Lägesbedömning 2014 m bilagor

Transcription

Lägesbedömning 2014 m bilagor
Lägesbedömning 2014
Grundskoleförvaltningen
Upprättad
Datum:
Version:
Ansvarig:
Förvaltning:
Enhet:
2015-01-16
1.0
Moa Morin m.fl.
Grundskoleförvaltningen
Kvalitetsavdelningen
Innehållsförteckning
Sammanfattning med slutsatser .................................................... 3
Skolans kompensatoriska uppdrag ................................................ 3
Kompetensförsörjning .................................................................... 4
Systematiskt kvalitetsarbete........................................................... 5
Inledning........................................................................................... 6
Syfte med rapporten....................................................................... 6
Underlag för rapporten ................................................................... 6
Beskrivning av verksamhetsområdena ......................................... 8
Föregående läsårs utvecklingsområden ..................................... 11
Kommungemensamma utvecklingsområden 2014/15................ 12
Skolornas identifierade utvecklingsområden 2014/15 ............... 12
Huvudmannens utmaningar och styrkor ..................................... 14
Utmaningar .................................................................................. 14
Kunskapsresultaten .................................................................. 14
Trygghet och arbetet mot kränkande behandling ..................... 22
Elevers ansvar och inflytande ................................................... 23
Skolan och omvärlden .............................................................. 25
Övergångar och samverkan ..................................................... 26
Närvaro ..................................................................................... 27
Särskilt stöd .............................................................................. 29
Bedömning och betyg ............................................................... 31
Lärandemiljöer .......................................................................... 32
Behörighet och rekrytering ....................................................... 36
Systematiskt kvalitetsarbete ..................................................... 40
Styrkor.......................................................................................... 43
Kunskapsfokus ......................................................................... 43
Språkutveckling ........................................................................ 43
Formativt arbetssätt .................................................................. 44
Förstelärarna ............................................................................ 45
Huvudmannaperspektivet ......................................................... 45
Ledarskapet .............................................................................. 46
Källor .............................................................................................. 47
2 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Sammanfattning med slutsatser
All kunskap om skolan säger att skolans arbete med att förbättra
undervisningen och skapa förutsättningar för elevernas lärande behöver vara i
fokus för såväl rektors som huvudmannens kontinuerliga utvecklings- och
uppföljningsarbete. Huvudmannens förståelse för undervisningskvalitet bör
vara centralt i det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Forskning påtalar också
betydelsen av lärarens skicklighet för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag.
Syftet med föreliggande rapport är att beskriva och analysera kvaliteten vid
Malmös förskoleklasser, grundskolor, grundsärskolor och fritidshem utifrån
vad som framkommit i skolornas och grundskoleförvaltningens systematiska
kvalitetsarbetet 2014. I rapporten lyfts fram ett antal styrkor och utmaningar.
Styrkorna kan ses som strategiska verktyg i det fortsatta utvecklingsarbetet.
Nedan presenteras ett antal utvalda slutsatser från rapporten. Slutsatserna har
kategoriserats i tre huvudområden; skolans kompensatoriska uppdrag,
kompetensförsörjning och systematiskt kvalitetsarbete.
Skolans kompensatoriska uppdrag
Skolan ska anpassa, utveckla, förbättra och förändra undervisningen
kontinuerligt så att eleverna ges bästa möjliga förutsättningar för att lära och
utvecklas. Detta gäller oavsett vilka förutsättningar eleverna har och i synnerhet
när eleverna kommer från en miljö som saknar studietradition. Utifrån
lägesbedömningen kan följande slutsatser dras kring elevernas möjlighet att nå
målen och huvudmannens ansvar för en likvärdig utbildning:
Fortsatt fokus på kunskapsresultaten. I årets kvalitetsdokumentationer
återfinns "kunskap" som det område som flest skolor identifierat och
prioriterat som utvecklingsområde för innevarande läsår. I kvalitetsdialogerna
har vikten av kunskapsfokus ytterligare stärkts. Resultaten i Malmö stads
grundskolor fortsätter också att förbättras. Behörigheten till gymnasieskolan
och andelen elever som har nått målen i alla ämnen har ökat, liksom det
genomsnittliga meritvärdet. En högre andel elever har också både läst och
klarat godkänt i moderna språk.
I kommunen har också insatser inletts kring språkutveckling och
formativt arbetssätt. Utvecklingsarbetet inom dessa områden är en styrka
som ytterligare kan förstärka kommunens arbete för måluppfyllelse och
likvärdighet.
Skillnaderna mellan olika elevgrupper och skolor är fortsatt stora. Trots
förbättrade kunskapsresultat har Malmös grundskolor fortsatt en svår
utmaning att klara det kompensatoriska uppdraget. Pojkar, elever med
lågutbildade föräldrar och elever med utländsk har lägre resultat än jämförande
grupper.
Det finns också tydliga resultatskillnader mellan ämnen och årskurser.
Resultatskillnaderna indikerar att skolorna och huvudmannen behöver granska
arbetet med bedömning och betygssättning samt att
bedömningskompetensen bland Malmös lärare behöver utvecklas.
Skolornas särskilda stöd bör följas upp ytterligare. Statistiken visar att det
ges ett omfattande stöd till elever i Malmö stads skolor. Samtidigt visar
3 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
rapporten att det finns elever i årskurs 1-5 som inte når målen för
undervisningen i flera ämnen och som inte har ett åtgärdsprogram enligt
tidigare lagstiftning. Rapporten visar också, liksom förra året, att det finns ett
starkt samband mellan ett lågt ämnesprovresultat i de lägre årskurserna och ett
fortsatt lågt ämnesprovresultat i de högre årskurserna. Det indikerar att det
stöd som ges under elevernas skolgång inte är tillräckligt.
Elevers övergångar mellan skolor och årskurser bör också följas upp och
förbättras. Framöver kan det finnas anledning att ytterligare analysera
elevströmmarna i kommunen med anledning av att grundskolenämnden har
två uppdrag som särskilt berör hur skolsegregation kan brytas inom ramen för
kommunens fortsatta arbete för social hållbarhet. Likaså bör arbetet med att
främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro
förbättras.
Det finns brister i lärandemiljön som både påverkar måluppfyllelsen och
likvärdigheten. En identifierad utmaning på såväl huvudmannanivå som
verksamhetsnivå i Malmö är att utveckla kunskap om hur lärandemiljöer kan
organiseras och anpassas för att ge alla elever goda möjligheter att utvecklas
utifrån sina förutsättningar. I årets kvalitetsarbete har följande delområden
prioriterats för en fördjupad analys: skolors fysiska miljö, IKT-mognad,
skolbibliotek, studiero samt barngrupperna i fritidshem.
Fortsatta brister i elevernas trygghet. Det är för många grundskoleelever
som känner sig rädda för andra elever eller personal på sin skola. Skolan
behöver också göra mer för att förhindra kränkningar. På huvudmannanivå
urskiljs särskilt ett behov av kunskaper och metoder för att möta utåtagerande
elever.
Elevernas delaktighet och inflytande behöver utvecklas. Elevernas
inflytande var ett kommungemensamt utvecklingsområde för grundskolan
under föregående läsår. Resultaten i elevenkäten är dock fortsatt låga kring
dessa frågor.
Det finns behov av en kvalitetshöjning av studie- och
yrkesvägledningen. Trots att andelen elever per studie- och yrkesvägledare är
lägre i Malmös kommunala grundskolor jämfört med riket upplevs
omfattningen av studie- och yrkesvägledare vara för liten. Det finns också ett
behov av en kvalitetshöjning av studie- och yrkesvägledningen.
Kompetensförsörjning
En god kvalitet förutsätter att det finns personal som kan leda och utveckla
arbetet i enlighet med läroplanen samt omsätta kunskaper från aktuell
forskning i den praktiska verksamheten. Utifrån lägesbedömningen kan
följande slutsatser kring huvudmannens kompetensbehov dras:
Det är brist på behöriga lärare och fritidspedagoger. Malmö stads skolor
har en något högre andel icke-legitimerade lärare än riksgenomsnittet. Alla
verksamheter har ett stort rekryteringsbehov av utbildad personal. Det krävs
därför ett målmedvetet arbete av såväl huvudman som skolledning för att alla
elever ska få utbildning av behörig och kompetent personal.
4 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Omfattande rekrytering av förstelärare. Det framgår tydligt i skolornas
kvalitetsdokumentationer och i kvalitetsdialogerna att förstelärarna har en
betydande roll i skolornas kvalitetsarbete. Det är positivt att förstelärarna
används för att utveckla undervisningen på skolorna. Omfattningen av och
inriktningen på tjänsterna har förutsättningar att förstärka och underlätta
framtida utvecklingsarbete. Förstelärarreformen kan också bidra till att öka
lärares status och därmed underlätta den framtida rekryteringen till skolorna.
Systematiskt kvalitetsarbete
Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att utifrån resultatuppföljning och
analys identifiera utvecklings- och förbättringsområden. Dessa utgör
beslutsunderlag och grund för fortsatt planering. På huvudmannanivå är syftet
med uppföljningen också att säkerställa att verksamheterna arbetar på ett
sådant sätt att de nationella målen nås. Följande slutsatser kan dras kring det
systematiska kvalitetsarbetet:
Huvudmannaperspektivet har förstärkts. Det samlade huvudmannaskapet
innebär stora fördelar i styrning och ledning av verksamheterna. Ett strategiskt,
långsiktigt, konsekvent och transparent arbete gentemot de nationella
styrdokumenten på förvaltnings- och skolnivå är en nödvändig förutsättning
för att Malmös skolor ska ha möjlighet att leva upp till de mål som ålagts dem.
Rektorerna har ett starkt engagemang och en stark tilltro till sina
verksamheters utvecklingsmöjligheter. Detta är en viktig förutsättning i det
fortsatta utvecklingsarbetet och därmed en styrka för kommunen.
Det systematiska kvalitetsarbetet behöver fortsatt utvecklas både på
huvudmannanivå och skolnivå. Trots det stärkta huvudmannaperspektivet
och utvecklingsarbetet med grundskoleförvaltningens styr- och ledingsmodell
kvarstår områden inom det systematiska kvalitetsarbetet där utvecklingsarbetet
bör fortskrida såväl på huvudmannanivå som på skolenhetsnivå.
Grundskoleförvaltningen behöver t.ex. arbeta än mer systematiskt med att
analysera sina resultat samt att dra lärdomar av insatser som genomförts. När
det gäller skolenheternas kvalitetsarbete finns också utvecklingsbehov både vad
gäller analys och systematik.
5 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Inledning
Syfte med rapporten
Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän
systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten
i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla
utbildningen.1
Syftet med föreliggande rapport är att ge en lägesbedömning av
verksamheterna inom grundskolenämndens ansvar; förskoleklass, grundskola,
grundsärskola och fritidshem. Rapporten är en del av huvudmannens
systematiska kvalitetsarbete. I lägesbedömningen ingår analyser av föregående
läsårs resultat (2013/14). Rapporten ska ligga som grund för
grundskoleförvaltningens fortsatta arbete och ska bl.a. utgöra underlag för
nämndens årsanalys och förvaltningens åtagandeplan. Åtagandeplanen, som
beskriver förvaltningens utvecklingsarbete det kommande året, styrs dessutom
av nämndens budget. Under innevarande år har elevers måluppfyllelse och
likvärdighet varit nämndens mål i budgeten. Ambitionen med
lägesbedömningen är att ge både en sammanfattande och mer fördjupad bild
av situationen i Malmö stads verksamheter. Rapporten ska förutom att
beskriva situationen i grundskoleförvaltningens verksamheter även analysera
orsakerna. I årets rapport beskrivs förvaltningens främsta utmaningar och
styrkor. Dessa utmaningar och styrkor är kända sedan tidigare. Förhoppningen
är att lägesbedömningen fördjupar kunskaperna kring dessa och att mer
effektfulla åtgärder därmed kan vidtas i nämndens och förvaltningens fortsatta
arbete. Där det är möjligt görs jämförelser med den lägesbeskrivning som
presenterades för nämnden i november 2013.
I årets rapporten görs en avgränsning till utbildningens kvalitet och sådana
förutsättningar som påverkar detta direkt. Rapporten kommer därmed inte att
exempelvis behandla det stora utbyggnadsbehov Malmö står inför när det
gäller skolor och fritidshem. Denna utmaning är en förutsättning för att
verksamhet ska kunna bedrivas överhuvudtaget. Utbyggnadsbehovet tas
särskilt upp i grundskolenämndens budgetunderlag. Rapporten innehåller inte
heller en heltäckande redovisning av alla de insatser och åtgärder som har
påbörjats under året eller som planeras framöver. En sådan redovisning
kommer att göras i samband med förvaltningens åtagandeplan. Framöver
kommer åtgärder och insatser att följas upp inom ramen för det systematiska
kvalitetsarbetet. Resultaten från sådana utvärderingar kan också ingå i en
rapport som denna. I nuläget är det dock för tidigt att utvärdera eller se några
större effekter av de insatser som initierats under nämndens första år.
Underlag för rapporten
Under 2014 har grundskolenämndens styr- och ledningsmodell implementerats
och det systematiska kvalitetsarbetet utvecklats. Utvecklingen av det
systematiska kvalitetsarbetet har inneburit att grundskoleförvaltningen haft ett
omfattande material som underlag för analyserna i denna rapport.
En viktig del av underlaget består av statistik och sammanställningar kring
elever, personal och resultat i verksamheterna. I sammanställningarna ingår
1
4 kap. 3-4§§ skollagen.
6 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
t.ex. rapporterna om elevenkäterna samt rapporten om kunskapsresultaten i
grundskolan och grundsärskolan. Grundskoleförvaltningen har under året
skapat och tagit fram flera olika statistiska sammanställningar som tidigare inte
funnits på kommunnivå. Det gäller t.ex. uppgifter om kränkande behandling,
frånvaro och lärares behörighet.2 Förvaltningen har också genomfört mer
fördjupade analyser på sådant material som även funnits tidigare, t.ex.
elevenkäter och betygsresultat.
I samband med att grundskolenämnden antog en ny resursfördelningsmodell
räknades även en prognos för betygsutfallet fram för varje skola utifrån skolans
elevsammansättning. I modellen ingår sju sociala variabler3 som visat sig ha
samband med måluppfyllelsen i Malmös skolor. Detta prognosvärde, eller en
residual mellan prognosen och det faktiska utfallet, har också använts i vissa
analyser.4 Syftet med att utgå från en residual mellan prognos och utfall är att
jämföra skolorna med sig själva utifrån de förutsättningar som gäller för varje
skola. Resursfördelningsmodellen har också gjort det möjligt att ytterligare
analysera skillnaderna mellan skolor med olika förutsättningar. Framöver
kommer resursfördelningsmodellen och prognoserna innebära att
kvalitetsskillnader mellan skolorna ytterligare kan analyseras, t.ex. skulle
faktorer som utmärker skolor som får resultat över förväntat prognosvärde,
oavsett vilka faktiska resultat som uppnås, kunna identifieras.
Utöver grundskoleförvaltningens statistik samlar Skolverket in uppgifter kring
elever, personal och resultat. Statistiken publiceras i Skolverkets databaser
Jämförelsetal och SIRIS. I databaserna finns jämförbara uppgifter på riksnivå
samt på kommun- och skolnivå. Statistiken i databaserna baseras på uppgifter
som lämnats av huvudmännen för de olika verksamheterna. Den statistik som
kommunen själv räknar fram brukar skilja sig något från de uppgifter som
publiceras av Skolverket. Detta beror på skillnader i vissa beräkningar samt på
att Statistiska centralbyrån, SCB (som samlar in uppgifterna på uppdrag av
Skolverket), genomför vissa korrigeringar av uppgifterna efter insamlingen från
skolorna. I Skolverkets statistik finns uppgifter som grundskoleförvaltningen
inte har tillgång till, t.ex. uppgifter kring elevernas bakgrund och lärarnas
behörighet.
Som en del av det systematiska kvalitetsarbetet ska varje skola dokumentera sitt
kvalitetsarbete i s.k. kvalitetsrapporter och åtagande-/kvalitetsplaner.
Kvalitetsrapporterna är en utvärdering av föregående läsårs utveckling och
framgångsområden. Rapporterna ska bl.a. innehålla redovisningar av
måluppfyllelsen och förändringar mot tidigare resultat, analyser av resultaten
samt bedömningar om avsedda effekter har uppnåtts. I kvalitetsplanerna ska
kommande läsårs utvecklingsområden beskrivas. Varje enhet ska prioritera
egna utvecklingsområden samt två kommunövergripande för läsåret 2014/15
2
Eftersom dessa uppgifter samlats in för första gången finns det viss osäkerhet kring
uppgifternas kvalitet. Bedömningen är dock att uppgifterna innehåller viktig information
och att de är tillräckligt tillförlitliga för att komplettera andra uppgifter på kommunnivå.
3
Kön, invandringsår, föräldrarnas utbildningsnivå, antal vårdnadshavare, ekonomiskt
bistånd, bostadsområdet och skolans elevsammansättning.
4
Denna residual kan jämföras med Skolverkets s.k. SALSA-värde. SALSA-modellen utgår
dock bara från tre bakgrundsvariabler: kön, invandringsår och föräldrarnas
utbildningsnivå.
7 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
(språkutveckling och elevernas arbetsmiljö). Kvalitetsdokumentationerna ska
framför allt fungera som ett stöd i enheternas kvalitetsarbete, men utgör också
tillsammans med det statistiska anlysunderlaget ett underlag för de
kvalitetdialoger som genomförs mellan rektor, utbildningschef och
kvalitetsavdelning samt mellan nämndens presidium, förvaltningsdirektör och
utbildningschef under hösten. Såväl skolornas kvalitetsdokumentationer som
det som framkommit i kvalitetsdialogerna utgör i sin tur underlag för
analyserna i denna rapport. Analyserna har bl.a. gjorts under ett gemensamt
analysseminarium med kvalitetsavdelningen och förvaltningsledningen.
Underlaget för rapporten har ytterligare kompletterats med uppgifter från
andra utredningar som gjorts av grundskoleförvaltningen under året. I
underlaget ingår t.ex. utredningen om studie- och yrkesvägledningen samt om
fritidshemmen. I rapportens källförteckning framgår vilket övrigt material som
används vid analysen.
Beskrivning av verksamhetsområdena
Grundskolenämndens verksamheter styrs av skollag och förordningar samt
läroplaner, ”Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet”
samt ”Läroplan för grundsärskolan”. Förskoleklassen och fritidshemmen
omfattas av avsnitten om skolas värdegrund och uppdrag samt övergripande
mål och riktlinjer i tillämpliga delar av läroplanen. Verksamheterna styrs också
av Skolverkets Allmänna råd. Allmänna råd är rekommendationer till hur
skolor ska tillämpa förordningar och föreskrifter. Råden ska följas om skolan
inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls.
Förskoleklassen är en frivillig skolform och ska erbjudas barn från och med
höstterminen det år de fyller sex år. Förskoleklassen ska stimulera elevers
utveckling och lärande samt förbereda dem för fortsatt utbildning.
Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.
Förskoleklassen ska också främja allsidiga kontakter och social gemenskap.5
Tabell 1: Uppgifter om elever och personal i förskoleklass läsåret 2013/14
Malmö
2 905
1
92
13
Riket
109 943
.
.
.
Modersmål, andel (%) elever med annat modersmål än svenska
Modersmål, andel (%) elever med annat modersmål än svenska med modersmålsstöd
57
77
23
39
Årsarbetare, antal i huvudmannens skolor
Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstjänst)
Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med fritidspedagogexamen
Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med förskollärarexamen
Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med lärarexamen
155
19
6
46
30
6 724
16
6
56
21
Elever,
Elever,
Elever,
Elever,
antal i förskoleklass
andel (%) 5-åringar av befolkningen
andel (%) 6-åringar av befolkningen
andel (%) i fristående/enskild verksamhet
Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal
Grundskolan är en obligatorisk skolform och skolplikten inträder
höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. Grundskolan ska ge
eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig
dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt
förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt
5
9 kap. 2 § skollagen.
8 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap
och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.6
Tabell 2: Uppgifter om elever, personal och resultat i grundskolan
läsåret 2013/14
Malmö
21 305
296
0
16
Riket
920 997
188
.
.
Modersmålsundervisning, andel (%) berättigade elever
Modersmålsundervisning, andel (%) berättigade elever som deltar
Modersmålsundervisning, andel (%) elever som deltar utanför timplanbunden tid
Språkval, andel (%) elever som läser moderna språk
46
76
100
75
23
54
58
82
Personalststistik, andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen heltidtjänst
Personalstatistik, antal elever per lärare heltidtjänst
87
12
86
12
Behöriga till yrkesprogram, andel (%) i kommunala skolor
Behöriga till estetiskt program andel (%) i kommunala skolor
Behöriga till ek-, hu- och samhällsvetenskapsprogram, andel (%) i kommunala skolor
Behöriga till natur- och tekniskt program, andel (%) i kommunala skolor
Nått målen i alla ämnen, andel (%) i kommunala skolor
Genomsnittligt meritvärde årskurs 9, i kommunalla skolor
77
76
73
73
65
207
86
85
83
81
76
211
Elever, antal i huvudmannens skolor
Antal elever per skolenhet
Elever, andel (%) folkbokf i kommunen i annan kommuns skola
Elever, andel (%) folkbokf. i kommunen i fristående skola
Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal och SIRIS
Grundsärskolan är en egen skolform som är anpassad för elever som inte
bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en
utvecklingsstörning. Utbildningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar
och består av nio årskurser. Enligt skollagen kan utbildningen omfatta ämnen
eller ämnesområden, eller en kombination av dessa. Den kan också omfatta
ämnen enligt grundskolans kursplaner. Grundsärskolan ska ge elever med
utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och
värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska
utformas så att den bidrar till personlig utveckling, förbereder eleverna för
aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska
främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett
aktivt deltagande i samhällslivet.7
Tabell 3: Uppgifter om elever och personal i grundsärskolan läsåret
2013/14
Antal elever i
Elever, andel
Elever, andel
Elever, andel
huvudmannens skolenheter
(%) flickor i huvudmannens skolor
(%) i träningsskolan
i grundsärskolan, integrerade i grundskolan
Lärare, antal heltidstjänster
Lärare (heltidstj), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen
Lärare (heltidstj), andel (%) med specialpedag.utb
Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstj.)
Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal
Malmö
279
37
42
3
Riket
9 346
39
38
13
72
90
47
4
2 538
88
30
3
Fritidshemmet är en pedagogisk gruppverksamhet för elever från 6 års ålder
till och med vårterminen det år då de fyller 13 år. Fritidshemmet ska vara
organiserat så att det möjliggör för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera.
6
7
10 kap. 2 § skollagen.
11 kap. 2 § skollagen.
9 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och
grundsärskolan, både tidsmässigt och innehållsmässigt. Fritidshemmet ska
stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull
fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och
elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social
gemenskap.8
Tabell 4: Uppgifter om elever och personal i fritidshem läsåret 2013/14
Elever, totalt antal inskrivna
Elever 6-9 år, andel (%) av befolkningen
Barn 10-12 år, andel (%) av befolkningen
Elever totalt, andel (%) i enskild regi
Elevgrupp, antal elever per avdelning, kommunal regi
Anställda, antal årsarbetare, kommunal regi
Anställda, andel (%) årsarbetare med ped. högskoleutb., kommunal regi
Personaltäthet, antal elever per anställd, kommunal regi
Personaltäthet, antal elever per årsarbetare, kommunal regi
Källa: Skolverkets databas för jämförelsetal
8
14 kap. 2 § skollagen.
10 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Malmö
13 210
79
34
15,4
47
Riket
425 945
82
20
11
401
489
56
14
23
18 048
56
13
21
Föregående läsårs utvecklingsområden
Under föregående läsår (2013/14) hade varje verksamhet (förskoleklass,
grundskola, grundsärskola och fritidshemmen) ett kommungemensamt
utvecklingsområde. Skolorna skulle i sina kvalitetsplaner för läsåret redovisa
och analysera måluppfyllelsen inom området samt besluta om
förbättringsåtgärder och resonera kring vad insatserna förväntades leda till.
Senast den 1 september 2014 skulle skolorna följa upp sitt arbete i sina så
kallade kvalitetsrapporter.
Genomgången visar att skolorna har varit bra på att beskriva åtgärder och
insatser kring språkutveckling i förskoleklassen. Skolorna använder sig av
olika modeller och metoder för språkutveckling så som Bornholms-modellen,
genrepedagogik och Att skriva sig till läsning (ASL). Det finns dock en skillnad
i hur arbetet sker; från att mer allmänt arbeta med språkutveckling till ett mer
målmedvetet och strategiskt arbete. Generellt sett har skolorna haft svårt att
identifiera och belysa måluppfyllelsen inom utvecklingsområdet.
Genomgången visar dock att skolor som gör egna screeningar och tester kring
eleverna språkutveckling har lättare att se effekter av sitt arbete på elevnivå
(elevernas språkutveckling, språk- och läsförmåga). Inriktningen har också gett
en större språklig språkmedvetenhet i vissa skolor. Det påbörjade arbetet har
också kunnat tas tillvara och vidareutvecklas när nu språkutveckling är ett
kommungemensamt utvecklingsområde för alla verksamheter.
Kvalitetsrapporterna visar att skolorna arbetat aktivt med inflytande i
grundskolan. Insatserna har både rört inflytandet över gemensamma frågor
(klassråd, elevråd, matråd m.m.) och inflytandet över den egna utvecklingen
(delaktighet i det egna lärandet inom i lokal pedagogisk planering, egen elevtid
eller mentorstid). Trots att det finns statistik från elevenkäten kring elevernas
delaktighet och inflytande är det dock få skolor som följt upp måluppfyllelsen
inom området. Få skolor har kommenterat en eventuell förbättring eller
försämring i elevenkäten. Många skolor tar i kvalitetsdialogerna upp att det
finns en skillnad mellan lärarnas och elevernas syn på inflytande och i vilken
grad eleverna får vara med att bestämma. Med anledning av detta har frågorna i
elevenkäten förändrats inför 2015. Förändringen innebär också att frågorna
bättre svara mot formuleringarna i skolförfattningarna. Likväl visar analyser av
elevenkäten i grundskolan att 17 skolor förbättrat sitt resultat på frågorna kring
inflytande och delaktighet med mer än 10 procentenheter mellan 2012 och
2013.
Enligt skolornas beskrivningar av grundsärskolans utvecklingsområde,
bedömning, framgår det att det varit svårt att förankra formativ bedömning
hos eleverna. De generella insatser som har gjorts i skolorna kring bedömning
har inte heller varit användbara i grundsärskolan som behöver mer specifika
insatser anpassade för elevgruppen.
Genomgången av fritidshemmens kvalitetsrapporter visar att de mål som
formulerats och de insatser som genomförts kring lärande har varit mer
konkreta i fritidshemmen jämfört med övriga verksamheter. Lärandet på
fritidshemmen har också uppmärksammats och ett utvecklingsarbete pågår.
Genomgången av kvalitetsplanerna visar dock att flera rektorer upplever att
11 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
bristen på utbildad personal innebär att det är svårt att bedriva ett
utvecklingsarbete i fritidshemmen.
Kommungemensamma utvecklingsområden 2014/15
Utifrån grundskolenämndens beslut att elevers måluppfyllelse och
likvärdighet är de två övergripande mål som hela förvaltningen ska arbeta för,
har förvaltningen prioriterat språkutveckling och elevernas arbetsmiljö som
kommungemensamma utvecklingsområden läsåret 2014/15. Dessa områden
ska genomsyra hela förvaltningens arbete, från förvaltningsnivå till
skolenhetsnivå, och de gäller samtliga skolformer och verksamheter. Både
skolor och fritidshem ska således planera, genomföra, följa upp och analysera
ett utvecklingsarbete inom dessa båda områden. Samtidigt varierar skolornas
respektive arbete inom de båda områdena beroende på skolans utgångsläge och
behov. Utöver skolornas arbete, ska förvaltningens stödjande resurser ha ett
tydligt fokus på utvecklingsområdena.
Skolornas identifierade utvecklingsområden 2014/15
Utöver insatser inom de prioriterade områdena har Malmö stads rektorer i
åtagande-/ kvalitetsplaner för 2014/15 angett vilka ytterligare
utvecklingsområden de kommer att arbeta med under året, samt vilka
aktiviteter som skolorna planerar att genomföra inom varje område.
Nedanstående diagram visar hur stor andel av stadens skolor som valt att
arbeta med aktiviteter inom respektive område.9
Diagram 1: Andelen skolor som valt att arbeta med aktiviteter inom
respektive område läsåret 2014/15.
80%
76%
70%
60%
50%
50%
40%
36%
30%
22%
20%
19%
16%
11%
11%
10%
0%
Kunskaper
Bedömning
och betyg
Normer och Elevers ansvar
värden
och inflytande
Rektors
ansvar
Skola och
hem
Skolan och Övergång och
omvärlden samverkan
Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad
Drygt tre fjärdedelar av samtliga skolor har valt att arbeta med en eller flera
insatser inom området Kunskaper. Inom området har skolorna framför allt
planerat aktiviteter som på olika sätt berör matematikundervisning samt
språkutvecklande arbete.
9
En kategorisering av de aktiviteter som varje skola har valt att arbeta med inom
respektive område redovisas i bilaga 1.
12 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Hälften av stadens skolor har valt att utveckla Bedömning och betyg under
läsåret. Den absoluta majoriteten av de skolor som valt området har planerat
aktiviteter som på olika sätt berör formativ bedömning. Även kollegialt
lärande, sambedömning och likvärdig bedömning är teman för de aktiviteter
som planerats.
En stor andel av de skolor som valt att arbeta med Normer och värden har
planerat aktiviteter som direkt fokuserar på innehållet i skolans värdegrundsoch likabehandlingsarbete eller formerna och organiseringen av detta. Några
skolor har valt ett tydligt fokus på normkritiskt och/eller genusinriktat arbete.
Formellt inflytande genom elevråd eller liknande är den vanligaste inriktningen
när det gäller aktiviteter inom området Elevers ansvar och inflytande, men
även olika typer av formativt arbetssätt samt demokrati och inflytande är
vanliga ingångar för de aktiviteter som ska genomföras.
Närmare en femtedel av skolorna i staden har valt att arbeta med aktiviteter
inom området Rektors ansvar. Framför allt handlar det då om aktiviteter som
har koppling till trygghet och studiero, men även den generella organiseringen
av skolan och elevhälsan.
Olika aktiviteter kring delaktighet och kommunikation är de huvudsakliga
ingångarna för de skolor som planerat att arbeta med området Skola och hem.
Ungefär var sjätte skola har valt att arbeta med området under läsåret.
Strax under var tionde skola har planerat att under läsåret arbeta med
aktiviteter kopplade till Skolan och omvärlden. Aktiviteterna som planerats
skiljer sig mycket åt och fokuserar bland annat på en utveckling av IKTarbetet, övergripande arbete med rutiner och planer samt kontakt med
föreningar och kulturliv.
Det avslutande området, Övergång och samverkan, har precis som Skolan och
omvärlden valts av lite mindre än var tionde skola. Inriktningen på
aktiviteterna inom området ligger framför allt på utveckling av övergripande
rutiner och planer, men några skolor har även planerat att konkret arbeta med
övergång och samverkan såväl mot andra som inom den egna skolan.
Vid de dialoger som genomförts har ett antal områden identifierats där
skolorna behöver och/eller önskar stöd från förvaltningen. Det område som
flest uppger att de har behov av stöd i är det systematiska kvalitetsarbetet,
företrädesvis vid analys och planering. Många skolor uppger även att de har
behov av stöd när det gäller formativt arbetssätt, bedömning, språkutveckling
och kollegial handledning. Skolorna har också uttryckt stödbehov när det gäller
IT, hur skolan kan bemöta utåtagerande elever samt pedagogisk utveckling i
grundsärskolan.
13 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Huvudmannens utmaningar och styrkor
Utifrån de underlag som föreligger har grundskoleförvaltningen identifierat
elva utmaningar och sex styrkor för det fortsatta utvecklingsarbetet på
huvudmannanivå.
Utmaningarna och styrkorna har identifierats utifrån ett
huvudmannaperspektiv i syfte att uppfylla skollagens och de allmänna rådens
krav på huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Skolornas sammanlagda
utvecklingsområden och huvudmannens utmaningar behöver därmed inte
alltid stämma överens. Få skolor har t.ex. valt närvaro som ett
utvecklingsområde eftersom det anses röra en liten elevgrupp eller enskilda
elever, men på huvudmannanivå kan den samlade bilden visa på ett område
som är i behov av övergripande insatser.
Analyser i kvalitetsarbetet omfattar förutsättningar, genomförande och resultat.
I följande avsnitt redovisas inledningsvis utmaningar som kan utläsas i de
resultat som följs upp inom kommunens verksamheter. Därefter redovisas ett
visst antal utmaningar inom förutsättningar och genomförande. Vissa
utmaningar som identifierats rör specifika områden, t.ex. frånvaro i
grundskolan medan andra är generella och påverkar verksamheterna mer
övergripande, t.ex. lärandemiljöer. Resultaten presenteras utifrån elevernas
olika förutsättningar. Övriga utmaningar rör sådana förutsättningar som
verksamheterna kan påverka.
I två av förvaltningens verksamheter, förskoleklassen och fritidshemmen, finns
i nuläget inga mått på i vilken grad verksamheterna uppfyller målen för
verksamheten. I fritidshemmet finns t.ex. inga prestationskrav på eleverna och
därmed heller inga betyg eller omdömen att analysera. När det inte finns några
resultatmått så utgår kvalitetsbedömningen utifrån olika förutsättningar för
verksamheten istället. Dessa redovisas under respektive utmaning.
Utmaningar
Kunskapsresultaten
Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och
utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers
utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. I utbildningen ska hänsyn
tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och
stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att
uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen.10 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de
behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna
förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens
mål.11
Även grundskolans och grundsärskolans läroplaner slår fast att undervisningen
ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Läroplanerna tydliggör
också att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar
10
11
1 kap. 4 § skollagen.
3 kap. 3 § skollagen.
14 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
har svårt att nå målen för utbildningen. På samma sätt har skolan ett ansvar att
aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det
ska skolan göra genom att medvetet arbeta med det sätt som den bemöter och
bedömer flickor och pojkar på. Läroplanen pekar också ut skolans ansvar att
motverka traditionella könsmönster och ge utrymme för alla elever att pröva
och utveckla sina förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet.
I följande avsnitt redovisas en sammanfattande och fördjupad analys av
kunskapsresultaten inom grundskolan och grundsärskolan. Sammanfattningen
utgår från uppgifter som redovisas i rapporten om kunskapsresultaten i
grundskolan och grundsärskolan 2013/14.
Resultatskillnader mellan skolor
Grundskoleförvaltningens analyser av betygsresultaten från våren 2014 visar att
resultaten i Malmö stads grundskolor förbättras. Behörigheten till
gymnasieskolan och andelen elever som har nått målen i alla ämnen har ökat,
liksom det genomsnittliga meritvärdet. En högre andel elever har också både
läst och klarat godkänt i moderna språk.
De senaste årens förskjutning mot ett bredare kunskapsfokus i alla ämnen, är
sannolikt en bidragande orsak till den positiva utvecklingen av elevernas
meritvärde. Analyserna visar också att skillnaderna mellan skolorna i
kommunen minskar. Det kan bl.a. förklaras med att skolor med låga resultat
har lagts ner men också av att andra skolor med låga resultat har förbättrat sina
resultat under året. Skillnaderna mellan skolorna är dock fortsatt stora vilket är
ett likvärdighetproblem för kommunen.
Resultatskillnader mellan skolor är bl.a. en effekt av segregationen. På grund av
den stora bostadssegregationen i Sverige och Malmö fördelas elever med olika
förutsättningar inte jämnt över stadens skolor. Elever tenderar att gå i skolan
tillsammans med andra elever med liknande hemförhållanden. Därför får
resultatskillnaderna mellan olika elevgrupper utifrån socioekonomiska faktorer
stor effekt på skolornas olika resultat. För att utjämna skillnaderna mellan
skolorna har Malmös grundskolenämnd beslutat om en ny
resursfördelningsmodell. I samband med det räknades även en prognos för
betygsutfallet fram för varje skola utifrån skolans elevsammansättning. Syftet
med att utgå från en residual mellan prognos och utfall är att jämföra skolorna
med sig själva utifrån de förutsättningar som gäller för varje skola.
Analyser visar att överensstämmelsen mellan prognos och utfall i regel är hög.
I genomsnitt förväntades 77,7 procent av eleverna i årskurs 9 få godkänt i
svenska, engelska och matematik våren 2014. Det faktiska utfallet var 77,1
procent. I bilaga 2 redovisas prognos och faktiskt utfall för alla kommunala
grundskolor. Bilagan visar att prognosen skiljer sig mycket mellan olika skolor
men också att det finns skolor som har resultat över förväntat läge liksom
skolor som har resultat under förväntat läge.
Framöver kommer resursfördelningsmodellen och prognoserna innebära att
kvalitetsskillnader i skolor ytterligare kan analyseras (se beskrivning i
Inledning). Denna lägesbedömning utgår dock framför allt från analyser av
resultatskillnader mellan olika elevgrupper eftersom resursfördelningsmodellen
och användning av prognosen implementerats under innevarande år. Att följa
15 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
olika elevgruppers utveckling är dessutom fortsatt viktigt att göra med
anledning av skolans kompensatoriska uppdrag.
Resultatskillnader mellan olika elevgrupper
Kunskapsresultaten mellan Malmös elever skiljer stort. Den största
förklaringsfaktorn till elevernas skilda resultat är deras vårdnadshavares
utbildningsbakgrund vilket även gäller i riket.
Barn till lågutbildade föräldrar har i snitt ett meritvärde som ligger 70 poäng
lägre än barn till högutbildade föräldrar. Den stora skillnaden mellan dessa
grupper har i stort sett legat konstant över en längre tid. Det senaste läsåret har
dock elever med lågutbildade föräldrar förbättrat sitt resultat i förhållande till
elever med högutbildade föräldrar.
Diagram 2: Genomsnittligt meritvärde utifrån vårdnadshavarnas olika
utbildningsnivåer 2004-2014
240
230
220
210
200
190
180
170
160
150
140
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Malmö - förgymn. utb.
Riket - förgymn. utb.
Malmö - gymn. utb.
Riket - gymn. utb.
Malmö - eftergymn. utb.
Riket - eftergymn. utb.
2014
Källa: Skolverkets databas SIRIS
Förklaringen till att den stora resultatskillnaden mellan grupperna i stort består
år från år är komplex. Trots stor kunskap, medveten pedagogik och ett starkt
fokus på det kompensatoriska uppdraget har skolan, varken i Malmö eller i
riket, lyckats bryta sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och elevernas
kunskapsresultat. Dock finns det enskilda skolor i staden som har visat tecken
på att de genom ett medvetet arbete med ett långsiktigt strategiskt och
pedagogiskt förhållningssätt lyckas bryta sambandet.
16 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Diagram 3: Kunskapsresultat utifrån vårdnadshavarnas utbildningsnivå
2013/14
100%
Kunskapsresultat (läsåret 2013/2014)
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Andel elever med högutbildade föräldrar (läsåret 2013/2014)
Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad
Not: Grundskoleförvaltningen använder i detta diagram det kunskapsresultatvärde som tagits fram för
samtliga skolor utifrån andelen elever på skolan som i årskurs 3, 6 och 9 (eller den/de årskurser av
dessa som fanns på skolan) nått målen i alla ämnen på de nationella proven, genom betygen (i årskurs
6 och 9) samt genom måluppfyllelseundersökningen (i årskurs 3). Kunskapsresultatvärdet är
medelvärdet av dessa olika resultat. Kunskapsresultatet har sedan satts i relation till andelen elever på
respektive skola som har högutbildade föräldrar.
I förra årets rapport framkom att könsskillnaderna i kunskapsresultaten ökade.
Årets rapport över kunskapsresultaten visar emellertid att pojkarna i Malmö
förbättrat sina resultat tydligt vilket inneburit att de närmat sig flickornas nivå
av måluppfyllelse. Liksom i landet i övrigt skiljer sig dock resultaten mellan
flickor och pojkar fortfarande stort. Flickor presterar genomgående högre
resultat i alla årskurser och i alla ämnen med undantag av idrott. Störst
könsskillnad finns inom ämnet svenska, särskilt inom svenska som andra språk.
Skillnaden finns i alla årskurser.
Skillnaderna mellan pojkar och flickor ökar i de betygsgivande årskurserna
jämfört med de omdömesgivande årskurserna. Sammantaget ligger flickornas
meritvärde i årskurs 9 i snitt cirka 20 poäng högre än pojkarnas.
Gymnasiebehörigheten skiljer dock inte så stort mellan könen. Andelen
gymnasiebehöriga pojkar är cirka 1,5 procentenhet lägre än andelen behöriga
flickor.
I kvalitetsdialogerna förklaras könsskillnaderna i resultat med flera olika
orsaker. Delvis anses flickor generellt mogna tidigare vilket innebär att deras
förutsättningar att tidigt ta till sig kunskap är bättre. Framföra allt kan dock
könsskillnaden förklaras med att det råder en s.k. ”antipluggkultur” bland
pojkarna. Detta är också den förklaring som anges på nationell nivå.12
Eftersom idrott är det enda ämne som går emot den allmänna trenden i Malmö
stad, förstärks bilden av att kulturen med könsstereotypa ingredienser samt
förebilder alternativt bristen på förebilder spelar stor roll i pojkars och flickors
utbildning. Detta har skolan, trots det kompensatoriska uppdraget och flera års
satsningar av jämställdhet och genuspedagogik, inte lyckats förändra.
12
Skolverket (2006). Könsskillnader i måluppfyllelse. Rapport 287
17 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Utöver vårdnadshavarens utbildningsbakgrund och kön är även elevens
svenska eller utländska bakgrund en determinant för elevens skolresultat.
Analyser visar att det framför allt är nyanlända elever som har svårt att uppnå
målen i skolan. Lägst meritvärde har nyanlända elever som anlänt till Sverige
högst fyra år före examen. Endast 20 procent av dessa lämnar grundskolan
behöriga för gymnasieskolan.
Trots att det framför allt är nyanlända som har svårt att nå målen är den
tillgängliga statistiken ofta uppdelad på svensk eller utländsk bakgrund13.
Skolverkets uppgifter i databasen SIRIS visar t.ex. att elever i Malmö med
utländsk bakgrund har haft ett lägre meritvärde än genomsnittet för elever med
utländsk bakgrund i riket under en lång period. Samtidigt har elever med
svensk bakgrund haft ett högre resultat än motsvarande grupp i riket. Elever
med utländsk bakgrund i Malmö har dock förbättrat sitt resultat de senaste
åren, medan trenden har varit det motsatta i riket. Föregående läsår hade
därmed elever i Malmö med utländsk bakgrund ungefär samma meritvärde
som motsvarande grupp i riket. Malmö elever med svensk bakgrund har också
förbättrat sina resultat de senaste åren, med undantag för det senaste läsåret.
Diagram 4: Kunskapsresultat utifrån utländsk bakgrund 2004-2014
240
230
220
210
200
190
180
170
160
2004
2005
2006
Malmö - utl. bakgr.
2007
2008
2009
Riket - utl. bakgr.
2010
2011
Malmö - sv. bakgr.
2012
2013
2014
Riket - sv. bakgr.
Källa: Skolverkets databas SIRIS
Det kan finnas samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevens
svenska eller utländska bakgrund. Föräldrarnas utbildningsnivå är den starkaste
förklaringsfaktorn för elevernas resultat. I de fall utländsk bakgrund
sammanfaller med låg utbildningsnivå förklaras förbättringarna i diagram 4
med förbättringarna i diagram 2.
Resultatskillnader mellan och inom ämnen
Malmös skolelevers resultat skiljer sig stort mellan olika skolämnen. I årskurs 9
har eleverna högst resultat i svenska, med 96 % godkända elever, och lägst
resultat i svenska som andra språk, med 70 % godkända elever.
13
Elever som är födda utomlands eller vars båda föräldrar är födda utomlands.
18 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Diagram 5: Andel elever i årskurs 9 som klarat respektive ämne
2013/2014
100%
96%
90%
94% 93% 93% 92% 92%
91% 90%
88% 88% 87% 86%
86% 86% 85%
84% 84% 82%
80%
70%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
SV
M2
MU
SL
ML
BL
HKK
TK
EN
RE
GE
BI
HI
SH
FY
IDH
KE
MA
Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad
Skillnaderna mellan svenska och svenska som andra språk kan delvis förklaras
med elevernas olika förutsättningar, framför allt vad gäller språkbakgrunden,
men också när det gäller föräldrarnas utbildningsbakgrund. I
kvalitetsdialogerna framkommer det att eleverna som läser svenska som
andraspråk, inte bara har ett annat språk som modersmål, utan även har
föräldrar med lägre, eller ingen utbildning. Segregation i Malmö stad, som
innebär att många elever med svenska som andra språk går på samma skolor,
påverkar dessutom eleverna möjligheter till en god språkutveckling i svenska.
De höga resultaten i moderna språk och i modersmål förklaras av att dessa
ämnen är valfria och det därför huvudsakligen är studiemotiverade elever som
läser dem.
Malmös elever visar också relativt höga resultat inom de praktiskt-estetiska
ämnena. Kvalitetsdialogerna visar att eleverna många gånger tycker att det
praktiska skolarbetet är lättare att ta till sig och är mer motiverande. Därutöver
framkommer att en förklaring också kan vara att det ställs lägre krav i de
praktiskt-estetiska ämnena och att lärarna lägger mindre vikt vid kursplanernas
krav. Det är också värt att notera att undervisningen i de praktiskt–estetiska
ämnena i högre utsträckning genomförs av obehöriga lärare (mer om detta i
avsnittet om Behörighet och rekrytering).
I det sammanhanget är det möjligen mer förvånande att idrott och hälsa visar
så låga resultat (84 % godkända i årskurs 9). Det låga resultatet i idrott kan till
viss del förklaras av Malmöelevernas svaga simkunskaper. Från och med
hösten 2014 har kommunen därför infört obligatorisk simundervisning för alla
elever i åk 2. Målet är att alla elever i Malmö ska vara simkunniga och få samma
förutsättningar att lyckas. Ämnet idrott och hälsa är intressant av flera skäl –
det är också det enda skolämnen där pojkarnas resultat överstiger flickornas
(mer om detta i avsnittet om resultatskillnader mellan olika elevgrupper).
Av de ämnen som alla elever studerar har matematiken lägst resultat, endast
82 % godkända i årskurs 9. Vid en jämförelse av de elever som inte uppnår
gymnasiebehörighet, framgår att en stor majoritet av dessa (80 %) inte har
klarat att få godkänt betyg i matematik. Således är matematikresultatet den
19 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
SVA
enskilt viktigaste faktorn för att förklara varför så många elever lämnar
grundskolan utan att vara behöriga för gymnasieskolans nationella program.
Sedan flera år tillbaka medverkar många skolor i Skolverkets satsning
”Matematiklyftet”. Något resultat av den satsningen går ännu inte att skönja
bland elevernas kunskaper. Eleverna uppfattar ofta matematik som ett svårt
ämne eftersom detta är en signal som ges av det omgivande samhället i form av
föräldrar, lärare och andra vuxna. Detta kan påverka elevernas förväntan vilket
kan ge ett lägre resultatutfall. Även kvaliteten på undervisningen och bristen på
behörig personal ges som förklaring till den låga måluppfyllelsen.
Även ämnena fysik och kemi visar låga resultat, liksom även t.ex.
samhällskunskap, historia, biologi och religion. De bristande kunskaperna i
matematik och svenska, dvs. främst svenska som andra språk, påverkar
måluppfyllelsen inom samtliga dessa ämnen.
Även inom grundsärskolan skiljer sig elevernas resultat inom olika ämnen.14
Högsta betyget (A) förekommer nästan inte inom något ämne. I
avgångsbetygen för årskurs 9 läsåret 2013/2014 sattes endast betyget A i
engelska och musik. Teknik är det ämne som visar upp lägst resultat, där fick
mer än hälften av eleverna det lägsta betyget. Under läsåret gick totalt 279
elever i grundsärskolan. Att bryta ner resultatet per kön är problematiskt
eftersom antalet elever är så få.
Resultatskillnader mellan årskurser
Måluppfyllelsen skiljer stort mellan olika årskurser. Vid läsårsslutet 2013/2014
hade 88 % av eleverna i årskurs 1 bedömts nå målen för undervisningen i alla
ämnen. I årskurs 7 hade 51 % av alla elever godkänt betyg i alla ämnen. Under
de första skolåren försämras måluppfyllelsen för varje årskurs. Försämringen
pågår till och med fjärde klass. Under årskurs 4 till 6 ligger sedan
måluppfyllelsen ungefär stilla. Sedan försämras den ytterligare i årskurs 7, för
att därefter förbättras igen i årskurs 8 och 9.
Diagram 6: Måluppfyllelse per årskurs 2013/14.
100%
90%
88%
80%
80%
77%
70%
64%
63%
66%
60%
65%
51%
54%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Åk 1
Åk 2
Åk 3
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Åk 7
Åk 8
Åk 9
Andel elever som nått målen i alla ämnen - betyg (åk 6-9) och omdömen (åk 1-5)
Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad
14
Elever i grundsärskolan betygssätts om deras vårdnadshavare önskar att det ska ske.
Samma nationella betygsskala som inom grundskolan används. Betyget F och streck
används däremot inte.
20 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
När eleverna byter lärare i årskurs 7, sätter många lärare av tradition relativt
återhållsamma betyg och förväntar sig att eleverna ska kämpa sig till bättre
betyg under de sista åren i grundskolan. Trots att betygssystemet ändrats och
blivit mycket tydligare i förhållande till kunskapskraven, framkommer i
kvalitetsdialogerna att ovanstående bedömningstradition finns kvar. De allra
flesta elever höjer sig således något betygssteg och många meritpoäng för varje
årskurs fram till slutbetyget i nionde klass.
Skillnader mellan nationella prov och omdömen/betyg
De nationella ämnesproven ska användas för att bedöma elevernas kunskaper i
förhållande till kunskapskraven och även fungera som stöd för betygssättning.
Rapporten över kunskapsresultaten visar, precis som konstaterades i
föregående års rapport, att betygen i årskurs 6 och 9 i huvudsak
överensstämmer med ämnesprovsresultaten. Statistiken visar emellertid att
Malmö stads lärare i genomsnitt ger sina elever högre omdömen/betyg än
resultaten på de nationella proven. Det kan bl.a. förklaras av tidsskillnaden
mellan de nationella proven och betygssättningen15 samt av att den
betygssättande läraren väger in ytterligare andra delar av elevernas kunskaper
än vad som prövas i de nationella proven. I årskurs 3 är skillnaden mellan
elevernas resultat på de nationella proven och deras omdömen markant. 44 %
av eleverna i årskurs 3 klarade godkänt på båda de nationella proven i svenska
respektive matematik. Samtidigt fick 77 % av eleverna godkänt i alla ämnen.
Diagram 7: Måluppfyllelse och nationella provresultaten per årskurs
2013/14.
100%
90%
88%
80%
80%
77%
70%
64%
63%
66%
57%
60%
50%
51%
54%
65%
58%
44%
40%
30%
20%
10%
0%
Åk 1
Åk 2
Åk 3
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Åk 7
Åk 8
Åk 9
Andel elever som nått målen i alla ämnen - betyg (åk 6-9) och omdömen (åk 1-5)
Andel elever som nått målen i alla ämnen på ämnesproven
Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad
I årskurs 9 är det skillnad mellan hur mycket högre betyg (jämfört med
nationella provet) som eleverna får i matematik och no än i engelska. I engelska
får 11 % av eleverna ett högre betyg än sitt resultat på nationella provet, i
matematik får 35 % och i fysik får 48 % av eleverna det. I kvalitetsdialogerna
anges det flera olika förklaringar till skillnaden. I analysen av vad denna skillnad
beror på måste det låga resultatet i matematik som helhet vägas in. Matematik
är det ämne som alla elever läser där stadens skolor visar lägst resultat. En
15
Efter att de nationella proven genomförts kan eleverna fått stöd och därmed kunnat
uppnå målen.
21 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
förklaring som framkommer under kvalitetsarbetet är att de låga resultaten kan
stressa lärarna och därmed påverkar deras bedömning. Problematiken kring
bedömning och betyg diskuteras vidare i ett särskilt avsnitt i denna rapport.
Trygghet och arbetet mot kränkande behandling
Skollagen fastslår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever
tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.16 Det finns flera
aspekter av trygghet såsom kränkande behandling, bränder, stölder, inbrott,
skadegörelse och våld. I detta avsnitt behandlas kränkande behandling.
Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet
bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn
och elever. Bland annat ska verksamheten årligen upprätta en plan med en
översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra
kränkande behandling av barn och elever.17 En lärare, förskollärare eller annan
personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit
utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att
anmäla detta till rektorn. Rektor är i sin tur skyldig att anmäla detta till
huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda
omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall
vidta de åtgärder som krävs för att förhindra kränkande behandling i
framtiden.18
Grundskoleförvaltningen följer upp elevernas upplevda trygghet och
uppfattning om arbetet mot kränkningar i de årliga elevenkäterna. Årets
resultat visar att en marginellt högre andel (ca en procentenhet) av eleverna
anger positiva svar på frågorna om hur de upplever tryggheten i skolan. Även
fortsatt är det för många grundskoleelever som känner sig rädda för någon på
sin skola. 13 procent av kommunens elever anger negativa svar under
huvudfrågeområdet ”Trygghet”. Lägst andel positiva svar erhåller frågan om
det i deras skola finns elever som de är rädda för. Alla utom tre skolor har
elever som uppger att det stämmer helt eller ganska bra att de är rädda för
andra elever på skolan. Alla utom fem skolor har elever som uppger att det
stämmer helt eller ganska bra att de är rädda för lärare på skolan.
Grundskoleeleverna anser också i hög utsträckning att skolan skulle behöva
göra mer för att förhindra kränkningar. 26 procent av de tillfrågade eleverna
anger negativa svar under huvudfrågeområdet ”Förhindra kränkningar”. Lägst
andel positiva svar erhåller frågan om man på skolan skulle behöva göra mer
för att förhindra kränkningar. Mellan skolorna i kommunen är differensen
cirka 40 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från runt 10
procent till cirka 50 procent negativa svar. Det har inte skett några förändringar
jämfört med föregående års enkätundersökning. Analyser av enkätresultaten
utifrån resursfördelningsmodellen visar dessutom att andelen positiva elever är
något mindre i skolor med hög strukturersättning per elev jämfört med skolor
med låg strukturersättning (56 procent positiva svar jämfört med 71 procent
positiva svar).
16
5 kap. 3 § skollagen.
6 kap. 6-8 §§ skollagen.
18
6 kap. 10 § skollagen.
17
22 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Diagram 8: Resultat i elevenkäten i grundskolan ang. ”Förhindra
kränkningar” utifrån resursfördelning per skola 2014.
1. Väldigt positiva svar
2. Ganska positiva svar
5. Väldigt negativa svar
6. Vet ej-svar
4. Ganska negativa svar
100%
90%
80%
11%
6%
10%
12%
15%
70%
60%
11%
13%
12%
13%
12%
15%
16%
17%
15%
24%
22%
16%
28%
50%
28%
25%
40%
30%
20%
43%
35%
34%
32%
34%
Grupp B
Grupp C
Grupp D
Grupp E (Högst summa
kr/elev)
10%
0%
Grupp A (Lägst summa
kr/elev)
Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad
Även i grundsärskolan finns elever som svarar negativt på trivsel- och
trygghetsfrågorna i elevenkäten. Bland annat svarar 17 procent av eleverna att
de är rädda för andra elever på skolan och 9 procent att de är rädda för vuxna
på skolan. En svårighet som kan uppkomma i grundsärskolan är att eleverna
inte alltid förstår att de kan ha gjort eller sagt något som skulle kunna uppfattas
som kränkande eller att de själva har blivit utsatta för en kränkning.
I föregående års lägesbeskrivning framgick att Skolinspektionen kritiserat
värdegrundsarbetet i Malmö stads fritidshem. Grundskoleförvaltningen har för
tillfället ingen samlad bild över värdegrundsarbetet på fritidshemmen men
planerar att följa upp arbetet genom den nyutformade enkät som ska besvaras
av elever i fritidshemmen under våren 2015. Nästa år kommer det därmed vara
möjligt att följa upp och analysera arbetet i kommunens fritidshem.
Grundskoleförvaltningen har utarbetat nya rutiner och blanketter för anmälan
av kränkande behandling. I enlighet med skollagsstiftningen redovisas alla
anmälningarna löpande till grundskolenämnden som följer utvecklingen.
Grundskoleförvaltningens statistik över anmälda ärenden visar att det gjordes
649 anmälningar om kränkande behandling under 2013/14. Det innebär 2,64
ärenden per 100 elever. Antalet anmälda ärenden skiljer sig mycket mellan
skolorna. Detta beror delvis på olika benägenhet att anmäla, men också olika
syn på vad en kränkning är. I kvalitetdialogerna förklaras antalet anmälningar
oftast med enskilda elever eller grupper av elevers agerande. På skolorna ses
sällan kränkningarna som ett generellt problem. På huvudmannanivå utskiljs
dock ett behov av kunskaper och metoder för att möta utåtagerande elever.
Vissa skolor med många anmälningar förklarar det med att det finns en
nolltolerans, dvs. att alla kränkningar som framkommer också anmäls för att
visa allvaret för elever, personal och föräldrar.
Elevers ansvar och inflytande
Enligt skollagen ska barn och elever ges inflytande över utbildningen. De ska
fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla
utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och
23 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder
och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska
behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och
deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas
och underlättas.19
Elevernas inflytande var ett kommungemensamt utvecklingsområde för
grundskolan under föregående läsår och kvalitetsrapporterna visar att skolorna
arbetet aktivt med inflytande. Insatserna har både rört inflytandet över
gemensamma frågor (klassråd, elevråd, matråd m.m.) och inflytandet över
utbildningen (delaktighet i det egna lärandet inom i lokal pedagogisk planering,
egen elevtid eller mentorstid).
Resultaten från elevenkäten i grundskolan visar att andelen grundskoleelever i
Malmö som svarar positivt på frågor kring delaktighet och inflytande har ökat
från 42 procent till 44 procent mellan 2012 och 2013. Resultatet är emellertid
fortfarande lågt jämfört med andra områden som behandlas i elevenkäten. Det
finns också stora skillnader mellan skolorna. Differensen är cirka 50
procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från cirka 80 procent
till cirka 30 procent positiva svar. Skillnaden mellan skolorna har också ökat
med ca 10 procentenheter jämfört med förra året. Samtidigt visar analyser av
enkätresultaten att det är inom området delaktighet och inflytande som flest
skolor förbättrat sina resultat med mer än 10 procentenheter. Mellan 2012 och
2013 förbättrades resultaten i 17 skolor. Analyser av enkätresultaten utifrån
resursfördelningsmodellen visar dessutom att andelen positiva elever är något
mindre i skolor med hög strukturersättning per elev jämfört med skolor med
låg strukturersättning (46 procent positiva svar jämfört med 41 procent
positiva svar).
Diagram 9: Resultat i elevenkäten i grundskolan ang. ”Delaktighet och
inflytande” utifrån resursfördelning per skola 2014.
100%
1. Väldigt positiva svar
2. Ganska positiva svar
5. Väldigt negativa svar
6. Vet ej-svar
8%
8%
14%
15%
90%
80%
4. Ganska negativa svar
11%
11%
11%
17%
19%
22%
30%
27%
26%
70%
60%
32%
33%
50%
40%
30%
34%
33%
30%
29%
28%
12%
11%
12%
13%
13%
Grupp A (Lägst summa
kr/elev)
Grupp B
Grupp C
Grupp D
Grupp E (Högst summa
kr/elev)
20%
10%
0%
Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad
Som konstaterats tidigare är det få skolor som följt upp måluppfyllelsen inom
området i sina kvalitetsrapporter. Ovanstående redovisning visar dock att det
19
4 kap. 9§ skollagen.
24 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
finns skolor som förbättrat sina resultat i elevenkäten vilket antyder att ett
målinriktat och genomtänkt arbete kan förändra elevernas uppfattning positivt.
I enkäten till grundsärskoleelever uppger 59 procent av eleverna positiva svar
under huvudfrågeområdet ”Delaktighet och inflytande” medan 6 procent är
negativa och 26 procent uppger ”Delvis-svar”. En tydligt högre andel av
eleverna som läser ämnen är positiva än eleverna som läser ämnesområden,
särskilt när det gäller arbetet med olika skoluppgifter. Det kan bero på att det
krävs mer av lärandemiljön och anpassningar samt kompensatoriska insatser
för eleverna som läser ämnesområden. Det är också en betydligt lägre andel av
eleverna som läser ämnesområden som svarat positivt på frågan om lärarna
lyssnar på dem. Även här skulle en förklaring kunna vara att vissa av eleverna
inte har talat språk och därför är i behov av olika kommunikationshjälpmedel,
vilket kräver mer av omgivningen och dess förmåga att anpassa lärmiljön.
Följaktligen medför det att det krävs mer av personalen i skolorna.
Skolan och omvärlden
Enligt skollagen ska elever i alla skolformer utom förskolan och
förskoleklassen ha tillgång till personal med sådan kompetens som kan
tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning.20 Syftet med studieoch yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som
rör val av studier och yrken. Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det
livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt pågående karriärprocess.
Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas i både vid och snäv bemärkelse.
Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever
kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studieoch yrkesval. Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga
vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal,
individuellt och i grupp.21
Grundskoleförvaltningen har sedan tidigare ett uppdrag från kommunstyrelsen
att utveckla studie- och yrkesvägledningen. Utifrån kommunstyrelsens förslag
har grundskoleförvaltningen utrett studie- och yrkesvägledningen samt praon i
förvaltningens skolor. Under 2014 har dessutom Malmös stadsrevision
genomfört en granskning av studie- och yrkesvägledningen.
Stadsrevisionen konstaterar i sin granskning att det saknas en övergripande
styrning av studie- och yrkesvägledningen i Malmö Stad.
Grundskoleförvaltningens utredning visar också att studie- och
yrkesvägledningen inte integreras i skolverksamheten utan ses som ett särskilt
uppdrag för utsedda studie- och yrkesvägledare. Både skollag, läroplan och de
allmänna råden innebär dock att studie- och yrkesvägledningen är ett uppdrag
för hela skolan, inte bara för studie- och yrkesvägledaren. Utredningen visar
också, precis som tidigare utredningar och granskningar, att studie- och
yrkesvägledarnas uppdrag begränsas till de högre årskurserna trots att de nya
allmänna råden innebär att studie- och yrkesvägledning bör ges i alla årskurser.
Enligt statistik i Skolverkets databas SIRIS hade Malmö stad totalt 17,4 studieoch yrkesvägledare (heltidstjänster) fördelat på 28 skolor under läsåret
2013/14. Statiken visar att det i de kommunala grundskolorna fanns 1 222
20
21
2 kap. 29 § skollagen.
Skolverkets Allmänna råd (2013). Arbetet med studie- och yrkesvägledning.
25 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
elever per studie- och yrkesvägledare. Beräknat på antalet elever i de högre
årskurserna (7-9) var det 367 elever per studie- och yrkesvägledare. Malmö stad
hade färre elever per studie- och yrkesvägledare jämfört med medelvärdet för
samtliga kommunala huvudmän i landet. Kommunala huvudmän hade i
genomsnitt 1 539 elever per studie- och yrkesvägledare och 464 elever per
studie- och yrkesvägledare i årkurs 7-9. Nästan alla studie- och yrkesvägledare i
Malmö stad, 98 procent, hade SYV-utbildning hösten 2013. I landets samtliga
kommuner var motsvarande andel 78 procent. För att kontrollera, och
komplettera, statistiken genomförde grundskoleförvaltningen en
enkätundersökning under hösten 2014. Enkäten vände sig till alla studie- och
yrkesvägledare i kommunen. Sammanställningen visar att alla skolor med elever
i årskurs 7-9 har en studie- och yrkesvägledare i någon omfattning. Både
Skolverkets statistik och grundskoleförvaltningens sammanställning visar att
omfattningen av studie- och yrkesvägledare varierar mycket mellan
kommunens skolor. Detta konstaterades även i förra årets lägesbeskrivning
med då fanns ingen övergripande sammanställning.
Trots att antalet elever per studie- och yrkesvägledare är lägre i Malmös
kommunala grundskolor jämfört med riket upplevs omfattningen av studieoch yrkesvägledare vara för liten. Studie- och yrkesvägledning är särskilt viktigt
för elevgrupper som har svårt att på annat sätt få saklig och objektiv
information inför sina studie- och yrkesval, t.ex. nyinvandrade elever. Detta
innebär att behovet av studie- och yrkesvägledning är högre i Malmö med
tanke på kommunens elevsammansättning. Det finns också ett behov av en
kvalitetshöjning inom verksamheterna som huvudmannen har ansvar för.
Studie- och yrkesvägledning av god kvalitet är mycket viktig för att elever ska
kunna göra välgrundade val utifrån intressen, förutsättningar och kunskap om
arbetsmarknaden. Skolverket har bland annat i en studie om elevers
programbyten uppmärksammat att det finns mer att göra för att elever ska göra
mer underbyggda val till gymnasieskolan.
Övergångar och samverkan
I läroplanen för förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet betonas att
det ska utvecklas samarbetsformer mellan verksamheterna för att berika varje
elevs mångsidiga utveckling och lärande. I de nya reviderade allmänna råden
för fritidshem förtydligas också rektors ansvar för samverkan.
Grundskoleförvaltningens utredning om fritidshemmen konstaterar att
samverkan mellan fritidshemmen och grundskolan fortfarande är mycket olika
kvalitetsmässigt, både till form och till innehåll. Skolledningens styrning,
kunskap om och inställning till fritidspedagogernas uppdrag under skoldagen,
hur pedagogernas kompetens och det fritidspedagogiska lärandet tas tillvara,
påverkar förutsättningarna för samverkan. Pedagogernas inställning till
samverkan, antal utbildade pedagoger och kunskap om uppdraget har också
betydelse för hur samverkan genomförs. Enligt utredningen uttrycker
rektorerna en strävan mot en organisation med en helhetssyn på lärandet och
eleven över hela dagen. Utredningen konstaterar dock att det varierar hur det
fungerar i praktiken och hur personalens kompetens tas tillvara. Med anledning
av utredningen har grundskolenämnden antagit en utvecklingsplan för
fritidshemmen.
26 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Under en elevs skolgång sker det olika övergångar, både inom skolformer och
mellan skolformer. Det är viktigt att ha en helhetsyn på barns och elevers
lärande under hela skoltiden och kontinuitet i det stöd som ges. I
kvalitetsdialogerna lyftes vikten av ett gemensamt ansvar, förhållningssätt,
system och rutiner för att underlätta barns och elevers fortsatta lärande vid
övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Vid övergång av elever
som behöver extra anpassningar och särskilt stöd krävs att de olika
skolenheterna arbetar utifrån elevens bästa och att personalen har ett
bemötande där att alla elever ses som en tillgång. Grundskoleförvaltningens
utredning av Mosaikskolan har också identifierat övergångar för nyanlända
elever och deras sociala inkludering som ett område som behöver utvecklas.
En förutsättning för en väl fungerande samverkan är samsyn och etablerade
strukturer där varje aktör har kunskap om de andra aktörernas ansvar, roller
och kompetens. Att etablera denna samsyn och dessa strukturer återstår att
göras.
Grundskoleförvaltningen har tagit fram statistik över hur Malmös elever rört
sig över en tvåårsperiod. Statistiken visar att det är absolut vanligast att
eleverna byter skola någon gång mellan årskurs 5 och 7. Detta kan delvis
förklaras av att många skolor har antingen de lägre eller de högre årskurserna
och att eleverna byter för att nästa årskurs inte finns på skolan de går på.
Elevernas benägenhet att byta skola skiljer sig mellan skolorna. På en skola
bytte exempelvis endast en procent av eleverna skola någon gång mellan
årskurs F-2. Motsvarande andel på en annan skola var 29 %. Under perioden är
det också mellan fyra och sju procent per årskull som flyttat till annan
kommun. Framöver kan det finnas anledning att ytterligare analysera
elevströmmarna i kommunen, bl.a. med anledning av att grundskolenämnden
har två uppdrag som särskilt berör hur skolsegregation kan brytas inom ramen
för kommunens fortsatta arbete för social hållbarhet.
Närvaro
Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda
frånvaro i skolan regleras i skollag, skolförordning och allmänna råd.
Bestämmelserna gör gällande att alla barn, från höstterminen det kalenderår de
fyller 7 år, som är bosatta i Sverige, har skolplikt och krav på närvaro. Barnets
vårdnadshavare har ett ansvar att se till att barnet kommer till skolan och
barnets hemkommun har ett ansvar att se till att eleverna i dess grundskola och
grundsärskola fullgör sin skolgång.22
Samtliga kommunala grundskolor och grundsärskolor i Malmö, med några
undantag, rapporterar sina elevers frånvaro i elevsystemet Skola24. Utifrån de
inrapporterade uppgifterna kan på den aggregerande nivån konstateras att det
saknas rapportering för ca 800 elever. Utifrån de inrapporterade uppgifterna
kan grundskoleförvaltningen trots det se att det sker en markant ökning av
frånvaro i årskurs 7. Framförallt ökar flickornas frånvaro. I årskurs 9 är 17
procent av flickorna och 13 procent av pojkarna frånvarande mer än 20
procent23.
22
23
7 kap. skollagen.
I frånvaron ingår både s.k. giltig frånvaro vid ledighet eller sjukdom och ogiltig frånvaro.
27 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Diagram 10: Andel elever per kön och årskurs med över 20 procent
frånvaro läsåret 2013/2014
20%
17%
18%
16%
14%
13%
12%
12%
11%
9% 9%
10%
8%
6%
4%
4% 4%
3% 3%
2%
2%
2%
3%
2% 2%
2%
2%
3%
0%
Åk 1
Åk 2
Åk 3
Åk 4
Åk 5
Flickor
Åk 6
Åk 7
Åk 8
Åk 9
Pojkar
Källa: Grundskoleförvaltningen, Malmö stad
Vid en analys av frånvarouppgifterna framgår att det finns ett tydligt samband
mellan hög frånvaro och socioekonomiska faktorer liksom elevernas
kunskapsresultat.
Ytterligare analyser av bakomliggande orsaker till frånvaron i Malmö stad har
inte kunnat göras i samband med årets uppföljningar. På nationell nivå har
Skolverket genomfört studier kring frånvaron som visar på två huvudfaktorer,
skolan respektive hemmet och familjen.24 Ofta bottnar långvarig skolfrånvaro i
en komplex väv av olika slags problem som kan röra både hem och skola.
Skolfaktorer handlar om skolan som arbetsmiljö, undervisningens innehåll och
utformning samt personalens bemötande. Det kan finnas brister i relationen
mellan elev och lärare vad gäller tilltro, tillit och bekräftelse eller kränkningar.
Icke skolrelaterade faktorerer kan handla om en social problematik och att
eleverna kan ha en mycket svår livssituation. Psykiska problem som social fobi,
panikångest eller autismliknande symptom och andra neuropsykiatriska
funktionshinder förekommer också bland elever med frånvaroproblematik.
Det finns framtagna åtgärder för att komma tillrätta med frånvaro i Skolverkets
Allmänna råd25 och i Skolinspektionens nationella kvalitetsgranskning26. På
skolnivå framhålls främst främjande arbete till stöd för elevers närvaro och
pedagogiska utredningar. Skolorna bör ta reda på om orsaken till frånvaron
hänger samman med skolan som arbetsmiljö. Det främjande arbetet bör i
högre grad ske i samarbete mellan rektor, lärare, elevhälsans personal, elev och
vårdnadshavare. Skolor behöver se till att orsakerna bakom en elevs frånvaro
utreds på ett tidigt stadium. Långvarig frånvaro börjar ofta som ströfrånvaro därför behövs tidiga insatser. På huvudmannanivå lyfts bättre uppföljningar av
24
Skolverket (2008). Rätten till utbildning – om elever som inte går i skolan samt
Skolverket (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i
grundskolan.
25
Skolverkets Allmänna råd (2012). Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och
åtgärda frånvaro i skolan.
26
Skolinspektionens kvalitetsgranskning (2012). Rätten till utbildning.
28 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
elever med hög frånvaro fram samt samverkan mellan myndigheter och
verksamheter. Framför allt gäller det elever med långvarig frånvaro. Skola,
Individ och Familj samt Barn- och ungdomspsykiatri gör ofta sammantagna
insatser för att en elev ska kunna fullfölja sin utbildning. Dessa kan vara svåra
att överblicka. Vilka effekter det får för den enskilda eleven behöver i högre
grad följas upp och utvärderas på en myndighetsövergripande nivå. För att
förbättra uppföljningen behöver huvudmännen se till att det görs
gemensamma uppföljningar av insatta åtgärder.
För den enskilde eleven kan en omfattande frånvaro leda till stora svårigheter.
En ofullständig utbildning försvårar ett aktivt deltagande i såväl yrkes- som
samhällsliv. Senare års forskning har visat ett samband mellan långvarig
frånvaro och olika riskfaktorer för barns och ungas psykiska hälsa samt för att
hamna i droger eller brottslighet.27 Att främja närvaro och åtgärda frånvaro är
därmed ett viktigt utvecklingsområde i kommunens grundskolor.
Särskilt stöd
Den 1 juli 2014 reviderades skollagen vad gäller särskilt stöd.28 Om det inom
ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov,
uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare
eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att
nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd i
form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om
eleven, trots extra anpassningar inte når målen ska behoven av särskilt stöd
utredas. Om ett sådant behov finns ska ett åtgärdsprogram upprättas. Nedan
redovisade uppgifter avser föregående läsår, d.v.s. innan denna förändring
genomfördes och när allt särskilt stöd skulle föregås av ett åtgärdsprogram.
Skolverkets uppgifter för Malmös kommunala grundskolor visar att nästan
4 000 elever hade behov av särskilt stöd och därmed hade ett åtgärdsprogram
den 15 oktober 2013. I Skolverkets statistik finns också uppgifter om antal
elever med enskild undervisning, i särskild undervisningsgrupp, med anpassad
studiegång samt med studiehandledning på modersmålet.
27
SOU 2010:95. Se, tolka och agera – om rätten till en likvärdig utbildning.
Utbildningsdepartementet.
28
3 kap. skollagen.
29 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Tabell 5: Antal elever med särskilt stöd i Malmös stads grundskolor
2013/14.
Åtgärdsprogram
3711
Särskild
Enskild
Anpassad
undervisningsundervisning
studiegång
grupp
126
407
176
Studiehandledning på
modersmålet
1135
Källa: Skolverket (särskilt framtagna uppgifter).
Enligt grundskoleförvaltningens rapport över kunskapsresultat finns det stora
könsskillnader när det gäller åtgärdsprogram i grundskolan. Generellt har en
högre andel av pojkarna ett åtgärdsprogram. 23 procent av pojkarna jämfört
med 15 procent av flickorna har ett åtgärdsprogram i årskurs 1-5. Precis om
förra året visar grundskoleförvaltningens rapport om kunskapsresultaten att det
finns elever i årskurs 1-5 som inte når målen för undervisningen i flera ämnen
och som inte har ett åtgärdsprogram enligt tidigare lagstiftning. Rapporten
visar också, liksom förra året, att det finns ett starkt samband mellan ett lågt
ämnesprovresultat i de lägre årskurserna och ett fortsatt lågt ämnesprovresultat
i de högre årskurserna. Det indikerar att det stöd som ges under elevernas
skolgång inte är tillräckligt.
Enligt grundskoleförvaltningens rapport över kunskapsresultat hade 99 elever i
årskurs 9 anpassad studiegång 2013/2014. Det är 4,5 procent av samtliga elever
i årskurs 9, vilket är en minskning med 1,7 procentenheter jämfört med
föregående år. Drygt 14 procent av dessa elever nådde behörighet till
yrkesförberedande program vilket är marginellt bättre än förra året.
I förra årets lägesbeskrivning uppmärksammades bristerna i studiehandledning
på modersmålet mot bakgrund av Skolinspektionens kritik. Under året har
organiseringen av modersmålsundervisningen och studiehandledningen på
modersmålet utretts och ett flertal åtgärder har införts. Vid Grundskoleförvaltningens genomgång av skolornas svar till Skolinspektionen våren 2014
drogs slutsatsen att insatserna haft effekt. Framför allt fanns det en större
medvetenhet kring studiehandledning på modersmålet. Många skolor har också
utvecklat och förbättrat sin kartläggning av elevernas behov av stöd. Skolorna
har blivit mer medvetna om hur metoderna inom och organiseringen av
studiehandledningen kan utvecklas vilket bl.a. lett till att skolorna använder
tilldelade resurser mer flexibelt. Det finns dock fortsatt stora behov av
studiehandledning på modersmålet i kommunens skolor eftersom antalet
nyinvandrade elever ökar.
Kraven på särskilt stöd gäller också för fritidshemmen. Detta förutsätter ett
samarbete mellan fritidshemmet och förskoleklassen eller skolan när behovet
av särskilt stöd utreds i någon av verksamheterna, så att personalen beaktar
samtliga omständigheter för eleven.29 Grundskoleförvaltningens utredning om
fritidshemmen konstaterar att de nationella styrdokument som gäller för
särskilt stöd på fritidshem inte alltid är kända hos ledare och pedagoger.
Utredningen kommer också fram till att fritidspedagogernas erfarenhet och
kompetens inte alltid tas tillvara vid utredning av elevers behov eller vid
utformning av åtgärdsprogram samtidigt som fritidspedagogerna generellt
behöver mer kunskap om anpassningar i verksamheten utifrån elever som
behöver stöd.
29
Skolverkets Allmänna råd (2014). Fritidshem.
30 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Särskilt stöd i fritidshemmen har varit en återkommande kritikpunkt i
Skolinspektionens tillsyn i Malmö stad. Med anledning av detta godkände
grundskolenämnden den 19 november 2014 en utvecklingsplan för
fritidshemmen i syfte att utveckla kvaliteten i kommunens fritidshem. Trots
åtgärder kan Skolinspektionen vid sitt beslut 2014 inte ta ställning till om de
påtalade bristerna är åtgärdade. Skolinspektionen kommer därför att våren
2015 genomföra en riktad tillsyn av fritidshemmen i Malmö stad.30
Alla skolor och fritidshem i Malmö stad (även fristående) kan hos
grundskoleförvaltningen ansöka om s.k. tilläggsbelopp för enskilda elever som
har omfattande behov av särskilt stöd. Det ska avse extraordinära stödåtgärder,
som inte har koppling till den vanliga undervisningen, t.ex. tekniska
hjälpmedel, assistenthjälp och anpassning av en skollokal. Det kan också vara
fråga om stödåtgärder åt elever med stora inlärningssvårigheter som beror på
språkliga eller sociala faktorer. Inför våren 2014 beviljades 60 procent av totalt
347 ansökningar om tilläggsbelopp i kommunens fritidshem. För kommunens
grundskolor beviljades 42 procent av 777 ansökningar. Den kommungemensamma handläggningen av tilläggsbeloppen har inneburit en ökad
likvärdighet i bedömningarna. Informationsinsatser från elevhälsan kring
särskilt stöd under hela skoldagen har dessutom inneburit att behoven av
anpassningar inom fritidshemmen även uppmärksammats av skolorna i sina
ansökningar. Statistiken visar dock att behoven extraordinära stödåtgärder
anses vara större i skolorna än vad som har beviljats.
Bedömning och betyg
I regeringspropositionen 2009/10:165 som låg till grund för beslutet om den
nya skollagen klargörs att ”betyg och bedömning är starkt förknippade med
varandra”. I lärarens uppdrag ingår att göra både summativa och formativa
bedömningar, vilket innebär att resultatet av en bedömning används på två
olika sätt. Den formativa bedömningen är underlag för lärarens återkoppling
till eleven samt styr den fortsatta undervisningen. I den summativa
bedömningen används underlagen till att sätta betyg. Vid betygssättningen
bedömer läraren om elevens prestationer uppfyller kunskapskraven i
kursplanerna.
Eftersom betygssättning är myndighetsutövning är det viktigt att bedömningen
kvalitetssäkras på alla nivåer. De nationella proven är ett underlag i lärarens
betygssättning. Det finns inga regler som styr i hur hög grad provet ska påverka
betygssättningen av den enskilda eleven. Som angetts tidigare (se avsnitt om
resultatskillnader inom ämnen) finns det skillnader mellan resultaten på de
nationella ämnesproven och lärarnas bedömning av elevernas kunskaper. Trots
att det finns relevanta skäl till att provbetyg och slutbetyg skiljer sig åt, har det i
kvalitetsarbetet framkommit signaler som pekar på att bedömningskompetensen bland Malmös lärare behöver utvecklas. En stor avvikelse mellan
provbetyg och betyg kan vara ett tecken på att skolan och huvudmannen
behöver granska arbetet med bedömning och betygssättning. På samma sätt
kan en mycket hög överensstämmelse också vara en signal om att
betygssättningen behöver analyseras.
30
Skolinspektionen (2014). Uppföljning efter tillsyn av Malmö kommun. Beslut 2014-1106. (Dnr 43-2009:3755).
31 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
För att säkerställa att bedömning och betygssättning blir så likvärdig som
möjligt och ur ett elevperspektiv så rättvis som möjligt, bör åtgärder vidtas.
Mot bakgrund av det reformerade betygssystemet med bland annat
kunskapskrav och fler betygssteg som började gälla den 1 juli 2011 kan t.ex.
kompetensutveckling vara nödvändig, företrädesvis riktad mot de lärargrupper
som har mindre vana att göra bedömningar i relation till specificerade
kunskapskrav. Förändrade kunskapskrav och betygsättning gäller även inom
grundsärskolan, varför de identifierade kompetensutvecklingsbehoven även
finns där.
Lärandemiljöer
Begreppet lärandemiljö är ett samlingsbegrepp för ett antal påverkansfaktorer
för barn och ungas lärande. Kvalitativt god undervisning handlar om att skapa
trygga lärandemiljöer som bygger på förtroendefulla relationer, stödjer
elevernas självtillit och utmanar dem utifrån deras kunskapsnivå.
Undervisningen bygger på kreativitet, stimulans och variation och möjliggör
för eleverna att pröva sina kunskaper, erfarenheter och förhållningssätt i olika
miljöer och situationer. Kvalitativt god undervisning kännetecknas också av
kollektivt lärande, något som kräver kommunikativa lärandemiljöer där
eleverna drar nytta av varandras kunskaper, erfarenheter och perspektiv.31 En
identifierad utmaning på såväl huvudmannanivå som verksamhetsnivå i Malmö
är att utveckla kunskap om hur lärandemiljöer kan organiseras så att alla elever
har möjlighet att delta i det dagliga skolarbetet och utvecklas utifrån sina
förutsättningar. I årets kvalitetsarbete har följande delområden prioriterats för
en fördjupad analys: skolors fysiska miljö, IKT-mognad, skolbibliotek, studiero
samt barngrupperna i fritidshem.
Skolors fysiska miljö
Såväl fritidshemmet som skolan behöver tillgång till ändamålsenliga lokaler och
utemiljöer som möjliggör för pedagogerna att arbeta med kvalitet och variation
i undervisningen. Ett strukturerat samarbete mellan fritidshemmet och skolan
bidrar till att lokalerna kan inredas så att de blir funktionella för hela
skoldagens verksamhet. Det är rektors ansvar att synliggöra båda
verksamheternas behov och skapa gemensamma lösningar.
För en del av Malmös skolor med starkt begränsade lokalutrymmen är det en
stor utmaning att utforma miljöer som lever upp till båda verksamheternas
krav, eftersom det oftast innebär att det är ett och samma klassrum som skall
användas under hela skoldagen. I kvalitetsdialogerna har ett antal rektorer lyft
fram skolornas ansträngda situation med ett ökat elevantal och redan hårt
belastade lokaler. Några rektorer bedömer att de har fullt såväl i enskilda
klasser som på skolan totalt. Vissa skolor har ingen eller begränsad tillgång till
mindre grupprum eller samlingsrum för större elevgrupper. Klassrummens
utformning och storlek begränsar då hur lärandet organiseras.
Även ur personalsynpunkt är en del skolor trångbodda. Tillgång till arbetsrum
och egna arbetsytor är knapphändig och försvårar för pedagogers enskilda
arbete såväl som samarbete med kollegor och vårdnadshavare.
31
Håkansson, Jan och Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i
svensk och internationell belysning.
32 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
På en del skolor behöver standarden i korridorer och övriga gemensamma
utrymmen moderniseras för att bättre överensstämma med verksamheternas
behov av flexibilitet. Många vinklar och vrår och trånga utrymmen kan
generera grogrund för en otrygg miljö för eleverna och försvåra skolans arbete
med att skapa en trygg och säker skola.
Fritidshemmen ska möta barnen med meningsfulla aktiviteter och stimulera
dem att själva utveckla intressen och kunskaper. De ska också ge barnen
möjlighet till avskildhet och vila. Fritidshemmen ska även arbeta med en
utforskande och praktisk verksamhet. Det ställer krav på tillgång till lokaler
som är anpassade för ett sådant arbete. I kvalitetsplaner och -dialoger
framkommer att en del skolors stora barngrupper på fritidshemmen, i
kombination med begränsad tillgång till varierade lokaler starkt begränsar
möjligheten till ett bredare utbud av aktiviteter. Några fritidshem samverkar
med föreningar och erbjuder eleverna att pröva andra aktiviteter vid något
tillfälle i veckan
Goda utemiljöer är betydelsefulla bland annat för att stimulera eleverna till
rörelse och motverka för mycket stillasittande. Idrott och fysiska aktiviteter
bidrar till bättre hälsa och högre måluppfyllelse. Om skolans och
fritidshemmets närmiljö är bristfällig ställer det större krav på att eleverna
regelbundet får möjlighet att vistas i andra utemiljöer, något som även påverkar
scheman och personalplanering. Skillnaden är avsevärd mellan Malmös
grundskolor – vissa har god tillgång till närliggande tilltalande utemiljöer medan
andra har att hantera motsatsen. Ett 20-tal skolor deltar i konceptet Gröna
skolgårdar, en modell för att skapa gröna utemiljöer på skolorna. Drygt tio
skolor arbetar med Grön Flagg som är ett pedagogiskt verktyg och en
certifiering. Ett antal skolor har under året fokuserat på att organisera
pedagogledd rastverksamhet som ett prioriterat utvecklingsområde.
Rastverksamheten förstärker skolans arbete med normer och värden samtidigt
som den stimulerar till rörelse och lek.
Skolors IKT-mognad
En viktig pedagogisk fråga är hur datoranvändningen i skolan påverkar elevers
motivation, förmågor och resultat. Forskningen har hittills inte kunnat påvisa
något starkt samband mellan användning av IKT-verktyg i undervisningen och
en förbättring av elevernas resultat. Däremot syns positiva psykosociala
konsekvenser som ökad självaktning och ökat engagemang hos eleverna, samt
rena IKT-färdigheter som eleverna lär sig både inom och utanför skolan.
Ett antal rektorer har prioriterat likvärdig tillgång till digitala verktyg för
samtliga elever i sina åtagande-/kvalitetsplaner. I kvalitetsdialogerna har
emellertid flera rektorer lyft svårigheten att ha en god teknisk support på
skolan. Även att finansiera inköp och underhåll av datorer för elever och
personal är mycket besvärligt för vissa skolor.
I grundskoleförvaltningens nyligen antagna IKT-handlingsplan tydliggörs
förvaltningens strävan att använda IKT för att öka likvärdigheten i skolorna.
Förvaltningen behöver genomföra en central satsning för att öka antalet
digitala enheter i skolan. Skolorna behöver fungerande digitala verktyg samt en
kontinuerlig satsning på en digital infrastruktur som fortlöpande kan möta de
tidsenliga kraven på en välfungerande IKT-miljö.
33 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Skolor och skolbibliotek
Skollagen fastslår att elever i grundskola och grundsärskola ska ha tillgång till
skolbibliotek.32 Lagrummet preciserar inte närmare vad som kännetecknar ett
skolbibliotek. I propositionen 2009/10:165 angavs ”att det brukar vanligtvis
avse en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till
elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska
verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande”. Skolbiblioteket ska vara
anpassat till elevernas behov och ska stimulera till läsning och främja
språkutveckling.
Skolinspektionen har tolkat bestämmelserna och anger följande krav på ett
skolbibliotek:
1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller
på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda
biblioteket som en del av elevernas utbildning för att nå målen för denna.
2. Biblioteket omfattar böcker, fack- och skönlitteratur, informationsteknik och
andra medier.
3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och
stimulera till läsning.
Kravet på skolbibliotekets funktion gäller lika för alla skolor. För en mindre
skola kan kravet vara mycket utmanande, bland annat utifrån ekonomiska
förutsättningar men även ifråga om lokaler. I Malmö stads riktlinjer
Skolbibliotek utan gränser poängteras att det är bemanning och kompetens som
gör biblioteket till en pedagogisk resurs.
En genomgång av Malmöelevernas tillgång till skolbibliotek visar stor
spridning vad gäller öppettider, bemanning och bemanningskompetens. Även
tillgången till informationsteknik och andra medier varierar. Skillnaden mellan
Malmös skolbibliotek spänner från ett obemannat bokrum till bibliotek som
fått DIK:s utmärkelse för Skolbibliotek i världsklass33 med en fackutbildad,
heltidsanställd bibliotekarie i ett modernt bibliotek med god tillgång till digitala
verktyg.
Skolor och studiero
Skollagen fastslår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever
tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. De ska också
finnas ordningsregler för varje skolenhet som ska utarbetas under medverkan
av eleverna och följas upp på varje skolenhet.34
En viktig förutsättning för en god lärandemiljö som präglas av trygghet och
studiero är att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar
för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Elever ska ha
möjlighet att delta i planering och utformning av lärandemiljöerna.
I Malmös grundskoleenkät är studiero och ordningsregler fortsatt bland de
områden som har lägst andel positiva svar även om det skett en liten
förbättring sedan förra året rapport (ca en procentenhet). I Malmö svarade
32
2 kap. skollagen.
http://www.dik.se/saa-tycker-dik/om-skolbibliotek/skolbibliotek-i-vaerldsklass/
34
5 kap. 3 § skollagen.
33
34 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
drygt två femtedelar av eleverna att de saknar studiero och att de inte har
tillräckligt välfungerande ordningsregler. Enligt forskning har dylika resultat
direkta konsekvenser för undervisningen. Ett lugnt och tryggt klassrum ger
goda förutsättningar för lärande, medan elevernas upplevelse av ett försämrat
klassrumsklimat långsiktigt leder till sämre måluppfyllelse.
Nationell forskning pekar ut två starka faktorer som skapar bättre
klassrumsklimat och lärandemiljö: tydligt ledarskap och delaktighet. Ju mer
eleverna är delaktiga i att ta fram regler, desto mindre tenderar de att behöva
användas. När reglerna behöver användas förstår dessutom eleverna lättare
varför. Ordningsregler kan ses som en sammanfattning av djupare och bredare
diskussioner om relationer, respekt för varandra och ansvar för den
gemensamma lärandemiljön. De kan omfatta situationer både i och utanför
klassrummen. Undervisningen ska stå i fokus när reglerna tas fram. Såväl
elever, vårdnadshavare som personal ska känna till vilka regler som gäller och
vilka konsekvenserna blir om de inte följs. Elevernas arbetsmiljö är enligt
grundskoleförvaltningens åtagandeplan ett kommungemensamt
utvecklingsområde under 2014. Såväl skolorna som förvaltningen genomför
därmed insatser inom området under läsåret 2014/15.
Barngrupperna i fritidshemmen
Det finns inga generalla riktlinjer för hur stor en lämplig grupp i fritidshemmen
är. I de allmänna råden för fritidshem tydliggörs istället att rektorn ska anpassa
storleken på grupperna utifrån olika kriterier, t.ex. elever med annat modersmål
än svenska, elever i behov av särskilt stöd, lokalernas och utemiljöns
utformning.
Grundskoleförvaltningens utredning om fritidshemmen visar att storleken på
den grupp eleven vistas i varierar under tiden som fritidshemmet är öppet.
Enligt grundskoleförvaltningens tillämpningsföreskrifter ska fritidhemmens
öppettider vara 06.15-18.30 om föräldrarna har behov av det. På morgonen
och senare på eftermiddagen slås i regel flera grupper (vanligvis kallat
avdelningar) ihop. När sådan sammanslagning sker styrs i regel av elevernas
närvarotider. Elevernas närvaro på fritidshemmet styr personalens schema.
Barngruppens storlek är en av de avgörande faktorerna för att fritidshemmet
ska kunna hålla hög kvalitet och leva upp till kraven i styrdokumenten.
Gruppens storlek påverkar elevernas relationer till gruppen och pedagogerna
samt möjligheterna till kommunikation, arbetsmiljö och arbetsro i
fritidshemmet. Malmö stads fritidshem hade i genomsnitt 47 elever per
avdelning hösten 2013. Det genomsnittliga elevantalet per grupp har ökat med
nio elever sedan 2010. I riket har fritidshemmen i genomsnitt 40 elever per
avdelning. På riksnivå har grupperna ökat med två elever de senaste fyra åren.35
Barngruppernas storlek och sammansättning uppmärksammades i förra årets
lägesbeskrivning. Det har också varit en återkommande punkt i
Skolinspektionens kritik av Malmö stad. Det är därför troligt att gruppernas
storlek kommer att ingå i den riktade tillsyn av fritidshemmen som
Skolinspektionen kommer att genomföra i kommunen under 2015.
35
Skolverkets databas Jämförelsetal.
35 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Kommunstyrelsen har gett grundskoleförvaltningen i uppdrag att utreda
förutsättningarna för och effekterna av att minska barngruppernas storlek på
fritidshemmen. Utredningen utgår från Malmökommissionens förslag att
Malmö stad ska minska barngruppernas storlek till max 30 barn i ett första
steg.
Behörighet och rekrytering
Reglerna kring legitimationskrav och behörigheter innebär att endast den som
har legitimation får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan
tidsbegränsning fr.o.m. den 1 juli 2015. Det är också endast den som har
legitimation som lärare eller förskollärare och som är behörig för viss
undervisning som får bedriva undervisningen självständigt. Reglerna fastställer
också att betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen.
Om läraren inte är legitimerad ska beslutet fattas tillsammans med en lärare
som är legitimerad. Vilken behörighet en lärare eller förskollärare har framgår
av den lärar- eller förskollärarlegitimation som Skolverket utfärdar.
Legitimationskraven gäller inte inom fritidshemmen men även där är det viktigt
att det finns personal med adekvat utbildning. Fritidshemmens lärandeuppdrag
har också förstärkts i och med nu gällande styrdokument. En god kvalitet
förutsätter att det finns personal som kan leda och utveckla arbetet i enlighet
med läroplanen samt omsätta kunskaper om aktuell forskning i den praktiska
verksamheten. Det är huvudmannens ansvar att se till att det finns utbildad
personal i sådan omfattning att personalen kan bedriva och ansvara för
undervisningen i fritidshemmen.36
Skolverket publicerar nationell och kommunal statistik om personal inom
huvudmännens verksamheter varje år.37 I statistiken finns bl.a. uppgifter om
personalens utbildning. I september 2014 publicerade Skolverket ytterligare en
studie som jämför vissa uppgifter i statistiken med registret över
lärarlegitimationer. Resultatet är framför allt analyserat på nationell nivå, men
uppgifterna som gäller grundskolan finns också publicerad per kommun och
huvudman. För att komplettera Skolverkets uppgifter gjorde
grundskoleförvaltningen en egen undersökning av personalens behörighet
under hösten 2014. Undersökningen omfattar anställda inom förskoleklass,
grundskola, grundsärskola och fritidshem. Undersökningens resultat är inte
helt jämförbart med den nationella statistiken i Skolverkets studie, i
nedanstående beskrivning och analys har uppgifterna kompletterat varandra.
I förskoleklassen är andelen med lärarexamen förhållandevis hög i Malmö
jämfört med andra kommuner. Andelen med förskollärarexamen är istället
förhållandevis låg. Utvecklingen med allt fler lärare har gått snabbare i Malmö
än i riket. Föregående läsår avstannade utvecklingen.38 Orsaken till det kan vara
att elevökningen i grundskolan lett till ökad efterfrågan på lärare i de lägre
årskurserna och att lärarna väljer att undervisa i grundskolan istället för i
förskoleklassen.
36
Skolverkets Allmänna råd (2014). Fritidshem.
Statistiken baseras på uppgifter om personalen avseende den 15 oktober varje år som
skolorna skickar in till SCB.
38
Skolverkets databas Jämförelsetal.
37
36 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Diagram 11. Årsarbetare i Malmös förskoleklasser, andel (%) med
förskolelärar- och lärarexamen 2009-2013
Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal.
Enligt grundskoleförvaltningens uppgifter är en stor andel, 84 procent, av de
som undervisar i förskoleklassen behöriga. 13 procent har sökt och inväntar
legitimation.
I grundskolan visar Skolverkets studie att var tredje lärare saknade
legitimation i de ämnen de undervisar. I Malmö stad var endast 66 procent av
grundskolelärarna legitimerade i de ämnen de undervisar. Malmö har en något
högre andel icke legitimerade lärare än riksgenomsnittet (34 % jämfört med 31
%). Grundskoleförvaltningens undersökning bekräftar Skolverkets uppgifter
men visar att 15 procent av de som definierats som icke legitimerade sökt och
inväntar legitimation.
Störst andel legitimerade lärare i Malmö finns inom ämnena svenska,
matematik, moderna språk (tyska, spanska och franska), historia och fysik.
Nedanstående tabell visar de ämnen med störst andel icke legitimerade lärare i
Malmö stads grundskolor. Tabellen visar att det framför allt är i teknik och
praktiskt-estetiska ämnen som en stor andel lärare är icke legitimerade.
Grundskoleförvaltningens undersökning utgår inte från samma kategorisering
som Skolverkets, men den visar också att det i stor utsträckning är inom
praktiskt- estetiska ämnen som en hög andel lärare är obehöriga.
37 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Tabell 6: Andelen icke-legitimerade lärare per ämne i Malmö stads
grundskolor den 15 okt 2013.
Teknik
Hem- och konsumentkunskap
Slöjd
Bild
Engelska
Idrott och hälsa
Musik
Biologi
75%
71%
61%
61%
55%
54%
54%
54%
Källa: Skolverkets databas SIRIS.
Trots att det framförallt är inom andra ämnen som Malmös skolor har många
icke legitimerade lärare, så lyfter rektorerna behoven av behöriga lärare i
matematik och naturvetenskap i kvalitetsdialogerna. Anledningen till detta kan
vara dessa ämnens förhållandevis låga resultat och att rektorerna därmed anser
det särskilt viktigt att rekrytera behörig personal i dessa ämnen. Behovet av
behöriga lärare inom matematik och no-ämnen antas också öka de kommande
åren p.g.a. stora pensionsavgångar i lärarkåren.
Förutom teknik och hem- och konsumentkunskap är svenska som andra språk
ett av de ämnen där undervisningen bedrivs av en låg andel behöriga lärare
nationellt (46 %). I Malmö är andelen behöriga lärare något högre (50 %).
Andelen varierar mycket mellan årskurserna. Av lärarna som undervisade i
svenska som andra språk i årskurs 1-3 var 73 procent legitimerade hösten 2013.
Motvarande andel av lärarna i årskurs 4-6 var 31 procent.
Grundsärskolan ingår inte i Skolverkets senaste undersökning om
lärarlegitimationer. Andra uppgifter från Skolverket visar dock att andelen
personal med pedagogisk högskoleexamen i Malmös grundsärskolor är hög (90
%), ungefär som i riket (88 %). Kommunens grundsärskolor har också en
förhållandevis hög andel lärare med specialpedagogisk högskoleexamen (47 %
jämfört med 30 % i riket).39 Grundskoleförvaltningens undersökning bekräftar
att särskollärarna i stor utsträckning är behöriga. Den visar dock att andra än
lärare undervisar i större omfattning i grundsärskolan än i grundskolan.
Skolverkets statistik visar att 56 procent av personalen i Malmös fritidshem
har en pedagogisk högskoleexamen. Detta är en ökning jämfört med
föregående år men fortfarande en lägre andel än för tio år sedan.
39
Skolverkets databas Jämförelsetal.
38 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Diagram 12. Anställda, andel (%) årsarbetare med pedagogisk
högskoleutbildning, kommunal regi 2004-2013.
Malmö
Samtliga kommuner
65
60
56
56
55
50
45
40
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal.
I kvalitetsdialogerna och i grundskoleförvaltningens utredning om
fritidshemmen framkommer det att skolorna önskar en högre andel
fritidspedagoger i sina fritidshem men att det råder stor brist på personer med
sådan utbildning. Rektorerna menar att det krävs fler fritidpedagoger för att
skolorna ska kunna bedriva ett utvecklingsarbete inom fritids och höja kvalitén
på verksamheten. Detta behov har också uppmärksammats av
Malmökommissionen och grundskoleförvaltningen har i uppdrag från
kommunstyrelsen att utreda möjligheten att öka andelen högskoleutbildad
personal i fritidshemmen. Det ökande antalet elever samt den stora andelen
elever som fortsätter på fritidshemmet under årskurs 4-6 innebär också att
behovet av fritidspedagoger ökar.
Det finns ett generellt behov av utbildad och behörig personal inom
grundskolenämndens ansvarsområden. Förutom de brister som finns i
nuvarande lärarkår så finns det, både nationellt och kommunalt, ett stort behov
av lärare framöver. Antalet nyutbildade lärare står inte i paritet med den
elevökning och de pensionsavgångar som förväntas de närmsta åren. Bristen
på matematik- och NO-lärare anses särskilt allvarlig, främst kanske med
anledning av resultaten inom dessa ämnen men också för att relativt få väljer
att vidareutbilda sig inom matematik och naturkunskap.
Som påtalats i förra årets lägesbeskrivning finns det dessutom stora skillnader
mellan skolor och fritidshems tillgång till personal och kompetens. I
kvalitetsdialogerna framkommer också att svårigheterna att rekrytera utbildad
och behörig personal skiljer sig mellan skolorna och fritidshemmen i
kommunen. Det är framför allt skolor och fritidshem med elever från socialt
utsatta områden som har betydande svårigheter att rekrytera behörig personal.
Orsakerna till ovanstående beskrivning är flera. En sådan handlar om skolornas
möjligheter att organisera undervisningen. I analysseminarierna framkommer
det att det kan vara svårt att erbjuda behöriga lärare inom vissa ämnen heltid
39 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
beroende på skolans storlek och schemamöjligheter. Att ha ämneslärare, som
inom gymnasieskolan, kräver t.ex. större enheter med fler elever. En annan
orsak som framkommer under analysseminarierna är de olika verksamheternas
status i förhållande till varandra. Grundskolan har, trots viss förändring de
senaste åren, fortfarande en högre status än både förskoleklassen och
fritidshemmen. Det medför att behörig personal gärna söker sig till
grundskolan när det finns möjlighet. Anledningen till skillnaden i status kan
vara traditionella mönster och synsätt men också rådande löneskillnader. Det
anses också finnas en statusskillnad mellan olika ämnen.
Under analysseminariet har framkommit att arbetsmiljön är en viktig orsak till
skillnaderna i behörig personal mellan skolor. Ledningen, liksom övrig
personal, har också stor betydelse för rekryteringen. En kompetent
personalgrupp som trivs och mår bra är en viktig förutsättning för att andra ska
söka sig till skolan, och för att redan anställda ska stanna kvar i yrket och på
arbetsplatsen.40 Malmö stads medarbetarenkät visar att medarbetarna i
grundskoleförvaltningen har ett lägre s.k. MMI (motiverad medarbetarindex)
än kommunen i stort, 62 jämfört med 64. Grundskoleförvaltningens
sammanställning av MMI visar också att det finns stora skillnader mellan
skolorna. Skolan med lägst index har 45 och den med högst index har 78. Det
är viktigt att det låga indexet och skillnaderna mellan skolorna anlyseras
ytterligare och att pedagogernas arbetsmiljö förbättras så att kommunen blir en
attraktiv arbetsgivare. Detta är avgörande inför det stora rekryteringsbehov
som finns framöver.
Systematiskt kvalitetsarbete
Skollagen klargör att både huvudman och enskild skola och fritidshem ska
bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Enligt skollagen ska varje huvudman
inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera,
följa upp och utveckla utbildningen. Motsvarande planering, uppföljning och
utveckling av utbildningen ska även göras på skolenhetsnivå. Rektorn är
ansvarig för detta arbete.41
Grundskoleförvaltningen har sedan förvaltningen bildades drivit ett intensivt
utvecklingsarbete där utformning av en styr- och ledningsmodell för det
systematiska kvalitetsarbetet varit en central del. Det grundläggande för styroch ledningsmodellen är styrning genom uppföljning där utgångspunkten är de
nationella läroplansmålen. Uppföljning av verksamheten sker huvudsakligen
utifrån ett antal prioriterade uppföljningsområden, vilka genom forskning och
evidens identifierats ha betydelse för elevers måluppfyllelse. Det systematiska
kvalitetsarbetet innebär att utifrån resultatuppföljning och analys identifiera
utvecklings- och förbättringsområden, vilka utgör beslutsunderlag och grund
för fortsatt planering. På huvudmannanivå är syftet med uppföljningen också
att säkerställa att verksamheterna arbetar på ett sådant sätt att de nationella
målen nås.
Till de prioriterade uppföljningsområdena på skolenhetsnivå följer ett urval av
mätetal. Mätetalen innefattar såväl kvantitativ data i form av kunskapsresultat
40
41
Skolverkets studie visar att 4 av 10 legitimerade lärare valt att inte arbeta inom skola.
4 kap. 3-4 §§ skollagen.
40 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
som betyg, gymnasiebehörighet mm som mer kvalitativ data utifrån elevernas
upplevelse av verksamheten som trivsel, delaktighet mm.
Styr- och ledningsmodellen innefattar ett antal verktyg. Ett av dessa verktyg är
dialogstrukturen vilken reglerar kvalitetsdialoger mellan olika nivåer i
förvaltningen. Under hösten har kvalitetsdialoger genomförts mellan varje
enskild rektor och förvaltningen samt mellan förvaltningen och nämndens
presidium i syfte att diskutera uppnådda resultat, identifierade
utvecklingsområden samt eventuella stödbehov.
Systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå
Utvecklingsarbetet med grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell har
inneburit en avsevärd förbättring av det systematiska kvalitetsarbetet på
huvudmannanivå. De förbättrade underlag som tagits fram och metoder för
analys som har införts, har ökat förutsättningarna för en anpassad
resursfördelning och en högre grad av likvärdighet och det är ett tydligare
fokus på det nationella uppdraget än vad som tidigare varit fallet. Dock
kvarstår områden där utvecklingsarbetet bör fortskrida såväl på
huvudmannanivå som på skolenhetsnivå. Grundskoleförvaltningen behöver
t.ex. arbeta än mer systematiskt med att analysera sina resultat samt att dra
lärdomar av insatser som genomförts. Huvudmannen har ett ansvar att som
styrande och som förebild för verksamheten visa kontinuitet och långsiktighet i
sitt strategiska utvecklingsarbete.
Syftet bakom organisationsförändringen och skapandet av
grundskoleförvaltningen var att få en samlad huvudman för all kommunal
grundskola, grundsärskola, fritidshem och förskoleklass. Fortfarande sker dock
mycket utvecklingsarbete inom varje utbildningsområde, vilket innebär att det
sker på olika sätt, med olika fokus och med olika kompetenser för respektive
utbildningsområde. Förvaltningsnivån, med en förvaltningsledning, har ännu
inte befästs fullt ut till en huvudman. För en likvärdig verksamhet är det av vikt
att huvudmannen upplevs som samlad och relativt enhetlig.
För att ytterligare förstärka huvudmannens möjligheter till en bättre analys och
få en tydligare bild av vilka effekter som uppnåtts, behövs nya kvalitativa
underlag tas fram. Speciellt angeläget är detta inom grundsärskolan, fritidshem
och förskoleklass vars resultat inte är lika lätta att fånga kvantitativt. Det finns
även skäl att se över medarbetarenkäter och elevenkäter så att dessa får en
högre koordination med de nationella styrdokumenten. Dessutom skulle nya
typer av skattningsscheman och självvärderingar kunna vara ett viktigt
komplement för att stödja utvecklingen av kvalitetsarbetet.
Systematiskt kvalitetsarbete på verksamhetsnivå
För att få kunskap om hur kvalitetsarbetet på verksamhetsnivå fungerar, har
huvudmannen analyserat samtliga skolors åtagande/-kvalitetsplaner och
kvalitetsrapporter. Kvalitetsdialogerna har också utgjort ett viktigt underlag för
denna analys.
I kvalitetsdokumentationerna och dialogerna framkommer att de är en stor
utmaning för skolorna att genomföra den inledande analysen av den egna
skolans resultat och vad dessa beror på. Analysen av olika insatser resultat ska
ligga till grund för det fortsatta arbetet. För att kunna göra den nödvändiga
41 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
analysen behöver skolorna använda statistiskt och kvalitativt tillgängligt
material samt involvera all personal. Flera skolledare vittnar om att de ser
denna del av kvalitetsarbetet som ett utvecklingsområde.
Det kan också konstateras att det finns ett generellt behov av bättre systematik
i skolornas kvalitetsarbete. Skolor jobbar med det som angivits i åtagande/kvalitetsplaner men kvalitetsarbetet kan även innehålla annat. Troligtvis
förekommer på en del ställen parallella processer. Skolor kan också ha problem
med att sätta upp ett relevant mål för sitt utvecklingsarbete liksom att välja de
mest lämpade metoderna och aktiviteterna för att nå målet. Enligt uppgifter
från förvaltningens utvecklingsavdelning deltar vissa skolor i stort sett i alla
erbjudanden om utvecklingsinsatser från förvaltningen medan andra skolor
knappt deltar i någon förvaltningsgemensam kompetensutveckling. Detta
eventuella nyttjande av de förvaltningsgemensamma resurserna behöver
därmed inte har någon tydlig koppling till skolans resultat och behov.
Skolornas valda utvecklingsinsatser är också i flera fall allt för många. Antalet
insatser är avgörande för om skolan kan följa upp aktiviteten och mäta dess
effekter. Här bör också nämnas tidsperspektivet som inte sällan är för kort ur
ett utvecklingsperspektiv. Det verkar som uppföljningstidpunkter sätts utifrån
de redovisningstillfällen som ålagts rektorn.
Som framgått ovan är huvudmannens bild av utvecklingsarbetet på
fritidshemmen, förskoleklassen och i grundsärskolan otydlig. Detta beror också
på att kvalitetsarbetet är eftersatt i dessa verksamheter. I många åtagande/kvalitetsplaner är t.ex. fritidshemmen inte lika synligt som andra
verksamheter. I kvalitetsdialogerna framkom att rektorerna kräver och
förväntar sig ett mer resultatinriktat utvecklingsarbete inom grundskolan än
inom t.ex. fritidshemmen.
Skolornas dokumentation är av skiftande kvalitet. Säkert är det också så att en
svag dokumentation ändå kan innebära att det reella arbetet på skolan fungerar
väl. Det är emellertid inte dokumentationsverktygen i sig som är haken utan,
som framgått ovan, skolornas förmåga att skapa kontinuerliga och systematiska
rutiner för att styra arbetet, att sätta upp mål, att välja förbättringsinsatser, att
analysera och värdera arbetet. Dokumentationssystemet kan vara ett stöd för
att åstadkomma en bättre struktur för utvecklingsarbetet och på sikt leda till ett
bättre kvalitetsarbete.
42 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Styrkor
Kunskapsfokus
Kunskaper är ett av skolans kärnuppdrag och ett av huvudmannens viktigaste
uppdrag. I föregående års lägesbeskrivning framgick att det blivit ett större
fokus på kunskapsresultaten i alla ämnen de senaste åren, bl.a. med anledning
av den nya läroplanen med förändrade kursplaner. Även i årets
kvalitetdokumentationer återfinns "kunskap" som det område som flest skolor
identifierat och prioriterat som utvecklingsområde för innevarande läsår. I
kvalitetsdialogerna har vikten av kunskapsfokus ytterligare stärkts. Orsaken till
att många skolor valt kunskap som utvecklingsområde kan vara den
uppmärksamhet kunskapsresultaten får, både nationellt och kommunalt.
Grundskoleförvaltningens analyser av betygsresultaten från våren 2014 visar att
resultaten i Malmö stads grundskolor fortsätter att förbättras. Behörigheten till
gymnasieskolan och andelen elever som har nått målen i alla ämnen har ökat,
liksom det genomsnittliga meritvärdet. En högre andel elever har också både
läst och klarat godkänt i moderna språk. Elevernas förbättrade meritvärde kan
bland annat vara en följd av att skolan tidigare fokuserat på att alla elever skulle
klara godkänt i tre ämnen – svenska, matematik och engelska. De senaste årens
förskjutning mot ett bredare kunskapsfokus i alla ämnen, är sannolikt en
bidragande orsak till den positiva utvecklingen av elevernas meritvärde.
Att många skolor valt att kraftsamla kring detta område borde i ett längre
perspektiv ge ytterligare positiva effekter på elevernas måluppfyllelse och i sin
förlängning varje elevs kunskaper och färdigheter för ett aktivt och
självständigt liv. Samtidigt kan det stora antalet skolor som valt kunskap som
utvecklingsområde ge underlag för att utbyta idéer och att jämföra och dela
med sig av metoder och modeller som visar sig verkningsfulla.
Språkutveckling
Betydelsen av ett språkutvecklande arbetssätt är stor i den svenska skolan och
alldeles särskilt i Malmös skolor som har en stor andel elever med annat
modersmål än svenska. Språkutveckling kan dock inte reduceras till enbart
modersmålsundervisning eller andraspråksinlärning utan ska förstås som
lärande i ett större perspektiv. Att behärska ämnesspråket är nyckeln till elevers
kunskapsutveckling i olika ämnen och att tillägna sig ämneskunskaper
förutsätter således tillgång till ett specifikt fackspråk. Då varje ämne har ett
karakteristiskt språk innebär detta att språkutveckling är en viktig fråga för alla
lärare. Enligt de två nederländska forskarna Maaike Hajers och Theun
Meestringas gynnar dessutom språkutveckling alla elever och inte endast de
elever som är flerspråkiga.
I februari 2012 fattade kommunstyrelsen beslut om den så kallade
”Skolsatsning 2012”. Satsningen innefattade bl.a. insatser kring
språkutvecklande ämnesundervisning och har medfört att kunskap om språkets
betydelse för lärande finns spridd på stadens skolor. Under läsåret 2013/14 var
språkutveckling dessutom ett kommunövergripande utvecklingsområde för
förskoleklassen, vilket innebar en fokusering kring språkutveckling framför allt
för de yngre barnen. Inriktningen har gett en större språklig medvetenhet i
vissa skolor. Det påbörjade arbetet har också kunnat tas tillvara och
43 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
vidareutvecklas under innevarande läsår då språkutveckling är ett
kommungemensamt utvecklingsområde för alla verksamheter.
I kvalitetsdialogerna framkommer att det språkutvecklande arbetet har fått
fäste i stadens skolor. I dialogerna menar flera rektorer att ett språkutvecklande
arbetssätt är nödvändigt för att nå en högre måluppfyllelse och likvärdighet. De
hämtar styrka ur det faktum att arbetssättet tydligt vilar på forskning och
beprövad erfarenhet. Stadens rektorer verkar vara nöjda med det arbete som
bedrivs och det stöd huvudmannen ger.
Den sammantagna bilden är att språkutveckling är ett område som Malmö
behöver fokusera extra på utifrån den stora språklig mångfald som finns i
staden. Samtidigt innebär det påbörjade utvecklingsarbetet att kommunen kan
börja möta behovet.
Formativt arbetssätt
Formativt arbete är ett medvetet förhållningssätt och arbetssätt som pedagoger
kan använda i sin undervisning. Det formativa arbetssättet identifierar att
pedagogens undervisning och kommunikation med eleverna har stor påverkan
på eleverna och deras lärande. Forskning visar att formativt arbetsätt är mycket
effektivt för elevernas lärande och prestationer, bl.a. menar John Hattie att det
är ett avgörande framgångskriterium för effektivt lärande.
Formativt arbetssätt karaktäriseras av:






Fokus från individen till progressionen framåt
Ger struktur till studierna, studieteknik
Bedömer inte vilka kunskaper eleven har utan hur eleven kan använda dessa
kunskaper
Involverar eleven i bedömningen av sitt eget och kamraters arbete
Utgår från vad eleven redan kan och hur eleven ska göra för att utvecklas
ytterligare
Tydliggör lärandet och den egna utvecklingen för eleven
Formativ bedömning, dvs. löpande återkoppling kring var eleven befinner sig i
förhållande till målen, ingick, precis som språkutveckling, i Skolsatsningen
2012. Kvalitetsdialogerna visar att många skolor i Malmö arbetar med att
införa, sprida eller bredda det formativa arbetssättet. Några skolor har arbetat
formativt i flera år medan andra nyligen har inlett arbetet. I dialogerna
framkommer också att de skolor som arbetar formativt är mycket positiva till
arbetssättet och dess effekter för eleverna. Visserligen menar många att det
ställer stora krav på pedagogen, som måste dokumentera varje elevs
kunskapsutveckling noga samt ständigt förändra upplägget på sin undervisning
utifrån elevernas framsteg. Å andra sidan har det klara fördelar för eleven som
ser sin egen utveckling och som upplever att kunskapsinhämtningen utgår från
de egna behoven.
Hur stor andel av Malmö stads pedagoger som har tillräcklig kompetens för att
utnyttja det formativa arbetssättets fulla potential framgår inte av
kvalitetsdialogerna. Det formativa arbetssättet har emellertid potential att bli en
betydelsefull styrka för Malmös skolor och pedagoger och därmed för eleverna.
44 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Förstelärarna
Sedan hösten 2013 kan huvudmän för grund- och gymnasieskolor ansöka
statsbidrag för s.k. karriärtjänster i form av förstelärare eller lektorer. Enligt
skollagen ska huvudmännen också sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt
yrkesskickliga lärare.42 Det primära syftet med reformen är att förbättra
resultaten i svensk skola genom att ge yrkesskickliga lärare en möjlighet till
karriär utan att de behöver lämna läraryrket. Reformen syftar även till att göra
läraryrket mer attraktivt och locka fler sökande till lärarutbildningen.
Malmö stad har ansökt om alla tilldelade statsbidrag för karriärtjänster sedan
2013, sammanlagt 329 tjänster. Av dessa har 245 tilldelats
grundskoleförvaltningen. Regeringen har dessutom beslutat att Malmö stad kan
få ytterligare statsbidrag för ytterligare fem tjänster på Rosengårdsskolan enligt
förordningen om karriärtjänster i s.k. utanförskapsområden.
Förutom undervisning är huvuduppdraget för Malmös förstelärare att förstärka
det pedagogiska utvecklingsarbetet för högre måluppfyllelse. Enligt
grundskolenämndens och gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens beslut
om inrättandet av karriärtjänster (GrF-2013-21) ska karriärtjänster i Malmö
stad främja utveckling inom följande områden:





Tidiga insatser i syfte att öka måluppfyllelsen
Ökad likvärdighet mellan skolor
Flerspråkig undervisning
Språkutvecklande ämnesundervisning
Formativ bedömning
Grundskolenämnden anser också att förstelärare ska arbeta där det finns störst
behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Mot bakgrund av detta har
grundskoleförvaltningen genomfört en särskild satsning på karriärtjänster på
åtta skolor. Satsningen medför fler förstelärartjänster per skola.
Det framgår tydligt i skolornas kvalitetsdokumentationer och i
kvalitetsdialogerna att förstelärarna har en betydande roll i skolornas
kvalitetsarbete. Det är positivt att förstelärarna används för att utveckla
undervisningen på skolorna. Effekterna av reformen med s.k. karriärtjänster är
ännu för tidiga att se men omfattningen av och inriktningen på tjänsterna i
Malmö stad har förutsättningar att förstärka och underlätta framtida
utvecklingsarbete. Förstelärarreformen kan också bidra till att öka lärares status
och därmed underlätta den framtida rekryteringen till skolorna.
Huvudmannaperspektivet
Kommunfullmäktige är huvudman för all utbildningsverksamhet i Malmö stad.
Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med
bestämmelserna i skolförfattningarna. I varje kommun ska det finnas en eller
flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt
skolförfattningarna. I Malmö stad ansvar grundskolenämnden för
förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmet sedan den 1
juli 2013.
42
2 kap. 22§ skollagen.
45 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Grundskolenämnden har ett tydligt fokus på verksamhetens måluppfyllelse.
Under innevarande budgetår valde grundskolenämnden att samla samtliga 27
kommunfullmäktige mål i två övergripande prioriterade mål för nämndens
verksamhet – elevernas måluppfyllelse och likvärdighet. Nämndens tydliga fokus på
det nationella uppdraget möjliggör för förvaltningsledningen att vara lika
konsekvent. På samma sätt öppnar ledningens stringens för att skolorna
fokuserar och arbetar målmedvetet mot det nationella uppdraget.
Det samlade huvudmannaskapet innebär stora fördelar i styrning och ledning
av verksamheterna. Med tanke på den korta tid som grundskolenämnden
funnits kan resultatet av detta ännu inte bedömas. Ett strategiskt, långsiktigt,
konsekvent och transparent arbete gentemot de nationella styrdokumenten på
förvaltnings- och skolnivå är emellertid en nödvändig förutsättning för att
Malmös skolor ska ha möjlighet att leva upp till de mål som ålagts dem.
Ledarskapet
Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en
rektor. Rektor ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn
beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser
inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.
Rektorn fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda
föreskrifter i skolförfattningarna.43
Termen pedagogiskt ledarskap används frekvent för att beskriva rektors ansvar
för att leda den pedagogiska verksamheten vid en skola. Det är ett mångtydigt
begrepp som kan hanteras som en sammanfattande beskrivning av olika
ledarhandlingar som rektor gör eller bör göra för att leda undervisning och
lärande i sina verksamheter. Skolinspektionen presenterade 2012 sin definition
av pedagogiskt ledarskap utifrån rektors uppdrag i styrdokumenten:
”Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter
för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och förbättra skolans
resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Det betyder
att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i
undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna för
sambandet mellan insats och resultat”.
Viktiga aspekter av ett framgångsrikt ledarskap är bl.a. höga förväntningar på
elevernas resultat, tydliga regler, tydliga mål och visioner samt att rektorn är
delaktig i dialog med lärarna om metodfrågor. Ett framgångsrikt ledarskap
antas i sin tur generera en framgångsrik skola. I såväl kvalitetsdialoger som i
kvalitetsrapporter och åtagande-/kvalitetsplaner framgår att Malmö stads
rektorer har ett starkt engagemang och en stark tilltro till sina verksamheters
utvecklingsmöjligheter. Detta är en viktig förutsättning i det fortsatta
utvecklingsarbetet och därmed en styrka för kommunen.
43
2 kap. 9-10 §§ skollagen.
46 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Källor
Allodi, M. W. (2011). Det sociala klimatet – den dolda sidan av skolans som
lärandemiljö. In: Psykisk hälsa 2011, 4, p. 58-65.
Grundskoleförvaltningen (2013). Lägesbeskrivning 2013. Grundskolenämnden
2013-11-20 (GRF-2013-3896).
Grundskoleförvaltningen (2013). Förslag till resursfördelningsmodell till Malmös
kommunala och fristående grundskolor och fritidshem 2014. Grundskolenämnden
2013-08-28 (GRF-2013-184).
Grundskoleförvaltningen (2014). IKT Handlingsplan.
Grundskoleförvaltningen (2014). Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014.
Grundskolenämnden 2014-02-26 (GRF-2013-21).
Grundskoleförvaltningen (2014). Kunskapsresultaten i Malmös skolor 2014.
Grundskolenämnden 2015-01-28.
Grundskoleförvaltningen (2014). Malmös grundskoleenkät 2013 –
resultatsammanställning.
Grundskoleförvaltningen (2014). Malmös grundsärskoleenkät 2013 resultatsammanställning.
Grundskoleförvaltningen (2014). Modersmålsutredning 2013.
Grundskolenämnden 2014-02-26 (GRF-2013-1486).
Grundskoleförvaltningen/Malmö stad (2014). Skolbibliotek utan gränser. Riktlinjer
för Malmös skolbibliotek.
Grundskoleförvaltningen (2014). Studie- och yrkesvägledning samt prao.
Grundskolenämnden 2015-01-28 (GRF-2014-12289).
Grundskoleförvaltningen 2014. Styr- och ledningsmodell. Grundskolenämnden
2014-05-21 (GRF-2013-3793).
Grundskoleförvaltningen (2014). Utredning av Mosaikskolan.
Grundskolenämnden 2014-06-11 (GRF-2014-6085).
Grundskoleförvaltningen (2014). Utredning fritidshem. Grundskolenämnden
2014-11-19 (GRF-2014-3370).
Grundskoleförvaltningen (2014). Utvecklingsplan fritidshem. Grundskolenämnden
2014-11-19 (GRF-2014-3370).
Grundskolenämndens Internbudget 2014.
Håkansson & Sundberg (2009). Skolans inre arbete och resultat-kunskapsöversikt om
betydelsen av olika faktorer.
47 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014
Håkansson, Jan och Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning:
framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning.
Håkansson, Jan (2011). Synligt lärande. Presentation av en studie om vad som påverkar
elevers studieresultat. Sammanfattning av John Hatties metastudie.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Läroplan för grundsärskolan 2011.
Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen- för kunskap, vakfrihet och trygghet.
Revisionskontoret Malmö stad (2014). Granskningsrapport. Studie- och
yrkesvägledning (Förstudie). Revisorskollegiet 2014-10-13.
Skolförordning (2011:185).
Skolinspektionen (2014). Uppföljning efter tillsyn av Malmö kommun. Beslut 201411-06. (Dnr 43-2009:3755).
Skolinspektionens kvalitetsgranskning (2012). Rektors ledarskap med ansvar för den
pedagogiska verksamheten.
Skolinspektionens kvalitetsgranskning (2012). Rätten till utbildning.
Skolinspektionen (2011). Promemoria Skolbibliotek.
Skollagen (2010:800).
Skolverket (2006). Könsskillnader i måluppfyllelse. Rapport 287
Skolverket (2008). Rätten till utbildning – om elever som inte går i skolan.
Skolverket (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i
grundskolan.
Skolverkets Allmänna råd (2012). Arbetet med att främja närvaro och att
uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan.
Skolverkets Allmänna råd (2012). Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet.
Skolverkets Allmänna råd (2013). Arbetet med studie- och yrkesvägledning.
Skolverkets Allmänna råd (2014). Fritidshem.
Skolverkets databas Jämförelsetal (http://www.jmftal.artisan.se).
Skolverkets databas SALSA (http://salsa.artisan.se).
Skolverkets databas SIRIS (http://siris.skolverket.se/siris).
SOU 2010:95. Se, tolka och agera – om rätten till en likvärdig utbildning.
Utbildningsdepartementet.
48 │ Grundskoleförvaltningen │ Lägesbedömning 2014