Upplevelser hos personer efter stroke i samband med återgång till

Upplevelser hos personer efter
stroke i samband med återgång
till arbete
- en litteraturstudie
Experiences of persons after stroke associated with return to work
- A literature review
Clarissa Höög
Rebecka Billberg
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskaper
Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå/15 hp
Karin Ekholm och Kristina Rendahl Lage
Kaisa Bjuresäter
150327
SAMMANFATTNING
Titel:
Upplevelser hos personer efter stroke i samband med återgång till arbete
Experiences of persons after stroke associated with return to work
Fakultet:
Institution:
Ämne:
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper
Institutionen för Hälsovetenskaper
Omvårdnad
Kurs:
Författare:
Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Clarissa Höög & Rebecka Billberg
Handledare: Karin Ekholm & Kristina Rendahl Lage
Sidor:
25
Nyckelord:
Upplevelser, Stroke, Arbete, KASAM
Flertalet som drabbas av stroke är över 65 år, men sjukdomen ökar bland yngre personer. Dessa yngre personer
är i arbetsför ålder och deras stroke påverkar inte bara privatlivet utan även arbetslivet. Syfte: Litteraturstudiens
syfte var att belysa upplevelser hos personer efter stroke i samband med återgång till arbete Metod: Den metod
som använts var allmän litteraturstudie. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar har hämtats ur databaserna Cinahl
och PsycInfo som genom urval, kvalitetsgranskning samt dataanalys utgjort ett resultat. Resultat: Resultatet
består av fyra kategorier: Att arbetet är meningsfullt, Rädsla och osäkerhet, Att återgå är ett mål samt Att hinder
och motstånd skapar frustration. Slutsats: Återgång till arbete prioriterades högt och det var ett mål för många
personer. Upplevelser av bristande rehabilitering och information gentemot återgång till arbete var många.
Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med personen som drabbats av stroke i arbetsför ålder för att denne ska
kunna uppnå sitt mål att återgå till arbetet.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning .................................................................................................................... 3
Introduktion ................................................................................................................................. 4
Stroke ........................................................................................................................................ 4
Den arbetsföre patienten ......................................................................................................... 4
Sjuksköterskans roll och omvårdnad vid stroke .................................................................. 5
KASAM .................................................................................................................................... 6
Problemformulering ................................................................................................................ 6
Syfte .......................................................................................................................................... 7
Metod ............................................................................................................................................ 8
Litteratursökning..................................................................................................................... 8
Inklusions- och exklusionskriterier ........................................................................................ 9
Urval ......................................................................................................................................... 9
Databearbetning .................................................................................................................... 10
Etiska överväganden ............................................................................................................. 10
Resultat ....................................................................................................................................... 12
Att arbetet är meningsfullt ................................................................................................... 12
Rädsla och osäkerhet ............................................................................................................. 13
Att återgå är ett mål .............................................................................................................. 14
Att hinder och motstånd skapar frustration ....................................................................... 14
Diskussion ................................................................................................................................... 16
Resultatdiskussion ................................................................................................................. 16
Metoddiskussion .................................................................................................................... 19
Klinisk betydelse .................................................................................................................... 20
Förslag till fortsatt forskning................................................................................................ 20
Slutsats .................................................................................................................................... 21
Referenser................................................................................................................................... 22
Bilaga: Matris
Introduktion
Stroke är en av de sjukdomar som tar upp flest vårdplatser och är den tredje största
folksjukdomen i världen. Hög ålder är en riskfaktor för stroke, flertalet som drabbas är
över 65 år (Socialstyrelsen 2009; Riks-Stroke 2012). Varje år i Sverige drabbas cirka 30
000 människor av en stroke, varav cirka 20 % är under 65 år. Hos vuxna personer är
stroke den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar. Efter hjärtinfarkt
och cancer är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken (Riks-Stroke 2012). Med
sjukdomen stroke medföljer insatser från sjukvården i den akuta fasen och långt därefter
på sjukhus, primärvård, egna bostaden samt i särskilt boende (Socialstyrelsen 2004).
En studie av Trygged och Kåreholt (2007) visar att av totalt 9041 personer återgick
78,1 % till arbete efter stroke.
Stroke
Stroke är ett samlingsnamn på ett tillstånd som innefattar hjärninfarkt eller
hjärnblödning där blodförsörjningen till hjärnan påverkas helt eller delvis. Hjärnan
innehar ingen egen blod- och energiproduktion vilket innebär att hjärnan är helt
beroende av blodförsörjningen från kroppen. När blodförsörjningen störs vid en stroke
får inte hjärnan tillräckligt med syre och energi, vilket kan leda till att hjärnans celler
dör (Wergeland et al. 2011).
World Health Organisation [WHO] (2014) definierar stroke som plötsliga kliniska
tecken på fokal eller global störning av hjärnans funktion, med symtom som varar i
minst 24 timmar eller leder till döden där orsaken troligtvis inte har annat än vaskulärt
ursprung.
Renna et al. (2014) har studerat riskfaktorer och bakomliggande orsaker till att drabbas
av stroke i arbetsför ålder. De vanligaste riskfaktorerna var blodfettsrubbning, rökning,
högt blodtryck, medfött hjärtfel, tidigare historia av stroke eller transitorisk ischemisk
attack (TIA), fetma, användning av p-piller eller postmenopausal hormonbehandling,
alkoholkonsumtion samt diabetes mellitus.
Vilka symtom och följder som patienten får vid stroke beror på vilken del av hjärnan
som drabbas. Vanliga problem till följd av stroke kan vara påverkan på sväljfunktion,
kognitiva funktioner, språk, syn och balans (WHO 2013). En stroke kan även leda till
förlamning eller ökad muskeltonus. Funktionshindren kan vara tillfälliga eller bestå
resten av livet (Socialstyrelsen 2004; Ericson & Ericson 2012).
Den arbetsföre patienten
Forskning har visat att stroke ökar bland yngre personer som är i arbetsför ålder
(Johansson et al. 2000; Medin et al. 2004; Renna et al. 2014). Den här patienten innehar
ofta olika livsroller, såsom att vara förälder, arbetskollega eller partner. I jämförelse
med äldre personer som drabbas av stroke är sannolikheten för att överleva högre för
yngre personer, som sedan ska leva i flera år med eventuella kognitiva eller funktionella
nedsättningar som påverkar deras vardag (Varona et al. 2004). En stroke för denna unga
patient kan ge konsekvenser i form av påverkan på familjerelationer, uppehåll från
4
fritidsaktiviteter (Banks & Pearson 2004), uppehåll i arbetet (Wilz & Soellner 2008) och
finansiell påverkan (Röding et al. 2003). Det kan också ge ett försämrat sexliv och
påverkan i partnerskapet som kan leda till separation eller skilsmässa (Banks & Pearson
2004).
Tidigare nämnda eventuella följder efter en stroke kan inverka på personens
arbetsförmåga. Rekommendationer angående bedömning av arbetsförmågan hos en
patient efter stroke har givits ut av Socialstyrelsen (2011a). Dessa rekommendationer
innefattar att patientens motivation och uppfattning om sin egen kapacitet samt en
flexibel arbetsplats är förenat med arbetsförmågan. I regel är patienten sjukskriven en
tid efter en stroke och under denna tid ligger fokus på att få struktur över vardagen och
upprätthålla det sociala nätverket. En rehabiliteringsplan skapas och vidare görs en
bedömning av arbetsförmågan. Patienten kan då eventuellt börja arbeta på deltid,
beroende på vad arbetsplatsen erbjuder för förutsättningar. Efter cirka fyra månader görs
ytterligare en bedömning över hur arbetsförmågan troligtvis kommer att fortsätta vara
det kommande året (Socialstyrelsen 2011a).
Författarna är medvetna om att upplevelser är ett brett begrepp och i denna
litteraturstudie kommer alla subjektiva upplevelser, inklusive känslor, från den
arbetsföre patienten att presenteras.
Sjuksköterskans roll och omvårdnad vid stroke
I den akuta fasen av stroke har sjuksköterskan en viktig roll då denne finns nära
patienten hela tiden och har ansvar för att observera vitala funktioner samt tillgodose de
basala behoven (Wergeland et al. 2011). Då patienten som fått en stroke ofta har en
komplex symtombild med omvårdnadsåtgärder som ska planeras och genomföras, är det
av stor betydelse att samverkan mellan sjukhus och kommun sker på ett optimalt sätt
utifrån patienten efter det akuta omhändertagandet (Kumlien et al. 1999; Socialstyrelsen
2011b).
Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (2005)
ska patienten ses ur ett helhetsperspektiv och omvårdnaden ska genomsyras av ett etiskt
förhållningssätt. Grunden för detta är humanistisk människosyn där patientens integritet,
värdighet och autonomi respekteras (Svensk sjuksköterskeförening 2008). Enligt
patientlagen ska patientens ställning stärkas och tydliggöras genom att patientens
integritet, självbestämmande och delaktighet främjas (SFS 2014:821).
Sjuksköterskan har en viktig roll i rehabiliteringen och den kan beskrivas i tre
kategorier. Den första kategorin handlar om att ge vård. Att ge vård menas i detta fall
bland annat att ge läkemedel som förhindrar ytterligare en infarkt, få patienten att känna
sig bekväm och trygg samt vara till hjälp vid aktiviteter i det dagliga livet. Den andra
kategorin är att främja personlig återhämtning. Det innebär att främja coping samt
patientens mål med rehabiliteringen genom att hjälpa, trösta, lära samt arbeta och
samarbeta med både patienten och närstående. Den tredje kategorin belyser
sjuksköterskan som omvårdnadsansvarig som organiserar och planerar för patienten.
Som ansvarig för patienten ska sjuksköterskan bedöma dennes uttalade behov och
tillgodose dessa. Sjuksköterskan ska också kunna svara på patientens och närståendes
frågor som kan beröra den fortsatta planeringen samt sitta med i möten tillsammans med
andra professioner och agera som en företrädare för patienten (Burton 2000).
5
Barecca och Wilkins (2008) visar att sjuksköterskor upplever att deras roll vid
rehabilitering av stroke är särskilt viktig då denne träffar patienten hela tiden och inte
bara på vardagar. Vid rehabilitering är det viktigt att patienten gör så mycket som
möjligt på egen hand. Det kan medföra frustration för patienten. Sjuksköterskan måste
vid dessa tillfällen inneha tålamod och låta patienten försöka på egen hand så långt det
är möjligt, till exempel att klä på sig. Dessa situationer upplevdes som svåra då de är
utbildade i att sköta omvårdnaden. Svensk sjuksköterskeförening (2008) skriver att vid
hälsofrämjande arbete är utgångspunkten att människor är kapabla till hälsa och
välbefinnande oavsett sjukdom och ohälsotillstånd. Detta bygger på en humanistisk syn
på människan och inriktar sig på att förstå patientens relation till hälsa, sjukdom och
lidande. Fokus ligger inte på problem och diagnoser. Vid hälsofrämjande omvårdnad
utgår vårdpersonal från ett förhållningssätt där ett möte med patienten genomsyras av
dialog, delaktighet och jämlikhet.
KASAM
Att som sjuksköterska utgå från ovanstående förhållningssätt kan kopplas till
Antonovsky´s (2005) holistiska modell KASAM som står för Känsla av Sammanhang
och där personen ses ur ett salutogent perspektiv. Den består av tre komponenter;
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet innebär i vilken grad en
person upplever positiva och negativa upplevelser som hanterbara. Hanterbarhet
betyder i vilken utsträckning en person upplever att denne innehar resurser i form av
exempelvis vänner och familj för att möta de krav som ställs i och med positiva och
negativa upplevelser. Meningsfullhet innefattar i hur stor omfattning en person känner
att livet är betydelsefullt och att det är värt att lägga energi på. KASAM är en
beståndsdel som är viktig för en persons hanterbarhet av påfrestande situationer. Hög
eller låg grad av KASAM beskriver i vilken grad en person upplever sin hälsa i relation
till sin situation. Antonovsky (2005) beskriver vidare detta som två motpoler, hälsa och
ohälsa. En person rör sig mellan dessa poler mer eller mindre under livstiden.
Författarna till litteraturstudien har valt att använda Antonovsky´s (2005) teori om
KASAM som referensram.
Problemformulering
Stroke är en utbredd sjukdom som kommer plötsligt i livet och kan ge förödande
konsekvenser samt kräva lång rehabilitering. Forskning har visat att antalet yngre
personer som är i arbetsför ålder som drabbas av stroke ökar. Detta tyder på att stroke
inte är en så kallad ålderssjukdom som kan tros, utan det kan drabba vem som helst när
som helst i livet. Arbetet tar upp mycket tid av dessa yngre personers liv och återgång
till arbetet efter stroke kan därför vara ett omvårdnadsbehov för dem. Som
omvårdnadsansvarig för patienten kan sjuksköterskan främja detta behov. Återgång i
arbete har betydelse för återhämtning och upplevd hälsa efter stroke. Tidigare forskning
har varit inriktat på äldre personer och mindre forskning har fokuserat på yngre
personer. För att kunna ge individanpassad och personcentrerad vård behöver
sjuksköterskan ha kunskap om den yngre personens upplevelser av processen i att återgå
till arbetet efter stroke.
6
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser hos personer efter stroke i
samband med återgång till arbete.
7
Metod
Den metod som valdes var en allmän litteraturstudie, vilket kan beskrivas som en
översikt av tidigare forskning där syftet är att beskriva och analysera ett visst område
(Forsberg & Wengström 2008). Utformningen av studien gjordes med hjälp av Polit och
Beck´s (2012) niostegs- modell som är fritt översatt, se figur 1.
1. Formulera syfte och
eventuella
frågeställningar
6. Sammanställ och
koda information
7. Genomför kritisk
granskning av
studierna
2. Utforma sökstrategi
(databaser, sökord)
5. Läs igenom
artiklarna
8. Analysera och
integrera information
samt sök efter teman
4. Granska artiklars
relevans och
lämplighet
9. Sammanställ
resultatet
3. Sök, identifiera och
inhämta material från
primärkällor
Figur 1. Niostegsmodellen (Polit & Beck 2012 s. 96) (Fritt översatt)
Litteratursökning
I steg ett formulerades syfte och frågeställningar (Polit & Beck 2012).
I steg två (Polit & Beck 2012) valdes två relevanta databaser ut, vilka var Cinahl och
PsycInfo. Cinahl är en databas som innehåller material om omvårdnad, sjukgymnastik
samt arbetsterapi. PsycInfo är en databas som innehåller psykologisk forskning inom
medicin, omvårdnad och andra närliggande områden (Forsberg & Wengström 2008). I
databasen Cinahl gjordes sökningen med hjälp av Cinahl headings. Sökordet som
användes var stroke. Sökord som söktes i fritext var work* och experience. I databasen
PsycInfo gjordes sökningen med hjälp av Thesaurus. Sökordet som användes var
cerebrovascular accidents, vilket var motsvarigheten till stroke som användes i Cinahl.
Sökord som söktes i fritext var work* och experience.
I steg tre (Polit & Beck 2012) söktes begreppen först var för sig och sedan i
8
kombinationer med booleska operatorn AND. I Cinahl var sökningen stroke AND
work* AND experience. I PsycInfo var sökningen cerebrovascular accidents AND
work* AND experience. Totalt gav detta 78 träffar i Cinahl och 98 träffar i PsycInfo, se
tabell 1.
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier var studier där både män och kvinnor inkluderades. Artiklarna skulle
vara skrivna på engelska, svenska, norska eller danska, vara publicerade mellan år
2005-2015 samt vara peer-reviewed. Exklusionskriterier var artiklar med studier med
personer mellan 0-18 år samt review-artiklar.
Tabell 1. Databassökning i Cinahl och PsycInfo 150129.
Databas Sökord
Antal träffar
Cinahl
Stroke (S1)
6 153
Work* (S2)
17 886
Experience (S3)
21 270
(S1) AND (S2)
AND (S3)
78
PsycInfo Cerebrovascular
Urval 1
Urval 2
Urval 3
16
2
2
19 (6)*
9
8
29
11
10
5 965
Accidents (S1)
Work* (S2)
119 609
Experience (S3)
102 472
(S1) AND (S2)
AND (S3)
98
Totalt
( )* = Externa dubbletter som har exkluderats.
Urval
Urvalet har gjorts enligt Polit och Beck’s (2012) niostegsmodell.
Urval 1
I steg fyra granskades artiklarna för relevans och lämplighet (Polit & Beck 2012). Titel
och abstrakt av 176 artiklar lästes och ur det gjordes ett första urval. I Cinahl valdes 16
artiklar ut och ur sökningen i PsycInfo valdes 19 artiklar ut. Sex artiklar var dubbletter
och förekom i båda databaserna. Totalt kvarstod 29 artiklar som gick vidare till nästa
urval.
Urval 2
I steg fem (Polit & Beck 2012) lästes de 29 artiklarna var för sig av författarna. I steg
9
sex (Polit & Beck 2012) diskuterades innehållet i artiklarna tillsammans. De artiklar
som exkluderades hade till syfte att beskriva faktorer som påverkar återgång till arbetet
eller beskrev anhörigas upplevelser. Elva artiklar gick vidare till nästa urval.
Urval 3
I steg sju gjordes kvalitetsgranskning av de elva artiklarna med hjälp av ”Guide to an
Overall Critique of a Qualitative Research Report” (Polit & Beck 2012). Elva
kvalitativa artiklar granskades med kritiska frågor för att säkerställa artiklarnas kvalitet.
En artikel föll bort då den inte höll vetenskaplig kvalitet på grund av att det inte
framstod etiska överväganden eller granskning av etisk kommitté. Tillvägagångssätt,
dataanalys och trovärdighet var inte tydligt beskriven. Författarna ansåg att artikeln i sin
helhet inte var välskriven, organiserad eller detaljerad. Tio artiklar återstod att användas
till databearbetning.
Databearbetning
I steg åtta har analys av data skett utifrån Polit och Beck´s (2012) niostegsmodell.
Analys innebär att göra en tolkning av stor volym data för att sedan göra volymen
mindre och utav detta finna mönster som i sin tur skapar teman. Det är dessa teman som
utgör ett resultat (Forsberg & Wengström 2008). Artiklarna lästes återigen enskilt av
författarna för att få en djupare förståelse av innehållet. Innehåll som svarade mot syftet
markerades med färgpennor. Sedan läste författarna artiklarna tillsammans för att
försäkra att tolkningar överensstämde och frågor kunde redas ut. Bärande ord, meningar
och fraser som svarade på syftet skrevs in i ett fristående dokument. Vidare överfördes
dessa meningsbärande enheter från det fristående dokumentet till post-it-lappar i olika
färger. Post-it-lapparna fanns i tio olika färger där varje färg motsvarade en artikel.
Detta för att på ett tydligt sätt kunna särskilja från vilken artikel materialet var hämtat
ifrån. I steg nio sorterades post-it-lapparna och kategorier skapades, vilket resulterade i
fyra kategorier; Att arbetet är meningsfullt, Rädsla och osäkerhet, Att återgå är ett mål
samt Att hinder och motstånd skapar frustration.
Etiska överväganden
Enligt Forsberg och Wengström (2008) är det viktigt att ta ställning till etiska aspekter
när en litteraturstudie görs. Artiklarna som ingått i denna litteraturstudie har genomgått
någon form av etisk prövning, antingen genom en etisk kommitté eller att etiska
överväganden tydliggjorts.
Vetenskapsrådet (2011) skriver att plagiat innebär att en forskare använder material som
skapats av någon annan och får detta att framställas som sitt eget verk. Författarna till
denna litteraturstudie har undvikit plagiat genom att referera till primärkällor och citat
som använts har redogjorts på originalspråk samt haft källhänvisning och indrag för att
vara tydligt. I övrigt har översättning gjorts med hjälp av lexikon och Google Translate,
med beaktning för feltolkning.
Forsberg och Wengström (2008) påvisar att det är viktigt att i en litteraturstudie
redovisa alla resultat som relaterar till syftet och att det är oetiskt att endast redovisa
resultat som stöder forskarens förväntningar. I denna litteraturstudie har författarna varit
noggranna med att inkludera allt resultat som visats i artiklarna som varit relevant för
10
syftet.
Artiklarna har analyserats och redovisats enligt Polit och Beck´s (2012) niostegsmodell.
Författarna har haft ett objektivt förhållningssätt i databearbetningen till insamlad data
vid analys och tolkning och inte haft någon förförståelse eller förvridit personernas
upplevelser. Detta har uppnåtts i och med att artiklarna har lästs var för sig och sedan
tillsammans ett flertal gånger för att förstå innebörden av innehållet och hjälpa varandra
att inte blanda in egna åsikter.
11
Resultat
Resultatet består av tio kvalitativa artiklar, se bilaga. Fyra huvudkategorier framkom;
”Att arbetet är meningsfullt”, ”Rädsla och osäkerhet”, ”Att återgå är ett mål” samt ”Att
hinder och motstånd skapar frustration”.
Att arbetet är meningsfullt
Rädsla och osäkerhet
Att återgå är ett mål
Att hinder och motstånd skapar
frustration
Figur 2. Upplevelser hos personer efter stroke i samband med återgång till arbete.
Att arbetet är meningsfullt
Arbetet har beskrivits som tillfredsställande av personer som drabbats av en stroke
(Koch et al. 2005; Vestling et al. 2011; Kuluski et al. 2014) och det var för många
viktigt och värderades (Medin et al. 2006; Alaszewski et al. 2007; Vestling et al 2011;
Wolfenden & Grace 2012). Arbetet innebar ett tillfälle att träffa människor och känna
kamratskap med kollegorna (Koch et al. 2005; Alaszewski et al. 2007; Vestling et al.
2011). Det upplevdes också som en flykt från uttråkning (Alaszewski et al. 2007) och
var uppskattat som någonting att göra om dagarna (Kouwenhoven 2011; Vestling et al.
2011) samt gav dagsrutin (Wolfenden & Grace 2012). Arbetet hade också betydelse för
att vara behövd, göra någonting för andra samt att göra ett bidrag till samhället
(Alaszewski et al. 2007; Hartke et al. 2011). Arbetet gav upplevelser av
självförverkligande och gav personer en identitet (Alaszewski et al. 2007).
”When I was at hospital, all I could think about was getting back to work. That was
the most important thing.” (Alaszewski et al. 2007, s. 1865).
De personer som inte återgått till arbetet beskriver en saknad av att vara upptagna
(Alaszewski et al. 2007) och att de kände sig ledsna över att inte arbeta längre (Kuluski
et al. 2014) De beskrev situationen som förödande (Koch et al. 2005).
12
Samspelet och atmosfären på arbetsplatsen samt att arbetsplatsen var välkomnande vid
återgång gav känslor av att vara värderad (Hartke et al. 2011; Gustafsson & Turpin
2012; Wolfenden & Grace 2012). En person beskrev att när stöd och struktur upplevdes
på arbetsplatsen, fanns det också optimism och hopp (Gustafsson & Turpin 2012).
Kollegor hade upplevts som särskilt stödjande och att de gjort återgången möjlig (Medin
et al. 2006; Alaszewski et al. 2007; Kuluski et al. 2014). Justeringar på arbetsplatsen
som exempelvis möjlighet att kunna arbeta färre timmar upplevdes som meningsfullt
(Gilworth et al. 2008; Gustafsson & Turpin 2012). För några personer var
arbetsuppgifter anpassade på något sätt genom att exempelvis exkludera de mer
komplexa uppgifterna. De upplevde då ingen press att prestera och var lättade över det.
Andra kände dock att vissa förväntningar eller krav hade uppskattats (Vestling et al.
2011). Det fanns en stark önskan och längtan att återgå till arbetet (Alaszewski et al.
2007; Hartke et al. 2011; Vestling et al. 2011). De personer som inte återgått till arbetet
upplevde avsaknad av den dagliga socialiseringen med arbetskamraterna (Koch et al.
2005; Kuluski et al. 2014) och kände ensamhet av att inte arbeta (Gilworth et al. 2008).
Att inte återgå till arbetet och vara tvungen till förtidspensionering gav också en känsla
av att en del av deras liv var borta (Gilworth et al. 2008). En person hade känt press på
sig att återgå till arbetet för att överleva ekonomiskt, då sjukersättningen skulle skäras
ner (Alaszewski et al. 2007).
Rädsla och osäkerhet
Många personer upplevde rädsla och osäkerhet inför tanken på återgång till arbetet men
även tacksamhet över stödet de fick i samband med rehabiliteringen (Vestling et al.
2011).
“I was both happy in a way and grateful that I had come back, but incredibly afraid
too, and insecure. You could say that one does not go through this unaffected.”
(Vestling et al. 2011, s. 207).
Osäkerheten som fanns inför att göra ett försök att återgå till arbetet och sedan
misslyckas, upplevdes som avskräckande, då detta kunde påverka inkomsten negativt
(Hartke et al. 2011; Wolfenden & Grace 2012). Vissa personer hade rädslor både för att
återgå och att inte återgå till arbetet. Om de inte gick tillbaka till arbetet fanns rädsla för
brist på arbetsinkomst och om de återgick fanns rädslan för att förlora ekonomiska
förmåner som sjuk (Hartke et al. 2011). Rädsla fanns även för att bli förtidspensionerad
på grund av deras stroke (Vestling et al. 2011). Några var dock nöjda med att gå i
förtidspension (Vestling et al. 2011). För ett fåtal personer fick deras stroke dem att inse
vad som var viktigt i livet och att arbetet inte var det (Hartke et al. 2011). Även rädsla
för stress på arbetet förekom då just stressen upplevdes vara en bidragande faktor till att
ha blivit drabbad av stroke (Alaszewski et al. 2007). En person upplevde rädsla över att
förlora arbetet och kände då ett behov av att bevisa för arbetsplatsen att återgång var
möjligt (Gustafsson & Turpin 2012).
Många upplevde osäkerhet då de uttryckte brist på information från hälso- och
sjukvårdspersonal som träffat patienten, angående de långsiktiga effekterna av deras
stroke och hur dessa kunde påverka deras återgång till arbetet (Koch et al. 2005; Medin
et al. 2006; Gilworth et al. 2008; Gustafsson & Turpin 2012). Osäkerhet kunde även
påverka deras självförtroende till att söka nytt arbete (Hartke et al. 2011). Det fanns inga
13
tydliga riktlinjer från sjukvården angående återgång till arbetet, vilket uttrycktes i form
av osäkerhet om vilken tidpunkt det passade att återgå till arbetet (Gilworth et al. 2008).
”They don’t give you a lot of information…nobody’s ever come up and said, ’This
is what we’ve done and it will affect you in this way or this way and they’ll either
be repercussions or they may not be repercussions’, but nobody, said anything like
that; not to me anyway.” (Gilworth et al. 2008, s. 101).
Att återgå är ett mål
En del personer såg återgång till arbetet som ett huvudsakligt mål i deras rehabilitering
(Vestling et al. 2011). Känslor av att personernas stroke var en utmaning de skulle
övervinna nämndes (Alaszewski et al. 2007; Hartke et al. 2011). Det upplevdes som en
självklarhet att ta kontroll och göra det bästa av situationen. De kände också stolthet
över deras förmåga att ta initiativ och att ta tag i saken och var envisa med att få tillbaka
full kapacitet (Medin et al. 2006).
”I think it (RTW) has a lot to do with a person’s own will. I don’t feel like sitting
here at the kitchen table, drumming my fingers and feeling sorry for myself, I want
to make the best of the situation and see how it turns out.” (Medin et al. 2006, s.
1056).
Återgång till arbetet var för många ett sätt att göra framsteg i rehabiliteringsprocessen
och det sågs som ett bevis på deras återhämtning samt var till hjälp att acceptera de
kvarvarande begränsningarna (Koch et al. 2005; Medin et al. 2006; Alaszewski et al.
2007; Wolfenden & Grace 2012).
Att hinder och motstånd skapar frustration
Många personer upplevde hinder som försvårade deras återgång till arbetet på grund av
kognitiva svårigheter (Koch et al. 2005; Medin et al. 2006; Alaszewski et al. 2007;
Gilworth et al. 2008; Hartke et al. 2011; Kouwenhoven et al. 2011; Vestling et al. 2011;
Gustafsson & Turpin 2012; Wolfenden & Grace 2012). Exempel på sådana kognitiva
svårigheter var koncentrationssvårigheter, minnesproblem och begränsad
uppmärksamhetsförmåga (Koch et al. 2005; Medin et al. 2006; Alaszewski et al. 2007;
Gilworth et al. 2008; Hartke et al. 2011; Kouwenhoven et al. 2011). Fysiologiska
begränsningar upplevdes också som ett hinder till deras återgång till arbetet (Koch et al.
2005; Alaszewski et al. 2007; Hartke et al. 2011; Wolfenden & Grace 2012). Exempel
på fysiologiska begränsningar i arbetet var pareser, smärta och minskad energi (Koch et
al. 2005; Medin et al. 2006; Alaszewski et al. 2007; Hartke et al. 2011; Gustafsson &
Turpin 2012; Wolfenden & Grace 2012). Att möta hinder i att utföra arbetsuppgifter
som tidigare gjorts per automatik, upplevdes som frustrerande (Koch et al. 2005;
Kuluski et al. 2014). Frustration orsakade brist på kontroll i arbetet (Vestling et al.
2011).
Det framkom upplevelser om att rehabiliteringen inte var anpassad till personer i
arbetsför ålder (Medin et al. 2006; Wolfenden & Grace 2012). Fokus låg endast på att
bevara kroppsliga funktioner och ingenting alls om att främja återgång till arbetet.
Deltagarnas arbetsrelaterade rehabilitering upplevdes främjat av dem själva och inte av
rehabiliteringspersonalen (Medin et al. 2006). En person upplevde att hon hade blivit
14
orättvist bedömd av sjukvården och att återgången till arbetet hade skett för tidigt. Detta
ledde till att hon slutade arbeta (Gustafsson & Turpin 2012). Att återgå till arbetet
upplevdes som en lång och frustrerande process (Alaszewski et al. 2007). Känslor av
frustration och förnedring upplevdes kring det stöd som erbjöds då det upplevdes som
bristande, både av familj och sjukvården (Vestling et al. 2011). Deltagarna upplevde att
arbetsgivare och chefer var oförstående, saknade kompetens angående rehabilitering
eller inte var intresserade (Medin et al. 2006; Alaszewski et al. 2007; Kouwenhoven et
al. 2011).
”When I speak to my governor sometimes I think, ’I know what you think, because
I’m speaking to you’…He’s thinking, ’you’re talking, you’re answering the phone,
you’re sitting there, you’ve been into work every day this week, there’s nothing
wrong with you’. But he doesn’t know the struggle that I have to do to do that,
because I can hold a conversation with him so there’s nothing wrong with me.”
(Alaszewski et al. 2007, s. 1867).
Några upplevde det som förödande när arbetsplatsen var oflexibel och inte var stödjande
vid återgång till arbetet (Alaszewski et al. 2007; Gustafsson & Turpin 2012). Bristande
stöd från arbetsplatsen kunde bland annat bero på stress på arbetsplatsen (Hartke et al.
2011). Alaszewski et al. (2007) beskriver att arbetsgivares negativa uppfattningar var ett
stort hinder till alternativa möjligheter till arbetet. En person beskriver känslor av svek
och förräderi av sin arbetsgivare då personen känt press på sig att gå i förtidspension
(Koch et al. 2005).
Bristande stöd och oförståelse från kollegor på arbetsplatsen framkom också
(Kouwenhoven et al. 2011; Gustafsson & Turpin 2012; Wolfenden & Grace 2012). En
person beskriver en upplevelse om att stöd från kollegor även kunde kännas överdrivet
och påträngande (Hartke et al. 2011). På grund av att det inte alltid fanns synliga
nedsättningar så kunde omgivningen tro att det inte var några problem vilket kunde leda
till svårigheter för personerna (Gustafsson & Turpin 2012).
15
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser hos personer efter stroke i
samband med återgång till arbete. Litteraturstudiens resultat delades in i fyra
kategorier: ”Att arbetet är meningsfullt”, ”Rädsla och osäkerhet”, ”Att återgå är ett mål”
samt ”Att hinder och motstånd skapar frustration”. Ur studiens resultat framkom det att
arbetet har varit meningsfullt hos personer drabbade av stroke och speglat deras
identitet, vilket har gjort att återgång till arbete har varit ett mål för många av dem.
Många upplevde rädsla och osäkerhet både inför att återgå och inte återgå till arbetet.
Personerna har känt en inre motivation till återgång i arbete som varit främjat av dem
själva och inte av rehabiliteringspersonalen. Det förelåg upplevelser av oförståelse från
omgivningen angående personernas livssituation. Upplevelser av bristande
rehabilitering och informationsgivning har uppmärksammats.
Resultatdiskussion
Litteraturstudiens resultat visade att arbete har varit meningsfullt för personerna.
Arbetet var en sysselsättning om dagarna, gav kamratskap, rutin och ingav känsla av att
vara behövd och att vara någon. På liknande sätt anser Brown et al. (2001) i sin studie
där hon identifierat vilken typ av betydelse arbetsmiljön har för personer allmänt, att
arbete ger personer struktur och mening i livet. Att arbete är meningsfullt kan också ses
i en studie av Vestling et al. (2003) som har fokuserat på fortsatt lyckat arbetsliv efter
att ha upplevt stroke, faktorer som främjar återgång i arbete samt subjektivt
välbefinnande och livstillfredsställelse. Personerna i studien som återgått till arbetet
efter deras stroke rapporterade en högre nivå av välbefinnande angående ekonomi, fritid
och känsla av uppskattning, både i arbetet och utanför deras arbete, till skillnad från de
deltagare som inte återgått till arbetet efter deras stroke. Litteraturstudiens resultat visar
att arbete gav identitet för personerna. Att arbete ger identitet har också påvisats i en
annan studie, där det beskrivits att vilken typ av arbete som innehas är en viktig del av
identiteten och att personligt värde och status kan mätas genom arbetet eller
professionen (Kielhofner et al. 1999). I litteraturstudiens resultat beskrivs känslan av att
inte återgå till arbetet efter stroke som en förlust av en del av livet, en avsaknad
socialisering och att vara sysselsatt om dagarna. Att inte återgå gav också upplevelser av
frustration och misslyckande i rehabiliteringen. Antonovsky (2005) beskriver att hög
känsla av meningsfullhet i livet och dess aktiviteter höjer graden av KASAM. Eftersom
resultatet i likhet med andra studier visar att arbete upplevs som meningsfullt och ger
identitet samt att de personer som återgått har påvisat att återgången var värdefull, tror
författarna att det är av stor vikt att främja återgång i arbete.
I resultatet framkom det negativa uppfattningar om rehabiliteringen i relation till
personernas intresse och mål som var att återgå till arbetet. Rehabiliteringen hade endast
varit inriktad på att bevara kroppsliga funktioner och ingenting alls om återgång i
arbete, vilket skapade frustration hos personerna. Detta styrks av en annan studie av
Röding et al. (2003) som hade till syfte att få kunskap om den yngre strokedrabbade
personens synvinkel och hur rehabiliteringsprocessen upplevdes. Frustration uppstod
även här i samband med att rehabiliteringen efter personernas stroke inte varit anpassad
till arbetsför ålder och att rehabiliteringsinrättningen inte lyssnat på deras uttalade
behov. Förutom frustration upplevde personerna också att deras unga ålder gav dem
känslor av avståndstagande från de andra patienterna, som var mycket äldre.
Socialstyrelsen (2009) skriver att patienter som drabbas av stroke som innehar milda till
16
måttliga symtom kan skrivas ut från sjukhuset tidigare än normalt med följd av
rehabilitering med ett multidisciplinärt rehabiliteringsteam i hemmet som är kunniga
inom området. Socialstyrelsen (2009) skriver fortsättningsvis att studier har påvisat att
denna form av rehabiliteringsprocess visar jämställda resultat angående ADL-förmåga
och dödlighet som för rehabilitering på sjukhus. Detta motsägs då Lock et al. (2005)
utforskat strokedrabbade personers egna perspektiv angående vad som hjälper och vad
som hindrar återgång i arbete efter stroke. De såg rehabiliteringen som otillräcklig och
hindrande i att förbereda personerna inför återgång i arbete efter deras stroke. De
upplevde att rehabiliteringen avstannade när minimal kroppslig funktion återfåtts och
ansåg att den korta vistelsen på sjukhuset var otillräcklig. Personerna trodde att den
bristande rehabiliteringen gentemot deras intresse bland annat kunde ha orsak i deras
ålder, att de var yngre och troddes klara sig på egen hand. Som tidigare nämnts är
sjuksköterskan omvårdnadsansvarig för patienten och är delaktig i både landsting och
kommun. Det akuta skedet vid en stroke sker på sjukhus men rehabilitering kan ske
både på sjukhus och i kommun. När patienten befinner sig på sjukhus finns
sjuksköterskan nära till hands dygnet runt (Barecca & Wilkins 2008). I kommun är
sjuksköterskan också tillgänglig, men träffar patienten mestadels på vardagar under
dagtid. Kommunen innefattar särskilt boende samt ordinärt boende (Socialstyrelsen
2011c). Litteraturstudiens resultat har visat på bristande rehabilitering gentemot
återgång till arbetet vilket även styrks i andra studier. Författarna anser att
trovärdigheten för detta ökar då även Socialstyrelsen (2009) skriver att fokus ligger på
ADL-förmåga och inte någonting alls om återgång till arbetet. Författarna anser att som
sjuksköterska är det viktigt att vara lyhörd och lyssna på patientens önskemål med sin
rehabilitering. Sjusköterskan kan vidare lyfta fram detta i bland annat möten med andra
professioner, då sjuksköterskan är en företrädare för patienten.
Litteraturstudiens resultat visar att det har upplevts brist på information angående när
det var lämpligt för personerna att återgå till arbetet samt information om de
kvarvarande symtom från deras stroke som kunde påverka deras återgång till arbetet.
Detta resulterade i osäkerhet. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för
informationsgivande, både i den akuta fasen och tiden därefter. Informationsgivning bör
upprepas och följas upp för att det ska bli individanpassat (Socialstyrelsen 2005). Hur
information ska behandlas beskrivs av hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) som
skriver att information ska utformas individuellt för varje person. Socialstyrelsen (2009)
förklarar att det innebär att information som ges ska ta hänsyn till patientens
förutsättningar och behov. För att detta ska kunna uppnås är det nödvändigt att
sjuksköterskan har ett öppet förhållningssätt och är insatt i personens situation och
upplevelser. Den typ av information som personen inte frågar efter ska inte påtvingas,
dock kan personen behöva hjälp med att föra fram sina frågor (Socialstyrelsen 2009).
Socialstyrelsen (1999) fortsätter på samma tråd med att det är utav stor vikt att patienten
får information om sitt sjukdomstillstånd vid upprepade tillfällen. Det ska observeras till
vilken grad som patienten är mottaglig för att hämta in och bearbeta den information
som ges. I enlighet med litteraturstudiens resultat har brist på information även visats i
en tidigare studie där deltagarna saknat information om de kognitiva svårigheterna som
de kom att behöva kämpa med efter utskrivning från sjukhuset (Kersten et al. 2002). I
en annan studie av Röding et al. (2003) har det också upplevts brist på information både
i akutskedet och under rehabiliteringsprocessen angående diagnos, vad som hänt med
kroppen samt information om deras stroke kunnat förebyggas och hur prognosen såg ut,
om de exempelvis kommer kunna återgå till arbetet eller inte. Denna brist på
information utlöste frustration hos dessa personer. Författarna anser att den bristande
17
informationen är anmärkningsvärd då det är en av sjuksköterskans främsta
arbetsuppgifter.
Resultatet har visat att behovet av stöd från både arbetskollegor, arbetsgivare och all
hälso- och sjukvårdspersonal som har varit i kontakt med patienten, var utav stor
betydelse samt upplevdes viktigt för deras rehabilitering och återgång till arbetet. Att
stöd från omgivningen är viktigt stärks i en annan studie av Murray och Harrison (2004)
där en deltagare beskrev att kollegorna gjort återgång till arbetet möjligt och att de
behandlat henne på samma sätt som innan hon drabbades av sin stroke. I
litteraturstudiens resultat har både positivt och negativt stöd upplevts. I litteraturstudiens
resultat har positivt stöd setts då ett samspel och god atmosfär på arbetsplatsen samt ett
välkomnande av arbetskollegor vid återgång gav känslor av att vara värderad som
kollega och arbetstagare. I samhörighet med negativt stöd har det i litteraturstudiens
resultat nämnts att arbetsgivare inte varit kunniga eller intresserade av
rehabiliteringsprocessen. Lock et al. (2005) styrker detta med att när arbetsgivaren
innehar en negativ attityd till personernas återgång till arbetet i form av att inte vara
flexibel samt dålig anpassning till deltagarnas behov, utgörs ett hinder för lyckad
återgång. Relaterat till arbetsgivare och rehabiliteringsprocessen beskriver Loch et al.
(2005) vidare att personerna upplever en brist på samverkan mellan
rehabiliteringspersonalen, som sjuksköterskan bland annat ingår i, och arbetsgivaren. Ett
bättre samarbete mellan dessa är en förutsättning för lyckad återgång. Detta tros kunna
ge arbetsgivaren bättre förståelse för arbetstagarens situation efter en stroke. Oförståelse
från omgivningen relaterar författarna också till den uttalade bristen på information. Om
informationsgivningen utvecklas och fullföljs kan patienten få ökad förståelse om sin
sjukdom och kvarstående nedsättningar, vilket i sin tur kan underlätta för dem att vidare
förmedla kunskapen till arbetsgivare och kollegor så att de ökar sin förståelse. Enligt
kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen 2005) tillhör det
sjuksköterskans yrkesutövning att ge patient stöd och vägledning samt information. I
vilken utsträckning en person upplever stöd från omgivningen till att möta de krav som
uppstår, ligger till grund för hanterbarhet enligt KASAM (Antonovsky 2005).
Enligt litteraturstudiens resultat fanns det en inre motivation där återgång i arbete kunde
ses som en utmaning personerna tog sig an och att återgång i arbete var främjat av dem
själva. Detta kan kopplas till det vedertagna begreppet empowerment som Feste och
Andersson (1995) förklarar som att en person innehar förmåga att ta egna beslut och
ansvara för konsekvenserna som följer. Studien som Feste och Andersson (1995) har
gjort visar på att personens egen styrka och deltagande i processen att återgå till arbetet
var starkt kopplat till lyckad återgång i arbete. Att ta tag i saken på egen hand visar på
begriplighet enligt KASAM (Antonovsky 2005). I enlighet med detta tror författarna att
det är nödvändigt att personen har en egen vilja för en lyckad återgång. Egen vilja och
inre motivation är en nödvändighet för att uppnå sitt mål. Om patienten har lägre grad
av vilja och motivation kan sjuksköterskan erbjuda patienten motiverande samtal som
kan bidra till motivation och en tro på sig själv och sin förmåga i återgång till arbetet.
Det finns fyra viktiga principer sjuksköterskan bör ha kunskap om angående
motiverande samtal och dessa är: att inte tillrättavisa patienten, att sätta sig in i
patientens situation och egna motivation, att ha empati samt att ge patienten en känsla
av kontroll över sitt eget liv (Rollnick et al. 2009). Som tidigare nämnts är
sjuksköterskan även ett stöd till patienten samt håller kontakt med andra professioner
(McGinnes et al. 2010). Hartigan (2012) har liknande tankesätt och skriver att
sjuksköterskan kan bidra till motivering genom att stötta patient och närstående samt
18
utbilda dessa om hur mål kan uppnås, att stärka patientens självkänsla samt att ha en roll
som företrädare för patienten.
Av resultatet att läsa anser författarna att alla tre komponenter meningsfullhet,
hanterbarhet och begriplighet som utgör KASAM, har haft betydelse för de upplevelser
som uppstår hos personer i arbetsför ålder efter en stroke i samband med deras återgång
till arbete.
Författarna tror att upplevelse av hanterbarhet vid återgång till arbete efter stroke
uppnås främst genom stöd och resurser från arbetskollegor, arbetsgivaren och även
sjuksköterskan. Upplevelse av hanterbarhet ger förmåga till att möta de krav som ställs
vid en påfrestande situation, som exempelvis att drabbas av en stroke. Att ha denna
förmåga kan kopplas till det tidigare nämnda begreppet empowerment. Detta innebär att
sjuksköterskan kan främja personens upplevelse av att ha kontroll över sin situation.
Genom utförlig information från sjuksköterskan som är anpassad utefter personens
uttalade omvårdnadsbehov, kan personen få ökad begriplighet för sin situation och
vidare kan uppleva den som hanterbar. När sjuksköterskan stöder personens upplevelse
av att arbetet är meningsfullt främjar han/hon dennes återgång i arbete och upplevelse av
hälsa. I rehabiliteringen av personen ser sjuksköterskan till det friska hos personen
istället för det sjuka och dessa två motpoler utgör Känslan av Sammanhang.
Metoddiskussion
Metoden som användes var Polit och Beck´s (2012) niostegsmodell. Denna modell har
fungerat som stöd och hjälp i processen och har varit lätt att följa. Författarna hade stor
användning av modellen då den gav struktur i litteraturstudien. Databaser som användes
var Cinahl och PsycInfo. Detta kan ha lett till en svaghet då artiklar från andra databaser
inte identifierats. Sökorden som användes var stroke, cerebrovascular accidents, work*
samt experience. Work* och experience söktes i fritext. Work* söktes med trunkering
(*) då det breddade sökningen. Dessa valdes för att begränsa personernas upplevelser
gentemot arbetet. Hur sökningen gått till angående sökord, antal träffar, urval I, II och
III redovisas i en tabell för att det ska vara replikerbart. Externa dubbletter har
redovisats som visar att litteratursökningen skett grundligt.
Inklusionskriterierna begränsades till bland annat att artiklarna skulle vara skrivna på
engelska, svenska, norska eller danska. Denna begränsning kan ha gjort att andra
relevanta artiklar fallit bort, som innehade ett annat språk. Både män och kvinnor
inkluderades i studien vilket gav resultatet styrka och bredd. I urval ett lästes titel och
abstrakt i artiklarna och de som föreföll svara mot syftet gick vidare till urval två. Detta
kan ha inneburit att värdefulla artiklar fallit bort då innehållet i artiklarna inte lästes. I
urval tre kvalitetsgranskades 11 artiklar med Polit och Beck´s (2012) granskningsmall
för kvalitativ forskning och en artikel föll då bort. Detta visar på att författarna hade
användning av granskningsmallen för att upprätthålla kvalitet på litteraturstudien.
Författarna har valt att inte ha någon övre åldersgräns då det funnits olika definitioner
på arbetsför ålder. Dock har personer under 18 år exkluderats för att litteraturstudien
inte ska beröra ett specialistområde.
I en artikel (Gustafsson & Turpin 2012) deltog en person vilket kan ses som en
svaghet. Dock togs detta i åtanke under kvalitetsgranskningen av artikeln och
författarna ansåg att den höll tillräcklig kvalitet för att inkluderas i resultatet. Detta
19
beslut grundades i att metodavsnitt och tillvägagångssätt i studien var noggrant och
tydligt beskrivet samt att etiska ställningstaganden gjorts. I artikeln framkom det att
deltagaren som blivit drabbad av en stroke, upplevde funktionella och kognitiva
problem vid återgång till arbetet, som hon inte varit beredd på. Därefter kontaktade
hon en forskare som är känd inom området neurorehabilitering och som har gjort
studier angående återgång till vardagen från sjukhuset efter en hjärnskada. De hade
mejlkontakt under tre år och då upptäckte forskaren att värdefullt material till en ny
studie erhölls i denna mejlkonversation. Under dataanalysen i artikeln diskuterades
materialet tillsammans med en annan forskare för att uppnå gemensam tolkning.
Författarna till litteraturstudien kan se en styrka med denna artikel, då den har
innehållit mycket värdefullt material till litteraturstudiens resultat och många
subjektiva upplevelser och känslor har lyckats beskrivas utförligt. Författarna anser
även att varje persons upplevelse är värdefull att belysa, därav beslutet att inte
exkludera artikeln på grund av ett lågt deltagarantal.
Litteraturstudien bestod sammanlagt av tio kvalitativa artiklar. Enligt Forsberg och
Wengström (2008) fokuserar kvalitativ ansats mot att tolka och förstå människans
subjektiva upplevelse. Detta styrkte litteraturstudiens trovärdighet och relevans.
Litteraturstudiens artiklar baserades på forskning från sex olika länder, samtliga från
västvärlden vilket kan ses som en styrka då dessa länder har liknande miljö och
kultur. Det som kunde ses som en svaghet för att fånga personers upplevelser var hur
systemen för socialförsäkringssystemen såg ut. Resultatet kan ha påvisat olika
upplevelser då ekonomiska skillnader råder i länderna.
Alla artiklar var skrivna på engelska och har översatts till svenska genom lexikon och
Google Translate, med viss beaktning med risk för feltolkning. Citat har använts i
resultatet som ett förtydligande av texten och dessa har varit skrivna på engelska för
att de inte ska kunna tolkas annorlunda. Under databearbetningen har författarna
bearbetat resultatet både var för sig och tillsammans i flera steg, vilket var en styrka
för att det inte skulle bli feltolkningar i resultatet. De artiklar som använts i
litteraturstudiens resultat har påvisat likartade resultat vilket styrker författarnas
resultat då det kunnat förstärkas av flera referenser.
Klinisk betydelse
Då det existerar en liten mängd forskning angående yngre personer som drabbas av
stroke och deras återgång i arbete, anser författarna att det varit viktigt att
uppmärksamma detta område. Litteraturstudien har klinisk betydelse för att
sjuksköterskan ska kunna utgöra bättre förutsättningar för personer som drabbats av
stroke och deras återgång till arbetet i form av utförlig information och vara ett stöd
genom hela processen i samband med återgång till arbetet samt uppföljning efter
utskrivning från sjukhuset. Genom detta hjälper sjuksköterskan personerna att inneha en
ökad grad av KASAM och därmed främjar han/hon dessa personers upplevelse av hälsa.
Sjuksköterskan får också en bättre inblick av personernas behov och intressen och har
då bättre förutsättningar till att uppfylla deras uttalade omvårdnadsbehov.
Förslag till fortsatt forskning
Forskning om hur samverkan mellan arbetsgivare och sjuksköterska fungerar kan vara
ett område som skulle behöva undersökas mer samt om arbetsgivaren och
20
sjuksköterskan ens upplever att det finns ett samarbete mellan dem angående återgång i
arbete efter stroke. I litteraturstudiens resultat framkom det att en samverkan inte
existerade mellan arbetsgivaren och sjuksköterskan. Detta trots att många personer
uttryckte att samverkan var nödvändig för lyckad återgång i arbete. Författarna tror att
fortsatt forskning om hur samverkan och dess delar i processen fungerar idag, kan även
ge en bild av vilka faktorer som kan främja en samverkan.
Resultatet visade brist på information gentemot återgång i arbete. Med detta i åtanke
vore det av värde att göra ytterligare studier där fokus ligger på behovet av information
samt vilken typ av information som efterfrågas. Det vore även intressant att få kunskap
om på vilket sätt information framförs idag till personer som drabbats av stroke och om
det är en bra metod eller om det kan behöva utvecklas vidare. Detta kan vara intressant
då personer som drabbats av stroke kan få både kroppsliga och kognitiva nedsättningar
som följd, och därmed kan informationsgivandet bli komplext.
Slutsats
Att återgå till arbetet efter stroke har upplevts som meningsfullt för många personer och
varit ett mål i rehabiliteringen. Att inte återgå till arbetet har upplevts som en förlust av
en del av livet. Upplevelser av rädsla och osäkerhet har framträtt både vid återgång och
inte återgång till arbetet. Det framkom upplevelser av hinder och motstånd vid återgång
till arbetet i form av fysiologiska och kognitiva begränsningar, missanpassad
rehabilitering, oflexibel arbetsplats samt oförståelse från arbetsgivare och kollegor.
Detta gav i sin tur känslor av frustration. KASAM har kunnat kopplas till resultatet.
Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med personen som drabbats av stroke i
arbetsför ålder för att främja målet att återgå till arbetet. Att som sjuksköterska främja
återgång i arbete för dessa personer genom olika handlingar skulle gynna både patienten
och även samhället, då det är en bekostnad att vara sjukskriven.
21
Referenser
(Referenser markerade med * ingår i litteraturstudiens resultat)
*Alaszewski, A., Alaszewski, H., Potter, J. & Penhale, B. (2007). Working after a
stroke: survivors’ experiences and perceptions of barriers to and facilitators of the return
to paid employment. Disability and Rehabilitation, 29 (24), 1858-69.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Banks, P. & Pearson, C. (2004). Parallel lives: younger stroke survivors and their
partners coping with crisis. Sexual and Relationship Therapy, 19 (4), 413-29.
Barecca, S. & Wilkins, S. (2008). Experiences of nurses working in a stroke
rehabilitation unit. Journal of Advanced Nursing, 63 (1), 36-44.
Brown, A., Kitchell, M., O’Neill, T., Lockliear, J., Vosler, A., Kubek, D. & Dale, L.
(2001). Identifying meaning and perceived level of satisfaction within the context of
work. Work, 16 (3), 219-226.
Burton, C. (2000). A description of the nursing role in stroke rehabilitation. Journal of
Advanced Nursing, 32 (1), 174-181.
Rollnick, S., Miller, W. & Butler, C. (2009). Motiverande samtal i hälso- och sjukvård:
att hjälpa människor att ändra beteende. Lund: Studentlitteratur.
Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
Feste, C. & Andersson, R. (1995). Empowerment: from philosophy to practice. Patient
Education and Counseling, (26), 139-144.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &
Kultur.
Gabriele, W. & Renate, S. (2009). Work loss following stroke. Disability and
Rehabilitation, 31 (18), 1487-1493.
*Gilworth, G., Phil, M., Cert, A., Sansam, K. & Kent, R. (2008). Personal experiences
of returning to work following stroke: an exploratory study. Work, 34 (1), 95-103.
*Gustafsson, L. & Turpin, M. (2012). Analysis of one stroke survivor´s transition into
vocational experiences. Brain Impairment, 13 (1), 99-107.
Hartigan, I. (2012). Goal setting in stroke rehabilitation: part 2. How do health
professionals set goals and what is the nurse´s role? British Journal of Neuroscience
Nursing, 8 (3): 123-8.
*Hartke, R., Trierweiler, R. & Bode, R. (2011). Critical factors related to return to work
after stroke: a qualitative study. Topics in Stroke Rehabilitation, 18 (4), 341-51.
22
Johansson, B., Norrving, B. & Lindgren, A. (2000). Increased stroke incidence in LundOrup, Sweden, between 1983 to 1985 and 1993-1995. Stroke, 31 (2), 481-486.
Kersten, P., Low, J., Ashburn, A., George, S. & McLellan, D. (2002). The unmet needs
of young people who have had a stroke: results of a national UK survey. Disability and
Rehabilitation, 24 (16), 860-866.
Kielhofner, G., Braveman, B., Baron, K., Fisher, G., Hammel, J. & Littletown, M.
(1999). The model of human occupation: understanding the worker who is injured or
disabled. Work, 12 (1), 3-11.
*Koch, L., Egbert, N., Coeling, H. & Ayers, D. (2005). Returning to work after the
onset of illness: experiences of right hemisphere stroke survivors. Rehabilitation
Counseling Bulletin, 48 (4), 209-18.
*Kouwenhoven, S., Kirkevold, M., Engedal, K., Biong, S. & Kim, H. (2011). The lived
experience of stroke survivors with early depressive symptoms: a longitudinal
perspective. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 6
(4), 1-13.
*Kuluski, K., Dow, C., Locock, L., Lyons, R. & Lasserson, D. (2014). Life interrupted
and life regained? Coping with stroke at a young age. International Journal of
Qualitative Studies on Health and Well-being, 9.
Kumlien, S., Axelsson, K., Ljunggren, G. & Winblad, B. (1999). Stroke patients ready
for discharge from acute care – a multi-dimensional assessment of functions and further
care. Disability and Rehabilitation, 21 (1), 31-38.
Lock, S., Jordan, L., Bryan, K. & Maxim, J. (2005). Work after stroke: focusing on
barriers and enables. Disability and Society, 20 (1), 33-47.
McGinnes, A., Easton, S., Williams, J. & Neville, J. (2010). The role of the community
stroke rehabilitation nurse. British Journal of Nursing, 19 (16): 1033-8.
*Medin, J., Barajas, J. & Ekberg, K. (2006). Stroke patients’ experiences of return to
work. Disability and Rehabilitation, 28 (17), 1051-60.
Medin, J., Nordlund, A. & Ekberg, K. (2004). Increasing stroke incidence in Sweden
between 1989 and 2000 among persons aged 30 to 65 years: evidence from the swedish
hospital discharge register. Stroke, 35 (5), 1047-1051.
Murray, CD. & Harrison, B. (2004). The meaning and experience of being a stroke
survivor: an interpretative phenomenological analysis. Disability and rehabilitation, 26
(13), 808-16.
Polit, D. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence
for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Renna, R., Pilato, F., Profice, P., Della Marca, G., Broccolini, A., Morosetti, R.,
23
Frisullo; G., Rossi, E., De Stefano, D. & Di Lazzaro, V. (2014). Risk factor and etiology
analysis of ischemic stroke in young adult patients. Journal of Stroke and
Cerebrovascular Diseases, 23 (3), e221-e227.
Riks-Stroke (2012). [Elektronisk]. Tillgänglig: [2014-12-14].
Röding, J., Lindström, B., Malm, J. & Öhman, A. (2003). Frustrated and invisible –
younger stroke patients’ experiences of the rehabilitation process. Disability and
Rehabilitation, 25 (15), 867-874.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (1999). Patientens rätt till information, delaktighet och medinflytande.
[Elektronisk]. Tillgänglig: [2015-03-02].
Socialstyrelsen (2004). Livssituationen två år efter stroke - En uppföljning av
strokedrabbade och deras närstående. [Elektronisk]. Tillgänglig: [2015-03-02].
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Stockholm: Socialstyrelsen. [Elektronisk]. Tillgänglig: [2015-03-07].
Socialstyrelsen (2009). Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 – stöd för styrning
och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. [Elektronisk]. Tillgänglig: [2015-03-02]
Socialstyrelsen (2011a). Sjukskrivning vid cerebrovaskulära sjukdomar. [Elektronisk].
Tillgänglig: [2015-02-11].
Socialstyrelsen (2011b). Nationell utvärdering 2011 - strokevård. [Elektronisk].
Tillgänglig: [2015-02-22]
Socialstyrelsen (2011c). Nationell utvärdering 2011 – Strokevård – Delrapport:
kommunernas insatser. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18457/2011-11-3.pdf
[2015-04-25].
Svensk sjuksköterskeförening (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande
arbete. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Trygged, S. & Kåreholt, I. (2007). Återgång i arbete bland yngre strokepatienter –
effekter av socioekonomisk position. Socialmedicinsk tidskrift, 84 (6), 504-10.
Varona, J., Bermejo, F., Guerra, J. & Molina, J. (2004). Long-term prognosis of
ischemic stroke in young adults. Journal of Neurology, 251 (12), 1507-1514.
Vestling, M., Tufvesson, B. & Iwarsson, S. (2003). Indicators for return to work after
stroke and the importance of work for subjective well-being and life satisfaction.
Journal of Rehabilitation Medicine, 35 (3), 127-131.
24
*Vestling, M., Ramel, E. & Iwarsson, S. (2011). Thoughts and experiences from
returning to work after stroke. Work, 45 (2), 201-11.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. [Elektronisk]. Tillgänglig: [2015-02-20].
Wergeland, A., Ryen, S. & Ødegaard-Olsen, T-G. (2011). Omvårdnad vid stroke.
Almås, H., Stubberud, D-G. & Grönseth, R. (red.) Klinisk omvårdnad 2. Stockholm:
Liber. S. 259-282.
WHO (2013). Stroke, Cerebrovascular accident. [Elektronisk]. Tillgänglig: [2015-0305].
WHO (2014). The global burden of cerebrovascular disease. [Elektronisk]. Tillgänglig:
[2014-12-14].
Wilz, G. & Soellner, R. (2008). Work loss following stroke. Disability and
Rehabilitation, 31 (18), 1487-1493.
*Wolfenden, B. & Grace, M. (2012). Identity continuity in the face of biographical
disruption: ’It´s the same me’. Brain Impairment. 13 (2), 203-211.
25
Bilaga: Artikelmatris
Författare, år,
land
Titel
Syfte
Metod
Resultat
Alaszewski, A.,
Alaszewski, H.,
Potter, J. &
Penhale, B.
Working after a stroke:
survivors’ experiences
and perceptions of
barriers to and
facilitators of the return
to paid employment
Undersöka deltagarnas
relation till arbetet efter
stroke och utforska deras
upplevelser inkluderat de
uppfattade barriärerna till
och främjandet av återgång
till arbetet.
En kvalitativ studie.
Djupgående intervjuer vid fyra
tillfällen. 43 deltagare varav
fem bortfall till andra intervjun,
fyra bortfall till tredje intervjun
och ett bortfall till fjärde
intervjun.
Deltagarna i studien värderade sitt arbete och kände att
arbeta var mer önskvärt än att inte arbeta. Deltagarna som
inte arbetade under tiden de fick en stroke, kände att det
fanns en variation av barriärer som förhindrade dem från att
arbeta. Deltagarnas relation till arbetet var påverkat av
barriärer och främjande faktorer. Det finns både orsaker att
återgå och att inte återgå till arbetet. Förmågan att återgå till
arbetet var beroende av kvarstående funktionsnedsättning.
Vad som främjar återgång till arbetet var en flexibel
arbetsmiljö och stöd från det sociala nätverket.
Personal experiences of
returning to work
following stroke: an
exploratory study
Förväntningar och
upplevelser av personer
som drabbats av stroke
angående återgång till
arbetet.
En kvalitativ studie.
Semistrukturerade intervjuer
med 13 deltagare. Inga bortfall
skedde.
Teman som uppkom var kvarstående symtom som påverkar
planer angående återgång till arbetet, upplevelser av
återgång till arbetet, byte av arbete eller karriär och de
emotionella effekterna vid påtvingad pensionering.
Analysis of one stroke
survivor´s transition
into vocational
experiences
Undersöka upplevelser av
att återgå till arbetet efter
stroke från en persons
perspektiv.
En kvalitativ studie.
Mejlkontakt med en person
under lång tid. Inga bortfall
skedde.
Fyra teman som handlade om identitetsförvirring, ängslan
och reaktioner, behov av stöd och struktur samt utmattning.
England (2007)
Gilworth, G.,
Phil, M., Cert, A.,
Sansam, K. &
Kent, R.
England (2008)
Gustafsson, L. &
Turpin, M.
Australien (2012)
Hartke, R.,
Trierweiler, R. &
Bode, R.
Critical factors related
to return to work after
stroke: a qualitative
study
Beskriva barriärer och
främjande faktorer som
personer möter i försök att
återgå till arbetet efter
stroke.
En kvalitativ studie.
Djupgående intervjuer med 12
deltagare. Inga bortfall skedde.
Sju teman har visats. Finansiella, nedsättningar som en
barriär, stöd, terapi som stödjer återgång till arbetet,
organisatorisk påverkan, arbetsrelaterade problem och
psykosociala problem.
Returning to work after
the onset of illness:
experiences of right
hemisphere stroke
survivors
Få bättre förståelse för
strokepatienters upplevelser
av när de försöker återgå till
arbetet och bli integrerade
tillbaka till samhället.
En kvalitativ studie.
Semistrukturerade intervjuer
med 12 deltagare som drabbats
av stroke och 13 av deras
primära anhörigvårdare. Inga
bortfall skedde.
Deltagarna som drabbats av stroke upplevde funktionella
begränsningar som gav förändringar i arbetet. Förändringar i
arbetet hade en väsentlig psykosocial inverkan.
Framgångsrik integrering till arbetet var associerat med både
interna och externa resurser.
The lived experience of
stroke survivors with
early depressive
symptoms: a
longitudinal
perspective
Beskriva upplevelser som
utvecklas över tid av
personer som drabbats av
stroke som lider av tidiga
depressiva symtom.
En kvalitativ studie.
Djupgående intervjuer med
öppna frågor vid fyra tillfällen.
Nio deltagare. Inga bortfall
skedde.
Deltagarna relaterade de depressiva symtomen till
konsekvenser av deras stroke. Upplevelsen av förlust var
avgörande. Fynden visade tre mönster av upplevelser: finna
ett bevarat jag, fångad i ett annorlunda liv och kämpa för att
återfå sitt jag. Två målgrupper visade sig särskilt sårbara;
äldre personer boendes hemma ensamma samt vuxna
personer som upplevde allvarliga hot mot deras åtaganden
som till exempel arbete, familj och barn.
Life interrupted and
life regained? Coping
with stroke at a young
age
Förstå upplevelser av stroke
som en invalidiserande
livssituation bland unga
drabbade personer och de
strategier de använder sig
av för återhämtning.
En kvalitativ studie.
Semistrukturerade intervjuer
med 17 deltagare. Inga bortfall
skedde.
Förändrad självkänsla var ett tema som inkluderade förlorad
identitet, störning i familjelivet och/eller avsaknad av
betydelsefulla aktiviteter. Deltagarna försökte bearbeta sin
självkänsla genom att söka externt stöd, genom att bevara
normalitet, och/eller genom positiv reflektion. Trots det
förändrade jaget som uppkom, fortsatte de flesta deltagare att
uppleva nedsättningar.
En kvalitativ studie. Intervjuer
med öppna frågor med sex
deltagare. två bortfall skedde.
Uppfattningar om att rehabiliteringens främsta syfte var att
återställa kroppslig funktion och återgång till dagliga
aktiviteter, snarare än att främja återgång till arbetet. Det
upplevdes inte som anpassat efter deltagarnas behov eller
ålder. Arbetsplatsen upplevdes som viktig i
rehabiliteringsprocessen. Deltagarnas anpassning till deras
nya roll i arbetet uppfattades som främjat av kollegorna.
USA (2011)
Koch, L., Egbert,
N., Coeling, H. &
Ayers, D.
USA (2005)
Kouwenhoven,
S., Kirkevold, M.,
Engedal, K.,
Biong, S. & Kim,
H.
Norge (2011)
Kuluski, K., Dow,
C., Locock, L.,
Lyons, R. &
Lasserson, D.
Storbritannien
(2014)
Medin, J.,
Barajas, J. &
Ekberg, K.
Sverige (2006)
Stroke patients’
Beskriva upplevelser av
experiences of return to återgång till arbetet efter
work
stroke ur patienters
perspektiv.
Vestling, M.,
Ramel, E. &
Iwarsson, S.
Thoughts and
experiences from
returning to work after
stroke
Ökad förståelse av
personers tankar och
upplevelser av återgång till
arbetet efter stroke.
En kvalitativ studie.
Semistrukturerade intervjuer
med 12 deltagare. Ett bortfall
skedde.
Strävan efter optimal funktion på arbetet skapar blandade
känslor av uppskattning och frustration. Åtgärder och
strategier är nödvändigt för återgång till arbetet. Arbetet som
en aktivitet innebär många subjektiva betydelser som är
viktiga för motivation att återgå till arbetet.
Identity continuity in
the face of biographical
disruption: ’It´s the
same me’
Utforska upplevelser av
yngre personer vid
återupprättandet av identitet
och återgång till arbetet
efter stroke
En kvalitativ studie.
Semistrukturerade intervjuer
med fem deltagare. Inga
bortfall skedde.
Återupptagande av livsroll och ansvar var viktiga för
identitetsåterupprättande. Ängslan över återgång till arbetet.
Sverige (2011)
Wolfenden, B. &
Grace, M.
Australien (2012)