Har du huvudvärk? - Svenska Migränförbundet

Har du huvudvärk?
Det har vi!
Varför har jag huvudvärk?
Huvudvärk är oftast ofarlig och något som de allra flesta
människor haft. Vanligtvis utlöses huvudvärk av spänningar, till exempel för att man gnisslar tänder eller biter
ihop käkarna när man sover. Den kan också orsakas
av förkylning, hormonsvängningar, sömnbrist, alkohol,
rökning samt av för mycket kaffe, te eller läkemedel.
Men det finns också neurologiska huvudvärkssjukdomar
som migrän och Hortons huvudvärk, som vi i tar upp i
den här foldern. Om du misstänker att du har någon av
dessa, sök läkare för att få diagnos, råd och behandling.
Vad är migrän?
Migrän är en allvarlig och handikappande folksjukdom, som drabbar ca
1,2 miljoner människor i Sverige, i sin
allvarliga form ca 450 000. Fördomar
har hindrat många från att få diagnos,
behandling och korrekt bemötande.
Migrän är en kronisk neurologisk
sjukdom som kan drabba alla. Den är
ofta ärftlig. Migrän innebär att en person har en ökad retbarhet i flera av
hjärnans centra, när dessa utsätts för
triggers, som t ex stress, ljus, ljud, dofter och smaker. Vid migrän kommer
värken som ”anfall”. Den verkliga orsaken till migrän är oklar trots att sjukdomen är känd sedan flera tusen år.
Under en migränattack pågår ett
komplicerat samspel mellan nerv- och
blodkärlssystemen, samtidigt som kemiska ämnen frigörs och gör blodkärlen extra smärtkänsliga. En ”migrängenerator” i hjärnstammen startar. Den
utlöser en våg av sänkt blodflöde på
hjärnans yta med början i nacken och
kan i sin tur orsaka attacker av svår
huvudvärk, illamående, koncentrationssvårigheter, trötthet m m. Attack-
erna kan vara från 4 till 72 timmar.
Migrän är en individuell sjukdom.
Symptomen skiljer sig från person
till person. De kan kännas varje dag,
regelbundet t ex i samband med menstruation eller för en del bara några
gånger under hela livet. De utlösande
faktorerna är individuella, kan samverka på olika sätt och växla från tid
till annan. För många kan oron eller
rädslan för attackerna vara lika begränsande, som själva attackerna. Till
viss del kan de förebyggas och/eller
lindras genom medicinsk eller annan
behandling. Under migränanfall vill
man helst vila i tyst och mörkt rum, då
värken är intensiv. Kroppsrörelse ökar
värken.
Hormoner och migrän
Före puberteten är migrän ungefär
lika vanligt mellan könen – därefter
blir förekomsten bland kvinnor dubbelt så hög som den hos män. Även
om hormoner inte är hela förklaringen förefaller de, inte minst östrogen,
spela en betydelsefull roll.
Det finns ett klart samband mellan
migrän och kvinnliga könshormoner.
Många kvinnor upplever sitt första
migränanfall i samband med sin första
menstruation, eller vid användning av
preventivmedel som innehåller hormoner. Närmare 60 procent av kvinnor
med migrän har anfall som är relaterade till deras menstruationscykel.
Hos dessa personer kommer anfallet
oftast ett par dagar innan eller efter
det att blödningen startat. Dessvärre
är migränanfall, som är relaterade till
menstruationen, ofta svårare att behandla än de anfall som inte har den
kopplingen.
Under graviditet upplever många
kvinnor att anfallen avtar i styrka och
antal, för att sedan förvärras igen efter
förlossningen.
60+ och migrän
Tidigare sa man att kvinnor ofta slapp
sina migränanfall efter klimakteriet.
Det gäller inte på samma sätt idag.
Kvinnor är aktiva både i arbetsliv och
i övrigt betydligt längre idag. Därmed
fortsätter migränanfallen för många
även efter klimakteriet. Migränförbundet har ökat uppmärksamheten på det
som vi kallar 60+ och migrän. Vi önskar att forskningen ger ökad uppmärksamhet på denna utveckling.
En migränattack består vanligen av tre faser:
1. Förkänningsfasen, som kännetecknas av
humörsvängningar, trötthet, muskelsmärta,
matbegär och koncentrationssvårigheter.
Mot slutet av den börjar huvudvärken. Det
är då som är bästa tid att sätta in behandling. 2. (En del personer kan också få s k
Aurasymptom som synstörningar, stickningar och domningar.) 3. Huvudvärksfasen då huvudvärken blir allt intensivare,
svår och pulserande med åtföljande illamående och kräkningar. Då kommer också
känslighet för starkt ljus, ljud och dofter.
4. Återhämtningsfasen, som präglas av humörsvängningar, trötthet, muskelsmärta,
koncentrationssvårigheter och obehag från
magen.
Huvudvärk hos barn och ungdomar
Den vanligaste typen av huvudvärk,
som inte beror på bakomliggande
sjukdom hos barn och ungdom, är
spänningshuvudvärk (15–25 procent)
medan migrän förekommer mindre
ofta (7–10 procent).
Migrän
Förskolebarn som
klagar över ont i
huvudet, mår illa
och kräks, är blekt
och smärtpåverkad
har troligen migrän. Även häftiga
buksmärtor och s k cykliska kräkningar kan vara tidiga tecken på migrän.
Stress i vardagen utlöser ofta migränanfall hos barn/ ungdom liksom dålig
eller för lite sömn.
Migränanfallen är vanligen mer
frekventa och kortare än hos vuxna
och pågår upp till 3–4 timmar. Efter
ett par timmars sömn kan barnet vara
helt återställt. Barn och tonåringar
med återkommande, frekvent huvudvärk har också oftare annan smärta,
t ex magont, mer psykiska besvär,
depressivitet, ångest och nedsatt livskvalitet.
Spänningshuvudvärk
Spänningshuvudvärk i denna ålder
förekommer oftast utan illamående
och kräkningar, är mindre intensiv
och barnet mindre påverkat. Skolbarn
och tonåringar beskriver ofta spänningshuvudvärk som ett tryck ovanpå
eller band runt huvudet, som gradvis
övergår i lätt till måttligt intensiv värk.
Behandling
Läkemedel
För de flesta barn och ungdomar med
migrän räcker det med sömn och/ eller
enklare smärtstillande läkemedel. Vid
svåra anfall kan man från 12-årsåldern pröva medicinering med triptaner. Barn och ungdom som har täta
migränanfall (flera gånger/månad) kan
behöva förebyggande läkemedelsbehandling med s.k. betablockerare. All
läkemedelsbehandling för barn ska ske
i samråd med läkare.
De barn och ungdomar som behöver
medicin bör ha med sig en ask med
utprovat läkemedel i rätt dos till skolan. Lärare och skolsköterska ska vara
informerade om dosering. Viktigt är
att smärtstillande medicin ska tas när
huvudvärken börjar och att man inte
väntar för länge då effekten försämras.
Bukmigrän behandlas på samma sätt
som annan migrän.
Icke-medicinsk behandling
All icke-medicinsk behandling ska
föregås av noggrann läkarbedömning
för att utesluta kroppslig eller psykisk
sjukdom innan den sätts in. Den bästa
dokumentationen av effektiv behandling finns för kognitiv beteendeterapeutisk behandling (KBT). Den visar
mycket goda resultat i behandling av
barn och ungdom med migrän eller
spänningshuvudvärk.
Vad är Hortons huvudvärk?
Hortons huvudvärk är sällsynt hos
vuxna (ca 1 promille av befolkningen)
och ännu mer sällsynt hos barn. Hortons huvudvärk karakteriseras av extremt smärtsamma anfall, där smärtan
är lokaliserad runt ena ögat. Ögat är
oftast rött, tårarna rinner, liksom näsan
på den onda sidan. Det kan också
finnas ptos – ögonlocket hänger ner.
Anfallen är oftast korta, mellan 15 minuter och 2–3 timmar. Det kan komma
flera anfall under en och samma dag.
Mekanismerna bakom Hortons
huvudvärk är inte klarlagda, se också
Hortonföreningens broschyr om Horton.
Vad är spänningshuvudvärk?
Spänningshuvudvärk är en molande
eller tryckande huvudvärk som kommer smygande, blir starkare och
försvinner långsamt. Värken är oftast
dubbelsidig och känns som ett spänt
band runt huvudet eller som en tung,
åtsittande mössa. Under värken höjs
muskelspänningen i nacken, pannan, käkarna och vid tinningarna och
musklerna kan då kännas ömma.
Förändring i käkleder eller bett kan
också orsaka huvudvärk, särskilt i
tinningen (”tandgnissel” och klick vid
munöppning) och bör undersökas hos
tandläkare.
Varaktigheten vid spänningshuvud-
värk är ungefär lika lång som migränanfallen. De flesta kan fortsätta sina
aktiviteter, men kan få koncentrationssvårigheter.
Det är vanligt att spänningshuvudvärk och migrän förekommer samtidigt hos en och samma individ. Vid
episodisk spänningshuvudvärk sitter
värken i minst en halvtimme och högst
en vecka för varje period med värk.
Vid den kroniska typen har man
huvudvärk minst 15 dagar per månad
under mer än tre månader. Det är
oklart varför man får spänningshuvudvärk, men stress i vardagen bidrar till
att utlösa den.
Vad är medicinskt utlöst
huvudvärk?
Den som tar smärtstillande medicin
mot huvudvärk eller migränmedicin
allt för ofta, t ex mer än 15 dagar/
månad, kan istället för lindring av
huvudvärken förstärka den. Orsaken till detta är att ju högre dos du
tar desto mer vänjer sig kroppen vid
medicinen och kräver ännu mer för att
lindra huvudvärken. Till slut ger den
smärtstillande medicinen ingen effekt
alls och kan leda till långvarig daglig
huvudvärk.
Spänningshuvudvärk och
medicinutlöst huvudvärk ökar!
Behandling av svår huvudvärk?
Huvudvärksdagbok
Migrän är, som vi nämnt en kronisk
neurologisk sjukdom. Den kännetecknas av anfall eller attacker, som ger
mycket svår huvudvärk. Utlösande
faktorer vid migrän är individuella.
Viktigt är därför att ta reda på vad som
utlöser anfallen, t.ex. med hjälp av en
huvudvärksdagbok. I den registrerar
man hur ofta anfallen kommer, hur intensiva de är och medicinanvändning
under en viss period.
Vid huvudvärk av spänningstyp är
registrering av huvudvärken i en sär-
skild dagbok värdefull. Syftet är att ge
en tydligare bild av när och i vilka sammanhang huvudvärken kommer, hur
intensiv den är och medicinanvändning under en viss period.
De flesta som för huvudvärksdagbok
märker att de efter det förstår sambanden tydligare och därmed kan hantera
sin huvudvärkssjukdom bättre.
Läkemedelsbehandling
av migrän
När man känner de första tecknen på
att ett anfall ska komma ska medicinen
tas så snart som möjligt för att få bästa
och snabbaste effekt. Ofta kan medicinerna lindra anfallet om man tar dem
tidigt. Vanliga, receptfria, smärtstillande
tabletter kan lindra värken. Vid svårare
migrän kan man behöva receptbelagda
medel. Ibland kan man behöva prova
olika sorter innan man hittar någon
som fungerar. Läkemedel som har
snabb effekt finns bland annat i form
av tabletter som smälter i munnen,
nässpray samt injektioner.
Injektioner med Botox i huvud och
nacke är numera en av läkemedelsverket godkänd behandlingsmetod.
Förebyggande
Om man får migrän flera gånger i
månaden kan
förebyggande
medicin behövas. Sådan
medicin måste
man ta varje
dag, alltså även
när man inte
har huvudvärk.
Rehabilitering
Migränskolan i Vejbystrand har arbetat med rehabilitering i många år och
har behandlat mer än 400 personer.
Den är ett exempel på en framgångsrik rehabiliteringsmodell. Modellen är
uppbyggd i olika perioder:
‑ Period 1: 12 dagar.
Läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och massageterapeut gör
undersökningar, bedömningar och
behandlingar. Föreläsningar och
samtal enskilt och i grupp. Perioden avslutas med att en individuell
rehabiliteringsplan skrivs.
‑ Period 2: 5 dagar.
Startar sex månader efter den
första. En hel del tid läggs på att
gå igenom rehabiliteringsplanen
och hur har hjälpen på hemmaplan
fungerat.
–Under året hålls kontinuerlig kontakt och vid behov revideras rehabplanen.
Vidarkliniken i Järna bedriver liknande verksamhet men inte bara för
personer med migrän.
Icke-medicinsk behandling
Allmänt
All icke-medicinsk behandling ska
föregås av noggrann läkarbedömning
för att utesluta kroppslig eller psykisk
sjukdom innan den sätts in.
Kognitiv-beteendeterapeutisk behandling (KBT) består av identifiering
av utlösande faktorer och ökad muskelspänning. Den innehåller avspänningsträning, anti-stressbehandling
bl a genom att ändra på negativa
tankemönster och att upprätthålla
vardagsaktiviteter i så stor utsträckning som möjligt. Uppnådd förbättring
kvarstår vanligen under längre tid.
migränföreningar har arrangerat föreläsningar och övningar med mindfulness, vilket ofta uppskattas mycket av
deltagarna.
Sjukgymnastik, massage och akupunktur kan användas som kompletterande behandling, ofta med positiva
resultat.
Hjälpmedel av olika slag börjar
komma fram och används allt mer.
Kontakta förbundet eller din förening
för ytterligare information.
Mindfulness, meditation, yoga
och avslappning
Avslappningsmetoder som mindfulness, meditation och yoga har gett
många drabbade bra metoder att
hantera sin huvudvärk. När vi stressar
för att hinna, kanske vi oroar oss för
framtiden eller ältar det förgångna, vilket kan påverka huvudvärken. Många
Läs mer
För mer detaljerad information om olika former av huvudvärk, kontakta förbundet, se nästa sida. Flera medlemsföreningar, t ex Stockholms-, Skåne och Västra
Götalandsföreningarna har mycket information på sina hemsidor, se ”Hitta din
förening” på förbundets hemsida.
Några exempel på skrifter:
Migrän och spänningshuvudvärk
hos barn och tonåringar, av Bo Larsson, redaktör.
Det är ju bara huvudvärk,
av Britt-Inger Loman, handlar om att leva med
svår migrän och konsekvenserna för livet i övrigt.
Mindre migrän – mera liv,
av Åsa Stenström.
Svenska Migränförbundet
Som medlem i Migränförbundet får du
l tidningen Migränbladet 4 ggr per år
l råd och stöd av förbundets experter: läkare, huvudvärkssjuksköterska, jurist,
arbetsrättsexpert och skolhälsovårdspersonal
l gemenskap med andra i samma situation som du själv i aktiviteter, som din
förening erbjuder
l möjlighet att utbyta erfarenheter med andra i slutna e-postnätverk för olika
grupper som Hortonnätverket samt för ungdomar, äldre och föräldrar
l information och nyheter om migrän och annan svår huvudvärk samt om
sådant som händer i samhället och som kan påverka din situation genom vår
hemsida www.migran.org
l möjlighet att påverka föreningens och förbundets inriktning och verksamhet
l en plattform för att delta i diskussioner och påverka samhället för medlemmarnas bästa t ex när det gäller hälso- och sjukvård, arbete, skola och socialförsäkringar
Kontaktuppgifter till Migränförbundet
Förbundsordförande: Ingemar Färm, [email protected]
Kansliansvarig ombudsman: Helena Elliott
Administrativ assistent: Yvonne Sandin
Adress: Banérgatan 55, 115 53 Stockholm
Telefon: 08-660 55 35, telefontid 10.30–14.00 · Telefax: 08-660 01 77
e-post: [email protected], · Hemsida: www.migran.org
Information om Migränföreningen i ditt län
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Följ oss på Facebook
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Produktion: Ateljé Hunting Flower AB, Sthlm 2012