Regionalt nätverk för föräldrastödjande aktörer

2015-10-07
Dagens upplägg
Regionalt nätverk för
föräldrastödjande aktörer
• Föräldrar, föräldraskap och tonåringar – Teoretisk genomgång
• Vad vill föräldrar till tonåringar ha och vad känner de till ? –
presentation av två studier
• Vad kan och borde vi göra? – Forskningsgenomgång
• Vilka föräldrar söker sig till universellt erbjudna föräldragrupper och
varför) – Presentation av en studie
• Vilka effekter har ledarledda föräldragrupper på föräldrar och barn?
– Presentation av en studie
• Slutkommentarer
Malmö 151007
Ulf Axberg
[email protected]
www.gu.se
www.gu.se
Vara förälder till en tonåring –finns det anledning
till oro?
John Bowlby - Rapport till WHO 1951
• Många föräldrar uppger att de känner sig nervösa och ängsliga inför tonåstiden
• Stereotyp bild av tonårstiden som konfliktfylld och turbulent och av tonåringen
som lynnig, svår och trotsig
• Forskning visat att övergången från barndom till tonår är en relativt problemfri
upplevelse för de allra flesta familjer
• Enbart 5 procent som haft en trygg föräldra-barn relation under barndomen
utvecklar relationsproblem under tonåren
• En tid av dramatiska förändringar, såväl inre som yttre, för den unge själv och för
familjen
• Balansen i familjerelationerna måste omförhandlas
• Konflikter i form av tjat och gnäll, heta diskussioner kring vardagssysslor, fritid,
kläder och tider är typiska
”Ett samhälle som sätter värde på
sina barn, måste vårda sig om
deras föräldrar”
www.gu.se
www.gu.se
Anknytning nödvändig för vår
överlevnad
Även föräldrar till tonåringar är människor
• Tonårstiden har visat sig vara ett lågvattenmärke i familjens livscykel när det
gäller föräldrars livstillfredsställelse
• Befinner sig mitt i livet - medelåldern är en potentiellt påfrestande period
• Inte ovanligt med minskat självförtroende, ökad ångest och depression
• Tillfredsställelsen i parrelationen oftast som lägst
• Den egna utvecklingsfasen krockar med tonåringens – störst risk om
samma kön
•Anknytningssystemet - spädbarnet utrustat med
förmågor att selektivt ty sig till nära personer
•Omvårdnadssystemet – föräldrarna utrustade
med förmågan att reagera på spädbarnets
signaler
www.gu.se
www.gu.se
1
2015-10-07
Anknytningsstilar
Anknytning
• Har ett överlevnadsvärde (för individen men även för arten)
• Ett beteendesystem vars funktion är underlätta beskyddandet genom att
närhet till omvårdnadspersonen befrämjas
• Trygg bas - någon man kan utgå ifrån i sitt utforskande av omgivningen
• Säker hamn - någon man kan fly till när situationen “där ute” upplevs som
alltför farlig
Bild av självet
positiv
positiv
Bild
av
andra
• Modell - någon som hjälper en att skilja mellan farliga och ofarliga
situationer
• Anknytning är ”tvingande” – sker automatiskt, instinktivt.
• Att knyta an är inte detsamma som trygg anknytning
• Barn kan utveckla anknytningsrelation till flera personer
(Efter Bartholomew)
negativ
Trygg
(B)
negativ
Ambivalent
(C)
Undvikande
(A)
Desorganiserad
(D)
(Inte en anknytningsstil)
www.gu.se
www.gu.se
Omvårdnadssystemet
Att vara tillräckligt bra förälder
• Bra föräldrar
– behöver inte vara perfekta och alltid göra ”rätt”
–”ber om förlåtelse” när de gjort ”fel”
– är större och starkare än sina barn
– är snälla
– är inte skrämmande för sina barn
• Beteendesystem som för att skapa närhet och skydd
• Rötter i barndomens upplevelser av omvårdnad - anknytning
• Konsolideras under tonåren
• Förändras vid övergång till föräldraskap och i interaktion
med barnet
www.gu.se
Anknytning under tonåren
www.gu.se
Cirkulär process
• Anknytning vs autonomi
• Tryggt anknutna tonåringar kan undvika att söka sig till föräldrarna när
anknytningssystemet aktiveras - behovet av autonomi tar överhanden
Lyhörd
förälder
• Förälderns uppgift att utan att vara påstridig eller avvisande, tydligt visa att
hen finns där som trygg bas och säker hamn
• Får anknytningsbehov tillgodosedda utanför familjen
• ”Stand-by” funktion – Föräldern behövs vid särskilt utsatta situationer
• Tonåringar med trygga anknytningsrepresentationer upprätthåller en känsla
av förtrolighet, men hävdar också sina åsikter i vardagens familjekonflikter
www.gu.se
Trygg
anknytning
hos
tonåring
www.gu.se
2
2015-10-07
Föräldrastil
Auktoritativ/demokratisk
Hög grad av
kontroll
Ramar/Gränser
Auktoritär
Demokratisk
Försumlig
• Värme och engagemang – mer mottaglig för förälderns
inflytande
• Stöd och struktur – stödjer utvecklings av självreglerande
förmågor
• Förhandlande – ”Ge och ta” främjar kognitiv förmåga och social
kompetens
Auktoritativ
Hög grad av
värme/Engagemang
Barnet
Tillåtande
Steinberg, 2001
www.gu.se
www.gu.se
Föräldrakontroll
• Psykologisk kontroll (Invalidera känslor, skuld, bortdragande
av kärlek, begränsningar av uttryck för känslor) - förknippat
med mer relationell aggressivitet, depression och ångest
• Fysisk bestraffande kontroll – mer öppen/utåtriktad
aggressivitet
• Beteendekontroll (belöning och förstärkning, konsekvenser
för beteenden) – positiv utveckling
• Kumulativ effekt – om samma föräldrastil
• Ingen könsskillnad för utveckling av relationell agg.
• Pojkar uppvisar mer fysisk aggressivitet
Vad vill tonårsföräldrar ha?
–
Vilka önskemål och behov av
stöd ger föräldrar till tonåringar
uttryck för?
(Kuppens et al 2009)
www.gu.se
Vad känner föräldrar till om befintligt föräldrastöd i
sina kommuner och vad efterfrågar de själva
Tidigare studier kring vad föräldrar vill ha.
• Studie Folkhälsoinstitutet (Bremberg 2004)
– strukturerade föräldragrupper
– information via media (TV, radio, böcker och tidskrifter)
– Telefonrådgivning
Studie 1
• Telefonintervjuer med 1336
föräldrar 10 kommuner i
Västra Götaland
• Enbart barn under 13 år
N=911
Enbart barn 13-17 år N=425
• Studie (Eriksson & Bremberg, 2008)
–
–
–
–
www.gu.se
Störst intresse bland föräldrar till små barn 0-2 år
35 % intresserade av ledarledda grupper
Störst skillnader mellan föräldrar till äldre barn
1/3 intresserade av mötesplatser
• Broms 2008
– föräldrar till tonårsbarn hade ett stort behov av tillgång till ett nätverk av andra föräldrar till
tonåringar för att kunna diskutera vilka gränser och regler som är rimliga, samt få dela
kunskap med andra föräldrar
www.gu.se
Studie 2
• Telefonintervjuer med 875
föräldrar (797 familjer) i 6
kommuner i Västsverige och 3
stadsdelar i Göteborgs kommun
• Samtliga kommuner erbjöd
ledarledda grupper
• Slumpmässigt urval föräldrar till
barn 10-17 år
• Intervjuerna tog ca 10-30 minuter
www.gu.se
3
2015-10-07
Studie 1, När är det viktigast med någon form av
föräldrastöd?
Sammanfattning
• Väldigt få föräldrar till äldre barn/tonåringar deltar i
ledarledda föräldragrupper
• 82 % av föräldrar till tonåringar och 64 % av föräldrar till barn
under 13 år ansåg det viktigt med stöd när man har barn i
åldern 13-17 år
• En majoritet av föräldrarna säger sig inte känna till att
kommunen erbjuder föräldragrupper
• 76% av föräldrar till tonåringar och 55 % av föräldrar till barn
under 13 år ansåg det viktigt med stöd när man har barn i
åldern under 13 år
• En klar majoritet av föräldrarna anger åldern 13 - 17 år som
den viktigaste tiden för föräldrastöd
• 2/3 av föräldrarna har förslag på stöd som de önskar, men
förslagen är väldigt olika
www.gu.se
www.gu.se
Tiden
Vad kan vi göra?
• Sårbarhet –
medfödda eller
tidigt förvärvade
egenskaper
• Motståndskraft –
faktorer hos individen
• Riskfaktorer –
faktorer i
omgivningen
Förebygga
Hindra
Vad borde vi erbjuda?
• Friskfaktorer - faktorer
utanför individen i
omgivningen
– Vad säger kunskapsläget om universellt
stöd riktat till tonårsföräldrar
Upptäcka
Interventioner
Undanröja
Stödja
Skapa
www.gu.se
Några vanliga program i Sverige
www.gu.se
• Center for the Study and Prevention of Violence (CSPV), at the Institute of
Behavior Science, University of Colorado Boulder.
• COPE (The Community Parent Education program)
• KOMET (Kommunikationsmetod)
• Connect
• Aktivt Föräldraskap
• Ledarskapsträning för Tonårsföräldrar (LFT)
• Lovande program
–Tydlig och väl beskriven programteori
–1 RCT, eller 2 Kvasi-experimentella studier
–Dokumenterad positiv effekt ingen skadlig effekt
–Förberedd och möjlig att sprida (manual, utbildning etc)
• Modellprogram – dessutom:
–2 RCT, alternativ 1 RCT + 1 Kvasi experimentell studie
–Uppföljning med bibehållen effekt minst 12 månader efter avslut av intervention
– Vi återkommer till dem …
• Enbart lovandeprogam – ej modellprogram
www.gu.se
www.gu.se
4
2015-10-07
• POSITIVE FAMILY SUPPORT-FAMILY CHECK-UP ( ADOLESCENT TRANSITIONS)
– 12-14 år
– Alkohol ,Depression, Sexuellt Riskbeteende, Tobak
– Skapa strukturerad mötesplats samarbete mellan skola och föräldrar, information om positivt föräldraskap,
konflikthantering etc. Finns vid behov kompletterande steg på selekterad och indikerade nivå
– Skola
– Tom Dishon (USA)
• EFFEKT (ÖPP)
– 12-14 år
– Alkohol, Normbrytande beteenden, kriminalitet
– Information till föräldrar, föräldramöten
– Skola, föreningsliv, kyrka ,
– Nikolaus Koutakis (Sverige)
• PROSPER (PROMOTING SCHOOL-COMMUNITY-UNIVERSITY PARTNERSHIPS TO
ENHANCE RESILIENCE )
• GUIDING GOOD CHOICES
– 12-14 år
– Alkohol, droger, tobak, nära relation till föräldrar, normbrytande beteenden och kriminalitet
– Samarbete mellan skola, andra samhällsfunktioner och lärosäten
– Främja bruket av metoder med evidens, föräldraträning samt individuella insatser.
– Skola, föreningsliv, kyrka
– Richard Spoth (USA)
– 12-14 år
– Alkohol, droger, normbrytande beteende, kriminalitet, depression
– Familj (Föräldrar 4 träffar: identifiera risk, och behov av skydd, positivt föräldraskap,
konflikthantering. Barn 1 träff om att motstå kamrattryck)
– Skola
– J. David Hawkings (USA)
www.gu.se
www.gu.se
Group Teen Triple P (GTTP)
• RAISING HEALTHY CHILDREN
• Utvecklat i Australien
• Aukland Nya Zealand (Chu, J. T., et al., 2015)
• 12-15 år.,
• 8 sessioner
• RCT; GTTP (N=35) jämfört med Sedvanliga insatser (CAU; N= 37)
• Före och efter samt 6 månaders uppföljning
• Föräldraraporter - signifikanta skillnader i föräldrafärdigheter, upplevd
föräldraförmåga, förbättrad kvalité på relationer i familjen, minskning av
upplevda problembeteenden hos tonåringen
• Ungdomarna själva – rapporterade färre konflikter med föräldrar, föräldrars
ökad kunskap om och uppsikt över deras förehavanden (monitoring) samt
färre problembeteenden.
– (5-11), 12-18
– Skolgång, alkohol, droger, kamratrelationer, Normbrytande beteende, aggressivt beteende
– Föräldraträning, skolan: miljön, sociala och emotionell färdigheter, individuella insatser i skolan
– Skola
– Richard F. Catalano /USA)
• STRENGTHENING FAMILIES 10-14 (Föräldrastegen)
– 10-14 år
– Alkohol, droger, tobak, internaliserade symtom, nära relationer till föräldrarna, normbrytande beteenden,
aggressivt beteende
– Skola, föreningsliv, kyrka
– Virginia Molgaard (USA)
www.gu.se
Stark och klar
www.gu.se
Universellt riktade program
• Norskt program för att förbygga alkoholkonsumtion hos ungdomar
• Provat i Sverige (Pettersson C. m.fl 2011)
• 13-16 år
• Universellt program uppbyggt på flera olika komponenter
• Visst stöd finns – men mer forskning behövs
• Ff.a kring ANDT, men även kring psykisk ohälsa
• Små men betydelsefulla effekter
• Stöd för Boostersessioner
• Kombination av insatser (föräldrastöd – skola – ungdomen)
• Lovande med insatser precis före tonåren
–3 år, åk7,8 och 9
–Samarbete med IOGT-NTO
–13 aktiviteter, föräldramöten, familjedialog, familjemöte, möte med vänner
• Kvasi-experimentell studie, deltagare i programmet (N=229 dyader)
Jämförelsegrupp (N = 280)
• Deltagande föräldrar mer restriktiva till tonåringarnas alkoholkonsumtion
• Alkoholdebuten hos deltagande ungdomar var ett år senare samt förre hade
varit berusade i årskurs 9
(Review: Hale et al 2014; Vermeulen_Smit et al 2015)
www.gu.se
www.gu.se
5
2015-10-07
Klinisk effekt vs. folkhälsoeffekt
Vilka föräldrar söker sig till universellt
erbjudna föräldragrupper och varför
• Effektstorlek (Cohens d) =
1,0 = den undersökta gruppens medelvärde har flyttat sig en standardav-vikelse
mellan mättillfällena. STOR effekt som är kliniskt signifikant
0,1 = den undersökta gruppens medelvärde har flyttat sig motsvarande en 0,1
standardavvikelse = ingen eller liten effekt
Deltagare i universella ledarledda föräldrastödsgrupper
(AF, Connect & COPE) jämfördes med ”föräldrar i
allmänhet”
• Klinisk effekt = få individer & stor effekt/individ
100 * 1 = 100
• Folkhälsoeffekt = många individer men liten effekt/individ
1 000 * 0,1 = 100 och 10 000 * 0,1 = 1 000
• Men 100 * 0,1 = 10
www.gu.se
Föräldragrupp vs telefongrupp och populationen (SCB).
• Fler arbetslösa/långtidssjukskrivna
www.gu.se
Sammanfattning
• Föräldrar söker sig till universellt erbjudna föräldragrupper eftersom de har ett behov av det
• Hade i genomsnitt yngre barn (ca 1 år)
• Barnen oftare i kontakt med hälso-/sjukvård ang. sin psykiska hälsa senaste året
• Mammorna levde i större utsträckning separerade från barnets far
• Skälen till varför de söker varierar från ren nyfikenhet och
intresse av att lära, till uttalade behov av stöd
Både mammor och pappor uppgav:
• En mer negativ attityd till sitt eget föräldraskap
• Fler symptom på egen nedstämdhet och oro
• Fler känslomässiga utbrott
• Fler psykiatriska symtom hos barnet
• Avsevärt fler mammor än pappor deltar…
• Få föräldrar deltar gemensamt i föräldragrupp
Mammor uppgav också att deras barn var mindre öppna gentemot dem
Papporna uppgav fler känslomässiga utbrott och lägre grad av instrumentellt
föräldraskap.
www.gu.se
Slutsatser
www.gu.se
Vilka effekter har ledarledda föräldragrupper på
föräldrar och barn
• Föräldragrupperna når ”rätt” målgrupp
• Det kan finnas stor spännvidd i grupperna vad beträffar
anledningen till deltagande och barnets ålder, därför bra med
intervju före grupp
• 5 program: COPE, KOMET, LFT, Connect & Aktivt Föräldraskap
• 60 grupper i drygt tio kommuner under 5 terminer
• Föräldrar från 315 familjer (358 föräldrar)
• Är innehållet anpassat till målgruppens behov (t ex.
• Uppskattningsvis ca 90 % av alla tillfrågade
ensamstående mammor)
• 2 program (LFT och KOMET) visade sig i första hand fungera som ”riktade”
(info och/eller rekommendation om grupp via IFO/BUP)
• Riktar sig grupperna till rätt åldersspann eller exkluderas
föräldrar till äldre barn
• Design - Förmätning (T1), eftermätning (T2) och ettårsuppföljning (T3)
• Självskattningsformulär som föräldrarna och deras barn fick fylla i
• Innehållet behöver sannolikt anpassas till åldersspannet
www.gu.se
www.gu.se
6
2015-10-07
Effekter av ledarledda föräldragrupper sammanfattning
Vilka effekter hade ledarledda föräldragrupper
Förälder
• Symptom depression/ångest
• Föräldrastress
• Negativa attityder till sitt
föräldraskap
• Familjeklimat
• Föräldrasamarbete
• Försök till förståelse
• Känslomässiga utbrott
• Instrumentellt föräldraskap
• Psykiatriska symtom barnet
• Barnets öppenhet
Barn
Generellt sätt:
• Psykiatriska symptom
• Nedstämdhet
• Psykosomatiska symptom
• Generellt välbefinnande
• Självförtroende
• Anknytning
• F. Försök till förståelse
• F. känslomässiga utbrott
• Familjeklimat
• Öppenhet
• Måttliga förbättringar i uppfostringsstil och beteende
mot barnen (utbrott, förståelse)
• Måttliga förbättringar av egen psykisk hälsa och attityd
till föräldraskapet
• Måttligt minskad psykisk ohälsa hos barnen
• Nöjda deltagare: God till Mycket god (M = 4.2 av 5)
www.gu.se
Sammanfattning föräldraskattningar, forts
www.gu.se
Effekter av föräldragrupper enligt barnen
• Alla program hade positiv effekt, men COPE tenderade att ha mindre
effekt än övriga
• Ungdomarna uppger en förbättring av sin psykiska hälsa från
T1 till T3 och den universella gruppen skiljer sig vid T3 inte
längre från normalgruppen
• De riktade programmen (LFT & Komet) hade större effekt jämfört med de
program som gavs universellt (AF, Connect & Cope)
• Äldre tonåringar i den universella gruppen beskriver också
positiva förändringar i sitt psykiska välmående
• Om något program ska utses till vinnare så är det Komet, men…
• Föräldrarna i Connect var inte lika nöjda som föräldrar i övriga program (M
• Barnen beskriver inte samma positiva förändring hos
föräldrarna som föräldrarna själva gör
= 3.7 på den 5-gradiga skalan)
• Tonåringar vars föräldrar ändrar sin uppfostringsstil kan ha svårt att
anpassa sig till denna förändring. Detta kan behöva vara ett tema i
grupperna
• Större spridning i ungdomarnas svar
www.gu.se
www.gu.se
Slutkommentarer- generellt
Slutsatser
• Tydligt politiskt budskap om att föräldrastöd är något som bör prioriteras
• Ledarledda grupper för föräldrar till tonåringar har positiva
effekter
• Föräldrar efterfrågar olika former av stöd utifrån sin egen situation –
viktigt med ett varierat utbud.
• Gruppernas innehåll kan behöva anpassas till målgruppen
(ensamstående mammor, äldre tonåringar m.m.)
• En informativ och lättillgänglig föräldrahemsida
• Föräldrastödsprogram behöver anpassas och utvecklas utifrån de
varierande önskemål och behov som föräldrar har (universellt resp riktat)
• Viktigt med erfarna och trygga gruppledare som förmår
”improvisera” och använda sig av gruppen
• Även föräldrar till äldre tonåringar, som de som går i gymnasieskolan,
behöver erbjudas stöd
• Kursmaterial (video, rollspel m.m.) och upplägg behöver bättre
anpassning till svenska/nordiska förhållanden och till universella
snarare än riktade grupper
• Svårt med grupper där barnens åldrar varierar från10 - 11 och upp till 16
– 18 år. Utmaningen att vara en bra föräldrar varierar stort, bl.a beroende
på barnets ålder.
www.gu.se
www.gu.se
7
2015-10-07
Slutkommentarer om effekter
Slutkommentarer om utvärdering, uppföljning
• Flera strukturerade program tycks ha positiva effekter och man kan inte utse en
enskild ”vinnare”. Viktigast med:
(1) långsiktighet i planeringen
(2) uthållighet i genomförandet
(3 ) att kommunen verkligen når ut till så många föräldrar som möjligt.
• Hur man når ut är en central fråga - effekterna på individnivå förhållandevis små.
För effekter på folkhälsonivå, måste man därför nå många föräldrar.
–
avsätt tillräckligt med tid och resurser för implementeringsprocessen
– skapa långsiktig finansiering för arbetet.
• Samarbete med andra kommuner eller organisationer kan vara ett alternativ för
att skapa långsiktighet och möjlighet att erbjuda fler olika typer av föräldrastöd
www.gu.se
• Viktigt att följa upp och utvärdera i Sverige och att lyfta in barnens och
tonåringarnas egna röster i forskningen. De effektstudier som finns är:
1) relativt få
2) ofta gjorda i andra kulturella sammanhang
3) främst baserade på föräldrars önskemål och bedömning av effekter
4) begränsade i tid, dvs. få långtidsuppföljningar har gjorts.
• Återkommande mätningar av såväl psykiskt välbefinnande som psykisk
ohälsa hos barn och ungdomar behövs
• Det saknas undersökningsprogram på nationell nivå, och de mätningar
som görs i olika kommuner och landsting/regioner är inte samordnade.
www.gu.se
Och till sist
• Det finns många sätt att vara en bra förälder på och för de allra
flesta är det inget problem
• Uppgiften är att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att
kunna vara en bra förälder
Tack!
www.gu.se
8