En lathund från Scandinav bildbyrå för vad som gäller kring

LATHUND FÖR BILDRÄTTIGHETER VAD SÄGER LAGEN OM BILDPUBLICERING? Det här behöver du veta när du köper och publicerar bilder Så säger ”lagen om namn och bild i reklam” Enligt ”lagen om namn och bild i reklam” av den 1 januari 1979 är enskild persons bild eller namn skyddat mot olovligt utnyttjande i kommersiell reklam. Lagen gäller enbart personer som är vid livet när reklamen i fråga publiceras. Detta innebär att identifierbara personer på en bild måste ge sitt tillstånd innan den används i reklamsammanhang. Den som publicerar bilden ansvarar för att tillstånd inhämtas och att eventuellt modellarvode utbetalas. Med identifierbar menas främst ansiktsigenkänning varför man oftast kan fota människor bakifrån utan att det räknas som identifierbart. Vanligt förekommande när fotografer fotar människor i stadsmiljö. Detta omfattar modelltillstånd Modelltillstånd hos exempelvis bildbyråer omfattar normalt både kommersiell och icke kommersiell användning. Dock så omfattas tillstånden inte av publiceringar i samband med opinionsbildning (politik, religion), medicinreklam, kriminalitet, sex och missbruk där personen på bild kan sättas i samband med artikeln/publiceringen. För en bild som ska publiceras i sammanhang som kan väcka anstöt och upplevas kränkande ansvar bildanvändaren alltså för att särskilt tillstånd inhämtas. Rent praktiskt så ska användaren höra av sig till bildbyrån som sedan kollar upp det med fotograf och modell. Angående svårtolkade fall kring vad som är kränkande Vad som uppfattas som kränkande kan vara lite svårt att avgöra i vissa fall. Vanligt förekommande områden är exempelvis i redaktionella artiklar eller information som handlar om alkoholproblem, psykisk ohälsa, fysiskt eller psykiskt handikapp. Ska bilden användas i en liknande publicering så måste det tydligt framgå att personen/personerna på bilden har inget med artikeln/sammanhanget att göra. Detta ska stå som en textrad under bilden oavsett om det gäller tryckt media eller på webben. Är du osäker på om du får använda bilden, kontakta bildbyrån, fotografen eller annan som inhämtat modelltillståndet. Personuppgiftslagen (PUL) En bild på en person ses som en personuppgift. Det krävs modellstillstånd för att använda bilder på människor på internet och i sociala medier om det är ett företag (näringsidkare) som publlicerar bilden, dvs. kommersiellll publicering precis som vid tryckta eller rörliga media (TV). Bilder som köps via en bilbyrå som har modelltillstånd är clearade enligt personuppgiftlagen (PUL) och kan användas utan extra tillstånd på internet och i sociala medier. Endast i de fall då datalagring eller publicering av bild från en bildbyrå som har modelltillstånd görs på Internet/intranät, men som kan anses kränkande eller förtalande, krävs extra tillstånd av person på bild. Att sådant extra tillstånd finns åvilar den som lagrar eller publicerar materialet. Publicering på Internet ­ enl. Datainspektionen Se mer på : http://www.datainspektionen.se/lagar­och­regler/personuppgiftslagen/publicering­pa­internet/ Vad får man lägga ut på webben? I personuppgiftslagen (PUL) finns inga särskilda regler för publicering på Internet. Personuppgiftslagens generella regler för behandling av personuppgifter gäller även när man publicerar personuppgifter på webbplatser, bloggar och liknande. Man får inte kränka andra människor Om personuppgifter publiceras i en löpande text på Internet (eller bild på person), till exempel i en blogg, är publiceringen i princip tillåten så länge man inte kränker den som personuppgifterna handlar om. Det framgår av den så kallade missbruksregeln, som tillkommit bland annat för att förenkla vardaglig behandling av personuppgifter. Det finns undantag för journalistiska ändamål Ibland publiceras personuppgifter på Internet på ett sätt som är kränkande utan att publiceringen står i strid med personuppgiftslagens bestämmelser. Det beror bland annat på att det i personuppgiftslagen finns ett undantag för journalistiska ändamål. Detta undantag gäller inte bara etablerade medier som tidningar och radio utan även privatpersoner som vill informera, utöva kritik och väcka debatt i samhällsfrågor av betydelse för allmänheten. Bloggar och sociala medier Publicering av till exempel namn och foton på personer på bloggar och sociala medier är i princip alltid tillåten så länge man inte kränker personen (eller det inte rör sig om reklam före ett företag). Att "hänga ut" och skandalisera en privatperson är ett typexempel på vad som normalt sett är kränkande. I vissa situationer kan kränkande uppgifter publiceras med stöd av undantaget för journalistiska ändamål. Det här gäller inte bara etablerade medier utan även privatpersoner som vill informera, utöva kritik och väcka debatt i samhällsfrågor av betydelse för allmänheten. Tänk på att det kan finnas begränsningar i annan lagstiftning, till exempel reglerna om förtal, som innebär att en publicering av kränkande personuppgifter ändå kan var olaglig. Arbetsplatsen En arbetsgivare kan normalt publicera uppgifter om namn, befattning, telefonnummer, e­postadress och liknande utan samtycke från arbetstagaren. Beroende på om uppgifterna publiceras i löpande text eller i ett register, förteckning eller liknande är den rättsliga grunden för publiceringen olika. Vid publicering av personuppgifter i löpande text gäller missbruksregeln (se ovan) och publiceringen är tillåten så länge den inte kränker arbetstagaren. Vid publicering av personuppgifterna i register, förteckningar eller liknande gäller hanteringsreglerna i personuppgiftslagen (se ovan). Publiceringen är då normalt tillåten efter en intresseavvägning, det vill säga om arbetsgivaren har ett berättigat intresse av att publicera personuppgifterna och detta intresse väger över arbetstagarens intresse av skydd för hans eller hennes personliga integritet. För att få publicera bilder på anställda på Internet krävs i normalfallet samtycke, men inte alltid. Det gäller oavsett om missbruksregeln eller hanteringsreglerna gäller. Om det inte finns ett behov för arbetsgivaren av att publicera en bild av en anställd kan publiceringen vara otillåten. Datainspektionen rekommenderar arbetsgivare att ta fram interna regler kring publicering av anställdas personuppgifter på Internet. Tänk på att det också kan finnas arbetsrättsliga regler att ta hänsyn till. Föreningslivet En förening kan, med stöd av missbruksregeln, publicera bilder och löpande texter från evenemang, tävlingar och liknande på föreningens webbplats så länge publiceringen inte är kränkande enligt personuppgiftslagen. En bild från en fotbollsmatch eller en artikel om ett klubbmästerskap i tennis är exempel på vad som normalt inte kan anses kränkande. En förening som "hänger ut" en medlem som stängts av på grund av olämpligt uppträdande är däremot ett exempel på en publicering som skulle kunna vara kränkande. En förening får bara publicera sitt medlemsregister öppet på Internet om det är förenligt med de ursprungliga ändamålen för vilka uppgifterna i medlemsregistret samlades in. Dessutom krävs att de enskilda medlemmarna har samtyckt till publiceringen. Datainspektionens erfarenhet är att många medlemmar inte vill att adresser och telefonnummer ska publiceras öppet på Internet. Datainspektionen rekommenderar därför föreningar som vill publicera medlemmars personuppgifter på Internet att de får ett godkännande från medlemmarna och/eller deras vårdnadshavare. Det finns ingen särskild bestämmelse i personuppgiftslagen som anger från vilken ålder unga personer själva kan samtycka till en behandling men Datainspektionen brukar ha 15 år som tumregel. Skolan En skola kan, med stöd av missbruksregeln, publicera bilder och löpande texter med elevers personuppgifter så länge publiceringen inte är kränkande enligt personuppgiftslagen. Att publicera bilder från en skolutflykt är normalt sett inte kränkande. Skolan måste dock tänka på att det kan finnas elever med skyddade personuppgifter och för dem kan en publicering på Internet få allvarliga konsekvenser. Att publicera en bild på ett barn med skyddade personuppgifter får anses kränkande och därmed otillåtet. Datainspektionen rekommenderar att skolan hämtar in ett samtycke från eleverna och/eller deras vårdnadshavare. Det finns ingen särskild bestämmelse i personuppgiftslagen om från vilken ålder unga personer själva kan samtycka till en viss behandling men Datainspektionen brukar ha 15 år som tumregel. Om skolan vill publicera klasslistor, skolfotokataloger eller förteckningar över elever på en skola på ett sådant sätt att hanteringsreglerna gäller krävs däremot att eleverna och/eller vårdnadshavarna samtyckt till publiceringen. Vad som gäller vid behandling av personuppgifter i elevadministrativa system, som många gånger är åtkomliga via Internet, kan du läsa mer om här: Checklista för hantering av personuppgifter i skolor Kommuner Många kommuner och landsting väljer att publicera protokoll och diarier på sina webbplatser. Enligt offentlighetsprincipen finns det ingen egentlig skyldighet att publicera den här typen av information. Det innebär i sin tur att personuppgiftslagens regler måste följas. Normalt krävs att direkta personuppgifter, som namn och personnummer, känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser tas bort för att publiceringen ska vara tillåten. Du kan läsa mer om kommuners publicering på Internet här: Webbpublicering av protokoll och diarier Även om en kommun ansökt om och beviljats ett så kallat utgivningsbevis gäller personuppgiftslagens bestämmelser vid publicering av personuppgifter på kommunens webbplats. Läs Frågor och svar om publicering på Internet Läs mer på : http://www.datainspektionen.se/lagar­och­regler/personuppgiftslagen/publicering­pa­internet/ Property release I många länder krävs ett tillstånd för att få publicera bilder på annans egendom, exempelvis hus och byggnader. I Sverige har vi ingen sådan lagstiftning vilket gör det väldigt lätt att använda bilder på byggnader och bostadsområden. Man får faktiskt fota någon annans uppfart, lekstuga osv. och använda det även i kommersiellt syfte utan att det får något juridiskt eftermäle. Dock finns det fall som kan angränsa till kränkande eller vilseledande vilket kan leda till rättssak. Länkar ­ upphovsrätt http://www.bilombudsmannen.se Staffan Teste, jur kand http://www.sfoto.se Svenska Fotografernas Förbund ­ Sveriges största fotograforganisation http://www.blf.se BLF ­ Europas näst största fotograf/bildbyråorganisation http://www.sjf.se Svenska Journalistförbundet ­ Information kring journalistik och media http://www.klys.se KLYS ­ Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd http://www.smff.se Musikförläggareföreningen ­ Svenska Musikförläggareföreningen http://www.teaterforbundet.se TROMB ­ Teaterförbundets Rättighets­ och Mediaaktiebolag Avtal med fotografer Man kan aldrig nog stryka under hur viktigt det är att ha bra skrivna avtal med fotografer. Avtala alltid kring: Nyttjanderätten ­ friköp bilderna för att göra det enkelt (helst fri framtida, annars 3 år och avtala pris därefter) Metadata ­ låt fotografen fylla i ex. fälten beskrivning, geografi, fotodatum, fotografnamn (XMP­metadata) Leverans ­ storlek, format, färgprofil, metadata (ex. Högupplöst fil JPEG, A3­storlek 300 DPI (sparad i läge 10­12), Adobe RGB, webbfil 1400 px 72 DPI, sRGB) Leveranssätt ­ bestäm på förhand hur bilderna ska levereras och om ni ska göra urval från lågupplösta före fotografen/bildbehandlare slutredigerar vilket gör att ni kan avgöra tidsåtgången bättre och spara pengar. Köpa bildbyråbilder ­ licensformerna RF och RM RF ­ Royaltyfri bild (du äger bilden) När du köper en RF­bild så är bilden fri för ditt företag/organisation (eller din kund om du är en byrå), att använda oavsett typ av användningsområden, placering, antal tryckex eller publiceringstid. Priset för bilden grundar sig på bildens storlek och bildens filstorlek är egentligen det enda som styr användningsmöjligheten. Den frihet du får i bildanvändningen för en RF­bild innebär samtidigt att andra kunder kan köpa samma bild med motsvarande fria användningsrätt (dvs. du har inte bilden exklusivt). Observera att olika leverantörer/bildbyråer kan ha olika villkor för hur bilderna får användas (kan skilja på standardrättigheter och utökade rättigheter) och av hur många personer i en organisation. RM ­ Rättighetsbilder (du hyr bilden) När du köper en RM­bild så är bilden bunden till den specifika kampanjen som köpet avser. Priset för bilden grundar sig på hur mycket bilden kommer att exponeras i användningen och kan i många fall bli billigare än RF. Produkt, storlek, upplaga, tid och antal länder den kommer att visas i påverkar priset. RM­bilder har en dokumenterad försäljningshistorik och bildbyrånkan upplysa om hur bilden har använts tidigare. En RM­bild går ofta att friköpa eller frysa. Mervärdeskonto Vissa svenska bildbyråer erbjuder ett sk. mervärdeskonto vilket ger möjlighet till stora rabatter och mindre faktureraadministration. Ett mervärdeskonto fungerar som ett avräkningskonto. Exempel på mervärdeskonto: http://bildbyra.scandinav.se/mervardeskonto