avgiftshandboken

1
SAMMANFATTNING
10 1 ....... AVGIFTSBETALNING OCH ADMINISTRATION
11 1.1 BETALNINGSRUTINER ...................................................................11 1.2 PATIENTIDENTITET OCH LEGITIMATIONSKONTROLL .........11 1.3 KVITTON OCH KVITTOKOPIOR ...................................................11 1.4 ADMINISTRATION ...........................................................................12 1.5 DEFINITIONER OCH BESKRIVNINGAR ..............................................12 1.5.1 Läkarvård .....................................................................................12 1.5.2 Sjukvårdande behandling.............................................................12 1.5.4 Öppen och sluten vård .................................................................13 1.5.5 Inom- resp. utomlänspatienter .....................................................13 1.5.6 Samordningsnummer ...................................................................13 2 ....... ÖPPEN VÅRD FÖR BOENDE I SVERIGE
15 2.1 GRUNDLÄGGANDE AVGIFTSBESTÄMMELSER ............................15 2.1 VÅRD AV PATIENTER BOENDE I ÖSTERGÖTLAND ....................15 2.1.1 Avgift för vård p.g.a. sjukdom.....................................................15 2.1.2 Taxa för besök mm ......................................................................17 2.1.3 Födelsekontrollerande verksamhet, rådgivning ...........................21 2.1.4 Vissa laboratorieundersökningar .................................................22 2.1.5 Vårdavgiftsbestämmelser för dagsjukvård ..................................22 2.1.6 Smittskyddslagen .........................................................................23 2.1.7 Transport av avlidna ....................................................................26 2.2 VÅRD AV PATIENTER SOM INTE BOR I ÖSTERGÖTLAND ........27 2.2.1 Utomlänstaxor..............................................................................27 2.3 PATIENTER BOENDE OCH FOLKBOKFÖRDA I ANNAT
LANDSTING ....................................................................................................27 2
2.3.1 Allmänt ........................................................................................28 2.3.2 Kvarskrivna patienter...................................................................28 2.3.3 Akut vård .....................................................................................28 2.3.4 Planerad vård ...............................................................................29 2.4 TANDVÅRD ...........................................................................................29 2.4.1 Allmänt ........................................................................................29 2.4.2 Personkrets...................................................................................30 2.4.3 Vårdgivare ...................................................................................30 2.4.4 Patienter boende i Östergötland ...................................................31 2.4.5 Patienter inte boende i Östergötland ............................................31 3 ....... SLUTEN VÅRD FÖR PERSONER BOENDE I SVERIGE
33 3.1 PATIENTAVGIFTER .............................................................................33 3.1.1 Patienter från Landstinget i Östergötland (inomlänspatienter) ....33 3.1.2 Patient från annat landsting än Östergötland (utomlänspatient) ..35 3.2 SPECIALBESTÄMMELSER .................................................................35 3.2.1 Permissioner och femdagarsvård .................................................35 3.2.2 Överflyttningsresor ......................................................................35 3.2.3 Sällskap hos patienten..................................................................35 3.2.4 Vissa riktlinjer vid debitering av avgifter mm .............................36 4 ....... SJUKVÅRD FÖR PERSONER FRÅN ANDRA LÄNDER
37 4.1 DEFINITIONER .....................................................................................37 4.1.1 Allmänt ........................................................................................37 4.2 PATIENTER SOM ÄR UTLANDSSVENSKAR ..................................38 4.2.1 EU/EES-området och Schweiz ....................................................38 4.2.2 Inom EU bosatta pensionärer med svensk pension .....................38 4.2.3 Utlandssvenskar från länder utanför EU/EES .............................38 4.2.4 Högkostnadsskydd och resor .......................................................39 4.2.5 Kostnadsansvar ............................................................................39 4.2.6 Identifikation................................................................................39 4.2.7 Vissa utlandssvenskar i utvecklingsländer ..................................39 4.2.8 Utsända personer .........................................................................39 4.2.9 Taxa för läkarvård och sjukvårdande behandling ........................40 4.2.10 Taxa för sluten vård .....................................................................41 4.2.11 Vissa riktlinjer vid debitering av avgifter mm .............................42 3
4.3 PATIENTER FRÅN EU/EES-LAND OCH SCHWEIZ ........................42 4.3.1 EU/EES-länderna och Schweiz ...................................................42 4.3.2 Vårdåtagande ...............................................................................43 4.3.3 Planerad vård ...............................................................................46 4.3.4 Särskilda vårdinsatser ..................................................................47 4.4 SJUKVÅRDSKONVENTIONER ..........................................................48 4.4.1 Konventions- och avtalsländer ....................................................48 4.4.2 Ersättning från Försäkringskassan ...............................................49 4.4.3 Nordiska konventionen ................................................................50 4.5 PATIENTER FRÅN ÖVRIGA LÄNDER ..............................................51 4.5.1 Patient utan rätt till sjukvårdsförmån ...........................................51 5 ....... HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TILL ASYLSÖKANDE M FL
53 5.1 INLEDNING ...........................................................................................53 5.2 ALLMÄNT..............................................................................................53 5.3 FINANSIERING AV VÅRD AV ASYLSÖKANDE .............................53 5.3.1 Ersättning från Migrationsverket .................................................53 5.3.2 Patientavgift .................................................................................53 5.4 LANDSTINGENS VÅRDÅTAGANDE ................................................54 5.5 VÅRD SOM INTE ERSÄTTS AV MIGRATIONSVERKET ...............55 5.6 ADMINISTRATION INOM LANDSTINGET ......................................55 5.7 PERSONKRETS .....................................................................................56 5.7.1 Allmänt ........................................................................................56 5.7.2 Identifikation/LMA-kort ..............................................................56 5.7.3 Gömda barn .................................................................................57 5.8.4 Gömda och andra papperslösa vuxna ...............................................57 5.8 HJÄLPMEDEL .......................................................................................58 5.9 SJUKRESOR/SJUKTRANSPORT .........................................................58 5.10 ERSÄTTNINGSREGLER ......................................................................58 5.11 PATIENTAVGIFTER .............................................................................58 5.11.1 Patientavgifter i öppen vård .........................................................58 4
5.11.2 Befrielse från patientavgift i öppen vård .....................................59 5.11.3 Högkostnadsskydd/Frikort...........................................................59 5.11.4 Patientavgifter i sluten vård .........................................................60 5.12 TANDVÅRD ...........................................................................................60 5.13 TOLKKOSTNADER ..............................................................................60 5.14 HÄLSOUNDERSÖKNINGAR ..............................................................60 5.14.1 Hälsosamtal/hälsoundersökningar ...............................................60 5.14.2 Hälsoundersökningar och utlåtanden som begärs av annan
myndighet ..................................................................................................61 6 ....... HÖGKOSTNADSKORT OCH FRIKORT FÖR ÖPPEN SJUKVÅRD
63 6.1 ALLMÄNT..............................................................................................63 6.2 EU/EES....................................................................................................63 6.3 DELBETALNING ..................................................................................63 6.4 LANDSTINGETS REGLER FÖR HÖGKOSTNADSSKYDD FÖR
SJUKVÅRD ......................................................................................................63 6.4.1 Grundläggande regler ..................................................................63 6.4.2 Särskilda regler ............................................................................64 6.4.3 Utomlänspatienter ........................................................................64 6.5 ANVISNINGAR FÖR PATIENTKASSOR ...........................................64 6.5.1 Besöksregistrering och utfärdande av frikort ..............................64 6.5.2 Besök med frikort ........................................................................66 6.5.3 Omprövning av beslut av tillämpning av reglerna för
högkostnadsskyddet ...................................................................................67 6.5.4 Rekvisition av blanketter .............................................................67 6.6 HÖGKOSTNADSSKYDD FÖR LÄKEMEDEL ...................................67 6.6.1 Allmänt ........................................................................................67 6.6.2 Överprövning ...............................................................................67 6.7 DELBETALNING ..................................................................................67 7 ....... HÄLSOUNDERSÖKNINGAR, INTYG, VACCINATIONER M M
69 7.1 ALLMÄNT .................................................................................................69 7.1.1 5
Intyg .............................................................................................69 7.1.2 Intyg på andra språk.....................................................................70 7.1.3 Moms ...........................................................................................70 7.1.4 Grupptaxesystem .........................................................................70 7.1.5 Intygsersättning till läkaren .........................................................70 7.1.6 Avgiftsfria intyg...........................................................................71 7.2 INTYG .....................................................................................................71 7.2.1 Laboratorieprover och Röntgenundersökningar ...............................77 7.3 VACCINATIONSVERKSAMHET ........................................................77 7.3.1 Influensavaccin för vissa riskgrupper ..........................................79 7.4 HÄLSOUNDERSÖKNINGAR ..............................................................80 7.4.1 Sjukdom konstaterad vid hälsoundersökning ..............................80 7.4.2 Särskild hälsovård och riktade hälsokontroller............................80 8 ....... KOMPLETTERANDE BESTÄMMELSER
82 ALLMÄNT .......................................................................................................82 8.1 ERSÄTTNING TILL ORGANDONATORER ......................................82 8.2 BIDRAG TILL PATIENTER MED OXYGENKONCENTRATORER 82 8.3 VÅRD UNDANTAGEN FRÅN SJUKVÅRDSANSVARET ................82 8.3.1 IVF/Äggdonation ..............................................................................82 8.3.2 Refertiliseringsoperationer................................................................83 8.3.3 Omskärelse av pojkar........................................................................83 8.3.4 Borttagande av godartade hudförändringar ......................................83 8.3.5 Ärrkorrigeringar och borttagande av tatueringar på icke medicinsk
grund 83 8.4 KOSTNAD FÖR JOURNALKOPIOR MM ...........................................83 8.5 ERSÄTTNING FÖR UTSKRIVNINGSKLARA PATIENTER ............83 9 VÅRDGARANTI – ADMINISTRATIVA REGLER
9.1 9.2
85 ALLMÄNT.............................................................................................85 KLINIKENS ANSVAR ...................................................................85 9.3 TIDSREGLER .........................................................................................86 9.4 REMISSREGLER ...................................................................................86 9.5 VÅRDAVGIFTER ..................................................................................86 6
9.6 MEDICINSK SERVICE .........................................................................87 9.7 HJÄLPMEDELSFÖRSÖRJNING ..........................................................87 9.8 TANDVÅRD ...........................................................................................87 9.9 KOSTNADSANSVAR ...........................................................................87 10 ..... REMISSREGLER VID UTOMLÄNSVÅRD M.M.
88 10.1 VÅRD I ANNAT LANDSTING ÄN HEMLANDSTINGET MM ........88 10.1.1 Allmänt ........................................................................................88 10.1.2 Avtal om utomlänsvård................................................................88 10.1.3 Former av vård enligt Riksavtalet och Regionavtalet..................88 10.1.4 Andra landstings remisskrav........................................................88 10.1.5 Ekonomiskt ansvar.......................................................................89 10.1.6 Reseersättning ..............................................................................89 10.2 REMISSRÄTT ........................................................................................89 10.2.1 Riksavtalets bestämmelser ...........................................................89 10.2.2 Remissregler ................................................................................90 10.4 REGISTRERING AV REMISS I IT-SYSTEMET KUL (KÖPT
UTOMLÄNSVÅRD) ........................................................................................91 10.5 REMISS FÖR MEDICINSK SERVICE .................................................91 10.6 VALFRIHET I VÅRDSÖKANDET .......................................................91 10.7 VISSA ÖVRIGA FRÅGOR AVSEENDE VÅRD UTANFÖR
LANDSTINGET ...............................................................................................92 10.7.1 Behandlingshem/rekreationsvistelser ..........................................92 10.7.2 Utlandsvård - Specialistvård utomlands ......................................92 10.7.3 Klimatvård ...................................................................................93 10.7.4 Habilitering ..................................................................................93 10.7.5 Tandvård ......................................................................................93 10.8 SJUKVÅRDSHUVUDMÄNNENS KRAV PÅ REMISS I ÖPPEN
VÅRD ...............................................................................................................94 Sammanställning över krav på remiss i öppen vård till annan
specialistläkare än specialistläkare i allmän medicin samt
fysioterapeut/sjuk-gymnast ........................................................................94 10.9 SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN ...............................................96 7
10.9.1 Samverkan inom sjukvårdregionen .............................................96 10.9.2 Regionavtal ..................................................................................96 10.10 REGIONAL TAXA.................................................................................96 FÖRORD ..........................................................................................................98 1 AVTALETS OMFATTNING .......................................................................99 10.4 2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EFTER REMISS FRÅN
HEMLANDSTINGET ......................................................................................99 10.4 3 AKUT- OCH FÖRLOSSNINGSVÅRD SAMT VÅRD AV VISSA
PATIENTER ...................................................................................................100 10.4 4 ÖVRIG UTOMLÄNSVÅRD I DE FALL PATIENTEN SJÄLV
VÄLJER ..........................................................................................................100 10.4 5 MEDICINSK SERVICE ....................................................................101 10.4 6 HJÄLPMEDEL ..................................................................................101 10.4 7 TRANSPORTER OCH RESOR ........................................................102 10.4 8 ERSÄTTNING ...................................................................................102 2..1 8.1 Grunder för ersättning – regional prislista ...........................102 2..2 8.2 Reglering av ersättning ........................................................103 10.4 9 AVTALSTID ......................................................................................104 10.4 BILAGA. DEFINITIONER SOM ANVÄNDS I DETTA AVTAL .....105 10.4 KOMMENTARER TILL RIKSAVTALET FÖR UTOMLÄNSVÅRD107 10.4 SYFTE ...................................................................................................107 10.4 BAKGRUND ........................................................................................107 10.4 RIKSAVTALET, REGIONAVTALEN, MELLANLÄNSAVTALEN
OCH KONTRAKT MED PRIVATA VÅRDGIVARE SAMT DESS
INBÖRDES FÖRHÅLLANDE ......................................................................107 10.4 1 RIKSAVTALETS OMFATTNING ...................................................109 10.4 1.1 DEFINITION AV PATIENTENS HEMLANDSTING ..................109 10.4 2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EFTER REMISS FRÅN
HEMLANDSTINGET ....................................................................................110 8
2..1 2.1 Rätten att remittera ..............................................................110 2..2 2.2 Vidareremittering .................................................................110 2..3 2.3 Förbehåll i en remiss ............................................................110 2..4 2.4 Uppgifter om medicinsk frågeställning m.m. ......................110 10.4 3 AKUT- OCH FÖRLOSSNINGSVÅRD SAMT VÅRD AV VISSA
PATIENTER ...................................................................................................110 2..1 3.1 Förutsättningar för akut- och förlossningsvård....................110 2..2 3.1.a Vård av vissa patienter ......................................................111 2..3 3.2 Vidareremittering .................................................................111 2..4 3.3 Kontakt med hemlandstinget ...............................................111 10.4 4 ÖVRIG UTOMLÄNSVÅRD I DE FALL PATIENTEN SJÄLV
VÄLJER ..........................................................................................................111 2..1 4.1 Patientlagen – öppen vård ....................................................112 2..2 4.2 Förbundsrekommendation – sluten vård .............................114 10.4 5 MEDICINSK SERVICE ....................................................................114 2..1 5.1 Rätten att beställa medicinsk service ...................................114 2..2 5.2 Beställning av läkare med läkarvårdsersättning och
vårdgivare med kontrakt enligt LOU eller LOV......................................115 2..3 5.3 Beställning från försvarsmakten m.fl. .................................115 10.4 6 HJÄLPMEDEL ..................................................................................115 10.4 7 TRANSPORTER OCH RESOR ........................................................115 2..1 7.1 Transport till vårdenhet........................................................115 2..2 7.2 Överflyttningstransport ........................................................116 2..3 7.3 Transport från vårdenhet......................................................116 2..4 7.4 Transport av avliden ............................................................116 2..5 7.5 Permissionsresa....................................................................116 2..6 7.6 Sjukresa enligt lagen (1991:419) om resekostnadsersättning
vid sjukresor .............................................................................................116 2..7 7.7 Samordningsmöjligheter ......................................................117 2..8 7.8 Patientens val av vårdgivare i andra landsting ....................117 10.4 8 ERSÄTTNING ...................................................................................117 9
2..1 8.1 Grunder för ersättning – regional prislista ...........................117 2..2 8.2 Reglering av ersättning ........................................................118 SAMMANFATTNING
Denna handbok innehåller de regler och avgifter som tillämpas för såväl den
öppna som slutna sjukvården inom Landstinget i Östergötland.
Patientavgifter för öppen vård för patienter boende i Sverige, oavsett
medborgarskap, på grund av sjukdom eller förlossning fastställs av landstinget
och redovisas under avsnitt 2.
Avgifter för sluten vård för patienter boende i Sverige, oavsett medborgarskap,
på grund av sjukdom eller förlossning fastställs av landstinget och redovisas
under avsnitt 3.
Regler för vård som ges till personer som inte bor i Sverige fastställs dels av
staten, dels genom överenskommelser mellan staten och landstingen.
Taxebestämmelser för utlandssvenskar samt för personer som inte bor i Sverige
redovisas under avsnitt 4. Regler för vård som ges till asylsökande redovisas
under avsnitt 5.
Regler för tillämpning av högkostnadsskyddet återfinns under avsnitt 6 och
fastställs av landstinget men grundar sig på lagbestämmelser.
Avgifter för annan sjukvård än på grund av sjukdom eller förlossning, fastställs
i regel av landstinget. För vissa undersökningar är dock taxan fastställd enligt
skilda författningar. Taxan redovisas under avsnitt 7.
Under avsnitt 8 redovisas vissa övriga avgiftsbestämmelser och andra regler
som inte finns beskrivna på annat håll i taxan.
Under avsnitt 9 redovisas vissa generella och allmänna bestämmelser avseende
vårdgarantin.
Avsnitt 10 redovisar bestämmelserna för utomlänsvård samt landstingets
remissregler mm.
Under avsnitt 11 återfinns samtliga bilagor, däribland Riksavtalet för
utomlänsvård.
10
1
AVGIFTSBETALNING OCH ADMINISTRATION
1.1 BETALNINGSRUTINER
Avgift för vårdinsatser ska i huvudsak betalas i förväg. Med anledning av att
landstinget under år 2010 övergick till kontantlös hantering av avgifter ska
betalning i huvudsak ske med kort. Om kortbetalning inte görs kan fakturering
ske. På grund av säkerhetsskäl för såväl personal som patienter, tas kontant
betalning endast emot i undantagsfall.
Fakturering kan ske via autogiro i de fall patienten har tecknat avtal om sådant.
Fakturering i efterhand får dock inte ske vid utfärdande av intyg eller i
samband med vaccinationer. Intyg kan dock översändas till mottagaren via
postförskott.
Administrativa rutiner för registrering av patientbesök och annat utnyttjande av
datoriserade system (Cosmic eller annat system) eller manuella system
fastställs av systemansvariga.
1.2 PATIENTIDENTITET OCH LEGITIMATIONSKONTROLL
Landstingsstyrelsen har 1997 fastställt följande regler för fastställande av
patienters identitet. Reglerna bygger på Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS
1992:2) om identitetskontroll m.m. av patienter i hälso- och sjukvården.

Personer som söker vård vid landstingets enheter skall vid behov kunna
legitimera sig.

Vid kallelse skall det framgå att patienten skall kunna legitimera sig.

I det fall patienten inte kan eller vill visa legitimation skall det - om
patienten inte är känd på annat sätt - antecknas på kvittot eller i annan lämplig
handling, samt i journalen, att patienten vid vårdtillfället inte visat legitimation.

Att hälso- och sjukvården kräver att en patient skall kunna identifiera sig
innebär således inte att en patient kan nekas vård på grund av att identiteten inte
är fastställd.

Medföljande till ett barn ansvarar, så långt det är möjligt, för att barnets
identitet är korrekt angiven.

Vid remittering av patient skall på remissen antecknas om patientens
identitet inte är säkerställd.

Patienter har rätt att få HIV-test utförd anonymt.

Ansvar för att dessa riktlinjer tillämpas, och vad som i övrigt gäller enligt
lagar och förordningar, åvilar chefsöverläkare/verksamhetschef vid landstingets
enheter.
1.3 KVITTON OCH KVITTOKOPIOR
Kvitto ska alltid lämnas på betald avgift. Kopia på avgiftskvitto ska kunna
lämnas upp till 10 år efter besöket. Särskilda rutiner finns för att ta fram sådana
kvitton även från tidigare patientadministrativa system.
11
1.4 ADMINISTRATION
Beställning av frikort och högkostnadskort görs hos Patientkontoret inom
Resurscentrum. Frågor om taxans innehåll besvaras av Patientkontoret inom
Resurscentrum, som också tacksamt tar emot synpunkter på taxan.
1.5 DEFINITIONER OCH BESKRIVNINGAR
1.5.1
Läkarvård
Besök i öppen vård av patient hos läkare (eller av läkare hos patient) på grund
av sjukdom benämns läkarvård. Journal skall föras. Telefonkontakt räknas inte
som besök. Läkarvård hos patient, i allmänhet i den senares hem eller i särskilt
boende benämns hembesök.
Konsultbesök är avgiftsfritt för patienten. Med konsultbesök menas:

besök i öppen vård där annan läkare än mottagningens tillkallas, eller

besök på mottagning av patient inskriven i sluten vård på annan klinik.
Konsultbesök kan även ske mellan sjukhus.
Av patienten tidigare planerade besök som sker under ett slutenvårdstillfälle är
inte att anse som ett konsultbesök utan är avgiftsbelagt.
1.5.2
Sjukvårdande behandling
Behandling vid besök i öppen vård pga. sjukdom som ges av annan vårdgivare i
landstinget än läkare benämns sjukvårdande behandling. Journal skall föras.
Remiss till sådan vård är inte nödvändig men förekommer ofta.
Vården kan lämnas av sjukgymnast, sjuksköterska, undersköterska, logoped,
arbetsterapeut, kurator, psykolog, psykoterapeut, oftalmologassistent m fl.
Vården kan ges till flera patienter samtidigt, s.k. gruppbesök.
Som sjukvårdande behandling räknas avgiftsmässigt också delegerade eller
indirekta läkarbesök. Vid sådana besök ges vården av annan vårdgivare än en
läkare men på delegation eller uppdrag från läkaren.
Behandling hos kiropraktor eller naprapat som omfattas av landstingets
vårdavtal är också sjukvårdande behandling. Observera i dessa fall den
särskilda patientavgiften för besök hos kiropraktor och naprapat.
Remiss för sjukgymnastik behövs inte vare sig hos landstingets eller privata
sjukgymnaster, men kan vara lämpligt ur medicinsk synpunkt. Remissfrihet
gäller även hos kiropraktor/naprapat för vård enligt vårdavtal med landstinget.
1.5.3
Dagsjukvård
Med dagsjukvård avses öppen vård av mer omfattande eller resurskrävande art
än ett normalt besök. Till dagsjukvården räknas dagkirurgi, dagmedicin samt
övrig dagsjukvård.
12
Dagkirurgi är dagsjukvård där den kirurgiska åtgärden normalt kräver att
patienten får anestesi och en period av postoperativ övervakning.
Som dagmedicin räknas dagsjukvård där den medicinska åtgärden omfattar
diagnostik eller terapi som normalt kräver en period av observation såsom
dialysbehandling eller onkologisk behandling.
Annan dagsjukvård än dagkirurgi eller dagmedicin, i allmänhet i form av
sjukvårdande behandling benämns övrig dagsjukvård.
1.5.4
Öppen och sluten vård
Som öppen vård avses annan sjukvård än sluten vård och hemsjukvård. Som
sluten vård avses vård som ges till en patient inskriven vid en vårdenhet.
1.5.5
Inom- resp. utomlänspatienter
Personer folkbokförda inom landstinget i Östergötland räknas som
inomlänspatienter. Dessutom räknas personer som är kvarskrivna enligt
bestämmelserna om kvarskrivning i folkbokföringslagen, dvs personer
folkbokförda i ett annat län, och som stadigvarande vistas inom landstinget som
inomlänspatienter.
Ur avgiftssynpunkt ska alla inomlänspatienter hanteras på samma sätt, de
generella avgifterna ska tas ut vid besök och i sluten vård. De generella
avgiftsreglerna ska även tillämpas för patienter från;

andra landsting i Sverige när Riksavtalet för utomlänsvård gäller.

EU/EES-länder när regler för dessa patienters sjukvård gäller, se avsnitt
4.

konventionsländer när sjukvårdskonventioner gäller, se avsnitt 4.

Vissa utlandssvenskar vid akut vård, se avsnitt 4.
Som utomlänspatient räknas alla andra patienter oavsett dessa är bosatta i annat
landsting i Sverige, i ett EU/EES-land, i ett konventionsland eller i övriga
världen. Utomlänspatienter i övrigt betalar normalt avgifter enligt
utomlänstaxan. För asylsökande patienter gäller dock särskilda regler, se avsnitt
5.
1.5.6
Samordningsnummer
Samordningsnummer är en enhetlig identitetsbeteckning för personer som inte
är eller inte varit folkbokförda i Sverige. Samordningsnumret kan tilldelas en
person på begäran av en statlig myndighet för registrering i statliga register.
Orsaken till sådan registrering kan vara beskattning, registrering i
körkortregister eller registrering av brottmål. Landstinget/sjukvården kan inte
begära att ett samordningsnummer ska utfärdas.
Samordningsnumret är konstruerat som ett personnummer men födelsedagen är
ökat med 60. Exempelvis ersätts födelsedag 12 med dag 72.
13
De ekonomiska sjukvårdrättigheterna för personer med samordningsnummer
beror på från vilket land de kommer och har sin hemvist, de nordiska länderna,
EU/EES, konventionsländer eller övriga världen. Samordningsnumret som
sådant ger således inte några rättigheter.
14
2
ÖPPEN VÅRD FÖR BOENDE I SVERIGE
2.1 GRUNDLÄGGANDE AVGIFTSBESTÄMMELSER
Nedanstående bestämmelser för besöksavgifter skall tillämpas vid vård och
behandling på grund av sjukdom, misstanke om sjukdom, skada etc, samt
vidare för vård i samband med förlossning. Reglerna gäller för personer boende
i Sverige (även boende i andra landsting). De vanligast förekommande
avgifterna framgår av nedanstående förteckning:
Läkarvård:
Besök hos läkare inom primärvård
Besök hos läkare inom annat än primärvård
Alla läkarbesök för barn och ungdomar som inte fyllt 20 år
150 kr
300 kr
0 kr
Sjukvårdande behandling:
Sjukvårdande behandling
Besök hos kiropraktor/naprapat (vård enligt vårdavtal)
All sjukvårdande behandling för barn och ungdomar som
inte fyllt 20 år
100 kr
200 kr
0 kr
Detaljerade avgiftsregler återfinns i nedan följande avsnitt.
Avgiftsregler för viss tandvård redovisas på sidan 30.
2.1
VÅRD AV PATIENTER BOENDE I ÖSTERGÖTLAND
2.1.1
Avgift för vård p.g.a. sjukdom
2.1.1.1 Vårdavgiftskvitto/vårdavgiftsräkning
Vårdavgift som betalas med bankkort kvitteras med kvitto. I den mån vården
inte betalas med kort ska fakturarutin i Cosmic användas. Fakturarutinen
används även om patienten har autogiro.
Tidigare har begreppen AFL-kvitto och AFL-räkning använts och har sin grund
i att avgifter för vård på grund av sjukdom tidigare reglerades enligt lagen om
allmän försäkring, AFL. I dag gäller denna lag inte för vårdavgifterna utan
dessa regleras enligt bestämmelser i Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, men
begreppet har varit inarbetat och levt kvar i dagligt tal.
2.1.1.2 Besöksavgift
Besöksavgiften utgör ersättning för samtliga åtgärder vid ett besök hos
vårdgivaren, inberäknat i förekommande fall;
 läkemedelsförskrivning
 provtagning för klinisk laboratorieundersökning (inklusive senare lämnade
fasteprover, prover med krav på törst och fasta samt prov som kräver att
patienten under viss tid samlar urin och/eller avföring) se även nedan
15
 röntgenundersökning
I avgiften för vården ingår också betalning för eventuella
 läkarintyg för erhållande av sjuklön eller sjukpenning (inkl så kallat
förstadagsintyg), samt för intyg till Försäkringskassan för vård av barn
(VAB)
 förband och annat förbrukningsmaterial som lämnas vid besöket
Provtagning i anslutning till läkarbesök kan ske en eller flera dagar innan eller
efter läkarbesöket och då även vid annan mottagning än den där läkarbesöket
skett. Patientavgift tas inte ut vid provtagningstillfället utan ingår i avgiften för
läkarbesöket. Provtagningsremissen bör märkas att provtagningsbesöket är
avgiftsfritt. Analyskostnad betalas av beställande enhet.
Avgiftsfrihet gäller även för besök från privata mottagningar som dock kan
debiteras för arbetet av provtagande enhet. Om provet tas på annan mottagning
kan denna debitera beställaren 110 kr.
Om direkt hänvisning sker samma dag inom landstinget till annan mottagning
exempelvis från primärvård till akutmottagning vid sjukhus, räknas båda
besöken avgiftsmässigt som ett sammanhållet besök. Avgift tas ut vid den
första mottagningskontakten. Se vidare nedan. Om patienten gör flera besök
samma dag tas avgift ut för varje besök om besöken avser skilda åtgärder/flera
vårdgivare och flera än en besökstid. Träffar patienten vid ett besökstillfälle/en
besökstid flera vårdgivare tas endast en besöksavgift ut.
2.1.1.3 Remissbesök
För besök hos läkare efter remiss ska vårdavgift tas ut. För det första
remissbesöket efter remiss från primärvården ska reducerad vårdavgift tas ut.
Remissen ska vara utfärdad efter besök inom primärvården i Östergötland,
landstingets vårdcentraler eller privat vårdcentral med vårdavtal. Remiss från
privatpraktiserande läkare till sjukhus berättigar inte till reducerad vårdavgift.
Remiss efter hälsoundersökning (mammografi och gynekologisk
cellprovskontroll) berättigar på samma sätt till reducerad avgift.
2.1.1.3.1
Avgiftsfria remissbesök
Avgiftsfrihet vid remissbesök gäller för besök;
 på akutmottagning efter direkt hänvisning samma dag från landstingets
mottagningar då avgift betalats där. Som landstingsmottagning räknas även
privatläkarmottagning med ersättning från landstinget enligt lag eller avtal.
 för laboratorie- och röntgenundersökning som är en del av ett läkarbesök.
Debitering av eventuella kostnader för provtagningen görs till den som
beställt analys eller röntgenundersökning. Besök som ersätter läkarbesök
debiteras som sjukvårdande behandling, se 2.1.4.1.
16
2.1.1.4 Öppenvårdsavgift vid inläggning i sluten vård
Patient som efter besök på mottagning läggs in i sluten vård ska betala avgift
för såväl den öppna som den slutna vården.
Rätten till befrielse från eller återbetalning av öppenvårdsavgift för besök på
akutmottagning i samband med inläggning i sluten vård upphörde från och med
år 2005.
2.1.1.5 Debiteringsregler
Avgift för besök tas regelmässigt ut i förskott. Betalningsmottagaren debiterar
avgift med utgångspunkt från de uppgifter patienten och eventuellt vårdgivaren
lämnar om anledningen till besöket. Det rekommenderas att vid
tidsbeställningen ta reda på orsaken till besöket för att underlätta fastställande
av avgift.
2.1.1.6 Delbetalning
En patient kan fördela kostnaderna för sina öppenvårdsbesök genom att betala
avgiften månadsvis. Delbetalningsfunktionen innebär att en patient i samband
med ett öppenvårdsbesök tecknar en överenskommelse om att månatligen
betala ett visst belopp upp till frikortsgränsen. Delbetalning kan fördelas på 1, 5
eller 10 månader. Vid betalning fördelat på;
 5 månader betalas en avgift om 220 kr per månad
 10 månader betalas en avgift om 110 kr per månad
Samtidigt som överenskommelsen tecknas får patienten ett frikort.
Giltighetstiden för frikortet är ett år från utfärdandedatum och den summa som
ska avbetalas är för närvarande 1 100 kr. Detaljerade regler om och blankett för
överenskommelse återfinns under avsnitt 7.
2.1.2
Taxa för besök mm
2.1.2.1 Taxa, generell
2.1.2.1.1
Läkarvård
Besök hos läkare inom primärvård
Besök hos läkare inom annat än primärvård
Reducerad avgift vid första remissbesöket
2.1.2.1.2
150 kr
300 kr
150 kr
Sjukvårdande behandling - behandling av annan än läkare
Sjukvårdande behandling, även hembesök i distriktsvården
100 kr
avses. Vid upprepade hembesök tas endast en avgift ut per dag.
Kiropraktor/naprapat (vårdavtal)
200 kr
2.1.2.1.3
17
Hembesök
Hembesök av läkare oavsett vilken enhet inom landstinget
läkaren tillhör.
2.1.2.1.4
200 kr
Preoperativ undersökning i öppen vård
Preoperativ undersökning som inte föranleder inläggning i
sluten vård (jämställs med läkarbesök)
Om undersökningen utförs av annan vårdpersonal
300 kr
100 kr
2.1.2.2 Indirekta läkarbesök
Indirekta läkarbesök, dvs besök där vård meddelas efter delegation eller på
uppdrag från läkare, av sjuksköterska, psykolog, kurator eller annan vårdgivare
räknas i avgiftshänseende som sjukvårdande behandling. Inga särskild avgifter
ska tas ut för receptförskrivning, provtagning o dyl. I den mån det under
besöket bedöms att patienten måste träffa en läkare ska ingen förhöjd avgift tas
ut för detta.
2.1.2.3 Rökavvänjning/Tobaksavvänjning
Behandling mot rökning kan ges individuellt eller i grupp. Behandlingen sker
normalt som sjukvårdande behandling och debiteras som sådan.
2.1.2.4 Telefonrådfrågning, recept
Från och med den 1 juli 2009 tas inte längre ut någon patientavgift för
telefonrådgivning oavsett om receptförskrivning skett eller inte. Apoteken
kommer inte längre att kunna bistå med att ta ut dessa avgifter. Ingen avgift tas
heller ut i de fall privatläkare med ersättning från landstinget efter rådgivning
förskriver läkemedel per telefon.
2.1.2.5 Avgiftsbefrielse
Befrielse från att betala avgift gäller i följande fall.
2.1.2.6 Barn och ungdom
Besök för läkarvård och sjukvårdande behandling för barn och
ungdomar som inte fyllt 20 år
0 kr
2.1.2.7 Behovsstyrt besök
Besök som behovsstyrt initierats av annan vårdgivare, patienten ska ha motsatt
sig att söka nödvändig behandling
0 kr
2.1.2.8 Forskning/utbildning
Om patienten i samband med vård deltar i forskningsprojekt,
utbildning av blivande läkare m.fl och besöket därvid kan anses
pågå längre tid än normalt eller förorsakar patienten besvär av
18
fysisk eller psykisk art eller det av andra skäl kan anses som befogat kan aktuell
mottagning avstå från att ta ut ersättning.
Besöket ska registreras.
0 kr
Om patient kallas till mottagning endast för att delta i forskningsprojekt,
medicinsk studie eller tjäna som åskådningsexempel eller försökspatient i
undervisning av exempelvis blivande läkare ska besöket inte registreras.
Patienten har i sådana fall inte heller rätt till reseersättning från landstingets
patientkontor. Resekostnader och annan ersättning till patienten betalas i dessa
fall av den som engagerat patienten.
2.1.2.9
Frikort
Om patient uppvisar ett giltigt frikort är besöket avgiftsfritt
2.1.2.10
0 kr
GMU-soldater
Sjukvård åt svenska soldater som genomgår grundläggande
militär utbildning (GMU).
0 kr
Är patienten hemmahörande i annat landsting debiteras hemlandstinget avgift
enligt gällande riks- eller regionavtal. För övrig anställd militär personal gäller
sedvanliga avgiftsregler. Riksavtalets bestämmelser gäller i förekommande fall.
2.1.2.11
Kriminalvårdens patienter
Sjukvård åt anhållna, häktade och intagna på fångvårdsanstalt
0 kr
Är patienten hemmahörande i annat landsting debiteras hemlandstinget avgift
enligt gällande riks- eller regionavtal. För patient som inte är boende i Sverige
debiteras anstalten avgift enligt gällande riks- eller regionavtal. Sjukresa betalas
av kriminalvården. Patient som avtjänar straff i frivård med fotboja betalar
avgift som en vanlig patient.
2.1.2.12
Medicinhämtning/provtagning och Dosettdelning)
Patient som regelmässigt får hjälp med medicinering på mottagning
(psykiatriska kliniken m.fl) är avgiftsfri. Provtagning för att kontrollera
medicinering med psykofarmaka är även den avgiftsfri för patienten. Delning
av läkemedel i Dosett är avgiftsfri
2.1.2.13
Psykiatrisk vård
Behandling inom öppen psykiatrisk vård där sjukdomsinsikt saknas och där
krav på betalning utgör ett hinder i vården.
Gäller efter beslut av ansvarig chefsöverläkare.
Gäller inte asylsökande patient.
0 kr
2.1.2.14
Sjukdom konstaterad vid hälsoundersökning
19
Konstateras sjukdom i samband med hälsoundersökning,
ska ingen särskild patientavgift tas ut för vid besöket meddelad läkarvård.
2.1.2.15
Sjukskrivning, förlängning av
Sjukintyg då förlängning av sjukskrivning begärts per telefon
eller per brev
2.1.2.16
Tillnyktringsenhet (TNE)
Avgift tas inte ut av patient som förs till TNE
2.1.2.17
0 kr
0 kr
Ungdomsmottagning/Ungdomshälsa
Avgift tas inte ut av patient som besöker ungdomsmottagning/ungdomshälsa
även om patienten fyllt 20 år.
0 kr
2.1.2.18
Uteblivet besök
Avgift ska tas ut för uteblivet besök. Avgift ska tas ut vid samtliga
öppenvårdsenheter inom landstinget. Produktionsenhetschef får undantagsvis
besluta att avgift för uteblivet besök inte ska tas ut för viss patient eller viss
patientgrupp.
Från och med den 1 september 2011 infördes avgift för uteblivna besök för
barn och ungdomar för läkar- och sjuksköterskebesök inom specialitet barnoch ungdomsmedicin inklusive allergicentrum i Linköping motsvarande de
gällande avgifterna för motsvarande besök för vuxna.
I december 2013 infördes avgift för uteblivna besök för omyndiga patienter för
läkarbesök, sjukvårdande behandling eller operation/åtgärd på kliniker i
specialiserad vård som omfattas av vårdavgiftssystemet. Undantaget från
ovanstående bestämmelse är uteblivna besök inom barn- och ungdomspsykiatri,
barn- och ungdomshabilitering respektive ungdomsmottagningar/ungdomshälsa
där avgift för uteblivet besök inte får tas ut.
Den nya regeln gäller när barn och ungdomar som idag är befriade från
vårdavgift, uteblir från bokad vårdkontakt i specialiserad vård liksom för
logopedi, sjukgymnastik och arbetsterapi inom såväl primärvård som
specialiserad vård. Det betyder att regeln omfattar barn och ungdomar som
ännu inte fyllt 20 år.
Regeln om fakturering ska inte tillämpas inom barn- och ungdomshabilitering,
ungdomsmottagning/ungdomshälsa, barn- och ungdomspsykiatri och för barn
och ungdomar som ännu inte fyllt 20 år inom vuxenpsykiatri och beroendevård.
20
När avgift för uteblivet besök ska tas ut gäller följande bestämmelser:
 Avgift för uteblivit besök tas ut med samma belopp som avgiften för det
besök patienten uteblivit från. Redovisning ska ske på U-kvitto.
Tilläggsavgift för exempelvis beställd tolk får inte tas ut
 Patienten ska betala avgift även om denne har giltigt frikort.
Avgift berättigar inte till markering i högkostnadskortet.
 Någon tidsgräns för avbeställning innan besöket planerats ske kan inte ställas.
 Om patienten, sedan krav för uteblivet besök ställts, kan göra troligt att försök
till avbeställning gjorts eller att avbeställning av olika skäl inte kunnat ske
skall ställda krav makuleras.
2.1.2.19
Utebliven vård eller behandling
Ersättning ska ges till patient som inte fått den vård eller behandling denne
kallats till.
 Patienten ska ersättas för utlägg för resa till och från vårdinrättningen.
Ersättning lämnas med belopp enligt bestämmelserna i landstingets
sjukresereglemente utan avdrag för egenavgift. Detta gäller även för resa
med egen bil och kollektivtrafik inom landstinget.
 Eventuell betald patientavgift i öppen vård återbetalas. Vid utskrivning från
sluten vård ska någon fakturering av vårdavgift inte ske.
 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst lämnas inte och inte heller lämnas
ersättning för obehag.
 Ersättning ska utges oavsett om sjukvårdsenheten kan lastas för att vården
uteblivit eller inte.
 Är patienten skyldig till att vård inte kan ges exempelvis beroende på sen
ankomst eller annat skäl ska någon ersättning inte utges.
 Reseersättningen betalas av den vårdenhet som skulle ha gett vården eller
behandlingen. Patienten får inte hänvisas till Patientkontoret för ersättning.
2.1.3
Födelsekontrollerande verksamhet, rådgivning
För personer som är försäkrade enligt lagen om allmän försäkring (AFL), dvs
för personer inskrivna hos Försäkringskassan, gäller rätt till kostnadsfri
rådgivning för viss födelsekontrollerande verksamhet. Verksamheten kan avse
såväl rådgivning avseende preventivmedel som abort. Den fria rådgivningen
gäller även om patienten är utomlänspatient. Hemlandstinget ska debiteras för
besöket. För asylsökande, se avsnitt 5.
För patient som inte är försäkrad enligt AFL, dvs för personer som inte är
bosatta i Sverige debiteras vid rådgivning gällande utomlänsavgift. Aborter och
sterilisering ska alltid betalas enligt gällande taxor för sjukvård. Såväl ingrepp
som förberedande besök liksom återbesök ska betalas.
Besök för och utlämnande av så kallade dagen-efter-piller debiteras enligt
gällande besökstaxa för sjukvårdande behandling, 100 kr. Om rådgivning inte
21
anses behövas inför ett abortingrepp debiteras avgift för ingrepp eller
behandling.
Injicering av p-spruta annat än i samband med rådgivning. Avgift tas ut även
om injicering sker på rådgivningsbyrå för födelsekontrollerande verksamhet.
(U-kvitto/ej AFL)
100 kr
Graviditetstest (inte inom högkostnadsskyddet). Observera att avgift kan tas ut
även inom mödrahälsovården
100 kr
2.1.4
Vissa laboratorieundersökningar
2.1.4.1 Laboratorieundersökningar som ersätter läkarbesök
För provtagning för laboratorieundersökning samt för röntgenundersökning
(lungmedicin) som ersätter ett läkarbesök erläggs avgift som för sjukvårdande
behandling. I de fall provtagning för laboratorieundersökning görs av
kommunsjuksköterska inom hemsjukvården samt inom SÄBO ska ingen avgift
tas ut från landstinget eftersom patienten i dessa fall betalar för provtagningen
till kommunen.
2.1.4.2 Undersökningar efter remiss från vissa privata vårdgivare
Medicinsk service (lab/röntgen) efter remiss från läkare utan ersättning från
landstinget debiteras enligt respektive laboratoriums självkostnadstaxa.
Debitering ska även ske av åtgärder efter remiss från företagshälsovårdsläkare.
2.1.5
Vårdavgiftsbestämmelser för dagsjukvård
Med dagsjukvård avses öppen vård av mer omfattande eller resurskrävande art
än ett normalt besök. Till dagsjukvården räknas dagkirurgi, dagmedicin samt
övrig dagsjukvård. Särskilda debiteringsrutiner för dagsjukvård kan gälla vid
vissa kliniker
Som dagkirurgi räknas dagsjukvård där den kirurgiska åtgärden
normalt kräver att patienten får anestesi och en period av
postoperativ övervakning.
300 kr
Dagmedicin är dagsjukvård där den medicinska åtgärden
omfattar diagnostik eller terapi som normalt kräver en period
av observation såsom dialysbehandling eller onkologisk
behandling.
300 kr
Annan dagsjukvård än dagkirurgi eller dagmedicin i allmänhet
i form av sjukvårdande behandling benämns övrig dagsjukvård.
100 kr
22
2.1.5.1 Kostavgift
Vid dagsjukvård kan kost erbjudas patienterna mot särskild avgift. Avgiften
innefattar alla måltider som erbjuds vid ett dagvårdstillfälle såsom lunch eller
middag och kaffe. Avgift tas ut då lagad mat serveras oavsett om patienten har
frikort eller inte. Respektive produktionsenhet äger rätt att besluta om kost skall
serveras utan avgift vid speciella kliniker/enheter.
Avgift för kost vid dagsjukvård, per dag
För uttag av avgift gäller särskilda rutiner enligt respektive produktionsenhets
bestämmelser
40 kr
2.1.6
Smittskyddslagen
2.1.6.1 Allmänfarliga sjukdomar
Patient är befriad från patientavgift för undersökning, vård och behandling som
bedöms minska risken för smittspridning om det är fråga om en allmänfarlig
sjukdom. Om kriterierna inte är uppfyllda ska debitering av patienten göras
enligt den generella taxan som vid ett normalt besök.
Avgift för östgötar *
0:-
Avgift för icke östgötar
Avgift enligt gällande
utomlänstaxa debiteras
patientens hemlandsting enligt
bestämmelserna i riksavtalet
eller Försäkringskassan
avseende EU/EES- eller
konventionspatienter. För övriga
patienter debiteras ingen avgift.
* Vilka rutiner som skall användas vid redovisning av besök för samhällsfarlig
sjukdom av patienter från Östergötland fastställs inom respektive
produktionsenhet.
Allmänfarliga sjukdomar finns förtecknade i Smittskyddslagen (Lag 2004:168).
Samtliga sjukdomar är anmälningspliktiga. Läkemedel för behandlingen ges
även den avgiftsfritt enligt Smittskyddslagen.
2.1.6.2 Andra anmälningspliktiga sjukdomar än samhällsfarliga
Patienten erlägger vårdavgift enligt den generella taxan som vid vanligt besök.
Anmälningsplikt föreligger beträffande sjukdomar som finns förtecknade i
smittskyddsförordningen (Förordning 2004:255).
2.1.7
2.1.7.1
Tillhandahållande av hjälpmedel mm
Hörapparater och andra hörhjälpmedel
23
2.1.7.1.1
Besöksavgift och avgift vid förskrivning av hörapparat eller annat hörhjälpmedel
Besöksavgift tas ut som för sjukvårdande behandling vid utprovning av
hörapparat och andra hörhjälpmedel.
En egenavgift på 500 kronor tas ut vid utlämning av hörapparat eller annat
hörhjälpmedel. Gravt hörselskadade (tml>60 dB på sämsta örat) erhåller annat
hörhjälpmedel än hörapparat utan att egenavgift tas ut. Egenavgift berättigar
inte till notering i högkostnadskort.
Någon övre gräns för hörapparatens eller annat hörhjälpmedels kostnad finns
inte. Egenavgift tas inte ut om patienten efter utprovning inte får någon
hörapparat eller annat hörhjälpmedel. Patient som behöver/önskar en
hörapparat för vardera örat har rätt till detta.
Barn och ungdomar får hörapparater och andra hörhjälpmedel avgiftsfritt så
länge de går i grund- eller gymnasieskolan.
Hörapparat och annat hörhjälpmedel förskrivs som ett lån och ska återlämnas
när behovet upphör. Egenavgift återbetalas ej när hörapparat eller annat
hörhjälpmedel återlämnas.
Landstinget svarar för service av utlämnade hörapparater och andra
hörhjälpmedel. Avgift tas ut med 100 kronor per servicetillfälle.
Serviceavgiften berättigar inte till notering i högkostnadskort.
2.1.7.1.2
Patient/brukaransvar
Vid önskemål om extra hörselgångsinsats som inte är medicinskt motiverad
betalar
patienten/brukaren den faktiska kostnaden.
Om stenar eller annan utsmyckning önskas i hörselgångsinsatsen betalar
brukaren den faktiska kostnaden.
Förbrukningsartiklar utöver de som ingår vid förskrivningstillfället bekostas av
patienten/brukaren.
Streamer, fjärrkontroll, externa mikrofoner o. dyl. bekostas av
patienten/brukaren.
Fjärrkontroll som av medicinska skäl. t.ex. handhavandeproblem, förskrivs
tillsammans med hörapparat debiteras ej. Om medicinska skäl finns för att
komplettera med fjärrkontroll vid senare tillfälle tas ny egenavgift ut.
Brukare, som avböjt telespole vid utprovningstillfället (avser allt-i-öratappararater), och som sedan vill komplettera med sådan, får själv stå för
kostnaden.
24
Hörapparat och annat hörhjälpmedel, som inte ingår i landstingets upphandlade
sortiment, betalas av patienten/brukaren.
I normalfallet är installation av slinga patientens/brukarens ansvar och bekostas
av denne. Om förskrivare bedömt att särskilda medicinska eller psykosociala
skäl föreligger kan installation av slinga beställas från Landstingets fördjupade
hörselrehabilitering.
Brukare, som flyttar inom landstinget, betalar själv kostnaden för upp/nedmontering av hörhjälpmedel.
Vid flyttning av fast installerade hörhjälpmedel gäller samma regler som vid
flytt av andra hjälpmedel (se avsnitt 2.1.7.6).
2.1.6.3 C-pap-utrustning
Hyra av C-pap-apparat kostar 450 kr per kvartal. Avgiften berättigar inte till
notering i högkostnadskort. Masker och nödvändiga tillbehör ingår i hyran
medan filter och övrigt förbrukningsmaterial bekostas av patienten.
2.1.6.4 Ortopediska hjälpmedel
Ortopedtekniska hjälpmedel som en patient är i behov av ska, med undantag för
nedanstående, utlämnas kostnadsfritt för patienten.
Nedanstående taxa ska tillämpas då en patient av medicinskt/ortopediska skäl
har behov av anpassade skor eller skoinlägg.
Egenavgift på skor till vuxna
Egenavgift på skor till barn
(vid onormal förslitning på grund av handikapp tas
egenavgift ut för max tre par skor per år, ytterligare skor
erhålles avgiftsfritt.)
Inlägg
Skoreparation, klackning
Skoreparation, sulning
1000 kr
500 kr
500 kr
200 kr
250 kr
2.1.6.5 Käppar
Avgifter för tillhandahållande av käpp/kryckkäpp. Ingen begränsning finns för
den tid en käpp får disponeras.
Käpp, enkel
100 kr
Käpp, avancerad
200 kr
Avgift tas inte ut av barn/ungdom som inte fyllt 20 år
2.1.6.6 Peruker
Årsavgift för tillhandahållande av peruker
25
750 kr
Barn som inte fyllt 20 år ska vara befriade från avgift.
En patient har rätt till två peruker per år. Landstinget lämnar ersättning för upp
till 3 000 kr per peruk. Överskjutande kostnad betalas av patienten.
Patientavgift tas ut en gång per år genom perukleverantörens försorg.
En klinik som anser att det av medicinska/sociala skäl finns anledning att
förskriva peruker etc. till ett större värde än 3 000 kr per gång har rätt att göra
detta. Klinikchef/motsv. bör i sådant fall fatta detta beslut.
2.1.6.7 Flyttning av el-säng samt fast installerade hjälpmedel
För flyttning av el-säng samt fast installerade hjälpmedel
såsom taklyft, porttelefon mm debiteras avgift med 1 250 kr per hjälpmedel.
Om flera hjälpmedel flyttas samtidigt tas aldrig avgift ut för mer än tre
hjälpmedel per flyttillfälle, dvs maxkostnad är 3 750 kr.
2.1.6.8 Specialkost
För specialkost som förskrivs till enskild patient sker debitering med följande
månatliga belopp. Avgift tas ut oavsett patientens ålder. Fakturering av barns
avgifter ska ske till vårdnadshavare.
Full nutrition
Sondnäring inklusive aggregat som helt täcker
energibehovet
1 600 kr/uttag
Tilläggsnutrition
Sondnäring inklusive aggregat som inte täcker
energibehovet helt eller fler än tre kosttillägg per dag
800 kr/uttag
Kosttillägg
Ett till tre kosttillägg per dag
230 kr/uttag
Ett uttag avser i samtliga fall 30 dagars förbrukning.
2.1.6.9 Inkontinensartiklar
Av landstinget tillhandahållna inkontinensartiklar för personer i eget boende tas
ingen avgift ut för inkontinensartiklarna. Vid förskrivning av
inkontinensartiklar tas patientavgift ut.
2.1.7
Transport av avlidna
Landstinget har ansvar för att patienter som avlider i hemmet och där
landstinget har hemsjukvårdsansvar (inkl LAH) transporteras till bårhus där
kroppen utlämnas för bisättning eller begravning. Avgift för transporten tas ut
från dödsboet med faktisk kostnad för transporten. Landstinget har upphandlat
denna verksamhet från vissa entreprenörer som ska anlitas vid transporter.
Transportören debiterar landstinget och debitering sker sedan från landstinget
26
till respektive dödsbo. Ett dödsbo kan självt överta ansvaret för transporten av
den avlidne till bårhus.
2.2 VÅRD AV PATIENTER SOM INTE BOR I ÖSTERGÖTLAND
2.2.1
Utomlänstaxor
I det nedanstående hänvisas till vad som gäller patienter som inte kommer från
Landstinget i Östergötland, utan är bosatta i andra landsting, till att debitering
ska ske enligt gällande utomlänstaxa. Debiteringen ska då ske till andra
landsting. Avgiftsreglerna gäller även för utlandssvenskar och personer bosatta
i andra länder, se följande avsnitt. Debitering sker i dessa fall till
Försäkringskassan eller i vissa fall direkt till patienten.
Gällande utomlänstaxa varierar mellan olika kliniker/mottagningar och sjukhus.
Taxan finns redovisad i ”Priser och ersättningar för sydöstra sjukvårdsregionen
2015”. Denna taxa, även kallad ”Regionala taxan” är fastställd av
Regionsjukvårdsnämnden, se följande länk:
http://www.sydostrasjukvardsregionen.se/prislista.html
På US tillämpas såväl en åtgärdsbaserad, PBE, som en DRG-baserad
utomlänstaxa. På Vrinnevisjukhuset, Lasarettet i Motala och Närsjukvården i
Finspång tillämpas en i huvudsak DRG-baserad utomlänstaxa. Vissa fasta taxor
finns även.
För öppen vård vid enheter där ovanstående taxor inte är tillämpliga gäller en
särskild av Regionsjukvårdsnämnden fastställd taxa enligt följande. Priserna
anges brutto inklusive den avgift patienter har att betala när hemlandsting eller
Försäkringskassan ska betala del av vårdkostnaden.
A. Primärvård
Läkarbesök
Sjukvårdande behandling
B. Besök på sjukhus
Läkarbesök
Sjukvårdande behandling
2 075 kr
695 kr
Se ”Regionala
taxan” (prislista
för läns- och
länsdelssjukhus
öppenvård
NordDRG-CC)
Se ”Regionala
taxan”
I den mån ovanstående utomlänstaxor inte är tillämpliga ska riksavtalets
ersättningsbestämmelser enligt Förteckning E tillämpas. Se avsnitt 12.
2.3 PATIENTER BOENDE OCH FOLKBOKFÖRDA I ANNAT LANDSTING
27
2.3.1
Allmänt
Patienter som bor och är folkbokförda inom annat landsting än Östergötlands
läns landsting räknas som utomlänspatienter. Vård av sådan patient regleras
främst i det mellan landstingen tecknade "Riksavtalet för utomlänsvård", se
avsnitt 12. För patienter från Jönköpings och Kalmar län regleras vården enligt
"Regionavtalet för Sydöstra sjukvårdsregionen".
2.3.2
Kvarskrivna patienter
Personer som riskerar att utsättas för bland annat allvarlig förföljelse eller hot
kan vid flyttning få vara kvarskriven som folkbokförd på den tidigare
folkbokföringsorten. Särskilda bestämmelser om detta finns i
folkbokföringslagstiftningen. Antalet kvarskrivna uppgår till ca 1000 personer i
hela landet. Den nya adressen är endast känd för skattemyndigheten, som
vidarebefordrar personens post. Den kvarskrivne kan vistas på en ort inom eller
utom det landsting där denne är kvarskriven. Folkbokföringsmyndigheten kan
upplysa om och på begäran utfärda ett intyg om kvarskrivning till den enskilde
personen. Intyget skall uppvisas i samband med besök i vården. En kvarskriven
person har enligt hälso- och sjukvårdslagen rätt till fullständig sjukvård i sitt
vistelselandsting på samma villkor som om de är bosatta där. Fakturering får
under inga omständigheter ske till patientens folkbokföringslandsting.
Patienten har rätt till reseersättning inom vistelselandstinget. Kvarskrivna
personer som vistas i Östergötland har således rätt till sjukvård här liksom rätt
till sjukreseersättning. Patienter som efter kvarskrivning i Östergötland (dvs är
folkbokförda här) söker vård inom Landstinget i Östergötland har rätt till detta
som om de var bosatta i landstinget. Någon ersättning utges inte för resan från
vistelselandsting och hit.
2.3.3
Akut vård
All akut vård av utomlänspatienter sker enligt riksavtalet.
Avgifterna och fördelning mellan patient och hemlandsting framgår av
följande.
Läkarvård:
Patient i allmänhet
(hembesök)
Patient
150:- resp 300:200:- resp 300:-
Hemlandsting
Fångar, häktade,
värnpliktiga
0:-
Utomlänstaxa
Sjukvårdande behandling
Patient i allmänhet
100:-
Utomlänstaxa
Fångar, häktade,
värnpliktiga
0:-
Utomlänstaxa
28
Utomlänstaxa
2.3.4
Planerad vård
Planerad vård kan ske antingen enligt riksavtalet eller regionavtalet (med eller
utan remiss) eller efter initiativ från patienten utanför riksavtalet. Remiss för
utomlänsvård kan ges av medicinska eller andra skäl. Vård kan också ske enligt
riksavtal även om remiss saknas. Hit räknas utomlänspatient som vistas inom
vårdlandstinget och som är i behov av vård för sjukdom, skada eller i samband
med mödra- eller barnavård.
När mer kostnadskrävande åtgärder i öppen vård krävs på ett sjukhus fordras
dock remiss. Avgifterna och fördelning mellan patient och hemlandsting
framgår av följande.
Patientkategori
Läkarvård
Vård enligt rikseller regionavtal
Patientavgift
Hemlandstinget
Patient i allmänhet
(hembesök)
150:- resp 300:200:- resp 300:-
Utomlänstaxa
Fångar, häktade,
värnpliktiga
0:-
Utomlänstaxa
Alla patientkategorier
Utomlänstaxa
Patient i allmänhet
100:-
Utomlänstaxa
Fångar, häktade,
värnpliktiga
0:-
Utomlänstaxa
Alla patientkategorier
Utomlänstaxa
Vård som inte
omfattas av rikseller regionavtal
Sjukvårdande
behandling
Vård enligt rikseller regionavtal
Vård som inte
omfattas av rikseller regionavtal
2.4 TANDVÅRD
2.4.1
Allmänt
Sedan 1999 har landstinget ett utökat ansvar rörande tandvård för vissa grupper
innebärande att dessa har rätt till tandvård enligt avgiftsbestämmelserna för
öppen sjukvård. Reglerna avser vissa främst äldre patienter samt patienter som
behöver tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling och avser vård som ges
av såväl folktandvård som privatpraktiserande vårdgivare.
29
För oralkirurgisk behandling som kräver sjukhusets resurser tas avgift ut enligt
avgiftsbestämmelserna för öppen sjukvård. För övrig oralkirurgisk vård tas
avgift ut som för annan tandvård.
2.4.2
Personkrets
För var och en av nedanstående grupper har Socialstyrelsen definierat de
kriterier som skall ligga till grund för de bedömningar av personernas rätt till
tandvård enligt angivna grunder och vilken vård som skall ges. Landstinget har
också på grundval av Socialstyrelsens kriterier fastställt de regler som skall
gälla inom landstinget för att patienterna skall få rätt till förmånerna.
Reglerna omfattar följande personer och tandvårdsbehov:
a)
Personer i särskilda boendeformer för service och omvårdnad eller
personer i eget boende som har ett stort vårdbehov. (TvL 8a § st 1 och 2).
Dessa personer skall erbjudas såväl bedömning av munhälsotillstånd
(undersökning av behovet av daglig munvård och av nödvändig tandvård)
som nödvändig tandvård. Den nödvändiga tandvården skall erhållas
oavsett bedömning av munhälsotillståndet gjorts eller inte. Vad som är
nödvändig tandvård fastställs (i det enskilda fallet) av respektive
landsting. Förhandsbedömning av vården ska ske i vissa fall. Landsting
och kommun identifierar gemensamt de individer som skall omfattas av
förmånerna. Ett särskilt plastkort tilldelas aktuella personer. Vården får
sökas hos valfri vårdgivare.
2.4.3
b)
Personer som behöver tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling
under en begränsad tid. (TvL 8 a § st 3). Förhandsbedömning av vården
ska ske i flertalet fall enligt landstingets regler. Vården får sökas hos
valfri vårdgivare.
c)
Personer som genomgår viss oralkirurgisk behandling i de fall sjukhusets
resurser krävs. (TvL 15 a § st 3).
Vårdgivare
Följande tandvårdspersonal kan utföra landstingsfinansierad tandvård:
1. tandläkare inom folktandvården
2. tandläkare vid sjukhusens tandvårdsavdelningar/motsv (oralkirurgi)
3. privattandläkare
4. tandhygienister inom landstingets tandvårdsorganisation
5. privata tandhygienister
Av landstinget fastställda patientavgifter ska tillämpas för de aktuella
patienterna av samtliga vårdgivare. Patienten har rätt att välja vårdgivare för
den tandvård som landstinget enligt ovanstående är betalningsansvarig för.
Landstinget skall således utge ersättning såväl till folktandvården och annan
landstingsdriven tandvård som till privat vårdgivare. Privatpraktiserande
vårdgivare måste vara förtecknade hos försäkringskassan för att kunna få
ersättning från landstinget.
30
2.4.4
Patienter boende i Östergötland
Patienter som är hemmahörande inom Landstinget i Östergötland benämns
inomlänspatient. Taxa för inomlänspatienter för bedömning av
munhälsotillstånd (undersökning av behovet av daglig munvård och behov av
nödvändig tandvård)
Vårdgivare
Alla vårdgivarkategorier
Patientavgift
0:-
Taxa för inomlänspatienter för nödvändig tandvård, tandvård som led i
sjukdomsbehandling samt oralkirurgisk behandling som kräver sjukhusets
resurser.
Vårdgivare
Behandling av tandläkare inom
allmäntandvård
Patientavgift
150:-
Behandling av tandläkare inom
specialisttandvård,
första besök efter remiss från
primärvården
150:-
Behandling av annan vårdgivare
än tandläkare
100:-
300:-
Om patienten visar giltigt frikort är besöket avgiftsfritt. Barn och ungdomar
som inte fyllt 20 år är befriade från patientavgift. Ersättning till vårdgivaren
utgår med belopp som av landstinget bedöms som skäligt med avdrag för de
avgifter som patienten erlagt.
2.4.5
Patienter inte boende i Östergötland
Patient som inte är hemmahörande inom landstingsområdet benämns
utomlänspatient. En utomlänspatient kan komma från ett annat landsting eller
från utlandet.
För en patient som kommer från ett annat landsting gäller att hemlandstinget är
betalningsansvarig för den del av avgiften som är högre än patientavgiften om
vården meddelas i enlighet med hemlandstingets regler.
 Riksavtalet är tillämpligt för oralkirurgisk behandling.
 Riksavtalet är inte tillämpligt för nödvändig tandvård och tandvård som ett
led i sjukdomsbehandling.
Vårdgivaren fakturerar vårdkostnaden direkt till hemlandstinget. Patienten
debiteras samma patientavgift som inomlänspatienter. Om patienten visar
giltigt frikort är besöket avgiftsfritt för denna men hemlandstinget erlägger
även patientavgiften. Barn och ungdomar som inte fyllt 20 år är befriade från
31
patientavgift. Ersättning till vårdgivaren utgår med belopp som av landstinget
bedöms som skäligt med avdrag för de avgifter som patienten erlagt.
För patienter från andra länder gäller att dessa kan ha rätt till förmåner om de
omfattas av reglerna för EU/EES-patienter eller av konventioner/
sjukvårdsöverenskommelser. I dessa fall är det Försäkringskassan som är
betalningsansvarig för den del av vårdkostnaden som överstiger
patientavgiften.
Asylsökande omfattas inte av de avgiftsregler för tandvård som beskrivs i detta
avsnitt.
32
3 SLUTEN VÅRD FÖR PERSONER BOENDE I SVERIGE
3.1
PATIENTAVGIFTER
3.1.1
Patienter från Landstinget i Östergötland (inomlänspatienter)
3.1.1.1 Vård på landstingets sjukvårdsinrättningar
Patienter intagna för sluten vård på sjukvårdsinrättning inom Landstinget i
Östergötland betalar en avgift relaterad till patientens ålder enligt
nedanstående:
Ålder
Vårdavgift per dag
0 - 19 år
0 kr per dag
20 - 64 år
100 kr per dag
65 – w
50 kr per dag
Den som är 19 år vid inskrivningstillfället men fyller 20 år under vårdtillfället
är befriad från avgift till slutet av den kalendermånad då 20-årsdagen
inträffade. Den som fyller 65 år under pågående vårdtillfälle betalar en avgift
om 50 kr hela den kalendermånad som 65-årsdagen inträffar. Avgift tas ut för
inskrivningsdag och övriga vårddagar, men inte utskrivningsdag. Sker in- och
utskrivning samma dag debiteras för en vårddag. Avgift tas inte ut vid
permission, se nedan under avsnitt 3.2.1.1. Asylsökande ska inte debiteras
avgift för sluten vård, se avsnitt 5.
3.1.1.2 Vård vid andra landstings sjukhus
Patient som vårdas vid sjukhus i annat landsting ska i enlighet med reglerna i
Riksavtalet för utomlänsvård betala detta landstings patientavgifter. Särskilda
regler gäller för vård vid Höglandssjukhuset och Sjukhuset i Västervik, se
nedan.
3.1.1.3 Vård på enskilda vårdinrättningar
Vid vård efter remiss från landstinget på enskilda vårdinrättningar,
behandlingshem m.fl., ska patienten själv betala patientavgift. Vården kan
regleras i vårdavtal mellan landstinget och vårdinrättningen. Avgift ska tas ut
enligt samma regler som för vård inom landstinget. Avgiften tas ut av
vårdinrättningen och avdrag görs vid fakturering till landstinget. För
klimatvårdsresa svarar landstinget för debitering.
3.1.1.4 Vård på enskilda vårdinrättningar med vårdavtal med annat landsting
När patient vårdas på enskilda vårdinrättningar med vårdavtal med annat
landsting ska vårdavgift tas ut enligt det andra landstingets
avgiftsbestämmelser.
33
3.1.1.5 Nedsättning och befrielse från avgifter
3.1.1.5.1
Nedsatt avgift vid låg inkomst
Nedsättning av slutenvårdsavgift med hänvisning till låg inkomst eller pension
medges inte.
3.1.1.5.2
Sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension)
Person med hel sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare
förtidspension) som inte fyllt 40 år, vårddag 1-30
50 kr
Person med hel sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare
förtidspension) som inte fyllt 40 år, vårddag 31 – w
100 kr
Person med hel sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare
förtidspension) som fyllt 40 år, vårddag 1 – w
100 kr
Observera att detta inte gäller personer med aktivitetsstöd som är en annan
socialförsäkringsåtgärd.
3.1.1.5.3
Avgiftsnedsättning inom psykiatriska vården
Inom den psykiatriska vården kan avgiften jämkas till lämpligt belopp i den
mån en ojämkad avgift har en negativ inverkan på patientens sociala och/eller
medicinska situation. Beslut fattas inom respektive klinik/motsv. av medicinskt
ansvarig läkare (klinikchef eller motsvarande).
3.1.1.5.4
Avgiftsbefrielse av medicinska och/eller sociala skäl
I övrigt kan avgiften jämkas om avgiften av medicinska och/eller sociala skäl
kan anses utgöra ett hinder i vården. Beslut fattas inom respektive klinik/motsv.
av medicinskt ansvarig läkare (klinikchef eller motsvarande).
3.1.1.5.5
GMU-soldater, fångar m.fl.
Patient som fullgör Grundläggande militär utbildning (GMU)
eller är anhållen, häktad eller intagen på fångvårdsanstalt
3.1.1.5.6
0 kr
Studenter
Studenter studerande vid utbildning i Sverige med studiemedel
från CSN. CSN-intyg om studier ska visas upp.
3.1.1.5.7
0 kr
Vård efter fritt val vid Höglandssjukhuset eller Sjukhuset i Västervik
Patient som efter fritt val vårdats i sluten vård vid Höglandssjukhuset eller
Sjukhuset i Västervik och då fått betala högre vårdavgift än om vården getts vid
sjukhus i Östergötland har rätt att efter ansökan till landstinget återfå för högt
betalat belopp. Begäran om nedsättning handläggs vid patientkontoret i
Linköping.
34
3.1.2
Patient från annat landsting än Östergötland (utomlänspatient)
Avgiften för utomlänspatienter bestäms normalt enligt bestämmelserna i
Riksavtal för utomlänsvård. Patienten betalar avgift enligt bestämmelserna för
inomlänspatienter, se ovan. Patientens hemlandsting debiteras avgift enligt
gällande utomlänstaxa. Om avtalen inte är tillämpliga på vården betalar
patienten hela vårdavgiften (ordinarie utomlänstaxa).
3.2
3.2.1
SPECIALBESTÄMMELSER
Permissioner och femdagarsvård
3.2.1.1 Avgiftsbefrielse vid permission
Avgift ska inte tas ut för vårddag när patienten har permission. Som permission
räknas en sammanhängande frånvaro på minst 12 timmar per kalenderdygn.
Vistelse utanför sjukhuset kortare tid än 12 timmar per kalenderdygn räknas
inte som permission.
3.2.1.2 Femdagarsvård
Femdagarsvård innebär vård på en avdelning som normalt stängs under
veckosluten. Patienten anses då ha permission.
3.2.1.3 Resebestämmelser
Permissionsresa räknas inte som sjukresa. Patients kostnader för resa mellan
sjukhuset och den ordinarie bostaden vid permission kan i vissa fall enligt
nedan ersättas av sjukhuset. Reseersättning lämnas om permissionen anordnats
av sjukhuset som ett led i patientens rehabilitering. Reseersättning lämnas vid
permission som beror på beslutad stängning av avdelning över kortare tid
såsom helg eller vid femdagarsvård. Egenavgift för patient som har färdtjänst
ersätts inte.
3.2.2
Överflyttningsresor
Landstinget svarar för resor som sker av inskrivna patienter mellan av
sjukvårdshuvudman drivna sjukhus (överflyttningsresa) oavsett resan sker inom
eller ut ur länet. Resan betalas av avsändande vårdenhet. Om resan avser en
utomlänspatient ska hemlandstinget debiteras. Överflyttningsresa räknas inte
som sjukresa.
3.2.3
Sällskap hos patienten
3.2.3.1 Allmänt
Anhöriga eller annan patienten närstående kan få vistas på sjukhus hos patient
som sällskap (vårdare). Inskrivning av sällskapet behöver inte men kan ske.
Sällskap har rätt till logi samt kost i enlighet med sjukhusets lokala
förutsättningar. Sällskap ska, om kost fås på sjukhuset, betala avgift för detta
enligt den taxa som tillämpas för personalkost. För logi på patienthotell erläggs
avgift enligt sjukhusets taxa.
35
Respektive centrum eller klinikledning utfärdar nödvändiga
tillämpningsföreskrifter.
3.2.3.2 Anhörigdygn
Anhörig (en person) som stannar på sjukhuset tillsammans med nybliven
mamma och nyfött barn betalar avgift med 250 kr per påbörjat dygn. Den
anhörige har rätt till sådan kost (frukost och kvällsmat) som iordningställs på
avdelningen.
3.2.4
Vissa riktlinjer vid debitering av avgifter mm
Den som tas in på sjukhus och själv har att svara för sådan vårdavgift som
överstiger 100 kr per vårddag är skyldig att på begäran från sjukhuset betala
förskottsbetalning för planerad vårdtid. I stället för förskottsbetalning kan
godtagbar ansvarsförbindelse lämnas.
36
4
SJUKVÅRD FÖR PERSONER FRÅN ANDRA LÄNDER
4.1 DEFINITIONER
I det följande avsnittet kommer nedanstående definitioner att användas för att
skilja olika individers rätt till vård. Med utlandssvensk avses svensk
medborgare bosatt utomlands. Patient från EU/EES-land eller Schweiz är
patient som inte är bosatt i Sverige. Patient från konventionsland avser patient
från land Sverige har sjukvårdskonvention/sjukvårdsavtal med. Patient från
övriga länder avser patient från annat land än EU/EES-land, Schweiz eller land
Sverige har sjukvårdskonvention/sjukvårdsavtal med.
Rätt till vård för personer folkbokförda i Sverige oavsett medborgarskap har
redovisats ovan under avsnitt 2 och 3. Folkbokföring förutsätter att vistelsen i
Sverige ska vara minst ett år.
Om en patient inte kan uppvisa de intyg som krävs i det följande för att ha rätt
till sjukvårdsförmåner enligt EU/EES-förordningar eller konvention ska
patienten i debiteringshänseende räknas som en patient utan sjukvårdsförmån.
Patienten får då betala hela sjukvårdskostnaden och får själv kräva ersättning
från sin eventuella försäkring.
4.1.1
Allmänt
Gruppen personer bosatta i annat land kan delas in i fem undergrupper:

Utlandssvenskar
Med utlandssvensk avses utomlands bosatt svensk medborgare. Se
vidare avsnitt 4.2.
 Patienter med rätt till sjukvårdsförmåner enligt EU/EES-förordning 1408/71
alternativt 883/04
Enligt ovanstående förordningar har personer från ett annat EU/EESland vid behov av nödvändig sjukvård rätt till sådan till samma avgift
som de som bor i Sverige. Försäkringskassan debiteras utomlänsavgift.
Se vidare avsnitt 4.3.
 Patienter med rätt till sjukvårdsförmåner enligt konventioner och
sjukvårdsavtal (nedan kallad konvention)
Personer från ett konventionsland har vid behov av akut sjukvård rätt till
sådan till samma avgift som de som bor i Sverige. Försäkringskassan
debiteras utomlänsavgift. Se vidare avsnitt 4.4.
 Patienter utan rätt till sjukvårdsförmåner
Patient, som inte
 har rätt till sjukvårdsförmån enligt EU/EES-förordning, eller
 kommer från land med vilket Sverige har konvention, ska själv betala
hela sin vårdkostnad. Detta gäller även vid akut vård.
Även patienter som säger sig tillhöra någon av ovanstående två grupper
med sjukvårdsförmåner men inte kan bevisa detta ska själva betala hela
sin vårdkostnad. Patienter som hänvisar till att de har privata
37
försäkringar istället för de intyg som krävs för att ha rätt till
sjukvårdsförmåner enligt förordning 883/04 alternativt 1408/71 eller
konvention ska själv betala hela sin vårdkostnad. Patienten får sedan
kräva ersättning från sin försäkring. Se vidare avsnitt 4.5.
 Asylsökande
För asylsökandes rätt till sjukvård gäller speciella regler som framgår av
bestämmelser under avsnitt 5.
Födelsekontrollerande verksamhet för utländska medborgare som inte är
bosatta i Sverige, se avsnitt 2.1.3.
4.2 PATIENTER SOM ÄR UTLANDSSVENSKAR
4.2.1
EU/EES-området och Schweiz
För utlandssvenskar bosatta i annat EU/EES-land eller Schweiz gäller samma
regler som för personer från dessa länder. Se vidare under 4.3.
4.2.2
Inom EU bosatta pensionärer med svensk pension
Pensionärer med svensk pension och deras familjemedlemmar som är bosatta i
ett annat EU-land har sedan 1 maj 2010 rätt till all slags vård vid besök i
Sverige. Pensionärerna har således samma rätt till vård som övriga bosatta i
Sverige.
Patienten, som ska uppvisa ett särskilt intyg från den svenska
Försäkringskassan, ”Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer
bosatta i ett annat EU-land” (se bilaga 4), betalar samma vårdavgift som bosatta
inom landstinget. Kostnaden för denna vård skall faktureras den svenska
Försäkringskassan. Dessa pensionärer har ett Europeiskt sjukförsäkringskort
från antingen Sverige om pensionären är boende i ett annat EU-land eller från
bosättningslandet om de är boende i ett EES-land eller i Schweiz. Har
pensionären ett EU-kort från Sverige ska det kortet inte användas för vård i
Sverige utan det är intyget från Försäkringskassan som ska visas upp. EUkorten är avsedda att användas vid tillfälliga vistelser i andra länder.
Under förutsättning att en familjemedlem till en pensionär med svensk pension
har fått ett intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett
annat EU-land, har denne rätt till all slags vård vid besök i Sverige.
4.2.3
Utlandssvenskar från länder utanför EU/EES
4.2.3.1 Akut vård
I de fall utlandssvenskar från länder utanför EU/EES-området blir akut sjuka
under vistelse i Sverige har de rätt till öppen vård till samma avgift som här
bosatta och sluten vård till den högsta slutenvårdsavgiften för bosatta, för
närvarande 100 kr per vårddag. Den akuta vården ska sökas i det landsting där
vårdbehovet uppkom.
38
Om en utlandssvensk täcks av en sjukvårdskonvention grundar den rätten till
akut sjukvård i Sverige. I dessa fall får landstinget ersättning från
Försäkringskassan. Se mer om konventionsvård under avsnitt 4.4. Finns ingen
konvention om sjukvård svarar landstinget för kostnaden för akut vård.
4.2.3.2 Planerad vård
En förutsättning för att utlandssvenskar från länder utanför EU/EES-området
kan få subventionerad planerad vård i Sverige är att vården söks i det landsting
som denne var folkbokförd i vid utflyttningen från Sverige. I annat fall får
patienten själv betala hela vårdkostnaden. Den avgift som utlandssvenskar
betalar för planerad vård beror på om de kan få tillfredsställande vård till låg
avgift i sina bosättningsländer. Till dessa länder räknas bl.a. Australien,
Kanada, Nya Zeeland och USA. I dessa fall betalar utlandssvenskarna de
verkliga kostnaderna för planerad vård.
4.2.4
Högkostnadsskydd och resor
En utlandssvensk som får akutvård som omfattas av konventionsregler har rätt
till förmåner enligt högkostnadsskyddet samt till sjukreseersättning enligt
landstingets regler. För övriga patienter gäller inte dessa förmåner.
4.2.5
Kostnadsansvar
I de fall en utlandssvensk har rätt till subventionerad vårdavgift och debitering
inte kan ske till Försäkringskassan får respektive vårdcentral eller klinik inte
debitera någon annan enhet inom eller utanför landstinget.
4.2.6
Identifikation
Svenskt pass måste kunna uppvisas för att styrka medborgarskap.
4.2.7
Vissa utlandssvenskar i utvecklingsländer
Missionärer, präster och volontärer i utvecklingsländer har rätt till öppen vård
till samma avgifter som bosatta i Sverige. De får också sluten vård, akut och
planerad, till den högsta slutenvårdsavgiften för bosatta, för närvarande 100 kr
per vårddag.
4.2.8
Utsända personer
Med en utsänd person avses en person som arbetar åt en svensk arbetsgivare
med anställning i Sverige men med arbetsplatsen förlagd i ett annat land.
4.2.8.1 Statligt utsända
Statligt utsända personer och deras medföljande familj är under
utsändningstiden folkbokförda i Sverige och anses som boende här och har
därför tillgång till vården i Sverige såsom övriga boende i Sverige. De får
öppen vård till samma avgifter som för bosatta. De får också sluten vård, akut
och planerad, till den vanliga slutenvårdsavgiften för bosatta. En utsänd kan i
landet denne är utsänd till ha tillgång till nödvändig vård till följd av förordning
39
883/04 alternativt förordning 1408/71 eller
sjukvårdskonvention/sjukvårdsavtal.
4.2.8.2 Övriga utsända
Den som är utsänd av en privat arbetsgivare under längre tid än ett år ska inte
vara folkbokförd i Sverige. Dessa personer har därvid normalt ingen rätt till
sjukvårdsförmåner i Sverige. Om utsändningen sker till ett land inom EU/EES
eller till Schweiz under längre tid än ett år ska personen inte vara folkbokförd
Sverige. En utsänd kan dock ha rätt till vårdförmåner i Sverige. Samma rätt kan
även gälla för medföljande anhörig även om denne har en anställning i Sverige.
Rätten till vårdförmåner i Sverige ska i dessa fall styrkas med ett särskilt intyg
från Försäkringskassan. En utsänd kan även i landet denne är utsänd till ha
tillgång till nödvändig vård till följd av förordning 883/04 alternativt förordning
1408/71 eller sjukvårdskonvention/sjukvårdsavtal.
4.2.9
Taxa för läkarvård och sjukvårdande behandling
Utlandssvenskar
Akut/nödvändig
sjukvård
Planerad vård
Utsänd persons familjemedlem, samt
missionär, präst eller volontär i
utvecklingsland
Samma patientavgift
som bosatt i landstinget
Samma patientavgift
som bosatt i landstinget
Pensionär med svensk pension bosatta i ett
annat EU/EES-land vid tillfällig vistelse i
Sverige.
Samma patientavgift
Samma patientavgift
som för hemmasvenskar som för hemmasvenskar
Krav: intyg från Försäkringskassan
Svenska medborgare som är bosatta i ett
annat EU/EES-land och omfattas av detta
lands sjukförsäkring enligt EUforordningen 883/04 eller 1408/71.
Krav: EU-kort eller intyg
Svenska medborgare som bor i ett annat
EU/EES-land men ej är försäkrad enligt
883/04 eller 1408/71.
Saknar EU-kort.
40
Försäkringskassan
Försäkringskassan
betalar resterande enligt betalar resterande enligt
gällande utomlänstaxa. gällande utomlänstaxa.
Samma patientavgift
Patienten betalar hela
som för hemmasvenskar kostnaden enligt
gällande utomlänstaxa.
Försäkringskassan
betalar resterande enligt S2- eller E112- intyg
gällande utomlänstaxa. ger rätt till vård till
samma avgift som vid
akut vård
Patienten betalar hela
kostnaden enligt
gällande utomlänstaxa
Patienten betalar hela
kostnaden enligt
gällande utomlänstaxa
Akut sjukvård
Svensk medborgare bosatt i Algeriet
Krav: Försäkringsintyg.
Planerad vård
Samma patientavgift
Läkarvård: 600:som bosatt i landstinget
Försäkringskassan
betalar resterande enligt
gällande utomlänstaxa
Svensk medborgare bosatt i Australien
Samma patientavgift
Patienten betalar hela
som bosatt i landstinget kostnaden enligt
Québec (endast arbetande eller studerande) Försäkringskassan
gällande utomlänstaxa.
betalar resterande enligt
Krav: Försäkringsintyg.
gällande utomlänstaxa
Svensk medborgare bosatt i USA, Kanada
eller Nya Zeeland eller västeuropeiskt land
utanför EU/EES-området med vilket
Sverige saknar konvention.
Samma patientavgift
som bosatt i landstinget
Landstinget står för
övriga kostnader.
Patienten betalar hela
kostnaden enligt
gällande utomlänstaxa.
Avgift betalas även av barn
Övriga utlandssvenskar
(Ej ingående i någon av ovanst. grupper).
Samma patientavgift
som bosatt i landstinget
Läkarvård: 600:-
Avgift betalas även av barn
Landstinget står för
övriga kostnader.
Landstinget står för
övriga kostnader
4.2.10 Taxa för sluten vård
Utlandssvenskar
Akut/nödvändig
sjukvård
Planerad vård
Utsänd persons familjemedlem, samt
100:missionär, präst eller volontär i utvecklingsland
100:-
Pensionär med svensk pension bosatta i ett
annat EU/EES-land vid tillfällig vistelse i
Sverige.
100:Försäkringskassan
betalar resterande del av
kostnaderna enligt
gällande utomlänstaxa.
100:Försäkringskassan
betalar resterande del av
kostnaderna enligt
gällande utomlänstaxa.
100:Försäkringskassan
betalar resterande del av
kostnaderna enligt
gällande utomlänstaxa.
Patienten betalar hela
kostnaden enligt
gällande utomlänstaxa.
S2- eller E112-intyg ger
rätt till sjukvård till
samma avgift som vid
akut vård
Krav: intyg från Försäkringskassan
Svenska medborgare som är bosatta i ett annat
EU/EES-land och omfattas av detta lands
sjukförsäkring enligt EU-forordningen
883/2004 eller 1408/71.
Krav: EU-kort eller intyg
41
Svenska medborgare som bor i ett annat
EU/EES-land men ej är försäkrad enligt
883/2004 eller 1408/71.
Saknar EU-kort.
Svensk medborgare bosatt i Algeriet
Krav: Försäkringsintyg.
Svensk medborgare bosatt i Australien
Québec (endast arbetande eller studerande)
Krav: Försäkringsintyg.
Patienten betalar hela
Patienten betalar hela
kostnaden enligt gällande kostnaden enligt
utomlänstaxa.
gällande utomlänstaxa.
Akut sjukvård
Planerad vård
100:Försäkringskassan
betalar resterande del av
kostnaderna enligt
gällande utomlänstaxa.
1000:Landstinget står för
övriga kostnader.
100:Försäkringskassan
betalar resterande del av
kostnaderna enligt
gällande utomlänstaxa.
Patienten betalar hela
kostnaden enligt
gällande utomlänstaxa.
Svensk medborgare bosatt i USA, Kanada eller 100:Nya Zeeland eller västeuropeiskt land utanför Landstinget står för
EU/EES-området med vilket Sverige saknar
övriga kostnader.
konvention.
Patienten betalar hela
kostnaden enligt
gällande utomlänstaxa.
Avgift betalas även av barn
Övriga utlandssvenskar
(Ej ingående i någon av ovanst. grupper).
Avgift betalas även av barn
100:Landstinget står för
övriga kostnader.
1000:Landstinget står för
övriga kostnader.
4.2.11 Vissa riktlinjer vid debitering av avgifter mm
Den som tas in på sjukhus och själv svarar för den fulla vårdavgiften, dvs
överstigande 100 kr per vårddag, är skyldig att på begäran från sjukhuset betala
förskottsbetalning för planerad vårdtid. I stället för förskottsbetalning kan en
godtagbar ansvarsförbindelse lämnas.
4.3 PATIENTER FRÅN EU/EES-LAND OCH SCHWEIZ
4.3.1 EU/EES-länderna och Schweiz
Nedanstående länder, förutom Sverige, ingår i EU/EES-området vad gäller
sjukvård.
42
Belgien
Bulgarien
Cypern
Danmark
Estland
Finland
Frankrike
Grekland
Irland
Island *
Italien
Kroatien
Lettland
Liechtenstein*
Litauen
Luxemburg
Malta
Nederländerna
Norge *
Polen
Portugal
Rumänien
Schweiz **
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
Tjeckien
Tyskland
Ungern
Österrike
*) Island, Liechtenstein och Norge är inte med i EU men omfattas genom EESavtalet av EU:s sjukvårdsregler.
**) Schweiz har ett avtal med EU. Avtalet innebär att försäkrade i Schweiz får
subventionerad sjukvård i Sverige som om de vore med i EU/EES.
4.3.2
Vårdåtagande
Sedan 1994 jämställs svenska medborgare boende i EU/EES-länder med övriga
boende och sjukförsäkrade i dessa länder. Dessa personer omfattas av
förordning (EEG) 883/2004 eller 1408/71 och har mot uppvisande av EU-kort
eller intyg, som utfärdas av myndigheterna i respektive arbets- eller
bosättningsland, rätt till akut och nödvändig vård i Sverige. Det innebär att de
betalar vanlig patientavgift för denna vård vid vistelse i Sverige.
Nedanstående text avser i det följande såväl personer bosatta i annat EU/EESland eller Schweiz samt utlandssvenskar bosatta i annat EU/EES-land eller
Schweiz om inte annat anges.
Förordningarna (EEG) 883/2004 eller 1408/71 reglerar rätten till vård i andra
EU/EES-länder. Reglerna gäller för personer som lagligen vistas inom EU. De
personer som är försäkrade enligt dessa regler ska kunna intyga sin rätt till vård
i Sverige till vanliga patientavgifter genom att visa upp det Europeiska
sjukförsäkringskortet, EU-kortet. För personer från de nordiska länderna gäller
delvis andra regler vilket kommer att redogöras för nedan under 4.4.3.
Försäkrade i andra EU-länder har vid tillfällig vistelse i Sverige rätt till
nödvändig vård (inklusive akut vård). Rätten till nödvändig vård innebär att de
försäkrade under trygga medicinska omständigheter ska kunna vistas här den
tid de har planerat. De ska inte behöva avbryta en planerad vistelse och
återvända till sitt hemland p.g.a. medicinska skäl. Med nödvändig vård avses
också vård som orsakas av kronisk sjukdom. Det inkluderar även
provtagningar, medicinska kontroller, förebyggande mödra- och barnavård
samt förlossning.
Om vården kan vänta tills patienten kommer tillbaka till sitt hemland betraktas
den inte som nödvändig. En besökare som tänker vistas här i t.ex. fem månader
kan ha rätt till mer omfattande vård än en person som planerar att bara stanna
några dagar. Det är behandlande läkare som i det enskilda fallet avgör vad som
43
ska anses vara nödvändig vård. Rätten till nödvändig vård ger dock inte
möjligheter till vård om syftet med resan till Sverige är att söka vård.
Den 1 oktober 2013 träder en ny lag i kraft gällande ersättning för kostnader till
följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(Lag (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). Enligt dessa bestämmelser
kan en patient söka vård i ett annat EU/EES-land. En östgöte som önskar söka vård
i ett annat EES-land ska hänvisas till Försäkringskassan för information om
regelverket kring patientrörlighet. En patient från ett annat EES-land kan även tas
emot för planerad vård i Sverige. Om patienten inte har med sig ett S2-intyg från
motsvarigheten till den svenska Försäkringskassan i det andra EES-landet ska
patienten betala enligt gällande utomlänstaxa för vården. Patienten kan därefter
ansöka om ersättning för vårdkostnaden i sitt hemland.
4.3.2.1 Patient som är turist från EU/EES - krav på EU-kort eller intyg vid akut och
nödvändig vård
En patient som är bosatt och försäkrad i ett annat EU/EES-land ska för att
kunna styrka sin rätt till nödvändig vård i Sverige visa sitt europeiska
sjukförsäkringskort, EU-kortet. EU-kortet utfärdas av patientens
försäkringskassa eller motsvarande i det andra landet. I bilaga 2 finns EU-kortet
i svenskt utförande. Patienten kan istället för EU-kort uppvisa ett provisoriskt
intyg om EU-kort. Även vissa andra E100 blanketter kan undantagsvis finnas
(E106, 114, 120, 122, 123). I bilaga 3 finns exempel på det provisoriska intyget
i svenskt utförande.
En EU/EES-patient, som är berättigad till nödvändig vård,
 betalar samma vårdavgifter som personer som är bosatta i Sverige.
 omfattas av högkostnadsskyddet för sjukvård
 har rätt till ersättning enligt landstingens sjukreseregler
 omfattas av högkostnadsskyddet för läkemedel
Landstinget fakturerar Försäkringskassan för utförd vård enligt gällande
utomlänstaxa tillsammans med en kopia av EU-kortet eller intyg. En patient
från något av de övriga nordiska länderna behöver inte uppvisa vare sig EUkort eller intyg. I dessa fall är det tillräckligt om landstinget till
Försäkringskassan i stället lämnar uppgifter om patientens namn och
fullständig adress i bosättningslandet.
För planerad vård, se 4.9.4
Akut och nödvändig vård
Läkarbesök
Besök på mottagning
Hembesök
Sjukvårdande
behandling
44
Patientavgift
Försäkringskassan
150:- resp 300:200:- resp 300:100:-
Utomlänstaxa
Utomlänstaxa
Utomlänstaxa
4.3.2.1.1
Taxa för sluten vård för patient bosatt i annat EU/EES-land vid tillfällig
vistelse i Sverige
Akut och nödvändig vård
Patientavgift
100:Kostnad per vårddag
Försäkringskassan
Utomlänstaxa
(EU-kort)
4.3.2.2 Giltigt EU-kort eller intyg saknas
Om EU-kortet eller intyg saknas eller är ogiltigt, ska patienten själv betala hela
beloppet för vården enligt gällande utomlänstaxa. Den vårdsökande kan då få
ersättning för sina utlägg från sin motsvarighet till vår Försäkringskassa i det
andra EU-landet. För att göra det enklare för landstingen att informera om
dessa avgiftsregler finns i bilaga 6 ett informationsformulär, som är översatt till
tyska, engelska, franska, italienska, spanska, polska, estniska, litauiska och
lettiska.
4.3.2.3 Ogiltiga kort
Försäkringskassan accepterar inte längre det särskilda försäkringskort,
Versichertenkarte som patienter från Tyskland tidigare har använt i stället för
intyg eller EU-kort. Numera måste även dessa patienter uppvisa EU-kort för att
få nödvändig vård. Försäkringskassan accepterar inte heller försäkringskort
utfärdade från försäkringsbolag i Nederländerna. Många nederländare omfattas
inte av den allmänna försäkringen utan är privat försäkrade.
Försäkringsbolagskorten har i vissa fall EU:s stjärnor och text om att de gäller i
hela världen vilket dock inte gäller gentemot Försäkringskassan. Dessa
patienter får själva betala sin vård och sedan vända sig till sin försäkring för att
få ersättning.
4.3.2.4 En patient från en annan EU/EES-stat som arbetar i Sverige
Personer som arbetar i Sverige och kommer från andra EU/EES-länder kan
vara registrerade i den svenska Försäkringskassan. Försäkringskassan betalar
ersättning till landstingen för såväl akut/nödvändig som planerad vård för
denna kategori patienter som inte är bosatta här. Försäkringskassan ersätter
också landstingen för mödravård, förlossningsvård och vård vid abort för dessa
patienter. Regeln om registrering i Försäkringskassan gäller i de fall patienten
har ett arbete här som tidsmässigt inte överskrider 12 månader.
Försäkringskassan kräver för att ersättning ska kunna ges att det till fakturan
bifogas ett av arbetsgivaren utfärdat giltigt svenskt arbetsgivarintyg eller
Försäkringskassans ”Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer
bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz”, se bilaga 7. Om
anställningstiden överskrider 12 månader ska personen ifråga normalt
folkbokföra sig i Sverige. Därmed är personen bosatt här och har tillgång till
hälso- och sjukvården såsom övriga bosatta i landstinget.
45
4.3.2.4.1
Taxa för patient arbetande i Sverige men bosatt i annat EU/EES-land
Akut och planerad vård
Patientavgift
Försäkringskassan
Läkarbesök
Besök på mottagning
Hembesök
150 kr resp 300 kr
200 kr resp 300 kr
Utomlänstaxa
Utomlänstaxa
Sjukvårdande behandling
100 kr
Utomlänstaxa
Akut och planerad vård
Kostnad per
vårddag
Patientavgift
Försäkringskassan
100 kr
Utomlänstaxa
4.3.2.5 Studerande och utsända
Inom EU/EES har studerande, utsända personer och deras medföljande
familjemedlemmar, liksom övriga försäkrade enligt förordning 883/2004 samt
1408/71, rätt till nödvändig vård. Även dessa personer skall för att styrka sin
rätt till vård uppvisa sitt EU-kort eller intyg. Patienten betalar samma
vårdavgift som bosatta inom landstinget. Försäkringskassan faktureras den
resterande vårdkostnaden. EU-kortet ger dock inte några rättigheter om syftet
med resan är att få vård i Sverige.
Personer som är bosatta i Sverige och som studerar i annat EU/EES-land eller
Schweiz och som är avregistrerade från folkbokföringen samtidigt som de
omfattas av svensk socialförsäkring har tillgång till nödvändig och planerad
vård i Sverige till svensk patientavgift. Dessa personer ska vid vårdtillfället för
vårdgivaren visa upp ”Intyg om rätt till vård i Sverige för personer som
studerar i ett annat EU/EES-land eller Schweiz som utfärdas av
Försäkringskassan, se bilaga 8. Kostnaden för tillhandahållen vård ska berört
landsting fr.o.m den 1 oktober 2013 inte längre fakturera Försäkringskassan på
Gotland. Det blir vårdlandstinget som svarar för vårdkostnaden.
4.3.3
Planerad vård
4.3.3.1 I Sverige
En person som är försäkrad enligt förordning 883/04 alternativt 1408/71, har
möjlighet att begära av sin motsvarighet till den svenska försäkringskassan i sitt
hemland att finansiera planerad vård i ett annat EU/EES-land. Med planerad
vård avses att syftet med resan till Sverige är att söka vård. En patients
försäkringskassa skall på blankett S2 alternativt E112 styrka att det finns
tillstånd för vård i Sverige. Om en patient ges vård efter uppvisande av blankett
S2/E112 ska fakturering av vården enligt gällande utomlänstaxa ske till den
svenska Försäkringskassan som i sin tur vidarefakturerar sin utländska
motsvarighet.
46
Planerad vård (vård enligt EU/EES-avtal)
Patientavgift
150 kr resp 300 kr
Läkarbesök
Sjukvårdande
behandling
100 kr
Försäkringskassan
Utomlänstaxa
(S2 eller E112)
Utomlänstaxa
(S2 eller E112)
Taxa för sluten vård vid planerad vård (vård enligt EU/EES-avtal)
Kostnad per
vårddag
4.3.4
Patientavgift
Försäkringskassan
100 kr
Utomlänstaxa
(S2 alt E112)
Särskilda vårdinsatser
4.3.4.1 Dialys och syrgasbehandling
En person som uppvisar sitt EU-kort har vid tillfällig vistelse rätt till dialys och
syrgasbehandling. För svenska patienter i utlandet gäller samma regler. En
förutsättning är att avtal träffas i förväg mellan patienten och vårdinrättningen
och att behandlingen utförs på institutioner som omfattas av avtal med den
aktuella statens myndigheter.
4.3.4.2 Förlossning
En kvinna som uppvisar EU-kortet har rätt till all vård som blir nödvändig
p.g.a. graviditet. Detta inkluderar också förlossning i normal tid förutsatt att
avsikten med vistelsen här inte är att söka förlossningsvård.
4.3.4.3 Hjälpmedel
En person som uppvisar EU-kortet har vid tillfällig vistelse i Sverige rätt till
sådana hjälpmedel som bedöms som nödvändiga. Landstingets avgiftsregler
gäller. Om en person bor i ett annat EU/EES-land och arbetar i Sverige har
denne rätt till hjälpmedel på samma sätt som om personen är bosatt här. Det
innebär att Försäkringskassan i dessa fall ersätter landstinget.
När en person som fått tillgång till hjälpmedel enligt ovanstående återvänder
till sitt hemland ska lånade hjälpmedel vanligtvis återlämnas då personen inte
längre har rätt till vårdförmåner i Sverige. Personen kan sedan i sitt hemland
begära ett nytt hjälpmedel.
4.3.4.4 Sjukresor och sjuktransporter i Sverige
Landstingen fakturerar Försäkringskassan de faktiska kostnaderna för sjukresor
och andra sjuktransporter, där vården omfattas av förordning 883/2004
alternativt 1408/71.
47
4.3.4.5 Hemtransport och hemresa
Förordning 883/04 eller 1408/71 täcker inte resor och transporter över
nationsgränserna. En patient som ska transporteras tillbaka till sitt hemland ska
hänvisas till sitt försäkringsbolag. Sjukvården får inte beställa sådana
transporter. Om sådan beställning sker finns risk för betalningsåtagande för
kliniken.
I den nordiska sjukvårdskonventionen finns dock ett åtagande om
hemtransporter. Se vidare nedan under 4.4.3.
4.3.4.6 Läkarintyg
Landstingen kan få en begäran från en institution i ett annat EU-land om att
utfärda läkarintyg som rör t.ex. pension för personer som bor i Sverige eller i
andra EU-länder. Landstingen kan i dessa fall begära ersättning av
Försäkringskassan för de faktiska kostnaderna för att utfärda ett intyg. I sådana
ärenden bifogar landstingen en kopia av begäran om läkarintyg.
4.3.4.7 Vård av sjömän
För de sjöman som är anställda ombord på ett fartyg som för ett EU/EES-lands
flagga gäller enligt förordning 883/04 alternativt 1408/71 det landets
lagstiftning. Detta lands försäkringskassa utfärdar EU-kortet eller intyg. Saknas
EU-kortet eller intyg och fartyget för utomnordisk flagg kan, om inte en
betalningsförbindelse fås från fartyget/rederiet, hela vårdkostnaden tas ut av
patienten.
4.3.4.8 Läkemedel
En person som uppvisar EU-kortet har rätt till nödvändiga läkemedelsförmåner
på samma ekonomiska villkor som personer bosatta i landet. När personen
köper ett läkemedel från ett apotek uppvisas receptet och EU-kortet.
4.4 SJUKVÅRDSKONVENTIONER
4.4.1
Konventions- och avtalsländer
Sverige har sjukvårdskonventioner och sjukvårdsavtal med många EU/EESländer. Dessa sjukvårdskonventioner och sjukvårdsavtal kommer i
fortsättningen att användas alltmer sällan beroende på EU:s utvidgning och
bestämmelser om att bosatta i ett EU/EES-land är försäkrade enligt förordning
883/04 alternativt 1408/71. En konvention som även framöver kommer att
användas är emellertid den nordiska konventionen som behandlas nedan under
4.4.3.
Utöver de konventioner som finns med många EU/EES-länder finns även
sjukvårdsavtal med Algeriet, Australien, Israel och Québec. Avtalet med Israel
avser endast förlossningsvård. Avtalet med Algeriet avser akut vård, avtalet
med Australien avser nödvändig vård och avtalet med Quebec avser all vård
under vistelse här. Det innebär att personer från dessa länder har rätt till
nämnda vård på samma avgiftsvillkor som bosatta i Sverige. Motsvarande rätt
48
till subventionerad akut vård har personer bosatta i Sverige vid besök i samtliga
dessa länder.
Sverige har sjukvårdskonventioner/sjukvårdsavtal med följande länder.
Konventions- eller
avtalsland
Konventions- eller
avtalsland
Konventions- eller
avtalsland
Konventions- eller
avtalsland
Algeriet
Israel 3
Nederländerna
Spanien
Australien
Italien 4
Norden 7
Storbritannien och
Nordirland
Estland 1
Lettland 5
Polen
Tyskland
Frankrike 2
Litauen 6
Portugal
Ungern 9
Grekland
Luxemburg
Québec 8
Österrike
1
Omfattar också dialysvård och akut tandvård till barn som är under 20 år på samma villkor som
gäller för tandvård för personer över 20 år.
Även medborgare i andra länder med vilka både Sverige och Frankrike har ingått avtal om social
trygghet.
Endast förlossningsvård.
Gäller endast vid vistelse kortare än 3 månader.
Vad gäller akut tandvård omfattar avtalet endast tandvård för personer över 20 år i enlighet med
förordningen om tandvårdstaxan, medan tandvård till barn under 20 år inte omfattas av avtalet.
Avtalet innebär att akut tandvård ges till barn som är under 20 år på samma villkor som gäller
tandvård för personer över 20 år i enlighet med förordningen om tandvårdstaxan.
Konventionen gäller mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Den vårdsökande skall
vid behov kunna visa att personen i fråga är bosatt i annat nordiskt land. Denna konvention gör
EU/EES-reglerna tillgängliga för alla bosatta i Norden oavsett medborgarskap och kraven på t.ex.
arbetsanknytning. Motsvarande gäller för Grönland, Färöarna och Åland.
Endast för den som arbetar eller studerar för kortare tid än ett år. Försäkringsintyg från Québec och
intyg om arbetstillstånd eller inskrivningsintyg från läroanstalt i Sverige som omfattas av den
svenska lagstiftningen om studiestöd.
Endast sjukhusvård, som är akut slutenvård.
2
3
4
5
6
7
8
9
4.4.2
Ersättning från Försäkringskassan
Landstingen får ersättning från Försäkringskassan när vård ges till patienter
från de länder med vilka Sverige har konventioner eller sjukvårdsavtal.
Landstinget ska med anledning därav fakturera Försäkringskassan. Fakturan
ska dessutom innehålla en kopia av patientens ID-handlingar som antingen kan
vara pass eller försäkringsintyg. Försäkringskassan kräver intyg från personer
från EU/EES-länderna. För avtalsländerna såsom t.ex. Algeriet finns inga krav
på intyg. I dessa fall är det tillräckligt med pass eller motsvarande som
legitimationskrav. I den mån patienten inte kan uppvisa ett intyg eller pass ska
hela patientavgiften debiteras patienten.
Patienter som omfattas av konventionsreglerna har rätt till sjukreseersättning.
49
4.4.2.1 Taxa för öppen vård för patient som omfattas av konvention
För patienter från länder, se ovan, med vilka Sverige har sådan konvention att
den innefattar sjukvårdsförmåner vid tillfällig vistelse gäller följande
vårdavgifter:
Akut vård
Läkarvård
Besök på mottagning
Hembesök
Sjukvårdande
behandling
Patientavgift
Försäkringskassan
150 kr resp 300 kr
200 kr resp 300 kr
100 kr
Utomlänstaxa
Utomlänstaxa
Utomlänstaxa
Planerad vård (ej vård enligt konvention)
Patientavgift
Utomlänstaxa, ev tolkavgift tillkommer
Samtliga vårdformer
4.4.2.2 Taxa för sluten vård för patienter som omfattas av konvention
För patienter från länder med vilka Sverige har sådan konvention att den
innefattar sjukvårdsförmåner vid tillfällig vistelse gäller följande vårdavgifter
vid sluten vård:
Akut vård
Kostnad per
vårddag
Patientavgift
Försäkringskassan
100 kr
Utomlänstaxa
(Intyg eller pass)
Patientavgift
Försäkringskassan
Utomlänstaxa
0 kr
Planerad vård
Kostnad per
vårddag
4.4.3
Nordiska konventionen
Den nordiska konventionen har ett åtagande om hemresa som sträcker sig
utöver övriga konventioner och förordning 883/04 och 1408/71. Enligt den
nordiska konventionen svarar det land som vården getts i för merutgifterna för
hemresan till patientens hemortssjukhus/motsvarande. Med merutgift avses de
kostnader som uppkommer med anledning av att patienten, p.g.a. sitt
50
sjukdomstillstånd, måste använda ett dyrare färdsätt än personen annars skulle
ha använt. Patientens sjukdomstillstånd skall styrkas med läkarintyg. Inom
Norden ges således den akuta vården enligt förordning 883/04 alternativt
1408/71 och en eventuell hemresa enligt den nordiska konventionen.
Exempel
En kvinna som bor i Oslo insjuknar under en semesterresa akut i Linköping.
Enligt läkarintyg behöver kvinnan flygas hem till Oslo. Kostnaden uppgår till
30 000 kr. Den vanliga hemresekostnaden, om akut sjukdom inte hade uppstått,
är beräknad till 1 500 kr. Merkostnaden för hemresan blir 28 500 kr.
Landstinget fakturerar Försäkringskassan för beloppet 28 500 kr. Landstinget
får fakturera patienten för beloppet 1500 kr.
Landstinget ska lämna upplysning till Försäkringskassan om normalt
hemresesätt och kostnad för denna.
Även Färöarna, Grönland och Åland omfattas av den nordiska konventionen
om social trygghet.
En patient boende i ett nordiskt land behöver inte uppvisa EU-kort utan endast
uppge adress i bosättningslandet för att få rätt till vårdförmåner enligt den
nordiska konventionen.
4.5 PATIENTER FRÅN ÖVRIGA LÄNDER
De patienter som är utländska medborgare och som är bosatta i länder utanför
EU/EES-området med vilka Sverige saknar sjukvårdskonventioner eller
sjukvårdsöverenskommelse har inte någon rätt till subventionerad vård av
landstingen. Det betyder att dessa patienter själva får betala den verkliga
kostnaden för såväl akut som planerad vård. Dessa patienter är även fullt
betalningsansvariga för hemtransporter och hemresor till sina respektive
hemländer. Avgift tas i dessa fall även ut för barn. Vårdkostnader och
resekostnader betalas oftast av patientens försäkringsbolag.
4.5.1
Patient utan rätt till sjukvårdsförmån
4.5.1.1 Taxa för öppen vård för patient utan rätt till sjukvårdsförmån
För patient som ej omfattas av EU/EES-avtalet eller konvention är avgiften
densamma antingen vården är akut eller planerad. Följande avgifter gäller:
Läkarvård
Akut och planerad vård
Avgift för patienten
Samtliga vårdformer
Utomlänstaxa
Ev tolkavgift tillkommer
Sjukvårdande behandling
51
Planerad vård
Avgift för patienten
Samtliga vårdformer
Utomlänstaxa
Ev tolkavgift tillkommer
Mödra- och barnavård
Avgift för patienten
Besök hos läkare:
Utomlänstaxa
Besök hos barnmorska:
Utomlänstaxa
Ersättning för tolkkostnad får tas ut från patienten i förekommande fall.
4.5.1.2 Taxa för sluten vård för patient utan rätt till sjukvårdsförmån
Akut och planerad vård (ej vård enligt EU/EES-avtal)
Patientavgift
Utomlänstaxa
Kostnad per vårddag
Ev tolkavgift tillkommer
4.5.1.3 Vissa riktlinjer vid debitering av avgifter mm
Den som tas in på sjukhus och själv svarar för hela vårdavgiften, dvs
överstigande 100 kr är skyldig att på begäran från sjukhuset betala
förskottsbetalning för planerad vårdtid. Istället för förskottsbetalning kan en
godtagbar ansvarsförbindelse lämnas.
52
5
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD TILL ASYLSÖKANDE M FL
5.1 INLEDNING
Nedan redovisas de regler som gäller för sjukvård till asylsökande.
Inledningsvis ges en övergripande beskrivning och därefter ges direkta
taxebestämmelser.
5.2 ALLMÄNT
Landstinget har från 1997 enligt avtal mellan Landstingsförbundet och staten
tagit över det ekonomiska ansvaret för ersättning för sjukvård åt asylsökande
från Migrationsverket. Landstinget får enligt avtalet ett särskilt statsbidrag för
denna vård. Från och med den 1 juli 2008 har avtalet med staten ersatts med en
särskild lag som ålägger landstingen att erbjuda sjukvård åt asylsökande. Den
nya lagstiftningen innebär i sak inga förändringar jämfört med tidigare
förhållanden och landstinget kommer även fortsättningsvis att få ersättning från
Migrationsverket för de sjukvårdsinsatser som ges till asylsökande.
5.3 FINANSIERING AV VÅRD AV ASYLSÖKANDE
5.3.1
Ersättning från Migrationsverket
Migrationsverket ersätter landstingen för hälso- och sjukvård av asylsökande i
enlighet med följande;
 Migrationsverket utbetalar fyra gånger per år ett schablonbelopp till
landstingen som baseras på antalet asylsökande inom landstinget och som
är registrerade hos Migrationsverket.
 Migrationsverket ersätter i särskild ordning kostnaden för den del av en
avslutad vårdkontakt som överstiger 100 000 kr. I dessa fall ansöker
landstingen om ersättning från Migrationsverket. Vid långvarig
vårdkontakt kan utbetalning ske kvartalsvis i efterskott. Dessa ersättningar
beräknas enligt riksavtalet.
 Migrationsverket ersätter landstinget för en hälsoundersökning.
Ersättningen till vårdande enheter utges som för utomlänsvårdspatienter och
rutinerna beskrivs längre fram under detta avsnitt.
5.3.2
Patientavgift
Landstingen får inte debitera de asylsökande högre patientavgifter än vad som
anges i förordningen 1994:362 om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar.
Dessa patientavgifter tas ut vid vård om den vårdsökande kan uppvisa ett
LMA-kort som intygar att patienten är registrerad som asylsökande hos
Migrationsverket. LMA-kortet finns avbildat i bilaga 9.
En hälsoundersökning är avgiftsfri för den asylsökande. Vid besök hos akutoch specialistmottagning utan remiss tillämpas vanlig patientavgift. Den slutna
vården är avgiftsfri för patienten. Om en vårdsökande inte kan uppvisa ett
53
LMA-kort har landstingen möjlighet att kräva betalning för den totala
vårdkostnaden (utomlänsavgift).
Landstingsfullmäktige beslutade den 2014-11-25 strategisk inriktning och
finansplan för 2015 -2017. I beslutet ingick inriktning för vård av asylsökande
och ”papperslösa” det vill säga personer som vistas i Sverige utan tillstånd och
som bedöms vara i behov av vård ska ges en fullständig vård utifrån behov och
på lika villkor helt utan åtskillnad mot svenska medborgare. Beslutet innefattar
inte tandvård.
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2015-01-27 att asylsökande och
personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa/gömda) skall erbjudas
en fullständig vård utifrån behov och på lika villkor helt utan åtskillnad mot
svenska medborgare.
Alla asylsökande har, när de kommer till Sverige, dessutom rätt till en
hälsoundersökning eller ett hälsosamtal.
Ovanstående beslut från Hälso- och sjukvårdsnämnden ska tolkas som att
asylsökande och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska
erbjudas fullständig vård på lika villkor som patienter bosatta i Östergötland,
utifrån vad som är lämpligast med hänsyn till den enskilde patientens situation.
Vid bedömning av olika former av medicinska insatser (omfattar även
förskrivning av hjälpmedel och läkemedel) ska beaktas huruvida en fortsatt
medicinsk behandling alternativt service av förskrivet hjälpmedel kan ges i
hemlandet i de fall patienten skulle komma att avvisas efter det att den
medicinska insatsen påbörjats. Patienten får inte riskera att hamna i en sämre
situation än om behandlingen inte hade påbörjats.
De patientavgifter som framgår ovan ska fortsatt gälla. För den utökade vården
som inte omfattas av lagen, beslutades att dessa ska fastställas till samma som
för östgötar. Detta innebär att asylsökande fortsatt ska betala 50 kr för
läkarbesök i primärvård och specialistvård efter remiss, 25 kr för sjukvårdande
behandling samt 300 kr vid första besök hos specialistläkare utan remiss för
vård som inte kan anstå. För vård utöver ”vård som inte kan anstå” ska dessa
personer betala som personer bosatta i Östergötland.
För den vård som inte kan anstå och där patienten betalar 50 kr alternativt 25 kr
omfattas patienten inte av högkostnadsskyddet. För annan vård där patienten
betalar som personer bosatta i Östergötland ska däremot högkostnadsskyddet
tillämpas.
5.4 LANDSTINGENS VÅRDÅTAGANDE
Landstinget ska, enligt det beslut som fattades av Hälso- och
sjukvårdsnämnden 2015-01-27, erbjuda asylsökande en fullständig vård på lika
villkor utan åtskillnad mot svenska medborgare. Tandvård omfattas däremot
inte av ovanstående beslut utan där ska landstingen enligt överenskommelse
54
med staten lämna tandvård enligt 6 § tandvårdslagen samt tandvård som inte
kan anstå. Personer som inte fyllt 18 år har samma rätt till hälso- och sjukvård
samt tandvård som i Sverige bosatta barn.
Landstinget ska även erbjuda en hälsoundersökning/hälsosamtal av samtliga
asylsökande.
5.5 VÅRD SOM INTE ERSÄTTS AV MIGRATIONSVERKET
Bestämmelserna omfattar inte och staten lämnar inte ersättning för hälso- och
sjukvård som ges till;

personer som fyllt 18 år och som håller sig undan så att beslut om
avvisning eller utvisning inte kan verkställas och som enligt 12 § lagen
(1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. inte har rätt till bistånd,

personer som ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och som av särskilda
skäl medgetts rätt att vistas här medan ansökan prövas (1 § första stycket
3 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.).
Migrationsverket får dock ersätta kostnaderna för hälsoundersökning som
görs av smittskyddsskäl för person som avses i 1 § första stycket 3 denna
lag.
Överenskommelsen omfattar inte heller personer som beviljats
uppehållstillstånd och omfattas av det kommunala flyktingmottagandet. Staten
lämnar dock under vissa förutsättningar ersättning för varaktig vård som ges till
dessa personer. Migrationsverket får också lämna ersättning för
hälsoundersökningar av personer som avses i 3 § 2st punkt 1,2 och 4
förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.
som inte genomgått hälsoundersökning innan de första gången togs emot i en
kommun.
5.6 ADMINISTRATION INOM LANDSTINGET
Ersättningen inom landstinget administreras av en särskild enhet vid
Patientkontoret i Linköping. All fakturering för vård och undersökningar av
asylsökande som beskrivs i denna taxa ska göras till denna enhet. LMAnummer och förläggning ska anges vid faktureringen. Fakturorna sänds därefter
till patientkontoret, asylsjukvården, 581 85 Linköping.
Endast vård som ges av landstingets egna vårdgivare eller vårdgivare med
vårdavtal med landstinget ersätts.
55
5.7 PERSONKRETS
5.7.1
Allmänt
Reglerna gäller endast personer som söker asyl eller har tillfälliga
uppehållstillstånd. Att en person tillhör den aktuella gruppen visas genom ett
LMA-kort. Vilka personer som ingår i personkretsen redovisas i detalj nedan.
För övriga som söker uppehållstillstånd i Sverige gäller att de ska betraktas som
turister och i allmänhet betala hela sjukvårdskostnaden själva om de inte
omfattas av konvention eller EU/EES-förordning.
För personer som fått uppehållstillstånd och blivit folkbokförda och som inte
vistas på en förläggning gäller att de i sjukvårdssammanhang har samma
rättigheter som alla andra personer som bor i Sverige.
5.7.1.1 Personkretsen i detalj
Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl omfattar
utlänningar som;
1.
2.
3.
4.
har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap 1 §
eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap 2 eller 2a §
utlänningslagen eller motsvarande äldre bestämmelser,
har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller
uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av bestämmelserna i 21
kap 2,3,4 eller 6 § utlänningslagen och som inte är folkbokförda här i
landet,
hålls i förvar enligt 10 kap 1 eller 2 § utlänningslagen och som inte har
placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest, eller
vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap 15 §
utlänningslagen.
Lagen omfattar även utländska barn och ungdomar som inte fyllt 18 år och som
visats i landet utan att vara bosatta här och som tidigare omfattats av
bestämmelserna i lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
5.7.2
Identifikation/LMA-kort
De asylsökande ska ha ett särskilt tillfälligt kort, ett så kallat LMA-kort som
måste uppvisas vid vård. På LMA-kortet finns angivet ett särskilt löpnummer,
LMA-nummer, som måste anges vid fakturering av vårdkostnader. Om LMAnummer utelämnas vid fakturering kan ersättning inte lämnas till vårdande
enhet.
LMA-kortets giltighetstid måste alltid kontrolleras. Om den som söker vård
inte har ett LMA-kort bör man ta kontakt med den förläggning som patienten
säger sig tillhöra eller kontakta Migrationsverket i Norrköping eller
Asylsjukvården. Se vidare information om LMA-kortet i bilaga 9. Den 1
januari 2012 infördes ett nytt LMA-kort. Det nya kortet har samma typ av
56
information som finns på det tidigare LMA-kortet. Det nya kortet återfinns via
följande länk.
http://www.migrationsverket.se/download/18.95fff51133976f7baf800027490/
Nytt_LMA_extern_sid1.pdf
5.7.3
Gömda barn
Gömda och andra papperslösa barn har rätt till samma vård som barn bosatta i
Östergötland.
5.8.4 Gömda och andra papperslösa vuxna
Landstingsfullmäktige beslutade 2014-11-25 strategisk inriktning och
finansplan för 2015 -2017. I beslutet ingick inriktning för vård av asylsökande
och ”papperslösa” det vill säga personer som vistas i Sverige utan tillstånd och
som bedöms vara i behov av vård ska ges en fullständig vård utifrån behov och
på lika villkor helt utan åtskillnad mot svenska medborgare. Beslutet innefattar
inte tandvård.
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2015-01-27 att asylsökande och
personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa/gömda) skall erbjudas
en fullständig vård utifrån behov och på lika villkor helt utan åtskillnad mot
svenska medborgare.
Ovanstående beslut ska tolkas som att asylsökande och personer som vistas i
Sverige utan nödvändiga tillstånd ska erbjudas fullständig vård på lika villkor
som patienter bosatta i Östergötland, utifrån vad som är lämpligast med hänsyn
till den enskilde patientens situation. Vid bedömning av olika former av
medicinska insatser (omfattar även förskrivning av hjälpmedel och läkemedel)
ska beaktas huruvida en fortsatt medicinsk behandling alternativt service av
förskrivet hjälpmedel kan ges i hemlandet i de fall patienten skulle komma att
avvisas efter det att den medicinska insatsen påbörjats. Patienten får inte riskera
att hamna i en sämre situation än om behandlingen inte hade påbörjats.
De patientavgifter som framgår ovan ska fortsatt gälla. För den utökade vården
som inte omfattas av lagen, beslutades att dessa ska fastställas till samma som
för östgötar. Detta innebär att personer som vistas utan nödvändiga tillstånd i
Sverige fortsatt ska betala 50 kr för läkarbesök i primärvård och specialistvård
efter remiss, 25 kr för sjukvårdande behandling samt 300 kr vid första besök
hos specialistläkare utan remiss för vård som inte kan anstå. För vård utöver
”vård som inte kan anstå” ska dessa personer betala som personer bosatta i
Östergötland.
57
För den vård som inte kan anstå och där patienten betalar 50 kr alternativt 25 kr
omfattas patienten inte av högkostnadsskyddet. För annan vård där patienten
betalar som personer bosatta i Östergötland ska däremot högkostnadsskyddet
tillämpas.
5.8 HJÄLPMEDEL
En patient som har rätt till sjukvård enligt ovanstående har även rätt till
hjälpmedel. Till hjälpmedel räknas även inkontinensartiklar.
5.9 SJUKRESOR/SJUKTRANSPORT
Sjukresor regleras på samma sätt som för boende i Sverige. Den asylsökandes
LMA-nummer, reservnummer och ev. förläggning måste noteras på det blåa
sjukreseintyget. Karensbeloppet för resa med taxi är för asylsökande 40 kr per
enkel resa. Ambulanstransporter av asylsökande debiteras även de
Asylsjukvården.
5.10 ERSÄTTNINGSREGLER
Vårdande enhet får ersättning för vård av asylsökande enligt samma
ersättningsregler som för andra utomlänspatienter. Debitering görs för all
meddelad vård. Vid vård inom MVC resp. BVC debiteras ersättning för
läkarvård eller sjukvårdande behandling beroende på vilken vårdgivare som
träffat patienten. I de fall debitering inte sker enligt PBE-taxa eller DRG-taxa
ska annan regional utomlänstaxa användas. Asylsjukvården ska faktureras
mellanskillnaden mellan patientavgiften och utomlänstaxa.
5.11 PATIENTAVGIFTER
För asylsökande gäller särskilda regler vid debitering av patientavgifter. Avgift
för vård som inte kan anstå tas ut för öppen vård men inte för sluten vård.
Asylsökande omfattas inte av landstingets högkostnadsskydd när avgift betalas
enligt förordning 1994:362 om vårdavgifter m.m för vissa utlänningar. För vård
som däremot är att anse som vård som kan anstå och där den asylsökande ska
betala samma patientavgift som patienter bosatta i Östergötland gäller de
vanliga avgiftsreglerna.
5.11.1 Patientavgifter i öppen vård
Patientavgift ska alltid tas ut av de asylsökande med undantag för barn och
ungdomar. Avgift tas inte ut av barn och ungdomar som inte fyllt 20 år, dvs
samma åldersregler gäller som för svenska barn och ungdomar. Kvitto där
namn och mottagning samt erlagd avgift framgår ska alltid lämnas.
Avgift inom primärvården
Läkarbesök
vuxna
barn
Sjukv. behandling vuxna
58
50 kr Interndebitering med 2 025 kr
0 kr Interndebitering med 2 075 kr
25 kr Interndebitering med 670 kr
barn
0 kr Interndebitering med 695 kr
Angivna belopp för interndebitering ska användas i de fall PBE-taxa eller
DRG-taxa inte finns för debiterande/vårdande enhet.
Avgift inom länssjukvården/öppen vård på sjukhus
Vid besök med remiss
Läkarbesök
vuxna
barn
Sjukv. behandling vuxna
barn
50 kr Interndebitering med kliniktaxa
0 kr
25 kr Interndebitering med kliniktaxa
0 kr
Gäller även fortsatta vårdkontakter efter första remissbesök.
Vid besök utan remiss
Läkarbesök
vuxna
barn
Sjukv. behandling vuxna
barn
300 kr Interndebitering med kliniktaxa
0 kr
100 kr Interndebitering med kliniktaxa
0 kr
Angivna belopp för interndebitering ska användas i de fall PBE-taxa eller
DRG-taxa inte finns för debiterande/vårdande enhet.
Angivet belopp för debitering ska användas i de fall PBE-taxa eller DRG-taxa
inte finns för debiterande/vårdande enhet.
5.11.2 Befrielse från patientavgift i öppen vård
Patientavgift ska inte betalas för;
 vård vid MVC respektive BVC
 förlossningsvård
 vård enligt smittskyddslagen
Debitering för denna vård ska ske med hela utomlänstaxan.
5.11.3 Högkostnadsskydd/Frikort
Asylsökande patienter omfattas inte av landstingets högkostnadsskydd, dvs det
vanliga högkostnadskortet och frikortet för vård som inte kan anstå.
Migrationsverket har istället ett särskilt högkostnadsskydd för de asylsökande
och betalar efter särskilda regler tillbaka erlagda avgifter till de asylsökande. En
asylsökande över 20 års ålder ska därför alltid betala avgift till landstinget för
öppen sjukvård. Asylsökande omfattas således inte av landstingets
högkostnadsskydd när avgift betalas enligt förordning 1994:362 om
vårdavgifter m.m för vissa utlänningar.
59
För vård som däremot är att anse som vård som kan anstå och där den
asylsökande ska betala samma patientavgift som patienter bosatta i
Östergötland gäller de vanliga avgiftsreglerna och de asylsökande omfattas
därför av landstingets högkostnadsskydd/frikort.
5.11.4 Patientavgifter i sluten vård
En asylsökande som får sluten vård som inte kan anstå får inte debiteras någon
patientavgift.
Debitering för sluten vård ska ske enligt utomlänstaxa till Asylsjukvården.
En asylsökande som får sluten vård som kan anstå ska däremot debiteras vanlig
slutenvårdsavgift likt personer bosatta inom Östergötland.
5.12 TANDVÅRD
För personer som fyllt 18 år gäller att de har rätt till akut tandvård samt
tandvård som inte kan anstå. Tandvården ska ges inom Folktandvården.
Patienten betalar en patientavgift om 50 kr per besökstillfälle.
Den som inte fyllt 18 år har rätt till all tandvård och ska få denna kostnadsfritt.
Folktandvården debiterar Asylsjukvården enligt gällande tandvårdstaxa.
Det utökade vårdåtagandet som beslutades av Hälso- och sjukvårdsnämnden
2015-01-27 omfattar inte tandvård.
5.13 TOLKKOSTNADER
För tolkkostnader debiteras Asylsjukvården 500 kr per utnyttjat tolktillfälle.
Tolkkostnad får inte debiteras vid hälsosamtal/hälsoundersökningar där
ersättning för tolkar ingår i ersättningen, se nedan.
5.14 HÄLSOUNDERSÖKNINGAR
5.14.1 Hälsosamtal/hälsoundersökningar
För hälsosamtal/hälsoundersökningar för asylsökande som inte tidigare
genomgått någon sådan undersökning efter sin ankomst till Sverige
internlämnar Migrationsverket ersättning med 2 060 kr. Ersättningen avser
såväl samtal, undersökning som nödvändiga tolktjänster.
Samtalet/undersökningen ska ske snarast efter det att den nyanlända personen
kommit till ett landsting och registrerats av Migrationsverket. Migrationsverket
informerar landstinget om vilka personer som har rätt till samtal/undersökning
och sjukvård.
Debitering av ersättningsbeloppet på 2 060 kr sker till Asylsjukvården som
kvartalsvis fakturerar Migrationsverket för genomförda samtal/undersökningar.
Samma avgift 2 060 kr, används för extern debitering för hälsoundersökningar
begärd av annan myndighet, avseende flykting eller motsvarande.
60
5.14.2 Hälsoundersökningar och utlåtanden som begärs av annan myndighet
Utlåtanden, intyg, eller undersökning som begärs av exempelvis kommun
(social myndighet, skola m.fl.) eller annan myndighet som krav för att ta emot
ett barn i barnomsorg eller i skola etc. debiteras den beställande myndigheten
som har att svara för undersökningskostnaden. Taxa om 2 060 kr enligt
föregående stycke används.
Landstinget i Östergötland debiterar dock inte länets kommuner för remisser
från kommunernas elevhälsa/skolhälsovård avseende hälsoundersökningar för
nyanlända skolbarn.
5.15.2.1 Hälsoundersökning av kvotflyktning och anhöriginvandrare
Kvotflyktingar och vissa anhöriginvandrare har vid ankomsten till Sverige rätt
till hälsoundersökning och hälsosamtal på liknande villkor som asylsökande.
Normalt aktualiseras sådan undersökning av den kommunala
flyktingsamordnaren. Aktuella personer ska folkbokföras vid ankomsten till
Sverige för att få rätt till hälsoundersökning samt annan vård.
Vårdenheten har rätt till ersättning för dessa undersökningar från
Migrationsverket. Ersättning ges under 2015 med 2 060 kr. Ersättningen avser
såväl samtal, undersökning som nödvändiga tolktjänster. Patienten ska inte
betala någon avgift för undersökningen.
Ansökan ska ske på särskild blankett. Fakturering enligt vanliga rutiner för
hälsoundersökning av asylsökande får inte ske, utan ansökan om ersättning ska
skickas till nedanstående adress för vidarebefordran till Migrationsverket.
Ansökningsblanketten återfinns på följande länk på Migrationsverkets
webbplats:
http://www.migrationsverket.se/blanketter/kommun_landst/ers_halsounders.pdf
Blanketten kan fyllas i direkt i men inte sparas i datorn. En kopia på blanketten
återfinns på nästa sida. Ansökningsblanketten sänds därefter till patientkontoret
för vidarebefordran till Migrationsverket under denna adress: Patientkontoret,
Klostergatan 19, plan 4, Linköping.
5.14.2.2 Intyg och utlåtanden i samband med överklagningsärenden
Utlåtanden, intyg och undersökningar som begärs av ombud för asylsökande i
samband med överklagningsärenden och dylikt debiteras den asylsökandes
ombud. Utlåtanden bör inte lämnas ut innan betalning skett. Debitering ska ske
enligt timtaxa i enlighet med avsnitt 9. Utlåtandena är momspliktiga.
5.14.2.3 Intygsersättning från Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen har sedan den 1 december 2010 enligt ny lagstiftning
övertagit ansvaret från kommunerna för etableringsinsatser för vissa nyanlända
invandrare. Det rör sig om personer i åldersgruppen 20-65 år som beviljats
61
uppehållstillstånd som flykting, skyddsbehövande i övrigt eller som
anhöriginvandrare och som blivit folkbokförda i Sverige.
För att kunna fastställa dessa personers prestationsförmåga kommer
Arbetsförmedlingen att behöva hjälp av läkare som utfärdar intyg om
hälsotillståndet. Arbetsförmedlingen kommer att begära sådana intyg hos
vården. Arbetsförmedlingen kommer att ge ersättning för sådana utlåtanden
med 2 200 kr exkl moms per intyg.
62
6 HÖGKOSTNADSKORT OCH FRIKORT FÖR ÖPPEN SJUKVÅRD
6.1 ALLMÄNT
Enligt bestämmelser i 26 a § i hälso- och sjukvårdslagen gäller att en patient
endast behöver betala en viss sammanlagd högsta avgift per år för besök i
öppen vård. Enligt lagbestämmelserna får de sammanlagda avgifterna inte
överstiga 1 100 kr. Det är dock möjligt för ett landsting att fastställa ett lägre
årsbelopp.
För patienter som är bosatta i Östergötland är högsta avgift för att få frikort för
sjukvård 1 100 kr. Registrering ska ske oavsett om besöket betalas med kort
eller faktureras. Kvalificering för att få frikort kan ske genom besök i samtliga
landsting hos landstingens vårdgivare, hos vårdgivare med vårdavtal med
landsting eller vårdgivare med ersättning från landsting enligt särskild lag.
Den som fått ett frikort har rätt till fri öppen sjukvård i samtliga landsting hos
landstingens vårdgivare, hos vårdgivare med vårdavtal med landsting eller
vårdgivare med ersättning från landsting enligt särskild lag. Frikortet berättigar
även till fri tandvård för vissa patientgrupper enligt vad som regleras i 8 a och
15 a §§ tandvårdslagen, se avsnitt 2.
6.2 EU/EES
En patient som omfattas av EU/EES-regler vid betalning av patientavgifter
omfattas även av reglerna för högkostnadsskyddet.
6.3 DELBETALNING
Regler om delbetalning av patientavgifter samt blankett för tecknande av
överenskommelse om delbetalning återfinns nedan under 6.7 samt som bilaga
10.
6.4 LANDSTINGETS REGLER FÖR HÖGKOSTNADSSKYDD FÖR SJUKVÅRD
6.4.1
Grundläggande regler
Landstingets högkostnadsskydd för öppen sjukvård gäller enligt följande
regler:
 Kvalificerande belopp för frikort är 1 100 kr
 Kvalificerande avgifter är avgift för besök för sjukvård hos vårdgivare i
landsting, avgift för besök för sjukvård hos vårdgivare med ersättning från
landsting enligt lag eller avtal, avgift för besök för tandvård för vissa
patientgrupper hos folktandvård eller privat tandvård (TvL 8a & 15 a §§)
samt avgift för inkontinensartiklar för vilka landsting tar ut avgift.
 Giltighetstiden för högkostnadsskyddet är tolv månader räknat från och med
första besöket.
63
6.4.2
Särskilda regler
Kvalificerande besök inom ramen för högkostnadsskyddet registreras på ett
högkostnadskort som erbjuds av landstinget. Som alternativ till att registrera
betalade avgifter i högkostnadskortet kan patienten spara avgiftskvitton.
Stämpling i högkostnadskortet ska ske både vid betalning med kort och vid
utfärdande av räkning.
Sedan högkostnadsgränsen passerats och högkostnadsskyddet lösts ut utfärdas
ett frikort. Patienten ska själv bevaka sin rätt till högkostnadsskydd. Om en
patient visar upp kvitton på betalade avgifter bör dessa noteras i
högkostnadskortet innan eventuellt utfärdande av frikort sker. Avgift erläggs
upp till högst det kvalificerande beloppet. Det innebär att den sista
kvalificerande avgiften kan understiga den fastställda avgiften för besöket eller
förbrukningsartikeln.
Tidigare betalade avgifter återbetalas inte även om gränsen för
högkostnadsskydd passerats när patienten begär frikort. För mycket betalade
avgifter återbetalas inte men de äldsta avgifterna kan strykas och en senare
avgift räknas som den första för erhållande av högkostnadsskydd.
6.4.3
Utomlänspatienter
Högkostnadsskyddet gäller även för patienter från andra landsting. Frikort ska
utfärdas även för dessa patienter med tillämpning av de beloppsgränser för
högkostnadskort som gäller i patientens hemlandsting.
 Bestämmelser om de kvalificerande besöken och avgifter kan avvika mellan
landstingen. I dessa fall gäller emellertid vårdlandstingets bestämmelser
vid notering i högkostnadskort. Högkostnadskort och frikort kan ha
utfärdats för patient boende i Östergötland vid besök i ett annat landsting.
Sådana utfärdande kort gäller även i Östergötland.
6.5 ANVISNINGAR FÖR PATIENTKASSOR
6.5.1
6.5.1.1
Besöksregistrering och utfärdande av frikort
Vid första besöket
På högkostnadskortets framsida ska patientens personnummer, namn och
adress antecknas. På högkostnadskortets insida registreras besöket.
Registreringen görs i löpande följd oavsett om besöket görs hos läkare eller hos
annan vårdgivare (sjukvårdande behandling). Besökstidpunkt noteras med
datumstämpel. Vid sidan om stämpeln skriver vårdpersonalen sin signatur.
Besökskvittot bör även stämplas. Denna stämpel utgör en signal om att besöket
noterats i högkostnadskortet. Stämpling i högkostnadskortet ska ske både vid
betalning med kort och vid utfärdande av räkning.
Den vid vårdtillfället debiterade avgiften antecknas på avsedd plats i
högkostnadskortet. Summera även hittills betalda avgifter.
64
Om datumstämpel eller stämpel med Landstingets symbol saknas, anteckna
istället mottagningens namn, länsbokstaven E, besöksdatum och signatur. Finns
någon annan stämpel som visar vilken mottagning det är fråga om får den gärna
användas.
6.5.1.2
Vid mellanliggande besök
För patient som redan har högkostnadskort görs notering enligt ovan på kortet.
Har patienten glömt sitt högkostnadskort kan ett nytt kort utfärdas.
6.5.1.3
Vid sista besöket
Enligt reglerna för högkostnadsskyddet får de sammanlagda avgifterna inte
överstiga den fastställda högkostnadsgränsen om 1 100 kr. Avgiften för det
sista besöket kan därför understiga den för besöket fastställda avgiften. För det
sista besöket innan frikortet ska utfärdas ska avgiften således inte vara högre än
att summan på högkostnadskortet blir 1 100 kr.
När registrerade belopp uppgår till sammanlagt 1 100 kr, inklusive det sista
beloppet utfärdas ett frikort. Glöm inte att notera det sista besöket i
högkostnadskortet. Frikortet ska registreras i Cosmic eller i annat
patientadministrativt system. Observera att patienten själv får bestämma när
frikort ska utfärdas. Patienten kan därför avstå från att räkna med de äldsta
besöken. Tidigare betalade avgifter återbetalas inte även om flera besök gjorts
efter det att högkostnadsgränsen passerats.
Istället för att använda sig av högkostnadskortet kan patienten istället samla
kvitton för sjukvård. Kvittona gäller då istället för högkostnadskortet men bör
för kontroll föras in i ett högkostnadskort i samband med att frikort utfärdas.
Om patienten uppvisar både högkostnadskort och kvitton bör det kontrolleras
att samma besök inte räknas med mer än en gång, dvs har besöket stämplats i
kortet ska kvittot ej räknas med. För säkerhets skull bör samtliga kvitton föras
in på högkostnadskortet.
Summera alla noterade avgifter på högkostnadskortet samt dra ifrån och stryk
noteringar på de avgifter som är äldre än 12 månader. Stryk över de rutor som
inte använts för noteringar och fyll i datum för utfärdande av frikortet. Före
utlämnandet ska frikortet förses med uppgifter om patientens namn och
personnummer, slutdatum för giltighet (ett år från datum för första registrering,
varvid månad alltid skrivs med bokstäver) datum för första giltighetsdag
(datum för sista erlagda avgift) var kortet utfärdats samt signatur. Kortet ska
därefter plastas in. Om uppgifterna på kortet blir fel, makulera detta och skriv
ut ett nytt. Underlag för frikortet, högkostnadskort och/eller kvitton på betalade
avgifter ska markeras (med stämpel eller påskrift) så att det tydligt framgår att
ett frikort utfärdats. Allt material lämnas sedan åter till patienten.
6.5.1.4
Förlorat frikort
Patient som förlorat sitt frikort ska kunna få ett nytt om underlaget för det
gamla frikortet uppvisas. Samma giltighetstid som för det förlorade frikortet
65
ska gälla. Sådant ersättningskort ska kunna lämnas ut på alla ställen som
utfärdar frikort. Ange dagens datum som utfärdandedatum. Nytt frikort kan
också utfärdas om det i ett patientadministrativt system finns angivet att
patienten tidigare haft ett frikort och giltighetstiden är angiven i systemet.
Nytt kort kan även utfärdas med kopia av delbetalningskontrakt som underlag,
Samma slutdatum ska anges som på det ursprungliga frikortet.
6.5.1.5
Hembesök och räkningsbesök
Vid besök där patienten fått räkning och besöket inte noterats i
högkostnadskortet och patienten därefter betalat avgiften per
plusgiro/motsvarande, kan besöksavgiften registreras på högkostnadskortet vid
nästa besök vid en patientmottagning. Om besök gjorts efter det att
högkostnadsgränsen uppnåtts ska vid utfärdande av frikort räkningar för
överskjutande belopp makuleras.
6.5.1.6
Särskilda regler för barn under 18 år
Barn under 18 år i samma familj har ett gemensamt högkostnadsskydd, dvs
deras sammanlagda betalade avgifter ligger till grund för kvalificering för
frikort. Registrering sker i princip på högkostnadskort för vart och ett av
barnen. Flera barn kan dela på ett högkostnadskort och då ska samtliga namn
vara noterade på kortet. Med barn i samma familj menas biologiska barn,
adoptivbarn, styvbarn och fosterbarn.
Om två personer sammanbor och det i familjen finns dels gemensamma barn,
dels barn till den ena av dem kan alla dessa barn gemensamt kvalificera sig till
frikort. Individuella frikort utfärdas för vart och ett av barnen i samma familj.
Detta kan innebära att antalet frikort blir fler än antalet inlämnade
högkostnadskort om inte alla barnen har varit sjuka under kvalificeringstiden.
Observera att även nyfödda barn i en familj där de äldre syskonen har frikort
har rätt till ett eget frikort. Ovanstående information saknar för närvarande
aktualitet inom vårt landsting då barn och ungdomar under 20 år har rätt till
avgiftsfri öppen sjukvård, se vidare under avsnitt 2.
6.5.1.7
Sjukvård som anställnings- eller försäkringsförmån
Patienter med anställningar som har avtal om att arbetsgivaren träder in och
betalar sjukvårdskostnaderna har rätt till en registrering i högkostnadskortet.
Samma gäller för patienter där ett försäkringsbolag betalar patientavgift.
6.5.2
Besök med frikort
Vid besök med frikort utfärdas AFL-kvitto på 0 kr. Har patienten glömt
frikortet ska patientavgift erläggas i vanlig ordning. Återbetalning av avgift
görs endast vid enhet där avgiften betalats. Lokala anvisningar finns om hur
detta ska ske.
66
6.5.3
Omprövning av beslut av tillämpning av reglerna för högkostnadsskyddet
Patienter som framför klagomål på tillämpning av högkostnadsskyddet ska i
första hand hänvisas till den enhet som patienten senast hade kontakt med med
anledning av högkostnadskortet. I andra hand hänvisas till patientkontoret.
6.5.4
Rekvisition av blanketter
Rekvisition av blanketter etc. sker enligt lokala anvisningar, kontakta
patientkontoret.
6.6 HÖGKOSTNADSSKYDD FÖR LÄKEMEDEL
6.6.1
Allmänt
Ett särskilt högkostnadsskydd gäller för rabattberättigade läkemedel som säljs
på recept på apotek. Även p-piller och förbrukningsartiklar vid stomi omfattas
av förmånen. Detta högkostnadsskydd regleras i lag (2002:160) om
läkemedelsförmåner m.m. och administreras av Apotekens Service AB.
Den högsta sammanlagda avgift som ska betalas för läkemedel enligt denna
förmån är 2 200 kr. Läkemedel har då förvärvats till ett sammanlagt värde av 5
400 kr.
6.6.2
Överprövning
Landstinget prövar enligt 23 § läkemedelsförmånslagen rätten till förmåner
enligt samma lag för boende i landstinget. Beslut får enligt lagens 26 §
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Patienter som framför klagomål på
apotekets tillämpning av läkemedelsförmånerna ska i första hand hänvisas till
apoteket för ny prövning av förmånssystemet och i andra hand till
ledningsstaben.
6.7 DELBETALNING
En patient boende i Östergötland kan fördela kostnaderna för sina
öppenvårdsbesök genom att betala en avgift per månad.
Delbetalningsfunktionen innebär att en patient i samband med ett
öppenvårdsbesök tecknar en överenskommelse om att månatligen betala ett
visst belopp upp till frikortsgränsen. Delbetalning kan fördelas på 1, 5 eller 10
månader. Vid betalning fördelat på;
 5 månader betalas en avgift om 220 kr per månad
 10 månader betalas en avgift om 110 kr per månad
Om inget aktivt val sker av under vilken tid delbetalningen ska ske, kommer
fakturering ske under 5 månader. Samtidigt som överenskommelsen tecknas får
patienten ett frikort. Giltighetstiden för frikortet är ett år och den summa som
ska avbetalas är för närvarande 1 100 kr.
67
Patient som tidigare betalat öppenvårdsavgift får inte räkna dessa avgifter till
godo vid tecknande av delbetalningskontrakt. Öppenvårdsbesök som sker efter
det att frikort lämnats hanteras som övriga besök med uppvisande av frikort.
En patient som efter tecknande av delbetalningsöverenskommelse inte utnyttjar
frikortet för sjukvårdsbesök har inte rätt att få tillbaka någon till landstinget
betalad avgift. Någon aviseringsavgift tas inte ut i samband med de månatliga
debiteringarna.
Ledningsstaben har utarbetat särskilda regler och rutiner för
delbetalningsfunktionen. Regler och blankett för tecknande av
överenskommelse om delbetalning återfinns under bilaga 10. Blanketten kan
även hämtas i landstingets blanketthotell under rubriken
Sjukvård/Överenskommelse om delbetalning av öppenvårdsavgifter.
68
7
HÄLSOUNDERSÖKNINGAR, INTYG, VACCINATIONER M M
7.1 ALLMÄNT
Nedanstående regelverk omfattar intyg och utlåtanden, vaccinationer samt
hälsoundersökningar som inte omfattas av den allmänna försäkringen.
Regelverket omfattar samtliga patientgrupper oavsett nationalitet,
bosättningsort/land, försäkringsstatus eller ålder. Regelverket ska även
tillämpas när exempelvis försäkringsbolag eller annan myndighet begär ett
intyg.
Avgifterna för intyg, hälsokontroller och vaccinationer ingår inte i
högkostnadsskyddet för sjukvård och frikort gäller inte. Även barn och
ungdomar betalar avgift enligt detta regelverk.
7.1.1
Intyg
Enligt patientdatalagen finns en skyldighet att utfärda intyg om vården. I övrigt
finns ingen allmän skyldighet att utfärda intyg, såvida det inte är klart uttryckt i
lag. Landstingets verksamheter bör ändå i den mån det är möjligt tillgodose
önskemål om intyg. Ett nekande att skriva intyg kan inte överklagas, men
handläggningen kan anmälas till JO.
En patients begäran om intyg ska prioriteras utifrån behovet med beaktande av
skadan eller sjukdomens art. En intygsbehövande patient ska varken komma i
bättre eller sämre läge än andra patienter.
Med intyg avses även utlåtanden, skriftliga svar på förfrågningar mm av olika
slag och omfattning som utfärdas på begäran av patient, Försäkringskassan,
försäkringsbolag, myndighet eller annan. Intyget ska avse en bestämd person
och någon patient-läkarrelation behöver inte föreligga för att intyg ska kunna
utfärdas.
Med intygsutfärdande avses såväl förberedande arbete, t ex inläsning av
journaler, som formulering av intygstext och utskrift av intyg.
För att vissa av de åtgärder som är upptagna i taxan skall kunna genomföras
krävs laboratorieanalyser, röntgenundersökningar och liknande. Prover,
analyser och undersökningar debiteras enligt respektive laboratoriums
självkostnad, taxa för provet/undersökningen eller främmande laboratoriums
faktiska kostnad.
7.1.1.1
Kostnad där intyg inte ingår i grundpriset
Avgift för utfärdande av intyg/utlåtande med anledning av undersökning där
intyg/utlåtande inte ingår i avgiften för undersökningen är 250 kr varav moms
är 50 kr.
Kostnad för utfärdande av intyg/utlåtande där sådant inte ingår i grundpriset på
för åtgärden förtryckta formulär är 125 kr varav moms är 25 kr.
69
7.1.2
Intyg på andra språk
Det finns ingen skyldighet att utfärda ett utlåtande eller intyg på att annat språk
än svenska språket. Den som vill använda ett utlåtande på svenska i ett
främmande land får svara för översättningen själv. Observera att icke
auktoriserade översättningar kan innebära problem av olika slag, i värsta fall
krav på skadestånd.
7.1.3
Moms
Åtgärder inom sjukvården som inte främst syftar till att skydda eller vårda en
persons hälsa är momspliktiga. Detta innebär att merparten av intyg och
utlåtanden samt hälsoundersökningar som redovisas i denna del av
avgiftshandboken är belagda med moms på 25 %.
Det innebär således att utredningar, provtagningar eller undersökningar som
görs av legitimerad personal med det huvudsakliga syftet att tillhandahålla
fakta för att intyga ett sakförhållande för en tredje part är momspliktiga. Det
kan exempelvis röra sig om rätt för en person att utöva en viss verksamhet t ex
sportdykning eller att få körkortstillstånd. Vaccinationer och vissa andra
åtgärder är undantagna. Särskilda rutiner gäller för redovisning och registrering
av de momspliktiga åtgärderna.
7.1.4
Grupptaxesystem
Landstingets taxa bygger i huvudsak på ett grupptaxesystem med viss avgift för
respektive grupp enligt nedanstående förteckning.
7.1.5
Grupp 0
0 kr (avgiftsfritt)
Grupp 1
100 kr
125 kr inkl moms, 25 kr
Grupp 2
200 kr
250 kr inkl moms, 50 kr
Grupp 3
300 kr
375 kr inkl moms, 75 kr
Grupp 4
400 kr
500 kr inkl moms, 100 kr
Grupp 5
Timtaxa
800 kr/tim (200 kr per
påbörjad 15 min)
1 000 kr inkl moms, 200 kr.
(250 kr per 15 min, moms 50
kr)
Intygsersättning till läkaren
För vissa utlåtanden och intyg, som tidigare reglerats i läkarnas kollektivavtal,
och som utfärdas av läkare på grundval av journaler och andra handlingar, får
läkare själv ta ut särskild ersättning av uppdragsgivaren enligt följande regler.
Utfärdande av utlåtanden och intyg för vilka ersättning utgår till läkare
personligen skall ske på annan tid än arbetstid. När ersättning från landstinget
utgår för arbetstid har läkaren inte rätt att få ersättning för intyg. Arbetad tid
under jour betraktas i detta sammanhang som arbetstid.
70
Läkare, som med stöd av författning eller andra bestämmelser förordnas att
utföra undersökningar och med anledning därav utfärda utlåtanden och intyg,
får uppbära ersättning för detta av förordnande myndighet eller den som anges i
bestämmelsen.
Om intyg hos landstingklinik eller motsvarande begärs av en myndighet eller
företag får intyget inte utfärdas av enskild läkare utan att överenskommelse om
detta träffats med beställaren.
7.1.6
Avgiftsfria intyg
För vissa intyg tas ingen avgift ut. Vilka intyg som är avgiftsfria framgår av
nedanstående taxa. Utöver dessa är intyg som Landstinget i Östergötland
behöver för sin handläggning, exempelvis intyg för tandvårdsstöd,
patientskadeförsäkringen samt stiftelser i den mån intyg behövs avgiftsfria.
7.2 INTYG
A
Adoption
Anställning
Arbetsgivare
Arbetsförmedling
Utlåtande om adoptivföräldrar (exkl. hälsoundersökning
som debiteras särskilt)
250 kr (varav
moms 50 kr)
Utlåtande om adoptivbarn (undersökning av adoptivbarn
sker som undersökning enligt smittskyddslagen och är
avgiftsfri)
Friskintyg för anställning, (kan innefatta undersökning inkl.
utlåtande för anställning och liknande ändamål exkl.
röntgen)
Undersökning inkl utlåtande till arbetsgivare angående
omplacering m m (grupp 5)
Intyg och utlåtanden grundade på journaler och begärda av
arbetsförmedlingen, debiteras enligt bestämmelserna i
Riksförsäkringsverkets kungörelse RFFS 1977:27 i dess
senaste lydelse.
250 kr (varav
moms 50 kr)
375 kr (varav
moms 75 kr)
Timtaxa (inkl
moms)
2 200 kr exkl
Läkarutlåtande om hälsotillstånd ska innehålla en utförlig
moms
beskrivning av bl.a. status, prognos, utförda undersökningar,
socialmedicinska utredningar och av hur sjukdomen
påverkar arbetsförmågan.
Särskilt läkarutlåtande som är utfärdat av läkare med
fördjupad utbildning i försäkringsmedicin och som tagit mer
än tre timmar i anspråk att utfärda, kan istället för ovan
angivna belopp ersättas med 1 500 kronor per timme, dock
ersätts högst tolv timmar (18 000 kronor).
Med arvode för läkarutlåtanden m.m. avses bruttoarvoden.
(Enligt lydelse FKFS 2008:2)
71
4 500 kr
Utlåtande till arbetsvårdsorgan (arbetsförmedling,
länsarbetsnämnd) (grupp 4) exkl. lab prover och röntgen
Audiogram
Undersökning inkl utlåtande (grupp 4)
B
Blodkontroller
Kontroll av blodgivare vid blodcentral eller motsvarande
(grupp 0)
D
Dykare
250 kr (varav
moms 50 kr)
Blodprov (venblod) för laboratorieanalys
(grupp 1)
125 kr (varav
moms 25 kr)
Tagning av blodprov utanför ordinarie arbetstid,
eventuell resekostnad tillkommer (grupp 4)
500 kr (varav
moms 100
kr)
Undersökning för certifikat inkl utlåtande, exkl lab och
röntgen
Dödsbevis
F
Faderskapsutlåtande
0 kr
Undersökning för blodgruppering (ABO, Rh) i
samband med uttagande av ID-bricka eller motsvarande
inkl utlåtande och provtagning (grupp 2)
Anm: Laboratorieanalysen debiteras enligt respektive
laboratoriums/röntgenkliniks taxa.
Om undersökning eller analys utförs på främmande
laboratorium debiteras faktisk kostnad.
Intyg till kommun i bostadsanpassningsärenden
(grupp 0)
Bostadsanpassning
500 kr (varav
moms 100
kr)
500 kr (varav
moms 100kr)
Konstaterande av dödsfall (grupp 0)
0 kr
750 kr (varav
moms 150
kr)
0 kr
Undersökning och utlåtande, exkl lab och röntgen (grupp 2). 250 kr (varav
Intyg i faderskapsärenden/faderskapsmål utfärdas på
moms 50 kr)
blankett fastställd av Socialstyrelsen, se SOSFS 2004:16
Utlåtande för innehav av flygcertifikat, inkl undersökning
exkl lab och röntgen. Specialundersökningar får endast
utföras av godkända specialister inom respektive specialitet,
auktoriserade av Transportstyrelsen.
Flygcertifikat
72
Formulär 1 C, version L 1630
Kan endast utföras av flygläkare med undantag av segel-,
ballong- och ultralättcertifikat
375 kr (varav
moms 75 kr)
Formulär 2 version L 1632-4
specialundersökning av ögon
500 kr (varav
moms 100
kr)
Fosterbarn
Färdtjänst
Formulär 3 version L 1633-3
specialundersökning av öron, näsa och halsorgan exkl
audiogram
500 kr (varav
moms 100
kr)
Formulär 4 version L 1437-7
specialundersökning av hjärta och
cirkulationsorgan
Se 8.2.1
Vilo-EKG (inkl tolkning)
Friskintyg för, inkl undersökning
Se 8.2.1
500 kr (varav
moms 100
kr)
0 kr
Intyg för erhållande av färdtjänst. (Ev undersökning ersätts
enl AFL). (grupp 0)
Vanligt färgsinneutlåtande inkl undersökning (grupp 2)
Färgsinneutlåtande
I samband med anomaloskoundersökning (grupp 2)
Försäkringsbolag
Intyg om skada eller sjukdom, exkl undersökning
(grupp 2)
500 kr (varav
moms 100
kr)
Intyg om invaliditet (grupp 5)
Timtaxa (inkl
moms)
Utlåtande (intyg) SPP (grupp 2)
250 kr (varav
moms 50 kr)
Utlåtande (intyg) AMF (grupp 3)
375 kr (varav
moms 75 kr)
Intyg som behövs för att få närståendepenning ska lämnas
kostnadsfritt även om det begärs av den närstående och inte
av Försäkringskassan.
För intyg som behövs för att få föräldrapenningförmåner får
ingen patientavgift tas ut.
73
250 kr (varav
moms 50 kr)
250 kr (varav
moms 50 kr)
Undersökning inkl intyg om hälsotillstånd (grupp 4)
Utlåtande PSR (patientförsäkring) (grupp 0)
Ange alltid skadenummer eller motsvarande på fakturan till
försäkringsbolag eller motsvarande.
Utlåtanden som begärs av Försäkringskassan ska alltid
lämnas kostnadsfritt till Försäkringskassan. Detta gäller även
om det är patienten som begär ett utlåtande som ska lämnas
till Försäkringskassan.
Försäkringskassan
250 kr (varav
moms 50 kr)
0 kr
Även undersökningar som behövs ska ske kostnadsfritt för
den försäkrade/patienten.
Om patient deltar i avstämningsmöte (sjukvården,
försäkringskassan, arbetsförmedlingen m.fl.) ska ingen
besöksavgift tas ut av patienten även om samtalet sker på
vårdenheten. I de fall läkare deltar kan debitering ske med
750 kr för första timmen och därefter med 375 kr per
påbörjad halvtimme till Försäkringskassan. (FKFS 2010:35)
G
God man/
Intyg angående klient, exkl undersökning (grupp 0)
förvaltarskap
Gymnastik
Utlåtande för skolbarn angående gymnastik m m (grupp 0)
H
Hälsoresor/klimatvård Utlåtande inkl undersökning för klimatvårdsresa utom
landet
- begärd för resa som betalas av landstinget
- begärd för annan resa (grupp 3)
0 kr
0 kr
0 kr
375 kr (varav
moms 75 kr)
375 kr (varav
moms 75 kr)
Höjdintyg
Höjdintyg inkl undersökning
K
Kontaktlinser
Körkort
Undersökning inkl utlåtande (grupp 4)
Synundersökning för körkort inkl utlåtande (grupp 2)
400 kr
250 kr(varav
moms 50 kr)
Undersökning inkl utlåtande för olika former av körkort
exkl lab eller komplicerad undersökning (grupp 3)
375 kr
(varav
moms 75 kr)
Särskilt utlåtande inkl ev kompletterande undersökning för 0 kr
körkort för hörselskadade, diabetiker, epileptiker m fl. Intyg
bör i huvudsak kunna utfärdas på befintlig journal.
Avser även förlängning av rätt till körkort (grupp 0)
Undersökning för att återfå eller behålla körkort p.g.a.
missbruk efter beslut från körkortsmyndighet.
Körkort/missbruk
Avgift tas ut med intygskostnad samt kostnad för varje av
myndigheten begärd analys.
Beloppet kan delbetalas men ska vara fullt betalt innan intyg
lämnas ut.
74
Vad ingår
Intyg
Läkartid, sekreterartid
samt ev sköterske/skötaretid
Provtagning och
analyskostnad
Provtagning och
analyskostnad
Provtagning och
analyskostnad
MomsKostnad
belopp
med moms
400 kr
2000 kr
Blodprov,
175 kr
875 kr
per prov
Urinprov,
100 kr
500 kr
per prov
Blod-och
225 kr
1125 kr
urinprov, per
prov
Screening av
Provtagning och
Särskild
andra preparat
analyskostnad
laboratoriesamt hårprov
taxa
Undersökning för förlängning efter 45 år av körkort kategori
750 kr
C, CE, D, DE och Taxi,
(varav
inkl intyg, exkl lab
moms 150
kr)
Körkort/yrkesförare
L
Livsmedelshantering
M
Missbruksvård
Undersökning, inkl intyg, ev inkl undersökning av
salmonella och shigella (grupp 3)
375 kr
(varav
moms 75 kr)
Endast undersökning av salmonella och shigella
inkl intyg (grupp 3)
375 kr
(varav
moms 75 kr)
Utlåtande för intagning enligt lag om vård av missbrukare
(LVM), inkl intyg och undersökning (grupp 4)
Undersökning av eventuellt missbruk på begäran av polis,
(inkl lab. och utlåtande)
Missbruk
N
Nykterhetsärenden
O
Omyndighet
P
Parkeringstillstånd
Patientförsäkring
R
Radiologiskt arbete
75
400 kr
1 000 kr
(varav
moms 200
kr)
Utlåtande till socialnämnd inkl undersökning (grupp 4)
400 kr
Utlåtande inkl undersökning för omyndighetsförklaring
och myndighetsförklaring (grupp 5)
Timtaxa (inkl
moms)
Utlåtande för tillstånd till handikapparkering exkl
undersökning (jfr färdtjänst) (grupp 0)
Utlåtande till landstingets patientförsäkring (LÖF/PSR)
0 kr
0 kr
Utlåtande inkl undersökning för anställning i radiologiskt
arbete (grupp 3)
300 kr
Periodisk undersökning av personal i radiologiskt arbete inkl
300 kr
utlåtande (grupp 3)
Somatisk undersökning inkl utlåtande (grupp 5)
Rättsintyg
Psykiatrisk undersökning inkl utlåtande (för rättegång eller
motsvarande) (grupp 5)
På begäran av socialnämnd eller anhörig (grupp 0)
Röntgenundersökning Undersökning för anställning, skola etc (inkl intyg)
S
Sjukresa
Intyg om avsteg från gällande sjukreseregler, resa utan
samordning eller utanför tidtabell (grupp 0)
Sjöfolk
Undersökning jämte utlåtande exkl röntgen (grupp 4)
Skjutvapen
Utlåtande angående rätt till innehav av skjutvapen
(grupp 5)
Socialnämnd
Utlåtande inkl undersökning till socialnämnd (grupp 4)
Utlåtande enligt socialtjänstlagen 14 kap 1 § (grupp 0)
(enligt tidigare lagstiftning 71 §)
Utlåtande avseende barnavård inkl undersökning till
socialnämnd (grupp 4)
Intyg för nödvändig tandvård
T
Travkuskar
U
Utbildning
Utlandsvistelse
Timtaxa (inkl
moms)
Timtaxa
(inkl moms)
0 kr
Se 8.2.1
0 kr
400 kr
Timtaxa
400 kr
0 kr
500 kr
0 kr
Utlåtande för, inkl undersökning (grupp 4)
500 kr (varav
moms 100
kr)
Undersökning inkl utlåtande för utbildningssökande
(grupp 3)
För hälsoundersökning av personal vid FN, SIDA m fl vid
avresa eller tropikmedicinsk undersökning vid hemkomst;
375 kr (varav
moms 75 kr)
Kontroll före eller efter utlandsvistelse
(tropikundersökning)
Exkl röntgen samt utlåtande
V
Vaccinationsintyg
76
-
östgötar (grupp 4)
500 kr (varav
moms 100
kr)
-
ej östgötar
750 kr (varav
moms 150
kr)
Intyg att patienten inte tål vaccin (grupp 1)
100 kr
Intyg om sprutor och kanyler för tull o dyl. (grupp 1)
100 kr
Visum
Intyg över tuberkulinprövning och BCG-vaccination
(grupp 0)
0 kr
Intyg över ympning mot eller vaccinationsintyg enligt
WHO:s formulär, "gula kortet" (grupp 0)
0 kr
Olika former av friskintyg eller intyg om sjukdom för
erhållande av visum för resa till annat land. Kostnad för
laboratorieanalys tillkommer.
375 kr (varav
moms 75 kr)
Grundat på befintlig journal
250 kr (varav
moms 50 kr)
Gäller även för sjukdom som omfattas av smittskyddslagens
bestämmelser.
Se rättsintyg
Vårdintyg för sluten psykiatrisk vård, undersökning inkl
intyg (grupp 0)
Intyg angående hinder för inställelse i tjänsten (grupp 0)
Våldtäkt
Vårdintyg
Värnpliktig
0 kr
0 kr
Undersökningar/intyg som inte återfinns i taxan ska ersättas enligt taxa för
liknande åtgärd, framräknad självkostnad eller enligt timtaxa.
Om intyg/utlåtande skall utfärdas på annat språk än svenska skall timtaxa alltid
tillämpas. I det fall intyg/utlåtande måste lämnas till översättare skall denna
kostnad debiteras.
I debiterad tid ingår den tid som krävs för undersökning, utfärdande och utskrift
av intyget.
Kostnader för undersökningar och utlåtanden ska alltid debiteras den som hos
landstinget beställer åtgärden oavsett vem som är den slutliga betalaren.
7.2.1 Laboratorieprover och Röntgenundersökningar
För laboratorieprover och röntgenundersökningar som behövs för utfärdande av
utlåtande debiteras enligt respektive laboratoriums/röntgenkliniks taxa.
Om undersökning eller analys utförs på främmande laboratorium debiteras
faktisk kostnad.
7.3 VACCINATIONSVERKSAMHET
Avgiften avser kostnad för såväl injektionen som preparatet om inte annat
anges.
Grupp A
Ambirix
77
620:-
BCG
300:-
Boostrix
450:-
Difteri
430:-
Difteri/revaccination
420:-
Difteri/stelkramp (DT), diTe booster
370:-
Difteri, stelkramp kikhosta (diTeki)
400:-
Fendrix
900:-
Gammaglobulin 2ml
450:-
Gammaglobulin över 2 ml
500:-
Gardasil
1100:-
Gula febern
500:-
Hepatit A (samma för barn och vuxna)
400:-
Hepatit B, 0,5 ml
350:-
Hepatit B, 1,0 ml
375:-
Hepatit B, paketpris grundskydd
1500:-
Haemophilus influenzae
500:-
Influensa (för riskgrupper gäller särskilda regler)
300:-
Japansk encephalit Ixiaro
1100:-
Vaccin mot Mässling, Påssjuka, Röda hund;
320:-
Menveo
700:-
Neisvac
550:-
Pentavac
500:-
Icke konjugerat pneumokockvaccin
450:-
Prevenar 13
800:-
Synflorix
550:-
Polio
400:-
Rabies 1,0 ml
800:-
Rotarix
800:-
Stelkramp
400:-
TBE, fästingburen encefalit
400:-
Tuberkulintest
300:-
Twinrix B, barn
500:-
Twinrix V, vuxen
600:-
Typhim VI, tyfoidvaccin
420:-
78
Grupp B
Varilrix, vattenkoppsvaccin
675:-
Zoostavax, bältrosvaccin
1500:-
Aunativ, injektion + preparat
250:- samt
självkostnad
för preparat
Kolera oralt, 1 dos
375:-
Kolera oralt, 2 doser
550:-
Kolera oralt, 3 doser
725:-
Recept, ex malariaprofylax per person
200:-
(max. 2 x 200:- per familj)
7.3.1
Influensavaccin för vissa riskgrupper
Influensavaccin ges avgiftsfritt till vissa riskgrupper; personer som under året
fyller 65 år eller är äldre personer som i övrigt ingår i av Socialstyrelsen
fastställd riskgrupp.
En patient som inte tillhör någon av riskgrupperna betalar vaccinationen enligt
den ordinarie taxan. Vaccinationsavgiften får inte noteras i högkostnadskortet
och frikort ger inte rätt till avgiftsfri vaccination.
Vaccinationsinjektioner Injicering av vaccin eller
250:och kontroller
immunglobulin som medförs av
patienten.
För kontrollbesök som endast
omfattar granskning av
resultat från tidigare utförd test och
vaccination uttas inte särskild
avgift
7.3.2
HPV-vaccination
Landstinget erbjuder alla flickor födda 1993–1998 avgiftsfri vaccination mot
HPV. Flickor födda 1999 eller senare kommer att vaccineras i skolan.
79
Kvinnor födda 1992 eller tidigare som vill vaccinera sig, kan också beställa tid
för vaccination. Vaccinationen kvinnor födda 1992 eller tidigare är inte
avgiftsfri och ingår inte i högkostnadsskyddet.
7.4 HÄLSOUNDERSÖKNINGAR
Allmän hälsoundersökning exklusive utlåtande innefattande autoanamnes,
synskärpeundersökning och tonometri, hörselprövning, enkelt blod- och
urinstatus, fysik samt normalstatus (grupp 4), 400 kr.
För röntgen, EKG, EEG, blodstatus, audiogram, ergometertest och
färgsinneundersökning samt andra laboratorieundersökningar tas tilläggsavgift
enligt taxa ut, se 7.2.1.
7.4.1
Sjukdom konstaterad vid hälsoundersökning
Konstateras sjukdom i samband med hälsoundersökning, skall ingen särskild
patientavgift utgå för vid besöket meddelad läkarvård.
7.4.2
Särskild hälsovård och riktade hälsokontroller
7.4.2.1 Mödra- och barnhälsovård
Landstinget erbjuder särskild hälsovård till blivande mödrar och nyfödda barn;
mödra- och barnhälsovård.
Denna hälsovård är avgiftsfri för patienten. Avser endast barnmorskebesök och
läkarbesök relaterade till själva graviditeten.
Sjukreseersättning ges inte vid mödra- och barnhälsovård.
7.4.2.1.1
Gynekologisk hälsoundersökning
Gynekologisk hälsoundersökning exklusive utlåtande innefattande
autoanamnes, bimanuell undersökning, cytologiprov, inspektion av vagina och
porto samt enkel blod- och urinstatus (grupp 3), 300 kr.
7.4.2.1.2
Graviditetstest
Avgift med 100 kr kan tas ut även inom mödrahälsovården för graviditetstest.
7.4.2.2 Riktade hälsokontroller
Landstinget erbjuder riktade hälsokontroller, gynekologisk cellprovskontroll,
mammografi samt bukaortascreening. I landstingsfullmäktige fattades 2014-0212 beslut om att fastställa avgifterna för ovanstående screeningverksamhet till 0
kr.
Avgift:
Gynekologisk cellprovskontroll
80
0 kr
Mammografi
0 kr
Bukaortascreening
0 kr
Sjukreseersättning ges inte vid riktade hälsokontroller.
7.4.2.3 Asbestundersökning
För asbestundersökningar som utförs på personer som i sitt dagliga arbete
exponeras för asbest tillämpas taxa enligt detta kapitel. Hälsoundersökning,
röntgenundersökning och eventuella lab.prover. Vid behov tillämpas timtaxa
enligt 9.1.3 (ej moms)
81
8 KOMPLETTERANDE BESTÄMMELSER
ALLMÄNT
I detta avsnitt redovisas de generella avgifts- och ersättningsregler samt andra
bestämmelser med giltighet över hela landstinget som inte finns publicerade på
annat sätt. Den praktiska hanteringen av ersättningar mm. kan vara
centraliserad till en enhet för hela landstinget.
8.1
ERSÄTTNING TILL ORGANDONATORER
Ersättning ges till levande givare av organ eller vävnad i samband med
utredning eller donation. Särskilda ersättningsregler gäller för ägg- och
spermadonation, se bilaga 11. De administrativa frågorna angående
ersättningen hanteras med vissa undantag vid Patientkontoret i Linköping.
8.2
BIDRAG TILL PATIENTER MED OXYGENKONCENTRATORER
Patienter som behandlas med oxygenkoncentrator har sedan år 2006 rätt till
ekonomisk kompensation för ökade elkostnader. Patienten förses med
apparatur från landstinget sida.

Ersättning kan ges till person i eget boende och som har elkostnader.

Ersättning lämnas med 150 kr per månad/1 800 kr per år

Ersättning ges efter uppvisande av läkarintyg.

Ersättning ges så länge patienten förses med oxygenkoncentrator från
landstinget och så länge patienten är bosatt i Östergötland
8.3
VÅRD UNDANTAGEN FRÅN SJUKVÅRDSANSVARET
Vissa vårdinsatser är undantagna från sjukhusens och primärvårdens
sjukvårdsansvar. Patienten ska när denne får sådan vård betala en avgift som
motsvarar hela eller en del av åtgärdens faktiska kostnad.
Aktuella åtgärder:
8.3.1 IVF/Äggdonation
Vid äggdonationsbehandling gäller grundkraven rörande offentligt finansierad
IVF behandling.
Dessutom gäller följande vid behandling med äggdonation:
Maximalt kan 3 behandlingar med färska donerade ägg ges.
Eventuella tidigare offentligt finansierade IVF behandlingar inkluderas i
detta antal så att maximalt 3 st återföranden med egna eller donerade ägg
kan erhållas.
Ingen offentligt finansierad syskonbehandling kan ges. Om paret har
frysta embryon från tidigare behandlingar kan dessa endast ges genom
egenfinansiering.



82
8.3.2 Refertiliseringsoperationer
Patienten betalar klinikens faktiska kostnad. I första hand används gällande
DRG-taxa/motsvarande.
8.3.3 Omskärelse av pojkar
Rituell omskärelse utan medicinsk indikation. Kostnad, se DRG-taxa.
Observera att omskärelse av flickor i lag är förbjudet.
8.3.4 Borttagande av godartade hudförändringar
Patienten betalar klinikens faktiska kostnad. I första hand används gällande
DRG-taxa/motsvarande.
8.3.5 Ärrkorrigeringar och borttagande av tatueringar på icke medicinsk grund
Patienten betalar klinikens faktiska kostnad. I första hand används gällande
DRG-taxa/motsvarande.
8.4
KOSTNAD FÖR JOURNALKOPIOR MM
Vid utlämning av kopior av journaler och andra allmänna handlingar ska avgift
tas ut enligt bestämmelser fastställda av Landstingsfullmäktige. Nya regler
gäller från och med 2010. Övergripande avgiftsbestämmelser återfinns i bilaga
12.
8.5
ERSÄTTNING FÖR UTSKRIVNINGSKLARA PATIENTER
Landstinget får ersättning från kommunerna för utskrivningsklara, tidigare
benämnda medicinskt färdigbehandlade patienter enligt lagen (1990:1404) om
kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård samt förordningen
(1991:1278) om kommuners betalningsansvar för viss sjukvård.
Från och med den 1 januari 2015 gäller enligt förordningen följande
ersättningsbelopp.
3 § För somatisk långtidsvård som bedrivs av ett landsting skall ersättning
lämnas för varje utnyttjad vårdplats under år 2015 med följande belopp.
Landsting
Kronor per påbörjat vårddygn
Landstinget i Östergötland
2 173 kr
4 § Kommunen ska lämna ersättning för patienter som inte längre behöver den
medicinska vård som ges vid den enhet inom landstingets hälso- och sjukvård
där de vårdas eller vid någon annan enhet inom landstingets hälso- och
sjukvård för vilken kommunen inte har betalningsansvar. Har inte annat
överenskommits ska ersättningen, för varje vårddygn som påbörjas under år
2015, lämnas med
a) 4 666 kronor för patienter vid en enhet för somatisk akutsjukvård,
83
b) 3 367 kronor för patienter vid en enhet för geriatrisk vård, och
c) 3 958 kronor för patienter vid en enhet för psykiatrisk vård.
Har ett landsting och en kommun kommit överens om viss ersättning för vård
av utskrivningsklara patienter, ska ersättning lämnas med detta belopp. I fall
som avses i första stycket ska ersättning dock lämnas med lägst 3 367 kronor
för varje vårddygn.
För psykiatrisk vård som bedrivs av en enskild vårdgivare på uppdrag av ett
landsting ska ersättning lämnas med det belopp som motsvarar landstingets
kostnader för vården.
Observera att ovanstående avser verksamhet 2015 med de belopp som
publicerats i förordning 2014:1377.
84
9 VÅRDGARANTI – ADMINISTRATIVA REGLER
9.1
ALLMÄNT
Den 1 november 2005 infördes en för landet gemensam vårdgaranti.
Vårdgarantin är från och med den 1 juli 2010 lagstadgad genom en ändring i
hälso- och sjukvårdslagen. Vårdgarantin innebär att ingen ska behöva vänta
mer än en viss tid för att få vård:
 Primärvården ska erbjuda personlig kontakt via telefon samma dag.
 Om läkarkontakt inom primärvården behövs ska denna erbjudas inom högst
sju dagar.
 Efter mottagen remiss/vårdbegäran ska ett besök inom den specialiserade
vården kunna erbjudas inom högst 90 dagar från remissdatum.
 Efter beslut om behandling ska denna erbjudas inom högst 90 dagar.
Vårdgarantin gäller all slags vård. Klarar inte det egna landstinget detta ska
patienten genom ansvarig kliniks försorg erbjudas besök, behandling/operation
någon annanstans i landet. Detta ska ske utan extra kostnader för den enskilde
patienten. Det är den klinik/vårdcentral som behöver sända iväg patienten till
annan vårdinrättning som får stå de kostnader som detta medför. Vid
remittering till annat landsting gäller reglerna i Riksavtalet för utomlänsvård.
Riksavtalet återfinns i sin helhet under avsnitt 11. Nedan redovisas vissa
generella regler för tillämpning av vårdgarantin.
9.2
KLINIKENS ANSVAR
Den klinik som inte klarar av att erbjuda den väntande patienten vård enligt
stipulerad tid ska svara för att denne erbjuds vård vid en annan vårdenhet i eller
utanför Östergötland. Kliniken ska aktivt erbjuda vård vid annan vårdenhet. Det
är kliniken som ska svara för att besöks- eller behandlingstid fås vid annan
vårdinrättning. Patienten ska inte själv behöva söka efter vårdenheter där vård
kan fås.
Bestämmelserna i Riksavtalet för utomlänsvård avseende remiss och
betalningsansvar ska gälla när patient får vård vid enhet utanför landstinget.
Vård utanför landstinget ska erbjudas vid en vårdenhet driven av ett annat
landsting eller som har vårdavtal med ett landsting och avtalet omfattar
utomlänspatienter. Remittering till privata enheter som inte har vårdavtal med
något landsting får inte ske.
För patient som på eget initiativ söker en vårdenhet i annat landsting gäller
reglerna för valfrihet i vården. Valfrihetsregler gäller även i de fall en patient
erbjuds vård vid en främmande vårdenhet men önskar vård vid en annan enhet.
85
9.3 TIDSREGLER
Tid för vårdgarantins beräkning ska;
 inom primärvården räknas från den dag då patienten har kontaktat
vårdcentralen och besök bedömts behövas
 för besök inom specialistvården räknas från den dag då remiss har utfärdats
av remissutfärdaren
 för operation/behandling räknas från den dag då beslut om sådan har tagits av
sjukhuskliniken
En patient som erbjudits vård inom eller utanför landstinget och tackat nej till
denna ska ha möjlighet att förskjuta tidpunkten för behandlingen. Eventuella
förmåner som följer av vårdgarantin ska därvid inte ges. Patient som tvekar om
behandling ska utföras och som två gånger tackar nej till erbjuden behandling
eller uteblir ska avskrivas från väntelistan/ planeringslistan. Patienten och
remittent ska informeras. Patient som erbjuds vård inom landstinget inom för
vårdgarantin stipulerad tid kan ändå begära remiss enligt valfrihetsregler till
annat landsting.
9.4 REMISSREGLER
En patient som inte kan tas emot för undersökning eller behandling/operation
vid en enhet i Östergötland enligt vårdgarantins regler ska erbjudas remiss till
enhet i annat landsting. Remittering ska ske med remiss enligt kapitel 2 i
Riksavtalet för utomlänsvård (remiss på landstingets initiativ, oftast benämnd
specialistremiss). Remiss för vårdgaranti ska utfärdas av överläkare på sjukhus.
Remiss föranledd av vårdgaranti ska märkas genom kryss i rutan C ”Enligt
vårdgaranti” på remissblanketten.
Remiss ska utfärdas även i de fall vården avses äga rum i ett annat landsting
inom regionen och där valfrihet utan krav på remiss från hemlandstinget
normalt gäller. Landstingets regler för remisser för utomlänsvård återfinns i
avsnitt 11.
För patient som på eget initiativ söker en vårdenhet i annat landsting gäller
regler för valfrihet i vården. En klinik är skyldig att utfärda remiss för valfrihet
enligt Riksavtalet kap 4.4, en så kallad valfrihetsremiss om patienten skulle ha
tagits emot för vård på kliniken. Valfrihetsremiss kan utfärdas från första dagen
beslut om behandling/operation tagits. Sådan remiss markeras med kryss i rutan
”Enl patientens önskan”. Remiss utfärdas av överläkare vid sjukhus samt
godkännes av klinikchef/motsvarande.
9.5
VÅRDAVGIFTER
En patient som erbjudits vård i ett annat landsting med anledning av
vårdgaranti betalar avgift enligt vårdlandstingets avgiftsregler, se Riksavtalet
kap 8.3 st 4.
86
9.6
MEDICINSK SERVICE
Medicinsk service (laboratorie- och röntgenundersökningar) omfattas inte av
vårdgarantins regler om väntetider. Väntetid för röntgenundersökning eller
laboratorieundersökning kan därför överstiga 90 dagar utan att patienten har
rätt till undersökning vid annan enhet än den som vårdande enhet valt för
undersökning.
9.7
HJÄLPMEDELSFÖRSÖRJNING
Hjälpmedelsförsörjning omfattas inte av vårdgarantins regler om väntetider.
Väntetid för att få hjälpmedel kan därför överstiga 90 dagar utan att patienten
har rätt att få hjälpmedel vid annan enhet än den som vårdande enhet valt för
detta. Undantaget är utprovning av hörapparat som omfattas av vårdgarantin.
9.8
TANDVÅRD
Tandvård ingår i princip inte i vårdgarantin oavsett om avgiften för sådan vård
betalas enligt sjukvårdens avgiftssystem (nödvändig tandvård, tandvård som ett
led i sjukdomsbehandling eller oralkirurgi). Sådan vård regleras av
tandvårdslagen. Tandvård ingår dock i vårdgarantin om tandvårdsinsatsen är ett
reellt led eller moment i eller en förutsättning för en medicinsk utredning eller
behandling som omfattas av vårdgarantin.
Även tandvårdsinsatser som kräver sjukhusets resurser, eller samverkan med
medicinska specialiteter, omfattas av vårdgarantin. Exempel på sådana insatser
är behandling av käkfrakturer, käkledskirurgi, besök för bedömning av
oralmedicinska tillstånd som kräver medverkan av sjukhusets medicinska
specialiteter, behandling av oralmedicinska tillstånd som infektioner och
tumörer samt behandling av svåra smärttillstånd där både specialistklinik för
oral kirurgi och medicinska specialister krävs, se SOS 02-5062/98.
Insatser som t ex rekonstruktiv och orthognat kirurgi vid medfödda
missbildningar omfattas dock inte av garantin. Avgränsningen syftar till att en
tandvårdsinsats som behövs för att genomföra en medicinsk behandling inte ska
fördröja behandlingen.
9.9
KOSTNADSANSVAR
Klinik som sänder en patient till annat landsting för vård svarar för de
kostnader som uppstår i samband med vården. Kostnadsansvaret avser såväl
vårdkostnader och eventuella anhörigkostnader medan resekostnader tills
vidare betalas med centrala medel.
87
10 REMISSREGLER VID UTOMLÄNSVÅRD M.M.
10.1
VÅRD I ANNAT LANDSTING ÄN HEMLANDSTINGET MM
10.1.1 Allmänt
Med utomlänsvård avses i huvudsak sådan vård som ges en patient hos annat
landsting/region eller hos landstingsfri kommun. Utomlänsvård kan under vissa
förhållanden även ske vid vårdinrättning som drivs av annan huvudman än
landsting. Vården behöver i dessa fall inte alltid ske utanför landstingets
gränser.
Grunderna för remiss för utomlänsvård är fastställda av hälso- och
sjukvårdsnämnden. Nedan redovisas även regler för valfrihet i sjukvården, vård
vid rehabiliteringsanläggningar samt sjukvård utomlands. Dessutom finns vissa
riktlinjer för valfrihet inom habilitering och tandvård.
10.1.2 Avtal om utomlänsvård
Utomlänsvården vid landstingsdrivna vårdinrättningar regleras i olika avtal
mellan de olika landstingen. Även vård vid vissa privata sjukhus som drivs
enligt avtal med respektive vårdlandsting omfattas av bestämmelserna i
riksavtalet.
Inom sjukvårdsregionen regleras utomlänsvården i Regionavtalet. För vård
utanför sjukvårdregionen regleras utomlänsvården i Riksavtalet för
utomlänsvård. Riksavtalet omfattar samtliga landsting/regioner.
Mellan enskilda landsting inom samma region eller i olika regioner kan även
finnas särskilda avtal så kallade mellanlänsavtal. Landstinget i Östergötland har
tecknat mellanlänsavtal i form av gränsavtal om primärvård med landstinget i
Södermanland.
10.1.3 Former av vård enligt Riksavtalet och Regionavtalet
Riks- och Regionavtalet reglerar vård av följande former:
 Vård efter remiss från hemlandstinget (specialistremiss/vårdgarantiremiss)
 Akut- och förlossningsvård
 Utomlänsvård där patienten själv väljer sådan
(valfrihetsremiss krävs i vissa fall)
 Medicinsk service
10.1.4 Andra landstings remisskrav
När en patient från ett annat landsting tas emot för vård inom landstinget enligt
patientens fria val, Riksavtalet kap 4.4, ska patientens hemlandstings regler för
remiss för besök hos specialistläkare respektive sjukgymnast tillämpas, se
närmare bestämmelser i slutet av detta avsnitt.
88
10.1.5 Ekonomiskt ansvar
Hälso- och sjukvårdsnämnden har med vissa undantag det politiska ansvaret för
utomlänsvården. Det ekonomiska ansvaret ligger dels hos olika
produktionsenheter/centrum inom sjukvården, och dels hos hälso- och
sjukvårdsnämnden.
Produktionsenheterna svarar ekonomiskt för;
 utomlänsvård för somatisk och psykiatrisk vård efter
specialistvårdsremiss/vårdgarantiremiss som ges i enlighet med
Regionavtalet eller kapitel 2 i Riksavtalet.
 utomlänsvård för somatisk och psykiatrisk vård efter valfrihetsremiss som
ges i enlighet med Regionavtal eller kapitel 4.4 i Riksavtalet.
 vård vid enskilda behandlingshem för psykiatrisk vård som kan jämföras
med ett sjukhus psykiatriska klinik.
 viss annan vård som undantagsvis ges efter remiss till privat vårdenhet som
inte omfattas av vårdavtal med ett landsting/motsvarande.
Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar ekonomiskt för;
 utomlänsvård inom annat landstings primärvård.
 övrig akut utomlänsvård samt förlossningsvård utanför landstinget som ges
i enlighet med Regionavtalet eller Riksavtalet.
 övrig planerad utomlänsvård som söks i enlighet med Regionavtalet eller
Riksavtalet enligt gällande valfrihetsregler och som sker utan remiss från
landstinget.
Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar inte ekonomiskt för;
 medicinsk service som beställs enligt bestämmelserna i Riksavtalet av enhet
inom landstinget, se särskilda regler nedan.
 övrig utomlänsvård som inte regleras av Riksavtalet eller Regionavtalet
eller beslutats särskilt av nämnden.
Hälso- och sjukvårdsnämnden svarar inte heller för vård utanför landstinget
avseende habiliteringsvård eller tandvård som inte är sådan oralkirurgisk
verksamhet som i avgiftshänseende jämställs med sjukvård.
10.1.6 Reseersättning
Reseersättning lämnas enligt landstingets sjukresereglemente i de fall
utomlänsvården skett efter remiss på landstingets initiativ. Då patienten på eget
initiativ väljer utomlänsvård lämnas normalt ingen reseersättning.
10.2
REMISSRÄTT
10.2.1 Riksavtalets bestämmelser
Remiss för utomlänsvård på landstingets initiativ, här benämnd
specialisteremiss/vårdgarantiremiss regleras i Riksavtalets kapitel 2.
Remisserna kan avse öppen och/eller sluten vård. Remisser där patienten själv
väljer utomlänsvård, dvs valfrihetsremiss regleras i Riksavtalets kapitel 4.4.
89
Remisserna kan avse såväl öppen som sluten vård. Övergripande regler om
valfrihet redovisas nedan.
10.2.2 Remissregler
10.2.2.1
Specialistremisser/vårdgarantiremiss
Överläkare vid sjukhus i Östergötland har remissrätt för vård enligt Riksavtalet
kapitel 2, dvs för vård som tillkommit på landstingets initiativ (specialistremiss
samt vårdgarantiremiss). Remissrätten avser patienter som behandlas vid
sjukhuset oavsett patientens hemvist inom landstinget. Respektive centrum kan
utfärda egna regler för godkännande av remisser utfärdade av remissberättigad
läkare.
Remisser för akut specialistvård enligt Riksavtalet kapitel 3.2 kan sändas direkt
med patienten till främmande sjukhus. Här kan tjänstgörande läkare oavsett
tjänsteställning utfärda remiss.
10.2.2.2
Valfrihetsremisser
Överläkare vid sjukhus i Östergötland har remissrätt för vård enligt Riksavtalet
kapitel 4.4 för vård som tillkommit på patientens initiativ (valfrihetsremiss).
En valfrihetsremiss ska vara godkänd av landstinget (dubbla underskrifter).
Landstingets godkännande görs av respektive chef för den enhet som är
ekonomiskt ansvar för vården.
10.2.2.2.1 Grunder för utfärdande av valfrihetsremiss
Grunder för valfrihet vården finns beskrivet längre ner under detta avsnitt.
10.3 PATIENTLAGEN
Den 1 januari 2015 träder patientlagen (2014:821) i kraft. Syftet med lagen är
att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens
integritet, självbestämmande och delaktighet.
I korthet innebär patientlagen att den nuvarande informationsplikten gentemot
patienten utvidgas och förtydligas samt att patienten ges möjlighet att välja
utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela
landet. Landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård utvidgas därför i hälsooch sjukvårdslagen till att gälla även patienter som omfattas av ett annat
landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Patientens hemlandsting ska bekosta
vård som patienten får i ett annat landsting, under förutsättning att patientens
hemlandstings remissregler följs.
I det fall en patient besöker primärvården i Östergötland och önskar få öppen
specialiserad vård i ett annat landsting där krav på remiss finns till den
specialiserade vården, har primärvården från den 1 januari 2015 möjlighet att
skriva en konsultationsremiss för öppen vård till ett annat landsting på samma
sätt som primärvården idag skriver remiss till den specialiserade vården inom
Landstinget i Östergötland.
90
10.4
REGISTRERING AV REMISS I IT-SYSTEMET KUL (KÖPT UTOMLÄNSVÅRD)
För remisser för vård (inte medicinsk service) enligt Riksavtalet ska en särskild
remissblankett användas. Remissen skrivs i IT-systemet KUL:
Registrera remiss i KUL
För mer information kring hantering av remisser i KUL:
Köpt utomlänsvård
För vård som inte regleras inom Riksavtalet för utomlänsvård bör
blanketten i KUL inte användas. För klimatvård finns särskilda blanketter.
10.5
REMISS FÖR MEDICINSK SERVICE
Remissrätt för medicinsk service (laboratorie- och röntgentjänster) inom ramen
för Riksavtalet för utomlänsvård tillkommer chefsöverläkare vid sjukhus och i
primärvård. Remissrätten kan delegeras till annan läkare. Beställande enhet har
betalningsansvar för köpt medicinsk service.
Medicinsk service kan med beaktande av gällande upphandlingsregler och
tecknade avtal även köpas vid privata enheter. Betalningsansvar för sådan
service åvilar beställande enhet.
Privatläkare med ersättning från landstinget enligt lag eller avtal har inom
ramen för Riksavtalet för utomlänsvård rätt att på landstingets bekostnad
beställa medicinsk service i sitt eller patientens hemlandsting.
10.6
VALFRIHET I VÅRDSÖKANDET
Enligt riksavtalets bestämmelser gäller viss valfrihet i vårdsökandet och en
patient kan därför söka planerad vård utanför landstinget enligt följande;
Öppenvård:
 Primärvård kan sökas utan remiss i hela landet.
 Länssjukvård kan utan remiss sökas hos andra landsting och privata
vårdgivare i hela landet. Remisskrav kan finnas i det vårdande landstinget.
 För mer kostnadskrävande vårdåtgärder i öppen vård såsom exempelvis
dagkirurgisk verksamhet och dylikt krävs en valfrihetsremiss enligt Riksavtalet
4.4, se ovan.
Valfrihetsremiss krävs inte om vården söks i landstingen i Jönköpings och
Kalmar län inom sjukvårdsregionen.
Sluten vård:
 Länssjukvård kan sökas i övriga landet om valfrihetsremiss utfärdats enligt
Riksavtalet 4.4, se ovan.
Sådan valfrihetsremiss krävs emellertid inte om vården söks i landstingen i
Jönköpings och Kalmar län inom sjukvårdsregionen.
Grunder för utfärdande av valfrihetsremiss
91
En valfrihetsremiss avser en remiss enligt Riksavtalet för utomlänsvårds
bestämmelser som ges för att tillgodose en patients önskan. I dessa fall finns
motsvarande medicinska vårdresurser inom patientens hemlandsting, men
patienten önskar vård inom ett annat landsting. Patienten har rätt till en
valfrihetsremiss om dennes sjukdom skulle innebära att patienten fått vård i
Östergötland om så önskats men väljer att söka vård i ett annat landsting av
personliga skäl.
Samma prioriteringsgrunder ska gälla vid utfärdande av valfrihetsremiss som
vid meddelande av vård inom remitterande klinik. Patientens sjukdom ska
således kräva behandling vid vårdinrättning i Östergötland.
Rätt till valfrihetsremiss gäller inte vid rättspsykiatrisk vård eller psykiatriskt
tvångsvård och inte heller vid så kallad högspecialiserad vård.
Sjukreseersättning ges inte längre när patienten utnyttjar sin valfrihet inom eller
utanför landstinget.
Akut vård och förlossningsvård kan alltid sökas vid vistelse i annat landsting.
Abort kan också sökas i annat landsting utan krav på remiss från
hemlandstinget.
Patientlagen
Se ovan under 11.3 vad som gäller enligt patientlagen.
10.7
VISSA ÖVRIGA FRÅGOR AVSEENDE VÅRD UTANFÖR LANDSTINGET
I det följande informeras mycket översiktligt om vissa övriga frågor rörande
vård utanför landstinget.
10.7.1 Behandlingshem/rekreationsvistelser
Vård vid olika former av behandlingshem ofta specialiserade på olika
sjukdomsgrupper eller vid rehabiliterings- eller rekreationsvistelser ofta
arrangerade av olika patientorganisationer, benämns ofta utomlänsvård.
Dessa vårdformer omfattas inte av remissreglerna för vård enligt Riksavtalet
för utomlänsvård. Det ekonomiska ansvaret åligger inte heller hälso- och
sjukvårdsnämnden utan vården betalas av sjukhus eller primärvården enligt
lokalt utfärdade riktlinjer. Reseersättning utges i allmänhet inte av
patientkontoret.
10.7.2 Utlandsvård - Specialistvård utomlands
10.7.2.1
Vård efter initiativ från landstinget/sjukvården
Remittering för utlandsvård, specialistvård utomlands ska ske av överläkare vid
klinik på Universitetssjukhuset. Remiss ska sändas till ledningsstaben.
Ledningsstaben har tidigare ställt remissen till Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) för prövning. SKL har upphört med denna rutin varför
prövning numera sker inom landstinget i samverkan med landstingsdirektörens
medicinska rådgivare. Beslut om huruvida vård enligt remissen ska medges
92
eller inte fattas som delegationsbeslut av ordföranden i hälso- och
sjukvårdsnämnden.
Den remitterande kliniken svarar i samband med utlandsvården för alla
praktiska arrangemang såsom anordnande av transporter, kontakter med det
främmande sjukhuset och mottar och attesterar alla fakturor. Slutlig betalning
sker via patientkontoret/utomlänsvården.
Klinik kan för ECMO-behandling med eget kostandsansvar och utan
godkännande från nämnden sända patient för vård utomlands.
10.7.2.2
Vård efter initiativ från patienten
Enligt gällande EU/EES-bestämmelser kan en patient hos Försäkringskassan
ansöka om tillstånd för vård i ett annat EU/EES-land. Försäkringskassan fattar
beslut i frågan efter hörande av landstinget. Ledningsstaben inhämtar i dessa
fall regelmässigt yttrande från lämplig klinik eller motsvarande.
10.7.2.3
Planerad vård i övrigt utomlands
Det förekommer att landstingen remitterar patienter för vård utomlands i de fall
vården inte kan ges i Sverige. Andra EU-länder kan även i dessa fall kräva att
patienten uppvisar blankett S2 / E112. Försäkringskassan kan då utfärda
blanketten om landstinget utfärdar en betalningsförbindelse.
10.7.3 Klimatvård
Landstinget i Östergötland sänder patienter för klimatvård till främst
Kanarieöarna och Spanska fastlandet. Landstinget jämställer klimatvårdsresor
med sluten sjukvård. Vården omfattar följande patientgrupper; neurologiskt
sjuka, unga reumatiker samt psoriatiker.
Remiss kan utfärdas av patientens läkare på särskild blankett. Remisserna
granskas av särskilda uttagningsläkare inom respektive specialiteter.
Upplysningar kan lämnas av patientkontoret, 010-103 22 88.
10.7.4 Habilitering
För habiliteringsvård som ges utanför länet är landstingets habilitering
ekonomiskt ansvarig. En patient kan med hänvisning till det fria valet inom
sjukvården välja vårdgivare för såväl utredning som behandling inom ett annat
landstings habiliteringsorganisation. Landstingets habilitering kan då särskilda
skäl föreligger efter kontakt med nämndens tjänstemän remittera till privata
vårdgivare som inte har landstingsavtal.
10.7.5 Tandvård
Såväl allmäntandvård som specialisttandvård ersätts förutom av patienten i
huvudsak av Försäkringskassan. För vissa patientkategorier främst gamla och
handikappade samt patienter i behov av tandvård i samband med kortvarigt
sjukdomstillstånd lämnas ersättning av landstinget enligt särskilda regler.
93
Patienten kan i dessa fall själv välja tandläkare fritt i landet. Riksavtalet för
utomlänsvård är inte tillämpligt för vården.
Allmäntandvård för barn kan fritt väljas i landet under förutsättning att
vårdgivaren följer av landstinget uppställda krav. Landstinget lämnar ersättning
för vården enligt särskilda regler. Riksavtalet är inte tillämpligt i dessa fall.
Folktandvården har ansvar för specialisttandvård för barn. Riksavtalet är inte
tillämpligt.
För sådan oralkirurgisk behandling som ur patientavgiftssynpunkt jämställs
med sjukvård gäller riksavtalets bestämmelser.
10.8
SJUKVÅRDSHUVUDMÄNNENS KRAV PÅ REMISS I ÖPPEN VÅRD
Sammanställning över krav på remiss i öppen vård till annan specialistläkare än
specialistläkare i allmän medicin samt fysioterapeut/sjuk-gymnast
I riksavtalet för utomlänsvård regleras i kapitel 4.2 frågan om icke akut öppen
vård och sjukvårdande behandling till utomlänspatienter. För att en patients
hemlandsting ska ersätta ett vårdlandsting förutsätts att patienten följer sitt
hemlandstings remisskrav enligt 3 § lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning
och § 3 lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Det är således
nödvändigt i dessa fall, för att få ersättning från patientens hemlandsting,
att behandlande specialistläkare i öppen vård och
fysioterapeut/sjukgymnast vid besök av patienter från andra landsting
förvissar sig om att patienterna inte omfattas av remissregler. Enligt
riksavtalet kan bestämmelserna i bl.a. kapitel 4 ersättas med avtal inom
sjukvårdsregionen eller avtal mellan landsting.
Landsting med
uppgift om länskod
Läkare
Remisskrav
JA NEJ
Stockholms läns
landsting
01
Landstinget i
Uppsala län
03
Landstinget
Sörmland
04
Landstinget i
Östergötland
05
Landstinget i
Jönköpings län
06
Landstinget
Kronoberg
07
94
Fysioterapeut/
sjukgymnast
Remisskrav
JA NEJ
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Kommentar
Krav på remiss till psykoterapibehandling
Krav på remiss till öppen specialiserad ögonsjukvård för
vuxna, 20 år och äldre.
Landstinget i
Kalmar län
08
Landstinget
Blekinge
10
Region Skåne
12
Region Halland
13
Västra Götalandsregionen
14
Landstinget i
Värmland
17
Örebro läns
landsting
18
Landstinget
Västmanland
19
Landstinget Dalarna
20
Landstinget
Gävleborg
21
Landstinget
Västernorrland
22
Jämtlands läns landsting
23
Västerbottens läns
landsting
24
Norrbottens läns
landsting
25
Region Gotland
09
95
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Undantag: psykiatri, gynekologi, barnmedicin, STDmottagning, internmedicin, kardiologi, reumatologi, neurologi,
lungmedicin samt dermatologi (hudsjukdomar)
Undantag: barnmedicin, gynekologi och psykiatri. Även
klinisk mammografi och smittskydd.
Undantag: barn- och ungdomspsyk, infektion, delar av
hudkliniken (STD-verksamhet), gynekologi, psykiatri och
barnmedicin.
Undantag:
* Patient vars sjukdomar faller under
smittskyddslagen
* Patient som söker psykiatrisk vård
* Kvinnor med gynekologiska besvär
* Barn under ett år
* Patient som söker för STD
Remisstvång till barnmedicin för barn över 2 år.
10.9
10.9.1
SYDÖSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN
Samverkan inom sjukvårdregionen
Inom Sydöstra sjukvårdsregionen samverkar landstingen i Östergötland,
Kalmar län och Jönköpings län med sjukvårdsfrågor av främst specialiserat
slag. Även på andra områden finns olika former av samverkan. En gemensam
nämnd, Regionsjukvårdsnämnden, med representanter för de tre landstingen
svarar för den politiska styrningen av verksamheten. Länk till
Regionsjukvårdsnämnden; http://www.sydostrasjukvardsregionen.se/start.html
Länk till fler sidor om regional samverkan;
http://www.lio.se/templates/Page.aspx?id=4202
10.9.2
Regionavtal
Samverkan inom Sydöstra sjukvårdsregionen regleras av ett särskilt avtal.
Avtalet återfinns på webben på denna länk;
http://www.sydostrasjukvardsregionen.se/avtal-och-reglemente.html
10.10
REGIONAL TAXA
Inom Sydöstra sjukvårdsregionen fastställs en taxa för debitering av vård
avseende patienter från de andra landstingen i regionen. Denna taxa har även
enligt bestämmelserna i Riksavtalet för utomlänsvård giltighet gentemot andra
landsting för vård av patienter från dessa landsting. Genom förordningen
(1994:2053) om vissa ersättningar i internationella förhållanden gäller taxan
även för utländska patienter från EU/EES eller konventionsländer. Taxan
används även vid interndebitering avseende asylsökande patienter. Taxan
används även vid debitering av egenbetalande patienter. Taxan återfinns på
webben via följande länk;
http://www.sydostrasjukvardsregionen.se/prislista.html
96
Riksavtal för utomlänsvård
och kommentarer
Med giltighet fr o m den 1 januari 2015
Antagande av avtalet
Landstingstyrelsen har vid sammanträde den 16
december 2014, § 223, beslutat att godkänna och
från och med den 1 januari 2015 tillämpa det
reviderade riksavtalet för utomlänsvård.
97
FÖRORD
Riksavtalet för utomlänsvård har bestämmelser om
vad som gäller när en person får vård utanför sitt
eget hemlandsting. Styrelsen för Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) beslöt i oktober
2014 att godkänna ett nytt riksavtal för utomlänsvård
med giltighet fr.o.m. den 1 januari 2015. Styrelsen
beslöt också att rekommendera landstingen och
regionerna att godkänna och tillämpa detta avtal.
Denna skrift innehåller riksavtalet och kommentarer
till avtalet. Avsikten med kommentarerna är att
underlätta den praktiska tillämpningen av avtalet.
Stockholm i november 2014
Hans Karlsson
Direktör
Avdelningen för vård och omsorg
98
Bilaga 1
1 AVTALETS OMFATTNING
Riksavtalet har bestämmelser om vad som gäller när en person får vård utanför
sitt hemlandsting. Avtalet omfattar vård efter remiss från hemlandstinget, akutoch förlossningsvård, övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer sådan
vård, medicinsk service, hjälpmedel samt transporter och resor. Riksavtalet
gäller då verksamhet i dessa avseenden, kapitel 2 t.o.m. 7, inte regleras med
avtal inom sjukvårdsregionen eller avtal mellan landsting. I kapitel 4.1 redogörs
för patientlagens (2014:821) bestämmelser om möjligheterna att välja öppen
vård. Dessa lagbestämmelser är tvingande. I kap 4.2 framgår den miniminivå
som reglerar patienternas valmöjligheter inom den slutna vården. Kapitel 8 är
tvingande. Riksavtalet förutsätter att vården är landstingsfinansierad och
lämnas av:

landsting

privata vårdgivare som har kontrakt med landstingen med stöd av
antingen lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) eller lagen
(2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Kontrakt som sluts i enlighet med
LOU kallas oftast för vårdavtal. Hur frågor om utomlänsvård bör regleras i
sådana kontrakt behandlas i kap 8.

vårdgivare som är verksamma enligt lagen (1993:1651) om
läkarvårdsersättning eller lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi.
I bifogad bilaga definieras vissa termer som används i detta avtal.
10.4 2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EFTER REMISS FRÅN HEMLANDSTINGET
En patients hemlandsting ersätter utomlänsvård som ges efter remiss från
hemlandstinget enligt följande bestämmelser.
2.1 Varje landsting fastställer vilka befattningar som är förenade med rätt att
remittera patienter för hälso- och sjukvård enligt avtalet.
Övergångsbestämmelser för remittering till privata vårdgivare
När ett hemlandsting remitterar patient till privat vårdgivare med kontrakt med
annat landsting gäller fram t.o.m. den 31 december 2014 följande.
Hemlandstinget sänder i dessa fall remissen till berört vårdlandsting, som i sin
tur förmedlar remissen till privat vårdgivare med vilken detta vårdlandsting har
ett kontrakt, som reglerar vård av utomlänspatient i enlighet med
övergångsbestämmelserna i kap 8.2.
Av kap 8.2 framgår vad som gäller vid remittering till privat vårdgivare enligt
kontrakt om öppen vård som slutits eller förlängts före den 1 januari 2015 och
vad som ska gälla enligt de kontrakt som träder i kraft fr.o.m. den 1 januari
2015.
2.2 En patient som remitterats på hemlandstingets initiativ kan remitteras
vidare på hemlandstingets bekostnad av den läkare som är behörig att göra
sådan remittering vid den mottagande enheten om det gäller vård eller åtgärder
som anges i remissen.
2.3 Remiss för hälso- och sjukvård i annat landsting gäller både öppen och
sluten vård. På remissen kan dock anges att den enbart gäller öppen vård.
99
Bilaga 1
Förbehåll i remissen kan emellertid inte göras gällande om det begränsar
förutsättningarna att genomföra medicinskt motiverade undersökningar eller
behandlingar.
2.4 Remissen, som är en betalningsförbindelse för det remitterande landstinget,
ska innehålla uppgifter om medicinsk frågeställning och eventuella åtgärder
som redan vidtagits. Remissen kan behöva kompletteras med annan medicinsk
information. Utöver de regler som anges här gäller särskilda bestämmelser som
anges på remissblanketten. Remissen gäller ett år från utfärdandet om inte
annat anges.
10.4 3 AKUT- OCH FÖRLOSSNINGSVÅRD SAMT VÅRD AV VISSA PATIENTER
En patients hemlandsting ersätter öppen och sluten akut- och förlossningsvård
samt vård av vissa patienter som ges enligt följande bestämmelser.
3.1 Den som under vistelse inom vårdlandstinget till följd av sjukdom, skada
eller havandeskap omedelbart behöver tas in för sluten vård eller tas om hand
för öppen vård.
3.1.a Den som till följd av vård med stöd av
lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM),
lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU),
lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV)
lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)
socialtjänstlagen (2001:453) SoL, eller som är
häktad eller föremål för kriminalvård i anstalt,
under vistelse inom vårdlandstinget till följd av sjukdom, skada eller
havandeskap omedelbart eller icke omedelbart behöver tas in för sluten vård
eller tas om hand för öppen vård och som omfattas av ett annat landstings
ansvar för hälso- och sjukvård enligt bestämmelserna i 4 § andra stycket HSL.
3.2 En patient som, enligt kap 3.1, tagits emot för akut- eller förlossningsvård
men behöver specialistvård som vårdenheten inte kan ge, ska i första hand
remitteras till vårdenhet inom hemlandstinget eller till vårdenhet med vilket
hemlandstinget har avtal.
Om sådan remittering inte är möjlig ska patienten remitteras till närmaste
vårdenhet där den nödvändiga vården kan ges. Den tjänstgörande läkaren har
rätt att utfärda en sådan remiss.
En patient som tagits emot för vård, enligt kap 3.1.a, men behöver
specialistvård som vårdenheten inte kan ge ska remitteras till vårdenhet enligt
de regler som vårdlandstinget tillämpar för sina egna patienter.
3.3 Om en patient, enligt kap 3.1, tagits in akut för sluten vård ska så snart det
är möjligt kontakt tas med patientens hemlandsting.
10.4 4 ÖVRIG UTOMLÄNSVÅRD I DE FALL PATIENTEN SJÄLV VÄLJER
En patients hemlandsting ersätter utomlänsvård när patienten själv väljer i
enlighet med följande.
Patientlagen – öppen vård
100
Bilaga 1
4.1 Patienten ska få möjlighet att välja öppen vård i andra landsting.
En utomlänspatient omfattas inte av vårdlandstingets vårdgaranti. Detta gäller
både för den lagreglerade nationella vårdgarantin och den eventuella
vårdgaranti därutöver som ett vårdlandsting på frivillig grund tillämpar.
Patienten ska få möjlighet att ”lista” sig inom primärvården i andra landsting.
En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få
möjlighet att i andra landsting få en ny medicinsk bedömning.
En patient ska få möjlighet att välja läkarvård eller sjukvårdande behandling i
hemsjukvård. Hemsjukvård som tillhandahålls av kommunerna regleras inte i
riksavtalet.
Söker en patient öppen vård ersätter hemlandstinget vårdlandstinget enbart om
hemlandstingets eventuella remisskrav från allmänläkare till specialistläkare
och fysioterapeut/sjukgymnast har iakttagits.
I övrigt ska vården ges på samma villkor som de som gäller för
vårdlandstingets egna invånare. Detta innebär att landstingen inte kan prioritera
sina egna invånare framför patienter från andra landsting utan enbart ska ta
hänsyn till de medicinska behov som patienterna har.
Förbundsrekommendation – sluten vård
4.2 Patienten ska erbjudas möjlighet att i andra landsting välja att få sin
behandling i sluten vård vid sjukhus inom länssjukvården, efter det att behovet
har fastställts i hemlandstinget. Det krävs ett godkännande i förväg av
hemlandstinget.
10.4 5 MEDICINSK SERVICE
En patients hemlandsting ersätter medicinsk service i enlighet med följande.
5.1 Varje landsting fastställer vilka befattningar som är förenade med rätt att
hos andra landsting beställa tjänster inom medicinsk service. Sådan
befattningshavare ska tillgodose en patients begäran att få medicinsk service
utförd hos andra landsting.
5.2 Tjänst som en läkare med kontrakt enligt LOU (vårdavtal) eller LOV
beställt om ett sådant kontrakt medger beställning av medicinsk service inom
vårdlandstinget eller i andra landsting för en utomlänspatient. I dessa fall ska en
patients begäran att få medicinsk service utförd hos andra landsting tillgodoses
om kontraktet medger det.
Tjänst som en läkare som är verksam enligt lagen om läkarvårdsersättning
beställt inom vårdlandstinget eller i annat landsting för en utomlänspatient. I
dessa fall ska en patients begäran att få medicinsk service utförd hos andra
landsting tillgodoses.
5.3 Tjänst som en läkare vid försvarsmakten eller anstaltsläkare beställt för
person som genomgår grundläggande och kompletterande militär utbildning
respektive anhållen, häktad eller intagen.
10.4 6 HJÄLPMEDEL
101
Bilaga 1
Ett hemlandsting ersätter ett vårdlandsting som förskriver och utlämnar
hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning.
De hjälpmedel som fordrar avancerad service och underhåll ska förskrivas av
hemlandstinget. Detta gäller även de hjälpmedel som kräver installation, som
måste anpassas med hänsyn till berörd persons bostadsförhållanden eller
vardagliga miljö i övrigt.
I de fall hjälpmedel, inklusive tillbehör, till en utomlänspatient beräknas
överstiga 10 000 kr ska förskrivningen ske i samråd med hemlandstinget.
Oavsett värdet på hjälpmedel ägs de av hemlandstinget.
10.4 7 TRANSPORTER OCH RESOR
En patients hemlandsting ersätter i samband med vård berört vårdlandsting för
transporter och resor som påbörjas inom ett annat landsting i enlighet med
följande.
7.1 Ambulans- och andra transporter till den närmaste vårdenhet där patienten
kan få nödvändig vård.
7.2 Överflyttningstransporter från ett sjukhus till ett annat för patienter i sluten
vård.
7.3 Ambulans- och andra transporter från en vårdenhet, gäller även vid öppen
vård, till den ort där patienten började transporten till vårdenheten eller till
hemmet.
7.4 Transport till hemlandstinget av en patient som avlidit efter att ha
remitterats enligt kapitel 2 till ett annat landsting.
7.5 Socialt eller medicinskt motiverade permissionsresor till hemmet för
utomlänspatienter som vårdas efter remiss från hemlandstinget.
7.6 Sjukresor inom vårdlandstinget enligt lag (1991:419) om
resekostnadsersättning vid sjukresor med taxi eller annan beställningstrafik,
som har beställts via vårdlandstingets beställningscentral.
7.7 Transporter och resor enligt kapitel 7 utförs av vårdlandstinget, som ska
utnyttja befintliga samordningsmöjligheter. Om hemlandstinget så begär ska
transporterna i stället utföras av detta landsting.
10.4 8 ERSÄTTNING
2..1
8.1 Grunder för ersättning – regional prislista
För utomlänsvård i egen regi och andra tjänster som lämnats enligt de ovan
angivna bestämmelserna ska hemlandstinget betala skälig ersättning till
vårdlandstinget. Ersättning för tjänster enligt detta avtal lämnas i enlighet med
regional prislista, som har sin grund i överenskommelse mellan vårdlandstinget
och samverkande landsting inom sjukvårdsregionen. Prislistan gäller tidigast
fr.o.m. månaden efter det att en överenskommelse har träffats. Respektive
samverkansnämnd/motsvarande ska snarast göra prislistan tillgänglig via sin
hemsida.
102
Bilaga 1
2..2
8.2 Reglering av ersättning
Privat vårdgivare
Vård som ges av privat vårdgivare med kontrakt med ett landsting, som detta
landsting sluter i enlighet med LOU (vårdavtal) eller LOV, ersätts av det
kontraktsslutande landstinget. Det kontraktsslutande landstinget ersätts i sin tur
av patientens hemlandsting enligt de i kontraktet med vårdlandstinget angivna
villkoren. I detta kontrakt ska regleras bl.a. att ersättning för en vårdtjänst är
densamma för både inom- och utomlänspatienter. Ett sådant kontrakt är en
förutsättning för att ett hemlandsting ska vara skyldigt att ersätta det
kontraktsslutande landstinget.
Kontrakt om öppen vård som slutits eller förlängts före den 1 januari 2015
För kontrakt som slutits eller förlängts före den 1 januari 2015 gäller att
ersättningsbestämmelserna i föregående stycke endast kan tillämpas vid
remittering till privat vårdgivare om hemlandstinget sänder en remiss via berört
vårdlandsting, som i sin tur sänder remissen vidare till privat vårdgivare med
vilket vårdlandstinget har ett kontrakt.
Kontrakt om öppen vård som träder i kraft fr.o.m. den 1 januari 2015
De kontrakt om öppen vård som träder i kraft fr.o.m. den 1 januari 2015 måste
gälla även för patienter från andra landsting. Detta gäller också för sådana
kontrakt som förlängs fr.o.m. den 1 januari 2015. Om det finns krav på remiss
behöver den inte skickas via vårdlandstinget utan den kan skickas direkt till en
privat vårdgivare.
Kontrakt om sluten vård
Ett hemlandsting behöver sända remiss som avser sluten vård via berört
vårdlandsting, som i sin tur sänder remissen vidare till privat vårdgivare med
vilket vårdlandstinget har ett kontrakt.
Lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi
Vård som ges enligt lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för
fysioterapi ersätts av hemlandstinget med till dessa vårdgivare av
vårdlandstinget utgiven ersättning.
103
Bilaga 1
Övrigt
Om vård eller annan tjänst lämnats efter remiss eller annan beställning utfärdad
av annat landsting än hemlandstinget har det landsting som utfärdat
beställningen betalningsansvaret, dock inte för vidareremiss enligt kapitel 2.2,
remiss för akutvård enligt kapitel 3.2 och för sådan tjänst som regleras i kapitel
5.2.
Utomlänspatient ska betala patientavgift enligt de regler som fastställts av vårdlandstinget för inomlänspatienter. Ersättning för tjänst som lämnas enligt
avtalet faktureras det betalningsansvariga landstinget med specifikation per
patient och vårdtillfälle så snart vården slutförts eller en gång per månad vid
vårdtid över 30 dagar. Rätten till ersättning har förfallit om kravet inte har
fakturerats sex månader efter det att vårdtjänsten avslutades. Anmärkning mot
framställt krav på ersättning ska göras senast tre månader efter det att fakturan
mottagits. Dröjsmålsränta erläggs enligt bestämmelserna i räntelagen
(1975:635).
10.4 9 AVTALSTID
Detta avtal gäller fr.o.m. den 1 januari 2015 t.o.m. den 31 december 2017. Om
avtalet inte sägs upp senast ett år före avtalstidens utgång förlängs det med ett
år i sänder.
104
Bilaga 1
10.4 BILAGA. DEFINITIONER SOM ANVÄNDS I DETTA AVTAL
Med landsting avses även Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Region
Halland och Region Gotland.
Med regionavtal avses ett för landstingen i en sjukvårdsregion gemensamt avtal
om samverkan om hälso- och sjukvård och annan verksamhet. Ett regionavtal
är flerårigt och har en övergripande ramkaraktär.
Med mellanlänsavtal avses ett avtal om samverkan om hälso- och sjukvård och
annan verksamhet där parterna är två eller flera landsting, men där avtalet inte
är ett regionavtal.
Med hemlandsting avses i riksavtalet det landsting där patienten är folkbokförd
vid vårdtillfällets inledning.
Med kontrakt med privat vårdgivare avses sådana kontrakt som landstingen
sluter i enlighet med LOU eller LOV. Ett kontrakt definieras i dessa lagar som
ett skriftligt avtal med ekonomiska villkor som
1. sluts mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera
leverantörer,
2. avser tillhandahållandet av tjänster, och
3. undertecknas av parterna eller signeras av dem med elektronisk signatur.
Kontrakt kan även innehålla andra villkor än ekonomiska. Med
kontraktsslutande landsting avses det landsting som har slutit kontrakt med en
privat vårdgivare.
Med listningslandsting avses det landsting inom vilket patienten har valt att
lista sig.
Vårdlandsting kallas det landsting där en utomlänspatient undersöks eller
behandlas.
Med utomlänspatient avses en person som undersöks eller behandlas inom ett
annat landsting än det där personen är folkbokförd. Med utomlänsvård avses
undersökning eller behandling av utomlänspatient.
Sluten vård är hälso- och sjukvård som ges till patient intagen i vårdinrättning.
Öppen vård är annan hälso- och sjukvård än sluten vård.
Hemsjukvård är hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller
motsvarande och som är sammanhängande över tiden.
Akut vård är synonymt med begreppet ”omedelbar hälso- och sjukvård”, vars
innebörd enligt 4 §, 1 st hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL,
är följande. ”Om någon som vistas inom landstinget utan att vara bosatt där
behöver omedelbar hälso- och sjukvård, ska landstinget erbjuda sådan vård.”
Sjukvårdande behandling är behandling inom öppen hälso- och sjukvård utförd
av annan än läkare.
Regionsjukvård är den allmänt använda termen för ”hälso- och sjukvård som
berör flera landsting” i enlighet med 9 § HSL. I det sammanhanget används
också begreppet högspecialiserad vård.
105
Bilaga 1
Rikssjukvård är, i enlighet med 9 a § HSL, sådan ”hälso- och sjukvård som
bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som
upptagningsområde.”
106
Bilaga 1
10.4 KOMMENTARER TILL RIKSAVTALET FÖR UTOMLÄNSVÅRD
10.4 SYFTE
Avsikten med Kommentarerna är att de ska underlätta för landstingen att
praktiskt tillämpa riksavtalet. Kommentarerna är indelade i kapitel, som utgår
från riksavtalets kapitelindelning. Inledningsvis ges en kort beskrivning av
bakgrunden till riksavtalet samt de övriga avtal som ligger till grund för
samarbete landstingen emellan.
10.4 BAKGRUND
I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, och patientlagen
(2014:821) fastställs grunderna för landstingens hälso- och sjukvård. Dessa
lagar ställer ett antal krav på landstingens hälso- och sjukvård. Bland dessa kan
nämnas att varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som
är bosatta i landstinget.
Fr.o.m. den 1 januari 2015 har landstingen en skyldighet att erbjuda öppen vård
även åt dem som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård
enligt 4 § andra stycket HSL. Ett landsting får också i andra fall erbjuda hälsooch sjukvård åt den som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och
sjukvård, om landstingen kommer överens om det. Vidare har landstingen en
skyldighet att erbjuda akut vård, 4 § första stycket i HSL, även åt den som
tillfälligt vistas i landstinget.
9 § HSL anger att regeringen får föreskriva att riket skall delas in i regioner för
den hälso- och sjukvård som berör flera landsting och att de skall samverka om
sådan vård.
I 9 kap. patientlagen regleras patientens möjlighet att inom eller utom det egna
landstinget välja utförare av offentligt finansierad öppen vård. Mer utförlig
information om denna lag finns i SKL-cirkulär 14:33 som är tillgängligt här.
Det totala värdet i landet för utomlänsvård uppgick 2013 till drygt 8,6 miljarder
kronor. De totala nettokostnaderna för samtliga landsting för hälso- och
sjukvård, exklusive tandvård, uppgick 2013 till omkring 216 miljarder kronor.
10.4 RIKSAVTALET, REGIONAVTALEN, MELLANLÄNSAVTALEN OCH KONTRAKT
MED PRIVATA VÅRDGIVARE SAMT DESS INBÖRDES FÖRHÅLLANDE
För att åstadkomma en effektiv samverkan mellan landstingen om hälso- och
sjukvård behöver ett antal frågor lösas. Svar behöver ges på hur denna
samverkan ska genomföras, hur betalning för utförda tjänster ska beräknas och
hur ersättning ska utgå till vårdgivande landsting och privat vårdgivare med
kontrakt med landsting. Svaren på dessa frågor regleras inte i HSL. Dessa
frågor har i stället lösts genom att utveckla riksavtalet, regionavtal inom
sjukvårdsregionerna, mellanlänsavtal och kontrakt med privata vårdgivare.
För hela landet gäller riksavtalet för utomlänsvård, som har godkänts av
samtliga landsting.
107
Bilaga 1
Ett regionavtal reglerar samarbetet om utomlänsvård m.m. inom respektive
sjukvårdsregion, som vid sina region- och universitetssjukhus driver högt
specialiserad sjukvård såsom t.ex. neuro-, thorax- och plastikkirurgi. Inom
dessa regioner upprättar de berörda landstingen tillsammans också regionala
prislistor, som används vid debitering av vård i egen regi av patienter från bl.a.
andra landsting och EES-länder.
I ett mellanlänsavtal regleras samarbetet mellan enskilda landsting. Dessa avtal
kan avse samverkan om hälso- och sjukvård för t.ex. boende i tätortsområden,
som är uppdelade på flera landsting eller där landstingsgränsen korsar en
naturlig arbetsmarknadsregion. Ytterligare information om relationen mellan
riksavtalet och region- och mellanlänsavtalen finns nedan i kapitel 1.
En viktig regel är att ett vårdlandsting ersätts för kostnader i egen regi av en
patients hemlandsting enligt den regionala prislistan. Denna lista tillämpas
också om patientens hemlandsting tillhör en annan sjukvårdsregion. Om ett
vårdlandsting omfattas av både en regional prislista och ett mellanlänsavtal
med en prislista är det mellanlänsavtalets prislista som gäller mellan de
landsting som slutit detta avtal. Den regionala prislistan gäller vid vård av
patient, som är folkbokförd i de landsting med vilka mellanlänsavtalet inte är
tillämpligt.
I varje region finns en samverkansnämnd/motsvarande med uppgift att svara
för samverkan som rör regionala hälso- och sjukvårdsfrågor. Landstingens och
regionernas fördelning mellan sjukvårdsregionerna framgår av förordning
(1982:777) om rikets indelning i regioner för hälso- och sjukvård som berör
flera landstingskommuner. Landstingen och regionerna är fördelade mellan
sjukvårdsregionerna enligt följande.
Region
Stockholm –
Gotland
Sydöstra
Södra
Västra
Uppsala – Örebro
Norra
Landsting
Stockholm och Gotland
Östergötland, Jönköping och Kalmar
Kronoberg, Blekinge, Region Skåne och södra delen av Halland med
kommunerna Laholm, Halmstad och Hylte
Västra Götalandsregionen och norra delen av Halland med kommunerna
Falkenberg, Varberg och Kungsbacka
Uppsala, Södermanland, Värmland, Region Örebro län, Västmanland,
Dalarna och Gävleborg
Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten
Privata vårdgivare omfattas av riksavtalet om de har ett landstingskontrakt med
stöd av antingen lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) eller
lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Kontraktsslutande landsting är
det landsting som har slutit kontrakt med en privat vårdgivare. Den privata
vårdgivaren är normalt belägen inom vårdlandstinget, men kan också vara
belägen utanför det kontraktsslutande landstingets geografiska område. Vård
som ges av privata vårdgivare ersätts av det kontraktsslutande landstinget med
en ersättning som är densamma för både inom- och utomlänspatienter. Det
108
Bilaga 1
kontraktsslutande landstinget ersätts av hemlandstinget enligt de i kontraktet
angivna villkoren.
Riksavtalet omfattar också vårdgivare som är verksamma enligt lagen
(1993:1651) om läkarvårdsersättning eller lagen (1993:1652) om ersättning för
fysioterapi. Vård som ges av dessa vårdgivare ersätts av hemlandstinget med
till dessa vårdgivare av vårdlandstinget utgiven ersättning.
10.4 1 RIKSAVTALETS OMFATTNING
Riksavtalet har bestämmelser om vad som gäller angående ersättning när en
person får vård utanför sitt hemlandsting. Avtalet omfattar vård efter remiss
från hemlandstinget, akut- och förlossningsvård samt vård av vissa patienter,
övrig utomlänsvård i de fall patienten själv väljer sådan vård. Avtalet omfattar
också medicinsk service, hjälpmedel samt transporter och resor.
Med undantag för kap. 4.1 och kap 8 är riksavtalets kapitel 2 - 7 inte tvingande.
Det betyder att dessa kapitel gäller enbart om inget annat avtal finns inom
geografiskt avgränsade områden såsom regionavtal eller mellanlänsavtal.
Med sjukvård avses i riksavtalet även sådan oralkirurgisk behandling som
regleras enligt tandvårdsförordningen (1998:1338) 2 §.
Riksavtalet gäller vård som ges av landsting, privat vårdgivare med vilken ett
landsting har kontrakt som tillgodoser kraven i kap 8.2 samt vårdgivare som är
verksamma enligt lagen om läkarvårdsersättning eller lagen om ersättning för
fysioterapi.
10.4 1.1 DEFINITION AV PATIENTENS HEMLANDSTING
Begreppet bosättning har stor betydelse för hälso- och sjukvården, eftersom
HSL anger att varje landsting ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem
som är bosatta inom landstinget samt till dem som är kvarskrivna enligt
folkbokföringslagen och stadigvarande vistas inom landstinget. Landstingen
ska också fr.o.m. den 1 januari 2015 erbjuda öppen vård även åt dem som
omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård enligt 4 § andra
stycket HSL. Dessutom ska landstinget erbjuda dem som inte är bosatta
omedelbar hälso- och sjukvård vid behov. Beslut om folkbokföring och kvarskrivning fattas av Skatteverket. I riksavtalet definieras också patientens
hemlandsting som det landsting där patienten vid vårdtillfällets inledning är
folkbokförd. Ett vårdtillfälle i sluten vård avgränsas av in- och utskrivningen
vid ett sjukhus.
I de fall ett hemlandsting har utfärdat en remiss för en patient, som efter
utfärdandet folkbokförs i ett annat landsting kvarstår det remitterande
landstingets betalningsansvar under den tid som remissen gäller, normalt ett år.
Om berört vårdlandsting får kännedom om att remitterad patient har flyttat från
det landsting, som har utfärdat remissen ska vårdlandstinget kontakta både det
tidigare hemlandstinget och det nya hemlandstinget. Det tidigare
hemlandstinget ges därmed möjlighet att dra tillbaka sin remiss och det nya
109
Bilaga 1
landstinget har att bedöma om det finner behov av att remittera denna patient
för utomlänsvård.
10.4 2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD EFTER REMISS FRÅN HEMLANDSTINGET
2..1
2.1 Rätten att remittera
Ett hemlandsting kan remittera en patient till ett annat landsting för
specialistvård, vård enligt den nationella vårdgarantin, ny medicinsk
bedömning, rikssjukvård, akutvård, till följd av patientens eget val eller av
andra skäl. Möjligheterna att utfärda en remiss omfattar också sjukvårdande
behandling och hemsjukvård. Det är landstinget som fastställer vilka
befattningar, som är förenade med rätt att remittera patienter för hälso-och
sjukvård enligt avtalet.
2..2
2.2 Vidareremittering
Den läkare som är behörig att remittera en patient kan på hemlandstingets
bekostnad också vidareremittera. Förutsättningen är dock att en vidareremiss
avser sådan vård eller sådana åtgärder som anges i den ursprungliga remissen. I
annat fall krävs ett godkännande av hemlandstinget.
2..3
2.3 Förbehåll i en remiss
En remiss kan gälla både öppen och sluten vård. Det kan dock anges att den
enbart ska gälla öppen vård. Direktiv eller förbehåll i remissen, som enligt
mottagande vårdenhet inte är förenligt med det medicinska ansvaret eller i
övrigt är ett hinder för en medicinskt korrekt vård kan inte göras gällande. Den
behandlande läkaren ska i ett sådant fall kontakta remitterande sjukhus eller
läkare.
2..4
2.4 Uppgifter om medicinsk frågeställning m.m.
En remiss ska innehålla information om medicinsk frågeställning och
eventuella åtgärder som redan vidtagits. Innebörden av en remiss är att det
remitterande landstinget utfärdar en betalningsförbindelse. Mottagande
vårdenhet behöver inte kontrollera att en remiss är utfärdad av en behörig
läkare eller att den patient remissen gäller är bosatt inom det remitterande
landstingets område. Finns det i något fall anledning att ifrågasätta remissens
giltighet ska remitterande vårdenhet kontaktas. Det bör observeras att det ska
finnas en remiss innan en patient tas emot för vård enligt denna bestämmelse. I
riksavtalet har fastställts att giltighetstiden för en remiss uppgår till ett år från
utfärdandedagen eller från den dag då remissen finns tillgänglig i ett
elektroniskt system om inte annat anges.
10.4 3 AKUT- OCH FÖRLOSSNINGSVÅRD SAMT VÅRD AV VISSA PATIENTER
2..1
3.1 Förutsättningar för akut- och förlossningsvård
Avtalet gäller för såväl öppen som sluten akut- och förlossningsvård. Vidare
gäller avtalet i dessa avseenden för somatisk och psykiatrisk korttidsvård. För
intagning enligt riksavtalet krävs att patienten på grund av sjukdom, skada eller
havandeskap är i omedelbart behov av vård.
110
Bilaga 1
I de fall en utomlänspatient har tagits emot för akutvård gäller avtalet även
nödvändiga återbesök och kontroller. Principerna för att ge förlossningsvård är
desamma som vid akutvård. Eventuella läkarbesök i öppen vård som har
samband med förlossningsvård ingår i avtalet.
2..2
3.1.a Vård av vissa patienter
Den som vistas inom vårdlandstinget till följd av vård med stöd av LVM, LVU,
LRV, LPT, SoL eller är häktad eller är föremål för kriminalvård i anstalt ska av
vårdlandstinget erbjudas såväl omedelbar som icke omedelbar vård i enlighet
med följande. En sådan patient ska inte sändas hem för vård till sitt
hemlandsting och någon kontakt när patienten vårdas behöver vårdlandstinget
inte ta med hemlandstinget. Det är vårdlandstinget som i dessa fall bedömer
patientens behov av vård och patientens hemlandsting har att acceptera denna
bedömning. Därmed tillämpas således inte riksavtalets regler om utfärdande av
remiss/betalningsförbindelse från hemlandstinget. Vidare är det vårdlandstingets remissregler inom öppenvården som gäller. Vårdlandstinget ersätts
för sina kostnader, i enlighet med riksavtalet, från patientens hemlandsting,
som har betalningsansvaret.
2..3
3.2 Vidareremittering
Om en patient som tagits in för akut- eller förlossningsvård behöver
vidareremitteras, ska detta i första hand ske till vårdenhet i hemlandstinget eller
till vårdenhet med vilket hemlandstinget har avtal. Riksavtalet ger emellertid
den tjänstgörande läkaren rätt att i en akut situation, utan kontakt med eller
godkännande av hemlandstinget, remittera patienten till den närmaste
vårdenhet som kan ge den nödvändiga vården.
2..4
3.3 Kontakt med hemlandstinget
Ett vårdlandsting ska så snart som möjligt, dock senast inom en vecka, efter
inskrivningen ta kontakt med en patients hemlandsting för att ge detta
möjligheter att ta ställning till vården. En utomlänspatient som tagits in för
sluten vård överförs till en vårdenhet i hemlandstinget så snart det är möjligt
med hänsyn till patientens tillstånd och andra omständigheter. Hemlandstinget
kan naturligtvis också utfärda en remiss på patientens initiativ enligt kapitel 4.
En vidareremiss för akutvård kan avse även öppen vård enligt samma regler
som gäller för sluten vård.
10.4 4 ÖVRIG UTOMLÄNSVÅRD I DE FALL PATIENTEN SJÄLV VÄLJER
I detta kapitel finns regler om när patienten själv väljer hälso- och sjukvård
utanför sitt eget landsting. Patienten ska få möjlighet att välja öppen vård i
andra landsting. Patienten ska också få möjlighet att välja sluten vård i andra
landsting.
Öppen vård
I 9 kap patientlagen regleras att patienten ska få möjlighet att inom eller utom
det egna landstinget välja utförare av offentligt finansierad öppen vård. I 4 §
111
Bilaga 1
andra stycket HSL regleras landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård till
patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård.
Sluten vård
Reglerna i kapitel 4.2 om sluten vård är identiska med Landstingsförbundets
rekommendation om valmöjligheter inom hälso- och sjukvården, A 00:56, som
trädde i kraft den 1 juli 2001. Denna rekommendation reglerar även
valmöjligheterna inom det egna landstinget. Rekommendationen avser en
miniminivå som gäller i alla landsting. Därutöver kan landstingen besluta om
längre gående valmöjligheter, inom en viss region eller i hela landet.
Rekommendationen är tillgänglig här via SKLs hemsida.
Ett landsting kan ta emot utomlänspatienter för planerad sluten vård i enlighet
med reglerna för valmöjligheter i förbundsrekommendationen om landstinget
samtidigt till dem som är bosatta i landstinget kan

erbjuda en god hälso- och sjukvård enligt HSL 3 §

leva upp till målet i HSL 2 § med avseende på att: ”Den som har det största behovet av
hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården”.
HSL ger således inte stöd för att prioritera sluten vård av utomlänspatienter på
samma sätt som inomlänspatienter. Sådana prioriteringar rörande sluten vård
har dock stöd i HSL vid akut-, region- och rikssjukvård.
Resekostnader
Patienten får själv stå för de resekostnader som det egna valet av vårdgivare
inom den öppna och slutna vården i annat landsting kan medföra. Se också kap
7.8 i kommentarerna.
Information
I 3 kap patientlagen regleras att patienten ska ges information om bl.a. sina
möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade
hälso- och sjukvården. Information om sluten vård ska utgå ifrån förbundets
rekommendation om valmöjligheter. Patienten ska få information även om
vårdgarantin.
2..1
4.1 Patientlagen – öppen vård
Patienten ska, i enlighet med 9 kap. 1 § patientlagen ges möjlighet att i andra
landsting välja utförare inom primärvården och den specialiserade
öppenvården, som t.ex. dagkirurgi. Valmöjligheten omfattar även
högspecialiserad vård, såsom regionsjukvård enligt 9 § HSL, under
förutsättning att vården inte kräver intagning i vårdinrättning.
Patienten ska få ta del av det öppenvårdsutbud som ingår i ett annat landstings
vårderbjudande även om utbudet är ett annat än det som finns i patientens
hemlandsting. Patienten har möjlighet att välja mellan samtliga
behandlingsalternativ inom den öppna hälso- och sjukvården, dvs. även de
behandlingsalternativ som finns i andra landsting.
Patienten ska få möjlighet att också i andra landsting välja en fast läkarkontakt
och få tillgång till en fast vårdkontakt. En patient med livshotande eller särskilt
112
Bilaga 1
allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att i andra landsting få en ny
medicinsk bedömning.
Listning
Av proposition 2013/14:106 Patientlag framgår att en patient ska få möjlighet
att ”lista sig” inom primärvården i ett annat landsting.
Ett landsting är skyldigt att ta emot utomlänspatienter för listning mot bakgrund
av 4 § andra stycket HSL i vilket det anges att landstinget ska erbjuda öppen
vård åt dem som omfattas att ett annat landstings ansvar för hälso- och
sjukvård.
Med listningslandsting avses det landsting inom vilket patienten har valt att
lista sig. Primärvården tillämpar det egna vårdlandstingets regler och rutiner för
vård och omhändertagande av ”listad” patient. Den patient som är ”listad” inom
primärvården ska emellertid inte ges företräde till att få primärvård utan hänsyn
ska enbart tas till de medicinska behov som patienten har. En listad
utomlänspatient omfattas inte av den lagreglerade nationella vårdgarantin och
den eventuella vårdgaranti därutöver som ett vårdlandsting på frivillig grund
tillämpar.
Frågor om den ekonomiska ersättningen för utomlänslistning bereds och
beslutas på motsvarande sätt som gäller för övrig utomlänsvård i egen regi i
enlighet med bestämmelserna i kap 8.1. Den ekonomiska ersättningen till
privata vårdgivare för utomlänslistning hanteras i enlighet med kap 8.2. i
riksavtalet.
Förbundet kommer underhand att publicera beslutsstöd i frågor om listning via
SKL:s hemsida, här.
Hemlandstingets remissregler tillämpas också i andra landsting
I de fall valet avser vård av annan specialistläkare än specialistläkare i allmän
medicin och fysioterapeut/sjukgymnast tillämpas hemlandstingets remissregler.
Det innebär att det landsting som finansierar vården av en patient får fatta
beslut om remissregler som tillämpas även i andra landsting. Om patientens
hemlandsting kräver remiss i öppen vård till annan specialistläkare än
specialistläkare i allmän medicin och fysioterapeut/sjukgymnast kan även
vårdlandstinget utfärda en sådan remiss. Landstingen kan emellertid inte införa
krav på remiss inom specialiteterna barnmedicin, gynekologi och psykiatri hos
privatläkare, som ger vård enligt lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning.
För att en patients hemlandsting ska ersätta ett vårdlandsting förutsätts att
patienten följer sitt hemlandstings remisskrav enligt 3 § lag (1993:1651) om
läkarvårdsersättning och 3 § lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Det
är således nödvändigt i dessa fall, för att få ersättning från patientens
hemlandsting, att behandlande specialistläkare i öppen vård och
fysioterapeut/sjukgymnast vid besök av patienter från andra landsting förvissar
sig om att patienterna inte omfattas av remissregler.
Varje landsting informerar SKL om sina beslut om remisskrav i anledning av
ovan nämnda lagar. Förbundet sammanställer därefter inkomna uppgifter som
förmedlas vidare till samtliga landsting. Dessa uppgifter finns också
tillgängliga här via SKLs hemsida.
Vårdlandstingets remissregler tillämpas också för utomlänspatienter
113
Bilaga 1
Om vårdlandstinget ställer upp krav på remiss för viss vård ska dessa regler
fr.o.m. den 1 januari 2015 gälla även för patienter från andra landsting i
enlighet med 4 § tredje stycket HSL.
Hemsjukvård
Vad gäller hemsjukvård är det vårdlandstingets praxis vid hemsjukvård av
inomlänspatienter som tillämpas vid bedömningen om en utomlänspatient ska
anses ha fått hemsjukvård.
Ett hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för läkarinsatser i hemsjukvård, Ett
hemlandsting ersätter också ett vårdlandsting för hemsjukvårdsinsatser upp till
sjuksköterskenivå om detta ansvar inte har överförts till kommunerna i
hemlandstinget. Hemsjukvård som tillhandahålls av kommunerna regleras inte i
riksavtalet.
Abort
En kvinna kan valfritt söka både öppen och sluten vård vid abort i andra
landsting. Det ställs inga krav på remiss från hennes hemlandsting, som ersätter
denna vård.
2..2
4.2 Förbundsrekommendation – sluten vård
Patienten ska erbjudas möjlighet att i andra landsting välja att få sin behandling
i sluten vård vid sjukhus inom länssjukvården, efter det att behovet har
fastställts i hemlandstinget. Det krävs ett godkännande i förväg av
hemlandstinget.
Behovet av behandling fastställs av den i hemlandstinget, som är behörig att
fatta sådana beslut. En remiss utfärdas och godkänns av patientens
hemlandsting. Remissen har till uppgift att överföra medicinsk information om
bl.a. vårdbehovet och fungera som betalningsförbindelse för det remitterande
landstinget.
Möjligheterna att välja vårdgivare gäller inte för sluten vård, som ges enligt
reglerna om regionsjukvård och rikssjukvård (9 - 9 b §§ i HSL).
Regionsjukvård är den allmänt använda termen för ”hälso- och sjukvård som
berör flera landsting” i enlighet med 9 § HSL. I det sammanhanget används
också begreppet högspecialiserad vård. Med rikssjukvård avses i HSL sådan
hälso- och sjukvård, som bedrivs av ett landsting och som samordnas med
landet som upptagningsområde. Vidare gäller inte möjligheten att välja
vårdgivare för personer som ges vård enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk
tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.
10.4 5 MEDICINSK SERVICE
2..1
5.1 Rätten att beställa medicinsk service
En förutsättning för att en patients hemlandsting ska ersätta ett vårdlandsting är
att den medicinska tjänsten beställs av någon som har rätt att beställa dessa
tjänster, såsom t.ex. köp av laboratorietjänster. Den mottagande enheten
behöver normalt inte kontrollera att en beställning är utfärdad av en behörig
person.
114
Bilaga 1
2..2
5.2 Beställning av läkare med läkarvårdsersättning och vårdgivare med kontrakt
enligt LOU eller LOV
En patients hemlandsting ersätter kostnad för medicinsk service som beställs
inom vårdlandstinget eller i andra landsting för en utomlänspatient om
beställningen utförs av läkare med läkarvårdsersättning samt vårdgivare med
kontrakt enligt LOU eller LOV om detta kontrakt medger sådan beställning.
Om läkare verksam enligt lagen om läkarvårdsersättning beställer medicinsk
service i patientens hemlandsting fakturerar den som utfört den medicinska
servicen i hemlandstinget det egna landstinget direkt och inte via beställaren i
annat landsting. Motsvarande gäller för vårdgivare med kontrakt enligt LOU
eller LOV om detta kontrakt medger en sådan hantering.
2..3
5.3 Beställning från försvarsmakten m.fl.
En patients hemlandsting ersätter kostnad för medicinsk service i de fall en
läkare vid försvarsmakten eller anstaltsläkare beställt medicinsk service av
utförare som är landstingsfinansierad inom vårdlandstinget för person som
genomgår grundläggande och kompletterande militär utbildning, anhållen,
häktad eller intagen.
10.4 6 HJÄLPMEDEL
Ett vårdlandsting kan förskriva och utlämna vissa hjälpmedel till en
utomlänspatient vid besök i landstinget om kostnaden understiger 10 000 kr. I
dessa fall tillämpar vårdlandstinget sitt eget regelverk. Ambitionen är att
underlätta för personer med funktionsnedsättning att få sina behov av olika
hjälpmedel tillgodosedda för att därmed kunna leva ett normalt liv även vid
besök i annat landsting. Detta gäller både vid akuta behov och icke akuta när
personer med funktionsnedsättning behöver låna vissa hjälpmedel.
Uppgår kostnaden till mer än 10 000 kr ska samråd ske med hemlandstinget för
att vårdlandstinget även i dessa fall ska ha rätt till ersättning.
Om ett hjälpmedel kräver någon form av installation, avancerad service och
underhåll som kräver produktspecifik kompetens eller måste anpassas till
berörd persons bostadsförhållanden etc. ska det förskrivas och betalas av den
funktionshindrades hemlandsting. Lokala varianter vad gäller att hyra
hjälpmedel kan förekomma.
10.4 7 TRANSPORTER OCH RESOR
I detta kapitel regleras vissa transporter och resor som påbörjas i ett annat
landsting än där patienten är bosatt samt transporter av avlidna till
hemlandstinget i samband med vård. Vårdlandstingets val av ambulans, bårbil,
ambulanshelikopter och ambulansflyg utgår från patientens medicinska behov.
2..1
7.1 Transport till vårdenhet
En patients hemlandsting ersätter en transport till närmaste vårdenhet som kan
lämna den nödvändiga vården. Om en patient befinner sig i en angränsande
kommun till sitt hemlandsting ska patienten kunna få transport till vårdenhet i
hemlandstinget.
115
Bilaga 1
2..2
7.2 Överflyttningstransport
En patients hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för överflyttningstransporter
i de fall en patient är intagen för sluten vård, som regleras enligt avtal. En
överflyttning av en patient bör inte ske från ett utomlänssjukhus till
hemortssjukhuset om det återstående vårdbehovet bedöms som relativt
kortvarigt. Innan en överflyttningstransport genomförs ska den läkare som
svarar för utskrivningen komma överens med de läkare som svarar för
inskrivningen vid mottagande sjukhus om tid för transporten, så att plats kan
reserveras.
Om en patient på eget initiativ begär överflyttning från ett sjukhus till ett annat
svarar patienten själv för resekostnaden.
Avtalet gäller vid överflyttningstransporter endast patienter inom sluten vård
vid såväl avsändande som mottagande sjukhus. Ersättning kan dock tas ut från
hemlandstinget även när en patient på grund av platsbrist eller annan anledning
direkt överförs till hemortssjukhus för omedelbar intagning i sluten vård. En
patients hemlandsting ersätter kostnaden för en medföljande vårdare som
vårdlandstinget tillhandahåller.
2..3
7.3 Transport från vårdenhet
En patients hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för en transport från
vårdenhet, gäller även vid öppen vård, till den ort där patienten påbörjade
transporten till vårdenheten eller till hemmet. En patient får själv svara för den
merkostnad som uppkommer i de fall en patient begär en transport till en annan
vårdenhet än den närmaste där den nödvändiga vården kan lämnas eller, vid
utskrivning från vårdenheten, till annan ort än hemorten eller vistelseorten.
2..4
7.4 Transport av avliden
Ett hemlandsting ersätter ett vårdlandsting för transport av avliden till
hemlandstinget förutsatt att den avlidne hade remitterats till vårdlandstinget
enligt riksavtalets kapitel 2. Denna transport ska ske utan kostnad för dödsboet.
I övriga fall svarar respektive dödsbo eller försäkring för kostnaderna för
hemtransport av den avlidne.
2..5
7.5 Permissionsresa
En utomlänspatient som efter remiss på hemlandstingets initiativ är inskriven
vid sjukhus kan beviljas permissionsresor till hemmet. Vårdlandstinget fattar
beslut om behovet av permissionsresor. Ett hemlandsting ersätter de resor som
är medicinskt eller socialt motiverade.
Vid femdygnsvård ersätter patientens hemlandsting en hemresa över varje
veckoslut såvitt inte resekostnaden väsentligt överstiger kostnaden för
patientens vistelse på sjukhusorten.
2..6
7.6 Sjukresa enligt lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor
I de fall en patient beställer taxi eller annat fordon, i enlighet med
vårdlandstingets regler, för färd till vårdenhet inom vårdlandstinget och därvid
betalar enbart egenavgift har vårdlandstinget enligt avtalet rätt att fakturera
patientens hemlandsting de överskjutande kostnaderna. Övriga resekostnader
116
Bilaga 1
såsom t.ex. för egen bil eller kollektivtrafik regleras, i enlighet med
hemlandstingets resereglemente, direkt mellan patienten och hemlandstinget.
2..7
7.7 Samordningsmöjligheter
När ett vårdlandsting utför transporter och resor enligt riksavtalet ska befintliga
möjligheter till samordning utnyttjas. Det kan vara särskilda busslinjer för både
sittande och liggande patienter eller andra samtransporter. Dessutom finns
möjligheter till samordning via SOS Alarm om andra alternativ saknas.
SOS Alarm kan även genom samordningscentral i Skellefteå, tillsammans med
Scandinavian Air Ambulance (SAA), handlägga transporter med flygambulans.
Ett hemlandsting får genom avtalet ett stort inflytande över transporterna, då
hemlandstinget, efter begäran, har rätt att på egen hand ombesörja
hemtransporterna av sina patienter. Detta skapar förutsättningar för ett nära
samarbete mellan landstingen om transporter av patienter över länsgränserna.
Det vårdlandsting som svarar för en transport har kostnadsansvar gentemot den
som verkställer eller på annat sätt har utlägg för transporten. Om
betalningsansvaret inte är oklart i något avseende kan dock den som utfört
transporten fakturera hemlandstinget direkt.
Ett vårdlandsting som utför ambulanstransport, överflyttnings- eller
permissionsresa för person som är anhållen, häktad eller dömd och intagen på
kriminalvårdsanstalt ersätts av kriminalvården.
2..8
7.8 Patientens val av vårdgivare i andra landsting
Patienten får själv stå för de resekostnader som det egna valet av vårdgivare
inom den öppna och slutna vården i annat landsting kan medföra.
Om det vid patientens eget val av vård i ett annat landsting i det enskilda fallet
uppstår ett behov av ej normalt förutsedda vårdinsatser som kräver särskilda
transporter så blir kap. 7.1 – 7.3 och 7.6 – 7.7, tillämpliga.
10.4 8 ERSÄTTNING
2..1
8.1 Grunder för ersättning – regional prislista
Ett hemlandsting lämnar en skälig ersättning till ett vårdlandsting för tjänster,
som regleras i riksavtalet. Beslut om nivån på den skäliga ersättningen fattas av
vårdlandstinget tillsammans med alla övriga landsting inom respektive
sjukvårdsregion, efter en gemensam beredning. Dessa beslut utgår bl.a. från en
bedömning av vad skälighet i det enskilda fallet fordrar. Besluten publiceras i
en regional prislista.
En bedömning om ett pris är skäligt för en tjänst kan grundas på jämförelser
med andra liknande åtgärder eller på jämförelser med egna eller andras
självkostnader. För att skälighetsbegreppet ska få relevans krävs av landstingen
en betydande öppenhet som rör redovisning av vårdkostnader. En sådan
redovisning ger ett viktigt underlag för att jämföra priser för vårdtjänster
mellan olika landsting.
Regionala prislistor gäller normalt när en patient får utomlänsvård i
vårdlandstingets egen regi enligt riksavtalet. Dessa prislistor gäller inte bara för
den högspecialiserade vården utan också för vård vid bl.a. läns- och
117
Bilaga 1
länsdelssjukhus, primärvård, sjukvårdande behandling, internetbaserad
vårdtjänst som t.ex. kognitiv beteendeterapi (KBT) samt för anhörigboende på
patienthotell/motsvarande om anhörigs närvaro behövs utifrån en patients
medicinska behov.
En regional prislista inom en sjukvårdsregion behöver inte innebära enhetliga
priser för en viss typ av vård inom regionen. Efter överenskommelse
landstingen emellan kan en viss åtgärd ha ett pris vid ett sjukhus i regionen och
ett annat pris vid ett annat sjukhus. Däremot krävs inom regionen enhetliga
utomlänspriser för vård vid samma sjukhus för att de ska kunna faktureras
enligt riksavtalet. Samma åtgärd vid ett visst sjukhus får inte ges olika pris
beroende på varifrån patienten kommer såvida detta inte har sin grund i
”mängdrabatter” eller anslagsfinansierade kostnadsslag.
En regional prislista gäller tidigast fr.o.m. månaden efter det att en
överenskommelse har träffats.
Samverkansnämnderna/motsvarande informerar via sina hemsidor om de
regionala prislistorna, som också är tillgängliga här via SKLs hemsida.
Om ett vårdlandsting omfattas av både en regional prislista och ett
mellanlänsavtal med en prislista är det den regionala prislistan som gäller vid
vård av en patient, som är folkbokförd i de landsting med vilka
mellanlänsavtalet inte är tillämpligt.
För tjänsterna i kap 5 Medicinsk service, kap 6 Hjälpmedel och Kap 7
Transporter och resor med avseende på tjänsten resor, som inte omfattas av
regionala prislistor gäller också regeln om skäliga priser. För resor gäller
normalt den fakturerade kostnaden.
2..2
8.2 Reglering av ersättning
En huvudprincip är att en patients hemlandsting ska faktureras och inte
enskilda organisatoriska enheter. I den mån ett landsting önskar att fakturorna
ska skickas vidare i organisationen behövs särskild överenskommelse.
En patients hemlandsting eller det landsting som har beställt en tjänst har
således kostnadsansvaret för den vård och de tjänster som ett vårdlandsting
utför. Det landsting som utfärdar en remiss har kostnadsansvaret för den vård
som lämnas på grundval av remissen. En remiss enligt riksavtalet har två
funktioner. Den förmedlar medicinsk information till den behandlande läkaren
och är samtidigt en betalningsförbindelse från det utfärdande landstinget. Detta
gäller dock inte vid vidareremittering enligt kapitel 2.2, kapitel 3.2 samt
beställning av medicinsk service enligt kapitel 5.2. I dessa fall har hemlandstinget fortfarande betalningsansvaret.
Om en utomlänspatient söker öppen vård och i anslutning därtill blir intagen för
sluten vård har vårdgivande landsting rätt till ersättning för både den öppna
vården och slutenvårdsperioden. Föregås ett läkarbesök i den öppna vården
eller slutna vården av sjukvårdande behandling har vårdlandstinget rätt till
ersättning för även denna åtgärd.
I de fall en utomlänspatient är intagen för sluten vård och samtidigt söker
öppenvård, som ej har något samband med anledningen till den slutna vården,
ersätter hemlandstinget vårdlandstinget även för den öppna vården.
118
Bilaga 1
Vårdgivare med kontrakt med stöd av LOU eller LOV eller vårdgivare med
samverkansavtal sänder fakturor för utomlänsvård till sitt vårdlandsting, som i
sin tur fakturerar berört hemlandsting.
Den avgift som en utomlänspatient själv skall erlägga är densamma som för en
inomlänspatient om vård- och hemlandstinget inte har kommit överens om
andra avgifter.
Ett vårdlandsting fakturerar det betalningsansvariga landstinget så snart vården
slutförts eller en gång per månad vid vårdtid över 30 dagar. Samtliga kostnader
för vården, också t.ex. för röntgen- och laboratorieundersökningar, ska
redovisas på en och samma faktura.
Gällande system för återbetalning av mervärdeskatt till kommuner och
landsting beskrivs inte i detta sammanhang.
Vårdlandstingets rätt till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats
sex månader efter det att vårdtjänsten avslutades. Anmärkning mot framställt
krav på ersättning ska göras av hemlandstinget senast tre månader efter det att
fakturan mottagits. Möjlighet till efterreglering av priser finns således inte.
Följande uppgifter ska redovisas i anslutning till fakturan:

Avtal och avtalspunkt enligt vilken vården lämnats

Patientens namn, personnummer och postadress

Vårdenhet där vården lämnats

Tidpunkt när vården ägt rum

Antal vårddagar och uppgifter om öppen- respektive slutenvård, besök,
transport eller dylikt samt pris per tjänst och summa ersättning.
Observera att både fakturerande och betalande landsting har att beakta gällande
sekretessbestämmelser.
119
Bilaga 2
EUROPEISKA SJUKFÖRSÄKRINGSKORTET
EU-KORTET
Det europeiska sjukförsäkringskortet (EU-kortet) infördes under 2004.
EU-kortet ersatte blankett E111 samt blankett E128 men inledningsvis har EUkortet och blanketterna funnits parallellt. Nedan visas ett svenskt EU-kort.
Språken i förklaringarna i respektive fält varierar mellan länderna men samma
slags uppgifter återfinns alltid i motsvarande fält.
EU-kortet är blått i olika nyanser.
EU-kortet kan finnas på baksidan av nationella sjukförsäkringskort.
EU-kortet är individuellt och gäller endast för den person vars namn finns på
det. Kortet omfattar således inte make/maka och inte heller barn. Alla måste ha
sitt eget EU-kort.
Patient som saknar EU-kort kan få ett provisoriskt intyg att uppvisa i avvaktan
på att kortet kan erhållas. Patient som saknar kortet kan tillfrågas att hos sin
Försäkringskassa/motsvarande i hemlandet begära att beviset översänds via fax
till mottagningen.
Kortet för personer från Schweiz saknar ringen med stjärnor som är en symbol
för EU-organisationen som Schweiz inte är medlem av.
En utlandssvensk kan inte hänvisa till ett i Sverige utfärdat EU-kort utan måste
ha ett kort utfärdat i bosättningslandet.
120
Bilaga 3
Blankett för:
PROVISORISKT INTYG OM INNEHAV AV EUROPEISKT
SJUKFÖRSÄKRINGSKORT
121
Bilaga 4
INTYG TILL PENSIONÄR MED SVENSK PENSION BOSATT I ANNAT EU/EES-LAND
Intyget sänds ut med ett brev från Försäkringskassan
122
Bilaga 5
INTYG OM PLANERAD VÅRD, S 2, sidan 1
123
Bilaga 5
INTYG OM PLANERAD VÅRD, S 2, sidan 2
124
Bilaga 6
Information på olika språk till patienter från EU
I denna bilaga finns informationsblad på svenska med översättning till EUspråken tyska, engelska, franska, italienska, spanska, polska, estniska, litauiska
och lettiska.
Informationsbladen kan kopieras och överlämnas till patienter från olika EUländer i de fall det är svårt att förklara vilka avgifter som ska erläggas.

Blanketterna ska kompletteras med de avgifter som ska betalas.

Om patient har EU-kort kan det nedre textavsnittet överkryssas.
125
Bilaga 6
Tyska
INFORMATION FÜR PATIENTEN AUS
DEUTSCHLAND ÜBER DIE GEBÜHREN FÜR
NOTWENDIGE MEDIZINISCHE
BEHANDLUNGEN
126
Bilaga 6
Engelska
INFORMATION TO PATIENTS FROM THE EU
ON FEES FOR ESSENTIAL MEDICAL CARE
127
Bilaga 6
Franska
Information aux patients ressortissants de l’UE
concernant les frais des soins médicaux urgents
.
128
Bilaga 6
Italienska
Informazioni sui costi delle cure medicalmente
necessarie per i pazienti provenienti da uno Stato
membro dell’Unione Europea
129
Bilaga 6
Spanska
Información para pacientes de países de la UE
sobre derechos por cuidados sanitarios de
emergencia.
130
Bilaga 6
Polska
Informacja dla pacjentów (pochodzących z)
krajów UE dotycząca opłat za opiekę medyczną
świadczoną w nagłych wypadkach.
131
Bilaga 6
Estniska
INFO VÄLTIMATU MEDITSIINIABI TASUDE KOHTA EUROOPA LIIDUST PÄRIT
PATSIENTIDELE
132
Bilaga 6
Litauiska
INFORMACIJA PACIENTAMS IŠ ES DĖL MOKESČIŲ UŽ BŪTINĄJĄ MEDICININĘ
PAGALBĄ
133
Bilaga 6
Lettiska
INFORMĀCIJA PACIENTIEM NO ES SAISTĪBĀ AR MAKSU PAR NEPIECIEŠAMO
MEDICĪNISKO PALĪDZĪBU
134
Bilaga 7
INTYG TILL PERSON BOSATT I ANNAT EU/EES-LAND
SOM TILLFÄLLIGT ARBETAR I SVERIGE
Intyget sänds ut med ett brev från Försäkringskassan
135
Bilaga 8
INTYG TILL PERSONER SOM STUDERAR I ANNAT EU/EES-LAND ELLER SCHWEIZ
Intyget sänds ut med ett brev från Försäkringskassan
136
Bilaga 9
Giltighetstid
LMA-nummer
Asylsökande
Telefon: 0771-235 235
137
Följande handling gäller som intyg på att personen är asylsökande till dess personen fått sitt LMAkort. Intyget är dock giltigt längst 14 dagar efter angivet datum.
138
139
Bilaga 10
Blankett för överenskommelse om delbetalning av öppenvårdsavgifter
Blanketten ”Överenskommelse om delbetalning av öppenvårdsavgifter” ska
användas då en patient önskar fördela kostnaderna för sina besök i öppen vård
över tiden.







Blanketten ska fyllas i med namn, personnummer och adress. C/o-adress
kan anges om betalning ska ske genom någon annan än patienten själv (god
man eller anhörig).
Patienten måste notera under vilken tid delbetalningen ska ske, 1, 5 eller 10
månader. Om detta inte görs kommer debitering att ske under 5 månader.
Patienten ska underteckna blanketten.
Utfärda ett frikort med ett års giltighetstid. Notera frikortsnummer och sista
giltighetsdag på blanketten.
När blanketten är ifylld och undertecknad ska den kopieras. Kopian ges till
patienten tillsammans med frikortet.
Besöket registreras som ett frikortsbesök i det patientadministrativa
systemet.
Original av blanketten skickas till Patientkontoret, 581 85 Linköping.
Patientkontoret svarar för administration och utskick av räkningar.
Blanketten finns tillgänglig i blankettarkivet under rubriken sjukvård. Om
intranätet inte är tillgängligt återfinns en blankett på nästa sida som kan
användas för kopiering. Förfrågningar avseende delbetalning besvaras av
Marianne Osin Källström, Patientkontoret, 010-10 30 479
140
Bilaga 10
141
Bilaga 11
Riktlinjer för ersättning till levande givare av organ eller vävnad i
samband med utredning eller donation.
Bakgrund
Landstingsförbundets styrelse rekommenderade (cirkulär AC 49/72, daterad
1972-10-02) landstingen att utge ersättning till njurdonatorer. Tilläggas bör att
rekommendationen från 1972 skulle ses som en temporär lösning i avvaktan på
att en lagändring i den allmänna försäkringen skulle ske för att tillgodose
donatorernas speciella situation. Så har emellertid inte skett.
Inkomstbortfall
Enligt Landstingsförbundets rekommendation ska sjukvårdshuvudmannen
betala ut ersättning till donatorn för inkomstbortfall som inte betalas av
Försäkringskassan samt för eventuella merkostnader i samband med utredning
och donation. Utredning av donatorslämplighet kan behöva göras på flera
personer och nedanstående ersättningsregler skall då avse samtliga berörda
personer.
Sedan Landstingsförbundets rekommendation utfärdades har
transplantationsverksamheten ökat. De i skrivelsen föreslagna riktlinjerna bör i
princip gälla för samtliga transplantationsformer med de eventuella
modifikationer som kan behöva göras med hänsyn till de olikheter i
ekonomiska förluster som kan följa av olikheter i det medicinska förloppet.
Principen ska vara att donatorn inte skall lida någon ekonomisk skada.
Sedan rekommendationens tillkomst har reglerna för sjuklön ändrats ett flertal
gånger. De första 14 dagarna i en sjukperiod ersätts numera av arbetsgivaren.
Eftersom organdonation är en frivillig sjukskrivning har enligt uppgift många
blivande donatorer mötts av tveksamhet från sin arbetsgivare av just den
anledningen att de skall betala ut sjuklön för denna tid. Speciellt gäller detta i
mindre företag där sjukfrånvaro slår hårt mot arbetsgivarens ekonomi.
Arbetsgivaren kan få vidkännas kostnader både för den bortovaro som en
sjukskrivning innebär samt för ersättare i företaget. Upplysningsvis är det
recipientens (mottagaren av organet) hemlandsting som står för ersättningen till
donatorn.
Donation av organ (ex njure)
Ur patientens, samhällets och sjukvårdens synpunkt innebär en lyckad
njurtransplantation en bättre och billigare behandling jämfört med
dialysbehandling. Med den uttalade brist som råder på organ från avlidna
innebär utnyttjandet av levande donatorer en stor fördel för hela patientgruppen
med upphörd njurfunktion.
Kostnaderna för ersättningen till donatorn och kostnaderna för
transplantationen ska sättas i relation till kostnaderna för fortsatt
dialysbehandling som kan uppgå till ca 500 000 kronor per år exklusive
kostnaderna för sjukresa till och från behandlingen. Det är därför möjligt att
142
Bilaga 11
framhålla att den mottagande patientens hemlandsting med fog gör en påtaglig
besparing i de fall någon anhörig till patienten vill ställa upp som donator.
Donation av benmärg - stamceller
Samma regler som för givare av organ bör kunna tillämpas på levande givare
av benmärg.
Ersättning vid eventuell skada
Enligt Patientskadelagen (SFS 1996:799 § 2) jämställs levande givare av organ
eller vävnad med patient vilket innebär att skada uppkommen under operation
ersätts av patientförsäkringen. I den mån försäkringen inte ersätter uppkommen
skada föreslås att landstinget lämnar ersättning vilken får bedömas från fall till
fall. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst är skattepliktig inkomst.
Samverkansnämndens beslut:

att landstinget ersätter levande givare av organ eller vävnad med belopp
motsvarande mellanskillnaden mellan dennes ordinarie inkomst och
försäkringskassans ersättning för sjuklön.

att landstinget lämnar egenföretagare och lantbrukare full ersättning för
anställning av vikarier och avbytare under den period som de är frånvarande i
samband med donationsingreppet

att landstinget efter särskild prövning ersätter skada uppkommen i
samband med donationsingreppet som inte täcks av patientförsäkringen.
Landstingets ersättningsskyldighet kommer med den nu gällande lagen om
sjuklön att omfatta eventuella karensdagar under utredningstiden, dvs de första
14 dagarna i sjukskrivningsperioden samt från och med dag 15
mellanskillnaden mellan den ordinarie inkomsten och Försäkringskassans
sjuklöneersättning.



Ersättning lämnas för resekostnader.
Patientavgift skall inte tas ut vare sig under förundersökningsperiod
eller under slutenvårdstillfället. Avgiftsbefrielsen innefattar även
efterkontroll.
Medicinkostnader som har samband med utredning eller transplantation
ska ersättas av landstinget.
Styrkta kostnader i övrigt som uppkommer vid utredningstillfällena och/eller
sjukhusvistelse exempelvis kostnader för barntillsyn, fördyrade
telefonkostnader bör prövas från fall till fall av sjukvårdshuvudmannen.
Blankett för ansökan om ersättning finns i blankettarkivet.
Särskilda regler vid donation av ägg och sperma
Äggdonation
I samband med äggdonation lämnas en schablonersättning med 4 000 kr per
donationstillfälle. Schablonersättningen utgör ersättning för alla kostnader i
samband med donationen såsom förlorad arbetsförtjänst, resor och övriga
kostnader. Ersättningen är skattefri enligt bestämmelserna i 8 kap 29 §
143
Bilaga 11
Inkomstskattelagen (1999:1229). Ersättningen administreras och betalas av för
verksamheten ansvarig klinik.
Spermadonation
I samband med spermadonation lämnas en schablonersättning med 500 kr per
donationstillfälle. Schablonersättningen utgör ersättning för alla kostnader i
samband med donationen såsom förlorad arbetsförtjänst och övriga kostnader.
Ersättningen är skattefri enligt bestämmelserna i 8 kap 29 § Inkomstskattelagen
(1999:1229). Utöver detta ges ersättning för resekostnader. Ersättningen
administreras och betalas av för verksamheten ansvarig klinik.
144
Bilaga 12
Kostnader för journalkopior mm
Den som så önskar har rätt att avgiftsfritt ta del av allmänna handlingar "på
stället" dvs. i myndighetens lokaler antingen på bildskärm om det är
ändamålsenligt eller på papper om inte sekretessbestämmelser lägger hinder i
vägen. Den enskilde har även rätt att mot avgift få en kopia. Denna rättighet är
grundlagsskyddad enligt 2 kap 13 § tryckfrihetsförordningen. En begäran kan
vara skriftlig eller muntlig. En begärd handling ska lämnas ut snarast.
Landstingsfullmäktige har i november 2009 beslutat om avgifter för kopior av
allmänna handlingar. För utlämnande av uppgifter enligt Personuppgiftslagen
(PUL) gäller särskilda regler, se nedan.
Utöver nedan fastställda avgifter är det inte tillåtet att ta ut avgift för att ta fram
handlingar från eller återställande till arkiv. Inte heller kan avgift tas ut för
arbetet med kopieringen.
Avgift för kopior av journaler mm tas ut enligt följande:
 Avgift för kopior av allmänna handlingar och för utskrift ur
datasystem (svart/vitt tryck)
sida 1-9
utan avgift,
sidan 10
60 kronor
för varje sida därutöver
6 kronor/sida.
För kopia av egen journal vid ett och samma tillfälle tas avgift ut om
högst 300 kr.








Dubbelsidig kopiering räknas som 2 sidor.
Avgiften för avskrifter av allmän handling och utskrift av
ljudbandsupptagning är 90 kronor per påbörjad fjärdedels timme.
För betygsavskrifter tas dock ett fast pris om 300 kronor/betyg ut.
Avgiften för kopia av ljudband är 120 kronor/band.
Avgiften för kopior som kräver särskilda rutiner, t.ex. för handling i
elektronisk form på en diskett eller CD-skiva eller om arbetet inte kan
anses utföras som en rutinbetonad åtgärd skall motsvara den faktiska
kostnaden.
Avgiften för ultraljudsbild är 50 kronor.
Privatperson som beställer egen logglista kan om antalet sidor
överstigen nio stycken en gång per år betala en fast avgift om 60 kr.
Vid ytterligare beställningar betalas ordinarie avgift.
Avgift tas ut även om kopior sänds med fax
Beställare kan inte undgå avgift genom att dela upp beställning på två
eller flera tillfällen
Postens avgifter tillkommer i de fall kopiorna är avgiftsbelagda
145
Bilaga 12


Kopior till enheter inom Landstinget i Östergötland utlämnas gratis
Kopior lämnas ut utan avgift till vårdenheter utanför Landstinget i
Östergötland när kopior behövs för vården där och till myndigheter
utanför Landstinget i Östergötland då uppgifter begärs t ex för
tillsynsverksamhet eller då uppgiftsskyldighet föreligger.
Personuppgiftslagen
En patient har en gång per år rätt att få del av vilka uppgifter som finns om
denne i landstingets register. För att få del av dessa uppgifter ska en
undertecknad ansökan om detta sändas till landstingets personuppgiftsombud
under följande adress: Personuppgiftsombudet, Vårdprocesscentrum,
Landstinget i Östergötland, 581 91 Linköping.
En begäran om exempelvis journalkopior från en vårdenhet får inte
sammanblandas med en begäran från personuppgiftsombudet. En patient som
kräver att få kopior utan avgift ska hänvisas till ombudet.
146
Bilaga 14
Historik – ändringar i detta dokument
Detta dokument uppdateras löpande. I denna version av dokumentet framgår
detta års senaste ändringar genom att texten är markerad med grå bakgrund.
När dokumentet uppdateras under löpande år kompletteras dokumentet med ett
versionsnummer. Denna versionshantering används från och med den 1 januari
varje år och gäller under löpande år. När landstingsfullmäktige beslutat om
landstingets avgifter för kommande år kommer följande års avgiftshandbok att
läggas upp på landstingets webbplats och får då på nytt versionsnummer 1.
I denna bilaga lämnas en kort beskrivning av de sakliga förändringar som gjorts
i dokumentets olika versioner.
147