krävs för att genomföra medicinskt forskningsarbete Visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar av relevans för kunskapsutvecklingen inom det medicinska området Visa förmåga att planera, med adekvata metoder självständigt genomföra samt utvärdera ett området och att utveckla sin kompetens området och att utveckla sin kompetens specifika delar av det medicinska området och att utveckla sin kompetens samt utvärdera ett kortare vetenskapligt projekt inom givna tidsramar inom det medicinska området Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera medicinsk information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Visa förmåga att på vetenskaplig grund kritiskt granska, bedöma och använda medicinskt relevant information Värderingsförmåga och förhållningssätt Visa fördjupad förmåga att inom det medicinska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och etiska aspekter Visa fördjupad förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap inom det medicinska området och att utveckla sin kompetens Visa insikt om kunskapens roll i samhället och människors ansvar för hur den används Martin Garwicz Lund 2014‐12‐08 vetenskapligt projekt inom givna tidsramar inom det medicinska området Visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera forskningsresultat och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med likar och lekmän Visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund kritiskt granska, bedöma och använda medicinskt relevant information Värderingsförmåga och förhållningssätt Visa väsentligt fördjupad förmåga att inom det medicinska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och etiska aspekter Visa väsentligt fördjupad förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap inom det medicinska området och att fortlöpande utveckla sin kompetens Visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används Tankar kring införandet av anatomistrimma på den nya läkarutbildningen
Fredrik Bengtsson
HT14
Sammanfattning
Anatomiundervisningen på läkarutbildningen vid Lunds universitet fick efter EQ 11
utvärderingen kritik av studenter och lärare. Kritiken har fokuserade på att studenterna inte har
tillräckliga anatomikunskaper då de når de kliniska terminerna. Sett till studenternas
tentamensresultat i anatomi på termin 2 och 3 där huvuddelen av anatomiundervisningen ligger
så har studenterna mycket goda anatomikunskaper. Trots detta upplever studenterna att de
saknar tillräckliga anatomikunskaper från termin 6 till 11. När studenternas hågkomst av sina
anatomikunskaper senare testats i progress test visar det sig att hågkomsten av
anatomikunskaperna inte avviker ifrån övriga ämnen i utbildningen. För att komma till rätta med
studenternas upplevda känsla av okunskap föreslås: 1) att klaragöra det pedagogiska upplägget av
anatomiundervisningen under hela läkarutbildningen för studenterna redan under de tidiga
prekliniska terminerna. 2) Att öka fokus för det pedagogiska upplägget av anatomiundervisningen
under de tidiga terminerna på djupinlärning genom att bredda läraktiviteterna i
anatomiundervisningen. 3) Utveckla möjligheterna till repetition och formaliserade test under de
högre terminerna. 4) Ökad kommunikation vad gäller anatomiundervisningen mellan ansvariga
lärare på termin 1-11. Införandet av ett samordningsansvar för anatomistrimman för bevakning
av ämnet.
Introduktion
Under 2011 uppmärksammades anatomiämnet på läkarprogrammet vid Lunds universitet genom
en rad artiklar i dagspressen (1,2,3) där lärare och studenter vid läkarprogrammet uttryckte sin oro
över studenternas anatomikunskaper. I artiklarna tryckte man bland annat på avsaknaden av
dissektioner som en viktig orsak till kunskapsbristen. ’Studenternas kunskaper är mycket sämre
sedan de slutat att dissekera, säger Peter Krantz, rättsläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund’
(1). I samband med detta genomförde Medicinska föreningen en fakultetshearing inom ramen för
EQ11 om anatomiämnet i Lund i maj 2012. Motsvarande hölls det också en studenthearing för
att skapa sig en bild av studenternas erfarenheter och uppfattning om ämnet. Resultatet från
undersökningen publicerades i en rapport (bilaga 1). Rapporten användes sedan som underlag i
en uppföljande debatt i Läkartidningen (4, 5).
Som en uppföljning av resultatet från hearingen fick jag i uppdrag av programdirektören att leda
en arbetsgrupp med uppgift att granska anatomiundervisningen genom hela läkarutbildningen i
Lund. För detta uppdrag kallade jag lärare från både prekliniska och kliniska terminerna samt
studentrepresentanter från Medicinska föreningen till att deltaga i arbetsgruppen. Följande skrift
baseras delvis på den slutrapport jag författade efter avslutat uppdrag ht13 (bilaga 3).
Bakgrund
Vid omläggningen av anatomiundervisningen 1995 (bilaga 2) baserad på fakultetsutredningen
avseende momentet morfologi 1994 (bilaga 2) ändrades ansvarsfördelningen och det pedagogiska
upplägget. Inom ramen för sådana förändringar har antalet lärarledda timmar inom
rörelseapparatens anatomi sedan 1996 minskat från 105 till 32 (1996-2012). Undervisningens
pedagogiska upplägg ändrades från att ha varit företrädelsevis föreläsningsbaserad till att vara en
integrerad del i den problembaserade undervisningen (pbl). Ansvaret för anatomiundervisningen
flyttades dessutom över från ämnesinstitution till kursansvariga på respektive termin.
Kort sammanfattning och analys av den nuvarande anatomiundervisningen
Den grundläggande anatomiundervisningen på läkarutbildningen bedrivs idag på termin 2 (T2)
och 3 (T3). Speciell anatomiundervisning saknas på resterande terminer men utgör en integrerad
del av terminsundervisningen. Analysen kommer därför främst att belysa
anatomiundervisningssituationen på T2 och T3. På T2 behandlas övre och nedre extremiteternas
anatomi, bålens anatomi, skallens anatomi och CNS anatomi. På T3 behandlas
fortplantningsorganens
anatomi,
organanatomi,
cirkulationsapparatens
anatomi,
respirationsapparatens anatomi, gastrointestinal anatomi och urinvägarnas anatomi.
Undervisningsformer-Läraktiviteter
Upplägget för anatomiundervisningen på T2 och T3 är mycket likt och det är samma person
(tidigare Fredrik Johansson nu prof. Katrin Mani) som praktiskt ansvarar för båda terminernas
anatomiundervisning och examination. Undervisningen består av föreläsningar,
gruppundervisning: dels problembaserad gruppundervisning dels genomgångar på
anatomimodeller med amanuenser (studenter), praktiska övningar som palpationsövningar och
förevisning av CNS-anatomi på patologen. I anatomiundervisningen ingår också praktiska
övningar där studenterna studerar histologiska preparat i ljusmikroskop. Efter avklarad
anatomiundervisning på T2 och T3 förväntas studenterna ha tillräckliga anatomikunskaper för att
klara av den integrerade anatomiundervisningen under resterande delar av utbildningen. På
resterande terminer ingår anatomin som en integrerad del i undervisningen som t.ex. vid
obduktioner på T4 och i neurologikursen på T7.
2
Examination
Studenternas anatomikunskaper på T2 och T3 examineras dels genom en praktisk
stationstentamen där de skall ange anatomiska strukturer på anatomiska modeller samt ange
anatomiska strukturer i histologiska preparat i ljusmikroskop. Dessutom ingår frågor på
funktionell anatomi i den skriftliga sluttentamen. Studenterna skall dessutom ha deltagit i en
obligatorisk palpationsövning för att bli godkända på kursen.
Lärande mål-Kursmål rörande anatomi på T2 och T3
T2
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:
- redogöra för embryots utveckling under de första fyra veckorna.
- redogöra för rörelseapparatens anatomiska uppbyggnad inkluderande hela skelettet, kroppens muskler och
dessas funktioner samt cirkulationen och innervationen av rörelseapparaten.
- förklara hur rörelser genereras genom samverkan av olika delar av rörelseapparaten.
- redogöra för struktur och tillväxt av ben, brosk och övrig stödjevävnad.
- förklara det strukturella och molekylära underlaget för muskelkontraktionen.
- redogöra för det centrala nervsystemets anatomiska och funktionella uppbyggnad, inklusive olika celltyper och
deras egenskaper.
- redogöra för de viktigaste sensoriska och motoriska bansystemens anatomi.
- förklara sinnesorganens morfologi och funktion.
T3
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:
- förklara struktur, funktion och styrning av olika samverkande organsystem involverade i
upprätthållandet av kroppens inre miljö (cirkulation, respiration, digestion, metabolism och exkretion).
- förklara reproduktionsorganens struktur och funktion.
- redogöra för det autonoma nervsystemets övergripande organisation och funktion inklusive
signalöverföring.
Färdighet och förmåga
Studenten skall efter genomgången kurs kunna:
T2
- välja och använda adekvat terminologi vid kommunikation med lekmän respektive experter.
T3
- kunna använda ett ljusmikroskop och med hjälp av ett sådant identifiera de celler, vävnader och organ som
kursen behandlar.
3
Kursmålens SOLO-taxonomiska gradering
Alla kursmålen rörande anatomin hamnar inom Biggs (Biggs 1999 (8) sammanfattat i (6. 158160)) SOLO-taxonomiska nivåer 3 (redogör för) och 4 (förklara). Här har man skilt på de olika
nivåerna av förståelse genom t.ex. den lägre taxonomiska nivån ’redo göra för rörelseapparatens
anatomiska uppbyggnad’ och den högre ’förklara hur rörelser genereras’. I detta fall anger den
SOLO-taxonomiska nivåskillnaden mellan kunskapen om de anatomiska strukturernas
nomenklatur och hur olika anatomiska strukturer samverkar för att generera rörelser d.v.s.
funktionell anatomi.
Läranderesultat
Kursmålen rörande anatomin på T2 ligger framför allt under rubriken Kunskap och förståelse
(Högskoleförordningen, bilaga 2). Möjligen kan man tolka in förmågan att återge anatomiska
strukturer och deras funktion i kursmålet, välja och använda adekvat terminologi vid kommunikation med
lekmän respektive experter som ligger under färdighet och förståelse. PÅ T3 finns kursmålet, kunna
använda ett ljusmikroskop och med hjälp av ett sådant identifiera de celler, vävnader och organ under samma
rubrik.
Återkoppling, bedömning, utvärdering
Studenterna får återkoppling på sina kunskaper genom pbl-övningarna, amanuensgenomgångarna
och genom tentamengenomgång efter genomförd tentamen (T3) och genom att rättningsmall för
tentamen blir tillgänglig efter genomförd tentamen (T2). Bedömningen sker dels muntligen vid
tillfället för det muntliga anatomiförhöret dels genom tutorernas rättningsseminarium (T2 och
T3). Utvärdering sker muntligt löpande under terminen vid infostunderna (T2 och T3) och
skriftligt (anonymt) via länk till digital utvärdering på kursens hemsida (T2). Det sker också en
större utvärdering av hela kursen anonymt i slutet av kursen (T2 och T3).
Progression
Efter T3 kommer anatomikunskaperna att integreras i undervisningen t.ex. i
patologiundervisningens obduktionsmoment och i den kliniska undervisningen på T6-T9.
Eftersom ämnet är så integrerat är det svårt att beskriva progressionen av just
anatomikunskaperna i sig men givet att de är basen i så mycket av den medicinska vardagen ställs
det i olika grad högre och ökande krav på kunskaperna t.ex. i ortopedi eller radiologi. Lättast är
kanske att jämföra kraven mellan T2 och Neurologikursen på T7 där studenterna förväntas
kunna tillämpa sina anatomiska kunskaper rörande CNS i den kliniska situationen. Här ökar
kraven från SOLO 3,4 till SOLO 5. På samma sätt borde man kunna stoppa in
anatomiundervisningen på T2 i början av Kolbs modell (Kolb 1984 (9) sammanfattat i(6. s 8087)) (konkret upplevelse) medan undervisningen på T7 faller under rubrikerna för
erfarenhetsbaserat lärande (abstraktion och generalisering – aktivt prövande).
4
Uppföljning av förväntade kunskaper på de högre terminerna
Hur behandlas då de förväntningar vi har på studenterna när de når de högre terminerna? Vid
intervjuer med ansvariga lärare på de kliniska terminerna framgår det att det sker inofficiella
kunskapstest oftast i form av muntliga eller skriftliga förhör i början av delkurserna t.ex. på
neurologikursen på termin 7 inför att studenterna skall träffa patienter. Utöver detta förväntas
studenterna själva ansvara för repetitionen av anatomikunskaperna på T4-T11.
Analys av de identifierade problemen i dagens anatomiundervisning
I studentrapporten från MF vittnar både studenter och lärare på de högre terminerna om en
upplevt bristande anatomikunskap. Är det faktiskt bristande anatomikunskaper som ligger till
grund för studenternas oro eller finns det en upplevd uppfattning om att man saknar tillräckliga
kunskaper? Om man tittar på tentamensresultaten vad gäller anatomin så ligger resultaten från
den muntliga anatomitentamen mycket högt både på T2 och T3. Oftast ligger antalet godkända
per kurs mellan 90-95 %. Dessutom ligger resultatet på de som blir godkända ofta mycket högt
(uppskattningsvis över 90 % rätta svar, muntligen Fredrik Johansson).
På T2 har vi sedan ht12 börjat göra statistik över resultatet på de enskilda tentamensfrågorna på
den skriftliga sluttentamen där det framför allt är frågor kring funktionell anatomi. Givet det lilla
statistiska underlaget är det ännu svårt att dra några slutsatser men i materialet kan man urskilja
ett något lägre resultat på frågorna kring funktionell anatomi än frågorna på neurobiologi och
fysiologi. En förklaring till detta kan vara att studenterna framför allt fokuserar på att lära sig de
anatomiska termerna snarare än att sätta sig in i den funktionella anatomin. Därmed använder de
förmodligen också strategier för ytinlärning (6) snarare än djupinlärning. 2006 och 2007
genomfördes progresstest vid läkarutbildningen i Lund. Även om materialet från
undersökningarna inte tillåter några långtgående analyser antyder det trots allt att hågkomsten av
anatomikunskaperna inte avviker ifrån hågkomsten av övriga kunskaper. Detta talar möjligen
emot yt-djupinlärnings strategierna. Då jag inte tagit del av de faktiska frågorna i progresstestet är
det oklart hur frågorna i testet är utformade. Likaså avviker inte hågkomsten av
anatomikunskapen i Lund från resultatet från Karolinska Institutet vid motsvarande test där.
Återspeglar resultatet bara att studenterna är bra på att namnge de anatomiska strukturer vi ställer
krav på att de skall kunna eller har de den förmodat djupare förståelsen för den funktionella
anatomin? Oavsett svaret på den frågan måste vi som lärare fråga oss: Har vi tillräckligt klart
redogjort för studenterna vad vi förväntar oss av dem? Har vi gett dem de redskap som krävs för
att förbereda sig inför den kliniska undervisningen? Kanske är det just där det brister. Efter
inventeringen av anatomiundervisnigen blir tolkningen att det framför allt brister på tre punkter.
Den första är att studenterna under de tidiga prekliniska terminerna inte ser helheten i hur deras
anatomikunskaper kommer att tillämpas under resten av utbildningen. De ser inte den röda
tråden av anatomi. Den andra punkten är att studenterna inte tillräckligt bra tränas i att överföra
sina anatomidetaljkunskaper till ett funktionellt sammanhang. Problem med överföring är
välkända och studier har visat (7. s47) att färre än 30 % av studenter i test klarar av att lösa ett
nytt problem baserat på tidigare kunskaper även om de är väl förtrogna med området. I den
kliniska situationen ställs mycket höga krav på sådan förmåga och det är därför inte överraskande
att studenterna inte upplever att de har tillräckliga kunskaper. Den tredje punkten är att det
brister i uppföljningen av de krav på anatomikunskaper studenterna förväntas ha när de når de
kliniska terminerna. Förslaget till lösning på problemet bygger på att förbättra förutsättningar för
förståelsen av funktionell anatomi på de tidiga terminerna och att erbjuda en genomtänkt
kontinuerlig repetition med tillhörande förhör under resten av läkarutbildningen för att hålla
anatomikunskaperna levande.
5
Förslag till förändring

Tillsätta en ansvarig lärare eller grupp av lärare som har ansvar för att övervaka,
koordinera och rådgöra i anatomiundervisningen genom hela läkarutbildningen.

Tidigt i utbildningen tydliggöra och beskriva den röda tråden av anatomiundervisning för
studenterna.

Införa praktiska moment i den tidiga anatomiundervisnigen som belyser frågor kring den
funktionella anatomin.

Använda digitala pedagogiska verktyg
anatomiundervisningen (se nedan).

Införa formaliserad repetition och förhör av anatomikunskaperna inför de relevanta
kliniska momenten på T6-T11. Förslagsvis kan man använda sig av digitala quiz och i en
förlängning digitala filmer som bas för förhören (se nedan).

Ökad dialog mellan fakulteten och regionen för att kunna använda fler kliniska lärare i
anatomiundervisningen (se nedan).

Utveckla amanuensutbildningen med speciellt fokus på funktionell anatomi (se nedan).
t.ex.
filmade
amanuensgenomgångar
i
Införandet av filmade anatomigenomgångar med amanuenserna på T2
Inom ramen för kursutveckling på T2 har Marcus Granmo och jag sedan 2011 arbetat med att
utforska, utveckla och implementera nya digitala pedagogiska redskap för att kunna möta
studenterna i den multimediala värld de befinner sig. Genom att inkorporera digital teknik i
undervisningen, speciellt integrering med mobila applikationer, kan vi som lärare möta
studenterna på deras egen planhalva. I ett fakultetsöverskridande projekt har delar av
anatomiundervisningen på läkarprogrammet filmats. Materialet som producerats består av ett 70tal korta filmklipp (3-7 min vardera) som var och en belyser ett specifikt anatomiskt tema. Det
filmade materialet är tillgängligt för studenter och lärare på hela utbildningen i Libguide på T2s
hemsida och inloggning sker med lösenord. Under HT14 har vi dessutom inkorporerat filmerna i
mobilappen MEDLINK, som vi också utvecklat, så att filmerna nu är tillgängliga i mobila
enheter. På så vis har studenterna nu tillgång till amanuensgenomgångarna 24 timmar om dygnet
och kan välja att se på dem när och var de vill.
Förutom att tillgängligheten har ökat så kvalitetssäkrar dessutom filmerna undervisningen för
studenterna då alla har tillgång till samma amanuensgenomgångar. Materialet är mycket
uppskattat av både studenter och lärare på T2. Uppskattningen av materialet visar sig också
genom att lärare och studenter på senare delar av läkarprogrammet hört av sig och önskat tillgång
till materialet för att använda det på sina respektive kurser. Under ht14 har man dessutom på T3
börjat med att producera motsvarande filmer. I den digitala plattformen (Libguide) där filmerna
på T2 ligger finns det inbyggt statistiska funktioner för att mäta användandet av filmerna samt
enkätfunktioner för att kvalitativt utvärdera materialet. Resultatet från dessa mätningar visar på
ett enormt positivt gensvar. Särskilt uppskattar studenterna att de själva kan välja när och var de
använder materialet. Klassrummet har på så vis flyttat till studenten.
6
Genom de statistiska mätningarna har vi också kunnat se att användningen av filmerna föregår
den lärarledda undervisningen. Precis som avsetts använder studenterna materialet för att
förbereda sig inför den lärarledda undervisningen. Ännu så länge har vi inte ändrat på den
pedagogiska utformningen av anatomigruppundervisningen på T2 men det kommer att krävas.
Amanuenserna vittnar redan nu om att det är färre studenter som kommer till genomgångarna än
tidigare. Ett nytt pedagogiskt grepp skulle vara att lägga om fokus för undervisningsordningen så
att studenterna uppmanas att förbereda sig själva med hjälp av filmerna innan
amanuensgenomgångarna och att de sedan vid amanuensträffarna tar upp problem och frågor
och diskuterar runt materialet. Istället för att behöva gå igenom 200-300 anatomiska termer vid
varje tillfälle skulle fokus kunna skifta till frågor kring den funktionella anatomin t.ex. hur muskler
och leder samverkar i specifika rörelser. Detta kommer att ställa högre krav på amanuensernas
kompetens. Amanuenserna måste därför erbjudas utbildning i applicerad funktionell anatomi. Till
detta föreslås också att man engagerar någon form av kliniska/funktionell anatomi coacher till
bestående av t.ex. ST-läkare. Ett problem som identifierats i detta är att det är svårt att få tillgång
till yngre kliniskt aktiva lärare från klinikerna. Därför behöver man också aktivt arbeta för att
förbättra kommunikationen mellan regionen och universitetet.
Det filmade kursmaterialet kommer också att kunna användas vid examinationstillfällen.
Eftersom det är så många studenter som 125 per termin i dag är det nödvändigt att lägga
morfologiförhöret under två dagar. Dessutom krävs det 9 lärare för att genomföra förhöret på T2
respektive T3. På T2 undersöker vi möjligheterna att utnyttja anatomifilmerna för att göra om
morfologiförhöret så att studenterna kan examineras i halvklass. Då skulle man visa utvalda
anatomifilmer utan ljud, pausa och peka på givna strukturer som studenterna får svara på
skriftligen. Detta skulle avsevärt reducera både tidsåtgången och kostnaderna då det i princip
räcker med en lärare och två tentavakter under 2x2 timmar. De frigjorda resurserna skulle t.ex.
kunna användas för att utbilda amanuenserna. Vidare kan man också flytta examinationen av den
funktionella anatomin som idag tenteras på den skriftliga sluttentamen till morfologiförhöret.
Detta skulle innebära att studenterna tvingas att tänka i funktionella termer vid inlärningen av de
anatomiska termerna. Likadant skulle man kunna använda ett utökat filmat kursmaterial i förhör
innan den kliniska undervisningen. Här skulle man kunna tänka sig någon form av digitalt quiz i
kombination med filmerna som studenterna måste ha klarat av innan den kliniska
undervisningen. Vidare kan man tänka sig att samma flexibla digitala inlärningsmoduler kommer
att kunna användas på flera ställen inom fakultetens utbildningar t.ex. vid sjukgymnast- och
specialistsjuksköterskeutbildningarna. Möjligheterna med flexibla digitala inlärningsmoduler (t.ex.
filmat kursmaterial) är oändliga och kommer med stor säkerhet att utgöra en naturlig integrerad
del av framtidens universitetsutbildningar.
Som ett nästa steg i utvecklingsarbetet på T2 har vi sökt och fått finansiering från
utbildningsnämnden centralt vid LU för ett internationellt samarbete med kollegor vid
medicinska fakulteten på University of British Columbia (UBC) i Kanada. Där har man från
universitetet satsat stort på digitala flexibla inlärningsmoduler (http://flexible.learning.ubc.ca/)
och utveckling av kompletterande material i form av digitala quiz och handledningar. Filmerna
(https://www.youtube.com/playlist?list=PL242bEng6nyIdshvi_ZUid_i3YctT75q9. )från UBC
håller mycket hög kvalitet och är tillgängliga för alla på youtube. Där har man resonerat som så
att materialet vara tillgängligt för och man ser detta som en del av den 3:e uppgiften. I vårt
projekt har vi engagerat en referensgrupp från LU bestående av representanter från CED, UB
och Med.fak. (studenter, lärare och representant från internationella avdelningen).
7
Referenser
1
Sämre läkare när dockor ersätter lik. Dagens Nyheter 2011-08-17.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/samre-lakare-nar-dockor-ersatter-lik
2
Kroppsdonationer viktigt för studenter. Dagens Nyheter 2011-09-15.
http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/kroppsdonationer-viktigt-for-studenter
3
Svenska studenter övar på danska lik. Sydsvenska Dagbladet 2011-08-18.
http://www.sydsvenskan.se/lund/svenska-studenter-ovar-pa-danska-lik/
4
Jansson H. & Lundblad K.A.. Även framtidens läkare behöver ämneskunskaper.
Läkartidningen.2012;19(936-7).
http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=18608
5
Lindgren S. Utmaningen ligger i att enas om vad som är viktigast för den
blivandeläkaren. Läkartidningen2012;20(1033)
http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=18246
6
Elmgren M. & Henriksson A.S. (2010) Universitetspedagogik. Stockholm: Norstedts.
7
Aspegren K., Danielsen N. & Edgren G. (2012) Medicinsk pedagogik, En handbok för
lärare i läkarutbildningar. Lund: Studentlitteratur
8
Biggs J.B. (1999) Teaching for quality learnig at university. SRHE and Open
University Press
9
Kolb D.A. (1984) Experiential Learning: experiences as the source of learning and
development. New Jersey: Prentice-Hall
Bilaga 1
Jansson H. & Lundblad K.A.. Anatomiämnet i Lund en kårutredning. 2012.
Bilaga 2
Danielsen N, Aspegren K. Studieplan för makroanatomi T1-3 vt 1995, 1995-02-20.
Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, 1995
Bilaga 3
Bengtsson F. Rapport från anatomiarbetsgruppen II. 2014
8