Här kan du läsa kongresshandlingarna med

Transcription

KONGRESS
14-16 juni 2016
Kongresshandlingar
1
Innehåll
Innehåll
Förslag till föredragningslista4
Samordning av kongresserna7
Arbetsordning8
Val av kongressfunktionärer10
Tillsättande av utskott11
Fastställande av instruktion för beredningsutskott
11
Fastställande av instruktion för valberedningen (styrelsens förslag)
12
Styrelsens förslag till rese- och traktamentsersättning till kongressdeltagare
14
Styrelsens förslag till stadgeändringar15
Styrelsens förslag till stadgeändringar för SBF-O
35
Motion 5 – Rederiverksamhetsrepresentation i föreningsstyrelsen
36
Sjöfartspolitisk rapport37
Motion 6 – Hållbara och miljövänliga transporter
42
Motion 7 – Förmånsbeskattning av värdet av fri kost
43
Motion 22 – Rekryterings- och förmedlingsverksamhet för sjömän
45
Rapport om lönepolitisk målsättning47
Motion 3 – Löneskillnader mellan nautiskt och tekniskt befäl
50
Motion 4 – Passagerarfartygstillägg50
Motion 9 – Ersättning för extra tjänstgöringsdagar
52
Motion 10 – Utpurrning av befäl53
Motion 11 – Datum för löneutbetalning55
Motion 12 – Löneskillnad för befäl med enhetslön
56
Motion 13 – Ny lönegrupp i färjeavtalet för intendenturbefäl
58
Motion 16 – Ersättning och status för lokala fackliga företrädare 59
Motion 20 – Sjukvårdstillägg60
Motion 23 – Examenstillägg för intendenturbefäl
61
Rapport om arbetsmiljö och säkerhet62
Motion 2 – Lämplighetstester67
Motion 8 – Friskvård69
Motion 17 – Friskvård ombord69
Motion 18 – Friskvård på ledigheter69
Rapport om utbildning71
Motion 15 – Elevrädsla76
Motion 19 – Klubbordförandeutbildning77
Informations- och kommunikationsstrategi78
Motion 14 – Bättre förståelse för föreningens verksamhet
80
Motion 1 – Arbetsledning i ekonomiavdelningen
82
Motion 21 – Organisationsområde83
3
Förslag till föredragningslista
1.
Kongressens öppnande Mats Högblom
2.
Fråga om samordning av Sjöbefälsföreningens och Mats Högblom
Sjöbefälsföreningen-Offentliganställdas kongresser
3.
Fråga om kongresserna kallats i behörig ordning
4.
Gästerna har ordet
Mats Högblom
5.
Upprop av ombud, styrelse, revisorer och funktionärer
6.
Kongressens offentlighet
Johan Marzelius
Jan Häggblom
7.
Fastställande av föredragningslista för kongressen Stig Karlsson
8.
Fastställande av arbetsordning för kongressen
Stig Karlsson
9.
Val av kongressfunktionärer a.
1:e kongressordförande
b.
2:e kongressordförande
c.
kongressekreterare och biträdande kongressekreterare
d.
tre protokollsjusterare
e.
röstkontrollanter
f.
presskommitté
John Borgman
10.
Beredningsutskott a.
beslut om tillsättande av beredningsutskott
b.
fastställande av instruktion för beredningsutskott
c.
val av beredningsutskott
Jan Buskas
11.
Valberedningen
a. fastställande av instruktion
b. val av sekreterare
Mikael Johansson
12.
Rese- och traktamentsersättning till ombud, styrelse,
revisorer och funktionärer
Annelie Hamberg
13.
Kongressprotokoll 14.
Sjöbefälsföreningens verksamhet den gångna kongressperioden (se bilaga)
a.
Styrelsens berättelser för åren 2012, 2013, 2014 och 2015 b.
Revisorernas berättelser för åren 2012, 2013, 2014 och 2015
c.
Revisorernas särskilda förvaltningsrapport d.
Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
4
Håkan Mannbrink
M Jäderland
P Kilander
P Kilander
15.
Sjöbefälsföreningen – Offentliganställdas verksamhet den
gångna verksamhetsperioden(se bilaga)
a. Styrelsens berättelser för åren 2012, 2013, 2014 och 2015
b. Revisorernas berättelser för åren 2012, 2013, 2014 och 2015 c. Revisorernas särskilda förvaltningsrapport d. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
16.
Styrelsens förslag till stadgeändringar samt behandling av:
Motion 5 – Rederiverksamhetsrepresentation i föreningsstyrelsen
17.
Styrelsens sjöfartspolitiska rapport samt behandling av: Motion 6 – Hållbara och miljövänliga transporter Motion 7 – Förmånsbeskattning av värdet av fri kost
Motion 22 – Privat sjöarbetsförmedling
18.
Revision av SBFs lönepolitiska målsättning samt behandling av: Motion 3 – Löneskillnader mellan nautiskt och tekniskt befäl
Motion 4 – Passagerarfartygstillägg Motion 9 – Ersättning för extra tjänstgöringsdagar Motion 10 – Utpurrning av nautiker och intendenturbefäl Motion 11 – Datum för löneutbetalning
Motion 12 – Löneskillnad för befäl med enhetslön Motion 13 – Ny lönegrupp i färjeavtalet för intendenturbefäl
Motion 16 – Ersättning och status för lokala fackliga företrädare Motion 20 – Sjukvårdstillägg Motion 23 – Examenstillägg för intendenturbefäl 19.
Styrelsens rapport om arbetsmiljö och säkerhet samt behandling av:
Motion 2 – Lämplighetstester
Motion 8, 17 och 18 – Friskvård
20.
Svensk Sjöfart M Jäderland
M Ovin
M Ovin
C Themnér
C Themnér
M Jäderland
M Jäderland
M Johansson
M Johansson
M Huss
M Huss
M Huss
M Huss
M Huss
M Huss
M Huss
L R-Jonsson
M Johansson
M Huss
M Huss
J Marzelius
L R-Jonsson
J Marzelius
Ragnar Johansson
21.
Styrelsens rapport om utbildning samt behandling av:
Motion 15 – Elevrädsla
Motion 19 – Utbildning av klubbordförande M Huss
J Marzelius
M Johansson
22
Styrelsens rapport om informations- och kommunikationsstrategi samt behandling av:
Motion 14 – Bättre förståelse för föreningens verksamhet S Cederlöf
23.
Behandling av övriga motioner:
Motion 21 – Organisationsområde 5
S Cederlöf
M Huss
L R-Jonsson
24.
Fastställande av arvoden (se bilaga) a.
styrelsens ordförande
b.
styrelsens ledamöter och suppleanter
c.
revisorer samt revisorssuppleant som
ersätter ordinarie revisor
d.
valberedningens ledamöter och suppleanter
B Lundgren
25.
Fastställande av ersättning för förlorad arbetsförtjänst,
reseersättning samt traktamente (se bilaga)
P Kilander
26.
Styrelsens rapport om SBFs och SBF-Os ekonomi (se bilaga)
27.
Val
a.
ordförande i styrelsen
b.
1:e vice ordförande i styrelsen
c.
2:e vice ordförande i styrelsen
d.
övriga ledamöter av styrelsen
e.
suppleanter till styrelsen
f.
ledamöter av valberedningen
g. ledamöter till arbetsutskott till sektionerna för intendenturbefäl
samt för nautiskt och tekniskt befäl
h. revisorer
i.revisorssuppleanter
j.
auktoriserad revisor samt suppleant till denne
k.
ledamöter till styrelsen för Stiftelsen Trygghetsfonden
för Fartygsbefäl
l.
ledamöter till styrelsen för Stiftelsen Margareta och
Rickard Zedelers Fond
C Themnér
A Nord
28.
M Jäderland
Kongressens avslutande
6
Dagordningens punkt 2
Samordning av kongresserna
Samordning av kongresserna
Enligt Sjöbefälsföreningens stadgar §9 mom 1 st 4 samordnas SBFs kongress med kongressen för Sjöbefälsföreningen – Offentliganställda.
Enligt Sjöbefälsföreningen – Offentliganställdas stadgar §8 mom 1 st 2 samordnas på motsvarande sätt SBFOs kongress med kongressen för SBF.
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar
att de kallade kongressombuden representerar såväl SBF som SBF-O,
att röstberättigade styrelseledamöter är de ordinarie ledamöterna i SBF och SBF –O,
att samtliga beslut tagna på kongressen gäller för såväl SBF som SBF-O, om det inte särskilt beslutas att beslutet endast gäller en av organisationerna samt
att ett protokoll skrivs för de samordnade kongresserna.
7
Arbetsordning
Arbetsordning
att
godkänna nedanstående förslag till arbetsordning för kongressen
1. Tidsschema
Tisdagen den 14 juni
Onsdagen den 15 juni
kl 09.00-10.00
Registrering, kaffe
kl 10.00–12.15 förhandlingar
kl 12.15–13.15 lunch
kl 13.15–15.00
förhandlingar kl 15.00–15.30 kaffe
kl 17.00–18.00
middag
kl 18.00–
förhandlingar
Förhandlingarna avslutas om möjligt senast kl 21.00
kl 08.00–09.40 kl 09.40–10.00 kl 10.00–12.00 kl 12.00–13.00 kl 13.00–13.30
kl 13.30–15.00
kl 15.00–15.30 kl 15.30–16.30
kl 19.00 förhandlingar
kaffe
förhandlingar
lunch
dagordningspunkten 20
förhandlingar
kaffe
förhandlingar
kongressmiddag
Torsdagen den 16 juni
kl 12.00–13.00 lunch
kl 13.00–
förhandlingar
Kongressen avslutas då samtliga ärenden är behandlade.
2. Anföranden vid kongressen
a. Kongressens förhandlingar kommer att upptas på band. Anföranden måste därför hållas från talarstolen.
Den som önskar yttra sig skall skriftligen begära ordet genom att överlämna särskild ”talarlapp” till presidiet. ”Talarlappar” finns bland de handlingar som utdelas till kongressombuden. För att undvika spilltid bör
de som närmast står i tur att yttra sig invänta sin tur på särskilt anvisade platser, märkta ”Talarkö”, som finns
längst fram i salen.
b. Kongressens 1:e och 2:e ordförande samt styrelsens föredragande har rätt att – oberoende av uppgjord
talarlista – omedelbart erhålla ordet.
3. Framställande av yrkanden
Yrkanden skall avlämnas skriftligen till presidiet på därför avsedd blankett. Sådana blanketter finns bland
de handlingar som utdelas till kongressombuden. Kongressordförandena kommer inte att ställa muntliga
yrkanden under proposition.
8
Arbetsordning
4. Voteringar och beslut
I det material som utdelas finns personliga röstkort, som de röstberättigade kongressdeltagarna har att
uppvisa vid votering. Om inte annat särskilt beslutas av kongressen eller föreskrivs i stadgarna fattas alla
beslut med enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening som 1:e ordföranden biträder, om denne är
kongressombud. I annat fall gäller den mening som 2:e ordföranden biträder.
Alla beslut – med undantag av val – fattas av kongressen medelst öppen omröstning om inte minst tio röstberättigade hos tjänstgörande ordföranden skriftligen hemställer om annat röstningsförfarande.
Val av styrelseordförande, övriga styrelseledamöter och suppleanter samt revisorer och suppleanter för
dessa sker genom sluten omröstning om inte kongressen enhälligt beslutar att omröstningen skall vara
öppen.
5. Permission
Ombud som önskar lämna kongresslokalerna under kongressarbetet har att begära permission hos tjänstgörande ordförande.
6. Behörighetshandling
De namnbrickor, som utdelats till kongressdeltagarna vid registreringen fungerar som behörighetshandling
och skall alltid bäras inom kongresslokalerna.
9
Val av kongressfunktionärer
Val av kongressfunktionärer
a.
b.
c.
d.
e.
f.
att
att
att
att
att
att
till 1:e kongressordförande välja f d styrelseledamoten Sonny Andersson,
till 2:e kongressordförande välja Tia Lindström, Tallink-Silja,
till kongressekreterare välja redaktör Benkt Lundgren samt till biträdande
kongressekreterare Madelen Jensen,
till protokollsjusterare välja Tia Lindström, Torkel Skarsgård och Josefin Larsson,
till röstkontrollanter välja Per Kilander, Martin Ovin och Matz Silling, samt
till presskommitté utse Sofi Cederlöf, Mats Högblom och Jan Häggblom.
10
Tillsättande av utskott
Tillsättande av utskott
att
att
att
tillsätta ett beredningsutskott bestående av fyra ledamöter samt en sekreterare, som utses bland för
bundets funktionärer,
antaga instruktion för beredningsutskottet i enlighet med förbundsstyrelsens bifogade förslag, samt
till ledamöter av beredningsutskottet välja Mats Högblom, styrelsen, Karolina Stark,
Sture Axelsson och Jyri Lämsä samt att till sekreterare utse förbundsjuristen Mats Johansson.
att
beredningsutskottet skall handlägga följande ärenden:
1.
Sådana ärenden, där ytterligare utredning befinnes vara nödvändig. En förutsättning är dock, att utredningen inte är av mera omfattande slag än att den kan hinna verkställas före kon-
gressens slut.
2.
Sådana ärenden, där starka meningsmotsättningar föreligger inom kongressen. Utskottet bör överväga, huruvida försök till sammanjämkning bör ske och i så fall framlägga förslag härtill.
3.
Till beredningsutskottet kan också överlåtas utformning av kongressbeslut i de fall kongres-
sen så anser erforderligt och därom beslutar.
Övriga av kongressen till utskottet hänskjutna frågor.
4.
11
Fastställande av instruktion för valberedningen
(styrelsens förslag)
Valberedningen utgöres av:
Anders Nord ordförande
Ragnar Svensson
Leif S Johansson
Monica Huss
Patrik Fjällström
Tomi Gustafsson
Stefan Ljungberg
Kenneth Toresson
Gretel Aronsson
Birgitta Rosander
Kongressen skall välja styrelse:
Ordförande, 1:e vice ordförande samt 2:e vice ordförande väljes före val av övriga ledamöter. De skall representera de olika yrkeskategorierna intendenturbefäl samt nautiskt och tekniskt befäl.
Övriga ledamöter väljes till ett antal av nio.
Av de sammanlagt 12 valda styrelseledamöterna skall fem ledamöter komma från respektive yrkeskategori
nautiskt och tekniskt befäl samt två ledamöter från yrkeskategorin intendenturbefäl.
12 styrelsesuppleanter skall väljas; fem från respektive yrkeskategori nautiskt och tekniskt befäl samt två
från yrkeskategorin intendenturbefäl. Suppleanterna är inte personliga suppleanter utan inkallas i den ordning som kongressen beslutar och med beaktande av representationsreglerna i stadgarna.
Till valberedning skall tio ledamöter väljas. Yrkeskategorierna skall representeras av två intendenturbefäl
samt fyra ledamöter representerande nautiskt befäl och fyra representerande tekniskt befäl. Den nyvalda
valberedningen konstituerar sig omedelbart efter kongressen.
Val till kommittéerna för intendenturbefäl samt för nautiskt och tekniskt befäl:
Valberedningen föreslår tre ledamöter samt två suppleanter till respektive kommitté.
Val av fyra revisorer av vilka en skall vara auktoriserad eller godkänd revisor. Övriga tre revisorer skall representera var sin yrkeskategori, intendentur, nautisk och teknisk. För varje revisor skall enligt stadgarna finnas
en personlig suppleant, representerande samma yrkesgrupp som den ordinarie revisorn. Suppleant för den
auktoriserade eller godkända revisorn skall vara auktoriserad eller godkänd revisor.
Val av två ledamöter till styrelsen för Stiftelsen Trygghetsfonden för Fartygsbefäl.
Val av sex ledamöter och två suppleanter till styrelsen för Stiftelsen Margareta och Rickard Zedelers Fond.
12
Valberedningens ordförande meddelar senast under tisdagen den 14 juni sista tidpunkten för avlämnande
av namn på kandidater.
Valberedningen lämnar sitt förslag till kongressen vid valen torsdagen den 16 juni.
Valberedningens förslag skall inte uppta flera namn än som enligt stadgarna skall väljas.
Samtidigt skall dock valberedningen även redovisa övriga inkomna förslag som inte medtagits i valberedningens förslag. Vid detta tillfälle får inga nya kandidater framföras.
Valet skall i enlighet med stadgarna ske genom sluten omröstning, om inte kongressen enhälligt beslutar att
omröstningen skall vara öppen.
Vid sluten omröstning skall varje valsedel uppta högst så många namn som valet avser. Valen av ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande, övriga ordinarie ledamöter och suppleanter äger rum var för sig. Motsvarande gäller beträffande val av revisorer och personliga suppleanter för dessa. Icke nominerad kandidat får
inte upptas på valsedeln. Följs inte dessa regler blir valsedeln ogiltig. Varje på giltig valsedel upptaget namn
erhåller en röst. De som erhållit de flesta rösterna förklaras valda intill det antal som ska väljas.
Vid öppen omröstning har kongressens ordförande att ställa under proposition valberedningens förslag
samt de tidigare nominerade kandidater vilka eventuellt åter framförs av kongressombud.
Valberedningen skall i god tid före valet låta färdigställa valsedlar.
att
fastställa instruktion för valberedningen i enlighet med styrelsens förslag samt
att
till sekreterare för valberedningen under kongressen utse ombudsman Johan Marzelius.
13
Styrelsens förslag till rese- och traktamentsersättning till
kongressdeltagare
Styrelsens förslag till rese- och traktamentsersättning till
kongressdeltagare
Styrelsen föreslår
att
kongressombud, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, revisorer, ledamöter av valberedningen och kongressfunktionärer erhåller ett grundtraktamente om 400 kronor och därutöver ett trakta-
mente om 400 kronor per närvarodag,
att
ersättning utgår för hotellkostnader för kongressdeltagare samt medföljande dam/herre,
att
samtliga deltagare erhåller fria måltider,
att
ombuds, styrelseledamöters, styrelsesuppleanters, valberedningens ledamöter och revisorers kostnader från hemorten för resa i första klass på järnväg inklusive eventuell sov- och platsbiljett eller annat färdsätt som kansliet bedömer ändamålsenligt ersätts av föreningen, samt
att
särskild ersättning för eventuellt förlorad arbetsförtjänst inte utgår.
Särskild reseräkning avlämnas till kongresskansliet. Utbetalning av rese- och traktamentsersättningar sker
via bankgiro.
14
Styrelsens förslag till stadgeändringar
Befintliga stadgar
Föreslagna stadgar
Stadgar
För
Sjöbefälsföreningen
(SBF)
Förening inom Ledarna
Antagna vid 2012 års kongress
Stadgar
För
Sjöbefälsföreningen
(SBF)
Antagna vid 2016 års kongress
Grunder för en samlad
befälsorganisation
Grunder för en samlad
befälsorganisation
Mom 1. SBF skall verka för ett gott samarbete mellan de olika befälskategorierna, särskilt samarbetet
mellan fartygsledningens medlemmar ombord,
befälhavare, teknisk chef, överstyrman, 1e fartygsingenjör och i förekommande fall intendenten, samt
att värna befälhavarens och den tekniske chefens
integritet i säkerhetsfrågor.
Mom 1. SBF skall verka för ett gott samarbete mellan de olika befälskategorierna, särskilt samarbetet
mellan fartygsledningens medlemmar ombord,
befälhavare, teknisk chef, överstyrman, 1e fartygsingenjör och i förekommande fall intendenten, samt
att värna befälhavarens och den tekniske chefens
integritet i säkerhetsfrågor.
Mom 2. Befälhavare och teknisk chef har att respektera varandras yrkeskompetenser.
Mom 2. Befälhavare och teknisk chef har att respektera varandras yrkeskompetenser.
Mom 3. SBF skall understödja såväl befälhavarens,
den tekniske chefens som intendentens ansvarsroll
inom deras respektive kompetensområde.
Mom 3. SBF skall understödja såväl befälhavarens,
den tekniske chefens som intendentens ansvarsroll
inom deras respektive kompetensområde.
Mom 4. SBF skall inom organisationen verka för
ökad förståelse för intendentur-, nautiska och tekniska befälets specifika frågor.
Mom 4. SBF skall inom organisationen verka för
ökad förståelse för intendentur-, nautiska och tekniska befälets specifika frågor.
Mom 5. SBF skall i organisationen behandla alla
medlemmar lika. Medlemmar har dock olika tjänsteställningar. Nautiskt och tekniskt befäl är nivåmässigt uppdelade på följande sätt:
1. Befälhavare och teknisk chef
2. 1e fartygsingenjör, elektroingenjör och överstyrman
3. 2e fartygsingenjör. eltekniker och 2e styrman.
Inom intendenturområdet varierar nivåerna rederivis och kan därför inte lika enkelt grupperas med de
andra befälsgrupperna.
Mom 5. SBF skall i organisationen behandla alla
medlemmar lika. Medlemmar har dock olika tjänsteställningar. Nautiskt och tekniskt befäl är nivåmässigt uppdelade på följande sätt:
1. Befälhavare och teknisk chef
2. 1e fartygsingenjör, elektroingenjör och överstyrman
3. 2e fartygsingenjör. eltekniker och 2e styrman.
Inom intendenturområdet varierar nivåerna rederivis och kan därför inte lika enkelt grupperas med de
andra befälsgrupperna.
Mom 6. Om nya befälsbefattningar införs som har
ansvar för verksamheter både inom däcks- och den
tekniska avdelningen skall SBF verka för att såväl
15
Mom 6. Om nya befälsbefattningar införs som har
ansvar för verksamheter både inom däcks- och den
tekniska avdelningen skall SBF verka för att såväl
nautiskt som tekniskt befäl behandlas lika och er-
nautiskt som tekniskt befäl behandlas lika och erbjuds kompletterande utbildning för de nya yrkesrollerna.
Mom 7. SBF skall verka för att befattningar inom i
mom 5 angivna nivåer behandlas lika i lönehänseende.
Mom 8. Befälhavare, teknisk chef och intendent har
fri lönesättning. Lönen bör fastställas i en förhandling mellan rederiet och den enskilde befattningshavaren. Utgångspunkten i förhandlingen skall vara
en lönemässig likabehandling mellan befattningarna
och med beaktande av ansvar, utbildning och erfarenhet. Löneutvecklingen för den enskilde får inte
hindras av merlöneklausuler, varför SBF skall verka
för att sådana bindningar skall utgå ur kollektivavtal
och andra dokument som ligger till grund för lönebildningen.
bjuds kompletterande utbildning för de nya yrkesrollerna.
Mom 7. SBF skall verka för att befattningar inom i
mom 5 angivna nivåer behandlas lika i lönehänseende.
Mom 8. Befälhavare, teknisk chef och intendent har
fri lönesättning. Lönen bör fastställas i en förhandling
mellan rederiet och den enskilde befattningshavaren. Utgångspunkten i förhandlingen skall vara en
lönemässig likabehandling mellan befattningarna och
med beaktande av ansvar, utbildning och erfarenhet.
Löneutvecklingen för den enskilde får inte hindras av
merlöneklausuler, varför SBF skall verka för att sådana bindningar skall utgå ur kollektivavtal och andra
dokument som ligger till grund för lönebildningen.
Uppgifter och organisation
§1 Föreningens ändamål
Sjöbefälsföreningen, SBF, har till ändamål att samla
Uppgift och organisation
allt inom sjöfarten sysselsatt sjöbefäl (befälhavare,
tekniska chefer, styrmän, övrigt maskinbefäl, radio§1 Föreningens ändamål
Sjöbefälsföreningen, SBF, utgör en förening inom
telegrafister och intendenturbefäl och andra chefer
och chefer) i närgränsande verksamhetsområden i
Ledarna. SBF har till ändamål att samla allt inom
en gemensam, hela landet omfattande, partipolitiskt
sjöfarten sysselsatt sjöbefäl (befälhavare, tekniska
chefer, styrmän, övrigt maskinbefäl, radiotelegraobunden organisation;
att
tillvarata och främja medlemmarnas trygg fister och intendenturbefäl och andra chefer och
tjänstemän) i närgränsande verksamhetsområden i
het i anställningen samt de ekonomiska, sociala, fackliga och andra gemensamma en gemensam, hela landet omfattande, partipolitiskt obunden organisation;
intressen;
väcka och stimulera medlemmarnas fackliga att
fylla uppgifter som tillkommer förening inom att
intressen;
Ledarna;
att
tillvarata och främja medlemmarnas trygg att
verka för höjande av medlemskårens teore tiska och praktiska yrkesutbildning;
het i anställningen samt de ekonomiska, sociala, fackliga och andra gemensamma att
genom samarbete med liknande organisatio
ner inom och utom landet främja medlems
intressen;
att
väcka och stimulera medlemmarnas fackliga kårens intressen och aktivt verka för internationell facklig solidaritet;
intressen;
förvalta SBFs fonder och övriga tillgångar.
att
verka för höjande av medlemskårens teore att
tiska och praktiska yrkesutbildning;
att
genom samarbete med liknande organisatio SBF äger befogenhet att i dessa hänseenden genom
ner inom och utom landet främja medlems- sina beslutande organ representera medlemmarna
kårens intressen och aktivt verka för och föra deras talan.
internationell facklig solidaritet;
SBFs verksamhet bygger på de värderingar som
kännetecknar en demo- kratisk rättsstat, sådana de
att
förvalta SBFs fonder och övriga tillgångar.
kommit till uttryck i svensk grundlag. FNs all16
SBF äger befogenhet att i dessa hänseenden genom
sina beslutande organ representera medlemmarna
och föra deras talan.
männa förklaring om de mänskliga rättigheterna
samt den Europeiska konventionen om skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
SBFs verksamhet bygger på de värderingar som
kännetecknar en demo- kratisk rättsstat, sådana de
kommit till uttryck i svensk grundlag. FNs allmänna
förklaring om de mänskliga rättigheterna samt den
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna.
§2. SBFs organisation
SBF utövar sin verksamhet genom:
Kongress
Styrelse
Kommittéer för intendenturbefäl, nautiskt och tekniskt befäl
Klubbar
Fackliga ombud
Medlemsmöten
§2. SBFs organisation
SBF utövar sin verksamhet genom:
Kongress
Styrelse
Kommittéer för intendenturbefäl, nautiskt och tekniskt befäl
Klubbar
Fackliga ombud
Medlemsmöten
Medlemskap
§3. Medlemsform och inträde
Mom 1. Medlemmarna hänföres till någon av följande medlemsformer.
a) Aktiv medlem. Rätt till inträde som aktiv medlem
tillkommer intendentur-, nautiskt och tekniskt befäl
och andra chefer och tjänstemän inom sjöfarten
samt andra, som enligt styrelsens beslut tillhör SBFs
verksamhetsområde.
Inträde sker genom att inkomma med skriftlig ansökan om medlemskap eller genom att erlägga minst
en månadsavgift.
b) Interaktiv medlem. Sådant medlemskap kan
beviljas befäl som är anställd i utländskt rederi som
enligt styrelsens beslut ligger utanför SBFs verksamhetsområde eller utländskt befäl med tillfällig
anställning för tjänstgöring inom SBFs verksamhetsområde. Interaktiv medlem har samma rättigheter
och skyldigheter som aktiv medlem.
c) Passiv medlem. Inträde som passiv medlem kan
beviljas tidigare aktiv medlem som ej längre är anställd inom SBFs verksamhetsområde. Passiv medlem som övergår till aktiv tjänst
blir därmed aktiv medlem i SBF. Även annan, som
delar SBFs värderingar kan efter styrelsens beslut
antas som passiv medlem.
d) Studerandemedlemskap. Studerande på högskolans nautiska och tekniska linjer eller annan utbildning som leder till befattning inom SBFs verksamhetsområde kan beviljas inträde som studerandemedlem.
Medlemskap
§3. Medlemsform och inträde
Mom 1. Medlemmarna hänföres till någon av följande medlemsformer.
a) Aktiv medlem. Rätt till inträde som aktiv medlem
tillkommer, med beaktande av Ledarnas stadgar och
Ledarna/SBFs gränsdragningsöverenskommelser,
intendentur-, nautiskt och tekniskt befäl och andra
chefer inom sjöfarten samt andra, som enligt styrelsens beslut tillhör SBFs verksamhetsområde.
Inträde sker genom att inkomma med skriftlig ansökan om medlemskap eller genom att erlägga minst
en månadsavgift.
b) Interaktiv medlem. Sådant medlemskap kan
beviljas befäl som är anställd i utländskt rederi som
enligt styrelsens beslut ligger utanför SBFs verksamhetsområde eller utländskt befäl med tillfällig anställning för tjänstgöring inom SBFs verksamhetsområde. Interaktivt medlemskap innefattar ej aktivt
medlemskap i Ledarna. I övrigt är interaktiv medlem
jämställd med aktiv medlem.
c) Passiv medlem. Inträde som passiv medlem kan
beviljas tidigare aktiv medlem som ej längre är anställd inom SBFs verksamhetsområde. Passiv medlem som övergår till aktiv tjänst blir därmed
17
aktiv medlem i SBF. Även annan, som delar SBFs värderingar kan efter styrelsens beslut antas som passiv
medlem.
d) Studerandemedlemskap. Studerande på högskolans nautiska och tekniska linjer eller annan
utbildning som leder till befattning inom SBFs verksamhetsområde kan beviljas inträde som studerandemedlem.
Mom 2. Medlem, enligt a, b, c och d ovan, som som
erhållit stadigvarande anställning inom annat verksamhetsområde eller i övrigt fått så ändrade anställningsförhållanden att ändring av medlemsformen
bör ske, är skyldig att omedelbart underrätta SBF.
Mom 3. Till hedersledamot kan ordinarie kongress
efter förslag från styrelsen kalla den, som nedlagt
synnerligen stor förtjänst för SBF eller dess syften.
SBFs hederstecken kan av styrelsen tilldelas den som
SBF vill visa sin uppskattning för lovvärda insatser till
gagn för SBF eller dess strävanden.
Mom 2. Medlem, enligt a, b och d ovan, som som
erhållit stadigvarande anställning inom annat verksamhetsområde eller i övrigt fått så ändrade anställningsförhållanden att ändring av medlemsformen
bör ske, är skyldig att omedelbart underrätta SBF.
Mom. 4. Medlem i SBF är jämväl medlem i SBF-O.
Medlem i SBF-O är medlem i SBF.
Mom 3. Till hedersledamot kan ordinarie kongress
efter förslag från styrelsen kalla den, som nedlagt
synnerligen stor förtjänst för SBF eller dess syften.
SBFs hederstecken kan av styrelsen tilldelas den som
SBF vill visa sin uppskattning för lovvärda insatser till
gagn för SBF eller dess strävanden.
§4. Ordinarie avgifter
Mom. 1. Medlem skall erlägga den av medlemsformen beroende avgiften till SBF.
Mom 2. Avgifterna till SBF bestämmes av kongressen för tiden intill nästa kongress och äger kongressen därvid besluta om olika avgifter för medlemmar
med olika medlemsformer eller med hänsyn till
annat förhållande grundat på anställningen.
Mom. 4. Medlem i SBF är jämväl medlem i SBF-O.
Medlem i SBF-O är medlem i SBF.
§4. Ordinarie avgifter
Mom. 1. Medlem skall erlägga den av medlemsformen beroende avgiften till Ledarna/SBF.
Mom 3. I dessa avgifter ingår obligatorisk avgift för
SBFs tidskrift.
Mom 2. Avgifterna till SBF bestämmes av kongressen för tiden intill nästa kongress och äger kongressen därvid besluta om olika avgifter för medlemmar
med olika medlemsformer eller med hänsyn till
annat förhållande grundat på anställningen.
Mom 4. Styrelsen kan bevilja befrielse från eller
nedsätta avgifterna när särskilda skäl föreligger.
Mom 5. Avgiften skall erläggas före utgången av den
månad avgiften avser på sätt SBFs styrelse fastställer. I den mån avgiften erlägges genom löneavdrag
skall den anses erlagd, då löneavdrag skett.
Mom 3. I dessa avgifter ingår obligatorisk avgift för
SBFs tidskrift.
Mom 6. Styrelsen kan då skäl därtill föreligger indriva medlemsskuld till SBF.
Mom 4. Styrelsen kan bevilja befrielse från eller
nedsätta avgifterna när särskilda skäl föreligger.
Mom 5. Avgiften skall erläggas före utgången av den
månad avgiften avser på sätt Ledarna respektive
SBFs styrelse fastställer. I den mån avgiften erlägges
genom löneavdrag skall den anses erlagd, då löneavdrag skett.
18
§5. Förhöjda avgifter
Styrelsen äger att vid befarad eller pågående konflikt
eller då andra särskilda skäl föreligger för SBFs aktiva
medlemmar besluta om förhöjd avgift till SBF.
Sådant beslut skall rapporteras på nästkommande
kongress och där intagas i protokollet.
Mom 6. Styrelsen kan då skäl därtill föreligger indriva medlemsskuld till SBF.
§5. Förhöjda avgifter
Styrelsen äger att vid befarad eller pågående konflikt
eller då andra särskilda skäl föreligger för SBFs aktiva
medlemmar besluta om förhöjd avgift till SBF.
Sådant beslut skall rapporteras på nästkommande
kongress och där intagas i protokollet.
§6. Utträde och uteslutning
För utträde, uteslutning eller återinträde av medlem
gäller reglerna i Ledarnas stadgar §4 mom 8-9.
§6. Utträde och uteslutning
Mom 1. Medlemskapet upphör månadsskiftet efter
det att utträdesansökan inkommit till SBF.
Mom 2. Medlemskapet kan upphöra om medlem
har sex obetalda månadsavgifter.
Mom 3. Medlemskapet kan upphöra om medlem
lämnat felaktiga uppgifter vid inträdet eller om medlem kort tid efter inträdet bytt till arbetsuppgifter
som inte faller inom SBFs verksamhetsområde.
Mom 4. SBFs styrelse kan fastställa särskilda regler
för medlemskapets upphörande. Medlem som utträder äger inte rätt till någon del av SBFs tillgångar.
§7. Medlems rättigheter och skyldigheter
Mom 1. Aktiv medlem äger genom SBF erhålla råd
och upplysningar i allt som rör yrkesutövningen.
Därutöver gäller reglerna i Ledarnas Stadgar §4
mom 3-4.
Mom 5. SBFs styrelse kan utesluta medlem som
motarbetar eller skadar SBF eller på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter enligt dessa stadgar.
Mom 2. Det åligger medlem att verka för SBFs
sammanhållning och utveckling samt att ställa sig
till efterrättelse av föreskrifterna i dessa stadgar och
Ledarnas stadgar och med stöd av desamma fattade
beslut.
Mom 6. Utesluten medlem kan bara beviljas inträde
efter särskilt beslut av SBFs styrelse.
Mom 3. Medlem är skyldig att i händelse av tvist
eller öppen strid mellan SBF och arbetsgivare följa
de direktiv som lämnas av SBF.
§7. Medlems rättigheter och skyldigheter
Mom 1. Aktiv medlem äger genom SBF erhålla råd
och upplysningar i allt som rör yrkesutövningen.
Mom 7. Utesluten medlem äger inte rätt till någon
del av SBFs tillgångar. Mom 2. Aktiv medlem har rätt till förhandlingsservice och juridisk service enligt särskilda regler fastställda av SBFs styrelse.
Mom 3. Aktiv medlem har rätt att utöva sin demokratiska rätt enligt dessa stadgar.
Mom 4. Det åligger medlem att verka för SBFs
sammanhållning och utveckling samt att ställa sig
till efterrättelse av föreskrifterna i dessa stadgar och
med stöd av desamma fattade beslut.
Mom 5. Medlem är skyldig att i händelse av tvist
eller öppen strid mellan SBF och arbetsgivare följa
de direktiv som lämnas av SBF.
19
Kongressen
Kongressen
§8. Kongressens sammansättning
Mom 1. Kongressen är SBF:s högsta beslutande
organ.
§8. Kongressens sammansättning
Mom 1. Kongressen är SBF:s högsta beslutande
organ.
Mom 2. Kongressen skall bestå av 35 ombud. Dessa
utses genom val av de aktiva röstberättigade medlemmarna. Endast aktiva medlemmar är valbara till kongressombud. Yrkeskategorierna skall representeras av
5 intendenturbefäl,
15 nautiska befäl,
15 tekniska befäl
Antalet kongressombud tillhörande en och samma
befälsklubb eller rederi/rederikoncern får utgöra
högst 17 av de valda kongressombuden.
Minst två kongressombud skall tjänstgöra i inrikes
sjöfart respektive inom offentlig sjöfart.
Mom 2. Kongressen skall bestå av 35 ombud. Dessa
utses genom val av de aktiva röstberättigade medlemmarna. Endast aktiva medlemmar är valbara till kongressombud. Yrkeskategorierna skall representeras av
5 intendenturbefäl,
15 nautiska befäl,
15 tekniska befäl
Antalet kongressombud tillhörande en och samma
befälsklubb eller rederi/rederikoncern får utgöra
högst 17 av de valda kongressombuden.
Minst två kongressombud skall tjänstgöra i inrikes
sjöfart respektive inom offentlig sjöfart.
Mom 3. Valberedningen skall nominera minst 90
kandidater till kongressombud. Kandidaterna skall
fördelas
12 intendenturbefäl
39 nautiska befäl
39 tekniska befäl
Valberedningen skall eftersträva spridning av kandidaterna mellan olika typer av sjöfart, såsom olika avtalsområden, fartygstyper och geografiska områden.
Senast den 31 mars året före kongressens hållande
skall valberedningen erhålla besked av styrelsen om
när kandidatnomineringarna skall vara avslutade.
Mom 3. Valberedningen skall nominera minst 90
kandidater till kongressombud. Kandidaterna skall
fördelas
12 intendenturbefäl
39 nautiska befäl
39 tekniska befäl
Valberedningen skall eftersträva spridning av kandidaterna mellan olika typer av sjöfart, såsom olika avtalsområden, fartygstyper och geografiska områden.
Senast den 31 mars året före kongressens hållande
skall valberedningen erhålla besked av styrelsen om
när kandidatnomineringarna skall vara avslutade.
Mom 4. Sedan valberedningen genom protokoll
redovisat kandidatnomineringen upprättar styrelsen valsedel för samtliga kandidater. Kandidaternas
ordningsföljd fastställs genom lottning. Senast den
15 november året före kongressen skall valsedlarna
utsändas till SBFs aktiva medlemmar under deras
bostadsadresser. Valsedlar skall även finnas tillgängliga å SBFs kontor och utsändas till fartygen i den mån
deras namn och rederi är kända av styrelsen. Val kan
även förrättas elektroniskt på sätt som styrelsen beslutar och med hänsyn tagen till valsekretessen.
Mom 4. Sedan valberedningen genom protokoll
redovisat kandidatnomineringen upprättar styrelsen valsedel för samtliga kandidater. Kandidaternas
ordningsföljd fastställs genom lottning. Senast den
15 november året före kongressen ska valsedlarna
utsändas elektroniskt till SBFs aktiva medlemmar.
Endast de medlemmar som uppgivit sina elektroniska adresser till SBF senast den 10 november året
före kongressen är röstberättigade.
Mom 5. Aktiv medlem som fyller stadgarnas villkor
äger rösta på högst 35 namn för att valsedeln ska
vara godkänd.
Mom 5. Aktiv medlem som fyller stadgarnas villkor
äger rösta på högst 35 namn för att valsedeln ska
vara godkänd.
Mom 6. Den röstande avlämnar sin valsedel senast
20
den 15 februari kongressåret.
Mom 6. Den röstande avlämnar sin valsedel till angiven adress senast den 15 februari kongressåret.
Mom 7. Valet skall genomföras på sådant sätt att
valsekretessen iakttages.
Mom 7. Val av kongressombud sker med slutna sedlar. Valsedel skall vara försedd med avskiljbar namnsedel. Den röstande skall ange medlemsnummer
och adress samt underteckna namnsedeln.
Mom 8. Med iakttagande av representationsreglerna i mom 2, är som ordinarie ombud de kandidater
valda som erhållit flest röster. Enligt samma regler
blir övriga kandidater suppleanter i den ordning
deras röstetal anger.
Mom 8. Med iakttagande av representationsreglerna i mom 2, är som ordinarie ombud de kandidater
valda som erhållit flest röster. Enligt samma regler
blir övriga kandidater suppleanter i den ordning
deras röstetal anger.
Mom 9. Som valförrättare fungerar SBFs förtroendevalda revisorer som snarast möjligt efter i mom
6 angivet datum påbörjar röstsammanräkningen.
Omedelbart efter avslutad röstsammanräkning skall
protokoll över valresultatet tillställas styrelse och
valberedning.
Mom 9. Som valförrättare fungerar SBFs förtroendevalda revisorer som snarast möjligt efter i mom
6 angivet datum påbörjar röstsammanräkningen.
Omedelbart efter avslutad röstsammanräkning skall
protokoll över valresultatet tillställas styrelsen och
valberedningen.
Mom 10. Ombuden väljs för en hel kongressperiod.
Ombud som inkallas till extra kongress enligt §9
mom 3 skall dock alltjämt vara aktiv medlem.
Mom 10. Ombuden väljs för en hel kongressperiod.
Ombud som inkallas till extra kongress enligt §9
mom 3 skall dock alltjämt vara aktiv medlem.
Mom 11. Styrelsens ordinarie ledamöter och SBFs
revisorer kan inte väljas till ombud men är skyldiga
att närvara vid kongressen och äger där yttrandeoch förslagsrätt. Styrelseledamot äger rösträtt i fråga
som inte avser ansvarsfrihet för den föregående
kongressperiodens förvaltning eller val av revisorer.
Valberedningens ledamöter, SBFs funktionärer samt
redaktören för SBFs tidskrift skall vara närvarande
vid kongressen och äger där yttrandeoch förslagsrätt.
Mom 11. Styrelsens ordinarie ledamöter och SBFs
revisorer kan inte väljas till ombud men är skyldiga
att närvara vid kongressen och äger där yttrandeoch förslagsrätt. Styrelseledamot äger rösträtt i fråga
som inte avser ansvarsfrihet för den föregående
kongressperiodens förvaltning eller val av revisorer. Valberedningens ledamöter, funktionärerna vid
Ledarnas enhet för sjöfart samt redaktören för SBFs
tidskrift skall vara närvarande vid kongressen och
äger där yttrandeoch förslagsrätt. Vid kongressen
äger Ledarnas styrelse vara representerad.
Mom 12. Kongressen utser en 1e och 2e ordförande att leda förhandlingarna. Minst en av dessa skall
vara kongressombud.
§9 Kongressens sammanträden
Mom 1. Ordinarie kongress hålles vart fjärde år
under maj eller juni månad å plats som bestämmes
av styrelsen. Kallelse till ordinarie kongress skall
vara valberedningen tillhanda senast vid utgången
av april månad året före det kongress skall avhållas.
Kongressen skall därjämte annonseras i SBF:s tidskrift minst tre gånger, första gången i det nummer,
som utkommer i september månad året före kon-
Mom 12. Kongressen utser en 1e och 2e ordförande att leda förhandlingarna. Minst en av dessa skall
vara kongressombud.
§9 Kongressens sammanträden
Mom 1. Ordinarie kongress hålles vart fjärde år
under maj eller juni månad å plats som bestämmes
av styrelsen. Kallelse till ordinarie kongress skall
21
vara valberedningen tillhanda senast vid utgången
av april månad året före det kongress skall avhållas.
Kongressen skall därjämte annonseras i SBF:s tidskrift minst tre gånger, första gången i det nummer,
som utkommer i september månad året före kongressen. Kongressen är beslutför, då minst hälften av
representanterna för varje yrkeskategori är närvarande. Skulle kongressen inte bli beslutför till följd av
förfall skall styrelsen snarast möjligt inkalla erforderligt antal suppleanter. Kongressen samordnas med
SBF-O:s kongress.
Mom 2. Då särskilda omständigheter därtill föranleder må styrelsen besluta om extra kongress.
Extra kongress skall även inkallas, då minst 100 av
SBF:s aktiva medlemmar för viss frågas behandling
i av dem underskriven framställning så påyrkar, och
detta yrkande vid behandling på medlemsmöten
i Stockholm, Göteborg, Malmö/Helsingborg och
Kalmar fått majoritet bland det totala antalet röstande medlemmarna. Kallelse till extra kongress
med angivande av tid och plats utfärdas av styrelsen
och kungöres så vitt möjligt i SBF:s tidskrift. Endast
de ärenden som anges i kallelsen får behandlas på
extra kongress.
gressen. Kongressen är beslutför, då minst hälften av
representanterna för varje yrkeskategori är närvarande. Skulle kongressen inte bli beslutför till följd av
förfall skall styrelsen snarast möjligt inkalla erforderligt antal suppleanter. Kongressen samordnas med
SBF-O:s kongress.
Mom 2. Då särskilda omständigheter därtill föranleder må styrelsen besluta om extra kongress.
Extra kongress skall även inkallas, då minst 100 av
SBF:s aktiva medlemmar för viss frågas behandling
i av dem underskriven framställning så påyrkar, och
detta yrkande vid behandling på medlemsmöten
i Stockholm, Göteborg, Malmö/Helsingborg och
Kalmar fått majoritet bland det totala antalet röstande medlemmarna. Kallelse till extra kongress
med angivande av tid och plats utfärdas av styrelsen
och kungöres så vitt möjligt i SBF:s tidskrift. Endast
de ärenden som anges i kallelsen får behandlas på
extra kongress.
Mom 3. Ombuden kallas av styrelsen skriftligen till
ordinarie kongress senast 14 dagar före och till extra
kongress senast 7 dagar före kongressens öppnande. Kallelse skall vara åtföljd av föredragningslista,
årsoch revisionsberättelse (ordinarie kongress) samt
övriga handlingar.
Mom 3. Ombuden kallas av styrelsen skriftligen till
ordinarie kongress senast 14 dagar före och till extra
kongress senast 7 dagar före kongressens öppnande. Kallelse skall vara åtföljd av föredragningslista,
årsoch revisionsberättelse (ordinarie kongress) samt
övriga handlingar.
Mom 4. Det åligger styrelsen att planlägga kongressens arbete.
Mom 5. Motion till ordinarie kongress skall väckas av styrelsen, klubb eller av enskild medlem. Av
enskild medlem eller klubb väckt motion, skall vara
förbundsstyrelsen tillhanda senast 3 månader före
kongressens öppnande. Motion som ej insänts inom
ovan föreskriven tid, behandlas i vanlig ordning
av förbundsstyrelsen och förelägges senare kongressen. Kongressen har att fatta beslut om sådan
motion skall tagas upp till behandling eller ej.
Styrelsen låter sammanföra motionerna och skall
dessa jämte styrelsens yttrande över dem tillställas
kongressombuden senast 14 dagar före kongressens
öppnande. Inkomna motioner skall liksom styrelsens
förslag till budget och medlemsavgifter behandlas
på medlemsmöten före kongressen.
Mom 4. Det åligger styrelsen att planlägga kongressens arbete.
Mom 5. Motion till ordinarie kongress skall väckas av styrelsen, klubb eller av enskild medlem. Av
enskild medlem eller klubb väckt motion, skall vara
förbundsstyrelsen tillhanda senast 3 månader före
kongressens öppnande. Motion som ej insänts inom
ovan föreskriven tid, behandlas i vanlig ordning
av förbundsstyrelsen och förelägges senare kongressen. Kongressen har att fatta beslut om sådan
motion skall tagas upp till behandling eller ej.
Styrelsen låter sammanföra motionerna och skall
22
dessa jämte styrelsens yttrande över dem tillställas
kongressombuden senast 14 dagar före kongressens
öppnande. Inkomna motioner skall liksom styrelsens
förslag till budget och medlemsavgifter behandlas
på medlemsmöten före kongressen.
Mom 6. Fråga, som icke genom motion hänskjutits
till kongressens prövning må likväl, såframt den icke
avser ändring av dessa stadgar, upptagas till behandling och avgörande å kongress, därest denna med
3/4 majoritet så beslutar.
Mom 6. Fråga, som icke genom motion hänskjutits
till kongressens prövning må likväl, såframt den icke
avser ändring av dessa stadgar, upptagas till behandling och avgörande å kongress, därest denna med
3/4 majoritet så beslutar.
Mom 7. Styrelsen skall förelägga ordinarie kongress
berättelse över verksamheten och den ekonomiska
förvaltningen under de år den förflutna kongressperioden omfattar. Efter granskning av berättelserna,
beslutar kongressen om ansvarsfrihet för styrelsen
för den tid berättelserna omfattar.
Mom 7. Styrelsen skall förelägga ordinarie kongress
berättelse över verksamheten och den ekonomiska
förvaltningen under de år den förflutna kongressperioden omfattar. Efter granskning av berättelserna,
beslutar kongressen om ansvarsfrihet för styrelsen
för den tid berättelserna omfattar.
Mom 8. Ordinarie kongress väljer ledamöter av styrelsen och suppleanter för dessa samt revisorer och
personliga suppleanter för dessa. Ordförande, 1e
och 2e vice ordförande väljes av kongressen före
val av övriga ledamöter. Det skall eftersträvas en
spridning av styrelseledamöterna mellan olika typer
av sjöfart, såsom olika avtalsområden, fartygstyper
och geografiska områden. Ordinarie kongress väljer
ledamöter av valberedningen. Ordinarie kongress
väljer ledamöter och suppleanter till kommittéer för
respektive yrkeskategori: Intendenturbefäl, nautiskt
befäl och tekniskt befäl.
Mom 8. Ordinarie kongress väljer ledamöter av styrelsen och suppleanter för dessa samt revisorer och
personliga suppleanter för dessa. Ordförande, 1e
och 2e vice ordförande väljes av kongressen före
val av övriga ledamöter. Det skall eftersträvas en
spridning av styrelseledamöterna mellan olika typer
av sjöfart, såsom olika avtalsområden, fartygstyper
och geografiska områden. Ordinarie kongress väljer
ledamöter av valberedningen. Ordinarie kongress
väljer ledamöter och suppleanter till kommittéer för
respektive yrkeskategori: Intendenturbefäl, nautiskt
befäl och tekniskt befäl.
Mom 9. På ordinarie kongress skall förutom val enligt
mom 8, följande ärenden upptagas till behandling:
a) Godkännande av kallelse till kongressen
b) Förhandlingarnas offentliggörande
c) Fastställande av dagordning och arbetsordning
d) Fastställande av ersättning under kongressen för
ombud, styrelseledamöter och revisorer
e) Styrelsens och revisorernas berättelse
f) Ansvarsfrihet för förvaltningen
g) Till kongressen inlämnade motioner samt vid kongressen väckta och av densamma enligt mom 6
godkända frågor
h) Fastställande av budget och medlems ordinarie
avgifter till SBF intill nästa kongress samt arvode för
styrelse, revisorer och valberedning.
Mom 9. På ordinarie kongress skall förutom val enligt
mom 8, följande ärenden upptagas till behandling:
a) Godkännande av kallelse till kongressen
b) Förhandlingarnas offentliggörande
c) Fastställande av dagordning och arbetsordning
d) Fastställande av ersättning under kongressen för
ombud, styrelseledamöter och revisorer
e) Styrelsens och revisorernas berättelse
f) Ansvarsfrihet för förvaltningen
g) Till kongressen inlämnade motioner samt vid kongressen väckta och av densamma enligt mom 6
godkända frågor
h) Fastställande av budget och medlems ordinarie
avgifter till SBF intill nästa kongress samt arvode för
Mom 10. I mom 8 omförmält val skall ske genom
sluten omröstning om inte kongressen enhälligt beslutar att omröstningen skall vara öppen. Övriga be23
styrelse, revisorer och valberedning.
slut fattas av kongressen medelst öppen omröstning
om inte minst 10 röstberättigade hos tjänstgörande
ordföranden skriftligen hemställer om annat röstningsförfarande. Beslut fattas med enkel majoritet,
om inte annorlunda stadgas; vid lika röstetal gäller
den mening som tjänstgörande ordföranden biträder, såframt denna är kongressombud. I annat fall
gäller den mening den andre ordföranden biträder.
Vid lika röstetal i val avgörs företrädet genom lottning. Ombud får inte överlåta sin rösträtt på annan.
Mom 10. I mom 8 omförmält val skall ske genom
sluten omröstning om inte kongressen enhälligt beslutar att omröstningen skall vara öppen. Övriga beslut fattas av kongressen medelst öppen omröstning
om inte minst 10 röstberättigade hos tjänstgörande
ordföranden skriftligen hemställer om annat röstningsförfarande. Beslut fattas med enkel majoritet,
om inte annorlunda stadgas; vid lika röstetal gäller
den mening som tjänstgörande ordföranden biträder, såframt denna är kongressombud. I annat fall
gäller den mening den andre ordföranden biträder.
Vid lika röstetal i val avgörs företrädet genom lottning. Ombud får inte överlåta sin rösträtt på annan.
Mom 11. Reseersättning och dagtraktamente för
samtliga deltagare i kongressen utgår med belopp,
som kongressen fastställer.
Mom 12. Över kongressens förhandlingar föres
protokoll av en inom eller utom kongressen utsedd
sekreterare.
Mom 11. Reseersättning och dagtraktamente för
samtliga deltagare i kongressen utgår med belopp,
som kongressen fastställer.
Mom 13. Kongressens förhandlingar skall offentliggöras på sätt kongressen beslutar.
Mom 12. Över kongressens förhandlingar föres
protokoll av en inom eller utom kongressen utsedd
sekreterare. Protokollet skall delges Ledarna.
Mom 13. Kongressens förhandlingar skall offentliggöras på sätt kongressen beslutar.
Föreningsstyrelsen
Föreningsstyrelsen
§ 10. Styrelsens sammansättning
Mom 1. Styrelsen handhar den omedelbara ledningen av SBF:s verksamhet i överensstämmelse med
dessa stadgar och av kongressen fattade beslut och
är under kongressperioderna SBF:s högsta beslutande organ. Styrelsen består av 13 ledamöter, av
vilka SBF:s verkställande direktör ingår utan särskilt
val. Övriga ledamöter väljes för kongressperiod av
ordinarie kongress. Av de valda styrelseledamöterna skall fem ledamöter komma från respektive
yrkeskategori nautiskt och tekniskt befäl samt två
ledamöter från yrkeskategorin intendenturbefäl.
Till ledamot i styrelsen kan endast aktiv medlem i
SBF väljas. Ordföranden samt 1e och 2e vice ordföranden väljes av kongressen och skall representera
de olika yrkeskategorierna intendenturbefäl samt
nautiskt och tekniskt befäl. Ordföranden samt de två
vice ordförandena utgör tillsammans med verkstäl24
§10. Styrelsens sammansättning
Mom 1. Styrelsen handhar den omedelbara ledningen av SBF:s verksamhet i överensstämmelse med
dessa stadgar och av kongressen fattade beslut och
är under kongressperioderna SBF:s högsta beslutande organ. Styrelsen består av 13 ledamöter, av
vilka SBF:s verkställande direktör ingår utan särskilt
val. Övriga ledamöter väljes för kongressperiod av
ordinarie kongress. Av de valda styrelseledamöterna skall fem ledamöter komma från respektive
yrkeskategori nautiskt och tekniskt befäl samt två
ledamöter från yrkeskategorin intendenturbefäl.
Till ledamot i styrelsen kan endast aktiv medlem i
SBF väljas. Ordföranden samt 1e och 2e vice ordföranden väljes av kongressen och skall representera
de olika yrkeskategorierna intendenturbefäl samt
nautiskt och tekniskt befäl. Ordföranden samt de två
vice ordförandena utgör tillsammans med verkstäl-
lande direktören styrelsens presidium.
lande direktören styrelsens presidium.
Om ordföranden, 1e vice ordförande eller 2e vice
ordförande avsäger sig sitt uppdrag eller har skilts
från sitt uppdrag enligt § 10 mom 3 utser styrelsen
efterträdare för den kvarvarande kongressperioden.
Härvid ska beaktas att samtliga tre yrkeskategorier
ska vara representerade i presidiet. Om ordföranden
ska ersättas inträder 1e vice ordföranden i dennes
ställe. Om 1e vice ordföranden ska ersättas inträder
2e vice ordföranden i dennes ställe. Den av styrelsen
utsedda efterträdaren ingår som 2e vice ordförande
i presidiet.
Mom 2. På ordinarie kongress utses 12 suppleanter,
fem från respektive yrkeskategori nautiskt och tekniskt befäl samt två från yrkeskategorin intendenturbefäl, som vid ordinarie ledamots förfall eller avgång
inträder i styrelsen i den ordning de vid valet erhållit
röstetal. Vid ersättande av ordinarie ledamot skall
i första hand suppleanten tillhöra samma yrkeskategori som den ordinarie ledamoten. Endast aktiv
medlem kan väljas till suppleant.
Mom 3. Om vald ledamot av styrelsen eller suppleant utträder eller utesluts ur SBF anses han skild
från uppdraget. Om under kongressperioden samtliga suppleanter inträtt i styrelsen eller avgått eller
uteslutits inträder som suppleant de(n) som vid
kongressen varit nominerad(e) vid val av suppleanter i den ordning röstetalen angiver. Om samtliga vid
valet av suppleanter nominerade inträtt i styrelsen
eller avgått eller uteslutits skall valberedningen
i ett enhälligt beslut utse i mom 2 angivet antal
suppleanter.
Mom 2. På ordinarie kongress utses 12 suppleanter,
fem från respektive yrkeskategori nautiskt och tekniskt befäl samt två från yrkeskategorin intendenturbefäl, som vid ordinarie ledamots förfall eller avgång
inträder i styrelsen i den ordning de vid valet erhållit
röstetal. Vid ersättande av ordinarie ledamot skall
i första hand suppleanten tillhöra samma yrkeskategori som den ordinarie ledamoten. Endast aktiv
medlem kan väljas till suppleant.
Mom 3. Om vald ledamot av styrelsen eller suppleant utträder eller utesluts ur SBF anses han skild
från uppdraget. Om under kongressperioden samtliga suppleanter inträtt i styrelsen eller avgått eller
uteslutits inträder som suppleant de(n) som vid
kongressen varit nominerad(e) vid val av suppleanter i den ordning röstetalen angiver. Om samtliga vid
valet av suppleanter nominerade inträtt i styrelsen
eller avgått eller uteslutits skall valberedningen
i ett enhälligt beslut utse i mom 2 angivet antal
suppleanter.
Mom 4. Styrelseledamöterna tillträder sina funktioner omedelbart efter det ordinarie kongress avslutats.
§11. Styrelsens sammanträden
Mom 1. Verkställande direktören kallar efter samråd med ordföranden styrelsen till sammanträde
minst fyra gånger per år. Kallelse skall ske minst 1
vecka före varje sammanträde, såvida ej ärenden av
brådskande natur föreligger, då kallelse med kortare varsel kan ske. Föredragningslista skall bifogas
kallelse. Ledamot, som är förhindrad att deltaga i
sammanträde, är skyldig att därom underrätta verkställande direktören, som då skall inkalla suppleant.
Med iakttagande av ovan nämnda kallelsetid är
verkställande direktören skyldig att efter hemställan
av tre ledamöter av styrelsen, kalla till styrelsesammanträde.
Mom 4. Styrelseledamöterna tillträder sina funktioner omedelbart efter det ordinarie kongress avslutats.
§11. Styrelsens sammanträden
Mom 1. Verkställande direktören kallar efter samråd med ordföranden styrelsen till sammanträde
minst fyra gånger per år. Kallelse skall ske minst 1
vecka före varje sammanträde, såvida ej ärenden av
brådskande natur föreligger, då kallelse med kortare varsel kan ske. Föredragningslista skall bifogas
Mom 2. Styrelsen är beslutsmässig då minst sju
ledamöter är närvarande, för så vitt de övriga är
kallade. Beslut måste vara enhälliga när endast sju
25
ledamöter är närvarande, i övrigt fattas beslut med
enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening
som biträdes av ordföranden. När fråga avseende
yrkeskategori behandlas skall ledamot från berörd
yrkeskategori vara närvarande. Vid lika röstetal i
sådan fråga gäller den mening som biträdes av den
presidieledamot som representerar berörd yrkeskategori. Styrelseärenden kan även avgöras per
korrespondens, telefon eller elektroniskt men skall i
de båda sistnämnda fallen snarast möjligt skriftligen
bekräftas. Sådant beslut rapporteras på nästkommande styrelsesammanträde och intages i protokollet.
kallelse. Ledamot, som är förhindrad att deltaga i
sammanträde, är skyldig att därom underrätta verkställande direktören, som då skall inkalla suppleant.
Med iakttagande av ovan nämnda kallelsetid är
verkställande direktören skyldig att efter hemställan
av tre ledamöter av styrelsen, kalla till styrelsesammanträde.
Mom 2. Styrelsen är beslutsmässig då minst sju
ledamöter är närvarande, för så vitt de övriga är
kallade. Beslut måste vara enhälliga när endast sju
ledamöter är närvarande, i övrigt fattas beslut med
enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening
som biträdes av ordföranden. När fråga avseende
yrkeskategori behandlas skall ledamot från berörd
yrkeskategori vara närvarande. Vid lika röstetal i
sådan fråga gäller den mening som biträdes av den
presidieledamot som representerar berörd yrkeskategori. Styrelseärenden kan även avgöras per
korrespondens, telefon eller elektroniskt men skall i
de båda sistnämnda fallen snarast möjligt skriftligen
bekräftas. Sådant beslut rapporteras på nästkommande styrelsesammanträde och intages i protokollet.
Mom 3. Representant för Ledarna äger att med yttrandeoch förslagsrätt delta i styrelsens sammanträden. Funktionärerna vid Ledarnas enhet för sjöfart
samt redaktören för SBFs tidskrift har skyldighet att
närvara vid styrelsens sammanträden och äger där
yttrandeoch förslagsrätt.
Mom 4. Över styrelsens förhandlingar föres protokoll av en inom eller utom styrelsen utsedd sekreterare. När protokollet justerats utsändes det i
fullständig avskrift och utan dröjsmål till styrelseledamöterna, SBFs kontor samt Ledarna.
Mom 3. SBFs funktionärer samt redaktören för SBFs
tidskrift har skyldighet att närvara vid styrelsens
sammanträden och äger där yttrandeoch förslagsrätt.
Mom 5. Om styrelseledamot kan anses vara part i
något ärende, skall han icke delta i beslut därom.
§12. Styrelsens uppgift
Mom 1. Styrelsen åligger bland annat:
att
bedriva och befrämja den verksamhet vilken är angives som SBFs ändamål;
att
verkställa de beslut som fattas av kongressen;
att
förbereda de ärenden som skall föreläggas kongressen;
att
utarbeta förslag till budget och avgiftsförslag för den kommande kongressperioden;
att
tillse, att SBFs verksamhets- och revisionsbe-
rättelser varje år delges medlemmarna och 26
Mom 4. Över styrelsens förhandlingar föres protokoll av en inom eller utom styrelsen utsedd sekreterare. När protokollet justerats utsändes det i
fullständig avskrift och utan dröjsmål till styrelseledamöterna samt SBF:s kontor.
Mom 5. Om styrelseledamot kan anses vara part i
något ärende, skall han icke delta i beslut därom.
§12. Styrelsens uppgift
Mom 1. Styrelsen åligger bland annat:
att
bedriva och befrämja den verksamhet vilken är angives som SBFs ändamål;
att
verkställa de beslut som fattas av kongressen;
att
förbereda de ärenden som skall föreläggas kongressen;
att
att
att
att
att
att
att
att
att
att att
att
Ledarna på lämpligt sätt;
bevaka och befrämja befälskårens intressen genom deltagande i olika nationella och internationella organ;
i största möjliga utsträckning samarbeta med andra organisationer inom och utom landet samt aktivt verka för internationell solidaritet;
övervaka att verksamheten inom klubbar bedrives enligt SBF:s och Ledarnas stadgar;
utse representation till Ledarnas kongress och representantskap;
i övrigt bevaka SBF:s representation inom Ledarna;
inom ramen för Ledarnas och SBF:s stadgar och med Ledarna träffad anslutningsöver enskommelse ansvara för avtal och förhandlingar;
vid förhandlingar rörande specifika avtals områden tillse att ifrågavarande befälsgrupp i lämplig omfattning representeras i SBF:s förhandlingsdelegation;
inom ramen för med Ledarna träffad anslut ningsöverenskommelse fatta beslut om konfliktåtgärder;
planera och främja erforderliga åtgärder ifrå
ga om kontakt, studie- och informationsverk
samhet centralt och lokalt;
för SBF:s räkning utöva ett avgörande infly tande på anställning av verkställande direktören;
ombesörja utgivandet av SBF:s tidskrift samt tillse att densamma i egenskap av SBF:s or gan på ett verksamt sätt gagnar dess syften;
i övrigt bevaka och främja SBF:s och med lemmarnas intressen.
Mom 2. Verkställande direktören utövar i samråd
med styrelsen ledningen av SBF:s löpande verksamhet, företräder styrelsen då denna ej är samlad
samt äger själv eller genom ombud föra SBF:s talan.
Verkställande direktören svarar för att alla förekommande ärenden föredras samt ansvarar för verkställandet av kongressens och styrelsens beslut.
27
att
att
att
att
att
att
att
att
att
att att
att
utarbeta förslag till budget och avgiftsförslag för den kommande kongressperioden;
tillse, att SBFs verksamhets- och revisionsbe
rättelser varje år delges medlemmarna på lämpligt sätt;
bevaka och befrämja befälskårens intressen genom deltagande i olika nationella och internationella organ;
i största möjliga utsträckning samarbeta med andra organisationer inom och utom landet samt aktivt verka för internationell solidaritet;
övervaka att verksamheten inom klubbar bedrives enligt SBF:s stadgar;
inom ramen för SBF:s stadgar ansvara för avtal och förhandlingar;
vid förhandlingar rörande specifika avtals områden tillse att ifrågavarande befälsgrupp i lämplig omfattning representeras i SBF:s förhandlingsdelegation;
fatta beslut om konfliktåtgärder;
planera och främja erforderliga åtgärder ifrå
ga om kontakt, studie- och informationsverk
samhet centralt och lokalt;
anställa Verkställande direktören;
ombesörja utgivandet av SBF:s tidskrift samt tillse att densamma i egenskap av SBF:s or gan på ett verksamt sätt gagnar dess syften;
i övrigt bevaka och främja SBF:s och med lemmarnas intressen.
Mom 2. Verkställande direktören utövar i samråd
med styrelsen ledningen av SBF:s löpande verksamhet, företräder styrelsen då denna ej är samlad
samt äger själv eller genom ombud föra SBF:s talan.
Verkställande direktören svarar för att alla förekommande ärenden föredras samt ansvarar för verkställandet av kongressens och styrelsens beslut.
§ 13. Tillsättande av Verkställande direktör
Verkställande direktör tillsätts genom att samtliga
ordinarie styrelseledamöter avger votum för den
föreslagna kandidaten.
§ 13. Tillsättande av Verkställande direktör
Verkställande direktör tillsätts genom att samtliga
ordinarie styrelseledamöter avger votum för den
föreslagna kandidaten.
§ 14. Klander av styrelsebeslut
Mom 1. Har styrelsen fattat beslut som uppenbart
strider mot ”Grunderna för en samlad befälsorganisation” eller om styrelsen grovt åsidosätter sin
skyldighet att tillvarata samtliga i SBF organiserade
yrkeskategoriers intressen kan sådant styrelsebeslut
klandras. Styrelsebeslut enligt ovan kan klandras
inom 2 månader av den ordinarie styrelseledamot
som inte var närvarande vid beslutet eller som reserverat sig mot detsamma.
§ 14. Klander av styrelsebeslut
Mom 1. Har styrelsen fattat beslut som uppenbart
strider mot ”Grunderna för en samlad befälsorganisation” eller om styrelsen grovt åsidosätter sin
skyldighet att tillvarata samtliga i SBF organiserade
yrkeskategoriers intressen kan sådant styrelsebeslut
klandras. Styrelsebeslut enligt ovan kan klandras
inom 2 månader av den ordinarie styrelseledamot
som inte var närvarande vid beslutet eller som reserverat sig mot detsamma.
Mom 2. Klandras ett styrelsebeslut skall medlemsmöten i Stockholm, Göteborg, Malmö/Helsingborg
och Kalmar ta ställning i frågan om det klandrade
styrelsebeslutet skall prövas av en skiljenämnd.
Uttalar en majoritet, av det totala antalet röstande,
på medlemsmötena för en prövning av det klandrade styrelsebeslutet skall skiljeförfarande inledas.
Mom 3. Ett klandrat styrelsebeslut prövas enligt den
vid tidpunkten för prövningen gällande lagen om
skiljemän.
Mom 2. Klandras ett styrelsebeslut skall medlemsmöten i Stockholm, Göteborg, Malmö/Helsingborg
och Kalmar ta ställning i frågan om det klandrade
styrelsebeslutet skall prövas av en skiljenämnd.
Uttalar en majoritet, av det totala antalet röstande,
på medlemsmötena för en prövning av det klandrade styrelsebeslutet skall skiljeförfarande inledas.
Mom 3. Ett klandrat styrelsebeslut prövas enligt den
vid tidpunkten för prövningen gällande lagen om
skiljemän.
§ 15. Förvaltning
Mom 1. Styrelsens ledamöter är gemensamt ansvariga för av dem förvaltade medel. Fri från ansvar är
dock den som ej deltagit i beslut eller reserverat sig
mot detsamma.
§ 15. Förvaltning
Mom 1. Styrelsens ledamöter är gemensamt ansvariga för av dem förvaltade medel. Fri från ansvar är
dock den som ej deltagit i beslut eller reserverat sig
mot detsamma.
Mom 2. Styrelsen utser de personer, som äger teckna SBF:s firma. Firmatecknare har inte rätt att utan
särskilt bemyndigande av styrelsen inköpa eller avyttra fast egendom för SBF:s räkning. Inte heller äger
firmatecknare utan sådant bemyndigande belasta
SBF:s fasta egendom med inteckning för skuld eller
för SBF:s räkning upptaga eller bevilja lån.
Mom 3. SBF:s medel skall i den mån de ej erfordras
för löpande utgifter placeras på sådant sätt att lämplig riskfördelning iakttages.
Mom 4. SBF:s samlade tillgångar skall användas till
28
Mom 2. Styrelsen utser de personer, som äger teckna SBF:s firma. Firmatecknare har inte rätt att utan
särskilt bemyndigande av styrelsen inköpa eller avyttra fast egendom för SBF:s räkning. Inte heller äger
firmatecknare utan sådant bemyndigande belasta
SBF:s fasta egendom med inteckning för skuld eller
för SBF:s räkning upptaga eller bevilja lån.
Mom 3. SBF:s medel skall i den mån de ej erfordras
för löpande utgifter placeras på sådant sätt att lämplig riskfördelning iakttages.
att befrämja SBF:s ändamål, angivna i § 1.
Mom 4. SBF:s samlade tillgångar skall användas till
att befrämja SBF:s ändamål, angivna i § 1.
Mom 5. SBF:s redovisning skall ske i överensstämmelse med allmänna bokföringsgrunder och med
iakttagande av god redovisningssed. SBF:s räkenskaper skall avslutas per kalenderår. Styrelsen skall
senast den 15 mars varje år avge verksamhetsberättelse med redovisning för inkomster och
utgifter under verksamhetsåret samt den ekonomiska ställningen vid verksamhetsårets utgång.
Mom 5. SBF:s redovisning skall ske i överensstämmelse med allmänna bokföringsgrunder och med
iakttagande av god redovisningssed. SBF:s räkenskaper skall avslutas per kalenderår. Styrelsen skall
senast den 15 mars varje år avge verksamhetsberättelse med redovisning för inkomster och
utgifter under verksamhetsåret samt den ekonomiska ställningen vid verksamhetsårets utgång.
§ 16. Arvoden
Styrelsens ledamöter åtnjuter arvode med belopp
som fastställs av kongressen. Vid beslut härom skall
ordförandens arvode fastställas särskilt. Ersättning
för förlorad arbetsförtjänst, reseersättning samt
traktamente utgår enligt regler som fastställs av
kongressen.
§ 16. Arvoden
Styrelsens ledamöter åtnjuter arvode med belopp
som fastställs av kongressen. Vid beslut härom skall
ordförandens arvode fastställas särskilt. Ersättning
för förlorad arbetsförtjänst, reseersättning samt
traktamente utgår enligt regler som fastställs av
kongressen.
§ 17. Tidskriften
Styrelsen skall fortlöpande följa såväl den redaktionella som den ekonomiska ledningen av SBF:s
tidskrift samt utse ansvarig utgivare.
§ 17. Tidskriften
Styrelsen skall fortlöpande följa såväl den redaktionella som den ekonomiska ledningen av SBF:s
tidskrift samt utse ansvarig utgivare.
Revision
§ 18. Revision
För fortlöpande granskning av SBF:s räkenskaper
och förvaltning skall finnas fyra revisorer, av vilka en
skall vara auktoriserad eller godkänd revisor. Övriga
tre revisorer skall representera var sin yrkeskategori,
intendentur, nautisk och teknisk. För varje revisor
skall finnas en personlig suppleant representerande samma yrkesgrupp som den ordinarie revisorn.
Suppleanten för den auktoriserade eller godkända
revisorn skall vara auktoriserad eller godkänd
revisor. Har under kongressperioden suppleant inkallats utser valberedningen vid behov ny suppleant.
Revisorer och revisorssuppleanter väljs av ordinarie
kongress för tiden fram till och med nästa ordinarie
kongress. Revisorerna skall senast den 1 april avge
revisionsberättelse för senast avslutat räkenskapsår. Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande
angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna
samt fastställande av resultaträkningen och balansräkningen.
Revision
§ 18. Revision
För fortlöpande granskning av SBF:s räkenskaper
och förvaltning skall finnas fyra revisorer, av vilka en
skall vara auktoriserad eller godkänd revisor. Övriga
tre revisorer skall representera var sin yrkeskategori,
intendentur, nautisk och teknisk. För varje revisor
skall finnas en personlig suppleant representerande samma yrkesgrupp som den ordinarie revisorn.
Suppleanten för den auktoriserade eller godkända
revisorn skall vara auktoriserad eller godkänd
revisor. Har under kongressperioden suppleant inkallats utser valberedningen vid behov ny suppleant.
Revisorer och revisorssuppleanter väljs av ordinarie
kongress för tiden fram till och med nästa ordinarie
kongress. Revisorerna skall senast den 1 april avge
revisionsberättelse för senast avslutat räkenskapsår.
Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna samt fastställande av resultaträkningen och balansräkningen.
29
Valberedning
Valberedning
§ 19. Valberedningens funktion
Mom 1. Valberedningens funktion är att bereda val
och nominera kandidater till kongressombud, ledamöter och suppleanter av styrelsen, revisorer och personliga revisorssuppleanter, ledamöter av valberedningen
samt ledamöter och suppleanter till kommittéerna.
Valberedningen har jämväl att enligt § 18 st 2 sista meningen att vid behov utse ny revisorsuppleant. Valberedningens arbete samordnas med SBF-O.
Mom 2. I arbetet med att nominera kandidater skall
valberedningen uppmana medlemmarna att inkomma med förslag på kandidater. Sådan uppmaning
med svarsadress skall bland annat publiceras i SBF:s
tidskrift.
§ 19. Valberedningens funktion
Mom 1. Valberedningens funktion är att bereda
val och nominera kandidater till kongressombud,
ledamöter och suppleanter av styrelsen, revisorer
och personliga revisorssuppleanter, ledamöter av
valberedningen samt ledamöter och suppleanter till
kommittéerna. Valberedningen har jämväl att enligt
§ 18 st 2 sista meningen att vid behov utse ny revisorsuppleant. Valberedningens arbete samordnas
med SBF-O.
Mom 2. I arbetet med att nominera kandidater skall
valberedningen uppmana medlemmarna att inkomma med förslag på kandidater. Sådan uppmaning
med svarsadress skall bland annat publiceras i SBF:s
tidskrift.
§ 20. Valberedningens sammansättning
Mom 1. Till valberedningen skall väljas tio ledamöter. Endast aktiv medlem kan väljas till ledamot.
Yrkeskategorierna skall representeras av två intendenturbefäl samt fyra ledamöter representerande
nautiskt befäl och fyra representerande tekniskt
befäl. Ledamöter skall, i möjligaste mån, väljas med
hänsyn tagen till god spridning mellan olika typer av
sjöfart.
§ 20. Valberedningens sammansättning
Mom 1. Till valberedningen skall väljas tio ledamöter. Endast aktiv medlem kan väljas till ledamot.
Yrkeskategorierna skall representeras av två intendenturbefäl samt fyra ledamöter representerande
nautiskt befäl och fyra representerande tekniskt
befäl. Ledamöter skall, i möjligaste mån, väljas med
hänsyn tagen till god spridning mellan olika typer av
sjöfart.
Mom 2. Medlemmar tillhörande samma befälsklubb
eller rederi/rederikoncern får ej utgöra majoritet i
valberedningen.
Mom 2. Medlemmar tillhörande samma befälsklubb
eller rederi/rederikoncern får ej utgöra majoritet i
valberedningen.
Mom 3. Valberedningen skall inom sig utse ordförande.
Mom 4. Om samtliga ledamöter av en yrkeskategori
avgått, eller om minoritetsskyddet i mom 2 inte är
tillvarataget på grund av att ledamot avgått, utser
medlemsmöten i Stockholm, Göteborg, Malmö/
Helsingborg och Kalmar ersättande ledamot. Utsedd
ledamot skall presenteras i SBF:s tidskrift.
Mom 3. Valberedningen skall inom sig utse ordförande.
Mom 5. Valberedningens ledamöter kan uppbära
arvode, som SBF:s ordinarie kongress fastställer.
Mom 4. Om samtliga ledamöter av en yrkeskategori
avgått, eller om minoritetsskyddet i mom 2 inte är
tillvarataget på grund av att ledamot avgått, utser
medlemsmöten i Stockholm, Göteborg, Malmö/
Helsingborg och Kalmar ersättande ledamot. Utsedd
ledamot skall presenteras i SBF:s tidskrift.
Mom 6. Valberedningens administrationskostnader
betalas av SBF.
Mom 5. Valberedningens ledamöter kan uppbära
arvode, som SBF:s ordinarie kongress fastställer.
30
§ 21. Valberedningens sammanträden
Mom 1. Nyvald valberedning tillträder och konstituerar sig omedelbart efter att ordinarie kongress
är avslutad. Mandattiden gäller till dess nästföljande ordinarie kongress är avslutad.
Mom 6. Valberedningens administrationskostnader
betalas av SBF.
§ 21. Valberedningens sammanträden
Mom 1. Nyvald valberedning tillträder och konstituerar sig omedelbart efter att ordinarie kongress är
avslutad. Mandattiden gäller till dess nästföljande
ordinarie kongress är avslutad.
Mom 2. Valberedningen är beslutsmässig då samtliga yrkeskategorier är representerade.
Mom 3. Över valberedningens beslut föres protokoll, av en inom eller utom valberedningen utsedd
sekreterare. Protokollet skall, sedan det justerats,
tillställas SBF:s kansli.
Mom 2. Valberedningen är beslutsmässig då samtliga yrkeskategorier är representerade.
Mom 3. Över valberedningens beslut föres protokoll, av en inom eller utom valberedningen utsedd
sekreterare. Protokollet skall, sedan det justerats,
tillställas SBF:s kansli.
Medlemsmöten
Medlemsmöten
§22. Medlemsmöten
Mom 1. Medlemsmötet är, förutom de uppgifter
som regleras i §§ 9 och 14, forum för information,
debatt och rådgivning. Det utgör en förbindelselänk mellan medlemmarna och föreningsstyrelsen.
§22. Medlemsmöten
Mom 1. Medlemsmötet är, förutom de uppgifter
som regleras i §§ 9 och 14, forum för information,
debatt och rådgivning. Det utgör en förbindelselänk
mellan medlemmarna och SBF:s styrelse.
Mom 2. Medlemsmöten avhålls tidsnära i Stockholm, Göteborg och alternerande i Malmö och Helsingborg, samt på andra platser om styrelsen eller
verkställande direktörn så beslutar. Medlemsmöten
skall hållas, då så påfordras av styrelsen eller verkställande direktören eller när minst femtio aktiva
medlemmar hos styrelsen så begär. Sådan begäran
skall vara skriftlig och ange de ärenden som skall
behandlas.
Mom 2. Medlemsmöten avhålls tidsnära i Stockholm, Göteborg, Kalmar och alternerande i Malmö
och Helsingborg, samt på andra platser om styrelsen eller verkställande direktörn så beslutar. Ett ordinarie medlemsmöte skall årligen hållas före juni
månads utgång. Extra medlemsmöten skall hållas,
då så påfordras av styrelsen eller verkställande direktören eller när minst femtio aktiva medlemmar
hos styrelsen så begär. Sådan begäran skall vara
skriftlig och ange de ärenden som skall behandlas.
Mom 3. Styrelsen eller verkställande direktören
kallar till medlemsmöten. Kallelse skall ske senast
en vecka före medlemsmötet, genom annonsering i
SBF:s tidskrift och SBF:s hemsida. När yrkande om
extra kongress ställts eller vid klander av styrelsebeslut skall kallelse, som tydligt anger de ärenden som
skall behandlas på medlemsmötena, snarast möjligt
utfärdas.
Mom 3. Styrelsen eller verkställande direktören
kallar till medlemsmöten. Kallelse skall ske senast
en vecka före medlemsmötet, genom annonsering
i SBF:s egen tidskrift eller dagspressen. När yrkande om extra kongress ställts eller vid klander av
styrelsebeslut skall kallelse, som tydligt anger de
ärenden som skall behandlas på medlemsmötena,
snarast möjligt utfärdas.
Mom 4. Vid medlemsmöten äger anställda vid
31
Mom 4. Vid medlemsmöten äger anställda på SBF:s
kontor närvaro-, yttrandeoch förslagsrätt. Medlemsmötet kan besluta att annan än medlem har
Ledarnas enhet för sjöfart närvaro-, yttrandeoch
förslagsrätt. Medlemsmötet kan besluta att annan
än medlem har rätt att närvara på medlemsmötet
samt besluta om dennes yttrandeoch förslagsrätt.
rätt att närvara på medlemsmötet samt besluta om
dennes yttrandeoch förslagsrätt.
Mom 6. Medlemsmötet utser mötesordförande.
Mom 7. Över medlemsmötet föres protokoll, av
en på mötet utsedd sekreterare. Protokollet skall,
sedan det justerats, tillställas SBF:s kansli.
Mom 5. Aktiv medlem är röstberättigad. Passiv medlem äger yttrandeoch förslagsrätt. Passiv medlem
Mom 5. Aktiv medlem är röstberättigad. Passiv med- som utsetts till mötesordförande äger jämväl rösträtt.
lem äger yttrandeoch förslagsrätt. Passiv medlem
som utsetts till mötesordförande äger jämväl röstMom 6. Medlemsmötet utser mötesordförande.
rätt.
Mom 7. Över medlemsmötet föres protokoll, av
en på mötet utsedd sekreterare. Protokollet skall,
sedan det justerats, tillställas SBF:s kansli.
Mom 8. Röstberättigad som deltar på flera tidsnära
medlemsmöten äger endast rösta en gång i samma
ärende.
Mom 9. Beslut fattas med enkel majoritet, om inte
annat föreskrives i dessa stadgar. Omröstning sker
öppet, om inte sluten omröstning begärs. Vid lika
röstetal gäller den mening ordföranden biträder.
Mom 10. Ärende som önskas upptaget till behandling vid medlemsmöte skall skriftligen anmälas till
SBF:s kansli senast 14 dagar före medlemsmöte.
Andra ärenden skall upptas till behandling endast
om medlemsmötet så beslutar.
Lokal verksamhet
§ 23. Lokal verksamhet
SBF:s lokala verksamhet utövas av klubbar och fackliga ombud i samarbete med SBF-O.
§ 24. Klubbar och fackliga ombud
Mom 1. Klubb skall bildas när minst halva antalet
medlemmar inom ett av SBF:s styrelse fastställt
klubbområde är ense om detta eller när föreningsstyrelsen så beslutar.
Mom 2. Har klubb bildats är samtliga SBF:s aktiva
medlemmar inom klubbens verksamhetsområde
obligatoriskt medlemmar i densamma.
Mom 3. Klubbs uppgifter och organisation utgår från
32
Mom 8. Röstberättigad som deltar på flera tidsnära
medlemsmöten äger endast rösta en gång i samma
ärende.
Mom 9. Beslut fattas med enkel majoritet, om inte
annat föreskrives i dessa stadgar. Omröstning sker
öppet, om inte sluten omröstning begärs. Vid lika
röstetal gäller den mening ordföranden biträder.
Mom 10. Ärende som önskas upptaget till behandling vid medlemsmöte skall skriftligen anmälas till
SBF:s kansli senast 14 dagar före medlemsmöte.
Andra ärenden skall upptas till behandling endast
om medlemsmötet så beslutar.
Lokal verksamhet
§ 23. Lokal verksamhet
SBF:s lokala verksamhet utövas av klubbar och fackliga ombud i samarbete med SBF-O.
§ 24. Klubbar och fackliga ombud
Mom 1. Klubb skall bildas när minst halva antalet
medlemmar inom ett av SBF:s styrelse fastställt
klubbområde är ense om detta eller när föreningsstyrelsen så beslutar.
Mom 2. Har klubb bildats är samtliga SBF:s aktiva
medlemmar inom klubbens verksamhetsområde
obligatoriskt medlemmar i densamma.
Mom 3. Klubbs uppgifter och organisation utgår från
av SBF:s styrelsen upprättade normalstadgar. Med
ledning av normalstadgarna fastställer SBF:s styrelse
för klubb gällande stadgar i samråd med respektive
klubb.
av SBF:s styrelsen upprättade normalstadgar. Med
ledning av normalstadgarna fastställer SBF:s styrelse
för klubb gällande stadgar i samråd med respektive
klubb.
Mom 4. Fackligt ombud kan utses bland medlemmarna vid rederi där det inte finns klubb. För fackligt
ombud gäller i tillämpliga delar vad som stadgas för
klubb.
Mom 4. Fackligt ombud kan utses bland medlemmarna vid rederi där det inte finns klubb. För fackligt
ombud gäller i tillämpliga delar vad som stadgas för
klubb.
Mom 5. SBF:s styrelseledamöter äger med yttrandeoch förslagsrätt delta i klubbens medlems- och
styrelsemöten. SBF skall i så god tid som möjligt
informeras om tidpunkten för sådant möte.
Mom 5. SBF:s styrelseledamöter och Ledarnas funktionärer äger med yttrandeoch förslagsrätt delta i
klubbens medlems- och styrelsemöten. SBF skall i så
god tid som möjligt informeras om tidpunkten för
sådant möte.
Mom 6. Utöver de medlems- och styrelsemöten
som är erforderliga enligt klubbens stadgar skall
sådant möte inkallas när SBF:s styrelse begär det.
Mom 6. Utöver de medlems- och styrelsemöten
som är erforderliga enligt klubbens stadgar skall
sådant möte inkallas när SBF:s styrelse begär det.
§ 25. Kommittéer
Mom 1. Kommittéerna har till uppgift att vara arbetsgrupp för respektive yrkesfrågor.
§ 25. Kommittéer
Mom 1. Kommittéerna har till uppgift att vara arbetsgrupp för respektive yrkesfrågor.
Mom 2. Respektive kommitté skall bestå av tre ledamöter och två suppleanter. Om suppleant inträtt i
en kommitté skall valberedningen vid behov utse ny
suppleant. Verkställande direktör utser en anställd
på SBF:s kansli som sekreterare och sammankallande för respektive kommitté.
Mom 2. Respektive kommitté skall bestå av tre ledamöter och två suppleanter. Om suppleant inträtt i
en kommitté skall valberedningen vid behov utse ny
suppleant. Verkställande direktör utser en anställd
på SBF:s kansli som sekreterare och sammankallande för respektive kommitté.
Mom 3. De nyvalda kommittéerna tillträder omedelbart efter det att ordinarie kongress är avslutad.
Mandattiden gäller till dess nästföljande ordinarie
kongress är avslutad.
Mom 3. De nyvalda kommittéerna tillträder omedelbart efter det att ordinarie kongress är avslutad.
Mandattiden gäller till dess nästföljande ordinarie
kongress är avslutad.
§ 26. Skiljemannaförfarande
SBF:s styrelse tolkar dessa stadgar. Medlem som inte
accepterar tolkningen äger rätt att få beslutet prövat
av kongress. Medlem som inte accepterar kongressens beslut kan hänskjuta ärendet till prövning av
skiljemän i den ordning lagen om skiljemän föreskriver.
§ 26. Skiljemannaförfarande
SBF:s styrelse tolkar dessa stadgar. Medlem som inte
accepterar tolkningen äger rätt att få beslutet prövat
av kongress. Medlem som inte accepterar kongressens beslut kan hänskjuta ärendet till prövning av
skiljemän i den ordning lagen om skiljemän föreskriver.
33
Stadgeändring och upplösning
Stadgeändring och upplösning
§ 27. Stadgeändring
Mom 1. Ändring av dessa stadgar beslutas av kongress.
§ 27. Stadgeändring
Mom 1. Ändring av dessa stadgar beslutas av kongress.
Mom 2. Ändring av ”Grunderna för en samlad befälsorganisation” kräver enhällighet.
Mom 2. Ändring av ”Grunderna för en samlad befälsorganisation” kräver enhällighet.
Mom 3. För ändring av andelen ombud, som skall
representera respektive yrkeskategori, intendentur-,
nautiskt och tekniskt befäl, vid kongressen i enlighet
med § 8 mom 2 krävs enhällighet.
Mom 3. För ändring av andelen ombud, som skall
representera respektive yrkeskategori, intendentur-,
nautiskt och tekniskt befäl, vid kongressen i enlighet
med § 8 mom 2 krävs enhällighet.
Mom 4. Ändring av § 10 mom 1 av andelen ordinarie ledamöter från respektive yrkeskategori, som
skall ingå i styrelsen kräver enhällighet.
Mom 4. Ändring av § 10 mom 1 av andelen ordinarie ledamöter från respektive yrkeskategori, som
skall ingå i styrelsen kräver enhällighet.
Mom 5. Ändring av §§ 13 och 14 kräver enhällighet.
Mom 5. Ändring av §§ 13 och 14 kräver enhällighet.
Mom 6. För ändringar av dessa stadgar i övrigt
erfordras minst 2/3 majoritet av samtliga avgivna
röster samt inom ramen för anslutningsöverenskommelsen med Ledarna godkännande av Ledarnas
förbundsstyrelse.
Mom 6. För ändringar av dessa stadgar i övrigt
erfordras minst 2/3 majoritet av samtliga avgivna
röster.
§ 28. Beslut om SBF:s upplösning
Förslag om SBF:s upplösning, som skall förberedandebehandlas å kongress enligt § 9 mom 5, kan ej
godkännas med mindre än att 3/4 av samtliga avgivna röster uttalar sig därför, varvid alla medlemmar,
genom minst sex månader förut utsänt meddelande
per brev och i SBF:s tidskrift, uppmanats att avgiva
sitt votum. Vid upplösning fördelas SBF:s egendom
på sätt som kongressen bestämmer.
§ 28. Beslut om SBF:s upplösning
Förslag om SBF:s upplösning, som skall förberedandebehandlas å kongress enligt § 9 mom 5, kan ej
godkännas med mindre än att 3/4 av samtliga avgivna röster uttalar sig därför, varvid alla medlemmar,
genom minst sex månader förut utsänt meddelande
per brev och i SBF:s tidskrift, uppmanats att avgiva
sitt votum. Vid upplösning fördelas SBF:s egendom
på sätt som kongressen bestämmer.
34
Styrelsens förslag till stadgeändringar för
Sjöbefälsföreningen – Offentliganställda
Styrelsens förslag till stadgeändringar för
Sjöbefälsföreningen – Offentliganställda
§9 Styrelsens sammansättning:
Mom 1 tillföres ett femte stycke (ny text):
”Om ordföranden, 1e vice ordförande eller 2e vice ordförande avsäger sig sitt uppdrag eller har skilts från
sitt uppdrag enligt § 10 mom 3 utser styrelsen efterträdare för den kvarvarande kongressperioden. Härvid
ska beaktas att samtliga tre yrkeskategorier ska vara representerade i presidiet. Om ordföranden ska ersättas inträder 1e vice ordföranden i dennes ställe. Om 1e vice ordföranden ska ersättas inträder 2e vice ordföranden i dennes ställe. Den av styrelsen utsedda efterträdaren ingår som 2e vice ordförande i presidiet.”
§20 Medlemsmöten
Mom 2 ändras till följande:
” Medlemsmöten avhålls tidsnära i Stockholm, Göteborg och alternerande i Malmö och Helsingborg, samt
på andra platser om styrelsen eller verkställande direktörn så beslutar. Medlemsmöten skall hållas, då så
påfordras av styrelsen eller verkställande direktören eller när minst femtio aktiva medlemmar hos styrelsen
så begär. Sådan begäran skall vara skriftlig och ange de ärenden som skall behandlas.”
Mom 3 ändras till följande:
” Styrelsen eller verkställande direktören kallar till medlemsmöten. Kallelse skall ske senast en vecka före
medlemsmötet, genom annonsering i SBF:s tidskrift och SBF:s hemsida. När yrkande om extra kongress
ställts eller vid klander av styrelsebeslut skall kallelse, som tydligt anger de ärenden som skall behandlas på
medlemsmötena, snarast möjligt utfärdas.”
att
bifalla styrelsens förslag till stadgeändringar för SBF-O
35
Behandling av: Motion 5 –
Rederiverksamhetsrepresentation i föreningsstyrelsen
Motion 5 – Rederiverksamhetsrepresentation i
föreningsstyrelsen
För närvarande behöver inkallade suppleanter inte vara verksamma i samma typ av rederiverksamhet som
de ersatta ordinarie styrelseledamöterna är verksamma i. Det är en fördel om de inkallade suppleanterna
arbetar i samma typ av sjöfartsverksamhet som de ersatta ordinarie styrelseledamöterna gör; det ger en
kontinuitet i styrelsearbetet. Detta bör beaktas när suppleanter kallas in. När det finns invalda suppleanter
som arbetar i samma typ av rederiverksamhet som de ordinarie ledamöterna gör är det i första hand de
suppleanterna som skall kallas in innan suppleanter som arbetar i annan typ av rederiverksamhet kallas in.
Jag yrkar
att nuvarande lydelse i Sjöbefälsföreningens stadgar § 10 mom. 2 andra meningen och Sjöbefälsföreningen
– Offentliganställda § 9 mom. 2 andra meningen ändras till följande.
”Vid ersättande av ordinarie ledamot skall i första hand suppleanten tillhöra samma yrkeskategori och om
sådan suppleant finns vara verksam i likadan rederiverksamhet som den ordinarie ledamoten.”
Stig Karlsson
Befälhavare i Trafikverket Färjerederiet
Styrelseledamot i Sjöbefälsföreningen och Sjöbefälsföreningen - Offentliganställda
Styrelsens yttrande över motion nr 5
Motionären vill att vid förfall för ordinarie styrelseledamot ska suppleant inkallas som i första hand inte
bara ska komma från samma yrkeskategori utan även från samma rederiverksamhet som den ersatte ordinarie ledamoten är verksam i.
Motionären menar att det är en fördel om de inkallade suppleanterna arbetar i samma typ av sjöfartsverksamhet eftersom det ger en kontinuitet i styrelsearbetet.
I stadgarna § 10 Mom 2 (SBF) resp § 9 Mom 2 (SBF-O) fastslås att suppleanter inträder i styrelsen i den
ordning de vid valet erhållit röstetal. Det innebär att de suppleanter med högre röstetal kommer att inkallas
till styrelsemöten oftare än de med lägre röstetal. En sådan ordning i sig innebär att de suppleanter som inkallas ofta är väl förtrogna med styrelsearbetet och ger en erforderlig kontinuitet. Det kan också få till följd
att de rederiverksamheter som inte är representerade i styrelsen i form av ordinarie ledamöter får möjlighet att delta på styrelsemöten, vilket i sig torde bidra till att styrelsearbetet berikas. Motionärens förslag
skulle vid bifall innebära att det sätts upp hinder för de suppleanter inom rederiverksamheter som inte är
representerade i form av ordinarie ledamöter att kallas till styrelsemöten.
att avslå motion nr 5.
36
Styrelsens sjöfartspolitiska rapport
Sjöfartspolitisk rapport
Utvecklingen av svensk sjöfartsnäring 2012 – 2015
Under den senaste kongressperioden har den svenska handelsflottan återigen minskat. Minskningen är
dock inte så dramatisk som under föregående kongressperiod. Åren 2012-2015 försvann 11 procent av de
svenskflaggade fartygen över 300 gt (exklusive fartyg i inre fart). Föregående kongressperiod var tappet 30
procent. Orsakerna till den fortsatta nedgången står att finna i det kärva ekonomiska läget som råder samt
svenska politikers bristande intresse för svensk sjöfart. Ett litet ljus i mörkret kunde skönjas hösten 2015 då
regeringen bestämde att man skulle införa en tonnageskatt i Sverige. Vi har dock inte sett att detta har lett
till någon in-flaggning ännu. ACL är i färd med att fasa ut de fem svenskflaggade G-3 fartygen med den nya
G-4 klassen. Även G-4 fartygen blir fem till antalet, men tveksamt om ens något fartyg får svensk flagg. Enligt uppgift skall de tre första fartygen föra brittisk flagg. Flagg för fartyg fyra och fem är ej spikade och det
finns således en liten chans att ett eller två av fartygen får svensk flagg.
Ägarstrukturen på svenskflaggad sjöfart
Den svenskägda delen av svenskflaggade fartyg har minskat drastiskt under det senaste decenniet. Det
finns nu endast två större rederier som kan sägas vara svenskägda; Wallenius och Stena. Övriga större rederier såsom Viking Line, Tallink-Silja, Finnlines, Transatlantic, TT-Line, och ACL har sina huvudägare utanför
Sverige. ACL avvecklar delar av verksamheten.
Det här är en naturlig utveckling som en följd av kapitalets internationalisering. I den globaliserade värld
vi lever i numera är de nationella gränserna något som kapitalet inte behöver bekymra sig så mycket om.
Det som är betänkligt är att svenska företags investeringar i sjöfarten totalt sett har minskat och investeringar under svensk flagg har minimerats.
Vi har således ett dåligt klimat för sjöfartsinvesteringar i Sverige och det gäller i synnerhet investeringar
under svensk flagg.
Är det då viktigt att just svenska företag investerar i svenskflaggade fartyg? Svaret på den frågan är otvivelaktigt ja. Utan svenskt ägande är det stor fara att sjöfartsstödet ifrågasätts av politiker. Sjöfartsstödet är
aldrig tänkt som ett sysselsättningsstöd utan som ett stöd för svensk sjöfartsnäring. Som sjöfartsstödet nu
fungerar går merparten av stödpengarna till utländska rederier.
Vi har också sett att fartyg, som ägs av utländska rederier har en tendens att lättare flaggas ut än fartyg
med svenska ägare. Den utflaggning som skedde av ett antal fartyg från Donsö-rederierna skedde efter lång
betänketid och stor tveksamhet.
Styrelsens uppfattning är således att det är av stor vikt att det finns ett betydande svenskt ägande i den svenska handelsflottan och att det behöver vidtas åtgärder för att göra svensk flagg attraktiv för svenskt kapital.
Sjöfartsstödet och TAP-systemet
De viktigaste grundstenarna i den nuvarande svenska sjöfartspolitiken är dels sjöfartsstödet, som infördes
år 2001, dels det så kallade TAP-systemet, som avtalades mellan sjöarbetsmarknadens parter år 1997 och
som formellt trädde kraft den 1 januari 1999. Dessa båda stödåtgärder tar sikte på att sänka besättningskostnaderna för svenska fartyg.
Sjöfartsstödet innebär att all preliminärskatt som dras på sjömännens löner stannar kvar i rederiet samt
att rederiet dessutom inte behöver erlägga statliga sociala avgifter. Stödet gäller handelsfartyg i internationell konkurrens, det vill säga även passagerarfartyg.
TAP-systemet ger rederierna möjlighet att frångå de ordinarie kollektivavtalen på svenska fartyg och istället anställa besättningar från arbetskraftsexporterande länder, till exempel Filippinerna, på ”lokala villkor”.
TAP-systemet gäller bara lastfartyg i internationell trafik. För att behålla en svensk prägel på ledarskapet
37
ombord bör seniorbefälet ha svensk behörighet. Passagerarfartyg och fartyg övervägande sysselsatta i inre
fart är undantagna från TAP-systemet.
När sjöfartsstödet infördes beräknades kostnaden till ca 1,3 miljarder kronor per år. Detta stöd, tillsammans med det TAP-system, som varit ikraft sedan mitten av 1998 är helt avgörande för att svensk handelssjöfart ska vara internationellt konkurrenskraftig. Sjöfartsstödet är möjligt genom de regler som EU har
ställt upp för hur en flaggstat får subventionera sin handelsflotta (State Aid Guidelines). När sjöfartsstödet
infördes år 2001 konstaterades i propositionen (2000/01:127) att stödet lägger ett tak för de statliga stödinsatserna när det gäller bemanningskostnaderna. ”Det betyder följaktligen att det är näringens aktörer som
fortsättningsvis får det fulla ansvaret för att svenska fartyg kan möta den internationella konkurrensen”.
Sjöbefälsföreningen delar uppfattningen att ytterligare stödåtgärder, vad gäller driftskostnaderna, inte är
lämpliga att genomföra lagstiftningsvägen. Däremot bör staten subventionera sjömännens hemresor, vilket
är en åtgärd som ligger inom vad som accepteras i State Aid Guidelines.
Sverige har också en alltför inskränkt syn när det gäller vilka fartyg som får omfattas av stöd enligt EUs
State Aid Guidelines. Den nuvarande inskränktheten i vilka fartyg som ska få sjöfartsstöd har varit skadlig
för sjöfartsnäringen, då livskraftiga och framtidsinriktade verksamheter hålls utanför stödordningen och har
flaggats ut eller riskerar att flaggas ut, till exempel vissa fartyg inom offshore-industrin.
Sjöbefälsföreningen anser att fler kategorier av fartyg ska få del av sjöfartsstödet.
TAP-systemet bygger på att de fackliga organisationerna ska överenskomma med de enskilda rederierna
om hur stor andel TAP-anställda som ska finnas på rederiets fartyg. Eftersom det är parternas ansvar att besättningskostnaderna är på en internationellt konkurrenskraftig nivå är det nödvändigt att anpassa andelen
TAP-anställda till detta. Förhandlingarna om andelen TAP-befäl ska även fortsättningsvis ske med det enskilda rederiet med iakttagande av de förutsättningar som gäller för rederiet. En central överenskommelse om
en generell andel TAP-befäl avvisas.
Ett svenskt rederi utövar nu påtryckningar för att ta in filippinska tekniska chefer, utan att beakta SBF’s
riktlinjer som antogs på kongressen 2008. Dessa riktlinjer klargör tydligt att befälhavare och teknisk chef
skall ha svensk behörighet. Det ställs även andra specifika krav för att mönstra en filippinsk befälhavare eller
teknisk chef, såsom minst tre års välrenommerad tjänstgöring i svenska fartyg i den näst högsta positionen i
respektive gren.
Sjöbefälsföreningen accepterar inte att samtliga nautiska eller tekniska befäl är filippinska. Skulle en befälhavare eller teknisk chef vara filippin, så krävs att minst ett befäl i samma avdelning är svensk.
Löne- och rekryteringspolitik
Under flera år hade svenska rederier svårigheter att rekrytera svenskt befäl. Många svenska befäl, särskilt
de yngre nyutbildade, rekryterades av utländska rederier. Det som lockade var bättre anställningsvillkor,
främst väsentligt högre löner. På grund av de senaste årens utflaggning har antalet lediga befälsplatser på
svenskflaggade fartyg minskat. Det gör att allt fler svenska befäl söker anställning på utländska fartyg.
De svenska befälslönerna har inte utvecklas lika gynnsamt som de utländska befälslönerna. I Sverige är
lönebildningen hårt kontrollerad av dels det statliga medlingsinstitutet, dels Svenskt Näringsliv. Medlingsinstitutets främsta uppgift är att verka för en samhällsekonomiskt ansvarsfull löneutveckling. Det betyder att
i en medlingssituation är de av medlingsinstitutet utsedda medlarna förhindrade att lägga lönebud som
överstiger en viss norm. Denna norm bestäms med utgångspunkt från vad som samhällsekonomin anses
tåla i form av lönekostnadshöjningar. Den här kraftigt bromsande effekten på löneutvecklingen förstärks av
att Svenskt Näringsliv förbjuder sina medlemsorganisationer att acceptera för höga lönepåslag, i realiteten
lönepåslag över den norm som medlingsinstitutet går efter.
Den här centralistiskt styrda lönebildningen har varit tämligen framgångsrik genom att inflationen hållits
på en låg nivå och de flesta arbetstagare kunnat få en reallöneutveckling, om än måttlig. Modellen är dock
38
mindre lyckad när det gäller arbetstagargrupper som har en lättillgänglig och attraktiv arbetsmarknad utanför Sverige. Det gäller i synnerhet svenskt sjöbefäl.
Det är fortfarande befälsbrist i den internationella sjöfarten. Svenska befäl är välutbildade och attraktiva.
Det är därför relativt enkelt för svenska befäl att få anställning utomlands. Det finns ingen statistik på hur
många svenska befäl som arbetar under utländska flaggor men det rör sig om närmare tusen befäl.
Sjöbefälsföreningen är positiv till de statliga stödåtgärderna. Det är dock oroande att svenska rederier inte
i ökad utsträckning registrerar sina fartyg under svensk flagg. De svenska rederierna måste dessutom erbjuda
så pass attraktiva villkor att det svenska befälet i första hand väljer svenska fartyg i stället för utländska.
Internationaliseringsavtalet
Den skattelagstiftning som styr internationaliseringsavtalet ändrades den 1 januari 2006 efter påtryckningar
från EU-kommissionen. Kravet att vara anställd hos svensk arbetsgivare för att erhålla skattebefrielse, ansågs av kommissionen diskriminerande mot andra EU-arbetsgivare. Den ändring som genomfördes innebär att en svensk sjöman får skattebefrielse om han/hon är anställd av arbetsgivare i EU/EES-området om
övriga villkor är uppfyllda.
Svensk befälsutbildning är av mycket hög klass. Det vittnar bland annat det stora intresset från utländska
rederier att anställa svenska befäl om. Det svenska sjöfartsklustret behöver även i framtiden svenskt befäl,
vilket markerades tydligt i utredningen ”Sjöfartens konkurrensförutsättningar (SOU 2010:73). Därför bör
staten underlätta för svenska befäl att tjänstgöra på utländska fartyg, särskilt när antalet svenskflaggade
fartyg har minskat kraftig. Nuvarande skatteregler gör det mycket krångligt för svenska befäl att tjänstgöra
utomlands. I internationell sjöfart sätts lönerna under förutsättning att de inte beskattas. Ett krav för skattebefrielse för sjömän som bor i Sverige men arbetar på utländska fartyg är dock att fartyget huvudsakligen
måste gå i så kallad oceanfart. Sjömannen kan naturligtvis inte bestämma fartygets trad och ett fartyg kan
vissa år anses gå i oceanfart och vissa andra år i annan fart, vilket medför att lönen i det senare fallet ska
beskattas. Skattemyndigheterna har dessutom skärpt sin syn på vad som anses vara ”huvudsakligen oceanfart”. Den här osäkerheten om beskattning gör att arbetsmarknaden för svenskt befäl i praktiken beskärs i
onödan. De villkor som gäller för svenska sjömän som tjänstgör enligt de villkor som gäller enligt inkomstskattelagens kap 3 § 12 (skattefria löner) regleras i internationaliseringsavtalet mellan sjöarbetsmarknadens parter. Lönerna i detta avtal bestäms utifrån den förutsättningen att de är skattebefriade, det vill säga
de är lägre än de löner som är avtalade på svenskflaggade fartyg. Den samhällsekonomiska belastningen
är väsentligt lägre än för besättningar under svensk flagg, eftersom sjöfartsstödet inte är applicerbart och
endast de så kallade boenderelaterade sociala förmånerna åtnjuts av de svenska besättningar som tjänstgör på internationaliseringsavtal. De så kallade arbetsrelaterade sociala förmånerna, såsom pension och
sjuklön, har istället reglerats genom kollektivavtal.
Styrelsen föreslår att Sjöbefälsföreningen ska verka för att ”oceanfart” utbytes mot ”fjärrfart” i 3 kap. 12§
inkomstskattelagen, vilket skulle göra det möjligt att använda internationaliseringsavtalet även i europafart.
Denna enkla förändring innebär att kompetensförsörjningen till det svenska sjöfartsklustret säkras. Ett
viktigt villkor är dock att sjöfartshögskolorna fortsätter att utexaminera sjöbefäl, som är konkurrenskraftiga
på den internationella marknaden. Den nuvarande högkvalitativa utbildningen får under inga förhållanden
försämras. Svensk sjöbefälsutbildning har egentligen endast ett allvarligt problem. Det är bristen på utbildningsplatser ombord på fartyg. Enligt nuvarande regler för sjöfartsstöd krävs att rederierna tillhandahåller
utbildningsplatser.
SMBF Service AB
SMBF Service AB bildades första halvåret 1998 och är helägt av Sjöbefälsföreningen. Avsikten med bolaget
39
var att skapa fler arbetstillfällen för svenskt befäl i en situation då den svenska arbetsmarknaden var ansträngd. Bolaget verkade inledningsvis som arbetsgivare för de svenska befäl som tjänstgjorde på borriggen
Stena Tay. Riggen var Bermuda-flaggad och verksam huvudsakligen i oceanfart, varför internationaliseringsavtalet kunde tillämpas.
Bolagets verksamhet har successivt utvecklats. År 2004 förvärvade bolaget Nordic Oriental Shipmanagement AB (NOS) från B&N. NOS hade då cirka 30 svenska befäl anställda på internationaliseringsavtal. Eftersom B&N inte längre önskade ha kvar NOS fanns risk för nedläggning och arbetslöshet för befälen. Skälet till
SMBF Service ABs köp av NOS var således att rädda de svenska arbetstillfällena. På grund av den ansträngda
situationen inom hela Off-shore-segmentet så har antalet anställda befäl minskat dramatiskt under 2015.
Totalt i SMBF Service AB och i NOS sysselsattes 138 svenska befäl (årsskiftet 2015/16), vilket är en minskning med 59 procent jämfört med årsskiftet 2011/2012 då antalet anställda befäl uppgick till 339.
Det har till och från rests frågor om det går att kombinera rollen som facklig organisation med att också
vara arbetsgivare. Med arton års erfarenhet av den här kombinerade rollen kan konstateras att fördelarna
klart överväger nackdelarna. Varken SMBF Service AB eller NOS är lönesättande bolag. Det är bolagens
utländska uppdragsgivare som bestämmer löne- och övriga anställningsvillkor. I vissa fall sker en direkt
förhandling mellan Sjöbefälsföreningen och den utländske uppdragsgivaren som resulterar i ett formellt
kollektivavtal. SMBF Service eller NOS får därefter i uppdrag att tillämpa kollektivavtalet. I andra fall, de flesta, diskuterar SMBF Service AB/NOS med den utländske uppdragsgivaren om lämpliga anställningsvillkor.
Bedömer SMBF Service AB/NOS att man kommit fram till acceptabla anställningsvillkor antas uppdraget.
Det här systemet har visat sig innebära att våra bolag är de svenska bolag som betalar de högsta lönerna till
svenskt befäl.
Naturligtvis kan det uppstå fall då en enskild anställds intressen står emot arbetsgivarens, till exempel i
en uppsägningssituation. Våra bolag agerar i sådana fall strikt efter de råd de får från Sjöfartens Arbetsgivareförbund. Eftersom Sjöbefälsföreningen kan anses jävigt och inte vilja företräda sin medlem på bästa sätt i
en sådan situation får den anställde anlita Sveriges ingenjörers jurister för rådgivning och eventuella rättsliga åtgärder.
För Sjöbefälsföreningen är det viktigt att medlemmarna får samma insyn i bolagens verksamhet som i
Sjöbefälsföreningens. Därför sker bolagens styrelsesammanträden alltid i närvaro av Sjöbefälsföreningens
styrelsen och Sjöbefälsföreningens revisorer har full insyn i bolagens verksamhet. Vidare redovisas bolagens
årsredovisning i samma häfte som Sjöbefälsföreningens verksamhetsberättelse.
Bolagens verksamhet är en viktig del i Sjöbefälsföreningens fackliga verksamhet genom att det skapar
arbetstillfällen som inte annars skulle komma den svenska arbetsmarknaden tillgodo.
Tonnageskatten
Utredningen om Tonnageskatt och andra stöd för sjöfartsnäringen överlämnade den 6 februari 2015 sitt
betänkande ”Ett svenskt tonnageskattesystem SOU 2015:4.” Utredningen har haft i uppdrag att ta fram ett
förslag till ett tonnageskattesystem och samtidigt se över andra befintliga stöd till sjöfartsnäringen. Syftet
med utredningens förslag är att öka andelen svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan. Sveriges
nordiska grannländer och alla länder inom EU med betydande sjöfartsnäring har sedan tidigare infört tonnagebeskattning av verksamheter som omfattar sjötransporter av gods och passagerare.
Syftet med tonnagebeskattning är att stödja sjöfartsnäringen och förmå redare att registrera eller återregistrera sina fartyg under nationell flagg. Utredningen lägger fram ett förslag till ett svenskt tonnageskattesystem som innebär att rederiets inkomst beräknas schablonmässigt utifrån fartygets nettotonnage och inte
utifrån det faktiska resultatet av näringsverksamheten. Den schablonmässigt beräknade inkomsten läggs
sedan till grund för inkomstbeskattningen. Beskattning blir på så sätt förutsebar för företagen. Utredningen
föreslår att systemet ska vara frivilligt, men att de företag som går med i systemet ska vara bundna av det i
40
minst tio år. Det ska inte vara möjligt att när som helst växla mellan tonnagebeskattning och konventionell
beskattning för att uppnå skattefördelar.
Tonnageskattesystemet är tänkt att rikta sig till rederier som bedriver sjötransporter av gods och/eller
passagerare. En fråga som utredningen har haft i uppdrag att särskilt analysera är hanteringen av ackumulerade överavskrivningar. Utredningen föreslår att en eventuell latent skatteskuld på ackumulerade överavskrivningar som företaget har vid övergången till tonnageskattesystemet inte ska efterges, men att en
avskattning av en sådan skuld heller inte ska ske omedelbart. Om ett företag har ökat både sitt totala nettotonnage och den ägda andelen av nettotonnaget behöver någon återföring till beskattning inte ske. Om det
totala och ägda nettotonnaget däremot är oförändrat eller har minskat, ska en del av överavskrivningarna
tas upp till beskattning. En avstämning ska göras vart femte år.
Utredningen beräknar att kostnaden för det föreslagna tonnageskattesystemet kommer att uppgå till
knappt 45 miljoner kronor årligen i form av minskade skatteintäkter. För att finansiera kostnaden föreslår
utredningen räntebeläggning av de ackumulerade överavskrivningarna för dem som går med i systemet
samt en sänkning av nivån på det gällande sjöfartsstödet.
Regeringen aviserade därför i budgetpropositionen för 2016 att ett svenskt system med tonnagebeskattning bör införas. Den 5 november överlämnade regeringen remissen till Lagrådet med förslag om att införa
ett system med tonnagebeskattning i Sverige.
Tonnagebeskattning innebär att det skattepliktiga resultatet av viss rederiverksamhet bestäms schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet, det vill säga oberoende av inkomster och utgifter. Det schablonmässigt beräknade resultatet läggs samman med eventuellt övrigt överskott av näringsverksamhet och beskattas med den gällande skattesatsen. Fördelen med tonnagebeskattning är att skattereglerna får mindre
betydelse för rederiernas investeringsbeslut.
Tonnagebeskattning är ett statligt stöd som måste anmälas till och godkännas av Europeiska kommissionen innan det kan genomföras. De nya bestämmelserna föreslås därför träda i kraft den 20 juni 2016.
Svenskflaggade fartyg är av stor betydelse för svenska sjömäns möjligheter att få arbete och för tillgången till praktikplatser för sjöfartsstudenter. Med svenskflaggade fartyg ökar även förutsättningarna för att
bevara svenskt sjöfartskunnande och möjligheterna för Sverige att vara pådrivande på internationell nivå
vad gäller miljö- och sjösäkerhetsarbete. En stark sjöfartsnäring skapar jobb, både till sjöss och på land.
En sänkning av sjöfartsstödet för att finansiera tonnageskatten uppfattas mycket negativt av sjöfartsnäringen i stort, då denna åtgärd kommer att medföra kostnadsökningar till exempel för färjetrafiken. Det finns
tyvärr inga indikationer på att tonnageskatten kommer att leda till någon större inflaggning. Sjöbefälsföreningen bör därför verka för att sjöfartsstödet inte naggas i kanten för att införa tonnageskatten då det motverkar
de positiva effekterna av densamma. Syftet med tonnageskatten är att öka inflaggningen och att då lägga ett
finansieringsförslag som bromsar denna önskvärda utveckling ser vi som ytterst bekymmersamt. Sjöbefälsföreningen bör därför aktivt arbeta för att tonnageskatten ej skall finansieras genom en sänkning av rederistödet.
Europeiska Unionen (EU)
Allt fler frågor som berör sjöfarten och facklig verksamhet diskuteras och beslutas inom EU. Det betyder att
Sjöbefälsföreningen måste hålla sig informerad om vad som händer inom EU i dessa frågor samt även finna
medel att påverka EUs beslutande organ.
Sjöbefälsföreningen bevakar EU-frågorna genom sitt medlemskap i Europeiska TransportarbetareFederationen (ETF). Sjöbefälsföreningen-Offentliganställda har sedan gammalt ett medlemskap i Europeiska
Transportarbetarefederationen (ETF), som är en federation inom såväl ITF som Europafacket (ETUC). Övriga
svenska fackliga transportorganisationer är också medlemmar i ETF. ETF är en etablerad partner i den sociala dialogen inom EU och är även ett viktigt informationsorgan. Styrelsen anser att medlemskapet i ETF bör
vidmakthållas.
41
Behandling av: Motion 6 – Hållbara
och miljövänliga transporter
Motion 6 – Hållbara och miljövänliga transporter
Sjöbefälsföreningen måste fokusera på hela transporten. En gammal slogan från förr Allt som produceras
måste transporteras…
Så var det då, men idag produceras även tjänster, dessa behöver som bekant inte flyttas.
Jag tycker att vi inom vår förening ska arbeta för en modernare syn på transporter och då hela kedjan.
Idag så synliggörs slavarbetare på fabriker, arbetare lever i läger under hemska förhållanden. Detta görs
det massor för att stävja, men sen då? Helhetssyn på transporten är det ingen som belyser, ingen som
tagit tag i. Vi måste arbeta för att transporterna till sjöss ska ses som de bästa, införa ett signum för en bra
transport, detsamma som flera olika varor har, men i detta fall för hela kedjan = produktion + transport och
sedan konsumtion.
De gånger vi läser om fartygstransporter är då det ”hänt något”, ett fartyg har gått på grund, fått kraftig
slagsida och driver, lastar/lossar explosivt material, listan kan göras hur lång som helst. Inte ofta talas det
om sjömännens vardag, deras liv ombord, detta uppdagas vid katastroferna.
Det vår förening ska verka för är att det ska det vara säkra/bra sjötransporter med tanke på arbetsförhållandena, sjösäkerhet och arbetsvillkor för dem som arbetar ombord på fartygen.
Slå undan fötterna för alla de skrupellösa individer som kör sjöodugliga fartyg med hemlig/farlig last och
inte betalar ut löner eller ger mat till fartygens besättningar.
Och samtidigt fokusera på de som beställer frakterna, hur bra de letar efter den billigaste och inte tittar
till helheten. Slå hål på denna villfarelse.
Jag anser att Sjöbefälsföreningen ska arbeta för det jag listat nedan
•
•
•
•
•
Att verka för hållbara transporter
Att verka för mänskliga förhållanden ombord för de sjömän som arbetar där. Detta sker redan idag i samarbete med internationella organisationer men det bör synliggöras
Att synliggöra den miljövinst som sjötransporter ger kontra flyg och lastbil
Att kräva en juste behandling av alla i hela transportkedjan
Att popularisera/synliggöra alla fördelar med sjötransporter och i förlängningen skapa fler arbetstill
fällen för nordiska sjömän.
Margareta Hallenborg
Sjöbefälsföreningen skall verka för hållbara transporter ur miljö och socialt perspektiv, med särskilt beaktande på de sjömän som idag tvingas arbeta under ovärdiga förhållanden. Ett ökat fokus på dessa frågor har
en positiv inverkan på den typen av justa transporter som bedrivs med svenskflaggat tonnage. Sjöbefälsföreningen driver dessa frågor aktivt via forumet ”Blå Tillväxt”, tillsammans med SEKO sjöfolk och Svensk
Sjöfart.
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar att motionen härmed är besvarad.
42
Behandling av: Motion 7 – Förmånsbeskattning av värdet av fri kost
Motion 7 – Förmånsbeskattning av värdet av fri kost
Som bekant beskattas sjömän i svenskflaggade fartyg för ”förmånen av att de tillhandahålls fri kost” genom
ett beskattningsbart (fiktivt) lönepåslag av 220:-/dag ombord (2016).
Om arbetsgivaren tillhandahåller fri kost är det denna beskattning som gäller, det finns i praktiken bara 3
undantag:
-
Då poliser blir tvångskommenderade till stora sammandragningar – t.ex. stora sportevenemang, EU-toppmöte eller besök av USA:s president;
-
Vid förbandsövningar då militären är ute och har krigsövningar, då kan man inte säga ”stopp i kriget, nu går vi och äter lunch på en närliggande restaurang”; samt
-
Då flottans personal är till sjöss, då förmånsbeskattas de endast för halva förmånsvärdet.
Trots flera kontakter med Skatteverket, har jag tyvärr inte kunnat få besked om varför det är halv förmånsbeskattning för dem som är till sjöss inom flottan.
Det finns inget förarbete till förordningen att luta sig mot och Skatteverket kan (eller vill) inte förklara
varför det är på detta vis.
Förmånsbeskattningen baseras på ”fjolårets genomsnittspris av en lunchmåltid av normal beskaffenhet
(måltid av dagens-rätt-karaktär)”, middagen anses vara värd lika mycket och frukosten 50 % av lunchen.
På de allra flesta lunchrestauranger i Sverige där det serveras ”måltid av dagens-rätt-karaktär”, finns normalt åtminstone 3 alternativa måltider att välja bland.
Vissa dagar känns det helt OK att betala 125 kronor netto för de måltider som serveras, det kan de vara
värda!
Men tyvärr, de flesta dagar gäller ”todays meny choice: take it or leave it”, t.ex.:
-
Fiskbullar plus gårdagens uppvärmda havregrynsgröt till frukost, korv Stroganoff och ris till lunch samt överstekt schnitzel med vidbränd potatis till middag; eller
-
Kremerad bacon och stekta ägg med 1 cm sorgkanter till brunch, Chili Con Carne till middag och korv med bröd som kvällsmål.
Dessa dagar skulle man för 125:- kunna äta betydligt godare, nyttigare och mer varierade måltider iland!
Den ”Bullens pilsnerkorv” med bröd som oftast ställs fram på söndagskvällen känns övervärderad då jag
måste betala 50:- netto för den! (En bättre kvalité av korv med bröd kostar 5:- på t.ex. IKEA)
Det finns en dom från Regeringsrätten (RÅ 2002 ref.10) där förmånsvärdet av en ”Big Mac & Co” diskuteras och där Regeringsrätten fastslår att:
De erhållna måltidernas karaktär av snabbmat och det förhållandet att de anställda endast kan välja
mellan ett fåtal snarlika anrättningar medför att måltiderna inte kan anses utgöra lunchmåltider av normal
beskaffenhet. Förutsättningar för nedsättning av förmånsvärdet föreligger därför.
Jag yrkar på:
•
att Sjöbefälsföreningen skall verka för att sjömän – i likhet med sjögående personal inom flottan – förmånsbeskattas endast för halva förmånsvärdet av fri kost, då många av oss som arbetar i svenska handelsflottan inte har det breda utbud av måltider att välja från som förmånsbeskattningen base-
ras på.
Mats Högblom
TCH Wallenius Marine
43
Behandling av: Motion 7 – Förmånsbeskattning av värdet av fri kost
Motionären önskar att föreningen skall verka för att förmånsbeskattningen av värdet för den fria kost som
tillhandahålls ombord skall avskaffas eller begränsas.
Genom inkomstskattelagen och dess reglering beträffande inkomst av tjänst är huvudregeln att samtliga
förmåner en arbetsgivare tillhandahåller åt en arbetstagare är att betrakta som tjänsteinkomst och beskattas. Från denna huvudregel finns det en rad undantag och begränsningar. Såsom motionären anger i motionen finns det yrkeskategorier som av olika skäl erhållit lättnader i beskattningen av den kost arbetsgivaren
tillhandahåller.
Med anledning av den tillhandahållna kostens kvalitet och begränsningar i utbudet samt det faktum att
man inte skall beskattas för något man inte tillgodogjort sig, om man tex. avstår från en måltid av en eller
annan orsak, finns det anledning att försöka avskaffa den skattesats man belastas med eller minska den så
mycket som möjligt.
Vidare är det så att frågan om den kost man erhåller ombord skall beskattas eller ej behandlas olika av
lokala skattemyndigheter. Det finns även av den anledningen ett behov av att få denna fråga reglerad.
Föreningsstyrelsen anser att denna fråga är viktig för den enskilde sjömannen och att det finns anledning
att försöka förändra tillämpningen av förmånsbeskattningen av den fria kosten.
Föreningsstyrelsen föreslår därför att kongressen beslutar
att
ge bifall till motion nr 7 och att ge föreningsstyrelsen i uppdrag att under kommande kongressperiod verka för att förmånsbeskattningen av värdet för den fria kosten upphör eller begränsas.
44
Behandling av: Motion 22 – Rekryterings- och förmedlingsverksamhet
för sjömän
Motion 22 – Rekryterings- och förmedlingsverksamhet för
sjömän
Förslaget i promemorian N2008:05/2013/92 från Regelrådet inom Tillväxtverket innebär att privata aktörer
ska tillåtas bedriva rekryterings- och arbetsförmedling för sjömän mot avgift. För närvarande är denna verksamhet förbjuden i Sverige. Förbudet stadgas i 3 § lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling. Ett sådant
förbud finns också i artikel 2 i ILO-konventionen nr 9 angående arbetsförmedling för sjömän.
Genom antagandet av 2006 års sjöarbetskonvention, Maritime Labour Convention, MLC, revideras och
konsolideras ett stort antal sjöarbetskonventioner. Sverige anslöt sig till konventionen i februari 2012. Konventionen innebär en möjlighet att under vissa förutsättningar bedriva rekryterings- och förmedlingsverksamhet för sjömän mot avgift. Promemorian som nämndes ovan föreslår att en sådan möjlighet ska tillåtas i
Sverige efter att tillstånd utfärdats.
I Sverige har många sjömän illegala anställningsformer, som inte kontrolleras av de svenska myndigheterna (Transportstyrelsen). Det har bland annat lett till att sjöfolk har blivit upptaxerade i efterhand. Detta
hade troligtvis inte inträffat om de privata rekryterings- och förmedlingsföretagen hade arbetat under
svensk lag och kontrollerats med jämna mellanrum.
Jag hemställer
att kongressen verkar för att reglerna i Sverige ändras och gör det lagligt med privat rekryterings- och förmedlingsverksamhet för sjömän.
Klaus Pedersen
Motionären önskar att föreningen skall verka för att låta privata rekryterings- och arbetsförmedlingar
utföra förmedlingsverksamhet för sjömän.
Redan 1921 fann ILO ett behov att reglera frågan om privata arbetsförmedlingar till följd av att
sjömän blev utnyttjade genom avgifter och kostnader för förmedlingen av arbetet. Detta fenomen har
inte avtagit utan är mycket vanligt förekommande i den internationella sjöfarten, privata arbetsförmedlingar är vinstdrivande företag.
Sverige ratificerade tidigt konvention nr. 9 angående privat arbetsförmedling för sjömän vilken
förbjuder privat arbetsförmedling av sjömän. Detta åtagande har Sverige genomfört genom lag
(1993:440) om privat arbetsförmedling som förbjuder bedrivande av arbetsförmedling av sjömän mot
ersättning.
Vid arbetet med Sjöarbetskonventionen var syftet att konsolidera och slå samman de viktigaste konventionerna för sjömän, varav konvention nr. 9 var en. Syftet var aldrig att på nationell nivå förändra
redan ingångna åtaganden, och den svenska delegationen var överens om att den för tiden före Sjöarbetskonventionen existerande regleringen skulle bibehållas.
Arbetsförmedlingen för sjöfolk är dessutom av stort värde för sjöarbetsmarknadens parter i de utredningar om behovet av arbetskraft samt arbetslöshetsstatistik som de tillhandahåller åt oss. Dessutom är de väl insatta i sjöfartsbranschen vilket gagnar samtliga parter.
Den situation som motionären pekar på som exempel för att införa privata arbetsförmedlingar blir
inte omhändertaget genom nyttjande av privata arbetsförmedlingar. Såsom anges gällde det beskatt45
Behandling av: Motion 22 – Privat sjöarbetsförmedling
ning av sjömän och hade drabbats av samma resultat vare sig privat eller statlig arbetsförmedling
förmedlat tjänsten.
Risken för att vinstdrivande aktörer drar nytta av sjömännens behov av arbete ökar dock om den nuvarande skyddslagstiftningen skulle upphöra. Det finns dock inget som hindrar att man förmedlar sjöarbeten utan
att ta ut ersättning vilket är ett skydd för den enskilde individen.
Föreningsstyrelsen föreslår mot den bakgrunden att kongressen beslutar
att
avslå motion nr 22
46
Rapport om lönepolitisk målsättning
Rapport om lönepolitisk målsättning
Avtal
Sjöbefälsföreningen har efter sammanslagningen fyra olika storsjöavtal, Avtal för Befälhavare, Styrmän/
Telegrafist, Intendenturbefäl samt Maskinbefäl. Under dessa huvudavtal finns även avtal för fartyg med passagerarfartygscertifikat, avtal för ensamt maskinbefäl, endestyrman och avtal om utökad ordinarie arbetstid
för styrmän. Alla dessa avtal är så kallade grundavtal, vilka alla rederivisa avtal bygger på.
Föreningsstyrelsen är av uppfattningen att ensa dessa avtal för att förhoppningsvis kunna få ett enda huvudavtal. Arbetet med detta är dock mycket omfattande och kräver dessutom att vår part i avtalen Sjöfartens Arbetsgivareförbund, SARF, godkänner detta.
Europaavtal
Europaavtalet kom till i samband med att sjöfartsstödet skulle revideras 1993, det ankom då på parterna att
göra besparingar på 15 procent.
SEKO Sjöfolk var först ut och accepterade en bemanningsreduktion med en person inom varje avdelning
samt skapade ett nytt avtal med garanterat intjänande på 1:1, en vecko- eller tvåveckors arbetsperiod och en justerad lönetariff. Lönerna ligger något över storsjöavtalets tariffer. Med detta ansåg parterna att en
kostnadsbesparing på 15 procent hade uppnåtts.
I samband med detta förberedde även befälsfacken ett liknande avtal, vi lade ut en veckoarbetstid på 61 timmar för nautiskt befäl och 49 timmar för tekniskt befäl. Skillnaden på 12 timmar är ersättning för jourperioderna.
Alla dagar räknas som grå och schemaläggningen av arbetstiden kan göras mer flexibel jämfört med storsjöavtalet. I de fall arbetstiden ej räcker till utges övertidsersättning med 1/100 del av månadslönen, denna faktor
reviderades några år senare till 1/97. Befälsfacken hade redan tidigare gjort bemanningsreduceringar och kunde
inte göra något mer, även detta accepterades som besparingar och ett nytt sjöfartsstöd etablerades. Europaavtalet var hyfsat populärt då det kom, men med tiden har nästan alla europaavtal övergått i enhetslöneavtal.
Enhetslöneavtal
Ett enhetslöneavtal tecknas mellan föreningen och ett rederi direkt, det finns ett antal mallar och vi utgår
nästan alltid från dessa. Ett av de första enhetslöneavtalen som tecknades var med Broströms i början av
1980-talet, det blev populärt och har sakta spridit sig i handelsflottan.
Avtalet innebär att värdet av all arbetstid, övertid och semester beräknas, det som blir över efter att ha
gjort ett 1:1-system läggs på lönen. Lönen inkluderar dessutom oftast samtliga tillägg, det innebär att lönen
blir betydligt högre än storsjöavtalets lönetariffer och det blir en fördel för sjöbefälet eftersom både sjuklön
och pensionsgrund följer den högre lönen. De nackdelar som kan noteras är att snittarbetstiden som avtalet
bygger på kan fördelas ojämnt på olika befattningshavare samt att ledighetsintjänandet inklusive semester
är begränsat till ett så kallat 1:1-system.
Fartyg med passagerarfartygscertifikat har i allmänhet ett liknande system, här är dock oftast arbetstiden
något högre och ledighetsintjänandet ofta bättre, tyvärr har bäst före datum på 1:2 systemen gått ut och
idag gäller ofta 1:1,5.
För rederiet ligger fördelarna i enkelheten med både planering, hantering och budgetering. Båda parter
får också en kontinuitet i avlösningssystemet vilket naturligtvis eftersträvas.
Föreningsstyrelsen är av uppfattningen att enhetslöneavtalen i de flesta fall är att föredra. Samtliga tillägg
och beräknad arbetstid är inkluderat i lönen, vi eftersträvar likalön mellan jämställda befattningshavare och
hela lönen ligger till grund för sjuklön och pension.
47
Styrelsens rapport om lönepolitisk målsättning
Utlandsavtal
Utlandsavtalet kom till under första halvan av 1980-talet, det var ett mycket omfattande arbete, och sex
olika departement var inblandade innan avtalet kom på plats. Anledningen var att vi önskade att de svenska
sjömännen kunde vara kvar på fartygen även om rederierna valde att flagga ut. Det finns också en möjlighet att placera svenska sjömän på andra utlandsflaggade fartyg, vilket många svenska och även utländska
redare är intresserade av.
För att avtalet skall kunna vara konkurrenskraftigt krävs att lönen är en nettolön som ej är avsedd att beskattas. Utgångspunkten är att vi jämför med ett motsvarande fartyg under svensk flagg, tar lönen inklusive
alla tillägg, alltså ett enhetslöneavtal beräknat på ett rent 1:1-system, bakar in förmånsvärde för måltider,
lägger till kostersättning, ser vad skatten blir och då får vi fram en nettolön. Denna nettolön blir i utlandsavtalen en bruttolön och vi förutsätter att ingen beskattning sker, förutsatt att villkoren för detta uppfylls.
Skulle inkomsten bli skattepliktig i Sverige är inte arbetsplatserna längre attraktiva, vare sig för sjömännen
eller arbetsgivarna.
Villkoren är liksom tidigare svensk eller EU/EES arbetsgivare, borta från Sverige minst 183 dagar under en
12-månadersperiod och att fartyget i huvudsak (75 procent) seglat i oceanfart. Föreningen kan notera att
Skatteverket gör betydligt tuffare bedömningar samt snävare tolkningar för att acceptera villkoren. Skatteverket gör nu två bedömningar, dels att sjömannen skall uppfylla 183 dagarsregeln men också att fartyget/
fartygen som sjömannen varit på skall vara minst 75 procent i oceanfart. Detta kan betyda att en sjöman
blir skattskyldig om ett fartyg som han/hon arbetat på varit i Europa före eller efter på eller avmönstring.
Vidare skall, om sjömannen varit ombord i flera fartyg under året, samtliga fartyg uppfylla oceanfartsbegreppet. Vi upplever att Skatteverket gjort en specialsatsning på våra utlandsanställda med både kartläggning av anställningar samt AIS-tracking av samtliga fartyg som svenska befäl varit ombord på.
Föreningen har aktivt arbetat för att få bort begreppet oceanfart och ersätta detta med fjärrfart, dock
utan någon framgång ännu. SBF har också besökt Skatteverket för att försöka beskriva verkligheten och de
svårigheter som den enskilde sjömannen drabbas av. Vi har dock inte mötts av någon förståelse eller empati från beslutsfattarna.
Föreningsstyrelsens uppfattning är att kraftfullt fortsätta sitt lobbyarbete för att få en lagändring till stånd
avseende oceanfartsbegreppet.
Löner och lönetariffer
I avtalen med SARF finns lönetariffer, dessa har fungerat utmärkt och båda parter i avtalet har inte haft några funderingar på att ändra det systemet. Föreningen har förvisso i ett antal avtalsrörelser försökt få detta
till minimitariffer utan framgång. I de centrala avtalen finns möjlighet till individuella löner för befälhavare,
teknisk chef och intendent, det vill säga icke arbetstidsreglerat befäl.
Föreningen försöker i största möjliga mån att baka in olika tillägg i lönen, det innebär både förenklingar och
vissa fördelar. Vi kan dock konstatera att, vid avtalskonferenser och andra möten där avtalsfrågor diskuteras,
det ständigt kommer upp nya förslag på tillägg. Det kan i många fall vara lättare att få igenom ett yrkande om
ett tillägg i stället för att erhålla en generell höjning av en tariff, vi ska därför inte underskatta den möjligheten.
En tillbakablick till tidigare kongresser ger en viss vägledning till hur frågor har prioriterats genom åren.
Exempel på ständigt återkommande punkter är,
• extra intjänande då en person tvingas vara kvar ombord efter planerad avlösning
• tydligare regler avseende ersättning för kurser och certifikat
• höjning av befordringstillägget, idag reglerat till minst fem procent.
• justeringar och ändringar av examenstillägg
48
Styrelsens rapport om lönepolitisk målsättning
Dessa exempel samt en hel del andra frågor diskuteras vid våra avtalskonferenser som regelbundet hålls
innan det är dags nya avtalsförhandlingar.
Föreningsstyrelsen är av uppfattningen att avtalskonferensen är ett mycket viktigt forum att diskutera
avtalsfrågor i. Föreningsstyrelsen fäster stort avseende vid de resultat som framkommer vid avtalskonferensen och fastställer, med utgångspunkt från dessa rapporter, de yrkanden som senare ska framläggas vid de
centrala förhandlingarna.
49
Behandling av: Motion 3 – Löneskillnader mellan
nautiskt och tekniskt befäl
Motion 4 – Passagerarfartygstillägg
Motion 3 – Löneskillnader mellan nautiskt och tekniskt befäl
Flertalet nautiska medlemmar har kommit med frågor kring löneskillnaden mellan nautiker och maskinister.
Dessa skillnader finns förmodligen p.g.a. att det tidigare var två olika fackföreningar som drivit genom två
olika avtal. Senare när föreningarna slogs samman skrev man bl.a. att 2e styrman och 2e fartygsingenjör
samt 1e fartygsingenjör och överstyrman skulle jämställas. Detta har inte gjorts i praktiken.
Jag yrkar att:
Nautikernas lönetariffer skall höjas till samma nivå som teknikernas snarast möjligt. Detta för att inte våra
nautiska medlemmar skall känna sig åsidosatta och att jämställt arbete skall få jämställda löner.
Fredrik Nylund
Överstyrman
Finnlines shipmanagement
14 Februari 2016
Travemünde
Flertalet nautiska medlemmar har kommit med frågor kring löneskillnaden mellan nautiker och tekniker.
Maskinpersonal erhåller passagerartillägg men inte nautiker. Detta kan anses märkligt med tanke på att betydligt fler nautiker har direktkontakt med passagerare än tekniker. Dessa skillnader finns förmodligen p.g.a.
att det tidigare var två olika fackföreningar som drivit genom två olika avtal. Senare när föreningarna slogs
samman skrev man bl.a. att 2e styrman och 2e fartygsingenjör samt 1e fartygsingenjör och överstyrman
skulle jämställas. Detta har inte gjorts i praktiken.
Jag yrkar att:
Nautikerna skall erhålla passagerartillägg på samma sätt som teknikerna snarast möjligt. Detta för att inte
våra nautiska medlemmar skall känna sig åsidosatta och att jämställt arbete skall få jämställda löner.
Fredrik Nylund
Överstyrman
14 Februari 2016
Travemünde
50
Behandling av: Motion 3 – Löneskillnader mellan
nautiskt och tekniskt befäl
Styrelsens yttrande över motion nr 3 och motion 4
Motionären pekar på löneskillnader i storsjöavtalets lönetariffer samt att vissa av lönetilläggen, i motion 4
tar motionären upp passagerarfartygstillägget, ser olika ut.
Anledningen till dessa skillnader är precis som motionären påpekar att det historiskt varit två fackförbund som prioriterat olika frågor.
Styrelsen konstaterar att motionären har rätt i sitt påpekande, frågan är dock något mer komplex och
måste noggrant utredas. Samtliga tillägg måste också värderas och tas upp i beräkningarna. Inför kommande avtalskonferens ska nya förslag utarbetas av kansliet för behandling på avtalskonferensen. Styrelsen
anser att dessa förändringar kan göras i samband med en större omarbetning av avtalen.
Föreningsstyrelsen har ett mål att ensa samtliga avtal och att då göra bland annat dessa moderniseringar
i avtalen.
Styrelsen konstaterar att i nästan alla nya enhetsavtal har likalöneprincipen tagits om hand, där är alla
tillägg och övriga ersättningar inbakade.
att motion nr 3 samt nr 4 härmed anses besvarade.
51
Behandling av: Motion 9 – Ersättning för extra tjänstgöringsdagar
Motion 9 – Ersättning för extra tjänstgöringsdagar
För oss som arbetar i fartyg med ett fast avlösningssystem, kan det vara störande ifall vi (ofta med kort
varsel) behöver ställa upp och arbeta utöver vår ordinarie tjänstgöringsperiod, t.ex. för att dubbla med nya,
eller då det inte går att fram någon avlösare.
Förvisso tjänar vi in vederlag och det dras inte lika många dagar under den förkortade ledigheten, vilket i
sig ger ett utökat vederlagssaldo, men då många av oss redan har ledigheterna inrutade och planerade, är
det en klen tröst.
Skulle vi få ett utökat ledighetsintjänande – eller en lönekompensation – under denna oönskade tjänstgöringstid, skulle det vara lite enklare att ställa upp, samtidigt som en högre kostnad sannolikt skulle ge
personalavdelningen ännu ett incitament att få fram avlösare i tid.
Jag yrkar på:
att Sjöbefälsföreningen skall verka för att vi, vid förlängd tjänstgöring utöver planerad period, skall kompenseras med visst vederlags- eller kontanttillägg per tjänstgöringsdag (givetvis med viss karenstid för de som
arbetar i fartyg som har långt mellan hamnarna).
Mats Högblom
Motionären yrkar att kongressen uppdrar åt kommande styrelse att verka för att en överenskommelse
träffas med SARF om att en extra ersättning skall utges om den anställde tvingas vara kvar ombord efter
planerad avmönstringsdag. Motionären föreslår ett utökat ledighetsintjänande eller en lönekompensation
per extra dag ombord.
Styrelsen konstaterar att motionären har aktualiserat en fråga som tidigare varit uppe i centrala avtalsförhandlingar utan att ha fått något positivt bemötande från motparten. Styrelsen anser att kommande styrelse bör bereda denna fråga noggrant, eftersom den verkligen påverkar befälet konkret vid planering av fritid
efter den normala tjänstgöringsperioden.
att motion nr 9 överlämnas till den kommande föreningsstyrelsen för att i likhet med den vid kongressen förda diskussionen beaktas vid kommande avtalsförhandlingar.
52
Behandling av: Motion 10 – Utpurrning av befäl
Motion 10 – Utpurrning av befäl
Sedan väldigt många år är maskinbefäl som seglar under Storsjöavtalet (enligt §5, mom. 1, sista stycket)
garanterade en lägsta övertidsersättning om 1,5 timmar mellan 23.00 och 06.00 (såvida det inte utgör en
direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden).
Under SEKO-avtalet gäller sedan många år, att vid utpurrning under mellan 23.00 och 06.00 är lägsta
ersättningen 1,0 timmar övertid (enligt §10, mom. 6), oavsett om arbete beordras eller ej.
För nautiskt- och intendenturbefäl finns inte motsvarande ”utpurrnings-kompensation”, utan våra medlemmar i dessa kategorier får endast ”vanlig” övertidsersättning vid eventuellt arbete, vid utpurrning ”i
onödan” erhålls ingenting.
För de befäl som seglar under ”enhetslöneavtal” utges normalt ingen kompensation alls för utpurrning
under frivakten.
Det finns inga entydiga bevis som visar på att nautiskt befäl eller intendenturbefäl skulle få mindre störd
frivakt än manskap eller maskinbefäl (under Storsjöavtalet) av utpurrning, varför det vore naturligt att även
dessa befälskategorier erhåller ”utpurrnings-kompensation”.
Då vaktgående nautiskt befäl och intendenturbefäl många gånger har helt andra arbetstider än dagmän,
bör ”utpurrnings-kompensation” uppstå vid alla tillfällen då arbetet inte utgör en direkt fortsättning på den
ordinarie arbetstiden.
Flertalet av våra medlemmar och kongressombud seglar under ”enhetslöneavtal”, då kan man tycka att
”den här motionen skulle inte påverka min situation, eftersom all arbetstid ingår, oavsett om den är i anslutning till ordinarie tid, eller mitt under fritiden”.
Sant.
Men, eftersom jag tycker det är trevligt att åka tåg, så ”tar jag in på ett stickspår här”.
Våra TAP-befäl har enhetslöneavtal där ”allt” ingår, med ett undantag: då de arbetar under svenska eller
filippinska helgdagar, erhåller de utöver detta ”allt”, en ersättning om 1/138,5 av ”basic wage” per timma,
kanske vi skall verka för motsvarande variant med ”utpurrning av befäl under enhetslöneavtal”?
God ton påbjuder att samma villkor gäller för befäl som manskap i denna fråga, d.v.s. allt befäl skall ha
ersättning vid utpurrning.
Jag yrkar på:
•
•
•
att Sjöbefälsföreningen skall verka för att allt timreglerat befäl som seglar under Storsjöavtalet skall vara garanterade en lägsta övertidsersättning om 1,5 timmar vid utpurrning eller arbete (såvida det inte utgör en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden).
att Sjöbefälsföreningen skall verka för att allt dagreglerat befäl som seglar under Storsjöavtalet skall erhålla viss kompensation vid utpurrning eller arbete (såvida det inte utgör en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden).
att Sjöbefälsföreningen skall verka för att allt befäl som seglar under ”enhetslöneavtal”, ”allt för ett-avtal” eller motsvarande, skall erhålla en timbaserad kontant- eller ledighetskompensation vid utpurrning eller oplanerat arbete som inte utgör en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden.
Mats Högblom
53
Behandling av: Motion 10 – Utpurrning av befäl
Motionärerna lyfter frågan om olikheter mellan de olika avtalen avseende lägsta ersättning vid övertidsarbete mellan kl 23 och 06.
Motionären yrkar, i tre att-satser,
att en lägsta ersättning vid utpurrning skall vara 1,5 timme,
att kompensation skall utges vid utpurrning vid allt arbete som ej är i anslutning till ordinarie arbetstid
oavsett vad klockan är på dygnet.
att utpurrningsersättning även skall utges i enhetslöneavtalen.
Förbundsstyrelsen och avtalskonferenser har tidigare diskuterat frågan.
Föreningsstyrelsen föreslår att kongressen beslutar
att motion nr 10 överlämnas till den kommande föreningsstyrelsen för att i likhet med den vid kongressen förda diskussionen beaktas vid kommande avtalsförhandlingar.
54
Behandling av: Motion 11 – Datum för löneutbetalning
Motion 11 – Datum för löneutbetalning
I vissa rederier sker löneutbetalning först den sista vardagen i månaden.
Då många har räkningar som skall betalas senast den 28:e i månaden, skulle det underlätta för många
av våra medlemmar ifall det i avtalet fastslås att lönen skall utbetalas senast (t.ex.) den 25:e i innevarande
månad.
Jag yrkar på:
•
att Sjöbefälsföreningen skall verka för att det i avtalet regleras att lönen skall utbetalas senast den 25:e i månaden.
Mats Högblom
Motionären yrkar att kongressen uppdrar åt kommande styrelse att verka för att en överenskommelse träffas med SARF om att det i avtalet skall regleras att lönen skall utbetalas senast den 25:e i månaden.
Styrelsen anser att motionären har rätt i sitt resonemang och anser att kommande styrelse skall bereda
denna fråga.
att motion nr 11 överlämnas till den kommande styrelsen för att i likhet med den vid kongressen förda
diskussionen beaktas vid kommande avtalsförhandlingar.
55
Behandling av: Motion 12 – Löneskillnad för befäl med enhetslön
Motion 12 – Löneskillnad för befäl med enhetslön
Detta är delvis en återupptagning av Motion 25 från förra kongressen. Den då tillträdande styrelsen hade
via kongressens bifall fått i uppdrag att driva den, dock vid de senare förhandlingarna med SARF lyckades
förbundet inte nå framgång med Motion 25.
Vid enhetslönesystem blir lönemarginalerna mellan BFH/TCH-befattningarna, 1:e-befattningarna och
2:e-befattningarna allt för ojämn, det bör vara jämna lönesteg mellan befattningskategorierna.
Enhetslön innebär att alla tillägg och semester etc. är inbakad i lönen, som exempelvis i Stenas Avtal
2014, där det är lätt att se den faktiska lönen. Eventuell övertid vid schemalagt arbetspass ingår i enhetslönen.
Bifogar lönetabell för Stenas enhetslönesystemet Avtal 2014 för att illustrera löneskillnaderna mellan
befattningskategorierna. Mellan ”ÖST/1FI/ELI” och ”2ST/2FI” är skillnaden ca 4.500 kr, medan det är ca
17.000kr löneskillnad mellan ”ÖST/1FI/ELI” och ”BFH/TCH ”
Beg
2
Befälhavare 53 103
54 465 Teknisk chef 51 245 52 559 Lönebilaga
Gäller t.o.m. 31 januari 2015
Beg
ÖST/1Fi/Eli 38 315
2ST/2Fi 34 445 5
55 862 53 907 7
57 294 55 289 10
58 763 56 707 14
18
60 270 61 816
58 161 59 652
2
5
7
10
14
18
39 297 40 304 41 338 42 398 43 485 44 600
35 328 36 234 37 163 38 116 39 093 40 095
Det faktum att BFH/TCH har väsentligt mer semestersdagsintjänande (bakas in i lönen) bidrar till det stora
glappet mellan befattningarna i ett enhetslönesystem.
Jag yrkar:
Att generellt höja löneläget för ”ÖST/1FI/ELI” så att en jämn lönetrappa mellan de tre driftbefälskategorierna uppnås och sedan bibehålls över tiden, t.ex. genom att jämna ut semesterintjänandet mellan BFH/TCH,
ÖST/1FI/ELI och 2ST/2FI.
Åke Karlsson, Stena Line
56
Behandling av: Motion 12 – Löneskillnad för befäl med enhetslön
Motionären påpekar att lönemarginalerna mellan 2:e och 1:e befattning är för liten. Motionären yrkar i den
första av två att-satser att generellt höja löneläget för förstebefattningarna samt i den andra att-satsen att
göra en ändring i storsjöavtalens garanterade lägsta löneökning vid befordran. Styrelsen anser att motionären har rätt i sina yrkanden och konstaterar också att denna fråga varit uppe
tidigare och till och med varit en så het potatis att förbundet varslat om konflikt för att få en justering av
förstelönen. Denna satsning gjordes på förstebefattningarna vid avtalsförhandlingarna 1994 och 1995 vilket
resulterade i ett utfall.
SBF har lyft frågan om höjning av garanterad löneökning (fem-procentaren) vid befordran, dock utan
något reellt resultat ännu.
Frågorna är fortfarande aktuella och bör noggrant genomlysas och diskuteras inom styrelsen och på avtalskonferensen inför kommande avtalsförhandlingar. Styrelsen föreslår att kongressen beslutar
att
motion 12 överlämnas till den kommande styrelsen för att i likhet med den vid kongressen förda
57
Behandling av: Motion 13 – Ny lönegrupp
i färjeavtalet för intendenturbefäl
Motion 13 – Ny lönegrupp i färjeavtalet för intendenturbefäl
Tillsätt en lönegrupp 11 som skulle vara 800sek högre i färjeavtalets tarifflön.
Jag tror att det finns många båtar, där ansvar och uppgifter har ökat under årens lopp för många högre
chefer inom intendenturen.
Och vad jag kan se så är de en väldigt stor löneskillnad från lönegrupp 10 till den fria lönesättningen för
intendenter (60.000-)
Under mina mer än 25 år på färja, så har jag sett hur nästan alla fysiska arbetsuppgifter från intendent
har delegerats till någon annan avdelningschef.
Joakim Nordberg
Eckerölinjen
Motionären yrkar här på införandet av en ny lönegrupp (11) inom intendenturbefälet i lönetabell för färja
motsvarande ett värde om 800 SEK över nuvarande lönegrupp 10.
Motionären anför vidare att det råder en markant skillnad mellan nuvarande lönegrupp 10 och den i
övrigt fria lönesättningen för intendenter.
Ansvar och krav på kompetens har under årens lopp på ett påfallande sätt ökat för många högre chefer
inom intendenturbefälet, vilket svårligen kan återspeglas i nuvarande lönegrupp 10 för färja.
att
motion nr 13 överlämnas till kommande avtalskonferens för behandling och vidare ställningstagande.
58
Behandling av: Motion 16 – Ersättning och status
för lokala fackliga företrädare
Motion 16 – Ersättning och status för lokala fackliga företrädare
Ideellt arbete, offra intjänad semester och vederlagsledighet, dålig ersättning för både nerlagd tid och för
restid. Så ser min vardag ut som Klubbordförande. Jag upplever det som att en mycket liten del av det arbete som utförs ersätts utav arbetsgivaren. Detsamma gäller övriga personer i Klubbstyrelsen då det gäller
medverkan eller klubbfackligt arbete.
Den skrivelse som ligger till grund för att beräkna ersättning/tidsåtgång är mycket föråldrad och bör revideras.
För att höja statusen som Klubbordförande/Fackligkontaktperson, samt att vilja få fler att engagera sig
inom facklig verksamhet, bör ersättningarna ses över. Att gå minus varje månad är inget bra argument för
att få folk att vilja engagera sig fackligt.
Ytterligare ett motiv till att höja ersättningen och statusen på uppdragen som Klubbordförande/Fackligkontaktperson är att försöka få motparten att acceptera den fackliga verksamheten.
Jag yrkar på att Sjöbefälsföreningen arbetar aktivt för:
• Att Revidera ersättningsgrunderna för Klubbordförande/Fackligkontaktperson
• Att Höja ersättningen för Klubbordförande/Fackligkontaktperson
• Att Möjliggöra att Klubbordförande/Fackligkontaktperson själv får avgöra om ersättning skall ersättas i tid(VL) eller i pengar.
• Att Försöka höja ”statusen” på rollen som Klubbordförande/Fackligkontaktperson gentemot arbetsgivarparten
Annelie Hamberg, Kalmar den 14 mars 2016
Motionären önskar att revidering skall ske beträffande grunderna för lokalt fackligt arbete och att ersättningen
till de lokala företrädarna höjs. Vidare önskar motionären att den lokale facklige företrädaren själv skall avgöra
hur ersättningen skall tas i anspråk och att försöka höja statusen på rollen som facklig företrädare gentemot
arbetsgivaren.
Frågan om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen regleras av lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen. Förtroendemannalagen, som den också kallas, är en skyddslagstiftning för de
som betecknas som facklig förtroendeman på en viss arbetsplats i förhållande till arbetsgivaren. Lagstiftningen är
generös och saknar en maximal gräns för den tid man kan ta i anspråk för det lokala fackliga arbetet, rättspraxis
har dock medgett ett mycket stort utrymme för de lokala fackliga företrädarna för såväl utbildning som förhandling. Vidare anger förtroendemannalagen att den fackliga förtroendemannen till följd av sitt uppdrag inte får ges
försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor och således ej är att betrakta som ideellt arbete.
Med anledning av att föreningens klubbar och kontaktpersoner har så olika förutsättningar och behov för
sitt fackliga arbete och det faktum att förtroendemannalagens reglering är mycket generös har inte föreningen
tecknat något förtroendemannaavtal med våra motparter. Det finns med andra ord ingen skrivelse som kan ligga
till grund för att beräkna den tid man får ta i anspråk eller ersättningen, endast förtroendemannalagen och dess
reglering.
Föreningen står dock till förfogande för de klubbar som önskar teckna lokala förtroendemannaavtal i samråd
med den lokala klubben. Dessa avtal är dock i stor utsträckning mer begränsande än förtroendemannalagens
reglering men underlättar hanteringen då man kan klargöra ersättningsgrunder m.m.
Föreningsstyrelsen föreslår därmed att kongressen beslutar
att motion nr 16 härmed anses besvarad.
59
Behandling av: Motion 20 – Sjukvårdstillägg
Motion 20 – Sjukvårdstillägg
Att vara den som har hand om sjukvården ombord kan i många fall vara en arbetsuppgift som påverkar den
personen mycket. Det är ett mycket ansvarsfullt jobb och både ens kollegors liv och sitt eget kan hänga på
om man utför det väl och har ordning och reda på utrustning och mediciner. Dessutom är det viktigt att hålla sig lite mer ajour med sjukvårdsutrustning och kunskap än den certifikat refresh som är vart 5 år. Denna
viktiga arbetsuppgift bör få mer uppmärksamhet och premieras lite mer än nu förekommande.
Ombord på passagerarfartyg där det ej finns utbildad sjuksköterska/ läkare anställd, kan den sjukvårdande delen av jobbet bli mycket större och omfattande av arbetsuppgifterna än många tror.
En stor skillnad mellan att vara ombordanställd och handha sjukvården är att man är ganska ensam. På
grund av tystnadsplikten så kan man ej diskutera sitt handlande med någon ombord. Man är lite mer än en
”plåstertant” och skillnaden mot landbaserad sjukvård är att man har ingen att bolla och diskutera med,
förutom när det gäller rena medicinföreskrivningar.
I denna motion har ordalydelsen ”ansvarig för sjukvården” ej används, då det är befälhavaren som är
ytterst ansvarig och i detta fall är det inte befälhavaren som menas, utan den som handgripligen handhar
sjukvården, som ej är utbildad sjuksköterska eller läkare.
Jag yrkar på att Sjöbefälsföreningen verkar för:
• Att Införa ett lönetillägg för den person ombord som handhar sjukvårdsutrustning, skeppsapotek, sjuk
hytt/sjukvårdsutrymme, och är utsedd till att handha eventuella olycksfall och sjukdomsfall ombord på färjor/kryssningsfartyg där det ej finns sjuksköterska eller liknande.
• Att Införa ett lönetillägg för den person ombord som handhar sjukvårdsutrustning, skeppsapotek, sjukhytt/sjukvårdsutrymme, och är utsedd till att handha eventuella olycksfall och sjukdomsfall ombord på
lastfartyg/tankfartyg eller annat typ av fartyg.
Annelie Hamberg
Kalmar den 14 mars 2016
Motionären yrkar att kongressen uppdrar åt kommande styrelse att verka för att en överenskommelse träffas med SARF om att införa ett lönetillägg för den person som handhar sjukvårdsutrustning mm.
Motionen innehåller två att-satser där tillägget är separerat för färjor/kryssningsfartyg respektive last/
tankfartyg. Anledningen är att i fallet med färjor/kryssningsfartyg kan det finnas läkare/sjuksköterska ombord.
Styrelsen anser att kommande styrelse skall bereda denna fråga samt att den skall tas upp i kommande
avtalskonferens.
att motion nr 20 överlämnas till den kommande styrelsen för att i likhet med den vid kongressen förda
60
Behandling av: Motion 23 – Examenstillägg för intendenturbefäl
Motion 23 – Examenstillägg för intendenturbefäl
Ingen direkt högskoleutbildning för cateringbefäl existerar i dagsläget. Arbetet med Sjöfartshögskolan/Linnéuniversitet i Kalmar har påbörjats, och utbildningen kommer igång tidigast till hösten 2018. Innan befäl
hunnit utbilda sig kommer detta att dra ut ytterligare 2-3 år.
Dessutom kan cateringbefälets arbetsuppgifter ses som mer mångfasetterade än de på driftsidan, där
man mer präglat studera ett visst ämnesområde. Ett välutbildat cateringbefäl har både ett praktiskt yrke
t.ex. kock eller annan linje inom hotell & restaurang i grunden och påbyggnadsstudier inom t.ex. ekonomi,
hr och ledarskap. Därav har många cateringbefäl en anseende mängd studier relaterade till vakansen, men
eventuellt ger inga av dessa högskolepoäng.
Yrkar härmed att:
förbundet arbetar för att få paragrafen om examenstillägg omformulerad. Till intendenturbefäl som har en
för befattningen relevant examen omfattande minst 120 högskolepoäng eller sammanlagt 160 studiepoäng
från andra relevanta studier, utges ett examenstillägg med ett belopp som framgår av lönebilagan. Examina
från andra länder än Sverige konverteras till studiepoäng enligt ECTS.
Tia Lindström
Motionären tar här upp ett resonemang runt examenstillägget för intendenturbefäl. Motionären har varit
så framsynt att ett förslag till text finns i motionen. Styrelsen anser att kommande styrelse skall ta upp och
genomlysa förslaget ordentligt.
Förbundsstyrelsen föreslår att kongressen beslutar
att motion nr 23 överlämnas till den kommande förbundsstyrelsen för att i likhet med den vid kongressen förda diskussionen beaktas vid kommande avtalsförhandlingar.
61
Styrelsens rapport om arbetsmiljö och säkerhet
Rapport om arbetsmiljö och säkerhet
Arbetsmiljön till sjöss
Det är stort intresse för frågor om säkerhet till sjöss såväl i Sverige som internationellt. Även arbetsmiljöfrågorna börjar röna ett större intresse. Detta är frågor som är betydelsefulla för sjömännen och det är en
självklarhet att de uppmärksammas och tas på stort allvar. Tyvärr är förbättringar inom dessa områden ofta
fördröjda eller åtsidosatta på grund av besparingsskäl eller tröghet i de regelskapande systemen. Svenska
rederier har satsat på att föryngra sina fartygsbestånd, och det är bra, men inte alla nybyggda fartyg som
registreras i Sverige har heltäckande bra säkerhets- och arbetsmiljö. Särskilt i kök och maskinrum är arbetsmiljöstandarden ofta sämre än i äldre fartyg.
Tyvärr har arbetsmiljön på fartyg inte uppmärksammats på önskvärt sätt av de svenska tillsynsmyndigheterna, tidigare Sjöfartverket och nu Transportstyrelsen; bland annat är det rimligt att mer resurser avsätts
för kontroller av arbetsmiljön ombord. Det är fortfarande så att Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöföreskrifter
måste ”implementeras” av Transportstyrelsen till Transportstyrelsens föreskrifter för att de skall bli til�lämpbara på fartyg. Detta är en obegriplig hantering av Arbetsmiljöverkets status som föreskriftsgivande
myndighet. Inte inom något annat branschområde har Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöföreskrifter tvingats
underkasta sig en annan branschmyndighets auktoritet. Det finns ingen anledning att Arbetsmiljöverkets
arbetsmiljöföreskrifter inte blir direkt tillämpbara på fartyg på motsvarande sätt som inom andra branscher.
Nationellt och internationellt måste alla aktörer inom sjöfartens område, tillsynsmyndigheter, fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer, nationella och internationella organ samt enskilda sjömän se till att
de regler som redan finns efterlevs. Buller, vibrationer, trötthet, elektromagnetiska fält, gaser och syrebrist
är hälsoproblem som är mycket angeläget att de åtgärdas.
SBF har under lång tid engagerat sig i frågor gällande säkerhet och arbetsmiljö och det är styrelsens uppfattning att detta arbete skall fortsätta med oförminskad kraft. Olyckor sker förstås ändå men inriktningen
måste i första hand vara att förhindra olyckor. Föreningens säkerhetspolicy avseende ett säkert fartyg kan
stolpas i fem punkter:
Rätt konstruerat fartyg!
Rätt byggt fartyg!
Rätt underhållet fartyg!
Rätt bemannat fartyg!
Rätt framfört fartyg!
Svenska regelverk
Arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen, fartygssäkerhetslagen, fartygssäkerhetsförordningen och lagen
om vilotid för sjömän gäller svenska fartyg och i vissa delar utländska fartyg. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen gäller för fartyg från och med den 21 juli 2003. Från och med den 1 januari 2009 har
Transportstyrelsen övertagit Sjöfartsverkets roll som inspektionsmyndighet för fartyg, och ger ut föreskrifter
som publiceras i Transportstyrelsens författningssamling (TSFS). För att Arbetsmiljöverkets föreskrifter skall
få rättsverkan på fartygsarbete krävs att Transportstyrelsen, tidigare Sjöfartsverket, sätter dem ikraft genom
att utfärda egna föreskrifter. Sjöfartsverkets huvuduppgift är att verka för goda förutsättningar för sjöfarten
i Sverige och för svensk sjöfart. Sjöfartsverket ger ut föreskrifter, som publiceras i Sjöfartsverkets författningssamling (SJÖFS).
En lag beslutas av riksdagen, och publiceras i Svensk författningssamling (SFS). En lag kompletteras ofta av en
förordning, som beslutas av regeringen, och publiceras i SFS. En förordning kompletteras ofta av en föreskrift,
som beslutas av en myndighet eller en kommun, och publiceras i respektive myndighets författningssamling.
62
Internationella regelverk
International Maritime Organization (IMO) är ett FN-organ. IMO är en mellanstatlig rådgivande sjöfartsorganisation med säte i London, och utgör internationell sjöfartsmyndighet som ansvarar för internationella
sjöfartsfrågor. IMO utarbetar internationella sjösäkerhetsregler i form av konventioner, koder och rekommendationer. Sverige som medlemsstat i IMO representeras av Transportstyrelsen. Sjöbefälsföreningen har
möjlighet att delta i IMO genom att delta i Sveriges och Transportstyrelsens delegation i IMO eller genom
att delta i International Transport Workers´ Federations delegation i IMO. International Transport Workers´
Federation (ITF) är en internationell facklig organisation som sammansluter nationella fackförbund med intressen inom transportnäringen. Det är genom ITF som Sjöbefälsföreningen kan driva sjömännens intressen
med störst kraft i IMO, eftersom Sveriges och Transportstyrelsens delegation måste få sina förslag godkända
av Europeiska unionen (EU) innan de kan läggas fram i IMO, varvid den påverkansmöjligheten blir mindre
effektiv. IMOs regler implementeras i Sverige genom lagar, förordningar och föreskrifter.
International Labour Organization (ILO) är ett FN-organ. I ILO har stater, arbetsgivarorganisationer och
arbetstagarorganisationer lika stort inflytande genom ett trepartsförhållande. ILO hanterar områden som
rör arbetstagares arbetsmiljö, socialförsäkringar och övriga arbetsförhållanden. ILO utarbetar konventioner
och rekommendationer. Sjöarbetskonventionen antogs av ILO-konferensen i Genève den 7 februari 2006.
Sjöbefälsföreningen deltog aktivt i ILOs arbete med att ta fram Sjöarbetskonventionen; ITF samordnade
arbetstagarorganisationernas arbete. Den 15 februari 2012 godkände Riksdagen att Sverige ansluter sig
till ILOs sjöarbetskonvention. Riksdagen angav följande: ”Skälet är att sjöarbetskonventionen kan bidra till
att fler sjömän får en trygg och säker arbetsmiljö samt i övrigt bra arbetsvillkor. Den kan också bidra till att
skapa en konkurrenskraftig svensk sjöfartsnäring”. Riksdagsbeslutet innebar att konventionen genomfördes genom inkorporering i befintliga regelverk i stället för en egen fristående lag. Lagändringarna trädde
i kraft den 1 mars 2012. Den 20 augusti 2013 trädde sedan konventionen i kraft internationellt för hela
världshandelsflottan. Efter ikraftträdandet har det hållits två möten i ILO innehållande krav på förändringar
i konventionen, dels i april 2014 samt i februari 2016. Dessa möten har lett fram till kommande förbättringar avseende skydd för övergivna sjömän såväl ombord som för resor hem, vissa framsteg har även gjorts
beträffande diskriminering och mobbning ombord. En fråga som dock lämnades i oenighet var frågan om
anställnings- och löneskydd för gisslanhållna sjömän. Frågan skall dock behandlas vid kommande möte som
tros hållas under 2018.
Anledningen till att Sjöarbetskonventionen skapades var att många konventioner och rekommendationer på sjöfartens område inte längre stämde överens med modern sjöfart samt att många konventioner
ratificerats av för få stater för att få effekt. En ny tvingande konvention ansågs få bättre effekt än tidigare
konventioner. I Sjöarbetskonventionen finns en del nya inslag, såsom en global lägsta standard beträffande
arbetsmiljö, fördelning av ansvar beträffande sjukförsäkringar och pensioner samt att efterlevnaden kan
granskas genom hamnstats- och flaggstatskontroller. Sjöarbetskonventionen bidrar till att höja lägsta nivån
på arbetsförhållanden i den internationella sjöfarten, så kallat ”level playing field”, vilket i sin tur leder till
förbättrade konkurrensvillkor för den svenska sjöfarten.
I mars 2016 hade 72 medlemsstater med 80 procent av världshandelstonnaget ratificerat sjöarbetskonventionen.
Europeiska regelverk - Europeiska Transportarbetarfederationen ETF
ETF utgör den europeiska regionen av ITF och utgör samtidigt den europeiska delen för transport och logistik i den Europeiska Fackliga Samorganisationen, EFS, eller European Trade Union Confederation, ETUC, som
är det engelska namnet. ETF omfattar 41 europeiska länder med 2,5 miljoner medlemmar i 231 fackliga
organisationer. ETF är erkänd motpart i den sociala dialogen av europeiska kommissionen, ministerrådet
och parlamentet i frågor som rör transportsektorn.
63
Sjöbefälsföreningen bedriver sitt arbete inom EU i sjöfarts- och inre vattenvägssektionen i ETF. Inom
ramen för den sociala dialogen drivs realförhandlingar med den europeiska redareföreningen European
Community Shipowners´ Association, ECSA, och motsvarande inom inre vattenvägssektionen. Förhandlingar
som kan leda till överenskommelser som upphöjs till EU-direktiv. Exempel är direktivet om MLC 2006 och
arbets- och vilotidsregler för sjöfolk i inlandssjöfart. Sektionerna avhåller cirka åtta möten per år inklusive
möten inom den sociala dialogen.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete är inte längre en nyhet utan en metod för att åtgärda arbetsmiljöproblem.
Det är viktigt att intresset för det systematiska arbetsmiljöarbetet vidmaktshålls, och helst utvecklas, så att
det inte blir en produkt som tonar bort med ett minskat nyhetsintresse. Rederier och arbetsmiljöansvariga
ombord har en viktig uppgift att se till att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar och utvecklas på
fartygen.
Det är angeläget att den psykosociala arbetsmiljön är god ombord. Arbetsmiljöverkets nya regler om psykosocial arbetsmiljö började gälla den 31 mars 2016, ”AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö”. Transportstyrelsen kommer att göra den till sin författning, troligtvis dröjer det till våren 2017. Den får tillämpas för
fartyg och fartygsarbete, men Arbetsmiljöverket utövar inte tillsyn, och så länge som den inte ingår i Transportstyrelsens författningar kan Transportstyrelsen inte utöva tillsyn över den. Det är en självklarhet att AFS
2015:4 skall tillämpas ombord fram till dess att Transportstyrelsen införlivar den som sin författning.
Sjöbefälsföreningen skall verka för förbättrad arbetsmiljö ombord i däcksavdelningen, tekniska avdelningen och intendenturavdelningen. Arbetsmiljön är avgörande för trivsel, hälsa och hur arbetsuppgifterna
utförs. Arbetsmiljö som inte stödjer de operativa uppgifterna och rutinerna riskerar att framkalla olämpliga
arbetsbeteenden när personalen inte har något annat val än att arbetsuppgifterna måste utföras. Kunskap
om förutsättningarna för att kunna utföra arbetsuppgifterna på ett optimalt och arbetsmiljövänligt sätt
måste tas i beaktande vid utformning och konstruktion av de olika arbetsmiljöerna ombord. Sjöbefälsföreningen konstaterar att IMO:s guidelines på ergonomiska krav på utrustning och utformning på fartygsbryggan har medfört betydande förbättringar av arbetsmiljön för bryggpersonalen. Sjöbefälsföreningen anser
att det är mycket viktigt att bland annat maskinrum, maskinkontrollrum och byssan också designas och
utformas med fokus på bra arbetsmiljö. Sjöbefälsföreningen skall verka för att bra arbetsmiljöregler införs i
nationella och internationella regelverk.
Arbetsmiljötillsyn på fartyg
Transportstyrelsen utövar, i samverkan med Arbetsmiljöverket, tillsyn av arbetsmiljön ombord på fartyg.
Tillsynsförrättningar utförs som besiktningar, inspektioner, värdstatskontroller eller rederikontroller. Besiktningar och rederikontroller görs enligt en uppgjord plan, eller utom planen om det finns särskild anledning
till det. Inspektioner görs när Transportstyrelsen anser att det är motiverat. Det är vid inspektioner som
Transportstyrelsen undersöker om arbetsmiljön är tillfredställande. Vid en tillsynsförrättning skall förrättningsmannen kontakta skyddsombud om förrättningen avser eller motiverar åtgärder inom den skyddsorganisationens verksamhetsområde. Berörda skyddsombud bör närvara vid en tillsynsförrättning. Se SFS
2003:364 Fartygssäkerhetslagen 5 kap och SFS 2003:438 Fartygssäkerhetsförordningen 5 kap.
SBF anser att Transportstyrelsen inte prioriterar denna tillsyn på ett tillräckligt ansvarsfullt sätt. Inspektörerna får inte de resurser och den tid de behöver för att kunna utföra sina åligganden. Transportstyrelsen
måste agera seriösare och ta ansvar för sina inspektörer gällande utbildning samt ta del av all information
som de ombordanställda ger i sin egenskap av experter i sina egna fartyg.
SBF ser med oro på hur besparingar och indragningar gör att det kommer att bli färre och sämre inspektioner och att tiden som läggs på arbetet minskar.
64
Några svenska redare har flyttat till Danmark med sina fartyg. I Danmark är det mycket skarpare nationella särkrav när det gäller arbetsmiljöfrågor och de aktuella fartygen har behövt kompletterats med säkerhetsutrustning och hjälpmedel för flera miljoner kronor per fartyg utan att redarna har lyft på ögonbrynen.
Vi ser inte problemet, satsa på arbetsmiljön!
Sjöfartens Arbetsmiljönämnd
Sjöfartens arbetsmiljönämnd (SAN) är ett partssammansatt rådgivande organ med uppgift att främja arbetsmiljöverksamheten inom sjöfarten. Parterna är Sjöfartens Arbetsgivareförbund, Sjöbefälsföreningen,
Sjöbefälsföreningen Offentliganställda och SEKO Sjöfolk. Verksamheten finansieras av Sjöfartens Arbetsmiljöstiftelse (SAMS). SAN gör bland annat följande: Har en egen hemsida, www.san-nytt.se, ger i samarbete
med Prevent ut ”Arbetsmiljömanual för sjöfarten”, med årlig uppdatering, ger ut tidskriften SAN NYTT, med
fyra nummer per år, ger ut ett arbetsmiljöblock/anteckningsblock som ett hjälpmedel vid arbetsmiljöarbetet, har tillsammans med shipgaz tagit fram en interaktiv arbetsmiljöutbildning för sjömän, som finns på
SANs och shipgaz´ hemsidor, anordnar varje höst en arbetsmiljökonferens och i samband med konferensen
delar ut ett arbetsmiljöpris på 10 000 kronor.
Sjösäkerhet
Det internationella sjösäkerhetsarbetet omfattar konstruktion, utbildning, operationell verksamhet, miljövänliga fartyg, kriminaliseringsproblematik för sjömän samt piratverksamhet och dess konsekvenser.
Åtgärder och regelverk inom dessa områden beslutas nästan enbart av internationella organ och regleras i
internationella regelverk, till exempel IMO och ILO. När bestämmelserna skall införas i EU:s eller nationella
rättsregler är det för sent att kunna påverka innehållet och konsekvenserna. Det är viktigt att Sjöbefälsföreningen deltar på alla nivåer där beslut fattas, för att tillvarata medlemmarnas intressen och god sjösäkerhet. Med sådant syfte deltar Sjöbefälsföreningen i arbete i IMO, ILO och ITF.
Piratverksamhet
Piratöverfall på fartyg har växt till ett stort problem för sjömännen, särskilt i Adenviken, Indiska oceanen
och utanför Nigeria och Benin. IMO har tagit fram en Best Management Practise, BMP, som en handbok
för rederier och ombordpersonal med åtgärder för att förebygga piratöverfall och att hantera piratöverfall
och gisslansituationer. IMO har intagit ståndpunkten att de inte rekommenderar beväpnade vakter ombord
som ett skydd mot piratöverfall, utan anser att det är en fråga för rederierna och respektive land att ta tag
i, så som till exempel förändringar i nationell lagstiftning för vapeninnehav och sjömännens ansvar vid en
eventuell vapenkamp. I början av 2012 tillsatte regeringen en arbetsgrupp, där Sjöbefälsföreningen ingår,
som har till uppgift att se över den här problematiken och föreslå eventuella åtgärder. Ett av problemen är
besättningens ansvar, här krävs internationella beslut och regler. Om en befälhavare kan bli straffri enligt
lagstiftningen i Sverige vid en incident, innebär det inte straffrihet med automatik i andra länder.
Insjö/ForeSea
Internationellt har intresset för incidentrapporteringssystem blivit större. Detta märks bland annat på diskussionerna inom IMO. Det är bra om det blir obligatoriskt för varje sjöfartsnation att ha ett incidentrapporteringssystem. Det svenska systemet är ett bra exempel på hur sådana kan vara uppbyggda.
Övrigt
SBF har varit mycket aktiva i arbetet inom IMO där vi lyckats få 30 år gamla rekommendationer avseende
bullernivåer att nu bli både moderniserade och obligatoriska. Detta är styrelsen naturligtvis glada över men
mycket återstår och SBF får varje månad in synpunkter från våra medlemmar och andra intresserade med
65
förslag och yrkanden inom olika områden där de anser att SBF skall engagera sig i. Det kan gälla sjukdomar
som sjömännen är säkra på att härrör sig från arbete ombord. En medlem uttryckte saken som så att alla
sjömän har förlorat eller sett en kollega drabbas av cancer. SBF har tidigare stöttat forskning inom detta
område och det är ett område som fortsatt behöver stöd.
66
Behandling av: Motion 2 – Lämplighetstester
Motion 2 – Lämplighetstester
Det har blivit vanligare att rederier använder sig av lämplighetstester för urval vid anställning och befordran. Inom flyget, som vi ofta jämför oss med, är det reglerat internationellt via ICAO, regionalt av EU och
nationellt av Transportstyrelsen. Den processen säkerställer kvalitet, transparens och jämförbarhet, samt
individens integritetsskydd.
Motsvarande reglering för sjöfarten finns inte, varken lagmässigt eller genom avtal.
Detta lämnar marknaden öppen för entreprenörer (de som har en produkt att sälja, vill såklart informera
om dess förträfflighet och ofelbarhet) och lycksökare och en fullständig och oinskränkt makt till arbetsgivarna.
Problemställningarna är många, men för att ta ett exempel så har det nog inte undgått någon, genom
åren, uppmärksammade rättegångar där en eller en grupp av psykologer sjukförklarar en person, medan
en, eller en annan grupp, friskförklarar densamma.
Inom området lämplighetstester, eller psykometriska tester är problemställningen än värre. Vad som är
ännu allvarligare är, information om personers psykologiska natur, lämnas till otränade HR-avdelningar, utan
krav på utbildning av den som skall använda och tolka resultatet och utan krav på integritet eller personskydd. I Sverige bedrivs avancerad forskning på området vid Karolinska institutet (Anders Sjöberg), och de underkänner många metoder och tillämpningar av psykometriska tester. Skulle motsvarande tillämpas inom
medicin, skulle det betecknas som kvacksalveri vilket är mycket allvarligt. Det bästa vore såklart att detta område lagregleras som inom flyget, men med tanke på den process det
skall till, skulle det ta tio år eller mer innan något som liknar flygets regler kom på plats. En snabbare och
enklare process vore genom ett avtal.
Jag yrkar att kongressen verkar för:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Avtalar om psykometriska tester
Att de som utför tester skall vara godkända av Psykologförbundet (http://www.psykologforbundet.
se/STPsverige/)
Att de som utför tester skall vara certifierade enligt EFPA
Att parterna årligen upprättar en lista över godkända testcentrar, lämpliga för sjöfartens villkor
Att de som utför tester skall arbeta under en kvalitetssäkrings system
Att den immateriella rätten till rapporten tillfaller sjömannen
Att testcentrar inte får behålla resultaten
Att tester skall utföras enligt senaste rön på området, och i görligaste mån spegla branschens villkor
Att de tester som utförs skall i görligaste mån var likartade i Sverige, överenskomna av en arbets
grupp sammansatt av parterna
Att testmetoderna skall vara tillgängliga till Sjöbefälsskolorna vid antagning, så blivande sjöfolk för
står sin kapacitet innan man tillbringar 30 år till sjöss, och får veta att det duger man inte till.
Att den enskilda sjömannen skall ha möjligheten att inte dela med sig av resultatet
Att i de fallen då sjömannen har en “olämplig” profil, skall erbjudas psykolog stöd.
Med vänlig hälsning
Klaus Pedersen
67
Behandling av: Motion 2 – Lämplighetstester
/Motionären har lämnat en kopia av en artikel ur Dagens Industri som bilaga./
Motionären yrkar här på ett antal regleringar vad gäller tillämpning av lämplighetstester.
Ett centralt avtal tecknades mellan parterna 1998 avseende lämplighetstester för tjänstgöring i befälsyrke. Avtalet reglerar bl.a. att testverksamhet endast skall ske på sådant företag och under sådana former
som parterna är eniga om att anvisa.
Föreningen skall således godkänna såväl testinstitut, auktorisation, metoder, syfte, åtgärdsansvar samt
övriga adekvata kriterier innan psykometriska tester kan tillämpas av arbetsgivaren.
Föreningens acceptans samt därtill mellan parterna överenskomna villkor är således en förutsättning för
arbetsgivarens tillämpning av lämplighetstester för sjöbefäl.
att
motion nr 2 härmed anses besvarad.
68
Behandling av: Motion 8, 17 och 18 – Friskvård
Motion 8 – Friskvård
Flertalet arbetsgivare iland erbjuder sina anställda avsatt arbetstid för friskvård. Det ligger i tiden att ta
hand om sin hälsa även om man arbetar till sjöss. Detta skulle gynna medlemmarnas hälsa samt eventuellt
minska antalet sjukskrivningsdagar för arbetsgivaren på långsikt.
Jag yrkar att:
Det skall avsättas två timmar ordinarie arbetstid i veckan för friskvård ombord.
Fredrik Nylund
Överstyrman
15 Februari 2016
Travemünde
Motion 17 – Friskvård ombord
”Om vi tränar eller bara rör vi på oss mår vi bättre”, kan man ju läsa om in nästa varenda tidning nu för
tiden.
På våra arbetsplatser är det mycket varierande hur mycket vi rör på oss i vårt dagliga arbete. Det är även
mycket varierande vilka möjligheter vi har att kunna röra på oss. Gym och/ eller konditionsmaskiner är inga
självklarheter ombord. Det borde vara en självklarhet att vi sjömän skall ha möjligheten, om vi önskar, att
kunna träna och röra på oss under de perioder när vi är ombord.
• Att Arbeta aktivt för att påverka rederier och liknande, att våra medlemmar skall få möjlighet (gym eller
liknande) att utföra friskvård när de är ombord.
• Att Arbeta aktivt för att påverka rederier och liknande, att medlemmarna, om de så önskar, får träningsmöjligheter på arbetstid.
Annelie Hamberg
Motion 18 – Friskvård på ledigheter
Att försöka nyttja friskvård som sjöman är ofta lite mer komplicerat och dyrare än som landanställd. Landföretagen upphandlar medlemskap på gym/simhallar mm till bättre priser då de har flera anställda på varje
ort. Vissa företag kräver även att friskvårdstimmar skall nyttjas. Som sjöman är det inte alltid lika enkelt. Vi
är ofta utspridda, över hela landet och även utanför landets gränser, så det är svårt för vår arbetsgivare att
förhandla fram förmåner. Vi tjänstgör i perioder så vi har svårt att nyttja träningskort till fullo då det inte
alltid går att frysa.
Det är mycket viktigt att vi som sjömän skall få möjligheter att nyttja friskvård på våra ledigheter, om vi så
önskar.
69
Behandling av: Motion 8, 17 och 18 – Friskvård
• Att Arbeta aktivt för att påverka rederier och likande, att våra medlemmar skall få bra möjlighet att utföra
friskvård när de är på ledigheter.
• Att Arbeta aktivt för att påverka rederier och likande, att våra medlemmar skall få ta så stor del som möjligt av friskvårdsbidragen.
• Att Sjöbefälsföreningens styrelse utreder om Sjöbefälsföreningen aktivt kan förbättra friskvårdsmöjligheterna för hemmavarande medlemmar.
Annelie Hamberg
Styrelsens yttrande över motion nr 8, 17 och 18
Sjöbefälsföreningen skall verka för hälsofrämjande åtgärder. För att uppnå en god hälsa och bra förutsättningar för arbete är det lämpligt att arbetsgivarna satsar resurser på friskvård. Det kan ske genom att
tillhandahålla friskvårdsutrymmen på arbetsplatsen, att ge bidrag för friskvård under ledighetsperioder
och att ge möjlighet till friskvård under arbetstid. Det är lämpligt att Sjöbefälsföreningens lokala klubbar
och lokala förtroendemän/kvinnor tar upp en dialog med respektive arbetsgivare för överenskommelse om
friskvårdsåtgärder.
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar att motionerna 8, 17 och 18 härmed är besvarade.
70
Rapport om utbildning
Behörigheter
Den 25 juni 2010 klubbade IMO igenom en reviderad upplaga av STCW (Standards of Training, Certification
and Watchkeeping for Seafarers 1978, as amended in 1995 and 1997). Redan 2006 tog IMO beslut om att
revidera STCW efter ett antal möten, arbetsgrupper och korrespondensgrupper. En hel del arbete har lagts
ner på att harmonisera reglerna med ILO MSC 2006, den så kallade superkonventionen.
Den nya STCW konventionen och koden började gälla den 1 januari 2012 och får fullt genomslag 1 januari
2017.
För våra befäl har detta inneburit att en hel del kurser, bland annat Basic Safety, fått göras om för att den
nya Manila-stämpeln skall gälla. De befäl som har en anställning har oftast kunnat genomgå dessa kurser
utan problem. Dock har de som inte har en fast anställning eller många av de som seglar under utländsk
flagg fått stå för kurs- och certifierings-kostnader själva, för att inte tala om kostnader för resor och uppehälle under dessa kompletteringsutbildningar.
Föreningen har lagt ner ett stort arbete för att kunna driva våra behörighetsfrågor framåt, och vi har haft
framgång i många frågor där vi framförallt fått svenska Transportstyrelsen, TRS, och Internationella Transportarbetare Federationen, ITF, att stå bakom oss. Föreningen har dessutom i vissa frågor skapat sig internationell respekt, då många nationer och intresseorganisationer kommit för att rådfråga oss eller bett om
stöd i olika frågor.
Internationellt upplever vi att Transportstyrelsen fått begränsad makt i och med att EU skall koordinera
de flesta frågorna. Den enda fördelen med detta EU-samarbete är, att då vi lyckats driva en fråga genom
TRS och EU accepterat detta, då är det stor sannolikhet för att nå framgång inom IMO.
För ett par år sedan bildades en Steering Group under Seafarers Section inom ITF med utgångspunkt att
bättre kunna förbereda sig inför möten inom IMO. Denna Steering Group, som fått namnet ITF MSC SG,
består av tre nautiska befäl, tre tekniska befäl samt en manskapsposition. Gruppen har möten minst två
gånger per år samt är sammankallande inför stormötet ITF MSC. Sjöbefälsföreningen har fått förtroendet
att inneha vice ordförandeposten i SG. Denna grupp utser även delegater till IMO’s olika möten och Sverige
kan stoltsera med att ha representanter i flera av dessa kommitteer. Efter sammanslagningen av de svenska
befälsfacken kan dessutom resurserna fördelas, så att vi kan representera med de mest kompetenta personerna inom de olika områdena.
Föreningsstyrelsen ser det som mycket viktigt att vi fortsatt ska bevaka och påverka regelverket kring behörigheter och certifiering både nationellt, men framförallt inom det internationella arbetet.
Sjöbefälsutbildning i Sverige
I dag bedrivs sjöbefälsutbildning på Chalmers i Göteborg (Chalmers Lindholmen) och Linneuniversitetet
(Högskolan i Kalmar).
I Göteborg är all sjöingenjörs- och sjökaptensutbildning fyraårig.
I Kalmar finns såväl treåriga som fyraåriga utbildningar till sjöingenjör och sjökapten. Det treåriga programmet är avsett för den som har minst 21 månaders sjöpraktik efter genomgången sjömansskola. Sjöingenjörsstudenter utan tidigare praktik går det fyraåriga programmet där studier på sjöbefälsskolan varvas
med fartygs- och verkstadsförlagd utbildning. Ombordpraktiken är på totalt 10 månader samt el-och verkstadspraktiken på totalt 12 veckor. Sjökaptensstudenter utan tidigare praktik får sin utbildning varvad med
fartygsförlagd utbildning om totalt 12 månader.
71
Gemensamt för de fyraåriga utbildningarna är att den studerande vid fullgjorda studier skall ha möjlighet
att erhålla en vaktbefälsbehörighet (klass V). Detta har möjliggjorts genom att kvaliteten på praktiktiden
har höjts genom att lägga den inom utbildningssystemet i form av fartygsförlagd utbildning. Det kan dock
ifrågasättas om kvaliteten på den fartygsförlagda utbildningen inte borde förbättras ytterligare. Inte alla
befäl som utses till handledare ombord har adekvat utbildning för detta. På många fartyg är dessutom
arbetsmängden så stor att det inte finns utrymme för att undervisa studenterna. Ofta beror det också på
den enskilda handledarens intresse av undervisning om den fartygsförlagda utbildningen skall vara givande. Kvaliteten på den fartygsförlagda utbildningen har dock höjts men det är dock ofrånkomligt att de befäl
som i dag får sin vaktbehörighet är betydligt mindre erfarna än de som har gått ”den långa vägen”. Vi har
dessvärre uppmärksammats på att några elever upplevt att de utsatts för sexuella trakasserier och/eller
mobbing. SBF har tillsammans med skolor, redarrepresentanter, SEKO och elevorganisationerna tagit fram
en handlingsplan för att stävja detta problem.
Antalet praktikplatser har minskat på grund av utflaggning och det har gjort att framförallt sjömansskolorna men också sjöbefälsskolorna har problem att få ut sina elever i de perioder som skolorna planerat.
Föreningen har representanter i båda skolornas respektive ledning och följer utbildningen noga. Våra
elevrepresentanter kommer också med värdefull information om elevernas syn på utbildningen. Föreningens ombudsmän träffar regelbundet eleverna i sjöfartshögskolorna, dels i schemalagda lektioner men
också i samband med informationsträffar under höst och vår. Vid höstmötet läggs vikten vid att hälsa de
nya studenterna välkomna till föreningen samt att informera om vad de har att vänta under studietiden.
Vid vårmötet koncentreras informationen till avgångseleverna med information om avtal, skatteregler och
vilken verklighet de nu kommer ut till. Föreningsstyrelsen anser att detta arbete är av stor betydelse som noggrant skall följas och föreningen skall också
lämna förslag på förbättrad utbildning i syfte att svenskt befäl ska kunna vidmakthålla sin höga kompetens.
Allmänna synpunkter
Den svenska sjöbefälsutbildningen i såväl Göteborg som Kalmar håller en internationellt sett mycket hög
nivå. EMSA som är EU’s kontrollenhet har godkänt de svenska skolorna med beröm. Utbildningskraven ligger väl över de internationella miniminivåerna. Det är viktigt att den höga standarden bevaras och att sträva
efter att ytterligare höja nivån så att svenskt sjöbefäl får en än högre kompetens i sin yrkesroll. Varje försök
att försämra utbildningen måste kraftfullt motarbetas. Emellertid finns stort behov att se över kursinnehållet i sjöbefälsutbildningarna. Vissa delar är föråldrade och bör anpassas till modern sjöfart. Föreningen bör
upprätta en kravspecifikation som kontinuerligt ses över i takt med förnyade krav.
Ett problem är kravet på särskilda certifikatskurser för befäl. För att erhålla behörighet på samtliga förekommande fartygstyper krävs en mängd kortkurser och alla kan inte rymmas inom den givna tiden för
sjökaptens- och sjöingenjörsutbildningen. Därför är det ofrånkomligt att vissa kortkurser måste ligga utanför
den ordinarie utbildningen. Vilka kurser som ska finnas kvar inom den ordinarie utbildningen bör bestämmas med utgångspunkt från behoven för den svenska handelsflottan. Således måste till exempel tank- och
kemkurserna fortfarande tillhandahållas i den ordinarie utbildningen eftersom en del av den svenska handelsflottan består av fartyg som har krav på sådan kompetens. Ett särskilt problem är att det oftast krävs
tank- eller kem-behörighet även för att tjänstgöra som juniorbefäl på sådana fartyg. För behörighet krävs
utöver kursen även viss praktik i tank- och/eller kemfartyg. Formellt krävs denna behörighet endast vid
tjänstgöring som seniorbefäl, men de flesta oljebolag ställer krav på att allt befäl som har något ansvar för
oljelasten ska ha full tank och/eller kem-behörighet. Det är därför viktigt att studenterna under den fartygsförlagda praktiken även får tjänstgöra på tank- och eller kemfartyg så att de kan erhålla erforderlig behörighet för att tjänstgöra som befäl på sådana fartyg. 72
Båda högskolorna har modern utrustning. Det är dock viktigt att den ständigt moderniseras för och följer
den tekniska utvecklingen inom näringen. Ansvaret åvilar i första hand staten att utrustningen inte föråldras
men andra finansiella källor bör utnyttjas maximalt för att få nödvändig utrustning som staten inte orkar
med. Sjömanshusstiftelsen är härvid den viktigaste finansiären.
En modern utbildning kräver mycket kompetenta lärare. Det är viktigt att högskolorna får tillgång till lärare som har förmåga att ge de studerande en utbildning som gör att svensk sjöbefälsutbildning även fortsättningsvis åtnjuter ett mycket gott rykte internationellt.
Innehållet i sjöbefälsutbildningarna måste förändras i takt med att yrkeskraven ändras för befälet. I framtiden kan vi se en ökad globalisering av sjöfarten, förändrade kommunikations- och transportsystem samt
större krav på miljöhänsyn. Det ställer krav på grundläggande förändringar i sjöbefälsutbildningen bland
annat vad gäller management, administration, marknads- och miljökunskap.
Föreningsstyrelsens åsikt har varit och är, att det i Sverige endast finns utrymme för en nivå på sjöbefälsutbildningarna, det vill säga sjöingenjör och sjökapten. Föreningsstyrelsens uppfattning är att denna inställning i dag är än mer riktig med hänsyn till den krympande arbetsmarknaden för svenskt befäl med lägre
utbildningar.
Utbildning för intendenturbefäl
En grupp befäl vars utbildning är kraftigt eftersatt är intendenturbefälet. Det gäller särskilt utbildning i
chefs- och ledarskapsfrågor. Bättre grundläggande utbildning behövs också i administration och ekonomi.
Den utbildning som finns är splittrad och svåröverskådlig och det behövs en mer sammanhållen utbildning.
Även för intendenturbefälet behövs en bättre tillämpning av kompetensutvecklingsavtalet. Ett arbete med
att få en utbildning till stånd är påbörjat tillsammans med Linneuniversitetet, tyvärr har det dragit ut lite på
tiden.
Föreningsstyrelsen anser att vi ska vara drivande för att få utbildningen till stånd snarast.
Utbildning för Eltekniker och Elektroingenjörer
Sjöbefälsföreningen har haft ett antal möten med sjöfartshögskolorna där en utbildning till Eltekniker eller
Elektroingenjör diskuterats.
Chalmers har byggt upp en högspänningsanläggning, HV, ombord på MS Fryken, som ligger vid Marinan i
Göteborg. Denna anläggning var från början avsedd för internutbildning åt Stena avseende in- och urkoppling av landström samt genomgång av de säkerhetsaspekter som måste finnas med i en sådan utbildning.
Efter några försökskurser och en rederiupphandlad kurs har skolan nu en utbildning som väl når upp till
STCW HV delen. TRS kan dock inte godkänna och certifiera denna utbildning eftersom denna HV-utbildningen endast är en del i sjöingenjörsutbildningen, och delar i ett paket kan inte godkännas var för sig. SBF
arbetar för att hitta möjligheter att få dessa kurser certifieringsbara. Chalmers har också undersökt om de
kan utbilda sjöingenjörsstudenter till Eltekniker genom att komplettera med teori och praktik.
Linneuniversitetet har en annan syn på detta och håller på att ta fram en kursplan för en helt fristående
Elektroingenjörsutbildning. SBF är inbjudna att vara med vid framtagandet av denna utbildning.
Föreningsstyrelsen anser att SBF aktivt skall vara med vid framtagande av nya utbildningar bland annat
med tanke på att nuvarande aktiva Elektroingenjörer och Eltekniker endast har fram till årsskiftet på sig att
utnyttja de farfarsregler som finns för certifiering enligt STCW Manila.
73
Kompetensutvecklingsavtalet
Kompetensutvecklingsavtalen mellan Redareföreningen och SMBF/Sjöbefälen respektive SFBF träffades år
1998. Avtalet ger de lokala parterna (rederi och klubb) möjlighet att överenskomma om hur befälet skall
utvecklas i sin yrkesroll. Avtalet har dock så här långt inte fått det genomslag det förtjänar på det lokala
planet.
Föreningsstyrelsen är därför av den uppfattningen att föreningen hårdare bör driva kravet på att kompetensutvecklingsavtalet kommer till praktisk tillämpning i rederierna.
Förlagsverksamhet
Sjöbefälsföreningen har genom sitt dotterbolag SMBF Service AB givit ut ett läromedel i Technical English.
Läromedlet används i sjöingenjörsklasserna på högskolan i Kalmar och har även distribuerats till ett antal
andra intressenter såväl inom Sverige som utomlands.
Föreningsstyrelsens uppfattning är att föreningen bland annat på detta sätt skall verka för att fortsatt ta
fram bra läromedel till sjöbefälsskolorna. Facklig utbildning
Föreningen arrangerar en gång om året en facklig kurs. Deltagarna utbildas i lagar och avtal som berör anställda på sjöfartens område. Antalet deltagare har varit gott och funnits väl representativa vad gäller olika
åldrar, fackliga erfarenheter, yrkeskategorier och yrkeserfarenhet, dock har det under senare åren varit en
övervägande del kursdeltagare från färjesjöfarten.
Sjöbefälsföreningens fackliga kurs är omfattande. Tyngdpunkten ligger på förståelse och tillämpning av,
på sjöarbetsmarknaden gällande, kollektivavtal och lagar. De av föreningen tecknade kollektivavtalen sätts
i relation till den lagstiftning som gäller inom arbetslivet. Särskilt framträdande är medbestämmandelagen,
lagen om anställningsskydd, förtroendemannalagen samt branschens speciallagstiftning till exempel sjömanslagen och fartygssäkerhetslagen. En del som på senare tid kommit att utvecklas är försäkringsfrågor,
specifika för sjöfartsbranschen.
Förhandlingsteknik praktiseras på ett reellt sätt då dessa kunskaper är av mycket stor betydelse. Detta
sker genom förhandlingsspel där deltagarna får agera i olika positioner vad gäller de olika aktörerna på
sjöarbetsmarknaden.
Föreningsstyrelsen anser att det är mycket viktigt att utbilda våra fackliga förtroendemän och målsättningen
är förutom att fortsätta med den fackliga kursen även planera för lokala eller speciellt efterfrågade delar i
en typ av fortsättningskurs/påbyggnadskurs.
Utbudet av arbetskraft
Idag kan i princip ingen få jobb i en driftbemanning till sjöss utan grundläggande sjöinriktad utbildning.
En svensk behörighet har ett gott anseende utomlands och på den internationella arbetsmarknaden
kommer behovet av kompetent sjöpersonal att öka. Detta beror framför allt på den nya synen på sjösäkerhet internationellt. Utbildning, träning, kompetens och organisation har erkänts som förutsättningar för
ökad säkerhet till sjöss – såväl för fartyg och människor som för miljö. Ökade krav på kunskap och kompetens gynnar generellt befäl från högkostnadsländer.
Många erfarna befäl, men också många nyutbildade svenska befäl har funnit arbeten i Norge. På grund av
oljekrisen i Norge har mer än 30.000 arbetstillfällen försvunnit, detta har naturligtvis också påverkat många
svenska befäl.
74
SMBF Service AB är ett helägt bolag av Sjöbefälsföreningen och bolagets verksamhet är en viktig del i föreningens fackliga verksamhet genom att det skapar arbetstillfällen för svenskt befäl som inte annars skulle
komma den svenska arbetsmarknaden tillgodo.
TAP-befälens utbildning
De fackliga organisationerna godkände 1997 att ett mixed crew-system infördes på svenska lastfartyg. Enligt
de lokala överenskommelserna som därefter träffades accepterades att högst 50 procent av antalet fartygsbefäl och högst 50 procent av antalet maskinbefäl skulle få utgöras av så kallade TAP-befäl (TAP-befäl =
tillfälligt anställt befäl). Föreningen har tidigare bestämt att det endast är aktuellt med filippinskt TAP-befäl,
det finns dock öppningar för andra länder att bistå med befäl, förutsatt att de av föreningen uppsatta kraven uppfylls.
Enligt den centrala överenskommelsen om TAP-befäl ska parterna godkänna TAP-befälens behörighet. Då
den ena parten (Sjöfartens Arbetsgivareförbund) tidigare inte visat något större intresse vad gäller kvaliteten på det TAP-befäl som anställes har det i praktiken inneburit att Sjöbefälsföreningen varit den enda part
som haft synpunkter på TAP-befälens utbildning och kompetens.
Med tanke på att TAP-systemet med största sannolikhet kommer att finnas kvar under överskådlig tid är
det av vikt att föreningen engagerar sig i att förbättra TAP-befälens kompetens. Det har visat sig att införandet av TAP-systemet inte har inneburit att bemanningarna på fartygen har utökats. I stället har ett svenskt
befäl rakt av ersatts med ett filippinskt befäl. Det filippinska befälet borde därför ha en kompetens likvärdig
med det svenska befälet han ersatt eftersom övrigt befäl annars får en ökad arbetsbelastning. Verkligheten
har dock visat att i regel så kan inte ett filippinskt befäl utan vidare ersätta ett svenskt befäl. Det beror bland
annat på lägre kompetens, andra arbetsmetoder och/eller kulturella skillnader.
Föreningen bevakar även andra länders utbildningssystem och har nyligen besökt såväl USA som Burma.
Det är av stor betydelse att följa utvecklingen av utbildningsanstalter i olika delar av världen för att vi i Sverige fortsatt skall kunna vara världsledande.
Föreningsstyrelsen anser att det är av vikt att även bevaka den internationella utbildningen samt ha kontroll
på hur de godkända bemanningsbolagen agerar då det gäller vidare- och kompetensutbildning av TAP-befälen.
75
Behandling av: Motion 15 – Elevrädsla
Motion 15 – Elevrädsla
En otrygghet och rädsla finns hos flera av de studenter som går på landets sjöbefälsskolor inför och under
deras praktiker. Har stött på den i många samtal med studenter och upptäckt att denna otrygghet och rädsla på ett mycket enkelt sätt kan minskas ner.
I dagsläget så finns det inte (i alla fall inte för Kalmarstudenterna) en kontaktmöjlighet för studenterna utanför kontorstid när de är på praktik. Om och när något händer på praktiken, eller om det bara är en olustkänsla (dvs inget har ännu hänt) så har de inte möjlighet att kontakta skolan för att få hjälp eller bara stöd
och råd. Studenterna känner sig mycket utlämnade och hjälplösa, och bara saknaden av ”en livlina”, dvs ett
telefonnummer eller en e-postadress förbättrar inte situationen.
Har även i ovanstående samtal förstått att det inte alltid är önskvärt att komma i kontakt med skolan eller
med rederiet, utan en neutral mellanhand vore att föredra, där borde Sjöbefälsföreningen kunna vara en
”hjälpande hand”.
• Att Bearbetar sjöbefälsskolorna så att det finns kontaktmöjligheter och jourverksamhet för eleverna som
är på praktik till skolorna; 24 timmar om dygnet, 366 dagar om året. Både på telefon och via e-post.
• Att Sjöbefälsföreningen har någon typ av jourverksamhet tex via e-post med daglig kontroll, 366 dagar om
året, för de fall där eleverna ej vill kontakta skolan/rederiet av olika skäl.
Annelie Hamberg
Sjöbefälsföreningen skall verka för trygga praktikperioder för sjöbefälseleverna. Sjöbefälselever som är
medlemmar i Sjöbefälsföreningen kan under kontorstid kontakta Sjöbefälsföreningens kansli via telefon
under kontorstid och e-post dygnet runt. Eftersom det är sjöbefälsskolorna som ansvarar för sjöbefälselevernas trygghet under praktikperioderna skall Sjöbefälsföreningen uppmana sjöbefälsskolorna att se över
rutinerna avseende att säkerställa sjöbefälselevernas trygghet och kontaktmöjligheter med sjöbefälsskolorna under deras praktikperioder.
att motionen härmed är besvarad.
76
Behandling av: Motion 19 – Klubbordförandeutbildning
Motion 19 – Klubbordförandeutbildning
Under de år som jag suttit som klubbordförande så har jag gång på gång saknat en djupare och bredare
utbildning än Facklig grundkurs och Facklig repetitionskurs. Saker som Semesterlagstiftning, Föräldralagstiftning, avtalen, Förtroendemanaavtalet, hantera MBL-brott, mm, samt även saker som administrativa delar
om protokollförande, dagordningar, årsberättelse, klubbekonomi, mm. Dessa saker är exempel på vad som
kan/bör ingå i en djupare och beredare Klubbordförandeutbildning.
Att ta över rollen som Klubbordförande, väcka liv i en vilande klubb eller starta en ny kan vara skrämmande och svårt. Med hjälp av mer utbildning så kan många hinder passeras och problem begränsas. Detta kan
även i framtiden leda till att det är enklare att rekrytera och engagera fler personer i klubbar och klubbstyrelser.
En klubbordförandeutbildning skulle även höja ”statusen på” uppdraget och förhoppningsvis ge mer förståelse och acceptans hos motparten/arbetsgivarsidan.
En väl fungerande klubb och en klubb med mycket kunskap kan även avlasta föreningens ombudsmän, på
detta sätt frigörs resurser för dem så att de inte behöva hålla på med ”små saker”.
Att Sjöbefälsföreningens styrelse arbetar för att ta fram och införa en djupare och mer bred internutbildning för föreningens klubbordförande, i en eller flera delar.
Annelie Hamberg
Motionären önskar att föreningens styrelse skall arbeta för att ta fram och införa en djupare och mer bred
internutbildning för klubbordförande, i en eller flera delar.
Sjöbefälsföreningen tillhandahåller årligen en facklig tredagarskurs. Kursen varierar i innehåll och uppfyller med god marginal vad man behöver kunna för att representera föreningen lokalt. Det finns inte heller
några kunskapsmässiga krav på en lokal representant annat än stödet från medlemmarna på arbetsplatsen.
Genom föreningens medlemskap i såväl Saco som PTK finns det utbildningsmöjligheter som lokala företrädare kan ta del av om intresse finns eller man känner ett behov av vidareutbildning. Kurser av detta slag
omfattas i de flesta fall av förtroendemannalagens rättigheter till såväl ledighet som ersättning.
Att verka som lokal företrädare kan i många fall vara krävande och oglamoröst. Vidare ställs man många
gånger inför svåra uppgifter som man förväntas hantera för sina medlemmars räkning. Kansliet, med de
resurser som står till buds centralt, har därför en viktig funktion att fylla i att bistå och understödja de lokala
klubbarna i största möjligaste mån.
Vidare finns det anledning att överväga om det finns möjlighet att lägga in moment av kompetensutveckling på de klubbordförandekonferenser som föreningen anordnar i syfte att skapa högre kompetens på lokal
nivå samt försöka att höja statusen på uppdraget som lokalt ombud.
Föreningsstyrelsen föreslår därför att kongressen beslutar
77
Informations- och kommunikationsstrategi
Sjöbefälsföreningens informations- och kommunikationsstrategi
2016-2020
En av de viktigaste uppgifterna i Sjöbefälsföreningens (SBF) arbete är att informera och kommunicera med
medlemmarna. De vill så enkelt och snabbt som möjligt från sin fackliga organisation få veta vad nya avtal
samt bestämmelser och beslut från politiker, myndigheter, rättsinstanser och arbetsgivare går ut på.
En lika viktig uppgift är att föra fram SBFs åsikter så att de får så stort genomslag som möjligt hos medoch motparter, politiker och allmänhet.
Tidskriften Sjöbefälen
Tidskriften Sjöbefälen har en dubbel roll. Den är SBFs främsta ansikte utåt och språkröret gentemot beslutsfattare, myndigheter, motparter och andra fackliga organisationer. Tidskriften ska på ledarplats återspegla
föreningens ställningstaganden och på de redaktionella sidorna redovisa föreningens ståndpunkter i viktiga
frågor. Tidskriftens andra roll är att vara en informationskälla för medlemmarna som ska erbjuda fylligare
läsning än vad som tas upp i nyhetsbrev och ”För Kännedom”-brev.
Tidskriften ska innehålla reportage och artiklar som är intressanta för medlemmarna i sin yrkesroll och för
sjöfartsintressenter i allmänhet. Yrkesrelaterade artiklar ska vara prioriterade och därvid skall iakttas en lämplig balans mellan de tre yrkeskategorier som SBF representerar. Tidskriften ska återspegla sjöbefälens och sjöfartens situation samt dess nationalekonomiska, historiska och kulturella roll – nationellt och internationellt.
Sjösäkerhet och arbetsmiljö är viktiga inslag. Avvikande åsikter ska kunna redovisas och diskuteras i tidskriftens spalter, och frilansmedarbetare, insändarskribenter och andra medverkande representerar sig själva.
Tidskriften ska vara kompromisslöst korrekt i sin nyhetsrapportering. Utöver nyhetsrapporteringen ska
den erbjuda omväxlande läsning och ha en lättläst och tilltalande formgivning.
Tidskriften kommer i höst att få ett lite annat upplägg. Fasta vinjetter kommer att införas så att läsarna
känner igen sig från nummer till nummer. Exempel på dessa vinjetter är nyhetssidor där aktuella händelser
från föreningen och branschen tas upp, ett längre tema som kommer att fördjupa sig i ett intressant ämne,
och ett reportage från sjöfartsvärlden. Dessutom kommer det varje nummer att finnas en frågespalt, där
läsarna kan ställa frågor till våra ombudsmän om allt som rör deras arbetsplats. I övrigt kommer informationen från föreningen att finnas kvar, och även korsordet och den engelska sammanfattningen. Naturligtvis
kvarstår även åsiktsmaterialet som ledaren och den juridiska krönikan. Presidiet kommer att få en fast krönika där ordförande, och de två vice ordförandena får i uppdrag att alternerande skriva några rader i varje
nummer, som reflekterar arbetet i styrelsen/deras åsikt i ett aktuellt ämne.
Tidskriften Sjöbefälen ska utkomma med åtta nummer per år och innehålla 36 A4-sidor.
Hemsidan
Hemsidan www.sjobefalsforeningen.se är även den ett viktigt ansikte utåt och en informationskanal för
medlemmarna. Förstasidan är bland annat en nyhetssida med egna nyheter och viktig information. För att
upprätthålla aktualiteten på sidan är den kopplad till ett externt nyhetsflöde i urval av redaktörerna.
Medlemmarna ska kunna navigera på sidan på ett enkelt och strukturerat sätt, för att hitta information
om föreningen, fackliga frågor, avtal, lagar, utbildning och försäkringar med mera.
Hemsidan är under omgörning med målet att göra den mer modern och tilltalande i layouten och mer
lättnavigerad för nuvarande och potentiella medlemmar, externa besökare och press. Hemsidan ska innehålla relevant och viktig information för dessa grupper, men den ska inte användas för att lägga upp ”allt
möjligt”, detta leder endast till att det blir rörigt och svårt att hitta.
78
I samband med detta görs även medlemsansökan om. Den blir i flera steg och anpassas efter vilken typ av
medlemskap personen söker så att man endast behöver fylla i relevant information. Ju snabbare och smidigare det är att bli medlem, desto fler kommer att välja att gå med!
Stugbokningen får en utökad plats. Via hemsidan kommer man kunna läsa mer om varje stuga och se
bilder, kontrollera tillgänglighet via en kalender och fylla i och skicka in en intresseanmälan för respektive
stuga. Detta kommer både att underlätta för stugbokarna, som lätt och snabbt hittar den info de söker, och
för kansliet, som slipper svara på mail om tillgänglighet och som via intresseanmälan direkt får alla uppgifter de behöver om personen som bokar.
Pressmeddelanden
Pressmeddelanden är en viktig kanal för få ut information vid speciella händelser. Vid till exempel en konflikt är det viktigt att snabbt få ut vår sida av saken. Pressmeddelanden skickas ut till en särskild presslista
och publiceras även på vår hemsida.
Intranät
Även internkommunikation är viktigt. Sjöbefälsföreningen har numera ett intranät där viktiga händelser
rapporteras och en kalender där kansliet fyller i sina aktiviteter.
Sociala medier
Facebook och Twitter är exempel på växande sociala medier där man numera kan hitta Sjöbefälsföreningen.
Fördelen med sociala medier är att man direkt når ett stort antal personer med sitt budskap. På Twitter
kan man till exempel följa politiker och beslutsfattare och de kan även följa oss.
Nyhetsbrev
I mitten av varje månad, och när något av vikt inträffat, skickas vårt nyhetsbrev Sjöbefälsnytt ut. Sjöbefälsföreningen ska sträva efter att ha aktuella e-postadresser till alla medlemmar och fartyg.
Omvärldsbevakning
Sjöbefälsföreningens funktionärer ska ha en god kännedom om förändringar och händelser i samhället som
kan påverka sjöfartsbranschen och därmed medlemmarna. Som stöd för detta ska redaktörn bevaka och
tillhandahålla lämpligt bakgrundsmaterial.
SBFs funktionärer bör prioritera besök ombord i fartygen samt på sjöfartshögskolorna. Dessa resulterar
alltid i goda dialoger med medlemmarna och en bredare insikt i medlemmarnas arbetssituation.
Styrelsen föreslår kongressen att besluta godkänna SBFs informations- och kommunikationsstrategi för
2016-2020.
79
Behandling av: Motion 14 – Bättre förståelse för
föreningens verksamhet
Motion 14 – Bättre förståelse för föreningens verksamhet
Vad är Sjöbefälsföreningen och hur fungerar Sjöbefälsföreningen??? Det är många utav våra medlemmar
som är mycket dåligt insatta i hur föreningen fungerar och vad den jobbar med. Många tror att det bara
handlar om avtals- och löneförhandlingar.
Det är en stor risk, att på grund av kunskapsbrist om organisationen och dess uppbyggnad, samt dess
funktioner, så kan även demokratin inom föreningen lidande. Vet man inte varför man skall rösta i ett
kongressval eller nominera kongresskandidater eller varför man skall skriva motioner till kongressen, så gör
man ju inte detta.
Det är inte självklart för alla medlemmar eller personer som borde bli medlemmar vad Sjöbefälsföreningen sysslar med. Hur skall vi kunna attrahera de medlemmar vi har att stanna kvar och få nya medlemmar
om de inte vet vilket stort och brett jobb som Sjöbefälsföreningen sysslar med.
Det är mycket svårt att hitta och kunna ta till sig information, även om man söker efter den, om hur Sjöbefälsföreningen är organiserad och fungerar.
• Att Informera dess medlemmar om medlemmarnas rättigheter och skyldigheter, samt att denna information alltid skall finnas tillgänglig tex på hemsida.
• Att Informera sina medlemmar och eventuellt kommande medlemmar om hur Sjöbefälsföreningen som
förening är uppbyggd och fungerar, samt att denna information alltid skall finnas tillgänglig tex på hemsida.
• Att Informera sina medlemmar om var föreningen är representerad tex IMO, SAN mfl samt vilken typ av
arbete som pågår där.
• Att Informera sina medlemmar löpande om vad föreningen sysslar med.
Annelie Hamberg
Motionären yrkar på att Sjöbefälsföreningen blir bättre på att informera om sitt arbete och hur föreningen
fungerar, framförallt via hemsidan.
Sjöbefälsföreningens hemsida är just nu under omgörning med målet att bli modernare i sin layout och
mer lättnavigerad i sin struktur. Det ska vara lätt att hitta det man söker på hemsidan, oavsett om man är
befintlig eller potentiell medlem, extern besökare eller press. En hel del saker görs för att förbättra detta, till
exempel:
• Modernare, mer lättillgänglig layout.
• En sökruta införs på hemsidan så att man lätt och snabbt kan söka efter den informationen man
letar efter.
• Strukturen ändras något och fyra stora huvudrubriker införs där den viktigaste informationen kommer fram.
• Hemsidan rensas något, hemsidan ska inte användas för att lägga upp ”allt möjligt”, utan varje gång
något läggs upp måste man tänka till, vem har nytta av detta? Ju mer underrubriker och flikar, desto svårare
att hitta.
80
Behandling av: Motion 14 – Bättre förståelse för
föreningens verksamhet
• Google analytics har installerats på sidan, vilket gör att webbredaktören får koll på vilka undersidor
som besöks ofta och vilka undersidor som knappt besöks alls. Detta är ett bra verktyg för att se vad som kan
tas bort och vad som behöver lyftas fram.
• Även medlemsansökan görs om och anpassas till respektive medlemskategori (aktiv, interaktiv,
passiv, studerande), vilket gör att ingen behöver fylla i något i onödan. Det gör att det går snabbare och blir
enklare att bli medlem!
• Nyheterna dateras och får tydlig rubrik och ingress. På detta sätt får man snabbt en överblick över
vad som är nytt och vad det handlar om.
I övrigt är det viktigt att tänka på att även om hemsidan är en stor del i informationen till medlemmarna så
finns det även många andra bra kanaler. En av de viktigaste är troligen det personliga mötet mellan föreningens företrädare och medlemmarna/de potentiella medlemmarna. Till exempel är föreningens medverkan på studentmässorna ett bra exempel på hur många elever förstår vad föreningens verksamhet handlar
om efter att ha fått prata med någon av våra ombudsmän. I samtalen om de personliga funderingarna
kommer även insikten om vikten av att vara med i facket, och nyttan för just mig.
Styrelsen föreslår att kongressen beslutar att motionen härmed anses besvarad.
81
Behandling av: Motion 1 – Arbetsledning i ekonomiavdelningen
20151216
Vem är arbetsledare för ekonomiavdelningen i ett fartyg med en mässman/kvinna alternativt flera sådana och kockstewart?
Eftersom en kockstewart idag inte räknas till befälet, så kan denne endast vara förhandsman, men inte
arbetsledare, så då blir det rent formellt befälhavaren som är arbetsledare i ekonomiavdelningen.
Detta kan tyckas vara en märklig lösning då oss veterligen det inte ingår särskilt mycket köksekonomi och
hygien i en sjökaptensutbildning idag.
I fartyg där ekonomiavdelningen består av endast en person kan detta möjligen accepteras att denna
person inte är befäl, men i fartyg där ekonomiavdelningen består av flera personer, bör den främste i avdelningen vara arbetsledare och följaktligen befäl.
Vi yrkar på:
•
att Sjöbefälsföreningen aktivt arbetar för att den främste i fartygens ekonomiavdelning återigen skall
betraktas som befäl och mönstras som intendenturbefäl i fartyget med tillhörande ansvar och befogenheter.
Mats Högblom TCH/ ordförande i SBF
Jan Häggblom köksmästare/ vice ordförande i SBF
Motionären anser att i fartyg där fler än en befattning finns inom ekonomiavdelningen, den främste bör
vara arbetsledare och följaktligen ha befälsstatus.
Styrelsens uppfattning är att en kockstuert, som har en arbetsledande roll, skall betraktas som befäl.
Denna fråga har diskuterats, förhandlats och blivit föremål för oenighet mellan SBF och SEKO, även SARF
har haft synpunkter på frågan.
SBF bör dock gå vidare med denna fråga och fortsatt trycka på för att ge arbetsledande kockstuerter
befälsstatus.
82
Behandling av: Motion 21 – Organisationsområde
Motion 21 – Organisationsområde
Alla sjömän som genomgått sjöbefälsutbildning borde vara anslutna till SBF.
Har fått höra att lotskutterförarna som arbetar för Sjöfartsverket i regel hör till Seko och blir rekommenderade vid anställning att ansluta sig till Seko. Detta trots att det krävs sjöbefälsutbildning för att inneha
dessa tjänster.
Jag yrkar
att kongressen bör ge i uppgift till SBF att arbeta för att få lotskutterförarna att ansluta sig till Sjöbefälsföreningen.
Silja Symphony 14 april 2016
Tia Lindström
Motionären yrkar inledningsvis på att alla sjömän som genomgått sjöbefälsutbildning bör vara anslutna till
SBF.
Motionären anför vidare att lotskutterförarna som arbetar för Sjöfartsverket i regel tillhör Seko, vilket de
enligt motionärens uppgift rekommenderas att tillhöra.
Då befattningen ovan kräver en sjöbefälsutbildning yrkar motionären på att SBF skall arbeta för att lotskutterförarna ansluter sig till Sjöbefälsföreningen. Det finns inget hinder för en lotskutterförare (sjöbefäl) att teckna medlemskap i Sjöbefälsföreningen.
Den enskilda individen väljer själv anslutning då föreningsfrihet råder.
En viss problematik finns här då Seko är avtalsbärare för just denna grupp inom den statliga sektorn.
Sjöbefälsföreningen verkar generellt för att samtliga sjöbefäl skall vara medlemmar i föreningen. Någon
direkt riktad kampanj mot en enskild yrkesgrupp är inte planerad. Samtidigt måste föreningen vara mycket
tydlig med att påtala det faktum att vi inte är avtalsbärare för lotskutterförare. Detta för att inte aktivt påverka dem till ett beslut där föreningen sedan inte kan uppfylla de eventuella förväntade kraven hos medlemmarna vad gäller kollektivavtalet och dess innehåll. Föreningsstyrelsen föreslår att kongressen beslutar
att
motion nr 21 härmed anses besvarad.
83
4
Box 12 100, 102 23 Stockholm
S:t Eriksgatan 26, 4 tr
08-518 356 00
[email protected] www.sjobefalsforeningen.se

Här kan du läsa kongresshandlingarna med

Transcription

Similar documents

Att komma ihåg vid dödsfall - J. Olssons Begravningsbyrå

RALLY BILMETRO

Tillbudsanmälan

1(5) Antagna stadgar för Sveriges Medicinska Fotterapeuter SMF

Meck Power – mer makt åt Sveriges bilmekaniker!

Bo Hjorth AlbaCon

SBF 127 Information 2015-1

SD-Kvinnors stadgar, 2013