Projektansökan

Transcription

Projektansökan

Sid 1(19)
Diarienummer
2015/00220
Ansökan
Uppgifter om projektet
Namn på projektet
LEVEL UP Västra Skaraborg
Startdatum
2015-09-01
Slutdatum
2018-08-31
Kontaktperson för projektet
Janet Wohlfarth
Telefonnummer
0702445999
E-post
[email protected]
Behörig företrädare
Janet Wohlfarth
Telefonnummer
0702445999
Kontaktperson ekonomi
Ulrika Christenson
E-post
[email protected]
Telefonnummer
0733565720
Utdelningsadress
Malmgatan 36 53232 Skara
Besöksadress
Organisationsnamn
Samordningsförbundet Västra Skaraborg
Organisationsnummer
222000-2154
Organisationsform
Landstingskommunala verksamheter
Antal anställda
2-50
Telefonnummer
070-2445999
e-post
[email protected]
Webbplats
www.svsfinsam.se
Utdelningsadress
BankGiro
Behörig företrädare för
organisationen
131-1042
Åsa Karlsson
Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet
d.PRO v.1
ESF Ansökan om stöd 20140308 ver 1.016
Organisation
CFAR-Nummer
45179447
Namn på arbetsställe/enhet
Samordningsförbundet Västra Skaraborg
Utdelningsadress
Besöksadress
Uppgifter om utlysningen
Namnet på utlysningen och
diarienumret
Projekt som utgår från förstudier 2014 - Västsverige : 2015/00071
Programområde
Programområde 2 - Ökade övergångar till arbete
Specifikt mål
2.1 Kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden ska komma i
arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden.
Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling
Sid 2(19)
Diarienummer
2015/00220
Projektet ska huvudsakligen bedrivas i
Hela landet
Övre norrland
Mellersta norrland
Norra mellansverige
Östra mellansverige
Stockholm
Småland och öarna
Västsverige
Sydsverige
Deltagare
Totalt antal deltagare i projektet
350
Antal kvinnor
210
Antal män
140
Ålder på deltagare
15-24
25-54
55-64
Anställda
Företagare
Verksamma inom ideell sektor
Unga (15-24 år)
Nyanlända invandrare
Långtidsarbetslösa
Deltagare i projektet
Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete
Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader)
Beskrivning
Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter
Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan
- En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys
- Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv
- Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer
- Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta
I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas.
Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan.
Bakgrund
Beskriv bakgrund till projektidén.
Projekt LEVEL UP Västra Skaraborg, som beskrivs i föreliggande ansökan har varit föremål för förprojektering sedan 2013.
Projekt LEVEL UP Västra Skaraborg skall rikta sig till unga vuxna mellan 16-29 år som är långtidsarbetslösa (mer än 12
månader), unga med funktionsnedsättning, unga som är eller har varit sjukskrivna samt de med aktivitetsersättning främst de
som har psykisk ohälsa och ungdomar med psykosociala problem och som inte är anställningsbara. Begreppet LEVEL UP
kommer från dataspelsvärlden. Det handlar om att samla poäng för att gå upp i level (nivå). När man når en ny level får man nya
verktyg, nya arenor och nya intressanta möjligheter. Namnet LEVEL UP symboliserar den enskilde deltagaren och våra
samverkande myndigheter. Samordningsförbundet Västra Skaraborg består av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra
Götalandsregionen och Essunga, Götene, Lidköping, Skara, och Vara kommuner. Samordningsförbundet Västra Skaraborg har
beslutat sig för att ingå i ett partnerskap med Studieförbundet Vuxenskolan med förstudien "Kan folkbildningens arbetsformer ge
nya arbeten och möjligheter Dnr 2013-3050015 och Folkhögskolan i Vara för att stödja de ungdomar som har svårt att få tillträde
till arbetsmarknaden, har svårigheter att återuppta sina oavslutade studier samt stödja förebyggande insatser på gymnasienivå.
Problemområde
Under senare decennier har unga vuxnas situation på arbetsmarknaden förändrats. Ungdomars etableringsålder har ökat,
arbetslösheten är högre och arbetsmarknaden är mer instabil. Det är inte ovanligt att ungas anställningar är kortvariga och
tillfälliga. Kraven på utbildning har ökat. De som avbryter eller aldrig påbörjar en gymnasieutbildning har därmed stora
svårigheter att i framtiden få ett arbete. Har den unge dessutom en funktionsnedsättning så kan drömmen om ett arbete bli ett
oöverstigligt berg.
Det behövs ett starkt och stabilt stöd för att underlätta för ungdomar att komma tillbaks till utbildning eller för att kunna ta
steget in på arbetsmarknaden. För många kan det vara en lång och krokig väg tillbaks till utbildning eller att få fotfäste på
Sid 3(19)
Diarienummer
2015/00220
arbetsmarknaden. I gruppen unga mellan 25-29 år som inte längre betraktas som ”unga” i flera av våra myndigheter och som
ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden har skapat en grund för ett utanförskap vilket sannolikt bidrar till social
stigmatisering.
De psykiska besvären uppvisar en påfallande ökning i Sverige. Mycket talar för att denna psykiska ohälsa tenderat att öka
mest bland unga och att denna ohälsa spelar stor roll för unga och kan sägas utgöra ett av våra allra största folkhälsoproblem.
När det gäller orsaker till att unga människor upplever en sämre psykisk ohälsa kan man se paralleller med att ekonomin
försämrats för denna grupp. En annan förändring som skett är att formella sociala nätverket har minskat för unga. Ekonomiska
problem och otillräckligt socialt stöd är båda välkända riskfaktor för uppkomsten av psykisk ohälsa. Många unga har beviljats
aktivitetsersättning pga sin psykiska ohälsa. Av unga i Västra Skaraborg som i dagsläget är sjukskrivna eller har
aktivitetsersättning uppbär unga kvinnor (ca 62 %) denna ersättningsform i högre grad än de unga männen. De unga kvinnorna
uppvisar samma höga sjukfrånvaro som den totala populationen av sjukfrånvaron för kvinnor i Sverige. Flera analyser har gjorts
som pekar på att kvinnor tar ett större ansvar för barn och familjeliv än män trots ett ökat arbetsmarknadsdeltagande vilket i sig
kan ge förklaringar till att kvinnor upplever sig ha en sämre hälsa genom att deras livssituation blir dem alltför övermäktig. Att
även unga kvinnor i Västra Skaraborg är representerade i detta synsätt kan dock inte bara förklaras i ett könsuppdelat
hemarbete utan det finns troligtvis en annan djupare förklaringsmodell. Flera studier pekar nämligen på att genusskapande
processer tidigt i ungdomars liv kan få följder för hälsan senare i livet. Unga kvinnors upplevelser av att inte duga och att pressa
sig för att prestera perfekt i konkurrens med andra kan vara ett uttryck för nygamla genusordningar på olika områden och nivåer
i samhället. Unga kvinnor förväntas ”skapa sig själva” i förhållande till befästa (manliga) normer och ideal för hur tjejer och killar
skall vara och se ut, vilket kan upplevas som både kravfyllt och övermäktigt. Många unga kvinnor tar idag ett stort ansvar för
sociala relationer och egna prestationer som ger bilden av att ”vara en bra människa” i en smal, vältränad och hälsosam kropp.
Många unga kvinnor beskriver sin inre stress som en fysisk påtaglig ohälsa i form av – rastlöshet, trötthet, värk,
sömnsvårigheter, oro och ångest.
Vad gäller ungas arbetssökande vid Arbetsförmedlingen är de unga männen överrepresenterade med 59%. Delvis kan ju
detta förklaras av att populationen unga har en högre andel unga män i Västra Skaraborg. Emellertid skall det sägas att det är
fler unga män som får/erbjuds arbete inom industri, teknik och bygg som också är konjunkturberoende medan unga kvinnor ofta
hamnar i olika arbetsmarknadsprogram trots att deras förutsättning för att erbjudas arbete är bättre då de unga kvinnorna oftast
har en gymnasial utbildning bakom sig. De yrken/arbeten som erbjuds kvinnor domineras i regel av all typ av omvårdnadsyrken,
handel och olika stylistyrken. Det innebär att könsstereotypa mönster befästs redan i unga år vad gäller arbete och utbildning
och att det uppenbarligen behövs ett jämställdhetsarbete i form av attitydpåverkan för att långsiktigt bryta detta.
Sammantaget kan sägas om de unga i Västra Skaraborg är att de har betydligt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden i stort
i jämförelse med hela Västra Götalandsregionen. Arbetslösheten bland ungdomar är särskilt hög och har ett medelvärde på
19% på andelen unga i befolkning 20 till 29 år i jämförelse med hela Västra Götalandsregionen där de ungas arbetslöshet är
14,2%. Lidköping, Skara och Vara är de kommuner som är mest utsatta och där ca 20% av deras andel av unga är
arbetssökande. Det krävs således ett krafttag för att komma tillrätta med ungas möjligheter att få tillträde till en mer inkluderande
arbetsmarknad eller återkomma till studier.
Målgruppens behov
De unga vill vara självförsörjande med egen bostad och oberoende av myndigheter för sin försörjning. De är trötta på att försöka
klara sig på så lite pengar och av att vara beroende av släktingar. Detta får stöd av flertalet studier som påvisar att unga vuxna
blir allt äldre innan de flyttar hemifrån och etablerar sig i vuxenlivet. Det växer en stor frustration hos de unga vuxna – framförallt
hos de unga som är över 25 år - som inte fått ett arbete. De upplever att de inte får tillräcklig med hjälp och i vissa fall känner de
sig diskriminerade. Vidare anser de unga att myndigheternas personal måste ha tid att skapa en relation och lära känna
personen, att kunna lyssna och ta reda på vilken lösning just den unge behöver. Vad gäller en återgång till studier - beskriver en
ung vuxen - att ungdomar som slutar skolan i förtid, även på yrkeslinjer, behöver få en ny chans senare. En del fastnar i lång
arbetslöshet pga oavslutade studier och har svårt att få ett fotfäste på arbetsmarknaden. De behöver återvända till skolan för att
bli anställningsbara. De behöver en skola som erbjuder studier som är anpassade till deras behov. Vidare så pekar de unga ut
fyra områden som de tycker är angelägna i ett nytt sätt att arbeta med unga: Personlig coachning där vägledaren har tid med
den unge, praktik som leder till att stärka de egna resurserna – dessvärre används praktik mer som en sysselsättning, nya
möjligheter till anpassad utbildning.
Projekt LEVEL UP Västra Skaraborgs ambition är att de unga når studier eller arbete som är det yttersta målet!
Samordningsförbundet Västra Skaraborg vill genom projektet LEVEL UP ge unga människor en chans att återuppta studier och/
eller arbete och därigenom ge dem möjlighet till att leva ett produktivt och rikt liv. Vi vill även på lång sikt förändra nuvarande
strukturer så att unga vuxna inte faller mellan stolarna genom att arbeta fram en gemensam metod som kan implementeras i
ordinarie verksamheter hos de olika myndigheterna i Västra Skaraborg och hos våra samverkanspartners. Vi vill erbjuda de
unga en mentor, som inte är knuten till någon typ av myndighetsutövning, som vägleder och stöttar deltagarna under vägen till
studier/arbete. Genom att skapa en god relation till deltagaren kan mentorn peppa, pusha och stötta den unge under vägens
gång. För att kunna skapa relationer så måste det finnas en mötesplats för deltagarna och mentorerna där de kan träffas, fika,
och göra andra relationsskapande aktiviteter. Vidare vill vi kunna erbjuda de unga en uppsjö av befintliga samhälleliga resurser
som kan utnyttjas i hela Västra Skaraborg. Mentorerna kommer att utgöra en sammanhållande länk för hela projektet Västra
Skaraborg och det är viktigt att kontinuerliga erfarenhetsutbyten sker genom exempelvis gemensamma nätverksmöten och
lärandekonferenser. Tanken är att mentorerna skall arbeta utefter den unges resurser och behov av stöd vilket innebär att det
sannolikt kommer att finnas många och olika vägar för de unga och genom lärandekonferenser byts de erfarenheter som
mentorerna fått. Med detta kan vi anta att vi kan finna det bästa arbetssättet för att myndigheterna och våra partners samt de
Sid 4(19)
Diarienummer
2015/00220
övriga samhälleliga insatser som finns, kan ge de unga det stöd som de verkligen behöver. Sekundärt vill vi också förstärka och
fördjupa samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, de regionala och kommunala myndigheterna och
folkbildningen så att Västra Skaraborg kan utvecklas till att bli en gemensam aktiveringsarena för unga i framtiden.
Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen.
Vår ambition med projekt LEVEL UP är att minska den psykiska ohälsan och skolavhopp genom en mer inkluderande
arbetsmarknad/skola. Alla människor har lika värde och lika rättigheter. Vår diskrimineringslagstiftning i Sverige är en av
hörnstenarna i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Enligt lagstiftningen får ingen människa diskrimineras eller hindras från att
utnyttja sina rättigheter på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Gällande tillgänglighet för kvinnor och män med funktionshinder
har regeringen såväl som Västra Götalandsregionen som mål att skapa ett samhälle utan hinder för delaktighet och jämlikhet i
levnadsvillkor för kvinnor och män med funktionsnedsättning. Genom detta ställningstagande skärps lagstiftningen från den 1
januari 2015 angående att bristande tillgänglighet för kvinnor och män med funktionsnedsättning som en ny form av
diskriminering. Förbudet gäller inom alla samhällsområden inklusive arbetsmarknadspolitisk verksamhet.
Vi menar att många unga i skolan idag som tillhör riskgruppen att hoppa av studierna har någon form av diagnostiserad/inte
diagnostiserad svårighet bestående av en fysisk, psykisk eller social funktionsnedsättning. Det innebär vid handen att unga i
Västra Skaraborg som har en funktionsnedsättning har rätt till en anpassad skola för att kunna fullfölja sina studier eller rätt till
ett anpassat arbete avpassat till den unges resurser. Psykisk ohälsa är ett funktionshinder som inte syns och som många
aktörer inte alltid räknar in som funktionshinder. Ökningen för den psykiska ohälsan är oroväckande och det är främst hos de
unga kvinnorna den ökar. Unga kvinnors upplevelser av att inte duga och att pressa sig för att prestera perfekt i konkurrens med
andra kan vara ett uttryck för nygamla genusordningar på olika områden och nivåer i samhället. Unga kvinnor förväntas ”skapa
sig själva” i förhållande till befästa (manliga) normer och ideal för hur tjejer och killar skall vara och se ut, vilket kan upplevas
som både kravfyllt och övermäktigt. Många unga kvinnor idag tar ett stort ansvar för sociala relationer och egna prestationer
som ger bilden av att ”vara en bra människa” i en smal, vältränad och hälsosam kropp. Många unga kvinnor beskriver sin inre
stress som en fysisk påtaglig ohälsa i form av – rastlöshet, trötthet, värk, sömnsvårigheter, oro och ångest. Dessa nygamla
genusordningar medför att många unga kvinnor inte når eller finner ett arbete på grund av sin ohälsa och är på väg in i ett
livslångt utanförskap genom att de beviljas aktivitetsersättning eller sjukersättning då de fyller 30 år.
En social funktionsnedsättning kan bestå av svåra uppväxtvillkor som medfört att den unge inte fått en tillräcklig trygg
anknytning (inom psykologin pratar man om anknytningsteori)tidigt i livet av sina föräldrar vilket medför senare i livet svårigheter
att skapa sociala relationer som måste till för att exempelvis kunna medverka i skolans miljö eller på en arbetsplats.
Det ställer stora krav på olika samhällsaktörer för att uppnå tillgänglighet för våra unga. I Västra Skaraborg anser sig de unga
själv genom intervjuer i våra förstudier sig diskriminerade på grund av kön, ålder och funktionsnedsättning. Både de unga
kvinnorna och de unga männen känner sig diskriminerade och motarbetade av våra samhällsstrukturer – främst då av
Arbetsförmedlingen och av skolan - genom att de anför att de inte får tillräckligt stöd för att komma igång med studier eller
tillräckligt stöd för att finna, få och behålla ett arbete. De anför tydligt att man måste ha någon som ”pratar för en” för att få
tillträde till skola eller arbete. Det innebär i praktiken att det blir någon form av hasardspel för de unga genom att den som är
duktigast på att knyta till sig en vältalig vuxen eller har kontakter får också det enklare att ta sig framåt - mot vuxenlivet. Åldern
är också ett stort problem och faller många gånger under ett moment 22. Den unge har ingen erfarenhet och ingen erfarenhet inget arbete.
Vad gäller jämställdhet och jämställdhetsintegrering finns det strategier både nationellt, inom Socialfonden såväl som på
länsövergripande nivå för Västra Götaland och Halland att den könssegregerade arbetsmarknaden skall brytas. I vår förstudie
för unga har vi sett att det finns genusskapande processer tidigt i ungdomars liv. Detta kan få följder senare i livet som
exempelvis psykisk ohälsa och en befäst könssegregerad arbetsmarknad.
Vad gäller den könssegregerade arbetsmarknaden i Västra Skaraborg syns det i vår förstudie att unga män får arbete inom
industri, teknik och bygg som också ofta är konjunkturberoende medan unga kvinnor ofta hamnar i olika
arbetsmarknadsprogram trots att deras förutsättning för att erbjudas arbete är bättre då de unga kvinnorna oftast har en
genomförd gymnasial utbildning bakom sig. De yrken/arbeten som erbjuds kvinnor domineras i regel av all typ av
omvårdnadsyrken, handel och olika stylistyrken. Det innebär att könsstereotypa mönster befästs redan i unga år vad gäller
arbete och utbildning och att det uppenbarligen behövs ett jämställdhetsarbete i form av attitydpåverkan för att långsiktigt bryta
detta.
Sammanfattning
I projektet LEVEL UP kommer de unga att få en mentor som har alla de samhälleliga resurserna samlade i sin verktygslåda. Det
innebär att mentorn har via samverkan tillgång till samtliga myndighetsaktörers olika resurser för att underlätta de ungas
etablering på en inkluderande arbetsmarknad eller en återgång till studier anpassat efter sin förmåga. Det är sålunda viktigt att
mentorn kan föra den unges talan genom att se den unges resurser oavsett kön, ålder eller funktionsnedsättning och med detta
förhindra den idag upplevda diskriminering som många ungdomar har en upplevelse av.
Mentorn ska också vara den som genom olika nätverksarenor för samverkan mellan myndigheter och i skolan föra talan om
vikten av Nej tack till diskriminering och Ja tack till jämställdhet för unga i Västra Skaraborg som ett led i ett förebyggande
arbete.
Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området?
I Studieförbundet Vuxenskolans förstudie Dnr 2013-3050015 "Kan folkbildningens arbetsformer ge nya arbeten och möjligheter"
och i SoF Västra Skaraborgs förstudie "Kartläggning Unga Vuxna 2014" har synliggjort vilka behov ungdomarna har – både
förebyggande och reella insatser - och vilka resurser/aktiviteter som finns att tillgå för att stödja de unga samt
Samordningsförbundets erfarenheter från ett tidigare bedrivet ungdomsprojekt mellan år 2007-2010. Studieförbundet och
Sid 5(19)
Diarienummer
2015/00220
Samordningsförbundet har använt sig av samma projektledare för de olika studierna och parterna har varit involverade i
varandras studier. På så sätt har vi fått en mycket nyanserad bild utifrån olika perspektiv om vad som behövs i form resurser
och stöd till unga i Västra Skaraborg.
Att ge unga människor som befinner sig i ett utanförskap - pga. av sjukdom, funktionsnedsättning eller psykosociala hinder
och/eller har varit arbetssökande under mycket lång tid - en möjlighet att kunna fullfölja eller återuppta studier eller få tillträde till
den ordinarie arbetsmarknaden krävs att man förstår alla de mekanismer som spelar in för att få en god effekt av det
aktiveringsarbete som skall stödja den unges väg framåt.
Den erfarenhet vi har idag är att kollektiva insatser inte fungerar lika bra till unga som av olika anledningar behöver särskilt
stöd för att ta sig in på arbetsmarknaden eller tillbaks till studier. Vår erfarenhet är att unga i kollektiva insatser blir så trygga i
insatsen i sig så att det är svårt för de unga att ta steget att gå vidare. Vår erfarenhet av olika aktiveringsinsatser är emellertid att
för unga som behöver stöd finns det inte några snabbverkande mirakelmediciner som kan sättas in. Aktivering till arbete eller
studier och ett bättre liv för den unge är en process som måste få ta den tid den tar utifrån den unges behov och resurser.
Det krävs kraft, mod och vilja hos den unge för att kunna förändra sin livsstil så genomgripande för att ta sig tillbaks från ett
utanförskap och återgå till en mer normaliserad tillvaro genom att kunna gå till ett arbete eller gå tillbaks till studier. Denna
livsomställningsprocess är påfrestande för alla människor och då särskilt de unga. De unga som befinner sig i ett sådant
skeende behöver ett kontinuerligt stöd av antingen samhällets institutioner (myndigheter) och/eller av det egna sociala
nätverket. Vår grundidé är att ge de unga en kontinuerlig följare – en mentor. Idén bygger på att skapa tillit mellan mentorn och
den unge för att därigenom få tillgång till den unges uppfattning om sina egna resurser och svårigheter (skapa empowerment)
för att kunna påbörja en vägledning.
Tillit är en viktig hälsofaktor och har ett stöd i flertalet forskningsstudier. Flera studier har pekat på att ungas personliga tillit
(det egna jaget, ta ett eget ansvar, delaktighet, tro på målet etc.) ökar i samband med den mellanmänskliga tilliten (kamratskap,
gemenskap, uppslutning, man gör det man sagt att man skall göra, jämlikhet) samt att det också måste till en tillit till en mer
övergripande struktur och stöd (våra myndigheter och mentorer som möter upp, håller ihop och för utvecklingen framåt) för att få
tillstånd en positiv förändringsprocess hos de unga.
En balanserad tillit gör att de unga blir mer rustade för att handskas med svårigheter och det handlar om tillförsikt utan att
släppa sitt eget ansvar dvs. ta makten över sitt eget liv. Tanken är att mentorerna skall i sitt förhållningssätt till de unga
balansera mellan frivillighet, ansvar och tvång. Enligt gjorda studier kan detta ge de unga möjligheter att öka kontollen över sin
livssituation, uppleva att de är till nytta för sig själv och andra vilket kan motverka en inlärd hjälplöshet.
Tillvägagångssätt
Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna?
Planeringsfas
Planeringsfasen kommer att påbörjas den 1 september 2015 till den 31 oktober 2015. Syftet med planeringsfasen är att samtliga
aktörer är införstådda och delaktiga med projektets mål med förebyggande arbete och direkta insatser och projektets
organisering samt vilka resultat och effekter som förväntas av det kommande samarbetet. Under denna fas kommer en
styrgrupp att sammankallas vid två tillfällen. Vid det första tillfället i september ska styrgruppen:
1.
Konkretisering av projektets mål, indikatorer samt resultat och effekter
2.
Uppdatering av transnationella kontakter
3.
Påbörja en kommunikationsplan för hur projektet ska arbeta strategiskt med att påverka aktörer och ordinarie
verksamhet.
4.
Bildande av en utvärderingsgrupp
Vid det andra tillfället i oktober som är obligatorisk närvaro under en heldag skall styrgruppen tillsammans med styrelsen i SoF
Västra Skaraborg ha stöd av extern part i jämställdhetsintegrering, tillgänglighet och icke diskriminering. De skall gemensamt
arbeta fram en plan för hur detta ska integreras i projektets och i samverkansparternas verksamhet. Vår erfarenhet är att det är
viktigt att ledning och politiker sätter ett gemensamt mål för att få mer tyngd och förändringsbenägenhet i dessa så viktiga frågor.
Den 1 oktober 2015 skall samtliga mentorer ha rekryterats då dessa skall påbörja att organisera upp sitt kommande arbete med
olika samverkanspartners och sätta sig in i de administrativa kraven samt delta på olika utbildnings- och aktivitetsdagar. För att
kunna arbeta enligt den hypotes som vi antagit måste mentorer, arbetsförmedlare, folkbildningens medarbetare ha en
gemensam arbetsmodell och värdegrund att stå på. De skall arbeta efter en evidensbaserad metod kallad The Strengths Model
Case Management, vilket är ett arbetssätt att hjälpa den unge med att koordinera sina önskningar, sina talanger och färdigheter
med de möjligheter och stöd som finns i omgivningen. För att mentorn med sina samarbetspartners skall lyckas med detta
måste utgångspunkten vara den unges behov och förmågor.
Tillkomsten och skapandet av The Strengths Model får till stora delar tillskrivas professor Charles Rapp och hans kolleger vid
institutionen för socialt arbete vid University of Kansas. Enligt Rapp bygger modellen på två antaganden om mänskligt
beteende. För det första lyckas människor bättre i sin dagliga livsföring när de använder och utvecklar sin egen potential. Det
andra antagandet i modellen är att mänskligt beteende till stor del är en funktion av vilka resurser som finns tillgängliga. The
Strengths Model ligger fokus på:
1.
Den unges styrkor/förmågor/möjligheter.
2.
Relationen mellan mentorn och den unge är central.
3.
Insatser i form av åtgärder bygger på individens självbestämmande.
4.
Samhället ses som en uppsjö av resurser och inte som ett hinder.
5.
Intensivt uppsökande verksamhet är det arbetssätt som föredras.
6.
Personer som lider av svåra eller lättare psykiska sjukdomar kan fortsätta att lära och växa samt förändras
Styrkeanalysen är ett verktyg som hjälper mentorn behålla sin målmedvetenhet i att hjälpa och stötta den unge till att förändra
Sid 6(19)
Diarienummer
2015/00220
sitt liv. Det är ett verktyg som, när det används på rätt sätt, erbjuder en helhetssyn på den unge. Det förminskar inte den unges
komplexitet till en diagnos eller ett antal problem, utan fokuserar på att hitta styrkor och förmågor med utgångspunkt från den
unges horisont.
Vidare anser vi att Styrkeanalysen kommer bli ett verktyg för att kunna mäta effekter och resultat av gjorda insatser eftersom
målgruppen är oerhört heterogen. Utbildningen är 5 dagar med 2 dagars uppföljning. Vidare skall mentorerna med tillägg av
medarbetare från socialtjänst, skolan och Försäkringskassan också delta i en återkommande aktivitetsdag årligen med början i
oktober tillsammans med ledning och styrelse om hur målen med jämställdhetsintegrering, tillgänglighet och icke diskriminering
skal genomföras samt planering och introduktion för hur genomförandet av projektet är tänkt. Både utbildning, aktivitetsdagar,
nätverksmöten och lärandekonferenser är obligatoriska.
Genomförandefas
Genomförandefasen startar den 1 november 2015 fram till 30 juni 2018 med unga deltagare. Syftet är att de unga når målet –
arbete eller studier! Den gemensamma värdegrunden är att alla unga har ett likt värde och lika rättigheter. Enligt lagstiftningen
får ingen människa diskrimineras eller hindras från att utnyttja sina rättigheter på grund av kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Ett första primärt nätverk för mentorerna av samarbetspartners är de samordnare som utsetts av parterna Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och som parterna medfinansierar i Projekt LEVEL UP och även pedagoger från
Folkhögskolan i Vara och från Studieförbundet Vuxenskolan. Rehabiliteringskoordinatorer inom primärvården är också viktiga
samarbetspartners samt psykiatrin då många ungdomar har en psykisk ohälsa som det troligtvis behövs insatser för. Utöver
detta kommer mentorerna även att behöva stöd av skuldrådgivare i kommunen, kronofogden, polisen, kriminalvården, den
öppna missbruksvården i kommunerna etc.
Mentorerna skall även ha ett förebyggande samarbete och skapa nätverksarenor med aktivitetsansvariga/studievägledare/
socialsekreterare i kommunerna, för på så sätt förhindra att ungdomar mellan 16 till 19 år försvinner ut i ett utanförskap med att
de hoppar av sina gymnasiestudier samt att samarbetet också skall syfta till att underlätta övergången från studier till arbete.
Som en del i det förebyggande arbetet skall också en konferens hållas där temat skall vara "Att förebygga ungas psykiska
ohälsa" i Västra Skaraborg. Målgruppen som konferensen ska rikta sig till är de som arbetar inom grundskolan, gymnasieskolan,
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, ungdomsmottagningar, primärvård och psykiatri. Tanken är att få ett gemensamt stöd
och förhållningsätt att möta unga med psykisk ohälsa.
Mentorerna skapar tillsammans med stöd av Samordningsförbundet Västra Skaraborgs projektsamordnare och handledare,
ett nätverk som träffas regelbundet ca 9 träffar/år för att byta erfarenheter under arbetes gång. Mentorerna kommer att utgöra
en sammanhållande länk för hela projektet Västra Skaraborg och det är viktigt att kontinuerliga erfarenhetsutbyten sker genom
exempelvis gemensamma nätverksmöten och lärandekonferenser. Tanken är att mentorerna skall arbeta utefter den unges
resurser och behov av stöd vilket innebär att det sannolikt kommer att finnas många och olika vägar för de unga och genom
lärandekonferenser byts de erfarenheter som mentorerna fått. Med detta kan vi anta att vi kan finna det bästa arbetssättet för att
myndigheterna och våra partners samt de övriga samhälleliga insatser som finns, kan ge de unga det stöd som de verkligen
behöver. Mentorerna skall erbjudas handledningsstöd.
Den unges process:
1.
Level 1 – Relationskapande insatser tillsammans med mentorn – i denna första level arbetar mentor tillsammans med
den unge och relationen mellan de två är i fokus.
a.
Styrkeanalys och handlingsplan
b.
Motiverande samtal
c.
Friskvård
d.
Externa aktiviter för en strukturerad vardag
2.
Level 2 – Vägledning om samhällets resurser – i den andra level nivån arbetar mentorn och den unge med att studera
och aktivera vad som finns i resursinsatser i närområdet som kan stärka den unges egna resurser. Studieförbundet
Vuxenskolan anordnar aktiviteter kring en grundläggande samhällsinformation i Skara (samarbetar med Götene kommun), Vara
(samarbetar med Essunga kommun) och i Lidköpings kommun (samarbetar med Götene kommun) i syfte att stärka den unges
självbild och självkänsla samt öka den unges egen motivation och drivkraft. Aktiviteten omfattar ca 72 studietimmar fördelade på
24 sammankomster under 8 veckor. Halva aktivitetstiden ägnas åt aktiviteter som stärker självkänsla och självbild. Den andra
hälften av aktivitetstiden används till grundläggande samhällsinformation. Arbetsformen bygger på eget engagemang,
studiebesök, rollspel etc.
a.
b.
Friskvård
c.
Externa aktiviter med studiebesök
3.
Level 3 – Förberedande insatser – mentorn och den unge påbörjar nu en aktivitetsfas som riktar sig mot studier eller
arbete. Mentorn har nu stöd av pedagoger om den unge väljer studier och arbetsförmedlare om den unge vill ha ett arbete.
a.
b.
Aktivitet för att återkomma till studier genom Vara Folkhögskola i Vara och Lidköping där målet är att kunna gå vidare
till allmän linje eller påbörja annan vuxenutbildning i level
4. Aktiveringen handlar om att få de unga att återuppta studier eller vidareutbilda sig. De unga tillsammans med pedagogerna
formar innehållet i aktiveringen och skall syfta till att de unga stärker sina resurser med att kommunicera bättre, bli bättre på
problemlösning, ökad förståelse om vårt samhälle och demokratiska principer och stärka sin hälsa.
Sid 7(19)
Diarienummer
2015/00220
c.
d.
e.
Arbetsprövning/praktik – med stöd av arbetsförmedlare
Friskvård
Externa aktiviter
4.
Level 4 – Arbete (anpassat) eller studier – i level 4 tar mentorn och den unges gemensamma resa slut. Mentorn finns
till hands i ca 3 månader efter ingång till ordinarie studier eller lönearbete och därefter avslutas deras gemensamma resa.
Avslutsfas
Avslutningsfasen påbörjas den 1 juli 2018 och avslutas den 31 augusti 2018. Syftet är att färdigställa allt datamaterial på
individnivå för att se vilket resultat och vilka effekter som uppnåtts i projektet för att slutföra den implementeringsprocess som
påbörjats samtidigt med genomförandefasen. Projektledaren skall inlämna sin slutrapport och ekonomen skall göra
slutredovisning av projekt. Den externa utvärderaren skall senast den 15 augusti presentera sin utvärderingsrapport som skall
ligga till grund för en spridningskonferens i slutet på augusti.
Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och
planeringsfas och genomförandefas.
Målgrupp
I gruppen unga mellan 16 till 19 år har kommunerna ett aktivitetsansvar gentemot. Aktivitetsansvaret (som tidigare kallades
informationsansvar) gäller för ungdomar som inte genomför eller har fullföljt grundskola, utbildning på nationella program i
gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. En elev har fullföljt ett nationellt program om han eller hon har
fått ett examensbevis. Elever som inte har fått examensbevis utan endast ett studiebevis ingår alltså i kommunens ansvar.
Elever som går på något av introduktionsprogrammen ingår även i kommunens aktivitetsansvar då ett introduktionsprogram inte
är ett nationellt program eller motsvarar ett sådant. Aktivitetsansvaret innebär att kommunen ska hålla sig informerad om vilka
ungdomar det är som omfattas av ansvaret. De ska även erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna
ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning.
Vi ser här ett stort behov av att stödja kommunerna aktivitetsansvariga genom att skapa arenor för samverkan och då främst
arbeta förbyggande så att de unga fullföljer sina studier. Vår idé bygger på att mentorn som blir sammankallande, tillsammans
med aktivitetsansvarige och socialsekreterare i respektive kommun bildar ett nätverk som skall träffas regelbundet. Beroende på
de ungas behov kan nätverket knyta till sig andra aktörer för att svara upp till de lokala behoven som finns. I de fall den unge
absolut inte vill tillbaks till skolan utav olika skäl har mentorn olika verktyg av samarbetspartners och dess resurser vilka kan
användas till de unga så att de inte försvinner ut i tomma intet dvs. ungdomar som inte arbetar eller studerar och som inte finns i
någons myndighets register.
Unga vuxna i åldersgruppen mellan 20 till 29 år som har hamnat i utanförskap har ofta lite eller t.o.m. obetydlig
arbetslivserfarenhet, vilket gör att de har mycket svårt för att hitta ett arbete, återgå till studier eller annan sysselsättning. Det
kan även finnas en dold problematik bakom som inte har uppdagas tidigare eller att de har blivit vana vid att leva dag för dag
och saknar därför motivation att ändra detta mönster. Deras utanförskap har många gånger även lett till att de har svårt att klara
av det kollektiva spelet i sociala sammanhang. De kan ha deltagit i flertalet insatser men inte hittat rätt. De drabbats ofta av låg
självkänsla och dåligt självförtroende och som utgör ett stort hinder för dem att ta sig ut på arbetsmarknaden eller motivera sig
själva att återuppta oavslutade studier.
Arbetsgruppen i Västra Skaraborg bestående av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kommunernas AME enheter,
Primärvård och Vuxen Psykiatri har identifierat att ca 350 unga vuxna mellan 20 och 29 år har ett behov av särskilda insatser på
grund av:
•
Att de är sjukskrivna och arbetssökande eller har en anställning som de inte kan återvända till
•
Unga med psykisk ohälsa både långvarig och upprepad
•
Unga som trots behov inte fått kontinuerligt stöd av myndigheter och organisationer
•
Unga som fått aktivitetsersättning och som inte är motiverade för studier eller arbete(personkrets 3, LSS, bör inte ingå i
målgruppen)
•
Unga som inte fått fortsatt aktivitetsersättning
•
Unga som är nollklassade inom sjukpenningssystemet
•
Unga med psykosociala problem som inte fungerar i andra kollektiva insatser
•
Unga som har behov av stöd men som inte finns inskrivna hos våra myndigheter
Arbetsgruppen har vidare bedömt att en mentor kan maximalt ha 15 till 20 unga igång under olika levelnivåer på årsbasis och då
max 2-4 unga i levelnivå 1 vilket kräver stora relationsresurser av mentorn. Arbetsgruppen har också gemensamt uppskattat att
en ung vuxen behöver ca 10 månader (medelvärde) i förinsatser innan de når levelnivå 4. Det innebär emellertid att en del unga
kan nå levelnivå 4 på kortare tid och det kommer att finnas de unga som behöver mycket längre tid beroende på bakomliggande
svårigheter. Inflödet av ungdomar påbörjas den 1 november i genomförandefasen.
Sammanfattningsvis skall sägas att unga vuxna som befinner sig i ett utanförskap i åldern 20 till 29 år, har i många fall gjort
det under en större del av sitt liv och behöver mycket stöd för att ta sig tillbaka, annars är det stor risk att utanförskapet fortsätter
livet ut. Det behövs mentorer som kan ge ett personligt stöd på individnivå, en grundläggande utredning psykiskt och fysiskt för
att bedöma arbets- eller studieförmåga för att kunna anpassa arbetsplatsen/praktiken/studierna i så stor utsträckning som
möjligt. Det handlar i stor utsträckning om att stärka ungdomarnas självkänsla och öka deras motivation samt att ge dem en
ökad kunskap om arbetslivet eller fortsatta studier och kunskap om samhällets regler och normer i stort.
Samverkanspartners och intressenter i analys, planerings och genomförandefasen.
Under planeringen inför en ansökan om ett ESF projekt hade vi en ambition om att tillsammans med Samordningsförbunden i
Sid 8(19)
Diarienummer
2015/00220
Norra och Östra Skaraborg göra en gemensam ansökan för att stödja unga vuxna i hela Skaraborg. Dock höll inte denna
ambition hela vägen pga. de omfattande ekonomiska resurser som krävdes för en gemensam satsning i denna första utlysning.
Vår förhoppning är emellertid att de övriga samordningsförbunden kan ansöka om stöd i den andra utlysningen. Vi har en
förhoppning om att deras projektambition skall kunna genomföras och vi avser att ha ett nära samarbete mellan oss på styrelseoch ledningsnivå genom att bjuda in varandra till exempelvis lärandekonferenser och andra aktiviteter för att få en spridning av
gjorda resultat och effekter.
I föreliggande ansökan finns det en väl etablerad samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra
Götalandsregionen och våra fem kommuner genom Samordningsförbundet. Det som nu blir intressant är att vi kopplar ihop det
etablerade med folkbildningsorganisationer genom Studieförbundet Vuxenskolan och Vara Folkhögskola. Vi menar att
folkbildningen är duktiga på att stimulera unga vuxna till att återuppta oavslutade studier. Folkbildningen har framförallt sin
förmåga och kapacitet att nå utbildningsmässigt eftersatta och svaga grupper som exempelvis unga vuxna. Att ta tillvara de
ungas specifika erfarenheter och frågeställningar och mötas på en gemensam arena är folkbildningens styrka.
Ett lärande samtal mellan jämlikar är folkbildningens pedagogiska kärna oavsett dess olika former. Tillsammans med en
samtalsledare kan de unga utforma sin kunskap i samspel med omgivningen. Studiecirkelsformen blir genom detta en
ändamålsenlig och nyttig form för lärande och socialt umgänge väl lämpad till vår målgrupp unga vuxna och till vårt nya
informationssamhälle.
Folkbildningen tillsammans med Samordningsförbundets parter skall nu ingå i ett partnerskap både ekonomisk och
organisatoriskt vilket kräver ett samspel och en samsyn parterna i mellan. Samordningsförbundets styrelseledamöter och
samarbetspartnernas chefer och medarbetare är alla involverade i de planerade aktiviteterna i analys- och planeringsfasen.
Vidare delar partnerskapet ansvaret genom sitt deltagande i projektets styrgrupp och genom de avtalade gemensamma insatser
som skall finnas för de unga under genomförandefasen.
Ett första primärt nätverk för mentorerna av samarbetspartners är de samordnare som utsetts av parterna Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och som parterna medfinansierar i Projekt LEVEL UP. Rehabiliteringskoordinatorer inom
primärvården är också viktiga samarbetspartners samt psykiatrin då många ungdomar har en psykisk ohälsa som det troligtvis
behövs insatser för. Vidare kommer projektet ha under genomförandefasen samverkanspartners som exempelvis
Gymnasieskolan och Vuxenutbildningen som finns i respektive kommun. Även kommunernas näringslivsorganisation och
skuldrådgivning kommer att finnas med som viktiga samarbetspartners. Näringslivsorganisationerna som finns i respektive
kommun har uppbyggda nätverk för arbetsgivare inom kommunerna. Det är viktigt att projektets ambitioner och mål presenteras
i dessa nätverk för att hitta potentiella arbetsgivare till våra unga. Vi har en tro på att arbetsgivare i Västra Skaraborg gärna tar
emot unga som har funktionsnedsättningar och är redo att anpassa arbetsuppgifter för dessa. Det som är viktigt för dessa
ambitiösa näringsidkare är att de känner en tillit och trygghet till våra myndigheter och att vi finns med i bakgrunden med vår
kompetens och kunnandet om ungas resurser och svårigheter.
Utöver detta kommer mentorerna även att behöva stöd av skuldrådgivare i kommunen, kronofogden, polisen, kriminalvården,
den öppna missbruksvården i kommunerna etc.
Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska
anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet?
Riskanalys
Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni
tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet.
Risk
Åtgärd
Regelförändringar inom Arbetsförmedlingen eller
Här behöver samarbetspartnerna både på politisk och på
Försäkringskassan som försvårar deltagande för unga i
chefsnivå ha en samsyn om hur detta skall hanteras, Det bör
projektet och kan påverka antalet deltagare.
finnas någon form av garanti för den unge att få slutföra
programmet om den unges handlingsplan har följts.
Förändring eller indragning av den unges försörjning som
Det bör finnas någon form av försörjningsgaranti för den unge
omöjligör deltagande i projektet och kan påverka antalet
skall få slutföra programmet om den unges handlingsplan har
deltagare.
följts.
Någon av samverkanspartnerna vill dra sig ur partnerskapet.
Samverkansavtal skall skrivas med varje part och skall gälla i
tre år som projektet skall verka. Det skall skrivas in vilket
ansvar och vilken utförardel respektive part har i partnerskapet.
Avhopp eller sjukskrivning av mentorerna i kommunerna.
Samordningsförbundet kommer att erbjuda kommunerna
ytterligare en utbildningsplats i The Strenght Model Case
Mangement för att dessa skall kunna fungera som ersättare
vid kortare/längre frånvaro. Detta för att förhindra stopp i den
unges process.
Organisatoriska svårigheter hos partnerskapet att genomföra
Har någon part svårigheter med att införliva den gemensamma
behövliga förändringar inom jämställdhetsintegrering,
planen skall parten erbjudas särskilt stöd av
tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och lika
Samordningsförbundet för att kunna uppnå de gemensamma
möjligheter och icke diskriminering.
målen.
Mål
Förväntande resultat och effekter av projektet.
Sid 9(19)
Diarienummer
2015/00220
I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på
individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna?
Det förväntade resultatet i denna utlysning är att resultatet ska bidra till att kvinnor och män som står långt från
arbetsmarknaden kommer i arbete eller kommer närmare arbetsmarknaden. Detta skall ställas i relation till de regionala målen i
Västra Götaland och som är bl.a. innefattar en mer inkluderande arbetsmarknad, minska den psykiska ohälsan samt minskade
skolavhopp för den målgrupp som projektet skall rikta sig till. Regionens utvecklingsstrategi ligger i linje med Europa 2020- EU:s
strategi för tillväxt. Vidare har regionen som mål att minska utanförskapet som ställs i relation offentligt försörjda från 15 procent
till mindre än12 procent. Ett annat mål är att minska arbetslösheten för unga i regionen med 30 procent.
Projektet förväntas ta emot ca 350 unga vuxna för insatser som skall leda till att de unga återupptar oavslutade studier,
vidarutbildar sig eller får ett arbete (anpassat) på den ordinarie arbetsmarknaden. Den målgrupp som projektet riktar sig till
antas ha en funktionsnedsättning av fysisk, psykisk eller social karaktär. Det innebär att de flesta unga har en
funktionsnedsättning som utgör ett funktionshinder som begränsar den unge i sin relation till sin omgivning. Det kan vara
svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet, bristande delaktighet i arbetslivet, bristande sociala relationer, bristande fritidsoch kulturaktiviter, bristande utbildning samt ingen delaktighet i demokratiska processer. Det som gör funktionshindret så
oöverstigligt handlar till största delen om bristande tillgänglighet i och anpassning av omgivande samhälle i bl.a. skolan och i
arbetslivet.
Den förändring på individnivån som projekt LEVEL UP måste inrikta sig på är att skapa en tillit mellan den unge och mentorn
och våra välfärdsystem. Tillit är en viktig hälsofaktor och har ett stöd i flertalet forskningsstudier. Flera studier har pekat på att
ungas personliga tillit (det egna jaget, ta ett eget ansvar, delaktighet, tro på målet etc.) ökar i samband med den
mellanmänskliga tilliten (kamratskap, gemenskap, uppslutning, man gör det man sagt att man skall göra, jämlikhet) samt att det
också måste till en tillit till en övergripande struktur och stöd (våra myndigheter och mentorer som möter upp, håller ihop och för
utvecklingen framåt) för att få tillstånd en positiv förändringsprocess hos de unga. En balanserad tillit gör att de unga blir mer
rustade för att handskas med svårigheter och det handlar om tillförsikt utan att släppa sitt eget ansvar. Tanken är att mentorerna
skall i sitt förhållningssätt till unge balansera mellan frivillighet, ansvar och tvång. Enligt gjorda studier kan detta ge de unga
möjligheter att öka kontollen över sin livssituation, uppleva att de är till nytta för sig själv och andra vilket kan motverka en inlärd
hjälplöshet.
Partnerskapets organisationer kommer genom projektets metodutveckling påverkas i den meningen att ungdomar som
befinner sig i ett utanförskap i högre grad skall betraktas som funktionsnedsatta än i vokabulär mening sägas inte ha motivation
för att skapa sig en egen försörjning. Det är vår erfarenhet att unga människor som fastnar i våra välfärdssystem har svårigheter
som påverkar deras funktionsförmåga i samhället. Det är således av stor vikt att medvetengöra de ungas svårigheter för öka
tillgängligheten för denna målgrupp i samhället i stort. Detta faller under Nej tack till diskrimenering.
Vi lägger också stor vikt vid jämställdhetsintegrering i projektet som förhoppningsvis kan ge ringar på vattnet effekt. Framförallt
handlar det om att förändra den könssegregerande och uppdelade arbetsmarknaden. Samtliga organisationer i partnerskapet
har olika jämställdhetsplaner och ändå kan vi se att unga flickor väljer omsorg, handel och stylistarbeten emedan de unga
pojkarnas val handlar om teknik, bygg och it. Vårt mål är att projektet ska kunna påverka de satta normer som finns hos
medarbetare i våra myndigheter att sluta att fixera sig vid kön utan istället skall fokus ligga på hens resurser. Det handlar
således om att studievägledare inte ser hon eller han framför sig utan hen och skall fokusera vad den unge har resurser till. En
ung man som har en god social förmåga passar lika bra till någon form av omsorgsarbete eller att en ung kvinna som har
förutsättningar till en teknisk inriktning skall kunna stödjas i sitt val. Det innebär att vi kommer att arbeta förebyggande men
också i direkta insatser för att få tillstånd en attitydförändring. Detta faller under Ja tack till jämställdhet.
Vi bedömer det som ett realistiskt mål att 50 procent av målgruppen når level 4 som innefattar en återgång till studier, nya
studier eller har ett arbete(anpassat) och som utgår helt från den unges resurser genom det metodupplägg som finns i projektet.
25 procent når ett närmande till arbetsmarknaden i form av praktikplats i avvaktan på ett lämpligt arbete eller deltar i ett
kompetenshöjande arbetsmarknadsprogram på Arbetsförmedlingen. Vidare har vi en ambition att med projektets strategiska
påverkan på partnerskapets organisationer kan medföra att Projekt LEVEL UP bidrar med att minska ungas arbetslöshet från 19
procent till 15 procent i medelvärde utifrån andel unga i populationen i de fem kommunerna vid utgången av projektet 2018.
Vidare har projektet som mål att minska välfärdersättningarna i våra fem kommuner från 14 procent av andelen unga i
populationen till 12 procent beräknat från helårsekvivalenter(personer) som försörjs med sociala ersättningar och bidrag 20-29
år.
Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter.
Vilka är mottagare av projektresultat?
Arbetsgruppen (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunernas AME enheter, Primärvård och Psykiatri) i Västra
Skaraborg har haft ingående och långa diskussioner om valet av arbetsmetod för projektmedarbetarna i ett kommande projekt.
Supported Employment har ju varit det mest etablerade och framgångsrika arbetssättet i många insatser som gjorts. Vi har
emellertid erfarenhet av metoden som använts i vårt tidigare ESF projekt GEVALIS Vuxna. Vi kan se att denna metod har vissa
svagheter och det generellt används pragmatiska anpassade variationer av modellen.
Arbetsgruppen har då valt att utveckla en ny metodinriktning och som skall användas av medarbetare som är involverade i
projektets verksamhet för att uppnå det förväntade resultatet – minskade skolavhopp, 75 procent av de 350 unga deltagarna
skall återuppta oavslutade studier, påbörja ny utbildning, praktik, kompetenshöjande arbetsmarknadsprogram eller få ett arbete
(anpassat) på ordinarie arbetsmarknad. Det innebär att vid start att medarbetare får utbildning i The Strenght Model Case
Mangement som vilar på två grundpelare. Att göra det möjligt – innebär att medarbetaren mobiliserar den unges inneboende
styrkor, talanger och förmågor till att hen kan fungera självständigt. Den andra grundpelaren är att underlätta – som följare
skapar mentorn kanaler till de resurser som den unge behöver. Mentorn lotsar den unge vidare till rätt åtgärd vid rätt tidpunkt
vilket vi har beskrivit i 4 olika levelnivåer.
Sid 10(19)
Diarienummer
2015/00220
Modellen bygger på en styrkeanalys som är ett verktyg som hjälper mentorn att behålla sin målmedvetenhet i att stödja den
unge att tillfriskna och att vilja förändra sitt liv. Det är ett verktyg som, när det används på rätt sätt, erbjuder en helhetsyn på den
unge. Det förminskar inte den unges komplexitet till en diagnos eller antal problem utan fokuserar på att hitta styrkor, förmågor,
talanger, önskningar och ambitioner med utgångspunkt från den unges horisont. Medararbetarnas uppgift är att mobilisera de
ungas resurser.
Modellen har via forskning visat sig vara effektiv för att återhämtning skall ske. För att få igång en positiv process framåt för de
unga måste således den unge få en känsla av gemenskap, delaktighet samt ges möjlighet till medbestämmande. För att denna
process ska få energi spelar mötet och relationen mellan den unge och mentorn störst roll. Vad det egentligen handlar om är att
medarbetarna ska ha ett humanistiskt synsätt som ska genomsyras genom att möta den unge där hen befinner sig på ett värdigt
och respektfullt sätt. Modellen lyfter fram att alla unga har en förmåga att växa, utvecklas och tillfriskna.
Modellen har således stora fördelar för de unga som här ovan beskrivs men också stora fördelar för partnerskapets
organisationer främst då våra myndigheter genom att modellen förhindrar rundgång och Svarte Petter spel om de unga,
effektivare kontroll av kostnader och ett bättre utnyttjande av resurser. För samhället i stort generar modellen fördelar genom att
modellen mobiliserar samhällets resurser vid rätt tillfälle till rätt person och blir därmed kostnadseffektiv.
Mottagare av resultat och effekter är primärt våra myndighetsorganisationer på ledningsnivå samt de beslutande politiker som
befinner sig lokalt men också på regionalnivå. Vidare är det av intresse nationellt att få ta del av resultat och effekter av en ny
metod i ett aktiveringssammanhang.
För att kontinuerligt återkoppla resultat i projektet är de årliga lärandekonferenserna som skall genomföras med början
senhösten 2016 där resultat skall diskuteras och omformas i en utvecklingsdialog. Detta för att få till en lärandeorganisation.
Målgruppen för lärandekonferenserna är politiker, linjechefer och medarbetare, utvärderare med utvärderingsgruppen samt
övriga inbjudna samarbetspartners.
Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter.
När det gäller kvantitativa data kommer vi att använda oss av samordningsförbundens nationella system för uppföljning av
samverkan det sk. SUS systemet. Systemet är ålders och könsuppdelat och kan också utökas med egna frågeställningar
specifikt för att mäta exempelvis effekter.
Vidare så kommer vi att bilda en utvärderingsgrupp som den externa utvärdaren kommer att ingå i. Vi har mycket bra
erfarenheter av denna utvärderingsmodell genom vårt tidigare ESF projekt GEVALIS Vuxna. Det viktigaste övergripande syftet
med vår uppföljning och utvärdering är att den ska vara utvecklande (lärande). Det handlar om att lära sig något som kan
förbättra bestående och framtida verksamheter. När vårt övergripande syfte är utvecklande, bör uppföljning och utvärdering inte
bara vara intern utan också integrerad i den utvärderade interventionen genom exempelvis utvärderingsgruppen. En faktor som
stärker detta utvecklande, främjande, interna synsätt på uppföljning och utvärdering i LEVEL UP är att det samtidigt genomförs
extern utvärdering av en utomstående utvärderare där dennes värdering skall seminariebehandlas i utvärderingsgruppen så att
resultat av uppföljning och utvärdering får mesta möjliga nytta. När en uppföljning och utvärdering är inflätad är den integrerad i
det insatsarbete som bedöms. I föreliggande fall utgår denna inflätning på följande tre sätt:
1.
Medlemmarna av utvärderingsgruppen utgörs av personer verksamma i LEVEL UP, med ett undantag av den externa
utvärderaren.
2.
Viss datainsamling och dokumentation ombesörjs av personer verksamma i LEVEL UP.
3.
Uppföljningens och utvärderingens uppläggning och resultat kopplas fortgående tillbaka till all personal som jobbar i
LEVEL UP genom fastställda nätverksmöten och lärandekonferenser.
Själva processen bygger på den unges väg genom de olika levelnivåerna. Vid uppstart den 1 november 2015 tar varje mentor
emot 2-3 unga och i december ytterligare 2-3 unga. Detta för att starta upp. Förutsättningen för att ta in nya deltagare är att de
unga lämnar levelnivå 1 och övergår till level 2. Uppföljning av de unga kommer att ske kontinuerligt genom att se deras väg
genom de olika levelnivåerna genom att de unga får besvara en enkät vid inskrivningen i projektet. Att uppnå en ny levelnivå
innebär en positiv stegförflyttning till arbete eller studier – som är målet!
Den unge skall besvara frågor inför avslut i level 1 som kommer att följas upp vid varje avslut av en ny levelnivå. Detta för att
följa den unges process framåt men också ska kunna ge svar på om olika aktiviter eller andra samhällsresurser har haft en
särskilt god framgång för att sporra den unge framåt (effekt). Vidare kan också dessa enkäter ge svar på om det integrerade
jämställdhetsarbetet "Ja tack till jämställdhet" och det integrerade arbetet med "Nej tack till diskriminering" har haft någon effekt.
Utvärderingsgruppen skall tillsammans med den externa utvärderaren analysera resultatet av exempelvis om projektet nått sina
jämställdhetsmål utifrån den plan som antagits i planeringsfasen.
Uppföljningsplan:
1.
Level 1 – Relationskapande insatser tillsammans med mentorn – i denna första level arbetar mentor tillsammans med
den unge och relationen mellan de två är i fokus.
a.
Vid start – SUS inskrivning
b.
Vid start – Deltagarenkät om den unges livsituation vid början av insatsen
c.
Vid uppflyttning till levelnivå 2 – Frågeställningar till deltagaren som berör insatser i level 1.
2.
Level 2 – Vägledning om samhällets resurser – i den andra level nivån arbetar mentorn och den unge med att studera
och aktivera vad som finns i resursinsatser i närområdet som kan stärka den unges egna resurser.
a.
Vid uppflyttning till levelnivå 3 - Frågeställningar till deltagaren som berör insatser i level 2.
Sid 11(19)
Diarienummer
2015/00220
3.
Level 3 – Förberedande insatser – mentorn och den unge påbörjar nu en aktivitetsfas som riktar sig mot studier eller
arbete. Mentorn har nu stöd av pedagoger om den unge väljer studier och arbetsförmedlare om den unge vill ha ett arbete.
a.
Vid uppflyttning till levelnivå 4 - Frågeställningar till deltagare som berör insatser i level 3.
4.
Level 4 – Arbete (anpassat) eller studier – i level 4 tar mentorn och den unges gemensamma resa slut. Mentorn finns
till hands i ca 3 månader efter ingång till ordinarie studier eller lönearbete och därefter avslutas deras gemensamma resa.
a.
Vid slut – Deltagarenkät om den unges livssituation vid slutet av insatsen
b.
Vid slut – SUS utskrivning
Vårt arbete med jämställdhetsintegrering innebär att jämställdhetsperspektivet ska finnas med på alla nivåer i projektet men
också i partnerskapets organisationer. Tanken är att vårt jämställdhetsarbete skall leda till att de tjänster och den service som vi
vill erbjuda de unga är anpassad och av lika hög kvalité för alla, oavsett kön. Först måste alla medarbetare inom och i
angränsade och påverkande delar till projektet lära sig mycket om hur ojämställdheten ser ut och fungerar för att kunna lägga
upp en gemensam plan för hur jämställdhetsarbetet Ja tack till jämställdhet och icke diskriminering Nej tack till diskriminering
skall se ut.
Vi kommer att ha en gemensam aktivitetsdag för dessa frågor i planeringsfasen med ledning av en extern processtödjare i
dessa frågor. Målet med denna dag är att lägga en planering för hur det gemensamma arbetet skall se ut. 4F-stegen är en
metod för detta arbete och som bygger på fyra steg representerat av de fyra F:en: Förstå, Förutsättningar, Förändring, Följa
upp. Uppföljning av arbetet med jämställdhetsplanen kommer att ske årligen med aktivitetsdagar och kontinuerlig uppföljning av
kvantitativa mål utifrån specifika frågeställningar såsom:
Hur många kvinnor och män finns i vår verksamhet?
Hur många kvinnor och män deltar i Studieförbundet Vuxenskolans aktiviteter?
Hur många kvinnor och män deltar i studieförberedande kurs på Vara Folkhögskola?
Hur många kvinnor och män går vidare till studier och vilket studieval välj?
Hur många kvinnor och män vill arbetspröva och i så fall inom vilket yrkesval?
Hur många kvinnor och män fullföljer sin medverkan i projektet?
Hur många kvinnor och män når de resultat som projektet har satt upp?
Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering.
Vårt mål är att hitta en extern utvärderare inom ramen för det ramavtal som nu ESF-rådet håller på att avtala om. Den som får
uppdraget skall ansluta sig till den utvärderingsgrupp som kommer att formas under planeringsfasen. Utvärderaren kommer att
få stöd i sitt arbete genom gruppen och då framförallt genom olika datainsamlingar och analyser av dessa. Detta för att få
maximal nytta av utvärderaren.
Det primära syftet är att utvärderingen skall vara lärande för att få tillstånd en positiv förändringsprocess i våra myndigheter
och att detta skall ske löpande från start till slut. För att få till ett lärande så behövs det föras en dialog om slutsatser på olika
nivåer som exempelvis ledningsnivåer som gäller både chefer i linjen samt politiker i styrande organisationer samt på
medarbetarnivå. Vår positiva erfarenhet av lärandekonferenser genom vårt tidigare projekt GEVALIS Vuxna Dnr 3050200 var en
stor framgångsfaktor vid implementeringen av det som uppnåddes i detta projekt. Vi vill använda oss av denna modell för
lärande även i detta projekt och som då skall bygga på att alla som deltar medverkar utifrån sin roll i projektet.
ESF-rådet kräver vidare att en värdering av effekter också skall göras vilket blir utvärderarens uppgift. Tanken med att göra
effektutvärdering är att värdera en förändring som inträffat (hos den unge) som en följd av en vidtagen åtgärd (vår valda metod)
och som annars inte skulle ha inträffat. Det som kan försvåra en effektutvärdering av ungas väg framåt är att i en ung persons
liv kan det ske snabba omvärldsförändringar. I unga personers liv kan olika omvärldfaktor inträffa bara på några månader och
detta är viktigt att tänka på. För att å ena sidan exemplifiera att ett avslut innan den unge når målet behöver inte alltid bero på att
metoden är felaktig utan kan bero på en omvärldsförändring såsom den unge begår ett brott, återfaller i missbruk etc. å andra
sidan kan ett lyckat resultat inte alltid tillskrivas den valda metoden utan kan handla om att den unge exempelvis hittar en
partner som förändrar den unges beteende och framtidsvisioner.
Utvärderingsgruppen kommer att träffas regelbundet (ca 5-7 träffar/år) tillsammans med utvärderaren och att dessa
tillsammans lägger upp uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Utvärderaren skall årligen skriva en rapport som skall
seminariebehandlas i utvärderingsgruppen och som ska ligga till grund för de årliga lärandekonferenserna. En slutrapport skall
senast den 15 augusti 2018 vara färdig för att spridas på lärandekonferensen som skall hållas i augusti 2018. Vidare så skall
utvärderingsgruppen skriva en rapport om metodutvecklingen i projektet för att den senare skall kunna vara ett underlag för nya
medarbetare vid implementering av metoden i de ordinarie organisationerna. Vi bedömer i dagsläget att en utvärderares arbete
bör omfattas till max ca 300 timmar/år.
Integrerat arbete
Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning?
Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)?
Transnationellt samarbete
Sid 12(19)
Diarienummer
2015/00220
Gemensamt ramverk
Östersjösamarbete
Andra former för transnationellt samarbete
Arbetsmarknaden för unga i Nederländerna uppvisar en hel del gemensamma drag med den svenska, med en tudelning mellan
en majoritet av ungdomar som har tämligen lätt att få arbete, visserligen ofta i tidsbegränsade anställningar men inte samma
höga utsträckning som i Sverige och en mindre grupp med stora svårigheter. År 2005 var ca 6,5 % av de nederländska
ungdomarna mellan 15 och 24 år varken i arbete eller i utbildning dvs. ungefär i samma andel som Sverige. Detta uppfattades
av den nederländska politiken som illavarslande och la om kursriktning.
2007 infördes en allmän skolplikt till 18 år och de ungdomar som inte uppnått startkwalificatie som motsvarar minimikrav för ett
gymnasiebetyg får helt enkelt inte sluta skolan. Samtidigt ökades anslagen rejält per elev till gymnasieskolan. Den nederländska
gymnasieskolan har av tradition många yrkeslinjer som i delar består av lärlingsprogram som är kopplade till arbetslivets olika
branscher.
År 2009 kom nästa steg: Leerwerkplicht – Läropliktslagen. Den omfattar alla mellan 18 till 27 år som inte uppnått
startkwalificatie. De erbjuds ett individuellt stöd och vägledning och vuxenutbildning eller arbete i perioder eller oftast en
kombination. Läroplikten gäller till dess att den unge har uppnått målet – startkwalificatie. Under tiden är den unge garanterad
en ersättning som en rättighet vilken balanserar den obligatoriska skyldigheten att delta i programmet. Skulle den unge avisa ett
erbjudande om arbete eller att den unge inte deltar i anvisad utbildning så kan ersättningen reduceras eller helt hållas inne för
kortare eller längre tid. Programmet genomförs lokalt genom vad som kallas ”Kedjan för arbete och inkomst” vilken upprätthålls i
samverkan av ”Centrum för arbete och inkomst”(statlig myndighet som motsvarar Arbetsförmedlingen) Socialförsäkringskontoret
(också statligt motsvarar Försäkringskassan) och primärkommunen. I kedjan ingår organisationer för föräldrastöd, skolor, det
lokala näringslivet, socialtjänsten, ungdomsmottagningar, sjukvården och polisen.
Insatserna har varit framgångsrika och sedan de inleddes har arbetssökanden i åldern 20 till 27 år i mer än ett år, nära
halverats. Vad som bedöms som framgångsfaktorer av OECD är primärt det handlingskraftiga samlade greppet av stat,
kommuner och inte minst av engagerade aktörer i det civila samhället och näringslivet, något som har främjats av en bred
politisk konsensus över partigränserna. Den sekundära framgångsfaktorn som pekas ut är den tydliga fördelningen av
rättigheter och skyldigheter för deltagarna samt den tredje framgångsfaktorn som pekar ut den långvariga och tioåriga
programperioden som lyckosam. Vidare är den psykiska ohälsan väldigt mycket lägre än i Sverige och ungdomarna är överlag
mer nöjda med sin livssituation vilket kan vara ett resultat av minskad stress inför vuxenlivet.
Vi skulle vilja ha ett samarbete med Nederländerna för ett erfarenhetsutbyte och ett framtida samarbete kring ungdomsfrågor.
Ambitionen är att utbytet kan skapa förändringsprocesser för samtliga parter gällande hälsa och insatser till unga för respektive
lands ungdomar och de professionella aktörerna. Således är syftet med erfarenhetsutbytet är att i dialog med varandra få
förståelse för likheter och olikheter i de lagreglerade socialförsäkringsområden som finns i respektive land. Fokus i dialogen
kommer att vara på frågor gällande arbetsmarknad, social omvårdnad och sjukvård. Målgruppen för det transnationella utbytet
är politiker, linjechefer och medarbetare.
Resursplanering
Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden
Vilka resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter?
Ledning och administration
Styrelsen i Samordningsförbundet Västra Skaraborg är ju projektägare och har det yttersta ansvaret för projektet. Styrelsen har
en förbundschef som med delegation ansvarar för att projektet genomförs enligt föreliggande projektansökan. Det innebär att
förbundschefen kommer att arbeta med övergripande ledning motsvarande 0,25 tjänst. Som stöd till verksamheterna i
kommunerna kommer en processamordnare att rekryteras motsvarande 1,0 tjänst. Till den administrativa gruppen finns en
ekonom motsvarande 1,0 tjänst. Samtliga inom det administrativa stödet påbörjar sina tjänster i projektet den 1 september 2015.
Samtliga inom den administrativa ledningen redovisar sin tid enligt de uppställda riktlinjer som ESF-rådet har satt.
Ytterligare stöd i ledning av projektet är styrgruppen som påbörjar sitt arbete under planeringsfasen. Styrgruppen beräknas ha
ca 9 möten/år. Styrgruppen tidsredovisar inte, dock kommer det i den årliga rapporten återges hur många styrgruppsmöten som
varit under året.
Genomförandefasen - medarbetare
8 mentorer vilket motsvarar 7,75 heltidstjänst påbörjar sin anställning i projektet den 1 oktober 2015. Fördelningen av mentorer
och partners inom kommunerna är följande: Essunga kommun – 1 mentor 0,75 tjänst och socialsekreterare 0,2 tjänst
(medfinansiering), Götene kommun – 1 mentor 1,0 tjänst och socialsekreterare 0,2 tjänst (medfinansiering), Lidköpings kommun
– 2 mentorer 2,0 tjänst och socialsekreterare 0,2 tjänst (medfinansiering), Skara kommun – 2 mentorer 2,0 tjänst och
socialsekreterare 0,2 tjänst (medfinansiering) samt Vara kommun – 1 mentor 1,0 tjänst och socialsekreterare 0,2 tjänst
(medfinansiering). Mentorerna kommer att få metodstöd i sitt arbete genom en handledare som kommer att rekryteras
motsvarande 0,25 tjänst.
Arbetsförmedlingen i Lidköping och Arbetsförmedlingen i Skara bidrar med två arbetsförmedlare motsvarande 0,4 tjänst
(medfinansiering) och Försäkringskassan bidrar med två medarbetare motsvarande 0,2 tjänst (medfinansiering). Medarbetarna
skall arbeta aktivt med respektive myndighets deltagare och samtidigt vara ett resursstöd till mentorerna.
Sid 13(19)
Diarienummer
2015/00220
Från Vara Folkhögskola i Vara kommer två pedagoger motsvarande 2,0 tjänst med början 1 januari 2016 till den 30 juni 2018
att erbjuda aktivering till studier under level 3 som handlar om att få de unga att återuppta studier eller vidareutbilda sig. De
unga tillsammans med pedagogerna formar innehållet i aktiveringen och skall syfta till att de unga stärker sina resurser med att
kommunicera bättre, bli bättre på problemlösning, ökad förståelse om vårt samhälle och demokratiska principer och stärka sin
hälsa.
Medarbetare från Studieförbundet Vuxenskolan motsvarande 1,0 tjänst med början 1 januari 2016 till den 30 juni 2018 skall
under level 2 erbjuda de unga en ”komma igång aktivering” som skall syfta till att de unga ökar sitt självförtroende och sin
självkänsla för att de skall kunna aktivt ta tag i sina liv (empowerment). Samtliga medarbetare som arbetar inom projektet
tidsredovisar enligt de ESF lagda riktlinjer som finns.
Politiker, linjechefer, mentorer, pedagoger från Studieförbundet Vuxenskolan och Vara Folkhögskola, arbetsförmedlare,
aktivitetsansvariga från skolan, samt studievägledare skall genomgå flera obligatoriska aktivitetsdagar för jämställdhet och icke
diskriminering.
Vidare skall 8 mentorer, 3 arbetsförmedlare, 3 folkbildare, processamordnare och handledare genomgå utbildning i The
Strengths Model Case Mangement för att få en gemensam plattform i form av arbetssätt och värdegrund inför
genomförandeperioden.
Genomförandefasen - deltagare
Under genomförande fasen med deltagare kommer deltagarna att redovisa sin tid via tidrapporter som talar om hur mycket tid
de kommer att närvara i projektet i olika aktiviter.
Resurser för deltagarnas aktiviter som bl.a. innefattar busskort för allmänna kommunikationer till olika aktiviter eller i de fall det
inte finns allmänna kommunikationer annat färdmedel, studiebesök.
Utrustning och material till deltagare kan vara lunch/eller fika i relationsskapande syfte, läromedel, friskvård och andra externa
aktiviter enligt lista (se bilaga).
Genomförandefasen – lärande och erfarenhetsutbyte
Tre lärandekonferenser under hela projektet för 50 deltagare/konferens totalt 150 deltagare
Tre aktivitetsdagar temat: Jämställdhet och icke diskriminering för 50 deltagare/konferens totalt 150 deltagare där första
aktivitetsdagen hålls i oktober 2015, därefter oktober 2016 och oktober 2017.
En samlingskonferens på temat: Kan vi göra skillnad för ungas psykiska hälsa? Med valda föreläsare i ämnet för att kunna göra
skillnad våren 2017 för 100 deltagare.
En spridningskonferens i augusti 2018 för 100 deltagare
I årsrapporten kommer att belysa vad som skett under dessa lärande dagar.
Transnationalitet
Transnationellt utbyte i början av 2017. Vi bedömer i nuläget att en grupp om 25 deltagare besöker Nederländerna i ett
erfarenhetsutbyte. Kostnader för tolk under besöket och övrigt skrivet/översatt material. Redovisning av detta kommer att ske i
årsrapporten.
Utvärdering
Extern utvärderare och möteskostnader för utvärderingsgruppen.
Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet?
Förbundschefen i Samordningsförbundet Västra Skaraborg kommer att ha det övergripande projektägaransvaret.
Förbundschefen har erfarenhet från ett av Samordningsförbundet tidigare bedrivet projekt GEVALIS Vuxna Dnr 3050200 och är
väl insatt i ESFs regelverk. Förbundschefen har också tidigare och lång erfarenhet av ekonomiskt-, uppföljnings- och
utvärderingsarbete. Likaså är den ekonom som nu kommer att ansvara för den ekonomiska redovisningen har även en lång
erfarenhet att redovisa ESF projekt senast då i projekt GEVALIS Vuxna.
Projektsamordnare kommer att nyrekryteras för uppdraget och vid rekrytering så kommer vi att efterfråga förutom sedvanlig
kompetens för uppdraget också efterfråga kompetens inom att tidigare ha arbeta med ett ESF projekt samt jämställdhets- och
icke diskrimineringskompetens.
Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt?
Extern utvärderare genom ESFs ramavtal
Ev. handledare till mentorer
Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och
samverkanspartner?
En första grundkurs genom en aktivitetsdag ska genomföras under planeringsfasen och ska resultera i en gemensam plan för
det kommande jämställdhetsarbetet. Denna aktivitetsdag är obligatorisk för samtliga politiker i SoF Västra Skaraborgs styrelse,
linjechefer och medarbetare i partnerskapets organisationer. Uppföljande aktivitetsdagar sker årligen och även dessa är
obligatoriska.
Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering?
Vad gäller insamling av data sker detta via mentorer till den administrativa avdelningen som tar hand om inregistrering av
uppgifter. Därefter analyseras all data av utvärderingsgruppen. Resurser för detta arbete specificeras till de utvärderingsmöten
som skall hållas ca 6 - 8 ggr/år.
Sid 14(19)
Diarienummer
2015/00220
En extern utvärderare skall rekryteras genom ESFs ramavtal och vår beräkning är en arbetsgång på ca 300 timmar/år
Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv
finns med i utvärderingens alla delar?
I förfrågningsunderlaget kommer vi att efterfråga jämställdhets- och tillgänglighetskompetens och utvärderaren kommer att få
beskriva sin kompetens i underlaget. Vidare ser vi helst att utvärderaren rekryteras i samband med projektstart och kommer då
också att medverka i den obligatoriska aktivitetsdagen för jämställdhet och icke diskriminering i planeringsfasen.
Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska
Regionalfonden
Inga
Statsstöd
Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk
verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna 107-109 i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under
innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren.
Ja
Typ av stöd
Nej
Nej, Vi är en myndighet
Finansiär
Summa
Annan finansiering
Har annan finansiering i form av offentligt stöd/EU-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller
kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader?
Ja
Typ av stöd
Nej
Finansiär
Summa
Kommer projektet generera intäkter?
Ja
Nej
Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera:
Upphandling och kostnadseffektivitet
Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling?
Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU
Beskriv
Annat
Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås?
SoF Västra Skaraborg har möjlighet att använda sig av sina ägares dvs. Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans, Västra
Götalandsregionens eller kommunernas ramavtal. Övrig upphandling sker enligt LOU eller genom våra riktlinjer för
direktupphandling vilka de grundläggande principerna är affärsmässighet, konkurrens, objektivitet, likabehandling,
proportionalitet (dvs. relevanta och rimliga krav i proportion till vad som skall upphandlas) samt transparens.
Allmänt
Direktupphandling är upphandling utan krav på anbudsförfarande enligt LOU. Direktupphandling kan tillämpas om det inte finns
något gällande ramavtal och kan ske om värdet av det som skall upphandlas är lågt eller om det finns synnerliga skäl.
Lågt värde
Direktupphandling på grund av lågt värde är i första hand avsett för köp och beställningar till smärre belopp, då
administrationskostnaderna och tidåtgången vid ett formellt upphandlingsförfarande inte står i rimlig proportion till
upphandlingens värde, samt vid, köp över disk, av artiklar som inte vanligen förbrukas och inte och inte omfattas av ramavtal.
Observera att direktupphandling endast avser enstaka köp under ett år. Om man vet att det kan bli fråga om upprepade köp bör
upphandling ske och ramavtal tecknas för varan eller tjänsten. En anskaffning får inte delas upp i syfte att komma under
gränsen för direktupphandling.
Riktvärden för vad som skall betecknas som lågt värde är:
För varor högst 500 000 kr för tjänster högst 500 000 kr
Synnerliga skäl
Direktupphandling på grund av synnerliga skäl kan ske oavsett belopp men bör endast undantagsvis förekomma. Med
synnerliga skäl avses t ex synnerlig brådska då anbud inte hinner infordras på grund av akuta oförutsedda behov.
Sid 15(19)
Diarienummer
2015/00220
Att iaktta före direktupphandling
Före beslutet att direktupphandla bör den som upphandlar vidta följande åtgärder:
Kontrollerat att varan ej finns på ramavtal, uppskattat beräknad anskaffningsvolym i SEK
Marknadsundersökning
Vid en direktupphandling bör en marknadsundersökning genomföras innan upphandlingen påbörjas. Marknadsundersökningen
skall omfatta åtminstone tre leverantörer (om det finns så många) och kan vara muntlig. Syftet med marknadsundersökningen
skall vara att finna det för Samordningsförbundet det mest ekonomiskt fördelaktiga alternativet för den efterfrågade varan eller
tjänsten. Efter genomförd marknadsundersökning är det tillåtet att direkt vända sig till en leverantör. Begäran om anbud behöver
inte vara skriftlig, men för att minimera risken för missförstånd mellan köpare och säljare rekommenderas att skriftligt anbud/
offert begärs in.
Anskaffning/inköp
Vid anskaffningen är det viktigt att tänka på:
Ställ krav på betalningsvillkor och leveransvillkor (i de fall det är relevant), tänk på att Samordningsförbundet behöver 30 dagar
på sig för att hantera faktura, fraktkostnader och fakturerings/expeditionsavgifter kan vara höga. Försök om möjligt att få det
fraktfritt och utan fakturerings/expeditionsavgifter
Affärsmässighet/dokumentation
Direktupphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras
affärsmässigt. Om möjligt skall kontakt tas med ett antal leverantörer för jämförelse av pris och kvalitet. En sådan jämförelse bör
dokumenteras (exempelvis motivering för val av leverantör, anbud/offert och enkel skriftlig beställning). Det kan vara lämpligt att
kräva in skriftligt anbud även vid denna upphandlingsform. Formen för dokumentationen kan anpassas till inköpets storlek och
art, t ex i form av protokoll, anteckning, fakturakopia eller på annat sätt.
Moms i projektet
Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader?
Ja
Nej
Diversifierad
Medfinansiering
Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna.
Medfinansiering deltagare
Samordningsförbundet Västra Skaraborg har tidigare bedrivit ett ESF projekt GEVALIS Vuxna Dnr 2009–3050200 med
fördjupning i implementering 2013–3050011 av ÅKA-modellen och har upparbetade samverkansrutiner för hur deltagare från
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunernas socialtjänst skall kunna involveras och remitteras till projektet.
Erfarenheterna från detta projekt med rullande intag har visat sig vara det allra bästa.
Ansvaret att remittera in deltagare till projektet åläggs den myndighet som har det huvudsakliga försörjningsansvaret. Unga
med försörjningsstöd är i regel inskrivna på Arbetsförmedlingen då kravet för få förssörjningsstöd är att den unge är aktivt
arbetssökande såtillvida den unge inte har en sjukdom som gör den unge arbetsoförmögen exempelvis psykisk ohälsa. Dock
kan dessa ungdomar också ha ett aktivitetsstöd (oftast lägsta ersättning) från Arbetsförmedlingen som kompletteras med
försörjningsstöd. I de fall där försörjningen är delad anser vi att socialtjänsten skall ha huvudansvaret för remittering. Skulle det
vara så att det finns unga som inte uppbär någon välfärdsförsörjning så skall socialtjänsten ha ansvaret att remittera dessa till
projektet. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samarbetar genom en gemensam kartläggning(GK) av deltagare från
båda myndigheterna och där myndigheterna försöker att hitta en väg framåt. Det innebär att de deltagare som förväntas komma
från dessa myndigheter kan förskjutas till den enes eller till den andres andel beroende på eventuella deltagares behov av
insatsen.
Projektsamordnaren ansvarar för att mentorerna har de deltagare som det har planerats för genom att samordna intaget
gemensamt med parterna. Det som är av stor vikt är att de myndigheter som har remitterat in de unga också tar en aktiv del i
den unges process framåt. Det är särskilt viktigt ur ett strategiskt perspektiv om metoden sedan skall tas över av myndigheten i
den ordinarie verksamheten. Därför behöver dessa rutiner stärkas under projektets gång. Fördelningen av deltagare från
myndigheterna kommer att fördelas approximativt enligt följande:
Från Arbetsförmedlingen 116 deltagare
Från Socialtjänsten 118 deltagare
Från Försäkringskassan 116 deltagare
Medfinansiering personal
Arbetsförmedlingen i Lidköping, Arbetsförmedlingen i Skara, Försäkringskassan i Skaraborg samt Essunga, Götene, Lidköpings,
Skara och Vara kommuner bidrar vardera med personal om 0,2 tjänst i projekt LEVEL UP.
Vid inlämning inför projektansökan kommer de här ovannämnda inge en avsiktsförklaring att de ställer sig bakom ansökan till
Sid 16(19)
Diarienummer
2015/00220
ESF. Vid ett positivt beslut kommer vi att skriva samverkansavtal som reglerar ansvar och utföraruppdrag. Samverkansavtalet
skall vara underskrivet i samband med uppstart av projektet.
Lista över medfinansiärer
Organisationsnamn
Arbetsförmedlingen Lidköping
Ulla-Karin Gunnarsson
Telefon
010-4863590
Organisationsnamn
Arbetsförmedlingen Skara
Jan-Olov Lundqvist
Telefon
010-4866786
Organisationsnamn
Försäkringskassan Skaraborg
Eva Bremer
Telefon
010-1192769
Organisationsnamn
Essunga Kommun
Håkan Olsson
Telefon
0512-57198
Organisationsnamn
Götene kommun
Robert Olsson
Telefon
0511-386239
Organisationsnamn
Lidköpings kommun
Anders Svensson
Telefon
0510-770444
Organisationsnamn
Skara kommun
Claes-Erik Burge
Telefon
070-5179086
Organisationsnamn
Vara kommun
Ulrika Gardtman
Telefon
0512-31865
Organisations 202100-2114
nummer
CFAR19072768
Nummer
nummer
CFAR19072792
Nummer
nummer
CFAR19277359
Nummer
nummer
CFAR48167951
Nummer
nummer
CFAR27544899
Nummer
nummer
CFAR27022029
Nummer
nummer
CFAR54774989
Nummer
nummer
CFAR27270685
Nummer
Kompetensutveckling
Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser
Samverkansaktörer
Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet.
Organisationsnamn
Samordningsförbundet Norra Skaraborg
Annica Gustavsson
Telefon
0708-360019
Organisationsnamn
Samordningsförbundet Östra Skaraborg
Karin Viklund
Telefon
010-1192868
Organisationsnamn
Skaraborgs kommunalförbund
Per-Olof Hermansson
nummer
CFARNummer
nummer
CFARNummer
nummer
Sid 17(19)
Diarienummer
2015/00220
CFARNummer
Telefon
0500-497201
Sammanfattning av projektet på svenska
Projekt LEVEL UP Västra Skaraborg skall rikta sig till unga vuxna mellan 16 till 29 år som är långtidsarbetslösa (mer än 12
månader), unga med funktionsnedsättning, unga som är eller har varit sjukskrivna samt de med aktivitetsersättning främst de
som har psykisk ohälsa och ungdomar med psykosociala problem och som inte är anställningsbara.
Samordningsförbundet Västra Skaraborg består av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen och
Essunga, Götene, Lidköping, Skara, och Vara kommuner. Samordningsförbundet Västra Skaraborg har beslutat sig för att ingå i
ett partnerskap med Studieförbundet Vuxenskolan och Folkhögskolan i Vara för att stödja de ungdomar som har svårt att få
tillträde till arbetsmarknaden, har svårigheter att återuppta sina oavslutade studier samt stödja förebyggande insatser på
gymnasienivå.
Projekt LEVEL UP Västra Skaraborgs ambition är att de unga når studier eller arbete som är det yttersta målet!
Samordningsförbundet Västra Skaraborg vill genom projektet LEVEL UP ge unga människor en chans att återuppta studier och/
eller arbete och därigenom ge dem möjlighet till att leva ett produktivt och rikt liv. Vi vill även på lång sikt förändra nuvarande
strukturer så att unga vuxna inte faller mellan stolarna genom att arbeta fram en gemensam metod som kan implementeras i
ordinarie verksamheter hos de olika myndigheterna i Västra Skaraborg och hos våra samverkanspartners.
Vi vill erbjuda de unga en mentor, som inte är knuten till någon typ av myndighetsutövning, som vägleder och stöttar
deltagarna under vägen till studier/arbete. Genom att skapa en god relation till deltagaren kan mentorn peppa, pusha och stötta
den unge under vägens gång. För att kunna skapa relationer så måste det finnas en mötesplats för deltagarna och mentorerna
där de kan träffas, fika, och göra andra relationsskapande aktiviteter.
Vidare vill vi kunna erbjuda de unga en uppsjö av befintliga samhälleliga resurser som kan utnyttjas i hela Västra Skaraborg.
Mentorerna kommer att utgöra en sammanhållande länk för hela projektet Västra Skaraborg och det är viktigt att kontinuerliga
erfarenhetsutbyten sker genom exempelvis gemensamma nätverksmöten och lärandekonferenser. Tanken är att mentorerna
skall arbeta utefter den unges resurser och behov av stöd vilket innebär att det sannolikt kommer att finnas många och olika
vägar för de unga och genom lärandekonferenser byts de erfarenheter som mentorerna fått. Med detta kan vi anta att vi kan
finna det bästa arbetssättet för att myndigheterna och våra partners samt de övriga samhälleliga insatser som finns, kan ge de
unga det stöd som de verkligen behöver.
Sekundärt vill vi också förstärka och fördjupa samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, de regionala och
kommunala myndigheterna och folkbildningen så att Västra Skaraborg kan utvecklas till att bli en gemensam aktiveringsarena
för unga i framtiden.
Sammanfattning av projektet på engelska
Project LEVEL UP Western Skaraborg, targets young adults aged 16 to 29 years old who are long-term unemployed (more than
12 months), disabled because of sickness or injury and/or eligible for activity pension. The target group mainly comprises
individuals with mental illness and/or psychosocial problems and who are not employable. Coordination Covenant Western
Skaraborg consists of social insurance, employment services, Region Västra Götaland (medical care) and Essunga, Götene,
Lidköpings, Skara, and Vara municipalities. Coordination Covenant Western Skaraborg has decided to enter into a partnership
with the Center for Adult education and Folk High School of Vara to support young people who have difficulty accessing the
labor market, have difficulties in resuming their unfinished studies and to support preventive measures on the secondary level.
Project LEVEL UP Western Skaraborg’s ultimate goal is that participants return to their studies or gain employment.
Coordination Covenant Western Skaraborg by project LEVEL UP will give young people a chance to resume studies and/or
work, thereby giving them the ability to live productive and successful lives. We would also in the long term change current
structures so that young adults manage to find adequate support within the regular activities of the various authorities in
Skaraborg. We plan to work out a mutual approach that can be implemented in the regular activities of the various authorities in
Skaraborg and in our cooperation partners.
We want to offer the target group a mentor, who is not tied to any kind of public authority and who guides and supports
participants on their way to study/work. By establishing a good relationship with the participant can the mentor guide and
support the participant during the whole process. In order to establish relationships there has to be a meeting place for
participants and mentors, where they can meet, get to know each other and plan new relationship-building activities.
We also want to offer young people a variety of existing social resources that can be utilized throughout Western Skaraborg.
The mentors will provide a cohesive link for the entire project in West Skaraborg. It is important that a continuous exchange of
experience takes place through mutual network meetings and learning conferences. At learning conferences the mentors can
exchange experience and learn from each other. The idea is that the mentor will work individually with the participant’s
resources and needs which means there will be numerous solutions. With this plan, we can assume that we will find the best
approach to the authorities and our partners and other social interventions available and that we will be able to give participants
the support they really need.
Secondarily, we also want to strengthen and deepen the cooperation between health insurance and employment services,
regional and local authorities and public education so that Western Skaraborg may evolve to become a common activation
arena for young people in the future.
Budgetöversikt
Sid 18(19)
Diarienummer
2015/00220
Resurser i projektet
Belopp
Kostnader socialfonden
32 055 431 kr
Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF)
0 kr
Summa kostnader
32 055 431 kr
Avgår kontant medfinansiering
10 528 288 kr
ESF-stöd
21 527 143 kr
Offentligt bidrag i annat än pengar
2 778 107 kr
Offentligt finansierad ersättning till deltagare
10 968 900 kr
Offentliga kontanta medel tillförda projektet
1 kr
Offentliga kontanta medel från projektägaren
10 528 287 kr
Privata bidrag i annat än pengar
0 kr
Privata kontanta medel tillförda projektet
0 kr
Privata kontanta medel från projektägaren
0 kr
Summa offentlig och privat medfinansiering
24 275 295 kr
Summa total finansiering
45 802 438 kr
ESF-stöd
47,00 %
Budgeterad medfinansiering från projektet
53,00 %
Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen:
53,00 %
Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas)
1 165 862 kr
Personal
661 619 kr
Externa tjänster
380 000 kr
Lokaler och administration
0 kr
Resor och logi
1 kr
Utrustning och materiel
25 000 kr
Indirekta kostnader
99 243 kr
Intäkter
-1 kr
Kostnader socialfonden (Genomförandefas)
30 889 569 kr
Personal
22 506 148 kr
Externa tjänster
1 030 000 kr
0 kr
Resor och logi
2 425 000 kr
1 552 500 kr
Indirekta kostnader
3 375 922 kr
Intäkter
-1 kr
Kostnader regionalfondskaraktär
0 kr
Personal
0 kr
Externa tjänster
0 kr
0 kr
Resor och logi
0 kr
0 kr
Indirekta kostnader
0 kr
Intäkter
0 kr
Offentlig medfinansiering
Offentligt bidrag i annat än pengar
2 778 107 kr
Sid 19(19)
Diarienummer
2015/00220
Personal
2 778 104 kr
Externa tjänster
1 kr
0 kr
Resor och logi
1 kr
1 kr
Offentligt finansierad ersättning till deltagare
10 968 900 kr
Deltagarersättning
10 968 900 kr
Offentliga kontanta medel tillförda projektet
1 kr
Kontanta offentliga medel
1 kr
Offentliga kontanta medel från projektägaren
10 528 287 kr
Egeninsats
10 528 287 kr
Privat medfinansiering
0 kr
Personal
0 kr
Externa tjänster
0 kr
0 kr
Resor och logi
0 kr
0 kr
Privata kontanta medel tillförda projektet
0 kr
Kontanta privata medel
0 kr
Privata kontanta medel från projektägaren
0 kr
Egeninsats
0 kr
Egeninsats enligt gruppundantagsförordning
0 kr
Privata bidrag i annat än pengar

Projektansökan

Transcription

Similar documents

Löpande, inflätad, praktikbaserad, evidensproducerande

Projektledare för ESF-projektet Collegesamverkan i Västra Götaland

Genombrottsprojekt stroke Skaraborg

ICF vid psykisksjukdom Karin Starzmann 2014-11-21

Tack för att ni stöttar FTS Säkra Varje Unge!

Varselblankett södra

Gymnasieval ppt presentation föräldramöten

Försvarskonferens 2015 Välkommen till Skövde den 20