Då är sam-SMIP rätt för dig.

Internationella frågor
Hållbar utveckling
Mänskliga rättigheter
Demokratifrågor
– Är du intresserad?
Då är sam-smip
rätt för dig.
U
ndervisningen på smip bygger på fyra grundpelare:
hållbar utveckling, arbete i projektform, universitetsförberedande arbete och internationella frågor. Programmet leder så småningom till en fältstudie i årskurs tre.
Arbetet på Smip
SA
Samhällsvetenskaplig
inriktning
7
På smip arbetar du väldigt självständigt.
Lärarna finns för att hjälpa dig, men du
får också ta eget ansvar. Du bör ha ett
eget driv och viljan att lära dig mer.
För det är just viljan som är viktig, det
finns inga krav på förkunskaper. Pro­
grammet har ett varierat arbetssätt.
– Vi jobbar på olika sätt, med grupp­­­
arbeten, diskussioner, seminarier och
muntliga redovisningar, även tidvis
med stora projekt som till exempel
fred- och konfliktsprojektet, berättar
läraren Hans Niklasson.
Kombinationen av självständigt ar­
bete och grupparbete är mycket upp­
skattat av eleverna som beskriver det
som både omväxlande och stimule­
rande.
– Ofta behöver man inte sitta och
skriva prov, vi har flera kreativa redo­
visningar. Om du tycker om att prata
och diskutera med andra människor
passar smip dig väldigt bra, anser An­
drea Byding, andraårselev på smip.
Samarbeten
En del av undervisningen på smip sker
i form av studiebesök på olika organi­
sationer och institutioner med anknyt­
ning till programmet. Vi har samar­
beten med Nordiska Afrikainstitutet,
Svenska kyrkan och SLU, Sveriges
lantbruksuniversitet. Detta bidrar inte
bara till en bredare utbildning, utan
ger också eleverna kontakter utanför
skolan. Lärarna brukar också bjuda in
personer med erfarenhet av olika län­
der som föreläsare.
– Man blir som elev ofta väldigt
engagerad och intresserad av samhälls­
problematiken. Många blir också väl­
digt nyfikna på vad man faktiskt kan
åstadkomma. Det resulterar i intres­
santa klassrumsdiskussioner, säger Åsa
Ridefelt, lärare på programmet.
Efter studenten
När du har gått tre år på smip finns
många valmöjligheter. Det är möjligt
att läsa ett naturvetenskapligt basår
som gör dig behörig till naturveten­
skapliga kurser på universitetet. Volon­
tärarbete i delar av världen har också
blivit ett populärt val.
Klara Säterberg, tidigare elev på
smip, är väldigt nöjd med tiden på Ro­
sendal:
– Efter att jag gått ut smip har jag
börjat studera till sjuksköterska. Det är
ett yrke där man får hjälpa människor
och framför allt där man kan arbeta in­
ternationellt. Tack vare Rosendal har
jag varit väl förberedd inför universite­
tet. På smip läste vi ofta i studiegrupper
med seminarium, något som är väldigt
bra att ha övat på inför universitetet.
Känslan när man går ut smip är verkli­
gen att hela världen ligger framför ens
fötter.
8
Röster om smip
Det var omtumlande
och väldigt roligt
Sista terminen i trean, åker smip-klasserna till ett land där de gör en fältstudie.
Många smip-elever anser att det är den
bästa tiden under Rosendal. Fältstudien
är resultatet av tre års undervisning där
eleverna har arbetat i projekt och i grupper, ett arbetssätt som de även får tillämpa
under sin fältresa.
– Vitsen är att komma iväg och studera det teoretiska i verkligheten, berättar Siw-Inger Halling, ansvarig lärare för
fältstudierna.
De studerar landet politiskt och geografiskt, studerar kulturmöten, traditioner och olika intressekonflikter.
Eleverna delas in i olika arbetsgrupper
som de ska jobba i under resan.
- Min projektgrupp arbetade på en
skola med småbarn. Vi bodde alldeles vid
slummen, där större delen av tiden tillbringades, säger Oskar Lindbom, före
detta smip-elev som var i Kenya under sin
fältstudie.
Eleverna väljer ett övergripande tema
och sedan de områden som ska studeras,
till exempel kvinnors rättigheter, rent
vatten eller livet för funktionshindrade i
landet. Under fältstudierna arbetar eleverna med intervjuer och deltar i olika
– Det är ett väldigt bra program. Man
lär sig mycket om hur världen fungerar. Man samarbetar och sammanhållningen är jättebra. Alla är intresserade
och lägger ner tid i arbetet som de har.
Om jag skulle beskriva smip-linjen
med ett ord skulle jag nog säga att det
är en rolig linje.
Sara Mathisen
– elev
aktiviteter för att lära känna lokalbefolkningen.
- Det var oerhört intressant att omedelbart kastas in i en ny kultur och miljö.
Det var omtumlande och väldigt lärorikt.
Efter att ha pluggat in teoretiska kunskaper i ett par år var det väldigt nyttigt att
få praktisera dem, säger Oskar Lindbom.
Hemma i Sverige presenterar eleverna
sina arbeten på olika sätt,till exempel som
teaterföreställningar, Dagsverke Rosendal eller föreläsningar. Slutligen skriver
eleverna ett PM, som är en vetenskaplig
uppsats.
Oskar Lindbom
– tidigare elev
Projekt & progression
På smip får du arbeta i projektform. Fo­
kus ligger på globala frågor och håll­
bar utveckling med teman som vatten,
konflikt, livsmedelsförsörjning och
klimatrollspel. Du får samarbeta med
andra elever och samla information,
bearbeta och redovisa. Projekten är
ämnesövergripande och omfattar både
teoretiska och estetiska ämnen vilket
ger möjlighet till mer kreativa redovis­
ningsformer.
Vi samarbetar även mellan ämnen
för att du ska få en så mångsidig bild
av globala frågor som möjligt.
– Att jobba i projektform är karak­
täristiskt för smip. Det är något mer än
traditionell undervisning. Man tränar
eleverna att söka kunskap och redovisa
9
på olika sätt, säger SiwInger Halling, lärare på
smip.
Arbete i projektform
ger dig också en möj­
lighet att förbättra och
utveckla dina tidigare
kunskaper.
– Vi arbetar med
progression i de olika
årskurserna, säger Ka­
rolina Kalat. Det inne­
bär att svårighetsgraden i projekten
höjs successivt i såväl fakta som analys,
men också när det gäller redovisnings­
formerna. I årskurs 3 får du använd­
ning av det du lärt dig under bland an­
nat fältstudien.
– Det är en väldigt bra utmaning att
jobba med andra i olika projekt, anser
Lovisa Warpman, sistaårselev på Smip.
Det är ett väldigt bra arbetssätt efter­
som man får öva på att jobba i grupp,
samtidigt som lärarna finns där och
hjälper till som handledare.
Poängplan
– När jag skulle välja gymnasium fastnade jag ganska direkt för Rosendal.
Framförallt var det fokuset på internationella frågor och den uppmuntrande
inställningen till diskussion som var
tilltalande. Jag blev inte heller besviken
av valet.
– Förhållandet till ens lärare var så
avslappnat och jämlikt att man i slutet
av gymnasiet var mer vänner än något
annat. Jag umgicks väldigt mycket över
programgränserna, och det var självklart att man alltid kunde gå ner till kafeterian och hitta någon där att hänga
med. Många gånger satt vi kvar där tills
skolan stängde.
– Avslappnad, med högt i tak och allmänt vänlig, så kan stämningen beskrivas.
– Mitt första intryck av Rosendalsgymnasiet som förälder var att det var
en bra sammanhållning i skolan samt
engagerade och kunniga elever. När
mina barn sedan började fick jag även
en positiv bild av lärarna. Jag har själv
hjälpt till att samla in pengar till mina
barns fältresor och haft mycket kontakt med lärarna. Mina barn är verkligen nöjda med att ha gått på Rosendal
båda två. Under skoltiden har jag sett
att de har utvecklat sina förmågor att
diskutera och tänka kritiskt. Det har
varit strålande när skolan ägnat sig åt
klimatförhandlingar, och när olika
ämnen samverkat under projektarbetena.
Gemensamma ämnen
Engelska 5 och 6
Historia 1b
Idrott och hälsa 1
Matematik 1 och 2
Naturkunskap 1b
Religionskunskap 1
Samhällskunskap 1b
Svenska 1, 2 och 3
200p
100p
100p
200p
100p
50p
100p
300p
1150p
Programgemensamma ämnen
Psykologi 1
50p
Filosofi 1
50p
Moderna språk
200p
Inriktningskurser
Geografi 1
Historia 2a
Religionskunskap 2
Samhällskunskap 2
Samhällskunskap 3
300p
450p
100p
100p
50p
100p
100p
Programfördjupning
Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering:
Globala utvecklingsstudier 1 100p
Globala utvecklingsstudier 2 100p
Internationella relationer
100p
300p
Individuellt val
Gymnasiearbete
200p
100p
Summa
2500p
Kjell Sjödahl Svensson
– förälder
10