docglimten av framtiden glimten av framtiden
download 
Report Transcription
glimten av framtiden glimten av framtiden
Umeå universitet 50 år Drömmen om en ETT VETGIRIGT MAGASIN FRÅN UMEÅ UNIVERSITET • NR 1 2015 • akademi i storskogen blev verklighet Skogsestetik Hur förvaltar vi skogen på bästa sätt? Genteknik för framtiden Emmanuelle Charpentiers revolutionerande upptäckter Nytänkarna Livet efter Designhögskolan Ondskan Lena Berggren om människors mörka krafter 2065 GLIMTEN AV FRAMTIDEN Tio forskare om lösningen på de stora samhällsutmaningarna FOTO: JOHAN GUNSÉUS ”Vi har med öppenhet utvecklat miljöer som erbjuder excellent infrastruktur för forskningen inom i stort sett alla ämnesområden, något som gynnar forskning av yppersta internationella klass.” 50 ÅR AV VISIONÄRT TÄNKANDE TÄNK OM GÖSTA SKOGLUND och de andra som på 1940-talet påbörjade resan för bildandet av Norrlands första universitet hade kunnat se oss idag: hur långt deras visioner burit, hur deras idéer har förvaltats och förädlats, hur deras drömmar fortsätter att bära oss. Tänk om de kunde se hur gläntan vid skogskanten förvandlats till Umeå universitets huvudcampus, om de kunde se hur också universitetets Konstnärliga campus växt upp längs Umeälven — två campus som idag tillsammans är värdar för mer än 30 000 studenter och 4 300 anställda. Tänk om Gösta Skoglund och de andra hade kunnat ta en titt på Bildmuseet för samtida internationell konst, omskrivet som ett av världens vackraste universitetsmuseer. Tänk om de kunde se hur det vackert speglas i Umeälven som en del av vårt Konstnärliga campus. I år firar Umeå universitet 50 år. Under ett halvt sekel har vi utvecklat och samlat på oss kunskaper och erfarenheter och samtidigt månat om vår ungdomlighet, öppenhet och dynamik. Idag kan vi med stolthet säga att Umeå universitet år 2015 är ett av Sveriges mest attraktiva universitet för högre utbildning. Det är inte minst antalet studenter som har Umeå universitet som förstahandsval ett tydligt kvitto på. VI HAR NÅTT LÅNGT i vår utveckling, men vi skulle inte nått hit utan att i samklang utveckla utbildningen och forskningen. Engagerade lärare, forsk are, personal, doktorander och studenter utgör tillsammans universitetets bärande element, som i samverkan med externa parter från både när och fjärran har byggt den kvalitet som Umeå universitet har som sin ledstjärna. Vi utvecklar våra miljöer i intern och extern samverkan och möjliggör både studenters och personals mobilitet genom fysisk och virtuell närvaro runt om i regionen, i Sverige och långt utanför landets gränser. Vi har med öppenhet utvecklat miljöer som erbjuder excellent infrastruktur för forskningen inom i stort sett alla ämnesområden, något som gynnar forskning av yppersta internationella klass. Forskning i internationell framkant är viktig för att vara konkurrenskraftig i en alltmer globaliserad värld. Den lägger också grunden för vårt engagemang i de stora samhällsutmaningarna avseende energilösningar, hälsa, social och teknisk samhällsutveckling och de frågor som väcks som resultat av förväntade klimatförändringar. I detta jubileumsnummer av Tänk vänder vi blickarna mot framtiden. Med Gösta Skoglund i åtanke vet vi att mycket kan hända på 50 år. Vi lägger idag grunden för Umeå universitets fortsatta utveckling. Vår vision är att universitetet fortsätter att bidra till morgondagens demokratiska samhällsbygge. Om vi har kommit så här långt på 50 år, tänk vad vid kan åstadkomma på 50 till. Tänk år 2065! LENA GUSTAFSSON REKTOR Ansvarig utgivare Ulrika Frick Lang Adress Kommunikationsenheten Umeå universitet, 901 87 Umeå. Tel 090-786 50 00 Redaktör Gunilla Stendahl Omslag Maren Esdar/Harvest Agency Produktion Intellecta Corporate Repro Turbin Tryck Sörmlands Grafiska 341 078 TRYCKSAK 2 tänk nr 1 2015 46 28 TEMA 2065 Världen om 50 år Tio spetsforskare om framtidens samhällsutmaningar 8 CRISPR-Cas9 Emmanuelle Charpentiers upptäckter revolutionerar gentekniken 17 Krönika: Bi Puranen Landvinningar genom kommunikation av kunskap 22 Bilden av Vietnam Vietnamesisk samtidskonst på Bildmuseet 23 De mörka krafterna Lena Berggren drivs av att förstå människors ondska 28 50 år av nytänkande Umeå universitets historia — i bilder 49 33 33 Nytänkarna Livet efter Designhögskolan Martin Willers Diana Africano Clark Özgur Tasar 46 47 48 33 Från Linné till biokemi Anna Sténs betraktar synen på skogen 49 Alumnerna förenas Så sprids Umeå universitet i världen 53 Boktips Skräck i Lappland och sylvassa sarkasmer. Katarina Gregersdotter väljer ur bokhyllan 54 Krönika Mikael Berglund om Älven och akvariet 56 4 tänk nr 1 2015 23 17 3 6 ÄMNEN VID UMEÅ UNIVERSITET placerar sig bland de 350 bästa i världen. Detta enligt rankningen QS World University Rankings by Subject 2015 som rankar drygt 3 500 av världens främsta universitet och högskolor efter studieämne. Särskilt högt rankas ämnet konst och design där Umeå placerar sig bland de 100 främsta skolorna i världen. På rankningslistan Times Higher Education 2015 över de 100 bästa unga universiteten, som har visat att de kan mäta sig med den anrika globala eliten, placerar sig Umeå universitet på plats 51 i världen. Ortsnamnet Kräkångersnoret fick sin förklaring FOTO: ELIN BERGE Grattis, Virginia! YTTERLIGARE EN FORSKARE från Umeå universitet har valts in i Sveriges unga akademi. Virginia Langum, docent vid Institutionen för språkstudier, har valts in för perioden 2015–2020 och gör därmed Umeå-kollegorna Klas Markström, Christer Nordlund och Marie Wiberg sällskap bland ledamöterna. Sveriges unga akademi är ett oberoende, tvärvetenskapligt forum för ett urval av de bästa unga forskarna i Sverige inom alla ämnesområden. Initiativtagare och hedersledamot är Gunnar Öquist, professor i växtfysiologi vid Umeå universitet. I BÖRJAN AV SOMMAREN disputerade Ulf Lundström, doktorand vid Institutionen för språkstudier, på sin avhandling om ortnamn i delar av Skellefteå kommun. Under sin forskning har Lundström vänt sig till såväl historiska källor som personer med kunskaper om bygden. Resultatet förklarar bland annat ortsnamn som Kräkångersnoret, Istermyrliden och det kända fiskeläget Malören. Ortnamnen har påverkats av både finska och samiska. Även nordiska dialekter har haft betydelse för namngivningen. Lundström har också kommit fram till att runt hälften av de många nybyggesnamn som dök upp på 1700- och 1800-talet var gamla naturnamn. Kräkångersnoret, idag Södra Lövsele, är ett av de namn som fått sin förklaring. Den skiljer sig en del från vad namnet vid första anblick säger oss idag: KRÄK = sannolikt dialektordet krik, som betyder liten sjövik ÅNGER = vik NOR = smalt vattendrag som förenar två öppna vattenpartier Ulf Lundströms avhandling heter Bebyggelsenamnen i Bureå, Burträsks och Lövångers socknar jämte studier av huvudleder och nybyggesnamn. Hans studier i ämnet kommer nu att fortsätta. – Nu ska jag börja studera norra delen av Skellefteå kommun och namn som exempelvis Byske, sade han till Norran i samband med disputationen. ”Medier är knappast sociala, men människor kan vara det.” UMEÅPROFESSORN SIMON LINDGREN var en av föreläsarna på TEDxUmeå 2015. Där diskuterade han hur vi ofta har felaktiga förväntningar på sociala medier. Det är människor som är sociala, inte nätverken i sig, vilket gör att sociala nätverk kan se helt olika ut beroende på vilka människor som ingår i dem. Simon Lindgren visade också att många företag och organisationer använder sina sociala medier som klassisk masskommunikation, istället för att ha en dialog med sina följare. Ett nytt TEDxUmeå förväntas arrangeras under 2016. Forskning med bett ATT BITA GENOM en morot kräver mycket kraft. Faktiskt så mycket att tänderna skulle ta rejält med stryk om inte käkarna snabbt bromsade bettrörelsen när vi har tuggat igenom. Anders Johansson, tandläkare och doktorand vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi, har försökt hitta det system som reglerar och bromsar bitkraften. Resultaten som nyligen presenterats i hans avhandling visar att vi människor har ett mycket sofistikerat system för muskelreglering i käkarna. Detta gör att vi till exempel kan bita av chokladlagret i en chokladdoppad nöt utan att göra någon skada på nöten inuti. – Det vi kan visa är att människor kan reglera minskningen i bitkraft beroende på bituppgift. Om uppgiften exempelvis är att bita igenom flera lager med hård föda är kraftreduktionen mindre efter varje lager jämfört med om uppgiften är att bita igenom endast ett lager, säger Anders Johansson. 4 tänk nr 1 2015 FOTO: ANDREAS NILSSON MENTALA MUSKLER MOT DEMENS TIDIGARE TÄNKTE man att hjärnan inte var särskilt formbar. Numera ser man mer på den som dynamisk, och påverkbar, någonting som kan tränas. – En fråga som berör oss alla är därför hur man kan träna hjärnan och vad som gör att man kan behålla sin mentala förmåga långt upp i åldrarna, säger Jessica Körning Ljungberg, docent i psykologi vid Umeå universitet. Ett forskningsområde som fullständigt exploderat de senaste åren är sambandet mellan flerspråkighet och minnesförmåga. Vissa studier visar att flerspråkighet skjuter fram eventuell demens med så mycket som fyra-fem år. Andra kan inte bekräfta sambandet. Nästan alla är tvärsnittsstudier. – Men i Sverige finns Betula, en av världens största minnesstudier. Den är longitudinell och har pågått i Umeå sedan 1988. Sammanlagt har 4 700 deltagare i åldern 35–80 år testats, intervjuats och undersökts medicinskt och psykologiskt med fem års mellanrum. Jessica Körning Ljungberg ska som Wallenberg Academy Fellow undersöka Betulamaterialet och även göra en ny datainsamling där det tydligare framgår hur bra deltagarna i studien är på sitt andra språk och hur komplexa yrken de haft, en annan möjlig faktor som kan hålla hjärnan i trim. Dessutom ska bland annat nya arbetsminnestester göras, vilket de flesta andra studier fokuserat på, men som inte tidigare gjorts i Betula. – Det är enormt kostsamt att göra longitudinella studier, och extremt få är gjorda. Men de har en avsevärd fördel eftersom de kan jämföra samma individers utveckling över tiden. Det ger mycket säkrare resultat än när man ställer två grupper emot varandra vid ett mättillfälle. Det man kan hoppas på är att vi kan få bekräftat att det går att påverka hjärnan, att det aldrig är kört, säger Jessica Körning Ljungberg. CARL JOHAN LILJEGREN JESSICA KÖRNING LJUNGBERG är docent i psykologi vid Umeå universitet och Honorary Research Fellow vid School of Psychology, Cardiff University, Storbritannien. Wallenberg Academy Fellows har tilldelat henne ett anslag på 5 000 000 kronor och Umeå universitet skjuter till lika mycket i med finansiering. Hon ska försöka besvara om det går att träna upp kognitiva funktioner genom till exempel flerspråkighet eller ett mentalt krävande arbete. Och hur länge sitter i så fall effekten i? Kan tränade ”mentala muskler” skydda mot demens? tänk nr 1 2015 5 FOTO: MALIN GRÖNBORG FOTO: PRIVAT IT-jättarna ryckte i Emil VID SIDAN AV sina civilingenjörsstudier vid Umeå universitet har Emil Sjölander i många år utvecklat kod för användarvänlig design i mobiltelefoner. Koden laddades upp på sajten GitHub, ett community för öppen källkod där utvecklare kan ta del av varandras arbete för användning i olika projekt. Emils open source-kod, har använts av exempelvis Snapchat och Flipboard, stora applikationer som används av flera hundra miljoner över hela världen. Plötsligt en dag fick han ett mejl från Flipboard med ett erbjudande om en praktikplats och fyra timmar senare hörde även Facebook av sig. Valet föll på Flipboard och på företagets kontor i Kalifornien, nu får Emil möjlighet att färdigställa sitt exjobb. Sedan kommer hans examen från civilingenjörsprogrammet vara fullbordad. Karolina siktade högt EFTER ATT ha pluggat teknisk fysik vid Umeå universitet kunde Karolina Vare wijck komma in på sin drömutbildning, det treåriga masterprogrammet SpaceMaster i Kiruna som ska förbereda studenterna för att arbeta inom rymdindustrin. Idag arbetar Karolina på den europeiska rymdmyndigheten ESA:s kontor i Holland där hon utvecklar Galileo, en europeisk version av det amerikanska satellitsystemet GPS. Karolina trivs som fisken i vattnet på ESA, men på längre sikt är det ett annat mål som lockar. – Att vara på ESA är stort i karriären, det var dit jag ville. Självklart är jag intresserad av bemannade rymdresor också, det är jättespännande att arbeta i projekt som har med rymdstationen ISS att göra till exempel, säger Karolina Varewijck. En vinnare i längden HUR TESTAR MAN om en elitlängdskidåkare är redo för en topprestation? Det vet Magnus Carlsson, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, som tidigare i år publicerade avhandlingen Elitlängdskidåkningens fysiologiska krav. – Om man vill ta reda på vilka fysiologiska krav som ställs på en elitlängdskidåkare måste man undersöka vilka testvariabler som tydligast uppvisar samband med tävlingsprestation hos elitskidåkare. Uppnår man goda testresultat när det gäller de variabler som vi har identifierat, så finns det även stora möjligheter att uppnå goda tävlingsresultat i skidspåret, säger han. Magnus Carlson kom fram till att variabler na skiljer sig lite mellan både kön och gren (sprint och distans). Tre viktiga faktorer är dock syreupptagningsförmåga, muskelmassa och arbetsintensitet vid den så kallade laktattröskeln (mjölksyratröskeln). 150 000 SÅ MÅNGA FLER förväntas vi bli per år under de kommande åren i Sverige. År 2060 förväntas Sverige ha 12,9 miljoner invånare och andelen äldre kommer att vara betydligt högre än idag, enligt Statistiska Centralbyrån. – Det kommer att krävas stora förändringar av samhällets resurser för att klara den här ålderstsunamin, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, till TT. – Kunskapsnivån om hur man behandlar gamla människor är skrämmande låg idag, menar han. ”Vad vi gör vid en skärm är viktigare än hur länge vi gör det.” ELZA DUNKELS, Umeå universitets docent i pedagogiskt arbete, gav sig tidigare i år in i debatten om barn och skärmtid. Huvudmotståndaren, den kände barnläkaren Hugo Lagercrantz, efterlyste rekommendationer från Statens medieråd om hur länge ett barn bör sitta framför en skärm om dagarna. Dunkel svarade bland annat genom att förklara: ”Att försöka räkna ut vad som är skärmtid under en dag är inte längre en relevant mätmetod för något annat än att beskriva hur många timmar dygnet har. Forskning visar dessutom att tid inte är någon bra indikator på hur barn påverkas av skärmanvändning. Studier har visat att vad vi gör vid en skärm är viktigare än hur länge vi gör det.” Klimatforskning med tepåsar JUDITH SARNEEL, forskare på institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, tog hjälp av 250 skolklasser runt om i Sverige för att få en bättre bild av jordens nedbrytning av växtmaterial. Tillsammans med kollegor i ett 30-tal andra länder har tusentals tepåsar med rött och grönt te planterats i marken för att skapa en global karta över jordens nedbrytningsförmåga. Under hösten ska alla tepåsar grävas upp igen av skolklasserna och vägas för att se hur mycket som hunnit brytas ner på de olika platserna. Med hjälp av all data hoppas Judith Sarneel och hennes kolleger vid Umeå universitet kunna göra bättre prognoser över framtidens klimatförändringar. 6 tänk nr 1 2015 FOTO: ANDREAS NILSSON DEN OBRUTNA HANDLINGENS ROLL BETYDELSEN AV att helt och fullt gå upp i en annan värld ökar i takt med att alltmer av vår kunskapsinhämtning sker på nätet, fragmentiseras, och saknar en tydlig avsändare. Kanske kan romanen vara en lösning. Med dess hjälp kan vi öva upp vår koncentrationsförmåga, lära oss se helheter och leva oss in i andra människors villkor. Och nyckeln till romanen är handlingen, närmare bestämt den obrutna handlingen. – Läromedlens utdrag ur böcker och fokusering på symboler och stilarter, som sker redan på högstadiet, hackar upp läsningen och hindrar att eleverna sugs in i läsupplevelsen. Många hakar upp sig och fastnar vid orden och når inte fram till det väsentliga, intrigen, den röda tråden som gör att man håller sig kvar i fiktionens värld. De riskerar att aldrig bli läsare, säger Anders Öhman. I undervisningen är det därför av hög vikt att koncentrera sig på hela verk. – Däremot spelar det kanske inte så stor roll vad man läser. Den tid då det fanns en fast litterär kanon är nog förbi. Idag kan man lika gärna läsa Stephen King som August Strindberg. Det väsentliga är att läsa hela boken, att koncentrera sig på handlingen, och att diskutera den gemensamt i klassen. I sin senaste bok, Litteraturdidaktik, fiktioner och intriger, skärskådar Anders Öhman innebörden och vikten av att helt gå upp i en bok och försvinna in i en annan värld. Tidigare har han bland annat skrivit om 1840-talets populärlitteratur. Och han anser att det finns en för vår tid högst relevant koppling. – Romanen spelade en stor roll för framväxten av det moderna samhället. Romanläsandets uppkomst i början av 1800-talet gjorde att flera röster kom till tals, ökade möjligheten att leva sig in i andra människors liv och levnadsvillkor, och bäddade på så sätt för demokratiseringen av samhället. Anders Öhman intresserar sig därför nu för vad det uppstyckade läsandet kan medföra inte bara för individens utveckling i form av oförmåga att se helheter och sämre koncentrationsförmåga, utan i förlängningen för hela samhället. CARL JOHAN LILJEGREN ANDERS ÖHMAN är professor i litteraturvetenskap och litteraturdidaktik. Han är utbildad gymnasielärare i svenska och engelska, och är även verksam som litteraturkritiker. Anders Öhmans senaste forskning och böcker rör litteraturundervisning och vad läsning i digitala och traditionella medier innebär för inlärning. tänk nr 1 2015 7 8 tänk nr 1 2015 2065 Klimathot, en åldrande befolkning, antibiotikaresistens och eskalerande religiösa konflikter. Det här är bara några av de tuffa utmaningar som världen står inför. Men hur ser hotbilderna egentligen ut — och vad krävs för att lösa dem? Vad kan vi vänta oss för värld om 50 år? Tänk har frågat tio spetsforskare vid Umeå universitet — med sikte på 2065. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM ILLUSTRATION MAREN ESDAR/HARVEST AGENCY Klimatfrågan–och den biobaserade ekonomin ▲ DET VAR MED AL GORES film En obekväm sanning 2007 som klimatfrågan på allvar fick fäste i det allmänna medvetandet. Sedan dess har vi matats med kusliga scenarier i temperaturhöjningens spår, till exempel översvämningar, torka och smältande isar. Just nu pågår uppladdningen för FN:s klimatkonferens i Paris i december 2015 där riktlinjerna ska dras upp för utsläppsarbetet för kommande decennier, efter Kyoto avtalet. Alla länder ska dra sitt strå till stacken. Och alla är överens om att utsläppen av växthusgaser måste hejdas, men hur ska det gå till? På sikt har vi förstås solenergin som den överskuggande lösningen. På bara någon dryg timme tar jorden emot lika mycket energi som alla invånare använder under ett helt år. Det gäller bara att ta tillvara det. Men tekniken går fort framåt och priserna sjunker på ny teknik. Men det finns givetvis inte en enda lösning på denna monumentala utmaning. Det är många faktorer som ska på plats, både politiska, ekonomiska och tekniska. En pusselbit hittar vi i Norrland, ofta lite undanskymd i den globala debatten: våra skogar, som ger råvaran till el, värme och drivmedel och som binder koldioxid under hela sin livslängd. (Idag står skogen och övriga biobränslen för cirka en tredjedel av Sveriges energitillförsel, men sett till hela världen utgör den cirka en tiondel.) Med solen som energikälla har vi fotosyntesen som en ständig motor för trädens tänk nr 1 2015 9 ” Pappersbruken måste ställa om och hitta nya nischer. Jag tror att alla pappersbruk blir bioraffinaderier i framtiden. Då tar man tillvara på alla restprodukter.” STELLAN MARKLUND, PROFESSOR I KEMI OCH PROGRAMANSVARIG FÖR BIO4ENERGY 10 värma våra hus. Men samtidigt uppstår många fler användningsområden, till exempel i läkemedel. Jag tror också att det blir fler trähus, det kommer att bre ut sig, säger Stellan Marklund. — Skogen kommer aldrig att räcka till världens befolkning för att kunna ersätta oljan. Men det räcker ganska långt om vi använder den rätt. Samtidigt är skogen fortfarande en viktig rekreationskälla — det får vi aldrig tappa bort. Hälsoutmaningen i temperaturökningens spår VARJE ÅR SMITTAS upp till ett par hundra miljoner människor av denguefeber, en av världens vanligaste infektionssjukdomar. Viruset, som sprids av stickmyggor, leder vanligtvis bara till feber, men i fem procent av fallen uppstår allvarliga efterverkningar. Mellan 12 000 och 25 000 personer dör varje år till följd av dengue. Än så länge är viruset koncentrerat till länderna runt ekvatorn, men i takt med att jordens medeltemperatur ökar kommer dengue att sprida sig till större delar av världen. Hur ska man då hantera denna utmaning? Det var grundfrågan när forskare från hela världen träffades i Vita huset för en workshop om dengue i september 2014. — Det här är en klimatkänslig sjukdom som kommer att sprida sig genom den ökade globaliseringen. Så vi diskuterade hur man kan göra så bra prognoser som möjligt och vilka motåtgärder som man kan sätta in, säger Joacim Rocklöv, forskare vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, som deltog i workshopen. Att ställa långtidsprognoser om sjukdomar kommer bli allt viktigare i takt med att jordens klimat ändras. När det gäller denguefeber är det mycket som talar för att även Europa kommer drabbas. Redan nu finns stickmyggan Aedes albopticus etablerad i stora delar av Europa. Forskarna i Umeå har tagit fram temperaturscenarier som visar att extremt väder med stora temperatursvängningar ökar risken för denguefeber i Europa. — Länder med välfungerande hälsosystem kommer generellt att klara klimathotet ganska bra. Men länder med lägre beredskap är mer utsatta, säger Joacim Rocklöv. Att de globala temperaturförändringarna påverkar samhället på en rad oroande sätt har stått klart länge, till exempel genom översvämningar och extremväder. Men hälsokonsekvenserna började undersökas i större skala först under början av 2000-talet. Det var i denna veva som Joacim Rocklöv lade fram sina första studier i ämnet och de väckte stort uppseende: här framkom det att extrem värme i Sverige kan öka antalet dödsfall med upp till 20 procent. — Det blev mycket uppmärksamhet efter det här och det lade grunden till de värmevarningssystem som till exempel SMHI har. I min doktorsavhandling gick jag vidare och kartlade vilka grupper som var mest utsatta, till exempel personer med psykiska och kroniska sjukdomar och de som är ekonomiskt svagare, säger Joacim Rocklöv. När pusselbitarna kring klimatets effekter på sjukdomar började ▲ tillväxt. Under det senaste decenniet har mycket fokus legat på att utveckla andra generationens drivmedel av skogsprodukter som ska ersätta de fossila bränslena, till exempel metanol, etanol och talldiesel (även om utvecklingen har stannat av lite på sistone på grund av det låga oljepriset). Men skogsnäringen kan också vara framtiden för en rad olika branscher: läkemedel, kläder, fastigheter och livsmedel. Ibland talar man om framväxten av en biobaserad ekonomi. — Skogen är en helt fantastisk råvarukälla men det gäller att använda den effektivt. Tidigare har vi gjort papper av cellulosa och eldat upp resten för att producera energi. Men det går ju att använda den till så mycket, säger Stellan Marklund, professor i kemi och programansvarig för Bio4Energy, ett samarbetsprojekt mellan Umeå universitet, Luleå universitet, Svenska Lantbruksuniversitetet, SLU och ett tjugotal industriella aktörer. Den internationellt ledande forskningen inom Bio4Energy omfattar hela produktionskedjan — från träd till färdiga produkter. En viktig del i forskningen är också att förädla trädens genetik för att få fram de viktigaste egenskaperna för olika produkter. För att omvandla den bearbetade biomassan till färdiga produkter använder forskarna två olika tekniker: antingen förgasning och förbränning eller genom ny biokemisk konvertering, till exempel med hjälp av mikroorganismer. Idag är skogsnäringen — papper, massa och sågade trävaror — en gigantisk industri för Sverige med ett exportvärde på drygt 120 miljarder kronor. Men det är en tuff marknad med hård konkurrens. Vissa länder kan till exempel använda eukalyptusträd som växer tio gånger så snabbt som de svenska barrträden. — Men våra träd har långa fibrer som går att använda på olika sätt. Ett träd består av cellulosa, hemicellulosa och lignin. Det är cellulosan man gör papper av, resten har man eldat för att få energi. Men hemicellulosan går att använda på en mängd sätt, till exempel i kemikalier eller i förpackningar, säger Stellan Marklund. Omställningen av skogsindustrin har redan påbörjats. Ett exempel är Domsjö Fabriker vars huvudprodukt numera är viskos till kläder, men i fabriken produceras även lignosulfonat till cement, etanol och biogas. (Och idag är det gamla Modobruket ägt av ett indiskt bolag, vilket också är ett tidens tecken i globaliseringens tidevarv.) — Domsjö är en stor inspirationskälla. Pappersbruken måste ställa om och hitta nya nischer. Jag tror att alla pappersbruk blir bioraffinaderier i framtiden. Då tar man tillvara på alla restprodukter. Vad händer till 2065? — Vi kommer givetvis att använda skogen som drivmedel och för att tänk nr 1 2015 FOTO: ANDREAS NILSSON 2065 kommer GMO att användas över hela världen, tror Stefan Jansson. ”GMO behövs för att komma tillrätta med framtidens samhällsutmaningar”, säger han. GMO ÄR NYCKELN I DET FÖRINDUSTRIELLA Sverige kunde Skånes jord ge mat åt drygt 100 000 personer. Idag kan samma landskap, fullt utnyttjat, föda 10 miljoner människor tack vare det moderna jordbruket. En förutsättning för detta har varit växtförädling. Vetenskapen har varit grunden för utvecklingen av jordbruket, och idag finns stora möjligheter att förädla växterna ytterligare genom ny genteknik, som ger så kallade GMO (genmodifierade organismer). Det kan till exempel handla om att skapa grödor som motstår angrepp från skadedjur eller klarar torka. Idag odlas GMO på en femtedel av världens jordbruksareal, framför allt i Nord- och Sydamerika och i Asien. Men inom Europa är GMO en teknik med enorma restriktioner motiverat bland annat av en rädsla för att det skulle kunna påverka populationer och ekosystem. — Det är rimligt att vara skeptisk mot ny forskning innan risker studerats. Men i fallet GMO har forskarsamhället spenderat många miljarder kronor under 20 år för att undersöka riskerna. Därför vet vi att risken inte är större jämfört med andra växtförädlingstekniker, säger Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå universitet. — Allt vi äter har genomgått mutationer som vi människor har framkallat eller valt ut. Men detta har skett slumpmässigt, nu kan vi genom forskningens landvinningar i stället ha kontroll över hur vi förädlar. HÖSTEN 2014 skrev han och 20 till ledande europeiska forskare ” An open letter to decision makers in Europe ” som uppmärksammades i bland annat den engelska tidningen The Guardian. Där slog de fast att GMO är en nödvändig pusselbit för att skapa ett hållbart jordbruk. — Det kanske inte blir större skördar genom GMO. Men vi kan minska användningen av kemiska bekämpningsmedel kraftigt, vi behöver inte vattna lika mycket och vi kan göra ettåriga växter fleråriga, vilket minskar bruket av fossila bränslen, säger Stefan Jansson. ”I framtidens energiförsörjning kan GMO bli ett nyttigt verktyg till exempel vid produktion av energiskog med högt bränslevärde.” Det går också att göra livsmedlen nyttigare. Ett exempel är det ”Gyllene riset”, ett ris som modifierats för att producera a-vitamin, som är ett bristämne för många fattiga i världen. Även när det gäller framtidens energiförsörjning kan GMO bli ett nyttigt verktyg, till exempel vid produktion av energiskog med högt bränslevärde. SOM DOKTORAND VAR Stefan Jansson en av de första i världen att undersöka sekvenserna av gener i träd. Forskningen gick ut på att undersöka hur de klorofyllbildande proteinerna (som gör växterna gröna) egentligen fungerar. — En viktig slutsats i vår forskning är att trädens gener är väldigt olika. Två aspträd som står bredvid varandra i skogen har helt olika genuppsättningar, faktiskt lika olika som en människa och en schimpans. Så ändrar man en gen i ett träd är effekten oftast marginell, mycket mindre än skillnaden mellan två träd, konstaterar Stefan Jansson Om vi tittar framåt till 2065, hur kommer GMO användas då tror du? — Det kommer säkert att användas över hela världen. Forskningen är entydig: tekniken är säker, bra och effektiv, och den behövs för att komma tillrätta med framtidens samhällsutmaningar. Fattiga länder i Afrika kommer själva använda tekniken för att ta fram grödor som de behöver. ○ ”Jag tror att det europeiska samarbetet leder till att alla former av sambeskattning av män och kvinnor i familjer avskaffas så att Europas kvinnor kan ges möjlighet till ekonomisk självständighet.” ÅSA GUNNARSSON, PROFESSOR I SKATTERÄTT klarna var nästa steg att fundera på de långsiktiga konsekvenserna av detta. Joacim Rocklöv blev utvald att delta i FN:s klimatpanel för att utreda hälsoeffekterna av klimatutsläppen. Att värmeböljorna ökar kommer ge tydliga hälsoeffekter främst i form av ökad dödlighet i kroniska sjukdomar, till exempel hjärtoch lungsjukdomar. Men sannolikt ökar även risken för infektioner som sprids genom mat och vatten. — Varmare årstider ökar även riskerna för mygg och fästingburna infektionssjukdomars utbredning. Den ökade globaliseringen är ju dessutom en bidragande faktor till att påskynda spridningen av olika bakterier och virus. Vad kan man då göra åt denna alarmerande utveckling? Ja, dels gäller det förstås att hantera och minska själva utsläppen. Men när det gäller hälsobiten poängterar Joacim Rocklöv betydelsen av varningssystem och tydliga policies. — Vår forskningsgrupp här i Umeå samarbetar bland annat med myndigheter i Sri Lanka och Indonesien kring varningssystem mot infektionssjukdomar. Då handlar det om att göra klimatobservationer, till exempel på havstemperaturer, och dra slutsatser utifrån det. Vi tittar också på att ta fram beslutsstödssystem för hälso ministerier. — Det är viktigt att detta görs i tid. Är infektionsutbrotten långt gångna kan man inte göra lika mycket åt dem. Vaccinering, till exempel, tar ju sin tid att utföra och kräver framförhållning. Hur ser det ut 2065? — Vi kommer att ha fler händelser och incidenter i områden som inte följer historiska mönster. Därför behöver vi de här anpassningssystemen — som hjälper oss att förutse och väga samman information från olika sektorer — för att hela samhället ska stå bättre rustat. Prognoser för epidemier kommer nog att finnas i form av beslutsstöd i större delen av världen då. Jag är optimist, det måste man ju ändå vara. Men förutsättningarna är ju olika för detta. En del är utslitna, och många som har dåliga inkomster klarar inte av att jobba längre, medan de mer välbeställda kan skaffa privata pensions försäkringar, säger Gunnar Malmberg. Även familjernas roll kommer att förändras. Familjenätverken tunnas ut och det blir ett längre glapp mellan generationerna. — Familjen kommer få ta ett större ansvar om de offentliga institutionerna inte har resurser. Det finns en stor risk att den här utvecklingen leder till ökade sociala klyftor eftersom familjenät verken är ojämnt fördelade, säger Gunnar Malmberg. Utvecklingen mot en åldrande befolkning är en trend som även sprider sig globalt i takt med sjunkande födelsetal. I många länder har befolkningen börjat minska redan nu, och globalt kan befolkningen komma att minska vid seklets slut. I Sverige skulle befolkningen redan nu minska om det inte vore för invandringen. — Långsiktigt är det ganska viktigt för oss i Sverige att det finns en migration så att befolkningen inte minskar. En minskande befolkning ger sämre förutsättningar att underhålla service funktioner och infrastruktur. Idag är invandringen relativt hög i Sverige, men på sikt kan migrationsströmmarna ändras tror Gunnar Malmberg. — Idag vill många komma till Europa. Men i framtiden kan till exempel Kina få ett stort arbetskraftsbehov och då kanske flyktingströmmarna går dit istället. Hur ska man då hantera utmaningarna fram till 2065? — Vi måste slå vakt om välfärdsinstitutionerna. Vi behöver också ett mer hållbart arbetsliv. Det kanske blir så att vi måste utbilda oss successivt under livet så att vi håller oss uppdaterade. Den syn på livsplanen som vi har idag kan komma att förändras — vi kan nog förvänta oss en mer utdragen och mindre standardiserad livsplan i framtiden. Den åldrande befolkningen Välfärdsstaten – och den sjunkande skattebasen 12 MED EN ALLT ÄLDRE befolkning blir det i framtiden färre personer som ska försörja fler. Hur ska en framtida välfärdsmodell se ut och hur ska vi få in skatter i en global värld med snabbrörligt kapital? Det är en utmaning för Sverige — och hela Europa. Historiskt har nationalstaterna skapat sin styrka genom robusta skattesystem. — I en värld av global handel, där varor, tjänster och kapital snabbt byter ägare, är hållbara skatter för finansiering av välfärden en stor utmaning. Läget blir inte mindre komplicerat av att den ekonomiska krisen i många av Europas ekonomier ännu inte har stabiliserats, säger Åsa Gunnarsson, professor i skatterätt. Att skapa ett hållbart skattesystem är en komplicerad uppgift. Enkla lösningar som att inom ett lands gränser enbart beskatta stabila och orörliga skattebaser som mat, fastigheter och fattigt folk eller ta ut en fast skatt per medborgare skulle vara uppenbart orättfärdigt, menar Åsa Gunnarsson. — De robusta skattesystem som byggde Sverige är till viss del eroderat med ett lapptäcke av regler som successivt lett till ett allt lägre skatteuttag. Mellan 1965 och 1990 höjdes skattetrycket i Sverige från 33 till 49 ▲ NÄR SVERIGE INFÖRDE folkpension 1913 låg medellivslängden på runt 55 år. Då var pensionsåldern 67 år. Idag är pensionsåldern 65 år medan vi nu lever till drygt 80 år i snitt. Och om den långsiktiga trenden håller i sig kommer livslängden fortsätta att öka— med 3 månader per år. — Drar man ut det i 50 år blir medellivslängden drygt 90 år. Den kände amerikanske befolkningsforskaren James Vaupel menar att mer än hälften av alla svenska barn som föds idag kommer bli en bra bit över 100 år gamla om den nuvarande trenden håller i sig, säger Gunnar Malmberg, professor i kulturgeografi. Hur framtidens befolkning kommer att se ut kan vi inte säga med säkerhet, men demografiska processer har långsiktiga konsekvenser. Det som händer idag får betydelse långt in i framtiden. — Vi kommer få en åldrande befolkning i Sverige och i Europa. Det beror på att vi lever längre och att vi får sjunkande födelsetal. I Sverige förväntas andelen över 65 år att öka från cirka 20 till 25 procent fram till 2065, säger Gunnar Malmberg. Konsekvenserna av den åldrande befolkningen kommer märkas successivt. Färre yrkesarbetande personer kommer att få försörja fler. — På sikt måste vi arbeta längre för att ekvationen ska gå ihop. tänk nr 1 2015 FOTO: ANDREAS NILSSON Användningsområdena för ämnet grafen är många. ”Det behövs en killer application som kan driva igång efterfrågan”, säger Alexandr Talyzin. SUPERÄMNET TÄNK DIG ETT MATERIAL som är starkare än stål, där elektroner färdas tusen gånger snabbare än i kisel och som dessutom är genomskinligt och nästan viktlöst. Superämnet grafen — ett tunt lager av kol atomer hopbundna i ett plant nät — har under det senaste decenniet väckt stora förväntningar världen över. Det har pratats om att det kan användas i allt från supersnabba datorer till hyperkänsliga detektorer. — Grafen kan komma att förändra världen. Men det går inte att ta ut något i förskott. Det är många smarta material där förväntningarna varit stora, till exempel fulleren* där upptäckten tilldelades Nobelpriset 1996. Men potentialen är givetvis enorm, säger Alexandr Talyzin, docent på Institutionen för fysik vid Umeå universitet. Han deltar i det stora internationella forskningsnätverket Graphene Flagship med bas på Chalmers i Göteborg. Projektet, det största någonsin i EU, har tilldelats runt 9 miljarder kronor under tio år för att hitta nya tillämpningar som på sikt ska kunna revolutionera ett antal industrier i Europa. Tillsammans med sina kollegor i Umeå undersöker Alexandr Talyzin möjligheterna att med hjälp av grafen lagra vätgas på ett mer effektivt och komprimerat sätt. — Att använda vätgas i energisammanhang kommer bli allt viktigare i framtiden, till exempel i bränsleceller i bilar. Men vätgasen går också att använda i större solenergianläggningar. Om man till exempel skulle bygga solkraftverk i Sahara absorberande egenskaper eftersom den har så stor ytarea. Den går att använda för att ta bort föroreningar i vatten eller göra färskt vatten av saltvatten. Det skulle kunna bli en stor produkt, konstaterar Alexandr Talyzin. Listan på möjliga framtida tillämpningar är lång. Men än så länge finns dock inga tekniker för ”Den går att använda för att ta bort föroreningar i vatten eller göra färskt vatten av saltvatten.” skulle man där kunna omvandla solenergin till vätgas och föra över den till Europa via pipelines. Det skulle bli betydligt mindre överföringsförluster jämfört med el, säger han. I energisammanhang skulle grafen också kunna vara en viktig komponent i effektivare batterier eller i superkondensatorer i till exempel elbilar. MEN I DEN ALLMÄNNA debatten har snabba datorer och ny flexibel elektronik, som böjbara telefoner, kommit i fokus. — En annan viktig egenskap med grafen är dess att framställa grafen på ett effektivt industriellt sätt. Vad krävs egentligen för ett genomslag? — Det behövs en killer application på marknaden som kan driva igång efterfrågan. Då kommer priserna att sjunka på sikt. Men inom vilket område detta kommer att hända är svårt att förutsäga, säger Alexandr Talyzin. ○ *En fulleren är en ihålig struktur av kolatomer, oftast klot- eller rörformad. Det är ett lätt och mycket starkt material, liksom grafen. procent. Det var en trend i hela Europa även om Sverige hade högre skattetryck än de flesta länder. Sedan dess har skattekvoten sjunkit tillbaka till drygt 40 procent. — Den neoliberala ekonomisk politik som styrt skattesystemens utformning i hela OECD-världen sedan 1980-talet och i Sverige sedan 1991 har bidragit till ökade inkomstskillnader. Denna skatteideologi strävar efter låga, icke-progressiva skatter på arbete, ännu lägre skatter på kapital och bolag och sänkta eller slopade skatter på förmögenheter. Mervärdesskatten får däremot höjas. Allt handlar om att marknadsanpassa skatterna för ökad tillväxt. Men det här en skattepolitik som både undergräver finansieringen av välfärden och jämställdheten, hävdar Åsa Gunnarsson. — All forskning vi hitintills bedrivit i vårt internationella nätverk, Feminist Studies on Taxation and Budgeting (FemTax), visar på att de neoliberala skattereformerna runt om i världen har förstärkt den ekonomiska ojämställdheten. Sedan i mars 2015 koordinerar Åsa Gunnarsson ett EU-projekt inom programmet Horisont 2020 som syftar till att lösa framtidens utmaningar inom skatteområdet. Projektet Revisioning the Fiscal EU: Fair, Sustainable, and Coordinated Tax and Social Policies (FairTax) består av en tvärvetenskaplig grupp forskare från elva universitet. EU har idag ingen möjlighet att styra över nationernas skatter utöver vissa indirekta skatter som berör miljöfrågor och gränskontroll. Men på sikt kanske viss beskattningsmakt flyttas från medlemsländerna och här kan FairTax visa på viktiga vägval. — Vi ska ta fram strategier och rekommendationer på hur man kan bygga hållbara, effektiva och rättvisa skattesystem i Europa. Hur skatterna ska betalas, vad de ska användas till och inte minst hur de ska administreras är en ödesfråga för hela integrationsarbetet i EU. Jag tror att det kan leda till stora sociala konflikter om inte politikerna vågar ta tag i de här frågorna. Vad händer till 2065? — Jag tror att det europeiska samarbetet leder till att alla former av sambeskattning av män och kvinnor i familjer avskaffas så att Europas kvinnor kan ges möjlighet till ekonomisk självständighet. Människan och maskinerna Bakterierna anfaller EN ODISKAD BAKTERIEODLING ledde fram till en av århundradets viktigaste upptäckter. När Alexander Fleming kom tillbaka från semestern 1928 växte mögel i hans bakterieodling och Fleming insåg att han var något viktigt på spåren. Efter 13 år kunde penicillinet börja användas på människor och 1945 åkte Fleming till Stockholm för att ta emot Nobelpriset. Men redan då varnade Alexander Fleming för resistenshotet: det vill säga att bakterierna utvecklar resistens mot antibiotika ju mer det används. Och nu, 70 år senare, är riskerna akuta. Vissa forskare menar att minst en halv miljon personer per år dör på grund av antibiotikaresistens och bara i Europa handlar det om 25 000 personer årligen. Under våren 2015 har världshälsoorganisationen WHO ” Vi lär inte få mindre teknisk utveckling hur som helst eller någon backlash. Internet finns kvar som ett slags vägnät och kommer finnas överallt. Skillnaden att vara offline och online försvinner. ” PELLE SNICKARS, PROFESSOR I MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAP 14 ▲ OM 50 ÅR ”kan vi ha hjärnkirurger i Edinburgh som opererar patienter i Tahiti”, sa science fiction-författaren Arthur C Clarke i en intervju 1964. Han förutsåg den trådlösa kommunikationen som en självklarhet. Digitaliseringen låg då i sin linda, men ändå fanns ett antal tusen företagsdatorer— men knappast någon hemdator. Ungefär vid samma veva satte det amerikanska försvaret igång att utveckla föregångaren till internet, Arpanet. Det tog 30 år innan genomslaget — men idag håller digitaliseringen på att förvandla världen från grunden. Över 3 miljarder människor världen över har internet medan snart 5 miljarder har en mobiltelefon. (En ny Iphone har för övrigt mer datakraft än rymdfärjan Apollo 11 som skickades till månen 1969.) Digitaliseringen påverkar affärsmodeller i grunden och lär skaka om varje bransch på något sätt. Redan för 50 år sedan pratades det om att automatiseringen slår ut alla jobb, och nu är det dags igen för nya profetior som ibland kan upplevas som hotfulla. — Historiskt har det ofta funnits denna typ av tankar, men jag är lite skeptisk. Det uppstår oftast nya yrkeskategorier som en följd. Och maskiner och robotar är fortfarande värdelösa på väldigt många saker, säger Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot digital humaniora. It-branschen är i sig ett bra exempel på en ny bransch: 1970 fanns bara ett fåtal företag i Sverige, drygt 40 år senare sysselsätter branschen runt 190 000 personer och omsätter 378 miljarder kronor. Men de senaste åren har helt nya yrkeskategorier uppstått i digitaliseringens spår. När tidningen Veckans Affärer skulle lista de tio hetaste jobbtitlarna 2015 kom exempelvis Data Artist och Expectation Analyst på några av topplatserna. En annan utmaning som vissa forskare, till exempel Stephen Hawking, för fram är risken att datorerna i princip tar över världen, att den artificiella intelligensen (AI) blir större än den samlade mänskliga intelligensen och att det kan innebära slutet för mänskligheten. — Det finns olika spår kring AI i digitaliseringshistorien. Å ena sidan finns de som hävdar att människan bygger artificiell intelligens. Å andra sidan finns det ett annat spår där man snarare betonar intelligensen som uppstår i samvaron mellan människa och maskin. Där höll de mest intressanta datavisionärerna till, säger Pelle Snickars. Han är en person som bejakar den tekniska utvecklingen fullt ut (”vi behöver mer teknik, inte mindre”) och menar till exempel att tekniken kommer att få en allt större roll i skolundervisningen och att vi lär få se betydligt snabbare och tätare kontakter med myndigheter via de digitala kanalerna — Jag är inte heller särskilt rädd för det övervakningssamhälle som många menar kommer i internets spår. Att allt går att lokalisera är en del av teknikumgänget, men det är inte på individnivå. Vi är snarare nummer än individer. Men i förlängningen kanske man ska hushålla med sin it-användning. När personliga data är den valuta som sociala mediegiganter slår mynt av bör man inte slösa med sin data. Vad händer till 2065? — Vi lär inte få mindre teknisk utveckling hur som helst eller någon backlash. Internet finns kvar som ett slags vägnät och kommer finnas överallt. Skillnaden att vara offline och online försvinner. Men frågan är om det är webben som är kommunikationsprotokoll eller om det kommer nåt annat. Det är få medieformer som varat för evigt. De flesta förändrar och muterar sig. FOTO: JOHAN GUNSÉUS Arkitekterna måste ta ett större ansvar för framtidens stadsmiljöer, menar Ana Betancour, rektor på Umeå arkitekthögskola. FRAMTIDENS STÄDER UNDER DE NÄRMASTE decennierna kommer ytterligare drygt två miljarder människor att bli stadsbor, enligt FN:s beräkningar. Urbaniseringstrenden är starkast i Asien, men processen är tydlig i hela världen, även i Sverige. Den snabba stadsutvecklingen kombinerat med de stora sociala och miljömässiga utmaningarna — ökade koldioxidutsläpp, dålig luftkvalitet, vattenbrist med mera — ställer stora krav på stadsplanerare och arkitekter. — Arkitekternas roll kommer att förändras. Traditionellt har vi sett oss som byggare, men vi behöver öppna oss mot de utmaningar som vi har i samhället idag och bli mer flexibla i vår roll, säger Ana Betancour, rektor på Umeå arkitekthögskola sedan årsskiftet 2015 och som närmast kommer från tjänsten som konstnärlig professor på Chalmers arkitekturskola. MED EN BLANDAD utbildnings- och forsknings bakgrund i Sverige, Spanien och Storbritannien har hon en bred kulturell och kunskapsmässig profil. Den kommer troligen väl till pass i rektorsrollen i Umeå. Här har den internationella profilen varit tydlig ända sedan Arkitekthögskolan startade 2009. — Vi kommer fortsätta att vara en internationell skola med starka nätverk och internationella samarbeten. Jag vill också stärka och förankra oss lokalt och nationellt, säger Ana Betancour. En av Ana Betancours hjärteområden är håll- ” Vi kan inte fortsätta bygga som vi bygger idag. Det tar för mycket resurser och energi i anspråk.” barhetsfrågor. Redan i slutet av 1990-talet startade hon en av de första hållbarhetsutbildningarna i den svenska arkitektvärlden, på KTH i Stockholm. Sedan dess har hållbarhetsfrågorna vuxit i betydelse och lär fortsätta att göra så i framtiden. Men Ana Betancour tycker att man bör vidga begreppet hållbarhet. — Ofta fokuserar vi på den fysiska miljön när det gäller hållbarhet, till exempel tekniska lösningar för energieffektivisering. Men nu måste vi ta in mer sociala och kulturella dimensioner i hållbarhetsfrågan, säger Ana Betancour. VEM BYGGER vi för och vilka grupper finns representerade? Hur ska vi organisera och fördela resurser i samhället? Det är många stora frågor som arkitekter och planerare behöver ta ställning till, enligt Ana Betancour. Den här begreppsförskjutningen betyder att arkitekterna måste ta ett större ansvar för framtidens stadsmiljöer. — Jordens resurser är inte oändliga, vi har en global ekonomisk kris och det finns många sociala problem och politiska spänningar i städer idag som kräver helt nya sätt att tänka och arbeta. Arkitekter kan spela en viktig roll i städernas utveckling och bidra till samhällsutvecklingen. — Klimathotet ställer också större krav på var, av vad och hur vi bygger. Allt detta är nya frågeställningar och kunskapsområden som arkitekterna måste förhålla sig till idag och i framtiden. Framtidens arkitekter har således en mer komplex värld att utgå ifrån — men det är också en utveckling som innebär nya möjligheter för arkitekterna, enligt Betancour. Hur ser det ut 2065? — Det är svårt att säga. Jag hoppas vi kommer se fler städer som är organiserade kring stadsdelar, med lokal produktion, självbestämmande och självförsörjande, med alternativa system för energiförbrukning, infrastruktur, och andra ekonomiska modeller att fördela resurser och tillgångar bland invånarna. — En sak är i alla fall säker: vi kan inte fortsätta bygga som vi bygger idag. Det tar för mycket resurser och energi i anspråk. Vi behöver tänka om och tänka nytt — utmana vedertagna föreställningar om staden. ○ ” Om de konfliktgenererande faktorerna kvarstår, alltså politiska och ekonomiska, så kommer konflikterna att fortsätta. För att motverka detta måste bland annat fattigdomen bekämpas och de sociala orättvisorna minska. Det är alldeles för lätt att skylla på religionerna.” TOMAS LINDGREN, DOCENT I RELIGIONSPSYKOLOGI antagit en global handlingsplan mot antibiotikaresistens. På Umeå universitet pågår flera olika forskningsprojekt för att hitta metoder för att bekämpa antibiotikaresistens. Till exempel att utveckla molekyler som blockerar angripande bakterier eller hitta nya gentekniska verktyg (där Emmanuelle Charpentier tagit fram banbrytande nya metoder, se nästa sida) som efterliknar bakteriernas eget immunförsvar. För att utveckla nya antibiotika krävs således förståelse ner på molekylär nivå. En av dem som är på jakt efter nya verktyg för att motverka infektioner är Christian Hedberg. Men hans inriktning är att titta på vad som händer kemiskt i cellerna när bakterier och parasiter angriper. — Det är ett ganska öppet forskningsfält. Molekylärbiologerna undersöker oftast vad som händer i bakterierna på genetisk nivå, inte i själva värdcellen. Hur en infektion fungerar kemiskt på cellnivå vet vi väldigt lite om, säger han. Hans primära forskningsobjekt är intracellulära bakterier, som exempelvis Legionella pneumophila som orsakar legionärssjuka. Bakterierna invaderar då cellerna från immunförsvaret och släpper ut många olika proteiner som kidnappar cellens funktioner och sedan förökar sig i lugn och ro. Christian Hedberg och hans kolleger försöker hitta likheter mellan de olika sätt som bakterierna kidnappar och modifierar värdcellerna. — Det är samma mekanism i legionella som finns i andra bakterier. Det är viktigt att förstå vad som händer och lägga det mekaniska pusslet. Det här kan ge en större förståelse för vilken antibiotika som kan behövas i framtiden. Idag är ju en del antibiotika resultat av turträffar. Vissa har effekt, men man vet inte riktigt hur det funkar. Han är oroad över den snabba utvecklingen av antibiotikaresistens. — Det krävs mer disciplin kring antibiotikaanvändningen runt om i världen. Idag används hundratusentals ton antibiotika i djurfoder som kan spridas i miljön. Sedan måste det finnas bättre incitament för företagen att satsa på det här. Antibiotika måste få kosta, det är för låga marginaler idag. Religionernas växande roll DEN 14 OKTOBER 1648 slöts den Westfaliska freden i Münster. Det var slutpunkten på det 30-åriga kriget som enligt vissa beräkningar skördade 7 miljoner dödsoffer. I botten låg konflikten mellan protestanter och katoliker, men 16 givetvis var det många motstridiga maktintressen som sammanflätades i detta krig. Efter westfaliska freden myntades ett nytt begrepp: sekularisering — och religionen blev på pappret en mer individuell ensak. Men snart 370 år senare är religiösa konflikter ett hetare ämne än på många år på grund av konflikterna i Mellanöstern. I Syrien och Irak växer det nya kalifatet Islamiska staten (IS), som gör anspråk på allt större geografiska områden — med väldigt brutala metoder. Men inte heller denna gång är religionen den enda faktorn — situationen är betydligt mer komplex, enligt Tomas Lindgren, docent i religionspsykologi. — Det gäller att även titta på strukturella faktorer, politisk marginalisering, sociala och ekonomiska orättvisor, korruption och arbetslöshet. Men att använda religionen innebär många fördelar i en konfliktsituation eftersom det lätt går att mobilisera till konflikt. Religionen underlättar rekryteringen och stärker sammanhållningen. Tomas Lindgren har själv analyserat en rad konflikter i Indonesien i sin forskning, hur man med hjälp av religionen mobiliserat människor till exempel på Sumatra och Timor. Under de senaste 30 åren har religionens roll i världen stärkts. Det beror på en samverkan mellan flera olika faktorer, exempelvis trender i befolkningsökningen och ett antal sekulära politiska systems misslyckanden. Mest växer de religiösa rörelserna i Afrika, Asien och Latinamerika. Det finns även studier som visar att andelen religiösa inbördeskrig har ökat under de senaste 30 åren. — Det är en naturlig följd i och med att religionens roll har stärkts. Ungefär hälften av alla inbördeskrig som pågår idag har en religiös komponent. Liksom med den demografiska utvecklingen är det ganska enkelt att se hur den religiösa utvecklingen kommer att se ut på sikt. Fram till 2050 kommer antalet religiösa personer växa successivt och muslimerna växer mest, från 1,6 till 2,8 miljarder, och lägger sig hack i häl på de kristna, som då består av 2,9 miljarder människor. Även antalet ateister ökar i antal, men andelsmässigt sjunker den gruppen tillbaka till 13 procent (1,2 miljarder). Men hur blir det då med de religiösa konflikterna till 2065 — kommer de fortsätta att öka? — Om de konfliktgenererande faktorerna kvarstår, alltså politiska och ekonomiska, så kommer konflikterna att fortsätta. För att motverka detta måste bland annat fattigdomen bekämpas och de sociala orättvisorna minska. Det är alldeles för lätt att skylla på religionerna. Samtidigt lyfter Tomas Lindgren fram en parallell, lite ljusare framtidsbild: — En rad sociala och politiska omvälvningar under de senaste decennierna har skett genom icke-våldsmotstånd, till exempel i Filippinerna, Östeuropa och Nordafrika. Forskningen kring detta område är sparsam än så länge, men Tomas Lindgren håller nu på med en empirisk studie kring icke-våldskampen i Indonesien, bland annat i Papua och Timor Leste, där även kyrkan har spelat en central roll — Jag tror faktiskt att icke-våldsstrategier kommer bli vanligare i framtiden, avslutar han. ○ tänk nr 1 2015 Hon får priser i rad från forskningsstiftelser och hamnar på listor över de mest inflytelserika personerna i världen. Anledningen är att Umeåforskaren Emmanuelle Charpentiers upptäckter håller på att revolutionera gentekniken. De förutspås bland annat leda till nya behandlingar av många allvarliga sjukdomar. TEXT: ANDERS NILSSON, EVA-MARIA DIEHL FOTO: HALLBAUER&FIORETTI 17 ▲ tänk nr 1 2015 GENTEKNIK FÖR FRAMTIDEN I KLASSISK BALETT FÖRENAS konstnärlig kreativitet och stenhård disciplin. Bakteriologen Emmanuelle Charpentier vet. Hon är skolad i klassisk balett och spelar piano och det är ingen dum bakgrund för en forskare, säger hon. Det är från baletten hon har sin minutiösa noggrannhet och uthållighet genom upprepade ansträngningar. Och, lägger hon till, en forskare behöver odla sin konstnärliga sida, vara kreativ och en smula galen, åtminstone ibland. Mot den bakgrunden känns det passande att ceremonin för det uppmärksammade amerikanska vetenskapspriset The Breakthrough Prize påminner mer om filmkonstens Oscarsgala än om den strama Nobelprisutdelningen. Tillsammans med forskarkollegan Jennifer Doudna klev Emmanuelle Charpentier för några månader sedan upp på scenen för att ta emot Breakthrough Prize 2015 ur Cameron Diaz hand. Utdelarna av Breakthrough Prize är inte ensamma om att vilja uppmärksamma Emmanuelle Charpentier. I våras hamnade hon på Time Magazines lista över världens 100 mest inflytelserika personer. Och vetenskapliga organisationer och tidskrifter har de senaste åren öst utmärkelser över hennes forskning. Bara under 2015 har hon tilldelats det schweiziska Prix Louis-Jeantet de médecine, det spanska Premios Princesa de Asturias, det amerikanska Gruber Genetics Prize, och det tyska Ernst Jung-Preis für Medizin och Familie-Hansen-Preis. Och under hösten får hon även ett jubileumspris från Umeå universitet, där hon forskar sedan 2009 — Umeå University EC Jubilee Award 2015. — Jag känner mig hedrad och rörd över dessa prestigefyllda priser. Det är ett stort erkännande för mig och mitt team och även för grundforskningen i mikrobiologi, genetik och biokemi. Priserna visar i vilken omtumlande hastighet vår forskning har använts för biomedicinska och bioteknologiska tillämpningar. Stödet behövs för att övertyga regeringar och anslagsgivare om att grundforskning är avgörande för att undersöka nya mekanismer, som är grunden för forskning efter nya behandlingsstrategier eller bioteknologier. Orsaken till all denna uppståndelse är att Emmanuelle Charpentiers forskning vid Umeå universitet har lagt grunden för en av de största landvinningarna på många år inom genteknik. Upptäckten presenterades 2012 och har ett namn med visst tuggmotstånd — CRISPR-Cas9. Idag är det svårt att hitta ett hetare forskningsfält inom molekylärbiologin. Över hela världen har forskare börjat använda CRISPR-Cas9 inom olika grenar av biologi och medicin — inte minst för att försöka utveckla hittills nya behandlingsmetoder mot en rad olika sjukdomar. MEN LÅT OSS återkomma till det och ta berättelsen från början. Franskfödda Emmanuelle Charpentier är mikrobiolog, biokemist och genetiker — alltså en forskare som studerar bakterier och deras interaktion med sin värd. Efter forskarutbildning vid ansedda Pasteurinstitutet i Paris och postdoktortjänster vid en rad forskningsmiljöer i USA, däribland The Rockefeller University, blev hon ledare för en egen forskargrupp vid Wiens universitet 2002. Sex år senare erbjöds hon en tjänst som gruppledare vid The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden — MIMS, Umeå universitet och hon tackade ja. — Jag var och är fortfarande idag mycket entusiastisk över MIMSkonceptet, vid Umeå universitet. Det fokuserar på utbildning och forskning på hög nivå, med respekt för både hög kvalitet i forskning och mycket insikt i hur man långsiktigt främjar grundforskning och utbildning av doktorander. Konceptet tar också hänsyn till att god forskning behöver tid och goda arbetsvillkor, där alla krafter samlas till en gemenskap. Jag uppskattar mycket att The Nordic EMBL Partnership for Molecular Medicine gav mig den akademiska friheten, som jag behövde. För att rekrytera de bästa unga forskarna internationellt använder MIMS en framgångsrik strategi efter EMBL:s modell. Modellen innebär att de unga forskarna direkt efter rekryteringen får finansiering för att etablera en egen forskargrupp bestående av 4–5 doktorander och postdocs, samt tillgång till avancerad infrastruktur och utrustning. Denna möjlighet kombineras med mentorskap, unika möjligheter till samarbeten inom det multi disciplinära Umeå Centre for Microbial Research (UCMR) och extern utvärdering där även EMBL medverkar. Med en säker finansiering genom MIMS kunde Emmanuelle Charpentier starta och fortsätta sina forskningsprojekt och testa nya idéer. — Under 2008 reste jag fram och tillbaka mellan Österrike och Sverige för att bygga upp mitt labb inom MIMS vid Umeå universitet, säger hon. Dessa resor blev också ett tillfälle för mig att fundera igenom vad jag ville att mitt labb skulle fokusera på de kommande åren: var jag stod i min forskning, vilka forskningsspår jag ville fortsätta med och vilka nya projekt jag ville ta upp? Det var under en sådan resa jag insåg att vi i mitt labb borde inrikta oss mer på de små RNA som har regulatorisk funktion i cellen — i synnerhet en liten RNA-molekyl, som senare blev känd som tracrRNA. Jag beslöt att kartlägga dess eventuella funktion i något som kallas CRISPR. Vid den tiden var CRISPR en angelägenhet främst inom mikrobiologisk forskning och förknippades inte särskilt med gentek- EMMANUELLE CHARPENTIER FÖDD: 1968 i Juvisy-sur-Orge, 20 km sydost om Paris, Frankrike. Arbetar som: Professor vid Helmholtz-Zentrum für Infektionsforschung, Braunschweig och Medizinische Hochschule Hannover, båda Tyskland. Föreståndare för en forskningsavdelning vid Max-Planck-Institut für Infektionsbiologie, Berlin, Tyskland. Gästprofessor och gruppledare vid Umeå universitet. På fritiden: ”Jag har arbetat väldigt mycket de senaste åren, och ännu mer till följd av all uppmärksamhet kring CRISPR-Cas9, men jag försöker verkligen också hinna med andra intressen, som olika sportaktiviteter. Jag är väldigt intresserad av kultur, konst och design. Jag kan i alla fall ta mig tid att lyssna till musik när jag arbetar, går och tänker. Jag lyssnar gärna på filosofers och sociologers debatter som ifrågasätter vår värld och vårt samhälle. Det är där jag hittar min balans och energi.” Bästa transportsättet: ”Cykeln! Den använder jag var jag än är – Paris, New York, Wien, Umeå, Braunschweig, och snart även i Berlin.” Om att flytta till Umeå: ”Det fanns kanske de som undrade hur en fransk citytjej skulle trivas här, men jag fann mig tillrätta väldigt bra. Det är en internationell miljö med forskare och studenter från hela världen, det märks även när du går på stan och i kulturutbudet. Jag blev också tagen av naturen här, och snön och den torra kylan är klart roligare än de regniga vintrarna i Wien.” ” Jag känner mig hedrad och rörd över dessa prestigefyllda priser. Priserna visar i vilken omtumlande hastighet vår forskning har använts för biomedicinska och bioteknologiska tillämpningar. ” 18 tänk nr 1 2015 ”CRISPR-Cas9 kom med på ’tio-i-topp listorna’ i både Science och Nature över det gångna årets viktigaste vetenskapliga framgångar. ” nik. CRISPR, som står för Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats, hör egentligen hemma i bakteriers och arkéers (en annan sorts encelliga organismer) genetik. Dessa små DNAsnuttar har varit kända sedan 1980-talet, men länge trodde forskarna att det var en form av ”skräp-DNA” — alltså DNA utan information. Det senaste decenniet har den bilden dock fått korrigeras. Kring 2005 började några forskare gissa att CRISPR var en del av bakteriernas försvar mot attack utifrån, och 2007 stod det klart att det faktiskt handlar om ett adaptivt immunförsvar hos bakterier, det vill säga ett försvar med förmåga att anpassa sig, att minnas angripande virus och därmed stå bättre rustade mot framtida attacker. Att bakterier kan ha adaptivt immunförsvar var tidigare okänt. För Charpentier var de nya rönen kolossalt intressanta. — Målet med forskningen i vårt labb är att förstå ett infektionsförlopp ur bakteriernas perspektiv: hur de överlever, anpassar sig, skyddar sig, förökar sig och orsakar sjukdom, säger hon. CRISPR handlar om hur bakterier försvarar sig själva mot inkräktare som virus genom att rikta sig mot inkräktarens genom. På så sätt påverkar CRISPR bakteriens förmåga att orsaka sjukdom eller stå emot infektioner. tänk nr 1 2015 ▲ –Jag var och är fortfarande idag mycket entusiastisk över MIMS-konceptet, vid Umeå universitet. Det fokuserar på utbildning och forskning på hög nivå, med respekt för kvalitet i forskning och mycket insikt i hur man lång siktigt främjar grundforskning och utbildning av doktorander. I BÖRJAN AV 2009 började Emmanuelle Charpentier sitt nya jobb som gruppledare vid MIMS vid Umeå universitet. Under de följande åren upptäckte hennes forskargrupp i samarbete med grupper på andra håll i världen mer och mer om detaljerna kring CRISPR och de andra molekylära komponenter som också är involverade i processen. Tillsammans bildar de ett komplex som söker upp och oskadliggör virus-DNA genom att helt enkelt klippa sönder det. Saxen är proteinet Cas9 och den lilla adresslappen som gör att komplexet klipper på rätt ställe utgörs av RNA. Denna RNA kan bakterien förändra efter behov — på så sätt anpassar den sitt immunförsvar till att spana efter nya virus. Snabbt stod det också klart för Emmanuelle Charpentier att CRISPR-Cas9-systemet började likna ett potentiellt verktyg för genmodifiering. Genom att byta ut den lilla RNA-adresslappen borde man kunna få saxen att klippa precis där man vill, i princip var som helst i DNA. — Vi insåg att det borde fungera och att det i så fall skulle kunna bli ett väldigt enkelt och flexibelt verktyg, säger Emmanuelle Charpentier. Man behöver bara designa en ny RNA-sekvens av verktyget, en förhållandevis enkel sak. Emmanuelle Charpentiers forskargrupp publicerade i augusti 2012 en artikel i tidskriften Science som beskrev hur man på ett målinriktat sätt klipper DNA med CRISPR-Cas9. Sedan har det gått undan. I en snabb följd har det nya verktyget använts inom ett flertal forskningsområden och praktiska sammanhang. Som exempel kan CRISPR inte bara klippa DNA, den kan också användas för att byta ut en gensekvens mot en annan. — Visst trodde jag att det skulle fungera och jag hade även tidigare förutsagt att systemet kunde utnyttjas för att behandla genetiska sjukdomar hos människan. Jag har alltid genomfört forskning på grundläggande nivå men alltid hållt ett perspektiv mot en eventuell användning av mina upptäckter för den potentiella nyttan som humanläkemedel. Det schweiziska företaget CRISPR Therapeutics, som jag grundat tillsammans med Shaun Foy och Rodger Novak, fokuserar nu på detta område. Plötsligt ville alla vara delaktiga för att kunna testa och använda det nya verktyget. Den nya tekniken blev 19 CRISPR-Cas9 Emmanuelle Charpentier och hennes team upptäckte CRISPR-Cas9 i ett adaptivt immunsystem som finns i bakterier och arkéer för att motstå virusattacker. CRISPR-Cas9 består förenklat av följande: CRISPR-Cas9 mekanismen hos bakterier. Enzymet Cas9 (saxens blad) behöver båda handtagen, crisprRNA i grönt och tracrRNA i rött, för att känna igen och inaktivera virus DNA vid en ny attack (till höger). 1. CRISPR DNA-sekvenser (CRISPR står för Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats) som är specifika för varje virus och kodar för unika RNA-sekvenser. Denna sekvens är minnet av virus-DNA. En RNA molekyl (handtaget i grönt), som kallas crisprRNA, den innehåller memorerad virala sekvenser som används för att känna igen nya virusattacker. 2. Tillsammans med en annan kort RNA-molekyl, tracrRNA (trans activating crRNA, handtag i rött) vägleder de båda RNA molekylerna enzymet Cas9 (båda blad av saxen) till motsvarande DNA-sekvens. 3. CRISPR-Cas9 (kompletta saxen) känner igen virus DNA vid en ny virusattack och klipper och neutraliserar inkräktarens DNA för att förebygga en ny infektion. (Publikationer: Nature (2011) 471:602-607, Science (2012) 337:816-821) CRISPR-Cas9systemet (sax) har utvecklats som ett verktyg för genmodifiering i celler hos alla slags levande organismer. Systemet känner igen en exakt gensekvens som ska tas bort eller bytas ut mot en alternativ DNAsekvens. Fel gen kan tystas, bytas ut och mutationer kan korrigeras. ILLUSTRATION: LINNEA HOLMSTRÖM LJUNG så snabbt och lätt utnyttjad av forskarvärlden, vilket bekräftar att CRISPR-Cas9 kan användas i så många olika celltyper, även mänskliga celler, konstaterar Emmanuelle Charpentier. Efter publiceringen i Science i 2012 exploderade intresset bland genforskare och under första halvåret 2013 användes CRISPR-Cas9 i laboratorier runt om i världen för att förändra gener hos allt från bakterier, jäst och gröna växter till zebrafiskar, fruktflugor, möss, råttor och mänskliga celler. I augusti 2013 konstaterade tidskriften Science att det rådde ”CRISPR-yra” och vid årets slut kom CRISPR- 20 – Infektionssjukdomar är fortfarande på andra plats som vanligaste dödsorsak i världen och antibiotikaresistens är ett allt större problem. Därför är det viktigt att vi bättre förstår hur bak terierna fungerar och utvecklas, säger Emanuelle Charpentier. Cas9 med på ”tio-i-topp listorna” för både Science och Nature över det gångna årets viktigaste vetenskapliga framgångar. — CRISPR-Cas9 är inte det första verktyget för genteknik, men det är enklare och mångsidigare än de som tidigare utvecklats som så kallade ”zinc fingers” och ”TALENs”, förklarar Emmanuelle Charpentier. Skillnaden i mångsidigheten består framför allt i att de gamla teknikerna är beroende av proteiner som adresslappar, medan CRISPR-Cas9:s adresslapp är en RNA-snutt. Att skräddarsy ett nytt protein är en mycket omständligare process än att framställa en RNA-sekvens. CRISPR-Cas9 är som en schweizisk armékniv för genteknik — det har använts i alla typer av levande celler, och det låter sig programmeras för att med precision klippa och klistra i genomet precis där forskarna vill. Det är som om gentekniken fått en motsvarighet till datorernas Sök & Ersätt-funktion. Därför har CRISPR-Cas9 redan fått betydelse inom en rad olika forskningsområden, men mest uppmärksammat är dess potential inom medicinen. — Genom CRISPR-Cas9 skulle man kunna utveckla genterapier för ett mycket stort antal sjukdomar med genetiska orsaker, där det idag saknas behandling helt, eller där behandlingen skulle kunna bli mycket effektivare, säger Emmanuelle Charpentier. Exempel är blödarsjuka, sickelcellanemi, Pompes sjukdom, Huntingtons sjukdom och cystisk fibros. Även inom bland annat cancer och allvarliga infektionssjukdomar kan CRISPR-Cas9 möjliggöra utvecklingen av nya behandlingsmetoder. Verktyget används redan i forskning om bland annat HIV och malaria. Men forskning tar tid. Trots det enorma gensvaret i forskarvärlden kommer det att dröja innan det nya verktyget kan användas för medicinsk behandling av människor. Forskarna måste säkerställa att det inte uppstår några betydande ”off target effects”, det vill säga att CRISPR navigerar fel i cellen och manipulerar fel gener. tänk nr 1 2015 ” Kunskapen kommer sannolikt också bidra till utveckling av alternativa behandlingsmetoder mot infektionssjukdomar och förhindra antibiotikaresistens inom vissa områden. ” En möjlig väg för behandling kunde vara att ta ett cellprov från patienten och korrigera den sjukdomsalstrande genen i en cellodling på labbet. Sedan kan de botade cellerna ympas in i patienten på nytt — efter kontroll av att CRISPR-Cas9 utfört jobbet utan missöden. FÖRUTOM NYA medicinska behandlingar förutspås den nya tekniken också få stor betydelse för livsmedelsindustrin. Ett annat användningsområde är inom forskning på försöksdjur. — Idag används ofta så kallade transgena djurmodeller, alltså djur där man gjort vissa genetiska förändringar, säger Charpentier. Men att göra dessa förändringar är ofta en tidsödande process. När jag som postdoktor i New York under en period kom i kontakt med djurförsök och tog fram transgena musmodeller, blev jag förundrad över hur mycket tid forskarna behöver ägna åt att förverkliga genetiska förändringar, och hur lite utrymme de i slutändan får för att studera sin djurmodell och dra slutsatser. Med CRISPR kan det detta förändras. Forskare som ligger långt fram är redan igång och använder det. — CRISPR-Cas9 är på väg att förändra bioteknologin och det medicinska landskapet. Tekniken är mycket mångsidig och flera versioner av CRISPR-Cas9 har nu utvecklats för att påverka gener och deras uttryck på olika sätt. Det finns fortfarande en hel del arbete att göra, men tekniken har en stor potential att omsättas i genläkemedel för behandling av vissa genetiska sjukdomar. Däremot kommer man att behöva vänta ytterligare några år innan läkemedelskandidater gör framsteg i tidiga kliniska tester. Andra framtida utvecklingar handlar om CRISPR-Cas9-teknik för behandling av andra typer av sjukdomar som cancer och infektioner. Forskningen vid MIMS har fokus på molekylära infektions mekanismer hos olika patogena mikroorganismer. Kunskapen som genereras förväntas också kunna leda fram till utvecklingen av alternativa antimikrobiella strategier. Kunskapen om CRISPRCas9 som tagits fram av Emmanuelle Charpentiers forskargrupp kommer sannolikt också bidra till utveckling av alternativa behandlingsmetoder mot infektionssjukdomar och förhindra antibiotikaresistens inom vissa områden. — Infektionssjukdomar är fortfarande på andra plats som vanligaste dödsorsak i världen och antibiotikaresistens är ett allt större problem. Därför är det viktigt att vi bättre förstår hur bakterierna fungerar och utvecklas. CRISPR-Cas9 kan hjälpa till att öka vår kunskap om de cellulära och molekylära mekanismer som ligger bakom bakterie-, virus- och andra infektionssjukdomar. Och därmed också visa vägen mot nya antimikrobiella behandlingsstrategier. Det pågår redan forskningsprojekt som undersöker möjligheten att CRISPR - Cas9 skulle kunna användas för att behandla infektionssjukdomar. Ett nytt kraftfullt verktyg inom genteknik väcker också både etiska frågor och oro. Hur försäkrar man sig om att genmani pulering inte används på sätt som skadar mänskligheten? I april i år rapporterade kinesiska forskare att de redigerat arvsmassan hos mänskliga embryon med CRISPR-Cas9. Försöken har gjorts på defekta encelliga embryon från en IVF-klinik, vilka aldrig haft förutsättningar att utvecklas till människor, men nyheten har ytterligare aktualiserat diskussionen om genteknikens reglering. Emmanuelle Charpentier tycker att det är bra att etiska frågor får mycket uppmärksamhet. Samtidigt påpekar hon att det tänk nr 1 2015 sedan länge faktiskt finns fastslagna principer att rätta sig efter, eftersom det varit möjligt att förändra DNA med genteknik i fyra decennier. Dessa regler är lika relevanta för CRISPR-Cas9 som de varit för alla tidigare genteknikverktyg. En grundläggande princip har varit att redigering av det mänskliga genomet inte ska få göras i könsceller, så att förändringen som introduceras för att behandla en individuell patient inte kan föras vidare till kommande generationer. — Läkemedel bör utvecklas enligt mycket höga säkerhetsstandarder och enbart när det inte finns några lika effektiva eller lättillgängliga behandlingsalternativ till hands. Forskare, läkare, industrin och patienter, inklusive experter på etiska och relaterade juridiska frågor, måste ha en öppen dialog om riskerna och fördelarna med tekniken som möjliggör exakt genförändring i könsceller. Idag delar Emmanuelle Charpentier sin tid mellan Umeå och Hannover/Braunschweig i Tyskland, där hon är professor sedan 2013. Hon har tilldelats en Alexander von Humboldt-professur, vilket är ett av Tysklands mest prestigefyllda forskningspris och ger henne mycket goda forskningsförutsättningar. 2015 tackade hon ja till en anställning som vetenskaplig medlem i tyska Max Planck Gesellschaft och föreståndare av en forskningsavdelning vid Max-Planck-Institut für Infektionsbiologie i Berlin. — Men jag fortsätter som gästprofessor med min forskargrupp i Umeå, med vilken mitt team i Braunschweig har mycket tät kontakt med genom videokonferensmöten. Det är väldigt uppskattat — de unga forskarna tycker att det är roligt och lite exotiskt med kolleger långt bort. Och själv ser jag nyttan i att de får den träningen — forskning idag handlar väldigt mycket om att samarbeta i internationella nätverk. TILL SKILLNAD från många kolleger har Emmanuelle Charpentier varit mån om att inte bara byta miljö utan också forskningsspår då och då under karriären. — Det är visserligen riskabelt men också väldigt lärorikt att byta ämne, precis som det är stimulerande och en utmaning att flytta mellan länder och forskningsmiljöer. Det har varit viktigt för mig. Det stimulerar till att reflektera, ifrågasätta och hitta rätt angreppssätt för nya frågeställningar, och du tänker ofta friare när du kommer utifrån. Dessutom får man chansen att arbeta med nya kollegor. Av den anledningen har det varit en fantastisk upplevelse att vara med och etablera ett nytt forskningsfält, förklarar hon. — CRISPR har fört samman duktiga forskare från olika områden — bakteriologi, molekylärbiologi, genteknik med mera — och tillsammans utmanas vi att tänka i helt nya banor och utforska det här okända från grunden. Det är oerhört stimulerande att verka i ett så vitalt fält, där det inte hunnit utvecklas några dogmer, och där man verkligen måste vara kreativ. Hon ser också CRISPR-febern som något av en revansch för mikrobiologi, som annars får en lite undanskymd plats i biologin, i skuggan av högstatusområden som cancerforskning och neurologi. — Mikrobiologi uppfattas ofta mer som ett lite gammalt fält, där det mesta skulle vara utforskat och klart. I själva verket är det mesta kvar att göra. Infektionssjukdomar är fortfarande den näst vanligaste dödsorsaken i världen och det finns allvarliga farhågor om allt större problem med antibiotikaresistens i framtiden. Därför behöver vi förstå bättre hur bakterier fungerar och utvecklas. Som verktyg för att behandla mänskliga genetiska sjukdomar har CRISPR överbryggat gränser mellan olika delar av biologin och än en gång visat hur viktiga upptäckter kan göras inom mikrobiologi! ○ 21 Krönika Bi Puranen Framtiden och friheten ” Det är här jag tror de allra största landvinningarna kommer att ske ur ett samhällsperspektiv — i synen på kunskap och hur vi kommunicerar kunskap.” V ÄRLDEN OM 50 ÅR, hur ser den ut? I det här numret av Tänk har tiotalet spetsforskare från Umeå universitet intervjuats. I svaren beskriver de i förhållandevis vaga ordalag hur världen kan tänkas te sig då. Som forskare skolas man in i att vara försiktig med slutsatser om sådant som man inte har belägg för — och vem kan ha belägg för hur framtiden ter sig? Trots de försiktiga ordvändningarna anar man en lätt dystopisk framtidsbild i de flesta svaren. Jag har ett credo som väglett mig genom livet: ”Även om man är pessimist i hjärnan så måste man vara optimist i hjärtat. För en pessimist vinner varje gång han förlorar.” Det förhållningssättet grundar sig på ren och skär överlevnadsvilja; det är helt enkelt det alternativ som skapar mest harmoni i människosjälen. Men är det då ett sant påstående och vidare är det inte förmågan att ta in komplexa förlopp och att inte väja för problem och svårigheter som leder oss framåt, som vässar tankens vapen så att säga? Forskaridentiteten förutsätter att du är ständigt nyfiken och ifrågasättande, beredd att ompröva dina teser och hypoteser. En ständigt pågående process av verifierande och falsifierande. Den så kallade tredje uppgiften, att föra ut forskningen i samhället, blir då måhända något man drar sig för; det försiktigt formulerade blir i en massmedial tappning något tvärsäkert och entydigt, ofta felciterat och grovt förenklat. Det är här jag tror de allra största landvinningarna kommer att ske ur ett samhällsperspektiv — i synen på kunskap och hur vi kommunicerar kunskap. Med Internet har allt fler lärt sig att vara källkritiska: var kommer uppgifterna ifrån? GENOM DIGITALISERINGEN har enorma mängder fakta, information, lärdom och erfarenheter blivit tillgängliga för en stor del av jordens befolkning. Mängden data som cirkulerar i vår digitala verklighet är ofattbart stor. En modern mobiltelefon kan lagra fler böcker i sitt minne än vad som ryms på hyllorna i ett normalt skolbibliotek. Ett helt liv räcker inte till för att hinna läsa dem alla. Detta har lett till en aldrig tidigare skådad möjlighet för alla och envar att informera sig, men det har samtidigt lett till en minst lika stor ökning av risken att desinformeras. Alfabetiseringen ökar kraftfullt. Mängden mobil telefoner överstiger antalet människor på vår jord. 22 7,9 miljarder enligt datakonsultföretaget Cisco. I det läget blir det helt avgörande att kunna diskutera här och nu, vrida och vända på fakta, se dem ur olika perspektiv, våga vara kritisk. Därför är ledordet frihet själva essensen i det framtida samhället. Friheten att tänka och formulera sig om precis vad som helst är det öppna samhällets främsta kännetecken och här spelar universiteten en nyckelroll. En sådan roll spelade just Umeå universitet i mitt liv. NÄR JAG BÖRJADE LÄSA historia i barackerna bakom lasarettet hösten 1969 var Umeå universitet landets yngsta och minsta. Biblioteket var rudimentärt och vi elever var bara några år yngre än våra lärare och många gånger var det vi själva som fick sköta undervisningen. Det rådde pionjärstämning i varje korridor. När Umeå universitet firar sitt hundraårsjubileum år 2065 kommer det förhoppningsvis vara ett universitet som inte tyngs av historiska arv och rädsla för att tänka nytt och stort. De gånger jag nuförtiden vandrar i korridorerna slås jag av hur mycket av pionjärandan som lever vidare; uppsluppenheten, lekfullheten, frimodet och det ickedogmatiska tänkande samtidigt som de viktiga rollerna som lärare, mentorer och professorer nu lockar de absoluta toppkrafterna inom sina respektive ämnesområden. Umeå universitet år 2065: studenterna kommer från jordens alla hörn, de flesta kurserna ges på engelska, eller varför inte också kinesiska och swahili? Platsen är basen, här sker möten mellan individer som ger varandra energi. Det är allt annat än en lugn ankdamm, snarare en rangerbangård där tågen växlar in och ut. Och de tankar och idéer som bryts mot varandra förändrar världen. För breddad tillgång till fakta och kunskap är den enskilt starkaste förutsättningen för ett gott liv för många 50 år från nu. ○ Bi Puranen är docent i ekonomisk historia och knuten till Institutet för framtidsstudier. Hennes huvudsakliga forskningsområde är säkerhet och värderingar i ett jämförande perspektiv. Tidigare projekt på Institutet för Framtidsstudier har handlat om Liv & Hälsa, särskilt kvinnors villkor samt tuberkulosens epidemiologi. Bi Puranen är Generalsekreterare vid World Values Survey. tänk nr 1 2015 FOTO: MIKAEL LUNDGREN Sociala villkor och bristen på yttrande frihet är det genomgående temat i utställningen Mien Meo Mieng / Samtida konst från Vietnam. Nguyen Tran Nams fem manshöga glasfiberskulpturer med titeln Vi föll aldrig (2015) gestaltar människans motståndsförmåga och uthållighet. Verket berättar om konstnären och hans familj, och om deras försök att anpassa sig till ett urbant liv efter att ha lämnat landsbygden. Utställningen visas fram till den 1 november 2015. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM MOTSTÅND I poetiska och till synes humoristiska konstverk döljer sig komplexa och mörka budskap. I höst visar Bildmuseet den hittills mest omfattande presentationen av vietnamesisk samtidskonst i Sverige, Mien Meo Mieng / Samtida konst från Vietnam. FOTO: HELGE MUNDT. © MARIO MERZ, KUNSTMUSEUM WOLFSBURG ”Rulla din tunga sju gånger innan du talar.” Det är det vietnamesiska talesättet som genomsyrar Mien Meo Mieng. Varje konstverk och varje utsaga om världen innehåller en mängd underliggande skikt. För vietnamesiska konstnärer är det en nödvändig hållning för att klara landets hårda censur. 24 tänk nr 1 2015 FOTO: MIKAEL LUNDGREN FOTO: MIKAEL LUNDGREN I verket Heliggjorda moln (2015) av Nguyen Phuong Linh syns bilder av bombkrevader, rök och explosioner från krig, som konstnären samlat från Internet och sedan överfört på 140 bitar av handgjort porslin. De blåtonade bilderna är förförande vackra men de är också representationer av dödlig makt. Bildmuseet Tran Tuans 2,5 meter långa skulptur Pekfinger (2015), av bland annat koppar plattor, snäckor, kohud och vatten buffelhorn, riktar uppmärksamheten mot krigens offer och olösta krigstrauman. Motståndare till kriget högg av sig avtryckarfingret för att inte kunna bära vapen och flera av Tran Tuans äldre släk tingar saknar pekfinger på högerhanden. tänk nr 1 2015 I videoinstallationen Unsubtitled (2014) projicerar Nguyen Trinh Thi filmer av 19 konstnärskollegor på utsågade siluettfigurer, när de står upp och äter. ”Eating needs no explanation”, säger hon. Ändå låter hon varje medverkande individ redovisa vad de just har ätit. Verket blir en metafor för motstånd mot övervakning, censur och inskränkt konstnärlig frihet. Under de 34 år som har förflutit sedan Umeå universitet startade Bildmuseet har institutionen utvecklats till en av landets mest intressanta scener för internationell samtidskonst. 2014 var konsthallen en av toppkandidaterna till Europarådets museipris liksom till den svenska utmärkelsen Årets museum. Sedan 2012 finns Bildmuseet i en ny och uppmärksammad museibyggnad på Konstnärligt campus vid Umeälvens strand. 25 FOTO: MIKAEL LUNDGREN Tran Thi Kim Ngoc är kompositör, musiker och konstnär, och har inte grerat dessa konstnärliga verksam heter tillsammans med teaterinslag i videoinstallationen Con OEE (2015). Verket baseras på en dikt med politiskt innehåll från 1950-talet, av poeten Tran Dan. Det krävs försiktighet och eftertanke för att uttrycka sin åsikt i det vietna mesiska samhället. Ett allvarligt och kritiskt budskap kan döljas bakom till synes oskyldiga och humoristiska yttranden. Att ”rulla sin tunga sju gånger innan man talar” är ett sätt att klara tillvaron. Ibland går det trögt i det kommunistiska samhället. Nguyen Manh Hungs målning Skatt (2014) speglar humoristiskt – och, för den som kan tolka symboliken, starkt satiriskt – samhälleliga skeenden. Krigets efterverkningar, yttrandefrihet, migration och det vietnamesiska samhällets sårbarhet är ämnen som berörs i Mien Meo Mieng. Utställningen innehåller skulpturer, video, måleri, teckningar och installationer av 14 konstnärer. Kurator är Tran Luong från Hanoi som valt ut lokalt baserade konstnärer, varav de flesta är födda på 80-talet. 26 tänk nr 1 2015 FOTO: MIKAEL LUNDGREN Sedan krigets slut 1975 har Vietnam haft en lång och tuff resa för att återhämta sig. Även om ekonomin har vuxit under senare år är det ett land med kraftiga restriktioner kring yttrandefrihet och med liten respekt för mänskliga rättigheter. Det gör att situationen för landets konstnärer är svår. En halvmeters pojkstaty som på minner om en Buddhaskulptur kan verka snällt. Men pojken ger fingret åt betraktaren. Han vill distansera sig från samhälleliga lögner och rutten moral. Vu Hong Ninhs Liten tvålpojke är som namnet antyder tillverkad av tvål. Den lediga stolen (2015) av Bang Nhat Linh talar om oläkta sår och fortsatta lidanden 40 år efter Vietnamkrigets slut, och också om dynamiken mellan krigets ”vinnare” på den nordvietnamesiska sidan och ”förlorarna”, sydvietnameserna. tänk nr 1 2015 27 28 tänk nr 1 2015 Inget är svart eller vitt Hon är en av Sveriges mest kunniga experter om fascism och antisemitism — Lena Berggren, lärare och docent i historia vid Umeå universitet. Drivkraften i hennes forskning har varit att förstå de mörka krafterna som många betraktar som oförklarliga. O TEXT: DAVID GROSSMAN FOTO: ELIN BERGE NDSKAN, SÄGER LENA BERGGREN. Denna kraft hos människan som både fängslar och skrämmer. Det var den som fick henne att redan i unga år bli intresserad av fascismens och nazismens tillkomst. — Jag hade tidigt en fascination för människornas mörkare sidor. Som barn läste jag mycket om vikingar och Henrik VIII, och om nazismen. Varför? Hon funderar en stund där vi sitter hemma i hennes kök i lägenheten i stadsdelen Berghem. Säger sedan att hon på nära håll såg vad folk är kapabla till. Även livet har sina mörka sidor. Lena Berggren är förstås inte ensam historiker i detta fält. Det finns antagligen ingen period i mänsklighetens historia som det vänts ut och in på så mycket som tiden före och under andra världskriget. Men tro för den skull inte att det vänts på alla stenar. — Oj, det finns hur mycket som helst kvar, säger Lena Berggren med emfas. Inte minst att studera det som hände i Sverige efter krigsslutet. Hur de rasistiska idéerna faktiskt levde kvar. Vi behöver också vidgade kunskaper om gränsområdet mellan fascismen och radikalkonservatism. Hur såg det fältet ut under 10- och 20- talet? Och mer kring antisemitism och antiziganism. Vi vet även försvinnande lite om hur islamofobin sett ut i Sverige. Listan tycks vara lång. Under hela intervjun betonar Lena Berggren att svenskar har en annan relation till sin mörka historia än många andra länder i Europa som drogs in i första och andra världskriget. — Vi har i närtid inte upplevt den turbulens som ett krig innebär och inte behövt göra upp med någonting. Istället har bilden av Sverige som det goda exemplet vuxit sig allt starkare — en konstruktion som vi började bygga redan under kriget. Den bilden är förstås inte helt sann. Vi måste skrapa på självbilden och lära oss att den är konstruerad. Lika konstruerad som den bilden Sverigedemokraterna idag för fram om ett land där vår kultur hotas, menar Lena Berggren. ▲ tänk nr 1 2015 MEN INNAN VI GÅR VIDARE på dessa spår backar vi bandet 30 år. Till Hälsingland. Här i bruksorten Iggesund finns Lena Berggrens rötter. Uppväxt i ett klassiskt arbetarhem där båda föräldrarna arbetade på pappersbruket. Där man skämtsamt sa att det luktar pengar när sulfatlukten spreds över omgivningarna, även om familjen Berggren slapp den värsta stanken eftersom de bodde nära bruket och ångorna för det mesta gick över huset. Som arbetarbarn är det inte givet att gå vidare till akademiska studier men miljön och tidsandan var enligt Lena Berggren då under 80-talet oerhört accepterande. Många av hennes klasskamrater fortsatte till olika universitet. Men att hänga på dem som skulle läsa juridik eller ekonomi i Uppsala kändes inte rätt för henne. 29 ” Själv betraktar jag inte Förintelsen som obegriplig. Jag ser det som en förbannad skyldighet till alla de som drabbats att jag så gott det går också förstår varför de drabbats.” Lena Berggren, uppvuxen i en betongsossementalitet, ville inte frottera sig i högborgerlig miljö. Umeå kändes mer rätt, och här har hon blivit kvar sen dess. — Min intention var att läsa ett naturvetenskapligt ämne men det sprack rätt snabbt. När jag kom till Umeå var intaget till kursen i mikrobiologi en termin senare så jag tänkte läsa engelska under tiden, säger Lena Berggren. Nu blev det inga studier av bakterier, svampar och virus. Hon fortsatte läsa språk, vidare till idéhistoria, historia och filosofi. Lena Berggren blev sonika kvar i humanisthuset som fortfarande är hemvisten, fast nu som lärare och docent i historia. Ämnesvalen för uppsatser och böcker har uteslutande handlat om nazism, fascism och antisemitism. Den senast publicerade är Blodets renhet: En historisk studie av svensk antisemitism som kom 2014. — Det som driver mig är den intellektuella utmaningen att tränga under huden, att förstå vad som ligger bakom. Den fascistiska ideologin utgår från helt andra värderingar än dem som vi bygger vårt demokratiska samhälle kring. Det är lätt att utifrån därför betrakta fascister, nazister och antisemiter som knäppgökar — men de är inte det. Lena Berggren är noga med att inte generalisera och vill ogärna förenkla komplicerade resonemang, något hon har gemensamt med de flesta inom forskarvärlden. Att i några meningar leverera en analys av fascismens grunder bär henne emot, det märks på hennes kroppsspråk. Men hon gör ett försök. — Ska man förstå fascismen måste man inse att det är en i grunden tydlig och definierad tro med rötterna i de förflutna. Den går mycket väl att jämföra med en religion där sanningen är att vissa människor (läs vita) av naturen är givna herraväldet i världen. Man vill skapa ett pånyttfött samhälle på rasmässig grund och det finns ett sorts messianistiskt budskap om att världen annars går under. Vi måste rädda rasen och nationen. Ett misstag som många gör enligt Lena Berggren är att se fascismen som en form av rädsla. Det är inte ovanligt att artiklar om våldsamma nynazister brukar ta utgångspunkten i att dessa unga män är rädda individer som inte gillar det främmande. — Det kan visserligen gälla för en del, men de som är i toppen är inte rädda. De är beslutsamma och helt övertygade om att de har rätt i sin analys. Man ser den dekadenta samtiden som håller på att vrida världen ur led. Den måste stoppas, och det innebär att judar, intellektuella och fritänkare måste rensas bort. Den utstuderade ondskan, den som blir som tydligast i förintelse lägrens helvetiska maskineri, är något som många fortfarande 70 år efter Auschwitz befrielse inte kan begripa. Något som plågat eftervärlden är den allt övergripande frågan om dessa människor som iscensatte och genomdrev Förintelsen i botten var onda, eller enbart drevs av rationella överväganden för att nå den så kallade slutliga lösningen. — Själv betraktar jag inte Förintelsen som obegriplig. Jag ser det som en förbannad skyldighet till alla de som drabbats att jag så gott det går också förstår varför de drabbats. När det gäller frågan om ondskan finns reinkarnerad i människan eller om det är handlingar som är onda, är oerhört svårt att svara på, säger Lena Berggren och är tyst en stund medan hon tänker. — Jo, det finns definitivt onda människor som njuter av att plåga 30 andra. Joseph Mengele var i mina ögon inget annat än en ond människa. Men min uppfattning är att människor inte föds onda, man blir det av olika anledningar. Sedan är det upp till psykologer att förklara varför. — Men, tillägger hon snabbt, vi ska vara försiktiga med att förklara allt med ondska. Då börjar vi demonisera dessa individer och säger att de är annorlunda än oss, vi intalar oss att vi själva aldrig kommer att hamna i en liknande situation. Det är fel. Vi har nog alla potentialen att vid rätt, eller snarare fel, omständigheter, göra oss skyldiga till liknande brott. Lyfter vi fascismen ut ur en normalitet och säger att den är fundamentalt annorlunda kan vi inte bekämpa den, menar Lena Berggren. H ON TYCKER OCKSÅ det är olyckligt att man så ofta drar paralleller till Auschwitz när rasism, folkmord eller andra brott mot mänskligheten tas upp. För henne är Auschwitz ett unikum, en historisk händelse som hon menar inte kommer att inträffa igen. — Letar man efter ett nytt Auschwitz är risken stor att vi stirrar oss blinda och missar andra folkmord som sker. Vi är möjligen immuniserade mot Auschwitz, men vi är definitivt inte immuniserade mot andra övergrepp, vilket exempelvis det som hände i Rwanda är bevis för. Det viktigaste botemedlet mot rasism menar Lena Berggren är att alltid se människor som individer med samma värde och rättigheter som du själv. — Det är när vi börjar tänka i stereotyper och i grupper, när vissa egenskaper tillskrivs en viss kultur eller nationalitet som dörren öppnas för tankar som kan leda fel: Man får offra några för fler talets bästa och så vidare. — Jag kämpar själv med att inte ha fördomar, erkänner hon. Jag har under senare år när jag varit ute och rest flera gånger stött på och suckat och gnällt över både ryska och kinesiska turister som betett sig väldigt, väldigt illa. Det skulle, utifrån dessa upplevelser, vara lätt att generalisera på ett väldigt negativt sätt om ryssar och kineser i allmänhet. Med det rör sig om en speciell social grupp i båda fallen — människor som gjort en snabb klassresa och tjänat väldigt mycket pengar på kort tid. Det försöker jag hålla i huvudet. Fördomar menar Lena Berggren finns lika mycket hos antirasistiska organisationer som delar in folk i goda (de som håller med) och elaka (de som inte håller med). — Det finns i dessa grupper en besvärande självgodhet som har att göra med att man tänker i svart och vitt. Alltså samma typ av kategoriseringar som finns hos rasister. Jag har inget emot begreppet politisk korrekthet, det handlar om att vara inkluderande och öppen. Men att klassificera människor efter tesen: är du inte med mig så är du emot mig tycker jag väldigt illa om. LENA BERGGREN BETONAR att hon själv i sin forskning så långt det går försöker lägga moralen åt sidan. — Jag är självklart en person som tar ställning, men ska man fungera som forskare måste man lägga den moraliska indignationen åt sidan annars färgas du av det i din analys. Moralisk panik är inte till hjälp om man ska bekämpa fascism och nynazism. tänk nr 1 2015 ” Lyfter vi fascismen ut ur en normalitet och säger att den är fundamentalt annorlunda kan vi inte bekämpa den.” LENA BERGGREN YRKE: Universitetslektor och docent i historia vid Umeå universitet. PLATS: Institutionen för idé- och samhällsstudier, Humanisthuset. ANNARS: Instruerar yoga på IKSU (Idrottsklubben studenterna i Umeå), dyker och rider. Är även utbildad personlig tränare och diplomerad hästskötare. Kan inte leva utan popmusik! Senast lästa bok: Fragile Things av Neil Gaiman Bok som berörde mig mycket: Flugornas herre av William Golding Senaste egna alster: Blodets renhet: En historisk studie av svensk antisemitism. Så här skrev Henrik Arnstad i en recension i Göteborgs posten: ”Fascism och rasism överlappar ofta varandra men det innebär inte att de är identiska. Häri ligger en stor del av poängen med Lena Berggrens pedagogiska mission och det är välbehövligt i dagens svenska rasismdebatt.” Vad skulle du göra om du inte var lärare och forskare? Driva en yogastudio eller jobba med behandling av missbrukare. tänk nr 1 2015 ▲ Hon ogillar också att begrepp som fascist eller nazist används yvigt i olika politiska sammanhang, som när först Magdalena Andersson och sedan Stefan Löfven kallade Sverigedemokraterna för ett neofascistiskt enfrågeparti. —De hade ju fel båda två när de säger att de är ett neofascistiskt enfrågeparti. Så är det inte, fascismen är en fullständig ideologi. Jag ogillar också att aktivister på den yttersta vänsterkanten kallar polisen för fascister. Det om något är att använda begreppet fullständigt felaktigt! Som en av Sveriges främsta experter på ämnet blev hon förstås uppringd av nyhetsprogrammen på SVT, men i det sammanhanget nobbade hon medverkan. — Där kände jag att det var fullständigt meningslöst att gå in i en debatt. Hade jag gjort det hade jag blivit ett slagträ för olika grupper. En forskare har alltid tolkningsföreträde som man måste förvalta väl, och då gäller det att tänka sig för innan man uttalar sig i infekterade dagsaktuella frågor. Motviljan att generalisera, att svara ett rakt ja eller nej på frågor är också ett problem för en forskare som vill nå utanför den akademiska världens väggar. Kraven finns från universiteten att forskare ska finnas i samhällsdebatten och vända sig ut till allmänheten, men det krockar också med kraven inifrån universiteten på forsknings produktivitet och examinerade studenter. Det får bli den extroverta delen som får stryka lite på foten. Och hon säger att hon trivs bättre i föreläsningssalen än i en tv-studio. Men det var till rampljuset hennes väg stakades ut efter disputation 1999 som ledde vidare till Oxford för samarbete med den kända brittiske fascismforskaren Roger Griffin. Manegen var krattad för en internationell karriär då plötsligt något händer som förändrar hennes syn på tillvaron. — Min lillebror gick hastigt bort i cancer (16 år gammal) och det fick mig att fundera över vad jag ville med livet. Jag fattade ett beslut 31 ” Man ska föra samtal även med individer man inte tycker om. Man kan inte gå runt i ett riksdagshus och ha en besudlingsrädsla eller tro att ett politiskt problem försvinner bara man inte ser det.” att inte göra karriären som innebär att man måste offra livet vid sidan av, det har varit min ledstjärna sedan dess. Kanske är det också därför hon stannat kvar i Umeå under alla år trots att Stockholm och Uppsala lockat vid flera tillfällen. — Ja, det är ett lugnare tempo här, och jag surfar mer under radarn här än mina kollegor i Stockholm. Umeå är också just nu en spännande stad som är inne i en brytningstid. Vi håller på att lämna småstadsperspektivet och inom kulturen växer det fram olika riktningar som ger dynamik till staden. Som expert inom rasism och främlingsfientlighet är förstås ämnet Sverigedemokraternas intåg i politiken ett ämne som ofta kommer upp. Här betonar Lena Berggren att hon inte besitter några djupgående kunskaper om partiet mer än det som finns att läsa sig till i media. — Det jag ser är ett parti som är en sorts ideologisk hybrid. Vissa företrädare, som Björn Söder, är tydliga kulturnationalister. Det blev som mest påtagligt när han i en intervju sade att judar och samer inte är svenskar. Andra är högerpopulister, och så finns det en kärna av individer med ursprung i Vit makt-rörelsen. Partiet har gjort en ideologisk resa och man vet inte, kanske inte de själva heller, var den slutar. Fascistiskt vill hon inte karaktärisera Sverige demokraterna som, men det finns målbilder som påminner om de fascisterna har, menar Lena Berggren. Värdekonservativa uppfattningar och återupprättandet av ett land med moral. — I SD:s retorik kallas det för att återupprätta välfärdsverige vilket får gehör inte minst hos äldre människor som vuxit upp i folkhemstanken. Jag skulle gärna se att Socialdemokraterna vrider detta vapen ur händerna på SD och tog tillbaka folkhemsbegreppet. När det gäller värdekonservatism och moral, ett område som moderater och kristdemokrater har lämnat vind för våg, har SD också hittat ett politiskt utrymme. Kanske att KD tar tillbaka en del nu med Ebba Busch Thor — det är nog bra för Sverige, tycker Lena Berggren. DEBATTKLIMATET DÄR andra politiker inte vill föra samtal med SD tycker hon är kontraproduktivt. — Demokratin vilar på grundläggande värderingar, bland annat om samtalet, att väga argument för och emot, som ett verktyg för politisk utveckling och konflikthantering. Därför ska man föra samtal även med individer man inte tycker om. Man kan inte gå runt i ett riksdagshus och ha en besudlingsrädsla eller tro att ett politiskt problem försvinner bara man inte ser det. Vi har i nästan två timmar talat om fascistiska rörelser och vilka hot de utgör för samhället, men Lena Berggren har inte berört islamistiska fundamentalistiska rörelser som IS och al-Qaida. Ser hon inte dem som en hotbild, eller passar de inte in i mallen för fascistiska rörelser? — Vissa menar att fascism är ett begrepp som endast gäller den västerländska kristna kultursfären. Själv skulle jag hellre kalla dessa jihadister för totalitära och utopistiska. Och visst finns det hos dem likheter med nazityskland och den sovjetiska kommunismen. De säger att det inte finns behov av demokrati och att en elit (prästerskap) kan styra. Här finns även resonemangen om att det är en historisk nödvändighet att undanröja alla andra 32 (icke-muslimer) för att skapa det rena samhället, säger Lena Berggren. Men hon vill inte säga att den jihadistiska rörelsen idag är det enda hotet mot demokratin. — Det finns även annan religiös extremism som skulle kunna explodera, inom alla världsreligioner. Det senaste decenniet har vi sett många exempel på fundamentalism även inom hinduismen, judendomen och kristendomen som resulterat i förödande terrordåd. Man ska inte heller, vid sidan av nazistiska rörelser, underskatta den autonoma miljön. Det är ingen idag som tror att vi skulle kunna få en ny Bader Meinhof-liga. När jag började med mitt avhandlingsarbete i mitten av 1990-talet var det ingen som kunde föreställa sig att antisemitismen skulle komma tillbaka på så bred front. Förändringar kan ske snabbt. ANTISEMITISMEN I SVERIGE, som hennes senaste bok tar upp, har länge bara förknippats med en nationalsocialistisk kontext. Fast som Lena Berggren konstaterar försvann inte anti semitismen med andra världskriget. — Antisemitismen har funnits så länge inom den västerländska kulturen att den blivit osynlig. Den artikuleras av människor utan att de är medvetna om det, och den finns definitivt inte bara i reaktionära kretsar, även vänstern ger uttryck för antisemitism, ofta maskerad i en Israelkritik. Det är även i de kretsarna Lena Berggren ser ett försvar av det hat som muslimer riktar mot judar. —Det heter då att muslimer är offer för rasism eftersom de är utsatta för islamofobi och därför inte kan vara förövare på samma gång. Vi måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt, och se att islamofobi och antisemitism kan existera parallellt. Och vara precis lika avskyvärda. Lena Berggren ser också hur bilden av muslimen i västerlandet allt mer liknar den som fanns om juden under 30-talet. —Idag ser vi samma stereotypisering av muslimer som tidigare drabbat och fortfarande drabbar judarna. Samma konspirationsteorier om att de ska ta kontroll över världen. Både judar och muslimer framställs som förslagna och opålitliga. Hur ser du på de olika karikatyrer om Mohammed som har lett till terrorattentat? — Personligen gillar jag inte lyteskomik och dessa karikatyrer är en form av lyteskomik. Det är hårfina skillnader med de rasistiska teckningar som hamnade i Der Stürmer. Men jag säger inte att det ska förbjudas. Tiden för intervjun börjar ta slut. En sista fråga. Är hon, forskaren i människans onda gärningar, optimist eller pessimist inför framtiden? — Jag är nog mest optimist. Visst ser vi nu många tecken på nationalism och motsättningar mellan kulturer, men om det svänger fort åt ett håll kan det svänga lika fort åt andra hållet. Jag är i grunden radikal socialliberal och tror på människans inneboende förmåga att ändra världen till det bättre. Sedan kommer tillägget, det typiskt sakliga Lena Berggrenska. — Vi kan använda historien till att förstå vår samtid, men inte för att förutse framtiden. ○ tänk nr 1 2015 50 1965. Umeå universitet invigs DEN 17 SEPTEMBER 1965 invigs Sveriges femte universitet i Umeå. Ceremonin hålls i Östra gymnasiets aula och kung Gustav VI Adolf och prinsessan Sibylla är på plats. Onkologen Lars-Gunnar Larsson installeras som rektor. Rektorskedjan i guld är en gåva från Umeå stad. I invigningstalet uttalar sig kungen om vikten av att även de humanistiska ämnena finns vid ett universitet. Universi tetet har vid den här tidpunkten en odontologisk, en medicinsk och en filosofisk fakultet. Mer om vårt jubileum hittar du på www.50.umu.se BILDER: SÖREN ANDERSSON, ELIN BERGE, BERGSLAGSBILD, BERTIL EKHOLTZ, MALIN GRÖNBORG, JOHAN GUNSÉUS, FREDRIK LARSSON, MIKAEL LUNDGREN, HARRY LINWALL VK, ANDREAS NILSSON, MARTIN MATTSSON, JAN OLOFSSON VK, HENKE OLOFSSON, POLISEN, MATTIAS PETTERSSON, VIKTOR VALLSTRÖM. tänk nr 1 2015 ÅR AV NYTÄNKANDE På en åker intill storskogen, en bit från sjukhuset, fanns drömmen om att det en dag skulle ligga ett universitet. Idag är drömmen inte bara verklighet — Umeå universitet är ett av landets mest välrenommerade och har över 30 000 studenter varje år. TEXT: DAVID STARK, MARIA ODEH 33 Akademin i storskogen DRÖMMEN OM EN akademi i storskogen blev verklighet den 17 september 1965. Då invigde kung Gustav VI Adolf och prinsessan Sibylla Sveriges nordligaste universitet i björkarnas stad Umeå. På bara 50 år har Umeå universitet vuxit till att bli ett både välrenommerat och eftertraktat universitet. Idag är universitetet det tredje största i landet sett till antalet sökande. Frågan är om de som kämpade för universitetets tillkomst på 1940- och 50-talen ens vågade tänka tanken att universitetet en vacker dag skulle ha drygt 30 000 studenter och 4 300 anställda. Det var verkligen ingen självklarhet att den lilla staden i norra periferin skulle välsignas med ett eget universitet. I åratal kämpade politiker, tjänstemän, redaktörer och andra makthavare sida vid sida för att Umeå skulle få sitt universitet. Flera motioner skrevs av norrländska riksdagsmän från olika partier. Men det blev avslag på avslag. Samtidigt fanns det flera norrländska städer som aspirerade på att bli universitetsstäder: Östersund och Härnösand. Mellan Härnösand och Umeå utbröt en hård kamp. Debatten gick het på lokaltidningarnas sidor och även i rikspressen. Till slut avgick Umeå med segern. 1968. Campus växer med nya byggnader SAMHÄLLSVETARHUSET och Universitetsbiblioteket står klart och tas i bruk 1968. Under samma år delas filosofiska fakulteten upp i en matematisk-naturvetenskaplig, en samhällsvetenskaplig och en humanistisk fakultet. Den humanistiska fakulteten inrättas efter riksdagsbeslut från året innan. Universitetet har nu 2 000–3 000 studenter. 1969. Norra skenet får sin plats SYMBOLEN FÖR Umeå universitet kom på plats efter en riksomfattande tävling som utlystes 1967. Ernst Nordin, ursprungligen från Selånger i Medelpad, vann tävlingen och två år senare kunde han vara med och resa Norra skenet. Skulpturen består av hopsvetsade fyrkantsrör i polerat rostfritt stål. Den står på fyra ben och har ett inbyggt strålkastarsystem. 1995 flyttades skulpturen till dagens plats vid Universitetsdammen för att ge plats åt Lärarutbildningshuset. Ernst Nordin, född 1934, har skapat flera offentliga skulpturer, men hans verk finns också i var svensks plånbok. Han ligger nämligen bakom kungaporträttet på en- och tiokronan från 2001. 2012 vann han även Sveriges riksbanks tävling som har gett honom möjlighet att skapa motiven på Sveriges nya mynt från 2016. 34 tänk nr 1 2015 1965–1975 1970. Universum invigs FEM ÅR EFTER invigningen har universitetet 8 000 studenter. Nu invigs också Universum, som idag innehåller allt från restaurang (en dagens lunch kostade 5,50 kronor vid tidpunkten) och kårhus till frisersalong och studielokaler. I Universumhuset idag ligger också Aula Nordica – Umeås största konferenslokal med plats för 1 000 personer. Universum var den tredje byggnaden som uppfördes vid dammen. Huset bestod egentligen av två delar – en restaurang och ett kårhus – men i praktiken användes Universum som en lokal på hela 3 600 kvadratmeter en trappa upp. Universum var tidigt en plats för dans och fest. I januari 1975 kom schlagervinnarna Abba på besök för en spelning i det så kallade Röda Havet (Cosmos). Det legendariska bandet gjorde dock ingen större succé. När spelningen var över lämnade publiken lokalen snabbt och gick därmed miste om det tänkta extranumret – Waterloo. 1972. Hyreshöjningar ledde till vild strejk 1973. Distansutbildning SOM ETT AV de första universiteten i landet erbjöd universitetet distanskurser med start 1973. Under de inledande åren erbjöds distansutbildningar i bland annat administrativ teknik, engelska, idéhistoria, matematik, nationalekonomi och nusvenska. Dåtidens distansutbildning byggde förstås på dåtidens korrespondens. Studenterna läste hemma med hjälp av självinstruerande läromedel, brevkontakter och ibland kassettband. De hade också telefonkontakt med lärarna, och vid några tillfällen samlades man på universitetet kortare perioder för att gå igenom svårare kursmoment eller skriva tentamen. Att studera på distans är fortfarande ett eftertraktat alternativ. Under 2014 har Umeå universitet runt 3 700 helårsstudenter som läser på distans. tänk nr 1 2015 I ETT HALVÅR kämpade studenterna mot höjda hyror. I januari 1972 kulminerade hyresstrejken, när värden och myndigheter både högg och sågade sig in i studentbostäderna på Gluntens väg. Värden ifråga var Stiftelsen Umeå studentbostäder – SUSB – vars krav på en åttaprocentig höjning av hyran blev för mycket för studenterna. Enligt Västerbottensnytt var det i oktober 1971 hela 3 000 studenter som vägrade betala sin hyra och den 1 november beslöt man på ett stormöte att gå ut i en regelrätt hyresstrejk. På plats fanns bland andra tv-profilen Staffan Ling som gjorde en film om händelsen. – Det var ju framför allt i Ålidbacken, på Gluntens väg som fronten stod. Där barrikaderade man sig och släppte inte in några medier utom oss. Och det kan jag väl avslöja nu 40 år efteråt att de bar även med cykelställ in, som vi kunde kedja fast i trappen, berättade Staffan Ling för Västerbottensnytt i en intervju 2011. Strejken slutade med vräkningar och genomförda hyreshöjningar. Samtidigt bildades en hyresgästorganisation bland studenterna. Den fick också rätten att framöver förhandla om hyrorna med värden. 35 1977. Första högskoleprovet ”UNGEFÄR HUR många distansminuter hinner en båt, som gör 3 knop, om färden varar i 1 timme och 5 minuter?” Så löd en av frågorna i det första högskoleprovet, till stor del framtaget vid Umeå universitet. Från 1977 till 1991 användes provet som ett urvalsinstrument för vissa grupper av sökande. Från 1991, då det infördes nya regler för antagning till universitets- och högskolestudier, görs urvalet utifrån gymnasiebetyg eller resultat på högskoleprovet. Antalet personer som gör provet varje år varierar, mellan 65 000 och 145 000. Sedan 1991 har alltså över en miljon människor gjort provet. Dock har bara 9 lyckats med konststycket att ha alla rätt. 1981. Bildmuseet öppnar på Gammlia EN VIKTIG grundsten i det som idag är Konstnärligt campus är Bildmuseet. Den statligt ägda konsthallen grundades av Umeå universitet 1981 och låg under sina första 30 år granne med Västerbottens museum på Gammlia. Ursprungligen präglades satsningen på en konsthall av dåtidens kulturpolitik, med syften som ”ge människor möjligheter till egen skapande verksamhet” och ”motverka kommersialismens negativa verkningar”. Idag är Bildmuseet platsen som gäller om man vill se internationell samtidskonst av högsta klass i Umeå, eller konsthistoriska återblickar, fotografi, arkitektur och formgivning. Sedan juni 2012 återfinns museet i en iögonfallande, 36 meter hög byggnad vid Umeälvens strand. Museibyggnaden, ritad av Henning Larsen Architects i samarbete med White arkitekter och med en fasad av sibiriskt lärkträ, har omskrivits som ett av världens vackraste universitetsmuseer. Bildmuseet var 2014 en av toppkandidaterna till Europarådets museipris liksom till den svenska utmärkelsen Årets museum, och fick samma år ett hederspris av juryn för tävlingen European Museum of the Year Award. 1978. Skogshögskolan invigs SKOGENS BETYDELSE för Umeå universitet – och vice versa – går inte att förringa. 1978 invigs Skogshögskolan, som tillhör Sveriges Lantbruksuniversitet. 1999 bildades UPSC, Umeå Plant Science Centre, som ett samarbete mellan Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet och Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet. UPSC, ett centrum för experimentell växtforskning, har vid flera tillfällen gett prov på sin starka forskningsmiljö. 2013 lyftes det så kallade Berzelii-centret fram som ett av världens främsta inom skogsbioteknik. Samma år riktades stor internationellt uppmärksamhet mot bland andra professorerna Ove Nilsson, Pär Ingvarsson och Stefan Jansson som då kunde presentera en unik kartläggning av granens gener. Bilden är från Skogshögskolans invigning. Konstverket, som har en lika framträdande plats än idag, är skapat av Anders Åberg. 36 tänk nr 1 2015 1975–1995 1983. Universitetshallen byggs — Iksu sport tar form IDROTTSKLUBBEN STUDENTERNA i Umeå, Iksu, har idag över 20 000 medlemmar och är därmed en av de största idrottsföreningarna i landet. När föreningen 1983 invigde sin första sporthall, Universitetshallen, hade knappast någon räknat med den utveckling som väntade. Iksu sport upptar idag över 21 000 kvadratmeter och är Europas största träningsanläggning. Föreningen har 16 olika sektioner och mest framgång har man rönt inom innebandyn. Damlaget tog sitt första SM-guld 2005. Totalt har det blivit fyra SM-guld och tre guld i Europacupen för klubblag. Iksu samarbetar med Umeå universitet, inte minst Idrottshögskolan och enheten för idrottsmedicin. En stor del av universitetets idrottsundervisning bedrivs på Iksu sport, bland annat genom elitidrottsavtal som ger studenter möjlighet att kombinera studier och träning på hög nivå. Universitetet är också en viktig anledning till att exempelvis det framgångsrika innebandylaget har så lätt att rekrytera nya spelare. 1984. Dallas kommer till Umeå DET ÄR 1984 och i Sverige råder sedan tre år tillbaka Dallas-feber, lika länge som tv-serien med samma namn som den amerikanska staden visats i SVT. Serien satte inte bara prägel på vårt tv-tittande, den influerade exempelvis även arkitekturen vid tidpunkten. Just 1984 stod det så kallade Dallashuset klart i Umeå, byggnaden som man idag ser vid universitetssjukhusets norra entré. I huset finns bland annat apotek, bibliotek, vänthall och framför allt Institutionen för odontologi, i folkmun kallad för tandläkarhögskolan. 1988. Forskning för framtiden FORSKNING HANDLAR inte bara om att hitta svar här och nu, utan också om att samla och bevara information för en mycket lång framtid. På denna långsiktiga kunskapsfront har Umeå universitet kämpat flitigt genom åren med sina nationella forskningsdatabaser. 1988 startade Betula – en studie av demens, åldrande och minne. Studien har pågått med samma deltagare i över 25 år. Året innan inleddes i samarbete med landstinget uppbyggnaden av en av världens första medicinska biobanker. Genom mängder av insamlade blodprov har nya riskfaktorer för cancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar kunnat upptäckas. Det är även tack vare medarbetare vid Umeå universitet som vem som helst idag kan följa olika personer under flera år och genom olika livshändelser. Den Demografiska databasen som startades i början av 70-talet för att digitalisera bland annat kyrkböcker är enligt Vetenskapsrådet idag en av landets viktigaste internationella infrastrukturer med över en miljon människor registrerade. 1989. Grön handel på frammarsch HANDELSHÖGSKOLAN vid Umeå universitet invigs 1989 och bygger snabbt upp en betydande internationell verksamhet. Här läser idag studenter från många länder och institutionerna satsar stort på utlandspraktik och fältstudier utomlands för ett hundratal studenter varje år. Våren 2015 miljö certifierades Handelshögskolan, vilket betyder att de 250 studenter som tar examen varje år träder in i arbetslivet väl förberedda för ett miljöanpassat arbetssätt. Certifieringen gav skolan mersmak för miljöarbete. I höst startar därför två nya inriktningar på masterutbildningen i nationalekonomi med inriktning mot miljö- och resursekonomi samt i hälsoekonomi. tänk nr 1 2015 1995. Universitetet når 25 000 studenter 30 ÅR EFTER INVIGNINGEN har Umeå universitetet för första gången över 25 000 studenter. Med det kraftigt ökade antalet studenter blev även campus vid den här tiden större och större. 1994 stod Beteendevetarhuset, MIT-huset och Teknikhuset färdiga. Tanken med MIT-huset, som ligger mellan Universitetsbiblioteket, Universum och Naturvetarhuset, var att binda ihop och skapa sammanhang mellan campus olika delar. 1996 invigdes Lärarutbildningshuset. 37 1998. Sara Lidman donerar sitt arkiv till Universitetsbiblioteket 1997. Brännbollscupen får VM-status ATT VM I BRÄNNBOLL hålls i Sverige är självklart. Att VM arrangeras – varje år – i just Umeå är det knappast någon som protesterar mot. När Brännwalls vann den första upplagan av tävlingen 1974 hade laget 43 konkurrenter bakom sig i resultatlistan. De kommande åren växte tävlingen lavinartat och 1990 passerades för första gången 1 000 deltagande lag. Brännwalls, Jesu lärjungar, Styva lemmar slår till och de andra tidiga vinnarna av cupen fick dock inte kalla sig världsmästare i brännboll. Det fick däremot BK Rel, 1997 års vinnare. Det var nämligen då som brännbollscupen fick status som världsmästerskap. BK Rel är idag sjufaldiga världsmästare. Ännu vassare är laget Sikta mot tjejen, som har vunnit Tjejcupen hela nio gånger. Brännbollscupen arrangeras i maj månad. I samband med cupen arrangeras även musik festivalen Brännbollsyran. FORSKNINGSARKIVET PÅ Universitetsbiblioteket rymmer originalmanus och andra handlingar från författare som Torgny Lindgren, Folke Isaksson och Carl-Göran Ekerwald. Sedan 1998 finns här även Sara Lidmans arkiv. Sara Lidman (1923–2004) föddes i Missenträsk i Västerbotten. 1953 debuterade hon med boken Tjärdalen, vars miljö och språk är hämtade från hemtrakterna. Vid sidan av det framgångsrika författarskapet var Sara Lidman en debattör av rang och utmärkte sig inte minst under Vietnamkriget. I slutet av 1970-talet flyttade hon hem igen till Missenträsk och påbörjade det så kallade Jernbaneeposet, sitt stora arbete om moderniseringen och koloniseringen av Övre Norrland. 1978 utsågs Lidman även till filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet. Precis som Forskningsarkivet har universitetets DiVA, det digitala vetenskapliga arkivet med publikationer av universitetets forskare och studenter, vuxit sig väldigt starkt genom åren. Under 2013 passerade arkivet en riktig milstolpe då över 1 miljon nedladdningar gjordes. Av alla nedladdningar som gjordes 2013 var bara en dryg tredjedel från Sverige. Totalt laddade besökare från över 200 länder ner texter från Umeås DiVA. 1997. Tekniska högskolan bildas NÄR TEKNISKA HÖGSKOLAN bildades vid Umeå universitet var det resultatet av ett redan omfattande tekniskt utbildningsutbud. Den allra första civilingenjörsutbildningen – Teknisk fysik – drog igång redan 1988. Ytterligare tre civilingenjörsprogram hölls vid universitetet den dagen tekniska högskolan bildades. Idag är högskolan en del av den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Den tekniska forskningen är därmed också starkt integrerad med den naturvetenskapliga. Runt 400 nya studenter antas varje läsår till något av universitets idag sju civilingenjörsprogram och runt 200 studenter antas till någon av de fem högskoleingenjörsprogramutbildningar som erbjuds. Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik finns kvar vid universitetet och är populärt bland studenterna. Det var också det enda civilingenjörsprogram i teknisk fysik i landet som fick högsta betyg i Universitetskanslerämbetets senaste utvärdering. 38 tänk nr 1 2015 1995-2005 1998. Digital grogrund UMEÅ UNIVERSITET var tidigt på bollen när det började puttra inom den digitala utvecklingen på 1990-talet. Lärosätet gjorde 1998 ett spektakulärt avstamp inom digital humaniora med uppbyggnaden av Humlab – ett digitalt laboratorium för både forskare och studenter inom den humanistiska fakulteten. Idag är labbet 500 kvadratmeter stort och innehåller ett helt landskap av digitala skärmar som används bland annat för konstprojekt men även för att visualisera forskning. Konceptet har också kopierats under namnet Humlab-X på Konstnärligt campus. Före Humlab utmärkte sig universitetet inom den digitala forskningen redan 1989 då studier inleddes kring så kallade superdatorer. 2004. Umeå Biotech Innovator bildas som inkubator UMEÅ BIOTECH INNOVATOR, UBI, är ett av flera bolag som har stark anknytning till och spelar en viktig roll för Umeå universitet. UBI är en inkubator som bildades 2004. Det ägs av Uminova Innovation AB. Inkubatorns uppgift är i det här fallet att stimulera utvecklingen av framstående bioteknikforskning till framgångsrika affärsidéer för en global marknad. Förutom kunskap om affärer och affärsutveckling tillhandahåller Umeå Biotech Innovator laboratoriefaciliteter till forskarna. En av många som har utvecklat sin företagsidé med UBI:s hjälp är Christer Malm, lektor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering. Malm och hans forskarteam har utvecklat en analysmetod för att avslöja bloddopade elitidrottsmän. 2000. Vaartoe — Centrum för Samisk forskning bildas VAARTOE ÄR Centrum för Samisk forsknings (CeSam) sydsamiska namn och betyder "ett fjäll med milsvid utsikt". Vaartoe symboliserar också ett arbetssätt – tvärvetenskapligt, gränsöverskridande och internationellt. Vaartoe/CeSam samordnar och initierar forskning i och om Sápmi, med fokus på samiska och andra urfolks kulturer, samhällen, historia och språk. Det är ett nav för doktorander och forskare från olika discipliner inom universitetet. I samverkan med samiska aktörer, organisationer och samhälle skapas en positiv forskningsmiljö där kreativa möten och tankeutbyten berikar forskningen. tänk nr 1 2015 2002. Gastronomi på campus GASTRONOMIPROGRAMMET, som erbjuds på Restauranghögskolan, omfattar 180 poäng och har två inriktningar – Kreativ matlagning och Värdskap. Just kreativ matlagning är något som bland andra stjärnkockarna Mathias Dahlgren och Marcus Samuelsson är kända för. Det är också två av de namnkunniga gastronomer som Restauranghögskolan lockat till sig som adjungerade professorer. Restauranghögskolan invigdes 2002. 39 2006. Vetenskapsluncherna drar igång DE POPULÄRA Vetenskapsluncherna är ett sätt för inte minst Umeåborna att ta del av all den spännande forskning som pågår vid universitetet. Luncherna hålls under höst- och vårterminen på torsdagar på Kafé Station och vid varje tillfälle hålls ett föredrag på 20 minuter, följt av en frågestund. I den kommande höstens program hittar vi så vitt skilda programpunkter som ”barns matvanor” och ”invandrares integration på arbetsmarknaden”. Även Forskningens dag, som arrangerades för första gången 1998, är viktig för att ge aktiva Umeåforskare möjlighet att presen- tera sina resultat och idéer i ett intressant ämne för allmänheten. Forskningens dag leds av tv-profilen Sverker Olofsson, hedersdoktor vid arrangerande Medicinska fakulteten. 2008. En riktigt grann gammal gran HÖGT UPP på Fulufjället i Dalarna står en vindpinad gran som inte ser mycket ut för världen. Men faktum är att detta endast till hälften klädda barrträd är världens äldsta ännu levande träd. Old Tjikko, som den heter efter sin upptäckares Siberian Husky-hund, har bokstavligt talat rötter som sträcker sig minst 9 550 år bakåt i tiden. Genom åren har Old Tjikko haft många stammar eftersom träddelarna i omgångar dött och nya bildats. Att räkna årsringar är därför inget alternativ, men år 2008 kunde forskare från Umeå universitet åldersbestämma granen med hjälp av kol 14-datering av trärester i jorden runt trädet. 2008. Genusforskning på tvären 2006. Umeå kommer närmare rymden SEDAN UMEVATORIET invigdes på våren 2006 har Umeåborna kommit betydligt närmare rymden, åtminstone visuellt och kunskapsmässigt. Umevatoriet är ett observatorium och planetarium som drivs av universitetet och Umeå kommun i samarbete. Syftet är att främja intresset för naturvetenskap, teknik och matematik. I Umevatoriet finns bland annat en konstgjord stjärnhimmel, ett planetarium där besökarna kan följa vissa skeenden i rymden. 40 FRÅN ALLMÄNMEDICIN till filosofi. Genusforskningen kan, och bör, appliceras inom alla olika områden. Det är en av ambitionerna för Umeå centrum för Genusstudier, UCGS. Den 1 januari 2008 bildades programmet av tidigare Kvinnovetenskapligt forum och Genusforskarskolan. Jonas Sjöstedt, idag ledare för Vänsterpartiet, var den första att hålla i ordförandeklubban. Men universitets genusforskning går betydligt längre bakåt i tiden än så. Redan 1976 startades den första kursen i kvinnoforskning, då med könsroller som utgångspunkt för studierna. 21 år senare utsågs Britt-Marie Thurén till Sveriges första professor i genusvetenskap. Ett 30-tal doktorander från främst Umeå universitet och Mittuniversitetet är idag knutna till denna forskarmiljö, som utsetts till ett så kallat Center of Gender Excellence av Vetenskapsrådet. tänk nr 1 2015 2006–2010 2007. 100 miljoner kronor i stordonation NÄR FASTIGHETSBOLAGET Balticgruppens grundare och huvudägare Krister Olsson i slutet av 2007 donerade 100 miljoner kronor till Umeå universitet, var det en av de största donationerna ett svenskt universitet tagit emot. Donationen gjordes i syfte att främja vetenskaplig forskning och utbildning vid universitetet. När Konstnärligt campus uppfördes (invigning 2012) tecknades ett avtal mellan hyresvärden Balticgruppen och Umeå universitet gällande en hyresrabatt på hela 90 miljoner kronor. Balticgruppen var fram till i somras ensam ägare av fastigheterna på Konstnärligt campus. Efter att nu ha sålt av en del av campus till Wallenberg Foundations AB ser Krister Olsson nya möjligheter för Balticgruppen att ”fortsätta investera i Umeå och stadens utveckling”. Den kreativa arenan Konstnärligt campus består av Designhögskolan, Arkitekthögskolan, Konsthögskolan, Humlab-X, Bildmuseet och Sliperiet. Inte minst Designhögskolan har under åren byggt upp ett exceptionellt gott anseende internationellt och har under flera år rankats som en av världens bästa designutbildningar. Sliperiet är det senaste tillskottet på Konstnärligt campus och en av Umeå universitets satsningar på samverkan och innovation. Sliperiet erbjuder nya former för möten, studior och verkstäder för forskning, undervisning och samverkan. 2009. Idrottshögskolans Helena Jansson tar VM-guld NÄR UMEÅ UNIVERSITET i våras fick status som riksidrotts universitet hade dess studenter och lärare redan satt skolan ordentligt på kartan. Helena Jansson kombinerade läkarstudier med en elitsatsning på orientering. 2009 blev hon världsmästare på sprintdistansen och efteråt tackade hon bland annat det unika upplägg Umeå universitet kunde erbjuda, med rätt till anpassad studiegång för elitidrottare. Helena Jansson har nästan årligen kammat hem VM-medaljer sedan dess. Bilden är från 2011 när Helena Jansson vann VM-guld på medeldistansen. Minst lika mycket uppmärksamhet som nämnda världsmästare fick riktades mot Håkan Alfredsson, professor vid Idrottsmedicin, 2008. Det var han och hans metoder som kom i centrum när Zlatan Ibrahimović så kallade hopparknä skulle bli friskt till fotbolls-EM i Schweiz och Österrike. Om Zlatan fick ordning på knät? Jodå, Zlatan gjorde Sveriges första mål i turneringen. Idrottshögskolan inrättades 2000. Bland övriga riksidrottsuniversitet är skolan nu ledande i landet tillsammans med Gymnastik och idrottshögskolan/Kungliga Tekniska högskolan och Göteborgs universitet/Chalmers. tänk nr 1 2015 41 2012. Arcum invigs 2011. Emmanuelle Charpentier och MIMS sätter Umeå universitet på världskartan UMEÅ UNIVERSITETS arktiska forskning, som innefattar samtliga fakulteter, är både rik och tvärvetenskaplig. Den 12 december 2012 invigdes därför Arcum – Arktiskt centrum vid Umeå universitet – som knappt tre år senare samlar över 200 affilierade forskare. En av Arcums huvuduppgifter är att presentera all den arktiska forskning som bedrivs. Centrumet ger även forskarna stora möjligheter till samarbeten inom exempelvis projektadministration, handledning, inter nationella nätverk, seminarier och strategisk planering. Med det stora antalet affilierade forskare utgör Arcum idag en mycket stark forskningsmiljö. I MAJ 2011 inviger Umeå universitet Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin, MIMS, som redan före invigningsdagen väcker internationella toppforskares intresse. Vid laboratoriet bedrivs infektionsforskning som bland annat syftar till att hitta ny antibiotika. Till MIMS knyts den franska bakteriologen Emmanuelle Charpentier, gästprofessor vid universitetet sedan 2009, som gruppledare. Charpentier har sedan dess fortsatt att sätta MIMS på världskartan, inte minst genom sin upptäckt av CRISPR-Cas9. Emmanuelle Charpentier har under de senaste åren mottagit flera stora internationella priser för sin forskning och i våras hamnade hon på Time Magazines lista över världens 100 mest inflytelserika personer. Under universitetets högtidsdag, den 17 oktober i år, kommer Charpentier mottaga Umeå universitets EC Jubileumspris 2015. 2014. Umeå är Europas kulturhuvudstad UNIVERSITETET och inte minst Konstnärligt Campus med Bildmuseet spelar en central roll när Umeå tar över stafettpinnen som en av Europas två kulturhuvudstäder. Umeå och Västerbottens uråldriga rötter i Sápmi gick som en röd tråd genom hela kulturhuvudstadsåret. Programåret var indelat efter de åtta samiska årstiderna och det samiska satte också stark prägel på invigningsceremonin som hölls på Umeälvens frusna is inför 55 000 besökare. Bildmuseet öppnade året med utställningen Nammaláhpán där Katarina Pirak Sikku färdades i rasbiologen Herman Lundborgs fotspår i sameland. 42 tänk nr 1 2015 2011–2015 2015. Storsatsning på molekylärmedicinsk forskning SVERIGE SKA ÅTERTA sin världsledande position inom medicinsk forskning. En viktig del av den planen är Wallenberg centrum för mole kylärmedicinsk forskning vid Umeå universitet. Centrumet inriktar sig på bred molekylär medicinsk forskning och forskningsområden som är erkänt starka vid Umeå universitet, exempelvis cancersjukdomar, metabola sjukdomar som diabetes, sjukdomar i hjärna och nervsystem, samt allvarliga infektioner. En viktig länk och resurs i forskningen är Biobanken norr, Västerbottens läns landsting befolkningsbaserade biobank, som tillsammans med genealogiska data ger ett unikt forskningsunderlag. Bakom satsningen på centrumet vid Umeå universitet, som invigdes i april 2015, står Umeå universitet, Västerbottens läns landsting, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Kempestiftelserna och Cancerforskningsfonden i Norrland. 2015. Kulturen frodas vid universitetet KULTUREN HAR alltid haft en central roll vid universitetet. Redan 1964 bildades Umeå Studentteater med Kay Pollak, Staffan Ling och Peder Falk bland de första medlemmarna. En förening som satt stor prägel på kulturlivet är Humlan, som bildades inom Umeå studentkår 1981 och är aktiv än idag. Humlan driver den årliga festivalen Umeå Open som hölls för första gången 1998 efter att Umeå utsetts till Årets popstad. Inför 2015 lät arrangörerna Umeåfestivalen växa och sprida den över flera dagar och flera scener. Bland artisterna märktes bland andra Hello Saferide, alltså Annika Norlin, psykologstudent vid Umeå universitet. En annan väsentlig del av det kulturella livet vid universitetet är också Kultur på campus, aktivt sedan 2003 och en världsunik satsning på kultur i vetenskaplig miljö. – Vi har hela tiden velat göra vårt campus mer levande och tror verkligen på värdet av en kreativ paus. Kultur på campus är också en viktig mötesplats för medarbetare och studenter från olika vetenskapsmiljöer, berättade grundaren och projektledaren Jonas Ericson i samband med 10-årsjubileet 2013. Kultur på campus var också dragplåster på den Europaturné som gjordes inför kulturhuvudstadsåret 2014, Caught by Umeå. 2015. Rankas bäst i Sverige av internationella studenter — för fjärde året i rad 2015. Polisstudenter får högskoleexamen POLISUTBILDNINGEN på Umeå universitet har pågått sedan år 2000, men studenterna har inte kunnat erhålla högskolepoäng i polisiärt arbete eftersom detta inte funnits som huvudområde. I år blev dock universitetet först i landet med att ge polisstudenter högskoleexamen. Från och med höstterminen får nämligen de studenter som gör sin polisutbildning i Umeå 120 högskolepoäng i just polisiärt arbete. tänk nr 1 2015 ÅRETS FRAMGÅNGAR i International Student Barometers (ISB) enkätundersökning är faktiskt bara en i raden av utmärkelser och rekord som är värda att rapportera om från 2010-talet. 2013 rankades universitetet som bäst i Norden bland lärosäten som är yngre än 50 år. Samma år placerade sig Designhögskolan som etta i världen i International Design Excellence Awards och på Red Dot Institutes lista över designutbildningar i Europa, Nord- och Sydamerika. I takt med utmärkelserna och utvecklingen av campus har också allt fler sökt sig till Umeå. Inför höstterminen 2014 förstahandssökte hela 28 000 personer en utbildning vid universitetet. Det var 1 200 personer fler än året innan och en ökning som låg klart över genomsnittet för landet. Rekordnoteringen för antalet studerande vid universitet nåddes 2011 – runt 37 000 varav cirka 15 000 var helårsstuderande. 43 Campus 2015 PÅ CAMPUS UMEÅ, som ligger centralt placerat i stan, ligger så gott som alla universitetets utbildningar inom gångavstånd – allt för att studenter och forskare ska komma i kontakt med andra vetenskaper på ett naturligt sätt. På Campus Umeå finns även Umeådelen av Sveriges lantbruksuniversitet. Konstnärligt campus, som ligger vackert vid Umeälvens strand är byggt på ett tidigare industriområde. Här samlas nu Umeå universitets konstnärliga utbildningar, i syfte att gynna framväxten av en kreativ miljö där arkitektur, design, konst och yrkesverksamhet kan mötas. 50 ÅR AV NYTÄNKANDE Campus 1965 1963 BLIR Umeå officiellt en universitetsstad och två år senare, den 17 september, inviger Kung Gustav VI Adolf universitetet. Ceremonin hålls i Östra gymnasiets aula. Onkologen Lars-Gunnar Larsson installeras som rektor. 1965 har tidigare utbildningar som Medicinska högskolan och Tand läkarhögskolan gått upp i universitetet i form av medicinsk och odonto logisk fakultet, vilket kompletterades med matematisk-naturvetenskap lig samt filosofisk fakultet, för de samhällsvetenskapliga ämnena. Bilden är från 1964, samtidigt som byggnaderna för fysiologi och botanik byggs. De tas i bruk 1965–67. Läs mer om vårt jubileum på www.50.umu.se tänk nr 1 2015 nytänkarna Kaptenen intar kommandobryggan. Tjänsteskaparen lämnar ritbordet. Och Balanskonstnären har hittat in i sjukhussalen. Våra nytänkare har alla gått på Designhögskolan vid Umeå universitet. De har sin syn på vad design är. Och de är alla med och förändrar världen. Text: erik hörnkvist, maria odeH Bild: mikael gustavsen, andreas nilsson e 2015 & framåt tänk nr 1 2015 45 FOTO: MIKAEL GUSTAVSEN ”Som designers är vår roll på rymdskeppet jorden inte att vara orkestern som spelar glad musik, utan vi måste upp på bryggan och förändra kursen — eller i alla fall bygga en räddningsbåt.” kaptenen DET SKULLE LIKA GÄRNA kunnat bli platt fall och slutet på designkarriären. I stället blev det vändpunkten som utgör själva fundamentet till vad som idag är design- och innovationsbyrån People People. Martin Willers var fortfarande student vid Designhögskolan när hans solkräm, designad speciellt för surfare, skulle få utrymme i TV4:s Nyhetsmorgon. Men den förväntade triumfen uteblev. Vad som i stället lyftes fram var att krämen innehöll zinkoxid som påverkar fertiliteten i havet. — Det blev ett wake-up call. Design ska inte jobba enbart med yta. Som designers är vår roll på rymdskeppet jorden inte att vara orkestern 46 som spelar glad musik, utan vi måste upp på bryggan och förändra kursen — eller i alla fall bygga en räddningsbåt, säger Martin Willers. Det är ingen blygsam kurs han tagit ut. Med små, till synes oansenliga, steg ska en hållbar industriell revolution skapas. Som att skapa en högtalare som håller hela livet ut genom att tekniken går att uppdatera med ett enkelt handgrepp. Det började som en ren konceptuell idé för att visa hur hållbar design kan se ut — och låta. Men People Peoples genomskinliga högtalare blev snart en global försäljningssuccé. Detta helt utan att ta omvägen via någon av de globala elektronikjättarna. — Crowdfunding har radikalt förändrat villko- ren för design. Nu kan man rundgå den traditionella finansieringen genom att presentera en idé som skrivs ut nästan gratis på en 3d-skrivare. De fyra grundarna lärde känna varandra redan på Designhögskolan. Numera designar inte Martin Willers själv utan arbetar runt designteamen för att ta bolaget framåt i ett snabbt föränderligt landskap. ○ MARTIN WILLERS startade industridesignstudion People People 2010. De fyra grundarna möttes på Designhögskolan vid Umeå universitet. På People People arbetar han med designdriven affärsutveckling för flera internationella startups och storföretag, som till exempel Samsung, Narrative, Filippa K tänk nr 1 2015 FOTO: MIKAEL GUSTAVSEN Tjänsteskaparen GENIET SOM SKAPAR unika produkter som tar plats och syns — det är den traditionella synen på en designer. Men det var då. På designbyrån Veryday leder Diana Africano Clark ett stort team som tillsammans utvecklar produkter och tjänster som inte alltid skriker högst, men som är förankrade i människors behov. I våras lanserades Ikeas serie med trådlösa laddare integrerade i möbler. Verydays uppgift var att designa interaktionen så den skulle vara tydlig och diskret. — Det är väldigt intressant hur folk tänker kring den här typen av teknik. El syns inte, det trådlösa är också osynligt. Vi jobbade mycket kring hur folk ska förstå de här produkterna och hur man ska förklara en inbyggd funktionalitet som inte syns i butikerna. Diana började som ren produktdesigner i sitt hemland Colombia, pluggade några år i Madrid och hamnade sedan på Designhögskolan vid Umeå universitet, där hon fokuserade på interaktionsdesign. Efter examen anställdes hon som forskare. När hon sedan började på Veryday fortsatte hon att forska både för Designhögskolan och University of Southern Denmark. — Min bakgrund som forskare och min erfarenhet från flera olika kulturer speglas i allt jag gör. Veryday är en internationell byrå, jag tror att det krävs för att bedriva den djupa research som vi gör. Vi måste verkligen förstå olika människor och deras drivkrafter. Det är framförallt digitaliseringen som driver på en utveckling där design ska ge svar på helt nya frågor. — Tekniken ska inte driva hur vi lever våra liv, den ska bara stödja oss. För att förstå hur vi ska åstadkomma det gör vi besök hemma hos folk. Det som intresserar oss är människors vardag och hur de lever sina liv. Istället för att designa prylar som ska attrahera konsumenten menar Diana att designen mer och mer handlar om att utforma tjänster som förbättrar människors livskvalité. ○ DIANA AFRICANO CLARK är designstrateg på designbyrån Veryday. Hon arbetar inom ett brett område med produkt- och tjänstedesign för såväl digitala som fysiska miljöer. Efter sin examen 2002 stannade hon kvar vid Designhögskolan på Umeå universitet som forskare under en tid. ”Tekniken ska inte driva hur vi lever våra liv, den ska bara stödja oss. För att förstå hur vi ska åstadkomma det gör vi besök hemma hos folk. Det som intresserar oss är människors vardag och hur de lever sina liv.” tänk nr 1 2015 47 FOTO: ANDREAS NILSSON balanskonstnären ”Inom medicinteknisk design är insatserna mycket högre. Produkterna måste kunna användas av många olika personer — patienter, sjukvårdspersonal och ibland av föräldrar som vårdar sina barn.” 48 UTMÄRKELSER I ALL ÄRA . För Özgur Tasar är genuin yrkesstolthet att läsa jublande användarrecensioner eller att se när främlingar köper en produkt han designat. — För främlingen som står med en rakapparat i handen i ett varuhus är det bara en pryl som hen ska hem och använda, men för mig är det väldigt personligt. Jag kan den där prylen innan och utan, och har lagt ner massor av timmar på att få till små, små detaljer. Det skapas en relation mellan mig och den här personen. Det är väldigt häftigt! Efter sin masterexamen i avancerad produktdesign på Designhögskolan har Özgür Tasar arbetat i en ledande roll som senior designer för Philips i Nederländerna. Han har varit med och utvecklat, förbättrat och förnyat prisbelönta produkter för personlig omvårdnad. Arbetsdagarna präglas av samarbete i dess sannaste bemärkelse. Produktutvecklingsteamet täcker in såväl grafisk form och ergonomi som psykologi, mekanik och resultat från livsstilsstudier. De senaste åren har Özgur Tasar arbetat sig bortom badrumshyllan och vidare in i sjukhussalen. — Inom medicinteknisk design är insatserna mycket högre. Produkterna måste kunna användas av många olika personer — patienter, sjukvårdspersonal och ibland av föräldrar som vårdar sina barn. Det tar mycket tid och energi att hitta rätt balans i mitt arbete. Den medicintekniska utvecklingen går framåt i raketfart, och många av de projekt Özgur Asar arbetar med handlar snarare om att lösa helt nya problem än att utveckla existerande produkter. — Det kan kännas överväldigande att börja på okänt territorium med ett helt tomt ark i skissblocket. Men jag är en riktig vetenskapsnörd, så jag går igång på möjligheten att få lära mig nya saker om till exempel medicin. Och om min design kan göra människor friskare eller gladare så kan jag känna att jag har bidragit till omvärlden. Det är väl egentligen det alla vill göra. ○ ÖZGÜR TASAR tog sin kandidatexamen i industridesign på Middle East Technical University, METU, i Ankara, Turkiet år 2000 och sin Master of Arts i avancerad produktdesign på Designhögskolan vid Umeå universitet 2005. Han anställdes hos Philips Design 2005 och arbetar för närvarande som senior designkonsult inom området forskning och innovation inom hälso- och sjukvården. tänk nr 1 2015 Skogen och det sköna TEXT: ANNA STÉNS ILLUSTRATION: VERONICA BALLART LILJA, FORMNATION tänk nr 1 2015 ▲ Skogen har alltid varit en central del av den norrländska identiteten. Men hur förvaltar vi skogen på bästa sätt? Och hur ska balansen mellan ekonomi, estetik och miljö se ut? Svaren har skiftat under historiens gång. Tänk lät skogsforskaren Anna Sténs göra en betraktelse över synen på skogen, från Carl von Linné till dagens bioekonomi. 49 ”Stora skogarna af tall står öde och fåfäng, ty ingen behöfver timbret, faller omkull och rotnar bort.” N ÄR CARL VON LINNÉ var ute på sin lappländska resa under det tidiga 1730-talet slogs han av skogarnas myckenhet och överflöd. Det var ett par decennier innan de kolslukande järnbruken etablerades vid Västerbottenskusten och tjärbränning blev en stor exportvara och innan skogsbolagens ”miljondrivningar” av sågtimmer ägde rum i Västerbottens inland. Att skogarna inte brukades under denna förindustriella period och därför slösades bort hade emellertid Linné fel i. Redan vid denna tid användes Västerbottens skogar till många olika ändamål. Länet var förvisso sparsamt befolkat men såväl renskötande samer och bofasta använde träden och skogsmarken till exempelvis bete, byggnadsvirke, brännved, barktäkter och myrslåtter. Närmare kusten användes timmer till byggande av båtar och skepp. Mer virkeskrävande aktiviteter som påverkade skogarna på olika sätt var kolning, salpeter- och pottasketillverkning samt tjärbränning. I mitten av 1700-talet anlades järnbruken i Olofsfors och Robertsfors. Järnhanteringen krävde stora mängder träkol och den mesta arbetskraften behövdes därför just i skogen för att fälla träd, resa kolmilor, vakta kolmilorna och frakta träkolet till bruken. FOTO: JOHAN GUNSÉUS DEN SKOGSRELATERADE verksamhet vi bäst känner till idag är förstås skogsbruket och virkes- och massaindustrin. I mitten av 1800-talet växte produktionen av sågat virke till en storindustri in norra Sverige. Ångdrivna sågar etablerades i rad längs med kusterna för utskeppning av sågat timmer, till att börja med framför allt till Storbritannien. I historieskrivningen upprepas berättelser om hur stat, bönder och skogsbolag i Norr- och Västerbotten nu gjorde allt för att tjäna pengar på skogen. Staten ändrade om och definierade ägandet av statlig respektive privat skogsmark genom den så kal�lade avvittringen och gjorde därmed klart vad som var statlig mark och inte. Bönder anklagades under tiden för att avverka träd i kronoskogarna för vidare ANNA STÉNS är historieforskare vid försäljning till Institutionen för idé- och samhällsstudier skogsbolagen, vid Umeå universitet. Hon har i sin forsken företeelse ning specialiserat sig på frågor kring som redan vid sociala och estetiska värden i skogen. sekelskiftet 1900 blivit nationellt känd som ”baggböleri”. Begreppet har sin grund i att James Dickson — under lång tid ägare till det stora bolaget Baggböle sågverk utanför Umeå — flera gånger hamnade inför rätta för att ha köpt olovligt avverkat virke av bönder. Skogsbolagen blev även ökända för att köpa upp bönders skog till underpriser i syfte att komma åt billigt timmer. Även denna företeelse kom under senare tid att betecknas som baggböleri. För att försöka hindra den totala exploateringen av skogarna, framför allt i Västerbottens kustland, införde staten under sent 1800-tal en dimensionslag som skulle skydda avverkning av träd under en viss dimension. Denna kom att finnas kvar fram till 1948, då den nationella skogslagstiftningen även kom att gälla för Norr- och Västerbottens skogar. Norrlandsfrågan och förbudsstiftningen blev också ett sätt för staten att försöka få ordning på skogsresursen och skogsbruket i norra Sverige. Men allt skogen har att erbjuda är inte produktion av varor som kan säljas för pengar. Skogen och träden uppskattas även för sina andra värden. Så tänkte ju även Linné på sin tid. Intresset för att bevara och förädla skogens och skogsträdens skönhet har funnits sedan antiken och redan under 1700-talet skrevs läroböcker i ämnet. Estetik betyder ”vetenskapen om det sköna”. Skogsestetik definierades i början av 1900-talet som ”läran om den vårdade skogens skönhet”. Under 1800-talet, med industrisamhällets framväxt och nationalromantikens tillbakablickande idéströmning, ökade intresset för det vilda, storslagna och orörda landskapet. Tidens filosofer, konstnärer, författare och vetenskapsmän fascinerades av den av människohand opåverkade och, i deras tankevärld, typiskt ”svenska” naturen. Deras engagemang inom politiken och i ideella föreningar som Svenska Turistföreningen och Naturskyddsföreningen ledde så småningom fram till instiftandet av Sveriges, tillika Europas, första nio nationalparker på statlig mark i 1900-talets början. Majoriteten av dessa utgjordes av storslagna fjällmiljöer i Norrbottens län, men några mindre jordbruks- och skogsområden avsattes också. Intresset för enstaka, ”märkvärdiga” objekt i naturen var också stort i 1900-talets början. I skogsvetenskapens skrifter uppmärksammades ovanliga ormgranar, jätteekar och felväxta tallar. Samma år som nationalparkerna bildades antogs därför också lagen om naturminnen, för skyddande av dessa enstaka, märkvärdiga naturfenomen. Intresset för det ”vilda”, ”ursprungliga” och ”sublima” har ofta bestämt vilka landskap som ska sparas under modern tid. För skogens del har därför urskogen varit ett ideal. Det har emellertid också funnits andra skönhetsideal bland skogsvetare, liksom hos filosofer, författare och konstnärer. De har beundrat det harmoniska, välordnade och ”civiliserade”, sköna kulturlandskapet, liksom det kontrastrika ”pittoreska” landskapet. Ofta har detta av människohand nyttiggjorda landskap uppskattats mer än det vilda, åtminstone i litteraturen och konsten. I slutet av 1800-talet publicerade den tyske jägmästaren och politikern Heinrich von Salisch en handbok i skogsskötsel med titeln Forstästhetik (1885). Hans syn på skogens estetiska värden präglades av idéerna om det kultiverade och nyttiga landskapet. Att skogen skulle användas för virkesproduktion men ändå ”Intresset för det vilda, ursprungliga och sublima har ofta bestämt vilka landskap som ska sparas under modern tid. För skogens del har därför urskogen varit ett ideal. ” 50 tänk nr 1 2015 ” Idag har en del större skogsbolag insett att skogsestetik ger bra pr. Istället för att se på sociala och estetiska värden som en ekonomisk belastning så framhålls de som en möjlig direkt ekonomisk tillgång. ” skötas för att vara vacker och trivsam att vistas i var en bärande tanke hos honom. Det var också den definitionen termen skogsestetik fick i Sverige. Skogsestetik handlade alltså om den ”vårdade skogens skönhet” och inte den vilda och otämjda. D ET VAR EMELLERTID först i slutet av 1960- och början av 1970-talet som intresset för skogens estetiska och sociala värden fullkomligt exploderade. Bakom låg ett missnöje över den landskapsomvandling som tagit fart efter 1950, över det moderna skogsbrukets metoder och jordbrukens nedläggning. Samtidigt ökade efterfrågan på skogsområden som var lämpliga för rekreation. Politikerna svarade med att tillsätta utredningar om skogsbrukets påverkan på landskap och miljö och inom skogsvetenskapen började det produceras undersökningar om människors preferenser och rekreationsvanor i förhållande till skogslandskapet. Den här sortens undersökningar görs fortfarande och många av utgångspunkterna och de svar man kommer fram till har liknat varandra genom åren. Några vanliga, återkommande preferenser i de nordiska länderna är att skogar med blandade trädslag föredras framför monokulturer med gran. Välgallrade skogar med storvuxna tallar får emellertid alltid höga poäng. Tät och mörk skog med mycket undervegetation förefaller inte så populära eftersom de är svåra att röra sig och orientera sig i. Skogens estetiska värden har ofta kopplats samman med tänk nr 1 2015 rekreationsskogar och människans behov av avkopplande upplevelser. Tidigt slogs det därför fast att det framför allt var den tätortsnära skogen man skulle fokusera på. Det var där skogsägarna skulle modifiera sitt skogsbruk för att tillmötesgå besökare. Det menade exempelvis Heinrich von Salisch i sin bok om skogsestetik från sent 1800-tal. Feodor Aminoff, byråchef vid Domänstyrelsen, förklarade vidare 1927 att, ”Skogar nära städer och större samhällen tarva en särskild behandling. Man måste förstå, att sådana skogar äro till ej blott för att skänka sin ägare direkt ekonomisk vinning, utan även för att bereda vila och vederkvickelse för öga och sinne hos människorna.” Dessa argument håller även idag när olika intressen konkurrerar om stadsnära skogar. Flera konflikter har också blivit synliga i de undersökningar som gjorts, till exempel vem som ska ta ansvar för skogens estetiska värden. Under 1960- och 70-talet var skogsägarnas budskap tydligt: att det var ”det allmännas”, det vill säga statens och kommunernas, ansvar att skapa skogar som människor ville vistas i. Markägarna skulle ersättas för det intrång de drabbades av. Marker nära tätorter kunde med fördel tas över av kommunerna och göras om till natur- eller fritidsreservat. Även om en markägare ville satsa på ”fritidssocial verksamhet” av fri vilja, så skulle denne få ersättning från det allmänna. Att skogsägarna kunde tjäna ekonomiskt på att ta estetiska och sociala hänsyn var det sällan någon som hävdade. I något 51 ”Forskarna är tämligen överens om att trycket på skogen kommer att öka i framtiden, om världspolitik, ekonomi och miljöproblem ska ta en positiv riktning.” fall framhölls möjligheten till en indirekt ekonomisk vinst: genom att man via vissa mer eller mindre kostsamma åtgärder fick en mer välvillig omgivning, och ett fint område att visa upp för omvärlden. Det vill säga skogsestetik som pr. Idag har en del större skogsbolag insett att skogsestetik ger bra pr. Men vi ser också en viss förskjutning här. Istället för att se på sociala och estetiska värden som en ekonomisk belastning så framhålls de som en möjlig direkt ekonomisk tillgång. Med besöksnäringens tillväxt finns det incitament för att tjäna mer pengar på ett modifierat skogsbruk, kanske framför allt för de mindre skogsägarna och företagarna. I det i viss mån återupptäckta intresset för skogens sociala och estetiska värden har slutligen en annan liten justering skett. Fokus ligger inte längre enbart på de tätortsnära skogarna. Nu uppmärksammas även vikten av att främja dessa värden på landsbygden — där landsbygdsbefolkningen framhålls både som producenter och konsumenter av skogens upplevelsevärden. D ET TIDIGA 1900-talets naturskyddsidé som låg bakom instiftandet av nationalparkerna och naturminnen innehöll tre huvudingredienser: det vetenskapliga intresset för natur och kultur, viljan till äventyr och rekreation, samt önskan att bevara naturens skönhet. Under hela 1900-talet har begrepp som naturskydd, naturvård, landskapsvård och miljöhänsyn fungerat som paraplybegrepp för alla dessa tre aspekter — både i debatter och lagstiftning. Ibland har man skilt på social naturvård och ekologisk naturvård, ibland på naturmiljövård och kulturmiljövård, men i skogliga sammanhang har man ofta låtit begreppet naturvård eller miljöhänsyn inbegripa alla intressen utanför virkesproduktionen. Naturvård används som paraplybegrepp även idag. I skogsvårdslagstiftningens miljömål står det att: ”Skogen skall brukas Skogsforskningens betydelse för Umeå 1966 PRESENTERADES en statlig utredning där man föreslog en etablering av ett ”Norrländskt centrum för skoglig forskning” i Umeå. De norrländska skogarna ansågs ha blivit för glesa och improduktiva för att vara till nytta för skogsindustrin. Därför förespråkades mer skogsforskning. 1971 inrättades en ettårig grundutbildning i skoglig produktionslära som kunde kombineras med andra kurser inom biologi, ekonomi och teknik. Detta blev en plantskola för framtida skogsforskare som senare hamnade på Sveriges lantbruks universitet (SLU). Under 1970-talet flyttade delar av gamla Skogshögskolan successivt upp från Stockholm till Umeå. Här blev den en skogsfakultet i det nybildade SLU. Den fysiska närheten mellan Umeå universitet och SLU har satt sin prägel på verksamheterna genom åren. Samarbetet har stärkt Umeå som internationell forskningsmiljö. Ett av de senaste decenniernas större samarbeten är Umeå Plant Science Center (UPSC) som bildades 1999–2000 på initiativ av institutionerna för fysiologisk botanik vid Umeå universitet och för genetik och växtfysiologi vid SLU i Umeå. Samt Centrum för miljö och naturresursekonomi (CERE), som bildades 2009 av nationalekonomer från de båda universiteten. Umeå universitet och SLU medverkar även i Future Forests (2009–2016), sannolikt det bredaste skogsforskningsprogrammet någonsin, med forskare inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. 52 så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas.” (Prop. 1992/93:226) Enligt Skogsstyrelsens nuvarande föreskrifter ska buskar, enstaka träd, trädsamlingar och döda träd lämnas kvar vid avverkning, bland annat med hänsyn till ”landskapsbilden”, men också för den biologiska mångfaldens skull. Lagstiftningen och dess kringbestämmelser framstår idag ändå som ganska luddiga och implicita. Den mest explicita hänsynen berör sedan 1990-talet bevarandet och skapande av biologisk mångfald, vilken påverkar de estetiska värdena indirekt — i negativ eller positiv mening. Forskarna är tämligen överens om att trycket på skogen kommer att öka i framtiden, om världspolitik, ekonomi och miljöproblem ska ta en positiv riktning. Skogsindustrin intar fortfarande en tätposition i svensk export och Sverige är fortfarande en av världens största exportörer av papper. I diskussionerna om klimatet och en framtida bioekonomi talas det om hur skogen i högre grad måste användas även till energiframställning och en rad andra produkter, för att skapa en ekologiskt hållbar tillväxt. På senare år har även skogens rekreationsvärden, och indirekt, estetiska värden, lyfts fram. Staten har för första gången på länge lagt fram mål för friluftspolitiken. Forskningen och hälsovården talar också om skogens vikt för människors förmåga att kunna återhämta sig och må bra. Det stora forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring visade också att en stor andel av befolkningen uppger att de ofta vistas ute i skogen. Deras undersökningar trotsar alltså farhågor om att den till stora delar urbaniserade befolkningen helst håller sig inne och kollar på tv-serier. Det finns också ett ökande intresse, framför allt inom forskningen, för den traditionella kunskap om skogen som den samiska kulturen för vidare. När jag var i British Columbia i Kanada häromåret så förundrades jag över att man där, liksom i USA, inom skogsforskningen och i skogsutbildningen så ofta lyfte fram urfolkens natursyn och rättigheter. Det var en delvis spirituell natursyn som mötte en där, samtidigt som det fanns många exempel på pågående och framtida exploatering av landskapet i stor skala. Jag önskar ibland att vi tillät oss vara lite mer självklart skogsspirituella även här. Jag tror att vi skalade bort mycket av det under vår strävan att i största möjliga utsträckning ta ekonomiskt rationella och vetenskapligt grundade beslut under senare halvan av 1900talet. Det fanns mindre och mindre utrymme för att ställa krav baserade på mjuka och omätbara värden. Idag vetenskapliggörs emellertid även omätbara värden på nya sätt, exempelvis i begreppet ekosystemtjänster, som även inkluderar immateriella kulturella värden. Kanske får skogens estetiska värden därför en skjuts igen, för att det uppfinns nya vägar och nya grunder för att argumentera för dem. * Delar av texten har tidigare publicerats i läroboken Grön entreprenör: Skogens sociala värden – Forskningen visar vägen, Susanna Lundqvist och Lena Johnson (red.), Alnarp: Sveriges lantbruks universitet, 2014, 72-77. tänk nr 1 2015 SÅ SPRIDS UMEÅ I VÄRLDEN Från Shanghai till Quito. Studenter från Umeå universitet finns i över 100 länder världen runt. VARJE TERMIN KOMMER hundratals studenter från hela världen för att studera vid Umeå universitet. Några stannar kvar som doktorander, medan de allra flesta återvänder hem efter att utbildningen är avslutad.Men en liten bit av Umeå tar de med sig till sina hemländer — exempelvis i form av alumnföreningar. Under de senaste åren har alumner från Umeå universitet startat lokala alumnföreningar över hela världen. De första nätverken drogs igång 2012 i Beijing och Shanghai i Kina och sedan dess har flera nya nätverk tillkommit i Asien och Europa. — Det här är ett bra sätt för alumnerna att behålla kontakten med Umeå och andra tidigare Umeåstudenter. De lokala nätverken arrangerar aktiviteter där nuvarande och före detta studenter Starta en alumnförening Är du före detta student och intresserad av att starta upp en alumnförening någonstans i världen? Läs mer på www.alumn.umu.se/internationellt eller hör av dig till alumn koordinatorerna: [email protected] och personal kan mötas, knyta nya kontakter och lära sig mer om vad som händer vid universitetet, säger Jessica Bergström Grahn, internationell alumnkoordinator vid Umeå universitet. Alumnföreningarna kan också hjälpa till med studentrekrytering och erbjuda praktisk hjälp eller råd till studenter eller forskare från Umeå universitet som är på utbyte där. ○ Martin Jara från Ecuador och indiska Renuka Jain är två av alumnerna från Umeå. Och deras norrländska studietid har präglat dem på djupet. ”Jag utvecklades ur många perspektiv” NAMN: Martin Jara. ÅLDER: 30 UTBILDNING I UMEÅ: Mastersutbildning i affärsutveckling och internationalisering 2010–2012. JOBB: Entreprenör. Du besökte Umeå och höll ett inspirerande tal på Graduation Ceremony för avgångsstudenterna på de internationella mastersprogrammen. Hur kändes det att vara tillbaka? — Ibland kändes det som att vara mitt i en dröm och jag kunde plötsligt få nostalgiska tillbakablickar och härliga minnen. Buss- hållplatserna, cykelturerna, vännerna och campus — allt kändes som att vara hemma igen även om det bara var för en kort stund. först kom till universitetet för att bygga min framtid. Mycket har förändrats, men känslan i staden är densamma. Vad hann du med att göra mer i Umeå? — Jag återvände till de ställen där jag brukade vara som student: Fysikgränd, Lindellhallen, IKSU och Nydalasjön. Jag gick in på universitetsbiblioteket, satt under klockan och mindes när jag brukade plugga inför tentorna. Jag mindes den speciella doft som sköljer över en när man öppnar ytterdörrarna till Samhälls vetarhuset på väg till Lindellhallen. Doften fick mig att minnas föreläsningarna, fikastunderna och den entusiasm jag kände när jag Hur har din tid som student i Umeå påverkat dig? — Jag försöker få in en del av Sverige i mitt vardagliga liv och i relationen till andra i mitt arbete. Jag håller just nu på att starta eget och försöker skapa en jämlik arbetskultur där allas åsikter är av betydelse. Det ska finnas plats att umgås och lära känna varandra på ett djupare plan, tid för fika. Jag kommer för evigt att vara tacksam för min tid vid Umeå universitet. Jag utvecklades ur många perspektiv. ○ ”Jag vill dela med mig till unga i Indien” NAMN: Renuka Jain. ÅLDER: 46 UTBILDNING I UMEÅ: Postdoktor vid Umeå Plant Science Centre 2003–2006. JOBB: Vetenskaplig chefshandläggare på Avesthagen Limited i Bangalore. Du är en av två kontaktpersoner för det nystartade indiska alumnnätverket. Hur kommer det sig att du har valt att engagera dig? — Jag fick enormt mycket erfarenhet under min vistelse i Umeå då jag både studerade och jobbade. Det är så klart något som jag vill dela med mig av till alla unga i Indien för att de också ska få ta del av vad Umeå har att erbjuda. Mitt engagemang följer principen att vad man får bör man dela med sig av. Vad är ditt bästa minne från din tid i Umeå? — Jag har många underbara och varaktiga minnen från min vistelse i Sverige. Jag häpnades och förbluffades bland annat av naturen och landskapet. Det mest fascinerande minnet var från när jag fick se norrskenet för första gången. Vad jobbar du med just nu? — Just nu är jag vetenskaplig chefshandläggare på Avesthagen Limited i Bangalore i Indien. Min forskning handlar om utvecklingen av nya livsmedel och ingredienser mot metabola sjukdomar, till exempel diabetes, skelettsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och kognitiva diagnoser. ○ BOKTIPS Katarina Gregersdotter väljer ur bokhyllan FOTO: ANDREAS NILSSON SPÄNNING, SKRÄCK OCH SARKASMER Skräck i Lappland, en tårdrypande berättelse om 15-åriga Samantha i Tanzania och Nanna Johanssons sylvassa sarkasmer. KATARINA GREGERSDOTTER undervisar i engelskspråkig litteratur på Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet. Hennes forsknings intressen rör främst samtida angloamerikansk och skandinavisk kriminal litteratur och hon läser lika mycket för nöjes skull som för jobbet. Tänk bad henne om sex boktips. 54 Hur man botar en feminist Nanna Johansson, Galago (2013) Endast tillgänglig på svenska Med sylvassa sarkasmer, klippoch-klistra-montage, enrutingar, lite längre texter, och även mer än så visar Nanna Johansson sin mångsidighet. Tårarna rinner tidvis på grund av allt skrattande. Ja, det är ofta ganska barnsligt, men också väldigt politiskt. Nanna Johansson visar med all tänkbar tydlighet att humor kan användas som motstånd; det är ett effektivt vapen och skrattet förtar inte allvaret. Stallo Stefan Spjut, Albert Bonniers Förlag (2012) Engelska Faber & Faber (2015) Svensk skräck som får dig att darra och lägga ifrån dig boken då och då. Den här imponerar lika mycket som vore det en av Stephen Kings bästa romaner. Stallo är ett mytiskt väsen, jättar som bor uppe i skogarna i Lappland, och dess närvaro verkar accepteras av vissa människor, och av vissa verkligen inte. Man läser med andan i halsen. Och välskrivet är det till råga på allt. Fantastisk skräckroman! Exile Alias Grace The Weight of Blood Betraktaren Jakob Ejersbo, MacLehose Press (2011) Originalspråk: danska Ejersbo hann tyvärr dö innan hans trilogi publicerades. Exile är den första delen och en av mina absolut största läsupplevelser. Rotlösa och upproriska 15-åriga Samantha går i skolan i Tanzania för att hennes föräldrar lever och arbetar i landet. Hon saknar koppling till Danmark och hon känner sig varken vit eller svart. Tårarna rinner när man läser, det är en oerhört stark skildring av ett ungt liv. Margaret Atwood, Virago Press Ltd (1997) Finns även översatt till svenska Atwoods absolut mest självlysande roman. Grace Marks levde på riktigt i Kanada och blev fälld för mord. Atwood fångar upp hennes öde, ger henne tolkningsföreträde och vips har vi en roman som ställer koncepten ”historia” och ”sanning” på ända. Jag har läst den säkert 15 gånger men upptäcker nya dimensioner och idéer varje gång. Kön och klass behandlas med största allvar och också med bitande ironi. Laura McHugh, Hutchinson (2014) Originalspråk: engelska Fantastisk debutroman. Tonåringen Lucys mamma försvann under oklara omständigheter när Lucy var liten. Samhället där hon bor är litet och rykten och skvaller färdas snabbt. Vem var Lucys mamma? Var hon verkligen en häxa? Lämnade hon verkligen sitt barn självmant? Lucy måste konfrontera sig själv och sin familj och hela samhället och detta är både en gripande uppväxtskildring och spännande kriminalroman. Belinda Bauer, Modernista (2014) Originalspråk: engelska Intrigen är enkel men ändå mångbottnad. Patrick förlorar som ung pojke sin far i en tragisk trafikolycka och sedan dess är han besatt av att förstå döden. Som anatomistuderande får han direkt tillgång till döda människor, men när han börjar misstänka att ett mord begåtts stöter han på patrull. Belinda Bauer har en sällsynt förmåga att skapa personer som blir levande i stort sett omedelbart. tänk nr 1 2015 TILL SIST Lek och funktionalitet när alla bitar faller på plats CHICAGOBASERADE colombianen Carlos Arturo Torres gick ut Designhögskolan vid Umeå universitet 2014. Hans examensprojekt – IKO – uppmärksammas nu världen över. IKO är ett modulärt system som låter handikappade barn bygga och programmera sina egna proteser. Systemet är framtaget tillsammans med leksaksjätten Legos experimentella forskningsavdelning, Lego Future Lab. Med hjälp av de populära plastbitarna kan barnen skräddarsy sina proteser efter behov – och roa sig och få utlopp för sin kreativitet under tiden. Till brittiska tidningen The Guardian berättar Carlos Arturo Torres om vikten av rätt balans mellan lek och funktionalitet och att han ville skapa något som ”tillåter barnen att utforska sin kreativitet och skapa något de kan vara stolta över”. – Ibland är ett funktionellt element allt de behöver, men andra gånger kan det vara ett rymdskepp, ett dockhus, ett teleskop, en tv-spelskontroll eller en simfena, säger han i intervjun med tidningen. Carlos Arturo Torres och IKO har mottagit flera internationella utmärkelser, bland annat amerikanska Core77 Design Award. Avsändare Umeå universitet 901 87 Umeå Krönika FOTO: PETER JÖNSSON ” Vi ber om ursäkt om det börjar vara glest mellan träd och telefonstolpar att hålla sig fast i, både i staden och i inlandet, och för slukhålen vi inte hunnit täcka för.” Posttidning B PORTO BETALT PORT PAYÉ Älven och akvariet F ÖLJER MAN EN ÄLV MOT strömmen rör man sig i regel norrut, som om hela landet lutar uppåt. Laxen kämpar uppströms, leker och dör. Före och efter istiderna har både människor och djur klättrat upp till inland och högland på flykt undan eller efter vilt och tamt. Huggit fast sig med hackor och spadar, eller näbbar och klor, för att inte kana ned i smältverk, sågverk, slakterier och mer eller mindre interna stridigheter. Men laxynglen, malmen, timret och annat med grunda eller uppgrävda rötter spolas ned. Renarna hasar ned för vinterbetet och rovdjuren förföljer dem. Och så kommer förstås själva vattnet, även detta till synes oändligen. Även inlandsbornas barn har korta naglar och halkar dit så snart navelsträngen klippts, ned längs den här vattenrutschkanan. Till Umeå, kanhända. Plask och välkommen. Nu har vi en egen skola, så du måste inte längre fortsätta glida ned längs E4:an. Umeå universitet har funnits i femtio år och härbärgerat tentasuckar från Hanna Ljungberg, Susanna Alakoski, Stefan Löfven och Annika Norlin, kanske även från dig. Kanske lärde du dig till och med mer än du behövde för att klara tentan? Tanken svindlar. Får du sedan mot all förmodan inte smak för vår stads glaskatedraler kan du alltid försöka klättra upp igen. Vi ber om ursäkt om det börjar vara glest mellan träd och telefonstolpar att hålla sig fast i, både i staden och i inlandet, och för slukhålen vi inte hunnit täcka för. Det kostar på att bygga om en fiskeby till Hammarby Spökstad. Mest troligt kommer du dock inte direkt från inlandet, och känner ingen nostalgi vid att böja dig ned för att plocka bär utan plockar dem helst färdigrensade i frysdisken. Då kanske du tror att det är kargt och ogästvänligt uppefter den här älven? MEN KARGT OCH ogästvänligt är det inte i fjällen, vet de som bebor dem. De rör sig utmed backen liksom ljungen och björken för att inte svepas med av vindar och strömmar. Kargt och ogästvänligt är det bara sett genom ett teleskop. Kanske det är detta monumentalarkitekturen i den nya staden försöker efterlikna? Att du måste böja dig fram för att se texturen i porslinet och sprickorna i asfalten? Efterlikna, då, inte vara. Kulissen av ett stycke kustmark längs älven, på ett stycke kustmark längs älven. Så du inte glömmer hur det en gång såg ut. TILLBAKA TILL UNIVERSITETET. Det händer att jag kommer tillbaka till universitetet. Flanerar genom korridorerna utan ens inandningen till en tentasuck. Ungefär mitt i byggnaden står en gammal betongbunker som rymmer en liten aula. Den står kvar och har glasats in, som ett skeppsvrak i ett akvarium. Högt i tak. Lågt till golv. Känslan att vara liten och obetydlig återkommer, som den gör på ställe efter ställe här omkring. Parker och torg, arenor och vardagsrum, glesa som kalhyggen, ljusa och fräscha. Skolor är i och för sig på flera sätt akvarier. Åtminstone minns jag studietiden som en kuliss till den verklighet vi skulle utbildas att arbeta i. Kommunen visade upp oss för gästerna och CSN smulade ned torkade nudlar. När vi sedan spolades ut i havet var det med en stark känsla av jaha. Vi längtar tillbaka till universitetsverklighetens metoder och analysmodeller eller försöker så gott vi kan att använda dem på den extrakurikulära verkligheten. Det finns många olika sätt att kunskapa sig både innanför och utanför glasväggarna. Göra oss starka att både överleva och livrädda samhällena. Det är förresten inte ens nödvändigt att betrakta dem som solida, de här gränserna. Väggarna, skyltfönstren, klyftorna. Vi kan alltid fästa något i dem att hålla oss i för att inte spolas med strömmarna, som sugfisken i vattenfallet. Eller för att sakteliga klättra upp i landet, som renen om sommaren. Eller träna oss starka och sprattla mot strömmen, som laxen på våren. Ett fiskstim heter förresten a school of fish på engelska, fick jag lära mig i skolan. MIKAEL BERGLUND Författare och webbutvecklare. Mikael Berglund har gått Socionomprogrammet vid Umeå universitet och är Bonniers enda skönlitterära debutant 2015.
