Årsredovisning 2012

Transcription

Årsredovisning 2012

VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENTRUM, VBU
ÅRSREDOVISNING 2012
ÅRSREDOVISNING
2012-01-01—2012-12-31
Förbundsdirektionen och utbildningschefen för Västerbergslagens utbildningscentrum avger följande
årsredovisning för räkenskapsåret 2012.
Innehållsförteckning
Ordförande har ordet............................................. 2
Förvaltningsberättelse
Information om verksamheten ............................ 3
VBU:s organisation............................................. 4
Viktiga händelser under 2012 ............................. 5
Omvärldsanalys .................................................. 8
Framtiden ............................................................ 9
Måluppfyllelse .................................................. 10
Skolplanemål .................................................... 12
Gemensamt för VBU ........................................ 16
Ungdomsgymnasiet .......................................... 17
Statistik........................................................ 18
Vuxenutbildningen........................................... 19
Statistik....................................................... 20
Verksamhetsberättelser
Högbergsskolan 1 ........................................ 22
Högbergsskolan 2 ........................................ 24
Flexibelt lärande, YH, uppdrag ................... 26
Malmen och Smeden ................................... 28
Stegelbackens skola ..................................... 31
Gymnasiesärskolan...................................... 33
Vuxenutbildningen ...................................... 35
Kanslienheten .............................................. 37
Ledningsstöd ............................................... 38
Personal och hälsobokslut .................................... 40
Statistik personal ............................................... 41
Finansiella rapporter
Ekonomisk analys ............................................. 42
Investeringar ..................................................... 45
Resultaträkning ................................................. 46
Balansräkning ................................................... 47
Kassaflödesanalys ............................................. 48
Redovisningsprinciper ...................................... 49
Noter och tilläggsupplysningar ......................... 50
Förslag till vinstdisposition ............................... 54
Revisionsberättelse ........................................... 55
-1-
ORDFÖRANDE HAR ORDET
Verksamheten uppvisar sammanfattningsvis ett gott
resultat. Elevernas bedömning i de årliga enkäterna
redovisar en fortsatt hög grad av trivsel med såväl
kamrater som lärare. Detta gäller även personalens
omdömen om den egna arbetsplatsen, ledare med
mera. En marginell nedgång från en hög nivå kan
noteras på vissa områden. Sjukfrånvaron har ökat
från den mycket låga nivån 3,3 % år 2010 till 4,1 %.
Bland prioriterade områden kan det noteras att lärartätheten vid gymnasiet ökat och att den genomsnittliga betygspoängen ökat något. Elevfrånvaron ligger
fortfarande på en hög nivå men den övergripande
bilden är dock att eleverna trivs med sin tillvaro och
sin utbildning på VBU, vilket till stor del beror på en
engagerad och kompetent personal.
Roger Stål, ordförande
Inledningsvis är det mycket tillfredsställande att
konstatera att utvecklingen i Ludvika just nu präglas
av tillväxt. Bostadsbyggandet har satt fart, våra stora
företag ABB och Spendrups investerar och utvecklas
och gruvnäringen närmar sig en återstart efter att i
drygt tjugo år varit borta i vår bygd. Denna tillväxt
ser vi också i form av en viss befolkningsökning och
ökad efterfrågan på förskoleplatser i både Ludvika
och Smedjebacken.
Vuxenutbildningen är en stor del i VBU:s verksam-
Utifrån ett VBU-perspektiv är detta självklart positivt då efterfrågan på kvalificerad arbetskraft och
därmed behov av utbildning på såväl gymnasiet som
inom vuxenutbildningen kommer att finnas i framtiden. Samtidigt bör vi vara medvetna om att kraven på
hög kvalitet inte minst inom yrkesprogrammen står
fast och förmodligen kommer att öka, vilket dels
accentuerar behovet av kontinuerlig kompetensutveckling av våra lärare dels vikten av samverkan med
näringslivet. I den nya skolplanen som direktionen
antagit är matchningen utbud/efterfrågan, det vill
säga vår förmåga att motsvara kraven på kvalitet, en
viktig fråga att utveckla och finna bra arbetsformer
för.
VBU – Det självklara valet –
Framtidens lärande
Den nya skolplanens vision har två övergripande mål,
nämligen volym och kvalitet. Målen ställer krav på
såväl utbudets dimensionering i framtiden som kompetensutveckling och framtida rekryteringar. Inte
minst måste organisatoriska och pedagogiska
lösningar fortsätta att utvecklas för att nå kostnadseffektiva lösningar.
-2-
het och en viktig del i människors möjligheter att ta
nya steg i utvecklingen och finna ett arbete. Utvecklingen av vuxenutbildningen ligger volymmässigt
relativt konstant totalt sett. Intressant är att konstatera att efterfrågan på våra yrkeshögskoleutbildningar är stor och förstärker bilden av att samverkan
näringsliv-utbildning är en viktig faktor i val av
utbildning och för utbildningens kvalitet.
VBU är en stor aktör i vår region vad avser utbud
och har ett gott renommé även utanför LudvikaSmedjebacken. Detta bygger i grunden på hög kvalitet och förmåga till dialog med såväl näringsliv/
högskola som elever och våra medborgare. I dagens
verklighet med en alltmer hårdnande konkurrens är
också marknadsföring och kommunikation en viktig
ingrediens för att lyfta fram VBU som ett bra val. I
detta arbete är vi alla: ledning, personal och elever,
viktiga för att VBU även framledes skall vara en
viktig motor för utvecklingen i vår region.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Information om verksamheten
Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU, är ett kommunalförbund med medlemskommunerna Ludvika och
Smedjebacken.
Ett kommunalförbund bildas när kommuner vill samverka inom något eller några områden. Myndighetsutövningen inom det område där samverkan sker överlåts då till kommunalförbundet som blir en egen myndighet.
Kommunalförbundet VBU leds av en förbundsdirektion som består av nio ledamöter, varav fem kommer från
Ludvika och fyra från Smedjebacken.
VBU bedriver utbildning vid skolor i Ludvika, Smedjebacken och Grängesberg. Medlemskommunerna lämnar
ekonomiskt bidrag till VBU i proportion till hur eleverna från respektive kommun väljer program och utbildning.
Verksamhetsårets förbundsdirektion
Kommunalförbundets samverkansområde
Ledamöter, Ludvika
•
Gymnasieskola
Roger Stål (S), ordförande
•
Gymnasiesärskola
Kjell Israelsson (M), 2:e vice ordförande
•
Grundläggande vuxenutbildning (Gruv)
Leif Pettersson (S)
•
Gymnasial vuxenutbildning
Kurt Josefsson (BOP)
•
Särskild utbildning för vuxna (Särvux)
Sten G Johansson (V)
•
Svenskundervisning för invandrare (Sfi)
Ledamöter, Smedjebacken
•
Yrkesutbildning för vuxna (Yrkesvux)
Håkan Svensson (S), 1:e vice ordförande
•
Övriga utbildningsinsatser från grundskole– till
Fredrik Rönning (S)
högskolenivå samt utbildningsinsatser för arbets-
Bengt Norrlén (S)
marknad och näringsliv.
Birgitta Granqvist (M)
-3-
VBU:s organisation
Utbildningschef
Åke Sandberg
Högbergsskolan
1&2
Övergripande
administration/
Controller
Direktionssekreterare
Ronny Norrman
Helena Runesson
Stegelbacken
Smeden
&
Håkan
Franklin
Projekt
Vägval
Framtid
Uppdragsutbildning
Mats
Berglund
Mats
Johnsson
Kanslienheten
Ledningsstöd
Kristina
Karlsson
Lena
Risberg
Kenth
Runnberg
Carina
Hedström
Hammar
Andreas
Lundholm
Bitr.
rektor
Bitr.
rektor
Bitr.
rektor
Karin
Pihlström
Erik
Norgren
Åsa
Olenius
ES
EE
HR/RL
BP/BA
IM
SP/SA
IN
OP/VO
FPtransport
/FT
Uppföljaransvar
Ludvika
HU
TE
OP-vux
EK
NA
HP/HA
EKO
Vård och
Omsorgscollege
I-val
Teknikcollege
SYV
Stödcentrum
FP-rep
FTlärling
Byggvux
Idrott och
hälsa
Yrkesförarutbildning
vux
Specialidrott
FP
Gysär
VTC
Bibliotek
I-val
Gymnasiesärskola
Flexibelt
lärande
Malmen
Marie-Hélène
Abrahamsson
utbildningar
Vuxen-
YH
Flexibelt
lärande
Rektorsadm.
Projekt
Vägval
Framtid
Schema
och
systemstöd
för elevadministrativa
system
Utbildningsansvar
för Grundvux/SAS
Yrkeshögskoleutbildningar
Särvux
Uppdragsutbildning
-4-
Samordningsansvar för
vuxenutbildningar
Sfi
Gymnasiesär
Ekonomi
Administration
Reception/
Assistenter
Skolhälsovård
Arbetsrätt
HR
IT
PR/info/
webb
Service
VBU har våren 2012 deltagit i konferenser kring nya
vuxenutbildningen som startade 1 juli 2012. Samläsningar mellan gymnasiet och vuxenutbildningen är
ständigt på agendan.
Förändringar inom IT
VBU har satsat på nya datorer till samtlig personal,
ny teknikplattform, nya program, trådlöst nät, nya
skrivare och kopiatorer, nytt mailsystem samt en
lärplattform benämnd Vklass. För andra året utrustades samtliga elever i åk 1 med egna personliga bärbara datorer. Skälen är bland annat att underlätta för
nya arbetssätt och arbetsformer för att kunna möta
framtiden både pedagogiskt och ur effektivitetssynpunkt.
Åke Sandberg, utbildningschef
” Under år 2012 har ett antal viktiga förändringar
skett på nationell, regional och lokal nivå. Dessa
har på olika sätt haft betydelse för VBU. ”
VBU har lanserat en ny ”levande” hemsida. Huvudansvarig är kommunikatören. Varje vecka skrivs nya
artiklar och elever och allmänhet har möjlighet att
ställa frågor och få svar direkt på hemsidan.
Viktiga händelser under 2012
För att kunna genomdriva dessa omfattande satsningar på IT-området har VBU tillsatt en IT-pedagogisk
grupp, vars uppgift är att stötta övrig personal vid
övergången till en alltmer digitaliserad miljö. Gruppen består av intresserade lärare och representanter
för skolledningen. Den IT-pedagogiska gruppen bidrar med sin kompetens vid interna fortbildningar
och i en särskild support som lärare kan kontakta via
lärplattformen Vklass.
Vux12
I juli 2012 trädde den nya förordningen för vuxenutbildningen i kraft. Några viktiga förändringar:

De vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin
ställning i arbets- och samhällslivet samt att
främja sin personliga utveckling, enligt skollagen.
Målen är formulerade ur ett individperspektiv.
Dessutom anges vilka mål som ska prioriteras när
resurserna är begränsade.

En individuell studieplan ska finnas för varje elev
och innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna.

Om en elev har en examen från ett yrkesprogram,
och inte har uppnått grundläggande behörighet för
högskolestudier, har eleven rätt att delta i kommunal vuxenutbildning.

Det ska finnas en ämnesplan för varje ämne.
Samma ämnesplaner som används inom gymnasieskolan ska användas.

Inom vuxenutbildning på grundläggande nivå,
särskild utbildning för vuxna och utbildning i
svenska för invandrare, finns det kursplaner.

Samma betygskola som gymnasieskolan antagit
ska gälla även för vuxenutbildningen.

Validering definieras nu i skolagen och ska kunna
förekomma i vuxenutbildningens samtliga skolformer.
SYV-funktionen
VBU har anställt en ny studieoch yrkesvägledare,
som kommer att arbeta med både gymnasiet och
vuxenutbildningen. Bakgrunden är det utökade uppdraget inom både gymnasieskola och vuxenutbildning i och med nya lagar och förordningar. Hälften
av kostnaden ska finansieras via lärlingsplatser på
vuxenutbildningen.
Ny rektor
Under hösten 2011 löstes rektorstjänsten vid Högbergsskolan 2 genom att två lärare delade på rektorstjänsten. Våren 2012 har rekrytering genomförts och
Håkan Franklin, som närmast kommer från Karlstad,
har anställts.
-5-
Information och PR
VBU arbetar aktivt för att minska andelen utsökande
elever, dvs gymnasieelever från Ludvika och Smedjebackens kommuner som söker annan utbildningsanordnare än VBU. En del i det arbete har varit att
(Forts. på sidan 6)
(Forts. från sidan 5)
anställa en kommunikatör för att sköta informationen
och arbeta aktivt gentemot grundskolorna. En verksamhetsplan och budget för information och PR avseende 2013 är under utarbetande.
Biträdande rektorer
Inom några år kommer flera inom ledningsfunktionerna att pensioneras. För att säkra övergången har tre
biträdande rektorer anställts, en på heltid och två på
halvtid. Detta för att kunna ge en smidig övergång
vid rekryteringssvårigheter. Finansiering sker genom
att inte tillsätta annan administrativ personal som
slutar.
Nya utbildningar inom VBU
Skolverket beviljade VBU att starta det fjärde året på
teknikprogrammet inom ramen för försöksverksamheten. Några av förutsättningarna för att bli beviljad
utbildning var ett etablerat samarbete med lokalt
eller regionalt arbetsliv samt en god kvalitet på utbildningen. Under förra året lyckades inte VBU att få
tillräckligt med elever för att kunna driva verksamheten. Under våren ökade antalet sökande elever
varför VBU har startat utbildningen hösten 2012.
VBU har startat följande YH-utbildningar hösten
2012: Bryggeriteknik, Omsorgspedagog inom psykiatri, Markekologisk design samt Miljö och VAteknik. Söktrycket har varit stort med många sökande
per plats och samtliga utbildningar har startats upp.
Doktorandtjänster
VBU stärker sin position och utvecklar verksamheten
på flera sätt bland annat genom att arbeta aktivt med
forskning. En doktorand är under utbildning inom
humaniora. En annan doktorand startade hösten 2012
inom området NGL (Nästa Generations Lärande). På
längre sikt kommer VBU även att satsa på en tredje
doktorand/forskare inom något av områdena naturvetenskap eller teknik. Totalt kommer VBU att ha tre
doktorander anställda, varav två finansieras tillsammans med Högskolan.
Goda pedagogiska insatser
Ledningen har tagit fram en strategi för det pedagogiska arbetet. En del av denna lyfter fram goda pedagogiska insatser och ett årligt pris delas ut. Nomineringar görs av personal och elever. Priset kan gå till
enskild pedagog eller ett arbetslag och prissumman
består av medel för fortbildning. Våren 2012 delades
första utmärkelsen ut och gick till gymnasieläraren i
engelsk företagsekonomi, Steffanie Rowland.
Skolinspektionens granskning av lärlingsutbildningen
Skolinspektionen konstaterade att VBU har en väl
fungerande verksamhet med en ändamålsenlig planering och organisation där det finns ett engagemang
för att skapa ett nära samarbete mellan skolan och det
lokala näringslivet. Skolan har en policy med hög
ambition att låta yrkeslärarna vara ute på regelbundna
Högbergsskolans bibliotek Lärdomen
-6-
Skolplan och kvalitetsplan 2013-2015
VBU:s direktion har valt att styra via en skolplan och
beskriver hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå
till i en kvalitetsplan. Båda dessa planer antogs för
perioden 2013 till 2015. I planen beskrivs hur det
systematiska kvalitetsarbetet ska gå till i praktiken
samt hur enheterna själva utvecklar verksamheten
genom arbetsmodellen:
 Var är vi?
 Vart ska vi?
 Hur gör vi?
 Hur blev det?
besök. Inspektionen nämner några utvecklingsområden: tydligare specificering av utbildningskontraktens innehåll, enhetligare struktur för lärarbesöken
samt skriva in i kontraktet att arbetet mot kränkande
behandling även gäller arbetsplatsförlagt lärande.
Generaldirektörsbesök på VBU
Generaldirektören på Yrkeshögskolemyndigheten,
YH, Pia Enochsson och hennes medarbetare besökte
VBU, för att titta närmare på yrkeshögskoleutbildningen bryggeriteknik. Besöket föranleddes av Pia
Enochsson, som ville göra sig en bild av YHutbildningarna i landet. VBU är ensamt i landet om
utbildning inom bryggeriteknik.
Skolplanen innehåller visionen ”VBU – det självklara valet – framtidens lärande”. Det beskriver de
två huvudområden som fått högst prioritet. VBU ska
vara så attraktivt att elever och studenter väljer det i
första hand samt också fokusera på lärandet med
inriktning mot ”Next Generation Learning” NGL.
Till exempel finns som övergripande mål att 80 % av
gymnasieeleverna ska välja VBU som skola.
Strategi för utbildningar inom det gruvtekniska
området
Under året har VBU antagit en strategi. Eftersom
investeringar i utrustning inom området är stora bygger strategin på samarbete med både gruvföretag och
tillverkningsföretag inom gruvnäringen. För ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen kan VBU
starta kurser inom sprängning och bergsborrning vid
befintliga program, antingen genom att utveckla
egna kurser eller i samarbete med etablerade aktörer
inom området. Detta kan ske med ett års framförhållning. För regelrätta bergsarbetarutbildningar fodras
ett nära samarbete med redan etablerade gruvföretag
varför dessa utbildningar får vänta in gruvföretagens
etableringar.
Sfi på distans
VBU har under 2012 börjat arbeta med distansutbildningar inom svenska för invandrare (sfi) för de elever som är intresserade. Det kan vara en snabbare
och effektivare metod för en del av eleverna. En engagerad personal är en förutsättning för ett lyckat
resultat.
Besök av Yrkeshögskolemyndigheten
-7-
Omvärldsanalys
Det dominerande företaget i Ludvika, ABB, aviserar
ökat behov av kvalificerad personal för att kunna
utveckla både nuvarande och nya system inom sitt
affärsområde. Inom HVDC har det byggts en ny
fabrik. Fler företag aviserar ett ökat behov av arbetskraft. En start av gruvbrytning i Håksberg ser möjlig
ut inom kommande femårsperiod. En gruvstart i övriga prospekterade områden ligger troligen längre
fram i tiden.
mycket avgörande. Konkurrensen kan i framtiden bli
mer miljöinriktad.
De sociala medierna fortsätter sin lavinartade ökning. Facebook, Twitter och Youtube kommer att
följas av nya anpassade medier.
Globaliseringen slutligen, är en realitet redan idag.
Nya tekniker och förnyade arbetssätt har kommit och
fortsätter utvecklas. Företagen och organisationerna i
Västerbergslagen måste kunna anpassas efter detta.
Idéer sprids och rörligheten ökar. Globala företag
fattar beslut som sedan får följdverkningar för både
organisationer och företag i Västerbergslagen.
Elevunderlaget vid gymnasieskolan har ännu inte
börjat minska i någon större omfattning, trots befolkningsprognosens indikation, men kommer inom
några år att hamna på en nivå som ligger ca 25 %
lägre än dagens.
Konkurrensen från friskolorna tilltar och frisöket gör
att eleverna lättare kan studera på andra orter. Samarbetet inom Gysam-området ökar och det tillkommer nya arbetsfält för samverkan.
De stora pensionsavgångarna i länet ligger tidigt
jämfört med många andra län. Speciellt stor kommer
efterfrågan på kvalificerade yrkesarbetare och personal inom vårdsektorn att bli.
Personalomsättningen vid VBU kommer att öka i
och med de allt större pensionsavgångarna. Speciellt
känsligt blir det inom områden som kräver specialkompetenser.
Miljömedvetenheten ökar stort och Västerbergslagen
behöver kompetenstillskott för att kunna utveckla
företag och organisationer i nya tankebanor. Ett speciellt viktigt område är energiförsörjningen och dess
utveckling. Här kommer kretsloppstänkandet att bli
-8-
VBU har A-miljö som förhållningssätt i det pedagogiska arbetet. För att kunna möta framtiden behövs
olika alternativ för studierna. Webbaserat lärande,
företagsförlagt lärande och klassrumsbaserat lärande
är de områden som VBU behöver fortsätta utveckla.
Ny teknik för undervisningen blir alltmer vanlig och
flera olika tekniker kommer att användas i undervisningen.
Framtiden
VBU är beroende av hur utvecklingen i Ludvika och
Smedjebacken kommer att se ut. Uppgiften för VBU
är att tillhandahålla utbildningar som efterfrågas av
elever, föräldrar, näringsliv och offentliga förvaltningar. Lyhördheten för förändringar måste vara
stor. Utbildningarna på vuxenutbildningen måste
skräddarsys utifrån behoven.
Framtidens elevarbetsplats hamnar i fokus bland
annat på grund av den alltmer ökande konkurrensen.
Varje elev kommer att ha tillgång både till egen dator eller platta och till egen arbetsplats. Det betyder
att både lokalkostnaderna och driftskostnaderna per
elev ökar i det korta perspektivet. Minskningen av
personal är också en realitet de närmaste åren. Ett
problem i sammanhanget är att de övergripande
funktionerna måste finnas och kan inte minskas i
proportion till elevunderlaget. Här måste nytänkande
och förändrade arbetssätt utvecklas. Inom lärandet
däremot kommer det att bli lättare att anpassa personalbehovet efter elevminskningarna. Här blir den
stora utmaningen att behålla utbudet så brett som
möjligt.
Utbildningarna i Västerbergslagen inom VBU:s ansvarsområden måste vara attraktiva alternativ till
andra utbildningsanordnare. Mångfalden av program
och utbildningar är också viktig. Det skall finnas
möjligheter att välja en utbildning i hemkommunerna.
Problemet är att ungdomskullarna minskar de kommande åren. Den stora utmaningen här är att hålla ett
tillräckligt brett utbud av utbildningar kvar inom
regionen. Några lokaler kommer att lämnas och omfördelningar inom övriga fortsätter. Ställtiderna
kommer att bli kortare, efterfrågade utbildningar
måste iordningsställas snabbare och organisationen
måste bli mer flexibel.
Några områden som är viktiga att utveckla vidare är
det etablerade Teknikcollege, genom nya program
och utbildningar främst på vuxensidan samt det nycertifierade Vård- och omsorgscollege som ska
byggas upp. Hållbar utveckling är nödvändigt att
arbeta vidare med. En omformning av det nuvarande
ekologiprogrammet så det passar Gy11:s struktur är
under utarbetande.
Begreppet hållbar utveckling ska genomsyra hela
VBU. VBU ska använda samhället utanför som
arena för utbildning. Det blir allt viktigare att eleverna förbereds för de utmaningar som både arbetsliv
och samhällsliv kräver. En kompetenshöjning för
personalen inom bland annat IT-området är angelägen. Anammandet av nya tekniker kan bli kostsam,
men är nödvändig.
Konkurrensen om elever blir större och större. Det
finns företag som driver skolor i vinstsyfte. Skolsystemet styrs om så att eleven alltmer får välja var
han/hon vill studera. Kommuner i storleksordningen
som Ludvika och Smedjebackens storlek får då svårare och svårare att hålla ett brett utbud av utbildningar. Utveckling av kvalitén är då ledstjärnan. Ett
närmare samarbete i Gysam inom Falun Borlängeregionen underlättar genom att man samordnar speciellt snäva utbildningar. Man kan också lära av
varandra och dela på gemensamma kostnader.
-9-
Måluppfyllelse
Prioriterade mål för läsåret 2011/12
1. Den genomsnittliga betygspoängen ska öka med 0,5 poäng per rektorsområde.
Målet är delvis uppfyllt
12,96
Våren 2008
13,05
Våren 2009
En höjning på en tiondel kan noteras men det
finns fortfarande mycket kvar att göra kring
betygen. Variationer finns naturligtvis mellan
olika program och skolor. Malmen hade 12,8,
Smeden 12,2 och Högbergsskolan 14,4. Både
Malmen och Smeden sänkte sina avgångsbetyg
något medan Högbergsskolan höjde betygspoängen med 0,4.
13,09
Våren 2010
13,56
Våren 2011
13,65
Våren 2012
Siffrorna är hämtade ur egen statistik och tar inte hänsyn till t ex ”gamla” elever eller elever som börjat vid VBU och senare
gått ut vid annan skola som de officiella siffrorna från SCB gör.
2. Den genomsnittliga elevfrånvaron ska minska till högst 10 %.
Målet är inte uppfyllt
35%
31
30%
25
25%
21
20%
18
17
16
14
15%
14
14
14
12
10%
13
12
BA
FT-tp
14
7
5%
0%
ES
HA
SA
EE
FTpb
IN
TE
EKO
NA
BF
RL
VO
EK
Mätningen av elevfrånvaron skedde vecka 12 - 13, 2012
Totalt ligger VBU fortfarande kvar på 15 % frånvaro, dock har den ogiltiga frånvaron minskat från 7 % till 5 %.
Endast Naturvetenskapsprogrammet klarar målet på under 10 % genom att ligga på 7 % frånvaro. Ett par program, BF och VO sticker ut med hög frånvaro. Åtgärder krävs för att minska frånvaron ytterligare.
- 10 -
Forts. från sidan 10
3. Varje skola har en färdig likabehandlingsplan klar den sista september 2011.
Målet är uppnått, varje skola har en plan och nästa moment blir att kvalitetssäkra
dem.
Målet är uppfyllt
4. Det ska finnas en plan för en optimal funktion för den stödjande verksamheten.
Målet är uppnått. Det fanns en plan klar under hösten 2011, som är i drift.
Målet är uppfyllt
5. Yrkeshögskoleutbildningarna ska vara attraktiva under minst 3 år.
Målet är uppnått med råge för innevarande år. Höstens utbildningar har nästan
dubbelt så många sökande som antalet platser.
Målet är uppfyllt
6. Hälften av lärarna använder lärplattformen som ett pedagogiskt verktyg i arbetet med de elever som
börjat gymnasieskolan hösten 2011 samt för kontakt med deras vårdnadshavare.
Utfallet av målet är i dagsläget lite svårt att avgöra. Dock påstår 80 % av gymnasieeleverna att de använder IT i lärandet vid vårens utvärdering. Då det gäller kontakten
med föräldrar har nu det nya systemet med automatisk kontakt vid frånvaro kunnat
startas upp.
- 11 -
Målet är uppfyllt
Skolplanemål (2011-2012)
Skolplanen följer målen via nyckeltal. Jämförelsetalen är hämtade ur årsredovisningen för 2011.
Utbildningens kvalité – kunskaper och färdigheter
2012
2011
Elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år, totalt
75 %
76 %
Rikssnitt
2012
77 %
13,9
13,7
14,0
96 %
93 %
87 %
100 %
99 %
98 %
97 %
93 %
85 %
Genomsnittlig betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, totalt
Elever med grundläggande behörighet till universitet o högskola
Elever med godkänd nivå i kärnämnen en, sv och ma. NV, SP, TE
Elever med godkänd nivå i kärnämnen en, sv och ma. Övriga program
Statistiken för 2012 är hämtade från SIRIUS.
VBU ligger fortfarande i topp i landet då det gäller elever med grundläggande behörighet till universitet och
högskola. Den gemomsnittliga betygspoängen går sakta uppåt och tangerar nu rikssnittet. Andelen elever med
slutbetyg inom 4 år har sjunkit något.
Utbildningens kvalité – utveckling till ansvarskännande samhällsmedlemmar
2012
2011
Total frånvaro – hela VBU
15 %
15 %
Total frånvaro – Hö1
18 %
14 %
Total frånvaro – Hö2
12 %
14 %
Total frånvaro – Malmen
12 %
14 %
Total frånvaro – Smeden
23 %
20 %
Elever som anser att skolan bidrar till att stärka deras tro på sin egen förmåga
85 %
88 %
Frånvarosiffrorna är hämtade från VBU:s interna elevregistersystem. Siffrorna för skolans bidrag till att stärka tron på den egna
förmågan är hämtad från skolenkäten för gymnasieskolan som genomförs varje vår.
Elevfrånvaron ligger på samma höga nivå som tidigare. Dock kan sänkningar konstateras för Högbergsskolan 2 samt Malmen. Högbergsskolan 1 och Smeden har istället fått högre frånvaro.
- 12 -
Forts. från sidan 12.
Eleven i centrum – aktning för varje människas egenvärde
2012
2011
8%
7%
Elever som blivit utsatta för psykiskt våld under senaste läsåret i skolan
14 %
12 %
Elever som har tagit del av föredrag, föreställning eller dylikt om könsroller eller mångfald
64 %
69 %
Elever som blivit utsatta för fysiskt våld under det senaste läsåret i skolan
Siffrorna är hämtade från skolenkäten för gymnasieskolan som genomförs varje vår.
Andelen elever som blivit utsatta för fysiskt och psykiskt våld har ökat något. Varje skolenhet analyserar sina
siffror och genomför sedan egna aktiviteter för att minska andelarna. Fortfarande finns behov att arbeta vidare.
Eleven i centrum – Inflytande och delaktighet
2012
2011
Elever som uppger att de får vara med och påverka arbetssätt i kurserna
68 %
71 %
Elever som uppger att de får vara med och påverka innehållet i kurserna
45 %
52 %
Elever som uppger att de har en individuell studieplan
63 %
68 %
Siffrorna är hämtade från skolenkäten som genomförs för gymnasieskolan varje vår
Under flera år har siffrorna ökat, men har nu stannat av och minskar istället. Vilken nivå som ska vara målet
kommer att diskuteras. Det finns individuella studieplaner för samtliga elever införda i elevregisterprogrammet, men eleverna verkar inte veta om det. Mer information behövs till eleverna.
Eleven i centrum – studiemiljö och hälsa
Elever som trivs med sina lärare
2012
98 %
2011
98 %
Elever som utnyttjar aktiviteter och träning inom Hälsans hus
21 %
20 %
Nöjdhetsindex. I vilken grad är du nöjd med VBU som skola.
85 %
92 %
Siffrorna är hämtade från skolenkäten som genomförs för gymnasieskolan varje vår
Eleverna trivs med sina lärare i samma grad som tidigare. Bara 21 % använder Hälsans hus. Nöjdhetsindex talar
om att en stor del av eleverna är nöjda med VBU som skola, dock har värdet sjunkit sedan förra året. Analysen
av det sänkta värdet för nöjdhet visar att hela sänkningen finns vid Ekologiprogrammet samt Teknikprogrammet.
- 13 -
Attraktiv arbetsgivare – nöjda medarbetare
2012
2011
Personal som trivs på sin enhet
95 %
91 %
Personal som anser att samarbetet fungerar bra i sitt arbetslag
84 %
75 %
Siffrorna är hämtade från personalenkäten som genomförs varje vår.
Personalen trivs på sin arbetsplats och andelen har ökat. Arbetslagen upplever att samarbetet fungerar bättre.
Attraktiv arbetsgivare – ledarskap
2012
2011
Personal som anser att ledarskapet präglas av ett demokratiskt förhållningssätt i dialog
94 %
80 %
Personal som anser att deras chef hanterar konflikter bra
71 %
Personal som anser att deras chef ställer upp och bryr sig om sin personal
82 %
76 %
Siffrorna är hämtade från personalenkäten som genomförs varje vår. Frågan om andelen som anser att chefen hanterar konflikter bra har
omformulerats sedan förra året.
Att ledarskapet präglas av ett demokratiskt förhållningssätt har ökat markant, hela 14 %. Chefens
konflikthantering går inte att jämföra eftersom frågeställningen har ändrats. Frågan om chefen ställer
upp och bryr sig om sin personal har också ökat med 6 %. Ledarskapet upplevs i stort sett bättre än
tidigare med en markant ökning.
Attraktiv arbetsgivare – kompetensutveckling
2012
Kompetensutveckling av totala personalkostnaden
2011
1,3 %
*)
Behöriga lärare
89 %
*)
87 %
Siffrorna för kompetensutveckling är hämtade från utfallet respektive år. Andelen behöriga lärare är hämtade från schema- och tjänstefördelningsprogrammet. *) Beräknat enligt nya behörighetsregler för yrkeslärare.
Kompetensutveckling av totala personalkostnaden har en ny beräkningsgrund för 2012 och omfattar samtligakompetensutvecklingskostnader och inte enbart konferenser och kursavgifter som tidigare redovisats.
- 14 -
Attraktiv arbetsgivare – hälsa
2012
2011
Sjukfrånvaron
4,1 %
4,0 %
Personal som är nöjd med årets hälso- och friskvårdsprogram
91 %
96 %
Sjukfrånvaron är hämtad från personalprogrammet. Personalens syn på hälso- och friskvårdsprogrammet är hämtad från personalenkäten
som genomförs varje vår.
Sjukfrånvaron har ökat något sedan 2011. Uppföljning av sjukfrånvaron görs varje kvartal i skyddskommittén.
Långsiktigt goda förutsättningar – efterfrågad utbildning/struktur
Sökande till gymnasieskolan intagna på sitt förstahandsval (vid VBU)
Utsökande till andra utbildningar i sitt förstahandsval inom gymnasieskolan vid första
ansökningstillfället
Studerande i förhållande till antalet platser vid YH
2012
*83
**)
2011
%
41 %
99 %
87 %
**)
31 %
78 %
*)
Siffrorna för gymnasieskolan är hämtade från intagningen vid Region Dalarna 2012-09-28 och **) är intern statistik. Procentandelen
studerande vid vuxenutbildningarna är intern statistik och beskriver läget vid vårterminens slut 2012.
Av de elever som valt VBU har 73 % tagits in på sitt förstahandsval, en lägre siffra än under fjolåret. En förklaring är ABB-gymnasiets höga söktryck där eleverna hade VBU som andrahandsalternativ. Andelen utsökande i
första omgången var 10 % högre men efter slutintagningen ligger elevantalet i nivå med tidigare år. Yrkeshögskoleutbildningarna har lockat mycket fler sökande än tidigare. Detta kan bero på ett efterfrågat utbud.
YH - bryggeriteknik
Långsiktigt goda förutsättningar – resurser
2012
2011
Snittkostnad per elev i VBU:s gymnasieprogram exkl. elevresor (tkr)
101,4
95,2
Snittkostnad per elev för elever i andra kommunala skolor och friskolor
inkl. elevresor (tkr)
Lärartäthet vid gymnasieskolan
101,3
102,8
9,0
8,1
Kostnaden för genomsnittlig elev gäller alla elever som VBU svarar för. För 2011 är siffran för lärartätheten tagen från Skolverkets
officiella statistik och för 2012 från intern statistik.
Snittkostnaden per elev i VBU:s gymnasieprogram har ökat jämfört med föregående år. Det beror på faktorer
som elevminskning, löneökning och en höjning av lärartätheten.
- 15 -
Gemensamt för VBU
Individuella valet
Det individuella valet omfattar 300 poäng för de elever som nu går i åk 2 och 3. För de flesta av dessa
elever startade det individuella valet på vårterminen i
åk 1. Under en termin kan eleven välja maximalt 100
poäng. Elever inom vuxenutbildningen har också
möjlighet att välja kurser inom det individuella valet.
Kursutbudet omfattar i första hand kurser som ger
meritpoäng samt kurser inom ämnesområden som
många elever är intresserade av t.ex. entreprenörskap, idrott och hälsa eller estetiska ämnen. Flera av
de nationella programmen har skapat ett i-valspaket
av kurser med anknytning till karaktärsämnena för
respektive program. Elever kan också ha specialidrott som individuellt val. De elever som nu går i åk 1
kommer att ha 200 poäng individuellt val, som kommer att läsas när de går i åk 3. Ansvarig rektor är
Marie-Hélène Abrahamsson.
Flexenheten
På VBU finns en flexenhet för att tillmötesgå de elever som behöver läsa en kurs som inte ingår i det för
tillfället aktuella utbildningsutbudet. Inom denna
enhet studerar bland annat vuxenelever som har svårt
att anpassa sina studier till ett bundet schema, elever
som behöver läsa en kurs på kortare tid eller till exempel elever som bytt skola eller program och därför
måste komplettera kurser. Ansvarig rektor är Andreas Lundholm.
Idrott och hälsa
Idrott- och hälsagruppen bedriver verksamhet inom
hela VBU. Gruppen ansvarar även för specialidrott/
idrott specialisering och friskvårdsprojektet hälsans
hus. Ett individanpassat lärande har möjliggjort för
många elever att nå godkänt betyg i kurser inom idrott och hälsa. Detta lärande har även medfört att ett
stort antal elever väljer idrottskurser inom det individuella valet, där även vuxenstuderande ingår i grupperna. Tillsammans med lokala föreningar genomförs kurserna specialidrott A 200 poäng och B 100
poäng, från hösten 2011 idrottspecialisering 1 och 2
om vardera 100 poäng. Genom att ständigt kvalitetsutveckla denna verksamhet är ambitionen att erbjuda
eleverna studier på hemmaplan istället för att eleverna väljer idrottsgymnasier på annan ort. Hälso- och
friskvårdsprojektet Hälsans hus har pågått under
några år. Syftet med projektet är att få såväl ungdomar som vuxna att förstå vikten av friskvård i ett
livslångt perspektiv. Ansvarig rektor är Håkan
Franklin.
- 16 -
Ungdomsgymnasiet
På ungdomsgymnasiet finns 13 nationella program med flera inriktningar. VBU bedriver gymnasieutbildning
på tre orter: Grängesberg, Ludvika och Smedjebacken.
Elevdemokrati
Varje klass på VBU har klassråd schemalagt varje
vecka. Vid klassråden deltar klassföreståndare/
mentor. Det finns elevråd på varje rektorsområde och
rektor deltar i elevrådsmötena. Eleverna utser även
elevskyddsombud till skyddskommittén och är representerade i skolkonferenser som handlägger övergripande frågor för skolverksamheten.
Estetisk verksamhet
Ämnet estetisk verksamhet syftar bland annat till att
utveckla och stimulera elevens kreativitet och lust att
använda estetiska uttrycksmedel för att uttrycka tankar, känslor och handlingar. För att leva upp till detta
erbjuder VBU tre varianter av estetisk verksamhet:
bild, drama och musik.
Skolhälsovården
Skolhälsan riktar sig till elever i gymnasiet och gymnasiesärskolan. Skolhälsans roll är främst hälsofrämjande och förebyggande i syfte att stödja elevernas
utveckling mot utbildningens mål. Samtliga elever i
åk 1 erbjuds ett hälsosamtal. Sedan flera år tillbaka
finns ett etablerat samarbete med BUP, vuxenpsykiatrin, socialtjänsterna i Ludvika och Smedjebacken,
primär- och specialistvård och skolhälsovården vid
grundskolorna i båda ägarkommunerna.
- 17 -
Arbetslag
VBU:s pedagoger är organiserade i arbetslag kring
ett eller flera program. Även för idrottsämnet finns
ett arbetslag. Arbetet inom arbetslaget leds av en
arbetslagsledare. Arbetslaget arbetar för programmets utveckling i enlighet med rektors verksamhetsplan. Dessutom ansvarar arbetslaget för att varje
elevs studiesituation blir så bra som möjligt.
Stödcentrum
VBU ger elever stöd i varierande former bland annat
i det stödcentrum som finns på Högbergsskolan. Vid
stödcentrum studerar elever som inte fullt ut klarar
ordinarie skolsystem och elever som behöver extra
stöd och utvidgat mentorsstöd. Invandrarelever, som
behöver utökat språkstöd i skolan, bedriver delar av
sina studier i stödcentrum. Personalen på stödcentrum har många kontakter med andra samhällsorgan
och VBU:s övriga resurser. Dessa kontakter är viktiga för elevernas resultat. Under höstterminen 2012
har 95 elever utnyttjat stödcentrum, 40 i engelska
55 i övriga ämnen. På skolorna i Grängesberg och
Smedjebacken samordnas stödet av de lokala specialpedagogerna och speciallärarna.
Statistik ungdomsgymnasiet
ht-12
ht-11
1 107
1 132
- varav från Ludvika
773
806
- varav från Smedjebacken
289
306
- varav från annan kommun
45
20
1 421
1 467
1 062
1 112
- varav i annan kommun
170
159
- varav i friskolor
185
187
- varav i landstinget
2
8
- varav hos annan utbilningsanordnare (folkhögskola)
2
1
Antal gymnasieelever totalt på
VBU
Antal gymnasieelever totalt i Ludvika och Smedjebacken
- varav på VBU
Eleverna på särgymnasiet ingår inte i ovanstående statistik utan redovisas separat på sid 33.
Elevstatistik
Elever från Ludvika och Smedjebackens kommun
Antal elever
1 800
1 600
1 400
1 200
1 000
800
600
400
200
0
Elever utanför VBU
Elever på VBU
ht-06
ht-07
ht-08
ht-09
ht-10
ht-11
ht-12
331
353
376
366
363
355
359
1 235
1 300
1 197
1 258
1 193
1 112
1 062
Hösten 2012 studerade 359 elever utanför VBU varav 85 elever på ABB-gymnasiet och 111 elever inom Gysams
samverkansområde. De interkommunala kostnaderna varierar från 62 – 210 tkr per elev och läsår. Den interkommunala kostnaden för ungdomsgymnasiet har under 2012 uppgått till 36 361 tkr. (fg. år 36 505 tkr).
- 18 -
Vuxenutbildningen
Information om verksamheten
Vuxenutbildningen styrs av styrdokument, skollag,
läroplan och förordningar. En ny förordning, Vux12,
träder i kraft 1 juli 2012.
För drygt ett år sedan förändrades vuxenutbildningens organisation. Vuxenutbildningens gymnasiekurser och yrkesutbildningar gick över till gymnasieskolan och blev en del av deras enhet med respektive
rektor som ansvarig. Kvar inom vuxenutbildningen
blev svenska för invandrare (sfi), grundläggande
vuxenutbildning (grundvux), vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux) samt ett lärlingsansvar.
En rektor med ett övergripande ansvar finns för
dessa områden.
Strategi
 Pedagogik och arbetsformer ska utgå från elevens behov, erfarenheter och önskemål.
 Individens lärande och kunskapssökande stöds
genom rådgivning och vägledning.
 Flexibla studieformer ska kunna erbjudas:
- webbaserat
- deltagande i ungdomsgrupper
- personlig handledning
- kombinera studier och arbete
 Redan förvärvade kunskaper ska valideras.
 Samarbete mellan myndigheter, arbetsmarknadspartner m.fl. ska finnas.
Mål
Alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja
personlig utveckling, demokrati, jämnställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis
fördelning
 Utbudet av yrkesutbildningar ska styras av
arbetsmarknadens behov.
Vad skiljer vuxenutbildning och gymnasieskolan åt?
 Kontinuerliga intag, vilket innebär att vuxenstuderande kan tas in varje månad i en grupp som redan är
igång.
 Flexibla upplägg utifrån elevens önskemål, behov och erfarenheter. Det innebär att lärarna måste arbeta
flexibelt med studieplaneringen.
 Eleven ska kunna kombinera studier med arbete.
 Vuxenutbildningen ska inte vara en kopia av gymnasieskolan, vilket framgår tydligt i direktiven från skolverket.
 Vuxenstuderande läser kursutformat dvs de kurser som han/hon behöver.
- 19 -
Statistik vuxenutbildningen
2012
2011
646
740
100
92
- varav gruv, SAS1
62
65
- varav byggvux1
10
25
- varav VTC1
10
19
- varav omvårdnad vux1.
142
125
- varav sfi2
195
291
- varav yrkesförarutbildning persontransport2
12
12
- varav yrkesförarutbildning godstransport2
0
9
- varav yrkesvux,
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
6
0
- varav YH-utbildningar2
78
71
- varav särvux2
27
25
4
6
Genomsnittligt antal
vuxenstuderande på VBU
- varav gymnasievux1
- varav lärlingsutbildning2
1)
2)
Siffran anger antal elever i snitt per år, omräknat till heltidsstuderande.
Siffran anger genomsnittligt antal elever för vt/ht respektive år.
2012
2011
78
71
- Bryggeriteknik
36
32
- Markekologisk design
14
16
20
--
--
14
vuxenstuderande inom
- Omsorgspedagog, psykiatri
- Omsorgsassistent, LSS
*)
- produktion
- Miljö & VA-teknik
*)
2012
2011
vuxenstuderande totalt
på VBU
646
740
- varav från Ludvika
416
524
- varav från Smedjebacken
145
151
- varav från annan kommun
85
65
9
*)
8
--
Utbildningen startade ht-12
- 20 -
Av vuxenstuderande från annan kommun studerar de flesta
på yrkeshögskoleutbildningar (69 st.). Övriga är fördelade
på yrkesförarutbildning samt byggvux.
Verksamhetsberättelser
- 21 -
Högbergsskolan 1
Handelsprogrammets lärlingsutbildning har haft besök av skolinspektionens kvalitetsgranskning och fått
gott betyg. Det är inga problem att fylla de två lärlingsplatser per årskurs som vi har och samarbetet
med branschen är mycket gott.
Flera av programmen har jobbat aktivt med ämnesintegrering i olika projekt och man söker nya vägar att
samarbeta med närsamhället för att få till praktik och
skarpa uppdrag för eleverna i de nya inriktningarna.
Marie-Hélène Abrahamsson, rektor
Allmän information
Vid höstterminsstarten hade vi glädjen att snabbt
organisera om oss då antalet elever som sökt rektorsområdets program ökat så pass, att vi fick skapa ytterligare en klass, bestående av ekonomer och humanister. Det är våra första humanister som läser enligt
Gy11.
Estetiska programmet har arbetat med övergripande
projekt kring modernismen och redovisat genom
elevutställning och lunchföredrag i kapphallen. Under året har man byggt en liten scen i musiksalen, där
de populära lunchkonserterna hålls. Man har också
färdigställt en utställningshall i sina lokaler.
Entreprenörskap är ett nytt ämne, och många elever
jobbar med UF-företag inom ramen för det ämnet.
Vi började också med inriktningskurserna i åk 2. På
SA programmet har vi beteende-, media- och samhällsinriktning, och på Handels- och administrationsprogrammet har vi startat både handelsinriktning och
administrationsinriktning. Estetiska programmet börjar sina inriktningar andra terminen i åk 1.
Under året har lärplattformen Vklass börjat användas
för kommunikation med vårdnadshavare, vilket upplevs som positivt. Rektor och biträdande rektor har
varit på besök hos i stort sett samtliga klasser och
lärare för att ha en bredare plattform för det pedagogiska utvecklingsarbetet .
Pedagogisk inriktning och aktivitet
Under året har lärarnas arbete med att lägga upp sina
kurser på Vklass tagit ett stort kliv framåt, då tekniken fungerat relativt funktionsfritt. I engelska har
man tagit in ett helt webbaserat läromedel, e-learning
i samtliga grupper på VBU, i vilket eleverna tränar
individuellt på sin egen nivå.
Samarbetet med andra skolor inom Gysams språkprojekt tog rejäl fart under höstterminen, då även
Falun kom med. Drygt 200 elever i Dalarna läser
moderna språk webbaserat. Sju språklärare från VBU
jobbar i projektet, antingen med undervisningen eller
i styrgruppen. Under hösten har kurser i kinesiska
och arabiska tillkommit.
- 22 -
Faktaruta
Ansvarsområde
Rektorsområdets Hö 1 omfattar fem gymnasieprogram: Estetiska
programmet (ES), Samhällsvetenskapsprogrammet (SP/SA),
Handels- och administrationsprogrammet (HP/HA), Humanistiska
programmet (HU) samt Ekonomiprogrammet (EK).
Inriktningar
ES:
teater, bild, musik
SP/SA:
beteendevetenskap, media och samhällskunskap
HP/HA:
handel, administration
EK:
inriktningsval i åk 2
HU:
inriktningsval i åk 2
Genomsnittligt antal årselever
ES
SP/SA
HP/HA
81
179
85
*)
EK
15
*)
HU
5
Humanistiska programmet startade ht-12
Elevkostnad/program/år (tkr)
ES
SP/SA
HP/HA
104
88
87
EK
73
HU
196
Lärartäthet
ES
SP/SA
8,4
6,2
EK
3,9
HU
4,3
HP/HA
5,6
Geografisk placering
Högbergsskolan hus A, Ludvika
Studie-och yrkesvägledningen (SYV)
Under vårterminen anställdes en fjärde studie-och
yrkesvägledare som är placerad i A-huset och som
jobbar med både ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen. Nu har vi en SYV som jobbar med Hö 2
och Malmen, en som jobbar med Hö 1 och vuxenutbildningen, en som jobbar på Smedenskolan och med
introduktionsprogrammen, samt en som jobbar med
vuxenutbildningen och också har hand om lärlingsutbildningen på vuxenutbildningen.
Personal
Personalen är välutbildad och engagerad. Några studerar för att få ämnesbehörighet, någon för att bli
behörig lärare. De flesta har deltagit i olika typer av
kompetensutveckling vad gäller IT. Alla arbetslag
har haft egna utvecklingsdagar för att planera utveckling och samarbete.
Konsert 2012, ES-programmet
- 23 -
Måluppfyllelse
Den årliga utvärderingen visar att elever och personal trivs på skolan. Elevernas meritvärde har höjts.
Vi måste fortsätta att vidta åtgärder för att minska
frånvaron bland eleverna, samt minska stressen.
Framtiden
Nästa läsår läser samtliga elever enligt Gy11 och då
prövas om den organsation vi valt, är optimal eller
om vi måste organisera klasserna, med tanke på inriktningarna, på annat sätt. Vi får utvärdera om vi
valt rätt fördjupningskurser och finslipa timplaner.
Vi måste hitta vägar att minska stressen i skolan.
Alltihop är en spännande utmaning.
hela gymnasietiden. Praktikplatserna har varit av hög
kvalitet delvis beroende på samarbetet inom Teknikcollege. I stort sett har alla eleverna på dessa program
efter studenten 2012 fått någon form av anställning
som anknyter till gymnasieutbildningen.
Högbergsskolan 2
Upprustning
I C-huset, där Teknikprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet håller till, har ventilationen och
värmen renoverats. Det har gett lektionssalarna och
elevernas hemklassrum en jämnare temperatur och
bättrat på luftkvaliteten.
Allmän information
Under året har två årskurser tillgång till en egen bärbar dator. Det har effektiviserat lokalanvändningen
så att datasalar kan användas i vanlig undervisning
och arbetsformerna kan innefatta IT-moment i alla
kurser.
Industritekniska programmet
På Industritekniska programmet har vi ändamålsenliga lokaler, bra utrustning och har under året jobbat
målmedvetet med ordning och reda. Vi ser att vi har
en bra utveckling på eleverna under den 3-årsperiod
de går på programmet, är de kanske den elevgrupp
som genomgår störst förvandling. Programmet fortsätter att rekrytera många elever och har fulla grupper i
alla årskurser.
Användandet av lärplattformen Vklass har gett oss
möjligheter att informera vårdnadshavarna om ungdomarnas närvaro, studieplanering och kursinformation. Vårdnadshavarna får samma dag reda på om
ungdomarna är i skolan eller ej.
El- och energiprogrammet
Här har ett stort arbete varit att få till APL upplägget
så att alla elever kan vara ute på APL samtidigt. Hösten 2012 lyckades vi med detta, då alla tvåor var ute i
Håkan Franklin, rektor
Varje program har sitt eget programråd. Det träffas
en eller ett par gånger per termin och utgör en möjlighet för elever, lärare, näringslivsrepresentanter
och politiker att diskutera verksamheten utifrån sina
respektive perspektiv. Här tas frågor upp som investeringar i utrustning, praktik, besök av yrkesverksamma unga för att eleverna ska få en uppfattning
om vart deras utbildning kan leda, förslag på skarpa
projekt, kompetensutveckling för lärare m.m.
Faktaruta
Ansvarsområde
Rektorsområdet Hö 2 omfattar fem gymnasieprogram: El- och
energiprogrammet (EC/EE), Industritekniska programmet (IP/IN),
Teknikprogrammet (TE), Naturvetenskapsprogrammet (NV/NA)
och Ekologiprogrammet (EKO).
Området omfattar även yrkesinriktad vuxenutbildning (Yrkesvux)
inom verkstadsteknisk utbildning.
Inriktningar
EC/EE:
automation, elinstallation
IP/IN:
skärande bearbetning, svets, montering
TE:
datorteknik, teknik, företagande
NV/NA
matematik/data, miljövetenskap, naturvetenskap
EKO:
naturvetenskap, samhällsvetenskap
Yrkesvux: svets/svarv, CNC
Under det gångna året har skolans specialpedagoger
arbetat med Industritekniskaprogrammet för att
bättre kunna möta de specifika behov som den elevgruppen kräver. Det finns planer på att samma utvecklingsarbete skall göras med de övriga programmen.
Skolan har under året fått ett förnyat certifikat som
Teknikcollege. Det är ett samarbete initierat av teknikföretagen för att öka kvaliteten i industri- och
teknikutbildningar. Det Industritekniska programmet, Teknikprogrammet och automationsinriktningen på El- och energiprogrammet ingår i Teknikcollege. Under det gångna året har vi kunnat ha våra
elever på El- och energiprogrammet samt Industritekniska programmet på s.k. APL, arbetsplatsförlagt
lärande, motsvarande sammanlagt 15 veckor under
EC/EE
IP/IN TE
T4
89
61
77
6
NV/NA
86
EKO
39
VTC
10
EC/EE
IP/IN TE
T4
93
120
99
59
NV/NA
101
EKO
90
VTC
42
Lärartäthet
EC/EE
IP/IN
7,0
10,1
NV/NA
7,4
EKO
5,3
TE
7,7
T4
8,8
Högbergsskolan hus B och C, Ludvika
- 24 -
fyra veckor. Detta och kontakterna inom Teknikcollege ger oss utökade möjligheter att jobba mer med
att stärka samarbetet med branschen. El- och energiprogrammet fortsätter att vara ett populärt program
med många sökande. Ett flerårigt projekt gick i mål
under året, nämligen ”den automatiserade kladdkakemaskinen”.
rott redan innan de börjar på VBU. På Högbergsskolan har vi byggt upp en anläggning och utrustningsnivå som inte bara berikar undervisningen i våra
idrottskurser utan också finns tillgängligt för elever
och personal att låna på fritiden. Vi vill stimulera till
en aktiv fritid och ett aktivt friluftsliv.
Naturvetenskapsprogrammet och Ekologiprogrammet
Naturvetenskapsprogrammet har arbetat framgångsrikt med att förbereda eleverna för vidare studier.
Många avgångselever påbörjade högskolestudier
direkt i höstas. På programmet har man försökt hitta
former för att fortsätta använda delar av den utepedagogik som var framgångsrik på Ekologiprogrammet.
Ekologiprogrammets sista årskull tar studenten våren
2013.
Idrott och specialidrott
I specialidrott erbjuder vi idag 12 idrotter. Till var
och en har vi knutit en meriterad tränare och det sker
i samarbete med de lokala föreningarna. Under året
har åk 9-elever fått delta i specialidrott. Det har varit
ett sätt att förbereda dem inför gymnasiet och några
elever ser ut att klara hela första kursen i specialid-
- 25 -
VTC (Verkstadstekniskt centrum)
Verksamheten har nu plats för 8 vuxenelever i svetsteknik. Särskilt anpassade lokaler har iordningsställts.
Elevplatserna är fyllda och resultaten har varit mycket
goda.
Teknikprogrammet och T4
Under året har vi arbetat med att kombinera kraven
som Teknikcollegecertifieringen ställer och omställningen av teknikprogrammet till ett rent studieförberedande program. Vi har haft ett bra samarbete med
branschen under året och upplägget börjar hitta sina
former. Under våren var arbetet med att få igång T4,
det vill säga det fjärde året på teknikprogrammet, prioriterat. Hösten 2012 startade första årskullen T4:or
med inriktning konstruktion och produktutveckling.
Utvärderingar innan jul visade att både bransch och
elever är mycket nöjda med utbildningen.
Flexibelt lärande, YH, uppdragsutbildning
veckobasis följer upp utvecklingen för eleven. Det
har visat sig var framgångsrikt och skall i förlängningen förhoppningsvis leda till ett bättre resultat för
eleverna.
Flexenheten har lokaler i Högbergsskolans A-hus.
Där finns förutom undervisningssalar även datasal
och studierum för eleverna.
Andreas Lundholm, rektor
Flexibelt lärande
Under året har införandet av den nya förordningen,
Vux12, inneburit förändrade förutsättningar för arbetet på flexenheten. De ansvarsområden som ingår för
denna grupp är vuxenstuderande som läser gymnasiekurser samt elever i ungdomsskolan som är i behov
av individuella upplägg av studierna. Det kan i det
senare fallet handla om elever som läser ett fjärde
läsår, behöver komplettera kurser utifrån programbyten, specialidrottselever och hemvändande elever
som inte kan gå in i ett program. I och med denna
blandning av elever, både ungdomar och vuxna, möter lärarna på flexenheten studerande som arbetar
såväl med de äldre kurserna som de nya enligt
Vux12.
Samverkan mellan ungdomar och vuxna är ett naturligt inslag i verksamheten, då nästa alla undervisningsgrupper är blandade. Detta ställer stora krav på
läraren att kunna möta både ungdomar och vuxenstuderande på rätt nivå.
Inom enheten strävar vi att utifrån elevens förutsättningar arbeta mer flexibelt. Framför allt har flexibiliteten handlat om att kunna läsa kurser med mindre
hänsyn till tid och rum. Undervisning har skett både i
grupp och enskilt med goda förutsättningar att ge
handledning och stöd till de elever som haft behov av
det. Upplägget ställer även stora krav på att eleven
tar ett reellt ansvar för sina studier. På flexenheten
har vi även kunnat erbjuda eleverna möjlighet att
börja läsa en kurs vid annan tid än terminsstarten.
Utifrån ovanstående är lärplattformen, Vklass, ett
viktigt verktyg vid undervisningen och under hösten
har ett utvecklingsarbete pågått för att utveckla framtidens lärande inom enheten.
Vi har under året vidareutvecklat det mentorsstöd
som finns för elever som går ett ”fjärde år”, där vi på
- 26 -
Yrkeshögskola
Under 2012 samlades samtliga yrkeshögskoleutbildningar inom samma enhet från att tidigare ha varit
utspridda på flera rektorsområden. Samtliga fyra
utbildningar som pågår arbetar utifrån samma upplägg. Studenterna genomför en så kallad intensivvecka på plats i Ludvika eller Smedjebacken och
därefter tre till fyra veckor på distans. I samband
med distansveckorna hålls kontakter genom lärplattformen Vklass. Under dessa veckor genomförs
webbföreläsningar, frågestunder, seminarier, gruppuppgifter och enskilda uppgifter via lärplattformen
och videokonferenssystemet, GTM. Utbildningarna
rekryterar studenter från hela landet.
Lärande i arbetet (LIA) ingår som en viktig del i
yrkeshögskoleutbildningarna. Det innebär att studenterna genomför delar av sin utbildning ute i branschen för att få en naturlig koppling till det kommande yrket. För att kunna genomföra den delen av
utbildningen har VBU nära kontakt med aktörer
inom de olika branscher som utbildningarna tangerar. En aspekt av detta är att det till varje utbildning
Faktaruta
Ansvarsområde
Rektorsområdet omfattar flexibelt lärande, yrkeshögskola (YH)
samt uppdragsutbildningar.
Genomsnittligt antal årsstuderande
Flexenheten
ungdom
vuxenstuderande
22
100
YH
Brygg
36
YH
Markekologi
14
YH
Miljö & VA
8
Högbergsskolan hus A och B, Ludvika
YH
Omsorgsped.
20
en finns en ledningsgrupp som har ett övergripande
ansvar för utbildningarna, i vilka företrädare för
branscherna är i majoritet.
Då utbildningarna har samlats under samma tak har
ett arbete påbörjats med att finna en distanspedagogik som ger bra resultat. Då stor delar av utbildningen sker på distans är en av utmaningarna att få studenterna att känna ett socialt sammanhang, något
som kan underlättas med lärplattformen och videokonferenssystemet. Utöver detta har ett gemensamt
utvecklingsarbete kring betyg och bedömning startats, med fokus på formativ bedömning. Målsättningen med detta är att få ett lärande som i alla delar av
utbildningen utvecklar studenterna.
- 27 -
Uppdragsenheten
Enhetens uppdrag är att svara för kompetens- och
verksamhetsutveckling av företag, kommun, landsting och organisationer. Under 2012 har basverksamheten bestått av uppdrag till ABB Ludvika, men vi
har även genomfört uppdrag hos ett antal andra företag inom medlemskommunerna, Ludvika och Smedjebacken.
Verksamheten har framför allt bedrivit ellärakurser
samt säkerhetsutbildningar såsom truck, travers och
mobila arbetsplattformar. Riskbedömning är ett nytt
verksamhetsområde som vi tillsammans med ABB
har utvecklat och denna verksamhet beräknas öka
under 2013.
Malmenskolan och Smedenskolan
undervisning på något av följande företag: Clemens
Bil, Gösta Samuelsson Bil, Bilmetro, Björkmans Bil
eller Bil och Elservice.
Bygg- och anläggningsprogrammet deltar inom ett
länsövergripande projekt med länets samtliga skolor
med samma program, *)STAR samordnar projektet.
STAR, som har ett brett kontaktnät, hjälper till exempel till med att ordna fram APL platser till Malmenskolans elever. *)Stiftelsen Star Byggutveckling
bildades år 2005. Stiftelsen arbetar för att rusta
byggbranschen i Dalarna för att möta framtida arbetsmarknad och för att stärka bilden av byggbranschen som en viktig samhällsresurs.
Mats Berglund, rektor
Malmenskolan
Allmän information
Malmenskolan verksamhet omfattar Bygg- och anläggningsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet, Fordon- och transportprogrammets lärlingsinriktning mot personbilsteknik och Fordonsprogrammet inom gymnasiesärskolan. Vid skolenheten bedrivs vuxenutbildning inom områdena bygg och fordonstransport. Samtliga verksamheter bedrivs i
Grängesberg förutom Fordonsprogrammet personbilsteknik åk 3 som bedrivs på Högbergskolan i Ludvika.
Under det gångna året har Malmenskolan arbetat med
att eleverna ska använda IT i sitt lärande, inte endast
som ersättning för beprövade undervisningsformerna.
Syftet har varit att ge samtliga elever en bra förberedelse inför det framtida arbetslivet. Vid samtliga
gymnasieutbildningar på Malmenskolan arbetar personalen aktivt för att eleverna ska komma ut på det
arbetsplatsförlagda lärandet. Skolan anser att denna
del är viktig för eleverna. Under året har skolan vidmakthållit de goda kontakter med de lokala företagen
inom respektive bransch.
Samarbete
Att skolan har goda kontakter med företagen i de
olika branscherna är av yttersta vikt för att eleverna
ska få en adekvat undervisning. En arena för goda
kontakter är branschråden vid båda programmen, i
vilka även eleverna vid skolenheten ingår. Under
2012 har Malmenskolan vidareutvecklat lärlingsutbildning inom Fordons- och transportprogrammet.
Sedan hösten 2012 har Malmenskolan även lärlingar
inom inriktningen mobila maskiner och lastbilar. Eleverna får mer än hälften av sin undervisning på DA
Transport i Grängesberg alternativt Lastvagnsverkstaden i Smedjebacken. Vid samtliga företag har eleverna en utbildad handledare. Under hösten har en vidareutveckling av lärlingsinriktning personbil genomförts. Även där får eleverna mer än hälften av sin
- 28 -
Projekt och upprustning
Malmenskolan har under 2012 skapat en bra miljö i
de lokaler skolan bedriver sin verksamhet i. Ett exempel på det är att skolan har projektorer i samtliga
Faktaruta
Ansvarsområde
Rektorsområdet Malmen består av tre gymnasieutbildningar:
Bygg– och anläggningsprogrammet (BA/BP) och Fordons– och
transportprogrammet (FPTP/FT), Fordons– och transportprogrammets lärlingsinriktning mot personbil (FPPB).
På Malmen finns även vuxenutbildningar inom bygg- och yrkesförarinriktning. Smeden omfattar gymnasieprogrammet Restaurang och livsmedelsprogrammet (HR/RL) samt Vård- och omsorgscollege.
Inriktningar
BP/BA
FPTP/FT
FP-lärling
Byggvux
Yrkesförare
HR/RL
trä, murning, betong
distribution, maskinförare
personbil
trä, betong
persontransporter
restaurang och måltidsservice, servering
BA/BP
FPPB FP-lärling FPTP/FT
38
21
7
63
Byggvux
Yrkesförare
OP/VO ungdom
10
12
46
BA/BP
FPPB
FPTP/FT
129
138
171
Byggvux
41
FP-lär
68
HR/RL
63
OP-vux
142
HR/RL OP/VO
112
92
OP-vux
36
Lärartäthet
BA/BP
FPPB
11,5
7,4
FPFT/FP-lär
12,4
Malmenskolan, Grängesberg
Smedenskolan, Smedjebacken
HR/RL
9,6
OP/VO
9,4
klassrum och ett heltäckande trådlöst nätverk. Skolan har tilldelats investeringspengar för en ny hjullastare som har levererats till skolan. Under året
har Malmenskolan fortsatt uppfräschning av lokaler. Målning av väggar och nya möbler till elevupphållsrum är exempel på genomförda insatser.
Skolan har även startat ett uppskattat elevfik.
Personal
Vid rektorsområdet arbetar 21 lärare indelade i
arbetslag utformade utifrån programmen. Under
året har det skett rekrytering av personal inom
såväl gymnasiegemensamma ämnen som karaktärsämnen.
Måluppfyllelse
Malmenskolan visar goda resultat både inom genomströmning och meritvärde. Det framgår av den
sista öppna jämförelsen av gymnasieskolorna i
Dalarna.
Framtiden
Branscherna har mycket goda framtidsutsikter,
vilket bör leda till att ungdomar väljer att studera
på Malmenskolan även i framtiden.
- 29 -
Smedenskolan
Vård- och omsorgscollege
All vårdutbildning inom Vård- och omsorgscollege är placerad i Smedjebacken och omfattar såväl gymnasial som eftergymnasial utbildning. Organisationen är uppbyggd med
en lokal styrgrupp med representanter från alla samverkansparter; Landstinget Dalarna,
Kommunal, Ludvika kommun, Omtanken Dalarna, Smedjebackens kommun, Vårdförbundet och VBU.
Under styrgruppen arbetar ett antal arbetsgrupper utifrån fokusområdena: marknadsföring, hälsa, APL
(arbetsplatsförlagt lärande) /LIA (lärande i arbete) och YH. Vård- och omsorgscollege i Ludvika och Smedjebacken har under 2012 certifierat om colleget och har genom det certifiering till år 2016. Arbetet vid Vård- och
omsorgscollege har fortgått utifrån fastställd organisation och verksamhetsplan.
Utbildningar vid Vård och omsorgscollege under året i korthet:
 Omvårdnadslyftet för personal i kommunala verksamheterna med syftet att läsa in yrkesbehörighet,
fortsätter att vara attraktivt.
 YH-utbildningen, Omsorgspedagog inom psykiatri, är en mycket attraktiv utbildning, med ett stort söktryck.
 Ett fortsatt mycket stort söktryck på vuxenutbildningen inom vård, med flexibla lösningar för eleverna
exempelvis distansstudier, reguljära studier och validering.
 Ungdomsgymnasiet ligger kvar på föregående års nivåer avseende sökande till programmet.
Hotell och Restaurang/Restaurang och Livsmedel, (HR/RL)
Genom införandet av Gy11 har hotellutbildningen förts över till Hotell- och turismprogrammet. Om detta har
haft konskevenser för RL-programmet kan skolan inte i dagsläget avgöra. Köksutrustningen är sliten med följd
att en del maskinhaverier har inträffat under åren. Vi har arbetat hårt med fortsatt internkontrollfrågor och hygien i köken på skolan. RL-programmet fortsätter med processen som skall leda till att vi krav-certifierar vår
verksamhet. Personalen har föregående år genomgått utbildning inom området och samtliga inköp granskas ur
KRAV-perspektivet. Detta gäller både produkter och råvaror, vilka användas eller tillreds i skolans båda kök.
RL-programmet fortsätter den föredömliga integrationen av vuxna i ungdomsgymnasiets grupper, särskilt köksoch serveringskurserna utmärker sig.
- 30 -
Stegelbackens skola
Yrkesintroduktion VO (Vård- och omsorgscollege)
har en lärare anställd. Denna utbildning genomförs
tillsammans med vuxenutbildningen. På grund av
sjukdom kunde vi inte starta utbildning under hösten, men vi räknar med att komma igång igen hösten
2013.
I projekt Vägval - Framtid ingår legitimerad psykoterapeut, en uppsökare, studieoch yrkesvägledare
samt två lärare.
Mats Johnsson, rektor
Personal från IM och projekt Vägval - Framtid har
under året deltagit i utbildning i Magelungens
”hemmasittarprogram”. Vi har dessutom en lärare
som påbörjat KBT-utbildning, en lärare som går
speciallärarutbildning samt en av våra sfi-lärare som
går utbildningen i svenska som andra språk.
Allmän information
Introduktionsprogrammen, IM, består av:

språkintroduktion

individuellt alternativ

yrkesintroduktion

programinriktat individuellt val (priv)

peparandutbildning (prep)
På yrkesprogram, som tidigare läsår haft lediga platser, har vi infört sökbara priv-platser för elever som
ännu inte uppnått full behörighet. Eleven måste dock
ha betyg i svenska eller svenska som andra språk.
En preparandplats kan tilldelas en elev som har behörighet i svenska eller svenska som andra språk,
men inte uppfyller hela behörighetskravet och som
bedöms kunna uppnå behörighet under läsåret i mån
av lediga platser på de olika nationella programmen.
Faktaruta
Ansvarsområde
Rektorsområdet omfattar Introduktionsprogrammen, IM, på
Stegelbackens skola samt ESF-projekt Vägval - Framtid.
Inriktningar
 Språkintroduktion
 Programinriktat individuellt val (priv)
 Preparandutbildning (prep)
 Yrkesintroduktion
 Individuellt alternativ
ESF-projektet har sedan uppstarten i april kontaktat
och sökt upp dryga 30-talet ungdomar och deras
vårdnadshavare.
Språkintroduktion: 50
Yrkesintroduktion: 15
Individuellt alternativ: 59
Preparand och programinriktat individuellt val: ca 20-tal
Personal
Övergripande personalfunktioner för IM och projekt
Vägval - Framtid finns i form av rektor, biträdande
rektor från och med ht-12, assistent, socialpedagog,
studieoch yrkesvägledare som delas med Smedenskolan samt en ungdomsuppföljare för hela VBU.
På språkintroduktionen arbetade under våren tre lärare och en språkstödjare i arabiska. Från höstterminens start har vi tre lärare och en speciallärare.
Den elevstatistik som redovisas är nettosiffror framtagna vid fyra
tillfällen per år. Bruttosiffrorna är ca 10-15 % högre och innefattar
elever som flyttar ut under året eller som blivit behöriga och kommit in på ett nationellt program.
ESF-projekt Vägval - Framtid
19 elever i kontinuerlig verksamhet.
Introduktionsprogrammen/IM
87
Inom Individuellt alternativ har vi fem ämneslärare
och en speciallärare.
På yrkesintroduktion, som även innefattar integrerade gymnasiesärskoleelever, har vi två restauranglärare. En av dessa sköter dessutom undervisningen i
hemkunskap för elever som saknar betyg i ämnet
från grundskolan.
- 31 -
Lärartäthet
Introduktionsprogrammen/IM
11,0
Stegelbackens skola, Smedjebacken
Lokaler och utrustning
Introduktionsprogrammen språkintroduktion, individuellt alternativ och yrkesintroduktion Vård- och
omsorgscollege har sina lokaler på Stegelbackens
skola i Smedjebacken.
Yrkesintroduktion RL (Restaurang- och livsmedelsprogrammet) finns i Folkets hus lokaler i Smedjebacken. I denna grupp går det också ett antal gymnasiesärskoleelever integrerade.
Priv- och preparandplatser finns ute på de nationella
programmen i Smedjebacken, Ludvika och Grängesberg.
Framtiden
Under höstterminen kunde vi konstatera att antalet
nya svenskar ökar i antal på introduktionsprogrammen och andelsmässigt har denna grupp växt under
de två till tre sista åren. Vi kan också se att de flesta
av dessa elever behöver minst 2-års studier innan de
har tillräckliga språkkunskaper för att kunna ta sig
vidare studiemässigt. I sak innebär detta att många
Stegelbackens skola, Smedjebacken
- 32 -
blir för gamla för att kunna komma in på ungdomsgymnasiets nationella program. Vi ser redan i dag
att konsekvensen blir att många måste ta lån för att
finansiera sin grundläggande utbildning, vilket därmed begränsar deras möjligheter att studera vidare i
eftergymnasiala utbildningar. Här föreligger en uppenbar risk att denna grupp kan utvecklas till andra
klassens medborgare och därmed en förhöjd risk för
utanförskap. Denna fråga måste lösas på riksnivå
med generella beslut.
Gymnasiesärskolan
ment, arbetsätt och material. Utvärdering sker ofta
och regelbundet för att ge svar på om utveckling sker
i rätt riktning.
Förberedelse för vuxenlivet genomsyrar all verksamhet och att alla elever oavsett funktionshinder ska få
en fungerande kommunikation är ett prioriterat område. Skolan ger tillfälle att ställa eleverna inför uppgifter från vardagslivet, som kan lösas med hjälp av
kunskaper som skolan har givit. Även om skolan
arbetar aktivt utifrån praktiska problem i vardagen,
kommer eleverna i sitt vuxenliv att möta situationer
som är nya för dem. Skolan bör därför förse eleverna
med modeller för var och hur man kan söka hjälp
och råd. Kommunikation är mycket viktig för ele-
Lena Risberg, rektor
Allmän information
Gymnasiesärskolan består av individuella program,
verksamhetsträning och yrkesträning, nationella program och specialutformade program. Allt för att möjliggöra individuella studier anpassade till individens
behov och intressen.
På Malmenskolan i Grängesberg finns lokalintegrerade Fordonsprogrammet. Utbildningen fungerar bra
och eleverna har nått goda studieresultat. På Stegelbackens skola samläser elever på gymnasiesärskolan
med elever på yrkesintroduktionsprogrammet restaurang. För att kunna anpassa undervisningen till varje
enskild elev krävs en ingående bedömning av elevens alla förutsättningar och behov. Kartläggningen
av elevens önskemål om kurser sker i samverkan
med elev och föräldrar. Utifrån utvecklingssamtal
utformas elevens individuella undervisningsplan som
i sin tur ligger som grund för lärarlagets val av mo-
Faktaruta
Ansvarsområde
I ansvarsområdet ingår gymnasiesärskolans individuella program,
verksamhetsträning, yrkesträning, nationella och specialutformade
program.
I egen regi: 13
I Ludvika kommuns regi: 11
Interkommunalt: 14
Malmenskolan, Grängesberg
Vasaskolan och Högbergsskolan, Ludvika
Smedenskolan och Stegelbackens skolan, Smedjebacken
- 33 -
vens möjlighet att uttrycka sin vilja och därmed
kunna påverka sin egen situation. Det innebär att
delaktigheten i samhället stärks. Skolans målsättning
är att alla elever själva deltar i möten och planeringar
som rör deras situation. Här är metoden
”Samtalsmatta” ett mycket väl fungerande verktyg
för att elever som har kommunikationssvårigheter
ska kunna vara delaktiga.
Samarbete
Att skolan ska lära för livet är en ledstjärna. Alla
ämnen har en viktig roll när det gäller att förbereda
för vuxenlivet. Ett berikat vuxenliv är det yttersta
målet för programmet. Att alla elever efter skolan får
en meningsfull sysselsättning är en stor utmaning.
Inom Finsam försöker man samordna olika samhällsinsatser för att fler ungdomar med funktionsnedsättning ska komma ut på arbetsmarknaden.
Personal
Personal och elever från gymnasiesärskolan har deltagit i flera workshops, konferenser och föreläsningar kring ämnet AKK (alternativ och kompletterande
kommunikation), vilket varit mycket uppskattat.
Skolan har även många studiebesök från andra skolor och intresseorganisationer.
Projekt
Under året har skolan deltagit i ett Surfplattaprojekt. Tillgängligheten till IT är särskilt värdefull för särskoleelever, därför är det viktigt att vi hela tiden är med i utvecklingen. Det vi sett är att surfplattor verkligen har hög
relevans, med koppling till elevernas lärande och utveckling. Surfplattornas främsta förtjänst är att de ger eleverna fler möjligheter att kommunicera. Eleverna kan filma, fotografera, mejla, och föra dagbok med ett verktyg. Vi ser att surfplattor fängslar och fångar eleverna och den intuitiva användningen gör att eleverna ganska
snart kan börja använda mycket avancerade funktioner, till exempel lägga in egna fotografier i kommunikationsprogram.
Utifrån det positiva resultatet i projektets utvärdering kommer de elever som börjar år ett på gymnasiesärskolans individuella program att få en surfplatta i stället för en bärbar dator.
- 34 -
Vuxenutbildningen
Kristina Karlsson, rektor
2012 har varit ett förändringens år för Vuxenutbildningen, med ny skollag, ny vuxenförordning, nya
kursplaner och en förändrad betygsskala. Vuxenutbildningen är numera lagstadgad och individens rätt
till utbildning för att stärka sin roll i arbetslivet går
som en röd tråd genom den nya förordningen. Det
den studerande har med sig i form av utbildning och
tidigare arbetserfarenhet ska vägas in i en validering,
något den studerande har laglig rätt till. Den nya lagstiftningen föranledde att vägledningen via studieoch yrkesvägledare har förstärkts för att möta kraven. Förhoppningen är att elever därmed i ökande
grad får den utbildning de passar för. Som vuxenstuderande ska du kunna påbörja studierna när som
helst under året och också läsa snabbare eller långsammare, anpassat efter dina behov. Hur varje elev
ska kunna utbildas utifrån dessa nya och förändrade
krav har fått effekter såväl på genomförandet och
planeringen av utbildningen som ett ökat samarbete
med gymnasieskolan har blivit allt viktigare. Under
verksamhetsåret har vi både tydliggjort vikten av ett
ökat samarbete med övriga rektorsområden och även
gett exempel på hur ett sådant samarbete kan utformas. Vi hoppas därför att resultatet av våra ansträngningar ska leda till ett betydligt bättre samarbete under nästkommande verksamhetsår.
Genom det kommunövergripande samarbetet inom
Dalawux har kompetensutveckling skett inom en rad
olika områden som NGL(nya generationens lärande),
digital teknik, validering, AIL (arbetsintegrerat lärande) samt sociala medier. Denna kompetensutvecklingsinsats fortsätter under 2013. Lärare, SYV
och rektor har dessutom åkt på konferenser om den
nya läroplanen Vux2012, för att bättre möta de förändringar vi ställts inför i verksamheten.
- 35 -
Särskild utbildning för vuxna (Särvux)
Eleverna som läser inom särvux hos oss kommer
ifrån både Smedjebacken och Ludvika. De flesta
läser reguljärt i ämnen som hem- och konsumentkunskap, engelska, matematik, svenska samt datakommunikation. Förutom den reguljära utbildningen har
dessutom en lärlingsutbildning erbjudits inom särvux. Lärlingsutbildningen har fått fin respons både
från Skolverket och näringslivet och vi kan konstatera att vi har kunnat fylla de fyra lärlingsplatser vi
sökte pengar för. I juni blev fyra lärlingar klara med
sin hundskötarutbildning i samarbete med hunddagis
i Smedjebacken och övergick därefter i anställning
på denna arbetsplats. I augusti påbörjade ytterligare
tre lärlingar sin utbildning på hunddagis. Ytterligare
en elev har gått en utbildning till serviceassistent
med inriktning mot äldreomsorg i Ludvika. Också
denna elev fick vid utbildningstidens slut anställning
på den aktuella arbetsplatsen. Det är glädjande att vi
genom lärlingsmodellen har kunnat bidra till att de
studerande på särvux på detta sätt har fått in en fot på
arbetsmarknaden.
Lärlingsmodellen
VBU har avsatt en halvtidstjänst inom vuxenutbildningen för att jobba med lärlingsutbildningar. Under
det gångna året har fyra fått utbildning. Två har fått
utbildning inom CNC med mycket gott resultat betygsmässigt. Tyvärr innebär den svaga ekonomin att
de i skrivande stund ännu inte är i arbete. Två har
bedrivit utbildning inom handel, där en tyvärr avbröt
av personliga skäl efter ca 3 månader. Den fjärde är
fortfarande aktiv i utbildning. Bemötandet hos företagen är mycket gott även om konjunkturen gör att
vissa arbetsgivare är mer eftertänksamma att ta emot
Faktaruta
Ansvarsområde
Övergripande ansvar för vuxenutbildning
Sfi
Gruv Gymn.vux Särvux / Särvux lärling Vux lärling
195
62
100
23
4
4
Elevkostnad/utbildning/år (tkr)
Sfi
Gruv Gymn.vux Särvux/Särvux lärling Vux lärling
41
43
60
50
10
Högbergsskolan, Ludvika
Björkbacken, Smedjebacken
lärlingar. Initialt har det varit mycket jobb med att
marknadsföra lärlingsutbildningar men ju mer tiden
går ökar förståelse hos arbetsgivare och samverkansaktörer för utbildningsformen.
och IT-pedagog har olika digitala övningar arbetats
fram för att eleven ska få en större variation av studiematerial. Resultatet har varit gott och eleverna
som har läst distanskurser har klarat av kursmål och
slutligen de nationella proven bra.
Svenskundervisning för invandrare (Sfi)
Svenska för invandrare (Sfi) har minskat något i
omfång i jämförelse med tidigare år, men också
detta verksamhetsår har vi haft många olika nationaliteter och en mängd olika nivåer i skolbakgrund
hos våra elever. Därför har undervisningen bedrivits
inom alla de olika nivåer som finns på Sfi, A-D.
De elever som klarat Sfi ges möjlighet att studera
vidare inom SAS, som är den nivå som motsvaras av
årskurs nio i grundskolan. På gymnasienivå har vi
under vårterminen erbjudit svenska som andraspråk
A och B, men när den nya läroplanen trädde i kraft
motsvarades dessa äldre kurser av svenska som andraspråk 1 och 2. Under nästföljande verksamhetsår
erbjuds även kursen svenska som andraspråk 3. Såväl matematik som engelska på grundläggande nivå
har också erbjudits, för de elever som inte har grundskolebetyg sedan tidigare.
De flesta elever väljer att studera reguljärt i skolan,
men eftersom det funnits efterfrågan på en mer flexibel lösning startade Sfi-distans under höstterminen.
Syftet var att skapa möjligheter att läsa mer flexibelt
för att till exempel varva studier med föräldraledighet, arbete eller andra kurser. Kurserna var ämnade
för studerande med hög studiemotivation och studiesamt datorvana. Vklass har använts som lärplattform
och de studerande har haft stora möjligheter att påverka sin egen utbildning. I samarbete mellan lärare
- 36 -
Gemensamt för alla Gruv-kurser inom de aktuella
områdena är att lärare och studerande kommit överens om flexibla individuella lösningar, för att på
bästa sätt möta den studerande i lärandet.
Skolhälsovården
Skolhälsan riktar sig till elever i gymnasiet och gymnasiesärskolan. De arbetar främst hälsofrämjande
och förebyggande i syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Kanslienheten
Sedan flera år tillbaka finns ett etablerat samarbete
med BUP, vuxenpsykiatrin, socialtjänsterna i Ludvika och Smedjebacken, primär- och specialistvård,
skolhälsovården vid kommunernas grundskolor samt
församlingarna i båda ägarkommunerna.
Kansliet
Vid kansliet finns funktioner inom ekonomi, PA- och
lönehantering samt post- och diariehantering. Genom
samarbeten med ägarkommunerna finns en hög grad
av gemensamt resursutnyttjande inom olika områden. Arbetet med att effektivisera rutiner och processer pågår kontinuerligt.
Kenth Runnberg, kanslichef
Kanslienheten omfattar skolhälsovård, reception och
skolassistenter, ekonomi- och lönefunktion samt
diariehantering. Under året har HR-funktionen och
arbetsrättsfrågor flyttats till enheten ledningsstöd.
Faktaruta
Reception och assistenter
VBU har en central reception i A-huset på Högbergsskolan som via e-post, telefon eller besök ger service
och information till elever, personal och allmänhet.
Skolassistenterna stödjer den pedagogiska verksamheten i olika uppgifter inom bl.a. elev- och betygsadministration, rapportering till CSN samt bokning av
gemensamma resurser.
- 37 -
Ansvarsområde
Kansli och ekonomi, reception och assistenter samt
skolhälsovård.
Antal anställda inom enheten
14
En anpassning av personalstyrkan på VBU har organiserats med anledning av tidigare nedlagd verksamhet. Processplan, kommunikationsplan, checklista för uppsägningssamtal etc. har tagits fram och
kontaktvägar med Omställningsfonden har skapats.
Ledningsstöd
Carina Hedström Hammar, chef för ledningsstöd
VBU har deltagit i ett nätverk av personalchefer och
HR-strateger, i Ludvika och Smedjebackens kommuner, som arrangerats av Samarkand.
Arbetsmiljösamordning
Arbetsmiljösamordningen flyttades över från kanslienheten till enheten för ledningsstöd under hösten.
Arbetsmiljökonsekvensanalyser har genomförts i
samband med förändringsarbeten och andra situationer. Skyddsronder har genomförts på Malmen och
Smeden. Sjukstatistik presenteras på skyddskommittén. VBU fortsätter att ha en total sjukskrivningsnivå
runt 4 %, men skillnaden mellan könen är stor. Färre
än 1 % av männen och ca 7 % av kvinnorna har varit
frånvarande på grund av sjukdom under 2012.
Arbetsrätt
Arbetet med att bygga upp ett tillförlitligt referensnätverk och kanaler för expertisstöd har påbörjats.
Kompetensutveckling återstår. Ett mer utvecklat digitalt arbetsrättsligt stöd, än det vi haft tidigare, kommer att köpas in under 2013.
Information
Ett omfattande arbete med att uppdatera, överföra,
likrikta och organisera VBU:s olika rutiner och dokument i en verksamhetshandbok har inletts. Innehållet ska vara lättillgängligt för alla. En ny enhetlig
grafisk profil har tagits fram till grund för utseendet
på allt VBU-producerat material, från hemsida till
visitkort. Nya visitkort och rutiner för beställning av
dessa har introducerats under året. Informationsoch kommunikationsplaner har tagits fram för alla
större aktiviteter. Informationsbehovet lyfts på alla
ledningsmöten och personalen har blivit mer delaktiga i beslut. Kommunikatören deltar i ett nätverk
med informatörer som samordnas av Samarkand.
IT-teknik och strategi
Två av tre årskurser på gymnasiet har nu egna bärbara datorer som de kan köpa ut efter utbildningen.
Datasalarna avvecklas i motsvarande takt. VBU har
beställt ett extra surfnät parallellt med det som är
avsett för skolans digitala verktyg. Det kan användas gratis av alla elever och personal på skolan. En
utbyggnad av kapaciteten på det trådlösa nätet har
genomförts.
Human Resources (HR)
Inom ett par år uppnår 60 % av nuvarande centrala
ledningsgrupp pensionsåldern. En ledarförsörjningsplan har tagits fram för att möta behovet av nya ledare inom organisationen. Återväxten tryggas genom
”prova-på-tjänster” i form av biträdande rektorer och
framtida möjlighet till anställning av kvalificerade
handläggare.
Meyer-Briggs Test Indicator, MBTI, som är ett verktyg för bl.a. självkännedom och personlig utveckling,
har genomförts med samtliga biträdande rektorer.
HR ingår fr.o.m. 2012 i VBU:s ledning och har fungerat som bollplank och/eller stöd i olika situationer
som t.ex. konfliktsituationer. Ett dokument för nyanställda med uppgifter om vad varje anställd bör
känna till har tagits fram, liksom handlingsplaner för
att hantera eller komma till rätta med specifika händelser och situationer.
- 38 -
Faktaruta
Ansvarsområde
Arbetsmiljösamordning
Arbetsrätt
HR
Information
IT
Marknadsföring
Rehabiliteringssamordning
Service
Säkerhetsarbete
webb
Antal anställda inom enheten
6
Marknadsföring
För att vara beredda på och svara mot den framtida
elevminskningen och den hårdnande konkurrensen
från andra gymnasieskolor har VBU valt att göra en
satsning på marknadsföring. Under 2012 samlades
ansvaret för all marknadsföring på enheten för ledningsstöd, där en marknadsföringsstrategi för att arbeta mer målinriktat tagits fram. VBU kommer t.ex.
att satsa mer på närvaro och marknadsföring på internet och på att ta hem stora, kostnadstunga konsultuppdrag och istället producera mer material själva.
En kommunikatör har anställts för att arbeta med den
nya kommunikativa hemsidan, www.vbu.se, som
introducerats under hösten. Ett Twitterkonto har
skapats och ett organiserat arbete med elevambassadörer som ska informera på högstadieskolorna har
startats. Verktyget InDesign har köpts in och använts
till att utforma olika typer av marknadsföringsmaterial som bil- och bussreklam, roll-ups, affischer och
broschyrer.
Rehabiliteringssamordning
Kontakter har tagits med HeLahälsan för att titta på
samarbetsmöjligheter och eventuellt förändrade arbetssätt. En överlämning av arbetsuppgifterna från
kanslienheten har skett under senhösten.
- 39 -
Säkerhetsarbetet
Förberedelser för att enheten för ledningsstöd tar
över samordningsansvaret för säkerhetsarbetet från
2013 har skett.
Service
Under året har Högbergsskolan fått ett välbehövligt
personaltillskott på servicesidan, vilket gör att ärendekorgen nu kan betas av i god takt. Vi har infört ett
digitalt anmälningssystem för serviceärenden på skolans lärplattform och interna informationskanal,
Vklass.
Webb
En ny tilltalande hemsida som motsvarar förväntningar på och behov av hög aktualitet samt goda förutsättningar för interaktion och dialog har introducerats under hösten. Arbetet med att sökmotoroptimera
hemsidan för sökningar på internet, d.v.s. att vbu.se
kommer högt upp i träfflistan när man söker på relaterade ord som t.ex. gymnasium, har inletts. Ett
webbråd med representanter från VBU:s alla verksamhetsområden har bildats för att analysera och
diskutera idéer om hemsidans innehåll och utseende.
Målsättningen är att ”bygga in” en ständig utveckling
av sidan i organisationen.
PERSONAL OCH HÄLSOBOKSLUT
Hälsa och friskvård
VBU bedriver ett målinriktat förebyggande friskvårdsarbete där personalen via olika aktiviteter ges
möjlighet att stärka, utveckla och bibehålla sin hälsa.
I Hälsans hus på Högbergsskolan erbjuds ett stort
urval av olika friskvårdsaktiviteter. Även på VBU:s
övriga verksamhetsorter, Grängesberg och Smedjebacken, bokas lokaler med aktiviteter enligt personalens önskemål.
Frisknärvaro och sjukfrånvaro
2012
4,1
2011
4,0 %
2,7
2,8 %
Korttidssjukfrånvaro
<60 dagar
1,4
1,2 %
Sjukfrånvaro män
1,1
1,5 %
Sjukfrånvaro kvinnor
7,1
6,4 %
Anställda
29 år
0,8
1,1 %
Anställda 30 - 49 år
3,2
3,5 %
Anställda 50 år
5,1
4,5 %
Total sjukfrånvaro
Redovisning av sjukfrånvaro
Långtidssjukfrånvaro
>60 dagar
VBU genomför sitt friskvårdsprogram med egna
ledare och även genom ett samarbete med Ludvika
kommun. Samarbetet har lett till att vi idag erbjuder
ca 30 valbara gemensamma träningsaktiviteter. Därutöver finns även ett antal helt individuella träningsmöjligheter som genomförs på egen hand. Friskvårdsprogrammet uppdateras två gånger per år.
Sjukfrånvaro i % av den sammanlagda arbetstiden för gruppen.
Digital friskvårdspärm
År 2007 infördes på VBU den s.k. digitala friskvårdspärmen. Där kan den anställde föra sin egen
träningsdagbok och arbetsgivaren kan göra sammanställningar och uppföljningar av friskvårdsarbetet.
Via programmet görs även utlottningar av friskvårdspriser som delas ut i samband med personalkonferenserna. Under året har 92 olika aktiviteter registrerats
i friskvårdspärmen. Sammanlagt har 5 193 registrerade träningspass förts in. Nedan redovisas de flest
registrerade aktiviteterna under 2012.
På VBU arbetar vi mycket med förebyggande rehabilitering. Vi försöker fånga upp människor som behöver stöd i sin arbetssituation i ett tidigt läge, helst
innan en eventuell sjukskrivning blir aktuell. De insatser eller åtgärder som genomförs stäms av mellan
individen, närmaste chef och ledningsstödsfunktionen (HR). Företagshälsovården anlitas vid behov.
1 704
Promenad luncheftermiddag
285
Gym ej VBU ”på annat
ställe”
271
Längskidåkning
211
Motionslöpning
207
Gym stationsträning
Hälsans hus
200
Cykla till och från
jobbet
184
Av tabellen ovan kan man konstatera att långtidssjukfrånvaron hos kvinnor har ökat. Uppföljning av sjukfrånvaron görs varje kvartal i skyddskommittén.
Rehabilitering
Antal pass
Motionspromenad
För året 2012 visar VBU en frisknärvaro på 95,9 %.
Det är en liten nedgång från förra året.
Om någon blivit sjukskriven utses en kontaktperson
på arbetsplatsen som har regelbunden kontakt med
personen för att steget att komma tillbaka inte ska
kännas så stort. Arbetsförmågebedömning och omplaceringsutredningar genomförs enligt plan om det
blir aktuellt.
- 40 -
Statistik personal
Årsarbetare
2012
2011
Kvinnor
101
99
Män
103
103
Totalt
204
202
Förra året hade ESF-projekt Dalalyft 2,4 årsarbetare.
År 2012 utökades antalet anställda inom projektet till 3,3
årsarbetare. Under 2012 har ytterligare ett ESF-projekt,
Vägval - Framtid, startat med 2,1 årsarbetare.
Skolledning
Kvinnor
Män
Totalt
2012
5
8
2011
6
5
13
11
Fr.o.m. augusti månad har skolledningsgruppen utökats
med biträdande rektorer.
HR-samordnare Ulf Ohlsson intervjuar vinnaren av VBU:s
friskvårdspris 2012, Lars- Erik Bolinder.
Obehöriga lärare
2012
2011
Andel
11 %
13 %
Antal
16
18
5
7
- varav går utbildning
Planerade pensionsavgångar
År
Antal personer
2013
4
2014
17
2015
10
2016
4
2017
8
2012
2011
91 824
87 432
Pensioner
8 174
8 365
Medellön kr
2012
2011
29 703
28 188
- lärare män
30 256
28 770
- lärare kvinnor
29 067
27 590
30 341
29 510
- övriga män
33 684
32 636
- övriga kvinnor
27 927
26 992
Samtliga anställda
29 895
28 596
Medarbetarkostnader tkr
Lönekostnad inkl. sociala avg.
Lärare totalt
Övriga totalt
Åldersfördelning samtliga anställda
- 41 -
FINANSIELLA RAPPORTER
Ekonomisk analys
Kostnadsfördelning
Enligt förbundsordningen, som reglerar förhållandet mellan medlemskommunerna och VBU, ska nettokostnaden för verksamheten varje år fördelas mellan medlemskommunerna. Nedanstående tabell visar årets
utfall fördelat på verksamhet och kommun.
Belopp i tkr
Fördelning 2012
Utfall
Budget
Budget-
Utfall
Ludvika
Smedjebacken
2012
2012
avvikelse
2011
82 267
31 887
114 154
112 295
1 858
111 363
1 127
500
1 626
2 146
-520
1 800
18 202
6 704
24 905
26 900
-1 995
25 426
110
42
152
-160
312
-66
101 705
39 132
140 837
141 182
-345
138 523
22 760
13 601
36 361
35 000
1 361
36 505
5 033
1 779
6 811
6 678
133
7 568
87
18
105
100
5
1
27 880
15 397
43 277
41 778
1 499
44 074
3 224
1 798
5 022
6 275
-1 253
5 501
Återbetalning AFA
-2 048
-753
-2 801
0
-2 801
0
Summa kostnader
130 761
55 574
186 336
189 236
-2 900
188 098
Erlagt bidrag
-134 550
-54 686
-189 236
Slutjustering
-3 789
888
-2 900
Egna utbildningar
1)
Ungdomsgymnasiet
Gymnasiesär
Vuxenutbildning
Övrigt
2)
Summa kostnader
Interkommunala kostnader
Ungdomsgymnasiet
Gymnasiesär
Vuxenutbildning
Summa kostnader
Elevkostnader
Elevresor, inackordering
1)
Inklusive interkommunala intäkter
2)
Omfattar Yrkeshögskole-, påbyggnads- och uppdragsutbildningar
För utbildningar som VBU själv anordnar baseras kostnadsfördelningen på elevantalet i utbildningarna.
Gemensamma kostnader som inte direkt kan hänföras till en enskild utbildning, t.ex. gemensamma lokaler,
övergripande administration, IT, bibliotek och vaktmästeri, fördelas utifrån antalet helårsstuderande på
respektive utbildning.
Fördelningen mellan kommunerna sker utifrån kostnad för respektive utbildning och elevers hemkommun.
Kostnader som är relaterade till enskilda elever, t.ex. interkommunala kostnader, inackordering och resebidrag,
fördelas på respektive elevs hemkommun.
- 42 -
Resultatkommentarer
I utfallet ingår återbetalning från AFA med 2 801 tkr som avser premier för de kollektivavtalade sjukförsäkringarna åren 2007 och 2008. Återbetalningen redovisas som en jämförelsestörande intäkt. Förutom återbetalningen från AFA noteras följande avvikelser mot budget:
 Nettokostnaden för egna utbildningar blev 0,3 Mkr lägre än budgeterat. De största budgetavvikelserna
noteras för ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningarna som i princip tar ut varandra.
 Utfallet för de interkommunala kostnaderna blev 1,5 Mkr högre än budgeterat. Avvikelsen ligger nästan
helt på ungdomsgymnasiet och beror på att antalet interkommunala elever inte minskat i den omfattning
som budgeterats.
 Utfallet för elevkostnader är 1,3 Mkr lägre än budgeterat. Kostnaden för både elevresor och inackordering minskar på grund av att färre elever sökt ersättning.
Jämförelse med föregående år
Jämfört med 2011 ökade rörelsens kostnader med 0,2 Mkr. Personalkostnaderna ökade med 4,6 Mkr jämfört
med 2011. Ökningen är huvudsakligen relaterad till ökade lönekostnader men även till en ökning av projektanställningar som finansieras med EU-bidrag.
Övriga kostnader minskade enligt följande:
 Lokalkostnaderna minskade med knappt 0,8 Mkr på grund av kostnader 2011 för lokaler som vi lämnat.

Interkommunala kostnader m.m. minskade med 1,6 Mkr. I huvudsak är det kostnader inom gymnasiesär
och påbyggnadsutbildningar inom Vux som sjunkit, men även elevresor och inackordering har gått ned.

Övriga verksamhetskostnader har minskat med 2,7 Mkr. Det är främst materialkostnader som minskat
för såväl gymnasiet som vuxenutbildningen och övergripande kostnader.

Avskrivningar ökade med 0,7 Mkr beroende på att investeringarna ökat.
- 43 -
Forts från sidan 44
Rörelsens intäkter ökade med totalt 0,1 Mkr mot 2011. Bidragen från medlemskommunerna sjönk
med 1,8 Mkr till följd av att årets nettokostnader minskade. Återbetalningen från AFA sänkte nettokostnaderna
2,8 Mkr, men lägre statsbidrag för vuxenutbildningar bidrog till en ökning.
Övriga intäkter förändrades enligt följande:
 Statsbidrag och övriga bidrag ökade med 1,1 Mkr. EU-bidragen ökade med 3,0 Mkr samtidigt som
övriga bidrag minskade.

Interkommunala ersättningar minskade med 0,7 Mkr p.g.a. färre elever från andra kommuner.

Diverse försäljning och övriga verksamhetsintäkter har minskat med 1,3 Mkr. Det är i huvudsak
ersättningen för svenskundervisning för nyanlända som sjunkit p.g.a. färre elever och införande av
ett nytt ersättningssystem.
Framtiden
VBU:s ekonomiska förutsättningar är beroende av bidragen från medlemskommunerna. Andra avgörande
faktorer för ekonomin är utvecklingen av statsbidrag för vuxenutbildningarna och nettoutströmningen av
elever till andra utbildningsanordnare.
För 2013 har budgetramen ökat med 2,5 Mkr jämfört med 2012. De nya skolreformerna har inte inneburit
några omedelbara effektiviseringsvinster. Det omfattande reformarbetet, införandet av de fem introduktionsprogrammen och det parallella skolsystemet, innebär snarare ökade kostnader under tiden tills reformerna är
genomförda. Samtidigt är det viktigt att fortsätta utveckla kvaliteten och måluppfyllelsen för att stå starka i
konkurrensen med andra utbildningsanordnare. VBU strävar efter att vara en modern utbildningsorganisation
med bra kvalitet även i framtiden, där studerande och personal ska ligga i framkant vad gäller den digitala
kompetensen.
- 44 -
Investeringar
Investeringsbudgeten för 2012 fastställdes till 3 500 tkr. Med anledning av införandet av elevdatorer beviljades
ytterligare ett IT-anslag på 400 tkr för andra etappen i utbyggnaden av trådlösa nätverk på samtliga skolor.
Den totala investeringsramen utökades således till 3 900 tkr.
Beviljad investeringsbudget år 2012
3 900 tkr
Årets investeringar
3 047 tkr
Differens
853 tkr
Differensen mellan budget och redovisade investeringar beror till största del på att fordonsinvesteringen blev
700 tkr billigare än beräknat samt att Smeden inte genomförde sin investering på 100 tkr avseende inköp av
stolar till restaurangen.
Årets investeringar har fördelats enligt tabellen nedan.
Maskiner och inventarier
Fordon och andra transportmedel
IT
Totalt
Budget
2012
Redovisat
2012
Redovisat
2011
Redovisat
2010
962
848
810
3 922
2 100
1 396
0
246
838
803
3 482
810
3 900
3 047
4 292
4 978
- 45 -
Resultaträkning (tkr)
Not
2012
2011
186 336
188 098
15 185
14 091
3 111
3 813
5 923
7 124
952
1 068
2 801
0
214 308
214 194
-28 876
-29 635
-102 121
-97 550
-51 970
-53 586
-27 770
-30 514
-3 307
-2 600
-214 044
-213 885
264
309
135
252
-399
-561
-264
-309
Resultat efter finansiella poster
0
0
ÅRETS RESULTAT
0
0
Rörelsens intäkter
Bidrag från medlemskommunerna
1
Erhållna statsbidrag och övriga bidrag
Interkommunala ersättningar
Diverse försäljning
2
Övriga verksamhetsintäkter
Jämförelsestörande intäkter
3
SUMMA
Rörelsens kostnader
Hyror och övriga lokalkostnader
Personalkostnader
4
Interkommunala kostnader m.m.
Övriga verksamhetskostnader
5
Avskrivningar
SUMMA
RÖRELSERESULTAT
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter
Räntekostnader
6
SUMMA
- 46 -
Balansräkning
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kundfordringar
Fordran driftbidrag
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
Not
2012
2011
7
9 445
9 445
9 705
9 705
1 542
16 163
4 494
3 813
20 134
46 146
2 173
15 485
3 071
4 390
20 283
45 402
55 591
55 107
1 261
0
1 261
1 261
0
1 261
16 687
16 687
20 200
20 200
10 877
4 456
22 310
37 643
9 959
3 461
20 226
33 646
55 591
55 107
Inga
Inga
40 378
9 796
50 174
38 388
9 313
47 701
8
9
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Kapitalbehållning vid årets början
Årets resultat
Summa eget kapital
Avsättningar
Avsättning till pensioner
Summa avsättningar
10
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa kortfristiga skulder
11
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Ställda säkerheter
Ansvarsförbindelser
Pensionsåtagande
Löneskatt
Summa ansvarsförbindelser
12
- 47 -
Kassaflödesanalys (tkr)
2012
2011
3 307
-3 513
-206
2 599
-954
1 645
-893
3 997
3 104
-1 413
-165
2 898
67
-3 047
0
-3 047
-4 292
0
-4 292
- 149
-4 225
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
20 283
20 134
24 508
20 283
Specifikation av likvida medel
Kassa och bank
20 134
20 283
BELOPP VID ÅRETS SLUT
20 134
20 283
Den löpande verksamheten
Avskrivningar
Avsättningar
Förändring i rörelsekapital
Ökning/minskning av kortfristiga fordringar
Ökning/minskning av kortfristiga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-1 578
Investeringar
Förvärv/tillverkning av anläggningstillgångar
Försäljning av anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
ÅRETS KASSAFLÖDE
- 48 -
Redovisningsprinciper
Årsredovisningen är upprättad enligt lagen om kommunal redovisning och rekommendationer utfärdade av
Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade i
jämförelse med föregående år. Uppställningen i balansräkningen för 2012 har ändrats och siffrorna från tidigare
år har justerats för att nå så hög jämförelsegrad som möjligt.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångarna har i balansräkningen
upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för
planenliga avskrivningar. För att inventarier ska
anses som investering ska följande två kriterier
uppfyllas:
- livslängd minst tre år
- kostnad 0,5 basbelopp
Större samlade datorinköp är investering. Inköp
av enskilda datorer eller datortillbehör kan tas
på driften.
Bidrag hänförliga till perioden har tillgodogjorts
årets redovisning (periodiserats).
Löner och övriga förmåner
Löner och övriga förmåner har redovisats enligt bokföringsmässiga grunder, vilket innebär att alla löner
och förmåner som hänför sig till perioden har beaktats i bokslutet.
Leasing
Enligt RKR:s rekommendationer nr 13 ska leasingavtal klassificeras som operationella eller finansiella.
Rekommendationen ska tillämpas på avtal tecknade
fr.o.m. 2003-01-01. VBU har inte tecknat något leasingkontrakt som klassificeras finansiellt efter denna
tidpunkt.
Avskrivningar
I resultaträkningen belastas verksamhetens resultatet
med avskrivningar enligt plan, vilka beräknas på
ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd. Följande
procentsatser har använts:
Lastbilar, grävare
Personbilar
Datorer
Övriga inventarier
Statsbidrag
Pensioner
20 %
20 %
33 %
20 %
Leverantörsfakturor
Fakturor överstigande 5 000 kr som inkommit efter
den 31 december, men som avser redovisningsperioden, har skuldbokförts (periodiserats) och belastat
resultatet.
Fordringar
Fordringar har upptagits till det belopp som beräknas
inflyta. Fakturor hänförliga till redovisningsperioden
har fordringsförts och tillgodogjorts resultatet
(periodiserats).
- 49 -
I enlighet med den kommunala redovisningslagen
redovisas pensionskostnader enligt den s.k. blandmodellen. Pensioner som intjänats t.o.m. 1997 redovisas
som ansvarsförbindelse. Den del av pensionerna som
kan hänföras till det individuella valet redovisas som
upplupen kostnad i balansräkningen. Ränta på pensionslöften redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen. Pensionsskulden enligt ansvarsförbindelsen är beräknad av företaget KPA enligt metoden
RIPS.
Noter och tilläggsupplysningar
Not 1
Bidrag från medlemskommunerna
2012
2011
130 761
55 575
186 336
133 466
54 632
188 098
2012
2011
Försäljning av lunch, fika, läroböcker m.m.
1 365
1 341
Försäljning av utbildning
3 471
4 837
Utlåning av personal
943
879
Försäljning av övriga tjänster, fordonsreparationer, transporter
144
67
5 923
7 124
Ludvika kommun
Smedjebackens kommun
Not 2
Not 3
Diverse försäljning
Jämförelsestörande intäkter
Återbetalning av premier, 2 801 222 kr, från AFA Försäkringar för år 2007 och 2008.
Not 4
Personal
2012
2011
1 012
69 292
954
65 855
70 304
66 809
21 520
8 174
29 694
20 624
8 365
28 989
2 123
1 752
102 121
97 550
Löner och ersättningar har uppgått till
Direktion och utbildningschef
Övriga anställda
Sociala avgifter
Pensionskostnad
Övriga personalomkostnader
Totala personalkostnader
- 50 -
Not 5
Not 6
Övriga verksamhetskostnader
2012
2011
Material
Hyra/leasing maskiner, inventarier och fordon
14 170
3 091
16 956
2 380
Övriga kostnader
10 509
11 178
27 770
30 514
2012
2011
19
341
3
36
399
8
522
1
30
561
2012
2011
Ingående anskaffningsvärde
Ingående anskaffningsvärde på färdigavskrivna inventarier
29 878
15 933
45 811
25 586
15 933
41 519
Årets investeringar
Utgående anskaffningsvärde
3 047
48 858
4 292
45 811
Ingående avskrivningar enligt plan
Ingående avskrivningar på färdigavskrivna inventarier
20 173
15 933
36 106
17 573
15 933
33 506
Årets avskrivningar enligt plan
Utgående avskrivningar enligt plan
3 307
39 413
2 600
36 106
9 445
9 705
Räntekostnader
Övriga räntekostnader
Ränta på pensionslöften
Dröjsmålsräntor
Övriga avgifter och finansiella kostnader
Not 7
Maskiner, inventarier och anläggningar
Restvärde enligt plan
- 51 -
Not 8
Fordran driftbidrag
Medlemsbidrag Ludvika kommun
Medlemsbidrag Smedjebackens kommun
Not 9
2012
2011
10 700
5 463
16 163
10 700
4 785
15 485
Checkräkningskredit
Beviljad checkräkningskredit 11 Mkr (fg år 11 Mkr), ansluten till Ludvika kommuns KoncernValutaKonto.
Not 10
I enlighet med kommunal redovisningslag redovisas förändring av pensionsskulden
från och med 1998 under rubriken avsättningar. Beräkningen görs av KPA.
Beräkning gjord av KPA (för 2012 enligt RIPS 2012)
Ingående avsättning pensioner
Försäkring
Ränteuppräkning
Basbeloppsberäkning
Pensionsutbetalningar
Nyintjänad pension
Övrigt
Sänkning av diskonteringsräntan
Utgående avsättning pensioner
Löneskatt på pensioner
- 52 -
2012
2011
16 256
0
341
427
-541
-3 073
19
0
13 429
17 024
-2 947
522
119
-527
486
68
1 511
16 256
3 258
3 944
16 687
20 200
Not 11
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna löner
Semesterlöneskuld
Ferielöneskuld
Uppehållslöneskuld
Upplupen särskild löneskatt
Avtalspensionsskuld
Förutbetalda driftbidrag
Övriga upplupna kostnader
Övriga förutbetalda intäkter
Övriga interimsskulder
Not 12
2012
2011
816
2 348
3 575
383
2 009
3 058
3 789
399
3 297
2 636
22 310
974
2 096
3 291
340
2 096
3 068
634
697
4 559
2 471
20 226
Ansvarsförbindelse
Pensioner intjänade t.o.m. 1997-12-31 redovisas som ansvarsförbindelse. Beräkningen
är gjord av KPA.
Beräkning gjord av KPA (för 2012 enligt RIPS 2012)
Ingående ansvarsförbindelse
Ränteuppräkning
Basbeloppsberäkning
Gamla utbetalningar
Sänkning diskonteringsränta
Aktualisering
Bromsen
Övrig post
Utgående ansvarsförbindelse
Löneskatt på ansvarsförbindelse
Ansvarsförbindelse totalt
- 53 -
2012
2011
38 388
514
1 404
-1 622
0
572
0
1 122
40 378
33 191
509
473
-1 460
2 794
0
1 142
1 739
38 388
9 796
9 313
50 174
47 701
Förslag till vinstdisposition
Förbundsdirektionen beslutar att årets resultat 0 tkr samt balanserat resultat 1 261 tkr överförs i ny
räkning.
Ludvika den 11 april 2013
Roger Stål
ordförande
Håkan Svensson
1:e vice ordförande
Kjell Israelsson
2:e vice ordförande
Kerstin Frost-Erkers
Sten G Johansson
Kurt Josefsson
Fredrik Rönning
Birgitta Granqvist
Bengt Norrlén
Åke Sandberg
utbildningschef
- 54 -
REVISIONSBERÄTTELSE
- 55 -

Årsredovisning 2012

Transcription

Similar documents

Utvärdering språkprojektet 2013-2014 2014-09-24

PERSONALENS KUNSKAP VÄGEN TILL FRAMGÅNG Sveriges

Väsentlighetsbegreppet – hur ligger det till?

749:- 849:- 1249

Yvonne fixar film till Ludvikaborna

Saltangen Property Invest Bokslutskommunike 2015 Swedish

Projekt Entré Ludvika

KF 2010-12-16 protokoll p 23-101

Årsredovisning 2006

2004 - Svensk Raps

Nya möten - Arbetsförmedlingen

20 11 12-13 30 10 26 hkrönikan - Piteå

här - Lendify

0 - KFUM Umeå

Årsredovisning 2011

Midsona årsredovisning 2015

Hela rapporten - Filmregion Stockholm