doc04b Utredning från Lunds kommun avseende utökad social
download 
Report Transcription
04b Utredning från Lunds kommun avseende utökad social
Socialförvaltningen Mottagning och stöd Tjänsteskrivelse 2015-01-30 1(13) Jenny Wiström Utredning avseende utökning av social jour Dnr SO 2014/0025 Sammanfattning Denna utredning om en eventuell utökning av kommunens sociala jour har genomförts på uppdrag av socialnämnden. Utredningen beskriver hur den sociala jouren och beredskapen som socialförvaltningen har under icke kontorstid är organiserad, vad lagstiftningen säger samt hur det ser ut i andra kommuner. I utredningen ges också tre förslag på hur förvaltningens jour och beredskap kan organiseras på andra sätt. 1. Det första alternativet, utökad jour, beskriver en utökning av tid i en i övrigt oförändrad organisation för jour och beredskap. Konsekvensen skulle bli en ökad tjänstgöringsgrad jämfört med idag som ger medborgaren ökad tillgänglighet. 2. Det andra alternativet, kombinerad jour och beredskap, beskriver en modell där en och samma arbetsgrupp ansvarar för alla socialtjänstens akuta ärenden efter kontorstid. I detta alternativ förslår vi att under delar av kväll och helg bemanna jouren med endast en person. Arbetstiden består av både schemalagd arbetstid och beredskapstid. Modellen ger medborgarna en ökad tillgänglighet i akuta ärenden och är samtidigt kostnadseffektiv. 3. Det tredje alternativet, heltäckande jour, beskriver samma modell där en och samma arbetsgrupp ansvarar för alla socialtjänstens akuta ärenden efter kontorstid. Men i det tredje alternativet omfattar bemanningen två personer i tjänst samtidigt. Konsekvensen skulle bli en mycket större kostnad jämfört med idag men också ge medborgaren väsentligt ökad tillgänglighet. Till förslagen redovisas en kostnad per kommun som är beräknad på kronor per invånare. De olika alternativen hamnar mellan dagens kostnad med 10 kronor per invånare upp till 19 kronor per invånare. Kostnaderna är beräknade utifrån att samverkanskommunerna som Lund har avtal med idag vill fortsätta samt att det eventuellt tillkommer ytterligare en kommun. Utredarna förespråkar i skrivelsen alternativ 2, en organisation som innebär att en och samma arbetsgrupp bemannar all icke kontorstid. Detta i syfte att erhålla en så hög tillgänglighet, kompentensnivå och rättsäkerhet som möjligt. Det innebär en kostnadsökning men erbjuder en utökad service till medborgarna. Ärendet togs upp i socialnämnden 10 december 2014. Beslut fattades att återremittera ärendet till förvaltningen med uppdrag att undersöka de Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress e-post Box XXX Postnr ORT Gata nummer 046-35 50 00 www.lund.se [email protected] Tjänsteskrivelse 2015-01-30 övriga berörda kommunernas inställning, att jämföra förslaget med vad andra jourer och frivilla organisationer erbjuder, utreda vad sociala jouren anser och visa statistik för beredskapens insatser. Kävlinge, Lomma och Eslövs kommuner är mycket positivt inställda till alternativ 2. Staffanstorps kommun önskar att nuvarande avtal ska kvarstå. Höörs kommun önskar att få tillgång till Lunds kommuns jouroch beredskapsorganisation och förordar alternativ 2. Beslutsunderlag Socialnämndens beslut den 12 februari 2014, § 37, Socialnämndens beslut 10 december 2014 § 189 Tjänsteskrivelse 30 januari 2015 Barnkonsekvensanalys En eventuell ökning av socialtjänstens tillgänglighet bedöms gagna barn och unga. Barns rättigheter att uppmärksammas och inte fara illa samt att få den hjälp de har rätt till har större möjlighet att tillgodoses. Ärendet 12 februari 2014 beslutade socialnämnden att ge förvaltningen i uppdrag att utreda behovet av en utökad social jour. Bakgrunden var en skrivelse inkommen från socialnämndens opposition där de, utifrån en jämförelse med andra kommuner av samma storlek, ansåg att socialförvaltningens tillgänglighet utanför kontorstid var sämre för medborgarna i Lund. Utredaren ger i nedanstående skrivning en bild av hur social jour och socialförvaltningens beredskap ser ut idag samt hur den alternativt skulle kunna organiseras och vilka kostnader som är förknippade med detta. I nedanstående beskrivning används begreppen jour, beredskap, dygnstäckande verksamhet, framjour och bakjour. Begreppen står för: Jour syftar på tjänstgöring under tid som ligger utanför allmän tjänstetid. Jour innebär att medarbetaren är i aktiv tjänst och utför de arbetsuppgifter som inkommer under denna tid. Beredskap eller bakjour är den tid då personal inte befinner sig på arbetet men ska finnas tillgänglig och är förberedd på att möta en kommande situation och går då in i aktiv tjänst. Med dygnstäckande menas dygnets och veckans alla timmar när den ordinarie socialtjänsten inte är tillgänglig. Framjour är den person som har aktiv tjänst eller aktiv beredskap. Bakgrund Sedan många år erbjuder Lunds kommun jourtjänster till Eslöv, Kävlinge, Lomma och Staffanstorps kommun. Den tjänst som dessa 2(13) Tjänsteskrivelse 2015-01-30 kommuner har avtalat om omfattar endast sociala jouren, inte beredskap. Samverkanskommunerna betalar idag en viss procent av personalkostnaderna, sammanlagt 50 procent, och Lunds kommun står för resten av finansieringen. I den utredning som föreligger har kostnaderna istället beräknats per invånare där varje kommun betalar en summa proportionerlig med dess invånare. Enligt statistik från SCB uppgår invånarantalet i Lund till 114 000, Eslöv 32 000, Kävlinge 30 000, Lomma 22 000 och Staffanstorp 22 000, totalt 220 000 invånare. Även Höörs kommun har uttryckt intresse av att ansluta sig till Lunds kommuns sociala jour och Höörs kommun har ett invånarantal om 15 000 personer, vilket skulle ge en total omfattning om 235 000 invånare. Sociala jouren är i tjänst under sen eftermiddag och kväll under veckoslut och röda dagar. Jouren har ett eget nummer och samtal inkommer direkt från medborgare och andra myndigheter. Information om sociala jourens öppettider och telefonnummer finns på hemsidor och i information på kommunens växels telefonsvarare. Under 2013 hanterade sociala jouren 868 ärenden varav 61 procent på olika sätt berörde barn och unga. 55,1 procent av det totala antalet ärenden hörde till Lunds kommun och fördelningen avseende samverkskommunerna såg ut som följer: Eslöv 18,1 procent, Staffanstorp 7,1 procent Kävlinge 5,9 procent och Lomma 4,4 procent. Övriga kommuner stod för 9,4 procent av ärendena. Av de övriga kommunerna står Höör för drygt 2 procent av ärendena och i de flesta fall var det okänt vilken kommun ärendet hörde hemma i. Missbruk och psykiatri var huvudorsaken i knappt en tredjedel av ärendena, våld i nära relation samt våld mot barn i nästan 12 procent av ärendena. Den främsta åtgärden var stödjande och utredande samtal och i 84 procent av ärendena kunde detta hanteras per telefon. Statistiken avseende innevarande år är av naturliga skäl inte sammanställd, men nämnas bör att ärendemängden under första halvåret 2014 har ökat med 42 procent jämfört med motsvarande period förra året. Socialtjänstens beredskap finns tillgänglig den tid som varken den ordinarie verksamheten eller sociala jouren är i tjänst. Detta innebär 1708 under vardagar och efter jourens stängning tills de påbörjar sitt arbetspass under helger. Beredskapen hanterar endast ärenden avseende personer som bor eller vistas i Lunds kommun och de kan enbart nås av polis, skola och sjukvård. Samtal från medborgare eller andra kan inte förmedlas till beredskapen. Statistiksystem avseende beredskapens ärenden saknas. Idag dokumenterar de sina ärenden i en bok. Syftet med dokumentationen är främst att berätta för beredskapskollegorna hur veckan sett ut. Ett försök att skapa statistik genom utdrag av boken har gjorts. Det visar att beredskapen under 2014 hanterade ca 110 ärenden varav 83 ärenden avsåg personer bosatta i Lund och resterande var hemmahörande i andra 3(13) Tjänsteskrivelse 2015-01-30 kommuner, de flesta i samverkanskommunerna. Polisen står för större delen av de aktualiserade ärendena. En genomgång av utbetald lön visar att medarbetarna i beredskapen sammantaget arbetat 89 timmar aktiv tjänst. Under året har villkoren i de allmänna bestämmelserna ändrats varav det inte är möjligt att utläsa vad som är faktisk arbetstid och var som är avrundad tid. Det saknas helt statistik från samverkanskommunerna men de tjänstemän och politiker som har beredskap upplever en ökning av antalet ärenden. I detta sammanhang kan det inte nog understrykas att den beredskap som finns idag endast är tillgänglig för polis, sjukvård och skola. Det finns ingen information på Lunds kommuns hemsida, eller på andra ställen, som berättar att socialtjänsten kan nås utanför kontorstid när jouren inte är i tjänst. Det kan antas att den kontaktväg som finns idag, via polisen, gör att färre har sökt socialtjänstens stöd och hjälp än om en social jour hade funnits. Lagstiftning och riktlinjer 3 kap. 6 § socialtjänstlagen anger att det i en kommun ska finnas en social jour eller beredskap som medger att de som vistas i kommunen, i akuta situationer, får det stöd och den hjälp de behöver även om hjälpbehovet skulle uppkomma utanför kontorstid och under helger. Det måste således i varje kommun finnas en social jourverksamhet eller därmed jämförlig verksamhet. Socialstyrelsens riktlinjer för våld i nära relationer anger att relationsvåld ofta uppkommer utanför kontorstid och att det därför är av vikt att det finns en social jour som kan ta emot enskilda utanför kontorstid. En indikator i Socialstyrelsens öppna jämförelser är ”professionell social jourverksamhet”. Social jour utanför kontorstid anses vara en viktig del av ett professionellt socialt arbete som kommunen bör tillhandahålla för sina medborgare. Socialstyrelsen har de senaste åren aktivt förespråkat att kommunerna i landet bör ha någon form av social jour och/eller social beredskap som medborgarna kan nå utanför kontorstid. Hur det ser ut i andra kommuner I städer som exempelvis Umeå, Linköping, Örebro, Nyköping, Uppsala, Stockholm, Malmö, Göteborg, Kristianstad och Helsingborg erbjuds medborgaren en heltäckande social jour på kväller, nätter och helger. I Skåne är alla kommuner, förutom Höör och Lund (inklusive samverkanskommuner inom ramen för Lunds socialjour: Eslöv, Kävlinge, Lomma och Staffanstorp) organiserade i någon form av heltäckande social jour och/eller social beredskap. Jouren eller beredskapen i dessa kommuner finns tillgänglig för medborgarna på all icke-kontorstid och riktar sig främst till målgrupperna barn som far illa, personer som upplever våld i nära relationer, akut ekonomiskt bistånd samt missbrukare i akut behov av vård. Jourorganisationerna i Skåne skiljer sig åt när det gäller bemanning och servicenivå. Gemensamt för alla skånska socialjourer är att 4(13) Tjänsteskrivelse 2015-01-30 jouren/beredskapen är bemannad under all icke-kontorstid och att informationen om hur medborgarna kan komma i kontakt med socialjouren finns lättillgänglig på kommunernas hemsidor. De allra flesta har organiserat verksamheten så att jourverksamheten finns tillgänglig under en del av kvällen och övergår sedan till beredskap. Vissa kommuner har samma telefonnummer under all verksam tid och andra hänvisar under beredskapstid till kontakt via exempelvis polis eller räddningstjänst. Gemensamt för de övriga skånska kommunerna är att jour och beredskap hanteras inom en personalgrupp som har enbart det uppdraget. Samtliga kommuner organiserar även jouren som en samverkan mellan flera kommuner. Vad andra jourer i samhället har att erbjuda I samhället finns en rad olika aktörer som erbjuder stöd och rådgivning under jourtid. Exempel är Tjejjouren, Kvinnofridslinjen, Jourhavande präst, Jourhavande kompis, BRIS och Röda Korset. På kommunens hemsida för social jour länkas man lätt vidare till flera av dessa via så kallade genvägar. Flera aktörer har en tillgänglighet varje dag fram till ca 21-22-tiden på kvällen. Vissa har endast öppet ett par dagar per vecka eller ett par timmar under dagen. De möjligheter till stöd och vägledning som finns under större delen av kvällen och natten ges av Jourhavande präst, Jourhavande medmänniska samt Kvinnofridslinjen. Det bör understrykas att en frivillig organisations stöd till den enskilde inte är att jämställa med den uppgift som socialnämnden har enligt socialtjänstlagen. En jämförelse mellan de olika funktionerna låter sig således inte göras. Hur jouren och beredskapen organiseras idag Den sociala jouren servar totalt ca 220 000 invånare (Lund + samverkanskommunerna). Jouren tjänstgör helger och röda dagar enligt följande: Fre Lör Sön 16-21 17-01 17-22 Två personer arbetar samtidigt och jouren nås direkt av allmänhet och andra myndigheter på telefon. Sociala jouren tar också emot uppdrag från ordinarie socialtjänst och kan utföra så kallade tillsynsärenden, det vill säga hålla kontakt med klienter per telefon eller göra hembesök under helgen på uppdrag av ordinarie handläggare. Personalen har delegation på enhetschefsnivå och tillgång till Procapita i Lunds kommun. De saknar delegation och tillgång till journalföringssystem i samverkanskommunerna. Beredskapen finns tillgänglig på kvällar och nätter under vardagar samt den tid som jouren inte är i tjänst på helgerna. Detta innebär att när jouren avslutar sitt arbetspass kl 01.00 på lördagskvällen tar beredskapen vid och finns tillgänglig för polis och sjukvård fram till kl 17.00 på 5(13) Tjänsteskrivelse 2015-01-30 söndagen. Beredskapstjänstgöringen är idag fördelad på 9-10 personer. Var och en har beredskap under en veckas tid, ca var 10:e vecka och då utgår beredskapsersättning. Medarbetarna har även ett generellt lönepåslag utifrån att de fungerar som bakjour för varandra. Vid aktivt arbete utgår övertidsersättning. Jour och beredskap ha tidigare organiserats av olika enheter inom socialtjänsten och har inte haft något direkt samröre med varandra. Sedan omorganisationen i maj 2014 är både jour och beredskap sorterad under mottagningsenheten och har samma arbetsledare. Beredskapen servar endast Lund och nås via polis, sjukvård och skola. Personal och kostnad idag Personal: Jouren har sex personer anställda varav fem arbetar på 33 procent och en samordnare på 40 procent. Budget jour: 1 700 tkr = 8 kronor per invånare baserat på 220 000 invånare. Budget beredskap: 240 tkr. Utifrån förändringar i AB sedan den 1 oktober 2014 beräknas dessa kostnader öka. Kostnad Lunds kommun: 1 120 tkr = 9,8 kronor per invånare, baserat på 114 000 invånare. Samverkanskommunerna debiteras utifrån en viss procentsats av personalkostnaderna baserad på kommunstorleken. Övriga kostnader såsom lokal, arbetsledning, bil, handledning och utbildning av personal står Lunds kommun för. 2014 års avgift omräknat i kostnad per invånare ser ut som följer: Eslöv 7,75 kr per invånare Kävlinge 7,60 kr per invånare Lomma 7,45 kr per invånare Staffanstorp 7,45 kr per invånare Reflektion Det finns en hög tillgänglighet och servicegrad när jouren är i aktiv tjänst. Jouren hanterar ärenden som inkommer direkt från allmänheten och långt ifrån alla är av akut karaktär som kräver myndighetsbeslut. En stor del av de ärenden som jouren hanterar är redan aktuella hos socialtjänsten och handlar om personer i behov av stöd eller vägledning. Jouren är en väl sammansvetsad arbetsgrupp. Det finns ingen självklar koppling till någon annan arbetsgrupp inom förvaltningen. Under beredskapstid, den tid då jouren inte är i tjänst, är tillgängligheten väsentligt sämre för allmänheten. Beredskapen är inte känd hos allmänheten och finns inte tillgänglig annat än för myndighetsbeslut som först sållas eller bedöms av en annan instans. Dessa bedömningsgrunder står utanför socialtjänstens insyn och kontroll vilket i teorin kan innebära att vi inte nås av de som är i behov av socialtjänstens insatser. Det är av vikt att ha en jour som är integrerad med övrig socialtjänst och att den främsta prioriteringen är akuta ärenden som inte kan avvaktas till nästa vardag. Om en arbetsgrupp som hanterar socialtjänstens ärenden 6(13) Tjänsteskrivelse 2015-01-30 utanför kontorstid blir alltför bortkopplad från den ordinarie verksamheten finns det en risk med att det utvecklas parallella arbetsmetoder och att samsynen i bedömningarna går förlorad. Vad anser personal som arbetar i Lunds kommuns sociala jour idag? Medarbetarna i jouren har lämnat sina synpunkter på utredningen. Av dessa framgår att de anser att det är viktigt att klargöra vem eller vilka en social jour är till för, är det medborgare i stort eller är det främst de som redan är socialtjänstens brukare? Är det endast de ärenden som kräver akuta myndighetsåtgärder eller är verksamheten också riktad till de i behov av stödjande och utredande samtal? Den service som jouren idag kan erbjuda, att ha möjlighet att ta uppdrag från den ordinarie socialtjänsten och genomföra tillsynsuppdrag och ha löpande kontakt med familjer över helgen är en del av deras uppdrag. Jourens medarbetare ser en risk med att sänka servicenivån i enlighet med förslag 2 utifrån att stödet till de brukare som saknar nätverk och som har svårt för att upprätthålla en stabilitet utan stödjande samtal faller bort och att servicen som socialtjänstens förlängda arm därmed urholkas. Utredaren förespråkar ändå alternativ två då det med detta alternativ bedöms ge en tillräcklig beredskap och jour för akuta ärenden under icke kontorstid och som fyller de krav som ställs på socialtjänsten. Alternativ organisation Nedan beskrivs tre alternativa förslag till organisation av jour och beredskap. Gemensamt för alternativ 2 och 3 är att både jour och beredskap utgör samma arbetsgrupp. Inspirationen har hämtats från hur den här typen av verksamhet har hanterats i övriga skånska kommuner. Alternativ 1: Jour och beredskap med utökad jourtid Modellen innebär att jouren är organiserad på samma sätt som idag men med ökad tillgänglighet genom en utökning av jourtiden vilket även innebär en högre tjänstgöringsgrad för medarbetarna. Jourens öppettider kan förskjutas till att omfatta en större del av dagen och kortare tid på natten. Den beredskap som idag finns inom den egna kommunen skulle kunna erbjudas till samverkanskommunerna. Beredskapen skulle då behöva förstärkas till att omfatta två personer i beredskapstjänstgöring. Detta för att kunna möta det ökade behov som en dubblering av antalet medborgare skulle innebära. Alternativ 1 skulle innebära en ökad tillgänglighet för medborgarna och andra aktörer under dagtid på helgen. Resterande tid är servicen och tillgängligheten densamma som idag. En utökning av jourens arbetstid kan se ut som följer: Fre Lör Sön 16-24 12-24 12-22 7(13) Tjänsteskrivelse 2015-01-30 Personal och kostnad alternativ 1 Personal: Jouren har sex personer anställda varav fem arbetar på 42 procent och en samordnare på 50 procent. Två personer arbetar samtidigt i framjouren. Det finns en vikariepool. Beredskap: Fördelas på 14-15 personer som har beredskap var 7:e vecka, två personer/vecka med beredskapsersättning. Budget jour: 1 830 tkr = 9 kronor per invånare baserat på 220 000 invånare. Budget beredskap: 500 000 kronor per år. Kostnad Lunds kommun: 1 100 tkr = 9,6 kronor per invånare baserat på 114 000 invånare. Reflektion Konsekvensen av en förändring i enlighet med alternativ 1 är utökad tjänstgöringsgrad för de som arbetar i jouren. För de som är anställda idag är det inte givet att en sådan förändring skulle vara möjlig då personalen har anställningar på annat håll som kombineras med tjänsten i jouren. En sådan utökning av jourens arbetstid kan även innebära svårigheter i förhållande till gällande arbetstidslagstiftning. Det samma gäller beredskapen, det är inte sannolikt att de som idag har beredskap skulle önska eller kunna hantera ett uppdrag med en avsevärd utökning av upptagningsområde. De anställda som idag har beredskap arbetar på olika håll i förvaltningen och förväntas utföra sina ordinarie arbeten även under beredskapsveckorna. En fördubbling av antalet invånare som beredskapen servar skulle naturligtvis innebära en ökning av mängden ärenden och förutsätter att det finns utrymme för ledig tid/sömn i anslutning till ett arbetspass med potentiellt flera påringningar. Det har också uppmärksammats att personal som går in i aktiv tjänst under beredskapstid måste ha möjlighet till den dygnsvila som arbetstidslagstiftningen anger. En förändring enligt ovanstående förslag skulle också innebära att antalet personer som innehar beredskapstjänstgöring behöver ökas avsevärt och intresset för beredskapstjänstgöring är svalt. En förändring av den här karaktären skulle dock innebära en ökning av tillgängligheten för medborgarna under främst helger men även vardagar beroende på vilken information som läggs ut. Jouren och beredskapen är i den här organisationen alltjämt olika arbetsgrupper men med samma arbetsledare vilket kan öka möjligheterna till en samsyn. Samtliga personal har dock andra anställningar som sin huvudsakliga syssla vilket innebär att utrymmet avseende denna arbetsuppgift kan bli nedprioriterad. Beredskapen nås alltjämt av polis och sjukvård och de är dessa aktörer som utgör filter kring vilka ärenden som når socialtjänsten. 8(13) Tjänsteskrivelse 2015-01-30 Alternativ 2: Kombinerad jour/beredskap Jour och beredskap organiseras inom ramen av en och samma personalgrupp som, utifrån en högre tjänstgöringsgrad, inte kombinerar det med andra anställningar. Uppdraget omfattar att under icke kontorstid ansvara för de deltagande kommunernas socialjour. Kristianstad organiserar en social jour som omfattar flera av deras kranskommuner. Vellinge kommun kommer 1 januari 2015 starta en verksamhet för sina kranskommuner som bygger på samma modell. I Kristianstads modell finns jouren tillgänglig för akuta åtgärder och myndighetsbeslut dygnet runt under icke kontorstid och jourpersonalen nås via räddningstjänsten som sedan kopplar vidare till jourens sökare. Personalen kontaktar sedan räddningstjänsten för att få kontaktuppgifter till den hjälpsökande. Räddningstjänsten ställer i sin kontakt med uppringaren frågor utifrån en checklista i syfte att säkerställa att ärendet tillhör socialtjänsten i någon av samverkanskommunerna. Det innebär inte att räddningstjänsten gör någon bedömning av ärendets karaktär utan syftar till att säkerställa att det inte finns behov av annan räddningsinsats. Inom ramen för det avtal som Kristianstad upprättat med sina samverkanskommuner ska kontakt med hjälpsökande vara etablerad inom 30 minuter efter mottaget larmsamtal. Inställelsetid för bedömning på plats ska vid behov ske inom två timmar. I Kristianstads modell är uppdragets fokus handläggning av akuta ärenden gällande barn och unga samt missbruksärenden enligt SoL, LVU och LVM, handläggning av akuta ärenden avseende våld i nära relationer och handläggning av akuta ärenden i övrigt som inte kan avvaktas till påföljande dag eller över en helg. Vid behov görs även bedömningar på plats i samtliga samverkanskommuner. I Kristianstads modell har personalen i jouren ett rullande fyraveckorsschema med två personer i jour och beredskap och två personer i kontorsarbete. Personalen finns tillgänglig som jour under en viss del av kvällen och den resterande tjänstgöringen utgörs av beredskapstid. Under en arbetsvecka förekommer en blandning av ordinarie arbetstid på kontoret, jourtid och beredskapstid. Viss tjänstgöring sker på dagtid och då kan även andra arbetsuppgifter ingå i tjänsten. Utöver jour och beredskapstid finns även schemalagd tid för handledning och personalmöten. För att öka servicen och tillgängligheten i Lund kan Kristianstads modell tillämpas i modifierad form. Behovet av jour under en viss del av vardagskvällen kan kombineras med jourtid under helgen och resterande tid utgör beredskap. En medarbetare, framjouren, har den huvudsakliga jouren och medarbetaren i bakjour arbetar jour en del av arbetspasset och finns som backup under beredskapstid. Jourgruppens socialsekreterare behöver ha tillgång till dokumentation i enskilda ärenden hos samverkanskommunerna. Det finns även ett behov av att erhålla nödvändig delegation från respektive kommun men möjligheterna begränsas genom lagstiftningen. 9(13) Tjänsteskrivelse 2015-01-30 Personal och kostnad alternativ 2 Personal: fem tjänster omfattande 80 procent, 0,5 tjänst enhetschef plus vikarier. Socionomer med specialkunskap kring jourarbete, vana vid ensamarbete. Budgeten räknas på fem personer då antalet invånare i området är fler än vad Kristianstads jour servar. Budget jour och beredskap: 3 300 t kr = 15 kronor per invånare baserat på 220 000 invånare eller 14 kronor per invånare baserat på 235000 invånare om Höör går med. Kostnad Lund: 1 710 tkr = 15 kronor per invånare baserat på 114 000 invånare. Reflektion Till skillnad från den jour vi har idag kan den här typen av socialjour endast i undantagsfall utföra uppdrag på beställning av handläggarna, det vill säga ta emot uppdrag från ordinarie socialtjänst och utföra så kallade tillsynsärenden, hålla kontakt med brukare per telefon eller göra hembesök under helgen. Det innebär i sig en försämring av servicen inom den egna organisationen. En betydande del av jourens arbete idag är just att utgöra den ordinarie verksamhetens förlängda arm. Alternativ 2 innebär, i jämförelse med Kristianstads modell, en tjänst mer vilket skulle kunna innebära att mer arbetstid förläggs som jourtid för att möjliggöra den typen av uppdrag. Möjlighet att vara socialtjänstens förlängda arm minskas men tillgängligheten för akuta ärenden under icke kontorstid ökar. Den väsentliga skillnaden utgörs även av att endast en person arbetar i framjour. Viss del av jourtiden är förlagd till kontoret och resterande del beredskap i hemmet. Det finns alltid en person tillgänglig som backup i bakjour och den personen kan gå in i aktivt arbete när ett ärende kräver det. Modellen ger en ökad tillgänglighet på ett kostnadseffektivt sätt. Jouren kan nås dygnets alla timmar utanför kontorstid. All verksamhet sker inom samma arbetsgrupp och det kan skapas en expertis gällande dessa frågor. En stor del av arbetet skulle dock ske som ensamarbete vilket är en sårbarhetsfaktor. Det är av vikt att en tillräckligt stor del av arbetet sker inom ramen för kontorstid och att jourgruppen ingår som en naturlig del av en arbetsgrupp. Jouren skulle som arbetsgrupp kunna ingå i mottagningsenhetens verksamhet under dagtid. För att undvika alltför mycket ensamarbete och för att skapa tillhörighet till en arbetsgrupp bör arbetsgruppen placeras i en lokal där det finns annan personal under kvälls- och nattetid. Frågan kring hur en jour enligt alternativ 2 ska kontaktas bör också ses över. Det är oklart om den typ av kontaktväg som finns i Kristianstad, via räddningstjänsten, är möjlig att genomföra i Lund. Det vore önskvärt om allmänheten kan nå jouren direkt men det bedöms bli en orimlig arbetssituation för en person i beredskapstjänstgöring. De ärenden som ska och bör nå jouren är de där myndighetens agerande inte kan avvaktas. 10(13) Tjänsteskrivelse 2015-01-30 Det innebär inte enkom ärenden där myndighetsbeslut behöver fattas utan främst de ärenden där det behövs akut vägledning eller konfliktlösning. Alternativ 3: Heltäckande jour Det här förslaget beskriver en social jour av den typ som finns i Malmö, Helsinborg och andra större kommuner. Jouren är tillgänglig för direkt kontakt via främst telefon efter kontorstid och en bit in på natten samtliga dagar i veckan. Under nattetid har samma personal som arbetat under kvällen beredskap i hemmet. I Malmö och Helsingborg omfattar jouren tre personal i framjour vilket innebär att två personer kan åka på ärenden och en stannar kvar i kontorstjänst. Det finns flera linjer in och en beredskap att hantera flera ärenden samtidigt. Telefonen går antingen direkt till jouren eller via växel under jourtid och resterande tid nås beredskapen via polis. Information om att socialtjänsten kan nås via polis ges medborgarna bland annat via hemsidan. Jouren i Helsingborg är inhyst i polishuset och tar även emot besökande klienter under jourtid. För Lunds del skulle det vara önskvärt att en sådan jour kan vara verksam enligt följande tider: Mån-tors 17-22 Fre 16-01 Lör 12-01 Sön 12-22 Personal och kostnad alternativ 3 Personal: sex heltidsanställda socialsekreterare, 0,5 arbetsledare, två personer i framjour under jourtid, beredskap övrig tid. Budget jour och beredskap: 4 200 tkr = 19 kronor per invånare baserat på 220 000 invånare eller 17,9 kronor per invånare baserat på 235 000 invånare om Höör går med. Kostnad Lund: 2 170 tkr = 19 kr per invånare baserat på 114 000 invånare. Reflektion Den här typen av jour innebär en väsentlig ökning av den sociala servicen både för kommunens medborgare samt de myndigheter som behöver socialtjänstens assistans. En samlokalisering med någon annan dygnsaktiv verksamhet skulle behövas för att leva upp till de krav på säkerhet som ställs ur ett arbetsmiljöperspektiv. Personalkostnaden för den här graden av tillgänglighet är högre men möjligheten till stöd och service utanför kontorstid är också större. Det finns medborgare som har ett behov av kontakt med socialtjänsten utanför kontorstid men det är få ärenden som rent myndighetsmässigt inte kan avvaktas till nästföljande dag. Frågan gäller snarare vilken typ av service en kommun vill ge sina invånare. Det finns en potentiell risk med att en ökad tillgänglighet även skulle generera ett större behov, ett behov som inte egentligen behöver tillgodoses och att jouren skulle serva personer som faktiskt kan vänta tills den ordinarie socialtjänsten 11(13) Tjänsteskrivelse 2015-01-30 nästföljande vardag. Det finns individer som så gott som aldrig kontaktar den ordinarie socialtjänsten men som flitigt kontaktar social jouren. Dessa personer skulle få en utökad arena men bedöms inte tillhöra någon av socialtjänstens prioriterade grupper. Övriga berörda kommuners inställning De kommuner som idag ingår i samverkan och där det föreligger avtal om jourtjänster är Eslöv, Kävlinge, Lomma och Staffanstorp. Samverkanskommunerna har historiskt sett inte uttryckt behov av en utökning av jouren eller ett intresse av en högre servicegrad. Denna inställning har i flera av kommunerna ändrats, till stor del beroende på att de inte har en beredskap under vardagens kvällar och nätter som fungerar tillfredsställande och antalet aktuella ärenden upplevs ha ökat. Eslövs kommun har exempelvis beordrat socialsekreterare att ha beredskap med jämna mellanrum, i övriga kommuner faller lotten på högre tjänstemän och politiker. Höörs kommun har sedan länge uttryckt en önskan om att ansluta sig till Lunds sociala jour men det har inte varit aktuellt för Lunds kommun att utöka upptagningsområdet. Även Höör har en beredskap som faller på högre tjänstemän och politiker och som omfattar all tid utanför kontorstid. Kävlinge och Lomma kommuner har föredragit ärenden för nämndpolitikerna och förordar alternativ 2. Eslövs kommun har förberett en skrivelse till arbetsutskottsmöte i februari och väntas fatta beslut i enlighet med alternativ 2 på nämndsmöte i mars. Staffanstorps kommun har yttrat sig över utredningen och önskar att nuvarande avtal ska kvarstå. Socialnämnden i Höörs kommun ansöker att få tillgång till Lunds kommuns jourorganisation och förordar alternativ 2 (politiskt beslut). Övervägande Det är av vikt för Lunds kommun att erbjuda en god service till medborgarna men det är också en lagbunden skyldighet. Akuta behov avseende socialt stöd och myndighetsbeslut uppkommer under dygnets alla timmar och socialtjänsten i Lund behöver vara rustade för det. Den jour som socialförvaltningen har idag erbjuder en mycket god service både till medborgare och till andra myndigheter men endast under en begränsad del av helgen. Den beredskap som finns är tillgänglig för myndighetsbeslut men nås endast via andra myndigheter i behov av assistans, inte av kommunens medborgare. Det finns ingenting som indikerar att akuta problem i högre utsträckning sker under helgen. Det specifika med helger är att det är längre tills den ordinarie socialtjänsten är verksam. Tillgängligheten till socialtjänsten bör vara densamma under all tid utanför kontorstid för att hantera de beslut och de åtgärder som faktiskt inte kan avvakta. Det är också önskvärt att en och samma personalgrupp bemannar all jouroch beredskapstid, delvis för att hålla en hög kompetens samt att rutiner och arbetsmetoder ska fungera så likt och rättssäkert som möjligt. 12(13) Tjänsteskrivelse 2015-01-30 Utifrån ovanstående är den organisation som finns idag samt den som beskrivs i förslag 1 inte att föredra då dessa inte innebär en förstärkning av tillgängligheten under vardagskvällar och nätter. Kvarstår gör således förslagen två och tre. Förslag tre innebär en mycket hög servicegrad vilket också kostar mer avseende personalresurser. Den höga graden av tillgänglighet riskerar att öka mängden ärenden som inte nödvändigtvis behöver tas om hand direkt samt från de som i första hand bör vända sig till andra aktörer. Det är en sympatisk tanke att socialtjänsten har den typen av tillgänglighet och servicegrad men det är en tveksam prioritering av förvaltningens resurser. Förslag två framstår således som den mest lämpliga. Det finns en kontaktväg in till myndigheten och hjälp och stöd kan nås av dem som behöver det. Bemanningen är lägre än i förslag tre och således också beredskapen att hantera fler ärenden samtidigt. Det innebär dock en möjlighet att nå socialtjänsten all icke kontorstid och det finns beredskap att hantera de akuta ärendena. Det är av vikt att arbetet förläggs till en lokal med andra med nattaktiv tjänst samt att mängden ensamarbete minimeras. Kontaktvägen in behöver även lösas genom en tredje part för att säkerställa att det är socialtjänstens ärenden som når fram. Socialförvaltningens förslag till beslut att föreslå socialnämnden att godkänna föreliggande rapport och förslag till förändringar av utökad social jour och beredskap samt att kostnader för en utökad socialjour beaktas i EVP 2016-2018 SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Pettersson socialdirektör Marie Olsson verksamhetschef 13(13)
