Att se personen bakom beroendet: en litteraturstudie om

Transcription

Namn: Siri Carpelan och Isabelle Lillieborg
Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap
Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKG11X, VT2015
Grundnivå
Handledare: Anita Dahlstrand
Examinator: Agneta Cronqvist
Att se personen bakom beroendet: en litteraturstudie om
vårdrelationens betydelse för personer med alkoholberoende.
To see the person behind the addiction: a literature review about
the meaning of the caring relationship for people with alcohol
dependence.
Sammanfattning
Bakgrund:
Alkoholberoende är en medicinsk diagnos som skiljer sig från risk- samt
skadligt bruk. Beroende utvecklas i samspel med belöningssystemet och har
en ärftlig komponent. Personer med alkoholberoende är en stigmatiserad
grupp i samhället såväl som i sjukvården, och diagnosen innebär ett stort
lidande för den enskilde personen. Därför är det viktigt att belysa personernas
egna erfarenheter av vårdrelationer.
Syfte:
Att belysa erfarenheter av vårdrelationer hos personer med alkoholberoende.
Metod:
Litteraturstudie med sökorden Alcohol dependence, care, patient experiences.
alcohol addiction, phenomenological, alcohol, treatment barriers, patient
satisfaction, nursing, experiences och qualitative. Tio kvalitativa studier
hämtade från databaserna Cinahl Complete, PubMed, Nursing and allied
health source, PsycINFO och Psychology and Behavioral Sciences Collection
analyserades och tematiserades.
Resultat:
Det övergripande temat som formades från resultatartiklarna var
Vårdrelationens olika aspekter med fyra underteman. Dessa underteman var
1) Vikten av ömsesidig tillit och bekräftelse, 2) Betydelsen av kunskap och
professionalitet, 3) Makt och delaktighet i vårdrelationen, samt 4) Att känna
sig dömd och diskriminerad.
Diskussion:
Resultatet diskuteras mot Barkers Tidal-modell. Det diskuteras kring att
mycket som framkom i resultatet var positiva erfarenheter och vad det kan
bero på. Vidare avhandlas vad negativa attityder gentemot personer med
alkoholberoende kan innebära för den enskilde personen och huruvida det är
möjligt att utökade kunskaper kan förbättra attityderna.
Nyckelord:
Alkoholberoende, erfarenheter, vårdande, vårdrelation, attityder.
Abstract
Background:
Alcohol dependence is a medical diagnosis and differs from alcohol abuse
and harmful drinking. Dependence develops in interaction with the reward
system and has a hereditary component. People with alcohol dependence are
a stigmatized group in society as well as within healthcare, and the
diagnosis means great suffering. It is therefore important to shed light on
these individuals own experiences of caring relationships.
Aim:
To illuminate experiences of caring relationships in people with alcohol
dependence.
Method:
A literature review with the keywords Alcohol dependence, care, patient
experiences, alcohol addiction, phenomenological, alcohol, treatment
barriers, patient satisfaction, nursing, experiences and qualitative. Ten
qualitative studies collected from Cinahl Complete, PubMed, Nursing and
allied health source, PsycINFO and Psychology and Behavioral Sciences
Collection were analyzed and thematized.
Results:
The overarching theme that was formed from the results was Different
aspects of the caring relationship with four subthemes. These subthemes
were 1) The importance of mutual trust and affirmation, 2) The meaning of
knowledge and professionalism, 3) Power and involvement in the caring
relationship, and 4) To feel judged and discriminated.
Discussions:
The results are discussed in relation to Barkers Tidal model. In the
discussion it is noted that much that emerged in the results were positive
experiences and what this may be due to. Further discussed is what negative
attitudes towards people with alcohol dependence can mean for the person,
and whether it's possible that extended knowledge can improve these
attitudes.
Keywords:
Alcohol dependence, experiences, caring, caring relationship, attitudes.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ..........................................................................................................................................6
2. BAKGRUND .........................................................................................................................................6
2.1 DIAGNOSEN ALKOHOLBEROENDE ........................................................................................................... 6
2.2 VÅRD OCH BEHANDLING AV ALKOHOLBEROENDE ..................................................................................... 8
2.3 ATTITYDER GENTEMOT OCH BEMÖTANDE AV PERSONER MED ALKOHOLBEROENDE ..................................... 9
2.4 UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED ALKOHOLBEROENDE ............................................................................ 11
3. PROBLEMFORMULERING .............................................................................................................. 12
4. SYFTE ............................................................................................................................................... 12
5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ............................................................................................... 12
6. METOD .............................................................................................................................................. 14
6.1 URVAL ................................................................................................................................................ 14
6.2 DATAINSAMLING .................................................................................................................................. 14
6.3 DATAANALYS....................................................................................................................................... 15
7. FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN...................................................................................... 15
8. RESULTAT ........................................................................................................................................ 16
8.1 VÅRDRELATIONENS OLIKA ASPEKTER.................................................................................................... 16
8.1.1 Vikten av ömsesidig tillit och bekräftelse ....................................................................................................... 16
8.1.2 Betydelsen av kunskap och professionalitet .................................................................................................. 18
8.1.3 Makt och delaktighet i vårdrelationen ........................................................................................................... 18
8.1.4 Att känna sig dömd och diskriminerad .......................................................................................................... 20
9. DISKUSSION .................................................................................................................................... 22
9.1 METODDISKUSSION ............................................................................................................................. 22
9.2 RESULTATDISKUSSION ......................................................................................................................... 23
9.2.1 Vårdrelationens innebörd för den vårdbehövande personen ......................................................................... 24
9.2.2 Dömande attityder och diskriminering - vad får det för konsekvenser? ......................................................... 25
10. KLINISKA IMPLIKATIONER .......................................................................................................... 27
11. FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ......................................................................................... 27
12. SLUTSATS ...................................................................................................................................... 27
REFERENSFÖRTECKNING................................................................................................................. 29
BILAGA 1. SÖKMATRIS....................................................................................................................... 34
BILAGA 2. MATRIS ÖVER URVAL AV ARTIKLAR TILL RESULTAT ................................................. 36
5 (41)
1. Inledning
Vi båda författare har anställning på en specialiserad beroendemottagning, som riktar sig mot
personer med ett riskbruk av alkohol eller ett etablerat beroende. I våra arbetsuppgifter ingår
bland annat att dokumentera behandlingsuppföljningar. Vi har båda upplevt att många
uttrycker tacksamhet över det tillåtande klimatet på mottagningen och att de inte blir dömda.
Vi blev därför nyfikna på vad personer med alkoholberoende erfarit när de sökt vård utanför
mottagningen; allt från specialiserad beroendevård till allmän sjukvård. Vi ville titta på hur de
upplevde vården och vad vårdandet som sådant innebar för dem som personer.
2. Bakgrund
Följande avsnitt tar avstamp i tydliggörande av sjukdomsdiagnosen alkoholberoende. Därefter
beskrivs hur vård och behandling ser ut för personer med alkoholberoende idag. Det följs av
forskningsresultat beträffande sjuksköterskors (och annan vårdpersonal) attityder gentemot
och bemötande av personer med alkoholberoende. Slutligen beskrivs upplevelser av att leva
med alkoholberoende. Författarna vill klargöra att begreppet person eller personer
genomgående kommer att användas i arbetet, synonymt med människa, individ och/eller
patient. Författarna är medvetna om att det råder viss skillnad begreppen emellan, men då
person anses vara det mest neutrala har det valts.
2.1 Diagnosen alkoholberoende
I Sverige har runt en miljon personer på olika sätt ett problematiskt alkoholdrickande (Wåhlin,
2012). Detta innefattar riskbruk, skadligt bruk samt alkoholberoende som bör åtskiljas. Att ha
ett riskbruk av alkohol innebär att personen innehar en förhöjd risk för alkoholrelaterade
skador samt utvecklandet av ett beroende. Konsekvenserna i det nuvarande alkoholbruket är
dock inte närvarande. Ett skadligt bruk innebär att personen i nuvarande konsumtion ådragit
sig skador orsakade av alkoholen; exempelvis hypertoni eller olyckor under berusning.
Alkoholberoende innefattas i World Health Organization’s (WHO) International
Classification of Diseases (ICD-10), samt Diagnostic and statistical manual of mental
disorders (DSM-5) (American Psychiatric Association, 2013; WHO, 2015). Noteras bör att i
den nya upplagan av DSM-5, ett amerikanskt system för klassifikation av psykiska störningar,
har alkoholberoende och alkoholmissbruk slagits ihop till en och samma diagnos; “alcohol
use disorder” (Agerberg, 2013). Detta då man anser att missbruk och beroende inte går att
6 (41)
särskilja från varandra. ICD-10 är en uppställning av sjukdomsdiagnoser och diagnoskriterier,
och är i Sverige det huvudsakliga systemet som används för diagnostisering av sjukdomar
(Agerberg, 2013; WHO, 2015). Det har dessutom visats att det finns stor överensstämmelse
mellan “alcohol use disorder” i DSM-5 och klassifikationen i ICD-10 (Lundin, Hallgren,
Forsman & Forsell, 2015). När författarna till denna litteraturstudie i det följande talar om
alkoholberoende, görs det därför utifrån ICD-10. Ungefär 4,2% av Sveriges vuxna befolkning
lever med ett alkoholberoende (CAN, 2014). Mer specifikt innebär alkoholberoende att tre
eller fler av kriterierna uppfylls under en och samma tolvmånaders-period (www.who.int).
Exempel på några av kriterierna är:

Ökad tolerans - ett behov av att dricka en större mängd alkohol för att få samma effekt som
tidigare.

Abstinens - upplevelse av klassiska abstinenssymtom eller behov av s.k. återställare
morgonen efter föregående kvälls drickande.

Försummande av viktiga aktiviteter - misskötsel eller övergivelse av arbete, sociala
relationer, aktiviteter, mm.
Ett alkoholintag av tio standardglas (ett standardglas innehåller tolv gram alkohol) eller mer
per dag innebär en hög sannolikhet för att uppleva abstinenssymtom vid avhållsamhet. Ett
intag av 15 standardglas eller mer per dag kan fortsättningsvis leda till mer komplicerade
symtom, vid abrupt avslut (CRAIG/SCOTMEG, 1994; www.iq.se). Wåhlin (2012) klargör att
beroende numer ses som ett neurobiologiskt betingat tillstånd där man observerat förändringar
i hjärnans så kallade belöningssystem. Detta parallellt med andra synsätt (ex. psykologiska
eller sociala) som också har relevans för beroende. Frigörande av signalsubstansen dopamin
har visat sig spela en central roll för stimulering av belöningssystemet, och frigörs i höga
doser oavsett vilken drog som intas.
Beroende utvecklas alltså i samspel med belöningssystemet, gradvis (Wåhlin, 2012). Man
kan vara mer eller mindre beroende, och det är fortfarande svårt att uttala sig om hur dessa
mekanismer uppstår hos olika personer. Frågan är om det bara är vissa som har en ”formbar
hjärna” (s. 83), eller om det krävs en viss mängd för att utveckla ett beroende. Risken för att
utveckla alkoholberoende innefattar även en ärftlig del som beräknas till 50-60% (Oreland,
2011). Den ärftliga delen är kopplad till den enskilda personens sårbarhet, och påverkas av
den psykosociala miljö som personen vistas i.
7 (41)
2.2 Vård och behandling av alkoholberoende
I Sverige delar sjukvård och socialstyrelse på ansvaret för vård och behandling av personer
med alkoholberoende (SOU 2011:35). Vårdcentraler kan erbjuda samtal och provtagningar
(Ledin, 2011). De kan också råda personer att söka sig till specialiserade
beroendemottagningar då de ofta har ett samarbete. Beroendecentrum Stockholm drivs av
landstinget och har mottagningar dit personer med alkoholproblem kan vända sig eller bli
remitterade till från sin vårdcentral (www.beroendecentrum.se). Behandling av
alkoholberoende bygger i första hand på att minska alkoholkonsumtionen (Franck, 2011).
Behandlingsmålen som sätts upp bör vara individuellt utformade och kan komma att ändras
under tiden för behandlingen. Målet för personen kan t.ex. vara total alkoholfrihet eller
minskad konsumtion. Vid en längre tids kraftigt alkoholdrickande är det oftast en fördel med
total alkoholfrihet under en period, för att kunna inleda en behandling.
Personens motivation till att förändra sin alkoholkonsumtion är en viktig del i behandlingen,
och kan stöttas med hjälp av motiverande samtal (Franck, 2011). Motiverande samtal bygger
på att behandlaren ska stötta personen till att själv utforska sin ambivalenta inställning till
förändring. Andra exempel på behandling som syftar till förändrat beteende är kognitiv
beteendeterapi eller tolv-stegsprogram. Ett komplement till samtalsbaserad behandling kan
vara behandling med läkemedel. Akamprosat (FASS, u. å.), Disulfiram (FASS, u.å.) och
Naltrexon (FASS, u.å.) är tre läkemedelssubstanser som idag är godkända för behandling av
alkoholberoende, och används inom många verksamheter inom hälso- och sjukvården (Franck,
2011).
För att som sjuksköterska stödja personer som av olika anledningar befinner sig i vården
krävs en vårdrelation (Dahlberg & Segesten, 2010). Vårdrelationen behöver inte vara
långvarig, även korta möten som exempelvis kan uppstå på en akutmottagning blir vårdande
då de stödjer personens hälsoprocesser. Viktigt att betona är att det alltid är personen i behov
av vård som avgör vilken form vårdrelationen tar; närhet, distans och duration är exempel på
faktorer som, när det är möjligt, avgörs av personen. Relationen bör således utformas enligt
personens behov och önskemål, och inflytande över beslut som rör hen själv bör i likhet
möjliggöras. Sjuksköterskan har dock det yttersta ansvaret i att se till att möten i vården
verkligen blir vårdande och inte förväxla vårdrelationer med vänskapsrelationer. Det är viktigt
att inta ett professionellt förhållningssätt där ens egna behov måste åsidosättas och som
sjuksköterska räkna med att inte alltid få någonting tillbaka.
8 (41)
Vidare finns det olika organisationer att få stöd från som person med alkoholberoende. Två
av dessa är Anonyma Alkoholister (AA) och Länkarna (www.aa.se; www.frilankarna.se). AA
(sprunget ur den amerikanska organisationen Alcoholics Anonymous) beskriver sig som en
gemenskap, där det enda kravet för medlemskap är att du har en önskan om att sluta dricka.
Genom AA får man delta i möten, där medlemmar delar med sig av erfarenheter och syftet är
att stötta varandra till nykterhet. Länkarna är en Svensk organisation, som grundades ur AArörelsen, och liknar den senare i utformning. Det finns dock tvetydiga resultat kring AAs
effektivitet (Kaskutas, 2009). Medlemmar i AA håller sig i stor utsträckning nyktra och denna
nykterhet har i många fall visat sig bestående. Däremot har det inte kunnat bevisas att det är
just delaktigheten i AA som varit avgörande för framstegen. Det skulle exempelvis kunna vara
så att de som är aktiva inom AA är de som har högst motivation att sluta dricka. Isåfall är det
motivationen som är avgörande, inte AA i sig.
2.3 Attityder gentemot och bemötande av personer med alkoholberoende
Personer med alkoholberoende blir i större utsträckning än andra utsatta för paternalism inom
vården (Wåhlin, 2012). Vårdare tror sig ofta veta vad som är bäst; man utgår ifrån att
personen med ett beroende inte är förmögen att ta ansvar för sig själv. Det förekommer även
att de nekas annan psykiatrisk vård då de inte kan möta sjukvårdens krav om att först bli
nyktra. Neville och Roan (2014) beskrev att sjuksköterskor var misstänksamma gentemot
personer med alkoholberoende, vilket i sin tur kunde leda till att de blev misstänksamma mot
deras behov av smärtstillande läkemedel.
Ett flertal studier har visat att både sjuksköterskor och läkare har en negativ attityd
gentemot personer med alkoholberoende (Lock, Kaner & Leamont, 2002; Lopez-Bushnell &
Fassler, 2004; Tran, Stone, Fernandez, Griffiths & Johnson, 2009). De negativa attityderna
uppkommer av olika anledningar. Ett exempel är sjuksköterskors låga kunskapsnivå och
utbildning kring alkoholberoende. Lovi och Barr (2009) visade att personer med ett beroende
uppfattas som att de egentligen inte är sjuka, och inte bör få någon hjälp från sjukvården för
att bli nyktra. Återkommande var att sjuksköterskor upplevde personerna som manipulativa.
Andra uttryckte att de trodde att personer med alkoholberoende själva kunde välja att sluta
dricka alkohol (Neville & Roan, 2014). Personerna ansågs svåra att hantera och många tyckte
inte att de hade tillräckligt med kompetens för att möta deras behov. Det upplevdes även som
frustrerande att denna grupp ofta återkom till vården, och sjuksköterskorna kände sig
otillräckliga.
9 (41)
Stigmatisering innebär enligt Brante (u.å.) social stämpling. Stämplingsteori innebär att det
är samhällets stigmatisering av avvikande beteenden som gör att personer med ett sådant
beteende fortsätter att röra sig mot en avvikande identitet (Goffman, 1963). Forskning har
exempelvis kunnat visa att individer med alkoholberoende som upplever ett stort stigma
gentemot deras sjukdom i mindre omfattning söker vård (Keyes et al., 2010). Vidare har en
omfattande litteratursammanställning gjorts av Schomerus et al. (2011). Denna jämförde
allmänhetens och vårdares attityder mot personer med alkoholberoende med attityderna mot
personer som led av andra psykiska störningar. Sammanställningen visade att
stigmatiseringen av just personer med alkoholberoende i kontrast till personer som lider av
annan psykisk sjukdom var stor. Personer med alkoholberoende uppfattades som farliga och
innehavare av en svag karaktär. De framkallade också i större utsträckning känslor av
irritation och ilska, och i mindre utsträckning en vilja att hjälpa.
Schomerus et al. (2011) visade på förekomst av ytterligare diskriminering av personer med
alkoholberoende. Författarna granskade studier som tittat på allmänhetens uppfattning kring
tvångsvård av personer med denna diagnos. Två studier i USA, med tio års mellanrum, visade
att 41 % av svarande ansåg att personer med alkoholberoende bör vårdas på sjukhus för sin
sjukdom, mot sin vilja. Personer med alkoholberoende rapporteras även vara föremål för
utfrysning av samhället. Ett flertal studier konstaterade att allmänheten gärna tar ett socialt
avstånd från personer med diagnosen. De blev utfrysta i större utsträckning än personer som
led av ex. schizofreni eller depression. I en studie utförd av Rodrigues et al. (2013) fastslog
författarna att internalisering av negativa stereotyper vid parallella diagnoser av schizofreni
och alkoholberoende gav upphov till minskat självförtroende. Självstigmatiseringen (selfstigma) gjorde att individerna upplevde lägre förmåga att styra över sitt drickande. De löpte
dessutom en ökad risk för återfall och fick sämre förutsättningar för återhämtning. Författarna
fastslog även att minskad stigmatisering i motsats ledde till ökat självförtroende.
Genom senare års forskning har beroende visat sig till viss del kunna förklaras av
biogenetiska faktorer (Wåhlin, 2012). Det diskuteras huruvida detta faktum kan ha en
avstigmatiserande effekt (Schomerus, Matschinger & Angermeyer, 2014). Författarna menade
att en sådan effekt kunde påvisas just när det kom till alkoholberoende. I kontrast visade
Williamson (2012) att det förvisso skett en viss avstigmatisering till följd av detta, men att en
stor del av stigmat ändå kvarstod. Det kunde exempelvis bero på att individer med
alkoholberoende, till skillnad från individer med exempelvis cancer, ansågs inneha ansvaret
för utvecklingen av sjukdomen själva.
10 (41)
2.4 Upplevelser av att leva med alkoholberoende
Inom vårdvetenskapen ses människan som mer än en biologisk varelse; erfarenheter gör
människan till en levd kropp (Dahlberg & Segesten, 2010). I det vårdvetenskapliga
perspektivet söker sjuksköterskan att lindra symtom med andra åtgärder än medicinska;
viktigt är att söka de bakomliggande orsakerna till symtomen. Ytterligare ett steg i synen om
att människan är en helhet är att se omgivningen som en del av denna, då omgivningen
oundvikligen formar oss till de holistiska varelser vi är.
Att leva med ett alkoholberoende har visat sig innebära ett stort lidande (Smith, 1997;
Thurang, 2012). Lidandet kom till uttryck i olika former och innefattade fysiska, psykiska och
andliga dimensioner. Intervjuade personer beskrev alkoholberoende som en ond cirkel där de
kände sig maktlösa. De var väl medvetna om att alkoholen var orsaken till deras symtom, men
använde ändå substansen för att dämpa ångesten som symtomen gav upphov till. Självhat,
skam och mental smärta var vanligt förekommande känslor. Alkoholen beskrevs som
personernas enda vän. De kände sig främmande inför sig själva, men också gentemot
omgivningen. Vid vårdsökande är ångest över att ha ådragit sig själv exempelvis leverskador
till följd av sitt drickande också vanligt. Denna oro är inte helt ogrundad; i en rapport från
WHO kopplas fler än 200 sjukdomar, däribland levercirros, till alkoholkonsumtion (WHO,
2014).
Det fysiska lidandet utgörs av klassiska bakrus-symtom som illamående, huvudvärk,
kräkningar och magsmärtor (CRAIG/SCOTMEG, 1994). Även mer komplicerade tillstånd
som delirium tremens förekommer, som kan innebära hallucinationer, förvirring och kramper.
Konsekvenser som att det fysiska utseendet förändrats till följd av ett gränslöst drickande
beskrevs också (Smith, 1997). Ofta ledde dessa symtom till att mer alkohol intogs för att
lindra ångesten de gav upphov till. Det psykiska lidandet innebar omfattande känslor av skam
och självhat, som ledde till bland annat isolering och självmordsförsök (Smith, 1997; Thurang,
2012). Även om dessa typer av känslor och handlingar har påvisats ha en motiverande effekt,
ledde de ännu oftare till mer drickande för att dämpa dem. “Ju mer personen drack desto mer
skuld- och skamfylld kände hon sig, och desto mer behövde hon dricka för att utplåna
skammen” (Smith, 1997, s. 218).
11 (41)
3. Problemformulering
Det råder i stor utsträckning, hos allmänheten såväl som hos sjuksköterskor, negativa attityder
gentemot personer med alkoholberoende. Attityderna innefattar att beroendet ses som något
självförvållat. Detta trots att forskning nu kunnat påvisa att det parallellt med andra synsätt är
ett neurobiologiskt tillstånd. Alkoholberoende ger upphov till en rad negativa hälsoeffekter
och sociala problem, och påverkar alla dimensioner av en person. Beroendet har beskrivits
som en ond cirkel där personen känner sig maktlös, och ger även upphov till starka känslor av
skuld och skam.
Personer med alkoholberoende är representerade i alla former av sjukvård, och möts
således inte enbart av specialistutbildade sjuksköterskor. Därför är det viktigt att deras egna
erfarenheter av vårdrelationer uppmärksammas. Med vårdrelationer avses de möten och
interaktioner med framförallt sjuksköterskor inom allt ifrån specialiserad beroendevård till
primärvård. Detta för att aktualisera vårdandets betydelse, och för att få en djupare förståelse
för vad det innebär för dessa personer.
4. Syfte
Syftet med studien var att belysa erfarenheter av vårdrelationer hos personer med
alkoholberoende.
5. Teoretiska utgångspunkter
Som teoretisk utgångspunkt för arbetet valdes Tidal-modellen av Phil Barker. Barkers modell
utgår ifrån att en persons livsberättelse, och att denna får utrymme i vården, är avgörande för
att ta sig igenom kriser (Barker & Buchanan-Barker, 2005). Kriser är Barkers benämning av
psykisk ohälsa. Barker talar även om att för att detta ska bli möjligt behöver sjuksköterskan
vara nyfiken och öppen för denna berättelse. Ett för stort fokus på problemen i motsats till
personens resurser leder snarare till en större känsla av maktlöshet hos individen.
Sjuksköterskan behöver exempelvis enligt en av teorins principer vara ödmjuk och inte agera
allvetande för att ge utrymme åt personens önskningar. Modellen fokuserar på den enskilda
personen och förespråkar berättelsebaserad vård (Barker, 2001b).
Barker (2004) beskriver även vikten av att respektera och tillvarata den enskilde personens
språk. Enligt Tidal-modellen är personens livserfarenheter bäst förstådda om personens
naturliga språk och metaforer får behållas, istället för att “översätta” berättelsen till vårdarens
12 (41)
språk. Det naturliga språket menar Barker bör användas i vårdplanering och annan
dokumentation. Genom att tillåta det egna språket visas intresse för vad som berättas och att
berättelsen är viktig (Cook, Philips & Sadler, 2005). Likaså är det viktigt att se att personen är
patient tillfälligt; hen är i första hand en person (Barker & Buchanan-Barker, 2004). Personen
i kris behöver hjälp med att förändra sitt tänkande och sin självkänsla - inte sin person. Detta
är i linje med resonemanget kring vikten av att det personliga språket tillvaratas. Personens
sätt att uttrycka sig och berätta sin historia säger mycket om dennes innersta väsen.
Barker (2001a) beskriver tre dimensioner i Tidal-modellen som en person måste förstås
utifrån. De tre dimensionerna benämns världen, självet och andra. I världen-dimensionen
beskrivs att en person som upplever ohälsa eller genomgår en kris behöver bli förstådd och
bekräftad av sin omgivning. Barker menar att sjuksköterskan här kan använda sig av
personens egen berättelse i dokumentationen. Tyngdpunkten i dimensionen självet ligger på
att personen behöver emotionell trygghet. Trygghet anses utgöra grunden för att personen ska
kunna få den omvårdnad som är nödvändig för återhämtning. Andra-dimensionen belyser att
en person ingår i ett socialt och materiellt sammanhang. Det betyder att personen även kan
behöva specifika insatser, såsom medicinska eller sociala, som kan hjälpa personen med och i
sin vardag.
Barker poängterar vidare vikten av att vårdaren hjälper personen använda sig av sina
styrkor i återhämtningsprocessen (Buchanan-Barker & Barker, 2008). Vidare betonar de att
även de små framstegen behöver ges betydelse. De tio åtaganden som Tidal-modellen bygger
på är av Barker och Buchanan-Barker (2005) konkret formulerade:

Värdera personens berättelse.

Respektera det språkliga uttrycket.

Utveckla genuint intresse.

Bli lärling till personen i behov av vård.

Dela med dig av personlig kunskap.

Var transparent och tillgänglig.

Använd personens resurser.

Utforma nästa steg i återhämtningsprocessen.

Investera tid i arbetet.

Erkänn att förändring är ständigt pågående.
13 (41)
6. Metod
Vald metod för arbetet var litteraturstudie. En litteraturstudie innebär en granskning och
sammanställning av kunskapsläget inom det valda ämnet (Friberg, 2012). Ämnet bedömdes
ha relevans för sjuksköterskors arbetsområde och urvalet av litteratur skedde med
noggrannhet.
6.1 Urval
Vid urvalsprocessen lästes först en stor mängd abstrakt av olika studier på ämnet; ett så kallat
helikopterperspektiv skapades (Friberg, 2012). Artiklarna som slutligen valdes ut, totalt tio,
var uteslutande vetenskapliga original-artiklar, och bedömdes ha relevans för det valda ämnet
och syftet med studien. Författarna har även granskat valda artiklars referenslistor för att hitta
relevant litteratur (Östlundh, 2012). Att göra detta sparar både tid och minskar risken för att
viktig information förbigås. Av samma anledning har det gjorts sökningar på författare som
publicerat relevanta artiklar för att se huruvida fler studier genomförts på samma ämne.
Valda artiklar har alla haft utförliga beskrivningar av sina urval. Artiklar med både män och
kvinnors perspektiv valdes, liksom personer i olika åldersgrupper, yrkesgrupper, med olika
sociala bakgrunder och geografiska hemvister. Vid bedömning av artiklars kvalitét har en
granskning av struktur genomförts (Friberg, 2012). Där har noterats huruvida
artikelförfattarna beskrivit alla delar på ett vetenskapligt sätt, dvs. syfte, metod, urval, osv. De
artiklar som valts bort har antingen inte mött gällande litteraturstudies syfte, eller saknat
beskrivning av någon viktig del. Några av artiklarna som valdes ut innefattade personer med
både alkohol- och annat substansberoende, eller någotdera. Då dessa artiklar ändå innefattade
ett flertal personer med enbart alkoholberoende bedömdes de ha relevans för gällande
litteraturstudie.
6.2 Datainsamling
Databaserna Cinahl Complete, PubMed, MedLine, PsychInfo, Psychology and Behavioral
Sciences Collection och Nursing & Allied Health Source användes. Databaserna innehåller
alla stora mängder vårdvetenskaplig forskning. Den enda av databaserna som slutligen inte
innehöll någon artikel som valdes ut till resultatet var MedLine. Exempel på sökord som
användes var Alcohol dependence, Addiction, Patient experiences, Care, Nursing,
14 (41)
Phenomenological. Sökorden var baserade på ämnet och syftet med studien. Sökorden
kombinerades på olika sätt för att hitta relevanta studier. Sökorden var relativt bestående
under sökprocessen, oberoende av vilken databas som användes. Däremot lades fler sökord
till allt eftersom. Sökorden phenomenological, care och alcohol dependence var sökord som i
kombination gav många relevanta resultat. Begränsningar innefattade att abstrakt skulle vara
tillgängliga, engelskt eller svenskt språk samt att studiedeltagare skulle vara över 18 år.
Någon begränsning beträffande kön eller geografi har inte tillämpats på gällande studie,
däremot gjordes begränsningen beträffande publiceringsdatum för studier 2000-2015 för att få
tillgång till den mest aktuella forskningen.
Då författarna till aktuell litteraturstudie ville belysa personer med alkoholberoendes
erfarenheter inkluderades endast studier med kvalitativ metod. Sjuksköterskans eller
vårdpersonals perspektiv och erfarenheter av att vårda personer med alkoholberoende valdes
av samma anledning bort. Det uppdagades under sökprocessen att få studier existerar där just
personer med alkoholberoendes perspektiv undersökts.
6.3 Dataanalys
Artiklarna analyserades och jämfördes för att finna likheter och skillnader i resultat (Friberg,
2012). Noggrannhet beaktades i översättningen från engelska till svenska för att inte gå miste
om betydelsen i texterna. Olika översättningsverktyg användes, såsom svenska MeSH
(http://mesh.kib.ki.se) samt svensk/engelsk ordbok (Wiman, 2011). Båda författare läste
samtliga artiklar och skapade därefter sammanfattningar av studierna tillsammans. De
resultatdelar i studierna som var relevanta för gällande litteraturstudie diskuterades och
spaltades upp i ett separat dokument. Därefter identifierades skillnader och likheter i
studiernas resultat varefter ett huvudsakligt tema med underteman formades. I ett senare skede
av arbetet lästes artiklarna om, och en re-analys genomfördes. Detta för att säkerställa att
inget viktigt förbigåtts och att källmaterial inte förvanskats på något sätt. För skapade teman
redogörs i resultatet.
7. Forskningsetiska överväganden
Etiska överväganden och godkännanden är alltid av stor vikt när det kommer till studier som
innefattar människor, och är i Sverige lagstiftat sedan 2003 (SFS, 2003:460). Gällande arbete
var en litteraturstudie och behövde inte ett etikgodkännande, då det endast utgicks ifrån redan
existerande data. Av artiklarna som valdes ut hade alla utom två godkända etikprövningar. De
15 (41)
två som inte hade något etiskt godkännande från en nämnd eller dylikt beskrev dock tydligt
studiedeltagarnas rättigheter, vikten av att värna om anonymitet och säkerhet (Dyson, 2007;
Sleeper & Bochain, 2013). Författarna till gällande litteraturstudie har gjort egna etiska
överväganden beträffande exempelvis översättningen från engelska till svenska. Då ingen av
författarna har engelska som första språk har noggrannhet vid översättning varit viktigt för att
inte förvanska källmaterial eller göra omedvetna tolkningar. Även det faktum att författarna
genomförde en re-analys av resultatartiklarna var ett etiskt ställningstagande.
8. Resultat
Nedan redogörs för det tema med underteman som formats under dataanalysen. Det
övergripande temat som skapades var Vårdrelationens olika aspekter med fyra underteman: 1)
Vikten av ömsesidig tillit och bekräftelse, 2) Betydelsen av professionalitet, 3) Makt och
delaktighet i vårdrelationen, samt 4) Att känna sig dömd och diskriminerad.
8.1 Vårdrelationens olika aspekter
Vårdrelationen beskrevs i studierna som ett viktigt stöd, men kunde även vara problematisk
och utgöra ett hinder. Nedan redogörs för de olika aspekter av vårdrelationen som framkom
under dataanalysen.
8.1.1 Vikten av ömsesidig tillit och bekräftelse
För att kunna upprätta en god vårdrelation var tillit något som återkom i många studier
(Chorlton, Smith & Jones, 2015; Thurang, Fagerberg, Palmstierna & Bengtsson Tops, 2010;
Thurang, Rydström & Bengtsson Tops, 2011; Wallhed Finn, Bakshi & Andréasson, 2014).
Detta innebar bland annat att kunna lämna över kontrollen över sitt liv till vårdaren och att bli
ledd av denne; att tillsammans utvecklas och sträva mot uppsatta mål. Att lita på och knyta an
till en vårdare innebar att personerna i Thurang et al. (2011), som intervjuat män som
genomgått behandling för alkoholberoende, kunde öppna upp och blotta sin sårbarhet. En
etablerad relation gjorde även att männen kunde känna ett ansvar gentemot vårdaren att
anstränga sig till sitt yttersta för att inte återfalla i sitt beroende. Tillit i relationen beskrevs
vidare som en viktig komponent för att känna sig trygg på vårdavdelningen (Chorlton et al.,
2015).
Kontinuitet beträffande vårdare beskrevs som viktigt för att en djupare tillit skulle kunna
uppstå; i likhet beskrevs stor personalomsättning som ett hinder för detta (Nordfjærn,
16 (41)
Rundmo & Hole, 2010; Thurang et al., 2011). Nordfjærn et al. (2010) hade i sin studie
intervjuat personer som slutfört behandling för alkohol- och/eller annat substansberoende. De
upplevde att det tog för mycket tid att upprepa sin berättelse för nya vårdare. När vårdarna
kunde visa sig sårbara och dela med sig av personliga erfarenheter upplevde personerna i
studien av Chorlton et al. (2015) att relationen blev mer jämlik och stärkt av detta. Ett
exempel på detta belystes av en person som beskrev att vårdaren kunde prata med personerna
som vårdades som att han var en av dem (Sleeper & Bochain, 2013). När tillit i relationen
byggdes upp ledde det även till att personerna kunde känna sig trygga och skyddade från sig
själva och sitt beroende. Det belystes att det var viktigt att vårdaren kunde visa fortsatt tillit
till personerna trots återfall (Chorlton et al., 2015; Nordfjærn et al., 2010). Det stärkte känslan
av att vårdaren på ett genuint vis brydde sig om deras mående. Chorlton et al. (2015) beskrev
personer med alkoholberoendes rädsla för att vårdaren skulle ge upp hoppet om personen föll
tillbaka i sitt beroende. Det kunde leda till att personen överhuvudtaget inte vågade skapa en
relation till vårdaren. Rädslan kunde också grundas i att de trodde att de skulle bli dömda. Ett
ömsesidigt förtroende utvecklades enligt personerna genom att vårdarna var ärliga och öppna.
En annan betydande aspekt av en vårdrelation som uttrycktes i flera studier var att bli
bekräftad och respekterad (Chorlton et al., 2015; Nordfjærn et al., 2010; Thurang et al., 2010;
Thurang et al., 2011; Vandermause & Wood, 2009). Personerna i nämnda studier beskrev ett
behov av att vårdaren lyssnade till vad de hade att säga samt bekräftade och lindrade deras
lidande. Närvaron av detta upplevdes som vårdande; personerna upplevde mindre känslor av
skuld och deras självförtroende växte. Att bli bekräftad upplevdes som att någon såg dem som
viktiga människor, gav stöd, lyssnade och visade att de brydde sig (Thurang et al., 2010).
Att få den medicinska diagnosen alkoholberoende och därmed bli sedd som en patient var
viktigt för självkänslan (Thurang et al., 2010). Det erfors som att de led av en sjukdom som de
kunde få hjälp med, upplevdes som en lättnad och ingav en känsla av trygghet. Att få bli sedd
som en patient med en diagnos var lika med som att bli sedd som någon som förtjänar vård.
De upplevde en känsla av att bli bekräftade och förstådda i sitt lidande. Detta beskrevs som en
viktig del i att vilja fortsätta sin behandling och ett sätt att utöka sin självrespekt. När de
upplevde att de blev bekräftade som patienter, kunde en djupare relation till vårdarna
utvecklas.
17 (41)
8.1.2 Betydelsen av kunskap och professionalitet
Att bli bemött på ett professionellt sätt beskrevs som viktigt för vårdrelationen (Resnick &
Griffiths, 2010; Thurang et al., 2010; Thurang et al., 2011; Wallhed Finn et al., 2014). Detta
upplevdes när sjuksköterskorna verkligen förstod personernas livssituation - när de lyssnade
och tog denna på allvar. Det professionella vårdandet uppstod till exempel när
sjuksköterskorna var ärliga om hur de förstod personernas situation utifrån sin professionella
kompetens, och när de upplevdes som kunniga inom beroendevård (Resnick & Griffiths, 2010;
Thurang et al., 2010). I studien gjord av Wallhed Finn et al. (2014) fick personer med milt till
allvarligt alkoholberoende diskutera vad de upplevde som hinder samt möjliggörande för att
söka vård för sitt beroende. En viktig faktor som framkom var att bli vårdad av någon med
erfarenhet av beroendevård och med goda kunskaper om alkoholberoende. Personer i denna
studie föredrog vård för alkoholberoende på specialistkliniker. De hade uppfattningen att
expertkunskaper var nödvändiga för behandling av sjukdomen. Samtidigt upplevdes
primärvården som mer attraktiv av vissa, då ett mindre stigma var kopplat till att söka denna
typ av vård.
I en studie av Thurang et al. (2011) beskrev män som tagit del av behandling för
alkoholberoende, hur de kände förtroende och tillit till sjuksköterskorna när de var tvungna att
ge upp sina manipulativa strategier som fungerat tidigare i livet. De sjuksköterskor som kunde
genomskåda männen och hade tillräckligt med kunskap om att det är ett vanligt beteende hos
personer med alkoholberoende, kände personerna störst tillit till. I studien av Chorlton et al.
(2015) intervjuades tio personer som vårdats på en psykiatrisk avdelning som antingen hade
ett alkoholberoende, blandberoende eller var drogberoende. De menade att även om
personalen var stöttande så behövdes en djupare kunskap om beroende för att de skulle känna
sig förstådda.
8.1.3 Makt och delaktighet i vårdrelationen
Erfarenheter av att bli kontrollerad samt konfronterad med krav återkom i många berättelser
(Chorlton et al., 2015; Vandermause & Wood, 2009). De kände att de blev styrda och i vissa
fall kunde bli nekade vård, med kravet att de först skulle bli nyktra eller tänka över sin
alkoholkonsumtion (Vandermause & Wood, 2009). Åldersgruppen 18-34 år i Wallhed Finn et
al. (2014) upplevde att behandling för alkoholberoende var lika med kravet livslång nykterhet.
Detta utgjorde ett hinder för vårdsökande inom åldersgruppen. De höga kraven som ställdes
från sjukvården upplevdes som överväldigande i flera fall och som att sjukvårdspersonal
18 (41)
styrde över dem (Chorlton et al., 2015). En person beskrev att sjuksköterskorna hade ett
“diktatoriskt sätt att kommunicera” (s. 54), och hur de exempelvis kunde dra in deras rätt till
permission. Det upplevdes som att de missbrukade sin makt och som att personalen tävlade
med personerna de vårdade istället för att samarbeta. Det kunde leda till att vårdrelationen
förstördes.
Flera personer i två studier beskrev även att de blivit nekade läkemedel eller
överhuvudtaget inte vågat be om det (Chorlton et al., 2015; Sleeper & Bochain, 2013).
Rädslan som beskrevs bottnade i en föreställning om vad personalen skulle tycka och tänka
om en. Nekandet kunde följas av kommentarer från vårdare om att istället härda ut, vilket i ett
fall resulterade i att personen valde att avbryta behandlingen (Sleeper & Bochain, 2013).
Dyson (2007) visade i sin studie att hot om allvarliga konsekvenser ledde till ännu större
skuld- och skamkänslor hos personer med alkoholberoende.
I två studier upplevdes krav och regler som något positivt och som god vård (Thurang et al.,
2010; Thurang et al., 2011). Det kunde upplevas som att kraven hjälpte personerna att få
struktur och rutiner i vardagen när de blev tvungna att anpassa sig till ett vårdsystem som
styrdes genom regelbundenhet och kontroll. Personerna i studierna beskrev hur de hade en
skyldighet att följa olika krav och regler som fastställts av vårdgivare, till exempel att ta
receptbelagda läkemedel och lämna urin-prov. Detta upplevdes som ett sätt att få stabilitet i
vardagen och att underlätta utvecklingen av att behärska sin alkoholkonsumtion. Det
minskade också personernas stressnivåer. Män och kvinnor i båda studier beskrev vikten av
att vara en lärande person i sin beroendevård. Krav och rutiner som de fick följa inom
beroendevården kunde de sedan applicera i vardagen.
I ett flertal studier framgick att personerna värdesatte att få vara delaktiga sin vårdplanering
högt (Chorlton et al., 2015; Nordfjærn et al., 2010; Thurang et al., 2010). Att i dialog med
vårdarna komma fram till individuella alternativ och handlingsvägar upplevdes som att de
togs på allvar och sågs som människor av lika högt värde som vårdarna. I en studie nämndes
att det bara gjorde saker värre när vårdare talade till personen istället för med (Chorlton et al.,
2015). När vårdaren istället tog sig tid till att försöka förstå varför personen i fråga drack,
istället för att bara säga åt denne att sluta, upplevdes det som positivt och som ett samarbete
med vårdaren. I Nordfjærn et al. (2010) intervjuades alkohol- och/eller drogberoende personer
som antingen fullföljt behandling för beroende eller hoppat av i förväg. I studien beskrevs det
av personerna som positivt när även närstående involverades och därmed fick större förståelse
19 (41)
för deras situation. Det kommenterades som negativt när delaktighet var frånvarande och
personerna kände sig styrda.
Thurang et al. (2010) beskrev i sin studie hur kvinnor med alkoholberoende upplevde det
som vårdande när vården anpassades efter deras behov. Att få vara delaktig i sin vårdplanering
upplevdes och beskrevs som ett bekräftande. Att få vara med och planera framtida besök inom
sjukvården samt vilka farmakologiska alternativ som skulle användas beskrevs som en del av
detta bekräftande. Betydelsen av denna blev särskilt uppenbar när den var frånvarande och
beskrevs som att vårdare istället för att involvera kvinnorna ställde för höga eller för stora
krav på dem. Vidare kunde man i studien av Thurang et al. (2014) se att män med
alkoholberoende upplevde känslor av meningslöshet och ett begränsat liv. Att vara aktiv och
uppleva en känsla av kontroll bidrog istället till ett rikare och mer meningsfullt liv.
8.1.4 Att känna sig dömd och diskriminerad
Ett återkommande tema i många av artiklarna var att personerna upplevde att de blev dömda
eller diskriminerade; eller var rädda för att bli det (Chorlton et al., 2015; Dyson, 2007;
Resnick & Griffiths, 2010; Sleeper & Bochain, 2013; Thurang et al., 2011; Vandermause &
Wood, 2009; Wallhed Finn et al., 2014). Detta ledde till känslor av skuld, skam och
värdelöshet. Exempel på detta var beskrivningar av hur de utvecklat strategier för att gömma
alkohol, tomma flaskor eller till och med planerade sina inköp i olika butiker för att inte bli
upptäckta. I Chorlton et al. (2015) samt Vandermause och Wood (2009) framgick även att
personerna i viss utsträckning internaliserat de fördomar och uppfattningar de upplevde att
andra hade om dem. Detta kunde leda till en osäkerhet kring den egna identiteten; personerna
var ambivalenta i intervjuerna när det kom till beskrivningen av sig själva. Rädsla för att bli
dömd uppstod när vårdarna genom sitt kroppsspråk exempelvis demonstrerade att personerna
hade sig själva att skylla (Chorlton et al., 2015). Det psykiatriska vårdsystemet upplevdes som
ett bestraffande system, där vårdare var överlägsna personerna de vårdade. Det var även
tydligt att när känslor som exempelvis skam kunde förminskas av personalen, upplevdes det
som positivt och som stärkande av självkänslan (Thurang et al., 2010).
Dyson (2007), Resnick och Griffiths (2010), Vandermause och Wood (2009) samt Wallhed
Finn et al. (2014) beskrev hur personer i studierna var rädda för eller rent utav undvek att söka
hjälp för sitt beroende eller andra hälsoproblem. Detta på grund av rädsla för att bli dömda
eller diskriminerade. Symtom kunde vara allvarliga när de väl sökte vård, då det var
sammakopplat med stor ångest (Vandermause & Wood, 2009). Personer i studien av Wallhed
20 (41)
Finn et al. (2014) upplevde att de var tvungna att upprätthålla en fasad och dölja sitt beroende.
Att söka hjälp var lika med ett misslyckande. En person beskrev hur hon hört sjuksköterskor
viska otrevliga saker bakom receptionen när hon satt i väntrummet (Vandermause & Wood,
2009). Det ledde till ångest och nedvärderande tankar om henne själv. Några personer
upplevde i vårdsammanhang en avsaknad av empati från sjuksköterskor, och i ett fall beskrevs
upplevelse av mobbing på en avdelning (Resnick & Griffiths, 2010).
Resnick och Griffiths (2010) belyste vidare i sin studie hur personer med alkoholberoende
blivit bemötta inom sjukvården innan de kommit till den specialiserade beroendevården.
Personerna beskrev hur läkare och vårdpersonal inte såg alkoholberoende som en sjukdom,
utan bara gav dem rådet att sluta dricka. Det istället för att försöka hjälpa personen i fråga att
förstå varför denne dricker. Negativa upplevelser av att bli tillsagd hur man ska göra för att bli
nykter beskrevs. Frågan ”varför dricker du?” (Chorlton et al., 2015, s. 54-55), upplevdes
istället som positiv. När personerna i Dysons (2007) studie berättade om hur de blivit bemötta
inom akutsjukvården framgick att de mötts av kyla och avståndstagande från framförallt
sjuksköterskor. De upplevdes som mindre förstående än exempelvis läkare. Liknande
erfarenheter beskrevs av kvinnorna i Thurang et al. (2010), där de inte ansetts vara tillräckligt
sjuka för akutsjukvård.
Thurang, Palmstierna och Bengtsson Tops (2014) beskrev reaktionen till att bli
diagnostiserad med alkoholberoende. Att få diagnosen kunde göra att de värjde sig på grund
av den nidbild av “a-laget på parkbänken” (s. 592) som finns, och därmed känna stor skam.
Att söka hjälp för alkoholberoende var förknippat med samma problematik även enligt
Wallhed Finn et al. (2014). Det innebar en förändrad identitet att genom hjälpsökande, enligt
personerna i studien, ansluta sig till stereotypen. Detta var alltså andra erfarenheter än de
beskrivna av Thurang et al. (2010), där det upplevdes som positivt att få epitetet patient tack
vare diagnostisering.
Några personer beskrev hur de hade upplevt fientliga attityder från samhället och sin
omgivning gentemot att de var alkoholberoende, och hur de ibland mötte vårdpersonal som
uppvisade samma negativa attityder (Nordfjærn et al., 2010; Vandermause & Wood, 2009).
Det uttrycktes exempelvis att de blev misstrodda samt att vårdare tvivlade på deras förmåga
att förstå enkla instruktioner. “ … De tror att de är bättre än du. Och ibland, när du dricker, så
känner du verkligen att de är bättre än du. Du känner dig förminskad för att du dricker”
(Vandermause & Wood, 2009, s. 731).
21 (41)
9. Diskussion
Nedan diskuteras inledningsvis metoden för detta arbete; urval, metod använd i valda artiklar,
svårigheter som uppstått under arbetets gång samt förförståelse. Följer gör en
resultatdiskussion där resultatet avhandlas utifrån den teoretiska utgångspunkten för arbetet,
samt ytterligare litteratur. Vi har valt att lägga fokus på några viktiga delar (Friberg, 2012).
Till exempel belyses att mycket som framkom i resultatet var positiva erfarenheter - något
som med tanke på arbetets bakgrund var överraskande. Vidare diskuteras de hinder för
vårdrelation och återhämtning som rapporterades.
9.1 Metoddiskussion
I detta arbete var syftet att belysa erfarenheter av vårdrelationer hos personer med
alkoholberoende. Tidigt under datainsamlingen lades märke till att detta perspektiv är
underrepresenterat i litteraturen - få studier tycks ha genomförts med syftet att beskriva
personernas egna erfarenheter. Studier beträffande sjuksköterskans eller annan vårdpersonals
erfarenheter av att vårda personerna förekommer i större utsträckning. Likaså studier som
undersöker attityder gentemot personer med alkoholberoende. Några av de författare till
studier som inkluderats har även de konstaterat att forskning med denna utgångspunkt är
underrepresenterad (Nordfjærn et al., 2010; Thurang et al., 2010; Thurang et al., 2011;
Thurang et al., 2014). I detta arbete var författarna noga med att endast inkludera studier som
undersökt personer med alkoholberoendes egna erfarenheter.
I en studie hade författarna intervjuat både personer med alkoholberoende och deras
vårdare (Resnick & Griffiths, 2010). Till gällande litteraturstudies resultat uteslöts dock
vårdarnas erfarenheter på grund av syftet till litteraturstudiens karaktär. I likhet beaktades
noggrannhet gällande vilken yrkesgrupp det var som de intervjuade personerna, oavsett studie,
pratade om. Stod det endast exempelvis ”personal” har de benämnts ”vårdare” i
litteraturstudien.
Att det var en utmaning att finna studier på ämnet märktes även i och med att det som fanns
skrivet var relativt nytt, med den äldsta inkluderade studien daterad 2007. I alla sökningar
gjordes begränsningen beträffande publiceringsdatum 2000-2015. Trots det kunde studier
äldre än 2007 inte hittas. Detta tror författarna är på grund av att det är ett ämne som är “i
ropet” just nu och förhoppningsvis att mer forskning kommer. Något författarna har
reflekterat över är att urvalet kan anses homogent, med studier endast från Sverige, Norge,
England och USA inkluderade. Samma problem som ovan beskrivet gäller dock även här;
22 (41)
även om författarna inte aktivt gjorde begränsningar i sökningarna gick det inte att finna
studier med det aktuella perspektivet från andra länder. Detta kan ha påverkat resultatet.
Möjligt är exempelvis att undertemat Att känna sig dömd och diskriminerad hade kunnat se
annorlunda ut i länder med en annan ekonomisk situation. I vissa länder är det exempelvis ett
flöde av vårdsökande personer som är flera gånger högre än i de länder där studierna som
inkluderats utförts. Detta på grund av befolkningstäthet och begränsade resurser. Författarna
tänker exempelvis att ett lands ekonomi spelar en roll i personaltäthet i sjukvården och hur
tiden därför måste prioriteras. Det avgör således hur mycket tid som kan avsättas för varje
person, där det kan tänkas att personer med alkoholberoende blir en lågprioriterad grupp på
grund av stigmat kring sjukdomen som finns. Detta skulle i så fall kunna betyda att känslan av
att bli dömd och diskriminerad blir än mer påtaglig.
Enbart kvalitativa studier inkluderades, på grund av syftet till denna litteraturstudies
karaktär; att beskriva upplevelser och erfarenheter. Kvalitativa studier har som mål att öka just
förståelse för det subjektiva (Friberg, 2012). Författarna till gällande arbete har dock varit
noga med att göra breda sökningar i ett stort antal databaser för att inte gå miste om värdefulla
resultat. Både män och kvinnor i olika åldersgrupper från fyra olika länder har inkluderats och
författarna anser sig ha samlat ett relativt brett och representativt urval.
Det har varit värdefullt att vara två författare. Vi har kunnat diskutera och bearbeta
artiklarnas resultat tillsammans och har till följd av detta upplevt att det blivit en mindre
ensidig tolkning av resultaten. Vidare är förförståelse är alltid viktigt att reflektera över för att
inte färga resultatet. Exempelvis kan författarnas erfarenhet av arbetet på
beroendemottagningen göra att det redan existerar en uppfattning av hur det ligger till.
Neutralitet vid datainsamling var därför viktigt såväl som vid analyseringen av data.
Erfarenheten kan dock även ses som en resurs för arbetet då denna innebär mer omfattande
kunskap kring alkoholberoende och personer med alkoholberoendes berättelser.
9.2 Resultatdiskussion
Mycket som framkom under resultatet var erfarenheter av vårdande relationer; inlyssnande,
empatiska vårdare som involverade personerna i vårdplaneringen beskrevs. En majoritet av de
artiklar som analyserades i resultatet baserades på studier gjorda inom specialiserad vård.
Med specialiserad vård avses behandlingshem eller olika behandlingsprogram för personer
med alkoholberoende. Det var framförallt de vårdkontexterna som goda vårdrelationer
rapporterades ifrån. Exempel på erfarenheter från allmän sjukvård var alltför höga krav, bli
23 (41)
nekad vård eller rädsla för att bli dömd. Med den allmänna sjukvården avses exempelvis
akutsjukvård eller primärvård. Det är därför möjligt att det finns ett samband mellan det i
mångt och mycket positiva resultatet i denna litteraturstudie, och det faktum att vårdarna i
majoriteten av studierna haft utökad kunskap och engagemang. Nedan kommer resultatet
huvudsakligen att diskuteras mot Barkers Tidal-modell, men även annan vetenskaplig
litteratur.
9.2.1 Vårdrelationens innebörd för den vårdbehövande personen
Vårdrelationen som beskrevs i positiva ordalag i resultatet innehöll mycket av det Barker
beskriver som viktigt i omvårdnad. I Tidal-modellen beskrivs bland annat att personen själv
bör få nedteckna sin berättelse, och att denna sedan utgör ett stöd för arbetet mot återhämtning
(Barker & Buchanan-Barker, 2005). Dokumentationen av livsberättelsen liknas vid
anteckningar från ett skepps färd på ett stormigt hav (Buchanan-Barker, 2004). Exempelvis
kan saker som har hjälpt eller inte hjälpt personen tidigare tydliggöras (Barker, 2004). I
resultatet nämndes av personer med alkoholberoende att det just var när någon lyssnade till
vad de hade att säga som det upplevdes som vårdande, och känslor av skam minskade
avsevärt.
När personer i resultatet beskrev att få vara delaktig i sin vård, kan paralleller dras till det
föregående; när personen lyssnas till och får ta plats involveras denne. Barker menar att
vårdare och personen i vårdsammanhang bör arbeta tillsammans mot uppsatta mål (Barker,
2001a). I både bedömning och behandling läggs stor vikt vid att engagera personen i
processen för att kunna möta dennes individuella behov. Personen i behov av vård ses enligt
modellen som expert på sitt eget liv och den ende som kan uttala sig om det (BuchananBarker, 2004). Det är då otvetydigt dennes levda erfarenheter och synpunkter som vården
behöver bygga på. Delaktighet i vårdplaneringen är därför en förutsättning för hälsofrämjande
processer och en god vårdrelation. Frånvaron av densamma beskrevs i några av
resultatartiklarna leda till att vården upplevdes som alltför styrande och att vårdrelationen
förstördes.
Resultatet visade alltså på att få vara aktiv i sin vårdplanering, men också sin vardag,
bidrog till ett rikare och mer meningsfullt liv. I studien av Cook et al. (2005) beskrev personer
som vårdats på en psykiatrisk avdelning där vårdpersonal arbetat utifrån Tidal-modellen hur
det påverkade vårdrelationen. De beskrev en förändring från att sjuksköterskan tidigare stått
“på andra sidan” (s. 583), till att stå sida vid sida med personen de vårdade. Det upplevdes då
24 (41)
som att mer jämlika relationer kunde uppstå. Redogörelser från resultatet innehöll även
erfarenheter av att vårdare talat till istället för med personerna vid vårdplanering. Detta ledde
till känslor av att bli styrd och förminskad. Det beskriver också Barker och Buchanan-Barker
(2005) då de menar att vård är något som ska genomföras med personen istället för. Detta för
att tillvarata resurser och styrkor och därmed stärka denne i den pågående krisen. Det finns
enligt författarna till detta arbete således anledning att ge tillbaka mycket av makten till
personen som vårdas, som idag ligger hos sjuksköterskan.
Att utveckla en god vårdrelation tar tid. Vården idag är tidspressad och allt mer av
sjuksköterskans tid går till administrativa uppgifter. Ett av de tio åtagandena i Tidal-modellen
går ut på att ge av tid som en gåva; det är något värdefullt som kan leda till förändring (Barker
& Buchanan-Barker, 2005). Sjuksköterskan har därför enligt författarna till gällande
litteraturstudie en stor möjlighet att stärka personer med alkoholberoende. Genom att
prioritera och avsätta tid för utvecklingen av en vårdrelation kan personens återhämtning
främjas. Detta med hänvisning till att det i resultatet beskrevs som att en närmare relation till
en vårdare gjorde att det uppstod ett ömsesidigt ansvar och en vilja att inte göra vårdaren
besviken genom att börja dricka igen.
9.2.2 Dömande attityder och diskriminering - vad får de för konsekvenser?
Negativa attityder gentemot personer med alkoholberoende är något som beskrivits både i
bakgrunden och i resultatet. Det är möjligt att negativa attityder skulle kunna minska till följd
av ökad kunskap. Jonsson och Von Schuppler (2013) visade i sin studie att högre grad av
kunskap kring psykisk ohälsa genererade mer positiva attityder. Ytterligare forskning har visat
att utökad information och kunskap minskar stigmat kring alkoholberoende (Schomerus et al.,
2014). Författarna till denna litteraturstudie tror att detta i sin tur kan förbättra bemötande.
Dahlberg och Segesten (2010) talar om vikten av att gå in i ett möte med en människa med
stor öppenhet för att inte gå miste om “det oförutsägbara”. Vid detta kan liknas de filosofiska
antagandena om att sjuksköterskan behöver vara ärligt intresserad av personens berättelse
samt bli lärling till personen i behov av vård (Barker & Buchanan-Barker, 2005). Detta tolkar
författarna till gällande litteraturstudie som att det även i Tidal-modellen är av vikt att göra sig
av med förutfattade meningar och istället lära av den unika personen.
I resultatet fanns beskrivningar av att personer upplevde rädsla inför att bli dömda eller
diskriminerade på grund av sitt alkoholberoende. Det kunde leda till att de valde att inte söka
vård, eller kände sig förminskade som människor. Även annan forskning har kunnat påvisa att
25 (41)
upplevt stigma generellt har en negativ inverkan på den enskilde personen, och är
sammankopplat med psykosocial ohälsa och lägre livskvalitet (Vaughn-Sandler, Scherman,
Aronsohn & Volk, 2014). Författarna beskrev i studien hur stigma påverkade personer med
levercirros. De kom fram till att ju högre grad av stigma personen upplevde, desto högre
frekvens av depression, lägre livskvalitet samt minskad benägenhet att söka vård
samexisterade.
Det är även enligt författarna möjligt att stigmatisering av personer med alkoholberoende
leder till andra negativa konsekvenser. Neville och Roan (2014) beskrev i sin studie att en
konsekvens var sjuksköterskors misstänksamhet, och att personerna till följd av denna inte
fått tillräckligt med smärtlindring. Detta nämndes även av personer i resultatet, som beskrev
att de var rädda för att be om läkemedel och i vissa fall kunde bli nekade. International
Council of Nurses (ICN) skriver i den etiska koden för sjuksköterskor att sjuksköterskan ska
ingripa när personers hälsa är hotad (ICN, 2014). Den betonar i likhet vikten av att skydda
den enskilde personen mot vårdpersonals felaktiga handlande. Nekande av läkemedel kan
påverka personen negativt på ett psykologiskt plan såväl som på ett fysiskt. Misstänksamhet
gentemot personer med alkoholberoende är inte förenlig med denna etiska kod. Naturligtvis är
det alltid av vikt att göra en professionell bedömning av huruvida läkemedel är nödvändigt, då
de ju har potential att göra mer skada än nytta i vissa fall. Att neka en person läkemedel för att
de har ett beroende är dock inte att se till den enskildes behov.
Föreställningar om vårdens utformning för alkoholberoende spelar också en avgörande roll
i huruvida personer med alkoholberoende söker vård eller ej. Uppfattningar hos den yngre
populationen om krav på livslång nykterhet upplevdes som ett hinder för att söka vård i
resultatet (Wallhed Finn et al., 2014). Detta förstärker författarna till gällande litteraturstudies
uppfattning att vården alltid behöver anpassas efter personen och att ett tillvägagångssätt för
återhämtning inte passar alla. Det ligger i linje med Tidal-modellen; vård måste vara stöttande
snarare än begränsande (Barker, 2001a). Det är personens behov samt målen för varje enskild
person som vården behöver grundas i. Det kan tänkas att uppfattningar om vårdens rigida
utformning inte bara leder till att personer med alkoholberoende drar sig för att söka vård.
Möjligt är att de även känner en hopplöshet kring sin livssituation där de inte ser hur det
skulle kunna bli bättre.
Resultatet visade även att erfarenheter av god omvårdnad oftast inte innebar något
extraordinärt eller komplicerat. En vårdare som lyssnade, respekterade deras person och inte
dömde dem var det som var mest värdefullt. Buchanan-Barker (2004) beskriver just detta;
26 (41)
sjuksköterskans mest kraftfulla agerande är allt som oftast förvånansvärt okomplicerat. De
små gesterna gör stor skillnad.
10. Kliniska implikationer
Kunskapen kring alkoholberoende bör ses som en viktig del av sjuksköterskans kompetens,
och möjlighet till ökad kunskap bör vara tillgänglig. Korta utbildningar eller föreläsningar om
alkoholberoende kan öka möjligheterna för sjuksköterskan att möta personer med
alkoholberoende i det kliniska arbetet. Det är enligt resultatet av yttersta vikt att vara
medveten om sitt bemötande av personer med alkoholberoende, då ett dåligt bemötande ger
upphov till skuld, skam med mera. Det leder också i många fall till att de väljer att inte söka
vård, trots att de skulle behöva den. Vidare är det av stor vikt att personer med
alkoholberoende får en möjlighet att skapa goda vårdrelationer, varvid avsättande av tid för
detta från sjuksköterskans håll är avgörande. Det är möjligt att en implementering av Tidalmodellen, eller delar av den, kan få personer med alkoholberoendes behov bättre
tillgodosedda även inom icke-specialiserad vård.
11. Förslag till vidare forskning
Mer forskning behöver fokusera på personer med alkoholberoendes egna perspektiv och
erfarenheter av vård. En stor del av den forskning som existerar idag utgår ifrån
sjuksköterskans, eller annan vårdpersonals, erfarenheter av att vårda eller möta dessa personer.
Den forskning vi använt till denna litteraturstudie har huvudsakligen varit personer med
alkoholberoendes erfarenheter av specialiserad vård. Detta för att annan forskning helt enkelt
inte gick att finna. Det behövs därför fler studier som undersöker personernas perspektiv i
andra vårdkontexter. Det behövs även fler studier som undersöker orsakerna till att personer
med alkoholberoende ofta väljer att inte söka vård. Vidare tycker författarna till gällande
litteraturstudie att det vore intressant att se huruvida personer upplever skillnader i
bemötandet inom specialistvård jämfört med allmänsjukvård.
12. Slutsats
Resultatet i gällande litteraturstudie visade att personer med alkoholberoende hade både
positiva och negativa erfarenheter av olika vårdrelationer. Till författarnas förvåning beskrevs
fler positiva erfarenheter än negativa; de berättade om hur de blivit bemötta med empati,
27 (41)
ärlighet, blivit inkluderade i vårdplaneringen samt blivit bekräftade som patienter. Dock
rapporterades även negativa attityder och dåligt bemötande. Detta påverkade personerna
negativt och kunde leda till att de inte sökte vård. Sjuksköterskor i den allmänna vården möter
i stor utsträckning personer med alkoholberoende. Därför är det viktigt att även dessa
sjuksköterskor får utökade kunskaper om sjukdomen samt hur personerna upplever vården.
Denna litteraturstudie bidrar med att sammanställa den än så länge rätt skrala samling
forskning som tidigare gjorts utifrån personer med alkoholberoendes perspektiv.
28 (41)
Referensförteckning
* = Resultatartiklar
Agerberg, M. (2013, 25 september). DSM-5: Ny diagnos ersätter missbruk och beroende.
Läkartidningen. Hämtad från: http://www.lakartidningen.se/
American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental
disorders (5’th ed.). Washington, DC: American Psychiatric Association.
Barker, P. (2001a). The Tidal Model: The lived experience in person-centred mental health
nursing care. Nursing Philosophy, 2, 213-223. Hämtad från databasen Cinahl
Complete.
Barker, P. (2001b). The Tidal Model: Developing an empowering, person-centered approach
to recovery within psychiatric and mental health. Journal of Psychiatric and Mental
Health Nursing, 8, 233-240. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
Barker, P. (2004). Assessment in psychiatric and mental health nursing: in search of the whole
person. Cheltenham: Nelson Thornes.
Barker, P., & Buchanan-Barker, P. (2004). Caring as a craft. Nursing Standard, 9(19), 17-18.
Hämtad från databasen Cinahl Complete.
Barker, P., & Buchanan-Barker, P. (2005). The tidal model: A guide for mental health
professionals. New York: Routledge.
Brante, T. (u.å.). Stigmatisering. I Nationalencyklopedin. Hämtad 11 mars, 2015, från
http://www.ne.se
Buchanan-Barker, P. (2004). The tidal model: uncommon sense. Mental Health Nursing,
24(3), 6-10. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
Buchanan-Barker, P., & Barker, P. (2008). The Tidal Commitments: extending the value base
of mental health recovery. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 15, 93100. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
CAN. (2014). Drogutvecklingen i Sverige 2014 (Rapport nr 114). Stockholm. Från
http://www.can.se/contentassets/3f30e3b70ebb461c928fdcdd5a0c3606/drogutveckling
en-i-sverige-2014.pdf
*Chorlton, E., Smith, I., & Jones, S. A. (2015). Understanding how people who use illicit
drugs and alcohol experience relationships with psychiatric inpatient staff. Social
Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 50, 51-80. doi: 10.1007/s00127-014-0920-2
Cook, N.R., Philips, B.N., & Sadler, D. (2005). The tidal model as experienced by patients
and nurses in a regional forensic unit. Journal of Psychiatric and Mental Health
Nursing, 12, 536-540. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
29 (41)
CRAIG/SCOTMEG. (1994). The management of alcohol withdrawal and delirium tremens: a
good practice statement. Edinburgh: The national health service in Scotland.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm:
Natur och Kultur.
*Dyson, J. (2007). Experiences of alcohol dependence: a qualitative study. Journal of Family
Heatlh Care, 17(6), 211-214. Hämtad från databasen PubMed.
FASS. (u.å.). Akamprosat. I FASS.se. Hämtad 5 mars, 2015, från
http://www.fass.se/LIF/substance?userType=2&substanceId=IDE4POFFUAYJWVER
T1
FASS. (u.å.). Disulfiram. I FASS.se. Hämtad 5 mars, 2015, från
http://www.fass.se/LIF/substance?userType=2&substanceId=IDE4POC1U96Y7VERT
1
FASS. (u.å.). Naltrexon. I FASS.se. Hämtad 5 mars, 2015, från
http://www.fass.se/LIF/substance?userType=2&substanceId=IDE4POELUAB14VERT
1
Franck, J. (2011). Utredning och behandling av alkoholberoende. I J. Franck., & I. Nylander
(Red.), Beroendemedicin (s. 113-127). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012). Att utforma ett examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s. 8194). Lund: Studentlitteratur.
Goffman, E. (1963). Stigma: den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Norstedts.
International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Rev.utg.).
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad från:
http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/etikpublikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Jonsson, M., & Von Schuppler, A. (2013). Stigma och de professionella: en undersökning av
svenska psykologers grad av stigmatisering av personer med psykisk sjukdom.
(Magisteruppsats, Lunds universitet, Institutionen för psykologi). Från
https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/3405708
Kaskutas, L. A. (2009). Alcoholics Anonymous Effectiveness: Faith Meets Science. Journal
of Addictive Diseases, 28(2), 145-157. doi: 10.1080/10550880902772464
Keyes, K. M., Hatzenbuehler, M. L., McLaughlin, K. A., Link, B., Olfson, M., Grant, B. F., &
Hasin, D. (2010). Stigma and Treatment for Alcohol Disorders in the United States.
American Journal of Epidemiology, 172(12), 1364-1372. doi: 10.1093/aje/kwq304
30 (41)
Ledin, C. (2011). Alkoholberoende. Hämtad 24 Mars, 2015, från 1177 Vårdguiden,
http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-ochrad/Sjukdomar/Alkoholberoende/?ar=True#section-3
Lock C.A., Kaner, E., Lamont, S., & Bond, S. (2002). A qualitative study of nurses’ attitudes
and practices regarding brief alcohol intervention in primary health care. Journal of
Advanced Nursing 39(4), 333–342. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
Lopez-Bushnell, K., & Fassler, C. (2004). Nursing Care of Hospitalized Medical Patients with
Addictions. Journal of Addictions Nursing, 15, 177–182. doi:
10.1080/10884600490889339
Lovi, R., & Barr, J. (2009). Stigma reported by nurses related to those experiencing drug and
alcohol dependency: A phenomenological Giorgi study. Contemporary Nurse, 33(2),
166–178. Hämtad från databasen Cinahl Complete.
Lundin, A., Hallgren, M., Forsman, M., & Forsell, Y. (inskickad för publicering 2015).
Comparison of DSM-5 classifications of Alcohol Use Disorders with those of DSM-IV,
DSM-III-R and ICD-10 in a general population sample in Sweden.
Neville, K., & Roan, N. (2014). Challenges in Nursing Practice: Nurses’ Perceptions in
Caring for Hospitalized Medical-Surgical Patients With Substance Abuse/Dependence.
The Journal of Nursing Administration, 44(6), 339-346. doi:
10.1097/NNA.0000000000000079
*Nordfjærn, T., Rundmo, T., & Hole, R. (2010). Treatment and recovery as perceived by
patients with substance addiction. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing,
17, 46-64. doi: 10.1111/j.1365-2850.2009.01477.x
Oreland, L. (2011). Alkoholberoendets genetik. I J. Franck., & I. Nylander (Red.),
Beroendemedicin (s. 83-92). Lund: Studentlitteratur.
*Resnick, S. M., & Griffiths, M. D. (2010). Service Quality in Alcohol Treatment: A
Qualitative Study. International Journal of Mental Health and Addiction, 8, 453-470.
doi: 10.1007/s11469-009-9216-2
Rodrigues, S., Serper, M., Novak, S., Corrigan, P., Hobart, M., Ziedonis, M., & Smelson, D.
(2013). Self-Stigma, Self-Esteem, and co-occurring disorders. Journal of Dual
Diagnosis, 9(2), 129-133. doi: 10.1080/15504263.2013.777988
Schomerus, G., Lucht, M., Holzinger, A., Matschinger, H., Carta, M. G., & Angermeyer, M. C.
(2011). The Stigma of Alcohol Dependence Compared with Other Mental Disorders: A
Review of Population Studies, Alcohol and Alcoholism, 46(2), 105-112. doi:
10.1093/alcalc/agq089
Schomerus, G., Matschinger, H., & Angermeyer, M.C. (2014). Casual beliefs of the public
and social acceptance of persons with mental illness: a comparative analysis of
31 (41)
schizofrenia, depression and alcohol dependence. Psychological Medicine, 44, 303314. doi: 10.1017/S003329171300072X
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 12 mars,
2015, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/
*Sleeper, J., & Bochain, S. (2013). Stigmatization by nurses as perceived by substance abuse
patients: A phenomenological study. Journal of Nursing Education and Practice, 3(7),
92-98. Hämtad från databasen Nursing & Allied Health Source.
Smith, B. A. (1997). The problem drinker’s lived experience of suffering: an exploration
using hermeneutic phenomenology. Journal of Advanced Nursing, 27, 213-222.
Hämtad från databasen Cinahl Complete.
SOU 2011:35. Bättre insatser vid missbruk och beroende: Individen, kunskapen och ansvaret.
Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
*Thurang, A., Fagerberg, I., Palmstierna, T., & Bengtsson Tops, A. (2010). Women’s
experiences of caring when in treatment for alcohol dependency. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 24, 700-706. doi: 10.1111/j.1471-6712.2009.00766.x
*Thurang, A., Rydström, J., & Bengtsson Tops, A. (2011). Being in a Safe Haven and
Struggling Against Alcohol Dependency. The Meaning of Caring for Male Patients in
Advanced Addiction Nursing. Issues in Mental Health Nursing, 32, 401-407. doi:
10.3109/01612840.2011.553345
Thurang, A. (2012). Vardagslivet och vårdandet för kvinnor och män med alkoholberoende:
En studie om alkoholberoende kvinnor och mäns levda erfarenhet av att leva med och
vårdas för alkoholberoende. Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Institutionen för
vårdvetenskap.
*Thurang, A. M., Palmstierna, T., & Bengtsson Tops, A. (2014). Experiences of everyday life
in men with alcohol dependency - A qualitative study. Issues in Mental Health Nursing,
35, 588-596. doi: 10.3109/01612840.2013.879357
Tran, D., Stone, A., Fernandez, R., Griffiths, R., & Johnson, M. (2009). Changes in General
Nurses’ Knowledge of Alcohol and Substance Use and Misuse After Education.
Perspectives in Psychiatric Care, 45(2), 128-139. Hämtad från databasen Cinahl
Complete.
*Vandermause, R., & Wood, M. (2009). See my suffering: Women with alcohol use disorders
and their primary care experiences. Issues in Mental Health Nursing, 30, 728-735. doi:
10.3109/01612840903230081
Vaughn-Sandler, V., Scherman, C., Aronsohn, A., & Volk, M. (2014). Consequences of
perceives stigma among patients with cirrhosis. Digestive Diseases and Sciences, 59,
681-686. doi: 10.1007/s10620-013-2942-0
32 (41)
*Wallhed Finn, S., Bakshi, A-S., & Andréasson, S. (2014). Alcohol consumption, Dependence,
and Treatment Barriers: Perceptions Among NonTreatment Seekers with Alcohol
Dependence. Substance Use and Misuse, 46(6), 762-769. doi:
10.3109/10826084.2014.891616
Williamson, L. (2012). Destigmatizing Alcohol Dependence: The Requirement for an Ethical
(Not Only Medical) Remedy. American Journal of Public Health, 102(5), 5-8. doi:
10.2105/AJPH.2011.300692
Wiman, M. (2011). Norstedts stora engelska ordbok - Engelsk-svensk/Svensk-engelsk.
Stockholm: Norstedts.
World Health Organization. (2014). Global status report on alcohol and health. Luxembourg:
World Health Organization. Från
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/112736/1/9789240692763_eng.pdf?ua=1
World Health Organization. (2015). International Statistical Classification of Diseases and
Related Health Problems 10’th Revision. Hämtad 23 mars, 2015,
från http://apps.who.int/classifications/icd10/browse/2015/en
Wåhlin, S. (2012). Alkohol - En fråga för oss i vården. Lund: Studentlitteratur.
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s. 57-79).
Lund: Studentlitteratur.
33 (41)
Bilaga 1. Sökmatris
Databas
Sökord
Antal träffar Begränsningar
Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Valda artiklar till resultat,
se bilaga 2.
Cinahl Complete Alcohol addiction,
phenomenological
7
Peer-reviewed,
3
Abstract available,
Publication date 20002015
1
Thurang et al. (2011).
Cinahl Complete ”AU Author” Thurang
4
Publication date 2000- 4
2015
4
Cinahl Complete Alcohol, Treatment barriers
187
Publication date 2000- 3
2015
1
Wallhed Finn et al.
(2014).
Nursing & Allied Alcohol, addiction,
Health Source
phenomenological
609
Full text, English,
6
2
Sleeper & Bochain
(2013).
PubMed
Phenomenological, alcohol
dependence, care
6
Abstract, Publication 4
date 2000-2015,
Humans, English
3
Vandermause et al.
(2009).
PubMed
Patient satisfaction, alcohol
dependence, nursing
8
date 2000-2015,
Humans, English
1
Nordfjærn et al. (2010).
34 (41)
PubMed
Alcohol dependence,
Experiences, Qualitative
53
date 2000-2015,
Humans, English
2
Dyson (2007).
PsycINFO
Service Quality alcohol
treatment qualitative
24
Linked full text,
3
References available,
2
Resnick & Griffiths
(2010).
Psychology and
Behavioral
Sciences
Collection
Substance use, patient
experiences
118
Peer-reviewed,
4
publication date 20002015
1
Chorlton et al. (2014).
35 (41)
Bilaga 2. Matris över urval av artiklar till resultat
Författare
Titel
År, Land,
Tidskrift
Syfte
Metod (Urval,
Resultat
datainsamling, analys)
Chorlton, E., Smith, I., Understanding how people who
& Jones, S-A.
use illicit drugs and alcohol
experience relationships with
psychiatric inpatient staff.
2015, England, Social
Psychiatry and
Psychiatric
Epidemiology.
Att förstå hur personer med
psykisk ohälsa och alkohol eller
drogberoende upplever relationen
till vårdarna på en psykiatrisk
vårdavdelning.
Metod: Kvalitativ metod. Relationen upplevdes av
Urval: Personer från åtta
personerna som negativ när
psykiatriska vårdavdelningar de kände sig dömda och när
fick uppge om de använder vårdarna inte brydde sig. De
droger eller dricker alkohol i upplevde att de blev
nivå över vad som är
kontrollerade och i vissa fall
rekommenderat av UKbestraffade. De ville få
based royal college of
omvårdnad av någon som
physicians, och hade gjort visade intresse och var
det i tre månader innan de förstående. När en god
kom till vårdavdelningen.
relation etablerats till
Vårdpersonalen valde sedan vårdaren upplevde
ut de som var bäst lämpade. personerna att de kunde
Totalt deltog tio personer i prata om vad som helst utan
studien, varav fem uppgav att bli dömda eller
att de drack alkohol över
behandlade illa. Rädsla för
rekommenderad nivå.
att bli dömd på grund av sitt
beroende kunde leda till
Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer. svårigheter att våga skapa
Analys: Skapande av teman relationer till vårdare.
enligt Smith et al.
Dyson, J.
2007, England, Journal Undersöka upplevelsen av att leva Metod: Kvalitativ metod.
of Family Health Care. med alkoholberoende, och de
Urval: Åtta personer med
största problemen associerade
diagnosen alkoholberoende
med sjukdomen.
som var medlemmar i AA
deltog i studien. Deltagarna
var nyktra och hade varit det
i minst ett år.
Datainsamling: Narrativa
intervjuer.
Analys: Data analyserades
Experiences of alcohol
dependence: a qualitative study.
Deltagarna gjorde mycket
för att gömma sitt drickande
och var rädda för att bli
dömda av omgivningen.
Deltagarna beskrev
alkoholen som högsta
prioritet och menade att det
viktigaste för lyckat resultat
av beroendevård var
personens egen inställning
36 (41)
genom användande av
Grounded Theory.
och vilja att sluta. Samtliga
studiedeltagare hade haft
kontakt med sjukvården och
beskrev läkare som
hjälpsamma, men
sjuksköterskor och annan
sjukvårdspersonal som
mindre förstående och mer
avvisande, speciellt på
trauma- och
akutmottagningar.
Nordfjærn, T., Rundmo, Treatment and recovery as
T., & Hole, R.
perceived by patients with
substance addiction
2010, Norge, Journal Att undersöka positiva och
of Psychiatric and
negativa upplevelser av
Mental Health Nursing. behandling och återhämtning hos
personer med olika typer av
substansberoende.
Resnick, S., &
Griffiths, M.
2010, England, Mental Att utvärdera problem associerade Metod: Kvalitativ metod. När personerna med
Health Addiction.
med vården på en privat
Urval: Två grupper av
alkoholberoende ombads att
behandlingsklinik för
deltagare på
beskriva kvaliteten på
alkoholberoende.
behandlingskliniken, både kliniken talade många om
personer med
kompetens, utbildning och
alkoholberoende och vårdare struktur. Personalen
deltog i studien. Posters
beskrevs som kunniga på
Service quality in alcohol
treatment: A qualitative study.
Metod: Kvalitativ metod
Positiva erfarenheter
Urval: Personer från fem
beskrevs som goda
slutenvårdsavdelningar och relationer till vårdarna,
en öppenvårdsavdelning.
individuell vård och
Totalt 13 personer deltog.
respektfullt bemötande. Det
Tre hade enbart ett beroende var av stor vikt att få vara
av alkohol, åtta hade ett
delaktig i sin vårdplanering
blandberoende och två hade och när de upplevde att
ett opiatberoende.
vårdarna inte gav upp
hoppet, även om de återföll i
Datainsamling:
Semistrukturerade intervjuer. beroende.
Analys: Kontextuell
Negativa erfarenheter
innehållsanalys med hjälp av beskrevs när vårdarna var
programmet QSR NVIVO inkonsekventa och oärliga,
8.0.
ställde för höga krav och att
personalomsättningen var
för hög. Det bidrog till
svårigheter i att skapa
relationer till vårdarna.
37 (41)
sattes upp på kliniken och området, och de använde
vårdare rekryterade patienter uttrycket "professionalitet"
som sedan frivilligt anmälde som en beskrivning av detta.
intresse. Totalt deltog 25
Erfarenheter av
personer med
diskriminering, hårda regler
alkoholberoende och 15
och krav och att vårdarna
vårdare.
kunde prioritera
Datainsamling: Intervjuer pappersarbete framför att
med öppna frågor.
spendera tid med dem
Analys: Tematisk
beskrevs.
analysmetod enligt Robson.
Sleeper, J., & Bochain, Stigmatization by nurses as
S.
perceived by substance abuse
patients: a phenomenological
study.
2013, USA, Journal of Att bredda förståelsen för hur de
Nursing Education and som vårdas för substansberoende
Practice.
upplever att de blir stigmatiserade
inom vården.
Metod: Kvalitativ metod.
Urval: Fem personer som
deltagit i ett
beroendeprogram och som
uppfyllde DSM-kriterier för
beroende eller missbruk
deltog. Deltagarna fick
frivilligt anmäla intresse till
att delta i studien.
Datainsamling: Intervjuer
med öppna frågor.
Analys: Författarna
analyserade intervjuerna och
bildade därefter teman.
Deltagarna hade upplevelser
av bli stigmatiserade av
sjuksköterskor och annan
personal inom programmet
de genomgått. Patienterna
upplevde att
sjuksköterskorna inte mötte
deras psykiska och
emotionella behov. De
kunde känna sig ignorerade
och felaktigt anklagade.
Deltagarna beskrev att de
inte fick någon
uppmärksamhet och ibland
blev bortprioriterade.
Positiva erfarenheter
beskrevs när sjuksköterskor
visade förståelse och
lyssnade på dem.
Thurang, A., Fagerberg, Women's experiences of caring
I., Palmstierna, T., & when in treatment for alcohol
Bengtsson Tops, A.
dependency.
2010, Sverige,
Scandinavian Journal
of Caring Sciences.
Metod: Kvalitativ metod.
Urval: Kvinnor med
utan samsjuklighet av annan
psykisk sjukdom eller
beroende. Valdes ut från sex
olika öppenvårdskliniker för
God vård upplevdes när de
blev bemötta med värdighet,
vänlighet och
professionalism samt fick
vara delaktiga i
vårdplaneringen. Vidare när
de blev bekräftade i sitt
Belysa vad vård innebär för
alkoholberoende kvinnor inom
den allmänna vården.
38 (41)
Thurang, A., Rydström, Being in a safe haven and
J., & Bengtson Tops, A. struggling against alcohol
dependency: The meaning of
caring for male patients in
advanced addiction nursing.
2011, Sverige, Issues
in Mental Health
Nursing.
Undersöka betydelsen av den
avancerade beroendevården ur
män med alkholberoendes
perspektiv.
personer med
alkoholberoende. Tio
kvinnor deltog i studien.
med öppna djupgående
frågor. Deltagarna ombads
att berätta fritt. Följdfrågor
förekom.
Analys: Fenomenologisk
hermeneutisk analysmetod
inspirerad av Ricoeur,
utvecklad av Lindseth och
Norberg. Dialektisk
tolkningsprocess. Skapande
av teman och subteman.
lidande, blev tagna på allvar
och fick känna sig som
patienter. En närmare
relation till vårdaren kunde
utvecklas när kvinnorna
upplevde att de var värdiga
vård. Negativt när vårdarna
var paternalistiska och
ställde för högra krav som
kändes övermäktiga. Krav
kunde dock även upplevas
som något positivt när de
gav rutiner och struktur.
Metod: Kvalitativ metod
med reflektivt
livsvärldsperspektiv.
Urval: Män från sex olika
öppenvårdsavdelningar för
alkoholberoende, med
utan annan psykisk sjukdom
eller annat drogberoende.
Tio män deltog i studien.
förekom.
hermeneutisk analysmetod
Norberg. Dialektisk
Upplevdes som vårdande att
kunna uppvisa sårbarhet för
vårdare och att lidande
bekräftades. Kändes tryggt
när vårdarna kunde ses som
ett säkerhetsnät, när
studiedeltagarna kände att de
inte litade på sig själva.
Vårdarna gick inte att
manipulera, som männen var
vana att göra med andra
människor. Detta upplevdes
som skönt och befriande; en
lättnad som gav ett
förtroende. Mötet med
professionella vårdare
minskade känslor av skam;
ökade självförtroendet. En
varaktig kontakt med en och
samma vårdare gjorde att
männen kunde utvecklas och
bibehålla ett djupare
förhållande till denne;
39 (41)
kontinuiteten var viktigt.
Deltagarna kunde se en
större mening med nykterhet
när de etablerat en relation
till en vårdare.
Thurang, Palmstierna & Experiences of everyday life in 2014, Sverige, Issues
Bengtsson Tops.
men with alcohol dependency – a in Mental Health
qualitative study.
Nursing.
Vandermause, R., &
Wood, M.
See my suffering: Women with
alcohol use disorders and their
primary care experiences.
Att få en djupare förståelse för hur Metod: Kvalitativ metod
det upplevs att som man leva med med reflektivt
alkoholberoende.
livsvärldsperspektiv.
Urval: Män med
diagnostiserat
alkoholberoende utan
samsjuklighet med annan
psykisk störning eller andra
beroendetillstånd. Valdes ut
från åtta olika
öppenvårdsenheter. 15 män
deltog i studien.
förekom.
hermeneutisk analysmodell
Norberg. Dialektisk
2009, USA, Issues in Tydliggöra upplevelsen av besök
Mental Health Nursing. inom primärvården för kvinnor
med alkoholberoende, och
undersöka huruvida
primärvårdsläkare hindrar eller
främjar diagnos och behandling
av dessa kvinnor.
Att leva med
alkoholberoende innebar
motstridiga känslor såsom
upplevelser av kontroll,
meningslöshet och
restriktioner. Männen
upplevde att de levde ett
begränsat liv och att de inte
kunde identifiera sig med
den alkoholberoende person
de var. ”Splittrad” identitet.
Upplevde att de levde ett liv
av kontroll på olika sätt;
utövad av andra eller dem
själva. Under perioder av
drickande gick all
tankeverksamhet åt till
alkohol. Ledde till känslor
av förlorad frihet, tomhet
och meningslöshet. Att på
olika sätt vara aktiv gav
istället känslor av
meningsfullhet.
Metod: Kvalitativ metod. Kvinnorna väntade länge
Urval: Kvinnor rekryterades med att söka vård; ville inte
genom anslag i områden där pga. rädsla för att bli dömda,
denna patientgrupp
ångest i väntrum,
(alkoholberoende) rör sig
paternalism, stigmatiserande
mycket. Deltagare behövde atmosfär, mm. Ledde till att
vara engelsktalande samt
symtomen ofta var väldigt
själva identifiera sig med att allvarliga när de väl sökte
40 (41)
ha blivit diagnostiserade
med alkoholberoende. Fem
kvinnor tackade ja till att
delta.
frågor där deltagarna fick
berätta fritt. Inga försök att
influera berättelserna
gjordes.
Analys: Hermeneutisk
analysmetod, inspirerad av
Heidegger/Gadamerian.
Verbal transkribering av
intervjuerna, skapande av
teman.
Wallhed Finn, S.,
Bakshi, A-S., &
Andréasson, S.
Alcohol Consumption,
Dependence, and Treatment
Barriers: Perceptions Among
Nontreatment Seekers with
Alcohol Dependence
2014, Sverige,
Substance Use and
Misuse.
Beskriva hur personer med
alkoholberoende erfar samt
samtalar om behandling för
alkoholmissbruk samt skäl för att
söka eller inte söka vård.
vård, försökte åtgärda
problemen/symtomen på
egen hand innan. Beskrev
mycket smärtsamma och
skamfyllda situationer som
uppstått i vården; ett stort
lidande uppdagades. Kunde
ex. bli nekade vård. Ett fåtal
positiva upplevelser
rapporterades som
innefattade empati och
vänlighet.
Metod: Kvalitativ metod. Studiedeltagarna beskrev
Urval: Personer som
alkoholkonsumtion som ett
tidigare svarat på
måste i sociala situationer,
frågeforumlären AUDIT-C där man behövde försvara
angående
varför man inte drack.
alkoholkonsumtion och
Svårigheter i att definiera
DSM-IV kriterier för
när alkoholkonsumtionen
alkoholberoende blev
blev ett problem beskrevs
slumpmässigt utvalda utefter också. Rädsla för att
kriterierna 18-65 år, boende i uteslutas ur sitt sociala
Stockholm samt skadligt
sammanhang.
alkoholbruk enligt
Deltagarna beskrev även
frågeformulären. Totalt
hinder att söka hjälp för sitt
deltog 32 personer (kvinnor beroende. Dessa hinder
och män) i studien.
inkluderade stigma, då
deltagarna i stor utsträckning
Datainsamling:
Fokusgrupps sessioner samt ville dölja att de drack för
individuella intervjuer med mycket alkohol. Att söka
öppna semistrukturerade
hjälp sågs som lika med
frågor.
att ”ge upp”.
Analys: Tematisk analys
enligt Braun och Clarke.
41 (41)

Att se personen bakom beroendet: en litteraturstudie om

Transcription

Similar documents

Agneta Öjehagen

Här kan du ladda ned en kort dokumentation från CERA

terapiNytt nr 1/2015

Provtagning omfattas inte av ackrediteringen

Ladda ner som PDF - Orionpharma Neurologi

Kontigo Care AB(publ)