10. Verksamhetsplaner för 2015

Transcription

Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
1(1)
Datum
Referens
2015-01-20
Diarienummer 150021
Landstingsdirektörens stab
Kanslienheten
Landstingsstyrelsen
Verksamhetsplaner
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsens arbetsutskott noterar redovisade verksamhetsplaner till
protokollet och överlämnar dessa för kännedom till landstingsstyrelsen.
Bakgrund
Verksamhetsplaner för respektive förvaltning har upprättats och redovisas
enligt följande:
Tandvårdsförvaltningen
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Primärvårdsförvaltningen
Psykiatriförvaltningen
Landstingsservice
IT-förvaltningen
Bildningsförvaltningen
Kalmar länstrafik
Marie Nilsson
Sekreterare
Bilagor
Verksamhetsplaner för respektive förvaltning (8 st)
Webbplats
E-post
Organisationsnr
Landstinget i Kalmar län
Ltkalmar.se
[email protected]
232100-0073
Postadress
Besöksadress
Telefon
Bankgiro
Landstinget i Kalmar län
Box 601
391 26 Kalmar
Strömgatan 13
391 26 Kalmar
0480-810 00 vx
833-3007
Verksamhetsplan 2015
Tandvårdsförvaltningen
Innehållsförteckning
1 Inledning ......................................................................................................................................... 4
1.1
Landstingets vision och värdegrund................................................................................................... 4
1.2
Verksamhetsidé .................................................................................................................................. 4
1.3
Utmaningar......................................................................................................................................... 4
2 Medborgare och kund ................................................................................................................... 5
2.1
Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv ....................................................................................... 5
2.2
Kvalitet och patientsäkerhet ............................................................................................................... 5
2.3
En vård utan köer inom hälso- och sjukvård ...................................................................................... 6
2.4
Jämlikhet och jämställdhet ................................................................................................................. 6
2.5
Utveckling av e-hälsa och invånartjänster ......................................................................................... 6
2.6
Mått .................................................................................................................................................... 6
2.6.1
2.7
Medborgare & kund................................................................................................................. 6
Aktiviteter .......................................................................................................................................... 7
2.7.1
Medborgare & kund................................................................................................................. 7
3 Verksamhet och process ................................................................................................................ 8
3.1
Varje dag - systematiskt förbättringsarbete........................................................................................ 8
3.2
Hållbar miljö och hälsofrämjande lokaler m.m. ................................................................................. 8
3.3
Mått .................................................................................................................................................... 9
3.3.1
3.4
Verksamhet & process ............................................................................................................. 9
Aktiviteter .......................................................................................................................................... 9
3.4.1
4 Medarbetare ................................................................................................................................. 10
4.1
Strategisk personaloch kompetensförsörjning ............................................................................... 10
4.2
Delaktiga, ansvarstagande och engagerade medarbetare ................................................................. 10
4.3
Mått .................................................................................................................................................. 11
4.3.1
4.4
Medarbetare........................................................................................................................... 11
Aktiviteter ........................................................................................................................................ 11
5 Ekonomi ........................................................................................................................................ 12
5.1
5.2
Budget 2015 ..................................................................................................................................... 12
5.1.1
Ekonomiskt utgångsläge ........................................................................................................ 12
5.1.2
Driftbudget 2015 .................................................................................................................... 12
5.1.3
Investeringsbudget 2015 ........................................................................................................ 12
5.1.4
Verksamhetsförändringar med ekonomisk konsekvens .......................................................... 12
Mått .................................................................................................................................................. 12
5.2.1
5.3
Ekonomi ................................................................................................................................. 12
Aktiviteter ........................................................................................................................................ 12
Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan 2015
2(13)
3(13)
1 Inledning
1.1 Landstingets vision och värdegrund
Landstinget har visionen att vara hälsolänet - för ett friskare, tryggare och rikare liv. Vi utgår från
medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom en
processorienterad hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning och kollektivtrafik för bättre hälsa i hela
länet.
Landstingets verksamhet drivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms
utifrån demokratiska beslut om hur olika behov ska tillgodoses. Målet för en god hälsa på lika
villkor för hela befolkningen samt att arbeta för att förebygga ohälsa.
1.2 Verksamhetsidé
Folktandvården ska bidra till en bättre livskvalitet genom att skapa förutsättningar för en god
tandhälsa.
Därför ligger fokus på hälsoinriktad vård. Folktandvården står för ett tryggt omhändertagande och
en bred kompetens, vilket gör att alla vårdsökande kan tas emot.
För att lyckas läggs inom verksamheten stor vikt vid att utveckla lagarbetet, där alla medarbetare
tar ett personligt ansvar. Organisationen ska visa respekt för kunder, patienter och medarbetare
utifrån individens förutsättningar.
Folktandvården eftersträvar målstyrda kliniker med stor frihetsgrad ledda av kompetenta och
visionsstyrda chefer. Folktandvårdens kansli fungerar som stöd och resurs till verksamheten.
Det är klinikerna som är Folktandvården.
1.3 Utmaningar
Länsinvånarna blir allt mer medvetna konsumenter och ställer därmed ökade krav på en god
tillgänglighet och service med en hög vårdkvalitet. Med en allt bättre tandhälsa och därmed ett lägre
tandvårdsbehov hos majoriteten av befolkningen kommer konkurrensen om patienterna att öka.
Samtidigt finns det grupper av befolkningen, som kräver ett särskilt omhändertagande och som
kräver mycket resurser och större omkostnader. Dit hör barn och ungdomar som lever under
sviktande omsorg, asylsökande, gruppen "sköra" äldre och personer med "särskilda" behov. Både
gruppen asylsökande och sköra äldre växer och kräver allt mer vårdinsatser. Folktandvården
behöver kunna hushålla väl med befintliga resurser, så både dessa särskilda grupper och andra
vårdsökande kan garanteras vårdstöd och omhändertagande enligt Folktandvårdens uppdrag.
Tack vare ett mycket gott rykte har Folktandvården inte svårt att rekrytera allmäntandläkare, medan
det fortfarande är brist på specialisttandläkare. Samtidigt ökar nu konkurrensen om både
tandhygienister och tandsköterskor. Folktandvården måste därför fortsatt arbeta hårt för att dels vara
en organisation som attraherar nya medarbetare, dels får medarbetare att vilja stanna kvar och
utvecklas inom organisationen.
Många nya, unga medarbetare har liten klinisk erfarenhet, samtidigt som en stor del av patienterna
har ett komplicerat allmänmedicinskt tillstånd och ofta begränsade betalningsmöjligheter. Detta gör
att Folktandvården har en stor utmaning i att utföra mycket vård med ekonomiskt sett begränsade
resurser.
4(13)
2 Medborgare och kund
Det övergripande målet är ”Friskare och nöjdare invånare”. Visionen om Hälsolänet är
utgångspunkten i allt arbete – för ett friskare, tryggare och rikare liv för invånarna i Kalmar län.
Ohälsan och skillnaderna i ohälsa ska minska. I alla landstingets verksamheter ska det finnas ett
tydligt kundperspektiv.
Andelen nöjda kunder, medborgare och patienter ska öka. Tillgängligheten till landstingets tjänster
ska förbättras årligen. Inom hälso- och sjukvården är målet en köfri vård. Patienter och närstående
ska ses som medskapare i vården.
Folktandvården ska utöva ett gott värdskap, där alla vårdsökande ses som gäster. Målet är att dessa
gäster ska få ett omhändertagande och en vård, som utgår ifrån deras situation och bidrar till deras
välbefinnande.
Folktandvården arbetar med utveckling av system för tidbokning och betalning. Under året kommer
det till exempel att till vissa kliniker vara möjligt att boka besökstider via internet.
Många av Folktandvårdens patienter har svårigheter att betala sina tandvårdskostnader. Därför
kommer Folktandvården att se över möjligheter till delbetalningar. Folktandvården har också som
ambition att försöka nå ut med Frisktandvården till fler av länsinvånarna. En av fördelarna med att
vara frisktandvårdskund är att man då får kontroll över sina tandvårdskostnader.
2.1 Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv
Folktandvården arbetar hälsoinriktat med preventiva åtgärder, som riktar sig till olika grupper av
befolkningen, för att generellt stärka hälsan hos länsinvånarna. Dit hör en satsning på att få bort
tobaksbruket i högstadieskolor och från årsskiftet även i gymnasiet. Satsningar på fluorsköljningar i
skolorna och hälsoupplysning till nyblivna föräldrar är andra sådana exempel.
2.2 Kvalitet och patientsäkerhet
Folktandvården arbetar med att utveckla det landstingsgemensamma systemet för rapportering av
avvikelser, LISA. Målet är en enklare och mer enhetlig hantering av rapporterade avvikelser. Alla
kliniker har årligen ett gemensamt kvalitetsfokus där varje klinik har en självgranskning utifrån
framtagna frågeställningar. Resultatet rapporteras till Utvecklingsavdelningen som sammanställer
och återför till verksamheten. Under 2015 kommer diagnos och behandling vad gäller parodontal
sjukdom att granskas. Under året genomförs en kvalitativ granskning av antibiotikaförskrivning. De
administrativa processerna kommer att ses över för att hitta möjligheter att minska den
administrativa tiden så att mer tid till patientnära arbete frigörs.
Det pågår ett arbete med att se över hur Folktandvården bättre ska ta tillvara patienternas
förväntningar och åsikter. Arbete pågår med att utveckla frågeformulär och försök med
fokusgrupper. Rutiner för hantering av kundklagomål och synpunkter har tagits fram och ska
införas i verksamheten i början av året.
Vikten av ett bra bemötande och god service betonas i många sammanhang. Folktandvården har
sedan drygt ett år tillbaka arbetat med att tydliggöra vilka värderingar som ska råda i verksamheten
och hur organisationen ska kunna utöva ett gott värdskap där patienterna ses som gäster. Arbetet
med denna så kallade "Värderingsresa" fortsätter efter framtagen plan.
Folktandvården deltar i det landstingsövergripande arbetet med att ta fram en strategi för brukarepatient- och närståendemedverkan.
5(13)
2.3 En vård utan köer inom hälso- och sjukvård
Ett fåtal kliniker har stora svårigheter med att kunna ge ett vårdomhändertagande inom
överenskommen tid. Vanligtvis beror detta på att dessa kliniker under längre tid har saknat
tandläkarresurser. Genom att ytterligare rekrytera tandvårdspersonal och fortsätta utveckla
kompetensen och lagarbetet ska dessa förseningar åtgärdas.
2.4 Jämlikhet och jämställdhet
Precis som tidigare år finns det stora skillnader i tandhälsa mellan olika grupper. Lågutbildade,
låginkomsttagare och utlandsfödda uppger att de har dålig tandhälsa i högre utsträckning än andra
grupper. Folktandvården planerar för att bättre kunna rikta tandvårdsinsatser mot en del av de
grupper dessa vårdbehövande tillhör.
Det är skillnader i tandhälsa mellan kommunerna i länet. Barnen i tätorten Kalmar har exempelvis
bättre tandhälsa än barnen i glesbygdskommunerna Emmaboda och Hultsfred. Genom att
differentiera stödet till barntandvården, kan vårdgivarna få mer resurser till preventiva insatser i
områden, där barnen har sämre tandhälsa. Landstingets riktlinjer gällande barntandvård ses över.
Bland annat skall preventiva insatser som exempelvis fissurförseglingar, ytterligare prioriteras.
Folktandvården arbetar med att ta fram och genomdriva en handlingsplan för att bättre kunna
omhänderta de grupper av barn som riskerar att fara illa och som lever under sviktande omsorg.
Med ökade generella preventiva insatser för barn i förskoleåldern kan tandhälsan ytterligare
förbättras. Men dessa insatser kräver ett bra samarbete med kommunerna för att kunna genomföras
på ett effektivt sätt.
2.5 Utveckling av e-hälsa och invånartjänster
Under hösten 2014 startade pilotprojekt på två kliniker med tidbokning via E-tjänsten 1177.
Utvärdering ska göras våren 2015 och breddinförande planeras på samtliga kliniker hösten 2015.
Flera funktioner kommer successivt att kunna erbjudas via 1177, till exempel förnyande av recept.
Hösten 2015 kommer Folktandvården att kunna erbjuda 19-åringar att teckna Frisktandvårdsavtal
via internet. Tillgång till journalinformation beräknas vara möjlig 2017 i samband med ny version
av Folktandvårdens journalsystem.
2.6 Mått
2.6.1 Medborgare & kund
Förvaltningens mål
Mått
Målvärde
Nöjd kund
Antal patienter med försenad kallelse
överstigande 3 månader i allmäntandvården
(ATV)
0
Antal revpat barn i allmäntandvården (ATV)
med försenad kallelse >3 mån
0
Köer i specialist- och sjukhustandvården
0
Andel tobaksfria i årskurs 9
100 %
Skulle du rekommendera någon annan att bli
kund/patient på den här kliniken?
100%
6(13)
2.7 Aktiviteter
Aktiviteter
Gemensamt krafttag mot köer.
Fortsatt fokus på att utveckla kundservicen bland annat med hjälp av Värderingsresan.
Målgruppsanpassning av kallelse-, boknings- och avbetalningsmöjligheter.
Öka patientinflytandet.
Breddinförande av 1177 e –tjänster.
7(13)
3 Verksamhet och process
Det övergripande målet är ”Rätt kvalitet genom effektiva processer – för hög livskvalitet och god
hälsa”.
All verksamhet ska ha rätt kvalitet, vara jämlik och jämställd. Verksamheten ska erbjuda god
tillgänglighet och bra bemötande, efter vars och ens behov
Folktandvårdens övergripande mål är att insatserna till patienter och länsinvånare ska förhindra nya
skador i munhålan och bidra till god munhälsa. En ambition är därför att länsinvånarna ska ha goda
egenvårdskunskaper.
Bästa sättet att förbättra tandhälsan är att dels satsa på generella tandhälsoinsatser, som då också når
individer som annars kan vara svåra att påverka, dels att fokusera på insatser till särskilda grupper
av individer, som riskerar att utveckla en sämre hälsa. För att lyckas med detta gäller det att i första
hand kunna ha en regelbunden tandvårdskontakt med länsinvånarna.
Folktandvården kommer att fortsätta fokusera på att unga vuxna efter det att de lämnar den
organiserade vården. Genom att erbjudas Frisktandvård ges de en möjlighet till att ha en fortsatt
regelbunden kontakt med Folktandvården.
Genom att utveckla Tobaksfri Duo till att innefatta även länets gymnasieskolor finns en möjlighet
att påverka ungdomar till en både bättre tandhälsa och allmän hälsa.
Många i gruppen "sköra äldre", det vill säga personer som får allt svårare att själva hantera sin
livssituation, orkar inte på egen hand hålla kontakt med tandvården. Ofta försämras deras tandhälsa
då mycket snabbt, vilket ger stora problem då äldre numer vanligtvis har många kvarvarande egna
tänder. Genom olika insatser från Folktandvårdens sida kan tandvårdskontakten och därmed en god
tandhälsa bibehållas.
Antalet asylsökande till länet har ökat och kräver som grupp en stor tandvårdsinsats. Eftersom
Folktandvården har i uppdrag att tillhandahålla behövlig tandvård till denna grupp, krävs en
övergripande handlingsplan och samordning.
3.1 Varje dag - systematiskt förbättringsarbete
Folktandvården utvecklar samarbetet med Malmöfakulteten. En del i det samarbetet innebär
utökade forskningsinsatser. Nu medverkar Folktandvården med bland annat forskning om
fluorprofylax, möjlighet att upptäcka benskörhet i käkbenet och forskning kring vuxna invånares
tandhälsa och dess koppling till en god allmänhälsa.
3.2 Hållbar miljö och hälsofrämjande lokaler m.m.
Folktandvården arbetar liksom landstinget för en god miljö och för att ta ett miljöansvar och
därigenom bidra till att förverkliga visionen om hälsolänet och målet om en fossilbränslefri region
2030. Med utgångspunkt i Hållbarhetsprogram 2014-2017 arbetar Folktandvården systematiskt mot
en hållbar utveckling, med fokus på att främja hälsa, förebygga förorening och förbättra
resurshanteringen. Landstinget och Folktandvården arbetar aktivt med att ställa krav på hållbarhet i
upphandlingar utifrån miljökrav och sociala/etiska aspekter. Årligen prioriteras upphandlingar som
bedöms medföra större miljöpåverkan än andra och detaljerade miljökrav utformas.
Folktandvårdens standardiserar avfallshanteringen i linje med landstingets nya avfallsavtal så att
ökad materialåtervinning främjas. Tjänsteresor med bil ska minska genom att införa en digital
reseplanerare där man bokar sin resa antingen med buss eller med en plats för samåkning i bil.
8(13)
3.3 Mått
3.3.1 Verksamhet & process
Mått
God munhälsa
Andel kariesfria 19-åringar
Antal egna tänder, 70-åringar
Patientsäkerhetskultur
Målvärde
30 %
24 tänder
70
3.4 Aktiviteter
Aktiviteter
Utveckling av riskbedömning och vårdprogrammet.
Analys av epidemiologiska data för riktade insatser.
Uppföljning av omhändertagande av barn som lever under sviktande omsorg.
Fokus på framförallt unga vuxnas fortsatta kontakt med tandvården särskilt genom Frisktandvården.
Fokus på ”sköra” äldre enligt framtagen strategi.
Plan för hantering av asylsökandes tandvård.
Utveckla folkhälsoarbetet i samverkan med andra aktörer bland annat Tobaksfri Duo till gymnasieungdomar.
9(13)
4 Medarbetare
Det övergripande målet är ”Landstinget ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam
arbetsplats”.
Landstingets ska bli ännu attraktivare som arbetsgivare och andelen medarbetare som anser att
landstinget är en attraktiv arbetsplats ska öka.
Landstinget ska vara en föregångare som arbetsgivare när det gäller att främja den goda
arbetsplatsen – genom chefers och medarbetares engagemang och delaktighet.
Arbetsmiljön ska utvecklas och förbättras - mot ännu mer hälsosamma och utvecklande
arbetsplatser.
Folktandvården har som mål att alla medarbetare ska vara stolta över att arbeta i verksamheten och
ett efterlevande av verksamhetens värderingar bidrar till att göra arbetet meningsfullt. Respekt,
personligt ansvar, lagarbete och utveckling ska prägla verksamheten.
4.1 Strategisk personaloch kompetensförsörjning
Grunden i personalförsörjningen är rekryteringsstrategin. I strategin har organisationen definierat
sina primära målgrupper ur rekryteringssynpunkt. Här finns också definierat vad som är
organisationens huvudbudskap för att attrahera dessa grupper samt vilka kanaler som nyttjas för att
nå dem. Till rekryteringsstrategin kopplas en årlig rekryteringsplan. I planen konkretiseras de
rekryteringsinsatser som ska genomföras och när de ska ske under året.
Då många nya medarbetare är nyutbildade krävs stöd för att lotsa in dem i sin yrkesroll. En
strukturerad introduktion och handledning är därför avgörande för att kunna konkurrera om
arbetskraften. Folktandvården har ett gediget introduktionsprogram med flera olika moment. Dessa
moment utvärderas kontinuerligt så att kvaliteten behålls.
Som underlag för att utveckla och kvalitetssäkra introduktion och handledning får alla nya
medarbetare besvara en enkät.
4.2 Delaktiga, ansvarstagande och engagerade medarbetare
En faktor för att attrahera och behålla medarbetare är möjligheter till utveckling. Organisationen
arbetar därför aktivt med att synliggöra och strukturera de interna utvecklingsvägar som finns. Detta
arbete går under namnet ”Utvecklingsarenan”. För att kunna erbjuda patienterna bästa behandling
måste diagnos och åtgärder ske utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Det kan bl.a. ske genom
att systematiskt arbeta med utveckling och att engagera medarbetare så att alla kan hjälpas åt. En
FoU-grupp har till uppgift att stödja och stimulera till forsknings- och utvecklingsarbetet.
Den totala sjukfrånvaron är i nuläget 4,2 % vilket är något lägre än vid samma tidpunkt 2013.
Målsättningen är en sjukfrånvaro under 4 %. I syfte att förebygga belastningsskador erbjuds alla
anställda massage och för nyanställda erbjuds ergonomiskt stöd. Folktandvården samarbetar med
Landstingshälsan som erbjuder "Hälsoservice". Detta innebär att Landstingshälsan kontaktar
medarbetare som är sjuka för att ge stöd och råd. Nya hälsoprofiler inklusive uppföljningar kommer
via Landstingshälsan att erbjudas alla medarbetare under 2015/2016. Detta är en fortsättning på
organisationens hälsoarbete för att bidra till friska och engagerade medarbetare.
Specialisttandvården utgör en intern utbildningsresurs för att organisationen ska hålla en hög
odontologisk kompetensnivå. De deltar även i introduktion, auskultation och utbildning av
nyutbildade medarbetare. Ett nära samarbete mellan specialisttandvården och allmäntandvården
medför en högkvalitativ vård och en konkurrenskraftig organisation ur rekryteringssynpunkt.
Verksamhetsanpassad ledarutbildning, i syfte att utveckla och göra cheferna trygga i sin funktion är
återkommande. Gentemot nya chefer genomförs, förutom en särskild introduktion, också anpassade
utbildningar i chef- och ledarskap.
10(13)
Medarbetarenkäten 2013 visade överlag positiva resultat. Enkäten belyste dock områden rörande
särbehandling och trakasserier mellan medarbetare/kollegor och chef som bör analyseras vidare. En
plan har tagits fram som skall iscensättas under året. Inom organisationen gäller nolltolerans vad
gäller dessa områden.
Kraven på klinikerna gällande rapportering, administration och systemförvaltning ökar. Därför har
Folktandvården utvecklat en ny befattning, kliniksamordnare, som ska ha ett administrativt ansvar.
Samtidigt kommer en översyn av all administration att ske under året.
4.3 Mått
4.3.1 Medarbetare
Mått
Positiva engagerade medarbetare
Sjukfrånvaron inom landstingets alla
verksamheter
Målvärde
4,2 %
Medarbetarenkäten: Stolt över att arbeta i
Folktandvården
100
Andel medarbetare som i medarbetarenkäten
uttrycker stolthet över att arbeta i Landstinget i
Kalmar län
70
Andel medarbetare som har
medarbetarsamtal, med individuell
utvecklingsplan
100 %
4.4 Aktiviteter
Aktiviteter
Fortsatt arbete med värderingar och värdskap.
Fortsatt fokus på att behålla engagerade medarbetare.
Stärka samarbetet mellan specialist- och sjukhustandvården och allmäntandvården.
Satsning på Utvecklingsarenan.
Arbeta för att arbetsplatserna präglas av jämställdhet och mångfald.
Lära av varandra – omvärldsspaning.
11(13)
5 Ekonomi
Det övergripande målet är ”God ekonomisk hushållning”.
Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget
bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta
möjliga resursinsats.
Folktandvårdens ekonomiska verksamhet ska vara transparant gentemot landstingets verksamhet
och generera ett positivt ekonomiskt resultat i relation till ekonomiska åtaganden.
5.1 Budget 2015
5.1.1 Ekonomiskt utgångsläge
Folktandvården har i princip klarat årets ekonomiska mål trots många nyanställda tandläkare med
liten klinisk erfarenhet och stort handledarbehov, vilket inneburit en lägre produktivitet.
Folktandvårdens prislista är oförändrad mellan åren. Detta innebär att intäkterna under 2015 måste
öka för att kompensera förväntade kostnadsökningar.
5.1.2 Driftbudget 2015
Budgetramen har utökats med 1,5 mkr för att Tobaksfri Duo skall kunna införas i länets
gymnasieskolor. Därutöver har specialisttandvården för barn kompenserats för kostnadsökningar
med 1,6 mkr. Totalt är den externa budgetramen 82 390 tkr exklusive köpt vård, läkemedel och
avskrivningar.
5.1.3 Investeringsbudget 2015
Årets anslag till investeringar i inventarier mm uppgår till 6 900 tkr.
5.1.4 Verksamhetsförändringar med ekonomisk konsekvens
Statskontorets utredning och uppföljning av landstingets transpararenta redovisning utgör en grund
för fortsatt utveckling av redovisningen. Detta innefattar också fortsatt arbete med att kvalitessäkra
ekonomiska data. En arbetsgrupp är tillsatt för att se över Folktandvårdens administrativa flöden.
Förändringar i åtgärdstaxan innebär fortsatt arbete med att utveckla följsamhet till regelverk och
taxa.
5.2 Mått
5.2.1 Ekonomi
Mått
God ekonomi
Resultat mot budget
Målvärde
>0 mkr
5.3 Aktiviteter
Aktiviteter
Utveckla budgetprocessen.
Se över och synliggöra centrala kostnader.
Se över administrativa processer.
Fortsatt arbete med tillämpning av regelverk och taxa.
12(13)
Aktiviteter
Kvalitetssäkring och analys av ekonomisk data.
13(13)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
1 Inledning ......................................................................................................................................... 4
1.1
1.2
Verksamhetsidé .................................................................................................................................. 4
1.3
Utmaningar......................................................................................................................................... 4
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
Integration och asylsjukvård .............................................................................................................. 8
2.6
2.7
Mått .................................................................................................................................................... 9
2.7.1
2.8
Medborgare & kund................................................................................................................. 9
Aktiviteter ........................................................................................................................................ 10
2.8.1
Medborgare & kund............................................................................................................... 10
3 Verksamhet och process .............................................................................................................. 11
3.1
Varje dag - systematiskt förbättringsarbete...................................................................................... 11
3.2
Utveckling i vården .......................................................................................................................... 11
3.2.1
Cancervård ............................................................................................................................ 11
3.2.2
Införandeplan för robotassisterad kirurgi ............................................................................. 15
3.2.3
Sårläkningsteam..................................................................................................................... 15
3.2.4
Genetiska analyser ................................................................................................................. 15
3.2.5
Självtest .................................................................................................................................. 15
3.2.6
Områden föremål för utredning ............................................................................................. 15
3.3
Hållbar miljö och hälsofrämjande lokaler m.m. ............................................................................... 16
3.4
Mått .................................................................................................................................................. 16
3.4.1
3.5
Verksamhet & process ........................................................................................................... 16
Aktiviteter ........................................................................................................................................ 17
3.5.1
4 Medarbetare ................................................................................................................................. 18
4.1
4.2
4.1.1
Modell för strategisk kompetensförsörjning .......................................................................... 19
4.1.2
Metod för kompetensförsörjning ............................................................................................ 20
4.1.3
Modell för ledarskapsutveckling ............................................................................................ 22
Mått .................................................................................................................................................. 23
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan 2015
2(34)
4.2.1
4.3
Medarbetare........................................................................................................................... 23
Aktiviteter ........................................................................................................................................ 24
5 Ekonomi ........................................................................................................................................ 25
5.1
Budget 2015 ..................................................................................................................................... 27
5.1.1
5.1.2
Driftbudget 2015 .................................................................................................................... 27
5.1.3
5.1.4
5.2
Mått .................................................................................................................................................. 34
5.2.1
5.3
Ekonomi ................................................................................................................................. 34
Aktiviteter ........................................................................................................................................ 34
Bilagor
Bilaga 1: Riktlinje för målstyrning HSF
3(34)
1 Inledning
länet.



Ett systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att åstadkomma rätt kvalitet med god ekonomisk
hushållning.
Rätt kvalitet innebär att vi utvecklas i takt med ny evidensbaserad kunskap. Vi prövar,
utvärderar och förbättrar ständigt. Vi ger rätt vård på rätt nivå. Vi ger vård på lika villkor
och utgår från patientens behov.
God ekonomisk hushållning innebär att vi som hälsolänet tillsammans skapar förutsättningar
för god hälsa. Vi använder tilldelade resurser optimalt. Vi belyser alltid kvalitet och
ekonomi samtidigt.
Verksamhetens värdegrund vilar på värdeorden öppet, engagerat och kunnigt. Värdegrunden
återfinns också i landstingets policy, som beskriver förhållningssättet för arbetet inom områdena
kvalitet och säkerhet, medarbetare, ekonomi och förvaltning, miljö, IT samt kommunikation.
1.2 Verksamhetsidé
Hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppdrag är att erbjuda medborgarna i Kalmar län specialiserad
somatisk vård, det vill säga hälso- och sjukvård som utgör den andra vårdnivån och som omfattar
medicinsk utredning, behandling och omvårdnad. Målet för förvaltningens uppdrag är goda
medicinska resultat och att kunden ska vara nöjd med vården. Kvaliteten ska även fortsättningsvis
säkras genom systematiskt arbete och genom att samordna länets tre sjukhus samt Diagnostiskt
centrum. Uppdraget ska utföras så att ekonomisk balans upprätthålls. Detta bygger på att vi
utformar och utför vården i samverkan med olika aktörer utifrån tillståndets svårighetsgrad och
kostnadseffektivitet för åtgärderna.
1.3 Utmaningar
En av planperiodens viktigaste utmaningar för förvaltningen är att öka den medicinska kvaliteten
med särskilt fokus på följande områden:





medicinska resultat med särskilt fokus på cancervården
patientmedverkan
ledarutveckling
strategisk personalförsörjning
ekonomisk hållbarhet
Hälso- och sjukvårdsförvaltningens målsättning är att vara bland de bästa i landet i dessa
avseenden, där Öppna jämförelser utgör ett av flera instrument som mäter utfall och resultat. Det är
viktigt att fortsätta utvecklingen av patientmedverkan för att skapa ett ökat värde för varje patient
oavsett bakgrund eller sjukdomens allvarlighetsgrad. Det är också viktigt att stärka ledarskapets
förmåga att skapa en gemensam arena för ständiga förbättringar och en ekonomi i balans. Arbetet
under planperioden kommer även att vara inriktat på att utveckla resurs- och kapacitetsplaneringen.
Rätt kompetens är förvaltningens viktigaste resurs, vilket innebär att aktiviteter för att säkra
4(34)
kompetensförsörjningen är prioriterade. Under planperioden fortsätter arbetet med att differentiera
och prioritera vården inom ramen för tilldelad budget med syfte att säkra vårdkvalitet, skapa
utrymme för finansiering av nya metoder, verksamhet och nya läkemedel. Att nå en budget helt i
balans under planperioden är svåruppnåeligt med nuvarande uppdrag och omfattning. Delmålet
2015 är att underskottet skall vara sämst minus 58 mkr för att vid utgången av 2016 vara minus
30 mkr exklusive köpt vård och läkemedel.
Landstingsplanen är landstingets viktigaste styrdokument. Landstingsplanen är därför vägledande
för förvaltningens verksamhetsplan samt för mål, nyckeltal/ mått och aktiviteter i styrkortet.
Förvaltningens Riktlinje för målstyrning beskriver den gemensamma planerings- och
uppföljningsmodellen som syftar till att åstadkomma en process i riktning mot önskade resultat. I
förvaltningens styrkort tas mål, nyckeltal/ mått och aktiviteter fram och beskrivs inom fyra
perspektiv. Ansvaret för förankring och verkställighet följer linjeorganisationen. Uppföljning och
analys av åtgärder sker regelbundet i ledningsgrupp på förvaltnings- och sjukhusnivå, samt i
verksamhetsdialoger.
Baserat på landstingsplanen och förvaltningens verksamhetsplan upprättas verksamhetsplaner och
styrkort även på underliggande nivå, dvs. på de tre sjukhusen i länet samt inom Diagnostiskt
centrum. Styrkort upprättas även på basenhetsnivå. Tidplanen för arbetet följer landstingets
planering och åskådliggörs i årshjulet i det IT-baserade programmet Stratsys, där
förvaltningsledningen också lägger dokumentationen av verksamhetsplaner och
verksamhetsberättelse. Detta ger oss en god överblick och enkel åtkomst till rapporter och resultat
för alla i organisationen.
5(34)
Den vård som Hälso- och sjukvårdsförvaltningen erbjuder är jämlik och tillgänglig, har hög
kvalitet och är fokuserad på kund och medborgare.
Värdeord HSF



Öppet – tillgänglighet, resultatredovisning
Engagerat – kundfokus, bemötande, respekt, delaktighet
Kunnigt – samlad och samverkande kompetens, kvalitet, patientsäkerhet
Hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppdrag är att erbjuda medborgarna i Kalmar län specialiserad
somatisk vård. Målet för uppdraget är goda medicinska resultat och att patienten är nöjd och trygg i
mötet med den specialiserade vården. Den samlade kompetensen är vår styrka och att vi ständigt
prövar, jämför och förbättrar våra resultat och rutiner samt vår förmåga att lyssna, bemöta och
vägleda.
Under planperioden ska vi arbeta för en ökad jämlik vård samt fortsätta arbetet för en vård utan
köer. Den största och viktigaste utmaningen som förvaltningen står inför är dock att öka den
medicinska kvaliteten med särskilt fokus på cancervården. Förvaltningens målsättning är att vara
bland de bästa i landet i detta avseende. Patientsäkerhetskultur, köfri vård och hög
patientmedverkan är bidragande faktorer i denna vår strävan. Vi kommer under planperioden att
fortsätta att utveckla nyttjandet av digitala invånartjänster på webben för att öka patientens
möjligheter att påverka sin egen vårdsituation.
Landstingets strategi framåt är att arbeta med Hälsofrämjande sjukvård och fortsätta arbeta med
friskvård och förebyggande arbete som att minska tobaks- och alkoholbruk hos patienter och
medarbetare. Under hösten 2014 presenterades den nationella strategin för att förebygga och
behandla kroniska sjukdomar. Den säger att många av dagens kroniska sjukdomar kan både
förebyggas och behandlas.
Bättre vård i detta avseende betyder mycket för individens välbefinnande och är även viktigt för
samhällsekonomin. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar på olika sätt med
sjukdomsförebyggande arbete. Inom ramen för landstingets prioriterade processer pågår aktiviteter
för att förebygga eller behandla kronisk sjukdom. Den påbörjade nationella forskningsstudien inom
coloncancerscreening löper under en femårsperiod med start år 2014. Parallellt med studien
kommer landstinget att verka för att permanenta screeningverksamheten i länet. Den av barn- och
ungdomsklinikerna framtagna checklistan avseende Barnkonventionen ska etableras inom
verksamheten under planperioden.
Det är önskvärt att i någon mån kunna använda befintliga resurser mer för att förebygga och
behandla kroniska sjukdomar. Detta kan ske genom att i den mån effektiviseringar kan leda till
kostnadsreducering, ska resurserna i första hand riktas om mot förebyggande arbete.
6(34)
I syfte att ytterligare stärka patientens ställning i vården har arbetet kring patient- och
närståendemedverkan delats in i tre nivåer.



den egna vårdsituationen (mikronivå)
i utveckling av hälso- och sjukvård (makronivå)
i ledning och styrning (mesonivå)
Medverkan i den egna vårdsituationen sker vid planering/ uppföljning i mötet mellan vårdgivare
och patient. En handlingsplan och kommunikationsplan för införande av vårdöverenskommelse tas
fram som ett stöd till verksamheten. Vårdöverenskommelsen ska användas av sjukhusens alla
kliniker som utreder och/eller behandlar cancerpatienter. Vårdöverenskommelsen ger patienten
större möjlighet att påverka och vara delaktig i sin vård samt ger ökad trygghet för patient och
anhöriga. I vårdöverenskommelsen ingår att:



Patienten får en namngiven kontaktsjuksköterska.
Patienten får en skriftlig vårdplan.
Patienten diskuteras vid multidisciplinär konferens före och efter operation samt vid behov.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ser de insatser som görs avseende införande av individuella
skriftliga vårdplaner och inrättande av kontaktsjuksköterskor som de avgjort viktigaste
utvecklingsspåren inom detta område och avser att stödja detta arbete. Inför 2015 tillsätts två
tjänster som kontaktsjuksköterskor på kirurgkliniken i Kalmar och en på kirurgkliniken i Västervik.
E-Journalen kommer att att sjösättas under 2015. Genom att bereda patienter tillgång till den egna
journalen kommer det att öppnas nya möjligheter till samverkan och en bättre och säkrare vård.
Medverkan i utveckling av hälso- och sjukvård sker genom enkäter (t.ex Nationella patientenkäten),
intervjuer (t.ex Vårdbarometern), fokusgrupper och medborgarråd. Patientnämndens funktion är
också viktig i detta avseende. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ser en förbättringspotential
avseende patienters delaktighet i kvalitetsregister.
Medverkan i ledning och styrning sker genom politisk representation och olika intresse- och
lobbygrupper. Att utöka det formaliserade samarbetet med patientorganisationerna ses av
förvaltningen som ett sätt att förbättra medverkan inom ledning och styrning.
I januari 2015 införs den nya Patientlagen som stärker patientens ställning bland annat genom att
öka möjligheten att välja utförare i andra landsting samt ett förtydligat krav på information. Detta
innebär nya krav som ska tolkas och verkställas i förvaltningens verksamheter så att lagens
intentioner uppfylls.
Vi håller fast i de påbörjade aktiviteterna inom ramen för egenkontrollen i syfte att förbättra
arbetsrutiner runt patienten för att säkra vården. Fr.o.m. 2015 knyts en av chefläkarna närmare
förvaltningsledningen med uppgift att bidra med medicinsk kompetens i kvalitets- och
patientsäkerhetsarbetet.
För att ett gott bemötande och god service mot patienter och anhöriga ska vara en självklar del i
vården, ska förvaltningen använda och arbeta in en gemensam bemötandekod.
Ett tydligt mål i landstingsplanen är att öka tillgängligheten - 2018 ska vården i länet vara köfri.
Patienten ska känna sig trygg med att veta vad som är nästa steg i en behandling och tid ska kunna
bokas direkt vid en konsultation. Cancervården ska betraktas som akutsjukvård med starkt fokus på
kortare ledtider och snabbare behandlingsstart. Målet om fyra veckor till behandling ska
vidareutvecklas inom ramen för det nationella arbetet med Standardiserat Vårdförlopp enligt den
danska modellen.
7(34)
Under 2014 har det blivit tekniskt möjligt att följa Socialstyrelsens fem mätpunkter avseende
ledtider cancer. Test pågår inom lungcancer, vars utvärdering kommer att ligga till grund för ett
breddinförande att ske inom alla cancerdiagnoser i landstinget. Detta möjliggör att uppnå vårt mål
att alla cancerpatienter ska få behandling inom 28 dagar. Förvaltningen fortsätter att följa och
förbättra tillgängligheten och ledtiderna inom bild- och funktionsmedicin inom ramen för de
nationella satsningarna i syfte att ge befolkningen en köfri vård. Från och med 2015 ska
Patientregistret kompletteras med uppgifter varje månad som gör det möjligt att mer detaljerat
kunna följa väntetider på våra akutmottagningar. Modellen för uppföljning av återbesök är
validerad och kommer att bidra till förbättring inom resurs- och produktionsplaneringen under 2015
så att medicinska måldatum för återbesök i högre grad kan uppfyllas.
Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamheter ska alla människor oavsett ålder, kön,
könsidentitet, könsuttryck, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, bostadsort, etnisk eller
religiös tillhörighet eller sexuell läggning få tillgång till samma rättigheter på lika villkor och med
bra bemötande.
Myndigheten för vårdanalys beskriver en modell för att identifiera omotiverade väsentliga
skillnader i vård, behandling och bemötande. Modellen kommer att tillämpas som ett led i
förvaltningens arbete jämställd vård. Landstingets enhetliga och enklare prissättning av 2015 års
patientavgifter ska kunna ses även ur ett jämlikhetsperspektiv.
Ett särskilt prioriterat område är att minska mäns våld mot kvinnor samt våld i nära relationer.
Konkreta åtgärder för hur landstingets verksamheter ska uppmärksamma förekomst av våld i nära
relationer och hur detta ska dokumenteras kommer att tas fram. E-journalens tillkomst ställer
särskilda krav på denna funktion.
2.5 Integration och asylsjukvård
Landstinget har antagit Kalmar läns integrationsstrategi och är en samverksanspart i länet när det
gäller hälso- och sjukvård. För att möta antalet asylsökanden och deras behov av sjukvård är det av
vikt att förstärka vissa verksamheter inom förvaltningen som barnhabilitering, rehabilitering och
MHV i takt med att antalet asylsökanden ökar. En överenskommelse är gjord med länets kommuner
och landstinget, en SIP (Samordnad Individuell Plan) skall upprättas för varje asylsökanden med
vårdbehov. På så sätt kommer vårdkedjan att vara stark oavsett huvudman och betalningsansvarig.
Digitala invånartjänster
Landstinget vill öka nyttjandet av digitala invånartjänster. Ambitionen är att ha ett standardiserat
utbud av e-tjänster i landstinget för att ge samma möjlighet och tillgänglighet för länets alla
invånare. Vi använder idag 13 olika ärendetyper inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen:








Av- eller omboka tid
Begäran om intyg
Beställa journalkopior
Beställa tid
Fråga sjuksköterskan
Förlänga sjukskrivning
Förnya hjälpmedel
Förnya recept
8(34)





Kontakta mig
Rådgivning
Provtagning
Övrig
Egna ärendetyper
Totalt 49 enheter inom förvaltningen använder e-tjänster. I genomsnitt används tre ärendetyper per
enhet. Sannolikt kan enheterna använda sig av fler ärendetyper, den utvecklingen ska stödjas. Den
trettonde ärendetypen är en möjlighet för verksamheten att skapa egna ärendetyper. Denna
möjlighet har hittills använts av enheter inom mödravården, samrehab, mammografin och dietist.
Det är troligt att fler enheter kan skapa egna ärendetyper till nytta och gagn för såväl patienter som
verksamhet.
E-journal
Förstudien av Cehis (Center för eHälsa i samverkan) visar att ett stort antal patienter uttrycker
intresse för att få elektronisk tillgång till sin journal. Landstingets ambition är att införa journal som
e-tjänst under 2015. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen berörs till stor del och kommer därför att
vara väl representerade i de arbetsgrupper som ska möjliggöra ett införande. Att ge patienten digital
tillgång till sin journal ökar möjligheten för patienten att bli medansvarig i sin egen vård.
2.7 Mått
Här nedan redovisas förvaltningens styrkort avseende mål och nyckeltal. Uppföljning av mål och
nyckeltal sker i samband med delårs- och årsrapporter.
Mått
Målvärde
Jämlik vård.
Andel patienter med nyupptäckt lungcancer
som får behandling inom 28 dagar från
remisstart.
Tillgänglig vård
QD Andel elektiva patienter till mottagning
inom 45 dgr.
80%
QD Andel PAD-svar inom 14 kalenderdagar,
klinisk patologi ska vara minst 80 %.
80%
100 %
QD Antal nyvärvade blodgivare.
700 pers
Tid till första besök (somatik och
vuxenpsykiatri) inom 60 dagar
80 %
Tid till operation/behandling (specialiserade
vården) inom 60 dagar
80 %
Tillgänglighet akutmottagningar (somatisk
vård) som behandlas inom 4 timmar
80 %
QS Andel orange-triagerade patienter på
akutmottagning som handlagts inom tre timmar
dörr till dörr
90%
Cancervård - tid till behandling 28 dagar
100 %
QD Hälften av alla kundmöten ska avse
Västervik och Oskarshamn. De övriga 50
procenten avser Kalmar.
20 norra
länsdelen
Patientupplevda kvaliteten inom somatiskt
öppenvård
PUK 94
Patientupplevda kvaliteten inom somatisk
slutenvård
PUK 95
Patient- och kundfokuserad vård
Ökad patientdelaktighet i vården
9(34)
2.8 Aktiviteter
Här nedan redovisas förvaltningens styrkort avseende aktiviteter. Uppföljning ska ske i samband
med delårs- och årsrapporter.
Aktiviteter
Deltar i arbete i prioriterad vårdprocess Lungcancer
Kunskapsuppbyggnad för att identifiera omotiverade väsentliga skillnader i vårdkvalitet
Modell för mätning av återbesök.
Individuella vårdplaner
Arbeta med vårdöverenskommelser
Bättre flöde inom radiologi.
10(34)
hälsa”.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar för att uppnå en dokumenterat god vård.
Värdeord HSF



Öppet – vilja till förändring och utveckling, samverkan mellan professioner och vårdnivåer
Engagerat – patientens bästa = verksamhetens bästa, patientsäkerhetskultur
Kunnigt – samlad och samverkande kompetens, hälsofrämjande synsätt, beslutskraft
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen strävar efter att uppnå en säker, utvecklande och resurseffektiv
verksamhet. Detta bygger på att vi utformar och utför vården i samverkan mellan olika aktörer
utifrån tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektivitet för åtgärderna. Vården vi ger ska vara
kunskapsbaserad och ändamålsenlig samt vara byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet och
vara utformad för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Den samlade
kompetensen är vår styrka och att vi ständigt utvärderar och förbättrar våra processer och metoder
och jämför våra resultat med andra.
Under planperioden ska vi särskilt följa resultaten i nationella mätningar, såsom Öppna jämförelser,
för att systematiskt utveckla kvaliteten i vårdprocessen. Vår strävan är att fortsatt vara bland de
bästa i landet i paritet med 2014 års resultat.
Att skapa ett mervärde för patienter, kunder och medborgare är kärnan i verksamheten. Mot
bakgrund av det löper ett antal prioriterade processer över tid riktat mot de diagnosområden som
drabbar många patienter som bl.a. diabetes, stroke, hjärtsjukdom, neuropsykiatri, äldre och cancer.
Arbetet avseende cancer kommer att intensifieras i och med att den nationella satsningen
Standardiserade vårdförlopp startar med fem diagnoser. De kommer att följas av ytterligare tio
cancerdiagnoser 2016.
Inom ramen för Kraftsamling utvecklar och följer förvaltnings- och klinikledningarna regelbundet
upp resultat och tillhörande aktiviteter i syfte att kontinuerligt arbeta med tryck och stöd i
verksamheten. På så sätt skapar förvaltningsledningen förutsättningar för respektive sjukhus/
Dignostiskt centrum och kliniker att driva och utveckla verksamheterna.
3.2 Utveckling i vården
3.2.1 Cancervård
Utvecklingen av cancervården fortsätter. Vikta medel ska användas för förstärkning av kompetens
och bemanning samt ökade kostnader för läkemedel inom cancerområdet. Fokus är att korta
ledtiderna. Ett av de sex löftena till cancerpatienterna är att alla ska få behandling inom 28 dagar.
2015 införs också vårdöverenskommelse, kontaktsjuksköterska, individuell vårdplan samt
multidisciplinära konferenser för alla nyupptäckta cancerfall. Under 2015 skapas en länsgemensam
onkologisk klinik med verksamhet på länets sjukhus.
För att minska ledtiderna och höja de medicinska resultaten samt att leva upp till de sex löftena till
våra cancerpatienter vill vi under planperioden 2015-2017 genomföra följande åtgärder:

Onkologi i länet
11(34)







Vårdöverenskommelse
Läkemedel för cancerbehandling
Palliativ vård
Digital patologi
Hemtagning strålning
Ledtider
Cancerrehabilitering
3.2.1.1
Onkologi i länet
Basenheten Onkologiska kliniken och strålningsfysik på Länssjukhuset i Kalmar bildades för två år
sedan. Utvecklingen inom cancerområdet går fort, vilket ger ökade möjligheter för behandling av
patienterna. För att tillvarata utvecklingen på bästa sätt behöver den onkologiska verksamheten
samordnas inom länet genom bildande av en länsgemensam onkologisk klinik fr.o.m. 2015. Syftet
är att skapa en långsiktig och hållbar onkologisk verksamhet i Landstinget i Kalmar län med god
kontinuitet och vårdkvalitet för länets cancerpatienter.
Onkologi är en expansiv verksamhet, dels på grund av ökad incidens men inte minst tack vare att
utvecklingen av nya behandlingsmetoder har gjort att patienterna lever allt längre. Verksamheten
har under 2014 ökat med ca 25 % exklusive hemtagning av nya diagnoser och den trenden fortsätter
de närmaste åren. Mot bakgrund av ökade volymer de senaste två åren och för att möta dagens
behov av onkologisk sjukvård som länets cancerpatienter har, riktat mot såväl strålning som
medicinsk behandling, är länets onkologiska verksamhet i behov av läkar- och
sjukskötersketjänster.
3.2.1.2
Vårdöverenskommelse
I vårdöverenskommelsen mellan vårdgivare och cancerpatient ingår att ge varje patient en fast
vårdkontakt/kontaktsjuksköterska, en individuell vårdplan och multidisciplinära konferenser.
3.2.1.2.1
Multidisciplinära konferenser
Nya nationella vårdprogram och riktlinjer kräver att ett ökat antal cancerpatienter diskuteras på
multidisciplinära konferenser (MDK) pre- och postoperativt, men även upprepade gånger när
frågeställningar bör diskuteras. Detta tar tid från annan verksamhet. Vid en multidisciplinär
konferens samlas professionen från olika delar av vården för att komma fram till bästa
behandlingsalternativet för varje enskild patient. Det är kirurger, patologer, onkologer, radiologer,
palliativmedicin, rehabteam och kontaktsjuksköterska.
Dessa konferenser kräver mycket struktur och förberedelsetid för de närvarande för att bli så
effektiva som möjligt. Arbetet med att strukturera och standardisera arbetsgången under
konferenserna är påbörjat och kommer leda till bättre resursutnyttjande. Vi har även identifierat ett
utökat behov av konferenstid då vi inte idag når upp till de 100 % som efterfrågas i
vårdprogrammen och som också är en kvalitetsindikator på cancersjukvården i länet. Antalet
nationella vårdprogram kommer att öka över tid och med det också antalet diagnoser som ska
konfereras.
För att möta dagens behovet av multidisciplinära konferenser behövs initialt en förstärkning av
läkare inom patologi, radiologi och onkologi.
3.2.1.2.2
Fast vårdkontakt - kontaktsjuksköterska
För att möta behovet hos länets cancerpatienter har alla cancerpatienter fr.o.m. hösten 2014
erbjudits en fast vårdkontakt i form av en kontaktsjuksköterska. Rollen som kontaktsjuksköterska
finns redan integrerad i flertalet av klinikerna som exempelvis hud, ÖNH, medicin och gynekologi.
Inom flertalet specialiteter ryms uppdraget inom respektive kliniks budget, dock inte fullt ut på
12(34)
länets två kirurgkliniker. Mot bakgrund av detta, tillsätts ett tvåårigt projekt med en sjuksköterska
på kirurgkliniken i Västervik och två på kirurgkliniken på Länssjukhuset i Kalmar i syfte möta de
behov klinikerna har för att kunna erbjuda en kontaktsjuksköterska till alla cancerpatienter. Det är
av vikt att skapa en gemensam modell för länets kontaktsjuksköterskor tillsammans med den
regionala processledaren för att skapa ett bra flöde för de patienter som kommer att vårdas på både
hemsjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping.
En gemensam beskrivning av kontaktsjuksköterskans roll och uppgifter har tagits fram nationellt
och för att vi i länet ska kunna leva upp till detta uppdrag, krävs att arbeta aktivt med rollen och
förstärka på det enheter efterhand som behov uppstår i organisationen. Genom att
kontaktsjuksköterska införs erhåller alla cancerpatienter en fast vårdkontakt och en individuell
vårdplan (Min vårdplan).
För att möta behovet hos de som utses till kontaktsjuksköterska erbjuds de kompetensförhöjning.
Detta finns i form av en uppdragsutbildning på 7,5 hp. Man bör därför avsätta budget för att kunna
utbilda några varje termin i länet. Kostnaden för utbildningen är ca 15.000-18.000 kronor per
utbildningsplats beroende på studieort. Dessutom tillkommer kostnader för arbetstid, resor, boende,
studielitteratur och självstudiedagar.
3.2.1.2.3
Min vårdplan
För att möta cancerpatienternas behovet av tydlig information om kommande steg i
sjukdomsförlopp och behandlingar ska alla cancerpatienter erbjudas en individuell vårdplan (Min
vårdplan). Den är framtagen genom ett nationellt projekt via SKL och regionalt cancercentrum i
samverkan där även patientföreningar varit delaktiga. Vårdplanen ligger idag digitalt i Cosmic som
en blankett klar att användas. En förutsättning för att kunna börja använda den tillsammans med
patienten är att vi har en kontaktsjuksköterskefunktion på den enhet patienten tillhör. Tidsåtgången
för att fylla i Min vårdplan tillsammans med patienten tar ca 20 minuter men då får vi också räkna
in att en del tid sparas in senare i vårdprocessen. Blanketten är idag digital, men bör integreras med
Cosmic för att slippa dubbeldokumentation. Det finns ett ökat behov av att utveckla de tekniska
lösningarna för att förenkla ifyllandet då detta kommer spara arbetstid.
3.2.1.3
Läkemedel för cancerbehandling
Utvecklingen av nya läkemedel inom onkologinär snabb och kostnadsdrivande. Flera nya
behandlingar kommer att finnas att tillgå framöver och vi ser alltfler individualiserade behandlingar.
De nya möjligheterna till behandling kommer sannolikt att fortsätta driva kostnadsutvecklingen
inom området. Med läkemedelsutvecklingen och utvecklingen inom radioterapin följer även ett ökat
behov av fortbildning av medarbetarna när det gäller nya verkningsmekanismer och biverkningar.
3.2.1.4
Palliativ vård
Det finns ett behov av att stärka kompetensen kring den palliativa vården på Västerviks sjukhus och
i primärvården i norra delen av länet. En tydlig palliativ läkarresurs som arbetar tillsammans med
PRIVO och verksamheterna kommer att kunna stärka kvaliteten på det palliativa omhändertagandet
oavsett organisationstillhörighet och vårdnivå. Självklara arbetsområden för en läkarresurs om 1,0
är kompetensförstärkning, funktionsutveckling, rutiner och uppföljning.
3.2.1.5
Digital patologi
Patologin utgör en avgörande del i cancersjukvården som idag står inför stora utmaningar med
ökande krav på produktion och precision, samtidigt som det råder brist på patologer. En stor
förbättringspotential ligger i att digitalisera mikroskopibilderna, men detta för med sig stora
utmaningar som kräver utveckling av nydanade arbetssätt och tillhörande teknik. Diagnostiskt
centrum deltar i ett Vinnova-projekt kring utveckling av digital patologi. Projekt avser att sjösätta
13(34)
framtagna arbetsflöden och IT-verktyg för digital patologi som har visat stor potential till
genomgripande förbättringar i effektivitet och vårdkvalitet, till nytta för hundratusentals patienter
årligen. Fortsatt medverkan för landstinget i Vinnova-projektet kostar 700 tkr.
3.2.1.6
Hudtumörer
Hemtagning strålbehandling huvud / halscancer
Planering av hemtagning av strålbehandling av huvud-/ halscancer pågår. Ambitionen är att
genomföra detta i två steg där man börjar med patienter hemmahörande i södra delen av länet.
Strålbehandling kommer att medföra behov av slutenvård. Under 2013 uppgick slutenvårdsbehovet
i Linköping för denna patientgrupp till ca 300 vårddygn. Behovet förväntas inte ändras när
strålningen erbjuds i Kalmar. Det innebär ett behov av en extra vårdplats, vilket är fysiskt möjligt på
avdelning 39 i anslutning till ÖNH-klinikens befintliga vårdplatser. För att kunna erbjuda god och
säker vård till ytterligare en ofta svårt sjuk och vårdkrävande patient krävs en resursförstärkning
motsvarande en heltid sjuksköterska som finansieras via hemtagningen.
Malignt melanom ökar hos män och kvinnor för varje år. För att möta ökningen har länets
hudkliniker, kirurgkliniker och primärvård tillsammans med sina kollegor i Östergötland och
Jönköping inlett ett samarbete inom ramen för SKL:s Bättre flöde i vården. Det regionala arbetet
leds av en regional processledare via RCC Sydöst. Projektet kommer att avslutas hösten 2015 med
mål att resultatet kommer att vara en säker och effektiv vårdkedja för de patienter i länet och
regionen som drabbas av malignt melanom eller hudcancer.
3.2.1.7
Lungcancer
De patienter som insjuknar i lungcancer har långa ledtider både till diagnos och behandling. Det
beror främst på bristen på specialister inom lungmedicin. För att korta ledtiderna för patienterna har
medicinklinikerna under 2014 upprätthållit verksamheten med bolagsläkare i det korta perspektivet
i avvaktan på beslut om inrättande av en ny tjänst som specialistläkare inom lungmedicin.
3.2.1.8
Cancerrehabilitering
Ett nytt nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering kom 2014: ”Cancerrehabilitering syftar till
att förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av
cancersjukdom och dess behandling. Rehabiliteringsinsatserna ska ge patient och närstående stöd
och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt”
Målsättningen med det nationella vårdprogrammet är att få en gemensam kunskapsbas som kan
användas i ett fortsatt utvecklingsarbete i hela landet och ge vägledning till vårdgivare så att alla
patienter kan erbjudas en jämlik och god cancerrehabilitering. Rehabilitering ska vara en integrerad
del i cancervårdprocessen och är därför aktuell, från utredning/ diagnos, under behandling och
uppföljning och vidare genom hela vårdkedjan vilket inkluderar kronisk cancersjukdom och
palliativ fas. Såväl patientens som den närståendes behov ska uppmärksammas.
Rehabiliteringsbehoven ska återkommande bedömas och en individuell vårdplan som inkluderar
rehabilitering vid cancersjukdom, ska upprättas för varje enskild patient. Insatserna ska alltid utgå
från patientens situation, behov och egna resurser vilka kan skifta under processen.
Alla yrkesgrupper som möter en patient med cancer, är delaktiga och har ett ansvar när det gäller
grundläggande behov av rehabilitering vid cancersjukdom. Vid mer avancerade behov involveras
andra professioner med specialistkompetens, så som kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist
med flera.
Kontaktsjuksköterskan har en nyckelfunktion i rehabilitering vid cancersjukdom då denne är tänkt
att ansvara för att Min vårdplan upprättas. I denna vårdplan ingår och lyfts patientens behov av
rehabilitering fram som en del. Beroende på behov involveras profession med rätt kompetens.
14(34)
3.2.2 Införandeplan för robotassisterad kirurgi
Förberedelser ska ske för att införa robotassisterad kirurgi vid Länssjukhuset i Kalmar. Medel finns
avsatt i investeringsbudgeten för nödvändig utrustning.
3.2.3 Sårläkningsteam
Sårläkningsteamet på LSK arbetar framgångsrikt med rutiner och riktlinjer kring användandet av
vaccumpumpar, madrasser, och olika bandage. Teamets arbete har nu vidareutvecklats och fått vida
fler och större uppdrag än från början, vilket till mycket stor del beror på de effektivitetslösningar
som teamet förverkligat. Teamet har aktivt undervisat och varit mycket tillgängliga som konsulter,
deltagit vid ronder på ortopeden, medicinmottagningen och hudkliniken. Man har utvecklat olika
hjälpmedelsrutiner etc etc. Upphandling av förbandsmaterial kräver professionens deltagande och
kompetens även i fortsättningen. För att både vidareutveckla sitt arbetssätt samt samverka med
sårläkningsteamet på Västerviks sjukhus krävs ett nytt angreppssätt.
3.2.4 Genetiska analyser
Antalet genetiska prover har ökat markant de senaste åren vilket framför allt visar sig inom
cancervården via släktutredningar men också inom barn- och habiliteringsvården. Utvecklingen går
snabbt inom flertalet specialiteter och kostnaderna ökar konstant. Finansieringen ska vara solidarisk
och kostnadsansvaret ligga centralt på förvaltningen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att
ta fram riktlinjer för remittering för genetisk provtagning samt utreda möjligheterna att inrätta
genetisk verksamhet för kardiogenetik.
3.2.5 Självtest
I Kalmar län är ca 6 000 patienter i behandling med ”blodförtunnande medel” (t ex Warfarin), för
de flesta är detta en livslång behandling och behöver regelbundet kontrolleras med mätningar av
koagulationsförmågan. Provtagningen utförs främst på hälsocentralerna varifrån proverna sänds för
analys till avdelningarna för klinisk kemi vid sjukhusen och vidare för analyssvar till länets
koagulationsmottagningar för handläggning av patienternas läkemedelsordinationer. Självtest för
ca 1 000 patienter planeras att införas under en treårsperiod med start 2015. Självtesten innebär att
patienten slipper resor till och från sin hälsocentral för provtagning.
3.2.6 Områden föremål för utredning
3.2.6.1
Kliniskt beslutsstöd
Beslutsstöd i vårdarbetet underlättar för den enskilde medarbetaren och bidrar till kvalitet och
patientsäkerhet. UpTo Date är ett beslutsstöd för läkare och beprövat på individnivå inom
landstinget sedan flera år. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att för ett år köpa licenser till
fyra verksamhetsområden och på så sätt skaffa ytterligare erfarenheter av beslutsstöd och på vilket
sätt frågan ska breddas.
3.2.6.2
Personaltäthet per vårdplats
Förvaltningen fortsätter sin kartläggning av personaltäthet per vårdplats bl. a. via införande via
resurs- och kapacitetsplaneringsmodellen. Dessutom kommer förvaltningen att påbörja arbetet med
att jämföra med andra landsting för att på så vis fastställa hur många vårdplatser som skall finnas i
framtiden i länet. Utvecklingen av vården fortsätter och den framtida inriktningen visar att mer vård
handläggs inom öppenvårdsmottagningar och att behovet av vårdplatser minskar.
15(34)
3.2.6.3
Kardiologjour
Den kardiologiska verksamheten vid medicinkliniken på Länssjukhuset i Kalmar utvecklas
kontinuerligt, både i sin elektiva och akuta del. Verksamheten är nu både volymsmässigt och
innehållsmässigt så omfattande att det blivit allt svårare för de internmedicinare som inte är
kardiologer att på ett tillfredsställande sätt ta ansvar för verksamheten på jourtid. De flesta sjukhus
med liknande omfattning av sin kardiologiska verksamhet har numera inrättat särskilda
kardiologjourlinjer. Under 2015 skall behovet av en sådan jourlinje vid Länssjukhuset utredas. I
utredningen ingår kartläggning av nuvarande arbetssätt, arbetsbelastning och kompetenskrav,
omvärldsanalys, bedömning av ev nytta för länets övriga sjukhus samt förslag till konstruktion av
jourlinje om sådan bedöms nödvändig.
3.2.6.4
Smärtenheten
Under planperioden kommer förutsättningarna utredas för ett långsiktigt regionalt centra för Ehlers
Danlos syndrom med Smärtenheten i Västervik som nav. Smärtenheten besitter unik kompetens
inom området och förutom läkarbedömning erbjuds multiprofessionell teambedömning och rehabplanering för EDS-patienter. Samverkanssatsningen i regionen skulle innehålla klinisk verksamhet,
forskning och kompetensutveckling av läkare och rehab-team inom primär- och specialistvård.
Med utgångspunkt i Hållbarhetprogram 2014-2017 arbetar förvaltningen systematiskt mot en
hållbar utveckling, där fokus ligger på att främja hälsa, förebygga förorening och förbättra
resurshanteringen.
Fortsatt fokus ligger på avfallsfrågorna, för att ytterligare förbättra resurshanteringen och öka
materialåtervinningen. Målet är att få ett standardiserat och fullt utbyggt system för
omhändertagande av de källsorterade fraktionerna vid alla enheter. Konkreta målsättningar och
nyckeltal ska tas fram.
Ett nytt kemikalieregister ska fasas in. Systemet har stödfunktioner som kommer effektivisera det
pågående arbetet med utfasning av farliga kemikalier, riskbedömning av kemiska riskkällor och
framtagande av anpassade skyddsblad för avdelningarna. Inom ramen för kemikaliearbetet kommer
förvaltningen delta i att minska risken för att de barn som besöker oss utsätts för kemiska substanser
i onödan, t.ex. via de leksaker som finns i våra väntrum.
Arbetet med att minska miljöpåverkan från resor fortsätter. Exempelvis kommer ambulansen att
genomföra ett projekt med EcoDrive under 2015. Länssjukhuset kommer under perioden att söka
nytt tillstånd enligt Miljöbalken.
Det systematiska arbetssättet med miljödiplomering och miljöcertifiering fortsätter, där arbetet drivs
till stor del på enheterna, med stöttning av lokala miljöombud och en central miljösamordnare.
Under perioden ska Västerviks sjukhus jobba mot en miljöcertifiering. För att öka insikten i
miljöfrågor kommer riktade utbildningar och informationsinsatser att göras.
3.4 Mått
nyckeltal ska ske i samband med delårs- och årsrapporter.
Mått
Förebygga ohälsa
Deltagandeprocent mammografi hälsokontroll.
80 %
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
QD Antal införda nya och/eller förbättrade
12 st
Målvärde
16(34)
Mått
Målvärde
analyser och/eller undersökningar.
Stroke – propplösande behandling inom 40
minuter
100%
Diabetiker - andel med stor risk för
komplikationer
Säker vård
Hjärtsjukvården - kvalitetsindikatorer
80 %
Följsamhet hygienregler
100 %
Cancervård - patienter som har en
kontaktsjuksköterska
100 %
QS Andel återinläggningar inom 30 dagar för
patienter som är 65 år och äldre.
70
Andel av patienterna som vid utskrivning får
med sig läkemedelsberättelse, inklusive aktuell
läkemedelslista
80 %
Riskbedömningar - nutrition, fallrisk och
trycksår
90 %
Följsamhet klädregler
100 %
QS Läkemedelsberättelse i epikris
80 %
Andel trycksår
7 % årsmål
Vårdrelaterade infektioner
Äldresjukvård - oplanerade återinläggningar
inom 30 dagar
15 %
Ständiga förbättringar
3.5 Aktiviteter
Aktiviteter
Införa coloncancerscreening
Minska alkohol- och tobaksbruket
Kronisk sjukdom.
Miljöarbete
Utreda förutsättningarna för cardiologjour i länet
Produktions- och kapacitetsplanering
Minska miljöpåverkan
Processarbete för stroke, hjärta, diabetes, äldre och cancer
Skapa införandeplan för robotassisterad kirurgi
Kontaktsjuksköterskor- cancer
Kvalitetssäkra utskrivningsprocessen i syfte att reducera oplanerade återinläggningar och undvikbar slutenvård.
Införa teleradiologi
17(34)
4 Medarbetare
arbetsplats”.
arbetsplatser.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är en attraktiv arbetsplats med framsynt och stabil
kompetensförsörjning - delaktiga, ansvarstagande och engagerade medarbetare.
Den goda arbetsplatsen inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen vilar på värdeorden:



Öppet - en attraktiv arbetsplats med utvecklande och värdeskapande arbetsuppgifter präglad
av god arbetsmiljö.
Engagerat - välutbildade chefer och motiverade medarbetare.
Kunnigt - rätt kompetens för aktuella och framtida arbetsuppgifter.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen strävar efter att vara en attraktiv arbetsplats med framsynt och
stabil kompetensförsörjning utifrån verksamhetens behov. De viktigaste framgångsfaktorerna är
dels att kunna rekrytera och behålla de medarbetare som verksamheten behöver och dels att kunna
styra resursanvändningen för att ge effektiva och välfungerande arbetsflöden i länet. Rätt
kompetens är vår viktigaste resurs.
Arbetet under planperioden är huvudsakligen inriktat på att stärka ledarskapet genom att arbeta
utifrån modellen för ledarskapsutveckling där utbildning i Utvecklande ledarskap är en del.
Förvaltningen ska också arbeta enligt utarbetade modeller för kompetensförsörjning. Våra
medarbetares trivsel och engagemang är av högsta prioritet. Tydliga verksamhetsmål, välkända
lönekriterier, medarbetarsamtal, uttalade förväntningar och utvecklingsplaner är en väsentlig
framgångsfaktor för att skapa en arbetsplats där våra medarbetare kan utvecklas i, trivas på och
rekommendera.
God arbetsmiljö
Under planperioden kommer satsningar göras för att analysera, förstå och skapa aktiviteter med
syfte att utveckla verksamhetens förutsättningar till att skapa goda arbetsmiljövillkor. Naturlig
samarbetspartner är Landstingshälsan vars kompetens kan kompletteras med andra aktörer. Hälsooch sjukvårdsförvaltningen har låg sjukfrånvaro i jämförelse med andra landsting och regioner.
Under planperioden ska medarbetare med långtidssjukskrivningar och kvinnliga medarbetares
sjuktal inom vissa grupper särskilt uppmärksammas. En särskild satsning för medarbetare med
sjukskrivning upp till 14 dagar inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att etableras under
år 2015.
Hälsa i arbetet
Hälsoförebyggande insatser på arbetsplatsen är betydelsefulla för att främja hälsa samt inte minst en
väsentlig trivselfaktor. I detta arbete är verksamheternas hälsoinspiratörer en viktig resurs vars
arbete och insatser skall kartläggas och vid behov utvecklas under planperioden.
Önskad sysselsättningsgrad
Under planperioden kommer former för erbjudande om önskad sysselsättningsgrad arbetas fram i
samråd med centrala personalenheten och representanter från aktuella arbetstagarorganisationer.
Likabehandling och jämställdhet
18(34)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningens arbetsplatser ska präglas av jämställdhet och mångfald. Arbetet
med HBTQ-frågor (homo-, bi-, trans-, queer) i likabehandlingsarbetet ska följas upp och
utbildningsinsatser kommer att planeras för arbetsplatser och ledningsgrupper tillsammans med den
centrala personalenheten under planperioden. Arbetet med att uppnå likabehandling stärker också
bilden av landstinget som en attraktiv arbetsgivare. Landstinget och Hälso- och
sjukvårdsförvaltningen skall arbeta aktivt för att chef- och ledningsstrukturen på alla nivåer ska ha
en jämställd fördelning mellan män och kvinnor. Årligen sker en lönekartläggning och osakliga
löneskillnader ska åtgärdas.
Landstingsövergripande ambitioner och satningar inom området
En av landstingets satsningar 2015-2018 är att minska behovet av bemanningsbolag för att täcka
vakanser. Senast 2017 ska kostnaden för bemanningsföretagen vara halverad genom en rad
satsningar för att rekrytera läkare, psykologer och sjuksköterskor. Satsningen på att med full lön låta
fler sjuksköterskor utbilda sig till specialistsjuksköterskor fortsätter. För 2015 anslås 2,3 miljoner
kronor och för 2016 4,5 miljoner.
4,5 miljoner anslås för 2015 till det förberedande arbetet med den decentraliserade läkarutbildning
som landstinget och Linköpings universitet tecknat avtal om. Vårterminen 2018 kommer de första
20 studenterna till Länssjukhuset i Kalmar för att starta sin kliniska utbildning. Läkarutbildningen
kommer att vara fullt utbyggd 2020 med 100 studenter. Under 2015 startar vård- och
omsorgscollege som ett samarbete mellan landstinget, kommunerna och regionförbundet.
Landstingets del beräknas till 300 000 kronor under 2015.
4.1.1 Modell för strategisk kompetensförsörjning
Enligt HSFmodellen för strategisk kompetensförsörjning skall prioriterade verksamheter och
processer med utsatt vakanssituation eller behov av ny kompetens och som till och från bemannas
av extern bolagsresurs identifieras. Utifrån denna analys skapas rekryteringsplaner med syfte att
erbjuda vård av hög kvalitet till rätt kostnad.
19(34)
Strategisk lönebildning
Som ett led i att koppla ihop visionen om den attraktiva arbetsplatsen,verksamhetens prioriterade
processer och specialiteter samt det rådande rekryteringsläget, kommer arbetet med förvaltningens
löne- och verksamhetsanalys att utvecklas under år 2015 med syfte att stärka sambanden
attraktivitet-prioriterade processer-lönebildning.
4.1.2 Metod för kompetensförsörjning
Under planperioden kommer särskilt fokus riktas till att analysera verksamhetens behov av
kompetens för aktuella och framtida arbetsuppgifter. HSF-modellen för kompetensförsörjning fogar
samman den resurseffektiva arbetsplatsen med utveckling av befintliga yrkesroller och
implementeringen av för vården ny kompetens. Modellen kommer att implementeras i
verksamheten i början av år 2015.
20(34)
Nya yrkesgrupper in i vården
Att tillföra verksamheten annan kompetens kan vara betydelsefullt med syfte att fortsatt erbjuda
patienter god vård med hög tillgänglighet när traditionella yrkesgrupper tenderar att blir alltmer
svårrekryterade. Optiker i ögonverksamheten är exempel på en sådan yrkesgrupp där tillgången är
relativt god och vars kompetens möjliggör överföring av arbetsuppgifter från sjuksköterskor och
läkare. Inom ramen för HSF-modellen för kompetensförsörjning kommer sannolikt exemplet med
optiker i ögonvården att överföras till andra specialiteter.
Vårdnära service
Arbetet med att identifiera arbetsuppgifter som kan utföras av för vården nya yrkesgrupper kommer
att fortsätta under planperioden. Med erfarenheter från arbetet med måltidsvärdar och bestservice
förråd är ett nära samarbete mellan förvaltningens verksamheter och landstingsservice utvecklas.
Dietist
I utredningen av prioriterade processen Diabetes fastställs att det saknas dietistresurser. Landstinget
kommer under år 2015 att kartlägga behovet av dietist i förhållande till nationella riktlinjer.
Hälso- och sjukvårdskompetens hos nyanlända
Under år 2015 kommer en modell för att fånga upp nyanländas kompetens inom hälso- och
sjukvårdsområdet att etableras. Arbetet leds av centrala personalenheten och naturliga
samarbetspartners inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen är respektive sjukhus personalenhet.
Bemanningsenhet
Det löpande vikariebehovet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamheter sker delvis via
sjukhusens bemanningsenheter. Under år 2015 kommer en länsövergripande modell att vara klar för
implementering i verksamheten. Den länsövergripande modellen skall administreras via respektive
sjukhus och stödja verksamheten med vikarietid på ett resurseffektivt och arbetsrättsligt korrekt sätt.
21(34)
Metoder minskad användning av bemannningsbolag
Arbetet med att minska beroendet av bemanningsföretag är högt prioriterat och fortsätter med stor
kraft såväl nationellt, inom landstinget och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. För att lyckas krävs
både långsiktiga och kortsiktiga åtgärder, verksamhetsprioriteringar, kreativitet och nytänkande.
HSF-modellerna för kompetensförsörjning och strategisk kompetensförsörjning utgör grundbulten i
förvaltningens kompetensförsörjningsarbete. Detta behöver kompletteras med flertalet aktiviteter
såsom varianter av basår för sjuksköterskor, utlandsrekryteringar, förberedande ST-år för
utlandsstuderande läkarstudenter m.m.
Rekryteringssatsningar
Befintliga rekryteringsstrategier och metoder skall utvärderas och vid behov avvecklas eller
utvecklas. Ett länsövergripande förhållningssätt skall utvecklas tillsammans med
informationsenheten och respektive sjukhus personalenheter. Riktade rekryteringsinsatser "krafttag"
på såväl förvaltningsnivå, sjukhusnivå som yrkesgruppnivåkommer att aktualiseras under
planperioden.
Studierektorsorganisation
Nya och utökade uppdrag genom läkarutbildningen och förslag till reviderat innehåll i läkarnas STutbildning kräver en väl utvecklad studierektorsorganisation. Under år 2015 kommer roller och
ansvar att utvecklas och förtydligas. Arbetet leds av centrala personalenheten.
Förändringar avseende läkemedelsbolagsfinansierad utbildning
Fr.o.m. 2015 ändras reglerna för läkemedelsindustrin m.fl. att delfinansiera fortbildning- och
utbildningsinsatser inom hälso- och sjukvårdsområdet. Landstinget, som framöver blir
ensamansvarig för kostnader, kommer därför att avsätta resurser för att inte tappa den viktiga
kompetensutveckling som idag sker i samverkan mellan landstinget och läkemedelsindustrin m.fl.
4.1.3 Modell för ledarskapsutveckling
Välutbildade och motiverade chefer är en framgångsfaktor inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
Under 2015 kommer förvaltningens ledarutvecklingskoncept vara färdigutvecklat och uppstartat för
förvaltningens chefer. Det utvecklande ledarskapet (UL), skapat av organisations- och
ledarskapsforskare på Försvarshögsskolan, är den ledarskapsfilosofi inom området det personliga
ledarskapet som Hälso- och sjukvårdsförvaltningenschefer skall utbildas och utvecklas i. Det
utvecklande ledarskapet är en värdebaserad ledarskapsmodell där chefen som föredöme inspirerar
och motiverar, skapar delaktighet och frigör kreativitet hos sina medarbetare. Samtliga chefer inom
förvaltningen kommer att utbildas under 2015.
22(34)
Andra dimensioner i förvaltningens ledarskapsmodell är:



Systemförståelse- ökad insikt i det sammanhang chefen verkar i.
Lärande organisation- ökad förståelse för mekanismerna bakom lärande,
verksamhetsutveckling och ledarskapets betydelse.
Kunskapsstyrning- en verksamhet som präglas av evidens, beprövad erfarenhet och
resurseffektivitet.
Utbildningsmoment i ovanstående dimensioner kommer att skapas och startas upp under år 2015.
4.2 Mått
4.2.1 Medarbetare
Mått
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen skall vara
en attraktiv, hälsosam, utvecklande och
effektiv arbetsplats
verksamheter
4,2 %
utvecklingsplan
100 %
Målvärde
23(34)
Mått
Målvärde
Kalmar län
Bolagskostnaderna ska minska med 25 %
under 2015.
70
Andel medarbetare som har kännedom och
kunskap om lönekriterier.
100 %
Strategiska kompetens- och
personalförsörjningsplaner hos samtliga
basenheter.
100 %
Bolagskostnad samtliga yrkeskategorier
-2 250 000 kr
4.3 Aktiviteter
Aktiviteter
Kartläggning och analys av korttidsfrånvaron.
Samverkan med landstingshälsan gällande medarbetare med upprepade tillfällen av sjukfrånvaro upp till 14 dagar
Plan för hälsoinspiratörernas arbete skapas under året.
Utbildningsaktiviteter för chefer med medarbetaransvar med fokus på verksamhetens mål, lönekriterier och
medarbetarens prestation
Utbildningsaktiviteter för chefer med medarbetaransvar med fokus på mål,resultat och lön.
HSF-modeller för kompetensförsörjning och strategisk kompetensförsörjning implementeras i verksamheten av
respektive personalenhet
Krafttag- riktade rekryteringssatsningar inom HSF
Koncept för HSF Chefs- och ledarutveckling klart och påbörjat 1:a kvartalet 2015.
Modell för arbetsmiljöbokslut ska implementeras via sjukhusens personalfunktioner under 2015.
Hållbar jämställdhet
Rätt vårdadministration-frigörande av vårdadministrativ arbetstid till förmån för patientnära arbete.
Resurs- och kapacitetsplanering
Skapa nyckeltal som förenar ekonomi och medarbetarperspektivet.
Kartläggning och analys inför åtgärd
24(34)
5 Ekonomi
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har en god ekonomisk hushållning för att uppnå god vård
med bästa möjliga kvalitet.
Värdeord HSF



Öppet – resultatredovisning, följsamhet mot beslut, dialog och samverkan
Engagerat – god ekonomisk hushållning, kostnadseffektivisering
Kunnigt – planering, nationella jämförelser, uppföljning, analys
Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ekonomiska uppdrag är att skapa förutsättningar för att
verksamheten ska klara sitt uppdrag avseende tillgänglighet, goda resultat och utveckling inom de
ekonomiska ramarna som ges. Grundförutsättningen är en bra och kontinuerlig dialog och
avstämning mellan verksamhetsföreträdare och ledning.
Under 2015 fortsätter arbetet med att differentiera och prioritera vården inom ramen för tilldelad
budget i syfte att säkra vårdkvalitet genom att skapa utrymme för finansiering av nya läkemedel,
nya metoder och verksamhet. Kvalitetsersättningsmodellen finns kvar som ett internt
stimulansmedel för ökad kvalitet inom ett antal överenskomna områden.
Budget i balans
Att nå en budget i balans vid utgången av 2015 bedöms inte som rimligt med nuvarande uppdrag
och struktur, men förvaltningen skall verka för att budgetnivån nås. Däremot är det av vikt att slå
fast att det ekonomiska resultatet 2015 skall som sämst bli som målen i nedanstående tabell under
2015. De ekonomiska målen 2015 inkluderar inte projektavslut, läkemedel och köpt vård i
överenskommelse med landstingsdirektören.
Tabell 1: Ekonomiska mål 2015
Enhet
Mål 2015 budgetavvikelse exkl
läkemedel och köpt vård tkr
Prognos 2014 (okt månad) exkl
läkemedel och köp vård tkr
Förvaltningsledning
0
8000
Kalmar
-30000
-39000
Oskarshamn
-8000
-11000
Västervik
-10000
-14000
Diagnostiskt centrum
-10000
-12000
Summa
-58000
-68000
Förvaltningen bedömer att möjligt resultat 2014 uppgår till cirka 68 mkr i underskott (exklusive
köpt vård och läkemedel). För 2015 gäller nedanstående effektiviseringsplan:
1. Resurs- och produktionsplanering: Systematiskt arbete med produktions- och
kapacitetsplanering för att optimera verksamhetsplanering och nyttjandet av tillgängliga
resurser. Målet är att skapa en arbetsmodell som bidrar till bättre överblick och
analysunderlag för verksamhetsplanering och uppföljning. Arbetet förväntas ge bra underlag
för bedömningar om framtida behov av såväl vård som kompetenskrav. Rätt
vårdadministration ingår också i denna modell.
25(34)
2. Kostnadseffektivitetsutredningar enligt KPP-metoden med målet att med stöd av KPPmetoden ta fram strukturerad basfakta för att ha ett bra beskrivningsunderlag. De första
utkasten av metoden har presenterats och analyserats på förvaltningens kraftsamlingsmöten.
Viktigast under 2014 är att validera data och att involvera verksamheterna i
metodutvecklingen.
3. Ordnat läkemedelsinförande enligt fastställd modell: Målet är att alla enheter i förvaltningen
följer modellen för ordnat införande som fastställts tillsammans med läkemedelskommittén.
Förvaltningen genomför tillsammans med läkemedelsenheten regelbundna uppföljningar.
4. Ordnat IT-införande enligt fastställd förvaltningsmodell med målet är att alla IT-frågor
inom förvaltningen systematiskt hänskjuts och hanteras inom Pm3 förvaltningsmodell. Varje
investering inom IT-området beslutas i särskild ordning av verksamhetschef i avsikt att
säkerställa att budgetramarna inte överskrids.
5. Fortsatt genomförande av Best service-konceptet i hela förvaltningen: Förvaltningen
fortsätter arbetet med att utveckla Best service-konceptet i hela förvaltningen avseende
förrådslogistik, upphandling av material samt följsamhet till upphandlat material. Nu tar vi
nästa steg i samverkan med landstingsservice avseende vårdnära service i syfte att renodla
vårdrollen.
6. Undvikbar slutenvård: Målet är att antalet oplanerade återinläggningar och undvikbar
slutenvård ska minska. Aktiviteten ingår i utvecklingen av äldreprocessen och följs bland
annat upp i förvaltningens kvalitetsersättningsmodell.
7. Spridning av förbättringsprojekt och dess effekter: Syftet är att inom förvaltningen
systematiskt sprida goda exempel på varaktiga förbättringsarbeten inom satsningen Varje
dag lite bättre.
8. Bättre styrning av remisser till sjukhus utanför länet: Syftet är att kostnadsreducera inom
köpta vården och att så många patienter som möjligt ges möjlighet till vård och behandling i
landstinget. Målet är att ingen patient lämnar landstinget som förvaltningen har kompetens
och kapacitet att behandla. Nästa remissinstans är regionsjukvård och efter det vård på
övriga sjukhus i riket.
9. Handlingsplan för reducering av bolagsbemanning: Målet är att samtliga tjänster skall vara
besatta av anställda läkare och sjuksköterskor. Planen är att reducera kostnaden med 10 mkr.
10. Handlingsplan för interna kostnader. Förvaltningen skall under året ta fram en
handlingsplan för att minska de interna kostnaderna, då dessa utgör externa kostnader för
Landstingsservice och IT-förvaltningen och utgör en betydande del av förvaltningens
underskott.
11. ITisering: Förvaltningen skall aktivt agera för att effektivisera verksamheten med stöd av
nya "ITiseringslösningar" som t.ex. e-hälsa-konceptet, ny betalningsrutin av patientavgifter
vid sjukvårdsbesök samt start av pilotavdelning för test av nya modeller.
12. Justering av vårdplatser och personaltäthet i förhållande till riket.
13. Indikationsarbete - reducering av radiologi och kirurgi i förhållande till riket.
14. Översyn av jourlinjer.
26(34)
15. Processarbete och nya vårdformer för t.ex. Äldre mest sjuka.
16. Ledarutveckling.
5.1 Budget 2015
Landstingets övergripande mål: God ekonomisk hushållning.
Under denna rubrik finns en sammanställning av förvaltningen utgångsläge och förklaring vad som
skall verkställas i årsbudget 2015 samt vad som ska planeras inför verkställighet under åren 2016–
2017. Alla ekonomiska värden är i tusentals kronor om inget annat anges.
Grundläggande krav på sjukhuschefer och DC-chef
Förvaltningsövergripande mål gäller alltid före målen på sjukhusnivå respektive diagnostiskt
centrum. Målen i kvalitetsersättningsmodellen skall uppnås till minst 90 procent varje månad av
kraven per parameter. Resurs- och produktionsplanering, rätt vårdadministration samt
uppföljningsmodellen KPP (kostnad per patient) skall införas på samtliga kliniker under året för att
ge underlag för att mer effektivt schemalägga personalresurserna.
Förvaltningsövergripande mål
Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ekonomiska uppdrag är att verka för att budgeten skall hållas.
Detta är ett krav fattat av landstingsfullmäktige. För år 2014 prognostiseras ett underskott på cirka
68 mkr för sjukhusen och Diagnostiskt centrum, exklusive läkemedel och köpt vård. I resultatet
ingår inte tillgänglighetsmedlen.
Kvalitetsersättning 30 mkr
Under 2011 infördes förvaltningens kvalitetsersättningsmodell i syfte att uppnå ökad kvalitet och en
mer patientsäker vård. Med kvalitetsersättningsmodellen villkoras en viss del av verksamheternas
budgetram utifrån hur väl verksamheten har lyckas uppfylla kvalitetsvariablerna. Syftet är att
stimulera till bästa möjliga kvalitet utifrån tillgängliga resurser. Det är av vikt att de variabler som
används går att mäta och få data online. Kvalitetsersättningsmodellens variabler baseras på ett urval
av verksamhetsplanens viktigaste fokusområden. En justering av variablerna har gjorts efter
utvärdering av 2014 års utfall. Samtliga parametrar för sjukhusen mäts månadsvis och för
Diagnostiskt centrum efter fastställt schema.
Tabell 2: Högsta möjliga ersättningsnivå per enhet under förutsättning att samtliga parametrar
uppnås vid varje mättillfälle.
Enhet
2 015
2 016
2 017
Kalmar
16 800
16 800
16 800
Oskarshamn
2 400
2 400
2 400
Västervik
9 000
9 000
9 000
1 800
1 800
1 800
27(34)
Enhet
2 015
2 016
2 017
– 30 000
– 30 000
– 30 000
Summa
0
0
0
Fördelningsarbetet för 2015 och framåt
Under 2013 avsatte landstinget 50 mkr i finansiell resurs i syfte att täcka förvaltningarnas
ekonomiska underskott. Mot bakgrund av detta, är det av vikt att förvaltningen fortsätter fullfölja
strategin för ekonomisk balans. Detta var ju en grundförutsättning för att få del av de 50 mkr under
2013. Förvaltningen erhöll 27 mkr av dessa medel. Från och med 2013 fördelas asylintäkterna
enligt en ny modell. Förvaltningen får därmed ersättning för utfört arbete med asylsökande. En
annan grundtanke i fördelningsarbetet är att principen Lägsta effektiva omhändertagandenivå
(LEON) gäller. Detta innebär att förvaltningen måste analysera om uppgifterna utförs på rätt
vårdnivå i landstinget. Vid en eventuell överföring, skall det ske i dialog med berörd vårdgivare.
Diagnostiskt centrum som inte omfattas av produktionsvärdet mätt i DRG redovisar enligt Nysam
en lägre kostnad per invånare än det genomsnittliga landstinget.
Nedanstående tabell visar hur de ekonomiska resurserna fördelas i förhållande till vad
verksamheterna utför mätt i DRG. Av tabellen framgår att Kalmar och Oskarshamn tilldelas för lite
resurser i förhållande till DRG-värdet och Västervik för mycket resurser av förvaltningens totala
budget. En förklaring varför Västervik historiskt tilldelats mer av förvaltningens budgetram än
producerad DRG-poäng, är att sjukhusets grundbemanning är dyr i förhållande till vårdvolymen.
Sjukhusets infrastruktur påverkar därmed kostnadsläget och detta har inget med de anställdas
effektivitet att göra.
Tabell 3: DRG-produktion inom öppen – och slutenvård 2013 och budgetfördelning 2015
Sjukhus
Andel produktion mätt i DRG
Andel budget 2015 exkl
kapitalkostnader, interna
kostnader, läkemedel och köpt
vård
Kalmar
63,00%
58,40%
Oskarshamn
8,10%
9,50%
Västervik
28,90%
32,10%
Summa
100,00%
100,00%
Uppgifterna Andel produktion mätt i DRG skall ses som indikation på var produktionen utförs.
Uppgiften kan inte vara exakt eftersom t.ex. operation Oskarshamn utför tjänster åt kirurgkliniken
Kalmar/ Oskarshamn utan att denna produktion och kostnad fördelats mellan sjukhusen.
Förvaltningen har påbörjat arbetet med att beskriva verksamheten enligt KPP-metoden. Detta skall
sedan leda till kostnadseffektiviseringar av verksamheten.
Förvaltningens externa nettobudgetram och enheternas nettobudgetramar
Landstingsfullmäktige har fastställt följande ramar för förvaltningen 2015–2017. Ramarna omfattar
allt förutom köpt vård, läkemedel, kapitalkostnader, interna hyror, kost samt övriga interna
kostnader. Förvaltningen har beslutat om följande fördelning mellan enheterna. Särskild notering:
28(34)


Under 2015 får förvaltningen ersättning för tjänster som verksamhetsutvecklare enligt
följande: Kalmar 3,0 tjänst, Västervik 2,0 tjänst, Oskarshamns 1,0 tjänst och Diagnostiskt
centrum 0,25 tjänst. Ersättningen överförs från utvecklingsenheten.
Från och med 2015 kommer Diagnostiskt centrum att interndebitera kostnaderna skarpt för
klinisk kemi till beställarna inom förvaltningen. Modellen skall också utvecklas att gälla
hela DC på sikt.
Tabell 4: Externa nettobudgetramar
2015
2016
2017
LSK
1 261 871
1 261 871
1 261 871
Oskarshamn
203 319
203 319
203 319
Västervik
673 176
673 176
673 176
151 006
151 006
151 006
15 881
15 881
15 881
Summa
2 305 253
2 305 253
2 305 253
Uppräkningspott löner 2015
Förvaltningen har fått 52 600 tkr för uppräkning av löner till 2015 års nivå. Till uppräkningen
kommer även löneöversyn 5 800 tkr och AT-utökning fullt utbyggd from 2015 på 2 700 tkr.
Uppräkning och fördelning sker enligt centrala landstingsdirektiv
Uppräkningspott övriga kostnader
Förvaltningen erhåller 1,5 procent i prisuppräkningspott för övriga kostnader. Följande fördelning
görs för åren 2015–2017.
Tabell 5: Uppräkningspott övriga kostnader 1,5 %
Enhet
2015
2016
2017
LSK
4 500
4 500
4 500
Oskarshamn
200
200
200
Västervik
1 800
1 800
1 800
Diagnosiskt Centrum
200
200
200
Summa
6 700
6 700
6 700
Ambulans - 90 sekunder
Landstingsfullmäktige har enligt landstingsplan 2015–2017 beslutat om ytterligare satsning i länet
på ambulansverksamheten och inställelsetid 90 sekunder på samtliga enheter i länet. Successivt
införande under 2015 enligt plan. Medlen avser enbart tjänster.
Tabell 6 Ambulans 90 sekunder
Enhet
2015
2016
2017
LSK
3 000
3 000
3 000
Summa
3 000
3 000
3 000
29(34)
Högspecialiserad Köpt vård
Avtalsbudgeten med Östergötland består av två delar – fast och rörlig del. Den fasta delen är en så
kallad abonnemangskostnad och den rörliga delen är kostnader för faktiskt utförda tjänster. Den
rörliga delen utgör 35 % av den totala kostnaden. Fr.o.m. år 2015 fördelas budget och kostnader ut
på klinikerna. Landstinget har under två års tid kontinuerligt mätt den köpta vården i Linköping
såväl produktionsmässigt via DRG, som kostnadsmässigt. Sjukhusen köper även högspecialiserad
vård av framförallt Lund, Sahlgrenska samt Karolinska. För detta ändamål får sjukhusen följande
budgetar för åren 2015–2017. Budgeten har räknats upp med 2,9 % totalt.
Tabell 7 Köpt vård övriga riket
Enhet
2015
2016
2017
LSK
67 700
67 700
7 700
Oskarshamn
1 500
1 500
1 500
Västervik
39 600
39 600
39 600
Summa
108 800
108 800
108 800
Läkemedel
Landstinget har fastställt rutiner för på vilket sätt nya terapier skall införas i landstinget. Modellen
kallas Ordnat införande. Förvaltningen förutsätter att denna modell följs till 100 procent och
genomför tillsammans med läkemedelssektionen regelbundet systematiska uppföljningar att rutinen
efterlevs. Följande budgetfördelning avseende läkemedel inom och utom förmån gäller. I den analys
som budgetförslaget bygger på framgår att vid budgetering av läkemedel skall särskilt beaktas
förväntade kostnadsökningar för antikoagulation (blodförtunnande), olika cancersjukdomar, MS
och reumatiska sjukdomar. Vissa av dessa är redan godkända förordnat införande, andra väntas
tillkomma. Dessutom nämns att patentutgångar och prissänkningar på läkemedel äldre än 15 år
beräknas minska kostnaderna med cirka 1,8 mkr för förvaltningen. Det avser läkemedel inom
förmånen och då minskar också statsbidraget för läkemedelsförmånen.
Tabell 8 Läkemedel inom och utom förmån
Enhet
2015
2016
2017
LSK
270 600
270 600
270 600
Västervik
113 700
113 700
113 700
Oskarshamn
28 400
28 400
28 400
Diagnostiskt Centrum
1 700
1 700
1 700
Förvaltningsledning*
8 000
8 000
8 000
Summa
422 400
422 400
422 400
*specialistläkemedel utskrivna av primärvården
Radiologi
Landstingsfullmäktige har enligt landstingsplan 2014–2016 beslutat om ytterligare satsning i länet
på radiologin. Från och med 2015 utökas ST med ytterligare två tjänster i Kalmar.
Tabell 9 Radiologi 2015–2017
Enhet
2015
2016
2017
30(34)
Enhet
2015
2016
2017
LSK
1 600
1 600
1 600
Summa
1 600
1 600
1 600
Patientavgifter
Landstingsfullmäktige har beslutat om förändrade patientavgifter from 2015. Förvaltningen
kompenseras för ett beräknat tapp av patientavgifter på röntgen- och mammografiklinikerna enligt
följande;
Tabell 10 Patientavgifter 2015 - 2017
Enhet
2015
2016
2017
LSK
2 290
2 290
2 290
Västervik
1 980
1 980
1 980
Oskarshamn
780
780
780
Diagnosiskt Centrum
950
950
950
Summa
6 000
6 000
6 000
Medfinansiering utbildning
From 2015 gäller nya regler för medfinansiering utbildning från läkemedelsbolagen. Denna
möjlighet upphör. Landstingsfullmäktige tillskjuter därför följande budget för 2015 och framåt:
Tabell 11 Medfinansiering utbildning
Enhet
2015
2016
2017
LSK
1 000
1 000
1 000
Oskarshamn
100
100
100
Västervik
400
400
400
100
100
100
400
400
400
Summa
2 000
2 000
2 000
Självtest blodförtunnande
Landstingsfullmäktige har beslutat att införa självtester vid Warfarinbehandling med följande
fördelning.
Tabell 12 Självtest blodförtunnande
Enhet
2015
2016
2017
LSK
300
300
300
31(34)
Enhet
2015
2016
2017
Oskarshamn
150
150
150
Västervik
150
150
150
Summa
600
600
600
Cancervård
Landstingsfullmäktige har beslutat om inrättande av följande tjänster from 2015: LSK 2
sjuksköterskor, 1 lungläkare samt 3 onkologer. För Diagnostiskt Centrum gäller 1
patologiläkartjänst samt för Västervik 1 lungläkartjänst. Dessutom finns en radiologitjänst inrättad
som placeras i Kalmar
Tabell 13 Cancervård
Objekt
2015
2016
2017
LSK
4 200
6 200
6 200
Västervik
1 000
1 000
1 000
1 000
1 000
1 000
Summa
6 200
8 200
8 200
Samarbete Ambulans och kommunal räddningstjänst
För 2015 avsätter landstingsfullmäktige 250 tkr för att utöka samarbetet mellan ambulansen och
räddningstjänsten i länet. Budget fördelas till LSK.
Hyra familjecentraler helårseffekt
Landstingsfullmäktige avsätter 260 tkr för att kompensera helårseffekter av familjecentraler.
Fördelningen är enligt följande: Borgholm mhv 14 tkr, Borgholm rehab 17 tkr, Verkstadsgatan
63 tkr samt Smedby 165 tkr.
Investeringsbudget
Förvaltningen har en väl genomarbetad plan för inköp av verksamhetsinventarier. Budgeten
fördelas enligt följande.
Tabell 14: Medicinska inventarier enligt särskild förvaltningsplan
Enhet
2015
2016
2017
LSK
8 000
8 000
8 000
Oskarshamn
1 500
1 500
1 500
Västervik
5 000
5 000
5 000
12 100
12 100
12 100
Summa
26 600
26 600
26 600
Notering. Sjukhuschefer och DC-chef har rätt att fatta beslut om återinvesteringar och/eller
32(34)
reinvesteringar. Förvaltningschefen fattar dock nyinvesteringsbesluten. Skälet till denna
beslutsordning är att nyinvesteringar betraktas som ny verksamhet.
Investeringsbudgeten för inköp av ambulanser utrustningar i anslutning till dessa inköp är enligt
följande.
Tabell 15 Ambulans
Objekt
2015
2016
2017
Ambulans
9 000
10 500
9 000
Summa
9 000
10 500
9 000
Anslaget för radiologi- och mammografiverksamheterna uppgår för 2015–2017 enligt nedanstående
tabell. Det finns ett detaljerat planeringsunderlag som stödjer planeringen och som tagits fram i
samarbete mellan förvaltningsledning, sjukhuscheferna och verksamhetscheferna.
Tabell 16: Röntgenplan
Enhet
2015
2016
2017
Förvaltningsledning*
10 000
10 000
10 000
Summa
10 000
10 000
10 000
LSK
Oskarshamn
Västervik
Mammografi
*för senare fördelning
Anslaget för laboratorieplan uppgår för 2015–2017 enligt nedanstående tabell.
Tabell 17: Laboratorieplan
Objekt
2015
2016
2017
Laboratorieplan
13 200
5 700
10 000
Summa
13 200
5 700
10 000
Anslaget för inköp av robot budgeteras på Länssjukhuset.
Tabell 18: Robot
Objekt
2015
Robot
15 000
Summa
15 000
2016
2017
Anslaget för mätutrustningar beslutas fortlöpande om efterhand som inköpen verkställs.
33(34)
Tabell 18 Självtest blodförtunnande mätutrustningar
Objekt
2015
2016
2017
1 800
1 800
1 800
Summa
1 800
1 800
1 800
Se budgetstatement 5.1.2.
5.2 Mått
5.2.1 Ekonomi
Mått
God ekonomisk hushållning
Ekonomiskt mål högst minus 58 mkr i
förhållande till budget exklusive köpt vård och
läkemedel
Målvärde
-58
5.3 Aktiviteter
Aktiviteter
Kostnad per patient - utvärdering av kostnadseffektivitet enligt KPP (Effektiviseringsplan 2015)
Genomföra interndebiteringar av klinkens laboratorietjänster enligt fastställd modell. (Effektiviseringsplan 2015)
Handlingsplan för budget i balans
34(34)
Primärvårdsförvaltningen
1 Inledning ......................................................................................................................................... 4
1.1
1.2
Verksamhetsidé .................................................................................................................................. 4
1.3
Utmaningar......................................................................................................................................... 4
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
2.7
Mått .................................................................................................................................................... 8
2.7.1
2.8
Medborgare & kund................................................................................................................. 8
Aktiviteter .......................................................................................................................................... 9
2.8.1
Medborgare & kund................................................................................................................. 9
3.1
3.2
3.3
3.4
Mått .................................................................................................................................................. 12
3.4.1
3.5
Aktiviteter ........................................................................................................................................ 12
3.5.1
4 Medarbetare ................................................................................................................................. 13
4.1
4.2
4.3
Mått .................................................................................................................................................. 15
4.3.1
4.4
Medarbetare........................................................................................................................... 15
Aktiviteter ........................................................................................................................................ 15
5 Ekonomi ........................................................................................................................................ 16
5.1
5.2
Budget 2015 ..................................................................................................................................... 16
5.1.1
5.1.2
Driftbudget 2015 .................................................................................................................... 17
5.1.3
5.1.4
Mått .................................................................................................................................................. 19
Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan 2015
2(19)
5.2.1
5.3
Ekonomi ................................................................................................................................. 19
Aktiviteter ........................................................................................................................................ 19
3(19)
1 Inledning
länet.
1.2 Verksamhetsidé
Primärvårdsförvaltningen är en kraft för hälsa i hela länet där vi tillsammans skapar rätta
förutsättningar för ett rikare, tryggare och friskare liv. Vår kompetensbas är allmänmedicin och
omvårdnad med ett helhetsperspektiv. Vi har nöjda medarbetare som är engagerade och delaktiga i
verksamhetens arbete.
1.3 Utmaningar
Precis som i hälso- och sjukvården i stort står Primärvårdsförvaltningen inför en betydande
utmaning med en åldrande befolkning och ett ökat vårdbehov. Detta i kombination med begränsade
resurser och en medicinsk utveckling, där mer och mer av vården kan utföras i primärvården, ställer
stora krav på att verksamheten ständigt utvecklas och bedrivs med hög effektivitet.
Hälsoperspektivet ska genomsyra all verksamhet i landstinget. Ju bättre folkhälsa desto mer resurser
kan användas där behovet är störst. Primärvårdens roll i landstingets arbete med hälsolänet är och
kommer att vara av stor vikt.
Landstinget har satt målet att ha Sveriges säkraste hälso- och sjukvård och detta ställer höga krav på
Primärvårdsförvaltningen. Arbetet med att utveckla patientsäkerhetskulturen på flera plan i
förvaltningen kommer att vara en utmaning under planperioden.
Generationsväxlingen på arbetsmarknaden påverkar även Primärvårdsförvaltningen och vi står inför
stora utmaningar de kommande åren. Medarbetare med rätt kompetens till rätt plats är avgörande
för att Primärvårdsförvaltningen ska klara uppdraget.
En ekonomi i balans är en förutsättning för att ge en fast grund för Primärvårdsförvaltningens
verksamhet. Det är därför av stor vikt att förvaltningens enheter anpassar sin verksamhet till de
förutsättningar som ges i ersättningssystemet för Hälsoval och till de förändringar som är föreslagna
inför 2015.
4(19)
Landstinget har en stor utmaning i att fortsätta stödja invånarna och skapa förutsättningar för
hälsosammare levnadsvanor. I detta arbete är Primärvårdsförvaltningen en viktig aktör, med bl a
livstilsmottagningarna, tobaksinformation på skolor, samt hälsofrämjande arbete i barnhälsovården.
Arbetet med tobaksavvänjning gentemot riktade grupper kommer att fortgå under planperioden.
Barnhälsovården arbetar för att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling och arbetar utifrån ett
geografiskt ansvarsområde. Det innebär att man har god kännedom om familjer i närområdet och
dess särskilda förutsättningar. För att uppnå jämlik barnhälsovård över hela länet utvecklas ständigt
samarbetet med kommunerna, där hänsyn ska tas till barn och familjer som lever med riskfaktorer
och därmed har behov av extra stödinsatser. En ny nationell vägledning för barnhälsovården införs
under planperioden. Syftet med vägledningen är att bidra till utvecklingen av en likvärdig
barnhälsovård över landet. Vägledningen lyfter vikten av att barnhälsovården fortsätter erbjuda
insatser till alla barn och föräldrar, men också att det behövs förstärkta riktade insatser till barn och
föräldrar med särskilda behov. Programmet har blivit tydligare och utöver det generella programmet
som erbjuds till alla, behöver det ges extra stödinsatser till barn/familjer som lever med riskfaktorer.
Vägledningen omfattar hälsofrämjande och föräldrastödjande samtal, hembesök, föräldrastöd i
grupp, vaccinationer och hälsoövervakning och stärkt teamarbete med läkare, sjuksköterska och
psykolog.
Första linjens hälso-och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa och deras vårdnadshavare
har förstärkts genom införande av en länsövergripande verksamhet – Barn- och ungdomshälsan och
Primärvårdsförvaltningen har fått ansvar för att bygga upp och driva verksamheten. Målgruppen är
barn och unga i åldern 6 till 18 år som uppvisar symtom på ohälsa eller har behov av stöd för
psykisk hälsa och välbefinnande. Även vårdnadshavare till barn i denna åldersgrupp som har behov
av stöd i sitt föräldraskap kan vända sig hit. Verksamheten utgår från två orter i länet (Kalmar och
Västervik), men är också mobil och det är den vårdsökandes behov som är styrande för var
verksamheten bedrivs. Det kan, utöver i mottagningens egna lokaler, t ex vara på hälsocentral, i
skolan, i hemmet, på ungdomsmottagning eller annan lämplig plats.
Primärvårdsförvaltningen ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till
att kraven på god vård i hälso- och sjukvårdslagen uppfylls. Som grund för förvaltningens arbete
med patientsäkerhet ligger patientsäkerhetslagen och förvaltningen kommer fortsatt delta i
landstingets övergripande patientsäkerhetsarbete samt i utformningen av ett landstingsgemensamt
ledningssystem.
Då goda resultat av åtgärder mot risker, tillbud och negativa händelser ger skydd mot vårdskador
fokuserar förvaltningen på:


Att säkra att det systematiska arbetet med riskhantering, avvikelsehantering befästs och
utvecklas till att också omfatta patienters och anhörigas deltagande i större utsträckning
Att rutinerna runt avvikelsehanteringen utvecklas till att bättre stödja patientsäkerhetsarbetet
5(19)





Att stödet vid genomförande av händelseanalyser utvecklas
Att säkra att kraven på rätt kompetens och god arbetsmiljö tillgodoses
Att säkra hur fastställda medicinska metoder ska tillämpas, kontinuerligt följas upp och vid
behov revideras med utgångspunkt från befintliga nationella riktlinjer
Att fortsätta utveckla förvaltningens interna breda medicinska kvalitetsarbete
Att förbättra samarbetet i de stora vårdprocesserna diabetes, hjärta-kärl, stroke, cancer och
äldre
Som ett stöd i patientsäkerhetsarbetet arbetar Primärvårdsförvaltningen sedan några år med en
metod för teambaserad självreflektion och utbildningsbedömning i patientsäkerhetskultur. Metoden
(MaPSaF, Manchester Patient Safety Framework) är ursprungligen framtagen som ett
samarbetsprojekt mellan National Primary Care Research och Development Centre, University of
Manchester. MaPSaF är uppbyggt så att säkerhetskulturen ska synliggöras på ett gripbart sätt.
Arbetet har genomförts i hela förvaltningen i ett första steg och enhetsvisa uppföljningar sker
kontinuerligt och målsättningen är att resultaten ska förbättras. Glädjande nog har arbetet
uppmärksammats nationellt och primärvårdsverksamheter i andra delar av landet har introducerat
arbetet med MaPSaF.
Kvalitetsarbete bedrivs bl a enligt de mål som finns definierade i hälsovals ersättningsdel för
kvalitet. För 2015 har en ny ersättningsmodell för kvalitetsarbetet introducerats och ersättning
kommer att lämnas utefter planerade och genomförda kvalitetsarbeten inom vissa utvalda
prioriterade områden. Primärvårdsförvaltningen kommer att arbeta dels förvaltningsövergripande
med gemensamma utvecklingsområden, men det kommer också att finnas enhetsunika
utvecklingsprojekt. Stort fokus kommer att läggas på att förmedla goda exempel mellan
förvaltningens enheter. Barnhälsovården bedriver sedan länge systematisk, årlig, mätning av flera
kvalitetsparametrar och det arbetet fortsätter.
Primärvårdsförvaltningen ska öka patientinflytandet med hjälp av att involvera patienter och
anhöriga i bland annat förbättringsarbeten. Patienten ska ses som en medskapare i vården och inga
beslut ska fattas om patienten, utan patientens medverkan. Målsättningen är att alltid kunna visa
varje patient vid varje tillfälle nästa steg i behandlingen. En ökad tydlighet ger patienten och dennes
anhöriga möjlighet att påverka och vara delaktiga i vården. Patientlagen som träder ikraft 1 januari
2015 innehåller delvis detsamma som den tidigare hälso- och sjukvårdslagen men har ett tydligare
patientperspektiv. Patienten ska ges möjlighet att välja behandlingsalternativ och vid behov få en ny
medicinsk bedömning. Det blir också möjligt att välja utförare av öppenvård i hela landet. I vilket
utsträckning detta kommer att påverka Primärvårdsförvaltningens enheter är svårt att förutse och det
är av vikt att följa utvecklingen av patientflödet inom och utanför länet.
För att stärka patienters, närståendes och medborgares ställning i hälso- och sjukvården har en
särskild strategi tagits fram i samarbete med patient och närståenderepresentanter. Handlingsplaner
utifrån strategin kommer att arbetas fram under planperioden. Barn och ungas möjlighet att lämna
synpunkter ska särskilt beaktas.
Alla som är i kontakt med Primärvårdsförvaltningen ska alltid bli bemötta med respekt och god
service. Engagerade och kunniga medarbetare som mår bra och trivs med varandra och sitt arbete
erbjuder ett bra bemötande och med patienter som känner sig trygga uppnås även bättre
behandlingsresultat. Flera satsningar, som t ex medarbetardagar, görs fortlöpande för att utveckla
bemötandet och service med fokus på patienternas upplevelse. Alla ska kunna lämna synpunkter i
olika former och genom de kanaler som passar den enskilde bäst. Detta ger förutsättningar för en
utveckling av verksamhet som utgår från den enskilde patientens behov.
Medborgarnas behov av god tillgänglighet till primärvård är av hög prioritet. Det är viktigt att det
goda resultatet inom primärvårdens tillgänglighet bibehålls och det pågår ett ständigt
6(19)
förbättringsarbete. Analyser av aktuellt utfall samt jämförelser mellan enheter och beskrivning av
aktiviteter görs regelbundet och har varit en bidragande faktor till de fortsatt goda resultaten.
Sjukvårdsrådgivningen (SVR) har en viktig funktion kring styrningen av medborgarnas
sjukvårdskonsumtion till rätt vårdnivå. Styrningen baseras på riktiga bedömningar och rätt
information till dem som kontaktar 1177, för att upprätthålla god patientsäkerhet och hög
tillgänglighet.
Medborgarna erbjuds vård inom ramarna för den lagstadgade vårdgarantin. Landstinget i Kalmar
län har beslutat att om kontakt med läkare i primärvården behövs får väntetiden vara högst 5 dagar.
Gällande telefontillgängligheten är primärvårdens mål att ha en genomsnittlig väntetid i
telesvarssystemet TeleQ på maximalt 20 minuter och att uppringning ska ske senast 5 minuter efter
utsatt tid i 90 procent av samtalen.
Utöver att den goda tillgängligheten enligt vårdgarantin bibehålls inom Primärvårdsförvaltningen är
det också viktigt att hitta metoder att identifiera patienter med särskilda behov för att kunna erbjuda
vård genom ett utvecklat omhändertagande av redan kända patientgrupper med till exempel kronisk
sjukdom.
Nätverket för teleQ-sköterskor fortlöper under planperioden och ska leda till utveckling och
kompetensförsörjning för de medarbetare som arbetar i TeleQ.
Landstingets asyl- och flyktinghälsovård har under många år haft en väldigt god tillgänglighet och
hög täckningsgrad för genomförda hälsosamtal. I takt med att asylboenden blir mer geografiskt
fördelade i länet har behovet av mobil verksamhet ökat. För att kunna ha en fortsatt god
tillänglighet är det viktigt att noga följa utvecklingen och hela tiden anpassa verksamheten till de
nya förutsättningarna.
Primärvårdsförvaltningen ska verka för en jämlik och jämställd vård, både ur socialekonomiskt- och
regionaltperspektiv. Vården ska ske på lika villkor, anpassad efter patientens behov. Det finns i
ersättningssystemet delar som ska verka för en jämlik vård (t ex socioekonomiska ersättningar och
glesbyggdsersättningar). Funktionshinderpolitiska programmet, likabehandlingsplanen och
landstingets folkhälsopolitiska plan stödjer arbetet för en jämlik och jämställd vård. Planerna följs
upp regelbundet i förvaltningen, vid verksamhetsdialoger och verksamhetsberättelser.
Arbetet med jämställd sjukskrivning fortsätter och förvaltningen följer landstingets
statistikuppföljning, medverkar på utbildningstillfällen och deltar i projekt. Ett led i förvaltningens
arbete är jämställdhetsprojektet, Multimodal rehabilitering samt att våld i nära relationer särskild
ska uppmärksammas under planperioden.
Förvaltningens byggnader och lokaler kommer att fortsätta anpassas för att öka tillgängligheten för
människor med funktionsnedsättning.
Antalet asylsökande har under många år varit relativt konstant och varit koncentrerad på några få
platser framförallt i mellanlänet. Under de senaste tre åren har betydligt fler asylsökande anlänt till
vårt län och boendena är numer fördelad över betydligt fler platser i länet. Asyl- och
flyktinghälsovården erbjuder samtliga nyanlända en hälsoundersökning och historiskt sett har länet
haft väldigt hög andel (90-95%) av samtliga asylsökande som erhållit en hälsoundersökning. Den
stora utmaningen för framtiden är att bibehålla de goda resultaten, med en betydligt mer splittrad
verksamhet över länet. Detta uppnås bland annat med mobila team som har funnits en tid och som
utvecklas vidare framgent. Ytterligare aktiviteter, såsom t ex koncentrerade mottagningar på helger,
för att möta behovet av hälsoundersökningar kommer att
7(19)
E-hälsa är digitala tjänster som ökar tillgängligheten till hälso- och sjukvården oavsett tid och plats.
Den förbättrar samordningen av vårdinformation och stärker patientens ställning i vården genom
ökade möjligheter till delaktighet i vårdprocessen. För Primärvårdsförvaltningen kommer
utvecklingen av e-hälsa och invånartjänster vara ett prioriterat område att utveckla under kommande
år. Den utveckling som sker i landstinget i stort genom införande av nya e-tjänster, som t ex
intygstjänster, att kunna följa sin remiss, ta del av sin journal och tjänster via appar kommer att vara
viktiga delar för Primärvårdsförvaltningen att vara delaktig i. För Primärvårdsförvaltningen kan ett
förändrat arbetssätt innebära större möjligheter att kunna erbjuda en jämlik vård över hela länet. Där
det geografiskt är svårt med rekrytering av medarbetare kan alternativa sätt att nå vården vara en
sätt att säkra både tillgänglighet och kvalitet.
Primärvårdsförvaltningens sidor på www.ltkalmar.se ska vidareutvecklas ytterligare, gällande
struktur och innehåll för att tillgodose besökarnas behov. Arbete med att öka antalet besök på
1177.se, den svenska sjukvårdens gemensamma webbplats för råd och information om hälso- och
sjukvården, fortsätter.
Med e-tjänsten Mina vårdkontakter kan patienten enkelt kontakta sin mottagning, ställa frågor,
förnya recept, beställa provtagning etc. Antalet ärenden i Mina vårdkontakter har ökat under flera
år, vilket också är och har varit en målsättning. Med en ökad volym ärenden kan effektiviseringar
för både patient och verksamhet lättare genomföras. Under året kommer en särskild
utbildningssatsning på förvaltningens medarbetare inom området. Genom en ökat kännedom om etjänsten kommer medarbetare kunna förklara dess fördelar för de som besöker verksamheten.
Tjänsten planeras att utvecklas till att bland annat innefatta kallelse- och tidbokningstjänster, vilket
kommer att öka tillgängligheten för primärvårdspatienter.
Under 2015 planerar landstinget att ansluta sig till den nationella behandlingsplattformen som
kommer att erbjuda ett antal behandlingsprogram. Med internetbaserade stöd- och
behandlingsprogram kan individen få stöd och behandling oberoende av tid och plats. Vården blir
mer jämlik, då samma program används oberoende av behandlare och är ett bra komplement till
traditionell behandling. Metoden för internetstödd KBT, Kognitiv beteendeterapi, i programmen
ångest och depression som har bedrivits i projektform ska implementeras och kunna erbjudas
patienter i länet.
Under 2014 har en av förvaltningens enheter inlett ett projekt avseende införande av en mobilapp
där patienter på egen hand kan registrera olika uppföljningar mellan besöken och på så sätt enklare
hålla kontakten med hälsocentralen. Faller detta väl ut kan detta breddas till resterande del av
förvaltningens enheter.
I och med den ökade automatiseringen av patientavgifterna och frikortshanteringen öppnar sig
möjligheter att låta patienterna anmäla sig via självbetjäningsterminaler i stället för vid en
bemannad reception. Under året kommer tre hälsocentraler att vara piloter i att införa den
möjligheten och därefter är det planerat för ett införande på samtliga hälsocentraler.
2.7 Mått
Mått
Friskare och nöjdare invånare
Kontakt med primärvården samma dag
Snittväntetid Tele Q < 20 minuter
90 procent av de uppringda samtalen ska ske
inom utlovad tid (+5min)
Målvärde
100 %
20 minuter
90 %
8(19)
Mått
Målvärde
Tid till läkarbesök inom 5 dagar i primärvården
100 %
Tillgänglighet 1177-samtalen som besvaras
inom 9 minuter
95 %
Antalet ärenden i Mina vårdkontakter ska öka
Patientupplevda kvaliteten inom primärvården
PUK 84
2.8 Aktiviteter
Aktiviteter
Nätverk TeleQ-sköterskor
Fysioterapeut direkt
Fortsatt utveckling av e-hälsa
Referensgrupp bemötandefrågor
Uppföljning av Nationell patientenkät
9(19)
hälsa”.
Varje dag lite bättre – kraften hos många! är landstingets strategi för att uppnå bästa tänkbara
kvalitet med fokus på ökat värde för patienter och medborgare. Detta uppnås genom ett långsiktigt
förhållningssätt, kunskap om förbättring och små förbättringar varje dag. Begreppet står för ett
ledarskap och ett medarbetarskap som genomsyras av ett ständigt och systematiskt
förbättringsarbete och lärande. I landstinget pågår ett förbättringsarbete med särskilt fokus på
diagnosområden som drabbar många patienter. De områden som är i fokus för förbättringsarbetet är
hjärtsjukdom, stroke, diabetes, cancer, neuropsykiatri samt de mest sjuka äldre. Resultaten i Öppna
jämförelser har legat till grund för urvalet av de sex områdena. Målet är att förbättra de medicinska
resultaten och minska ledtiderna genom att etablera ett arbetssätt som utgår från patientens behov,
ett så kallat processorienterat arbetssätt. Processarbetet ska utifrån patientens behov skapa
effektivare flöden, öka vårdkvalitet, patientsäkerhet, kostnadseffektivitet och bidra till att göra
vården mer jämlik och jämställd. Den nya ersättningsmodellen för kvalitetsarbetet är inriktad mot
några av de ovanstående utvalda områdena och en förutsättning är att utvecklingsarbetet sker i
samverkan med andra aktörer i vårdkedjan och med patienter. Primärvårdsförvaltningen kommer att
arbeta dels förvaltningsövergripande med gemensamma utvecklingsområden, men det kommer
också att finnas enhetsunika utvecklingsprojekt. Stort fokus kommer att läggas på att förmedla goda
exempel mellan förvaltningens enheter.
Förvaltningen har tillsatt en referensgrupp som har till uppgift att utveckla förvaltningens arbete i
fortbildnings- och nätverksfrågor. Gruppen initierar bland annat utbildningar som arrangeras av
förvaltningen i syfte att erhålla skräddarsydda och kostnadseffektiva utbildningar.
Primärvårdsförvaltningen har prioriterat fortbildningsfrågan och nätverken (yrkesgrupperna) har
upprättats för att säkerställa utbudet för att ge bättre möjligheter att dela, fördjupa och utveckla
kunskap inom kärnverksamheten
Inom primärvården pågår också forskning och utveckling genom ett antal doktorander, samverkan i
forskningsprojekt via Forss med flera.
I de nationella riktlinjerna för vård och behandling som löpande arbetas fram av Socialstyrelsen
prioriteras preventivt arbete mycket högt. Stort fokus finns också på preventivt arbete inom
primärvården och i hälsovalsuppdraget. Att vara hälsocentral innebär att bedriva livsstilsmottagning
huvudsakligen inriktad på sekundärprevention, men även primärprevention med tobaks-, kost- och
alkoholrådgivning samt stöd till regelbunden fysisk aktivitet bland annat genom "Fysisk aktivitet på
recept". Dessutom sker rådgivning angående stresshantering. Hälsokoordinatörerna och läkarna
spelar en viktig roll i det förebyggande arbetet, men även övrig personal på hälsocentralerna deltar i
verksamheten. Arbetet bedrivs i samarbete och i nätverksbyggande form med interna och externa
aktörer som exempelvis Utvecklings- och folkhälsoenheten, barnhälsovården, Folktandvården,
apotek, kommun, folkhögskola och idrottsföreningar. En viktig aktör i detta arbete är Utvecklingsoch folkhälsoenheten som fungerar som kompetenscenter samt stödjer och bistår hälsocentralerna i
fortbildning kring livsstilsfrågor.
Den nationella rehabiliteringsgarantin har införts för att stärka den enskildes ställning i
sjukskrivningsprocessen. Syftet med garantin är att i större utsträckning än tidigare säkerställa
patientens tillgång till medicinsk behandling och rehabilitering. Rehabiliteringen ska erbjudas efter
10(19)
att hälso- och sjukvården har gjort en medicinsk bedömning och utredning. Behandlingen kan ske i
förebyggande syfte för att motverka en kommande sjukskrivning. De medicinska
behandlingsmetoderna, Kognitiv Beteendeterapi (KBT) och multimodal rehabilitering, som har
vetenskapligt stöd i effekten återvunnen arbetsförmåga, ska användas för att fortsatt ta del av den
nationella garantin.
Det pågår ett utvecklingsarbete kring kulturens bidrag till att förebygga ohälsa där målet är att hitta
en modell för samverkan mellan sjukvården, folkhögskolor och kulturinstitutioner i länet.
Läkemedelsfrågorna har varit prioriterade i Primävårdsförvaltningen under flera år och
utvecklingsarbetet utifrån den Nationella läkemedelsstrategin fortsätter. Hälsocentralerna får enskilt
stöd av förvaltningens läkemedelssakkunnige läkare för att arbeta med och förbättra sin
läkemedelsanvändning. Den sakkunniges arbete innebär bland annat utförandet av
basenhetsinriktade läkemedelsgenomgångar baserade på rekommendationslistan och
läkemedelskommitténs förskrivningsmål. Under planperioden kommer utdata och stödsystem att
utvecklas ytterligare och målet är att förskrivare ska kunna ta del av information om sin
förskrivning i syfte att ytterligare höja kvaliteten i läkemedelsförskrivningen. Landstingets
STRAMA-grupp (samverkan mot antibiotikaresistens) har genomfört ett utvecklingsarbete för en
rationell antibiotikaanvändning, ett mål som även ingår i den nationella läkemedelsstrategin.
Möjligheter till förbättrad uppföljning med diagnoskopplad antibiotikaförskrivning inom
primärvård har utvecklats i landstinget. Detta har lagt grunden för att, utifrån enskilda
hälsovalsenheters statistik, fortsatt verka för en optimerad antibiotikaförbrukning.
Primärvårdsförvaltningen har i senaste beslutet kring Hälsoval Kalmar län erhållit ett tydligare
ansvar för utvecklingsfrågor i primärvården i stort. I syfte att kvalitetssäkra och stödja utvecklingen
i den verksamhet som utförs med landstingets resurser ska metoder för uppföljning av primärvård,
oavsett driftsform, utvecklas.
Under planperioden kommer olika mottagningsmodeller vidare att utredas som stärker
fysioterapeutsrollen som första kontakt för patienten som söker primärvård med besvär från rörelseoch stödjeorganen.
Med utgångspunkt från landstingets Hållbarhetsprogram 2014-2016 har Primärvårdsförvaltningen
utarbetat en handlingsplan för miljöarbetet. Ett sunt miljöarbete är en grundförutsättning för att alla
medborgare ska kunna uppnå en god hälsa, därför är miljöarbetet viktigt inom
Primärvårdsförvaltningen. Alla hälsocentraler, sjukvårdsupplysningen och asyl- och
flyktingmottagningen är diplomerade i sitt miljöarbete och arbetar aktivt med miljöfrågor. Fokus
under planperioden kommer att vara bibehållning av diplomeringen på basenheterna. Arbetet med
miljöcertifieringen av Nybro hälsocentral slutfördes under 2014 och enheten fungerar nu som ett
stöd för övriga enheters miljöarbete. Samtliga basenheter i förvaltningen har ett miljöombud och för
att upprätthålla kompetensen för dessa utbildas alla vid början av åtagandet och sedan kontinuerligt
en gång per år i miljöarbetet. Uppföljning av miljöarbetet sker i samband med verksamhetsdialoger,
samt vid miljörevisionerna.
Primärvårdsförvaltningen kommer att verka efter de beslut gällande lokaler som står i
Landstingsplanen för 2015-2017. För närvarande pågår byggprojekt/diskussioner på ett flertal orter
i länet och förhoppningen är att ett flertal verksamheter har nya lokaler under planperioden.
Gällande familjecentraler har förvaltningen i uppdrag att fortsätta arbetet med att etablera fler
familjecentraler i länet och målet är att det ska finnas en familjecentral i varje kommun.
11(19)
3.4 Mått
Mått
Rätt kvalitet genom effektiva processer - för
hög livskvalitet och god hälsa
Diabetiker - andel med stor risk för
komplikationer
Målvärde
70
Patientupplevd kvalitet - läkemedel
61
100 %
100 %
3.5 Aktiviteter
Aktiviteter
Patientsäkerhetsberättelse
PV-Kvalitet (minst 4 kvalitetsindikatorer)
Preventivt arbete vid kronisk sjukdom
Uppföljning av läkemedelsförskrivning
Delta i arbetet med prioriterade processer
Analys av kronikernas tillgång till vård
12(19)
4 Medarbetare
arbetsplats”.
arbetsplatser.
Primärvårdsförvaltningen ska allt tydligare profilera och marknadsföra sig för en konkurrenskraftig
och attraktiv arbetsplats där medarbetare känner stolthet. Vi strävar efter arbetsplatser med
kompletta personalstyrkor, att tjänster ska tillsättas utifrån uppdrag och ekonomi samt en minskning
av nyttjande av bemanningsbolag. Fortlöpande pågår rekryteringsarbetet genom traditionella
aktiviteter såsom annonsering i olika tidskrifter och hemsidor, deltagande i mässor mm. Under året
har förvaltningen påbörjat ett rekryteringsarbete av utländska läkare via rekryteringsbolag.
Målsättningen är att omkring tio läkare ska börja arbeta på hälsocentraler med bemanningsbehov.
Under 2013 utökades antalet AT-block med 8 platser som inriktas mot primärvård och psykiatri.
Detta har slagit väl ut och kommer förhoppningsvis leda till ett förbättrat rekryteringsläge för
primärvården i framtiden. Samtidigt kommer studierektorerna i förvaltningen fortsätta arbetet med
att förbättra förvaltningens möjligheter till ännu mer attraktiv utbildningssituation för AT- och STläkare. I Landstingsplan 2015-2017 tillskjuts medel för motsvarande en utökning av omkring 20
ST-läkare i primärvården. Denna satsning är positiv för primärvården, samtidigt som den ställer
stora krav på att verksamheten ser till att skapa en bra utbildningsmiljö för AT- och ST läkare. I
syfte att underlätta för enheter med svårigheter att kunna erbjuda god handledning kommer
förvaltningen aktivt arbeta för att handledare och ST-läkare tillsammans under delar av utbildningen
arbetar och utbildar sig på hälsocentraler med större bemanningsbehov. Vid rekrytering av
ytterligare 20 ST-läkare kan nya innovativa idéer prövas och t ex finns det exempel på olika
upplägg av utbildningsenheter som skulle kunna vara ett alternativ att prova även i vårt län.
Exempel på andra åtgärder för att förbättra bemanningsläget är att förutsättningarna för att inrätta en
resurspool för allmänläkare, samt att en obligatorisk utbildningsdel i primärvård för ST-läkare ska
utredas. Den senare åtgärden torde även ge stora samverkansvinster i det långa perspektivet.
Landstinget ska också arbeta för att ta tillvara nyanlända med hälso- och sjukvårdskompetens och
här kommer Asyl- och flyktinghälsovården spela en stor roll i att identifiera dessa personer. Det
finns en stor möjlighet för hälsocentralerna i att vara positiva till ge nyanlända en god introduktion i
den svenska primärvården.
Tillsammans med landstingets praktiksamordnare arbetar Primärvårdsförvaltningen för att kunna ta
emot studerande från högskolor och universitet både i Sverige och utomlands samt från
gymnasieskolor. Ett psykologprogram med praktik är infört på Linneuniversitetet i samarbete med
primärvården. Samarbetet har utvecklats i takt med att fler psykologer har anställts och fortbildning
sker i evidensbaserade metoder för att utföra sitt uppdrag. För att trygga framtida behov av
sjuksköterskor pågår ett samarbete med Linnéuniversitetet, vilket kommer att ge flera platser för
sjuksköterskestudenter i länet. Det finns också ett behov av att vidareutbilda sjuksköterskor till
distriktssköterskor för att täcka upp framtida pensionsavgångar, men också för att kunna uppfylla
uppdraget i Hälsoval Kalmar län.
Landstinget tecknade under 2014 ett samarbetsavtal med Linköpings universitet om en
decentraliserad läkarutbildning, där också Linnéuniversitetet är en samverkanspartner. Detta
13(19)
innebär en stärkt akademisk utbildnings- och forskningsmiljö samt på sikt en förbättrad personaloch kompetensförsörjning av läkare. Samarbetet mellan landstinget, Linnéuniversitetet och
Linköpings universitet kommer också att utvecklas när det gäller handledning, utveckling av
master-/magisterprogram för biomedicinska analytiker och samverkan kring specialistutbildningar
för sjuksköterskor och kontaktsjuksköterskor. Primärvårdsförvaltningen kommer att ha en viktig
roll i landstingets åtagande avseende läkarutbildningen och det är av stor vikt att planeringsarbetet
kommer igång under inledningen av planperioden.
Arbete med förbättringar och effektiviseringar är en del i arbetet. Alla medarbetare har ansvar i sitt
arbete. Förbättringsarbete är en del av samtliga medarbetares arbetsuppgifter. Det innebär att alla
medarbetare ska bidra i arbetet mot bättre kvalitet och effektivitet. Dialogen om arbetsvillkor och
eventuellt utvecklingsmöjligheter för medarbetaren diskuteras vid medarbetarsamtalet och
dokumenteras i individuella utvecklingsplaner. Dialog om önskad sysselsättningsgrad ska föras vid
samtalen för att om möjlighet finns erbjuda önskad sysselsättningsgrad vid förändringar i
verksamheten. Landstingets chef- och medarbetarriktlinje ligger till grund för ett engagerat
medarbetarskap i förvaltningen. Syftet med riktlinjen är att ange förutsättningar, möjligheter och
förväntningar för ett medarbetarskap inom landstinget i Kalmar län så att förvaltningen kan
utvecklas och erbjuda en verksamhet som motsvarar medborgarnas behov. Ledarskapet ska stödja
verksamhetens uppdrag. Ett landstingsövergripande ledarskapsutvecklingsprogram med samordning
av utbildningsinsatserna för olika områden kommer att tas fram. Detta ska omfatta landstingets
samtliga chefer och skapa förutsättningar för ett ledarskap som ständigt utvecklar verksamheten.
Det kommer starka signaler från verksamheten att arbetsbelastningen ökat avsevärt under de senaste
åren och hur det påverkar våra medarbetare. Möjligheter till att skapa dialog på arbetsplatserna
minskar när arbetsbelastningen är hög och medarbetarna känner sig stressade.Sjukfrånvaron har
minskat i Primärvårdsförvaltningen under de senaste åren. Förvaltningen arbetar med rehabilitering
utifrån de förutsättningar som finns och i enlighet med riktlinjen kring "Rehabilitering och
Arbetsmiljö". Förvaltningens förebyggande arbetsmiljöarbete syftar självklart till att försöka
förhindra arbetsrelaterade sjukskrivningar. Landstingshälsan och personalfunktionen är en resurs för
verksamhetscheferna i arbetet med "Rehabilitering och Arbetsmiljö". Utbildnings- och
informationsinsatser inom arbetsmiljödeligationerna anordnas kontinuerligt både för nya och gamla
chefer. Arbetsmiljöutbildningar kommer att genomföras regelbundet i samarbete med
Landstingshälsan, personalfunktionen och de fackliga organisationerna. Utbildningen genomförs
med stöd av ett landstingsgemensamt utbildningsprogram.
Medarbetarnas kompetens har en avgörande betydelse i den kunskapsintensiva hälso- och
sjukvården. Medarbetarsamtal är ett viktigt verktyg i dialogen mellan chef och medarbetare.
Samtalen ska bland annat medverka till att utbildningsbehov för berörd verksamhet och
medarbetare tydliggörs och följs upp. Individuella kompetensplaner för varje medarbetare ska
finnas på alla enheter. Primärvårdsförvaltningen prioriterar fortbildningsfrågan och referensgruppen
för utbildning har i uppdrag att vara ett stöd/bollplank till den/de personer som arbetar med att
arrangera interna utbildningar samt att vara ett stöd till förvaltningen i utbildningsfrågor i allmänhet.
Referensgruppen inom utbildning har också haft i uppdrag att starta upp nätverk för olika
professioner och områden. Nätverken (yrkesgrupperna) har upprättats för att säkerställa utbudet för
att ge bättre möjligheter att dela, fördjupa och utveckla kunskap inom kärnverksamheten. De
nätverk som finns i dag är diabetes, astma/kol, teleQ, demens, inkontinens,
sjukskrivningskoordinatorer, hälsokoordinatorer, chefsnätverk, psykologer och medicinsk
ledningsansvariga. Studierektorsorganisationen har en viktig uppgift, att förbättra primärvårdens
möjligheter till ännu mer attraktiv utbildningssituation för AT- och ST- läkare och psykologer. Att
sprida goda exempel mellan enheterna fortgår. Målet är att goda initiativ och lyckade
utvecklingsprojekt i en del av förvaltningen ska kunna inspirera till liknande utveckling på andra
enheter. Under 2015 upphör medfinansiering från läkemedelsindustrin med flera när det gäller
14(19)
fortbildning- och utbildningsinsatser inom hälso- och sjukvården, vilket innebär att landstinget
kommer att avsätta resurser för detta ändamål.
Jämställdhets- och mångfaldsfrågor är ständigt aktuella inom Primärvårdsförvaltningen.
Ambitionen är att kvinnor och män ska vara jämställda inom samtliga områden som kan påverkas
av arbetsgivaren. På basenhetsnivå fortgår löpande arbetet avseende diskrimineringslagen, vilket
ställer stora krav på samtliga medarbetare inom Primärvårdsförvaltningen gällande de kulturmöten
som sker dagligen i vården. Arbetet med HBTQ-frågor (homo-, bi-, trans-, queer) i
likabehandlingsarbetet ska följas upp och utbildningsinsatser planeras. Det sker en årlig
lönekartläggning och en årlig analys av löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetet är en viktig
del i det löneprocessarbete som pågår på förvaltningsnivå och basenhetsnivå för att inga oegentliga
löneskillnader mellan kvinnor och män ska finnas. Vid behov upprättas handlingsplaner.
Det måste finnas en bra balans mellan verksamhetens uppdrag, mål och givna personaloch
ekonomiska ramar. En effektiv administration är en faktor för att upprätthålla en långsiktig och
stabil utveckling av Primärvårdsförvaltningens verksamheter. Nya arbetsformer, flexibla arbetssätt
och utveckling av yrkesroller är några viktiga punkter i den framtida strategiska
personalförsörjningen. Det handlar bland annat om att skapa förutsättningar för ett utvecklande
samarbete i det patientrelaterade arbetet mellan den medicinska delen, den administrativa
kompetensen och olika typer av servicetjänster. Införandet av förenklad process kring att anmäla
besök, hantera högkostnadskort och betala avgifter innebär en möjlighet att minska den
administrativa tiden inom hälso- och sjukvården.
4.3 Mått
4.3.1 Medarbetare
Mått
Landstinget ska vara en attraktiv, utvecklande
och hälsosam arbetsplats
verksamheter
Kalmar län
utvecklingsplan
Målvärde
4,2 %
70
100 %
4.4 Aktiviteter
Aktiviteter
Samverkan med Landstingshälsan
Introduktionsdag för nyanställda i förvaltningen
Medarbetardagar
15(19)
5 Ekonomi
5.1 Budget 2015
Övergripande
Det övergripande målet inom Primärvårdsförvaltningens ekonomiperspektiv är att inte överskrida
tilldelad budget. Uppfylls detta mål bidrar förvaltningen till uppfyllelse av de i landstingsplanen
formulerade landstingsövergripande finansiella målen.
När detta skrivs är bokslutet för 2014 ännu inte färdigt. Enligt den senaste prognosen beräknas
primärvårdsförvaltningens verksamhet inom Hälsoval generera ett negativt ekonomiskt resultat
motsvarande ca 35 Mkr medan verksamheten utanför Hälsoval har en ekonomi i balans. Således
beräknas ovan nämnda målsättning inte uppfyllas inom primärvårdsförvaltningen under 2014.
Verksamhet inom Hälsoval
Hälsovalsverksamheten finansieras via landstingsinterna intäkter inom ramen för hälsovalets
ersättningssystem. Det finansiella målet inom hälsovalsverksamheten består i att uppnå en ekonomi
i balans, vilket innebär att de redovisade intäkterna ska överstiga de redovisade kostnaderna.
Bedömningen i den senaste prognosen visar ett underskott på 35 Mkr vilket innebär att
verksamheten inte når det finansiella målet 2014. Såväl storleken på och orsakerna till det
ekonomiska underskottet är väsentligen desamma som i bokslutet 2013.
Den alltjämt huvudsakliga orsaken till de ekonomiska problemen är omfattande hyrläkarkostnader. I
den senaste prognosen uppgår dessa till 36 mkr avseende 2014, vilket innebär en ökning jämfört
med 2013 motsvarande 4 mkr. Vad gäller den egna personalen har kostnadsökningen mellan 2012
och 2013 förvisso avtagit under 2014, men kostnaderna ligger fortsatt på en högre nivå än vad
finansieringen medger. Den alltför höga kostnadsnivån förklaras av ett ökat behov av personal för
att klara av hälsovalsuppdraget med bibehållen kvalitet och tillgänglighet. Skälen till de ökade
personalbehoven är flera. Den ihållande läkarvakanssituationen bidrar till att driva upp kostnaderna
inom övriga personalkategorier. Analys av produktionsstatistik under några år tillbaka indikerar att
det förhåller sig på det viset. Under januari-september 2014 har antalet sjukvårdande behandlingar
och extern provtagning ökat med 23% respektive 17% jämfört med samma period 2012. Vad gäller
läkarkontakter är antalet besök i princip oförändrade under samma jämförelseperiod som ovan
medan antalet dokumenterade administrativa läkarkontakter har ökat med 15%. Ett annat skäl till att
besök utförd av annan personalkategori än läkare ökar så markant är att distriktäkarens
mottagningsbesök har fått en mer komplex karaktär med multisjuklighet, läkemedelsuppföljning,
utredning av odiagnostiserad komplex sjukdomsbild, besök som rör psykisk ohälsa samt
sjukskrivningsärenden. Dessa besök kräver hög närvaro och energi och pressas in i samma schema
som tidigare medan ”enklare fall” sköts genom telefonrådgivning eller sjuksköterskebesök. Delar av
personalkostnadsökningen rör sig också om de tillfälliga kostnadsökningar som uppstår i samband
med pensionsavgångar, då ny personal av olika skäl påbörjar tjänstgöringen innan det att avgående
personal avslutat sin anställning.
Kostnaderna för läkemedel har under 2014 minskat endast marginellt jämfört med året innan. Också
inom detta kontoslag märks negativa effekter av nyttjandet av hyrläkare då det av naturliga skäl är
svårare att inkludera inhyrd personal i förbättringsarbeten inom läkemedelsområdet.
16(19)
Inom områdena lokalhyror och övriga kostnader har kostnaderna ökat främst som en följd av att nyoch tillbyggnation av hälsocentralerna Stensö, Borgholm och Färjestaden fått ekonomisk
helårseffekt 2014.
Förvaltningens marknadsandel (antalet listade i förhållande till totala antalet invånare) är marginellt
högre mot slutet av 2014 jämfört med i början på året. Men eftersom listningsökningen har ägt rum
i områden med ihållande läkarvakanser tenderar det ökade antalet listade innebära ökade
nettokostnader.
Övrig verksamhet
Primärvårdsförvaltningens övriga verksamhet är anslagsfinansierad. Dess finansiella mål är att inte
överskrida tilldelad budget. Verksamheten utgörs av barnhälsovård, sjukvårdsrådgivning, asyl- och
flyktinghälsovård, psykologverksamhet, missbruks- och beroendevård, fotvård samt barn och ungas
psykiska ohälsa. Enligt den senaste prognosen beräknas verksamheten 2014 bedrivas med en
ekonomi i balans.
Barnhälsovården och sjukvårdsrådgivningen har båda en ekonomi i balans. Detsamma gäller för
Asyl- och flyktinghälsovården. Totalt sett bedöms inte de statsbidrag som landstinget erhåller fullt
ut täcka kostnaderna för hälso- och sjukvård åt asylsökande och flyktingar, men i landstingets
modell för fördelning av statsbidragen täcks i första hand kostnaderna inom enheten för asyl- och
flyktinghälsovård varefter kvarvarande intäkter fördelas ut till respektive sjukvårdande förvaltning.
På så vis balanseras ekonomin inom enheten för asyl- och flyktinghälsovård, medan de
sjukvårdande förvaltningarnas kostnader inte täcks fullt ut. Kostnaderna inom enheten för asyl- och
flyktinghälsovård har ökat under de senaste åren, i takt med det ökade antalet asylsökande och
flyktingar i länet. Utöver att mer personal krävs för att genomföra hälsosamtal har verksamheten
också behövt flytta till nya, större lokaler. Det ekonomiska utgångsläget inom
psykologverksamheten har försämrats något jämfört med tidigare. Detta som en följd av att
statsbidragen avseende psykologernas KBT-behandlingar kontinuerligt minskat. Utan dessa
statsbidrag bedöms psykologverksamheten vara underfinansierad. Ett mindre, temporärt,
ekonomiskt överskott finns inom den nyetablerade enheten Undomshälsan. Detta beroende på att
etableringen började generera identifierbara kostnader först under andra halvåret 2014.
Verksamhet inom Hälsoval
De finansiella förutsättningarna för verksamheten inom Hälsoval 2015 är något bättre än tidigare.
Detta som en följd av vissa principiella förändringar av ersättningssystemet. Områden inom vilka
finansieringen stärks något är ST-läkare, läkemedel och lokalkostnader. Sannolikt kommer den
budgetmässiga satsningen på fler ST-block inom allmänmedicin på sikt också innebära minskade
kostnader inom primärvårdsförvaltningens hälsovalsverksamhet. En annan genomgripande
förändring av ersättningssystemet 2015 sker inom kvalitetsområdet. Tidigare har ersättning
uppburits utifrån uppfyllelse av målsättningar inom ett antal väl definierade kvalitetsområden.
Framöver kommer ersättningen att erhållas utifrån genomförda förbättringsarbeten inom
kvalitetsområdet. De ekonomiska konsekvenserna av denna förändring är svåra att prognostisera.
Det finns en viss farhåga att möjligheten att bedriva mer omfattande kvalitetsarbeten kan vara
begränsad inom mindre enheter belägna i glesbygd med omfattande vakansproblematik.
Förvaltningens marknadsandel (antalet listade i förhållande till totala antalet invånare) är marginellt
högre mot slutet av 2014 jämfört med i början på året. Eftersom listningsökningen har ägt rum i
områden med ihållande läkarvakanser tenderar det ökade antalet listade dock innebära ökade
nettokostnader.
Övrig verksamhet
Driftbudgeten avseende primärvårdsförvaltningens övriga verksamhet avseende 2015 är i princip
17(19)
densamma som tidigare. Ett undantag utgörs av det faktum att barnhälsovårdsbudgeten utökas.
Detta med utgångspunkt i Socialstyrelsens "Vägledning för barnhälsovården" (artikelnummer 20144-5). Vägledningen lyfter bl.a. vikten av att barnhälsovården fortsätter erbjuda insatser till alla barn
och föräldrar, men också att det behövs förstärkta riktade insatser till barn och föräldrar med
särskilda behov och riskfaktorer. Vägledningen innehåller också en del andra ambitionshöjande
åtgärder som kommer att börja vidtas under 2015 och även senare under planperioden. Vid sidan av
barnhälsovårdens budgetökning kommer även Barn- och ungdomshälsans budget att växlas upp i
takt med att behandlande personal anställs och lokaler tas i anspråk under 2015.
Åtgärder för ekonomi i balans
Det viktigaste fokusområdet 2015 är att minska beroendet av hyrläkare. Om allt utnyttjande av
hyrläkare omvandlades till anställningar av specialister i allmänmedicin skulle detta innebära en
total kostnadsminskning om drygt 15 Mkr. En svår utmaning som dock är viktig att formulera, dels
i syfte att tydliggöra förvaltningens främsta orsak till det rådande ekonomiska underskottet, dels för
att understryka vikten av att kraftigast möjliga åtgärder med syfte att minska beroendet av hyrläkare
vidtas. Såsom viktiga komponenter härvidlag kan nämnas:




Eget fokus på att minimera användandet av hyrläkare.
Eget fokus på att bedriva bästa möjliga rekryteringsarbete.
Eget fokus på att ha bästa möjliga omhändertagande av befintliga AT- och ST-läkare.
Landstingets satsning på fler utbildningsläkare inom primärvården.
Det som i övrigt kommer att bli den största utmaningen under planperioden är att med bibehållen
kvalitet och tillgänglighet ytterligare bromsa den personalkostnadsökning som skett sedan 2012 och
som beskrivits ovan. Jämförande analyser av bemanningen på de respektive hälsocentralerna
kommer utgöra grund för det kostnadsreducerande arbete som behöver genomföras under 2015 och
framåt. Under hösten 2014 har ett fördjupat jämförelsematerial inom kategorin sjuksköterskor tagits
fram. Detta kommer utgöra grund för det fortsatta arbetet med att hitta rätt nivå på bemanningen.
Användandet av e-hälsotjänster kommer att ge verksamheten möjligheter till effektiviseringar. Både
genom att fler insatser i vårdprocessen kan göras av patienterna själva, men också genom att delar
av det som idag hanteras manuellt medarbetarna i framtiden kan automatiseras i betydligt större
omfattning. Det kommer också finnas möjlighet att med hjälp av e-hälsotjänster på olika sätt
förändra strukturen i primärvården och att vissa tjänster erbjuds på nytt sätt.
Det pågår inom förvaltningen en diskussion om att utöka samarbetet mellan olika enheter. Syftet är
att stärka patientsäkerheten och reducera behovet av hyrläkare. Det kan vara enklare att förstärka
bemanningen på en större enhet och att viss del av utbudet då erbjuds på den enheten i stället.
Kostnadsminskningar kommer att behöva genomföras även inom andra områden. Ett av dessa
områden är läkemedel och jämförande analyser av förskrivningsmönster, hälsocentraler emellan,
väntas kunna bidra till vissa kostnadsminskningar. Såsom nämnts ovan är det viktigt att i möjligaste
mån inkludera även inhyrd personal i arbetet med att åstadkomma rationell läkemedelsförskrivning.
Som exempel på hur detta kan gå till kan nämnas att ett par av länets hälsocentraler har initierat ett
arbete inom landstingets läkemedelskomitté att arbeta fram ett informationsmaterial med syfte att
åstadkomma en större delaktighet i läkemedelsfrågan från personal som hyrs in. Säkert kan
marginella effektiviseringar och kostnadsminskningar ske även inom andra områden av ekonomin
såsom material, bilar etc. Även här är den huvudsakliga strategin jämförande analys, i syfte att
identifiera ineffektiviteter på hälsocentralsnivå.
Under 2013 fattade landstinget beslut om direktiv för den landstingsägda primärvården som
18(19)
omfattar bl. ansvar och rollfördelning, sistahandsansvar och utvecklingsansvar, krav på rapportering
samt resultatvärdering och resultatöverföring. Utgångspunkten är att primärvård i egen regi inom
Hälsovalsuppdraget ska bära sig ekonomiskt. Principen är att inga fria nyttigheter ska förekomma
utan de resurser verksamheten förbrukar ska redovisas inom verksamheten.
Det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet ska värderas årligen i en särskild dialog.
Värderingen av resultatet ska ske i förhållande till primärvårdsförvaltningens särskilda ansvar att
säkra vården i länet och baseras på en bedömning av i vilken omfattning merkostnader har uppstått
med anledning av detta ansvar.
Utifrån ovan nämnda resultatdialog kommer förvaltningen att upprätta en ekonomisk handlingsplan
i vilken de olika åtgärderna kommer beskrivas och där det också kommer att framgå hur de olika
åtgärderna kommer att följas upp.
5.2 Mått
5.2.1 Ekonomi
Mått
Ekonomi i balans
Målvärde
5.3 Aktiviteter
Aktiviteter
Planerings- och simuleringsmöte med samtliga enheter inom Hälsoval Kalmar län
Förbättringsarbete inom ekonomiområdet, med kontinuerlig uppföljning
Analys av de tio största kostnaderna
19(19)
Psykiatriförvaltningen
1 Inledning ......................................................................................................................................... 4
1.1
1.2
Verksamhetsidé .................................................................................................................................. 4
1.3
Utmaningar......................................................................................................................................... 4
2.1
2.2
2.2.1
Patientens ställning skall stärkas............................................................................................. 7
2.2.2
Bra bemötande och god service i fokus ................................................................................... 8
2.2.3
Dialog med medborgarna ........................................................................................................ 8
2.2.4
Kvalitet och patientsäkerhetsplan ............................................................................................ 9
2.3
2.4
2.5
Integration och asylsjukvård ............................................................................................................ 10
2.6
Utveckling av e-hälsa och invånartjänster ....................................................................................... 10
2.7
Mått .................................................................................................................................................. 11
2.7.1
2.8
Medborgare & kund............................................................................................................... 11
Uppdrag............................................................................................................................................ 12
3.1
3.2
3.2.1
Nationella riktlinjer ............................................................................................................... 14
3.2.2
PRIO ...................................................................................................................................... 15
3.2.3
Samverkan.............................................................................................................................. 15
3.2.4
Behandlingsutbud .................................................................................................................. 16
3.2.5
Journal/Cosmic ...................................................................................................................... 17
3.2.6
Nya psykiatrilokaler ............................................................................................................... 18
3.3
3.4
Mått .................................................................................................................................................. 18
3.4.1
3.5
Uppdrag............................................................................................................................................ 19
4 Medarbetare ................................................................................................................................. 20
4.1
4.2
4.3
Mått .................................................................................................................................................. 26
4.3.1
Medarbetare........................................................................................................................... 26
Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan 2015
2(29)
4.4
Uppdrag............................................................................................................................................ 27
5 Ekonomi ........................................................................................................................................ 28
5.1
5.2
Budget 2015 ..................................................................................................................................... 28
5.1.1
5.1.2
Driftbudget 2015 .................................................................................................................... 28
5.1.3
5.1.4
Mått .................................................................................................................................................. 29
5.2.1
5.3
Ekonomi ................................................................................................................................. 29
Uppdrag............................................................................................................................................ 29
3(29)
1 Inledning
länet.
Personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning ska ha tillgång till en jämlik,
kunskapsbaserad och säker vård och omsorg av god kvalitet. Socialstyrelsen har 2013 genomfört en
öppen jämförelse och nationell utvärdering av den svenska psykiatriska vården. Rapporten visar
oroväckande skillnader i hälsa, dödlighet och levnadsförhållanden för personer med psykisk ohälsa.
Psykisk ohälsa kan innebära ett stort lidande och är den enskilt vanligaste orsaken till sjukskrivning
bland svenska arbetstagare. Antalet långvariga sjukskrivningar (pågått i mer än 90 dagar) till följd
av psykisk ohälsa ökar sedan 2009. Kvinnor är mest utsatta. Ökningen avser både självrapporterad
psykisk ohälsa, ökat antal akutsökande och fler vårdtillfällen på grund av depression, ångest, oro
och sömnbesvär. Detta återspeglas också i ökad förskrivning av antidepressiva och lugnande
läkemedel. Däremot ligger de allvarligare psykiska sjukdomarna, till exempel schizofreni, på en
relativt konstant nivå över tid.
Att specialistpsykiatrins enheter är väl bemannade med välutbildad och kompetent personal är en
grundförutsättning för att tillgodose ökande vårdbehov. Kompetens- och bemanningsfrågor är också
centrala för det fortsatta kvalitets- och metodutvecklingsarbetet.
1.2 Verksamhetsidé




Vi vill vara en psykiatri i framkant
Vi vill synas och höras i det offentliga samtalet om psykiatrin
Vi erbjuder alla medborgare, med behov av specialistpsykiatrins resurser, god psykiatrisk
vård med hög medicinsk kvalitet utan onödiga väntetider
Vi samverkar med vårdgrannar och brukarorganisationer för bästa möjliga vård
1.3 Utmaningar
För att tillgodose nuvarande och kommande behov av specialistpsykiatriska insatser krävs fortsatt
fokus på verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete. Under planperioden prioriterade områden:




Utveckla omhändertagandet grundat på olika diagnosgruppers behov
Säkra kunskapsinhämtning så att personal på alla nivåer arbetar utifrån den mest aktuella
kunskapen och tillämpar de lämpligaste behandlingsmetoderna, där nationella riktlinjer och
regionala vårdprogram är vägledande i arbetet
Förändra heldygnsvården för en bättre evidens, kompetens, bemötande, större inflytande för
patienter och närstående samt förbättrad vårdmiljö. En modern psykiatri förutsätter också
rätt kompetens bland personalen. Utöver en generellt höjd kompetensnivå med fler
specialistsjuksköterskor behöver bemanningen förstärkas med andra kompetenser,
exempelvis arbetsterapeuter och psykologer
Minska den förhöjda dödligheten i somatiska sjukdomar hos personer med samtidig psykisk
ohälsa. Ett holistiskt perspektiv, där såväl kroppsliga som psykiska och sociala faktorer vägs
samman, är därför viktigt
4(29)


Utveckla samverkan med patienter och närstående på olika organisatoriska nivåer
Strategisk personaloch kompetensförsörjning
5(29)
Våra insatser bygger på respekt för individen, medmänsklighet, patienters och närståendes
delaktighet i behandlingen och skapande av framtidstro. Vi bemöter patienter och närstående med
respekt och empati och vi ska verka för god tillgänglighet och professionellt omhändertagande. Den
vård vi ger ska skapa trygghet och vara säker.
Vår verksamhet ska präglas av delaktighet. Vi respekterar patienter och närståendes upplevelser och
känslor. Vår kunskap och vår professionalitet ska ge våra patienter de bästa möjligheterna till
psykisk hälsa genom hela livet. Vi uttrycker oss så att patienter och närstående, studenter,
medborgarna och andra kan ta till sig den information vi lämnar och den kunskap vi vill förmedla.
Alla arbetsplatser präglas av delaktighet, öppenhet och tillåtande klimat. Vi visar respekt, lyssnar
och väger in ståndpunkter. Vi bortser inte från någon.
Psykisk hälsa hos barn
Barns psykiska hälsa har varit i fokus under senare år inte minst utifrån det faktum att upplevd
psykisk ohälsa generellt ökat inom åldersgruppen barn och ungdomar 0-18 år.
Trycket på de verksamheter som möter barn med psykiska problem har ökat vare sig det rört sig om
skola, socialtjänst eller hälso- och sjukvård. De samverkansdokument som upprättats inom ramen
för den statliga PRIO-satsningen (plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa) behöver
implementeras vidare och en fördjupad samverkan ske med utgångspunkt i dessa dokument.
Alla barn och ungdomar behöver en god och trygg miljö, anpassad utifrån de förutsättningar som
barnet har. En del barn och unga har behov av insatser från den specialiserade barn- och
ungdomspsykiatrin som under kommande planperiod kommer att vidareutveckla
behandlingsmetoderna för de mest behövande. Landstingets satsning på första linjens hälso- och
sjukvård för barn och unga är viktig så att även barn och ungdomar ska kunna få hjälp med
lindrig/måttlig psykisk ohälsa på rätt vårdnivå.
Handlingsplan för det hälsofrämjande arbetet inom Psykiatriförvaltningen 2015
Förvaltningens hälsoinspiratörer ska tillsammans med chefer och övriga medarbetare arbeta för att
skapa och utveckla en hälsofrämjande miljö för både patienter och medarbetare samt arbeta aktivt
för att förbättra medvetandet om och attityden till hälsofrågor.
Plan för 2015








Stimulera till uttag av friskvårdspeng. Målet är att 75% av våra medarbetare ska ta ut
friskvårdspengen
Utmaning mellan enheterna vad gäller friskvårdsbidrag
Hälsofrämjande information som stående punkt på arbetsplatsträffar
Fortsätta att stödja implementering av Metabola riktlinjer med syfte att tidigt identifiera
patienter i riskzon
Införande av hälsofrågor som patienten själv fyller i samt dokumenteras i journal
Förebygga fysisk och psykisk ohälsa genom information till medarbetare och patienter
Anordna hälsovecka vecka 18 med aktiviteter för medarbetare, patienter och allmänheten
Ingå i nätverket HFS's (hälsofrämjande sjukvård) uppdrag
6(29)



Anordna nätverksträff för alla hälsoinspiratörer i Psykiatriförvaltningen samt delta i
ytterligare en träff med samtliga hälsoinspiratörer i Landstinget Kalmar län
Lokala hälsoinspiratörer ska träffas kontinuerligt för att inspirera varandra i uppdraget
Öka förskrivning av antal FaR-recept (Fysisk aktivitet på recept)
Äldres hälsa
Psykisk ohälsa/sjukdom anses vara ett av de vanligaste hälsoproblemen under åldrandet och lika
vanlig bland äldre personer som bland yngre. Flera undersökningar pekar på att psykisk
ohälsa/sjukdom hos äldre är underbehandlad. Detta kan vara en konsekvens av den komplexitet som
framträder i kombinationen av psykisk ohälsa/sjukdom och åldrande. Det kan bland annat handla
om okunskap om psykisk ohälsa/sjukdom hos äldre och hur ohälsan/sjukdomen ska behandlas.
- 12-15% över 65 år är drabbade av en depressionssjukdom, motsvarande för hela befolkningen är
4-10%
- Det finns en förhöjd risk för suicid, framförallt bland män över 85 år
- Äldre använder psykofarmaka i högre utsträckning än andra
Det finns ett behov och en ambition att göra en satsning på äldrepsykiatrisk specialistkompetens
inom förvaltningen och arbete i den riktningen pågår.
Metoder ska utvecklas för att snabbare uppmärksamma och behandla psykisk ohälsa hos äldre.
Läkemedelsgenomgångar ska ske årligen och läkemedelsbehandlingar följas upp.
Psykiatrin medverkar för närvarande i ett pågående ett arbete runt handläggning av
beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) som ibland leder till
inläggning inom heldygnsvården.
Det finns förslag att skapa en modell utifrån ”Arge Arnold”, som används inom landstinget i
Jönköping. Tanken är att samordna insatser av alla berörda aktörer inom primärvård, kommunens
omvårdnadspersonal, psykiatri och geriatrik. Modellen ger en optimering av vårdkedjan,
samordnade insatser och klara ansvarsroller. Specialistpsykiatrins roll kommer vara konsultativ.
Landstinget i Kalmar län ska erbjuda invånarna Sveriges säkraste hälso- och sjukvård. Säker hälsooch sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Ingen
patient ska skadas eller avlida av undvikbara orsaker i samband med vård och behandling. För en
säker hälso- och sjukvård och för att patientsäkerhetsarbetet ska bli framgångsrikt krävs att hälsooch sjukvården är patientfokuserad, jämlik/jämställd, kunskapsbaserad och organiserad för att skapa
förutsättningar för en säker vård.
Den utvärdering som gjordes av Sveriges Kommuner och Landsting under 2014 visade att
Landstinget i Kalmar län bedömdes ha nått den högsta nivån när det gäller patientsäkerhet. Arbetet
med öppna jämförelser och att aktivt lära av andras erfarenheter ska fortsätta med målsättning att
ytterligare förbättra kvalitet och patientsäkerhet. Bättre vårdprocesser och medicinska resultat kan
uppnås genom systematiskt arbete, kontinuerliga uppföljningar och åtgärder. Av stor vikt är att ta
till sig patientens synpunkter och upplevelser av vården.
Inom Psykiatriförvaltningen finns en grupp som arbetar övergripande med Kvalitet och
Patientsäkerhet (KPG). Förvaltningens Kvalitets- och patientsäkerhetsplan innehåller ett antal
prioriterade områden. KPG rapporterar en gång per termin till psykiatrins ledningsgrupp.
Under planperioden kommer en ny metod för patientsäkerhet initieras, "patientsäkerhetsrond". På
sikt kommer detta att ske inom heldygnsvården men med en ambition att samtliga av psykiatrins
verksamheter ska omfattas.
2.2.1 Patientens ställning skall stärkas
En ny patientlag träder i kraft den 1 januari 2015. Målet med patientlagen är att stärka och
7(29)
tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och
delaktighet.
Vi lovar dig som är patient;




att du blir behandlad med respekt
att du blir aktivt delaktig i planering av din vård
att du blir professionellt behandlad enligt vetenskap/beprövad erfarenhet
att vi tar till oss dina erfarenheter och förslag på förbättringar
Patienten ska ses som en medskapare i vården och beslut ska fattas tillsammans med patient och
närstående i så stor utsträckning som möjligt. En välinformerad person har större inflytande över sin
egen hälsa och vård och kan själv agera och delta, välja behandlingsalternativ eller vårdgivare i sin
behandling. För patienter med låg funktionsnivå är det viktigt att även ha med närstående i
vårdplaneringen. Arbetet med att göra patienter och närstående delaktiga i den individuella
vårdplanen ska utvecklas.
Under året fortsätter arbetet med att stärka närståendes medverkan i vården, som informationskälla,
för dialog vid akuta bedömningar, involvering i vårdplanering samt att närstående skall känna
trygghet och uppleva sig som en medaktör i patientens vård.
Landstinget har tagit fram en strategi för brukar/närståendemedverkan och beslut om
ersättningsnivåer förväntas i februari 2015.
Under 2015 kommer invånarna i länet att kunna ta del av sin journal på nätet. Ambitionen är att
tillgång till journalen även skall gälla psykiatrisk vård. En grupp inom psykiatrin är tillsatt för att se
närmare på vilka konsekvenser detta kan medföra för våra patienter.
2.2.2 Bra bemötande och god service i fokus
Alla som kommer i kontakt med psykiatrin ska bli bemötta med respekt. Patienter och närstående
som känner sig trygga och delaktiga ger bättre förutsättningar för bra behandlingsresultat.
Engagerade och kunniga medarbetare i en god arbetsmiljö ger förutsättningar för bra bemötande.
TERMA (Terapeutisk möte med aggressivitet) är ett utbildningsmaterial för personal inom
psykiatrin där bemötandefrågor hanteras på ett konkret sätt. Målsättningen är att samtliga
medarbetare inom heldygnsvården skall ha gått utbildningen under året. En repetitions- och
utbildningsplan skall tas fram.
Nationella självskadeprojektet har tagit fram en utbildning i bemötande av patienter med
självskadebeteende. Under 2014 har ca 60 medarbetare genomgått en fyradagarsutbildning och
ytterligare fyra utbildningstillfällen är inplanerade 2015.
Samtliga patientklagomål skall dokumenteras i LISA och hanteras som avvikelser i verksamheten.
Återkommande avvikelser hanteras enligt ledningssystemet.
2.2.3 Dialog med medborgarna
Okunskapen om psykisk ohälsa är stor och patienter med psykiska diagnoser och deras anhöriga
drabbas ofta av stigmatisering och fördomar.
Psykiatridagar anordnas årligen tillsammans med brukarorganisationer för att nå ut med information
om psykisk ohälsa till allmänheten. Satsningen på psykiatridagar har fallit väl ut i hela länet, allt fler
har uppmärksammat dessa dagar som består av både traditionella föreläsningar och öppna
mottagningar.
Politiskt finns beslut att Landstinget tillsammans med länets kommuner ska arbeta
suicidförebyggande. Det suicidpreventiva arbetet ska ske på bred front och Landstinget kommer
därför att ta initiativ till ett möte mellan företrädare för olika aktörer, privata och offentliga,
8(29)
exempelvis länets kommuner, arbetsförmedling, försäkringskassa, polis, kriminalvård, kyrkliga
samfund, ideell sektor, företagshälsovård och Migrationsverket. Målet är att tillsammans med
berörda aktörer ta fram en handlingsplan för suicidförebyggande åtgärder i Kalmar län.
2.2.4 Kvalitet och patientsäkerhetsplan
Målen för patientsäkerhet finns inlagda i förvaltningens styrkort. Fyra nya/reviderade mål har
tillkommit.
1. Journalgranskning enligt MBJ (markörbaserad journalgranskning) ska påbörjas under 2015.
Manualen för psykiatrin är klar och testad. En utbildningsinsats, motsvarande en dag, ska
genomföras innan metoden införs.
2. Uppföljningssamtal ska genomföras med samtliga patienter som varit föremål för
tvångsåtgärd. Två gånger per år ska genomförda tvångsåtgärder utvärderas av första
linjechef och personal på aktuell enhet. Återrapportering sker till KPG en gång/år.
3. Mätning av kvalitén på suicidriskbedömningar har reviderats och bedöms från årsskiftet
utifrån fyra olika kriterier. Gemensam riktlinje för suicidriskbedömning gällande hela
förvaltningen skall införas och göras känd för samtliga medarbetare.
4. Aktiviteter i suicidpreventivt syfte. Tänkta aktiviteter är införande av SPISS
(suicidprevention i specialistpsykiatrin i Skåne), deltagande i bred samverkan i samhället för
att förhindra suicid (uppdrag till Folkhälsocentrum), stödja bildandet av SPES
(anhörigförening för personer som mist nära anhörig i suicid), skapa en dokumentationsmall
i Cosmic samt fortsatt kartläggning av 2012 års suicid i syfte att dra lärdomar.
Fortsatt fokus kommer att ligga på hög tillgänglighet vad avser det första besöket, såväl till
vuxenpsykiatrin som till barn- och ungdomspsykiatrin, samt till utredning/behandling inom
barnpsykiatrin.
2018 är landstingets ambition att vården ska vara helt köfri, vilket innebär att patienten ska känna
sig trygg med att veta vad som är nästa steg vid en behandling och vid tidbokning ska en tid kunna
erbjudas i samband med konsultation. Detta sker för övervägande del av besöken inom psykiatrin
redan idag, vilket visas i mätningar av undanträngningseffekten. Målet är att samtliga patienter som
ska ha ett återbesök inom tre månader ska få en tid i handen.
Insatser för att göra den psykiatriska vården mer tillgänglig handlar också om förbättrad
information om tydligare sökvägar för länets medborgare. Pågående arbete med informationen på
1177 fortsätter.
Genom att införa ett standardiserat basutbud av e-tjänster i hela Landstinget i Kalmar län blir det
också en tydligare och mer jämlik vård då invånaren på ett enkelt och enhetligt sätt känner igen sig
oavsett vid vilken enhet man söker vård. Det underlättar för patienten som ofta har kontakt med
flera vårdenheter. Kartläggning och fortsatt införande av landstingets basutbud av e-tjänster
kommer att prioriteras för att underlättande för patienter när det gäller, till exempel av- eller
ombokning av tid, begäran av intyg, förnya recept eller egen vårdbegäran.
De öppna svaren i patientenkäten visade på svårighet att komma i kontakt med våra mottagningar
per telefon. Omfattning och orsaker till detta ska analyseras för att tillgängligheten sedan ska kunna
förbättras.
Inom landstingets verksamheter ska alla människor oavsett ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck,
funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, bostadsort, etnisk eller religiös tillhörighet eller
sexuell läggning få tillgång till vård på lika villkor och med bra bemötande. Landstinget ska säkra
att verksamheten är jämlik och jämställd och all statistik ska därför presenteras uppdelat på
9(29)
män/kvinnor.
Problemområden som identifierats inom psykiatrin är följande:








Psykiatriska patienter har kortare förväntad livstid jämfört med andra, det rör sig om
väsentliga skillnader 15-20 år.
Undvikbar slutenvård (termen tagen från Öppna jämförelser) är fem gånger förhöjd för
patienter som har samtidig psykiatrisk diagnos. Detta är sannolikt ett uttryck för att dessa
patienter inte fångas upp på ett adekvat sätt.
Psykiatriska läkemedel ger större risk för metabolt syndrom, detta i kombination med
livsstilsfaktorer ger en sämre prognos.
En tydlig skillnad noteras vad gäller tvångsåtgärder hos patienter med avseende på kön,
ålder och geografi.
Lugnande läkemedel förskrivs i mycket högre utsträckning till kvinnor. Högst är
förskrivningen för lågutbildade kvinnor.
Kvinnor är i större utsträckning mer sjukskrivna än män och psykisk ohälsa bland kvinnor är
betydligt vanligare än hos män.
Polyfarmaci hos äldre.
Invandrare och ensamstående med barn hämtar i mindre utsträckning ut sina läkemedel,
sannolikt av kostnadsskäl.
Planerade åtgärder:





Fortsatt fokus gällande metabola riktlinjer, att dessa efterlevs i tillräcklig omfattning.
En reviderad journalmall i Cosmic, gällande metabol screening, kommer att tas fram och
medlemmarna i Kvalitet- och patientsäkerhetsgruppen får i uppdrag att implementera denna
i sina respektive basenheter.
Samverkansprojekt planeras att ske gemensamt med Primärvårdsförvaltningen och Hälsooch sjukvårdsförvaltningen för att minska den somatiska ohälsan hos patienter med
psykiatrisk diagnos. En gemensam projektplan för detta skall arbetas fram.
Arbete och fokus runt könsskillnader i samband med omvårdnad och medicinering kommer
att fortsätta.
Medverkan och arbete runt landstingets prioriterade processer för en helhetssyn med hänsyn
tagen såväl till somatisk som psykisk ohälsa.
Bemötande och metodik avseende flyktingbarn med behov utifrån perspektivet psykisk hälsa
behöver vidareutvecklas. Detta gäller allt ifrån apatiska barn, där samverkan måste ske mellan
kommunerna och den specialiserade hälso- och sjukvården, till basalt humanitärt stöd till
ensamkommande flyktingbarn. Samverkan mellan olika aktörer behöver och ska intensifieras.
Internetstödd KBT
KBT på nätet är en psykologisk behandling med Kognitiv Beteendeterapi via Internet (iKBT). I
Kalmar län ska patienter som söker för depression och ångest få hjälp genom behandlingsmetoden
med stöd av en behandlare via Internet eller telefon.
Projektet för internetstödd KBT, som skett i samverkan mellan primärvård och psykiatri, avslutades
innan sommaren 2014. Utvärderingen som skett via Linnéuniversitetet visar på goda resultat.
Sjukvårdsledningen har därför fattat beslut om att iKBT skall fortsätta att tillämpas i landstinget och
att breddning och förslag till utformning och etablering av en förvaltningsmodell för metoden skall
ske.
För 2015 planeras:
10(29)







Framtagande av styrgrupp för iKBT
Utforma förslag till förvaltningsmodell för metoden
Utforma förslag till vägledande och styrande dokument, exempelvis riktlinje, beslutsstöd
och lathund
Nyrekrytering av behandlare och därmed breddning
Förnyade utbildningar
Strukturera journalföringen i Cosmic för att kunna följa olika variabler
Förberedelse och anpassning inför drift av nationell plattform för e-Hälsa
2.7 Mått
Mått
God tillgänglighet
Tid till BUP inom 30 dagar
90 %
Fördjupad utredning/ behandling vid BUP inom
30 dagar
80 %
Andel genomförda återbesök inom måldatum
för vuxenpsykiatrin
80 %
Tid till första besök (somatik och
vuxenpsykiatri) inom 60 dagar
80 %
Neuropsykiatri - tid för basutredning-NP inom
90 dagar
100 %
Bedömning av bemötandet i den nationella
patientenkäten
PUK90
Helhetsintrycket av vården, patientupplevd
kvalitet
PUK90
Patientupplevda kvaliteten inom psykiatrisk
slutenvård
PUK 73
Gott bemötande
Patientsäker vård/Kvalitet och
patientsäkerhetsplan
Målvärde
Öka biverkningsrapporteringen
15
Antal patienter som står på Bensodiazepiner
för långtidsbruk skall minska
300
Minska antal överbeläggningar innom
vuxenpsykiatrin
0
Bättre somatisk vård för patienter med
psykiatrisk diagnos. Användande av mallen
metabola riktlinjer skall öka
70
Antal journaler där man genomfört granskning
enligt MBJ
Medverkan i patientsäkerhetskulturmätningen
Öka antal LISA anmälningar
Andel åtgärdade LISA anmälningar efter tre
månader
55
80 %
Följsamhet till suicidriktlinjen på patienter där
vi fått remisser från somatiken efter
suicidförsök
100 %
70
100 %
11(29)
Mått
Andel av patienterna som vid utskrivning får
med sig läkemedelsberättelse, inklusive aktuell
läkemedelslista
Målvärde
80 %
Uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd för
samtliga patienter
Antal aktiviteter i suicidpreventivt syfte
5
2.8 Uppdrag





Införa metod för markörbaserad journalgranskning, MBJ
Införa patientsäkerhetsronder
Tillsammans med övriga vårdförvaltningar ta fram en handlingsplan för att säkerställa att
psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården
Införa basutbud för bokningsbara tjänster inom samtliga öppenvårdsenheter
Konkretisera arbetet med att stärka patienters och närståendes ställning i vården
12(29)
hälsa”.
Inom området neuropsykiatriska funktionshinder (NP), där bland annat ADHD och Asperger ingår,
är efterfrågan på utredning och behandling hög sedan flera år. NP-processen är en av landstingets
prioriterade processer. Arbetet syftar till att få en likvärdig och standardiserad utrednings- och
behandlingsmodell för hela länet, och på så vis också effektivare flöden så att väntetiderna till
utredning minskar. En modell är framtagen som kommer att implementeras under 2015 och därefter
utvärderas. Målet är att patienterna ska få en likvärdig behandling i hela länet. Processledaren
kommer under våren att besöka enheterna och beskriva vad arbetet lett fram till.
För att ytterligare öka kunskapen om processorienterat arbetssätt planeras utbildning för chefer i
processutvecklingsledning.
Vidare planeras en kartläggning av patientflödet inom varje enhet med syfte att identifiera
flaskhalsar, att minska tidstjuvar och att se till att rätt personal gör rätt saker. Målet är att
medarbetarna skall få mer tid över för patientkontakt.
Forskning och utveckling är viktiga delar i arbetet med att utveckla den psykiatriska vården.
Psykiatriförvaltningens arbete med kvalitetsutveckling sker alltmer strukturerat. Däremot är
forskningsdelen i FoU-verksamheten eftersatt. Psykiatrin som specialitet är relativt obeforskad och
trots många intressanta forskningsområden har förvaltningen inte någon lång forskartraditionen. För
att stimulera forskande medarbetare kommer satsningar att göras för att stötta forskningsarbeten
med klinisk inriktning som kan vara verksamheten till gagn.
Bilden nedan illustrerar de olika komponenter som ska utgöra basen i Psykiatriförvaltningens FoUoch kvalitetsarbete.
13(29)
Pågående forskningsarbeten
Doktorand inom klinisk psykiatri, Karolinska institutet i Uppsala.
Doktorandprojekt: Sköldkörtelaxeln, personlighetsdrag och beteende bland individer med
självmordsförsök. Projektet syftar till att hitta samband mellan stressmarkörer i form av
sköldkörtelhormoner och tidigare utsatthet för våld i barndom samt agerat våld i vuxen ålder.
Doktorand vid institutionen för psykologi, Lunds Universitet.
Doktorandprojekt: Perfektionism och känsla av sammanhang bland patienter med ätstörningar.
Bakgrund: Det finns en stor mängd forskning om ätstörningar och perfektionism. Dessutom finns
det flera studier om ätstörningar och känsla av sammanhang (KASAM), men studier om alla tre
ämnen är mindre vanligt. Perfektionism och graden av KASAM anses centrala och försvårande
aspekter av psykiatriska tillstånd, inte minst i relation till ätstörningar.
Genomgång av samtliga suicid eller dödsfall med oklar orsak i Kalmar län under 2012 ska
genomföras i syfte att finna samband för att ytterligare utveckla ett suicidpreventivt arbetssätt inom
vården.
Ansökan inskickad
Forskning angående mångbesökarmodellen.
Genomföra kognitiva tester på patienter med diagnos ADHD behandlade med Metylfenidat.
Utvecklings- och kvalitetsarbeten
Barn- och Ungdomspsykiatrin i Kalmar län ingår som en av fyra pilotverksamheter i det nationella
projektet Deplyftet. Projektet syftar till att förbättra kvaliteten vad gäller bedömning och behandling
av depressionssjukdomar hos barn och ungdomar.
Psykiatrin kommer vidare att bidra med två postrar vid Internationella patientsäkerhetskonferensen
(International Forum on Quality & Safety in Healthcare) i London 2015.
Psykiatrins arbete med integrerad journalföring och kvalitetsregister kommer även att redovisas vid
den regionala kvalitetsregisterkonferensen i Jönköping.
RMPG psykiatri
Regional medicinsk programgrupp (RMPG) psykiatri har under året sett över och förändrat sina
arbetsformer. Syftet har varit att få tydligare koppling till det nationella utvecklingsarbete som sker
inom Sveriges kommuner och landstings (SKL) nätverk för ledning och styrning av psykiatrin, öka
delaktigheten inom RMPG och åstadkomma mer "verkstad".
Det huvudsakliga arbetet inom RMPG sker idag och framåt inom fem olika arbetsgrupper:





Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
Effektiv vård
Säker vård
REK-lista och läkemedelsmallar
COSMIC
3.2.1 Nationella riktlinjer
Nationella riktlinjer
Schizofreni - antipsykotisk läkemedelshantering och Schizofreni - psykosociala insatser kommer att
slås ihop till en riktlinje. En GAP-analys kommer att göras inom Psykiatriförvaltningen.
Missbruk och beroende - slutlig version våren 2015. Ett arbete kommer att påbörjas, gemensamt
med landstingets vårdförvaltningar och länets kommuner, i syfte att gemensamt definiera ansvar
14(29)
och roller för en god implementering av riktlinjen inom Kalmar län.
Depression och ångest - klar sen höst 2016, medverkan i framtagandet från förvaltningen.
Öppna jämförelser
Öppna jämförelser 2014 gällande undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen visar att Landstinget i
Kalmar län har sämre resultat än riket, vilket kan tolkas som att patienter med psykiatrisk diagnos
får sämre somatisk vård. Fokus läggs därför på "Metabol screening" inom psykiatrin för att
kartlägga patienter med risk för somatisk sjuklighet. Gällande metabola avvikelser hos patienter
inom rättspsykiatrin pågår ett samarbete med medicinkliniken där man regelbundet genomför
metabol screening och jobbar på att hitta fler möjligheter till fysisk aktivitet. Samarbetsprojekt
påbörjade med Primärvård och sjukhusvård under det gångna året i syfte att bättre fånga upp
somatisk sjuklighet.
Landstinget ger ECT vid svår depression och samtidig slutenvård i lägre omfattning än riket.
Styrgruppen för Kvalitetsregister ECT har satt som mål att minst 40 % av patienter som vårdas i
slutenvård för svår depression bör erhålla ECT. Aktuell siffra för Kalmar län är 33,3 %. Det kan
handla om lokala behandlingstraditioner samt att den mediala bilden under en period varit negativ.
Vad gäller ECT så ingår Kalmar i ett nationellt kvalitetsregister. Arbetet med kvalitetsregistret
fortsätter som tidigare och utvärderas kontinuerligt i samband med att resultaten rapporteras ut
halvårsvis.
3.2.2 PRIO
Under 2015 kommer det att bli en fortsatt nationell satsning på psykisk ohälsa genom PRIO (plan
för riktade insatser inom området psykisk ohälsa). Innehållet kommer att vara detsamma som
föregående år men med ökade krav när det gäller prestationsmålen.
- Grundkrav är även 2015 att en samverkansöverenskommelse ska finnas med en plan för förbättrad
samverkan mellan kommuner och landsting samt gentemot brukare/närstående. En webbplats där
barn/ungdom ska hitta rätt instans att vända sig till ska finnas. Krav finns att en egenkontroll ska
göras under året och att webbplatsen är lättillgänglig samt innehåller den information som eftersöks.
- Prestationsmål angående tillgänglighet till BUP är samma som föregående år samt att det nu finns
rapporteringsskyldighet även för tillgänglighet gällande 1:a linjens vård.
- När det gäller SIP (samordnad individuell plan) har det tillkommit en kvalitetsvariabel vilken nu
är inskriven i förvaltningens plan för 2015.
- Kraven för andel patienter som registreras i kvalitetsregister kommer att öka från 60 till 70%.
- I överenskommelsen ingår att landstingen ska identifiera den grupp patienter som haft flest
tvångsvårdstillfällen och flest tvångsåtgärder. Syftet med detta är att identifiera en grupp patienter
som är ”högkonsumenter” av tvångsvård för att försöka hitta metoder och arbetssätt som minskar
behovet av tvång. Utöver tidigare krav har tillkommit att patienter och närstående skall ha ett ökat
inflytande i vårdplaneringen. Det genomförda analysarbetet har lett fram till en handlingsplan
vilken kommer att implementeras under det kommande verksamhetsåret.
3.2.3 Samverkan
Samverkan mellan landsting och kommuner leds sedan ett år tillbaka av en grupp, "Länsgemensam
ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso-och sjukvård i Kalmar län", i
vilken förvaltningschefer och socialchefer ingår. Arbetet har mynnat ut i ett regionalt styrdokument,
innehållande flera gemensamt prioriterade områden med handlingsplaner för respektive område.
Inom Psykiatriförvaltningen kommer innehållet i dokumentet att kommuniceras och förankras.
Identifierade målområden i dokumentet
15(29)









Det ska finnas en reviderad och antagen samverkansöverenskommelse gällande psykisk
funktionsnedsättning mellan kommunerna och landstinget. Uppföljning av
samverkansöverenskommelsen ska genomföras.
Länet klarar grundkraven i PRIO 2015
Det ska finnas en rutin för systematisk uppföljning av arbetet med samordnad individuell
plan (SIP)
En struktur/strategi för brukarmedverkan ska tas fram
Gemensamma samverkansområden PRIO/PSYNK ska identifieras
Samtliga kommuner kommer att genomföra PSYNK-kartläggningen
Modellen för SAMSTÖD är strukturerad och kvalitetssäkrad gällande rutiner och arbetssätt
så det fungerar likvärdigt i hela länet
Vidareutveckling av missbruks- och beroendevård med kopplade handlingsplaner och
strategier för arbetet
Utveckla informationsöverföring mellan landsting och kommun
Informationsöverföringsgruppen
Gruppen består av representanter från länets kommuner och landstinget. Varje huvudman tillser att
gruppen är bemannad utifrån uppdraget.
Gruppens uppdrag består i att hantera frågor rörande:




Betalansvarslagen
LISA-avvikelser
Hemsjukvård
SIP, samordnad individuell plan
SIP (samordnad individuell plan)
En plan skall alltid göras när det finns behov av samordning mellan olika organisationer. Ökning av
antal SIP mäts regelbundet, medan kvalitén i planerna ännu inte har utvärderats. Plan för fortsatt
utveckling av arbetet har skickats till SKL inom ramen för PRIO-satsningen. Där beskrivs hur
arbetet ska fortgå under 2015. Följande aktiviteter ska genomföras:
- följa antal SIP
- fortsatta utbildningsinsatser
- kvalitetskontroll genom stickprovskontroller
- följa avvikelserapporter gällande samverkan
- framtagande av följdfrågor för att kontrollera brukarnas upplevelse av delaktighet i planeringen.
3.2.4 Behandlingsutbud
BUP
BUP i Kalmar län kommer under 2015 att vara en av 4 pilotkliniker som ska genomföra en så kallad
kaskadutbildning i syfte att förbättra kvalitén gällande bedömning och behandling av
depressionssjukdomar hos barn och ungdomar men handlar också om att öka kunskap om hur nya
metoder implementeras och vidmakthålls. Tre utbildare kommer att utbildas vilka sedan skall
genomföra lokala vidareutbildningar inom den egna kliniken. Detta nationella projekt drivs genom
Svensk förening Barn- och Ungdomspsykiatri, SFBUP och Sveriges kommuner och landsting,
SKL.
En länsövergripande flödesstruktur för de övergripande processerna från start till avslut har tagits
fram för BUP i länet. Denna kommer under 2015 att implementeras och utgöra grunden för
ytterligare tydliggöranden avseende metoder inom bedömnings- och behandlingssammanhangen.
BUP kommer under planperioden att arbeta vidare med den länsövergripande subspecialisering som
16(29)
gjorts med målsättningen att utveckla de olika diagnostiska största områdena samt också stärka den
länsövergripande sammanhållna grundtanken om en likvärdig vård.
Självskadebeteende
Fortsättning följer under 2015 med projektet angående patienter med självskadebeteende.
Utbildningar i bland annat bemötande av dessa patienter planeras. Under våren kommer troligen ett
förslag på vårdplan att antas nationellt. Utifrån det förslag som ligger finns en GAP-analys gällande
Kalmar län som kommer att revideras utifrån det slutgiltiga dokumentet.
Rehabilitering
Behovet av rehabiliterande och habiliterande insatser från fysioterapeuter, arbetsterapeuter och
dietister har ökat i landstingets hälso- och sjukvårdsverksamheter. Insatserna utgår från nya
riktlinjer för behandling av levnadsvanor. Inom stora delar av psykiatrin finns ett ökat behov av
dessa kompetenser. Under planperioden ska en bred översyn av uppdragen genomföras.
Farmaceuter i vården
Inom den psykiatriska specialiteten är läkemedel en allt större del i behandlingen där hög kvalitet i
handläggande är av stor vikt. Farmaceuternas delaktighet vid rond, fördjupade
läkemedelsgenomgångar, terapigrupper och nationella riktlinjer inom psykiatriområdet kommer att
förstärkas under planperioden. För patienten innebär det ett bättre psykiskt mående, ökad kunskap
och förståelse för sina mediciner och en ökad patientdelaktighet i läkemedelsbehandlingen.
NP processen
En av landstingets prioriterade processer är den neuropsykiatriska, där syftet är att minska
väntetiden till utredning samt få en gemensam och likvärdig struktur för utredning och behandling
för patienter med neuropsykiatriska diagnoser. Processarbetet fortsätter. Landstingets mål för 2015
när det gäller den neuropsykiatriska processen är att patienten ska erbjudas tid till basutredning
inom 90 dagar.
3.2.5 Journal/Cosmic
SamvIT PF
SamvIT PF är nu inne på sitt femte år. Gruppen har ett uppdrag från psykiatriledningen och ingår
också som en naturlig del förvaltningsmodellen PM3, gemensam vårdprocess. Ett grundläggande
förhållningssätt är att SamvIT PF skall, så långt det är möjligt, stödja Psykiatriförvaltningens
kvalitets- och patientsäkerhetsarbete genom att skapa goda förutsättningar för gemensamma
arbetssätt inom vårdens IT-system.
Samtidigt samverkar SamvIT via objektledare för psykiatrin med övriga vårdförvaltningar genom
objektledningsgrupp för gemensam vårdprocess. Ett allt viktigare förhållningssätt i det fortsatta
arbetet är samordning och att minska olikheter som inte är nödvändiga.
SamvIT PF har flera påbörjade utvecklings-/arbetsområden vilka kommer att fortsätta under den
kommande planperioden.








Revidering av psykiatrins sökordsmallar gällande form, struktur och innehåll
Reducera antal journalmallar genom att optimera befintliga mallar
Gemensamt kodbibliotek för vårdåtgärder inom psykiatri
Stödja god datafångst för stöd till uppföljning och styrning
Fortsatt arbete med kvalitetsregister och integrerad journalföring
Utveckla stöd för dokumentation runt suicidprevention och metabol screening
Hantera löpande avrop och behov från verksamheterna
Förberedelse inför ny funktionalitet
Beslutsjournal i Cosmic
Införandet av psykiatrimodul i Cosmic kommer att fortgå en bit in på 2015. Efter slutrapport
kommer projektet att avslutas och funktionerna övergår i ordinarie systemförvaltning för Cosmic.
17(29)
Integrerad Journalföring
Integrerad journalföring är samlingsbegrepp för psykiatrins pågående arbete med att överföra data
direkt från Cosmic till kvalitetsregister. Arbetssättet som bygger på en generisk modell och till
största delen verksamhetsnära arbete, kommer att fortsätta även under planperioden. Helt
digitaliserad inrapportering för ECT-registret genomfördes under december 2014 för att sedan ske
med automatik efter årsskiftet. I samband med detta övergår arbetet till förvaltning med fortlöpande
uppföljning och validering. För ytterligare några av psykiatrins kvalitetsregister pågår arbete som i
princip följer samma arbetssätt och där digitaliserad inrapportering planeras att ske under första
kvartal 2015. En plan ska också tas fram när det gäller integrering av övriga psykiatriregister.
Anpassning till gemensam informationsstruktur inom ramen för NPDi (Nationella programmet för
datainsamling) via Sveriges kommuner och landsting kommer att vara behövligt i nästa steg.
3.2.6 Nya psykiatrilokaler
Specialistpsykiatrin planerar för nya lokaler i Kalmar, Västervik, Oskarshamn och Vimmerby.
Arbetet beräknas pågå under flera år och sker i nära samverkan mellan Psykiatriförvaltningen och
Landstingsfastigheter. Viktiga framgångsfaktorer för ett lyckat slutresultat är ett tydligt
engagemang från ledning och chefer samt medarbetardelaktighet genom väl sammansatta
arbetsgrupper, där lokalplaneringen är samordnad med den pågående verksamhets- och
metodutvecklingen. Lokalerna ska vara verksamhetsanpassade och bidra till förbättrade
vårdprocesser. Brukare och närstående samt vårdgrannar ska därför också beredas möjlighet att
påverka lokalernas utformning. Det verksamhetsnära arbetet kommer att ha olika intensitet i
byggprocessens olika skeden. För att uppnå bra slutresultat behöver verksamheten avsätta tid och
resurser för de verksamhetsutvecklare/utvecklingssamordnare som ska arbeta nära byggprocessens
projektorganisation. Även studiebesök samt gemensamma arbets- och informationsdagar ingår som
viktiga delar i lokalplaneringsarbetet.
Psykiatriförvaltningen kommer även fortsättningsvis att bidra i arbetet runt de prioriterade
hållbarhetsmålen i Landstingets hållbarhetsprogram 2014-2017. Ett exempel är att förvaltningen
kommer att öka satsningen på användning av videokonferenser i länet. Flera stationära utrustningar
har eller håller på att installeras och ytterligare lokala utrustningar finns tillgängliga. Syftet är att
spara tid men också att minska behovet av bilkörning. Det finns även en ambition att nyttja
videotekniken för direkt patientrelaterade aktiviteter som vårdplanering etc.
3.4 Mått
Mått
Målvärde
God psykiatrisk vård med patienten i fokus
Vårdplan för patienter inom psykiatrin
80 %
Rätt indikation för ECT
90 %
Att vara en lärande organisation som
kombinerar vetenskap och beprövad
erfarenhet med innovation och en vilja att
tänka nytt
Antal aktuella patienter skall skall registreras i
psykiatrins nationella register
82
60 % av patienterna som registreras i PsykosR och i det Bipolära registret skall ha fått en
läkemedelsuppföljning under det senaste året
60 %
Samverkan
Antal patienter med samordnade Individuella
Planer (SIP) skall öka
20
18(29)
3.5 Uppdrag




NP-processen - implementera modell för basutredning och fördjupad utredning i
verksamheten.
Missbruks- och beroendevård - implementera nationella riktlinjer
PRIO - uppnå uppställda prestationsmål
Kvalitetsregister och integrerad journalföring - fortsatt arbete
19(29)
4 Medarbetare
arbetsplats”.
arbetsplatser.
Attraktiva arbetsplatser
Att möta kommande generationers förväntningar och önskemål kommer ställa krav på
organisationen att bli mer flexibel. Med fortsatt utgångspunkt i verksamhetens behov är det
nödvändigt att öppna upp för fler individuella utvecklingsvägar.
I vår förvaltning fortsätter vi att betona kvalitén i medarbetarsamtalet. Ansvaret för detta har chef
och medarbetare gemensamt. Följande aspekter är viktiga för att kunna vidareutveckla attraktiva
arbetsplatser som ger förutsättningar för gott arbetsklimat med engagerande arbetsuppgifter.








Bemanningsstruktur som harmonierar med uppdrag och behov
Möjligheter till utveckling
Uppdraget, att veta vad man skall göra och vad som inte tillhör ens uppgifter
Delaktighet och möjligheter till påverkan
Få feedback
Utvecklande, tydligt och engagerat ledarskap
Utvecklande, aktivt och engagerat medarbetarskap
Lokaler, att alla får ändamålsenliga lokaler att verka i
Ett fortsatt strategiskt och uthålligt förhållningssätt är nödvändigt med såväl förvaltnings- som
landstingsgemensamma insatser. Kommande generationsväxling är en utmaning där
Psykiatriförvaltningen med glädje fortsätter att bidra i den landstingsövergripande satsningen
"Attraktivitetsresan".
Kompetensbehov
Att ha en verksamhet som är bemannad med rätt kompetens på rätt plats vid rätt tid, är grunden för
högsta kvalitet och patientsäkerhet. Förvaltningen arbetar såväl internt som regionalt med de
framtida utmaningarna avseende kompetensförsörjning inom specialistpsykiatrisk vård. Hur ska
verksamheten bemannas för att på ett optimalt sätt möta framtidens behov av specialistpsykiatri?
Denna spännande och komplexa framtidsspaning utgår bland annat från vårdbehov,
behandlingsutbud och verksamhetens organisation. Utvecklingen pekar på en ökad psykisk ohälsa
hos befolkningen där sannolikt kraven på specialistpsykiatrin ytterligare ökar.
Fokus framåt är att peka på vikten av att definiera verksamhetens kommande kompetensbehov
utifrån samhällsutveckling, sjukdomspanorama, behandlingsutbud.
Gränsdragningar mellan specialistpsykiatri och andra vårdgivare påverkar framtidens vårdinnehåll
och vilka patientgrupper vi kommer att arbeta med.
Arbetet med att analysera och förutspå verksamhetens framtida bemanning fortgår. I detta kommer
den regionala samverkan i "RMPG Psykiatri- Kompetensförsörjning" att fördjupas.
Målbild
Regional målbild på antalet specialistläkare år 2022:
20(29)
- Vuxenpsykiatri 18 specialistläkare/100 000 invånare
- Rättspsykiatri 0,7 specialistläkare/100 000 invånare
- Barnpsykiatri 7 specialistläkare/100 000 invånare
Kommentar till ovanstående siffror:
Utgår från ett medelvärde i Sverige. Detta bedömdes utifrån nuvarande bemanning kontra
medborgarnas behov i beaktande av ett regionalt perspektiv.
Att komplettera kvantitativa medborgarmått med kvalitativa vårdmått skulle förstärka dessa
målvärden ytterligare, för definition av optimalt antal specialistläkare, t ex





vilken vård vill vi erbjuda
väntetider, köer
andel erbjudna årskontroller
tid för läkare som utbildare, konsulter
definierade gränssnitt till vårdgrannar
Rekrytering
Parallellt med att definiera vilka kompetenser vi kommer att efterfråga, fortskrider arbetet med hur
vi ska lyckas rekrytera dessa. Inom de närmsta åren väntar stora pensionsavgångar. Tillgångar och
hinder på vägen ser lite olika ut mellan våra verksamheter och geografiskt i länet, men gemensamt
är vikten av att trygga återväxten av chefer och medarbetare i förvaltningen. Det är av största vikt
att behålla kompetenta medarbetare och samtidigt möta pensionsavgångarna med påfyllning utifrån.
Det är nödvändigt att arbeta strategiskt och uthålligt med rekrytering för att säkerställa en
kontinuitet i verksamheten. Förvaltningen kommer att fortsätta samt utveckla rekryteringsarbetet.
Förutsättningarna inför kommande år har egentligen inte förändrats. Svårigheter att rekrytera
specialistkompetenser kvarstår. Behovet av redan nu svårrekryterade grupper som läkare,
psykologer och specialistsjuksköterskor kommer att öka. Att Linnéuniversitetet har, utökar och
planerar för utbildningar inom samtliga dessa tre områden kommer långsiktigt att underlätta.
Även fortsättningsvis kommer vi att behöva anlita hyrläkare, men i minskad omfattning. En
strategisk och intensifierad utlandsrekrytering bidrar till fortsatt utveckling i denna positiva riktning.
Här behöver vi utveckla vår medverkan i hur dessa familjer som helhet integreras. En handlingsplan
ska tillskapas under första kvartalet.
Landstingets riktade insatser mot psykiatrin medger en fortsättning av det mycket lyckade
"Psykiatri-AT". Detta, i kombination med utökat antal (nu finansierade) ST-block, är en del av vår
långsiktiga interna personalförsörjning. Fördelning av ST-block kommer att göras efter behov, där
en analys utifrån pensionsavgångar är viktig.
Situationen avseende tillgången på (specialist)sjuksköterskor kommer att vara fortsatt mycket
besvärlig. Behov av hyrsköterskor kvarstår under 2015 i norra länet.
Utökningen av utbildningsplatser avseende grund- och vidareutbildning av sjuksköterskor i
Västervik förbättrar våra rekryteringsmöjligheter på sikt. Genom att vara aktiva i studie- och
praktiksamverkan räknar vi med att väcka studenternas intresse för verksamheten och
Psykiatriförvaltningen som arbetsplats.
Förvaltningen kommer även fortsättningsvis att finnas representerad i ledningsgrupper för YHutbildningar (Yrkeshögskolor) inom psykiatriområdet i Kalmar och Vimmerby. Där medverkar vi
till att tydliggöra psykiatrins syn på innehållet i utbildningar till framtidens skötare.
Förvaltningens PTP-psykologer (Praktisk Tjänstgöring för Psykologer) kommer naturligtvis att
omfattas av landstingets PTP-program. Vi kommer att fortsätta den lyckosamma satsningen med att
kontinuerligt anställa PTP-psykologer. Hittills har cirka fyrtio procent av dem övergått till
21(29)
anställning som legitimerade psykologer efter sitt utbildningsår. Våra nuvarande medarbetare
avlastas till en del av det ökade arbetet genom externt köpt handledning för PTP-gruppen.
Handledare från verksamheten kommer att omfattas av utbildningsinsatser genom PTPprogrammet.
Linnéuniversitetets psykologprogram är också en långsiktig rekryteringsväg, där vi ska vara aktiva
och erbjuda stimulerande praktikplatser.
Tack vare öppna, engagerade och kunniga chefer och medarbetare har vi kunnat erbjuda en bra vård
trots stora vakansproblem. En stabil bemanning skulle dock få positiva genomslag inom såväl
kvalitet och patientsäkerhet som vårdmiljö och arbetsplatsens attraktionskraft.
Kompetensväxling
När framtida kompetensbehov är kartlagt och definierat, kan kompetensväxling bli aktuell.
Under 2015 ska en övergripande bemanningsöversyn genomföras. Det finns inga generella
kompetensväxlingar planerade under året.
Arbetet med optimalt sammansatta arbetsgrupper utifrån ansvar, utbildning, yrkesroll och erfarenhet
kommer att fortsätta.
Kompetensutveckling
En organisation i ständig utveckling önskar medarbetare som hungrar efter kompetensutveckling.
För patientens skull, för arbetsgruppen och för den egna utvecklingen. Vi vill bredda synen på vad
kompetensutveckling är.
Vi vill ha medarbetare som attraheras av att ta stort eget ansvar med stora kunskapskrav i
kombination med frihet inom givna ramar och stora möjligheter att utvecklas inom sin yrkesroll.
Kontinuerlig kunskapspåfyllnad är självklart inom verksamhetsområdet och uppmuntras.
Engagerade medarbetare vill och ska medverka i utvecklingsoch förändringsarbete dels inom den
egna enheten men ibland också mer övergripande.
Framtidens specialistpsykiatri ställer krav på fler specialistutbildade medarbetare och annan
spetskompetens. Landstingets erbjudande om arbetsgivarfinansierad vidareutbildning kommer att
vara ett fortsatt stöd i denna strävan.
Utbildningsorganisation
Vår erfarenhet är att många utbildningar idag innehåller otillräcklig mängd psykiatri och psykiatrisk
omvårdnad. I en kunskapsintensiv verksamhet behövs kontinuerlig kompetensutveckling för att
vara uppdaterad. Medarbetare i dagens specialistpsykiatriska heldygnsvård behöver dessutom mer
kunskap inom grundläggande somatisk omvårdnad.
Vår förvaltningsövergripande utbildningsorganisation är en naturlig följd på hur vi som arbetsgivare
bidrar till en strukturerad och strategisk kompetensutveckling. Och också på ett tydligt sätt
definierar vad medarbetare inom respektive yrkeskategori förväntas aktivt fylla på.
Utifrån verksamhetens uppdrag och behov ska fortlöpande utbildningsinsatser genomföras.
Medarbetare bidrar aktivt i tillskapande av individuell utvecklingsplan. Verksamhetschef ansvarar
för kollektiva utvecklingsplaner som utgör grunden för årsplanerade utbildningsinsatser, som
exempel kan nämnas TERMA, bemötande, SPiSS, suicidprevention och olika terapiformer.
22(29)
För förvaltningens chefer finns en specifik plan för ledarutveckling. Utöver moment inom
Utvecklande Ledarskap omfattar den landstingsanordnade utvecklingsinsatser.
23(29)
METIS - Mer teori i ST
METIS´ koncept är att använda evidensbaserad pedagogik för att lära ut evidensbaserad medicin.
Upplägget har också börjat sprida sig till andra specialiteter än psykiatri.
Några av de effekter som noterats är ökad rekrytering, växande nätverk av ST-läkare men också
specialister som ger kurserna, ökar förutsättningarna till jämlik vård, vetenskapliga publikationer
och ett ökat intresse för psykiatri.
Sydöstra sjukvårdsregionen har beslutat att organisera ett regionalt METIS-kansli inom ramen för
RMPG Psykiatri, Uppdrag 1 "Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård". Under 2015 ska
verksamheten starta.
Lärandeenheter
För att utveckla ett mer modernt lärande mellan verksamhet och utbildning planeras för
lärandeenheter inom förvaltningen. Ett förändrat upplägg av VFU-perioden möjliggör också
efterfrågan på att ge fler studenter en kvalitativ tid inom specialistpsykiatrin. Samt utgör en viktig
långsiktig rekryteringsbas.
Genom ett strukturerat 5-veckors-program/schema ”VFU-Psykiatri” där en tydlig ansvarsfördelning
mellan student, klinisk adjunkt, avdelningshandledare och "lärandehandledare" anges. Studenterna
har en tillhörighet på specifik enhet, men deltar i föreläsningar och lärande reflektion i storgrupp. Vi
har som målsättning att under 2015 starta lärandeenheter både i norr och söder. Detta sker i
samarbete med Linnéuniversitetet och med stöd från landstingets centrala PA-enhet.
Ledarskap och medarbetarskap
Psykiatriförvaltningens chefer ska tillämpa och utbildas i Utvecklande Ledarskap där ledorden är
Föredöme, Personlig omtanke, Inspiration, Motivation. Ett gott ledarskap förmedlar vägledande
värderingar och skapar förutsättningar för delaktighet och förståelse för helheten.
Vi tror på arbetsplatser med chefer som har ett tydligt och engagerat ledarskap. Där medarbetarna är
delaktiga och känner inflytande. Genom att fortsätta att utveckla våra arbetsplatsers utformande så
att medarbetarnas kompetens kommer till sin rätt säkras kvalitet och patientsäkerhet. Arbetsmiljö
och patientmiljö förenas i en gemensam vårdmiljö med ett salutogent förhållningssätt.
24(29)
Vi vill gå vidare med en specialistpsykiatri i framkant. Mot samma mål med helheten i fokus. Inom
varje område definieras och stärks den röda tråden från landstingets centrala nivå genom
förvaltningens olika delar ut i varje enhet.
Arbetet med förvaltningsövergripande löneöversynsfördelning fortsätter. Landstingets värdeord
"Öppet Engagerat Kunnigt" har konkretiserats i förvaltningens lönekriterier. Tillsammans med
processade bedömningsgraderingar bildar detta en känd lönebildningsprocess. Nästa steg är att
tydliggöra uppdrag och krav för samtliga befattningar och koppla dessa till verksamhetens mål.
Utgångspunkten är lönekartläggningsarbetet på landstingsnivå.
Våra chefer har en nyckelroll när det gäller att kommunicera såväl budskap som konkret
information. Vi behöver fortsätta arbetet med att få fungerande kommunikationskanaler framförallt
mellan förvaltningens olika nivåer.
Det påbörjade arbetet med rollen som första linjens chef i Psykiatriförvaltningen fortsätter.
Reviderade uppdragsbeskrivningar ska göras av respektive basenhetschef.
Under planperioden kommer vi att fortsätta arbeta med goda exempel bland både våra egna och
andra chefer. Att hitta forum för nätverk och delande är en framgångsfaktor för att stärka ledarskap.
Resultatet i medarbetarenkäten kommer att användas som utgångspunkt av varje chefs
förbättringsarbete
Landstinget erbjuder ett varierat utbud av kompetensutveckling för chefer. Detta är av stor vikt för
förvaltningens möjlighet att stimulera chefsutveckling. Utifrån en gjord inventering av våra chefers
deltagande i Gröna Kortets olika avsnitt, kommer eventuella kompletteringar att planeras i de
individuella utvecklingsplanerna. Förstalinjens chefer i vår förvaltning förväntas genomföra
samtliga avsnitt i "Gröna Kortet" under sina första två år som chef.
Medarbetarskap
Ett aktivt och kompetent medarbetarskap är av största vikt för verksamheten. Som medarbetare har
man ett ansvar gentemot såväl patient och verksamhet som sig själv och andra medarbetare och
chefer. Att kunna se sin egen del i ett större sammanhang och vara bärare av värderingar och
visioner. Öppet. Kunnigt. Engagerat. På alla nivåer.
Konkreta arbetsbeskrivningar för alla professioner ska utformas/revideras. Utgångspunkten är
landstingets lönekartläggning. Samtliga våra medarbetare ska ha individuella utvecklingsplaner där
verksamhetens behov vävs samman med individuellt utvecklande.
Medarbetardagar
Värdegrund och arbetsplatskulturer är områden som även fortsatt är prioriterade. Medarbetardagar i
storsamling med föreläsningar och workshops kommer att anordnas årligen. Syftet är att på alla
nivåer tydliggöra en gemensam målbild för länets specialistpsykiatri. Att stärka gemenskap,
uppmärksamma såväl nya medarbetare, som "25-åringar" under både lärande och festliga former.
Temat 2014 var "Kvalitet och patientsäkerhet" samt ”Ledarskap och medarbetarskap” och en
fortsättning 2015 planeras fördjupa dessa.
Arbetsmiljö
Med utgångspunkt från en genomlysning av vårt systematiska arbetsmiljöarbete fortsätter vi att
utveckla arbetsmiljöbokslut på basenhetsnivå. Syftet är dels som systematisk avstämning, dels som
vägledande i framtida förbättringsarbeten.
Hälsa i arbetet
Utifrån KASAM-begreppet (Känsla av sammanhang) kommer vi att arbeta med hälsofrämjande
arbetsplatser utifrån olika perspektiv. Vi vill definiera friskfaktorer i såväl organisation och
arbetsplats som för individen. Detta är också kopplat till landstingets Attraktivitetsresa. Med
identifierade faktorer som påverkar medarbetares trivsel på sin arbetsplats ska åtgärdsaktiviteter
genomföras.
25(29)
I samverkan med Landstingshälsan planeras en utvidgad satsning där samtliga medarbetare erbjuds
en individuella webenkät. Utifrån resultatet görs sedan riktade insatser per basenhet.
En samstämmig forskning visar att kultur, fysisk aktivitet och hälsomedveten livsstil är friskfaktorer
för en ökad livskvalitet. Vi vill forma vårdmiljöer som beaktar detta.
Förvaltningens hälsoinspiratörer ska tillsammans med chefer och övriga medarbetare arbeta för att
skapa och utveckla en hälsofrämjande miljö för både patienter och medarbetare samt arbeta aktivt
för att förbättra medvetandet om och attityden till hälsofrågor. Deras uppdrag innefattar även att
arbeta ut mot allmänheten.
Sjukfrånvaro
Förvaltningen strävar mot landstingets mål med en sjukfrånvaro som understiger 4 procent. Fortsatt
fokus på hälsosamma arbetsplatser med engagerade chefer och medarbetare tror vi är en
framgångsfaktor för att sjukfrånvaron ska sjunka ytterligare.
Alla medarbetare ska ges lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet, etnisk
tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Vi ser jämställdhet och mångfald som en självklar tillgång, men vi kan utveckla hur vi aktivt
förmedlar detta t ex i rekryteringssammanhang. Våra chefer ska också uppmuntras till
utbildningsinsatser inom likabehandlingsområden som exempelvis HBTQ-personers situation.
Ämnet berörs också inom föreläsningsserierna för ST och Psykiatri-AT.
I lönekartläggningsarbetet definieras eventuella osakliga löneskillnader. Inom förvaltningen sker
fortsatt arbete genom verksamhets- och löneanalyser.
Ett långsiktigt arbete att minska ojämn könsfördelning på chefsbefattningar pågår på de basenheter
där det är aktuellt. Vid kommande pensionsavgångar ska detta särskilt beaktas.
Mer tid till patienten
Under 2015 planeras en strukturerad genomlysning av befintlig och önskvärd vårdadministration,
initialt vid någon av våra vårdenheter. Med målet att öka den patientnära tiden hoppas vi kunna
identifiera och eliminera ”flaskhalsar”, dubbelarbete och andra hindrande faktorer.
4.3 Mått
4.3.1 Medarbetare
Mått
Psykiatriförvaltningen ska vara en attraktiv,
utvecklande och hälsosam arbetsplats med
tydligt och engagerat ledarskap.
Öka andel medarbetare som tycker att
psykiatriförvaltningen i Kalmar län erbjuder
attraktiva arbetsplatser
70 %
verksamheter
4,2 %
Förstalinjens chefer ska gå samtliga avsnitt av
Gröna kortet under de första två åren som chef
Uttag av friskvårdspeng
2
592
Antal chefer som genomgår utbildningen
"Utvecklande ledarskap"
9
Kalmar län
70
utvecklingsplan
Målvärde
100 %
26(29)
Mått
Kontinuitet i vården
Öka antalet anställda specialistläkare,
psykologer, sjuksköterskor
Målvärde
10%
4.4 Uppdrag






Lärandeenheter i såväl Söder som Norr
Färdigställa förvaltningsövergripande utbildningsorganisation
Strategisk personaloch kompetensförsörjningsplan ska utformas i samverkan med
respektive verksamhetschef. Denna ska omfatta dels en definition av behov av framtida
kompetens utifrån yrkeskategorier, dels en kvantitativ bemanningsplan. Tidsplan för
processen.
Konsekvensanalys avseende BUPs bemanning med hänsyn till uteblivna
tillgänglighetspengar 2016 samt förändring av 1:a linjens ansvar
Medverka i regional samverkan kring tillskapande av METIS-kansli
Genomlysning av administrativa uppgifter i syfte att öka tiden till patienten
27(29)
5 Ekonomi
5.1 Budget 2015
De senaste åren har Psykiatriförvaltningen haft svårt att klara sitt uppdrag inom tilldelad ram.
Främsta orsak är fortsatt brist på kvalificerad personal, vilket gjort att verksamheten tvingats anlita
bemanningsföretag i allt högre grad, vilket är en dyrbar lösning. Statliga stimulansmedel riktade till
psykiatrin har däremot inverkat positivt på nettokostnaderna och hållit tillbaka underskottet.
Att vården är kostnadseffektiv och att kostnaden för medborgarna är ungefär lika stor oberoende av
var i landet man bor är en viktig utgångspunkt för vård på lika villkor. SKLs (Sveriges Kommuner
och Landsting) nationella jämförelse av landstingens kostnader visar att kostnaden per invånare i
Kalmar län fortfarande är låg. Nettokostnaderna för länets specialiserade psykiatri har ökat med i
snitt 2,1% per år under en femårsperiod (2009-2013)
Enligt beslut i Landstingsfullmäktige utökas Psykiatriförvaltningens driftsram med 1,5 Mkr för
fortsatta kvalitetssatsningar. Den utökade ramen ska bland annat användas för kompetenshöjande
åtgärder och utbildningssatsningar.
Patentutgångar och prissänkningar på några av psykiatrins läkemedel gör att landstingets
läkemedelssektion beräknar Psykiatriförvaltningens kostnadsminskningar till 2 Mkr. Driftsramen
minskas med motsvarande belopp.
Det nya patientavgiftssystemet beräknas innebära intäktsökningar för Psykiatriförvaltningen och
driftsramen justeras därför ned med 0,6 Mkr.
5.1.2.1
Prioriterade satsningar
De ekonomiska utmaningarna inför kommande verksamhetsår är i stort sett desamma som tidigare
år, med bemannings- och kompetensförsörjningsfrågor i främsta rummet.
Vakansläget är fortsatt bekymmersamt när det gäller läkare, psykologer och sjuksköterskor. Att
specialistpsykiatrins samtliga enheter är väl bemannade med välutbildad och kompetent personal är
nödvändigt för att i slutändan göra skillnad för patienten. Bemanningsfrågan är central också utifrån
perspektivet att pågående och nödvändiga utvecklingsarbeten kräver kontinuitet i bemanningen.
Vårdtyngden hos specialistpsykiatrins patientgrupper har ökat, behandlingsmetodiken utvecklats
och antalet utredningar, behandlingar och uppföljningar, främst inom det neuropsykiatriska området
har också ökat. För att kunna fortsätta utvecklingen av specialistpsykiatrin måste
grundbemanningen vara säkrad. Under planperioden ska därför en förvaltningsövergripande
utbildningsorganisation formeras samt två lärandeenheter upprättas. I samverkan med respektive
verksamhetschef ska också en strategisk personaloch kompetensförsörjningsplan utformas.
För att den stora satsningen på nya psykiatrilokaler ska få önskad effekt, inte minst vad gäller
kvalitetshöjning i vården, behöver resurser avsättas i den viktiga analys- och förstudiefasen.
Nyckelpersoner i vården behöver kunna frigöras i tillräcklig omfattning så att pågående
verksamhets- och metodutveckling går hand i hand med planeringen av nya lokaler.
28(29)
5.1.2.2
Utmaningar
Svårigheter att rekrytera specialistutbildad personal inom psykiatrin beräknas kvarstå även 2015.
Förutom brist på psykiatriker råder också brist på psykologer och sjuksköterskor. Nuvarande
bemanningssituation med tillfälliga lösningar i form av inhyrd personal är både kostsam och kan
påverka vårdkvalitet och verksamhetsutveckling negativt.
En stor del av förvaltningens intäkter utgörs av statliga stimulansmedel. Medlen är
prestationsbaserade och villkoren har successivt skärpts. Allt större insatser krävs för att nå målen
och få del av bidragen.
Förvaltningens investeringsram för ospecificerade inventarier är oförändrad 0,6 Mkr. Endast några
mindre investeringar är planerade 2015.
5.2 Mått
5.2.1 Ekonomi
Mått
God ekonomisk hushållning med budget i
balans
Förvaltningens och basenheternas
ekonomiska utfall ska rymmas inom tilldelade
ramar
Målvärde
100
Kostnader för inhyrd personal via
bemanningsföretag ska minska jämfört med
2014.
5.3 Uppdrag

Se över Psykiatriförvaltningens nuvarande budgetfördelningsmodell
29(29)
Landstingsservice
1 Inledning ......................................................................................................................................... 3
1.1
1.2
Verksamhetsidé .................................................................................................................................. 3
1.3
Utmaningar......................................................................................................................................... 3
2.1
2.2
2.3
Mått .................................................................................................................................................... 7
2.3.1
2.4
Medborgare & kund................................................................................................................. 7
Aktiviteter .......................................................................................................................................... 7
2.4.1
Medborgare & kund................................................................................................................. 7
3.1
3.2
3.3
Mått .................................................................................................................................................... 9
3.3.1
3.4
Aktiviteter ........................................................................................................................................ 10
3.4.1
4 Medarbetare ................................................................................................................................. 11
4.1
4.2
4.3
Mått .................................................................................................................................................. 13
4.3.1
4.4
Medarbetare........................................................................................................................... 13
Aktiviteter ........................................................................................................................................ 13
5 Ekonomi ........................................................................................................................................ 14
5.1
5.2
Budget 2015 ..................................................................................................................................... 14
5.1.1
5.1.2
Driftbudget 2015 .................................................................................................................... 14
5.1.3
5.1.4
Mått .................................................................................................................................................. 15
5.2.1
5.3
Ekonomi ................................................................................................................................. 15
Aktiviteter ........................................................................................................................................ 15
Landstingsservice, Verksamhetsplan 2015
2(15)
1 Inledning
länet.
1.2 Verksamhetsidé
Inom Landstingsservices utgår vi från våra kunders behov och erbjuder vår samlade kompetens i
tjänste- och servicefrågor så att mervärde skapas för kunden.
Vi skall utföra våra uppdrag på ett sätt så att vi alltid skall vara det självklara valet för landstingets
verksamheter.
1.3 Utmaningar
Förvaltningen står för en rad av utmaningar, dessa presenteras nedan enligt våra perspektiv:
Medborgare och kund









Bildandet av en FM (Facility Management)-organisation inom landstingsservice
Bibehålla och utveckla kundrelationer.
Utveckla kundtjänst, en väg in.
Projektet ”Enklare anmälan och betalning”.
Minska ledtiden för upphandling i syfte att öka antalet utförda.
Höja vår status i leverantörsleden genom en aktiv leverans och leverantörsuppföljning.
Fokusera på den "goda affären" i samband med upphandlingar.
Tydliggöra ansvarsområdena mellan Bygg och Drift.
Vårdnära service, dvs. att landstingsservice i samverkan med andra förvaltningar, fortsätter
med övertagande av tjänster från vården.
Veksamhet och process













Skapa och kvalitetssäkra våra processer, enhetliga rutiner skall råda i länet.
Materialförsörjningsprocessen, från "nuläge" till genomförande av börläge".
Öka andelen elektroniska fakturor.
Öka andel ekologiska livsmedel för att nå målet från 30 till 50 % 2017.
Fortsätta utveckla landstingsservice förbättringsarbete.
Fortsätta utveckla Best Service - förråd.
Minska matsvinnet.
Kvalitetssäkra kostprocessen för att fortsatt kunna erbjuda "Sveriges bästa sjukhusmat".
Kvalitetssäkra lokalvårdsprocessen för att förbättra placeringen i den nationella
patientenkäten.
Ändamålsenliga lokaler utifrån kundbehov och lagkrav.
Genomföra och utvärdera pilotprojekt på vårdavdelningar i Västervik angående förbättrat
arbetssätt kring hantering av hjälpmedel.
Alla ska använda sig av Raindance som inköpssystem.
Byggprojekt inte minst inom Psykiatrin.
3(15)






Lokalstrategiplan gällande sjukhusen.
Systematisk energieffektivisering av fastighetsbeståndet.
Funktionshinder-/hjälpmedelområdet. Utveckla organisationen och säkerställa sårbarheten.
Utreda möjligheten att överta lokalvårdsprocessen i hela länet.
Hållbarhetsprogrammet 2014-2017 vilket innebär att landstinget arbetar strategiskt för att
minimera vår påverkan på miljön.
Benchmarking med andra landsting inom Best Service konceptet.
Medarbetare






Hälsosatsning 2015.
Rätt förutsättningar för ett närvarande chef- och ledarskap.
Kompetensförsörjning, rätt utbildning utifrån verksamhetens behov.
En översyn av arbetsrutiner/sätt skall göras i samband med rivning av Hus 4 och 10 i
Kalmar.
Medarbetareutbildning 2015.
Landstingsservice ska verka för att stödja socialt företagande på ett aktivt sätt.
Ekonomi



Varje basenhet ska ha en budget i balans.
Komponentavskrivning. Rutiner, checklistor, dokumentation måste säkerställas då detta
berör hela planerings- och byggprocessen.
Digital planering och uppföljning av investeringsprojekt och underhåll.
4(15)
FM-organisation
På senare tid har landstingsservice växt i och med övertagande av tjänster såsom säkerhet,
funktionshinder, hjälpmedel, miljö, teleservice och tjänster inom vården som måltidsvärdar och
övertagande av avdelningsförråd. I och med detta har organisationen blivit mer otydlig och mer
svåröverblickad för våra kunder men även internt förvaltningen.
Därför kommer under 2015 en organisationsförändring att träda i kraft, vilken i stort kommer att
innebära att ledningen delas i 2 enheter:


Strategienhet
Produktionsenhet, även kallad FM-enhet
De fördelar som förväntas är:






Tydligare mot kunden väg in
Tydligare organisation
Tydlighet i uppdrag mot kund och medarbetare
Basenheterna får mer närvarande chef
Större fokus på strategiska frågor
Större fokus på produktionsfrågor
Utveckla kundtjänst, en väg in
Hösten 2014 övertogs Teleservice från IT-förvaltningen och införlivades med Kundtjänst med
gemensam placering i Basenhet Administration. Det finns flera fördelar här, inte minst samverkan.
Här inryms också en tydlig kundsupport för medborgare och kunder avseende frikorts- och
fakturafrågor med ett telefonnummer för hela länet. Att erbjuda EN väg in, oavsett vad kunden
ringer om, är en beprövad och efterfrågad lösning som bör vara del av en framtida planering.
Nytt bilbokningssystem kommer att införas under första halvåret 2015 vilket kommer att bättre
synliggöra möjligheter till samåkning samt effektivisera nyckelhantering och administrationen av
bilbokning. På sikt ska också kollektivtrafiken integreras med bilbokningssystemet. Ett
ärendehanteringssystem är en förutsättning för att Kundtjänst ska kunna övervaka och följa
beställningar och ärenden som inkommer från våra kunder. En ärendehanteringsmodul till Landlord
kommer att köpas in. Detta kommer även ge en förbättrad möjlighet till att effektivisera processer
och att ta emot och hantera klagomål, synpunkter och förbättringsförslag som kan inkomma till en
kundtjänst.
Projektet "enklare anmälan och betalning"
Ekonomiservice och Centralkassan har deltagit med kompetens i det landstingsövergripande
projektet ”Enklare anmälan och betalning”. Projektet innebär en effektivisering av processen
patientanmälan, frikortshantering och betalning för patientbesök och kommer att införas under
kvartal 1 2015. En tydlig kundsupport för frikort och fakturafrågor med ett telefonnummer in för
hela länet kommer att skapas. Det nya arbetssättet kommer att effektivisera arbetsuppgifterna för
Centralkassan och samverkan med andra verksamheter inom basenhet Administration kommer att
ge möjlighet till ytterligare verksamhetsutveckling
5(15)
VNS - Vårdnära service
Fortsätta arbetet med övertagande av tjänster från vården. För ett lyckat resultat måste ett samarbete
mellan vården och landstingsservice komma till. Viktiga frågor som vården måste ställa sig själva
är.


Finns det uppgifter hos oss som inte kräver medicinsk examen men som trots det utförs av
oss?
Finns det saker vi gör som skulle vinna på att tas om hand av utbildad servicepersonal?
Om landstinget lyckas hitta dylika områden kan fem viktiga fördelar realiseras:





Frigöra tid för vården.
Bättre möjligheter att rekrytera rätt personal.
Ökad patientnöjdhet.
Förbättrad lokalvård.
Ökad status för vård- och serviceyrket.
Satsning för ett tobaksfritt län 2015
Sedan några år tillbaka finns inte längre möjlighet att inhandla tobaksprodukter. Landstinget vill
skapa en bättre miljö för våra besökare och våra medarbetare genom att tillåta rökning endast på
anvisade ställen, inte direkt utanför entréer eller på balkonger. För att tydliggöra detta kommer
informationsinsatser att genomföras och tydliggöra rökförbudet och ge tips om var rökare kan
vända sig för att bli av med rökbegäret.
E-frikort




Istället för stämplar i patientens medhavda högkostnadskort och ett plastat frikort som
lämnas till patienten vid uppnådd gräns för högkostnadsskydd används ett digitalt
högkostnadskort i det digitala frikortssystemet FRISK
Om patienten uppnår gränsen för högkostnadsskydd skapas per automatik ett digitalt frikort
och då debiteras inga frikortsgrundande besök
Patienten slipper alltså hålla reda på ett högkostnadskort för stämplar samtidigt som
administrationen kring högkostnadsskydd och frikort minskar för verksamheten
E-frikortet berör samtliga verksamheter som erbjuder vård och behandling inom
högkostnadsskyddet
Samlingsfaktura




Alla besök, vårdtillfällen, varuförsäljning i Cosmic som registreras under en månad samlas
på en och samma faktura som skickas till patienten nästkommande månad
Patientavgiften ska inte längre betalas i reception eller centralkassa på sjukhus och
hälsocentraler
Som komplement till vanlig faktura kan patienterna välja e-faktura
Samlingsfakturan berör samtliga verksamheter som använder Cosmic
6(15)
2.3 Mått
Mått
Nöjda kunder
NKI >75%
Målvärde
75
2.4 Aktiviteter
Aktiviteter
Arbeta med utveckling av kundrelationer utifrån basenheternas egna rutiner
7(15)
hälsa”.
Kvalitetssäkra våra processer
Under 2014 har materialförsörjningsprocessen noggrant analyserats. Många förbättringsförslag har
framkommit och 2015 blir därför ett år där dessa skall implementeras för att effektivisera och
eliminera slöserier i processen . Nyckeln till framgång i detta arbete blir att behålla engagemanget
och delaktigheten hos alla deltagare.
Även kostprocessen är viktig att den kvalitetsäkras för att fortsatt kunna erbjuda Sveriges bäst
upplevda sjukhusmat. I processen ingår även att minska matsvinnet , att öka andelen ekologiska
livsmedel för att nå målet 50 % 2017.
Lokalvårdsprocessen skall även den kvalitetssäkras inte minst för att förbättra placeringen i den
nationella patientenkäten. För att kunna ta ett helhetsgrepp kring lokalvården, kommer möjligheten
att ta över denna i egen regi utredas under 2015 med eventuellt övertagande 2017.
Samla Ekonomiservice samt Löneservice och pension på en ort i länet
Från tidigare verksamhetsplan finns att samla Ekonomiservice samt Löneservice och pension på en
ort i länet när tillfälle ges, och tjänster har flyttats till Kalmar i samband med bland annat
pensionsavgångar. Målet med att samla medarbetarna inom Ekonomiservice samt Löneservice och
pension på en ort i länet är att skapa en effektivare organisation och processer. Den största effekten
erhålls först när alla medarbetare finns på samma ort. Antalet medarbetare i dessa verksamheter på
andra orter än Kalmar är nu ett fåtal och även dessa tjänster behöver flyttas till Kalmar för att nå
målet.
Byggnationer
Landstinget står, förutom nya psykiatrilokaler, inför stora behov av nyoch ombyggnationer de
kommande 10 åren. För att skapa ett effektivt och långsiktigt lokalutnyttjande utifrån landstingets
verksamhet kommer ett antal fastigheter att vara föremål för försäljning. Även mark som har
begränsat värde för landstinget kommer att överlåtas. Mer information återfinns i landstingets
lokalstrategiplan.
Hjälpmedel/Funktionshinder
I och med ny tjänst som Funktionshinderstrateg kommer organisationen kring Hjälpmedel och
funktionshinbder att utvecklas, förskrivningsanvisningar och riktlinjer att uppdateras,
Förbättrat arbetssätt kring Hjälpmedel
Ett projekt har påbörjats för att utröna om patientsäkerhet, kundnytta och kvalitet kopplat till
hjälpmedel inom vården kan öka genom mer effektiva arbetssätt? Projektet har avgränsats till ett
antal vårdavdelningar i Västervik.
Hållbar miljö och hälsofrämjande lokaler
8(15)
Tydliga och mätbara mål återfinns i Hållbarhetsprogrammet 2014-2017, vilka kommer att hjälpa
oss att bli ännu bättre i vårt miljöarbete. De tre områden vi fokuserar på är att främja hälsa,
förebygga förorening och förbättra resurshanteringen.
Områden som landstinget strategiskt arbetar med för att minimera påverkan på klimatet och miljön
kommer fokusera på är, kemikalier, livsmedel, transporter, energi, avfall och klimatet. Ett centralt
område i detta sammanhang är hållbara upphandlingar där krav på hållbarhet utifrån miljökrav och
sociala/etiska aspekter skall ställas och följas upp.
Riktlinjen för hållbar lokalförsörjning kommer användas som miniminivå i alla projekt, såväl vid
externt som internt byggande. Detta ger förutsättningar för att kunna miljömärka byggnader.
Årligen upprättas en lokalförsörjningsplan som beskriver behovet av lokalförändringar över tid.
Mer information finns att läsa i "Hållbarhetsprogram 2014-2017".
Upphandling
Att höja vår status i leverantörsleden skall ske genom:




en aktiv leverans och leverantörsuppföljning:
att öka leverantörsdialogen under och utanför pågående upphandling
att förbättra kunskapen hos våra kunder kring upphandlingsarbetet
att samarbeta inom befintliga nätverk med andra landsting men även hitta nya som t.ex.
länets kommuner och Linnéuniversitetet.
I samarbete med vården ska vi aktivt arbeta med att begränsa vårat sortiment och därmed få
möjlighet till den "goda affären".
Social hänsyn
Landstingsservice ska verka för att stödja socialt företagande på ett aktivt sätt. Målet med socialt
företagande är att integrera människor som har svårt att få jobb på arbetsmarknaden.
Landstingsservice vill därför initiera förutsättningar för ett hållbart arbetsliv genom att samarbeta
med arbetsintegrerade sociala företag som skapar utvecklande arbetstillfällen åt personer med
funktionsnedsättning.
Konstnärlig utsmyckning
Evidensbaserad hälsodesign ska vara med som en förutsättning vid samtliga byggnationer och
komma med tidigt i processen. Utöver detta ska 1 procent av byggkostnaden reserveras för
konstnärlig utsmyckning. Kan även gälla vid större ombyggnationer efter särskilt beslut i
investeringsrådet. Vid nybyggnation eller större ombyggnationer av förhyrda lokaler gäller samma
princip. Medel för konstnärlig utsmyckning skall finnas med i beslutsunderlag.
3.3 Mått
Mått
Effektiva processer
Antal avvikelser från kund ska minska med 5%
404
Vi ska bli bättre på Målstyrning, värdet ska
uppgå till minst 75 (av 100)
75
Antal genomförda förbättringsförslag ska vara
minst 1 per medarbetare och år
440
Målvärde
9(15)
3.4 Aktiviteter
Aktiviteter
Identifiera och defniera våra huvudprocesser
Arbeta med Införande fas för materielförsörjningsprocessen under 2015.
Alla chefer ska kommunicera ”Vår bok” på varje arbetsplatsträff – stående punkt, Lever vi upp till våra värderingar i
vår förvaltning.
Ta fram enhetlig rapport för måluppfyllnad på FVL nivå
Förbättringsledare i förbättringsgrupper ska utbildas vidare i förbättringsarbete
Följa upp och utvärdera lönekriterier som togs fram under 2014
10(15)
4 Medarbetare
arbetsplats”.
arbetsplatser.
Strategisk personaloch kompetensförsörjning
En central fråga för framtiden är hur landstinget på bästa sätt tillvaratar den samlade kompetensen i
organisationen och förskjuter arbetsuppgifter mellan olika yrkeskategorier. Utifrån det kommer
Landstingsservice fortsätta arbetet med att utveckla vårdnära service som syftar till att avlasta
vårdens medarbetare och sedan kvalitetssäkra det arbetet ytterligare
Varje basenhet har sina specifika verksamhetsanknutna kompetensbehov. Kommande
pensionsavgångar visar på behov av nyckelkompetens inom el, materialinköp och
pensionshandläggning. Vi ser fortfarande ett underskott av teknisk kompetens i landet inom
områdena fastighet, bygg och drift vilket påverkar oss i stor utsträckning. Kombinationen av
kommande pensioneringar samt det faktum att vi konkurrerar med såväl andra offentliga
fastighetsägare som den externa marknaden ger oss en utmaning i att säkerställa rätt kompetens i
framtiden. Det kommer att kräva nya angreppssätt såsom exempelvis möjligheten att erbjuda
arbetsgivarfinansierad utbildning, marknadsföring av oss som attraktiv arbetsgivare och
praktikprogram för blivande ingenjörer. Ett praktikprogram för blivande ingenjörer infördes under
sommaren 2014 med mycket gott utfall. Inför 2015 planeras därför för deltagande i det nationella
Tekniksprånget samt vårt egna sommarpratikprogram för ungdomar som påbörjat en
ingenjörsutbildning på högskola/universitet. Även samarbete med Linnéuniversitetet i form av
gästföreläsningar på byggprogrammet i Växjö planeras under början av 2015.
Inom vår kostverksamhet har vi under året rekryterat ca 50 nya köksbiträden över länet med krav på
gymnasieutbildning inom kost. Inom den här gruppen ser vi många pensionsavgångar inom de
närmaste åren, vi har en relativt hög personalomsättning samt ett behov av att skapa en personalpool
för att klara av bemanningen. Arbetsgivaren ser en svårighet att rekrytera medarbetare med
tillräckliga kvalifikationer i tillräcklig utsträckning varför vi nu arbetar för att skapa
samarbetsformer med aktuella skolor. Vi utreder även möjligheten att skapa praktikprogram och
marknadsföra oss ytterligare som en attraktiv arbetsgivare. Kompetenspåfyllnad behöver ges såväl i
bemötande och service som i det praktiska arbetet för att vi ska vara det självklara valet i framtiden.
Vi ser ett stort behov av att utforma ett eget utbildningspaket som ger fullgod kompetens för att
arbeta som köksbiträde inom Kost med mycket patientkontakter. Måltidsvärdar som har sin
arbetsplats på vårdavdelningarna har ett behov av att få utbildning i hur patienter, med olika
sjukdomstillstånd, bemöts.
I Landstingsservice finns en tydlig väg för hur vi ska arbeta med ständiga förbättringar parallellt
med kraftfulla insatser för att nå vår vision om att vara ”det självklara valet”.
11(15)
Den vägen innefattar ett strukturerat och ständigt pågående förbättringsarbete där alla medarbetare
ingår i en förbättringsgrupp som kontinuerligt arbetar med små och större förbättringar i sin vardag
inom samtliga perspektiv. Det tillsammans med våra årliga medarbetarutbildningar ser vi har
bidragit till att synsättet på ett ständigt förbättringsarbete har förändrats och numer ses som ett
självklart inslag. Medarbetarutbildning för samtliga medarbetare planeras för fjärde året 2015.
arbetsplatser.
Nästa steg mot Hälsolänet samt att mot vara en ännu mer attraktiv arbetsgivare tar
Landstingsservice genom att arbeta förebyggande med hälsofrågor. Vi tar ansvar för vår arbetsmiljö
och är certifierade inom området arbetsmiljö. Därför har vi under året arbetat fram en hälsosatsning
tillsammans med Landstingshälsan. Målsättningen är att våra medarbetare ska må bättre genom att
skapa förutsättningar för en bättre arbetsmiljö, bättre hälsa, större motivation att ta ansvar för sin
hälsa, att sjuka medarbetare så snart som möjligt kan tillfriskna och att förhindra
långtidssjukskrivningar. Tack vare vårt öppna klimat har engagerade medarbetare och chefer lämnat
förslag på aktiviteter för att öka kunskapen om vår gemensamma arbetsmiljö och hälsa, samt hur vi
ska kunna förbättra den. Under året planeras för följande sex olika parallella aktiviteter: (1)
Hälsoservice där företagssköterska kontaktar medarbetare andra sjukskrivningsdagen samt vid
upprepad korttidsfrånvaro, (2) Utbilda hälsoinspiratörer på samtliga arbetsplatser, (3) Ergonomisk
genomgång av samtliga arbetsplatser, (4) Hälsoscreening och hälsoprofiler, (5)
Inspirationsföreläsning i Mindfulness samt (6) Inspirationsföreläsning i kosthållning. Alla
aktiviteterna följs upp och utvärderas av Landstingshälsan i dialog med Landstingsservice i början
av 2016.
12(15)
4.3 Mått
4.3.1 Medarbetare
Mått
Engagerade medarbetare
Antal medarbetare som upplever kränkande
särbehandling/mobbning av chef/arbetskamrat
ska vara 0
verksamheter
Kalmar län
utvecklingsplan
En hälsoinspiratör per organisatorisk
arbetsplats
Målvärde
0%
4,2 %
70
100 %
30
4.4 Aktiviteter
Aktiviteter
Medarbetarutbildning
Hälsosatsning 2015
Bygga en verktygslåda med praktiska feedbacksövningar som ska användas på APT
13(15)
5 Ekonomi
5.1 Budget 2015
Landstingsservice arbetar ständigt med att förbättra servicen till övriga förvaltningar inom
landstinget. Arbetsuppgifter har tagits över från vården gällande hanteringen av patientmat genom
måltidsvärdars försorg, samt övertagande av förråd med tillhörande administration. Vi tar på oss
fler och fler arbetsuppgifter, antalet upphandlingar ökar, städningstillfällen utökas etc. Samtidigt
arbetar vi internt med att förbättra våra processer och våra förbättringsgrupper men detta räcker inte
för att finansiera ovan.
Innebörden av utökningen av arbetsuppdrag och övertagande av tjänster har medfört att
landstingsservice till vissa delar har en ofinansierad budget inför 2015, i huvudsak på grund av ännu
ej växlade tjänster med vården.
Under 2015 kommer antagligen en ekonomi i balans ändå att uppnås i och med försäljningar av
fastigheter och mark, men på sikt är detta förfarande naturligtsvis ohållbart.
Under kommande planperiod ska ytterligare steg tas för att kartlägga möjliga serviceprocesser det
är då viktigt att landstingsledningen är tydlig i att kostnaden för dessa förändringar skall växlas eller
att beslut tas om att det utgör en kvalitetsförbättring för vården och att landstingsservice i dessa fall
kompenseras för sina kostnader.
Utöver ovan nämnda svårigheter finns naturligtvis en del ekonomiska utmamingar, vilka vi dock
har för avsikt att klara av inom befintlig budget. Som exempel kan nämnas:



Förlorade tvättuppdraget till Gotland
Ekologisk mat
Utökad städning
Nytt för 2015 är komponetavskrivningar. Effekten av dessa är ej till 100 % kända.
Inför budget 2015 har respektive basenhet erhålligt en rimlig budget varför dessa förväntas nå en
budget i balans. Som stöd till cheferna fortsätter landstingsservice att illhandahålla ekonomisk
utbildning samt generella mallar som kan nyttjas i samband med månadsuppföljningar. Vi har som
fortsatt krav att respektive chef skall göra egen budgetuppföljning, detta gäller självklart även våra
1:a linjechefer.
Landstingets finansiella mål är att alla investeringar ska finansieras med egna medel, definierat som
resultat och avskrivningar. Detta innebär att den tillåtna investeringsnivån beräknas ligga på ungefär
400 Mkr årligen. För återinvesteringar i inventarier beräknas den årliga nivån till ca 100 Mkr vilket
innebär ett utrymme för investeringar i byggnader på ca 300 Mkr per år.
För den kommande planperioden uppgår de totala investeringarna till 605 Mkr fördelat på
14(15)
inventarier och immateriella tillgångar med 352 Mkr och på fastigheter med 253 Mkr.
Investeringarna ryms inom ramen för resultat och avskrivningar och målet om finansiering med
egna medel uppnås därmed.
För ombyggnation av psykiatrilokaler i Kalmar, Västervik och Oskarshamn pågår arbetet med
fördjupade förstudier vilket kommer att ta betydande investeringsutrymme i anspråk de kommande
åren. För att ge plats åt nybyggnation krävs rivning av gamla byggnader vilket påbörjas under 2014.
Arbetet med att planera för lokaler för läkarutbildning kommer att påbörjas hösten 2014 vilket får
arbetas in i kommande landstingsplaner.
Landstinget står, förutom nya psykiatrilokaler, inför stora behov av nyoch ombyggnationer de
kommande 10 åren. För att ta ett samlat, långsiktigt grepp ska en lokalstrategiplan för länets tre
sjukhus som omfattar samtliga lokalförändringsbehov och kartläggning av tekniska system
upprättas. Planen ska ta ett samlat grepp över behov och disponering av tomt och byggnader så att
landstinget på ett systematiskt sätt kan planera och genomföra ny- om- och tillbyggnader i Kalmar,
Oskarshamn och Västervik. Samtliga uppdrag enligt tidigare beslut och uppdrag avseende nya
behov som identifierats inom de tre sjukhusområdena kommer att ingå i respektive
lokalstrategiplan.
Under kommande planperiod kommer ett antal fastigheter att vara föremål för försäljning för att
skapa ett effektivt och långsiktigt lokalutnyttjande utifrån landstingets verksamhet. Mark som har
begränsat värde för landstinget kommer att överlåtas.
5.2 Mått
5.2.1 Ekonomi
Mått
Budget i balans
Målvärde
5.3 Aktiviteter
Aktiviteter
Strukturerad resultatuppföljning och prognos
15(15)
IT-förvaltningen
1 Inledning ......................................................................................................................................... 3
1.1
1.2
Verksamhetsidé .................................................................................................................................. 3
1.3
Utmaningar......................................................................................................................................... 3
2.1
2.2
Mått .................................................................................................................................................... 6
2.2.1
2.3
Medborgare & kund................................................................................................................. 6
Aktiviteter .......................................................................................................................................... 6
3.1
3.2
Utveckling i vården ............................................................................................................................ 9
3.3
Mått .................................................................................................................................................... 9
3.3.1
3.4
Aktiviteter ........................................................................................................................................ 10
4 Medarbetare ................................................................................................................................. 13
4.1
4.2
4.3
Mått .................................................................................................................................................. 13
4.3.1
4.4
Medarbetare........................................................................................................................... 13
Aktiviteter ........................................................................................................................................ 14
5 Ekonomi ........................................................................................................................................ 15
5.1
5.2
Budget 2015 ..................................................................................................................................... 15
5.1.1
5.1.2
Driftbudget 2015 .................................................................................................................... 15
5.1.3
5.1.4
Mått .................................................................................................................................................. 15
5.2.1
5.3
Ekonomi ................................................................................................................................. 15
Aktiviteter ........................................................................................................................................ 15
IT-förvaltningen, Verksamhetsplan 2015
2(16)
1 Inledning
länet.
1.2 Verksamhetsidé
Vision
Ett föredöme i utveckling av IT-stöd för ett friskare, tryggare och rikare liv.
Verksamhetsidé
Att med informationsteknologins potential och vår verksamhetskompetens, bidra till ett friskare,
tryggare och rikare liv i länet.
IT-förvaltningens (ITF) uppdrag är att skapa en effektiv och tillgänglig IT-verksamhet som ska
stödja landstingets verksamheter och ca 6 000 anställda. Målet är att underlätta för verksamheten så
att de kan sätta kunden, patienten och verksamheten i fokus, så att vi tillsammans bidrar till ett
friskare, tryggare och rikare liv. IT är idag en integrerad del av landstingets kärnverksamhet och en
förutsättning för en stor del av den verksamhetsutveckling som bedrivs.
Utgångspunkten är att IT ska användas så att tillgänglighet, kvalitet och säkerhet förbättras.
Samtidigt som IT är ett stöd för landstingets verksamheter, ska det också medverka till utveckling
av effektiva invånartjänster inom eHälsa. ITF är en viktig strategisk resurs och kraft för att driva en
god hälso- och sjukvård, kollektivtrafik samt bildningsverksamhet i hela länet.
1.3 Utmaningar
Utvecklingen av IT för vården går allt snabbare och det kommer att bli alltmer tydligare att IT är ett
verktyg för att utveckla och effektivisera vården.
Under 2014 byggdes en modern och robust produktionsplattform samtidigt som det gjordes en
mängd nya IT-införanden. 2015 blir det ytterligare fokus på att skapa nytta och effektivitet med IT i
vården. Det kommer att göras ett antal nya införanden, till exempel:
Invånarna får del av självbetjäningsterminaler vid mottagningar och journal som e-tjänst.
Vården får del av nya Cosmic R8 med eRemiss, digitala skärmar på avdelningarna och mobilitet i
vården genom digitala plattor för sjuksköterskor. OP kommer lämna pappershanteringen och gå
över till en IT-baserad lösning. Det kommer även bli en enhetlig IT-lösning för medicinska bilder.
Nya integrationer mellan IT-systemen förenklar för vården.
Användarna kommer att möta enkla IT-lösningar som självservice för lösenordshantering,
webbportal för behörighetshantering och möjlighet till flytande IT-sessioner mellan olika
arbetsplatser.
Tillgänglighet och säkerhet är grunden för all IT. Ett processverktyg kommer implementeras för
att ha systematik i allt arbete inom IT som konfigurationsdatabas, ärende-, incident- och
problemhantering samt en kunskapsdatabas. En fortsatt utveckling sker av övervakning,
larmhantering och logganalys.
Det är en stor utmaning 2015, att parallellt med en IT-verksamhet som är igång dygnet runt och inte
3(16)
får påverkas, införa den omfattande mängden av nya IT-lösningar och IT-tjänster som planeras.
4(16)
IT-förvaltningens mål: Nöjd kund och Verka för ökad nyttjande av eHälsa
ITF´s mål riktar sig i första hand mot landstingets övriga verksamhet (kund) som i sin tur vänder sig
mot landstingets kund (medborgare/patient/brukare). Kunden skall uppfatta ITF som en naturlig del
av verksamheten. ITF ska ha en bra verksamhetsförståelse och god kännedom om kundens behov
och är bra på att översätta kundens behov till lösningar.
Tillsammans med övriga förvaltningar, staber och enheter ska ITF driva införande av eHälsa med
nationella och regionala eHälso-strategier.
Utveckling och införande av e-hälsotjänster samt utveckling av vårdens IT-stöd sker inom flera
områden tillsammans med vården/kunden inom ramen för den etablerade samverkansmodellen
pm3.
Syftet med eHälsa är bland annat:





effektivare och säkrare hälso- och sjukvård
ökad delaktighet och ökat medbestämmande
ökad samverkan kring IT-stöd
minskad och effektiviserad administration
ökat erfarenhetsutbyte och bättre kvalitetsuppföljning
Landstinget följer strategin för införande av Nationell eHälsa – för tillgänglig och säker information
inom vård och omsorg. Införandet och utvecklingen av eHälsa och olika invånartjänster möjliggör
ytterligare en kontaktväg till vården för medborgaren.
Ett regionalt program för e-hälsa har utformats i samverkan mellan Regionförbundet, länets
kommuner och landstinget och på samma sätt har en regional målbild för e-hälsa inom sydöstra
sjukvårdsregionen tagits fram.
IT-förvaltningen kommer att projektleda ett antal uppdrag och projekt inom området, bland annat
Webbtidbokning via 1177 Vårdguiden, Journal som e-tjänst, uppgradering av
NationellPatientÖversikt (NPÖ 2.0) och anslutning till nationella Behandlingsplattformen.
Ökad delaktighet för äldre i hemmet med e-tjänster
”Ökad delaktighet för sköra äldre personer i palliativ vård och deras anhöriga genom hälsostödjande
e-tjänster” är ett VINNOVA-projekt inom utmaningsdriven innovation för ”Framtidens hälsa och
sjukvård”. Det är ett projekt som landstinget driver tillsammans med Linneuniversitetet och
Regionförbundet. Projektet pågår under 2015 och idén är att utveckla framtidens hälso- och
sjukvård och omsorg i det egna hemmet för de mest sköra äldre med hjälp av bland annat
videoteknik och så kallad kunskapsprogram.
5(16)
2.2 Mått
Mått
Målvärde
Nöjd kund
Verka för ökad nyttjande av eHälsa
2.3 Aktiviteter
INVÅNARTJÄNSTER
Självbetjäning/ankomstregistrering
Att själv registrera sin ankomst i samband vid till exempel ett mottagningsbesök ger service för
medborgarna samtidigt som det möjliggör en förbättrad process för kassahantering. Förutsättningar
för självbetjäning är att funktioner för e-frikort och samlingsfaktura är införda. Detta kommer att
vara klart 2015 och då kan arbetet med att införa självbetjäning påbörjas.
Journal som e-tjänst
Att tillgängliggöra journalinformation till länets medborgare via e-tjänster är ett prioriterat mål för
landstinget. Digital tillgång till sin journal, information om remisser och vaccinationer kan också
underlätta samarbetet mellan patient och vårdgivare kring hälsa och sjukdom. Det ökar också
medborgarens möjligheter till insyn och inflytande kring sin egen hälsa, sjukdom och behandling.
Webbtidbokning via 1177 Vårdguiden MVK (Mina vårdkontakter)
En breddning genomförs av elektronisk nybokning, ombokning och avbokning av besökstider
genom valda publicerade tidböcker via MVK. Vägledning för genomförandet är pågående
pilotprojekt som utvärderas genom både ett verksamhets- och ett invånarperspektiv.
NYTTA FÖR VÅRDEN
eRemiss
eRemiss ger utvidgade möjligheter att skicka digitala remisser och man kommer även att kunna
skicka remisser utanför landstinget, till exempel till landstingen inom sydöstra sjukvårdsregionen
som använder Cosmic. Utvecklingen av eRemiss är kopplat till uppgraderingen av Cosmic R8 och
följer projektplaneringen, vilket innebär att eRemiss blir tillgängligt under 2015.
Mobilitet i vården
För att öka mobiliteten i vården och kunna nyttja nya verktyg i Cosmic, är införande av Nova Tablet
med tillhörande ”appar” ett steg. Möjlighet för till exempel läkare och sjuksköterska att utföra
läkemedelsutdelning, rondarbete utan att ha vara bunden till datorn kommer att ge effektivisering i
vården.
Att direkt via plattor kunna registrera till exempel mätvärden hos patienten beräknas ge minskad
risk för felregistrering och därmed ökar patientsäkerheten. Att ha information tillgänglig direkt hos
patienten innebär också ett effektivare arbetssätt. Utvärdering av nytta för vården kommer att ske
och kommer att utgöra underlag för beslut kring breddinförande.
Pilot av Nova Whiteboard har genomförts tillsammans med Nova Tablet. Resultatet kommer att
ligga till grund för planering av breddning.
KIS-Kliniskt Informationssystem (ICCA)
Införandet av det nya journalsystemet ICCA (Kliniskt informationssystem på IVA) fortgår och har
driftsatts på IVA. Under 2015 sker även införande på OP. ICCA samlar in patientövervakningsdata
och kombinerar det med journaldata, till exempel läkemedelsordinationer och provsvar. Arbete
pågår även med uthopp och integration till andra system, bland annat för labsvar mellan ICCA och
Flexlab och mellan ICCA och Optimera.
6(16)
Behandlingsplattformen
Ett antal piloter för e-tjänster för behandling inom olika områden kommer att genomföras.
Behandlingsplattformen är en plattform avsett för vårdgivaren att ansluta olika verktyg/metoder
som möjliggör för vård- och omsorgstagare att få stöd och behandling via internet.
Omega X
En pilot, som kallas Omega X, startar 2015 och som ska utreda möjligheterna att ta del av
journalinformation från andra vårdgivare direkt i Cosmic, som ett komplement eller alternativ till att
använda NPÖ 2.0.
Bild/media
Landstinget producerar idag stora mängder medicinska bilder i samband med olika typer av
undersökningar av patienter. Hanteringen av dessa bilder sker i flera olika system och möter idag
inte de behov som finns. En landstingsgemensam bildhantering ska genomföras.
NYTTA FÖR ANVÄNDAREN
Självservice för lösenordshantering
För att tillgängliggöra lösenordshantering dygnet runt för användaren tas en lösning fram för
återställning av lösenord. Självservicetjänsten kommer att integreras med Kom & Gå-terminalerna.
Införandet av självservicetjänsten kommer att underlätta för användarna då användaren själv kan
återställa sitt lösenord via Kom & Gå-terminalen istället för att kontakta IT-supporten.
Behörighetsportal
Genom en så kallad behörighetsportal ska hela processen runt behörighetshantering till olika system
förenklas. Inom landstinget finns det idag en stor mängd av olika behörighetsansökningar till olika
system med rutiner som varierar stort och upplevs som tidskrävande. Införande av
behörighetsportalen kommer att ge en enklare och smidigare hantering både vid
behörighetsansökningar och vid avslut av behörigheter.
Beställningsportal av IT-utrustning
En beställningsportal av IT-utrustning utvecklas för att underlätta för landstingets användare vid
beställning av IT-utrustning. Beställningen sker via en portal på Navet där fokus är att skapa ett så
användarvänligt gränssnitt som möjligt.
Flytande sessioner
Under 2015 kommer ITF att arbeta med en lösning för ”flytande sessioner” på vissa
klientarbetsplatser. Det betyder att en användare flyttar med sin datorsession när man byter dator.
Ute i vården innebär det till exempel att en person som använder flera datorer och som frekvent
byter arbetsplats (till exempel en läkare på akutmottagning) alltid har tillgång till sina egna program
och inställningar. Användaren kan snabbt avsluta på en dator, gå till nästa arbetsplats/dator och
direkt komma in och fortsätta arbeta i samma dokument eller i samma system som tidigare. Det ger
avsevärt förkortade inloggningstider och effektivare arbete vid datorer i vården.
Modern IT-infrastruktur
Landstinget har en långsiktig strategi för att skapa en modern och effektiv IT-infrastruktur. Det är
viktigt att landstinget har enhetliga och standardiserade IT-lösningar där smartphones, datorer,
digitala plattor, IT-infrastruktur och IT-system fungerar tillsammans som en helhet. Nästa steg är att
se över användningen av bland annat smartphones och IT-relaterade arbetsredskap och att utvärdera
olika lösningar för att få en sammanhållen IT-miljö.
Jämte arbetet med olika e-hälsotjänster fortgår ett löpande förbättringsarbete med de
infrastrukturella tjänsterna. Detta är en förutsättning för att övriga tjänster ska fungera såsom SITHS
identifieringstjänst, HSA katalogtjänst (bland annat med ett nytt administratörsgränssnitt) och
säkerhetstjänster till exempel spärrhantering, samtycke- och åtkomstkontroll.
Klassificering av system
Arbete pågår med att klassificera de mest frekventa systemen när det gäller bland annat
7(16)
tillgänglighet, säkerhet och risk. Så kallad SLA, Service Agreement level, upprättas för de 50
viktigaste systemen. Detta minskar under- och överleveranser av systemen.
8(16)
hälsa”.
IT-förvaltningens mål: Förbättrade processer och rutiner samt Ständiga förbättringar och
Robust och ständig tillgänglig infrastruktur.
Stor fokus på ITF´s interna processer, allt för att möta de förväntningar och krav som kunden har.
Etablerade processer och rutiner ska vara dokumenterade och kända, väl förankrade och följas av
alla samt ha en kontinuerlig uppföljning. Arbete med förbättringar och effektiviseringar är ett
naturligt inslag i arbetet och är en del av samtliga medarbetares arbetsuppgifter. Det innebär att alla
medarbetare ska bidra i arbetet för bättre kvalitet, säkerhet och effektivitet.
En kontinuerlig dialog med kund och leverantör för tydliga och överenskomna verksamhetskrav och
leveranser. Till det en infrastrukturell strategi så att inga planerade förändringar i IT-miljö ger
oönskade effekter. Förändringar ska genomgå testning innan de produktionsätts.
I landstingets Förbättringsprogram 11 deltar ITF med en grupp. ITF´s verksamhet är
processorienterad och detta förbättringsarbete handlar om ökad förståelse för processerna,
styra/utveckla dem och dessutom se dem tvärfunktionellt över basenheterna. Efterlevnaden av ett
processorienterat arbetssätt kommer att resultera i ökad kvalité, tillgänglighet och patientsäkerhet.
Det ska även skapa underlag för förbättrade arbetsmetoder och flöden inom hela ITF, oavsett enhet.
Inom ITF ska samtliga basenheter bidra till att effektivisera ärendehanteringen inom support/serviceorganisationerna.
ITF´s verksamhet är en servicefunktion och riktar sig i första hand till landstingets övriga
verksamhet (kund) som i sin tur vänder sig mot landstingets kund (medborgare/patient/brukare).
ITF´s uppgift är att skapa och möjliggöra en effektiv och tillgänglig IT-verksamhet som ska stödja
landstingets verksamheter. IT är idag en alltmer integrerad del av landstingets kärnverksamhet och
en förutsättning för en stor del av den verksamhetsutveckling som bedrivs. Ett systematiskt
samarbete mellan ITF och verksamheten/kunden är etablerat genom samverkansmodellen pm3. Det
är ett forum för en kontinuerlig dialog med verksamheten/kunden där ITF fångar behov av IT-stöd i
utvecklingen av vården men det är vården som driver och utveckla vårdprocesserna.
En resurs som IT strateg eHälsa etableras för att bland annat följa den nationella utvecklingen inom
eHälsa.
3.3 Mått
Mått
Målvärde
Förbättrade processer och rutiner.
Ständiga förbättringar.
Robust och ständig tillgänglig infrastruktur.
9(16)
3.4 Aktiviteter
TILLGÄNGLIGHET OCH SÄKERHET
Processverktyg IT
För att följa IT-processerna för Incident, Problem, Ändring, CMDB (Configuration Management
Data Base) och funktion för kunskapsdatabas ska ett processverktyg införas under 2015.
Landstingets IT-miljö är mycket komplext och det krävs ett verktyg för att hålla reda på alla
komponenter (mjukvara, hårdvara, dokumentation, mm) och dess beroende av varandra. Att införa
en CMDB är ett omfattande arbete och ställer krav på allt från registerunderhåll till fungerande
process för ändringshantering.
Med kunskapsdatabasen kommer supporten att få effektivare kundkommunikation genom att lättare
finna rätt information.
Övervakning, och larmhantering
Arbete pågår med förbättring av övervakning och larmhantering vilket är ett arbete som kommer att
fortsätta. Syftet är att via övervakning och larm kunna åtgärda så många som möjligt av potentiella
störningar innan det påverkar slutanvändaren.
Teknisk logganalys
För att få en kortare tid för felsökning samt för att ge underlag för bättre planering kommer ett
analysverktyg för tekniska loggar att införas. Detta ger även proaktiva signaler när något är på väg
att hända i systemen.
Automatiserade processer
För att förbättra kvaliteten, likformigheten och standardiseringen av infrastrukturen pågår arbete
med ökad automatisering i hanteringen av servrar och nätverksenheter. Tiden från beställning till
färdig leverans kommer att kortas ner.
Trådlösa nät
Utbyggnad av det trådlösa nätet kommer att ske under året för att stödja användandet av mobila
plattformar exempelvis Nova Tablet. En stor utbyggnad av trådlösa nät inom slutenvården innebär
förbättrad täckning och införande av en ny funktionalitet som ger högre tillgänglighet på vissa
avdelningar. I första hand byggs nätet ut på vårdavdelningar och förbindelsevägar där vårdpersonal
rör sig. Nästa steg byggs vidare inom administrativa utrymmen.
Etablera kompetenscentrum för integration (ICC)
I syfte att möta det ökade behovet av nationellt informationsutbyte har Inera etablerat ett specifikt
kompetenscentrum för integration (ICC). ITF behöver under den närmaste perioden organisera en
motsvarande lokal organisation som i samarbete med Inera samverkar kring de nationella
integrationerna och säkerställer att de följer överenskomna regelverk, standarder och riktlinjer.
Migrering av KLT´s IT-miljöer
Arbetet med migrering av KLT´s (Kalmar länstrafik) IT-system till landstingets datamiljö går in i
slutfas 2015. Det ger stordriftsfördelar genom sammanslagning av IT-funktioner såsom e-post,
serverdrift, AD, lagring med mera. Det förbättrar tillgängligheten på KLT´s migrerade IT-system
genom användning av ITF´s storskaliga drift av IT-system. Dessutom ska migreringen säkerställa
och sprida kompetens inom KLT´s migrerade IT-system för att minska nyckelpersonberoenden. I
samverkansmodellen pm3 kommer KLT´s IT-stöd hanteras i objektet Länstrafik.
Integrationsplattform
Pågående arbete med att migrera över befintliga integrationer från gammal (JCAPS) till ny miljö
(BizTalk) kommer att slutföras under 2015. I dag ställs stora krav på att vårdens IT-system ska
kunna utbyta information och data mellan varandra, både inom landstinget och med andra landsting
eller organisationer. Olika system har olika arkitekturer som gör det behövs ett gränssnitt, en
integrationsplattform, för att systemen ska kunna kommunicera med varandra.
10(16)
Integrationsplattformen fungerar som ett centralt nav i kommunikationen mellan olika system.
Ny videoinfrastruktur
Ökade krav på video, såsom redundans, tillgänglighet, prestanda och behov av nya innovativa
funktioner/lösningar gör att nuvarande videoinfrastruktur behöver bytas ut. Implementation av den
nya lösningen kommer ske under 2015.
NYTTA FÖR VÅRDEN
Strategisk utvecklingsplan, Cosmic
En beskrivning av den strategiska utvecklingen av sjukvårdssystemet Cosmic är framtagen för de
närmaste årens utveckling och baseras på den målbild som tagits fram av de landsting/vårdgivare
som använder Cosmic.




Vidareutveckling av Nova-konceptet (digital whiteboard och tablets) med tillhörande
”appar” vilket kommer att innebära ökad mobilitet för både läkare, sjuksköterskor och övrig
vårdpersonal.
Beslutsstöd ger ökat stöd för läkare i behandlingssituationen.
Ökad automatisering av kvalitetsregister.
Vidareutveckling av vårddokumentationsområdet.
Den nationella utvecklingen av Intygstjänster bevakas via kundgemensamt projekt och anpassning
till Cosmic kommer att utvecklas utifrån detta. Övrigt nationellt utvecklingsarbete följs som till
exempel Mina Vårdkontakter och anpassning till Cosmic planeras. Förbättrad spärrhantering
planeras under 2015.
Ny version av sjukvårdssystemet Cosmic
Sjukvårdsystemet Cosmic kommer att uppgraderas under 2015-2016 till R8 där R8.0 har fokus på
ny remissmodul inklusive möjlighet att skicka remisser även utanför landstinget. R8.1 innebär ny
läkemedelsmodul samt nya översikter vilket ger användaren möjligheter till ökad kontroll via bland
annat ”min översikt” där till exempel läkare kan se ”sina arbetsuppgifter” (bland annat aktuella
remisser, provsvar med mera) och ”enhetens översikt” för aktuella aktiviteter på respektive enhet.
Ett första förbättringspaket som gäller struktur för vårddokumenation kommer i samband med R8.1.
Regionsamarbete
Inom sydöstra sjukvårdsregionen fortsätter samarbetet genom projektet eSPIR och där målet är att
likrikta Cosmic och användningen av sjukvårdssystemet. Första samarbetsprojektet Beslutsstöd
Psykiatri kommer att följas av ytterligare samarbete när det gäller Cosmic version R8.0 och version
R8.1.
Regionala samarbeten
Den samverkan som påbörjats inom IT-verksamheten i sydöstra sjukvårdsregionen kommer att
fortsätta utvecklas. Samverkan kommer att ske inom områdena e-hälsa, integration, infrastruktur
och klienter för att dra nytta av gemensamma lösningar.
Integration mellan sjukvårdssystem och specialistsystem
Integrationer mellan sjukvårdssystemet Cosmic och de olika specialistvårdssystemen ger ökad
effektivitet för vårdpersonalen och bidrar till en ökad patientsäkerhet. Flera system ska under
planperioden integreras med Cosmic, till exempel patologens och fysiologens system samt
bildhantering.
Dessutom ska integrationen mellan Cosmic och Sectra Order Management (radiologen) slutföras
vilket innebär att det blir möjligt att beställa röntgenundersökningar och få svar via Cosmic på
samma sätt som beställning och svar av till exempel labprover.
Digitala plattor
För att stödja kärnverksamheten och dess processer har en pilot genomförts med digitala plattor,
Nova Tablet. Då Nova Whiteboard integreras med Cosmic, ges både en snabb överblick av
11(16)
avdelningens patienter och en specialiserad del med den information som behövs när vårdpersonal
behöver fördjupa sig kring en patient i taget. En viktig brygga mellan dessa delar är checklistan som
möjliggör snabb dokumentation, planering och uppföljning, både vid ronden och vid den
kontinuerliga vården av patienten. Lika smidigt är det att dokumentera det som gjorts i vården runt
patienten. Via Nova Tablet finns det möjlighet att ta del av vilka undersökningar som ska göras,
prover som ska tas med mera.
Positioneringstjänster
I samband med utbyggnad av det trådlösa nätverket ges möjligheter att förbereda för så kallade
positioneringstjänster. Det blir möjligt att tagga/märka exempelvis medicinsk utrustning, gods,
sängar, rullstolar. Tester och pilotstudier kommer under 2015 att göras inom området för att utröna
nytta och användbarhet.
12(16)
4 Medarbetare
arbetsplats”.
arbetsplatser.
IT-förvaltningens mål: Attraktiv arbetsplats.
Målet för ITF är att uppfattas som en attraktiv arbetsplats som präglas av arbetsglädje med
engagerade chefer och medarbetare som aktivt tar ansvar för sin arbetsinsats och arbetsmiljö genom
delaktighet.
En stor framgångsfaktor för förvaltningen är rätt kompetensutveckling. Den framtida
kompetensförsörjningen är en nyckelfråga för verksamheten och under hela planperioden kommer
det att vara ett viktigt område.
För att möta den snabba teknikutvecklingen så är kompetensutveckling och kompetensförsörjning
viktig. Det handlar bland annat om vidareutbildning och vidareutveckling av medarbetare men
också möjlighet till att rekrytera rätt kompetens utifrån. Den komplexa IT-verksamhet som
landstinget har, ska ytterligare lyftas fram och förtydligas för att bli mer känd och väcka intresse i
vår omvärld.
ITF kommer att medverka och möjliggöra så att kommande läkarutbildning blir så bra som möjligt.
Målet för förvaltningen är att den ska uppfattas ha medarbetare som är kunniga och engagerade
inom sitt område och att kunden/verksamheten upplever ett positivt bemötande och får den hjälp
som kan förväntas.
För att uppnå pålitliga och driftsäkra system, och i förlängningen en god patientsäkerhet, är
lyhördhet och följsamhet för verksamhetens krav/behov av stor vikt och att det finns ett intresse och
förståelse hos medarbetarna för kärnverksamheten och kunden.
4.3 Mått
4.3.1 Medarbetare
Mått
Målvärde
Attraktiv arbetsplats.
verksamheter
Kalmar län
utvecklingsplan
4,2 %
70
100 %
13(16)
4.4 Aktiviteter
Kompetensförsörjning och kompetensutveckling
En del i kompetensutveckling är att överföra kunskap och kompetens på flera personer inom olika
team och på det sättet minska nyckelpersonsberoendet i så kallade kompetensmatriser. Det är ett
arbete som pågått och som kommer att fortsätta under året inom olika team. Det görs dels för att
kvalitetssäkra verksamheten och dels för att förbättra arbetsmiljön.
Teambildning och teamutveckling fortsätter för att stärka teamen. Det är viktigt att över hela
förvaltningen se hur processerna ska vara så att arbetet bedrivs som en helhet inom förvaltningen
för kundens bästa.
Som en viktig utgångspunkt är medarbetarsamtalet och den individuella utvecklingsplanen som ska
möta verksamhetens mål och uppdrag samt den enskildes behov av kompetensutveckling.
Ledarskap och medarbetarskap
Ledarskapet och medarbetarskapet kommer fortsatt att uppmärksammas, att visa på ansvaret hos var
och en. Chefer deltar bland annat i de landstingsgemensamma utbildningar som finns, till exempel
Gröna kortet. Insatser fortsätter för att tydliggöra både ledarskap och medarbetarskap som anställd i
landstinget. Fortsatt arbete med värdegrund inklusive likabehandling och mångfald.
Utvecklingsdagar för teamen och ledningsgrupper planeras.
I löneöversynsarbetet 2015 kommer Medarbetarskapet att vara prioriterat. Som ett led att stärka
dialogen och kunskapen runt hela löneöversynsprocessen så kommer information/dialog om hela
processen att föras i respektive basenhet under planperioden.
Hälsa och arbete
Det systematiska arbetsmiljöarbetet i förvaltningen följer den plan som finns.
Av vikt är att utveckla en hälsofrämjande miljö för medarbetarna och skapa förutsättningar för det.
Hälsoinspiratörer ska tillsammans med chefer och övriga medarbetare verka för det. En del i det
förebyggande arbetsmiljöarbetet är att öka medarbetarnas eget hälsoansvar samt att öka
nyttjandegraden av friskvårdsbidraget. Hälsoaspekten tas upp i medarbetarsamtalet.
En viktig del i arbetsmiljön är lokaler. I Västervik är behovet stort av att få gemensamma och
ändamålsenliga lokaler.
Sjukfrånvaron är låg och ambitionen är att den fortsättningsvis ska vara låg.
14(16)
5 Ekonomi
IT-förvaltningens mål: God ekonomisk hushållning.
Genom ekonomistyrningsmodellen möjliggörs en strukturerad ekonomisk uppföljning som
förbättrar möjligheterna att genomföra prioriteringar och effektiviseringar inom landstingets ITverksamhet. De etablerade processer och rutiner ska förbättras och effektiviseras.
Ekonomistyrningsmodellen möjliggör full ekonomisk kostnadstransparens. Strukturerad ekonomisk
uppföljning, tillsammans med öppenhet, förbättrar möjligheterna att genomföra prioriteringar och
effektiviseringar inom den totala IT-verksamheten i landstinget.
5.1 Budget 2015
Under 2015 kommer flera nya IT-lösningar att installeras och tas i bruk.
Driftbudgeten för ITF omfattas av personalkostnader, utbildningskostnader och övriga kostnader.
Av övriga kostnaderna är cirka 2/3 licenser, serviceavtal, underhåll och datakommunikation.
Licenskostnader ökar med nya/förändrade applikationer. För varje ny applikation, modul ökar
service och underhåll för kommande år. Under 2014 installerades/driftsattes flera applikationer vars
underhållskostnader börjar 2015.
Beredskapsersättningarna förändrades 2014 vilket resulterar i en ökad kostnad som slår fullt ut
2015.
Investeringsbudgeten för 2015 uppgår till 25 mkr. IT är en alltmer integrerad del i vårdproduktionen
vilket ger ett behov av att löpande förnya och säkerställa en driftsäker miljö.
Organisatoriska förändringar inför 2015 innebär att Teleservice flyttas från ITF till
Landstingsservice samt att Utdata flyttas från Landstingsdirektörens stab till ITF. Budgetmedel har
transfererats.
5.2 Mått
5.2.1 Ekonomi
Mått
Målvärde
God ekonomisk hushållning.
5.3 Aktiviteter
Reinvesteringsarbete
För att landstinget ska hålla en bra och effektiv IT-miljö så utförs ett löpande reinvesteringsarbete
15(16)
av hårdvara. Genom att tillämpa livscykler av hårdvara så är det ekonomiskt fördelaktigt då
landstinget nu går ifrån stora plattformsbyten till att istället successivt byta plattform inom
landstinget.
Från och med 2015 kommer reinvestering att utföras av dikteringsenheter inom landstinget.
16(16)
Bildningsförvaltningen
1 Inledning ......................................................................................................................................... 4
1.1
1.2
Verksamhetsidé .................................................................................................................................. 4
1.3
Utmaningar......................................................................................................................................... 4
2.1
2.2
2.3
2.4
Mått .................................................................................................................................................... 7
2.4.1
2.5
Medborgare & kund................................................................................................................. 7
Aktiviteter .......................................................................................................................................... 8
2.5.1
Medborgare & kund................................................................................................................. 8
3.1
3.2
3.3
Regional utveckling ........................................................................................................................... 9
3.4
Mått .................................................................................................................................................. 10
3.4.1
3.5
Aktiviteter ........................................................................................................................................ 10
3.5.1
4 Medarbetare ................................................................................................................................. 11
4.1
4.2
4.3
Mått .................................................................................................................................................. 12
4.3.1
4.4
Medarbetare........................................................................................................................... 12
Aktiviteter ........................................................................................................................................ 12
5 Ekonomi ........................................................................................................................................ 13
5.1
5.2
Budget 2015 ..................................................................................................................................... 13
5.1.1
5.1.2
Driftbudget 2015 .................................................................................................................... 13
5.1.3
5.1.4
Mått .................................................................................................................................................. 13
5.2.1
5.3
Ekonomi ................................................................................................................................. 13
Aktiviteter ........................................................................................................................................ 13
Bildningsförvaltningen, Verksamhetsplan 2015
2(13)
3(13)
1 Inledning
länet.
1.2 Verksamhetsidé
Bildningsverksamhetens övergripande mål är att:
- bedriva verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.
- göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa
engagemang att delta i samhällsutvecklingen.
- utjämna utbildningsklyftorna och höja bildnings- och utbildningsnivån i länet.
- bredda intresset för kultur och öka delaktigheten i kulturlivet.
- bidra till ökad folkhälsa.
1.3 Utmaningar
Folkhögskolan som egen utbildningsform
I proposition "Allas kunskap - allas bildning", som antogs av riksdagen våren 2014, formuleras ett
eget mål för folkbildningspolitiken:
" Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för
personlig utveckling och delaktighet i samhället".
Samtidigt slogs fast att folkhögskolan som egen utbildningsform i utbildningssystemet bör ses över
och tydliggöras. Det råder en bred politisk enighet om folkhögskolornas betydelse som unik och fri
aktör på utbildningsområdet. Statens stöd till folkhögskolorna är utformat för att ge förutsättningar
för en bredd av utbildningar riktade till en mångfald av människor med skiftande bakgrund och
erfarenhet.
Målet för folkbildningen och beskrivningen av folkhögskolan som utbildningsform är viktiga
utmaningar för Folkhögskolestyrelsen och skolorna.
Folkhögskolans roll i regional utveckling
Mer än 30 procent av kursplatserna prioriteras för deltagare som vill få allmän behörighet för
högskolestudier. Skolorna har en stark kulturprofil med många estetiska utbildningar som
förberedelse för högre studier. Yrkesutbildningar genomförs som folkhögskolekurser och
yrkeshögskoleutbildningar med tydlig samverkan med arbetslivet. Utmaningen är att förtydliga
beskrivningen av folkhögskolornas roll i den regionala utvecklingen.
Stärkt roll i integrationsarbetet
Bildningsverksamheten har på uppdrag av landstingsfullmäktige tagit fram en plan för att stärka
rollen i integrationsarbetet. Idag finns allmänna kurser motsvarande grundskole- och gymnasienivå,
kurser för nyanlända som omfattas av arbetsförmedlingens etableringsuppdrag och riktade insatser
till ensamkommande ungdomar. Arbetet kan ytterligare stärkas genom utökat samarbete med andra
4(13)
aktörer, främst kommunerna.
Digital delaktighet
Den digitala delaktigheten är en viktig förutsättning för delaktighet i samhället och tillgång till
information. Insatser behöver göras för att stärka kunskapen, både hos studerande och personal.
Hälsa & kultur
Folkhögskolorna ska vara en aktiv part i länssatsningen kring hälsa & kultur.
5(13)
Bildningsverksamhetens mål är att deltagarna är nöjda och känner sig väl bemötta, så att de
rekommenderar andra att studera på folkhögskola.
Alla deltagare ska få det stöd de behöver för att nå sina mål.
Alla deltagare ska få en tydlig bild av folkhögskolornas roll för att utveckla visionen om
hälsolänet.
Verksamheten på folkhögskolorna ska bidra till att höja bildnings- och utbildningsnivån i
länet.
Skolorna ska genomföra verksamhet som stärker folkhälsan och bidrar till visionen om hälsolänet.
Alla deltagare ska få chans att öka sin kunskap om livsstilsfrågor och delta i hälsa- och kulturaktiviteter som främjar hälsan.
Folkhögskolestyrelsen har antagit en handlingsplan för arbetet med missbruk och riskbruk. Den
bygger på landstingets Folkhälsopolitiska plan och ger vägledning för hur skolorna kan ge stöd för
att minska missbruk/riskbruk av tobak, alkohol, droger och spel.
Alla deltagare ska erbjudas hälsosamtal. Samtalet ska ge vägledning för deltagaren när den
individuella utbildningen planeras tillsammans med mentor. Det ska också vara vägledande för
skolans planering av stödinsatser. Målet är att alla ska få det stöd de behöver för att nå sina mål.
Tillgänglighet
Den fysiska tillgängligheten är begränsad i många äldre skollokaler. Under 2015 påbörjas arbetet
med nytt kök och matsal på Ölands folkhögskola. Det kommer att förbättra möjligheterna för
rörelsehindrade deltagare.
En likvärdig tillgång till studier kräver individuell planering av stödinsatser. Alla skolor ska ha
kompetens när det gäller läs- och skrivsvårigheter och stöd till deltagare med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar. Alla skolor ska också kunna erbjuda kursverksamhet i samverkan med
patient- och intresseföreningar som är knutna till psykiatrin.
Folkhögskolestyrelsen gör en prioritering av stödinsatser. Målet är att ge invandrare med
språksvårigheter och deltagare med funktionsnedsättning bättre möjligheter i sitt lärande. Insatserna
ska utjämna skillnader så att alla kan studera på liknande villkor.
Delaktighet och bemötande
Varje skola ska vara ett föredöme som i handling visar ett demokratiskt arbetssätt. Deltagarnas
rättigheter och skyldigheter regleras i en studeranderättslig standard. Folkhögskolorna ska
medverka till dialog med landstingets medborgarutskott.
Folkhögskolorna ska vara mötesplats för en mångfald av människor i olika åldrar som har olika
livssituation, erfarenhet och förutsättningar. Målet är att skapa en miljö där vi är olika tillsammans.
6(13)
Det kräver mod att jobba med attityder, ett gott bemötande och kunskap om den okunskap som kan
leda till diskriminering. En jämlik studiemiljö ger förutsättning för deltagarna att få stärkt
självkänsla, ökat engagemang, möte med kultur och kulturer, nya kunskaper och meriter för vidare
studier. All personal kommer att delta i fortbildning kring mänskliga rättigheter med särskilt fokus
på situationen för människor med funktionsvariationer.
Skolorna ska prioritera planeringen av särskilt stöd till deltagare med funktionsnedsättning och
invandrare som har behov av språkligt stöd i svenska. Målet är att ge stöd så att alla kan studera på
liknande villkor.
Jämställdhet mellan könen kräver särskilda insatser. Grunden är att alla, oavsett kön, ska bemötas
på ett sätt som ger förutsättningar att trivas och nå ett gott studieresultat. Det är också viktigt att
belysa de strukturer som gör att kvinnor och män värderas olika i arbetslivet. Särskilda insatser ska
göras för att bryta traditionella könsmönster. Folkhögskolorna ska ha rutiner för att
jämställdhetsgranska sin verksamhet. Jämställdhetsanalys ska göras i samband med beslutsfattande
och uppföljning på skolorna och i Folkhögskolestyrelsen.
All personal har deltagit i fortbildning kring könsidentitet/könsuttryck. Arbetet fortsätter för att
motverka negativ särbehandling.
Bildningsverksamheten har, på uppdrag av landstingsfullmäktige, tagit fram en plan för att stärka
integrationsarbetet. En ökad andel av de studerande har svenska som andra språk.
I samverkan med arbetsförmedlingen har tre kurser startats för flyktingar och skyddsbehövande som
omfattas av arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Kurserna ska vara en del av deltagarnas
etableringsplan och innehåller samhällsorienterande och arbetsförberedande insatser samt studier i
svenska. Under 2015 planeras kurser på alla fyra folkhögskolan.
I samverkan med Länsstyrelsen och kommunerna planeras insatser för ensamkommande ungdomar.
Skolorna ingår i projektet ”Folkhögskolespåret” som innefattar både studier på folkhögskola,
boende och etablering. Målet är att kontakterna med kommunerna ska utmynna i lokala
överenskommelser.
Lärare har utbildats för att förbättra valideringen av språkkunskaper och kunna erbjuda utbildning i
yrkessvenska, främst för personal inom vårdyrken.
2.4 Mått
Mått
Nöjda kursdeltagare och konferensgäster
Studerande på folkhögskolorna som känner att
de blivit bemötta med respekt och på ett
hänsynsfullt sätt
Målvärde
90 %
7(13)
Mått
Målvärde
Andelen deltagare som upplever att de har
möjlighet att påverka sina studier.
85 %
Andelen deltagare som upplever att de får det
stöd de behöver för att nå sina mål.
85 %
2.5 Aktiviteter
8(13)
hälsa”.
Bildningsverksamhetens mål är att stärka folkhögskolornas regionala roll inom bildning och
kultur. Folkhögskolan som egen utbildningsform ska förtydligas.
Folkhögskolorna ska bidra till ökad folkhälsa genom utvecklingsarbete inom hälsa och
kultur.
Folkhögskolorna ska bedriva utvecklingsarbete kring digital delaktighet.
Folkhögskolornas integrationsarbete ska stärkas.
Riksdagen har med utgångspunkt från propositionen "Allas kunskap - Allas bildning" tagit beslut
om ett eget mål för folkbildningen och ger en utmaning i att förtydliga folkhögskolan som egen
utbildningsform. Det ligger till grund för kvalitetsarbetet för Folkhögskolestyrelsen och
folkhögskolorna och beskrivningen av folkhögskolans roll i den regionala utvecklingen.
Folkhögskolorna vill vara goda föredömen när det gäller praktiskt miljöarbete och kunskap om
hållbar utveckling. De studerande är pådrivare för att utveckla medvetenheten om miljöfrågor och
ställer krav på ett miljömedvetet arbetssätt.
Allt fler studerande väljer att bo på skolornas internat och har därmed skolan som sitt hem. Det
ställer krav på både boendemiljö och service. Köken serverar måltider av god kvalitet och med en
ökande andel ekologiska livsmedel. Målet för ekologiska livsmedel ställs högt och det kräver ökad
kunskap och förbättrade rutiner vid beställningar. Matavfallet från köken vägs och en plan har lagts
fast för att minimera mängden matavfall.
Ölands folkhögskola har uppdraget att hantera inköp av landstingets konst och organisera
utsmyckning av nya och ombyggda lokaler. Landstingsfullmäktiges beslut om att avsätta 1 % av
byggkostnaden till utsmyckning innebär ett betydligt utökat uppdrag för konstverksamheten.
3.3 Regional utveckling
Bildningsverksamheten ska förstärka uppföljningsarbetet för att tydliggöra folkhögskolornas roll i
den regionala utvecklingen. Det innefattar bland annat en samordnad kvalitetsuppföljning för att
beskriva vad som händer efter avslutad utbildning.
Folkhögskolan som egen utbildningsform ska beskrivas. I den beskrivningen är deltagarnas egna
berättelser särskilt viktiga.
Folkhögskolorna ska samverka med andra landstingsverksamheter i utvecklingsprojekt som
beskriver kulturens betydelse för hälsan.
Planen för att stärka rollen i integrationsarbetet ska följas och samverkan med kommunerna ska
stärkas.
9(13)
3.4 Mått
Mått
Målvärde
Att öka deltagarnas medvetenhet och kunskap
om hälsa och ohälsa
Verksamhet på folkhögskolorna som kan
relateras till hälsa och kultur
40 %
Andelen ekologiska livsmedel.
32 %
Mängden matavfall
Systematiskt kvalitetsarbete
Andel skolor som genomför
kvalitetsredovisning där såväl medarbetarna
som kursdeltagarnas är delaktiga.
100 %
En lärande och utvecklande organisation där
medarbetarna får en genomtänkt fortbildning
Chefer som genomgått chefsutbildning
100 %
Öka bildnings- och utbildningsnivån i länet.
Antal pedagoger som uppnått formell
behörighet som folkhögskollärare.
5 personer
Antal rektorer som deltar i nätverk för
rektorsfortbildning
4
Allmänna kurser på folkhögskolorna med
möjlighet att få behörighet till högskolan
30 %
3.5 Aktiviteter
10(13)
4 Medarbetare
arbetsplats”.
arbetsplatser.
Bildningsverksamhetens mål är att alla anställda ska uppleva att de ges förutsättningar att
utvecklas i sitt arbete.
Verksamheten står inför stora pensionsavgångar. Fram till 2019 visar prognosen på 30
pensionsavgångar (ca 20 %). Av dessa är 23 lärare. Konkurrensen kommer att bli stor när det gäller
personal med hög kompetens. Folkhögskolornas fördel är hög trivsel och att medarbetarna upplever
arbetet som meningsfullt. Det är viktigt att aktivt arbeta för att utveckla folkhögskolorna som
attraktiva arbetsplatser.
Det är ytterst få sökande som är utbildade folkhögskollärare. Satsningen på utbildning för att
säkerställa kompetensen kommer att fortsätta.
Folkhögskolorna har en stor bredd i utbildningar och möter en ökande mångfald av människor. Det
ställer krav på hög kompetens hos personalen. Skolorna har en god utveckling och personal med
stort engagemang.
De statliga satsningarna på kompetenshöjning av skolpersonal har inte kommit folkhögskolorna till
del. Kompetenshöjning för personalen är därför ett stort åtagande för skolorna. Det gäller utbildning
kring folkhögskolans idé och pedagogisk och ämnesinriktade utbildningar för att säkerställa
specialutbildningar.
Insatser görs för förbättrad kvalitet och hög attraktivitet:
- Satsning på utbildning i folkbildningens idé och pedagogik för pedagogisk personal som inte har
folkhögskollärarutbildning.
- Satsa på fortbildning för all personal kring digital delaktighet.
- Satsa på utbildning kring miljömedvetenhet och ekologisk kost.
- Systematiskt arbete för att överföra kunskap och erfarenhet inför generationsskifte.
- Erfarenhetsutbyte mellan skolor och yrkesgrupper för att stärka bildningsverksamheten.
- Stärka arbetet med individuella utvecklingsplaner för personalen.
11(13)
4.3 Mått
4.3.1 Medarbetare
Mått
Målvärde
Folkhögskolorna ska vara en attraktiv
arbetsplats
Andel personal som upplever folkhögskolan
som attraktiv arbetsplats.
80 %
Andel personal som erbjuds fortbildning kring
folkbildning.
100 %
verksamheter
4,2 %
Stimulera medarbetarna till friskvårdsaktiviteter
Alla anställda ska uppleva att de ges
förutsättningar att utvecklas i sitt arbete.
Kalmar län
utvecklingsplan
70
100 %
4.4 Aktiviteter
12(13)
5 Ekonomi
Bildningsverksamhetens mål är att använda resurserna så effektivt som möjligt i relation till
antalet anställda, verksamhetens volym och ekonomiska förutsättningar.
5.1 Budget 2015
Folkhögskolorna är starkt beroende av statsbidrag och särskilt stöd för specialpedagogiska insatser.
Externa intäkter har ökat. Det beror framför allt på nya uppdrag. I samverkan med
arbetsförmedlingen genomförs Studiemotiverande folkhögskolor, SMF och kurser för nyanlända
som omfattas av etableringsuppdraget.
Bildningsverksamheten utgångsläge är ett positivt resultat.
För 2015 är ramen för landstingsbidraget oförändrad. Statsbidraget räknas upp med 0.47 % med
möjlighet till ytterligare utökning av antalet utbildningsplatser på allmän kurs. Studiemotiverande
folkhögskolekurser och Etableringskurser för nyanlända kommer att genomföras i samarbete med
Arbetsförmedlingen. Förutsättningarna för kursverksamheten har förändrats med budget 2015, men
bedömningen är att förändringen inte ska ha negativ påverkan på skolornas ekonomiska
förutsättningar.
Skolorna kommer att vara beroende av fortsatt förstärkning genom externa uppdrag och
konferensverksamhet.
Ytterligare insatser behöver göras för att förstärka den landstingsinterna samverkan.
Folkhögskolorna samverkar för att medverka till goda inköpsrutiner och låga kostnader.
Den strategiska planeringen och uppföljningen ska förstärkas. Fortbildning prioriteras för att klara
hög kvalitet och vara attraktiva vid nyrekrytering.
5.2 Mått
5.2.1 Ekonomi
Mått
Målvärde
Genomförande av kurser för maximalt
statsbidrag från FBR
Statsbidrag från Folkbildningsrådet.
100 %
5.3 Aktiviteter
13(13)
Kalmar Länstrafik
1 Inledning ......................................................................................................................................... 4
1.1
1.1.1
Kalmar Länstrafik .................................................................................................................... 4
1.2
Verksamhetsidé .................................................................................................................................. 4
1.3
Utmaningar......................................................................................................................................... 5
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
Kollektivtrafik .................................................................................................................................... 6
2.6
Mått .................................................................................................................................................... 7
2.6.1
2.7
Medborgare & kund................................................................................................................. 7
Aktiviteter .......................................................................................................................................... 7
2.7.1
Medborgare & kund................................................................................................................. 7
3.1
3.2
3.3
Regional utveckling ........................................................................................................................... 9
3.4
3.3.1
Trafikupphandling ................................................................................................................. 10
3.3.2
Trafikutbyggnad enligt utvecklingsplanen ............................................................................. 10
Mått .................................................................................................................................................. 10
3.4.1
3.5
Aktiviteter ........................................................................................................................................ 11
3.5.1
4 Medarbetare ................................................................................................................................. 12
4.1
4.2
4.3
Mått .................................................................................................................................................. 13
4.3.1
4.4
Medarbetare........................................................................................................................... 13
Aktiviteter ........................................................................................................................................ 14
5 Ekonomi ........................................................................................................................................ 15
5.1
Budget 2015 ..................................................................................................................................... 15
5.1.1
5.1.2
Driftbudget 2015 .................................................................................................................... 15
5.1.3
Kalmar Länstrafik, Verksamhetsplan 2015
2(16)
5.1.4
5.2
Mått .................................................................................................................................................. 16
5.2.1
5.3
Ekonomi ................................................................................................................................. 16
Aktiviteter ........................................................................................................................................ 16
3(16)
1 Inledning
länet.
1.1.1 Kalmar Länstrafik
KLT: s vision är "Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik".
Visionen är relevant för vår verksamhet, enkel att komma ihåg, inspirerar till handling och har ett
långsiktigt perspektiv. På KLT har vi valt att sikta högt, men inte orealistiskt.
KLTs värdegrund vilar på värdeorden öppet, engagerat och kunnigt.
KLT har för sin verksamhet tolkat värdeorden i tolv vägvisare.
Öppet innebär att




Vi skapar en tillgänglig trafik för alla
Vi skapar enkla och användarvänliga tjänster
Vi är lyhörda för våra kunders önskemål och behov
Vi är öppna och ärliga
Engagerat innebär att




Vårt bemötande präglas av omtanke och engagemang
Vi har kunden i fokus och planerar för hela resan
Vi har ett arbetsklimat där alla känner stolthet och motivation och vill utveckla
verksamheten
Vi tar ansvar för en hållbar framtid
Kunnigt innebär att




Vi är öppna för att lära oss nytt - varje dag lite bättre
Vi är resultatinriktade och har ett ekonomiskt ansvar
Vi är specialister på kollektivtrafik
Vi är föregångare inom den tekniska utvecklingen i branschen
1.2 Verksamhetsidé
Landstinget i Kalmar län är kollektivtrafikansvarig, både som myndighet och utförare. Båda
verksamheterna återfinns inom samma förvaltning, Kalmar Länstrafik (KLT). Myndighetens
uppgift är att fastställa kollektivtrafikprogram, fatta beslut om allmän trafikplikt, besluta i ärenden
om färdtjänst och riksfärdtjänst samt tydliggöra vilka operatörer som ska ha tillgång till hållplatser
och informationssystem vid kapacitetsbrist på ett konkurrensneutralt och icke-diskriminerande sätt.
Ett lagstadgat "Trafikförsörjningsprogram" har tagits fram för perioden 2013 – 2021 och fastställts
av Landstingsfullmäktige. Programmet revideras årligen.
KLT ska stärka viktiga begrepp som miljö, hälsa, tillgänglighet och säkerhet och än mer kraftfullt
utveckla kollektivtrafiken utifrån medborgarnas behov. Kalmar län har kommit mycket långt i att
4(16)
samordna och modernisera såväl fordon som resan i sig. Tidigare nämnda begrepp (miljö, hälsa,
tillgänglighet och säkerhet) har varit grundpelare i arbetet med att kunna erbjuda en kollektivtrafik
för alla.
KLT: s samordnade ansvar för linjetrafik, närtrafik, serviceresor och skolresor för hela länet i en
enhet, är en styrka som ger oss möjlighet att skapa bra trafikstruktur mot kund och samtidigt uppnå
hög kostnadseffektivitet.
Länets kommuner har möjlighet att genom tillköpsavtal med KLT lämna över upphandling och
planering av sin skolskjutstrafik eller köpa till annan kompletterande trafik. Ett länsövergripande
reglemente för resor i färdtjänst och riksfärdtjänst togs fram och fastställdes under 2012.
En väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för att hela regionen ska leva. Det är ett miljövänligt
transportsätt som möjliggör arbets- och utbildningspendling och turism. Målet är att minska antalet
arbetsmarknadsregioner inom Kalmar län. Trafiken ska hålla så hög kvalitet att medborgarna ser
trafiken som ett alternativ till dagens val av bilen.
Landstingets och länets mål om en fossilbränslefri region 2030, är för kollektivtrafiken betydligt
skarpare och ska vara genomförd redan 2020.
Sammanfattningsvis kan vårt uppdrag formuleras som
KLT ska erbjuda resor som underlättar och berikar människors liv och utvecklar vår region.
Detta är också vårt löfte till våra kunder.
Vi formulerar också uppdraget i ett kommunikativt huvudbudskap – Till:sammans



Till: ett friskare liv
Till: ett smartare resande
Till: en bättre miljö
1.3 Utmaningar




Vi ska vara ledande i arbetet med en hållbar regional utveckling.
Vi ska vara fossilbränslefria år 2020.
Den samhällsstödda kollektivtrafikens (linjetrafik, närtrafik, serviceresor och linjelagd
skolskjuts) subventionsgrad ska på sikt uppgå till högst 50 %.
Genom att kollektivtrafiken utvecklas ska människors aktionsradie för arbete och studier
öka, och på så sätt ska antalet lokala arbetsmarknader minskas från dagens fyra till två.
Det tidigare målet om att öka resandet med 40 % mellan åren 2006 – 2020 är uppnått redan 2014.
Ny utmaning för kollektivtrafiken blir att:

Vi ska öka resandet i linjetrafiken med minst 3 % årligen.
5(16)
Fysisk aktivitet har bevisad effekt och kan vara en viktig åtgärd mot ett antal olika
sjukdomstillstånd. Kalmar Länstrafik planerar för "Hela resan" där gång och cykel till och från
hållplatser ingår som naturliga delar.På detta sätt bidrar kollektivtrafiken till ett friskare och
hälsosammare liv.
Kundmätningar visar att kvinnor är i majoritet i det regionala resandet, i stadstrafik är
könsfördelningen jämnare.
För att råda bot på snedfördelningen bland resenärer är det viktigt att attrahera fler män. En
marknadssatsning för att få in fler bilister i kollektivtrafiken kommer att ge en jämnare
könsfördelning bland resenärerna.
Nästa uppdatering av hemsidan, www.klt.se, under våren 2015 kommer att innehålla en
översättningsfunktion via Google translate. Detta innebär att vi tillgängliggör hemsidan för fler
användare.
I kontakt med myndighetens handläggare erbjuds tolktjänst.
Kalmar länstrafik erbjuder mobil reseplanerare med möjlighet till köp av biljetter sedan 2012.
Vidare planeras att lansera en web-butik under 2015, under avsnittet Mina sidor, där även andra
typer av kundtjänster finns tillgängliga.
2.5 Kollektivtrafik
Vi erbjuder resor inom fyra områden – linjetrafik, närtrafik, serviceresor och skolresor. I och med
att vår trafik är tillgänglig för alla i samhället, är vår totala målgrupp också lika bred. Däremot kan
vi se avgränsade målgrupper där vi har större potential att öka resandet. Dessa målgrupper är viktiga
att känna till då vi arbetar för att stärka varumärket. Det är här vi kan göra störst skillnad.
Mellan 15 och 25 års ålder
Denna ålder är en viktig brytpunkt när det gäller resvanor. Studier visar att kollektivtrafikens
marknadsandel minskar dramatiskt under denna period. Därför prioriterar vi att arbeta för att fler
personer i åldern 15-25 år ska välja att fortsätta resa kollektivt.
Sällanresenärer
En person som sällan reser kollektivt (någon gång i månaden), har mer kunskap om
kollektivtrafiken än någon som inte reser kollektivt alls. Det är därför enklare att få sällanresenärer
att resa oftare, än att få någon som inte reser alls att börja.
6(16)
Tätorter och stora trafikstråk
Tillgänglighet och turtäthet är viktigt för att människor ska resa mer. Mer än hälften av alla länets
resor sker i våra tre största kommuner; Kalmar, Oskarshamn och Västervik. Boende dels i de tre
största orterna, dels utmed de större trafikstråken i länet är därför prioriterade målgrupper.
Funktionsnedsatta
Vi vill locka fler funktionsnedsatta att resa mer i den linjelagda kollektivtrafiken. Vi ska även se till
de delar av resan som sker utanför våra fordon. Genom hela resan, från att resebehovet uppstår, till
informationssökande, biljettköp med mera, ska kollektivtrafiken kännas som ett mycket attraktivt
alternativ.
Pendlare över länsgräns
En annan av våra prioriterade målgrupper är de som studie- och arbetspendlar längre sträckor där
även länsgränsen passeras. Även här ska vi arbeta med ett större perspektiv på resan. Vi kan
förbättra och förenkla reseupplevelsen hela vägen från start till mål.
Under 2015 kommer Kalmar Länstrafik att utveckla samverkan med regionala tillväxtmotorer
(Linnéuniversitetet, Länssjukhuset, större industriföretag) för att bidra till en förbättrad
kompetensförsörjning.
2.6 Mått
Mått
Resandet med kollektivtrafiken ska öka
Årlig resandeökning
Nöjdheten hos allmänhet och kunder ska öka
Målvärde
3%
Kollektivtrafikens marknadsandel för resor i
Kalmar län.
11 %
Andel av befolkningen som reser med
kollektivtrafik minst en gång per månad
35%
Antalet sjukresor med linjelagd kollektivtrafik
och närtrafik ska öka årligen
110 000 resor
Antalet färdtjänstberättigades resor med
linjelagd kollektivtrafik och närtrafik ska öka
årligen.
35 000 resor
Andel av resenärerna som åkt färdtjänstresa
som är nöjda
95 %
Andel av resenärerna som åkt sjukresa som är
nöjda
95 %
Allmänhetens nöjdhet med KLT (Kolbar)
50%
Kundens nöjdhet med KLT (Kolbar)
66%
Andel av resenärerna som är nöjda med
senaste resan med kollektivtrafiken
90 %
2.7 Aktiviteter
Aktiviteter
Trafik-, pris- och taxeanalys
Varumärkesresan
7(16)
hälsa”.
Som ett led i Varumärkes resan har en åtgärds- och aktivitetslista tagits fram. Den innehåller både
externa och interna aktiviteter som syftar till att göra den dagliga verksamheten mer effektiv. Listan
består av 95 åtgärder/aktiviteter fördelade på:







Bemötande
Varumärkesbyggande
Kvalitet resor och produkter
Extern information
Utbildning och kunskapsutbyte
Resenärssynpunkter
Förarsynpunkter
Under 2015 planeras för ett projekt som syftar till att finna drivmedel för en fossilbränslefri
kollektivtrafik med tåg på icke-elektrifierade järnvägar. Projektet kommer att genomföras i
samarbete med den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Jönköpings län.
Utvecklingsprojektet Kollektivtrafik på landsbygd (KPL) avslutades under 2014. Projektet drevs
tillsammans med de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i fyra angränsande län i södra Sverige.
Formerna för en fortsättning, där projektets resultat vidareutvecklas, kommer att undersökas under
2015.
Vid upphandling av kollektivtrafik ska lagen (2011:846) om miljökrav vid upphandling av bilar och
vissa kollektivtrafiktjänster tillämpas. Den innebär att energi- och miljöpåverkan vid drift under
fordonets hela livslängd ska beaktas.
Tillverkning, distribution och andra led i produktionskedjan för förnybara drivmedel innehåller tills
vidare moment där fossila bränslen ingår. Ur ett livscykelperspektiv måste det övergripande målet
om en fossilbränslefri region kompletteras.
KLT har efter samråd med sekretariatet för Klimatsamverkan Kalmar län gjort ett förslag till
kriterium där energieffektivitet och klimatpåverkan vägs samman. Enligt förslaget ska trafiken
utföras med drivmedel som resulterar i minst 50 procent minskning av utsläpp av klimatpåverkande
gaser jämfört med fossila bränslen. Nivån 50 procent motsvarar baskrav för minskade nettoutsläpp
av klimatpåverkande gaser enligt de riktlinjer som satts upp av branschorganet Partnersamverkan
för en fördubblad kollektivtrafik.
KLT avser att gå vidare i upphandlingsprocessen avseende trafiken i de starka busstråken med två
bränslealternativ - biogas och hållbar syntetisk diesel. KLT bedömer att palmolja inte är ett hållbart
alternativt och kommer därför inte att acceptera den som råvara eller ingrediens vid framställning av
drivmedel.
Syntetisk diesel kan utan större modifieringar användas i den befintliga infrastrukturen för hantering
av drivmedel. I fallet biogas måste emellertid en delvis ny regional infrastruktur byggas upp innan
driften är säkrad. Det innebär att alternativet biogas bör kopplas till ett medgivande om fordonsgas
som acceptabelt som drivmedel under en övergångsperiod som längst fram till årsskiftet 2019/20.
8(16)
Samma ställningstagande om flera bränslealternativ förordas även i upphandlingen av stadstrafik.
De båda alternativen i det fallet är biogas och el från förnybara källor, det senare ensamt eller
kombination med den typ av hållbar syntetisk diesel som nämnts i föregående punkt.
3.3 Regional utveckling
En väl utbyggd kollektivtrafik är avgörande för möjlighet till utvecklingen av geografiska områden
(län eller regioner). Den möjliggör pendling till arbete och studier, bidrar till att krympa
länet/regionen genom att binda ihop arbetsmarknadsregioner och stimulera turistnäring och andra
fritidsaktiviteter. Kollektivtrafiken finns tillgänglig, för den som vill, under större delen av dygnet
och verkar för många länsbor ofta i det tysta.
SKL redovisar Öppna jämförelser för kollektivtrafiken. De "öppna jämförelserna" kan, baserat på
erfarenhet från andra kommunala verksamhetsområden, förväntas bli vägledande i
förbättringsarbetet vad gäller uppföljning och verksamhetsinriktning. I och runt länets tre största
kommuner – Kalmar, Oskarshamn och Västervik – sker mer än hälften av alla resor i dagens trafik.
Totalt gjordes under 2014 knappt 9 miljoner resor med kollektivtrafiken i Kalmar län, varav linje-,
när- och skoltrafiken stod för ca 8,4 miljoner och serviceresorna (färdtjänst, riksfärdtjänst och
sjukresor) stod för drygt 0,6 miljoner resor. Över hälften av länets befolkning reste någon gång
under året kollektivt och var tredje invånare i länet är att betrakta som en regelbunden resenär (reser
minst en gång per månad).
Resandeutvecklingen i regionen har varit positiv under en längre tid. Under 2014 ökade resandet i
länet med X % och i Öresundstågtrafiken (Sydtaxa) med X % jämfört med 2013. Det regionala
resandet ökade från 8,3 till X miljoner resor under 2014, en sammanlagd ökning med X %. Målet
att öka antalet resor mellan åren 2005-2020 med 40 % uppnåddes 2014. Nytt mål är en årlig
resandeökning med minst 3 %.
Arbetet går vidare med att utveckla kollektivtrafiken inom och till/från länet till ett modernt och
kundvänligt trafiksystem. Ledstjärnor i arbetet är Bäst för flest, Hela Resan och Tänk tåg – Kör
buss. Det mest självklara med en kollektivtrafik för alla är enkelheten. Enkelhet i form av en känsla
att kunna kliva på och av ett fordon, köpa biljetter, läsa tidtabeller, få information om trafikutbud
och information om förseningar. Det ska vara enkelt att åka kollektivt. Detta är och kommer att vara
en av våra viktigaste uppgifter under kommande planperiod.
Kollektivtrafiken inom vårt län tillhör de mest miljövänliga (förnyelsebart bränsle) och är även
mycket väl rustad när det gäller funktionsanpassning. Det är viktigt att vi i länets res-starka stråk
har tydlig inriktning, att få fler funktionsnedsatta resenärer att bli kunder i den linjelagda och/eller
anropsstyrda kollektivtrafiken. För att detta ska lyckas krävs att hållplatser, bytespunkter liksom
fordonsparken är tillgänglighetsanpassade.
Samordningen mellan den linjelagda kollektivtrafiken och anropsstyrd trafik har prioriterats under
innevarande avtalsperiod (2008 – 2017) för gällande trafikavtal. Samordning kommer även att
fortsätta i framtidens planering. Under planperioden kommer årligen översyn av gällande regelverk
för färdtjänst och riksfärdtjänst att ske. I områden där resandeunderlaget är för svagt för linjelagd
kollektivtrafik byggs närtrafiken successivt ut utifrån ekonomiska resurser. Tillgängligheten till
närtrafiken utökas genom att den görs sökbar i reseplaneraren. Det är viktigt att anpassning och
förnyelse sker när nya levnadsvanor och nya resmönster bildas.
Jämförande statistik från Trafikanalys för riket visar att när det gäller antalet tillstånd/1000 invånare
för färdtjänst och riksfärdtjänst ligger Kalmar län lägst i en nationell jämförelse. Trafikanalys
hänvisar här till åldersstrukturen i länet tillsammans med den av oss, under tid, utbyggda
kollektivtrafiken. Till detta har vi sedan 2002 parallellt med utvecklingen inom kollektivtrafiken
arbetat med myndighetsutövningen. Tolkningen är att kollektivtrafiken i vårt län utvecklas åt rätt
håll och att vi bör fortsätta på den inslagna vägen.
För att hålla en tydlig linje i den framtida inriktningen och i utvecklingen av trafikutbyggnaden är
9(16)
det viktigt att en Strategiplan kollektivtrafik Kalmar län 2050 tas fram och fastställs under de
närmaste åren. Syftet med denna plan är att skapa goda planeringsförutsättningar på medellång och
lång sikt för alla intressenter. Ett annat viktigt syfte är att etablera en bred förståelse och samsyn
kring resursbehov och prioriteringar inom länet och med angränsande län.
I det dagliga utföraruppdraget ligger utformning av kollektivtrafiken enligt ovan fastställd plan.
Inom länet har inriktning för trafikutbyggnad sedan 2008 legat fast; utveckla trafiken i stråktrafik
med yttäckande matning. Matningen sker genom olika typer av trafik ex. stads- o landsbygdstrafik
eller särskild matartrafik. Trafiken byggs ut på ett sådant sätt att det bidrar till överflyttning av
kunder med särskilda behov till den linjelagda trafiken, skapandet av en kollektivtrafik för alla.
Det är viktigt att verksamheten äger sin egen självstyrning genom regelverk för förändring av
produktions- och driftstruktur. Ett sådant har fastställts med följande uppbyggnad:
Den samhällsstödda kollektivtrafikens (linjetrafik, närtrafik, serviceresor och linjelagd skolskjuts)
subventionsgrad ska på sikt uppgå till högst 50 %
Målen för stråktrafikens subventionsgrad varierar utifrån Trafikförsörjningsprogrammets
definitioner:


Starka stråk ska uppgå till högst 50 %
Medelstarka stråk ska uppgå till högst 60 %
För svaga stråk, närtrafik och linjelagd skolskjuts (ej kommuntillköp), utgör i första hand
samhällsnyttan bedömningsgrund. I likhet med att linjer och stråk kan bli föremål för en direkt
minskning av utbud om subventionsgraden överskrids, kan trafik med högre nivå byggas ut. Dessa
åtgärder vidtas inom ramen för förvaltningens normala verksamhet. Om linjer eller stråk är föremål
för nedläggning eller tillskapande av nya linjer eller stråk, ska detta föregås av godkännande av
Trafikstyrelsen. För större åtgärder ska mätningar från minst två år vara underlag för beslutet.
Punktligheten ska fortsatt följas även för serviceresor. Metoder och utveckling av system för att
enklare få fram säkra mätvärden fortsätter under 2015.
3.3.1 Trafikupphandling
Under året fortsätter arbetet med upphandlingen av linje- och skoltrafik samt småfordon.
Anbudshandlingar kommer att distribueras till kvalificerade entreprenörer efter sommaren. Arbetet
bedrivs i projektform med planerad driftstart i augusti 2017.
3.3.2 Trafikutbyggnad enligt utvecklingsplanen
Busstafiken i de starka stråken Kalmar - Oskarshamn och Västervik - Vimmerby - Nässjö kommer
att förstärks under året. Under 2015 görs satsningar på regionaltågstrafiken, Krösatåg, mellan
Kalmar - Emmaboda. I december 2015 öppnas en ny station i Trekanten.
3.4 Mått
Mått
En kollektivtrafik för alla - KLT ska skapa de
bästa förutsättningarna för en samordning
mellan linjetrafik, närtrafik, skolresor och
serviceresor
Tågtrafiken ska ha maximalt 5 minuters
försening vid tidtabellens slutstation
90 %
Punktlighet - buss i linjetrafik
77 %
Busstrafiken ska ha maximalt 3 minuters
försening vid tidtabellens hållpunkter
70 %
Målvärde
10(16)
Mått
Målvärde
Andelen tillgänglighetsanpassade fordon i
kollektivtrafiken
94 %
Andelen färdtjänstresor med punktlig
ankomsttid (+/- 10 min).
90 %
Upphämtningstidpunkten vid sjukresor får
maximalt avvika 10 min från överenskommen
tid. Vilket ska uppnås till minst 90%.
90 %
Andelen sjukresor med punktlig avgångstid
(+/- 10 min).
90%
Utvecklingsplanen ska fullföljas
Införd andel trafik i utvecklingsplanen
97 %
KLT är en lärande förvaltning - varje dag lite
bättre
Antalet deltagare i bemötandeutbildningar per
år
300 deltagare
Andel biljetter köpta utanför de traditionella
försäljningskanalerna (resecentrum och
buss/tåg)
Fossilbränslefritt och energieffektivt
Energianvändning per fordonskilometer med
buss
Med kvalitet, kunskap och säkerhet möta våra
kunders behov och rättigheter
Handläggningstiden för färdtjänst- och
riksfärdtjänsttillstånd ska vara skälig
3,4
kWh/fordonskm
15 dagar
3.5 Aktiviteter
Aktiviteter
Strategisk utvecklingsplan 2050
Uppdatering av hållplatshandboken
Den Attraktiva Regionen (DAR)
Åtgärdsvalsstudie för stråken Kalmar – Linköping och Västervik – Linköping
Varumärkesresan
11(16)
4 Medarbetare
arbetsplats”.
arbetsplatser.
Landstingets mål om att vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats är ett för oss
grundläggande krav som till delar styr vår existens. Utifrån nu rådande arbetsmarknad finns ingen
möjlighet till avkall på något av de ovan klargjorda målen. I takt med den allt mer komplexa
verksamhetsstrukturen har vi att ställa högre krav på våra medarbetare samtidigt som medarbetarna
har att ställa högre krav på oss som arbetsgivare.
Vi har inte bara att kunna presentera oss som en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats, vi
ska även kunna leva upp till detsamma. Under 2015 ska strukturer tas fram där det idag saknas
sådana, därtill ska förbättringar kunna påvisas inom de områden vi redan idag påbörjat ett arbete
d.v.s. varje dag lite bättre.
Framtidens medarbetare måste erbjudas ett arbete som ger tillfredställelse inom en rad olika
områden, exempelvis ansvar, utveckling, goda arbetsvillkor, delaktighet etc. Ska vi lyckas finna rätt
medarbetare måste vi också vara klara med vad det är vi söker.
Vi har nått vårt mål, att vara en attraktiv arbetsgivare, när våra medarbetare presenterar oss som
sådan. Våra medarbetare är och ska vara våra främsta ambassadörer.
Åtgärder under 2015

Se över vår geografiska personalplaceringsstruktur

Analysera de idag aktuella befattningsvärderingarna (utbildning/ansvar)

Se över våra kravprofiler

Se utveckling som något naturligt, ge utrymme för förändringar
Arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter
Vi ska vara noga i vårt arbete med att ”vårda” våra medarbetare. Medarbetarna ska känna
delaktighet se ansvarsfrågan som något naturligt. Förutom mål och uppdrag är delaktighet, ansvar
och engagemang huvudpunkter på de idag fastställda dialogerna
(medarbetarsamtal/utvecklingssamtal, uppföljningssamtal och lönesamtal). Samtalet mellan chef
och medarbetare är viktigt, ses som en självklarhet för att nå de mål som fastställts.
Varje medarbetare som önskar tjänstgöra på heltid har idag denna möjlighet.
Vi har därtill att se till medarbetarnas utvecklingsmöjligheter, strukturera oss på ett sådant sätt att
basenheterna ser kompetensen som samlad, bredda ansvarsområdena, se ett decentraliserat
arbetssätt som positivt vilket också öppnar upp för en förbättrad resursanvändning.
12(16)
Kompetensutveckling
KLT har som krav att alla medarbetare ska erhålla en individuell utbildningsplan baserad på en
tidsintervall av 3 år. Utbildningsplanerna styrs av förvaltningens sedan tidigare fastställda mål.
Varje utbildningsplan ska följas upp och redovisningen har att visa på förändringar därav.
Hälsa i arbetet
KLT ska inte bara uppfattas som en hälsofrämjande arbetsplats utan också i handling kunna visa på
detta. Vi ska arbeta förebyggande men har därtill att skyndsamt hantera enskilda uppkomna
ärenden.
KLT arbetar för en låg sjukfrånvaro där friskvård ska uppmuntras och ses som förebyggande. Under
2015 ska direkta insatser ske både för att minska de korta och de långa sjukskrivningsperioderna.
Projektet Hälsoservice fortsätter under första hälften av 2015 med målet om en minskad
sjukfrånvaro understigande 60 dagar. Pa/HR funktionen har att följa upp den idag aktuella
sjukfrånvaron överstigande 60 dagar. Därtill att se till möjligheten att få berörda medarbetare åter i
tjänst.
KLT har att visa på sjukfrånvaro i enlighet med övriga förvaltningar inom landstinget.
KLT ska likt övriga förvaltningar i landstinget präglas av jämställdhet och mångfald. Tidigare var
fördelningen mellan män och kvinnor helt identisk men har under de senaste åren förskjutits att
gälla ett övertag vad det gäller kvinnor. Vid nyanställningar har vi att ta hänsyn till könsfördelning
och mångfald.
Ändrat arbetssätt och effektiv administration
Kalmar Länstrafik ska utifrån ett helhetstänk i sina processer jobba för att tillvarata befintliga
resurser och kompetenser med mål om att effektivisera verksamheten. Det måste finnas en bra
balans mellan verksamhetens uppdrag, mål och givna personaloch ekonomiska ramar.
Genom att bredda ansvarsområden (decentraliserat synsätt) och se till den samlade kompetensen
inom förvaltningen öppnar vi upp för en förbättrad och effektivare resursanvändning.
4.3 Mått
4.3.1 Medarbetare
Mått
KLT är en attraktiv, utvecklande och hälsosam
arbetsplats
Andelen som utnyttjar friskvårdsbidraget
45%
verksamheter
4,2 %
utvecklingsplan
100 %
Kalmar län
Andelen medarbetare med heltidstjänst
Målvärde
70
100 %
13(16)
4.4 Aktiviteter
Aktiviteter
Deltagande i Kalmar MiniTri
Avtal med landstingshälsan om Hälsoservice
Varumärkesresan
14(16)
5 Ekonomi
5.1 Budget 2015
Budgetram
För Kalmar Länstrafik gäller att nettobudgetramen för anropsstyrd trafik, buss och tågtrafik räknas
upp med ett genomsnitt av branschindex BPTI. Branschindex består av index för lokaler,
fordonsförsäkring, personal, diesel, fordonskostnader och fordonsskatt.
Taxor
Inför 2015 har landstingsfullmäktige beslutat om ny taxa i kollektivtrafiken från 1 januari 2015.
Priser kopplade till Sydtaxan förändras redan från 14 december 2014.
Beslut har också tagits om att landstingsstyrelsen årligen, i juni, får besluta om ändring av priset för
kommunernas tillköp av skolkort för skolskjuts. Priset för skolkorten ska baseras på aktuellt
trafikindex och antalet elever.
Regelverket för färdtjänst och riksfördtjänst avsende trappklättrare revideras till att omfatta
möjligheten till trappklättrare på B-adress. I samband med detta fastställs egenavgiften 2015 för
denna tjänst till 300 kr och följer därefter justeringen för färdbiljett för resa med allmänna
kommunikationer.
Övriga ramförändringar
Under de senaste åren har kostnaderna för sjukresor ökat årligen. Såväl volym som snittlängd per
resa har ökat. Resor med egen bil har minskat något medan fler sjukresor görs med allmän
kollektivtrafik. Fr.o.m. 2015 gäller en ny upphandling för servicefordon vilken innebär ökade
kostnader. Budgetramen för sjukresor utökas från 2015 med 4 Mkr.
Uppräkningen för trafikkostnader görs i budgetramen med 2,5% som motsvarar ett snitt över åren
av Branschindex, BPTI, för kollektivtrafiken. Under 2014 ökade trafikkostnader som justeras via
BPTI med knappt 4%.
Kollektivtrafikens subventionsgrad (skattefinansiering) på lång sikt anges i Landstingplanen för
2015-2017 till 50%. Målet för 2015 anges som en självfinansiering på 45% (55% subventionsgrad).
I den budget som Kalmar Länstrafik presenterar för 2015 redovisas en självfinansiering med 42%
(58% subventionsgrad). För att nå det av landstingsfullmäktige beslutade målet om 55%
subventionsgrad under 2015 krävs att intäkter från biljettförsäljning och övriga externa källor
överskrider den budgeterade intäktsmassan med 27,5 Mkr.
Utvecklingsplanens genomförande under 2015 (de 100 miljonerna) avser nästan i sin helhet den
fortsatta utökningen av tågtrafik mellan Emmaboda-Kalmar. Med en ökad turtäthet och mindre risk
för förseningar, i och med fler mötesstationer, kan detta ge en ökad tillströmning av resenärer och
därmed ökade intäkter.
Under 2015 kommer en fordonsverkstad att ställas till Kalmar Länstrafiks förfogande för underhåll
och skötsel av tågfordon för trafik i närområdet. Verkstaden byggs i Kalmar av KIFAB med Kalmar
15(16)
Länstrafik som hyresgaranti genom underhållsleverantör efter genomförd upphandling. Inflyttning i
verkstaden kan dock först ske sent under 2015 eller till nästa årsskifte. Förväntningarna på en
verkstad i Kalmar är att Kalmar Länstrafik ska få en bättre kontroll på kvalitet och kostnader för
underhåll och reparationer.
Kalmar Länstrafik har inför 2015 fått 4 Mkr för investeringar av utrustning i undehållsverkstaden
samt förväntat utökat behov av trappklättrare som taxeförändringen kan ge upphov till.
Investeringarna i verkstaden avser utrustning som inte är fasta för byggnaden och inte är objekt som
underhållsentreprenören kan ta med sig vi avslutat uppdrag. Exempel på utrustning är lyftbockar
och lyftbord för motorer.
Investeringsbudgeten för 2014 omfattade inköp av ett nytt fordon för patientresor till/från
Linköping för 4 Mkr. Upphandling och anpassning av ett sådant fordon för att klara de krav som
ställs på detta har inte kunnat slutföras under 2014. Investeringsmedlen begärs därför flyttas över
till 2015.
En ny upphandling av fordon för anropsstyrd trafik som träder i kraft januari 2015 innebär högre
kostnader i entreprenadersättning. Budgetramen 2015 utökades därför med 4 Mkr , vilket utgör
ca 50 % av den totala kostnaden för Kalmar Länstrafik. Övriga 4 Mkr täcks genom omfördelning
inom den befintliga ramen för produktionen.
5.2 Mått
5.2.1 Ekonomi
Mått
KLT ska ha en god ekonomisk hushållning
Ekonomiskt utfall i förhållande till budget ska
inte vara negativt
Målvärde
Nettokostnad för allmän kollektivtrafik från
SKL:s öppna jämförelser
Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad
45 %
5.3 Aktiviteter
Aktiviteter
Skapa bättre rutiner för att följa upp och omfördela kostnader mellan trafiklösningar
16(16)

10. Verksamhetsplaner för 2015

Transcription

Similar documents

Protokoll från sammanträde 2014-08-26(PDF)

Vilket är ditt nästa steg? - Norrbottens läns landsting

Personlig handlingsplan BFL

Uppdraget som arbetsgivarföreträdare 2015-03-30

Anteckningar Kommunberedningen 2015-08

Svar på skrivelse från Michel Silvestri (MP)

VERKSAMHETSPLAN CANCERREHABFONDEN 2015

0004 Inf Kommunberedningen

Säkerhetsmål - Landstinget i Uppsala län