Fysisk aktivitet - Livsmedelsverket

Transcription

Rapport 21 − 2004
Enkätfrågor om kost och
fysisk aktivitet bland vuxna
− Underlag till urval av frågor i befolkningsinriktade enkäter
av Hanna Sepp, Ulf Ekelund och Wulf Becker
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION, Sweden
Innehåll
Förord ..............................................................................................................................3
Sammanfattning...............................................................................................................4
Inledning..........................................................................................................................7
Syfte.................................................................................................................................9
Kost ..........................................................................................................................9
Fysisk aktivitet .........................................................................................................9
Metod och material........................................................................................................10
Design.....................................................................................................................10
Kost − enkätfrågor...........................................................................................10
24-timmars kostintervju (24-HDR) .................................................................11
Fysisk aktivitet − enkätfrågor..........................................................................11
Aktivitetsregistrering.......................................................................................12
Urval och svarsfrekvens .........................................................................................13
Statistik − kost ........................................................................................................13
Statistik − fysisk aktivitet .......................................................................................15
Resultat − kost ...............................................................................................................16
Respondenter ..........................................................................................................16
Energiintag och energiutgifter................................................................................17
Extern validitet .......................................................................................................18
Reproducerbarhet ...................................................................................................22
FFQ som mått på kostkvalitet ................................................................................22
Fett...................................................................................................................22
Kostfiber..........................................................................................................29
Socker..............................................................................................................32
Typ av kost .............................................................................................................33
Förändringar av matvanor ......................................................................................33
Problem med att försöka äta näringsriktigt/hälsosamt ...........................................33
Resultat – fysisk aktivitet ..............................................................................................34
Fysisk aktivitet från IPAQ-frågor...........................................................................34
Fysisk aktivitet enligt ULF-frågor..........................................................................38
IPAQ- och ULF-frågor ...........................................................................................40
Promenad eller cykling till arbetet ..................................................................40
Diskussion .....................................................................................................................41
Urval .......................................................................................................................41
Kost ........................................................................................................................41
Energiintag och energiutgifter.........................................................................41
Indikatorsfrågorna i relation till Målområde 10: Goda matvanor och säkra
livsmedel .........................................................................................................42
Måltidsordning och måltidstyp........................................................................44
Förslag till indikatorfrågor ..............................................................................44
Fysisk aktivitet .......................................................................................................45
Valideringsmetoden.........................................................................................45
IPAQ-frågorna.................................................................................................45
ULF-frågan......................................................................................................46
Slutsatser........................................................................................................................47
Kost ........................................................................................................................47
Fysisk aktivitet .......................................................................................................48
Referenser......................................................................................................................49
Bilaga 1-5
2
Livsmedelsverkets rapport nr 21/2004
Förord
Goda matvanor och säkra livsmedel samt ökad fysisk aktivitet är två av de elva
målområdena i den nya folkhälsopolitiken som antogs av riksdagen i april 2003. Dessa
områden är därför viktiga att kunna mäta och bedöma i uppföljningen av folkhälsan,
nationellt såväl som regionalt. Kunskap om mat och motionsvanor är också avgörande
i planeringen av folkhälsoarbetet.
Frågor om matvanor och fysisk aktivitet ingår regelbundet i nationella och regionala
undersökningar och används av bl.a. landstingen. Ofta är dessa frågor inte validerade
och de är i många fall utformade på olika sätt, vilket försvårar eller omöjliggör jämförelser. Mot bakgrund av detta initierade Statens folkhälsoinstitut ett arbete för att ta fram
förslag till enhetliga och validerade frågor för olika levnadsvanor, där områdena kost
och fysisk aktivitet ingick. En arbetsgrupp med erfarenhet av forskning om kostundersökningsmetodik tog fram ett underlag för frågor som kan användas som indikatorer för
att beskriva utvalda matvanor (frukt och grönsaker, bröd, fisk) och näringsinnehåll,
främst fett, socker och kostfibrer. Utgångspunkten var bl.a. analyser av kostdata från
den nationella kostundersökningen Riksmaten 1996-97 och Malmö-kost-cancer
undersök-ningen. Frågorna om fysisk aktivitet utvaldes med syfte att användas för att
följa upp målet ”minst 30 minuter måttlig aktivitet om dagen”. Dessutom inkluderades
frågor som tidigare använts i ULF-undersökningarna (undersökning om
levnadsförhållanden) som genomförs av statistiska centralbyrån (SCB).
Ett frekvensformulär med utvalda frågor om kost och fysisk aktivitet utarbetades och
under 2003 genomförde Livsmedelsverket en valideringsstudie av formuläret. Arbetet
utfördes av Hanna Sepp, med assistans av Marie Karpmyr. Ulf Ekelund, institutionen
för idrottsmedicin, Örebro universitet, bistod med analys och tolkning av metodik för
mätning av fysisk aktivitet. Studien genomfördes med ekonomiskt stöd från Statens
folkhälsoinstitut.
3
Sammanfattning
Matvanor och graden av fysisk aktivitet är två av de enskilt största bestämningsfaktorerna för hälsa. Goda matvanor och säkra livsmedel samt ökad fysisk aktivitet är
också två av de elva målområdena i den nya folkhälsopolitiken som antogs av riksdagen
i april 2003. Dessa områden blir därför viktiga att kunna mäta och bedöma i uppföljningen av folkhälsan, nationellt såväl som regionalt. Kunskap om mat och motionsvanor
är också avgörande i planeringen av folkhälsoarbetet.
Syftet med studien var att utarbeta och validera frågor om kost och fysisk aktivitet som
kan användas i folkhälsoenkäter som indikatorer på kostens kvalitet och fysisk aktivitetsnivå. Som indikatorer på kostkvalitet utvaldes bl.a. konsumtionen av frukt och
grönsaker, bröd, mjölk och matfett samt vissa andra livsmedel som tillsammans visats
spegla kostens innehåll av fett, mättat fett, socker och kostfibrer. För fysisk aktivitet
testades ett antal frågor för att mäta hur stor del av den vuxna befolkningen som är
fysiskt aktiv i relation till rekommendationen om 30 minuters fysisk aktivitet per dag
och hur aktiviteten fördelas med avseende på tid och intensitet. Frågorna baserades bl.a.
på det s.k. IPAQ-formuläret (International Physical Activity Questionnaire) och ULF
(Undersökning om levnadsförhållanden). Avsikten med frågorna är även att kunna mäta
förändringar i matvanor och fysisk aktivitet över tid.
Studien genomfördes under våren och hösten 2003. Studieupplägget omfattade ett
självadministrerat frekvensformulär (FFQ) med frågor om kost och fysisk aktivitet,
upprepade 24-timmars kostintervjuer (24-HDR) och en veckas aktivitetsregisrering med
aktivitetsmätare och dagbok. Deltagarna rekryterades från Uppsalaområdet, dels via
kontakt med arbetsgivare och en studentnation under våren, dels genom annonsering
i dagstidning och annonsering på mansdominerade arbetsplatser under hösten. Arbetsgivarna valdes med tanke på att få stor spridning med hänsyn till utbildningsnivå, kön
och ålder på de anställda. 346 personer (247 personer på våren och 99 personer på
hösten) kontaktades via brevutskick som innehöll inbjudan till deltagande och ett
frekvens-formulär (FFQ1). Omkring 4 månader efter FFQ1 skickade FFQ2 ut till dem
som svarat på FFQ1. Sammanlagt deltog 194 personer i studiens alla delar.
Överensstämmelsen mellan FFQ1 och 24-HDR var i allmänhet god, med en signifikant
korrelation för alla frågor utom ljust knäckebröd och grädde. För de flesta frågorna om
var rapporterat livsmedelsintag signifikant lägre i FFQ än i 24-HDR. När frukt och
grönsakskonsumtionen slogs samman var det ingen signifikant skillnad mellan FFQ1
och 24-HDR. Reproducerbarheten var god för de flesta frågorna.
4
En samlad analys av frågorna i FFQ1 gjordes för att kvantifiera hur stor del dessa som
förklarar variationen i kostens relativa innehåll av totalfett, mättat fett och sackaros
uttryckt i E% samt fiberinnehållet uttryckt i g/MJ beräknat från 24-HDR.
Förklaringsgraden för totalfett var 19 %. Fyra frågor förklarade 17 % av variationen;
typ av matfett på smörgås, korvrätter, frukt och bär samt helfet ost.
Förklaringsgraden för mättat fett var 27 %. Fem frågor förklarade 23 % av variationen;
helfet ost, typ av matfett på smörgås, korvrätter, bullar och kakor samt frukt och bär.
Även andra frågor, t.ex. typ av matfett i matlagningen, var korrelerad till andelen mättat
fett i kosten.
Förklaringsgraden för sackaros var 31 % och de fem frågorna var choklad och godis,
läsk och saft, fisk och skaldjur, bullar och kakor samt pommes frites/stekt potatis.
Förklaringsgraden för kostfibrer var 54 %. Fem frågor förklarade 51 % av variationen,
frukt och bär, grönsaker, pommes frites/stekt potatis, mjukt grovt bröd och knäckebröd.
Även frågan om konsumtionen av grönsaker var korrelerad till kostfiberintaget.
Resultaten av studien visar att de flesta frågorna i frekvensformuläret har god validitet
och reproducerbarhet. Ett relativt begränsat urval av frågorna (fyra huvudfrågor med
vardera 2-7 delfrågor) kan tillsammans användas för att mäta de föreslagna indikatorerna, dels på livsmedelsnivå (frukt och grönsaker, fisk, bröd) dels av kostens näringskvalitet (mättat fett, sackaros och kostfibrer).
För flera frågor och delfrågor i formuläret, t.ex. om snabbmat, måltidsordning, typ av
kost m.fl. var spridningen i svaren liten, varför deras värde som mått på kostkvalitet inte
går att bedöma. De kan dock med fördel användas i undersökningar av större och
bredare befolkningsurval och för att identifiera skillnader mellan olika grupper och för
att följa tidstrender. Detsamma gäller för frågan om upplevda hinder till matvaneförändringar.
Resultaten från aktivitetsregistreringarna visar att IPAQ frågorna om typ av och tidsåtgång för fysisk aktivitet uppvisar en sådan giltighet att de kan användas i kommande
befolkningsundersökningar. Dessa frågor samvarierar med aktivitet uppmätt med
aktivitetsmätare och påverkas inte av kön, ålder eller BMI (body mass index). Dessutom
möjliggör dessa frågor uppskattning av andelen individer som uppnår rekommendationerna om 30 minuters fysisk aktivitet per dag. Ett problem kan vara att vissa
respondenter överrapporterar sin aktivitetsnivå och därmed uppvisar orimliga värden.
5
Vidare kan frågan från ULF undersökningarna om typ och omfattning av fysisk aktivitet
på fritiden användas för att kategorisera personer i olika aktivitetsgrupper. Även beträffande denna fråga var det troligt att det förekommer en viss överrapportering eftersom
endast två personer uppgav att de hade en övervägande stillasittande fritid. Frågan om
fysisk aktivitet på arbetet tycks inte bidra till att förklara den uppmätta totala omfattningen av fysisk aktivitet.
Studien genomfördes med ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut.
6
Inledning
Matvanor och graden av fysisk aktivitet är två av de enskilt största bestämningsfaktorerna för hälsa (WHO 2002, 2003). Goda matvanor och säkra livsmedel samt ökad
fysisk aktivitet är också två av de elva målområdena i den nya folkhälsopolitiken som
antogs av riksdagen i april 2003 (Prop. 2002/03:45). Dessa områden blir därför viktiga
att kunna mäta och bedöma i uppföljningen av folkhälsan, nationellt såväl som
regionalt. Kunskap om mat och motionsvanor är också avgörande i planeringen av
folkhälsoarbetet.
I uppföljningen av folkhälsopolitiken avser Statens folkhälsoinstitut och landstingen att
regelbundet bedöma folkhälsan via folkhälsoenkäter till befolkningen. Enkäterna är
omfattande och inkluderar frågor inom en rad områden förutom kost och fysisk
aktivitet. Majoriteten av Sveriges landsting utför redan idag enkätundersökningar
riktade till den vuxna befolkningen. Frågorna som rör mat och fysisk aktivitet i dessa
enkäter är dock sällan standardiserade och validerade. Landstingen använder vidare
olika frågor vilket försvårar regionala jämförelser.
För att få detaljerad information om människors matvanor och grad av fysiska aktivitet
krävs omfattande undersökningar. Livsmedelsverket genomför regelbundet detaljerade
kostundersökningar på ett representativt urval ur befolkningen. Sådana studier är kostsamma och mycket arbetskrävande och kan därför inte utföras på ett så stort material att
mindre regionala nedbrytningar blir möjliga. Inte heller kan de utföras med så täta intervall som ibland är önskvärt för att studera förändringar eller effekter av olika åtgärder.
Motsvarande studier görs i dagsläget ej på fysisk aktivitet.
Livsmedelsverket fick mot bakgrund av ovanstående i uppdrag av Statens folkhälsoinstitut att ta fram och validera frågor om kost och fysisk aktivitet. Frågorna om kost
bör fungera som indikatorer på kostkvalitet, dvs. hur väl överensstämmer näringsintaget
med det rekommenderade, mäta förändringar i konsumtion av vissa livsmedel över tid
samt mäta hur stor andel av befolkningen som når upp till rekommendationer för vissa
livs-medelsgrupper. Frågorna om fysisk aktivitet bör fungera som indikatorer på att
mäta graden av fysisk aktivitet, spegla frekvensen, tidsåtgång, intensiteten och typen av
fysisk aktivitet, och att kunna följa förändringar över tid samt hur stor andel av
befolkningen som uppfyller målen.
7
Som indikatorer för delmål 10 (Goda matvanor och säkra livsmedel) i
folkhälsopolitiken har föreslagits bl.a. intaget av frukt och grönsaker, kostfibrer och
mättat fett. Dessa indikatorer är valda som exempel på viktiga kostfaktorer för vilka
intagen ligger relativt långt från rekommendationerna (Becker, Pearson 2002).
Som indikatorer för delmål 9 (Ökad fysisk aktivitet) har följande föreslagits, att öka:
andelen fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag, anställda som erbjuds fysisk aktivitet
på arbetstid, anställda som får sin träningsavgift finansierad av arbetsgivaren, långtidssjukskrivnas möjligheter till motion och träning på sina egna villkor, resurser till fritid
och rekreation fördelning på kön, andelen äldre som var fysiskt aktiva minst 30 minuter
per dag, andelen funktionshindrade som deltar i motion eller träning på sina egna
villkor, andelen elever som når målen i ämnet idrott och hälsa, andelen skolor som
erbjuder barnen 30 minuters fysisk aktivitet under skoldagen.
Frågorna i den här studien valdes ut för att kunna användas i uppföljningen av
bestämningsfaktorerna för delmål 9 och 10 i folkhälsopolitiken.
8
Syfte
Kost
Syftet med studien var att utarbeta och validera kostfrågor som kan användas i folkhälsoenkäter som indikatorer på kostvanor. Frågorna ska fungera som indikatorer på
kostkvalitet, dvs. hur väl näringsintaget överensstämmer med det rekommenderade,
mäta förändringar i konsumtion av vissa livsmedel över tid samt mäta hur stor andel av
befolkningen som når upp till rekommendationer för vissa livsmedelsgrupper.
Dessutom undersöks hur många och vilka frågor som tillsammans bör vara med i en
enkät för att på ett tillfredsställande sätt spegla ovanstående.
Fysisk aktivitet
Syftet med studien var att utarbeta och validera frågor om fysisk aktivitet som kan
användas i folkhälsoenkäter som indikatorer på fysisk aktivitet. Målsättningen är att
frågorna skall kunna mäta förändringar i fysisk aktivitet samt mäta hur stor del av den
vuxna befolkningen som är fysiskt aktiva i relation till rekommendationerna, samt hur
aktiviteten fördelas med avseende på tidsåtgång och intensitet. Vidare att klargöra vilka
frågor som tillsammans bör vara med i en enkät för att på ett tillfredsställande sätt
spegla ovanstående.
9
Metod och material
Design
Kost − enkätfrågor
Frågorna utformades för att kunna mäta konsumtionen av vissa livsmedel som i
analyser av studier av matvanor (Riksmaten 1997-98, Malmö-Kost-Cancer Studien)
visats kunna spegla kostens kvalité med hänsyn till fett, kostfiber och socker (se bilaga
4). Dessutom inkluderades frågor om konsumtionfrekvenser av vissa livsmedelsgrupper
som kan vara särskilt intresse att följa samt om måltidsordning och typ av kost. Frågan
om måltids-ordning var baserad på formuleringar i tidigare studier (Becker 1996;
Bertéus Forslund et al. 2002). Flera av frågorna har använts i tidigare studier (Enghardt
och Becker 1994; Becker och Pearson 2002, Becker 2002; Persson och Becker 2002;
Similä et al. 2003).
Frekvensformulär 1 (FFQ1), sändes tillsammans med ett missivbrev (bilaga 1 och 2) per
post till urvalsgruppen. Ett påminnelsebrev skickades till dem som inte svarat inom två
veckor. Till dem som ändå inte svarat, skickades ytterligare påminnelsebrev två veckor
senare. För att öka svarsfrekvensen erbjöds en trisslott som tack för att de besvarat
formuläret. För att mäta reproducerbarheten skickades samma frekvensformulär (FFQ2)
samt en motionsenkät ut omkring 4 månader senare till urvalsgruppen. Även här
skickades två påminnelser ut och som tack för inskickad enkät ytterligare en trisslott.
I missivbrevet för FFQ1 erbjöds respondenterna att delta i steg två i studien, dvs. valideringen av formuläret. För att värdera den relativa validiteten valdes upprepande 24timmars kostintervju som referensmetod för kostfrågorna. Vid den första kostintervjun
träffades intervjuare och respondent, antingen i Livsmedelsverkets lokaler eller på
respondentens arbetsplats. Vid detta möte, förutom att den första kostintervjun genomfördes, vägdes och mättes respondenterna plus att en aktivitetsmätare lämnades ut. Efter
7 dygn träffades intervjuare och respondent igen. Respondenten lämnade tillbaka
aktivitetsmätaren plus att han/hon fick fylla i en enkät om sina motionsvanor. Därefter
genomfördes tre 24-timmars kostintervjuer per telefon, med två – tre veckors intervall
mellan intervjuerna. Ett par veckor efter sista kostintervjun skickades FFQ2 plus
motionsenkäten ut. Som tack för hjälpen fick alla respondenterna en kost- och
motionsrapport samt en stegräknare eller trisslott.
För att täcka säsongsvariation ombads respondenterna att ha hela året i åtanke vid
besvarande av frågorna och att försöka uppskatta ett genomsnitt av sin årskonsumtion.
Frekvenserna räknades om till gånger per månad där frekvenser angivna som gånger per
10
vecka räknades om med faktorn 4,3 och svar angivna som gånger per dag räknades om
med faktorn 30. Ej ifyllda svar behandlades som ”missing value”.
24-timmars kostintervju (24-HDR)
Intervjuerna avsåg föregående dygn, från klockan 00.00-24.00. Intervjun startade med
en fråga om konsumtion efter uppvaknandet (bilaga 3). Därefter följde en kronologisk
genomgång av dagen med en avslutande fråga om någonting åts eller dracks under
natten, från midnatt till det första ättillfället. Varje intervju avslutades med att intervjuaren frågade om olika mellanmålsprodukter som är lätt att glömma, t.ex. en kaka till
förmiddagskaffet, en frukt i bilen på väg hem från jobbet eller ett glas saft efter
träningen.
Portionsstorlekarna angavs i antal enheter, hushållsmått eller med hjälp av bilder ur
boken Matmallen (1997). Vid första intervjutillfället gick intervjuaren noga igenom
Matmallen.
24-HDR bearbetades med näringsberäkningsprogrammet MATs (version 4.06, Rudans
lättdata). Version 02/2 av Livsmedelsverkets databas PC-kost ingick. Medelintag av
energi och näringsämnen för de 4 intervjuerna beräknades. Konsumtionen av de livsmedel som var relevanta för jämförelser med FFQ räknades om till frekvenser per
månad genom att multiplicera medelfrekvenserna med 7,5.
Kostintervjuerna genomfördes av två tränade intervjuare (HS och MK).
Fysisk aktivitet − enkätfrågor
Frågeformuläret angående fysisk aktivitet inbegriper frågor som var något modifierade
från den korta versionen av International Physical Activity Questionnaire (IPAQ)
(www.ipaq.ki.se), frågor som använts i Statistiska centralbyråns undersökning om
levnadsförhållanden) (ULF), samt ytterligare nykonstruerade frågor angående fysisk
aktivitet under transporter till och från arbete/studier.
I denna undersökning användes den korta version av IPAQ som respondenten själv
fyller i avseende fysisk aktivitet under de senaste 7 dagarna. Dessa frågor syftar till att
respondenten uppskattar tidsåtgång av fysisk aktivitet i kraftig respektive måttlig fysisk
aktivitet under de senaste sju dagarna. Frågorna syftar till att täcka arbete, hushållsarbete, fritid samt transporter. Kraftig fysisk aktivitet definieras som aktiviteter som
upplevs som mycket arbetsamt samt som orsakar svettning och mycket kraftigare
andning än normalt. Exempel på kraftig fysisk aktivitet var jogging, löpning, aerobics
eller motionsgymnastik, bollsporter och cykling i högt tempo. Måttligt ansträngande
aktiviteter definieras som sådana aktiviteter som upplevs som måttligt arbetsamma,
bidrar till ökad kroppsvvarma samt en ökad andning som var kraftigare än normalt.
Exempel på måttlig fysisk aktivitet var gräsklippning och annat trädgårdsarbete, tyngre
11
hushållsarbete, promenad i rask takt, cykling, simning och andra motionsaktiviteter som
utförs i måttligt tempo. Respondenten uppmanades att enbart rapportera aktiviteter som
pågick i minst 10 minuter. En fråga avsåg promenader i en takt som inte orsakade förhöjd kroppstemperatur och andning och ytterligare två frågor avsåg den totala tiden i
stillasittande under en genomsnittlig vardag respektive helgdag under den senaste
veckan. Frågorna (13-20) översattes från den engelska versionen av IPAQ då det vid
undersökningens genomförande inte fanns någon tillgänglig version översatt till
svenska. IPAQ frågorna möjliggör en uppskattning av den självrapporterade tiden i
fysisk aktivitet samt en uppskattning av energiåtgången i dessa aktiviteter. Därmed
skapas förutsätt-ningar för att uppskatta andelen av individer som uppfyller målet med
minst 30 minuters måttlig fysisk aktivitet per dag (vilket motsvarar 600 MET-minuter
per vecka).
Vidare inkluderades två frågor (21 och 22) som avser fysisk aktivitet på fritiden och
under arbetet under de senaste 12 månaderna. Dessa frågor var de samma som ställts
i de s.k. ULF-undersökningarna. Svarsalternativen var indelade i fyra olika kategorier
och möjliggör en kategorisering av individer. Fyra ytterligare frågor (23-26) avsåg aktiv
transport till och från arbete eller studier. Dessa omfattade tid och antal dagar som
respondenten normalt gick eller cyklade till och från arbetet.
Ytterligare frågor angående motion eller träning på betald arbetstid, närheten till grönområden, avsiktliga val samt uppfattning om nuvarande omfattning av fysisk aktivitet
(27-29) kommer endast kortfattat att beröras i den följande sammanställningen.
Aktivitetsregistrering
För att validera de olika frågorna angående fysisk aktivitet användes en aktivitetsmätare
som respondenten bar under den vakna tiden i sju dagar. Aktivitetsmätaren (MTI
actigraph, MTI, Fort Walton Beach, USA) har tidigare validerats både under kontrollerade förhållande i laboratoriemiljö (Freedson 1998; Trost et al. 1998; Ekelund et al.
2002) samt under normala levnadsförhållanden över flera dygn (Ekelund et al. 2001;
Ekelund et al. 2003). Dessa studier har visat att denna typ av aktivitetsmätare är tillförlitlig för att uppskatta den totala omfattningen av fysisk aktivitet. Vidare kan antalet
minuter i olika intensitetsnivåer beräknas genom att applicera specifika gränsvärden för
lätt, måttlig, samt kraftig fysisk aktivitet (Freedson et al. 1998; Ekelund et al. 2002).
I föreliggande undersökning användes tidigare publicerade gränsvärden baserade på
gång på rullande matta (Ekelund et al. 2002). Individer som inte uppfyllde inklusionskraven motsvarande minst 5 dagar samt 10 timmars registrering med aktivitetsmätaren
uteslöts innan analys. Samtliga data från aktivitesmätaren analyserades med ett
specialskrivet analysprogram (MAHUffe; www.mrc-epid.cam.ac.uk).
12
Urval och svarsfrekvens
Under våren 2003 kontaktades sex arbetsgivare och en studentnation i Uppsala om
förfrågan att delta i studien. Arbetsgivarna valdes med tanke på att få stor spridning
med hänsyn till utbildningsnivå, kön och ålder på de anställda. Därefter valdes
slumpmässigt personer ut från deras adressregister. FFQ1 skickades ut till 247 personer,
av dessa svarade 187 varav 103 deltog i studiens alla steg (aktivitetsregistrering och
kostinter-vjuer). Omkring 4 månader senare skickades FFQ2 ut till de 187 personer som
svarat på FFQ1, av dessa svarade 165 personer.
För att effektivisera rekryteringen valdes ett annat urvalsförfarande för hösten. En
annons i Uppsala Nya tidning publicerades i september. Gensvaret från kvinnor var
stort men inte fullt lika många män svarade på annonsen, vilket innebar att affischer
även sattes upp på mansdominerande arbetsplatser. FFQ1 skickades till 99 personer
varav 95 personer svarade och också deltog i aktivitetsregistreringarna och
kostintervjuerna. Cirka 4 månader senare skickades FFQ2 ut till de 95 personer som
svarade på FFQ1, alla svarade.
Utskick 1 (FFQ1)
Svarsfrekvens
Utskick 2 (FFQ2)
Svarsfrekvens
Varav deltagare i hela studien
Vår
247
187
187
165
103
Höst
99
95
95
95
95
Totalt
346
282 (81 %)
282
260 (92 %)
198 (57 %)
Statistik − kost
Som mått på överensstämmelse mellan FFQ och 24-HDR och reproducerbarhet mellan
FFQ1 och 2 valdes det så kallade kappa. Kappa beräknar andelen som överensstämmer,
dvs. andelen av de svarande som har svarat lika i FFQ och 24-HDR respektive i FFQ1
och 2 och relaterar detta till andelen som förväntas stämma överens enbart pga. slumpen. Detta kappavärde anges i resultatet som ”simple kappa” när det handlar om frågor
som rör kategoridata. Det som anges som ”weighted kappa” har också tagit hänsyn till
graden av oöverensstämmelse och används för de frågor som rör konsumtionsfrekvenser. I resultatet har också ett procentvärde, s.k. procent korrekt, angivits. Procent korrekt
är ett alternativt mått på överensstämmelse, alltså antal procent av svaren som hamnat i
samma svarskategori i både FFQ och 24-HDR respektive i FFQ1 och 2. Kappa kan
ibland ge missvisande värden om en stor andel av svarsalternativen återfinns inom
samma kategori för båda metoderna. Kappa kan också bli missvisande lågt om det är
stor grad av oöverensstämmelse på relativt få värden.
13
Tolkningsguide för kappa, simple och weighted (Landis, Koch 1977):
Överensstämmelse
Obetydlig
Svag
Måttlig
Stark
Mycket stark
Värde på kappa
<0,20
0,21-0,40
0,41-0,60
0,61-0,80
0,81-1,00
Korrelation mellan 24-HDR och FFQ analyserades med Pearsons korrelationskoefficient. För att jämföra FFQsförmåga att mäta kostkvalitet har svarsalternativen
i formuläret slagits ihop till färre kategorier (se tabell 6-10). Detta för att antalet
individer i ursprungskategorierna i många fall var litet. Den jämförande statistiken i 24HDR utfördes med hjälp av variansanalys ANOVA, parad t-test och t-test. För att
identifiera de frågor i FFQ1 som gav den ”bästa” modellen för kostkvalitet enligt 24HDR (fett E%, mättat fett E%, sackaros E% och kostfiber g/MJ) valdes multipel
regressionsanalys (backward elimination). Resultaten betraktades som statistiskt
signifikanta vid p<0.05. Jämförande analyser gjordes med Minitab version 12 och
regressionsanalyserna med SAS (bilaga 5).
Vid jämförelse av intervjusvaren i 24-HDR med fråga 1 (Vilken typ av matfett brukar
du vanligtvis använda på smörgås?), fråga 3 (Vilken typ av mjölk brukar du vanligtvis
dricka/använda?), fråga 4 (Vilken typ av fil eller yoghurt brukar du vanligtvis äta?)
i FFQ valdes det livsmedel som förekom flest gånger. T.ex. uppgav man i 24-HDR att
man ätit Bregott vid tre tillfällen och Lätta vid två tillfällen valdes Bregott som det
alternativ som jämfördes med FFQ. Hade man konsumerat två livsmedel lika många
gånger vardera betraktades det som ”missing value” i bearbetningen. När färdiga smörgåsar konsumerades och respondenten inte kände till vilket smörgåsmargarin som var
på smörgåsen, valdes bordsmargarin 80 %.
Fråga nummer två ”Vilket typ av matfett brukar du/ni vanligtvis använda i
matlagningen hemma?” har exkluderats ur valideringen. Detta på grund av att färdiga
recept i största möjliga mån har använts vid kodningen av intervjuerna. Matfettet har
inte byts ut i dessa recept.
Vid jämförelse av intervjusvaren i 24-HDR med fråga 5 (Hur många skivor/bitar av
följande brödsortet äter du vanligtvis under en vanlig vecka?), fråga 7 (Hur ofta äter du
grönsaker och frukt?) och fråga 8 (Nedan följer en lista med olika matvaror. Hur ofta
brukar du äta dessa matvaror?) i FFQ har frekvenser från intervjuerna räknats om till
månadsfrekvenser med faktorn 7,5.
För att jämföra intervjuerna i 24-HDR med fråga 9 (Vad brukar du äta på vardagarna?
Beskriv hur du brukar äta en vanlig vardag?) i FFQ har Lennernäs måltidsklassificering
14
använts (Lennernäs et al. 1999, Lennernäs, 2001). Huvudmåltid har klassificerats som
”prepared meals” (complete meals prepared, incomplete meals prepared, vegetarian
meals prepared, less balanced meals prepared). Lättare måltid har klassificerats som;
complete, incomplete, vegetarian och less balanced meals. Småmål och enbart dryck har
klassificerats som snacks (high quality, mixed quality, low quality och no energy
snacks).
Statistik − fysisk aktivitet
Från enkäten (frågorna 13-18) beräknades det totala antalet MET-minuter per vecka
genom att multiplicera den rapporterade tiden (minuter) med det rapporterade antalet
tillfällen i hög respektive måttlig intensitet samt promenad med en specifik MET faktor.
Hög intensitet motsvarar 8 MET, måttlig intensitet motsvarar 4.5 METs och gång
motsvarar 3.3 METs per minut (Ainsworth et al. 1993; 2000). Därefter summerades
samtliga MET-minuter för att ge en total summa av självrapporterad fysisk aktivitet
i MET-minuter per vecka. MET var ett vedertaget intensitetsmått för olika former av
fysisk aktivitet och uttrycks som multiplar av energiförbrukningen i vila. Vidare
jämfördes total fysisk aktivitet från aktivitetsmätaren med frågor angående sittande
under vardagar och helgdagar samt med kategorifrågor angående fysisk aktivitet på
arbetet och under fritiden.
Före analys rensades data med avseende på respondenter som angivit orimligt höga
aktivitetsnivåer (+ 3 SD) avseende IPAQ frågorna (frågor 13-18). Ej ifyllda svar
behandlades som ”missing value”. Totalt omfattar därför dessa analyser 185 av
sammanlagt 198 individer. Icke normalfödelade variabler logaritmerades. Skillnader
mellan kön analyserades med variansanalys (ANOVA). Samband mellan fysisk aktivitet
från aktivtetsmätaren och beräknade MET-minuter från frågeformuläret (fråga 13-18)
analyserades med linjär regressionsanalys. Vidare inkluderades kön, ålder samt BMI
i regressionsmodellerna för att klargöra om dessa variabler bidrog till att öka förklaringsgraden för den själv-rapporterade fysiska aktiviteten. För att klargöra om kön,
ålder samt BMI modifierarde sambandet mellan fysisk aktivitet uppmätt med aktivitetsmätare och självrapposterad aktivitet inkluderades även ineraktionstermer (kön *
aktivitet, ålder * aktivitet samt BMI * aktivitet) i modellen. Ingen av dessa interaktioner
var signifikant och uteslöts därför i den slutliga analysen. Skillnader mellan aktivitetsgrupper från på kategorifrågorna (fråga 20-21) angående fysisk aktivitet på fritiden och
på arbetet med avseende på total fysisk aktivitet från aktivitetsmätaren studerades med
variansanalys (ANCOVA). Även dessa analyser justerades för kön, ålder och BMI.
Samtliga statistiska analyser gjordes med SPSS för Windows (Version 11.0).
15
Resultat − kost
Respondenter
Sammanlagt 283 personer svarade på både FFQ1 och FFQ2 (män n=132, kvinnor
n=150). Det var ingen signifikant skillnad i ålder (genomsnitt 42 år) mellan män och
kvinnor. De som inte svarade alls (n=64) var i genomsnitt 39 år. Inte heller i denna
grupp var det någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor. Det partiella bortfallet
för de olika delfrågorna i FFQ var lågt, vanligtvis under 1 procent. Något högre bortfall
(3-6 %) noterades t.ex. i FFQ1 för frågorna om ost (8.10 och 8.11), se vidare tabell 13.
Etthundrafyra kvinnor och 94 män deltog i såväl aktivitetsregistrering som kostintervjuer. Det var ingen signifikant skillnad i ålder mellan könen. Kvinnorna hade ett
signifikant lägre BMI än männen, 23,2 jämfört med 25,0 (p<0,001). Cirka två tredjedelar var universitetsutbildade och endast 5 % bland kvinnorna och 8 % bland männen
hade enbart genomgått grundskola eller liknande, tabell 1. Det var ingen signifikant
skillnad mellan intervjuare 1 och 2 avseende deltagarnas kön, ålder, vikt, längd, skattat
energiintag från 24-HDR, beräknad energiförbrukning från aktivitetsmätarna eller
skattat energiintag i förhållande till beräknad basalmetabolism.
Tabell 1. Utbildningsnivå, vikt, längd, BMI och ålder. N=198.
Medelvärde ± sd.
Utbildning Grundskola el liknande
2-årig gymnasium
3-årig gymnasium
Universitet
Vikt, kg
Längd, cm
BMI
Ålder
EI/BMR
16
Kvinnor
(n=104) Män (n=94)
5
8
15
5
19
19
65
62
65 ±11
83 ±12
167 ±6
183 ±7
23,2 ±3,4
24,9 ±3,4
41,9 ±13,1 41,4 ±12,8
1,5 ±0,3
1,4 ±0,3
Energiintag och energiutgifter
Kvinnornas skattade energiintag från 24-HDR var signifikant högre än beräknad
energiutgift från aktivitetsregistreringarna (tabell 2). Förhållandet var omvänt för
männen. Den beräknade fysiska aktivitetsnivån (PAL) skattad från energiintaget
(EI/BMR) var 1,4 för männen och 1,5 för kvinnorna. Skillnaden var inte signifikant.
Sjuttiofem personer hade lägre värde än 1,4. Dessa hade också ett signifikant lägre
energiintag än de övriga, 7,6 MJ/d jämfört med 10,9 MJ/d. Dessutom hade de ett
signifikant lägre fett- och sackarosintag (E%). Ingen av respondenterna uteslöts pga.
av trolig över- respektive underskattning av sitt energiintag.
Det var ingen signifikant skillnad mellan kvinnor och mäns energifördelning för energigivande näringsämnen (tabell 3). Fördelningen var: 15 E% protein, 31 E% fett, 51 E%
kolhydrater för kvinnor och 49 E% för män, varav sackaros bidrog med 10 respektive
9 E%. Intaget av kostfibrer var omkring 2,5 g/MJ, högre bland kvinnor än bland män.
Alkohol bidrog med cirka 4 E%.
Tabell 2. Beräknad energiutgift (TEE) från aktivitetsregistreringar1
jämfört med skattat energiintag fråm kostintervjuer. N=198.
Medelvärde ± sd.
TEE
Energi
p-värde
(aktivitet)
(intervju)
Alla
10,2 +2,4
9,8 +2,5
0,025
Kvinnor
8,3 +1,2
8,7 +1,7
0,032
Män
12,3 +1,4
11,0 +2,7
<0,001
1
TEE (MJ)= 0,103*vikt (kg)+2,203*kön (män=1; kvinnor=0)+0,007045*counts/min-0,303
Tabell 3. Intag av energigivande näringsämnen (E%) och kostfibrer (g/MJ).
N=198. Medelvärde ± sd.
p-värde för
Kvinnor
Män
differens
Protein
E%
15,2 ±2,3 15,5 ±2,3
0,330
Fett
E%
30,6 ±5,6 31,4 ±6,1
0,370
Mättat
E%
12,9 ±2,9 13,0 ±3,0
0,820
Enkelomättat
E%
10,8 ±2,5 11,3 ±2,4
0,180
Fleromättat
E%
4,5 ±1,5
4,8 ±1,7
0,270
Kolhydrater
E%
50,8 ±6,6 48,4 ±7,5
0,019
Sackaros
E%
9,9 ±2,9
9,2 ±3,7
0,160
Kostfibrer
g/MJ 2,7 +1,0
2,3 +0,8
0,006
Alkohol
E%
3,4 ±4,1
4,6 ±5,1
0,072
17
Extern validitet
För alla frågor utom för 7.2 (frukt och bär), 8.1 (potatis) och 8.11 (ost fetthalt 5-17 %)
var rapporterad genomsnittlig konsumtionsfrekvens signifikant lägre i FFQ1 än i 24HDR (tabell 4). För alla frågor utom för veteknäcke (5.2) och grädde (8.13) var det en
signifikant korrelation mellan FFQ och 24-HDR.
I tabell 5 visas överensstämmelsen, mätt med kappa, mellan FFQ1 och 24-HDR. För de
flesta frågorna var överensstämmelsen måttlig eller stark (kappa 0,41-0,60 resp. > 0,60).
För frågorna om veteknäcke, limpa, mjukt vitt bröd och frukost var överensstämmelsen
svag (kappa 0.21-0,40). Trots att överstämmelsen i vissa fall var svag var värdet för
procent korrekt klassificerade ändå relativt högt, t.ex. för veteknäcke 83 %. Några av
delfrågorna behandlas närmare i följande avsnitt.
Matfett på smörgås
De flesta uppgav att de använde lättmargarin på smörgås, 51 % i både enkät och 24HDR, följt av Bregott, 20 % i enkäten och 26 % i 24-HDR. En relativt stor andel
uppgav att de inte använder matfett på smörgås (24 % respektive 16 %).
Överenstämmelsen uttryckt i procent korrekt klassificerade var 72 %, medan Kappavärdet var 0,58 (simple kappa).
De flesta uppgav att de använde en mängd matfett motsvarande cirka. en halv portionsförpackning (5 g) per smörgås, 64 % i FFQ1 och 72 % i 24-HDR. Överenstämmelsen
uttryckt i procent korrekt klassificerade var 68,5 %, medan Kappa-värdet var 0,23
(weighted kappa).
Mjölk och fil
Huvuddelen av försökspersonerna använde vanligen mellanmjölk (44 % i enkäten och
42 % i 24-HDR), följt av lättmjölk (28 % respektive 23 %) och standardmjölk (9 %
respektive 13 %). 16 % använder inte mjölk. Överenstämmelsen uttryckt i procent
korrekt klassificerade var 63,7 %, medan Kappa-värdet var 0,49 (simple kappa).
Lättfil och andra magra syrade produkter var vanligast enligt både enkät och 24-HDR.
Överenstämmelsen uttryckt i procent korrekt klassificerade var 64,8 %, medan Kappavärdet var 0,52 (simple kappa).
Bröd
I genomsnitt snitt konsumerades 3,6 skivor bröd per dag enligt FFQ1 och 4,8 skivor
bröd per dag enligt 24-HDR. Skillnaden var signifikant.
Frukt och grönsaker
18
Frukt och grönsakskonsumtionen, uttryckt i antal ättillfällen (= en portion), visade ingen
signifikant skillnad mellan FFQ1 och 24-HDR. I genomsnitt var konsumtionen i FFQ1
3,1 (grönsaker 1,3; frukt och bär 1,7) och 3,0 (grönsaker 1,7; frukt och bär 1,7) i 24HDR gånger per dag.
Fisk
Det var en signifikant skillnad mellan den genomsnittliga fiskkonsumtionen mellan
FFQ1 och 24-HDR. I snitt konsumerades fisk 0,2 gånger per dag enligt FFQ1 och 0,3
gånger per dag enligt 24-HDR.
Tabell 4. Konsumtion (antal skivor/gånger per månad) av olika livsmedel
enligt FFQ och 24-HDR, medelvärde ± sd. N=198.
FFQ1
24-HDR p-värde
5.1 Rågknäcke, husman, sport
33,8±47,1 30,0±49,0 0,081
5.2 Veteknäcke, frukost, kanel
5,3±27,7 3,7±12,0 0,454
5.3 Mjukt grovt bröd, fullkornsbröd
43,8±39,7 42,5±37,7 0,662
5.4 Limpa, rågsiktsbröd
11,4±25,7 17,0±25,0 0,005
5.5 Mjukt vitt bröd
15,2±23,5 52,1±54,3 0,000
7.1 Rotfrukter och grönsaker
40,2±23,1 51,6±22,8 0,000
7.2 Frukt och bär
50,0±32,1 50,4±27,5 0,832
8.1 Potatis (kokt, mos, bakad, gratäng)
13,8±9,5 13,2±9,8 0,497
8.2 Pommes frites, stekt potatis
2,4±3,2
4,8±6,3 0,000
8.3 Fisk, skaldjur som huvudrätt
5,8±4,7
9,7±9,3 0,000
8.4 Kött, fvars, fågel som huvudrätt
16,2±9,1 33,8±17,2 0,000
8.5 Korv som huvudrätt
4,2±3,9
3,3±5,6 0,045
8.6 Choklad och godis
7,8±7,0 12,5±12,3 0,000
8.7 Bullar, kakor, kex, tårta
9,5±10,6 22,4±17,0 0,000
8.8 Chips, salta pinnar, jordnötter, snacks
2,2±2,8
6,0±8,8 0,000
Hamburgare, kebab, varm korv med
8.9 bröd
2,2±2,5
3,8±5,7 0,000
8.10 Ost (fetthalt 24-40 %)
18,5±17,9 30,1±21,4 0,000
8,0±14,1 9,6±16,2 0,146
8.12 Pizza, matpajer, färdiga smörgåsar
2,1±2,4
3,9±5,8 0,000
Vispgrädde, crème fraiche (fetthalt 34
8.13 %)
3,0±4,0 9,0±11,7 0,000
8.14 Glass
3,2±3,4
3,9±5,5 0,048
8.15 Läsk/saft
9,0±14,5 15,8±18,4 0,000
19
Tabell 5. Överensstämmelse mellan FFQ1 och 24-timmars kostintervju (24-HDR)
och FFQ2 och 24-HDR. N=198. Kappa (Simple, Weighted), Procent korrekt,
Pearson korrelationskoefficient.
Kappa
0,77 a
0,71 a
0,65 a
0,53
0,26
0,44
0,39
0,41
0,62
0,45
0,43
%
korrekt
84,7
79,5
75,8
54,5
82,6
60,5
62,6
51,3
78,9
74,6
75,3
r
Pearson
0,49
0,64
0,54
0,51
0,55
0,54
0,62
0,59
0,60
0,64
0,65
0,41
0,54
0,55
0,56
61,7
85,1
69,9
69,7
73,3
62,9
65,3
87,4
87
63,8
74,6
82,8
79,1
78,8
67,2
0,70*
0,73*
0,63*
0,53*
0,58*
0,61*
0,71*
0,59*
0,66*
0,60*
0,64*
0,53*
0,60
0,67*
0,67*
9.1 Frukost
0,28
9.2 Mellanmål fm
0,37
9.3 Lunch
0,63
9.4 Mellanmål em
0,42
9.5 Middag/kvällsmål
0,61
9.6 Sent kvällsmål
0,58
a
simple Kappa. Övriga värden avser weighted Kappa
* p<0,05
90,6
42,6
87,6
60,3
84,8
62,2
1.
3.
4.
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
6.
7.1
7.2
Fråga
Typ av Mjölk
Typ av fil och yoghurt
Rågknäcke, husman, sport
Veteknäcke, frukost, kanel
Mjukt grovt bröd, fullkornsbröd
Limpa, rågsiktsbröd
Mjukt vitt bröd
Mängd smörgåsfett
Rotfrukter och grönsaker
Frukt och bär
8.1
8.2
8.3
8.4
8.5
8.6
8.7
8.8
8.9
8.10
8.11
8.12
8.13
8.14
8.15
Potatis (kokt, mos, bakad, gratäng)
Pommes frites, stekt potatis
Fisk, skaldjur som huvudrätt
Kött, fäs, fågel som huvudrätt
Korv som huvudrätt
Choklad och godis
Bullar, kakor, kex, tårta
Chips, salta pinnar, jordnötter, snacks
Hamburgare, kebab, varm korv med bröd
Ost (fetthalt 24-40 %)
Ost (fetthalt 5-17 %)
Pizza, matpajer, färdiga smörgåsar
Vispgrädde, crème fraiche (fetthalt 34 %)
Glass
Läsk/saft
20
0,75*
0,18
0,43*
0,63*
0,33*
0,71*
0,78*
Måltidsordning
I figur 1 jämförs rapporterat måltidsmönster i FFQ1 med 24-HDR. Överensstämmelsen
mellan FFQ och 24-HDR var relativt god (tabell 5). Alla 198 respondenter åt något till
frukost, av dessa var 97 % klassificerade som ”meals”. Två personer uppgav i FFQ1 att
de inte åt frukost. Arton personer (9 %) åt inget alls under förmiddagen och 68 % åt
eller drack något ”snacks”. Sjutton procent uppgav i FFQ1 att de inte åt eller drack
något under förmiddagen.
Alla utom en respondent åt lunch, av dessa var 75 % klassificerade som ”prepared
meals” och 24 % som ”meals”. Under eftermiddagen klassificerades 86 % av måltiderna
som ”snacks”. Tre personer åt eller drack inget under eftermiddagen enligt 24-HDR
men 25 personer uppgav i FFQ1 att de varken åt eller drack något på eftermiddagen.
Alla personer åt middag/kvällsmål, varav 74 % klassificerades som ”prepared meals”
och resten som ”meals”. Tretton personer åt eller drack inget efter kvällsmålet enligt 24HDR men 62 personer uppgav i FFQ1 att de inte brukade äta eller dricka något på
kvällen.
Energifördelningen på de olika måltiderna var enligt 24-HDR följande: frukost 18 %,
mellanmål förmiddag 4 %, lunch 25 %, mellanmål eftermiddag 11 %, middag/kvällsmål
33 % och sent kvällsmål 9 %.
100%
90%
80%
70%
60%
FFQ1
24-HDR
50%
40%
30%
20%
10%
Lu
nc
h
Fr
uk
os
t
0%
Figur 1. Andel avrespondenterna som åt olika måltider enligt FFQ1 jämfört med 24HDR.
21
Reproducerbarhet
Det var ingen signifikant skillnad mellan rapporterad genomsnittlig
konsumtionsfrekvens i FFQ1 och FFQ2, förutom att konsumtionsfrekvensen för
läsk/saft var signifikant högre i FFQ1 än i FFQ2.
I tabell 6 visas överensstämmelsen mellan FFQ1 och FFQ2. Det var stark överensstämmelse (kappa 0,61-0,80) för frågorna om matfett på smörgås, typ av mjölk och fil,
mängd matfett på smörgås, pommes frites/stekt potatis, bullar m.m., hamburgare m.m.,
ost, lunch och middag/kvällsmål. För frågorna om veteknäcke, limpa, frukost och
mellanmål på förmiddagen överensstämmelsen svag (kappa 0,21-0,40). För övriga
frågor var överensstämmelsen måttlig. Trots att överstämmelsen i vissa fall var svag
eller måttlig var värdet för procent korrekt relativt högt, t.ex. för frågan om frukost på
vardagarna var kappa 0,28 och procent korrekt 90,6 %. Korrelationen var signifikant
mellan FFQ1 och FFQ2 för alla livsmedel bland dem (n=195) som deltog i studiens alla
moment.
FFQ som mått på kostkvalitet
Frekvensformulärets förmåga att spegla kostens näringsmässiga kvalitet (E% totalfett,
mättat fett och sackaros samt gram kostfibrer per MJ) värderades genom att jämföra
svaren i FFQ1 med näringsintaget enligt 24-HDR.
Fett
Typ av matfett på smörgås
Det fanns ett signifikant samband mellan val av matfett på smörgås och kostens
fettinnehåll uttryckt i energiprocent (E%), tabell 7. De som uppgav att de valde smör,
Bregott eller 80 % smörgåsmargarin hade ett signifikant högre E% från totalt intag fett,
men också från mättat och enkelomättat fett, än de som uppgav att de inte använde
smörgåsfett och de som använde lättmargarin. Det fanns ingen signifikant skillnad
mellan dem som uppgav att de inte använde smörgåsfett och dem som använde
lättmargarin.
Det fanns ingen signifikant skillnad i mängd matfett på smörgås mellan dem som
uppgav att de valde smör, Bregott och 80 % smörgåsmargarin och dem som valde
lättmargarin.
22
Tabell 6. Överensstämmelse mellan FFQ1 och FFQ2 (n=195).
%
r
Fråga
Kappa korrekt Pearson
1. Smörgåsfett
0,77a
84,7
a
3. Mjölk
0,71
79,5
4. Fil och yoghurt
0,65a
75,8
5.1 Rågknäcke, husman, sport
0,53
54,5
0,75*
5.2 Veteknäcke, frukost, kanel
0,26
82,6
0,18*
5.3 Mjukt grovt bröd, fullkornsbröd
0,44
60,5
0,43*
5.4 Limpa, rågsiktsbröd
0,39
62,6
0,63*
5.5 Mjukt vitt bröd
0,41
51,3
0,33*
6. Mängd smörgåsfett
0,62
78,9
7.1 Rotfrukter och grönsaker
0,45
74,6
0,71*
7.2 Frukt och bär
0,43
75,3
0,78*
8.1 Potatis (kokt, mos, bakad, gratäng)
0,49
61,7
0,70*
8.2 Pommes frites, stekt potatis
0,64
85,1
0,73*
8.3 Fisk, skaldjur som huvudrätt
0,54
69,9
0,63*
8.4 Kött, färs, fågel som huvudrätt
0,51
69,7
0,53*
8.5 Korv som huvudrätt
0,55
73,3
0,58*
8.6 Choklad och godis
0,54
62,9
0,61*
8.7 Bullar, kakor, kex, tårta
0,62
65,3
0,71*
8.8 Chips, salta pinnar, jordnötter, snacks 0,59
87,4
0,59*
Hamburgare, kebab, varm korv med
8.9 bröd
0,6
87
0,66*
0,64
63,8
0,60*
0,65
74,6
0,64*
8.12 Pizza, matpajer, färdiga smörgåsar
0,41
82,8
0,53*
Vispgrädde, crème fraiche (fetthalt 34
8.13 %)
0,54
79,1
0,60*
8.14 Glass
0,55
78,8
0,67*
8.15 Läsk/saft
0,56
67,2
0,67*
9.1 Frukost
0,28
90,6
9.2 Mellanmål fm
0,37
42,6
9.3 Lunch
0,63
87,6
9.4 Mellanmål em
0,42
60,3
9.5 Middag/kvällsmål
0,61
84,8
9.6 Sent kvällsmål
0,58
62,2
a
simple Kappa. Övriga värden avser weighted Kappa
* p<0,05
23
Tabell 7. Intag av fett (E%, g/d) från 24-HDR i förhållande till fråga 1
” Vilken typ av matfett brukar du vanligtvis använda på smörgås?”. N=198.
Medelvärde ± sd. One-way ANOVA.
Smör, Bregott, Lättmargarin Använder
Bordsmargarin (alt 6, 7)
ej
80 % och 60 %
(alt 1, 2, 3, 5)
n
p-värde
47
103
48
Fett, totalt, E%
Mättat, E%
Enkelomättat, E%
Fleromättat, E%
34,0±5,2
14,3±2,5
12,2±2,6
5,0±1,8
30,7±5,4
12,7±2,7
11,0±2,2
4,7±1,6
28,6±6,3
12,0±3,3
10,1±2,6
4,2±1,2
0,000
0,001
0,000
0,056
Fett, totalt, g/d
Mättat, g/d
Enkelomättat, g/d
Fleromättat, g/d
94,9±30,1
39,6±12,8
34,2±12,4
14,0±6,4
81,2±26,8
33,7±11,6
29,0±9,6
12,5±5,4
74,7±28,6
31,5±12,8
26,5±11,0
11,1±5,0
0,001
0,004
0,002
0,046
Matfett i matlagningen hemma
Det fanns inget signifikant samband mellan rapporterat val av matfett i matlagningen
och kostens fetthalt (tabell 8). Däremot var andelen mättat fett lägre bland dem som
använde flytande margarin eller matolja.
Typ av mjölk
Det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan val av mjölk och kostens
fettinnehåll uttryckt i E% (tabell 9). De som valde standardmjölk och mellanmjölk hade
högre intag av totalfett och mättat fett än de som uppgav att de drack/använde lätt- eller
minimjölk.
Däremot fanns inget signifikant samband mellan de som uppgav att de ej drack/använde
mjölk och de övriga respondenterna.
Typ av fil eller yoghurt
Det fanns inget signifikant samband mellan val av fil och yoghurt och kostens fetthalt,
Tabell 10. Däremot var andelen mättat fett lägre bland dem som använde lättfil m.m.
Mängd matfett på en smörgås
Merparten av respondenterna (n=127) svarade alternativ 1, dvs. att de använde cirka
½ portionsförpackning matfett på smörgåsen eller alternativ 5 att de inte använde något
matfett alls (n=50). De som uppgav att de använde smörgåsfett hade ett statistiskt
signifikant högre fettintag uttryckt i E%.
24
Tabell 8. Intag av fett (E%) från 24-HDR i förhållande till fråga 2 ”Vilken typ av
matfett brukar du/ni vanligtvis använda i matlagningen hemma?”. N=198. Medelvärde
± sd. One-way ANOVA.
n
Totalt, E%
Mättat, E%
Enkelomättat, E%
Fleromättat, E%
Smör, Bregott
80 %,
Bordsmargarin
80 %
(alt 1, 2, 4)
Hushållsmargarin
(alt 3)
Flytande
margarin
(alt 5)
Matolja
(alt 6)
13
33,8±5,9
14,2±2,0
11,8±2,5
5,3±2,8
33
32,1±5,2
13,9±2,8
11,3±2,1
4,5±1,0
54
30,8±5,3
12,6±2,6
11,1±2,2
4,7±1,7
97
30,5±6,3
12,6±3,1
10,9±2,7
4,6±1,5
p-värde
0,168
0,042
0,584
0,524
Tabell 9. Intag av fett (E%) från 24-HDR i förhållande till fråga 3 ”Vilken typ
mjölk brukar du vanligtvis dricka/använda?”. N=198. Medelvärde ± sd.
n
Fett, totalt, E%
Mättat, E%
Enkelomättat, E%
Fleromättat, E%
Standard
Mellan
Lätt+ mini
Dricker ej
p-värde
19
33,7±4,8
14,1±2,4
12,4±2,3
4,8±1,4
82
31,7±4,9
13,3±2,6
11,2±2,1
4,7±1,6
66
29,2±5,7
12,1±2,8
10,5±2,3
4,4±1,5
30
31,9±7,9
13,0±3,9
11,4±3,5
5,0±2,0
0,006
0,016
0,019
0,435
Tabell 10. Intag av fett (E%) från 24-HDR i förhållande till fråga 4 ”Vilken typ
fil eller yoghurt brukar du vanligtvis äta?”. N=198. Medelvärde ± sd.
n
Fett, totalt, E%
Mättat, E%
Enkelomättat, E%
Fleromättat, E%
Standard +
mellan
93
31,8±5,6
11,3±2,2
13,5±2,7
4,6±1,7
Lätt
Äter ej
p-värde
81
30,0±5,6
10,6±2,3
12,4±2,7
4,5±1,4
22
32,1±7,8
11,8±3,8
12,7±3,8
5,2±1,7
0,740
0,091
0,026
0,285
25
Grönsaker och frukt
Det fanns inget signifikant samband mellan uppgiven konsumtionsfrekvens grönsaker
och frukt med hänsyn till kostens fetthalt (tabell 11).
Olika matvaror
För de flesta livsmedlen fanns inga entydiga samband med kostens fetthalt (tabell 12).
De som uppgav att de åt ost (fetthalt 24-40 %) minst en gång om dagen hade emellertid
ett högre intag totalfett (E%) än de som endast konsumerade ost ett par gånger per
månad.
Tabell 11. Intag av fett (E%) från 24-HDR i förhållande till fråga 7 ”Hur ofta äter du
grönsaker och frukt? N=198. Medelvärde ± sd.
0-3 ggr
1-2
3-6
per månad ggr/vecka ggr/vecka
Grönsaker och rotfrukter,
alla typer (färska, frysta,
konserv, stuvadem.m.)
n
Frukt och bär, alla typer
(färska, frysta, konserv,
juice m.m.)
n
Totalt
n
26
1-2
ggr/dag
3 ggr/dag
eller mer
p-värde
32,1±4,6
4
35,5±6,5
6
31,5±5,6
44
30,8±5,9
135
29,1±5,4
8
0,292
31,0±8,4
3
32,4±7,0
8
32,0±5,3
42
31,5±5,7
101
28,9±6,0
43
0,091
33,2±0
1
34,9±4,4
2
33,4±7,2
9
31,8±5,4
63
30,4±5,9
122
0,296
Tabell 12. Intag av fett (E%) från 24-HDR i förhållande till fråga 8 ”Nedan följer en
lista med olika matvaror. Hur ofta äter du dessa matvaror? N=198. Medelvärde ± sd.
0-3 ggr
per
månad
Potatis (kokt, mos, bakad, gratäng) 32,2±5,2
n
15
30,8±5,9
n
144
31,1±6,3
n
66
Kött, färs, fågel som huvudrätt
27,1±8,9
n
13
Korv som huvudrätt
29,8±6,1
n
87
Choklad och godis
30,6±7,5
n
60
Bullar, kakor, kex, tårta m.m.
30,3±7,0
n
60
Chips, jordnötter, snacks
30,8±6,1
n
156
Hamburgare, kebab, varm korv
30,6±5,7
n
155
Ost, fett 24-40 %
28,7±6,3
n
47
Ost 5-17 % (nyckelhålsmärkt)
31,8±6,2
n
122
Pizza, matpajer, färdiga smörgåsar 30,6±5,7
n
160
Vispgrädde, crême fraiche 34 %
30,3±5,7
n
134
Glass
30,8±6,0
n
141
Läsk/saft
30,9±6,4
n
94
1-2
3-6
1 ggr/dag p-värde värden
saknas
gg/vecka ggr/vecka eller mer
30,1±6,0
63
32,2±5,7
47
30,7±5,4
107
31,7±5,4
33
31,8±5,3
100
30,9±5,5
80
31,2±5,4
76
32,0±4,7
35
32,4±6,2
39
30,7±5,1
32
27,8±5,3
18
32,4±5,7
34
32,2±6,0
54
31,3±5,5
47
32,8±5,8
48
31,5±5,8
101
27,2±5,0
3
34,5±5,6
21
31,5±5,5
132
33,8±6,2
10
31,6±3,9
51
31,2±4,9
41
33,4±2,4
5
34,8±8,1
3
31,6±4,8
52
31,6±4,1
21
31,3±2,2
3
35,5±3,7
8
33,4±3,6
9
31,2±4,2
36
30,8±5,7
18
19,2±0
1
29,4±5,8
2
29,6±5,6
19
19,2±0
1
33,1±3,4
5
32,4±5,4
19
0,395
1
0,065
3
0,041
2
0,035
1
0,007
0
0,704
2
0,583
2
0,358
0
2
0,123
0
33,0±5,0
60
29,1±4,8
26
1
0,002
7
0,014
11
0,267
1
0,027
2
0,429
0
31,3±4,8
19
1
0,078
1
27
De viktigaste frågorna för att skatta intag av totalfett och mättat fett
Tabell 13 visar utfallet för den ”bästa” modellen för att kunna uppskatta intag av
totalfett, dvs. en regressionsmodell som innehåller endast de viktigast förklarande
variablerna för E% fett. Förklaringsgraden (R2) var 19 %, 17 % om man utesluter frågan
om mellanmål. Frukt (fråga 7.2) visade en negativ korrelation med fett, dvs. ju mer
frukt som konsumeras desto lägre E% fett. Matfett på smörgås (fråga 1), korv (8.5) och
ost (fetthalt 24-40 %) (8.10) korrelerade positivt.
Tabell 14 visar ”bästa” modellen för att kunna uppskatta intag av mättat fett.
Förklaringsgraden var 27 %, 22 % om man utesluter frågorna om mellanmål. Ett högt
intag av korv (8.5), bullar (8.7), ost 24-40 % (8.10) och matfett på smörgås (1)
korrelerade positivt med mättat fett.
Tabell 13. Bästa modellen för E% fett.
Fråga
Frukt och bär
Korvrätter
Ost 24-40 %
Mellanmål fm
Fråga nr
1
7.2
8.5
8.10
9.2
p-värde
< 0,01
0,02
0,01
0,05
0,03
Tabell 14. Bästa modellen för E% mättat fett.
Fråga
Frukt och bär
Korvrätter
Bullar m.m.
Ost 24-40 %
Mellanmål fm
Mellanmål em
28
Fråga nr
7.2
8.5
8.7
8.10
1
9.2
9.4
p-värde
0,04
0,01
0,01
0,05
< 0,01
0,03
0,02
Kostfiber
Bröd
De som uppgav att de konsumerade hårt bröd (rågknäcke, husman, sport) en eller flera
gånger per dag hade signifikant högre kostfiberintag (2,8 g/MJ) än övriga (tabell 15).
De som uppgav att de konsumerade 1-2 brödskivor per dag hade ett medelvärde för
kostfiber på 2,2 g/MJ jämfört mot 2,8 för dem som uppgav att de konsumerade 5 eller
fler skivor bröd per dag.
Grönsaker och frukt
Ju fler gånger man uppgav att man konsumerade frukt respektive grönsaker desto högre
var kostfiberintaget (tabell 16). Skillnaden blev ännu tydligare när uppgiven frekvens av
frukt och grönsaker slogs samman. De som rapporterade att de åt frukt och grönsaker 5
elller fler gånger per dag hade ett medelintag på 3,1 g/MJ jämfört med 1,9 g/MJ för dem
som uppgav att de konsumerade färre än 2 ggr frukt och grönsaker per dag (figur 2).
Tabell 15. Intag av kostfiber (g/MJ) från 24-HDR i förhållande till fråga 5 ”Hur många
skivor/bitar av följande brödsorter äter du vanligtvis under en vanlig vecka?”. N=198.
Medelvärde ± sd.
0-3 skivor per
1-2
3-6 skivor per
månad
skivor/vecka
vecka
Rågknäcke
Veteknäcke
Grovt bröd
Limpa
Vitt bröd
2,2±0,8
2,6±0,9
2,1±0,7
2,6±1,0
2,8±1,1
2,3±0,8
2,1±0,5
2,0±0,6
2,5±0,9
2,6±0,8
1 skiva/dag p-värde
eller mer
2,3±0,6
2,1±0,6
2,6±1,2
2,2±0,6
2,4±0,7
2,8±1,0
2,4±0,4
2,6±0,8
2,2±0,5
2,1±0,6
0,000
0,190
0,006
0,044
0,001
Tabell 16. Intag av kostfiber (gram/MJ) från 24-HDR i förhållande till fråga 7
”Hur ofta äter du grönsaker och frukt? N=198. Medelvärde ± sd.
0-3 ggr
1-2
3-6
1-2 3 ggr/dag p-värde
per ggr/vecka ggr/vecka ggr/dag eller mer
månad
Grönsaker och rotfrukter, alla
typer (färska, frysta, konserv,
stuvade m.m.)
2,0±0,9
1,7±0,4
2,1±0,8
2,7±0,9
3,3±0,9
0,000
Frukt och bär, alla typer (färska,
2,4±1,3
frysta, konserv, juice m.m.)
2,0±0,6
1,9±0,3
2,5±0,8
3,1±1,0
0,000
29
3,5
3
kostfibrer, g/MJ
2,5
2
1,5
1
0,5
0
<2 ggr/dag
<3 ggr/dag
<4 ggr/dag
<5 ggr/dag
<6 ggr/dag
6 el fler ggr/dag
Figur 2. Innehåll av kostfiber (g/MJ) enligt 24-HDR i relation till konsumtionsfrekvens
av frukt och grönsaker i FFQ1.
Olika matvaror
Ju fler gånger man uppgav att man konsumerade nyckelhålsmärkt ost (fetthalt 5-17 %),
desto högre var kostfiberintaget (tabell 17). Förhållandet var omvänt för pommes frites,
kött, korv, choklad, bullar m.m., chips, hamburgare, ost (fetthalt 24-40 %) pizza, grädde
och läsk.
De viktigaste frågorna för att skatta kostfiberintag
Tabell 18 visar utfallet för den ”bästa” modellen för kostfiberintag, dvs. en regressionsmodell som innehåller endast de viktigast förklarande variablerna för gram kostfiber per
MJ. Förklaringsgraden var 54 %, 51 % om man utesluter fil/yoghurt. Hårt och mjukt
grovt bröd (fråga 5.1 och 5.3), grönsaker och frukt (7.1 och 7.2), och ost (fetthalt 5-17
%) (8.11) var positivt korrelerade med kostkostfiberintaget medan pommes frites (8.2)
och pizza (8.12) var negativt.
30
Tabell 17. Intag av kostfiber (gram/MJ) från 24-HDR i förhållande till fråga 8 ”Nedan
följer en lista med olika matvaror. Hur ofta brukar du äta dessa varor?. N=198.
Medelvärde ± sd.
0-3 ggr
1-2
3-6
1 ggr/dag p-värde
per
gg/vecka ggr/vecka eller mer
månad
Potatis (kokt, mos, bakad, gratäng) 2,0±0,6
2,4±1,1
2,6±0,8
2,7±0,6
0,077
Kött, fvars, fågel som huvudrätt
Korv som huvudrätt
Choklad och godis
Chips, salta pinnar, jordnötter,
snacks
Hamburgare, kebab, varm korv
med bröd
Ost, fett 24-40 %
2,7±0,9
2,4±1,1
3,6±1,5
2,8±1,0
2,8±1,2
2,7±1,2
2,0±0,6
2,6±0,8
2,4±1,0
2,3±0,8
2,5±0,8
2,4±0,8
1,7±0,2
2,5±0,8
2,4±0,8
2,1±0,6
2,2±0,6
2,4±0,7
2,1±0,0
2,7±0,3
2,5±0,5
2,1±0,0
2,3±0,3
2,4±0,7
0,001
0,462
0,000
0,001
0,019
0,168
2,6±0,9
2,2±0,8
2,3±1,1
2,6±0,9
2,8±1,3
2,3±0,9
2,1±0,6
2,6±1,0
2,6±0,9
1,7±0,4
2,3±0,6
2,7±0,7
Pizza, matpajer, färdiga smörgåsar 2,7±0,9
1,8±0,5
2,0±0,7
0,000
Glass
Läsk/saft
2,2±0,7
2,3±0,6
2,4±0,9
1,9±0,4
2,4±0,5
2,1±0,5
0,002
0,101
0,000
2,7±1,0
2,6±1,0
2,8±1,0
0,103
2,4±0,7
3,0±0,9
2,2±0,7
0,002
0,010
0,004
Tabell 18. Bästa modellen för kostfiber, g/MJ.
Fråga
Rågknäcke
Mjukt grovt bröd
Grönsaker
Frukt och bär
Pommes frites
Ost 5-17 %
Pizza
Fil/yoghurt
Fråga nr
5.1
5.3
7.1
7.2
8.2
8.11
8.12
4
p-värde
< 0,01
< 0,01
0,01
< 0,01
< 0,01
0,03
0,03
0,08
31
Socker
Sackarosintaget (E%) visade ett positivt signifikant samband mellan uppgiven
konsumtion av choklad, bullar och läsk, och ett negativt med rapporterad
grönsakskonsumtion (tabell 19 och 20).
De viktigaste frågorna för sockerintaget
Tabell 21 visar utfallet för den ”bästa” modellen för sockerintaget, dvs. en regressionsmodell som innehåller endast de viktigast förklarande variablerna för sackaros, E%.
Förklaringsgraden var 31 %. Pommes frites (8.2), choklad (8.6), bullar (8.7) och läsk
(8.15) var alla positivt korrelerade med sackarosintaget medan fisk (8.3) var negativt.
Tabell 19. Intag av sackaros (E%) från 24-HDR i förhållande till fråga 8 ”Nedan följer
en lista med olika matvaror. Hur ofta äter du dessa matvaror? N=198. Medelvärde ± sd.
Potatis (kokt, mos, bakad, gratäng)
Kött, fvars, fågel som huvudrätt
Korv som huvudrätt
Choklad och godis
Chips, salta pinnar, jordnötter, snacks
Hamburgare, kebab, varm korv m bröd
Ost, fett 24-40 %
Pizza, matpajer, färdiga smörgåsar
Glass
Läsk/saft
0-3 ggr per
månad
11,1±5,1
9,3±3,1
10,6±3,7
8,2±2,3
9,3±3,3
8,7±3,6
8,5±3,5
9,4±3,3
9,3±3,1
9,8±3,9
9,7±3,6
9,1±3,0
9,3±3,5
9,1±3,2
8,5±2,6
1-2
gg/vecka
10,2±3,4
10,2±3,3
9,2±2,9
9,6±2,8
9,7±3,1
9,2±3,0
9,4±3,0
10,1±3,5
10,3±3,8
9,5±2,7
10,2±3,8
11,5±3,9
9,9±3,0
10,9±3,2
9,5±3,0
3-6
ggr/vecka
8,9±2,9
16,1±5,6
8,5±3,2
9,7±3,6
9,6±5,4
11,1±3,1
10,6±3,2
9,6±2,6
13,4±4,5
10,4±3,7
8,9±2,5
11,2±5,0
10,7±2,4
10,1±3,8
11,4±3,4
1 ggr/dag
eller mer
10,0±2,9
7,3±0
5,5±5,1
9,1±3,0
7,3±0
10,1±3,0
11,3±3,6
8,7±2,7
9,0±2,3
11,3±4,9
p-värde
0,019
0,001
0,003
0,387
0,769
0,001
0,001
0,602
0,028
0,045
0,443
0,000
0,338
0,004
0,000
Tabell 20. Intag av sackaros (E%) från 24-HDR i förhållande till fråga 7 ”Hur ofta äter
du grönsaker och frukt? N=198. Medelvärde ± sd.
0-3 ggr
1-2
3-6
1-2
3 ggr/dag p-värde
per
gg/vecka ggr/vecka ggr/dag eller mer
månad
Grönsaker och rotfrukter, alla typer
9,5±4,1 13,4±6,3
(färska, frysta, konserv, stuvade m.m.)
10,4±3,9
9,0±2,8 10,9±2,8
0,003
Frukt och bär, alla typer (färska,
frysta, konserv, juice m.m.)
10,5±4,1
9,0±3,0
0,092
32
7,5±4,4 10,5±3,5
9,7±2,8
Tabell 21. Bästa modellen för sackarosintaget, E%.
Fråga
Fisk som huvudrätt
Choklad
Bullar m.m.
Läsk/saft
Fråga nr
8.2
8.3
8.6
8.7
8.15
p-värde
0,01
< 0,01
< 0,01
0,01
< 0,01
Typ av kost
Nittiotre procent av respondenterna uppgav i FFQ1 att de åt blandkost. En person åt
vegankost, en glutenfri kost och en diabeteskost. De övriga åt varianter av laktovegetarisk kost. Svaren stämde överens med 24-HDR.
Förändringar av matvanor
Fyra procent av respondenterna uppgav i FFQ1 att de aldrig hade funderat på att ändra
sina matvanor. Tjugonio procent uppgav att de redan hade ändrat och 12 % uppgav att
de försökt men misslyckats. Fyrtio procent uppgav att de redan åt näringsriktigt/hälsosamt eller att de ändrat matvanorna sen tidigare.
Problem med att försöka äta näringsriktigt/hälsosamt
Femtiofem personer uppgav att det inte var några problem alls att äta näringsriktigt/
hälsosamt. Tidsbrist var det skäl som uppgavs som det största problemet till att ändra
sina matvanor. Därefter kom, i fallande ordning: avstå från mat man tycker om, tar lång
tid att laga, kunskap om matlagning, oregelbundna arbetstider och familjens och
vännernas smak. Brist på fantasi och svårt att äta näringsriktig mat ute var några skäl
som uppgavs på det öppna svarsalternativet.
33
Resultat – fysisk aktivitet
Deltagarnas självrapporterade fysiska aktivitet och aktivitet mätt med aktivitetsmätare
redovisas i tabell 22. Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor
beträffande uppmätt eller självrapporterad fysisk aktivitet.
Fysisk aktivitet från IPAQ-frågor
I tabell 23 redovisas korrelationskoefficienterna för sambanden mellan objektivt
uppmätt fysisk aktivitet och självrapporterad fysisk aktivitet. Det var ett signifikant
samband (r=0.20; P<0.05) mellan självrapporterad fysisk aktivitet i måttlig, och kraftig
intensitet samt i gång (fråga 13-18) och uppmätt tid i måttlig och kraftig fysisk aktivitet
med aktivitetsmätaren.
Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan uppmätt tid i måttlig och kraftig fysisk
aktivitet och självrapporterad måttlig och krafitig fysisk aktivitet. Däremot var den
sammanlagda självrapporteade tiden i aktivitet (gång+måttlig+kraftig aktivitet)
signifikant högre jämfört med uppmätt tid i måttlig och kraftig fysisk aktivitet
(P < 0.001).
61 % (n=131) av samtliga försökspersoner uppnådde rekommendationerna om 30
minuters daglig fysisk aktivitet då denna uppmättes med aktivitetsmätare och exakt
lika många (n=131) rapporterade att de var fysiskt aktiva mer än 30 minuter per dag i
måttlig och kraftig aktivitet. Frågeformuläret lyckades identifiera 77 % (specifitet) av de
som enligt aktivitetsmätaren också uppfyllde kravet om 30 minuter daglig aktivitet.
Däremot var sensitiviteten lägre (45 %), vilket innebär att frågeformuläret identifierar
mindre än hälften av den som inte uppnår rekommendationen om 30 minuters aktivitet
per dag.
Det starkaste sambanden förelåg mellan självrapporterad total fysisk aktivitet och total
aktivitet från aktivitetsmätaren (r=0.37; P<0.001). Självrapporterad tid i sittande samvarierade signifikant med uppmätt tid i inaktivitet (r=0.20; P<0.05) samt uppmätt tid
i aktivitet (r=-0.26; P<0.01). Det förelåg inget samband mellan självrapporterad tid i
sittande och total fysisk aktivitet uppmätt med aktivitetsmätare. Total fysisk aktivitet
(counts.min-1 per dag) var signifikant relaterad till självrapporterad tid med hög fysisk
aktivitet (r= 0.24; P=0.001) (enkätfråga 13-14) samt till självrapporterad tid med måttlig
och hög aktivitet (r=0.26; P=0.001) (enkätfråga 13-16) och till tid i gående (r=0.15;
P=0.048) (enkätfråga 17-18).
34
Tabell 22. Beräknad aktivitet från aktivitetsmätare och enkät.
Män
(n = 87)
Kvinnor
(n = 98)
P-värde
444 ± 157
479 ± 148
NS
287 ± 63
318 ± 71
NS
39 ± 22
41 ± 19
NS
6.9 (0.25-10.8)*
5.4 (0-7.7)*
NS
39 (13-51)*
46 (17-51)*
NS
70 (30-82)*
73 (29-86)*
NS
343 (141-426)*
352 (130-414)*
NS
Aktivitetsmätare
Total aktivitet (counts.min-1 per dag)1
. -1 1
Tid i låg intensitet (min d )
. -1 1
Tid i måttlig intensitet (min d )
. -1 1
Tid i hög intensitet (min d )
IPAQ
Tid i måttlig + hög (min.d-1)2
. -1 2
Tid i gång + måttlig + hög (min d )
MET-minuter per dag
2
1
Mätt med aktivitetsmätare
Beräknad från enkät (fråga 13-18),
*medelvärde och interkvartil
2
Tabell 23. Korrelation (Pearson) mellan variabler av objektivt uppmätt fysisk aktivitet
från aktivitetsmätare och självrapporterad fysisk aktivitet (fråga 13-19).
Aktivitetsmätare
Tid i inaktivitet (min.d-1)1
Tid i aktivitet (min.d-1)2
Tid i måttlig + kraftig aktivitet (min.d-1)3
Total aktivitet (counts.min-1 per dag)
Självrapporterad aktivitet
Tid i aktivitet4 Total aktivitet5 Tid sittande6
r
r
r
-0.16*
-0.12
0.20*
0.18*
0.18*
-0.26**
0.10
0.36***
-0.04
0.13
0.37***
-0.11
1
Tid i inaktivitet; <100 counts/min
Tid i aktivitet; >100 counts/min
3
Tid i måttlig+kraftig aktivitet; >1208 counts/min
4
Tid i aktivitet; Självrapporterad tid från fråga 14, 16, 18
5
Total aktivitet; MET-minuter per dag
6
Tid i sittande; Själrapporterad tid från fråga 19
* anger p < 0,05; ** p < 0.01; *** p < 0.001
2
35
Figur 3 beskriver sambandet mellan total fysisk aktivitet (counts.min-1 per dag)
uppmätt med aktivitetsmätare och antalet rapporterade MET-minuter per dag. METminuter per dag var beräknade från frågorna 13-18 i enkäten och dividerads med 7 för
att erhålla ett medelvärde per dag. Det förelåg ett signifikant samband mellan uppmätt
och rapporte-rad fysisk aktivitet för män (r=0.37; P=0.0009, n=87), kvinnor (r=0.37;
P=0.0002, n=98) samt för de bägge könen kombinerat (r=0.37; <0.0001, n= 185).
Linjär regressions-analys visade att kön, ålder och BMI inte bidrog till att öka
förklaringsgraden avseende total självrapporterad fysisk aktivitet. Vidare förelåg inga
signifikanta interaktioner, vilket kan tolkas som att kön, ålder och BMI inte modifierade
sambandet mellan uppmätt aktivitet (counts.min-1) och självrapporterad aktivitet
(MET-minuter per dag).
I figur 4 redovisas självrapporterad fysisk aktivitet (enkätfråga 13-18) kategoriserad
i kvartiler i förhållande till uppmätt total fysisk aktivitet med CSA aktivitetsmätare.
Det var signifikanta skillnader mellan kvartil 1 och 3 (P=0.006), och 4 (P<0.001), samt
mellan kvartil 2 och 4 (P<0.001). Vidare var lutningskoefficienten tydligt signifikant
(P för trend<0.001). Detta indikerar att frågorna 13-18 var tillförlitliga för att gruppera
individer i olika aktivitetsgrupper med avseende på total fysisk aktivitet.
9
8
Tot METminuter / dag (ln)
7
6
5
4
3
män
2
200
kvinnor
400
600
Counts / min
36
800
1000
Figur 3. Sambandet mellan total fysisk aktivitet uppmätt med aktivitetsmätare
(counts.min-1 per dag) och självrapporterad fysisk aktivitet (r=0.37; P<0.0001).
Observera att skalan för MET-minuter är transformerad (log).
Total aktivitet (counts/min per dag)
700
600
500
400
300
200
100
0
Q1
Q2
Q3
Q4
Figur 4. Medelvärde (95 % CI) för uppmätt total aktivitet (counts.min-1 per dag)
stratifierat efter självrapporterad fysisk aktivitet (P för trend <0.001). Data var justerade
för kön, ålder samt BMI (n=185).
37
Fysisk aktivitet enligt ULF-frågor
Deltagarna kategoriserades enligt svaren på ULF-frågan om självrapporterad fysisk
aktivitet på fritiden under de senaste 12 månaderna (enkätfråga 21) i tre grupper (figur
5). Resultaten från aktivitetsmätningen visade att det var en signifikant skillnad mellan
dessa (p=0.0001), dvs. de som anger en högre grad av fysisk aktivitet under fritiden
också registrerade en högre grad av aktivitet med aktivitetsmätaren. Det var en signifikant skillnad (p=0.034) mellan grupp 1 (stillasittande + måttlig motion på fritiden)
och grupp 2 (måttlig, regelbunden motion på fritiden), och mellan grupp 1 och grupp
3 (regelbunden motion och träning) (p<0.0001). Endast två personer hade angett stillasittande fritid (alternativ 1, fråga 21), varför dessa slogs samman med dem som angett
måttlig motion (alternativ 2, fråga 21).
600
500
400
300
200
100
0
Måttlig motion (n=64)
Måttlig regelbunden motion (n=69)
Regelbunden motion (n=60)
Figur 5. Medelvärde (95% CI) för uppmätt total aktivitet stratifierat efter självrapporterad motion på fritiden (P för trend <0.001). Data är justerade för kön, ålder samt BMI
(n=193).
38
Figur 6 visar skillnaden i total fysisk aktivitet (counts.min-1 per dag) mellan olika
grupper av självrapporterad fysisk aktivitet på arbetet under de senaste 12 månaderna
(enkätfråga 22a). Det fanns ingen signifikant skillnad (p=0.61) mellan de olika aktivitetsgrupperna. Då endast en individ angav tungt kroppsarbete (alternativ 5, fråga 22)
inkluderades denna med de individer som angett alternativ 4.
Självrapporterad tid på fritiden och på arbetet summerades och kategoriserades i kvartiler. Det fanns en signifikant skillnad mellan kvartilerna med avseende på uppmätt
fysisk aktivitet (p<0.0001). Dessutom fanns en signifikant skillnad mellan kvartil 1 och
3 (p<0.0001), 1 och 4 (p<0.0001), samt mellan kvartilerna 2 och 4 (p=0.01).
600
500
400
300
200
100
0
Arbetar inte (n=23)
Stillasittande (n=90)
Lätt, rörligt (n=52)
Måttligt tungt (n=28)
Figur 6. Medelvärde (95 % CI) för uppmätt total aktivitet stratifierat efter självrapporterad aktivitet på arbetet (P för trend=0.61). Data var justerade för kön, ålder, BMI samt
arbetstid (n=193). ANOVA.
39
IPAQ- och ULF-frågor
Självrapporterad tid på fritiden och på arbetet enligt IPAQ-frågorna (13-18) beräknat
som MET-minuter summerades och relaterades till resultaten för ULF-frågan om fysisk
aktivitet på fritiden (fråga 21, figur 7). Efter justering för kön, ålder och BMI sågs en
signifikant skillnad (P<0.001) mellan grupp 1 (stillasittande + måttlig motion på
fritiden) och grupp 3 (regelbunden motion och träning), samt mellan grupp 2 (måttlig
regelbunden motion) och 3 (regelbunden motion och träning) (P=0.003). Detta tyder på
att kategori-frågan enligt ULF (fråga 21) kan diskriminera mellan grupper av individer
med avseende på total fysisk aktivitet, dels uppmätt med aktivitetsmätare (se figur 4)
och dels rapporte-rad med IPAQ frågorna.
Promenad eller cykling till arbetet
Det påvisades ingen skillnad med avseende på uppmätt total fysisk aktivitet enligt
aktivitetsmätare för de frågor som avsåg promenad eller cykling till arbetet (enkätfråga
24 och 25).
Sjuttio individer av totalt 194, uppgav att de inte var speciellt fysiskt aktiva men att de
funderade på att bli mera aktiva under de närmaste sex månaderna (alternativ 2, Fråga
27). Dessa individer var också signifikant mindre aktiva med avseende på uppmätt aktivitet med aktivitetsmätaren i jämförelse med dem som angav att dom var aktiva eller
var aktiva men ville bli än mer aktiva (alternativ 4 och 5, Fråga 27).
8.4
8.2
8
Total aktivitet (Ln MET-minuter)
7.8
7.6
7.4
7.2
7
6.8
6.6
6.4
6.2
Måttlig motion (n=64)
Måttlig regelbunden motion (n=69)
Regelbunden motion (n=60)
Figur 7. Medelvärde (95% CI) för självrapporterad total omfattning av fysisk aktivitet
(MET-minuter) enligt IPAQ-frågorna stratifierat i grupper efter självrapporterad
aktivitet på fritiden. Data var justerade för kön, ålder, BMI samt arbetstid (n=193).
40
Diskussion
Urval
Deltagarna var inget slumpmässigt representativt urval av den svenska befolkningen.
Medelåldern var jämförbar med urvalet i Riksmaten. De flesta hade högskoleutbildning,
vilket kan ha påverkat motivation att delta i studiens alla delar. Matvanorna påverkas av
faktorer som ålder och utbildning. En jämförelse av deltagarnas matvanor med resultaten från nationella data från Riksmaten 1997-98 (Becker, Pearson 2002) och
Norbagreen 2002 (Similä et al. 2003) visar ändå på flera likheter avseende konsumtionsfrekvenser för bröd, potatis, grönsaker och fisk. Konsumtionsfrekvensen för frukt
och bär var dock högre bland enkätdeltagarna. Kostens fettinnehåll var något lägre
medan fettsammansättningen var likartad. Innehållet av sackaros var på samma nivå
som i Riksmaten medan kostfiberinnehållet var högre. Måltidsmönstret var likartat med
det man ser i Riksmaten.
De inlämnade formulären var i de flesta fall fullständiga och ingen av deltagarna har
rapporterat om några speciella problem med att fylla i och förstå det. Det partiella
bortfallet för de olika delfrågorna var lågt, som regelunder 1-2 procent. De flesta av
frågorna i denna undersökning har tidigare använts i omfattande studier (Enghardt,
Becker 1994; Similä et al 2003, IPAQ) med flera tusen deltagare. Även i dessa studier
var det partiella bortfallet lågt. Flera av kostfrågorna har validerats i nordiska studier
med goda resultat (Persson, Becker 2002; Similä et al. 2003).
Kost
Energiintag och energiutgifter
Energiintaget beräknat från 24-HDR överensstämde relativt väl med energiutgifterna
beräknade från aktivitetsmätarna, för kvinnor i genomsnitt 5 procent högre och för män
11 procent lägre. Kvoten mellan beräknat energiintag (TEE) och basalmetabolismen
(BMR) var 1,4 respektive 1,5, vilket också tyder på en mer uttalad underrapportering av
kostintaget bland män än bland kvinnor. En EI/BMR kvot på 1,4 har av Goldberg et al.
(1991) föreslagits som en undre gräns för grupper.
Flera studier tyder på att underrapportering av livsmedel inte är systematisk, utan att det
finns tendens till att oftare underlåta att rapportera livsmedel som t.ex. matfett och söta
livsmedel (se t.ex.. Becker 1999; Becker, Welten 2001). Det innebär att den näringsmässiga sammansättningen skiljer sig något för underrapporterade jämfört med andra.
I den här studien hade de med ett lägre EI/BMR än 1,4 hade ett signifikant lägre fett-
41
och sackarosintag (E%) än de övriga. Ingen uteslöts dock ur analyserna pga. att syftet
inte var att skatta mängder utan frekvenser av olika livsmedel.
Indikatorsfrågorna i relation till Målområde 10: Goda matvanor
och säkra livsmedel
Det finns olika metoder att räkna fram samband. I denna studie användes Pearson
korrelation, korsklassificering (överenstämmelse) och kappa. Kappa visar överensstämmelsen mellan klassificering i samma kategorier för två metoder. Kappa har dock sina
brister när svaren är väldigt homogena, dvs. liten spridning i materialet, därför har även
Pearsons korrelationkoefficient och grad av överensstämmelse beräknats som ett komplement vid beräkningarna av reproducerbarhet och validitet. Sammantaget var validiteten mellan FFQ och 24-HDR god och reproducerbarheten stark mellan FFQ1 och FFQ2
för dessa frågor.
Minskad konsumtion av fett, särskilt mättat fett.
Frågorna om val av matfett på smörgås (fråga 1), vilken typ av mjölk man dricker (fråga
3) och hur ofta man äter helfet ost (fetthalt 24-40 %; fråga 8.10), korv som huvudrätt
var relaterad till fettinnehållet i kosten. Ost fetthalt 5-17 % (Fråga 8.11), var relaterad
till fetthalten, men i och med att majoriteten av deltagarna sällan åt mager ost gav
frågan inget tydligt utslag. I den den multipla regressionen var även konsumtionen av
frukt och bär relaterad till fettinnehållet. Förklaringsgraden för fett var förhållandevis
låg; 17 % för E% totalfett och 22 % för E% mättat fett, vilket visar på svårigheterna
med att fånga in fettintag och fettkvalité med hjälp av enkla enkätfrågor.
Ökad konsumtion av frukt och grönsaker
Frågan i den här studien var tvådelad, dvs. respondenten fick uppskatta konsumtionsfrekvensen för grönsaker respektive frukt och bär. Fördelen med det är, att man dels kan
följa trenderna för respektive livsmedelsgrupp, dels att man kan välja om man vill
addera grupperna eller inte. Validiteten var högre för frukt än för grönsaker. Det var
ingen signi-fikant skillnad i genomsnittskonsumtionen av rapporterat intag av frukt och
bär mellan FFQ1 och 24-HDR, däremot var konsumtionen av grönsaker signifikant
lägre i FFQ1. Detta stämmer inte helt med Nordgrönt-studien (Persson, Becker 2002)
där konsum-tionsfrekvenserna för både frukt och grönsaker var signifikant lägre jämfört
med referensmetoden. Reproducerbarheten var god för båda frågorna.
I regressionsmodellen framkom att ju mer frukt och bär som konsumeras desto lägre var
intaget av total- och mättat fett (E%) och högre intag av kostfiber (g/MJ). Däremot kan
man inte med enkäten fastställa några absoluta nivåer avseende relationen mellan
antalet frukter per dag och kostens fett- eller fiberinnehåll. Frågan om frukt och
grönsaker kan användas för uppföljning enligt indikatorn att öka konsumtionen av frukt
och grönt, både för att statistiskt kunna följa upp små förändringar över tid, men också
42
för att jämföra konsumtionsfrekvensen mot indikatorn minst 5 frukter och
grönsaksportioner per dag. Det är väsentligt ur statistisk synvinkel att svarsalternativen
är kontinuerliga, dvs. att svarsalternativen i enkäten inte är givna i breda intervall. Det
senare försvårar en statistisk bearbetning av materialet, gör det svårare att se små
förändringar samt att slå ihop svaret från frukt med frågan om grönsaker.
Ökad konsumtion av spannmål
Frågorna om antalet konsumerade brödskivor per dag eller vecka (fråga 5.1, 5.3), och
frågorna om hur ofta man äter frukt och grönsaker (fråga 7), kokt potatis (fråga 8.1),
fisk som huvudrätt (fråga 8.3) och mager ost (fråga 8.10), korrelerade med kostfiberintaget. Sammantaget var validiteten mellan FFQ och 24-HDR acceptabel och reproducerbarheten mellan FFQ1 och 2 god.
I regressionsmodellen framkom det att kostfiberintaget var den variabel som enkätfrågorna bäst lyckades att predicera. Förklaringsgraden var 51 %. En hög konsumtion
av bröd (knäckebröd, mjukt grovt bröd), frukt, grönsaker och mager ost var positivt
korre-lerade med kostfiberintaget. Frågan om antal skivor/bitar knäckebröd (5.1) och
grovt mjukt bröd (5.3) kan användas för uppföljning enligt indikatorn att öka
konsumtionen av spannmål, både för att statistiskt kunna följa upp små förändringar
över tid, men också att jämföra konsumtionen i absoluta tal, dvs. jämföra mot indikatorn
6-8 skivor bröd per dag.
Ökad konsumtion av fisk
Validiteten var svag för frågan om fisk, vilket troligtvis beror på att konsumtionen var
låg och att det är svårt att skatta frekvensen. Reproducerbarheten var däremot god.
Minskad konsumtion av socker
Frågorna om hur ofta man äter söta livsmedel korrelerade som regel med ett ökat
sackarosintag (choklad och godis,fråga 8.6; bullar m.m., fråga 8.7; glass, 8.14; saft/läsk,
fråga 8.15). Även andra livsmedel, t. ex. pommes frites (8.2), hamburgare, kebab m.m.
(8.9) och pizza, matpajer m.m. (8.12) korrelerade negativt. Detta beror sannolikt på att
dessa livsmedel ofta konsumeras tillsammans med söta livsmedel såsom läsk.
Validiteten och reproducerbarheten för dessa frågor var i allmänhet god.
I regressionsmodellen var förklaringsgraden för sackaros var 31 %, vilket betyder att
det går att fånga in sackarosintaget med hjälp av enkäten. Utvalda frågor om sockerrika
livsmedel tillsammans med pommes frites var korrelerade med ett högt sackarosintag.
Frågorna kan inte användas för uppföljning enligt indikatorn att minska konsumtionen
i absoluta tal, däremot för att mäta och följa konsumtionsmönster av vissa livsmedel
som indikator på sockerintaget.
43
Måltidsordning och måltidstyp
Frågan om måltidsordning visade sig vara svår att validera pga. problem med att
klassificera måltiderna i 24-HDR. Alla respondenter, med undantag av en, uppgav
i enkäten, vilket också intervjuerna visade, att de åt frukost, lunch och middag. Dessa
mål var antingen en lagad måltid eller ett lättare mål, enligt Lennernäs klassificering
(Lennernäs et al. 1999; Lennernäs 2001). Det var betydligt större diskrepans mellan
FFQ och 24-HDR när det gäller mellanmålen. 24-HDR visade att man i högre utsträckning konsumerade något till mellanmål än vad man uppgav i FFQ. Det mål som var
svårast att komma ihåg att ange i enkäten var det sena kvällsmålet. Enligt 24-HDR åt
eller drack merparten (93 %) av deltagarna något på kvällen, men endast 69 % uppgav i
FFQ1 att de brukar göra det. Reproducerbarheten var däremot god mellan FFQ1 och
FFQ2 för dessa frågor.
I den här studien bidrog mellanmålen med cirka en fjärdedel av energin, vilket var
något mer än de 20 % som redovisades i Riksmaten (Becker 2001). En studie bland
ungdomar i årskurs 9 visade att bristfälliga frukostvanor, karakteriserade som ingen
eller ofullstän-dig frukost, var kopplade till att hoppa över skollunchen, alkohol- och
droganvändning, skolk och dålig trivsel i skolan (Becker 2002). Detta kan bl.a. tyda på
en sämre social situation. Om liknande förhållanden gäller för vuxna är inte känt. Ur
näringssynpunkt är det också av intresse att analysera i vad mån måltidsvanorna kan
användas som ett mått på kostkvalitet. Här behövs dock en mer systematisk
klassificering av måltidstillfällena, vilket kan vara svårt i en enkät. Frågan om
måltidsordning i FFQ fungerade inte till-fredställande för mellanmålen och bör därför
ses över.
Förslag till indikatorfrågor
Baserat på analyserna av kostenkäten föreslås ett urval av frågor för att följa upp folkhälsomålen. Dessa ges i tabell 24. Utöver dessa var enskilda frågor korrelerade till
kostens kvalitet, t.ex. var typ av matfett i matlagningen var korrelerad till innehållet
av mättat fett. Ytterligare frågor, t.ex. konsumtionen av mager ost, snacks, hamburgare
och pizza, kan inkluderas för att följa trender i matvanorna över tiden.
Tabell 24. Enkätfrågor som bäst förklarar variation i fett, socker och kostfibrer
Totalfetta
Fråga
1
5.1
5.3
7.1
7.2
8.2
8.3
8.5
8.6
8.7
8.10
8.15
Typ av matfett på smörgås
Hårt bröd, rågknäcke
Mjukt grovt bröd
Grönsaker
Frukt
Pommes frites
Fisk
Korv
Choklad och godis
Bullar, kakor m.m.
Ost 24-40 % fat
Läsk/saft
a
E% bg/MJ
44
+
Mättat fetta
Sackarosa
+
+
+
+
+
Kostfibrerb
+
+
+
+
+
+
+
+
+
+
Fysisk aktivitet
Utvärderingen av frågorna om fysisk aktivitet visade att de inledande frågorna (fråga
13-19), som var snarlika de frågor som användes vid utvärderingen av IPAQ formuläret
(8=vilken ref), kan anses som tillförlitliga för att använda vid befolkningsundersökningar beträffande fysisk aktivitet. Mer än 75 % av de som var fysiskt aktiva
motsvarande 30 minuter per dag uppmätt med aktivitetsmätaren indentifierades också
av frågeformuläret som aktiva i enlighet med gällande rekommendationer.
Sensitiviteten var däremot låg
(45 %).
Vidare tycks frågan om fysisk aktivitet på fritiden (ULF-frågan, fråga 21) fungera väl
som en kategorifråga för att gruppera individer med avseende på total fysisk aktivitet.
De som rapporterade måttlig motion på fritiden var signifikant mindre aktiva än de som
rapporterade regelbunden motion samt motion och träning. Däremot var det få individer
(n=2) som rapporterade att de hade en stillasittande fritid. Intressant i sammanhanget
var att en i det närmaste lika stor andel respondenter (32 %) rapporterade måttlig motion
på fritiden i denna fråga som de som inte uppnådde 30 minuter av måttlig och kraftig
fysisk aktivitet per dag (30 %) mätt med aktivitetsmätaren. Fysisk aktivitet under
arbetstid tycks i mindre grad påverka den totala omfattningen av fysisk aktivitet
uppmätt med aktivitetsmätare och därmed tycks inte denna fråga vara relevant för att
uppskatta den totala omfattningen av fysisk aktivitet. Detta kan dock bero på en låg
grad av respon-denter med fysiskt krävande yrken i denna undersökning.
Valideringsmetoden
Aktivitetsmätning med accelerometer användes som valideringsmetod. Detta instrument
har i ett flertal studier visat god överensstämmelse med energiförbrukning vid gång och
löpning på rullande matta (Ekelund et al. 2002; Freedson el al. 1998; Trost et al. 1998)
samt under frilevande förhållande i jämförelse med dubbelmärkt vatten metodiken
(Ekelund et al. 2001, 2003). På individnivå var dock metoden mindre säker. Nackdelarna var att vissa aktiviteter som t.ex. arbete med armarna, och cykling inte tillförlitligt
avspeglas i aktivitet med en accelerometer. Vidare kan inte metoden användas under
simning. Trots detta måste metoden anses som en god valideringsmetod för att avgöra
giltigheten hos frågeformulär angående fysisk aktivitet.
IPAQ-frågorna
Överensstämmelsen mellan den beräknade totala fysiska aktiviteten från IPAQ frågorna
(fråga 13-19) och uppmätt total fysisk aktivitet med aktivitetsmätaren var signifikant
och resultaten var jämförbara med tidigare valideringsstudier av liknande frågeformulär
(Craig et al. 2003). Vidare var den självrapporterade tiden i sittande under vardagar och
helger signifikant korrelerad med tid i inaktivitet samt signifikant negativt korrelerad
med tid i aktivitet från aktivitetsmätaren. Detta indikerar att frågan om tid i sittande kan
45
användas som ett mått på inaktivitet. Frågorna angående måttlig och kraftig fysisk
aktivitet samt frågan angående gång var samtliga korrelerade med total fysisk aktivitet
från aktivitetsmätaren. Detta indikerar att frågorna enskilt också har en viss grad av
giltighet. Studien av Craig et al. (2003) visade god reproducerbarhet för frågorna.
En lika stor andel av respondenterna uppnådde rekommendationerna om 30 minuters
fysisk aktivitet per dag då denna mättes med aktivitetsmätare i jämförelse med den
självrapporterade aktiviteten från IPAQ frågorna. Vidare var specifiteten för frågeformuläret tillfredsställande eftersom 77 % av de som var aktiva minst 30 minuter per
dag också rapporterade att de uppnådde denna aktivitetsnivå.
Det är dock troligt att en del respondenter överrapporterat sin omfattning av aktivitet.
Innan data analyserades rensades individer bort som inte rapporterat någon tid alls
(n=3) samt de som rapporterat aktivitet > 3 SD (n=9). En ännu restriktivare rensning av
data hade inneburit att flera troliga ”överrapportörer” hade sållats bort.
Av betydelse för bedömning av frågornas giltighet var också att varken kön, ålder eller
BMI påverkade sambandet mellan självrapporterad fysisk aktivitet och uppmätt aktivitet. Detta indikerar att frågorna är valida åtminstone för grupper av individer som motsvarar respondenterna i denna studie. Deltagarna i valideringsstudien varierade i ålder
mellan 20 och 69 år och BMI varierade mellan 15 och 37.6. Detta tyder på att frågorna
kan vara användbara i populationsstudier.
ULF-frågan
Frågan om fysisk aktivitet på fritiden som kategoriserar respondenterna i fyra kategorier
tycks också ha en acceptabel giltighet. Det påvisades tydliga skillnader i uppmätt aktivitet mellan de olika aktivitetsgrupperna från ULF-frågan. Däremot var det tydligt att få
individer upplever att de har en stillasittande fritid. Därför inkluderades de individer
(n=2) som rapporterat stillasittande fritid med dem som rapporterade måttlig aktivitet
på fritiden i samtliga analyser. Om denna fråga ska användas i kommande befolkningsundersökningar bör detta beaktas. Det tycks dock som om denna enda fråga angående
aktivitet på fritiden kan fungera som en valid fråga att kategorisera respondenter i olika
aktivitetsgrupper. Inte heller denna fråga påverkades av kön, ålder eller BMI, vilket
tyder på att den var användbar i populationsstudier.
46
Slutsatser
Matvanor och graden av fysisk aktivitet är två av de enskilt största bestämningsfaktorerna för hälsa. Goda matvanor och säkra livsmedel samt ökad fysisk aktivitet är
också två av de elva målområdena i den nya folkhälsopolitiken som antogs av riksdagen
i april 2003. I uppföljningen av folkhälsopolitiken avser Statens folkhälsoinstitut och
landstingen att regelbundet bedöma folkhälsan via folkhälsoenkäter till befolkningen.
Enkäterna är omfattande och inkluderar frågor inom en rad områden förutom kost och
fysisk aktivitet. Majoriteten av Sveriges landsting utför redan idag enkätundersökningar
riktade till den vuxna befolkningen. Frågorna som rör mat och fysisk aktivitet i dessa
enkäter är dock sällan standardiserade och validerade. Därutöver använder landstingen
olika frågor vilket förscårar eller omöjliggör regionala jämförelser.
Kost
Resultaten från kostundersökningen bekräftar tidigare koststudier, dvs. att val av
matfett, mjölk och ost är relaterat till ett högt intag av totalfett och mättat fett och att
variationen i kostfiberintaget förklaras av livsmedel såsom frukt, bröd och grönsaker,
samt att söta och feta livsmedel är negativt korrelerade till kostfiberintaget.
De föreslagna enkätfrågorna nedan kan fungera som indikatorer på kostkvalitet, dvs.
hur väl näringsintaget överensstämmer med det rekommenderade, mäta förändringar
i konsumtion av vissa livsmedel i olika grupper samt mäta hur stor del av befolkningen
som kommer upp i rekommenderad konsumtion av vissa livsmedelsgrupper.
För att följa upp delmål 10 föreslås följande frågor som indikatorer på kostkvalitet:
Öka konsumtionen av frukt och grönsaker:
fråga 7.1 och 7.2
Öka konsumtionen av spannmål:
fråga 5, speciellt 5.1 och 5.3
Öka konsumtionen av fisk:
fråga 8.3
Minska konsumtionen av fett, särskilt mättat:
frågorna 1, 7.2, 8.5, 8.7 och 8.10
Minska konsumtion av socker:
frågorna 8.2, 8.3, 8.6 och 8.15
Dessa frågor täcker även konsumtionen av kostfibrer.
47
Fysisk aktivitet
Resultaten från aktivitetsregistreringarna visar att IPAQ frågorna i den validerade
enkäten uppvisar en sådan giltighet att de kan användas för att värdera omfattningen av
fysisk aktivitet på gruppnivå i kommande befolkningsundersökningar. Dessa frågor
samvarierar med aktivitet uppmätt med aktivitetsmätare och påverkas inte av kön, ålder
eller BMI. Dessa frågor möjliggör en relativt god uppskattning av andelen individer
som uppnår rekommendationerna om 30 minuters fysisk aktivitet per dag. Ett problem
kan vara att vissa respondenter överrapporterar sin aktivitetsnivå och därmed uppvisar
orimliga värden.
Vidare kan frågan från ULF undersökningarna användas för att kategorisera respondenter i olika aktivitetsgrupper. Även beträffande denna fråga var det troligt att det
förekommer en viss överrapportering eftersom endast två respondenter uppgav att de
hade en övervägande stillasittande fritid. Därmed var det troligt att aktivitetsgrupp 1
och 2 måste slås samman då resultaten från denna fråga ska tolkas. Frågan om fysisk
aktivitet på arbetet tycks inte bidra till att förklara den uppmätta totala omfattningen
av fysisk aktivitet.
För att följa upp delmål 9 föreslås följande frågor som indikatorer på fysisk aktivitet:
Öka andelen fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag:
Fråga 13-18 (IPAQ):
Fysisk aktivitet under de senaste 7 dagarna
Fråga 21 (ULF):
Fysisk aktivitet på fritiden
48
Referenser
Ainsworth BE, Haskell WL, Leon AS, Jacobs DR Jr, Montoye HJ, Sallis JF,
Paffenbarger RS Jr. Compendium of physical activities: classification of energy costs of
human physical activities. Med Sci Sports Exerc. 1993; 25: 71-80.
Ainsworth BE, Haskell WL, Whitt MC, Irwin ML, Swartz AM, Strath SJ, O'Brien WL,
Bassett DR Jr, Schmitz KH, Emplaincourt PO, Jacobs DR Jr, Leon AS. Compendium of
physical activities: an update of activity codes and MET intensities. Med Sci Sports
Exerc. 2000; 32: S498-504.
Becker W. Energy under-reporting in Swedish and Irish dietary surveys: implications
for food-based dietary guidelines. Br J Nutr 1999; 81(Suppl. 2):S127-31.
Becker W. Uteätaren – en medelålders man på lunchkrog. Vår Föda 2001; 53(5): 18-21.
Becker W. Högstadieelevernas måltidsvanor 2000: Färre äter skollunch varje dag. Vår
Föda 2002; 54(1): 9-13.
Becker W, Enghardt H. Matvanor och inställning till mat och hälsa. Vår Föda
1994;46:154-66.
Becker W, Welten D. Under-reporting in dietary surveys – implications for
development of food-based dietary guidelines. Publ Health Nutrition 2001; 4(2B): 68387.
Becker W, Pearson M. Riksmaten 1997-98. Kostvanor och näringsintag i Sverige 199798. Metod och resultatanalys, Livsmedelsverket, 2002.
Bertéus Forslund H, Lindroos A, Sjöström L, Lissner L. Meal patterns and obesity in
Swedish women - a simple instrument describing usual meal types, frequency and
temporal distribution. Eur J Clin Nutr 2002;56:740-47.
Craig CL, Marshall AL, Sjöström M, Bauman AE, Booth ML, Ainsworth BE, Pratt M,
Ekelund U, Yngve A, Sallis JF, Oja P. International physical activity questionnaire: 12country reliability and validity. Med Sci Sports Exerc. 2003; 35: 1381-95.
Ekelund U, Aman J, Westerterp K. Is the ArteACC index a valid indicator of free-living
physical activity in adolescents? Obes Res. 2003; 11: 793-801.
49
Ekelund U, Tingström P, Kamwendo K, Krantz M, Nylander E, Sjöström M, Bergdahl
B. The validity of the Computer Science and Applications activity monitor for use in
coronary artery disease patients during level walking. Clin Physiol Funct Imaging.
2002; 22: 248-53.
Ekelund U, Sjöström M, Yngve A, Poortvliet E, Nilsson A, Froberg K, Wedderkopp N,
Westerterp K. Physical activity assessed by activity monitor and doubly labeled water
in children. Med Sci Sports Exerc. 2001; 33: 275-81.
Freedson P, Melanson E, Sirard J Calibration of the Computer Science and
Applications, Inc. accelerometer. Med Sci Sports Exerc. 1998; 30: 777-81.
Goldberg GR, Black AE, Jebb SA, Cole TJ, Murgatroyd PR, Coward WA, Prentice
AM. Critical evaluation of energy intake data using fundamental principles of energy
physiology: 1. Derivation of cut-off values to identify under-reporting. Eur J Clin Nutr
1991; 45, 569-81.
Landis JR, Koch GG. The measurement of observer agreement for categorial data.
Biometrics 1977;33:158-74.
Lennernäs M. Metoder för att bestämma kostintag. Socialmedicinsk tidskrift 2001;4:
302-11.
Lennernäs M, Andersson I. Food-based classification of eating episodes (FBCE).
Appetite 1999;32: 53-65.
Matmallen. Livsmedelsverket, Uppsala: 1997.
Persson S, Becker W. Validitet av ett nordiskt frekvensformulär för potatis, grönsaker,
frukt och bär. Rapport 19 – 2002, Livsmedelsverket, Uppsala.
Prop. 2002/03:45. Mål för folkhälsan.
Similä M, Fagt S, Vaask S, Thorgeirsdottir H, Pudule I, Petkeviciene J, Johansson L,
Becker W, Ovesen L, Steingrimsdottir L, Moltchanova E, Valsta L. The NORBAGREEN 2002 study: Consumption of vegetables, potatoes, fruit, bread and fish in the
Nordic and Baltic countries. TemaNord 2003:556.Nordic Council of Ministers,
Copenhagen.
Trost S, Ward D, Moorehead S, Watson P, Riner W, Burke J Validity of the computer
science and applications (CSA) activity monitor in children. Med Sci Sports Exerc.
1998; 30: 629-633.
50
WHO. The World Health Report 2002. Reducing risks, promoting healthy life, Geneva,
2002.
WHO. Diet, nutrition and the prevention of chronic diseases. Report of the WHO/FAO
Joint expert consultation. WHO Techn Rep Ser 916, Geneva, 2003.
51
Bilaga 1.
Så här gör du:
Nedan följer ett antal frågor om vad du brukar äta. Ha det senaste 12 månaderna i
tankarna när du svarar på frågorna. Kryssa för det alternativ som för varje fråga
stämmer bäst överens med hur du brukar äta.
1
Vilken typ av matfett brukar du vanligtvis använda på smörgås?
Markera ett alternativ, det vanligaste!
Smör
2 Bregott, 80% fett
3 Bregott Mellan, Runda Bords, 60% fett
4 Hushållsmargarin (margarin i folie), t.ex. Milda, HushållsEve, Ädel
5 Bordsmargarin 80% fett, t.ex. Flora, Linnéa
6 Lättmargarin, t.ex. Lätta, Becel, Lätt&Lagom, LättLätt, Gaio, 30-40% fett
7 Benecol, Becel ProAktiv
8 Använder ej matfett på smörgås
9 Vet ej
1
2
Vilken typ av matfett brukar du/ni vanligtvis använda i matlagningen hemma?
Smör
2 Bregott 80% fett
3 Hushållsmargarin (margarin i folie), t.ex. Milda, HushållsEve, Ädel, Blåvitt
4 Bordsmargarin 80% fett, t.ex. Flora, Linnéa
5 Flytande margarin
6 Matolja
7 Använder ej matfett
8 Vet ej
1
3
Vilken typ av mjölk brukar du vanligtvis dricka/använda?
Standardmjölk eller gammaldags mjölk, 3% fett eller mer
2 Mellanmjölk 1,5% fett
3 Lättmjölk 0,5% fett
4 Minimjölk 0,1% fett
5 Dricker/använder inte mjölk
1
4
Vilken typ av fil eller yoghurt brukar du vanligtvis äta?
Fil (med eller utan bär), yoghurt (med eller utan frukt), kefir, A-fil, långfil (ca. 3% fett)
2 Mellanfil, yoghurt (med eller utan frukt), Onaka, Yoggi, Gaio Dofilus (1,5-2% fett)
3 Lättfil, lättyoghurt (med eller utan frukt), Valio yoghurt (0,01-0,5% fett)
4 Äter inte fil m.m.
1
5
Hur många skivor/bitar av följande brödsorter äter du vanligtvis under
en vanlig vecka?
Markera för varje brödsort hur många skivor eller bitar du äter per dag eller
per vecka om du inte äter den sorten dagligen.
En halv småfranska, ett halvt pitabröd eller motsvarande = en skiva mjukt bröd
Skivor/bitar
per dag
per vecka
eller
6
1
Hårt bröd, t ex rågknäcke, husman, sport
⎢___⎢
⎢___⎢
2
Hårt bröd, t ex vete, frukost, kanel
⎢___⎢
⎢___⎢
3
Mjukt grovt bröd, fullkornsbröd
⎢___⎢
⎢___⎢
4
Limpa, rågsiktsbröd
⎢___⎢
⎢___⎢
5
Mjukt vitt bröd, tunnbröd, pitabröd
⎢___⎢
⎢___⎢
6
Äter inte bröd

Gå till fråga 7
Hur mycket matfett brukar du vanligen bre på en smörgås?
Jämför med mängden i en vanlig portionsförpackning à 10 g.
Cirka ½ portionsförpackning
2 Cirka 1 portionsförpackning
3 Cirka 1½ portionsförpackning
4 Cirka 2 portionsförpackningar eller mer
5 Använder inte matfett på smörgås
1
7
Hur ofta äter du grönsaker och frukt? Svara per dag, vecka eller månad.
Ha det senaste 12 månaderna i tankarna. Svara på alla alternativ, men sätt endast ett kryss
i den rad som passar bäst för varje matvara.
Grönsaker, baljväxter och rotfrukter. Grönsaker (färska, frysta, konserv, stuvade mm)
såsom broccoli, tomat, gurka, paprika, sallat, bönor, linser, morot, rödbeta, selleri och
palsternacka. Försök också att ta med rätter där grönsaker ingår som blandad sallad,
grönsaksblandningar, grönsaksjuice eller grönsakssoppa och gryträtter där grönsaker ingår.
Frukt och bär. Med frukt och bär menas t.ex. ett äpple, en apelsin, en banan, en klase
druvor, ett glas juice, en tallrik jordgubbar, eller frukt och bär som ingår i kräm, kompott eller
fruktsallad mm.
Ange inte de tillfällen då intaget klart understiger en portion ( t ex en gurkskiva
på smörgåsen, persiljekvist, bär som dekoration på tårtor, mm).
*Mer sällan än 1 gång per månad eller aldrig
Gånger per månad
1
2
Gånger per vecka
Gånger per dag
<1*
1
2
3
1
2
3
4
5
6
1
2
3
4 el
mer
Grönsaker och
rotfrukter, alla
typer (färska,
frysta, konserv,
stuvade mm)

Frukt och bär, alla
typer (färska,
frysta, konserv,
juice mm)

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
8
Nedan följer en lista med olika matvaror. Hur ofta brukar du äta dessa matvaror?
Svara per dag, vecka eller månad.
Ha det senaste 12 månaderna i tankarna. Svara på alla alternativ, men sätt endast ett kryss i
den rad som passar bäst för varje matvara.
* Mer sällan än 1 gång per månad eller aldrig
Gånger per vecka
Gånger per månad
Gånger per dag
<1*
1
2
3
1
2
3
4
5
6
1
2
3
4 el
mer
1
Potatis (kokt, mos,
bakad, gratäng)

2
Pommes frites, stekt
potatis

3
Fisk, skaldjur som
huvudrätt

4
Kött, färs, fågel som
huvudrätt

5
Korv som huvudrätt

6
Choklad och godis

7
Bullar, kakor, kex,
tårta m.m.

8
Chips, salta pinnar,
jordnötter, snacks

9
Hamburgare, kebab,
varm korv m bröd

10
Ost, fett 24-40%

11
Ost 5-17%
(nyckelhålsmärkt)

12
Pizza, matpajer,
färdiga smörgåsar

13
Vispgrädde, crême
fraiche 34%

14
Glass

15
Läsk/saft

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
9
Vad brukar du äta på vardagarna? Beskriv hur du brukar äta en vanlig vardag.
Kryssa för den typ av måltid som överensstämmer bäst för varje måltidstillfälle. Ange
endast ett kryss i den rad som passar bäst för varje måltid.
Kom ihåg mellanmål och ev. annat småätande samt drycker.
Måltider av typen
Måltidstillfälle
Inget
Dryck,
enbart
t.ex. kaffe, te,
läsk, juice,
mjölk, öl, vin
Huvudmåltid
Lagad mat (t.ex.
kött och potatis),
soppa med bröd,
sallad med bröd,
pizza med sallad,
hamburgertallrik
Lättare måltid
t.ex. gröt/flingor
med mjölk/fil,
smörgåsar,
soppa, sallad,
omelett, varm
korv, enkel
hamburgare (ev.
med dryck)
Småmål med
t.ex. kex, bulle,
kaka, frukt,
godis, glass (ev.
med dryck)
1 Frukost,
morgonmål

2 Måltid/måltider
på förmiddagen

3 Mitt-på-dagen
mål (lunch)

4 Måltid/måltider
på
eftermiddagen

5 Middag,
kvällsmål

6 Mål sent på
kvällen eller
natten

1
2
3
4
5
10
Vilken typ av mat eller kost äter du vanligen?
Blandkost, dvs. äter det mesta
2 Enbart laktovegetarisk kost, dvs. äter inte kött, fisk eller ägg
3 Mest laktovegetarisk kost, men äter ibland fisk och ägg
4 Vegankost, dvs. äter inte kött, fisk, ägg, mjölk och mjölkprodukter
5 Glutenfri kost
6 Annan kost, beskriv:……………………………………………………
1
11
Har du under det senaste året ändrat eller försökt ändra dina matvanor
för att äta mer näringsriktigt/hälsosamt?
Markera ett alternativ!
Ja, har börjat äta mer näringsriktigt/hälsosamt
2 Ja, har försökt men misslyckats
3 Nej, men har funderat på det
4 Nej, aldrig
5 Nej, anser att jag redan äter näringsriktigt/hälsosamt
6 Har redan ändrat matvanorna sen tidigare
1
12
Vad anser du vara de största problemen för dig när det gäller att försöka
äta näringsriktigt/hälsosamt?
Kryssa för de tre alternativ som du upplever som de största problemen för din egen
del.
1

Inga problem
→ Gå vidare till fråga 13
Oregelbunden arbetstid
3 Hälsosam mat är tråkig/mindre lockande
4 Kunskap om matlagning
5 Tidsbrist
6 Känner mig iakttagen av andra
7 Begränsat urval av hälsosam mat när jag äter ute
8 Ointresserad av matlagning
9 Familjens eller vännernas smak
10 För stor förändring jämfört med mina nuvarande matvanor
11 Hälsosammare alternativ finns inte i affären
12 Hälsosammare alternativ finns inte hemma
13 Avstå från mat jag tycker om
14 Främmande eller ovanlig mat
15 Priset (på hälsosam mat)
16 Kan inte tillräckligt om hälsosam mat
17 Blir inte tillräckligt mätt
18 ”Experterna” bara ändrar sig hela tiden
19 Tar för lång tid att laga
20 Förvaringsmöjligheter
21 Begränsade matlagningsmöjligheter
22 Jag vill inte ändra mina matvanor
23 Annat, nämligen
2
……………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………
Följande frågor gäller din fysiska aktivitet, dvs. hur mycket du rör på dig. Frågorna är till för alla,
oavsett om du rör dig mycket eller litet. Tänk på all form av fysisk aktivitet som du utför. Det kan
vara på ditt arbete, under din fritid, i hemmet och utomhus. Tänk även på hur du förflyttar dig från
en plats till en annan.
Med fysisk aktivitet menas all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Fysisk aktivitet
omfattar all typ av muskelaktivitet t.ex. städning, trädgårdsarbete, fysisk belastning i arbetet,
hobbyverksamheter som golf, svampplockning, motion och träning.
13
Hur många gånger har du de senaste 7 dagarna utfört mycket ansträngande
fysisk aktivitet som du upplevde som mycket arbetsam och fick dig att svettas
och/eller andas mycket kraftigare än normalt?
Exempel på sådana aktiviteter är löpning, skidåkning, fotboll, innebandy och andra
bollsporter, aerobics eller ansträngande motionsgymnastik, och cykling i högre tempo.
Svara endast för de aktiviteter som pågick minst 10 minuter i sträck.
Ingen gång
→ Gå till fråga 3
……… gånger under de senaste 7 dagarna
14
Hur mycket tid spenderade du i genomsnitt per tillfälle på mycket ansträngande
fysisk aktivitet?
……… timmar ……… minuter
Vet inte / osäker
15
Hur många gånger har du de senaste 7 dagarna utfört måttligt ansträngande
fysisk aktivitet som du upplevde som måttligt arbetsam och fick dig att bli varm
och/eller andas något kraftigare än normalt?
Exempel på sådana aktiviteter är gräsklippning och annat trädgårdsarbete, tyngre
hushållsarbete, promenad i rask takt, cykling, simning eller andra motionsaktiviteter i
måttligt tempo. Svara endast för de aktiviteter som pågick minst 10 minuter i sträck.
Ingen gång
……… gånger under den senaste 7 dagarna
16
Hur mycket tid spenderade du i genomsnitt per tillfälle på måttligt ansträngande
fysisk aktivitet?
……… timmar ……… minuter
Vet inte / osäker
17
Hur många gånger har du de senaste 7 dagarna gått eller promenerat i en takt som
inte fick dig att svettas eller bli varm eller andas kraftigare än normalt?
Detta gäller då du gått/promenerat som en del av arbete, i hemmet, för att göra ärenden
och på din fritid. Svara endast när du gick eller promenerade minst 10 min i sträck.
Ingen gång
……… gånger under den senaste 7 dagarna
18
Hur mycket tid spenderade du i genomsnitt per tillfälle på att gå eller promenera?
a) På vardagar
……… Timmar ……… minuter
Vet inte / osäker
b) På helgen
……… Timmar ……… minuter
Vet inte / osäker
19
Hur lång tid har du per dag under de senaste 7 dagarna tillbringat sittande i
samband med arbete, studier, i hemmet och på din fritid?
Försök uppskatta hur många timmar i genomsnitt. Exempel på detta är tid vid
skrivbordet, hemma hos vänner, att sitta och äta eller prata, och att sitta och se på film
eller TV.
a) På vardagar
……… Timmar
Vet inte / osäker
b) På helgen
……… Timmar
Vet inte / osäker
20
Hur fysiskt aktiv har du varit under de senaste 7 dagarna enligt din egen
uppfattning?
Mycket mer aktiv än vanligt
Mer aktiv än vanligt
Varken mer eller mindre aktiv än vanligt
Mindre aktiv än vanligt
Mycket mindre aktiv än vanligt
21
Hur mycket har du rört dig och ansträngt dig kroppsligt på fritiden under det
senaste 12 månaderna?
Om din aktivitet varierar mellan t.ex. sommar och vinter, så försök att ta ett genomsnitt.
Obs! Kryssa endast i ett alternativ!
Stillasittande fritid
Du ägnar dig mest år läsning, TV, bio eller annan stillasittande sysselsättning på
fritiden. Du promenerar, cyklar eller rör dig på annat sätt mindre än 2 timmar i
veckan.
Måttlig motion på fritiden
Du promenerar, cyklar eller rör dig på annat sätt under minst 2 timmar i veckan
oftast utan att svettas. I detta inräknas också promenad eller cykling till och från
arbetet, övriga promenader, ordinärt trädgårdsarbete, fiske, bordtennis, bowling.
Måttlig, regelbunden motion på fritiden
Du motionerar regelbundet 1-2 gånger per vecka minst 30 minuter per gång med
löpning, simning, tennis, badminton eller annan aktivitet som gör att du svettas.
Regelbunden motion och träning
Du ägnar dig åt t.ex. löpning, simning, tennis, badminton, motionsgymnastik eller
liknande vid i genomsnitt minst 3 tillfällen per vecka. Vardera tillfället varar minst 30
minuter per gång.
22a Hur mycket rör och anstränger du dig kroppsligt i ditt arbete?
Markera det alternativ som passar bäst in på dig!
Arbetar inte → Gå vidare till fråga 12a.
Övervägande stillasittande arbete
Exempel på sådana arbeten är skrivbordsarbete och montering av lättare delar.
Lätt, men något rörligt arbete
Du går ganska mycket, men bär inte och lyfter inte tunga föremål.
Måttligt tungt arbete
Du går mycket och lyfter eller bär ganska mycket.
Tungt kroppsarbete
Du lyfter tunga föremål och anstränger dig mycket kroppsligt.
22b Hur många timmar per vecka arbetar du i genomsnitt med den typ av arbete som du
angett ovan?
mindre än 15 timmar per vecka
16 till 30 timmar per vecka
31 till 40 timmar per vecka
mer än 40 timmar per vecka
23
Erbjuder din arbetsgivare någon form av ersättning för motion eller träning?
Du kan ange flera alternativ!
Nej, sådana möjligheter finns inte
Jag har möjlighet att träna/motionera på arbetstid och jag utnyttjar detta
Jag har möjlighet att träna/motionera på arbetstid men jag utnyttjar inte detta
Min arbetsgivare subventionerar träningskort eller liknande och jag utnyttjar detta
Min arbetsgivare subventionerar träningskort eller liknande men jag utnyttjar inte detta
Nej, men jag har andra möjligheter till träning.
Vad?________________________________
Vet ej
24a Hur många dagar per vecka brukar du gå i rask takt till och från ditt arbete eller dina
studier?
Räkna även med om du bara går delar av vägen.
Arbetar hemma eller arbetar/studerar inte → Gå till fråga 14
Går inte till arbetet / studierna → Gå till fråga 13a
1 – 2 dagar per vecka
5 dagar per vecka
24b Hur lång tid tar det i genomsnitt att gå i rask takt till ditt arbete eller dina studier?
mindre än 10 minuter
10 – 20 minuter
20 – 30 minuter
30 – 40 minuter
mer än 40 minuter
25a Hur många dagar per vecka brukar du cykla på väg till och från ditt arbete eller dina
studier?
Räkna även med om du bara cyklar delar av vägen.
Cyklar inte till arbetet / studierna → Gå till fråga 14
5 dagar per vecka
25b Hur lång tid tar det i genomsnitt att cykla till ditt arbete eller dina studier?
mindre än 10 minuter
10 – 20 minuter
20 – 30 minuter
30 – 40 minuter
mer än 40 minuter
26
Om du motionerar regelbundet, vilken/vilka motionsformer eller aktiviteter håller du
på med?
______________________________________________________________
_______________________________________________________________
_______________________________________________________________
jag motionerar inte regelbundet
27
Vilket av påståendena nedan beskriver bäst vad du anser om din nuvarande
omfattning av fysisk aktivitet?
Markera endast ett svarsalternativ.
Jag är för närvarande:….
inte särskilt fysiskt aktiv och har inte för avsikt att bli mer fysiskt aktiv under de
närmaste 6 månaderna
inte särskilt fysiskt aktiv, men jag har funderat på att öka min fysiska aktivitet under de
närmaste 6 månaderna
fysiskt aktiv, men jag har bara varit det under de senaste 6 månaderna
fysiskt aktiv, och jag har varit det längre än 6 månader
fysiskt aktiv, men vill röra på mig ännu mera
28
Brukar du välja att gå i trappor där det finns /fungerande/ hiss eller rulltrappa?
Ja, nästan alltid
Ja, ibland
Nej, nästan aldrig
Nej, kan inte gå i trappor
29
Finns det något grönområde (större park eller liknande) eller skogsområde inom
5 – 10 minuters gångavstånd från där du bor.
Ja
Nej
Vet ej
Bilaga 2.
Vill du vara med och förbättra kunskapen
om våra mat- och motionsvanor?
Kunskap om mat- och motionsvanor är ett viktigt underlag för att
kunna informera om kost och hälsa, både till enskilda individer och till
allmänheten. Men det behövs enkla och bra metoder för att ta reda på
vad folk äter och hur mycket de rör på sig. Vi är intresserade av om
man kan ta reda på detta med ett formulär. Därför ber jag nu om din
hjälp i arbetet att utveckla formuläret.
Deltagandet är naturligtvis helt frivilligt. De inkomna svaren kommer att
presenteras som siffror i tabeller och enskilda svar kan inte identifieras.
Enkäten är numrerad så att vi vet att du har svarat. Alla namn och
adressuppgifter behandlas självfallet konfidentiellt.
Information om studien finns på nästa sida. Om du vill veta mer är du
välkommen att kontakta mig på telefon (nr) eller gå in på Livsmedelsverkets
hemsida www.livsmedelsverket.se.
Som tack för hjälpen att du svarat skickar vi en Trisslott till dig.
Tack för din medverkan.
Uppsala 2003
Hanna Sepp
Projektledare
Information om studiens upplägg
Du kommer att kontaktas via telefon för att boka en tid då vi kan träffas. Det
kommer antingen vara jag eller min medarbetare Marie Karpmyr som
ringer. När vi träffas kommer vi intervjua dig om dina kostvanor plus att vi
kommer att sätta på dig en liten apparat i midjan som registrerar hur mycket
du rör dig under 7 dagar. Den sätts på direkt på morgonen när man har
vaknat och sedan bär du den under hela dagen. När veckan är slut kommer
vi att ställa några ytterligare frågor. Därefter kommer vi via telefon kontakta
dig vid tre tillfällen till. Varje telefonsamtal tar högst 20 minuter.
Avslutningsvis kommer vi att skicka en enkät igen som tar 20 minuter att
svara på.
För att resultaten ska bli så bra som möjligt är det viktigt att du kan delta i
studien. Dina svar kan inte ersättas.
Du som deltar i studien fullt ut får en personlig rapport över dina mat- och
motionsvanor. Du får också ytterligare en Trisslott eller en stegräknare
Mer information om syftet med studien och hur den kommer att genomföras
finns på Livsmedelsverkets hemsida www.livsmedelsverket.se
Bilaga 3.
Checklista för 24 h intervju
När vaknade du?
När åt du efter du vaknat?
Vad åt eller drack du?
Frukostmåltid:
- fanns det smör eller margarin på brödskivan du åt?
- hade du pålägg på brödskivan du åt?
- fanns det något i filen/på gröten du åt?
- använde du något i teet/kaffet?
- åt eller drack du något mer?
Varm måltid:
- drack du något till (den beskrivna) måltiden
- använde du senap, ketchup, lingon, saltgurka eller något annat tillbehör?
- åt eller drack du något annat på samma gång som (den uppgivna måltiden),
t ex på en assiett bredvid
- åt eller drack du något före (den beskrivna) varmrätten?
- åt eller drack du något efter (den beskrivna) varmrätten?
Upprepa vad informanten uppgivit, kanske det dyker upp något mer!
Mellanmål:
- varmkorv
- äpple, banan eller någon annan frukt
- choklad eller godis
- smörgås eller smörgåskex
- glass
- jordgubbar eller andra bär
- kaffe
- mjölk
- saft, läsk eller juice
- popcorn, jordnötter eller chips
- morötter eller andra grönsaker
- bullar eller annat kaffebröd
- flingor och mjölk
Var du på bio?
Hur tar du dig till och från jobbet? Åt du kanske något då?
Vem lagade maten? Om du gjorde det, åt du något under tiden?
När somnade du?
Bilaga 4.
Underlag för enkätfrågor om kost – analyser av Riksmaten 1997-98
Data från Riksmaten 1997-98 (1) har använts för analys av bidraget av vissa näringsämnen
(fett, mättat fett, sackaros och kostfibrer) från livsmedelsgrupper. Vidare har livsmedlens
bidrag till variationen i intaget av dessa ämnen analyserats med multivariat analys, partiell
korrelation (Wirfält, personligt meddelande). Den multivariata analysen gjordes med hjälp
av regression och partiell korrelation. Som beroende variabler användes totalintaget av fett,
mättat fett, fiber och sackaros uttryckt i gram per dag eller uttryckt i energiprocent (E%), för
fiber g/MJ. Oberoende livsmedelsvariabler var alla livsmedelsgrupper uttryckta i gram
livsmedel per dag. Justering gjordes för ålder. Efter regression uteslöts livsmedel med ickesignifikanta korrelationskoefficienter. Därefter analyserades partiell korrelation. Analyserna
gjordes i Minitab version 12 och STATA version 6.
Resultat
Fett
Bidraget av totalfett från olika livsmedelsgrupper redovisas i tabell 1. Huvudkällor för fett är
matfett, kött och korv inkl rätter, ost och kaffebröd. Skillnaderna mellan män och kvinnor är
relativt små, men ost och kaffebröd bidrar med en något större andel bland kvinnor.
I tabell 2 redovisas partiella korrelationskoefficienter för de olika livsmedelsgrupperna för
män och kvinnor avseende intaget av fett uttryckt som g/d och i E%. I grundmodellen
ingick, förutom livsmedel, ålder som dock inte hade någon signifikant inverkan.
Energiintaget hade en starkt positiv inverkan på fettintaget, men uteslöts ur modellen.
Vidare gjordes analyserna för övriga näringsfaktorer enbart för kvinnor.
De livsmedelsgrupper som bäst förklarar variationen i E% fett är matfett, alkohol, bröd,
läsk/saft, korv och nötter/snacks. Även helfet ost, frukt och socker bidrar. Mönstret är
relativt likartat för män och kvinnor, med något färre bidragande livsmedel för kvinnor.
Mättat fett
Tabell 3 ger partiella korrelationskoefficienter för de olika livsmedelsgrupperna för kvinnor
avseende intaget av fett uttryckt som g/d och i E%. De livsmedel som bäst förklarar
variationen i intaget av E% mättat fett är helfet ost, frukt, alkohol och matfett.
Kostfibrer
avseende intaget av kostfibrer uttryckt som g/d och g/MJ. För intaget av kostfibrer uttryckt i
g/d hörde konsumtionen av bröd, frukt, grönsaker, nötter/snacks och gröt de livsmedel som
förklarade variationer i intaget mest. För kostfibrer uttryckt i g/MJ bidrog främst frukt,
grönsaker, alkohol, mjölk och nötter/snacks till variationen.
Sackaros
avseende intaget av sackaros uttryckt som g/d och E%. De livsmedel som bäst förklarade
variationen av intaget av E% sackaros var läsk/saft, godis, socker och kaffebröd. Dessa
bidrar med tillsatt socker.
1
Kommentar
Resultaten visar att ett relativt begränsat antal livsmedelsgrupper har en måttlig eller hög
förklaringsgrad (r > 0,3) till variationen i intaget av de aktuella näringsfaktorerna (tabell 6).
Dessa kan därmed utgöra underlag för enkätfrågor tillsammans med livsmedel som bidrar
med en stor andel av dagsintaget. Vidare visar analyserna att betydelsen av ett livsmedel för
att förklara variationen i intaget av ett visst näringsämne inte endast beror på innehållet av
ämnet i fråga eller det totala bidraget till dagsintaget. Fettinnehållet uttryckt i E% varierar
t.ex. med intaget av kolhydratrika livsmedel och alkoholdrycker. Livsmedel som i
genomsnitt bidrar med en liten andel av fettintaget kan ändå bidra till variationen inom den
aktuella gruppen då de istället bidrar med energi i form av t.ex. kolhydrater.
Liknande resultat erhölls vid analyser av kostdata från Malmö-Kost-Cancer studien (Wirfält,
personligt meddelande, Mattisson et al. 2003). Man fann bl.a. att konsumtionen av
vegetabiliska livsmedel, främst frukt, grönsaker och frukostflingor, liksom intaget av
kostfibrer, var negativt korrelerad till det relativa fettintaget (E%). Tillsammans med
livsmedel som matfett och fet ost bidrog dessa till att förklara variationen i det relativa
fettintaget.
Referenser
Becker W, Pearson M. Riksmaten 1997-98. Kostvanor och näringsintag i Sverige 1997-98.
Metod och resultatanalys, Livsmedelsverket, 2002.
Mattisson I, Wirfält E, Andrén C, Gullberg B, Berglund G. Dietary fat intake - Food sources
and dietary correlates in the Malmö Diet and Cancer cohort. Public Health Nutrition
2003;6:559-569.
2
Tabell 1. Procentuellt bidrag av fett från olika livsmedelsgrupper
Medelvärde, median och standardavvikelse
%andel fett från Lgr, Riksmaten
Män
mv md
Matfett, feta såser
Kött, fågel och rätter
Korv och korvrätter, sylta
Ost
Bullar, skorpor, kex, kakor
Mjölk, fil, yoghurt
Potatis och potatisrätter
Matbröd
Fisk, skaldjur och rätter
Pizza, paj, pirog
Sötsaker
Nötter, frön, chips, popcorn mm
Glass, parfait
Ägg, äggrätter
Pannkaka, plättar, våfflor, crêpes
Inälvor, organ och rätter
Grönsaker och grönsaksrätter
Spaghetti, makaroner och rätter
Gröt, välling
Såser, ej filsåser
Grädde
Flingor, müsli
Söta soppor, krämer, efterrätter
Frukt och bär
Blodmat
Baljväxter, torkade och rätter
Ris, risrätter, gryn
Juice (fruktjuice)
Rotfrukter
Kryddor, salt, vinäger, ättika
Marmelad, sylt, mos
Saft, läsk, isglass, sorbet
Kvinnor
mv md
sd
17,2 15,2 11,5
15,7 14,5 8,0
8,8 7,3 7,2
8,5 7,6 5,8
8,1 6,5 7,2
7,5 6,3 6,0
5,9 5,0 4,9
4,0 3,6 1,9
3,7 2,6 3,7
3,5 0,0 5,3
2,7 0,0 5,1
2,6 0,0 6,1
2,0 0,8 2,9
1,7 1,1 2,1
1,4 0,0 2,6
1,1 0,0 1,9
1,1 0,5 1,5
0,8 0,4 1,3
0,7 0,0 1,4
0,6 0,0 1,1
0,6 0,0 1,4
0,5 0,0 1,2
sd
13,9 12,6 9,0
14,6 13,8 7,7
7,3 6,5 6,5
9,3 8,5 5,9
10,1 8,3 7,4
7,3 6,1 5,4
4,7 3,7 4,4
3,7 3,5 1,7
4,1 3,2 3,7
3,4 0,0 5,0
3,3 1,6 4,6
2,4 0,0 5,2
2,2 1,2 3,1
2,1 1,5 2,5
1,5 0,0 2,5
1,2 0,0 1,9
2,1 1,3 2,8
0,7 0,4 1,2
0,9 0,0 1,8
0,8 0,0 1,5
1,2 0,0 2,4
0,5 0,1 1,1
0,4
0,3
0,3
0,2
0,0
0,2
0,0
0,0
1,7
0,4
1,0
0,6
0,7
0,5
0,4
0,3
0,0
0,4
0,0
0,0
2,0
0,5
1,3
0,8
0,2
0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,7
0,2
0,4
0,1
0,0
0,1
0,3
0,1
0,1
0,0
0,0
0,0
0,1
0,1
0,0
0,0
0,0
0,0
1,0
0,2
0,2
0,1
0,0
0,0
3
Förkortningar använda i korrelationstabellerna
Ost
Matbröd
Potatis och potatisrätter
Rotfrukter
Frukt och bär
Juice (fruktjuice)
Gröt, välling
Flingor, müsli
Pannkaka, plättar, våfflor, crêpes
Pizza, paj, pirog
Ris, risrätter, gryn
Spaghetti, makaroner och rätter
Baljväxter, torkade och rätter
Kött, fågel och rätter
Ägg, äggrätter
Fisk, skaldjur och rätter
Blodmat
Inälvor, organ och rätter
Glass, parfait
Grädde
Söta soppor, krämer, efterrätter
Marmelad, sylt, mos
Sötsaker
Socker, sirap, honung
Alkoholhaltiga drycker
Såser, ej filsåser
matfett
ost
mjölk
bröd
potatis
rotfrukter
grönsaker
frukt
jos
gröt
flingor
pannkaka
pizza
ris
pasta
baljväxter
kött
ägg
fisk
Blod
Inälvor
Korv
snacks
Bullar, kex mm
Glass
grädde
Söta soppor
sylt
Läsk/saft
Godis
socker
Alkoholdrycker
sås
4
Tabell 2a. Partiell korrelation mellan livsmedelskonsumtion i g/d med fettintaget, g/d
Män
matfett
snacks
korv
bullar, kakor mm
mjölk
godis
Ost ca 28% fett
kött
flingor
potatis
glass
pannkaka
fisk
baljväxter
grädde
ägg
blod
bröd
gröt
r
0,744
0,540
0,510
0,445
0,402
0,394
0,376
0,370
0,311
0,280
0,276
0,275
0,210
0,182
0,147
0,136
0,125
0,108
0,099
p
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,001
0,003
0,010
0,018
Kvinnor
matfett
bullar, kakor mm
Ost ca 28% fett
korv
snacks
kött
mjölk
pizza
godis
pannkaka
potatis
ägg
glass
inälv
grädde
grönsaker
fisk
frukt
pasta
ris
Ost ca 10-17% fett
jos
sås
blod
alkoholdrycker
flingor
5
r
0,689
0,612
0,494
0,474
0,384
0,375
0,364
0,333
0,323
0,281
0,280
0,220
0,216
0,207
0,203
0,135
0,131
0,128
0,125
0,120
0,114
0,114
0,103
0,103
0,096
0,088
p
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,001
0,001
0,002
0,002
0,003
0,005
0,005
0,012
0,012
0,019
0,031
Tabell 2b. Partiell korrelation mellan livsmedelskonsumtion i g/d med fettintaget, E%
Män
matfett
korv
snacks
Ost ca 28% fett
glass
pannkaka
grädde
ägg
bullar, kakor mm
inälvor
godis
kött
fisk
grönsaker
rotfrukter
sylt
ris
söta soppr
pasta
flingor
jos
socker
frukt
bröd
läsk/saft
alkoholdrycker
r
p
0,657
0,364
0,342
0,273
0,140
0,134
0,134
0,121
0,121
0,106
0,089
0,087
0,084
-0,110
-0,118
-0,128
-0,135
-0,141
-0,148
-0,151
-0,220
-0,260
-0,269
-0,355
-0,416
-0,425
0,000
0,000
0,000
0,000
0,001
0,001
0,001
0,004
0,004
0,012
0,035
0,038
0,046
0,009
0,005
0,002
0,001
0,001
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
Kvinnor
matfett
korv
Ost ca 28% fett
bullar, kakor mm
snacks
kött
grädde
inälvor
pizza
pannkaka
ägg
mjölk
gröt
flingor
pasta
socker
sylt
jos
bröd
läsk/saft
alkoholdrycker
frukt
6
r
p
0,576
0,331
0,291
0,258
0,179
0,177
0,168
0,144
0,131
0,126
0,124
-0,117
-0,139
-0,151
-0,151
-0,155
-0,157
-0,198
-0,327
-0,343
-0,354
-0,409
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,001
0,002
0,002
0,004
0,001
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
Tabell 3. Partiell korrelation mellan livsmedelskonsumtion i g/d med intag
av mättat fett, g/d och E%. Kvinnor.
g/d
E%
r
p
r
p
bullar, kakor mm
0,577 0,000
Ost ca 28% fett
0,430 0,000
Ost ca 28% fett
0,502 0,000
matfett
0,291 0,000
Matfett
0,485 0,000
bullar, kakor mm
0,253 0,000
Mjölk
0,450 0,000
grädde
0,224 0,000
Korv
0,350 0,000
korv
0,199 0,000
Godis
0,306 0,000
pannkaka
0,130 0,001
Kött
0,300 0,000
mjölk
0,122 0,003
pizza
0,271 0,000
kött
0,098 0,016
grädde
0,267 0,000
pizza
0,083 0,042
flingor
0,254 0,000
grönsaker
-0,083 0,041
potatis
0,213 0,000
sylt
-0,099 0,015
ägg
0,168 0,000
pasta
-0,124 0,002
glass
0,165 0,000
snacks
-0,125 0,002
inälvor
0,144 0,000
fling
-0,142 0,000
bröd
0,133 0,001
gröt
-0,145 0,000
snacks
0,125 0,002
flingor
-0,152 0,000
Ost ca 10-17% fett 0,118 0,004
bröd
-0,170 0,000
socker
0,117 0,004
läsk/saft
-0,249 0,000
sås
0,103 0,011
alkoholdrycker
-0,320 0,000
frukt
0,102 0,012
frukt
-0,347 0,000
ris
0,098 0,016
pasta
0,086 0,034
7
Tabell 4. Partiell korrelation mellan livsmedelskonsumtion i g/d med intag
av kostfibrer, g/d och g/MJ. Kvinnor.
g/d
g/MJ
r
p
r
p
frukt
0,799 0,000
frukt
0,643 0,000
bröd
0,649 0,000
flingor
0,394 0,000
snacks
0,607 0,000
snacks
0,302 0,000
flingor
0,552 0,000
gröt
0,293 0,000
gröt
0,522 0,000
bröd
0,268 0,000
bullar, kakor mm 0,372 0,000
rotfrukter
0,230 0,000
baljväxter
0,361 0,000
baljväxter
0,218 0,000
potatis
0,349 0,000
flingor
0,163 0,000
flingor
0,343 0,000
sylt
-0,101 0,014
rotfrukter
0,313 0,000
ost
-0,102 0,013
jos
0,279 0,000
pannkaka
-0,112 0,006
pasta
0,198 0,000
sås
-0,113 0,006
pizza
0,187 0,000
glass
-0,114 0,005
blod
0,178 0,000
kött
-0,125 0,002
fisk
0,162 0,000
pizza
-0,127 0,002
söta soppor
0,123 0,002
grädde
-0,129 0,002
kött
0,120 0,003
korv
-0,131 0,001
pannkaka
0,117 0,004
ris
-0,134 0,001
korv
0,105 0,010
socker
-0,169 0,000
glass
0,103 0,012
ägg
-0,171 0,000
mjölk
0,101 0,013
läsk/saft
-0,187 0,000
ost
0,098 0,016
godis
-0,228 0,000
bullar, kakor mm -0,230 0,000
matfett
-0,255 0,000
mjölk
-0,305 0,000
alkoholdrycker
-0,371 0,000
8
Tabell 5. Partiell korrelation mellan livsmedelskonsumtion i g/d med
intag av sackaros, g/d och E%. Kvinnor.
g/d
E%
r
p
r
p
läsk/saft
0,741 0,000
läsk/saft
0,676 0,000
godis
0,665 0,000
godis
0,544 0,000
socker
0,553 0,000
socker
0,443 0,000
flingor
0,545 0,000
bullar, kakor mm
0,319 0,000
frukt
0,378 0,000
sylt
0,263 0,000
jos
0,309 0,000
flingor
0,257 0,000
sylt
0,305 0,000
jos
0,199 0,000
söta soppor 0,238 0,000
söta soppor
0,198 0,000
glass
0,206 0,000
glass
0,159 0,000
matfett
0,119 0,003
matfett
-0,082 0,043
snacks
0,108 0,007
ost
-0,090 0,027
fisk
0,096 0,018
ris
-0,092 0,024
pasta
-0,095 0,020
pizza
-0,115 0,005
pannkaka
-0,122 0,003
gröt
-0,126 0,002
mjölk
-0,141 0,001
fisk
-0,155 0,000
potatis
-0,164 0,000
kött
-0,173 0,000
alkoholdrycker
-0,180 0,000
bröd
-0,193 0,000
9
Tabell 6. Livsmedelsgrupper med partiell
korrelation över 0,3.
Livsmedelsgrupp
Ost, inkl helfet ost
Matbröd
Frukt och bär
Sötsaker
Socker, sirap, honung
Alkoholhaltiga drycker
10
Bilaga 5.
'HYLNWLJDVWHIUnJRUQDI|UDWWVNDWWD
NRVWNYDOLWHW
6WDWLVWLFRQ$%
gVWUDcJDWDQ
8SSVDOD
WHO
ID[
LQIR#VWDWLVWLFRQVH
KWWSZZZVWDWLVWLFRQVH
$QQD1LOVVRQ
8SSVDOD
)UnJHVWlOOQLQJ
)UnJHVWlOOQLQJHQlUDWWWDUHGDSnYLONDHQNlWIUnJRUVRPlUPHVWEHW\GHOVHIXOODQlUGHW
JlOOHUDWWXSSVNDWWDI\UDROLNDPnWWSnNYDOLWHWSnNRVWHQPDQlWHU'HWYLOOVlJDYLOND
IUnJRULHQNlWHQLQQHKnOOHUPHVWLQIRUPDWLRQRPIHWWPlWWDWIHWWVDFNDURVRFK
ILEHULQQHKnOOHWLNRVWHQ"
(QNlWIUnJRURFKNRVWNYDOLWHW
6WDWLVWLFRQ$%
0HWRGEHVNULYQLQJ
)|UYDUMHXWIDOOVYDULDEHOEHUlNQDGHVI|UVWNRUUHODWLRQHQ3HDUVRQI|UNRQWLQXHUOLJD
YDULDEOHURFK6SHDUPDQI|URUGLQDOVNDOHYDULDEOHU$OODYDULDEOHUVRPYLVDGHHQ
NRUUHODWLRQPHGSYlUGH!VRUWHUDGHVERUW5HVWHUDQGHYDULDEOHUDQYlQGHVVHGDQ
VRPI|UNODUDQGHYDULDEOHULHQPXOWLSHOUHJUHVVLRQVDQDO\V
)|UDWWInIUDPHQµElVWDµPRGHOOGYVHQUHJUHVVLRQVPRGHOOVRPLQQHKnOOHUHQGDVW
YLNWLJDI|UNODUDQGHYDULDEOHUDQYlQGHVHQVnNDOODGVWHJYLVVHOHNWHULQJVPHWRG
EDFNZDUGHOLPLQDWLRQ'HQQDPHWRGIXQJHUDUVnDWWGHQVWDUWDUPHGHQPRGHOOGlU
DOODYDULDEOHUILQQVPHG6HGDQSORFNDVGHQPLQVWYLNWLJDYDULDEHOQERUWPLQVWYLNWLJ
PHGDYVHHQGHSnSYlUGH6nDQSDVVDVHQQ\PRGHOOPHGDOODXWRPGHQERUWSORFNDGH
YDULDEHOQYDUHIWHUGHQPLQVWYLNWLJDYDULDEHOQLGHQQ\DPRGHOOHQSORFNDVERUWRVY
WLOOVGHWEDUDILQQVYLNWLJDYDULDEOHUNYDULPRGHOOHQ9DGVRPlUJUlQVHQI|UWLOOUlFNOLJW
YLNWLJI|UDWWInYDUDNYDULPRGHOOHQKDUMDJVDWWWLOODWWSYlUGHWI|UYDULDEHOQL
PRGHOOHQPnVWHYDUD2PGHWIUnQE|UMDQHQGDVWILQQVYDULDEOHUPHGSYlUGH
InUDOODVWDQQDNYDULPRGHOOHQ2PLQJHQYDULDEHOLPRGHOOHQKDUSYlUGH
I|UVYLQQHUDOOD
8WJnHQGHIUnQGHQHUKnOOQDµElVWDµPRGHOOHQKDUMDJVHGDQODJWWLOO\WWHUOLJDUHYDULDEOHU
HQLVlQGHURFKVHGDQVHWWYDGVRPKlQGHUPHG5I|UNODULQJVJUDGVHQHGDQ-DJKDU
ODJWWLOOVnPnQJDYDULDEOHUDWWPD[DQWDOHWLPRGHOOHQEOLUQLRGHQLRYLNWLJDVWH-DJKDU
RFNVnXQGHUV|NWYDGVRPKlQGHUPHG5QlUMDJSORFNDUERUWYDULDEOHUIUnQGHQ
µElVWDµPRGHOOHQ-DJKDUGnVXFFHVVLYWSORFNDWERUWYDULDEOHUWLOOVHQGDVWHQnWHUVWnU
GHQDOOUDYLNWLJDVWH
2EVHUYHUDDWWGHREVHUYDWLRQHUVRPLQNOXGHUDVLHQVWHJYLVUHJUHVVLRQVDQDO\VVRP
EHVNULYVRYDQlUHQGDVWGHVRPKDUYlUGHQSnDOODYDULDEOHU'HWUlFNHUPHGHWWHQGD
YlUGHVRPVDNQDVI|UDWWPDQVNDXWHVOXWDVXUDQDO\VHQ3nJUXQGDYGHWWDKDUMDJI|U
YDUMHPRGHOOVRPMDJXQGHUV|NHU5SnSnQ\WWDQSDVVDWMXVWGHQPRGHOOHQ)|UDWWHQ
REVHUYDWLRQGnVNDLQNOXGHUDVNUlYVHQEDUWDWWGHWVNDILQQDVYlUGHQI|UMXVWGH
YDULDEOHUQDVRPLQJnULGHQDNWXHOODPRGHOOHQ1DWXUOLJWYLVLQNOXGHUDVIOHULYDURFKHQ
DYGHHQVNLOGDDQDO\VHUQDlQQlUMDJXWI|UGHQVWHJYLVDUHJUHVVLRQHQ'HWWDNDQLYLVVD
IDOOSnYHUNDUHVXOWDWHWVnWLOOYLGDDWWHQYDULDEHOVRPEHG|PWVVRPYLNWLJLGHQVWHJYLVD
UHJUHVVLRQHQRFKVnOHGHVNRPPLWPHGLGHQµElVWDµPRGHOOHQLQWHLDOODIDOOlUOLND
YLNWLJQlUGHQHQVNLOGDPRGHOOHQVOXWOLJHQDQSDVVDV'HQQDHIIHNWKDUMDJLQWHEU\WWPLJ
VnP\FNHWRPGnGHQHQEDUWGUDEEDUGHYDULDEOHUVRPlQGnOLJJHUSnJUlQVHQWLOODWW
YDUDYLNWLJD'HULNWLJWYLNWLJDYDULDEOHUQDlUVnSDVVµVWDUNDµDWWGHWLQWHVSHODUQnJRQ
UROODWWDQWDOHWREVHUYDWLRQHUlUROLND
6WDWLVWLFRQ$%
)|UNODULQJVJUDGHQ5
)|UNODULQJVJUDGHQ5WDODURPI|URVVKXUVWRUGHODYYDULDWLRQHQLXWIDOOVYDULDEHOQ
VRPNDQI|UNODUDVPHGNXQVNDSRPGHI|UNODUDQGHYDULDEOHUQD
9DULDWLRQHQLXWIDOOVYDULDEHOQEHURUSnPnQJDVDNHU)|UXWRPGHYLNWLJDI|UNODUDQGH
YDULDEOHUQDNDQYDULDWLRQHQEHURSnPlWIHOLQGLYLGXHOODVNLOOQDGHUVDPWH[HPSHOYLV
N|QnOGHUSOXVHQPDVVDDQGUDIDNWRUHUVRPYLLQWHWDJLWKlQV\QWLOO(QK|J
I|UNODULQJVJUDGVlJHUDOOWVnDWWGHI|UNODUDQGHYDULDEOHUQDLPRGHOOHQO\FNDVI|UNODUDHQ
VWRUDQGHODYYDULDWLRQHQLXWIDOOVYDULDEHOQ(QOnJI|UNODULQJVJUDGVlJHUDWWGH
I|UNODUDQGHYDULDEOHUQDHQGDVWO\FNDVI|UNODUDHQOLWHQGHODYYDULDWLRQHQL
XWIDOOVYDULDEHOQUHVWHQEHURUSnDQGUDIDNWRUHUVRPYLLQWHWDJLWKlQV\QWLOO
6WDWLVWLFRQ$%
5HVXOWDW
)HWW
'HQElVWDPRGHOOHQI|UIHWWSUHVHQWHUDVLWDEHOO
7DEHOO%lVWDPRGHOOI|UXWIDOOVYDULDEHOQIHWW
)|UNODUDQGHYDULDEHO
)UnJHQXPPHU
LHQNlW
0DWIHWWVP|UJnV
)UXNW
.RUY
2VW
0HOOLVIP
5 3YlUGH
)|UNODULQJVJUDGHQlUYLONHWlUHQJDQVNDEO\JVDPVLIIUD)UXNWYLVDUHQQHJDWLY
NRUUHODWLRQPHGIHWWGYVMXPHUIUXNWPDQlWHUGHVWROlJUHYlUGHSnIHWW5HVWHQDY
YDULDEOHUQDNRUUHOHUDUSRVLWLYWH[HPSHOYLVMXµUHMlODUHµPnOWLGVW\SPDQlWHUWLOO
PHOODQPnORFKMXIHWDUHPDWIHWWPDQKDUSnVP|UJnVHQGHVWRK|JUHYlUGHSnIHWWKDU
PDQ
7DEHOOUHGRYLVDUI|UNODULQJVJUDGI|UROLNDPRGHOOHUXWJnHQGHIUnQGHQElVWD.XUVLY
VWLOEHW\GHUDWWYDULDEHOQKDUHWWSYlUGHYDQOLJVWLOEHW\GHUVnOHGHVDWWYDULDEHOQ
KDUSYlUGH!)LJXULOOXVWUHUDUI|UlQGULQJHQLI|UNODULQJVJUDGEHURHQGHSn
DQWDOHWYDULDEOHULPRGHOOHQ
6WDWLVWLFRQ$%
7DEHOO)|UNODULQJVJUDGI|UPRGHOOHUPHGROLNDDQWDOI|UNODUDQGHYDULDEOHUWLOOIHWW
0RGHOO
$QWDOYDULDEOHUL
PRGHOOHQ
5 )LJXU)|UNODULQJVJUDGDYIHWWEHURHQGHSnDQWDOHWYDULDEOHULPRGHOOHQ
5NYDGUDW
$QWDOYDULDEOHULPRGHOOHQ
6WDWLVWLFRQ$%
0lWWDWIHWW
'HQElVWDPRGHOOHQI|UPlWWDWIHWWSUHVHQWHUDVLWDEHOO
7DEHOO%lVWDPRGHOOI|UPlWWDWIHWW
)|UNODUDQGHYDULDEHO
)UnJHQXPPHUL
HQNlW
)UXNW
.RUY
%XOODU
2VW
0DWIHWWVP|UJnV
0HOOLVIP
0HOOLVHP
5 3YlUGH
,QWHVnI|UYnQDQGHSnPLQQHUGHQQDPRGHOOHQKHOGHORPPRGHOOHQI|UIHWW)UXNW
NRUYRVWPDWIHWWRFKPHOODQPnOI|UPLGGDJILQQVPHGQXRFNVnPHQEXOODURFK
PHOODQPnOHIWHUPLGGDJKDUWLOONRPPLW%XOODUNRUUHOHUDUSRVLWLYWPHGPlWWDWIHWW
PHGDQGlUHPRWPHOODQPnOHIWHUPLGGDJNRUUHOHUDUQHJDWLYW)|UNODULQJVJUDGHQI|U
PlWWDWIHWWlUQnJRWElWWUHlQI|UIHWW0HQGnLQJnURFNVnIOHUYDULDEOHUL
PRGHOOHQ
)|UNODULQJVJUDGEHURHQGHSnDQWDOYDULDEOHULPRGHOOHQSUHVHQWHUDVLWDEHOORFKLILJXU
6WDWLVWLFRQ$%
7DEHOO)|UNODULQJVJUDGI|UPRGHOOHUPHGROLNDDQWDOI|UNODUDQGHYDULDEOHUWLOOPlWWDW
IHWW
0RGHOO
$QWDOYDULDEOHUL
PRGHOOHQ
5 )LJXU)|UNODULQJVJUDGDYPlWWDWIHWWEHURHQGHSnDQWDOHWYDULDEOHULPRGHOOHQ
5NYDGUDW
6WDWLVWLFRQ$%
6DFNDURV
%lVWDPRGHOOI|UVDFNDURVSUHVHQWHUDVLWDEHOO
7DEHOO%lVWDPRGHOOI|UXWIDOOVYDULDEHOQVDFN
)|UNODUDQGHYDULDEHO
)UnJHQXPPHUL
HQNlW
3RPPHVIULWHV
)LVN
&KRNODG
%XOODU
/lVN
5 3YlUGH
)|UNODULQJVJUDGHQlUSn(QGDVWYDULDEOHUIUnQIUnJDKDUNRPPLWPHGL
PRGHOOHQ$OODYDULDEOHUYLVDUHQSRVLWLYNRUUHODWLRQPHGVDFNDURVXWRPILVN'HW
EHW\GHUDWWMXPLQGUHILVNPDQlWHUGHVWRVW|UUHDQGHODYNROK\GUDWHUQDNRPPHUIUnQ
VDFNDURV
7DEHOO)|UNODULQJVJUDGI|UPRGHOOHUPHGROLNDDQWDOI|UNODUDQGHYDULDEOHUWLOOVDFN
0RGHOO
$QWDOYDULDEOHUL
PRGHOOHQ
5 6WDWLVWLFRQ$%
)LJXU)|UNODULQJVJUDGDYVDFNDURVEHURHQGHSnDQWDOHWYDULDEOHULPRGHOOHQ
5NYDGUDW
,GHQKlUILJXUHQVHUPDQW\GOLJWDWWI|UNODULQJVJUDGHQ|NDUVQDEEWPHGDQWDOHW
YDULDEOHULE|UMDQI|UDWWVHGDQDYWD9LGIHPYDULDEOHULPRGHOOHQWMlQDUPDQLQWHVn
P\FNHWSnDWWLQNOXGHUD\WWHUOLJDUHYDULDEOHU
6WDWLVWLFRQ$%
)LEHU
'HQElVWDPRGHOOHQI|UILEHUSUHVHQWHUDVLWDEHOO
7DEHOO%lVWDPRGHOOI|UXWIDOOVYDULDEHOQILEHU
)|UNODUDQGHYDULDEHO
)UnJHQXPPHUL
HQNlW
+nUWUnJ
0MXNJURY
*U|QVDNHU
)UXNW
3RPPHVIULWHV
2VW
3L]]D
)LO\RJKXUW
5 3YlUGH
)LEHUYHUNDUYDUDGHQYDULDEHOVRPHQNlWIUnJRUQDElVWO\FNDVSUHGLFHUD
I|UNODULQJVJUDG'HLQJnHQGHYDULDEOHUQDNRPPHUIUnQIUnJRUQDRFKRFK
DOODKDUHQSRVLWLYNRUUHODWLRQPHGILEHUNYDOLWHWHQI|UXWRPSRPPHVIULWHVRFKSL]]D
7DEHOO)|UNODULQJVJUDGI|UPRGHOOHUPHGROLNDDQWDOI|UNODUDQGHYDULDEOHUWLOOILEHU
0RGHOO
$QWDOYDULDEOHUL
PRGHOOHQ
5 6WDWLVWLFRQ$%
)LJXU)|UNODULQJVJUDGDYILEHUEHURHQGHSnDQWDOHWYDULDEOHULPRGHOOHQ
5NYDGUDW
bYHQKlUVHVW\GOLJWDWWHIWHUYDULDEOHULPRGHOOHQ|NDULQWHI|UNODULQJVJUDGHQ
VlUVNLOWP\FNHW
6WDWLVWLFRQ$%
Rapporter som utgivits 2003
1. Svenska näringsrekommendationer översatta till livsmedel − underlag till generella råd
på livsmedels- och måltidsnivå för friska vuxna av H Enghardt Barbieri och C Lindvall.
2. Proficiency Testing Scheme of Food Microbiology Laboratories − October 2002 −
by C Normark.
3. Proficiency Testing. Drinking water microbiology − 2002:2, September − by T Šlapokas,
M Ljunge and A Gidlund.
4. Handledning för ökad IT-säkerhet inom dricksvattenområdet av D Lindahl och M Wedlin,
Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.
5. Granskning av salmonellaförekomst i köttberedningar införda till Sverige från annat EU-land
− Projektinriktad kontroll 2002 av A Arvidsson.
6. Examination of Residues in Live Animals Products − Results of the Control 2002
by I Nordlander.
7. Syntetiska myskföreningar i bröstmjölk och fisk − resultatrapport till Naturvårdsverkets
Miljöövervakningsenhet av S Eriksson, P O Danerud, M Aune, R Bjerselius, P Slanina,
S Cnattingius och A Glynn.
8. Proficiency Testing Scheme of Food Microbiology Laboratories − January 2003 −
by Å Rosengren and C Normark.
9. Proficiency Testing − Food Chemistry, Nutritional Components, Round 31,
March-April 2003 by L Merino.
10. Proficiency Testing. Drinking water microbiology − 2003:1, March − by T Šlapokas
and M Ljunge.
11. Proficiency Testing. Food microbiology − April 2003 − by C Normark.
12. The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food of Plant Origin: 2002, EC and
National Report by A Andersson, A Jansson and G A Eskhult.
13. Riksprojekt 2001 − Listeria monocytogenes i kyld konsumtionsfärdig mat av Å Rosengren
och M Lindblad.
14. Rapportering om livsmedelstillsyn 2002 − Kommunernas rapportering om livsmedelstillsyn
av D Rosling.
15. Rapportering av dricksvattentillsyn 2002 − Kommunernas rapportering om dricksvattentillsyn av D Rosling.
16. Ringtest on pesticide analysis using LC-MS detection. Incurred and Spiked Residues
of Pesticides in Iceberg lettuce and Apple Homogenates by C Jansson.
September-October 2003 by L Merino and U Pagard.
18. Proficiency Testing − Food Chemistry, Vitamins in Foods, Round V-1 by H S Strandler
and A Staffas.
19. Proficiency Testing − Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T−8
by C Åstrand and L Jorhem.
20. Riskprofil − Kallrökta, icke värmebehandlade, fermenterade produkter som smittkälla
för EHEC av R Lindqvist, M Lindblad, L Plym Forshell, S Lindgren.
21. Mikroprofil Kyckling − Kartläggning av mikroorganismer på slaktkroppar av M Lindblad
och R Lindqvist.
22. Microbiological criteria for food − A summary of two Nordic Workshops in Sigtuna
and Uppsala, Sweden by S Lindgren, R Lindqvist and P Norberg.
23. Proficiency Testing. Food Microbiology − October 2003 − by C Normark.
24. Proficiency Testing. Drinking water microbiology − 2003:2, September − by T Šlapokas,
M Ljunge and A Gidlund.
25. Verksamhetsplan 2004.
Rapporter som utgivits 2004
1. Utvärdering av Livsmedelsverkets Riksprojekt 2002−2003 av R Lindqvist och E Hay.
2. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi − Livsmedel, januari 2004 av C Normark.
March-April 2004 by L Merino.
4. Examination of Residues in Live Animals Products − Results of the Control 2003
by I Nordlander.
5. Proficiency Testing − Food Chemistry, Trace Elements in Food, Round T−9
by C Åstrand and L Jorhem.
6. Riksprojekt 2002. Salmonella i frukt och grönsaker.
7. Projektinriktad kontroll 2003−2004. Granskning av salmonellaförekomst i köttberedningar
införda till Sverige från annat EU-land av A Brådenmark.
8. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi − Livsmedel april 2004 av Å Rosengren
och C Normark.
9. Interkalibrering av laboratorier. Mikrobiologi − Dricksvatten 2004:1, mars
av T Šlapokas och M Ljunge.
10. Rapportering om livsmedelstillsyn 2003 − Kommunernas rapportering om livsmedelstillsyn
av D Rosling.
11. Rapportering av dricksvattentillsyn 2003 − Kommunernas rapportering om dricksvattentillsyn av D Rosling.
12. The Swedish Monitoring of Pesticide Residues in Food of Plant Origin: 2003,
EC and National Report by A Andersson, A Jansson and G A Eskhult.
13. Mat och hälsa i undervisningen − skolan och lärarutbildningen av M Rosén.
14. Riksprojekt 2003 − Temperaturer i storhushåll och butik av M Lindblad och M Boysen.
15. Synen på tillsyn − utvärdering av tillsyn vid anläggningar med Livsmedelsverkets som
tillsynsmyndighet av M Ljung.
16. Dioxins and PCBs in fish oil − a survey of fish oils and fish liver oils sold on the Swedish
market in February 2003 by S Wallin, P O Darnerud, R Bjerselius, A Glynn, M Aune
and A Andersson.
September−October 2004 by L Merino.
18. Nationella mål och strategier för nutrition 1999−2004 − utvärdering av P Hagling
och M Ljung.
19. Du blir var du äter − studie om hur den socioekonomiska vardagsmiljön påverkar barns
förhållningssätt till mat av M Jansson.
20. Proficiency Testing − Food Chemistry, Vitamins in Foods, Round V-2 by H S Strandler
and A Staffas.
21. Enkätfrågor om kost och fysisk aktivitet bland vuxna − underlag till urval av frågor
i befolkningsinriktade enkäter av H Sepp, U Ekelund och W Becker.
NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION, Sweden
ISSN 1104-7089