Bättre kontroll, visioner och prestationer

ET T NOR DISK T N Y HETSM AGASIN FR Å N MEDTRONIC
nr 2 2011
Bättre kontroll, visioner
och prestationer
Fyra artiklar kring diabetes | SID 10 – 14
Hela omhändertagandet tränas i Virtual CRT Hospital | SID 6
Kirurgisk ablation vid förmaksflimmer | SID 9
Deep Brain Stimulation – goda resultat vid svår epilepsi | SID 18 – 19
| 1
E LEDARE
REIDAR GÅRDEBÄCK
Långsiktigt engagemang i kampen
mot kroniska sjukdomar.
De kroniska, icke smittsamma sjukdomarna, utgör idag 60 procent av alla dödsfall globalt och om inget görs
för att stoppa den utvecklingen kommer den siffran närma sig 75 procent runt 2020. Självklart vill vi leva i en
värld där varje person som lider av dessa typer av sjukdomar också kan få tillgång till de lösningar som finns
på marknaden. Därför satsar nu Medtronic, som aldrig förr, på ett långsiktigt strategiskt engagemang för att
nå ut globalt med den unika teknik som vi kan erbjuda. Tanken är att arbeta med politiska beslutsfattare,
vård­personal och icke-statliga organisationer för att lyfta kroniska sjukdomar på den globala dagordningen
och målet är att få dessa sjukdomar listade i WHO: s millenniemål till 2015.
För att nå dit kommer Medtronic att fortsätta stödja projekt som uppmanar till medvetenhet, utbildning
och bättre integrering av hälso-och sjukvården. Ett konkret exempel på detta är en donation på 4 miljoner
dollar till Medtronic Foundation som ska delas ut till internationella organisationer i utvecklingsländerna,
med fokus på behandling av diabetes och hjärtsjukdomar.
En annan viktig väg att gå i kampen mot de kroniska sjukdomarna är att stimulera och uppmana till
­innovationer. I november lanserades Medtronic EUreka, en webbaserad portal med ambitionen att bidra till
ökat antal innovationer inom medicinteknik. Via EUreka kan europeiska läkare och uppfinnare få sina idéer
utvärderade av experter. Portalen skapar förutsättningar för ett nära partnerskap mellan Medtronic och uppfinnarna som tillsammans kan utveckla och marknadsföra nya produktkoncept. Produktkoncept som kan
komma att förbättra patienters liv över hela världen.
Nyförvärv av företag med innovativa behandlingslösningar är givetvis också en strategi. Det senaste
i raden är Ardian som utvecklar kateterbaserade tekniker för hypertoni (högt blodtryck) som är ett b
­ etydande, eskalerande hälsoproblem som omkring 1,2 miljarder människor lider av. Tillståndet leder ofta vidare till livshotande åkommor som stroke och hjärtinfarkt och globalt sett beräknas hypertoni innebära direkta kostnader för
hälso- och sjukvården på omkring 500 miljarder dollar per år.
Från strategier och kroniska sjukdomar till något som också berör oss alla, fast på ett annat plan, nämligen
årstiden. Det har väl knappast undgått någon att våren äntligen är här! Våren är ju mycket av förhopp­
ningarnas och inspirationens tid. Kanske finns här också inspiration till nytänkande inom medicinteknik. Har
du idéer så skriv gärna in dem på www.MedtronicEureka.com.
Ha en skön sommar!
Medley är Medtronics kundmagasin och vänder sig till läkare, övrig sjukvårdspersonal, journalister samt
­opinionsbildare inom sjukvården. Nu finns möjligheten att prenumerera på Medley via e-post. Anmäl dig
på ­[email protected] för att få tidningen i pdf-format fyra gånger per år, för att anmäla adressändring
eller säga upp din prenumeration. Skriv namn, e-postadress och märk brevet ”Medley-­prenumeration”.
Medtronic AB innehar utgivningsbevis för Medley som ges ut fyra gånger per år.
Ansvarig ­utgivare: Reidar Gårdebäck Redaktionschef: Elenore Schmidt
Foto: Medtronic och Christian Evers Text och form: Care of Haus
Adress: Medtronic AB, Box 1034, 164 21 Kista Tel: 08-568 585 00 Fax: 08-568 585 01
E-post: [email protected] Hemsida: www.medtronic.se
©2011 Medtronic AB. Medtronic® är ett av Medtronic Inc registrerat varumärke. Andra varumärken, produktnamn och terapinamn som nämns i Medley
är Medtronics eller respektive ägares egendom.
2 |
sida 24
sida 3
Förvärvet av Ardian ger nya möjligheter
Renal denervering sänker
­okontrollerat högt blodtryck
Nyligen förvärvade Medtronic företaget Ardian som utvecklar kateter­
baserade tekniker för hypertoni (högt blodtryck). Studier visar att
Ardians Symplicity® Catheter System™ genom att bryta de sym­patiska
nervbanorna till och från njuren med RF-energi (radiofrekvens)
­sänker blodtrycket dramatiskt hos patienter som ditintills inte
svarat tillfredsställande på medicinsk behandling.
Högt blodtryck är en av våra största folksjukdomar
och är ett kraftigt ökande problem. Tillståndet
leder ofta vidare till livshotande åkommor som
stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och njurproblem. Att
på kirurgisk väg bryta de sympatiska nervbanorna
till och från njuren inuti njurartären (renal dener­
vering) är en beprövad metod att sänka blodtrycket.
Ny teknologi och nyvunna insikter har resulterat
i Ardians Sym­plicity Catheter System som kan ge
patienter med högt blodtryck, trots optimal läkemedelsbehandling, möjlighet att sänka sitt blodtryck.
Ambitionen är att leda utvecklingen
– Förvärvet ger Medtronic möjlighet att leda
utvecklingen inom renal denervering (RDN) för
behandling av okontrollerad hypertoni, säger Johan
Mattsson, nordisk försäljningschef för Medtronics
affärsområde Coronary.
– Ardians Symplicity Catheter System vänder
sig främst till en svårbehandlad grupp patienter
där man trots tre eller fler blodtryckssänkande
mediciner har ett blodtryck som överstiger 160
mmHg. Målet med tekniken är att patienterna ska
få ett normaliserat blodtryck.
ingrepp under lokalbedövning
– Genom att tillföra RF-energi i kärl­­väggen denerverar man de sympatiska nervbanorna till och från
njurarna, säger Johan. Detta görs genom att man
med en kateter går in via ljumsken och vidare upp
Studier visar kraftigt sänkt blodtryck
Ardian har utfört två studier; den icke-randomi­
serade studien Simplicity HTN-1 och den randomiserade studien Simplicity HTN-2. Den förstnämnda
visar att det systoliska respektive diastoliska blodtrycket efter 6 månader hade sjunkit med 25/11
mmHg och efter 24 månader med 33/15 mmHg.
I den randomiserade studien visade 6-månadersuppföljningen att det systoliska blodtrycket steg
för kontrollgruppen med 1 mmHg och att det
diastoliska förblev oförändrat. För gruppen som
genomgått RDN sjönk det systoliska blodtrycket
med 32 mmHg och det diastoliska med 12 mmHg.
– Studierna visar lovande resultat för patien­­ter som man med läkemedel inte kunnat sänka
blodtrycket tillfredställande på, säger Johan Matt­
sson. Flera nordiska center har visat intresse för
tekniken. 1. Införande av Symplicity katetern i njurartären
2 – 4. Behandling med RF frekvens i njurartären
ARDIAN Symplicity® Catheter System™
1
i njurartären. Väl där levereras via kateterns spets
en serie två minuter långa energibehandlingar
runt kärlets väggar. Ingreppet utförs på ett röntgenlabb under lokalbedövning och tar cirka en
timme. Patienten behöver även smärtstillande
medel och ibland lugnande medicin.
2
3
4
| 3
Multicenterstudien PICTURE visar:
Avsevärt snabbare diagnos
vid oförklarad synkope
med Reveal
Under studien PICTURE implanterades och följdes 570 synkope­
patienter varav 218 fick ett svimningsanfall under studietiden.
78 procent av dessa fick diagnos och behandling tack vare att
­hjärtrytmen monitorerades och att sambandet mellan symptom
och underliggande hjärtrytm därmed kunde fastställas.
Huvudprövaren för Picture-studien är Nils Edvards­son, docent på Sahlgrenska Universitets­sjukhuset
och specialist i kardiologi.
– Det är angeläget att klarlägga orsaken tidigt,
eftersom symptomen vid oförklarad synkope,
och särskilt vid kardiellt orsakad synkope, kan få allvarliga konsekvenser, säger Nils Edvardsson. Utred­
­ningen försvåras avsevärt av att patienterna i de
flesta fall efter svimningen har normal hjärtrytm.
Med Reveal®, en implanterbar dosa som kontinuerligt monitorerar patientens hjärtrytm, registreras
eventuella arytmi­
händelser under själva svimningen, vilket gör att man snabbt kan se om svimningen är orsakad av arytmi.
Många undersökningar innan hjärt­
monitorering valdes
– Av patienterna som fick diagnos visade det sig
att 75 procent av dessa hade en kardiellt orsakad
synkope, säger Nils. Studiens resultat stödjer de
nuvarande riktlinjerna, d v s att implantation av en
hjärtmonitor rekommenderas tidigt i utredningsarbetet. De tidigare riktlinjerna från 2004 hänvisade
till diagnosmetoden som en slags sista utväg.
– Studien visar att patienterna träffade i genom­
snitt tre olika specialister, som ordinerade i snitt 13
undersökningar innan man bestämde sig för att
implantera Reveal. Nästan hälften av patienterna
hade dessförinnan genomgått till exempel MRIoch CT-undersökningar, som relativt sällan leder
till diagnos vid oförklarad svimning, är kostsamma
och bör övervägas först sedan den initiala utredningen har kompletterats med en implanterad
hjärtmonitor.
Vårdkrävande grupp som gynnas av snab­
bare utredning
– Man kan också se att 70 procent av de inkluderade
patienterna någon gång före implantationen
hade varit inlagda på sjukhus för sina svimningar
och att över en tredjedel hade skadat sig allvarligt
vid en svimning, definierat som fraktur eller
behandlingskrävande blödning. Det rör sig alltså
om en vårdkrävande patientgrupp.
– Under det första året fick 36 procent, 218
stycken av de inkluderande patienterna ett nytt
svimningsanfall. Andelen patienter som fick en
diagnos med hjälp av Reveal fortsatte att öka även
efter det första året. Det talar för att kontinuerlig
monitorering med Reveal under lång tid är ett värdefullt verktyg i utredningen av patienter med
oförklarad svimning. I många fall går det att
komma till diagnos och effektiv behandling tidigare. En annan fördel är mindre antal utredningar
och en lägre kostnad än med traditionell utredning.
Ordförklaring
Oförklarad synkope: Orsaken har inte kunnat klarläggas
under en initial utredning omfattande sjukhistoria,
EKG, ekokardiografi och blodtrycksprovokation.
Studiens resultat stödjer de nuvarande
riktlinjerna, dvs att implantation av en
hjärtmonitor rekommenderas tidigt
i utredningsarbetet.
Nils Edvardsson, docent på Sahlgrenska Universitetssjukhuset
och specialist i kardiologi.
4 |
Anammar vi de nya
riktlinjerna innebär
det att patienterna
snabbare får veta
orsaken till sina
svimningar.
Henning Mølgaard, kardiolog på Skejby
Universitetssjukhus i Århus.
Nordiska kliniker bidrog med patienter
På Skejby Universitetssjukhus i Århus har man en
Synkopeklinik där man utreder svimning. Tio
patienter från kliniken ingick i PICTURE-studien.
Ansvarig för kliniken är överläkaren och kardio­
logen Henning Mølgaard.
– Resultaten i studien överensstämmer med de
resultat vi sett på vår klinik, och de stämmer också
med de nya europeiska riktlinjerna, säger Henning
Mølgaard. Anammar vi de nya riktlinjerna innebär
det att patienterna snabbare får veta orsaken till
sina svimningar.
– Chansen är cirka fem procent att vi lyckas
fånga en svimning på EKG vid en vanlig 48 timmars EKG-undersökning med bandspelare, medan
vi med Reveal kan följa patienten dygnet runt
under tre år och där vi med säkerhet registrerar
hjärt­
r ytmen vid en svimning. Det ger en stor
trygg­hetskänsla hos patienterna och de får snabbare sin diagnos. Tidigare kunde vi bara ge 15-30
procent av patienterna en diagnos. Med Reveal är
det betydligt fler.
St: Göran diskuterar Synkopecenter
Från St: Görans sjukhus deltog 24 patienter i PICTUREstudien. Kardiologen Afsaneh Mohii-Oskarsson är
ansvarig för arytmienheten och inkluderingen av
patienter till studien.
– Vi fick en tankeställare efter vårt deltagande
i PICTURE-studien, säger Afsaneh. Jag blev lite förvånad över att se att vi tidigare varit ganska sena
med att sätta in Reveal. Något som gjort att
många onödiga undersökningar har genomförts.
– Vi vill nu hitta ett sätt att ta snabbare beslut
om att sätta in Reveal på patienter med misstänkt
kardiell synkope. För att förbättra utredningen har
vi diskuterat att öppna ett Synkopecenter. Tanken
är att en kardiolog med artymikunskaper håller
i trådarna och kan nås från akutmottagningen och
de olika avdelningarna. Vi behöver också ordna en
checklista till läkare som träffar patienter som har
svimmat. Uppfyller en patient kraven för en kardiell
synkope enligt listan, kan läkarna kontakta kardio­
logen med ”synkope-jour”. Sedan kan kardiologen
snabbt koppla ihop patienten med rätt utredning
på Synkopecentret och också ta ett snabbt beslut
om Reveal är aktuellt för patienten.
– Som jag ser det gör Reveal stor diagnostisk
nytta när det gäller arytmier, vilket studien också
har visat.
– Idag använder vi oss av CareLink, Medtronics
system för fjärrmonitorering, på alla patienter med
Reveal. Och det fungerar mycket bra. De som inte
har några känningar gör en CareLink-sändning var
tredje månad via telefonöverföring och de som
har symptom eller svimmar hör av sig direkt. Det
gör att vi ännu snabbare kan ställa diagnos.
Nordiskt deltagande i Picture
Av de 71 center som deltog i studien var
2 finska, 3 danska och 14 svenska.
E
Idag använder vi oss av CareLink,
Medtronics system för fjärrmonitorering,
på alla patienter med Reveal. Det fungerar
mycket bra.
Afsaneh Mohii-Oskarsson, kardiolog på St: Görans sjukhus i Stockholm.
| 5
Virtual CRT Hospital
- avancerad utbildning som förenklar
Behovet av CRT-implantationer i världen ökar samtidigt som CRTterapin har utvecklats. Medtronic har därför utvecklat ett virtuellt
utbildningskoncept där deltagarna följer virtuella patienter med
verklig sjukdomsbakgrund från patientselektering till uppföljning.
Under utbildningen använder man det senaste inom simulerings­
teknik och interaktiva verktyg.
– Medtronics nya utbildningskoncept, Virtual CRT
Hospital, är ett sätt att möta det växande behovet
av CRT-implantationer, säger Jorio Mascheroni,
utbildningsansvarig på Medtronic inom CRDM
i Europa. Vi har tagit fram en utbildningsmiljö där
deltagarna arbetar väldigt mycket ”hands on”
och där man får gå igenom hela CRT-vårdkedjan
– bland annat selektering av patienter, val av
behandling, implanteringsprocedur, distansmonitorering och patienthantering.
Under utbildningen används iPads för patient­
utvärdering, terapirekommendation och för att
koppla upp till CareLink-webbsidan. Man har också
implantationssimulatorer för att dels demonstrera
proceduren och dels för att öva på patienter med
olika sjukdomsbakgrund. Via HD audio-video kan
deltagarna noggrant följa ingrepp som handledaren gör i det virtuella laboratoriet ”cath lab”. Man
använder sig också av glasmodeller för att praktiskt öva att få katetern på plats i hjärtat.
Verklighetsnära praktiska övningar
– För att få en verklighetsnära utbildningssituation
utnyttjar vi avancerad simuleringsteknik och interaktiva verktyg, säger Jorio Mascheroni. Utbild­ningen
är sedan uppbyggd kring praktiska övningar där del­
tagarna får följa virtuella patienter med riktig sjukdomsbakgrund genom hela utbildningen. De indi­
viduella patienterna, patientcasen, är den röda
tråd som alla moment under utbildningen kretsar
kring.
– På våra tidigare CRT-utbildningar hade vi mer
teori och föreläsningar – speciellt under den första
dagen. Lektionerna fokuserade mycket på implantationsförfarandet, vilket var den utmaning som
implantatören då främst stod inför. CRT-terapin
har utvecklats betydligt sedan dess och omfattar
idag ett helhetstänkande – från patientselektering
till uppföljning. Med Virtual CRT Hospital kommer
vi så nära verkligheten som möjligt och kan träna
på hela omhändertag­andet av CRT-patienten.
Nyttigt enligt deltagare
En av de som nyligen har varit på utbildning på
Medtronics nya CRT Virtual Hospital är Jussi Niiranen
läkare, specialiserande i kardiologi på hjärtundersökningsavdelningen vid Helsingfors Universitets­
sjukhus.
– Kursupplägget var bra på flera sätt, säger
Jussi Niiranen. Vi fick följa en virtuell patient från
ankomst till sjukhuset genom behandlingsval,
implantation och uppföljning. Genom grupp­
diskussioner kom vi fram till vilken terapi som var
lämplig; medicinering, implantation, etc. För mig
som inte implanterat en CRT-pacemaker tidigare
var implantationsarbetet på simulatorn mycket
nyttigt. Kursdeltagarna var indelade i olika grupper
utifrån erfarenhetsnivå.
– Flera av handlederna på kursen var läkare,
­vilket var värdefullt både i det praktiska simulatorarbetet och på teoridelarna. Vi hade så att säga
samma kliniska referensbas, och handledaren förstod frågeställningarna fullt ut. Den här typen av
virtuell övning gav mig mycket. För mig som inte implanterat
en CRT-pacemaker tidigare
var implantationsarbetet på simulatorn mycket nyttigt.
Jussi Niiranen, specialiserande läkare i kardiologi, Helsingfors.
Jussi Niiranen vid ett behandlingstillfälle
på Helsingfors Universitetssjukhus.
6 |
Den feedback jag får från läkare här
i Norge är att man uppskattar att vi
är med under operationen.
Jon Olav Utgaard, marknadsansvarig på Medtronic CRDM i Norden.
Partnerskap för framtiden
Support av kunniga CRTproduktspecialister allt viktigare
Idag spänner en lyckad CRT-behandling över ett fält långt större än
själva implantationen och devicens tillförlitlighet. En bredare grupp av
patienter rekommenderas CRT idag, vilket gör att behovet av specialist­
kunskaper och avancerad teknologi växer – något som Medtronic står
väl rustade för.
– Medtronic är ett innovativt företag som ständigt
tar fram nya och bättre patientlösningar, säger Jon
Olav Utgaard, marknadsansvarig på Medtronic
CRDM i Norden. Vi lägger ner stora resurser på
forskning och utveckling – som exempel kan nämnas att nio1 av fjorton studier som har bidragit till
att förändra riktlinjerna och gjort att fler får tillgång till terapiformen har sponsrats av Medtronic.
– Vi är också väl medvetna om de hälsoekonomiska aspekterna kring en behandling, därför tar
vi med dessa bitar redan på utvecklingsstadiet, så
att vi kan erbjuda lösningar som inte bara är tekno­
logiskt avancerade utan också bidrar till en stark
­hel­hets­ekonomi kring behandlingen. Ett bra exempel på detta är distansmonitorering med CareLink,
som kan sänka totalkostnaden för behandlingen
så att de patienter som behöver kan få mer avancerade devicer.
Stark utveckling även på katetersidan
– CRT är ett roligt område att jobba inom, speciellt
eftersom behandlingsmöjligheterna förbättras hela
tiden. Detta ser vi inte minst på de produkter som
används för att få elektroderna på plats. Lyckande­
frekvensen vid implantation med Medtronics
­produkter är så hög som 95 procent.2 En mång­fald
av exempelvis katetrar gör att patienternas olika
fysio­logier kan hanteras på ett helt nytt sätt.
Välutbildade och uppdaterade produkt­
specialister
Representanter från Medtronic är nästan alltid
med när elektroderna läggs in för att bidra med
support och kunskap. Produktspecialisterna har
en gedigen utbildning och åker på samma kongresser som läkarna för att lära nytt. Medtronic
satsar på att ha de mest kunniga specialisterna på
marknaden för att kunna hjälpa läkare och patienter på ett optimalt sett.
– Den feedback jag får från läkare här i Norge är
att man uppskattar att vi är med under operationen,
säger Jon Olav. Man tycker att detta informationsutbyte bidrar till att öka kompetensen för läkaren,
öka patientsäkerheten och ge en bättre behandling för patienterna.
Förutom att produkterna är väl beprövade har
Medtronics CRT-devicer också i flera studier visats
ha de längsta batterilivslängderna.3 Detta tillsammans med vårt distansmonitoreringssystem
CareLink gör behandlingen ännu mer kostnadseffektiv. Dessutom är majoriteten av de större studierna runt CRT gjorda med våra produkter.
Evidensen är med andra ord hög. Om man sedan
ser till att vi förmodligen har de mest välutbildade
produktspecialisterna på marknaden, så kan jag
lugnt säga att Medtronic är den allra bästa partnern inom CRT.
Ordförklaring
CRT: Cardiac Resychronisation Therapy, d v s resynkroni­
seringsterapi som hjälper hjärtat att slå synkroniserat.
Synnerligen goda skäl att välja
Medtronic som partner
– Vi har ett brett sortiment av produkter som
­ligger långt fram inom teknologin, säger Jon Olav.
1. Miracle 5, Mustic SR 16, Mustic AF 35, Miracle ICD 8, M;iracle ICD ii 9, Care HF 11, Care HF 17, Reverse 21,22, Raft 56
2. A
ttain Ability® Model 4196 Left Ventricular Lead Final Clinical Report (Version 1, February 25, 2009), Attain Ability® Model 4296 Left Ventricular
Lead Final Clinical Report (Version 1), Attain Ability® Straight Model 4396 Left Ventricular Lead, Summary of Clinical Results, October 12, 2009
3. Longevity of implantable cardioverterdefibrillators; implications för clinicla practice and healt care systems Europace (2008) 10, 1288-1295
Ett mångfald av katetrar gör att patienternas fysiologier
kan hanteras på ett helt nytt sätt.
| 7
Professor Eva Berglin, thoraxkirurgiska kliniken vid Sahlgrenska
Universitetssjukhuset i Göteborg,
efterlyser stora studier om behandling av förmaksflimmer.
För framtiden h
­ oppas jag att vi
­tillsammans med elektrofysiologer
kan ta fram full­ständiga behandlingsprogram för olika slags förmaksflimmer.
8 |
8 |
Kirurgisk ablation av
­förmaksflimmer utvecklas
Många olika former av kirurgisk ablation har genom åren prövats
för att behandla förmaksflimmer – med varierande resultat. Nu
finns internationella riktlinjer för när behandlingen ska göras och
svenska thoraxkirurger har bildat gruppen Svenska r­ eferensgruppen
för ­arytmikirurgi, SRAK, som ska enas om hur riktlinjerna ska
­användas i Sverige.
Professor Eva Berglin, thoraxkirurgiska kliniken vid
Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg,
ingår i SRAK.
– Grunden för kirurgisk ablation kommer från
thoraxkirurgen James Cox i USA. Under 1980-talet
gjorde han en omfattande elektrofysiologisk kartläggning av förmaksflimmer och utförde många
laboratorieförsök. Utifrån detta skapade han en
modell för flimmerkirurgi.
Metoden går ut på att skapa en labyrint (eng:
maze) som gör att signalen från sinusknutan bara
har en enda rätt väg över förmaken till AV-noden.
Det finns många blindgångar, men ingen ­möjlighet
till ”re-entry” som orsakar flimmer.
– Labyrinten skapas genom att klippa och sy, det
är en komplicerad operation och ett stort in­grepp.
Metoden fick namnet Cox-Maze III. Sedan den började användas 1991 har den varit ”golden standard”.
– Den fick dock inte det stora genomslag som
förväntades, förmodligen för att det anses riskfyllt
med ett så omfattande ingrepp på för övrigt unga
och friska patienter.
Alternativa metoder
Från slutet av 1990-talet skedde en stark utveckling
med syftet att finna en enklare metod att abladera
utan att behöva klippa och sy. Flera e­ nergi­källor har
provats, bland annat radiofrekvens och kryo.
– Det finns hundratals studier publicerade, de
flesta icke-randomiserade och okontrollerade, och
det handlar ofta om små serier och heterogena
patientgrupper.
– Dessutom glömde man ofta bort varför
mönstret såg ut som det gjorde, många nya idéer
lanserades och kunskapen från Cox utnyttjades
inte. Eva ser nu ett stort behov av mer omfattande
­studier, helst randomiserade – men det är svårt att
genomföra randomisering när behandlingen är väl
känd bland patienterna.
Internationella riktlinjer
Även om randomiserade studier saknas finns stora
registerdata och metaanalyser att stödja riktlinjerna
på. Det gäller att hitta rätt ingrepp för varje patient.
För de patienter som enbart har förmaks­flimmer
och det är av paroxysmalt slag, korta attacker som
går över spontant, rekommenderas kateterablation.
För persisterande/permanent förmaksflimmer, längre
attacker som inte går över spontant, hos patienter
som har svåra symtom eller får stroke krävs kirurgisk
behandling.
– Om patienten inte har annan hjärtsjukdom
är Cox-Maze III fortfarande ”golden standard”. För
några år sedan utfördes Cox-Maze III på tre center
i Sverige, men jag tror att det idag enbart är vi på
Sahlgrenska som gör den.
– Om patienten ska genomgå en hjärtoperation
för annan hjärtsjukdom rekommenderas att genom­
föra kirurgisk ablation vid samma ingrepp om patienten
är symtomatisk eller om ablationen kan genomföras utan att patienten skadas. Det innebär att de
flesta patienterna med förmaks­flimmer bör åtgärdas.
Svenskt samarbete
SRAK arbetar med att utarbeta en enhetlig linje
för hur behandling av förmaksflimmer i samband
med annan hjärtkirurgi ska ske i Sverige. Gruppens
arbete baserar sig på Cox studier och artiklar.
– Han är arytmikirurgins fader och hans forskning
är mycket grundlig. Jag har väldigt ofta kontakt med
honom för att få höra det allra senaste.
– Jag känner inte till hur övriga nordiska länder
arbetar. Det skulle vara intressant att ha ett sam­
arbete och diskutera frågorna.
Vidareutveckling av Cox-Maze III
Under senare år har den amerikanske thoraxkirurgen Niv Ad utvecklat metoden Minimalinvasiv
CryoMaze som använder kryoteknik (frysning).
– Den bygger på Cox-Maze III, men är enklare
att utföra och den utnyttjar det senaste inom
kirurgin. Metoden verkar lovande och jag tror på
den i framtiden.
– Vi i Göteborg har lärt oss tekniken och inom
SRAK siktar vi på att alla ska lära sig den. Vi har hittills gjort tre sådana ingrepp i Göteborg.
Eva föredrar att använda kryo som energikälla
för Cox-Maze III, eftersom värmeproducerande
energikällor påverkar kranskärlen när en linje ska
göras tvärs över blodkärlen.
– För framtiden hoppas jag att vi tillsammans
med elektrofysiologer kan ta fram fullständiga
behand­lingsprogram för olika slags förmaksflimmer.
För det krävs att vi samarbetar, använder våra kunskaper gemensamt och samverkar för att göra bättre
studier som leder oss framåt.
Förmaksflimmer
Förmaksflimmer är den vanligast
­förekommande hjärtrytmstörningen
och den kan leda till besvärande symtom
samt ökad risk för stroke och hjärtsvikt.
Förmaksflimmer går inte över av sig själv.
Ofta har patienten även någon annan typ
av hjärtsjukdom, men i nästan en tredjedel
av fallen enbart förmaksflimmer.
E
Oftast behandlas flimret med mediciner
som ska reglera hjärtfrekvensen eller bryta
flimret, men effekten är många gånger
tveksam. En annan icke-invasiv metod är
elkonvertering (defibrillering). Som alternativ
finns de invasiva metoderna kateterablation
och kirurgisk ablation.
De internationella riktlinjerna för
behandling finns bland annat beskrivna
i ACC/AHA/ESC 2006 guidelines for the
management of patients with atrial
fibrillation utgiven av American College
of Cardi­ology, American Heart Association
och European Society of Cardiology.
| 9
Största hindret idag för barn att använda
sensor är nålens storlek som inte är anpassad
utifrån deras konstitution.
Ragnar Hanås
Nya Enlite ger bättre
glukoskontroll
Många barn med diabetes upplever obehag inför stick och nålar vilket
gör att en del av dem väljer bort sensor för kontinuerlig glukosmätning
trots fördelarna som detta innebär. De sensorer som finns på marknaden
har helt enkelt inte varit tillräckligt anpassade för barn. Nu lanserar
Medtronic en ny sensor Enlite som är hela 70 procent mindre i volym
än den Sof-sensor som idag finns på marknaden.
Införingsnålen på Enlite är 38 procent mindre och
sitter inkapslad i injektionsverktyget vilket gör
införingsprocessen betydligt enklare och smidi­
gare. Studier har även visat på fantastiska resultat
när det gäller att upptäcka förekomsten av
hypogly­kemier – hela 98 procent upptäcks om
Enlite används i kombination med Paradigm Veo
insulinpump och dess inställningsmöjligheter.
Nya Enlite kan användas av både barn
och vuxna
– Största hindret idag för barn att använda sensor
är nålens storlek som inte är anpassad utifrån
deras konstitution. Eftersom Enlite har en införings­
nål som är dold och dessutom är både kortare och
har mindre diameter kommer det att underlätta
för barn att bära sensor, konstaterar Ragnar Hanås
som är en av Sveriges ledande läkare inom pumpbehandling vid barndiabetes.
Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen hos barn i Sverige efter astma och allergi
och antalet fortsätter att öka. På barn- och ungdomskliniken i Uddevalla träffar Ragnar Hanås och
hans kollegor 150 barn med diabetes tillsammans
med deras familjer. Ungefär hälften av deras patienter använder insulinpump och flera av dem kombinerar pumpterapi med sensor. Men det finns även
barn med pennbehandling som använder sensor
för att få en mer utförlig glukosmätning och kunna se
trendkurvor. Drygt en tredjedel av barnen har provat
CGM-mätning någon gång medan fem patienter an­vänder sensor kontinuerligt och 15 gör det periodvis.
Ragnar Hanås är en av de första som kommer att
få prova nya Enlite och han uppskattar att både
kalibrering och noggrannhet har blivit mycket bättre.
– Den nya sensorn verkar vara pålitlig och
larma i god tid innan glukosvärdena når för låga
värden. Systemet har också en inbyggd säkerhetsfunktion som gör att utrustningen stänger av
insulin­tillförseln om de subkutana glukosvärdena
blir för låga vilket ger en ökad trygghet för både
barnet och familjen. Vi kan räkna med att efter­
frågan på just de här funktionerna kommer att öka
i framtiden. många skulle må bättre av sänkt hba1c
Resurserna för pumpterapibehandling ligger i paritet med behoven vilket innebär att alla barn med
godkända indikationer och som önskar pump­
behandling får det i Uddevalla. Så ser det däremot
inte ut när det gäller sensorer.
– Bara ett system är idag godkänt som kostnadsfritt hjälpmedel1 men många barn tycker att
nålen till detta system är för grov. För de två andra
systemen styr de ekonomiska ramarna och vi har
helt enkelt inte råd att köpa in tillräckligt många
system och sensorer. Vi har idag omkring femton
barn som väntar på sensor.
Ragnar Hanås konstaterar att många av deras
patienter skulle må bra av en sänkning av HbA1c
(ett mått på den genomsnittliga glukoshalten i blodet)
utan att därmed öka risken för hypogly­kemi.
– Vi har många barn som ligger för högt och
min uppskattning är att ungefär hälften av dem
skulle vara hjälpta av sensorer. Studier visar att för
att vara på den säkra sidan och kunna få en kvarstående sänkning av Hba1c krävs det kontinuerlig
mätning minst sex dagar per vecka och det är inte
så många barn och familjer som vill göra det idag
med befintliga system.
1. M
iniLink sändare och Sof-sensorer ingår i subventioneringssystemet och kan förskrivas
- för patienter med två eller flera svåra hypo-glykemier/år som kräver hjälp av annan person
- för patienter med kvarstående HbA1c på minst 9%, där optimerad insulinbehandling misslyckas
- eller för barn som tar minst 10 plasmaglukos-prover/dygn som är medicinskt motiverade
Subventionen gäller i kombination med Paradigm insulinpump. För övriga patienter beställs MiniLink och sensorer av Medtronic.
Fakta om Enlite
• 70 % mindre i volym än Sof-sensor.
• 38 % kortare införingsnål än Sof-sensor.
• Mindre och vassare nål som minimerar
smärtan vid applicering.
• Enklare att applicera då nålen sätts in i en
90 gradig vinkel istället för 45 grader.
• Nålen är inkapslad i injektionsverktyget
­vilket innebär minskad nålrädsla.
• 98% av alla hypoglykemier upptäcks
om Enlite används i kombination med
Paradigm Veo insulinpump.
Studien STAR 3 visar:
Insulinpump med CGM-sensor
ger bättre behandling
I den randomiserade studien STAR 3 jämfördes behandling med multipla d
­ agliga
­insulin­injektioner med Medtronics insulinpump tillsammans med en sensor för
­kontinuerlig glukosmätning (CGM). Signifikant bättre HbA1c över hela åldersspektrat
redan efter tre månader utan ökad frekvens av hypoglykemier är några av resultaten.
Diabetologen Markku
Saraheimo har själv använt
insulinpump i 30 år.
Markku Saraheimo är klinisk forskare och diabet­olog
på Folkhälsans Forskningsinstitut vid Helsing­fors
Universitet. Markku föreläser om ny teknik och nya
läkemedel inom diabetesvård för läkare, diabetessköterskor och farmaceuter. Han har själv diabetes
sedan 45 år tillbaka och har använt insulinpump i 30
år. STAR 3 är den största och längsta randomiserade
studien som gjorts på typ 1 diabetes-patienter
som behandlas med sensorförsedd insulinpump.
– Resultaten publicerades i New England
Journal of Medicine förra året, säger Markku.
Studien omfattade 485 patienterna i åldrarna 7 till
70 år och gjordes i USA och Canada. Under ett år
jämförde man patienter som själva injicerade insulin
enligt vedertagen praxis med patienter som hade
en insulinpump från Medtronic i kombination
med en sensor för kontinuerlig glukosmätning.
pump och sensor gav betydligt bättre glukoskontroll jämfört med injektionsterapin. 44 procent av
barnen och tonåringarna i pumpgruppen nådde
blod­glukosmålet enligt American Diabetes Asso­
ciation jämfört med bara 20 procent för den andra
gruppen.
Kan reagera tidigare med sensor
– Som jag ser det ökar livskvaliteten när man
använder insulinpump i kombination med CGMsensor. Patienten kan reagera i ett tidigare skede
när de ser att ”sockret” sjunker. På så sätt sjunker
inte nivån så lågt att det orsakar en rejäl hypoglykemi med eller utan symptom. Man kan leva bättre
i sin vardag när glukosvärdet varierar och hoppar
mindre och man slipper rädslan för att hamna
i hypoglykemi. Trygghet är viktigt för livskvaliteten.
Själv skulle jag gärna vilja se en ökning av
­sensorering åtminstone hos typ 1 diabetikerna.
Klart bättre reducering
– Konklusionen var att HbA1c-förbättringen var
klart bättre med insulinpump än vad man kunde
nå med injektionsterapin. För pumpanvändarna
sjönk HbA1c med 0,8 procent på årsbasis jämfört
med 0,2 procent för kontrollgruppen, en skillnad
som jag anser vara kliniskt betydelsefull. Reducer­
ingen nåddes redan efter tre månader för gruppen
som använde insulinpump och behölls under året.
– Man såg också att pumpgruppen inte råkade
ut för ett ökat antal fall av hypoglykemier.
Ytterligare ett viktigt resultat är att det inte finns
någon skillnad mellan grupperna vad det gäller
viktuppgång – något som är en viktigt för typ 1
diabetikerna.
– När det gäller de yngre patienterna, barn och
tonåringar, kunde man se att kombination av
– Framöver tror jag att vi ökar användningen av
insulinpumpar som man kan kombinera med
CGM-sensor. I Finland har cirka 20-25 procent av
barnen insulinpump och 3-4 procent av de vuxna.
Diabetikerna som har sensorpump får hos oss
möjlighet till sensorering med varierande praxis
på olika sjukhusen, från några veckor om året till
ett halvt år och med några särskilda patienter även
hela tiden. Själv skulle jag gärna vilja se en ökning
av sensorering åtminstone hos typ 1 diabetikerna,
särskilt om man ser till resultaten hos de som
använder sensorer hela eller nästan hela tiden. Ordförklaring
Blodglukosmålet: HbA1c-målet är 8 % för 6 -12-åringar
och 7,5 % för 13 -19-åringar.
| 11
Visionärt och självständigt
diabetesteam på Sahlgrenska
Lennart Sternmalm,
(diabetessjuksköterska),
Lars-Olof Ohlson
(överläkare),
Gun Näslund
(diabetessjuksköterska),
Agneta Lantz
(diabetessjuksköterska)
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvården 2010
Fakta om diabetescentrum
Hälso- och sjukvården bör:
• pröva insulinpumpsbehandling till personer med typ 1-diabetes som har återkommande hyper- och/eller hypoglykemier.
E
E
Hälso- och sjukvården kan
• pröva insulinpumpsbehandling även utan kraftigt svängande blodglukos och återkommande allvarliga hypoglykemier för att uppnå målen för god glukoskontroll
när flerdosbehandling varit otillräcklig.
• i undantagsfall erbjuda insulinpump till personer med typ 1-diabetes och stabil
glukoskontroll.
E
12 |
På diabetescentrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset vårdas
2200 diabetespatienter, varav 1300 med typ1 diabetes. Av dessa är det
300 som använder pump. Totalt är 18 system med enbart CGM igång
och 17 system i kombination med pump och sensor.
Diabetescentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har valt att
arbeta självständigt när det gäller pumpterapi och CGM. Patienterna behöver
inte invänta en representant från pumptillverkaren för att starta sin behandling
eller byta pump utan känner sig helt trygga med att personalen på d
­ iabetesteamet
har all den kunskap som behövs oavsett leverantör.
– För oss som stor klinik är det självklart att alla i
teamet ska behärska pumpens funktioner för att
starta upp en pumpbehandling och kunna göra
förändringar under pågående terapi, säger LarsOlof Ohlson.
Diabetesteamet på Sahlgrenska började med
pumpterapi redan 1982, bara något år efter att de
första insulinpumparna introducerats i Sverige.
Då fanns inte den supportfunktion hos leveran­
törerna som det gör idag och de var tvungna att
bygga upp en egen kunskapsbank för att fortsätta
utveckla sin metodik. Idag har Medtronic en väl
fungerande supportfunktion inom affärsdivision
diabetesbehandling vars uppgift är att se till att
alla som använder deras produkter får den utbildning och tekniska support de behöver. Diabetes­
teamet på Sahlgrenska ser detta som en extra
trygg­het att ta till vid behov.
Utbildar i pumpbehandling
Teamet på Sahlgrenska har alltid haft visioner och
insåg tidigt att fler kliniker kunde ha nytta av deras
kunskaper och erfarenheter om pumpterapi.
Därför bestämde de sig för att bjuda in andra diabetesteam i Sverige till en utbildning. Den första
grundkursen för behandling med insulinpump
hölls 2005 och sedan dess har konceptet utvecklats och idag erbjuds också en tvådagars påbyggnadskurs. Efterfrågan är stor och samtliga årets
kurser är redan fulltecknade.
– Vi har utvecklat ett koncept som är uppskattat och som fungerar i praktiken. Det förstod vi när
det började komma förfrågningar från diabetesteam i våra nordiska grannländer som också vill
komma hit och utbilda sig, berättar Lars-Olof
Ohlson.
På grundkursen går de bland annat igenom
indikationer för pumpbehandling, olika pumpfabrikat, förberedelser inför pumpstart, kolhydraträkning och komplikationer. Påbyggnadskursen fokuserar på CGM, sensorsättning och insulinpump i
kombination med fysisk aktivitet. Båda kurserna
tar avstamp i fallbeskrivningar och under påbyggnadskursen deltar alltid minst en patient och
berättar om sina erfarenheter. Eftersom det kommer kursdeltagare från hela landet blir dessa
utbildningstillfällen även plattform för ett stort
erfarenhetsutbyte. På utbildningen deltar även
överläkaren Stig Attvall som föreläsare tillsammans med de övriga i teamet.
Vilka råd har ni till andra kliniker som vill bli självständiga när det gäller pumpterapi och CGM?
– Se till att avsätta tillräckligt med tid för att utbilda såväl personal som patienter. På Sahlgrenska
har man valt att enbart arbeta polikliniskt vid start
av pumpbehandlingar och start sker antingen i
grupp eller enskilt. För att patienten ska kunna
lösa medicinska och tekniska problem självständigt är det nödvändigt med utbildning. Men
någon i teamet finns alltid tillgänglig under kontorstid via ett journummer och kan hjälpa till med
eventuella problem som patienten inte klarar av
att lösa. Det är även ett bra sätt för alla i teamet att
hålla sig uppdaterade på de olika pump- och
sensormodellerna.
En tid efter pumpstart erbjuds patienten att
komma till ett så kallat teknikmöte då en representant från respektive pumpföretag tillsammans
med en av teamets diabetessjuksköterskor går
igenom pumpens olika funktioner och hur de ska
användas.
med upprepade hypoglykemier. Men det kan
också handla om finlemmade patienter som har
behov av mer fingraderad dosering eller personer
som är fysiskt mycket aktiva där pennbehandling
inte fungerar. När vi följer upp behandlingen går vi
alltid tillbaka till ursprungsmålet och utvärderar
om pumpterapin verkligen löste problemet.
Vilka patienter får sensor?
– Om det finns en indikation för pump så finns det
egentligen det för CGM också men patienter i riskzonen för hypoglykemi och de som inte har kontroll på sina glukosvärden är givetvis prioriterade.
Det kan även handla om vissa yrkeskategorier som
inte är förenliga med känningar eller som inte har
möjlighet att göra mätningar under arbetstid. Ett
sådant exempel är operationssjuksköterskor. Många
väljer då att gardera sig och ligger på allt för höga
värden av rädsla för att drabbas av hypoglykemi.
Tack vare CGM-mätning kan de här patienterna få
bättre överblick och göra mer exakta dosinställ-
Om det finns en indikation för pump så finns det
egentligen det för CGM också. Lars-Olof Ohlson
Alla patienter med pump bjuds in till stor­möten
någon gång per år. Olika teman, exempelvis kol­
hydraträkning och motion, står då på agendan. De
här tillfällena är viktiga för erfarenhetsutbyte mellan
patienter och personal.
– Vi lär oss oerhört mycket av våra patienter.
Eftersom de lever med utrustningen 24 timmar
om dygnet blir de experter och för oss är det självklart att ta till vara deras erfarenheter för att vi ska
kunna utvecklas och bli bättre på pumpbehandling, säger Gun Näslund.
Vilka problem ska pumpen lösa?
– Det är alltid livskvalitetsvariablerna som ska vara
i fokus vid val av terapi för diabetespatienter. Men
den viktigaste indikationen för att en patient ska
ordineras pumpbehandling är att terapin löser ett
problem som inte går att lösa med traditionell
pennbehandling, säger Lars-Olof Ohlson. Patien­
terna har ofta höga förväntningar på pumpterapi
och det är viktigt att sätta upp realistiska mål så att
hon eller han inte blir besviken. Speciella indi­
kationer kan vara personer med Hba1c över 9 eller
ningar för att slippa känningar och vågar även
lägga sig på lägre värden, berättar Lars-Olof
Ohlson.
– För att optimera nyttan med CGM-mätning är
det viktigt med täta uppföljningar och mätperioden ska vara minst 4-5 veckor. Under den här perioden kommer patienten till mottagningen en
gång i veckan för avstämning. Uppföljning är a
och o och om detta inte görs finns det risk att man
missar ett viktigt pedagogiskt moment med CGMmätning. Efter mätperioden görs en sammanställning som ligger till grund för beslut om patienten
ska fortsätta med sensor, berättar Lennart Sterne­
malm.
– Målet enligt de nationella riktlinjerna är att
30 procent av alla vuxna med typ 1 diabetes ska
erbjudas pumpterapi. Idag är vi uppe i närmare 25
procent här på kliniken, säger Lars-Olof Ohlson.
| 13
För Lise är diabetes inget hinder för
extrema fysiska prestationer
Det var kallt, regnigt och lerigt när mer än 14 000 cyklister körde
de dryga 9 milen i utmanande fjällterräng mellan Rena och
Lillehammer i Norge. Förra årets upplaga av Birkebeinerrittet var
det tuffaste någonsin och många åkare valde att bryta. Att cykla
i hällande regn och kyla ställer stora krav på både fysik, uthållighet
och utrusning.
Tio cyklister med typ 1 diabetes hade utrustats
med Medtronics sensorsystem Guardian för kontinuerlig glukosmätning (CGM) under loppet. En av
dem var 35 åriga Lise Solem från Børsa i Norge
som cyklade Birkenbeinerrittet för första gången
och passerade mållinjen efter dryga fem timmar.
Via en monitor på styret kunde hon under hela
loppet ha kontroll på sina glukosvärden och med
hjälp av trendpilar se om värdena var stabila eller
rörde sig uppåt eller nedåt. Glukosvärdet på monitorn uppdaterades var femte minut via
trådlös överföring från sensorn.
Hur kom det sig att du antog
utmaningen att cykla det tuffa
Birkenbeinerrittet?
– För mig är det viktig att sätta
ett fysiskt utmanande mål
varje år som jag kan fokusera
på istället för att låta hindren
med en kronisk sjukdom ta över. Sedan är det
roligt att göra de här utmaningarna tillsammans
med andra som också har diabetes. Dessutom visste jag att med CGM-mätning skulle jag kunna ge
hundra procent i det här loppet eftersom jag har
tidigare erfarenhet av att använda sensor vid längre fysiska utmaningar. Jag har både sprungit halvmaraton och cyklat längre distanser utan problem
tack vare sensor och monitor.
Vilken var den största utmaningen?
– Att hålla värmen i fingrarna eftersom det var så
kallt och regnigt. Det var inga problem att
hålla kroppen varm med hjälp av ullunderställ men fingrarna var omöjliga att
hålla varma. Sedan gäller det givetvis att hålla blodsockret stabilt
under en sådan här extrem fysisk
ansträngning. Jag lyckades hålla
mina värden stabila hela vägen
förutom under de sista fem kilometrarna av loppet, då började utrustningen larma, vilket berodde på att jag inte hann få i mig tillräckligt att äta
vid sista kontrollen eftersom jag var så fokuserad
på att komma i mål.
Hur klarade sensor och monitor av påfrestningen?
– Utrustningen fungerade toppenbra och satt
ordentligt på plats under hela loppet trots hård
fysisk ansträngning i kombination med kyla och väta.
Vad är ditt bästa råd till andra som drabbats av
diabetes?
- Låt inte din diabetes styra ditt liv utan ta kontrollen över din sjukdom. Den bästa medicinen är
fysisk träning, se till att hitta en träningsform som
du gillar, själv tränar jag regelbundet fem pass i
veckan för att må bra. Eftersom jag inte använder
pump är det viktigt att mäta blodsockret innan
träning och efter träning och givetvis vara noggrann med maten och se till att ladda ordentligt
med kolhydrater.
Lise håller på att vässa formen inför nya fysiska
utmaningar, närmast väntar 18 km löpning i sommar och 7,6 mil hill climbing på cykel i september.
Tack vare en sund livsstil med mycket träning i
kombination med medicintekniska hjälpmedel är
hon ett bevis för att det går att utföra extrema
fysiska prestationer trots en kronisk sjukdom som
diabetes. Att utsätta kroppen för extrem fysisk ansträngning och samtidigt ha kontroll
på glukosvärdena är den stora utmaningen för diabetiker. Väl förberedd och
utrustad med sensor för kontinuerlig glukosmätning lyckades Lise Solem ta
sig i mål i ett av Europas tuffaste MTB-lopp – Birkenbeinerrittet.
På Langeland finns 80 hjärtstartare
­utplacerade på lättillgängliga platser.
Lokalt danskt initiativ gjorde succé
Hjärtstartare inom
två kilometers räckhåll
På ön Langeland finns idag ett åttiotal hjärtstartare strategiskt
utplacerade. Tanken är att ingen av öns drygt 13 500 invånare
ska ha mer än två kilometers färdväg till närmaste hjärtstartare.
Ambulansföraren Henrik Schakow är en av initiativtagarna bakom
det framgångsrika projektet.
När Langelands enda sjukhus lades ner föddes
idén om att placera ut hjärtstartare på ön. En
ambulans placerad mitt på ön behöver 20-25
minuter för att nå öns södra och norra delar.
gått en 12-timmars första-hjälpen-utbildning som
de själva betalat för. Succén ledde till flera stora
donationer.
2850 hushåll bidrog till införskaffandet
Åttio hjärtstartare kopplade till
Larmcentralen
– Vi var några eldsjälar som 2008 startade Lange­
lands Hjärtstartarförening och därefter turnerade
runt på Langeland för att informera om idén, säger
Henrik Schakow. Överallt möttes vi av stort intresse.
Något som ledde till att det under 2008 startades
14 lokala hjärtstartarföreningar – ett antal som
idag har växt till 29 lokalföreningar.
– Frivilliga från föreningarna knackade dörr för
att informera om arbetet och för att samla in
pengar till inköp av hjärtstartare. I många fall delades hjärtstartarna upp i andelar så att målet med
insamlingsarbetet blev tydligt. Projektet har mött
en kolossal uppbackning från lokalbefolkningen.
Mer än 2850 hushåll köpte andelar och flera företag sponsrade inköpen. Över 1100 öbor har också
– Hittills har vi köpt in 83 hjärtstartare, säger
Henrik. Åttio av dessa är kopplade till Larm­
centralen 112. Vi har byggt upp ett lokalt larmsystem
där varje hjärtstartare har upp till tre frivilliga som
rycker ut vid larm från Larmcentralen. Kommer ett
larm från Langeland med misstanke om hjärtstopp till Larmcentralen kontaktar man de frivilliga
som är registrerade på den närmast belägna hjärtstartaren.
Hjärtstartarna har redan använts sju gånger vid
plötsligt hjärtstopp på Langeland. Vid två av dessa
tillfällen överlevde personen i fråga - en norsk man
som turistade på ön och en lokal öbo.
– Nu är minst två glada över hjärtstartarna och
det frivilligsystem vi har byggt upp, säger Henrik.
Samarbete med Odense Universitetssjukhus
Langelands hjärtstartarförening samarbetar också
med den hjärtmedicinska avdelningen på Odense
Universitetssjukhus. När en hjärtstartare har använts
följer den med patienten i ambulansen för att man
på sjukhuset ska kunna avläsa de data som apparaten har registrerat. Syftet är att man förhoppningsvis ska lära sig mer om patientens hjärtrytm
vid hjärtstoppet.
– I Danmark finns Medtronics avancerade
hjärtstartare i alla våra ambulanser. Jag kör ambulans dagligdags och har väldigt god erfarenhet av
dessa hjärtstartare. De är väldigt enkla att använda
– därför var det naturligt att utrusta Langeland
med dessa. Vi har också fått väldigt bra service av
Medtronic. Langelands Hjärtstartarförening
Hjärtstartarna sköts av de lokala hjärtstartarföreningarna. Från centralt håll
­sköter man bland annat om inköp av nya
elektroder och batterier. Man ser också
till att elektroderna blir utbytta efter varje
användning.
Läs mer om föreningens arbete på
www.lhf-hjerte.dk
E
| 15
Undersökning visar:
Patienter nöjda med adaptiv
­ryggmärgsstimulering
En enkätundersökning som genomförts på åtta sjukhus i Europa
visar att patienterna är nöjda med sensorstyrd ryggmärgsstimulering.
Ökad aktivitetsgrad och förbättrad sömnkvalitet var bland det som
uppskattades mest.
Medtronic har genomfört enkätundersökningen
TRUST (Testing RestoreSensor Usability and
Satisfaction) för att undersöka hur nöjda patienterna är med automatisk reglering av styrkan på
stimuleringen. Dessutom granskades ett antal
para­metrar för att mäta vad som fungerar särskilt
bra. Varje patient följdes under tio veckor efter
implantationen av RestoreSensortm. Två inledande
veckor följdes av fyra veckor med traditionell
patientstyrd stimulering och därefter fyra veckor
med adaptiv stimulering, det vill säga den anpassas automatiskt efter patientens kroppsläge och
rörelser.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg
var det enda sjukhuset i Norden som deltog.
Härifrån kom tre av de sammanlagt trettio patienter som ingick i undersökningen. Kliment
Gatzinsky och Ing-Britt Arnesen, specialist i neurokirurgi respektive sjuksköterska på neuromottagningen, förklarar vilka slutsatser de drar av resultatet.
Nöjda patienter
– Först och främst ser vi att 97 procent av patienterna är nöjda med att ryggmärgsstimuleringen
regleras automatiskt och skulle rekommendera
det till andra i liknande situation. Det är en viktig
signal, påpekar Kliment.
Att ryggmärgsstimulering fungerar som smärtlindring har undersökts kliniskt tidigare och
bekräftas av TRUST-undersökningen. Den visar
också ett antal områden som tycks påverkas särskilt positivt av att stimuleringen är adaptiv.
– Mer än hälften av patienterna, närmare
bestämt 59 procent, rapporterade att de kunde
göra fler saker. Några kunde gå tillbaka till arbete
på deltid, andra kunde börja gå igen. Kort sagt
kunde de återgå till tidigare aktiviteter och även ta
upp nya. Rädslan att utföra vissa aktiviteter av
rädsla för överstimulering hade minskat. Slut­
satsen är att aktivitetsgraden har ökat.
16 |
Bättre sömn
Andra frågor till patienterna handlade om sömnen, både kvalitet och kvantitet. En övervägande
andel av patienterna uppgav att sömnkvaliteten
förbättrades med den adaptiva stimuleringen,
däremot var kvantiteten densamma – de sov inte
längre tid.
– För de patienter som har stimulatorn påslagen nattetid innebär det att de slipper bli störda
när de vänder sig i sömnen, eftersom styrkan på
stimuleringen ändras automatiskt, förtydligar IngBritt.
Den inbyggda accelerometern känner av
patientens kroppsläge och rörelser, i det här fallet
om patienten ligger på mage, rygg, vänster eller
höger sida, och anpassar stimuleringen efter patien­
tens behov i just det läget. Utan automatiken måste
dessa justeringar göras av patienten själv.
Även vad vårdpersonalen tyckte om hanteringen
av RestoreSensor undersöktes. Sammantaget var
åsikten att både kalibrering och programmering
var relativt enkelt och inte tog längre tid än normalt.
Ing-Britt konstaterar dock att det är fler funktioner
som ska programmeras initialt och som kan kräva
finjustering, vilket gör att det kan ta lite tid. Hon
menar också att det för vissa patienter kan ta lite
längre tid att vänja sig vid den automatiska stimuleringen.
– Men nu är samtliga våra patienter mycket nöjda.
De behöver inte använda sin egen fjärrkontroll så
ofta, antalet tillfällen har sjunkit drastiskt, och det
ger givetvis en stor frihet och är bekvämt.
Automatisk registrering
S­ignalerna från accelerometern registreras i
Restore­Sensor som kan ge besked om vilka lägen
patienten haft under dygnet, angett i procent.
Utöver de fyra liggande lägen som nämnts registreras sittande, samt stående aktiv, det vill säga
gående.
– I den här undersökningen användes inte
denna funktion, utan ökningen av aktivitetsgrad
är patientens egna subjektiva bedömning, förklarar
Kliment.
– Nu när det för första gången är möjligt att
mäta objektivt planerar vi att göra en studie som
visar om aktivitetsgraden ökar jämfört med hur
den var innan ryggmärgsstimulering sattes in.
Först ska vi mäta aktivitetsgraden utan stimulering
genom att patienten i ett bälte får bära ett
RestoreSensor-batteri som registrerar kroppslägen
och rörelser under fyra veckor. Efter att systemet
implanterats mäter vi under ytterligare fyra veckor.
Kliment och Ing-Britt är övertygade om att
användandet av ryggmärgsstimulering med sensor­
teknik kommer att öka. Terapin är särskilt lämplig
för patienter med ett aktivt liv och för dem som
har en god möjlighet att återgå till yrkeslivet.
– Vi har ett mycket bra exempel med en patient
som efter tio års sjukskrivning har kunnat gå tillbaka i arbete på deltid! RestoreSensor
Medtronics senaste pulsgenerator för ryggmärgs­s­timulering, med funktioner som automatiskt kan reglera
styrkan på stimuleringen efter patientens rörelser och
kroppslägen.
E
97 procent av patienterna är nöjda med att
ryggmärgsstimuleringen regleras automatiskt
och skulle rekommendera det till andra
i liknande situation. Det är en viktig signal.
Kliment Gatzinsky
Kliment Gatzinsky,
­specialist i neurokirurgi,
och Ing-Britt Arnesen,
sjuksköterska, båda på
Sahlgrenska Universitets­
sjukhuset i Göteborg.
Kliment Gatzinsky, specialist i neurokirurgi, och Ing-Britt Arnesen, sjuksköterska, båda på Sahlgrenska
Universitetssjukhuset i Göteborg.
| 17
Goda erfarenheter av
DBS vid epilepsi
Universitetssjukhuset i Tammerfors var väl framme när forsknings­
resultaten visade att behandling med Deep Brain Stimulation, DBS,
gav goda resultat för patienter med svår epilepsi
– Vi hade hört talas om metoden att behandla
refraktär epilepsi med DBS redan när SANTEstudien inleddes i USA och vi väntade spänt på
resultaten, berättar professorn i neurokirurgi, Juha
Öhman, som är chef på avdelningen för neuro­
vetenskap och rehabilitering vid Universitets­
sjukhuset i Tammerfors, Finland.
18 |
Med de positiva resultaten från USA bestämde sig
sjukhuset i Tammerfors för att utföra den första
opera­tionen på en patient med epilepsi i mars
2010 och idag har sammanlagt sju fått DBSsystemet implanterat.
– Vi är förvånade över hur bra resultatet är!
Samtliga patienter har anfall mycket mer sällan
och de anfall som förekommer är mindre intensiva.
Hos de första sex patienterna har medicineringen
kunnat sättas ut successivt en tid efter det att
ingreppet gjorts. Den senaste patienten är nyligen
opererad och för tidig att bedöma utfallet på.
Nytt liv
En av patienterna har bland annat berättat i finsk
television om det nya liv hon fick tack vare operationen. Det är en ung kvinna, drygt tjugo år gammal, som hade mellan 20 och 100 epileptiska
anfall av varierande intensitet varje dygn. Hon
Vi är förvånade över hur
bra resultatet är!
Samtliga patienter har anfall
mycket mer sällan och de
anfall som före­kommer är
mindre intensiva.
EI
KORTHET:
Lars Søndergaard
Professor Juha Öhman i Tammerfors, Finland, är en av
pionjärerna i Norden när det gäller DBS vid epilepsi.
Dansk studie: TAVI vs SAVR
SANTE-studien
Stimulation of the Anterior Nucleus of the Thalamus in Epilepsy.
Studien omfattade 110 patienter på 17 olika center i USA. Den
­visade att dubbelsidig stimulering av främre delen av thalamus gav
en ­betydande minskning av anfallsfrekvensen hos patienter som är
­refr­aktära mot antiepileptisk läkemedelsbehandling.
Före behandlingen hade patientgruppen i genomsnitt mer än
18 anfall per månad. Efter två års stimulering hade anfallen minskat
med i genomsnitt 56 procent och 13 procent av patienterna hade
varit anfallsfria under mer än sex månader.
E
bodde i ett hus tillsammans med sin man och
kunde till slut inte gå de tjugo meterna till brevlådan
för att hämta posten för risken att få ett anfall.
Efter operationen har hon något enstaka anfall
per dag – och vissa dagar inget alls. Livet innebär
plötsligt helt nya möjligheter och paret planerar
nu för att bilda familj.
Teamet viktigt
Den 1 december 2010 blev DBS-behandling godkänd i Europa som tilläggsbehandling för att minska
anfallsfrekvensen hos vuxna patienter som fått
diagnosen partiell epilepsi, med eller utan sekundär generalisering, som inte kan kontrolleras med
antiepileptiska läkemedel. Juha Öhman gissar att
behovet för hela Finland är drygt tio operationer
per år.
Patienter med epilepsi får först prova medicinering, ofta av flera olika slag och ibland i kombination. Om dessa inte ger tillräcklig lindring utreds
om det är möjligt att kirurgiskt avlägsna det fokus
i hjärnan där anfallen startar eller om stimulering
av vagusnerven är ett alternativ. Om inget av
dessa alternativ ger tillräcklig lindring eller är möjligt att genomföra kan DBS vara en utväg.
– Här på Universitetssjukhuset i Tammerfors
har vi ett mycket bra epilepsiteam med erfarna
neurologer som utreder epilepsipatienterna.
Många patienter har vagusstimulering. Alla
patienter som kommer i fråga för DBS undersöks
dessutom av psykiater, neuropsykolog och neurokirurg. Det är av stort värde att patienterna fortlöpande kan följas noggrant av hela teamet.
Samma team ansvarar för samtliga patienter
som får DBS, oavsett orsak. Utöver epilepsi kan det
handla om exempelvis Parkinsons eller psykiatriska
sjukdomar.
– Procedurerna är ganska lika trots att diagnoserna är olika. Därför ligger det ett stort värde i att
samma team gör alla operationer. Det är ett avancerat ingrepp som kräver stor kunskap, dessutom
kan vi dra nytta av våra erfarenheter och lära oss
nya saker varje gång. Med erfarenheten av ett
större antal patienter kommer också möjligheterna
att dra slutsatser om eventuella sidoeffekter. Ordförklaring
Refraktär: svårbehandlad, okänslig för stimuli.
Partiell epilepsi: anfall som bara berör en del av hjärnan.
Partiell epilepsi med sekundär generalisering: Anfall som
börjar som partiella, men sedan sprider sig vidare till
att omfatta hela hjärnan.
Transkateterteknik kan medföra ny
­behandlingsstrategi
Sedan drygt 1,5 år tillbaka pågår en dansk studie där
man jämför aortaimplantation med ­transkateterteknik
(TAVI) och konventionell kirurgi (SAVR) för patienter
med svår aortastenos.
– Vi har kunnat se att TAVI är en säker teknik med
få komplikationer, säger Lars Søndergaard, överläkare
vid kardiologkliniken på Rikshospitalet i Köpenhamn.
Dödligheten efter ett år är så låg som 2,5 procent.
Behandlingen har även visat sig vara effektiv eftersom
många patienter blivit signifikant bättre.
Fram till slutet av 2011 ska 280 patienter över 70 år
­randomiseras in till studien för att sedan följas upp
under 5 år.
– Efter 1 år ska vi som primär endpoint utvärdera
död av alla orsaker, hjärtinfarkt och stroke. Resultatet är
inte klart ännu, men jag tror att TAVI medför betydligt
lägre risk för patienten. Vi förväntar oss att TAVIgruppen ligger på fem procent, medan SAVR-gruppen
ligger på 15 procent.
Medtronic Community Platform
– kunskapsutbyte online
Medtronic Community Platform är en online community som vänder sig till vårdgivare, inköpare och andra
intressenter. Som första aktivitet lanserades den 10
mars Pain360, ett virtuellt smärtsymposium med två
externa talare samt fortsatt kontakt via Twitter. Tanken
är att främja till diskussion och utbyte av idéer kring
nya behandlingstrender, hälsoekonomi och teknologi.
Läs mer på www.pain360.eu
40 000 patienter med CareLink i Europa
Medtronic CareLink® Network är ett internetbaserat
system som följer upp patienter med hjärtimplantat på
distans. Uppföljningen sker ofta via hemmiljön vilket
bidrar till ökad sinnesro och förbättrad livskvalitet för
många. Antalet patienter som använder sig av CareLink
ökar stadigt och siffran för Europa är nu 40’000. Det
betyder av CareLink är i särklass det mest använda
­distansuppföljningssystemet i Europa.
Behandling av barnskolios
utvecklas snabbt
På Åbo barnsjukhus för man ett pediatriskt ryggregister. Förutom
data som radiologiska resultat, komplikationer och kirurgiska tekniker
inkluderar registret också data om livskvalitet. Enligt ryggkirurgen Ilkka
Helenius befinner sig den pediatriska ryggkirurgin i ett mer innovativt
läge än någonsin tidigare.
– Registret är det enda pediatriska ryggregister
som finns i Finland förnärvarande. Det är väldigt
värdefullt eftersom vi i efterhand kan samla pålitlig information, säger Ilkka Helenius. En viktig del,
utöver röntgenbilder och komplikationer, är de
frågor som rör livskvalitet.
och SRS 2011 där vi jämfört olika ryggkirurgiska
tekniker vid behandling av svår skolios. Med hjälp
av registret kan vi leverera data som andra kirurger
och vetenskapliga enheter kan tillgodogöra sig,
exempelvis fördelarna med att använda en konstruktion med enbart pedikelskruvar vid behandling av skolios och ryggdeformiteter.
Livskvalitet inkluderat
– Varje patient som genomgått ryggkirurgi hos oss
får svara på frågor enligt livskvalitetsformuläret
SRS-24. Detta sker både före och direkt efter operationen samt efter 6 och 24 månader. Detta gör
att vi får en bild av hur patienten och familjen
upplever ryggkirurgin och dess resultat.
– Registret gör det också möjligt för oss att
jämföra olika tekniker för ryggkirurgi. Nyligen
sände vi in en artikel till kongresserna IMAST 2011
Behandlar hela patienten
– Ryggkirurgin befinner sig i stark utveckling, och
detta gäller i högsta grad den pediatriska sidan.
Idag ser vi till hela patienten och inte bara ryggraden. Vårt sätt att tänka har där förändrats under de
senaste 10 åren.
– Under de senaste tio åren har också många
nya behandlingsmetoder sett dagens ljus. Som
exempel kan nämnas pedikelskruvtekniken för svår
skolios och tekniker för borttagning av ryggkotor.
Det sistnämnda innebär att vi bakifrån kan ta bort
en eller flera ryggkotor och därigenom förkorta
ryggraden. Med teknikernas hjälp kan vi göra det
som var omöjligt tidigare.
– Instrumenteringen med pedikelskruvar har
totalt förändrat kirurgin för ryggradsdeformiteter.
Den tillåter oss att operera från ryggsidan, vilket
innebär att vi numera väldigt sällan opererar framifrån, via t ex bröstkorgen.
– När det gäller väldigt unga skoliospatienter
som fortfarande kommer att växa mycket har många
tekniker också kommit till klinisk användning.
Detta har gjort att vi kunnat behandla dessa mycket allvarliga sjukdomar, som i vissa tillstånd t o m
leder till döden, allt bättre.
– En teknik jag vill nämna är ”Vertical Expandable
Rib Spinals Systems” som medför att vi kan expandera bröstkorgen så att lungorna får bättre plats
och barnen kan andas lättare. Vi för­söker också
undvika upprepad kirurgi på dessa barn, och där
är SHILLA™ tekniken värdefull eftersom den tillåter
barnen att växa utan att behöva opereras så ofta.
– En sak som vi väntat ivrigt på är ”stag” som
patienten kan växa med, och vilka vi kan förlänga
utifrån med en fjärrkontroll. Några sådana system
Vi behöver nära
samarbete med
ingenjörer så att
de kan se om våra
idéer är möjliga att
förverkliga.
Industrin är vårt
hopp inom detta
område.
Ilkka Helenius, ryggkirurg vid Åbos Barnsjukhus.
20 |
E PLOCK
5:e generationen av Medtronics
system CD Horizon® Legacy.
Medtronic har förvärvat Jolife AB
Jolife AB, som grundades år 2000, har sitt huvudkontor i Lund och utvecklar och tillverkar bröstkom­
pressionssystemet LUCAS, en medicinsk apparat för
hjärt-lungräddning vid hjärtstopp. Företaget har
21 anställda och kommer ingå i Medtronics PhysioControl verksamhet, vars vision är att tillhandahålla
livräddande hjälpmedel till livräddande team.
Ny mjukvara till Reveal® MRI
Under våren lanseras en helt ny mjukvara till Reveal
MRI. Den nya mjukvaran FullView erbjuder:
• Förenklad implantationsprocess
• Förbättrad detektion
• Längre patientaktiverade episoder
• Förenklad uppföljning och analys av data
• Mer flexibla utskriftsmöjligheter
finns redan på marknaden och det här tror jag
kommer att förändra mycket för de riktigt unga
patienterna. Samtidigt som vi kontrollerar deformiteten kan patientens ryggrad fortsätta att växa
utan att vi måste operera varje halvår.
Ny generation med flera fördelar
Ilkka Helenius är också med i gruppen som utvärderar den 5:e generationen av Medtronics system
CD Horizon® Legacy.
– Det finns en rad fördelar med den nya generationen. En stor fördel, speciellt för de yngre
patienterna är att implantaten har fått lägre profil.
Vi kan också använda stag av olika material tillsammans, vilket utökar våra möjligheter att
behandla olika deformiteter. Gängan på de nya
pedikelskruvarna är mycket effektiv och håller kvar
skruven i kotan väldigt bra. Även skruvhuvudets
utformning innebär en stor fördel eftersom det
inte vidgas när vi låser stagen med fixerskruvarna.
Samarbete med industrin viktigt
– Min upplevelse är att Medtronic är en aktiv och
betydelsfull utvecklare av behandlingar för barnskolios. Vi behöver nära samarbete med ingenjörer så att de kan se om våra idéer är möjliga att förverkliga. Jag tror verkligen att industrin är vårt
hopp inom detta område.
– Vi har hittills fokuserat på att korrigera ryggraden och på de lungproblem som följer med
deformiteterna. Nu är det dags att ta nästa steg
och se hur organen i buken påverkas. IN.Pact – Kortsiktig terapi för en långsiktig
framgång vid kärlsjukdomar
In.Pact-ballongerna är coatade med ett välbeprövat
läkemedel, Paclitaxel, och består av 3 olika ballonger:
In.Pact Amphirion (0.014” ledare), In.Pact Pacific
(0.018” ledare) och In.Pact Admiral (0.035” ledare).
Det stora ballongutbudet möjliggör behandling av
många olika kärlanatomier.
| 21
Malmö erbjuder
FESS-utbildning
i världsklass
Sverige ligger långt framme när det gäller behandling
av rinosinuit. Funktionell endoskopisk bihåle­kirurgi
(FESS) föregås alltid av medicinsk behandling, men vi
saknar fortfarande internationellt gemensamma kriterier
för när och hur kirurgi ska utföras. ÖNH-kliniken på
Skånes Universitetssjukhus (SUS) i Malmö erbjuder en
av Nordens mest välrenommerade kurser i sinus- och
näskirurgi med en rad framstående och internationellt
välkända gästföreläsare.
Pernilla Sahlstrand Johnson ingår i kursledningen bakom FESS-utbildningen på ÖNHkliniken vid Skånes Universitietsjsukhus i Malmö.
Den första FESS-utbildningen i Malmö genomfördes
1995 på initiativ av den nu framlidne Gustaf
Fernström. Idag består kursledningen av rinologerna
Pernilla Sahlstrand Johnson, Stefan Freccero, Ami
Larsson samt universitetslektor Magnus Jannert.
– För att kunna hålla en hög standard på
utbildningen har vi prioriterat att bjuda in världens främsta kirurger inom sinus- och näskirurgi
som föreläsare och inspiratörer. I november 2010
när den senaste utbildning hölls gästades vi av
Peter J Wormald och Claus Bachert, innan dess har
bland annat Steven Schaefer, Wolfgang Draf, Bill
Bolger, David Kennedy, Paolo Castelnuovo och
Wytske Fokkens varit här och föreläst, berättar
Pernilla Sahlstrand Johnson, ansvarig kursgivare.
Till kursen kommer deltagare från hela norden
och det är främst erfarna bihålekirurger som deltar men även ST-läkare. Med drygt 100-talet specialister från de nordiska länderna är utbildningen
också ett tillfälle för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring mellan deltagarna vilket är minst
lika uppskattat som föreläsningarna. Under kursdagarna opereras patienter och ingreppet sänds i
realtid direkt till föreläsningssalen. I Malmö har
man en lång utbildningstradition och har valt att
satsa extra på teknik och utbildningsanpassade
operationssalar för att kunna genomföra den här
22 |
Trenden inom sinuskirurgi är ökad användning
av navigationsutrustning och fördelarna är dels
ett undervisningsvärde, dels en extra säkerhet
under operationen.
typen av utbildningar med möjlighet att sända
kirurgiska ingrepp direkt till alla delar av världen.
Bihåleinflammation drabbar drygt 10 procent
av befolkning i Europa och är vanligast bland
medelålders. På ÖNH-kliniken på SUS MalmöLund genomför man 500 näs-bihåleingrepp varje
år och de flesta görs i dagkirurgi. Pernilla
Sahlstrand Johnson berättar att både operationsteknik och instrument för minimalt invasiva
ingrepp utvecklas kontinuerligt vilket förbättrar
vården för patienter med bihåleinflammation.
– Trenden inom sinuskirurgi är ökad användning av navigationsutrustning och fördelarna är
dels ett undervisningsvärde, dels en extra säkerhet under operationen som gör att vi använder
utrustningen så mycket som möjligt.
Pernilla Sahlstrand Johnson ägnar en del av sin
tid åt forskning och i september ska hon disputera
med två projekt; en multicenterstudie av hur bihåleinflammation påverkar hälsorelaterade livskvalitet. Den andra studien syftar till att förfina diagnostiken av rinosinuit genom ultraljudsdoppler.
Hon har även hunnit med att boka in föreläsarna
till nästa utbildning som hålls den 18-19 oktober
2012. Då kommer Heinz Stammberger och James
Palmer och pratar om utvecklingen av FESS det
senaste årtiondet och framtida tekniker. Ordförklaring
FESS: en förkortning av Functional Endoscopic Sinus
Surgery
Lång livslängd ger högsta betyg
för instrument från MicroFrance
Med. dr. Igor Niechajev är en av Sveriges främsta
specialister inom näsplastik och klinikchef för
Lidingökliniken - ett auktoriserat minisjukhus som
är specialinriktat på plastikkirurgi. Under de 25 år
Igor varit verksam som läkare har han genomfört
mer än 1800 näsplastikoperationer och dessutom
skrivit flera internationella publikationer om näsplastik. 1985 startade han sin verksamhet och för
att specialisera sig och förfina sina kirurgiska tekniker reste han bland annat till Frankrike.
– Det var i samband med resan till Frankrike som
jag för första gången hörde talas om MicroFrance
produkter och att de var kända för att vara både
prisvärda och hålla hög kvalitet. Jag bestämde mig
för att köpa med mig ett rinoplastikset (special­
instrument för näsoperationer) hem till Sverige.
Eftersom jag var nöjd med instrumenten komplet-
terade jag så småningom med ytterligare ett set.
Att instrumenten håller hög kvalitet råder det
inget som helst tvivel om då jag använt samma
uppsättning instrument i 25 år och genomfört över
1800 operationer.
Till Lidingökliniken kommer patienter från hela
landet för estetisk och rekonstruktiv plastikkirurgi.
Många kvinnor och män med ursprung från länder
i mellanöstern som bor i Sverige vänder sig till
­Lidingökliniken för att få ett mer västerländskt
och/eller snyggare utseende på sin näsa.
För Igor och hans kollegor är det en självklarhet
att använda toppmodern utrustning och de bästa
medicinska produkterna från världsledande tillverkare. På kliniken bedrivs det även forskning som
bland annat berör tekniker vid svåra näsplastik­
operationer. Att instrumenten från MicroFrance håller hög ­kvalitet
råder det inget som helst tvivel om då jag använt
samma uppsättning instrument i 25 år och genomfört
över 1800 operationer, menar Igor Niechajev som är en
av Sveriges främsta specialister inom näsplastik.
Leverantör av högkvalitativa instrument
MicroFrance är en av de mindre tillverkarna av ­instrument
som nu expanderar och tar nya marknadsandelar på den
europeiska marknaden genom sina välrenommerade
­produkter av erkänt hög kvalitet. Företaget grundades
1970 i Frankrike och ägs sedan 1999 av Medtronic till
100 procent. Antalet anställda är idag drygt 100 personer
och 2010 omsatte MicroFrance 11,3 miljoner dollar på
den europeiska marknaden. I Frankrike är MicroFrance helt
dominerande på laparaskopiinstrument med närmare 90 %
av marknaden och 50 % av den övriga instrumentmarknaden.
E
Medtronics kontaktpersoner inom terapiområdet öron, näsa och hals
Torben Hviid
Produktspecialist ÖNH.
KeboMed i Danmark.
Jesper Møller
Säljchef och produktspecialist
ÖNH. KeboMed i Danmark.
Kaisu Mäntynen
Produktspecialist ÖNH.
Medtronic i Finland.
Andreas JORFORS
Produktspecialist ÖNH.
Medtronic i Sverige.
Monica Diana hiller
Produktspecialist ÖNH.
MediStim KirOp i Norge.
| 23
posttidning B
Avsändare:
Medtronic AB
Box 1034
164 21 Kista
EUreka – webbportalen
för innovationer inom
medicinteknik
onic EUreka
Medtronic EUreka är en europeisk, webbaserad portal med a­ mbitionen
att bidra till ökat antal innovationer inom medicinteknik. Via EUreka kan
europeiska läkare och uppfinnare delge och få sina idéer utvärderade
av experter på ett enkelt och smidigt sätt.
Portalen skapar förutsättningar för ett nära partnerskap mellan Medtronic och uppfinnarna som
tillsammans kan utveckla och marknadsföra nya
produktkoncept. Produktkoncept som kan komma
att förbättra patienters liv över hela världen.
– Med EUreka vill Medtronic uppmuntra till inno­
vationer inom medicinteknik. Vi ser fram emot att
samarbeta med europeiska uppfinnare och tillsammans utveckla nya behandlings-metoder som
kan förbättra vården som helhet, säger MetteMarie Harild, Vice President North East Europe på
Medtronic.
värderingsprocessen
Genom att skicka in nya idéer via Medtronic Eureka-­
portalen garanteras uppfinnare en rättvis bedömning av ett litet team utbildade experter. Värderings­
processen är utformad till en konsekvent strategi
för att möjliggöra bedömning av idéer från hela
Europa så att de kan utvärderas mot de behov som
finns inom Medtronics samtliga terapiområden.
Inom tre månader från det att idén lämnas in
meddelas uppfinnarna ett initialt beslut. Om
utvärderingen visar att idén inte ligger i linje med
Medtronics verksamhetsområden kan uppfinnarna samtycka till att låta samma idé utvärderas av
MD Start, en oberoende inkubator för medicinteknik med säte i Schweiz. Denna tvåstegsprocess har
tagits fram för att ge uppfinningen en så bra chans
till utvärdering som möjligt.
– Vi är övertygade om att detta initiativ kommer att ge bra resultat och därmed driva medicinsk teknik framåt. Europeiska läkare har gett
upphov till många av de banbrytande medicinska
terapier som idag används globalt” säger MetteMarie Harild.
Europeiska innovationer
Europa har verkligen en lång tradition av inno­
vationer inom det medicintekniska området. Några
exempel på det är: den första implanterbara pacemakern utvecklades i Sverige 1958, den första
behandlingen inom koronarangioplastiken genomfördes i Schweiz 1977, den första totala diskersättningen utfördes i Tyskland 1989 och den första
perkutana hjärtklaffersättningen gjordes under det
tidiga 2000-talet i Frankrike och Storbritannien. EUrekaportalen lanserades i november 2010
och under de tre första månaderna vick vi in mer
än 60 idéer. Nästan alla europeiska länder och alla
Medtronics affärsområden fanns representerade
bland de förslag som skickats in. Välkommen du
också att bidra med dina idéer! Läs mer på www.MedtronicEUreka.com
Vi ser fram emot att samarbeta med europeiska
­uppfinnare och tillsammans utveckla nya behandlingsmetoder som kan förbättra vården som helhet.
Mette-Marie Harild
www.medtronic.se