Information till skolpersonal inkl övningar och tips

Transcription

Information till skolpersonal inkl övningar och tips
Kärleken är fri (2014-2017)
Information till skolpersonal
1. Om satsningen Kärleken är fri (2014-2017)
s.2
2. Stöd till elever via www.dinarattigheter.se
3. Handledning och begreppsförklaring
s.3
4. Övningar att göra med eleverna
s.8
5. Tips och inspiration på material att arbeta vidare med
s.12
6. Vill du ha mer information?
s.14
www.dinarattigheter.se
1
1. Kärleken är fri (2014-2017)
Är kärleken fri? Det är huvudfrågan i satsningen Kärleken är fri (2014-2017) som vill synliggöra barns och
ungdomars rätt till ett liv fritt från hot, våld och övergrepp. Att inte få välja fritt vem man vill vara ihop med
eller att inte fritt få välja utbildning, fritid eller vänner inskränker på ens fri- och rättigheter som människa.
Barn och unga behöver ha kunskap om sina rättigheter och veta var de ska vända sig om deras rättigheter
kränks.
Kärleken är fri (2014-2017) är en metodutvecklande fortsättning av det redan etablerade projektet Det handlar om
kärlek och syftar till att nå fler barn och unga som lever med hedersrelaterade begränsningar och informera
dessa om deras rättigheter, samt att stödet till utsatta ska utvecklas och säkras. Satsningen sträcker sig fram till
april 2017 och riktar sig till skolor i Stockholm, Malmö, Göteborg, Luleå och Umeå. Projektet ger elever och
skolpersonal möjlighet att under en vecka diskutera innebörden av barns rättigheter tillsammans med ansvariga
vuxna. Att projektet finns på skolan under en hel vecka gör det möjligt att skapa relationer med elever och
verkligen visa att vuxenvärlden vill ta ansvar för barn som är eller riskerar att utsättas för övergrepp. Dessutom
innebär det ökad kunskap hos elever, lärare och myndigheternas personal. Kärleken är fri 2014-2017 erbjuder
skolor följande:

Eleverna får diskutera sina rättigheter utifrån Barnkonventionen

Information till eleverna om var de kan vända sig om deras rättigheter kränks

En teaterföreställning med efterföljande dialog med ensemblen

En utställning om bl.a. rätten till sin kropp och sexualitet samt hedersrelaterat förtryck och våld

Klassrumsbesök av utbildade processledare med värderingsövningar kopplade till teatern och
utställningen

Handledningsmaterial riktat till skolpersonalen, innan, under och efter skolveckan, detta kommer att
vara klart under våren 2015.
2.www.dinarattigheter.se
Webbplatsen www.dinarattigheter.se är skapad för att barn och unga ska kunna läsa mer om sina rättigheter
samt hitta kontaktuppgifter dit de kan vända sig om de behöver stöd. Det går att dölja sitt besök på sidan,
vilket kan vara viktigt då datorn, och vilka sidor man har besökt, annars kan kontrolleras. Det finns också
en chattjour, dit elever kan höra av sig om de vill prata mer och behöver stöd. Chatten är öppen varje vardag
18.00 – 21.00 och den bemannas av olika frivilligorganisationer som vi samlat i projektet. Eleverna
informeras om denna kontaktväg via skolveckan. Chatten finns på www.dinarattigheter.se.
2
3. Handledning/begreppsförklaring
Syftet med Kärleken är fri är att nå fler barn och unga som lever med hedersrelaterade begränsningar och
informera dessa om deras rättigheter, samt att stödet till utsatta ska utvecklas och säkras. Vi utgår från barns
rättigheter, med Barnkonventionen som utgångspunkt, vilken är gemensam för alla barn, istället för att leta
efter orsaker som kan ligga till grund för våldet. Om vi skulle gå in i ett klassrum och prata om ”heder”
skulle troligtvis få identifiera sig med problematiken, kanske inte ens de som verkligen är utsatta. Det är lätt
att hamna i ett ”vi och dom-tänk”. Genom att arbeta med ett inkluderande perspektiv gör vi barn till barn
utan förbehåll för klass, etnicitet, kön eller funktionsnedsättning. Vi ska vara tydliga med att oavsett vad
våldet har sin grund i finns det inte något försvar eller hänsynstagande när ett barns rättigheter kränks. Ett
liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga.
Ute på skolor talar vi också med eleverna om rätten till kärlek. Kärlek och förälskelse är något som berör
alla. När vi sätter fokus på en så grundläggande mänsklig känsla som kärlek, och pratar om hur den i vissa
fall kontrolleras, ger det oss en bred ingång att prata om mänskliga rättigheter i stort. Det gör också att vi
även når andra problematiker och pratar om all form av våld, samt även sexualitet, normer, värderingar och
jämställdhet.
När man pratar om barn och unga som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld, finns det en risk för att
hamna i stereotypa föreställningar om vilka som drabbas. Vi vet att alla barn och unga reagerar olika när de
utsätts för hot, förtryck och våld. Symtomen på detta kan vara allt ifrån elever som är högpresterande, elever
som är utmanande, elever som är utåtagerande till elever som kan hamna i missbruk och kriminalitet. Man
ser deras beteende, men förstår inte orsaken som ligger till grund för elevens handlande. När vi inte förstår
barnet, har vi svårt att ge de insatser och stöd som barnet behöver. Genom konstruktivt samarbete, hoppas
vi kunna göra skillnad för barn som inte får sina rättigheter tillgodosedda.
De barn som lever i en hederskontext får ofta många av sina rättigheter begränsade. De lever ofta ett
dubbelliv. I hemmet kan de inte berätta hur de har det i skolan och i skolan kan de inte berätta hur de har
det där hemma. För att få tillgång till sina rättigheter tvingas ungdomarna ta sig friheter som föräldrarna inte
vet om. Om något händer med barnet när det tagit sig större friheter än det får, kan han eller hon inte vända
sig till familjen för hjälp eller stöd. Dubbellivet leder till en dubbel utsatthet då det för många barn och
ungdomar känns omöjligt att be om hjälp från föräldrar/vårdnadshavare om barnet/ungdomen hamnar i
ett problem.
Det finns flera studier som pekar på att många utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld och att
förebyggande aktiviteter är viktiga. Det är dock mycket svårt att mäta exakt hur många som är utsatta, då
det finns ett stort mörkertal. I en omfattande studie som genomfördes av Stockholms universitet (2009),
gjordes en enkätundersökning bland alla högstadieelever i Stockholm stad där det bland annat framkom att:
nt av pojkarna får inte umgås socialt med jämnåriga flickor, inte själva bestämma flickvän
eller själva välja vem de ska gifta sig med,
Ungdomsstyrelsens rapport Gift mot sin vilja (2009) visar på att 70 000 ungdomar i åldern 16 – 25 år upplever
att de inte får välja vem de ska gifta sig med. Av dem är det 8 500 som ofta oroar sig över att inte kunna
välja partner.
I detta avsnitt har vi sammanställt information om de teman som tas upp under veckan, samt definitioner
på centrala begrepp. Det kan vara bra att som lärare/annan skolpersonal vara förberedd utifall eleverna
undrar över något och då kan detta dokument underlätta.
3
Vad är hedersförtryck?
Begränsade livsutrymmen, hot, tvång, våld och mord i hederns namn förekommer i grupper med starkt
patriarkala familjesystem och ett gruppcentrerat skamtänkande. Bakom hedersbrotten ligger ett kollektivt
tryck om att bestraffning måste ske för hederns återupprättande. De allvarligaste hedersbrotten är alltid
planerade och genom det kollektiva trycket blir kraven på bestraffning oftast kompromisslösa och långsinta.
Hederstänkandet kan inte kopplas till någon specifik kultur eller religion utan finns inom många olika
kulturer och religioner. Ibland hänger det ihop med kultur, religion och traditioner men inte alltid. Det
förekommer hedersförtryck även bland personer som inte är religiösa. När man säger att det är ett kollektivt
våld syftar man till att det kan vara flera gärningsmän eller att flera vet om att hot och våld förekommer och
inte gör något åt det. Det finns regler för hur man ska bete sig, och följs inte de reglerna kan det innebära
olika typer av bestraffning. De kan vara olika sorters bestraffning, som att man inte får ha sin mobiltelefon,
får utegångsförbud eller att man blir slagen. Det kan även vara så att familjen beslutar om att man inte får
ha ett förhållande med den partner man själv väljer och att kollektivet har synpunkter om val av partner eller
till och med att man kan bli gift mot sin vilja.
I starkt patriarkala samhällen där kyskhet och oskuld utgör grundstenar blir heder och skam centrala värden.
Alla familjemedlemmar bidrar genom sitt beteende till familjens heder, men ansvaret är olika fördelat.
Mannens heder är främst kopplad till hans förmåga att försörja och kontrollera familjen, medan kvinnans
heder är knuten till hennes sexualitet. Kvinnan ska vara oskuld när hon gifter sig och därför måste ogifta
kvinnor och män så långt som möjligt hållas åtskilda. Kontrollen av kvinnans sexualitet betraktas som
nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och rykte, vilket är ett måste för att familjen ska kunna
hitta lämpliga äktenskapskandidater till döttrarna.
Problematiken kring arrangerade äktenskap och tvångsäktenskap är komplex och har sin grund i att flickor
och pojkar inte naturligt tillåts att umgås med varandra. Att flickor och pojkar i största möjliga grad hålls
åtskilda leder till att de är utlämnade till sina familjer för att hitta någon av det motsatta könet (samkönade
relationer är inte accepterade) att skapa ett liv tillsammans med. Det är viktigt att poängtera att det är olagligt
att hota eller tvinga någon med våld att gifta sig och att man har alltid rätt att säga nej till giftermål om man
inte vill gifta sig.
Då bi- och homosexualitet inte är accepterat i familjer som bär på starka hedersnormer är något annat än
en heterosexuell relation otänkbart. Från familjens synvinkel är det självklart att val av äktenskapspartner är
en kollektiv angelägenhet, som har stor betydelse för familjens påstådda och faktiska heder men även för
familjens ekonomi.
4
Bilden ovanför är en översiktsbild för att illustrera hur livsutrymmet krymper med åldern för de tjejer som
lever i en familj med hedersnormer. Det brukar vara vid puberteten som begränsningarna ökar för tjejen,
för att kontrollera hennes sexualitet.
Att få sina rättigheter fråntagna genom hedersförtryck kan innebära…
Att inte få klä sig som man vill – eller tvingas bära vissa plagg mot sin vilja
Att inte få gå ut
Att inte få umgås socialt med de man vill
Att inte få gifta sig med den man vill
Att inte få bestämma över sin egen kropp, sitt liv eller sin sexualitet
Att vara bevakad och kontrollerad
Att inte få studera vidare, eller bara studera vidare på samma ort som familjen bor på.
Att styras av de i familjen/släkten som har mer makt än man själv.
Killar och heder
Även om unga killar ofta ges större frihet och rättigheter än tjejer så tvingas de också leva efter
hederstänkandet. De måste ibland kontrollera och bestraffa sina systrar, kusiner och mammor även om de
inte vill. Killar tvingas också gifta sig mot sin vilja, med någon familjen/släkten valt ut. De kan också bli
utfrysta och utsatta för våld om de inte är heterosexuella, eller om de inte följer de normer som
familjen/släkten satt upp.
Barnkonventionen
När vi talar om barns rättigheter så utgår vi från FN:s konvention om barnets rättigheter. Den är
grunddokumentet i arbetet för alla barns rättigheter. Den utesluter ingen, utan inkluderar alla barn.
Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter,
Barnkonventionen. De stater som har anslutit sig till Barnkonventionen, har åtagit sig att använda alla
resurser de har för att uppfylla den. Ingen annan konvention om mänskliga rättigheter har någonsin fått så
stor uppslutning över hela världen som Barnkonventionen. Barnkonventionen består av 54 artiklar som
5
säger att alla barn har samma rätt att få sina behov tillgodosedda var de än befinner sig på jorden. Så snart
man gör något som på något sätt berör barn, ska man tänka efter vad som är bäst för det enskilda barnet.
Och då är det viktigt att ta reda på vad barn själva tänker och tycker. Barnets bästa och barns rätt till
inflytande är två av grundprinciperna som genomsyrar hela Barnkonventionen. De andra två
grundprinciperna handlar om att inget barn får diskrimineras och att varje barn har rätt till liv och utveckling.
Artikel 2 – icke diskriminering, reglerna gäller för alla barn. Alla barn har samma rättigheter och lika
värde. Ingen får diskrimineras. I Sverige räknas alla som barn upp till 18 år. Det spelar ingen roll vilken
hudfärg barnet har, eller vilken gud barnet tror på, om man är fattig eller rik eller om man kan gå eller inte.
Ingen får bli sämre behandlad. Det är regeringen som ska se till så att inget barn blir diskriminerat. Exempel
på diskriminering är om ett barn t ex inte får delta i skolundervisningen. Inget barn ska diskrimineras eller
utestängas, skolan ska se till att alla elever får delta i undervisning; även sexualundervisning, simning och
Prao.
Artikel 3 säger att barnets bästa ska komma i främsta rummet. Vuxna som fattar beslut om barn ska
tänka på vad som är bra för barnet och hur beslutet påverkar barnet. Barnet har rätt att få det skydd och
den omvårdnad det behöver. Det gäller också när till exempel politiker ska fatta beslut som många barn
påverkas av. Även om det inte alltid blir exakt så som barnet önskar, ska de som fattar beslutet ha diskuterat
vad som är bäst utifrån barnets perspektiv.
Artikel 6 – Rätt till liv, överlevnad och utveckling. Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas. Det
betyder att Sverige ska göra allt för att alla barn ska få en bra barndom. Barn har rätt till trygghet, mat,
möjlighet att leka, gå i skolan och att få kärlek. Allt för att barnet ska utvecklas. Det är alltså inte bara fysisk
utveckling utan barnet ska också lära sig nya saker och tänka själv. Artikeln betyder också att Sverige ska
göra allt för att barn ska få leva, överleva och få t.ex. mediciner och sjukvård. Barn ska inte behöva kriga
eller svälta.
Barn har rätt…
Att få prova nya utmaningar och lära sig nya saker.
Till sina känslor. Barn ska få känna och tänka och tro på det som det vill.
Att gå i skolan. Grundskolan är obligatorisk och barn ska även få gå på gymnasiet om det vill.
Att göra sitt skolarbete, med stöd och uppmuntran. Barn måste även få tid att göra sina läxor.
Att inte kontrolleras av sin familj eller släkt.
Att inte tvingas att kontrollera sina systrar, bröder eller kusiner; barn har rätt till egna intressen och en
egen utveckling.
Artikel 12 – Barn har rätt att få säga vad de tycker. Barn har rätt att säga sina åsikter i alla frågor som
handlar om barnet själv. Vuxna ska lyssna och ta hänsyn till barnets åsikter. När en myndighet eller domstol
hanterar eller beslutar i en fråga som rör ett barn ska det få möjlighet att säga det som barnet vill ha sagt.
Artikel 13-14 handlar om att barn har rätt till yttrandefrihet. Det betyder att barn har rätt att söka efter
information och nya tankar, ta emot information från andra och rätt att sprida information (artikel 13). Det
betyder också att barn har rätt att tänka och tycka vad de vill, att barn har rätt att tro på vilken religion det
vill, eller någon annan typ av övertygelse. Enligt artikeln får föräldrar eller vårdnadshavare ”vägleda” barnet,
men de kan aldrig bestämma över barnets tankar! (artikel 15)
6
Förslag hur man kan arbeta med Barnkonventionen
Novell – Identifikation och skrivande
Skriv en novell om livet för en jämnårig var som helst i världen som lever utsatt på ett eller annat sätt,
enligt kriterier eleven själv bestämmer eller som i förväg är bestämda.
Sök fakta på t ex: www.livetslotteri.se – snurra hjulet en gång och utgå från det land du hamnade i, använd
fakta som finns om landet i din novell
www.dinarattigheter.se – fakta om hedersrelaterade frågor
Jämförelse och reflektion
teri (www.livetslotteri.se)
1. Vad uppfattar du för likheter mellan länderna du fötts i? Använd gärna bilder och filmklipp för att
illustrera.
2. Vilka två länder jämförde du?
3. Vad tror du dessa likheter kommer sig av (t ex liknande landskap, historia, religion, lagar, förutsättningar
m.m.)?
4. Beskriv hur du tror att ditt liv skulle se annorlunda ut om du levde i något av dessa två länder. Berätta om
dina tankar och argument (varför du tänker som du gör).
(Övningarna kommer från Rädda Barnens material kring arbete med Barnkonventionen)
7
4. Övningar att göra med eleverna
Förslag på upplägg: eleverna sitter i så kallade ”bikupor” – mindre grupper, presenterar sina slutsatser och
tankar för alla efter varje del/diskussion.
Övning 1:
Ett brev - att i grupp skriva/formulera ett brev till en av karaktärerna i
teaterföreställningen KÄRLEKEN ÄR FRI!?


Formulera ett brev till EN av karaktärerna i teaterföreställningen ”KÄRLEKEN ÄR
FRI!?” som ni har sett. Ex. på vad man kan skriva är att försöka ge råd, stötta, uppmuntra
eller ifrågasätta.
Följs av diskussion där varje grupp presenterar ”huvuddragen” av sitt brev samt vilken
karaktär man valt och varför.
Mer information om teaterföreställningen
De sju dramatikerna har använt sig av egna erfarenheter, intervjuer, rättegångsprotokoll med mera för att
på olika sätt vrida och vända på frågan - Är kärleken fri? - sett ur ett hedersperspektiv. Texterna berör
förbjuden kärlek och förälskelse, systerskap, vi pratar om värderingar, kön och rättigheter.
Vi möter hederskulturen som ett sätt att leva, som en vardag och hur man i det kan bli medveten om att
det finns andra sätt att se på saken.
Vi möter en pojke som för att vinna sin pappas kärlek går med på något som ska rasera alla hans egna
framtidsdrömmar till fördel för familjen och dess fortsatta existens.
Vi möter en flicka som ensam men stark lyckas bryta med familjen som misshandlar och begränsar henne.
Hennes historia visar hur det kan vara att stå ensam mot världen utan någon familj som stöttar och hur
hårt man kan behöva kämpa för att få rätt hjälp av myndigheterna.
Vi möter den rädsla alla bär på att göra sina föräldrar besvikna. Att älska "fel". Vad händer om man bryter
mot skrivna eller oskrivna regler? Rädslan för att bli utfryst och ensam, dömd till att gå hem till en tom
lägenhet utan någon att ringa till när det går bra eller gråta ut hos när man är ledsen och modlös.
Och när det går fel; när kontrollen inte fungerar och kollektivet sluter sig samman för att likvidera
individen som blivit ett sådant oerhört hot mot dem genom sin frihetslängtan.
I polisförhör möter vi en ung man som mördat sin syster. Hur kan det gå så långt att en pojke drivs till att
mörda sin egen älskade familjemedlem?
Istället för att förfasa oss över tidningsrubriker och bestialiska mordhistorier, så vill vi försöka förstå. För i
grunden av alla dessa unga människors historier finns samma enkla längtan: Jag vill ju vara fri. Men om det
inte går? Om jag inte kan bli fri? Om jag inte ens längre vet vad frihet är? Vad händer då med mig som
ung människa? När en ung människas framtidshopp och livsglöd släcks ut, det är då det blir riktigt farligt.
8
Övning 2:
Heder i vardagen, exempelberättelser och diskussioner kopplade till
teaterföreställningen
Rebecka berättar:
”På gymnasiet träffade jag en tjej, vi blev bästa vänner och stod varandra väldigt nära och pratade om allt. Men
det var ändå vissa saker som jag reagerade på och undrade över och som jag nu flera år efter gymnasiet kan tänka
på. Det var vissa saker som vi aldrig kunde prata om. Tecken på att hon inte hade en hemsituation som liknade
min eller de andra kompisarna. Till exempel så var hon under tre år aldrig med på någonting som vi i tjejgänget
gjorde på helgerna. Vi träffades helt enkelt aldrig på helgen. Hon blev alltid medbjuden på olika saker som vi
andra hade planerat, bio eller café. Men det fanns alltid ursäkter, någon i familjen var sjuk, eller de skulle ha
gäster eller något liknande som gjorde att hon inte kunde vara med. Hon hittade även på pojkvänner som vi aldrig
träffade eller såg. Historierna var alltid lite underliga och stämde inte med verkligheten. Detta, har jag förstått i
efterhand var något hon gjorde för att bättre ”passa in” och få alla andra i skolan att tro att hennes liv var
likadant som deras.
En gång sa hon till mig: ’men du förstår inte Rebecka! Jag har det inte som du!’
’hur menar du?’ sa jag, men hon ville inte förklara närmare.
I andra ring åkte min väninna till sitt hemland över en sommar för att hälsa på och när hon kom hem till
höstterminens start för sista året på gymnasiet så var hon gift.”
Detta är en sann berättelse. Heder i vardagen kan exempelvis vara att aldrig få vara för sig själv,
att någon av dina föräldrar går igenom din väska när du kommer hem, kollar igenom din
mobiltelefon och läser alla SMS och mail du har fått eller skickat själv. Att du aldrig får vara med
kompisar efter skolan utan måste gå direkt hem och stanna hemma. Att du blir sjukanmäld varje
gång som det är en skol-aktivitet eller skolresa.
Fråga: Vilka situationer eller synliga ”tecken” på att de mänskliga rättigheterna kränks
för en eller flera personer/karaktärer i pjäsen?
Svarsexempel: Melissa som är hårt bevakad när hon kommer hem och måste förklara var hon har varit och vad
hon har gjort och sen inte blir trodd utan slagen. Brodern som bevakar sin syster, hennes rädsla för att han ska
komma och se henne på café med kompisen i inledningen på pjäsen.
Robert berättar:
”Sista året på gymnasiet träffade jag en tjej i en annan klass och vi blev väldigt kära. Vi var tillsammans hela
tiden och förstod ganska snart att det här var riktig kärlek, vi var som gjorda för varandra och skulle med största
sannolikhet vara tillsammans hela livet. Så pass bra, naturligt och äkta kändes det mellan oss. Min familj tyckte
mycket om min flickvän och allt kändes toppen. Men när tiden kom för mig att bli presenterad för hennes familj
så gick det inte lika bra. Familjen accepterade inte mig som hennes pojkvän. Vi smög med vår relation och var
båda väldigt ledsna över att vi behövde göra det och det var naturligtvis extra svårt för min flickvän som behövde
ljuga och ”spela teater” för sin familj. Vår relation var till slut omöjlig, jag var förkrossad och så även hon. Idag
är hon gift med sin kusin. Ibland hör hon av sig i smyg till mig och berättar att hon tänker på mig och det vi hade
tillsammans och att hon är olycklig i sitt äktenskap. Det smärtar mig mycket, men jag vet att jag måste gå vidare.
Det är bara så det är, det går inte att göra något åt.”
Detta är en sann berättelse. Det här är ett exempel på vad som kan hända om du blir kär i någon
som du inte får bli kär i.
9
Fråga: vilka berättelser i pjäsens handling kan jämföras med Roberts situation? Vilka av
karaktärerna är också i situationen att de inte får bli eller vara kära i den person som de
vill?
Svarsexempel: Fadi som blir bortgift trots svensk flickvän som han verkar väldigt kär i. Hon som döljer
relationen till broderns kompis (sms-scenerna), Leila. Killen som är kär i en annan kille.
Diskussionsfrågor i helklass:

Tror ni att det finns fördelar, och i så fall vilka, med att leva i en sådan situation som
beskrivs både i pjäsen och av de exempelberättelser som här presenteras? Motivera!

Vilka möjliga konsekvenser skulle kunna komma av att leva i en sådan situation som
beskrivs både i pjäsen och i exempelberättelserna?

Vilka fördelar respektive konsekvenser skulle kunna finnas i att bryta sig loss och lämna
en sådan situation som beskrivs både i pjäsen och i exempelberättelserna? Diskutera och
förklara hur ni tänker!
Diskussionen ovan syftar till att visa på att det även finns fördelar med att leva i en familjesituation där man
alltid har stöd och engagemang, för att ge ungdomar som inte kan så mycket om problematiken en bild som inte
bara blir ”ensidig”. Det är även till för att ge de ungdomar som siter i ett klassrum och som har en sådan här
hemsituation inte ska känna att allt med detta är ”hemskt” eller ”dåligt”. Syftet är också att kanske få någon
att se vilka fördelar som skulle kunna komma av att våga lämna en sådan situation.
Övning 3:
Det ”kollektiva trycket” från familjen/släkten/ gemenskapen!
Tänk dig att du åker till en annan ort för att studera efter gymnasiet. Du åker tillsammans med
din vän som precis som du har en bakgrund och en situation som beskrivs i både pjäsen och de
olika exemplen sen tidigare. Till studieorten följer den ”bevakning” som redan finns hemmavid
med och blir till ett växande problem mellan dig och din vän. Du är livrädd att din vän ska
skvallra på dig till din familj. Han/hon skulle till exempel kunna berätta att du röker, dricker vin
eller följer med till kårens pub på fredagarna. Du vet att om din familj skulle få reda på de här
sakerna så skulle det kunna leda till att du omedelbart blir hämtad av din familj och blir tvungen
att åka hem. Det skulle troligtvis också leda till att du aldrig skulle kunna få plugga på högskola
någonsin igen.
Vilka mänskliga rättigheter kränks för den tjej eller kille som är i den ovan beskrivna situationen? Hur känns
det om man får sitt livsutrymme begränsat på det här sättet?
10
Övning 4:
Den nya lagen mot tvångsäktenskap
Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap (JuU30)
Att tvinga någon att gifta sig var redan olagligt i Sverige sen tidigare men under sommaren 2014
infördes ett nytt brott i den tidigare lagen mot tvångsäktenskap och barnäktenskap, nämligen
Äktenskapstvång. Lagen har alltså skärpts sen 1 juli 2014 och fler handlingar blir nu olagliga.
Det nya tilläggen innebär att det också blir straffbart att få någon annan att gifta sig genom att
utnyttja den personens utsatthet eller beroendeställning. Vad tror ni man menar med ”utsatthet” eller
”beroendeställning” här? Kan ni ge exempel på en sådan situation?
Lagändringen betyder i praktiken att även press från föräldrar eller släktingar kommer att bli
straffbart. Äktenskapstvång kan ge ett fängelsestraff på högst fyra år.
Även förberedande handlingar som förberedelse till äktenskapstvång blir straffbart, bland annat
genom att man gör "vilseledande till tvångsäktenskapsresa" brottsligt.
Vad tror ni menas med förberedelse till äktenskapstvång, ge exempel? Vad kan en ”vilseledande
tvångsäktenskapsresa” innebära tror ni?
Ett fullmaktsäktenskap är ett äktenskap som ingåtts utan att båda parterna är samtidigt närvarande.
Fullmaktsäktenskap erkänns från och med den 1 juli 2014 INTE om det inte finns ”synnerliga
skäl”. Skulle ni kunna tänka er att gifta er med någon som ni kanske aldrig ens har träffat? Diskutera!
Motivera era svar, varför eller varför inte?
Lagändringarna började gälla den 1 juli 2014.
11
5. Tips och inspiration
Här följer tips och inspiration på material/handböcker/rapporter/skönlitterära skildringar och filmer som
kan användas för att i skolan arbeta vidare med frågan.
Ung och fri – eller? Ett studiematerial för unga om rätten att välja sitt liv, 2013, Länsstyrelsen Östergötland
beställ/ladda ner
Om Barnkonventionen
Självklart! Det handlar om Rättigheter - (Rädda Barnen)
Handledning för dig som vill arbeta med barns och ungas rättigheter – Barnombudsmannen
informerar BI 2009:03
Om Normer och fördomar
BRYT – ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet - (Forum för
levande historia, RFSL Ungdom)
Alla Olika Alla lika – ett metodmaterial mot fördomar och diskriminering
Om Integritet, sexuella trakasserier, sexualbrott, sex och internet
Var går gränsen? Handledning för temaarbeten om integritet, sexuella trakasserier och sexualbrott
– (BRÅ)
Ses Offline – ett metodmaterial om unga, sex och internet – (Ungdomsstyrelsen)
Länkar
www.unicef.se – här kan du hitta klassrumsupplägg utifrån olika teman kopplade till Barnkonventionen.
Dessa kan laddas ned som pdf-filer och sedan skrivas ut.
www.fin.se – här kan du hitta skolmaterial kring mänskliga rättigheter
www.bris.se – här kan du hitta lektionsupplägg, samt små filmer om t ex bråk, ensamhet, mobbning och
kärlek.
www.hedersfortryck.se – Länsstyrelsen Östergötlands webbplats för de som arbetar med barn och
ungdomar och som därför riskerar att komma i kontakt med hedersrelaterat förtryck och våld. På denna
sida finns mycket material. Det finns bland annat en skolkampanj, material för skolpersonal och elever,
framtagen av Länsstyrelsen Östergötland och Rikspolisstyrelsen.
Handböcker och material
Om våld i hederns namn - (Länsstyrelsen i Östergötlandslän)
Att utveckla en handlingsplan i skolan - (Länsstyrelsen i Östergötlandslän)
JAG! Om flickors livsutrymme - (Länsstyrelsen i Östergötlandslän)
Gömda men inte glömda - (Uppsala kommun)
När man krockar - (Länsstyrelsen i Uppsala län)
Fem steg - (om socialtjänstens arbete med familjer där barn utsätts för sådant hedersrelaterat våld att de
måste skyddas)(Länsstyrelsen i Västra Götaland)
Hedersnormer och hedersvåld - (Rikspolisstyrelsen)
Strategi för samverkan för barn som far illa eller som riskerar att fara illa - (Rikspolisstyrelsen m.fl.)
Nationella riktlinjer kring barn som misstänks vara utsatta för brott och kriterier för landets
Barnahus – (Rikspolisstyrelsen)
Patriark – (Om hot- och riskanalys) (Henrik Belfrage)
Mitt liv och rätten att få välja – Metodstöd i samarbete med Arkan Asaad. Går att beställa via
Länsstyrelsen Östergötlands sajt www.hedersfortryck.se
Ung och fri - eller? – Ett studiematerial för unga om rätten att själv välja sitt liv. Beställs via
Länsstyrelsen Östergötland på www.hedersfortryck.se
Osynliga sår, om heder - UR.se
12
Faktaböcker och skildringar av hedersproblematik
Fadimes tal i riksdagen 2001
Rätten att själv få välja. Arrangerade äktenskap, kön och socialtarbete - (Astrid Schlytter)
Hedersmordet på Pela - (Lena Katarina Svanberg)
En fråga om heder – (Unni Wikan)
Stamtavlor - (Dilsa Demirbag-sten)
Vilsen längtan hem: En sann berättelse om hedersrelaterad maktutövning – (Melissa Delir)
Överlevnadshandbok – för flickor om frihet och heder - (Rädda Barnen)
Heder – (Christina Wahldén)
Fallen flicka – (Christina Whaldén)
Stjärnlösa nätter (Arkan Asaad)
Du ska dö: en dokumentär berättelse om mordet på Fadime Sahindal – (Ulf Broberg och Leif
Ericksson)
Hedern har sitt pris – (Muhktar Mai)
Leva sitt liv med familjen i behåll – (Hedvig Ekerwald)
Levande bränd – (Souad)
Offrad för hederns skull – (Sengül Güvercile)
Barnbrudar – (Tina Thunander)
Varför mördar man sin dotter? – (Emre Güngör och Nima Dervish)
I hederns sugga – (Dilek Baladiz)
Rapporter
Hedersrelaterat våld mot ungdomar på grund av sexuell läggning – (Länsstyrelsen i Skåne län
2004:24)
Arbete med ungdomar som utsätts för hedersrelaterat våld p.g.a. sin sexuella läggning (Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2005:46)
Kvinnlig könsstympning - ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso-sjukvård –
(Socialstryrelsen 2005)
Utbildning på (o)lika villkor: om kön och etnisk bakgrund i grundskolan – (Sara Högdin 2007)
Hedersrelaterade traditioner i en svensk kontext: en studie av omhändertagna flickor – (Astrid
Schlytter och Hanna Linell 2008)
Gift mot sin vilja – (Ungdomsstyrelsen)
Av egen vilja – (Ungdomsstyrelsen)
Äkta makar – (Ungdomsstyrelsen)
Amnesty International om hedersmord
Filmer och dokumentärer
När mörkret faller - Parallella historier om hedersrelaterat våld och mäns våld mot kvinnor
Vingar av glas - Om rätten att kunna bestämma över sitt eget liv
Sämre än djur – Om homosexualitet och hederskultur
Fadime – Frihetens pris, om kampen för rätten till sitt eget liv
Jag heter Mitra – Om problemen som uppstår i en relation mellan en iransk flicka och en svensk pojke
Nattens innebörd – Om ett hedersmord som utspelar sig inom en algerisk familj i Holland
Sex på kartan (UR play)
Tusen gånger starkare
Hederns pris
Johanna Yoanna
Bomber och granater knivar och gafflar
Elling
13
Myten om Mödomshinnan
Angelläget om Mänskliga Rättigheter
Den bästa sommaren
När den ryska björnen äter sina barn
Zozo
Alla älskar Alice
Blåögd
Lilja 4 ever
Teater
Att öppna nya världar – en handledning om att gå på teater med barn i förskola och skola, tar upp hur
teater uppfattas av barn i olika åldrar, lärarens roll på teatern och den professionella teaterns roll i skolan.
2008, Riksteatern ladda ner
6. Vill du ha mer information?
Besök webbplatsen www.dinarattigheter.se där kan du läsa mer. Du kan också skicka ett mejl till
[email protected], alternativt kontakta Charlotte Erenius på Rädda Barnen, [email protected],
08 - 698 92 46.
14

Similar documents