MINNESKORT SJUKVÅRD
Transcription
MINNESKORT SJUKVÅRD
MINNESKORT SJUKVÅRD Omhändertagandeschema (o-schema) vid skadeplats Inledning Överblicka läget. Sök kontakt AAirways BBreathing CCirculation DDisability EExposure Kontroller Vad har hänt? Kan fler skadas? Fastställ skadebilden på plats. Är de skadade vid medvetande eller medvetslösa? Säkra fri luftväg med eller utan hjälpmedel. Misstänkt nackskada – försiktigt sätt nackkrage. Bedöm och kontrollera andning. Lugn – Djup eller Snabb – Ytlig? Anmärkning Stoppa synliga kraftiga livshotande blödningar. Kontroll av hals och nacke. Kontroll av Trachea (luftstrupe). Kontroll av halsvener. Kontroll Emfysem. Blödningar/svullnader. Trachea – ej förskjuten. Halsvener – ej stasade. Emfysem är små luftbubblor i huden som kan kännas på övre delen av bröstkorgen (thorax). Måttliga blödningar åtgärdas efter o-schema. Stoppa synliga kraftiga blödningar. Fixera nacken så att nacken är rak /lyft hakan/sätt nästkantarell/sätt svalgtub. Andningsfrekvensen ökar t.ex. vid chock. Puls: Långsam – fyllig eller snabb-tunn. Snabb & tunn vid chock. Blodtryck: Puls i handleden, BT > 90. Kapillärers tid för återfyllnad är normal eller fördröjd. Har ni puls i handled är den skadade stabil. Cirkulation i fingerspets är fördröjd vid chock & kyla. Hud: Varm – torr eller kall – fuktig? Skapa fri venväg! Medvetandegrad 1-4 Kall eller fuktig hud vid chock. Sätt nål om risk för chock. Bedöm och kontrollera pupill: Likstora? Vidgade? Ljusreaktion? Kroppsundersökning Huvud, armar, buk, bäcken, underliv, ben, fötter, rygg och rektum 1: Fullt vaken 2: Slö men reagerar på tilltal. 3: Reagerar på smärta. 4: Reagerar inte. Förändras eventuellt vid skallskada. Kontrollera innanför kläderna. Se och känn efter blödningar, svullnader, deformiteter och rörlighet. Andning. Skapa fri luftväg. Vid medvetslöshet faller tungan bakåt och blockerar luftvägarna. Lyft fram underkäken utgör inte tungan något hinder och luftvägen är fri. Åtgärder vid andningshinder. a. rensa munhåla och svalg från t ex kräkning, blod, slem, lösa tänder och liknande. b. Lyft fram käken. Andas den skadade? Se på andningsrörelser, lyssna efter andningsljud och känn om andningen känns mot kinden. Säkra nacken. c. Om den skadade andas själv. Lägg den skadade i framstupa sidoläge. d. Lossa åtsittande kläder och utrustning. Blödning. Stoppa yttre blödningar. Akuta skador kan ibland blöda kraftigt. Detta är livshotande. Stoppa därför snabbt alla blödningar. Åtgärder vid blödning. a. Tryck mot såret b. Högläge c. Lägg förband som stoppar blödning d. Behåll högläge e. Vid behov förstärk förbandet med ökat tryck. Tryck och högläge! Cirkulationschock. Kan uppstå p.g.a. stora blodförluster, krosskador, brännskador och skador som orsakar svår smärta. Den vanligaste orsaken är kraftig blödning från en skada, antingen det är en inre eller en synlig yttre blödning. Kännetecken vid cirkulationschock • blek, blåaktiga läppar, askgrå i ansiktsfärg, kallsvettig • oro, förvirring • svag och snabb puls • ökad andningsfrekvens • törst, illamående • så småningom tilltagande slöhet – medvetslöshet. Åtgärder vid cirkulationschock a. Säkra fria luftvägar b. Stoppa yttre blödning. Även flera mindre blödningar kan tillsammans ge så kraftig blodförlust att risk för cirkulationschock uppstår. c. Skydda mot avkylning. Nedkylning ökar risken för cirkulationschock. Isolera underifrån. d. Hantera den skadade varsamt. Smärta kan utlösa cirkulationschock. e. Fixera den skadade kroppsdelen. Fixering ger smärtlindring. Kroppsundersökning. Tala med den skadade och fråga var den skadade har ont! Lossa på åtsittande kläder och utrustning använd sax eller kniv om de krävs med hänsyn till att ni skall behandla den skadade så försiktigt som möjligt. Sök (se och känn) efter sårskador, synliga blödningar, felställningar på armar och ben samt svullnader och blodutgjutningar. Undersök den skadades kropp på följande sätt: a. huvud, hals b. bröstkorg c. buk d. rygg e. armar f. ben. Skallskador. Vid rygg- och nackskador kan symptom som stark smärta i rygg/nacke vid försök att röra eller resa sig förekomma. Skadade kan ha nedsatt känsel (domningar, stickningar) i armar eller ben. Oförmåga att röra armar eller ben. Förvärra inte skadan genom oförsiktigt omhändertagande. Ni måste se till att huvudets läge är helt stabilt när ni undersöker. Genom att hålla huvudet stilla eller att sätta på halskrage (kan vara provisorisk som med ett avbärarbälte från en ryggsäck). Viktigt är att inte dra! Detta gäller när skadad har synliga skador på huvud och hals, klagar över obehag från nacken. Eller om någon av ovan beskrivna symptom förekommer. Ansikts- och halsskador. På båda sidorna om luftstrupen finns stora blodkärl. Stora blödningar medför problem att lägga ett fungerande förband med tryck. Fingertryck direkt på ett blödande kärl är ibland den enda effektiva metoden att stoppa en stor blödning i halsen. Åtgärder vid ansikts- och halsskador. a. placera den skadade så att blodet rinner ut och tungan faller framåt och inte blockerar luftvägarna. b. Öppna munhålan försiktigt och rensa munhålan c. vid kraftig blödning på halsen – fingertryck d. skyddsförband på sårskador. Undvik tryck på ögonskador e. om något frätande ämne kommit i den skadades ögon – spola med mycket vatten. Bröstkorgsskador. Delar som kan skadas är revben, bröstben, lungsäck, lugnvävnad, hjärta och kärl samt mellangärde. Revbensbrott kan även skada underliggande organ (lungor). Detta kan leda till att skadad lunga faller samman och blod samlas i den skadade lungan. Kännetecken på bröstkorgsskada • ansträngd andning – andnöd • lufthunger • smärta • oro och ångest • blek och blåaktiga läppar/nagelband. • sänkt medvetande • blodhostning Åtgärder vid bröstkorgsskador. a. Lägg ett skyddsförband b. Skador på bröstkorgen kan bestå av läckage in i lungsäcken s.k. pneumothorax. Känn efter luftbullor på bröstkorgen. c. Transporttera den skadade antingen i framstupa sidoläge med den skadade sidan ned eller i ett läge där den skadade känner det lättast att andas, ofta halvsittande. Bukskador. Dessa skador är mycket allvarliga. De uppkommer antingen av att något tränger in genom bukväggen eller genom att de inre organen skadas p g a stöt-, kläm- eller tryckvåld mot buken. Fråga den skadade om de har ont i buken. Känn försiktigt. Smärta är ett vanligt tecken på bukskada. Buken kan kännas hård och ge en kraftig smärtreaktion när man försiktigt känner på buken. På grund av inre skador med blödning kan den skadade hamna i cirkulationschock. Åtgärder vid bukskador. a. hantera den skadade varsamt b. lägg den skadade på rygg med uppdragna ben c. fråga den skadade var det gör ont och känn försiktigt över buken. Rör inte öppen skada. d. lägg skyddsförband över öppen skada e. lägg den skadade på sidan med uppdragna ben f. skydda mot avkylning g. ge inte dryck. Arm- och benskador. Vid dessa typer av skador är det skelett, blodkärl, nerver och mjukdelar som kan skadas. Det är då sårskador, benbrott, stukningar, urledvridningar eller avslitna kroppsdelar som måste tas om hand. Oftast är det ett förband som behövs läggas men vid allvarligare skador krävs att benbrott fixeras och eventuell felställning rättas till. Åtgärder vid arm- och benskador a. stoppa större blödning med hjälp av tryck och högläge. Lägg sedan förband. b. lägg skyddande förband på alla sårskador. Stora mjukledskador bör fixeras för att minska smärta vid förflyttning av den skadade. c. skadad med benbrott bör inte flyttas utan att brottstället fixerats. Lederna på båda sidorna om brottet skall fixeras för att det skall bli stabilt. Polstra noggrant för att undvika tryckskador. Vid brott på över- eller underarm fixeras armen intill kroppen med hjälp av ett stabilt förband. Brott på lårben, underben och fotled måste fixeras med skena eller något stabigt såsom bräda, trädgren, hoprullad filt eller ett liggunderlag. Obs! Se till att inga vassa, trubbiga kanter etc. finns på grenar m.m. som ni stabiliserar benbrottet med. Detta leder till tryckskador. Åtgärder vid felställning Kraftig felställning av fot eller ben kan vara svårt att fixera utan att först rätta till felställningen. Gör så här: a. någon håller emot ovanför skadan b. drag försiktigt i längdriktningen c. räta ut vinkelfelställningen d. för foten till normalställning e. behåll draget och fixera med tillfälligt materiel eller skena (SAM-splint) f. placera båda benen tillsammans i högläge. Bränn-, el- och laserskador. Hur allvarlig en brännskada är beror dels på storlek (utbredning) och dels på dess djup. Åtgärder vid brännskador. Ju högre temperaturer och ju längre värmen får verka, desto allvarligare blir skadan. a. första åtgärden är att snabbt släcka elden i kläder och föra den skadade i säkerhet. b. har ni möjlighet kyl ner det skadade området med vatten. Applicera, försiktigt, om möjligt Burnshield eller liknande över skadan. c. täck de skadade områdena med förband, lämna kvar blåsor och eventuellt sot. d. håll den skadade varm e. ge dryck. Om den skadade har utsatts för elektrisk stöt skall ni först säkerställa att bryta strömmen då den skadade kan vara strömförande. Vid laserskador larma andra om skadeorsaken. Därefter applicerar ni eventuellt ett löst förband över ögonen. Kylskador. Är antingen en lokal kylskada (ytlig eller djup) eller en allmän nedkylning (måttlig eller djup). Den lokala kylskadan är i början ytlig och kännetecknas av känslolöshet samt vit färg. Är den djup kylskada så kvarstår missfärgning och blåsor bildas. Åtgärder vid ytlig kylskada (vit fläck):Förstärk klädsel. Behandla med hud mot hud. Genom att överföra kroppsvärme mot den vita fläcken så tinar den ytliga kylskadan. Gnid aldrig – då förstör ni cellerna som frusit. Frusen hand placeras i armhålan, frusen fot i kamrats armhåla. Dress up totally – treat locally! Fortsätt med att ge den skadade varm dryck och mat samt byta till torra kläder vid behov. Därefter se till att den skadade rör på sig för att muskulärt jobba upp värme i kroppen. Värm inte direkt mot kamin eller öppen eld. Har ej kylskadan tinats inom 20 minuter är risken stor att skadan är av djupare karaktär. • Om det inte är möjligt att transportera skadad till sjukhus skall all uppvärmning gå långsamt. Kroppen skall höja temperaturen med egna medel, vilket tar tid (1 dygn). • Kryp ev. ned med den skadade i en sovsäck. Höjer temp ca 0,5° per h. Allmänna regler vid förbandsläggning. a. för undan kläder och lösa föremål från såret. Rör inte sådant som tränger in i såret. Undvik om möjligt att klippa sönder kläderna. b. lägg förbandet stadigt, varken för löst så att det lossnar eller för hårt så att det förhindrar blodcirkulation. Minnes regel får jag in ett finger under förbandet så sitter den bra. c. täck öppet sår med de renaste ni har, exempelvis kompress. Fäst kompressen med elastisk binda. d. om det blöder igenom förbandet eller om det sitter för löst, förstärk med ytterliggare förbandsmateriel utanpå det tidigare lagda. Skyddsförband. Skall främst skydda såret mot ytterliggare föroreningar och skada. Skyddsförbandet kan läggas med ett första förband eller kompress som fästs med en elastisk binda eller liknande. Stödförband. Stödförband läggs vid ledbandsskada. Runt den skadade leden lägger ni en elastisk binda för att stabilisera och genom tryck minska svullnad och smärta. Fixationsförband. Ett fixerande förband lägger för att stabilisera benbrott och stora muskelskador. Saknar ni skenor etc. lägger ni brädor, pinne, hopvikt filt, kläder eller liknande. Se till att polstra för att inte det skall uppstå tryckskador. Fixera med elastisk binda. Lederna skall på båda sidorna om benbrottet för stabilitet. Framstupa sidoläge 1. Lägg ena armen rakt ut mot underlaget, böj armen i nittio grader i armbågsleden. Samma sidas ben ska vara rakt. Böj motsatta sidans arm och lägg armen över bröstet. Böj benet i höft- och knäleder. 2. Rulla över den skadade på sidan genom att ta tag i den böjda armen och i det böjda benets knäveck. Exempel på djup kylskada som börjat tina (lila fingret). Åtgärder vid djup kylskada. Detta är en allvarlig skada som kräver sjukvård. Under transporten till sjukhuset bör den kylskadade kropps-delen vara väl isolerad och skyddad mot kyla. Om det ej går att nå sjukhus inom rimlig tid (2-3 h) gör enligt följande: • Upptining skall ske i varmt vatten med en temperatur av 40-42° C. • Helst bör hela kroppen sänkas ned i vattnet • Smärtstillande bör ges eftersom upptiningen kan vara mycket smärtsam • Uppkomna blåsor får ej punkteras • Lägg om skadan med ett lätt skyddsförband. • Det är viktigt att kylskadeområdet inte utsätts för ny förfrysning Allmän nedkylning. Om ni under längre tid successivt förlorar mer värme än vad ni kan alstra, kam ni drabbas av allmän nedkylning. Symptomen för måttlig nedkylning är att den nedkylde är håglös, orkeslös, apatisk, fåordig, ostadig, fumlig, huttrar och eventuellt förvirrad. Åtgärder vid måttlig nedkylning. • Skydda den skadade från ytterliggare nedkylning (vind, markkyla) • Ge order om att byta/byt fuktiga kläder (hanteras varsamt). • Förstärk klädsel allmänt. • Ge varm dryck om den skadade själv kan hålla i muggen! • Försök få en person som bara ”fryser” att röra sig. • Försök få in den skadade i värme (hus, tält, sovsäck) • Ev. passiv uppvärmning, kryp ned i en sovsäck med den skadade. Starkt nedkyld/medvetslös Vid fortsatt nedkylning (34-30 grader) blir medvetandet grumlat och den nedkylde talar osammanhängande. Han får huvudvärk och huttringarna övergår i medvetslöshet. Andningen och hjärtverksamheten blir allt mindre märkbar. Pulsen känns allt svagare och blod trycket är svårt att hitta. Med en kroppstemperatur under 30 grader C är den skadade djupt medvetslös. Pulsen knappt kännbar och inga säkra tecken på andningsrörelser kan iakttas. Det kan vara svårt att avgöra om personen lever. Utgå alltid från att personen lever! Åtgärder vid starkt nedkylning. • Hantera den skadade ytterst varsamt. Undvik onödiga rörelser! Risk för hjärtflimmer! • Skydda/isolera den skadade från ytterliggare nedkylning. • Borsta bort eventuell snö och byt blöta yttre kläder. • Svep försiktigt in armar och ben var för sig. • Isolera särskilt huvudet. • Tillför aldrig värmekrus, varmluft eller varm dryck till en medvetslös person. • Placera den skadade i framstupa sidoläge och transportera denna till sjukhus i sval rumstemperatur (+ 18 grader C). 3. Lägg den översta armens hand under ansiktet. Se till att huvudet är lätt bakåtböjt för att bibehålla fria luftvägar. Har ni ett främmande föremål i såret avlägsna inte detta utan lägg ett förband runt om föremålet och stötta upp med förbandsmateriel. 4. Kontrollera att den skadade andas fritt. Stanna kvar hos den skadade tills hjälp kommer. Tryckförband. Trycket skall riktas ned mot det ställe i såret som blöder. Trycket ner de renaste ni har i såret. Det kan vara en tampong, kompresser eller någon decimeter av första förbandets linda som samlats ihop till en mindre ”rulle” som pressas ner in i såret mot blödningen. Förlägg skadan med första förband och kontrollera om genomblödning sker av förbandet ni gjort. Komplettera i så fall med ytterliggare förband utanför det första och skapa även en ”tryckpunkt” mot såret på detta förband. Avsluta gärna med en elastisk binda (Dauerbinda). Mun mot mun metoden. • Lägg din hand på den skadades panna. Placera därefter två fingrar på överkäken. Lyft underkäken. Behåll fri luftväg genom att hålla huvudet bakåtsträckt. Täpp närborrarna med tumme och pekfinger. Hos små barn blåser du in luft genom både näsa och mun istället för att täcka näsborrarna. • Ta ett djupt andetag, gapa stort och slut dina läppar runt personens mun och blås in luft. Vill du säkra dig mot eventuell smitta kan du utnyttja en face shield eller liknande. • Blås in långsamt under ca 1 sekund. Kontrollera att bröstkorgen höjer sig. Tänk på att barn har mindre lungvolym än vuxna och att ni, om det är ett barn som inte andas, inte kan blåsa ner all luft ni har i lungorna. • Lyft upp ert huvud och vänd bort det från den skadade. Medan den skadade andas ut och bröstkorgen sjunker ihop, tar du ett nytt andetag. • Efter 2 minuter arbete, lägg den skadade i framstupa sidoläge och larma SOS (911, 112 etc. beroende på var ni befinner er i världen). Fortsätt sedan tills hjälp anländer. Är ni två byt varannan minut. Avsnörande förband. Om ett tryckförband inte är tillräckligt för att stoppa en livshotande blödning, kan ni bli tvungen att i nödfall lägga ett avsnörande förband. Det tillfälliga avsnörande förbandet skall läggas så när skadan som möjligt och så fast att all cirkulation och därmed blödning nedanför förbandet avstannar. Om förbandet får sitta flera timmar finns risk att man måste amputera del av arm eller ben. Använd därför avsnörande förband som sista utväg. Ange tidpunkt då ni lagt förbandet. HLR (Hjärt Lung Räddning) 30 – 2. • Händerna mitt på bröstkorgen • 100 kompressioner per minut och dessa 4-5 cm djupa • 30 st kompressioner sedan 2 st inblåsningar . blås i ca 1 sekund och avsluta när bröstkorgen höjer sig. • Byt av varandra varannan minut • Fortsätt till hjälp anländer eller spontan andning återkommer. Avsnörande förband som sista utväg. www.coldskills.com