Untitled - Mikael Elias

Innehållsförteckning
Mikael Elias Gymnasium ............................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. SollentunaInnehållsförteckning ........................................................................................................... 2 Vision och värdegrund: ............................................................................................................................ 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar ............................................................................................. 3 Funktionell kvalitet: .................................................................................................................................. 8 Upplevd kvalitet: ..................................................................................................................................... 14 Nya utvecklingsområden: ..................................................................................................................... 21 Sammanfattning ...................................................................................................................................... 21 Vision och värdegrund:
Inom Mikael Elias Gymnasium arbetar vi medvetet och engagerat för att skapa och
upprätthålla en hög och jämn kvalitet vid våra skolor. Kvalitet handlar för oss om att
systematiskt utveckla vår verksamhet och därför talar vi om utvecklingsarbete istället för
kvalitetsarbete. Våra ledord - att inspirera och utmana – är vägledande för både elever
och personal.
Vi tror på individens förmåga att lära, utvecklas och skapa sina egna förutsättningar och
vi är helt övertygade om att skoltiden har en enorm betydelse för en ung människas
självbild, drömmar och framtid.
Vårt mål är därför att inspirera och utmana våra elever under deras skoltid som de
tillbringar hos oss. Vårt mål är också att garantera en likvärdig utbildning för våra elever
och en jämn och hög måluppfyllelse.
Grundfakta om skolan/förutsättningar
Mikael Elias Gymnasium, Sollentuna
Ansvarig chef: Britta Petersson, rektor
Personal
Pedagogisk personal på Mikael Elias Gymnasium i Sollentuna består av femton lärare.
Elva av dessa lärare har lärarlegitimation som omfattar behörighet att undervisa på
gymnasieskolan. Den ena av de obehöriga lärarna är i utbildning och kommer inom ett år
att vara legitimerad, de andra utav de obehöriga lärarna kommer inte att arbeta på
skolan under kommande läsår. Personaltäthet är 5,6 lärare per hundra elever. Utöver
pedagogiskpersonal utgörs personalstyrkan av rektor, biträdande rektor, administratör,
skolsköterska, kurator, IT-support/vaktmästare samt bespisningspersonal. Skolläkare
och skolpsykolog tillkallas vid behov.
Bakgrundsstatistik elever
Antal elever på Mikael Elias Gymnasium har ökat för varje år sedan skolan startade år
2009. I årkurs 3 går totalt 58 elever fördelade på samhällsprogrammet och på
naturvetenskapliga programmet. I årskurs 2 går totalt 77 elever vilka är fördelade på
naturvetenskapligt program, samhällsvetenskapligt program samt även
ekonomiprogrammet. Från och med läsåret 2012/2013 fick skolan tillstånd att bedriva
ekonomiprogrammet. I årskurs 1 går totalt 90 elever fördelade på ekonomiprogrammet,
naturvetenskapligt program och samhällsprogrammet. Det samhällsvetenskapliga
programmet är populärast men vi ser också med tillförsikt hur ekonomiprogram växer.
Antal elever per program och årskurs Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Ekonomiprogrammet 24 12 Naturvetenskapsprogrammet 26 23 28 Samhällsvetenskapsprogrammet 40 42 30 Totalt
90
77
58
Budget med materiella resurser och lokaler
Skolan rymmer 8 klassrum med varierad storlek, 1 laborationssal för naturvetenskapliga
ämnen, 2 studierum för elever, kontorsytor för personal, matsal samt lärarpersonalrum.
Totalt förfogar skolan över 1132 kvm lokalyta.
Under året har skolan haft en extra satsning på engelskundervisning. Satsningen har
inneburit ett samarbete med EF Education First (EF) där samtliga av skolans elever i
årskurs 1 dels haft tillgång till EF:s nätbaserade studiematerial E-lab och dels erbjudits
en språkresa till Oxford på skolans bekostnad. Satsningen har varit gällande sedan
läsåret 12/13 och kommer även gälla läsåret 14/15.
På skolan arbetar vi med 1-till-1 konceptet. Detta innebär att samtliga elever erbjuds att
under sin studietid låna en dator av skolan. Detta läsår valde skolan att satsa på I-pads
till eleverna i åk 1. En lyckad satsning där vi anser att I-pads svarar väl mot de
funktioner och den prestanda som krävs för att på ett mer tillfredställande sätt arbeta
med IKT i undervisningen. Syftet med övergången till I-pads är att främja en mer
stimulerande, varierad och interaktiv undervisning.
Vidare har satsningar gjorts på förbättringsarbete i lokalerna med bland annat
ommålning och tapetsering samt inköp av möbler till klassrum och en informations-TV.
Ekonomiska satsningar har även gjorts på att investera i kompletterande fysikutrustning
till vår laborationssal.
Presentation och förankring av mål
Vid en sammanfattning av föregående läsår (11/12) konstaterade vi i personalgruppen
att andelen nöjda och trygga elever är hög på skolan men att det finns
utvecklingsområden vad gäller elevernas nöjdhet med undervisning, återkoppling och
måluppfyllelse. Med detta som bakgrund arbetade skolans personal fram ett antal mål för
innevarande läsår (13/14) med fokus på stimulerande lärande, information och
måluppfyllelse.
Arbetet i verksamheten
Arbetet på Mikael Elias gymnasium i Sollentuna präglas av stort fokus på
värdegrundsarbete för att skapa en miljö där elever och personal känner sig trygga,
sedda och respektfullt bemötta. En god arbetsmiljö tror vi är en viktig förutsättning för
utveckling och lärande. Verktyg i detta arbete är bland annat elevdemokrati,
förebyggande elevhälsoarbete, mentorskap, nära samarbete mellan elevkår och
skolledning samt ordningsregler som lärare och elever gemensamt arbetat fram och
formulerat. Arbetet med trygghet och trivsel är en av våra främsta styrkor på skolan.
Undervisningen på Mikael Elias gymnasium vill vi ska präglas av att eleverna ska vara
delaktiga och känna lust att lära och mod att förändra. Detta har vi sett som ett
utvecklings- och förbättringsområde där elevinflytande och nya didaktiska arbetssätt
fokuserats. Vår IKT-satsning har skapat förutsättningar för en mer kreativ och
interagerande undervisning och vi har även arbetat vidare med utvecklingen av
entreprenöriellt lärande i ämnesövergripande projekt samt med studiebesök och externa
föreläsare som en del av lärandet.
Viktiga händelser under året
Läsåret startade i mitten av augusti med upprop av nya elever i årskurs ett. Därefter
väntade ett introduktionsprogram för dessa med syfte att de skulle känna sig välkomna
och trygga med sitt program- och skolval. Team building blandades med information och
studieteknik. Ett uppskattat inslag för att eleverna snabbt kände gemenskap och
trygghet var den klass-kickoff med övernattningen vi ordnade för eleverna på
kursgårdarna i Erken, Fjällnora och Domarudden.
Övriga elevaktiviteter som skapar trivsel och god stämning bland elever och personal var
bland annat det återkommande idrottsevenemanget Teoretiskaspelen på Stockholm
Stadion där samtliga Mikael Elias-skolor tävlar mot varandra i olika idrottsgrenar. I
december firades även Nobeldagen med sedvanlig nationell kunskapstävling och högtidlig
mingelmiddag med prisutdelning.
För läsåret 2013/2014 fick skolan sin första ”förstelärare” som arbetade med att
kompetensutveckla lärarna krig ITK och hur IT i undervisningen kan användas som ett
pedagogiskt verktyg för att skapa ett mer lustfyllt och interaktivt lärande mellan lärare
och elever vilket i sin tur skapar förbättrade förutsättningar för ökad måluppfyllelse och
förbättrade kunskapsresultat.
Elevrådet anordnade en halloweennatt på skolan med skräckfilmsvisning och olika
aktiviterer, alla hjärtans dagsfirande samt en fotbollsturnering under vårterminen.
I februari månad åkte skolans elever i årskurs 1 till Oxford och Brighton på språkresa i
ett samarbete med EF Education First. Veckan i England var fylld med studier, kulturella
upplevelser och utbyten. Resan var uppskattad av både elever och personal.
I april bjöds de elever som sökt något av skolans program för läsåret 14/15 in till en
kväll fylld med mingel och mat. En kväll med syftet att de kommande eleverna skall få
tillfälle att lära känna skolan redan innan det drar igång i höst. En välbesökt, uppskattad
och lyckad kväll.
I juni var det så dags att släppa iväg skolans tredje studentkull. Glada och upprymda
elever rusade ut från Edsvikens konsthall till familj och vänners jubel.
Åtgärder enligt föregående års rapport
Prioriterade utvecklingsområden från föregående års rapport
Återkoppling till elever om hur de ligger till i sina kurser och vad som krävs för
att nå nästa steg i kunskapsutvecklingen
Arbetssätten för att nå ett bättre resultat än föregående mätningar var att tidigt planera
in omdömeskonferenser för att fånga upp elever som riskerar att inte nå målen i någon
eller några kurser och därefter kommunicera detta på ett tydligt sätt till elev och
målsman. Vi har också börjat nyttja fler funktioner i Schoolsoft för ändamålet.
Resultaten i undersökningar visar att vi inte nått ett förbättrat resultat från föregående
år, snarare något sämre. Vi ser snarare resultat som viker ytterligare nedåt om än
marginellt. På frågan om huruvida lärarna informerar eleverna om hur det går i kurserna
så når vi ett indexvärde på 6,8 (skala 1-10 där 10 är högst), året innan låg det på 7,2.
Vidare kan vi också se ett vikande resultat på frågan om eleverna anser att lärarna gör
det tydligt vad som krävs i kurserna för att eleverna skall nå de olika betygsstegen. I
årets undersökning landar på 7,1 och året innan låg det på 7,8
Analysen av detta säger att vi behöver hitta bättre och tydligare arbetssätt för att
förbättra resultaten för elevernas upplevelse av återkoppling och information. Resultaten
ligger förvisso på en AcadeMedia-nivå vilket tyder på att ett tydligt, kontinuerligt och
lättförståeligt återkopplingsätt som både elever och lärare kan mötas i är något som
många skolor i koncernen brottas med och som således tycks vara en komplex utmaning.
Undersökningen visar också att lärarnas upplevelse är att återkoppling och information
till eleverna görs på ett tydligt och välfungerande sätt men att elevernas upplevelse är en
annan. Det finns en relativt stor diskrepans mellan hur elever och lärare uppfattar
samma sak. En stor utmaning som vi ser är att lärarna gärna vill återkoppla formativt
med utvecklande kommentarer matriser som redskap för att visa eleverna vilka
kunskapskrav som uppnåtts och vilka förmågor eleven visat. Lärarna upplever att många
elever sitter fast i en kunskapstradition som är av mer summativ karaktär med enskilda
betyg på enskilda uppgifter och att eleverna har svårt att ta till sig och förstå det
formativa återkopplingssättet som de upplever otydligt. Vi kommer därför att fortsätta
att jobba med kommunikationen mellan elever och lärare för att hitta ett gemensamt
språk i återkopplings och informationsarbetet. Vi tror att mycket handlar om vänja
eleverna vid att förstå hur formativt och summativ återkoppling samverkar och att
återkopplingen på så vis ger förutsättningar för eleverna att själva äga och förstå sin
kunskapsutveckling.
Stimulerande lärande
Arbetssätten för att erbjuda eleverna en undervisning som är mer stimulerande och som
skapar större lust att lära har främst varit att göra eleverna mer delaktiga i planeringen
och genomförandet av undervisningen, IKT-satsningen med I-pads för eleverna i år 1 och
på kompetensutveckling inom IKT för lärarna samt att arbeta mer entreprenöriellt med
ämnesövergripande projekt för att skapa meningsfulla och spännande sammanhang för
eleverna.
Resultaten i elevundersökningar visar att vi nått ett något sämre resultat från föregående
år. På frågan ”mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer” når vi ett indexvärde
på 7,0 (skala 1-10 där 10 är högst), året innan låg värdet på 7,2. Dock ligger vi över
både Mikael Elias snittet på 6,8 och AcadeMedia-snittet på 6,8. Det vi kan utläsa av
svarsresultaten är att det ser olika ut i olika klasser och framförallt på olika program. På
ekonomi och samhällsprogrammet oavsett årskurs är eleverna mer nöjda med hur
undervisningen stimulerar dem att vilja lära sig mer, medan eleverna på det
naturvetenskapliga programmet ligger under skolans snitt i samtliga klasser.
Analysen visar således att undervisningen på ekonomiprogrammet och
samhällsprogrammet visar en positiv utveckling där vi lyckats bättre i vårt arbete med
att utmana och stimulera elevernas lust till lärande. Utmaningen som vi ser är att stötta
och skapa bättre förutsättningar även inom det naturvetenskapliga programmet för att
stimulera lärandelusten hos eleverna. Studiebesök, laborationer, ämnesövergripande
projekt med andra naturvetenskapliga ämnen och/eller samhällsvetenskapliga ämnen
och fortsatt arbete med elevinflytande ser vi som viktiga redskap i det fortsatta
förbättringsarbetet.
Förbättrad måluppfyllelsen
Arbetssätten för att nå ett bättre resultat än föregående mätningar har varit flera.
Vid terminsstart gick vi på personalkonferens gemensamt igenom samtliga elevers F och
gjorde en tydlig ansvarsfördelning för vilken lärare som ansvarande för att följa upp och
pröva vilka elevers F. Därtill planerades tidiga och kontinuerliga omdömeskonferenser in
för att fånga upp elever som riskerar att inte klara kurserna vilket därefter
kommunicerades vidare till vårdnadshavare via mentor.
Vidare har lärarna arbetat i ämnesgrupper med likvärdighet för att gemensamt tolka
styrdokumenten och vad som krävs för att nå godkänt betyg samt givitvis även för
övriga betygssteg. Detta för att säkerställa att vi har en likvärdig kravnivå vad gäller
elevernas kunskaper i kurserna.
Vi har också arbetat med att gemensamt i personalgruppen med att diskutera och delge
varandra olika examinationsmetoder och examinationsformer som ger eleven bästa
möjlighet att visa sina kunskaper. Satsningar har också gjorts på att skapa
förutsättningar för ett mer stimulerande lärande med fokus på IKT, ämnesövergripande
projekt och elevinflytande.
Eleverna har också erbjudits resurstid i samtliga ämnen och resurstiden har blivit
obligatorisk och närvarogrundande för elever som riskerar att inte nå målen. Elever som
haft svårigheter med måluppfyllelsen har således erbjudits mer undervisningstid.
Slutligen har vi även arbetat med att skapa nya rutiner för EHT-möten där rektor,
skolsköterska och mentor träffas var tredje vecka för att fånga upp och ge adekvat stöd
till elever som har svårt att klara skolarbetet på grund av ohälsa. Mentor har också haft
en stor roll i att följa upp sina mentorselevers kunskapsresultat och att stötta dem
genom exempelvis motiverande och stödjande samtal samt att hålla nära kontakt med
omyndiga elevers vårdandshavare.
Resultaten visar att vi fortsatt har en andel elever som inte når målen i kurserna. Störst
negativ avvikelse ser vi inom matematikämnet där exempelvis närmare 30% av eleverna
får ett F i betyg i matematik. Vi ser också en betydligt lägre andel avgångselever som når
tillräckligt med godkända betyg för att erhålla ett examensbevis med högskolebehörighet
för läsåret 13/14 (80%) än för föregående läsår 12/13 (97%). Detta är inte helt oväntat
med tanke på de skärpta kraven för gymnasieexamen i Gy11 men givetvis innebär detta
att det är desto viktigare att fortsätta att arbeta systematiskt med måluppfyllelsen på
skolan för att lyckas bättre med vårt huvuduppdrag.
Analysen säger att vi framförallt behöver hitta nya vägar inom matematikämnet. Med en
stor andel underkända elever behöver vi satsa extra på detta framöver vilket vi också
kommer att göra. Eleverna i år 1 som inte klarat matematik 1b, som är en av de kurser
som eleven måste klara godkänt betyg i för att få sin gymnasieexamen, kommer att läsa
om kurser i år 2 för att därefter först i år 3 läsa kursen matematik 2b. Därtill kommer
mer tid kommer att läggas ut i matematik 1b (tre pass i stället för två per vecka).
Vi behöver också arbeta mer förebyggande kring elevers frånvaro i vårt fortsatta
förbättringsarbete då vi ser att hög frånvaro och försämrade skolresultat har ett mycket
nära samband. Här krävs ett tydligare förebyggande arbete och samarbete mellan
elevhälsa, mentor, elev och vårdnadshavare.
Funktionell kvalitet:
Arbetssätt: För att nå en hög måluppfyllelse och därmed en god funktionell kvalitet har vi
under året försökt att arbeta förebyggande med tidiga uppföljningar i klasskonferenser,
med effektiva EHT-rutiner och åtgärder, stimulerande lärande och elevinflytande för att
öka elevernas motivation och lust att lära samt med resurstider, ett aktivt mentorskap
tillsammans med samverkan mellan skola, elev och vårdnadshavare. Vi tror att samtliga
dessa arbetssätt påverkar måluppfyllelsen positivt.
Vid uppföljning har vi sett att systematiskt arbete enligt ovanstående modell ger positiv
effekt på måluppfyllelsen men att vi inte haft kontinuitet i rutinerna under
avgångselevernas samlade gymnasietid vilket inneburit att vi inte alltid lyckats med att
fånga upp eleverna på ett önskvärt sätt. Skolledningsbyte, samt att en växande skolan
ständigt behöver revidera rutiner och arbetssätt samt mentors och vissa lärarbyten har
haft viss negativ påverkan på arbetet med måluppfyllelsen.
Resultat
Grundläggande behörighet till högskola och universitet
Högskolebehöriga riket 13 anges i andel % Högskolebehöriga på skolan 12/13 anges i andel % Högskolebehöriga på skolan 13/14 anges i andel % Riket meritvärde 12/13 Skolans meritvärde 12/13 Skolans meritvärde 13/14 Summa per program % SA 16,1 15,6 14,7 81% 97% 92% NA 15,6 16,5 16 78% 96% 95% Skolan totalt 15,9 16,0 80% 97% Meritvärdet på Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) stiger från 15,6 föregående år till
16,1 för läsåret 13/14 medan meritvärdet sjunker på Naturvetenskapsprogrammet (NA)
från 16,5 föregående år till 15,61 för läsåret 13/14. Resultaten ligger över rikets
medelvärde på samhällsprogrammet men under rikets snitt på det naturvetenskapliga
programmet.
Antalet elever som når högskolebehörighet sjönk från 97% läsåret 12/13 till 80% läsåret
13/14. Detta beror på skärpta krav för gymnasieexamen inom ramen för Gy11.
Andel gymnasieelever som fullföljt utbildningen inom fyra år per program Totalt elever Program Examensbevis Studiebevis Naturvetenskapsprogrammet 27 21 6 Samhällsvetenskapsprogrammet 27 22 5 Fullföljd utbildning inom 4 år som erhållit examensbevis. Antal Meritvärde Skolan 74% Antal elever i åk 3+4 LÅ13/14 15,86 58 43 Antal elever m examensbevis Andelen elever som fullföljer sin utbildning motsvarar 74%. Antalet avgångselever 13/14
var 54 stycken varav 43 elever klarade gymnasieexamen medan 11 elever fick så kallat
studiebevis (ej avklarad gymnasieexamen). Därtill avbröt 5 elever sina studier på Mikael
Elias gymnasium på grund av flytt till annan ort (1 elev), byte av skola (1 elev) samt på
grund av arbete/ resa utomlands (3 elever).
Resultat från nationella proven och betygen för skolans elever
Ämne Antal betyg F E D C B A Sv1 92 5 5% 18 20% 24 26% 18 20% 17 18% 10 11% Sv1 NP 88 3 3% 23 26% 15 17% 21 24% 19 22% 2 2% Sv2 71 6 8% 21% Sv3 52 6 12% 7 13% 4 Ma1b 69 19 28% 21 30% 10 14% 10 14% 6 9% 3 4% Ma1b NP 63 19 30% 16 25% 8 13% 9 14% 5 8% 1 2% Ma 2b 50 15 30% 18 36% 11 22% 4 8% 2 4% 0 0% Ma 2b NP 46 21 45% 14 30% 10 22% 1 2% 0 0% 0 0% 7 10% 10 14% 14 20% 19 27% 15 8% 14 27% 6 12% 15 29% Ma1c 27 4 15% 6 22% 4 15% 3 11% 7 26% 3 11% Ma1c NP 26 4 15% 5 19% 4 15% 3 12% 7 27% 3 12% Ma2c 21 2 10% 4 19% 1 4 19% 4 19% 6 29% Ma2c NP 20 2 10% 4 20% 1 5% 4 20% 4 20% 5 25% Ma3c 20 2 10% 7 35% 4 20% 1 4 20% 2 10% Ma 4 21 3 14% 5 24% 6 29% 3 14% 2 10% 2 10% Ma 4 NP 20 3 15% 6 30% 6 30% 1 3 15% 1 5% Ma 5 13 1 8% 5 38% 2 15% 3 23% En5 92 0 0% 11 12% 9 10% 24 26% 22 24% 25 27% En5 NP 88 0 0% 9 10% 15 17% 22 25% 23 26% 18 20% Hi1b 98 5 5% 29 30% 16 16% 14 14% 13 13% 20 20% Id1 81 7 9% 1 10% Na1b 5 0 0% 2 40% 2 40% 1 20% 0 Re1 101 5 5% 36 36% 5 Sa1b 91 6 Sa2 61 3 2 15% 0 5% 0% 5% 5% 1% 13 16% 20 25% 32 40% 8 0% 0 0% 5% 21 21% 11 11% 23 23% 7% 9 10% 14 15% 21 23% 16 18% 25 27% 5% 3 43% 5% 2 3% 13 21% 14 23% 26 dessa. Vi ser en nedåtgående trend inom matematikämnet. Framförallt i Ma1b är resultat
i både kursbetyg och betyg på nationellt prov är oroväckande låga då endast cirka 70%
når minst betyget E. Diskussionen har förts tillsammans med matematiklärarna kring
elevernas resultat löpande under året. Åtgärder som satts in redan under innevarande
läsår är mer tid i kursen för matematik 1 under vårterminen samt att de elever som inte
klarade det nationella provet fick extraundervisning och därefter möjligheten att visa sina
kunskaper i ett kursprov där samtliga förmågor och kunskapskrav testades. Eleverna
kommer under kommande läsår att erbjudas att läsa om kursen eftersom godkänt betyg
i kursen är nödvändigt för gymnasieexamen och därmed för att eleverna ska vara
behöriga att söka in på högskolan. För årets elever i åk 1 gjordes iakttagelsen i början av
terminen att en större andel elever än föregående två elevkullar hade lågt betyg (E) i
matematik från grundskolan. Vår bedömning är att detta har haft betydelse för utfallet
av de lägre resultaten för matematik 1b.
Även i matematik 2b är resultaten lika låga med 70% som klarar godkänt betyg detta
trots omfattande kollegialt arbete mellan matematiklärarna och trots en timme mer
utlagd tid i matematikundervisning 2b. Det föreligger en viss skillnad mellan kursbetyget
i matematik 2b och kursbetygen i matematik 2b vilket beror av ytterligare stödåtgärder
som sattes in för eleverna under vårterminen. De elever som inte klarade nationella
provet i matematik 2b erbjöds intensivresurstid under kvarvarande tre veckor av
terminen samt erbjöds därefter att göra ett kursprov som testade samtliga kunskapskrav
och förmågor för kursen. På detta sätt fick eleverna ytterligare en möjlighet att visa sina
kunskaper och fler elever nådde genom denna åtgärd godkänt betyg.
För matematik 3c 4 och matematik 5 är resultaten inte lika negativt utstickande även om
samtliga elever inte lyckas nå godkända betyg. I matematik 5 når hela 23% högsta
betyg. Matematiklärarnas upplever eleverna på naturprogrammet, som läser de högre
kurserna i matematik, som mer positivt inställda till ämnet i sig och även till tron på sin
egen förmåga. Det speglar således den pedagogiska utmaning vi ser i att genom lustfyllt
lärande motivera eleverna och stärka elevernas tilltro till den egna förmågan hos många
elever på samhälls- och ekonomiprogrammet. Satsningen på matematiklyftet under
nästkommande läsår ser vi som mycket betydelsefullt i arbetet att höja resultaten.
I engelska 5 når vi goda resultat då samtliga elever klarade kursen och 27% klarade
högsta betyg.
Måluppfyllelsen inom samhällskunskap är också god framförallt i samhällskunskap 2 där
43% når högsta betyg.
Slutbetyg för avgångselever Ämne E D C B Antal betyg F Sv1 48 2 4% Sv2 54 6 11% 6 11% 8 15% 13 24% 8 15% 13 24% Sv3 49 6 12% 5 10% 3 Ma1b 27 2 7% 9 33% 3 11% 8 30% 1 4% 4 15% Ma1c 27 0 0% 2 5 19% 6 22% 8 30% 6 22% Ma2c 27 2 7% 3 11% 7 26% 6 22% 5 19% 4 15% Ma3c 27 7 26% 5 19% 8 30% 4 15% 1 4% 2 7% En5 54 0 0% Hi1b 54 3 6% 11 20% 4 Id1 54 6 11% 2 4% 15 28% 17 31% 10 19% 4 7% Na1b 27 3 11% 9 33% 3 11% 4 15% 2 7% 6 22% Re1 54 2 4% 14 26% 1 Sa1b 54 4 7% Sa2 33 5 15% 4 12% 5 15% 7 21% 6 18% 6 5 10% 8 17% 14 29% 11 23% 8 4 7% 7% A 17% 6% 14 29% 6 12% 15 31% 7 13% 14 26% 19 35% 10 19% 7% 18 33% 7 13% 11 20% 2% 3 6% 4 7% 30 56% 9 17% 6 11% 11 20% 14 26% 10 19% Med en högskolebehörighet på 80% når vi ej målet om 100% elever med
gymnasieexamen. För årets avgångselever ser vi att de elever som klarar
18% högskolebehörighet och sin gymnasieexamen finns få kurser med F i betygen medan de
elva elever som inte nådde högskolebehörighet har F i många kurser. Dessa elever står
således för majoriteten av de F som kan utläsas i tabellen ovan. Trots stora insatser för
dessa elever med erbjudande om resursstöd, elevhälsokontakt, kontinuerliga
avstämningar, möten, telefonsamtal och i många fall indraget CSN har vi inte lyckats
vända den negativa utvecklingen för dessa elever. Vi ser dock positivt och med tillförsikt
på att nämnda åtgärder dock gav resultat för flera andra elever som riskerade att inte nå
gymnasieexamen.
På samhällsvetenskapliga programmet är andelen som fick högskolebehörighet 82% (22
elever) och andelen som inte blev högskolebehörigas 18% (fem elever)
På naturvetenskapligt program är andelen som fick högskolebehörighet 78% (21 elever)
och andelen som inte blev högskolebehöriga 22% (6 elever).
För samhällsprogrammet når vi målet med ett meritvärde över sikssnittet. På
naturvetenskapliga programmet ligger meritvärdet något under rikets snitt vilket innebär
att vi för NA-programmet inte nådde vårt mål. Generellt är det kurser i de
naturvetenskapliga ämnena (biologi, kemi, fysik och matematik) som av eleverna
upplevs som krävande och svåra och där finner vi en hel del av elevernas lägre resultat.
För årets avgångselever på naturprogrammet ser vi att det finns en liten andel elever
som har många icke godkände betyg och hög frånvaro trots insatta resurser i from av
undervisningsstöd, coachning och kontakt med elevhälsan. Dessa relativt få elevers
många F påverkar givetvis meritvärdet negativt.
Som tidigare nämnts arbetar vi systematiskt med att förbättra måluppfyllelsen genom
tydliga förebyggande och uppföljande rutiner på skolan för att fånga upp elever som
behöver stöttning i ett tidigt skede. Matematikresultaten är helt klart vårt största
utmaning på ämnes- och kursnivå och där behöver vidare satsningar att göras än de
rutiner och arbetssätt vi använder idag. Två satsningar som vi kommer att göra till
nästkommande läsår är kompetensutveckling för matematiklärarna genom
Matematiklyftet (skolverkets kompetensutbildning), mer tid utlagd för
matematikundervinsingen samt en extra grupp i matematik 1b där elever som inte
klarade kursen har möjlighet att läsa den en gång till. Det är av yttersta vikt att eleverna
når godkänt betyg i just matematik 1b eftersom det krävs för att eleverna ska bli
högskolebehöriga.
Ytterligare ett fokusområde för kommande läsår är det kollegiala lärandet där vår
förstelärare kommer att leda ett processinriktat arbete för att främja det pedagogiska
utbytet mellan lärarna på skolan. Genom bland annat auskultationer, Learning studies
och forum för lärarna att gemensamt planera, genomföra, bedöma och utvärdera
undervisningen är vår förhoppning att lärarnas arbete att lära av varandra kommer att
skapa både glädje, entusiasm och förbättrade kunskapsresultat på skolan.
Upplevd kvalitet:
Resultat NKI (Nöjd kund index)
100 89 90 79 80 70 64 69 65 67 69 65 67 72 70 74 67 80 77 70 NKI 2013 60 NKI 2014 50 RekommendaTonsgrad (Andel 7-­‐10) 2013 40 30 RekommendaTonsgrad (Andel 7-­‐10) 2014 20 10 0 AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Mikael Elias Sollentuna NKI-resultatet för MEG Sollentuna 13/14 (70) ligger högre än både Mikael Elias skolornas
snitt (67) och för AcadeMedia-snitt (65). Detta ser vi som ett kvitto på att eleverna trivs
på skolan. Samtidigt kan konstateras att NKI sjunkit från 77 läsåret 12/13 till 70 läsåret
13/14. NKI-resultatet visar att trivsel, trygghet och rekommendationsgrad på skolan är
hög bland eleverna men att undervisningsmiljön och studieron behöver blir bättre. Både
elever och lärare anser att studieron behöver förbättras med ett tydligare fokus på
kunskapskultur och respekt för gemensamt utarbetade ordningsregler vilka bland annat
omfattar mobiltefon/i-pad-användande och sena ankomster. Vidare önskar eleverna fler
utrymmen för studier på skolan så som grupprum och tysta studierum.
Trivselgrad
100 90 80 70 77 79 76 76 67 60 50 40 45 78 80 74 67 85 83 77 67 89 88 78 68 Trivselgrad (Andel 7-­‐10) 2013 30 Trivselgrad (Andel 7-­‐10) 2014 20 Studiemiljö (Andel 7-­‐10) 2014 10 0 Undervisning (Andel 7-­‐10) 2014 Mikael Elias Gymnasium, Sollentuna visar gott resultat vad gäller elevernas trivselgrad
och studiemiljö. Resultaten ligger över både Mikael Elias skolornas snitt och över
AcadeMedias snitt. Trivselgraden är så gott som oförändrad från läsåret 12/13 till läsåret
13/14 Vad gäller elevernas nöjdhet med undervisningen sjunker resultaten både för MEG
totalt och för MEG Sollentuna. Framförallt upplever eleverna att återkopplingen behöver
bli bättre och eleverna önskar även att informationen om vad som krävs för att nå de
olika betygsstegen kommuniceras på ett tydligare sätt. Denna återkoppling och
kommunikation är givetvis ett viktigt utvecklingsområde för oss, men också en komplex
process mellan lärare och elev som kräver stor insikt i det formativa arbetssättet både
hos läraren och eleven.
Värdegrund
73 79 Jag tycker a] personalen på skolan tar hänsyn Tll vad vi elever tycker och tänker 66 65 Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan 93 92 Jag känner mig trygg i skolan Personalen på min skola tar anvar för a] alla ska bli behandlade med respekt 81 84 På min skola behandlar eleverna varandra med respekt 85 84 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Mikael Elias totalt Skola Jämfört med Mikael Elias i stort så presenterar vi goda resultat i arbetet med
värdegrundsfrågorna dock behöver vi lägga fokus på att skapa bättre förutsättningar för
studiero på skolan framöver. Detta är ett viktigt område både för att skapa trygghet och
trivsel men framförallt också för att förbättra måluppfyllelsen och kunskapsresultaten.
Undervisningskvalitet
65 Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för a] nå de olika betygen. 66 72 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så a] det ska gå så bra som möjligt för mig. 75 61 Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet. 60 64 Mina lärare gör så a] jag får lust a] lära mig mer. 66 0 10 Mikael Elias totalt 20 Skola 30 40 50 60 70 80 Även vad gäller undervisningskvalitet står vi oss i Sollentuna i jämförelse med Mikael
Elias skolornas snitt. Vi anser dock att undervisningskvalitén tillsammans med studieron
är två av våra främsta utmaningar inför kommande läsår. Vi kommer därför att fortsätta
arbeta systematiskt med förbättringsarbete kring kommunikationsstrategier för att
eleverna ska känna att de förstår återkoppling och information kring elevens
kunskapsresultat i kurserna samt att vi kommer fortsätta arbetet med att stimulera
eleverna till ett lustfyllt lärande.
NMI (Nöjd medarbetarindex)
100 90 80 70 60 AcadeMedia totalt 50 Mikael Elias 40 Sollentuna 30 20 10 0 2014 2013 NMI NMI 2014 2013 2014 Engagemang Engagemang Ledarindex 2013 2014 2013 Ledarindex A]rakTvitet A]rakTvitet Ett förtydligande till tabellen ovan: den första gruppen staplar i varje kategori visar
resultaten av 2014 års undersökning, den andra gruppen staplar i varje kategori visar
resultaten av2013 års undersökning.
NMI för MEG Sollentuna har ökat från 71 år 2013 till 75 år 2014, därtill har även lärarnas
engagemang ökat samt att lärarna upplever att skolans attraktivitet har ökat. Vad gäller
ledarindex ligger detta på samma nivå både för 2013 och 2014. I jämförelse med snittet
för Mikael Elias-skolorna och för AcadeMedia totalt står sig skolans siffror fint och
utvecklingen är positiv.
Analysen av skolans resultat i sin helhet visar att våra styrkor är elevernas nöjdhet med
skolan, att de känner sig trygga och att trivseln och rekommendationsgraden är hög. Vi
anser också att just dessa värden är något vi jobbat aktivt med och som präglat skolans
anda ända sedan skolans start år 2009. Vi är övertygade om att personliga och
professionella möten, respekt, påverkansmöjligheter och goda relationer mellan elever
och lärare ger positivt utslag i elevundersökningen. Positivt är också utfallet av
medarbetarundersökningen som visar att personalens trivsel ökar.
Den röst våra elever ger uttryck för i elevundersökningen vad gäller
undervisningskvalitet och studiero ger oss anvisningar om vad vi har för
utvecklingsområden framöver. Att både elever och lärare upplever sviktande studiero
måste tas på allvar och prioriteras framöver för att eleverna ska ges bästa möjliga
förutsättningar att lyckas med sitt skolarbete. Vi kommer även fortsättningsvis fokusera
på att stimulera eleverna till att känna lusten och viljan att lära sig mer, vi behöver bli
bättre på att skapa en undervisningsmiljö där eleverna känner att de får arbeta, lära sig,
inhämta kunskaper och visa kunskaper på många olika sätt. Vidare behöver vi också bli
bättre på att kommunicera kring lärandeprocessen med våra elever så att lärare och
elever hittar fungerande vägar och ett gemensamt språk kring återkoppling och
information för att eleven ska kunna se och fullt ut förstå sin egen kunskapsutveckling.
Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: Hur ska ni arbeta/vad ska
ni göra för att arbeta med ökad måluppfyllelse?
Fortsätta det systematiska arbetet med omdömeskonferenser, förebyggande- och tidiga
elevhälsoinsatset samt EHT-möten med elevhälsan, mentor och rektor.
Fortsatt arbete i lärargruppen med arbetat i ämnesgrupper med likvärdighet för att
gemensamt tolka styrdokumenten och vad som krävs för att nå de olika betygsstegen.
Fokus på ett vidareutvecklat kollegialt lärande där lärare diskuterar och delger varandra
olika examinationsmetoder och examinationsformer som ger eleven bästa möjlighet att
visa sina kunskaper. Kollegialt arbete med att planeringa, genomföra, bedöma och följa
upp undervisningen.
Fortsatt satsning på att skapa förutsättningar för ett mer stimulerande lärande med fokus
på IKT, ämnesövergripande projekt och elevinflytande.
Fortsatt erbjudande till eleverna om resurstid i samtliga ämnen.
Satsning på matematikundervisningen både vad gäller att erbjuda elever som inte klarat
matematik 1b att läsa om kursen i år 2 samt att lägga ut mer undervisningstid i
matematik 1b och matematik 2b. Vi kommer också att arbeta med tidiga och
kontinuerliga avstämningar mellan rektor och matematiklärarna i samtliga
matematikkurser för att följa elevernas kunskapsutveckling under läsårets gång och på
så vis i ett tidigt skede fånga upp på om resurser eller ytterligare stödjande åtgärder
behöver sättas in för individer eller på gruppnivå. Vår förhoppning är givetvis även att
matematiklyftet ska ge matematiklärarna verktyg och nya kunskaper och insikter i
arbetet med att förbättrade elevernas kunskapsresultat i matematikämnet
Ändamålsenlig kvalitet:
60 Hur väl tycker du a] utbildningen stärkte dig i din personliga utveckling? 87 64 36 Hur väl tycker du a] Tden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? 37 63 82 Hur väl tycker du a] Tden på din skola förberedde dig inför högre studier? 77 Jag kan rekommendera skolan 88 72 79 Kamraterna och stämningen på skolan 79 88 77 Lärarnas engagemang 96 79 Om du tänker Tllbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då med relaTonen Tll lärarna? 79 Om du tänker Tllbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då med undervisningen? 78 84 80 71 0 96 96 69 Om du tänker Tllbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? Uppföljande enkät 2014 Mikael Elias totalt 100 67 88 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Uppföljande enkät 2014 Mikael Elias Sollentuna Ändamålsenlig kvalité omfattar uppföljning av hur våra elever som avslutat sin utbildning
hos oss upplever att de blivit förberedda inför studier på universitet/högskolan och
arbetslivet. Det handlar om stöttning i den personaliga utvecklingen, i ansvarstagande,
studieteknik och ett vetenskapligt förhållningssätt.
På Mikael Elias gymnasium i Sollentuna har vi haft två avgångskullar som haft möjlighet
att påbörja eftergymnasiala studier och därmed kunnat utvärder hur väl skolan förberett
dem. Resultaten visar att MEG Sollentuna ligger på samtliga områden ligger högre än
Mikael Elias-skolornas snitt. Våra elever upplever i hög utsträckning att skolan stöttat
dem i den personliga utvecklingen och hela 100% anser att skolan förberett dem väl för
högre studier samt att 96% av avgångseleverna upplevde lärarnas engagemang som
stort . 96% av eleverna upplevde relationen med sina lärare som mycket god och samma
siffra gäller för nöjdheten med kvalité på undervisningen.
Sammantagen analys av funktionell, upplevd och ändamålsenlig
kvalitet:
Analys av funktionell kvalitet visar att vi behöver jobba vidare med att förbättra
förutsättningarna för att höja måluppfyllelsen, elevernas kunskapsresultat och andelen
elever avgångselever som har högskolebehörighet. Vi tror att vi är på god väg med det
arbete som vi gör redan nu men vi är också medvetna om att ytterligare insatser
behöver göras samt att det krävs tålamod innan vi ser att det varje enskild insats bär
frukt. Satsningar som framledes kommer att göras för att förbättra kunskapsresultaten
omfattar ett fortsatt systematiskt arbete med täta pedagogiska uppföljningar,
förebyggande elevhälsoarbete, ett aktivt mentorskap, kollegialt lärande för planering,
genomförande, bedömning och uppföljning undervisning, fortsatt fokus på IKT och olika
vägar till ett mer stimulerande lärande, ämnesövergripande projekt samt en ökad grad
av elevinflytande.
Analysen av den upplevda kvalitén visar att vi är duktiga på värdegrundsarbetet vilket
visar sig genom att en hög andel elever trivs och känner sig trygga på skolan.
Värdegrundsarbetet med att förmedla människans lika värde och att varje individ blir
respektfullt bemött, de goda relationerna och den nära och personliga kontakten mellan
elev och lärare tror vi är viktiga verktyg för en god lärande miljö. Då vårt NKI sjönk
något från 2013 till 2014 ser vi att de främsta utvecklingsområdena för den upplevda
kvalitén ligger inom ramen för undervisning och återkoppling kring elevernas
kunskapsläge. Eleverna visar genom sina svar i undersökningen att vi behöver bli bättre
på att planera och genomföra undervisningen på ett sätt som stimulerar elevernas lust
att lära. Därtill vill eleverna även få återkoppling och information på ett tydligare sätt.
Återkoppling och tydliggörandet av elevens kunskapsutveckling kommer vi att arbeta
vidare med genom olika metoder, bland annat genom matrisanvändningen i SchoolSoft
samt genom mer muntlig återkoppling för att främja det pedagogiska samtalet med
eleven och undvika envägskommunikationen som ett skriftlig feed forward ofta innebär.
Analysen av ändamålsenlig kvalitet visar att eleverna i hög utsträckning är nöjda med sin
skoltid hos oss när de ser tillbaka på den i efterhand. Vi är stolta över resultaten som
visar att eleverna tycker att lärarnas engagemang är stort, att kvalitén på
undervisningen varit hög och att de känner sig väl förberedda för studierna på universitet
och högskola.
Nya utvecklingsområden:
Sammanfattning
Här gör ni en total sammanfattning av det som framkommit i resultat och analyser,
(styrkor och utvecklingsområden) belyst utefter en omvärldsorientering och vad ni ser
kommer att påverka verksamheten under nästa år.
Större andel nöjda med undervisningen
Arbetssätt
Skapa delaktighet hos eleverna i planeringen och genomförandet av kurserna.
Påverkansmöjligheten hos eleverna gör det möjligt att fånga upp deras intressen och
engagemang för olika ämnen och frågor. Kollegialt arbetar vi vidare med att fortsätta
kompetensutveckla oss kring IKT och hur vi kan använda I-paden för mer interaktiva
undervisningsmetoder och för snabbare återkoppling genom olika digitala verktyg.
Planen är också att lärarna i arbetslagen ska ges tid för att planera ämnesövergripande
projekt också i syfte att stimulera eleverna till lusten att lära genom att de ser hur kurser
och olika kunskaper och förmågor kan vävas ihop i en meningsfull kontext.
Vad gäller återkoppling och information kring elevens kunskapsutveckling ska vi jobba
vidare med att tydliggöra detta genom olika verktyg på SchoolSoft, fokusera på mer
muntlig återkoppling samt att införliva eleverna i vår bedömningskultur där formativ och
summativ bedömning samverkar för att eleven själv ska kunna äga sin
kunskapsutveckling.
Förväntad utveckling:
Förväntad effekt av ovanstående arbetssätt är att eleverna ska känna att delaktigheten
och de varierande arbetssätten skapar större lust hos dem att lära och därmed att
utfallet i NKI-undersökningen blir positivt. Vi väntar oss också att eleverna ska känna att
de förstår och kan ta till sig den återkoppling och information som de får av sina lärare i
större omfattning. Vi tror dock att detta arbete kräver tålamod och systematik och att
det kan ta tid innan eleverna känner att de behärskar och förstår den komplexa
bedömnings- och återkopplingsprocessen och innan lärare och elev hittar ett fungerande
språk för att tala om kunskapsutveckling.
Resultat:
Större andel nöjda elever i frågan om undervisning i kommande NKI-undersökning
Uppföljning:
I enkätform i kommande NKI-undersökning samt i löpande utvärdering under året
tillsammans med mentor.
Ökad måluppfyllelse och förbättrade kunskapsresultat
Arbetssätt:
Tydliga stödprocesser runt eleven med tidiga klasskonferenser, EHT-möten med rektor,
mentor och elevhälsan, förebyggande elevhälsoarbete, tydligt mentorskapsuppdrag med
uppföljning av elever som inte nått målen och av dem som riskerar att inte klara
kurserna. Återkoppling och samverkan med vårdnadshavare kring frånvaro och
otillräcklig måluppfyllelse.
Satsning på kunskapsresultaten inom matematik genom kompetensutveckling för
matematiklärarna (matematiklyftet) samt att elever som inte klarat kursen i matematik
1b läser om den i år 2 tillsammans med att mer undervisningstid läggs ut i kurserna för
matematik 1b och matematik 2b.
Resurstid för eleverna i samtliga ämnen
Anställning av specialpedagog
Ökat elevinflytande
Mer stimulerande och varierande undervisning
Förväntad utveckling:
Vi väntar oss en positiv utveckling av elevernas kunskapsresultat där de systematiska
stödprocesserna, ekonomiska prioriteringarna på att förstärka undervisningen, lärarnas
kompetensutveckling och arbete med stimulerande lärande tillsammans med elevernas
delaktighet skapar förutsättningar för att nå högre måluppfyllelse
Resultat
Förbättrade kunskapsresultat både för nationella prov och för kursbetyg.
Uppföljning:
Kontinuerliga uppföljningstillfällen under året bland annat genom F-prognoser.
Förbättrad studiero
Arbetssätt
Under kommande läsår kommer vi att arbeta med att omarbeta, förtydliga och förankra
våra ordningsregler på skolan vilka ger en bra grund för att det ska råda studiero på
skolan. Vi ska också arbeta fram en konsekvenstrappa för hur vi ska agera om
ordningsreglerna inte följs och stärka lärarnas kunskaper om vilka sanktioner de kan
vidta. Ledarskapet i klassrummet är ett av de områden som vi kommer att arbeta med
inom ramen för det kollegiala lärandet. Att stötta varandra i arbetet med att skapa ett
lugnt klassrumsklimat och gemensamma förhållningssätt till exempelvis sena ankomster,
mobiltelefonanvändning och andra typer av beteenden som kan störa undervisningen och
studiekulturen kommer att priorieteras.
Förväntad utveckling:
Eleverna ska uppleva att det råder en god studiero och studiekultur på Mikael Elias
Gymnasium i Sollentuna. God studiero förväntar vi oss också kommer att spilla över med
positiv effekt på studieresultaten.
Resultat
Förbättrade kunskapsresultat samt större andel nöjda elever i frågan om studiero i
kommande NKI-undersökning.
Uppföljning:
I enkätform i kommande NKI-undersökning samt i löpande uppföljning tillsammans med
mentor under året.
Sammanfattning
En sammanfattning av denna kvalitetsrapport ger den uppföljning som nu gjorts av det
gångna läsåret visar att vår skola har många styrkor och områden som ger uttryck för
hög kvalité men att det också finns flera utvecklingsområden där vi behöver bli bättre.
Som helhet visar resultaten för Mikael Elias Gymnasium att vi står oss väl i jämförelse
med övriga Mikael Elias skolor som undersökts och med skolor inom Academedia.
De främsta styrkorna ligger i den upplevda kvalitén där trivsel, trygghet och
rekommendationsgrad ligger högt. Även för den ändamålsenliga kvalitén bedömer våra
avgångselever att deras skoltid erbjudit hög kvalitet på undervisningen som förberett
dem för vidare studier. För den funktionella kvalitén finns exempel på goda
kunskapsresultat inom t ex engelskämnet.
De främsta utvecklingsområdena för oss som skola ligger på att förbättra den
funktionella kvalitén, det vill säga måluppfyllelsen och kunskapsresultaten. En allt för stor
andel elever klarar inte att nå godkända betyg i matematik och vi vill att fler av våra
avgångselever ska nå högskolebehörighet. Vi vill också ha en förbättrad studiero på
skolan och att vi till en ännu högre grad lyckas stimulera elevernas lust att lära.
Inför nästkommande läsår 14/15 kommer vi att ha tre olika fokusområden i syfte att
förbättra vår verksamhet. Dessa områden blir att förbättra studieron på skolan, att öka
elevernas lust att lära genom en mer stimulerande undervisning samt att arbeta
systematiskt för att öka elevernas måluppfyllelse och kunskapsresultat.