Årsredovisning 2012

Transcription

Årsredovisning 2012

3 • LULEÅ ENERGI AB · ÅRSREDOVISNING 2012
2012
Årsredovisning
INNEHÅLL
Vd-ord5
Våra fem starka affärsområden7
Året som gått
8
Förvaltningsberättelse 10
Resultaträkning 12
Balansräkning 13
Kassaflödesanalys 15
Tilläggsupplysningar 16
Noter 18
Revisionsberättelse 25
Fem år i sammandrag 26
Nyckeltal 27
Styrelse/Koncernledning 28
5 · LULEÅ ENERGI AB · ÅRSREDOVISNING 2012
"Inom de närmsta fem åren
kommer vi att genomföra stora
investeringar för att förstärka
både el- och fjärrvärmenätet och
därför är det av största vikt att
vi har en stabil ekonomisk bas
att luta oss mot"
LULEÅ ENERGI AB · ÅRSREDOVISNING 2012 · 6
Trots ett sjunkande elpris
och ett tufft konjunkturläge
kan vi nu lägga ytterligare ett
starkt år till handlingarna.
Under 2012 har elmarknaden präglats av sjunkande elpriser,
mycket på grund av att sommarens och höstens regn höll vattenmagasinen konstant fulla och att kärnkraftverken fungerade
som de skulle.
Fast elpriset sjunkit under året så har vårt resultat efter finansiella poster ökat från 86,7 miljoner kronor för 2011 till 112,5 miljoner kronor för 2012. Den fantastiska ökningen beror framför allt
på att vi i samband med övergången till energiområden lyckades
förvalta vår portfölj på ett klokt sätt. Vi ska dock komma ihåg
att övergången till elprisområden var en engångsföreteelse, till
nästa år räknar vi med att landa på en lägre resultatnivå. Några
andra saker som påverkat resultatet positivt under året är ökade ränteintäkter men också minskade investeringskostnader på
grund av projekt som flyttas fram. Av årets resultat går 24 miljoner direkt tillbaka till ägaren Luleå Kommunföretag AB i form
av utdelning medan resterade del används till fortsatta investeringar i vår verksamhet. Bara inom de närmsta fem åren kommer vi att genomföra stora investeringar för att förstärka både
el- och fjärrvärmenätet och därför är det av största vikt att vi
har en stabil ekonomisk bas att luta oss mot när vi går vidare in
i framtiden för att möta dess utmaningar.
SVERIGE NÖJDASTE KUNDER - FÖR SJÄTTE ÅRET I RAD.
De senaste sex åren har vi på Luleå Energi kunnat stoltsera med
Sveriges nöjdaste energikunder enligt Svenskt Kvalitetsindex årliga nöjd-kundundersökning. För fjärde året i rad toppar vi nu
listan över energibolagen med de nöjdaste privatkunderna och
för tredje året i rad kniper vi förstaplatsen på företagssidan. Att
få så fina betyg från sina kunder är både otroligt roligt och värmande, men samtidigt innebär det också att vi måste fortsätta
att jobba ännu hårdare för att försvara positionen, för det finns
många energibolag som inte vill annat än att kliva högst upp på
pallen. Det handlar om att fortsätta utveckla och underhålla
våra goda relationer med kunderna och att ge tillbaka så mycket
vi kan till våra kunder i form av en riktigt bra service, nya produkter och tjänster som ger verklig kundnytta samt fortsatt låga
konkurrenskraftiga priser. Lönsamhet ska inte behöva ske på bekostnad av samhällsnytta och kundvärde. Därför är vårt viktigaste
mål alltid att kundmaximera istället för att vinstmaximera.
Det är det vi menar med ”Närhet och omtanke”.
NYTT KONTOR OCH NY ARENA
Efter drygt 40 år som hyresgäster på Skeppbrogatan 32 väljer vi
inom kort att packa väskan och flytta majoriteten av koncernens
verksamheter till en och samma plats på Porsön. Den 15 maj togs
första spadtaget till vårt nya energieffektiva kontorskomplex som
ska stå klart till hösten 2013.
Den 8 november presenterades Luleå Energi som namnsponsor
till den uppdaterade versionen av före detta Pontushallen som
nu kommer att heta Luleå Energi Arena. En ganska kontroversiell
nyhet för vissa men för oss på Luleå Energi är det inget konstigt.
Vi har alltid varit, och ska alltid vara ett engagerat energibolag –
en viktig del av samhället och en aktiv deltagare vid bland annat
arrangemang för kultur och idrott. Med Luleå Energi Arena får vi
en fantastisk möjlighet att göra gott för Luleå samtidigt som vi
får en ökad och önskad exponering utåt.
NYTT KUNDINFORMATIONSSYSTEM
Under året har vi arbetat intensivt för att byta vårt befintliga
kundinformationssystem – huvudsystemet i vår verksamhet. Med
det nya systemet som kommer att införas under 2013 kommer vi
att kunna erbjuda våra kunder en ännu bättre service genom att
leverera mer ingående information rörande el och fjärrvärmeförbrukningen, både på fakturan och under ”Mina sidor” på vår
webb. Det nya systemet möjliggör även framtida mobila applikationer och tjänster såsom SMS-avisering och liknande lösningar. Allt för att öka kundnyttan.
GSKUN
E
2007
TA
E
R
DE
R
R
TA
R
LÄGET I VÅRA AFFÄRSOMRÅDEN
Inom affärsområde Elhandel fortsätter arbetet med att knyta till
sig nya elkunder från hela länet. I kölvattnet av det låga elpriset
är Elhandel det enda av våra fem affärsområden som uppvisar
en marginell intäktsminskning jämfört med föregående år, detta
trots en ökad elförsäljning. Vår bedömning rörande elpriset är att
vi kommer se fortsatt låga priser de närmsta åren.
På fjärrvärmesidan har vi idag i stort sett anslutit det som är
möjligt att ansluta ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv.
Från och med nu handlar det om att hålla fjärrvärmesystemet i
ett gott skick och att fortsätta att utveckla nya tjänster som bidrar till en tryggare och mer energismart vardag för våra kunder.
Dotterbolaget Bioenergi i Luleå AB verkar på en tuff marknad
med en väldigt hård internationell och nationell konkurrens. Våra
råvaruleverantörer, sågverken, har upplevt sin värsta kris på över
40 år där ett flertal aktörer dukat under vilket självklart har haft
en negativ påverkan på råvarutillgången. Ovanpå allt detta har
vi dessutom en stark svensk krona som kraftigt försvårar exportförsäljningen. För oss har det klimatneutrala bränslet en given
plats i ett hållbart samhälle och därför är det extra glädjande att
Bioenergi, trots den dystra marknadssituationen faktiskt lyckas
överträffa våra förväntningar.
Även dotterbolaget Luleå Energi Elnät AB går bättre än väntat.
Under året har man totalt investerat över 55 miljoner kronor på
fortsatt vädersäkring, nya elanläggningar, ökad automation och
andra åtgärder som ytterligare förbättrar leveranskvalitén till
kunderna på elnätet.
Intressebolaget Lunet fortsätter att växa, både i och ovan jord.
Under året har vi bland annat rekryterat ett antal nya medarbetare och jobbat på för att utöka det befintliga stadsnätet och
sett till att såväl boende på Bredviken, Skurholmen samt Trollnäs på Bergnäset fått internet via fiber. Vidare har även ett antal förfrågningar gått ut till fastighetsägare på Mjölkudden och
Notviken, två områden som kommer att anslutas till stadsnätet
under 2013 och 2014.
UNDE
2008
FÖ
I
FACEBOOK – ETT POSITIVT EXEMPEL
PÅ EFFEKTEN AV ELPRISOMRÅDEN.
Under 2011 delades Sverige in i fyra elprisområden som resulterade i att vi i norr fick ett något lägre elpris jämfört med
övriga landet. En av anledningarna till införandet av elprisområden var för att locka stora energiintensiva företag norrut
och det är också en av anledningarna till att vi idag har Facebooks gigantiska serverhallar på plats just här i Luleå. Förutom
vårt klimat som säkerställer tillgången på naturkyla under stora delar av året är vårt driftsäkra elnät och tillgången till förnyelsebar energi ytterligare några av de parametrar som fick
Facebook att välja Luleå som etableringsort. Förutom ett elnätsavtal med de nödvändiga ledningar som krävs för elöverföringen till datacentrets två större nätstationer har vi under hösten
även skrivit ett flerårigt drift- och underhållsavtal med Facebook.
TK
E
R
2009
VA
FÖ
PR
2010
GSKUND
Inom vårt blivande affärsområde, Tjänster, ser man att kundernas
intresse för den egna energianvändningen hela tiden ökar, både
bland företag och privatpersoner. Allt fler vill veta vad man kan
göra för att påverka sin förbrukning i rätt riktning. Som ett led i
arbetet med att erbjuda en ökad kundnytta kommer vi inom affärsområdet framöver att kunna presentera ett antal nya energirelaterade tjänster, både på el- och fjärrvärmesidan.
FÖRÄNDRA SYNEN PÅ EL SOM EN MILJÖBOV
– ETT DIGERT JOBB FÖR BRANSCHEN.
I det moderna samhället blir vi allt mer beroende av ständig tillgång till energi i olika former. Energiförsörjningen är med andra
ord en viktig parameter i framtidens hållbara samhälle, där välfärd
och tillväxt är väsentliga delar. Samtidigt står hela elbranschen
inför en tuff utmaning när det gäller att förändra människors
syn på elen som en miljöbov. Undersökningar visar att fyra av
tio svenskar inte vet att den el som produceras i Sverige i stort
sett är fri från fossila bränslen och tre av tio planerar därför att
försöka bidra till att minska klimatutsläppen genom att använda
mindre hushållsel, vilket alltså inte påverkar klimatet. Samtidigt
vill de flesta svenskar se fler elbilar, resa mer med tåg och bygga
ut produktionen av el för industrins och jobbens skull.
Elen är inte bara nödvändig, jag skulle till och med vilja sträcka
mig så långt att påstå att den även är relativt billig med tanke
på hur mycket man faktiskt får för pengarna. Varje dag, året om.
Givetvis ska vi inte slösa med elen till höger och vänster men vi
ska kunna använda den på ett klokt och effektivt sätt, utan att
få dåligt miljösamvete.
När det gäller elens påverkan på vårt klimat har branschen
mycket att göra när det kommer till marknadskommunikationen.
Att förändra attityder är dock inget som sker över en natt och
det kommer inte heller att bli billigt eller enkelt att sprida rätt
budskap. Däremot tror jag att det är nödvändigt.
Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla våra kunder för
de fina betygen, men framför allt vill jag tacka alla mina fantastiska medarbetare som varje dag gör ett jättejobb. Utan er
hade vi inte varit där vi är idag. Tillsammans fortsätter vi att arbeta för att 2013 ska bli ett om möjligt ännu bättre år, både för
oss och våra kunder.
anneli sjömark, vd
Våra fem starka affärsområden
Luleå Energi levererar affärsmässiga produkter och tjänster med maximal kundnytta inom energi
och kommunikation. Bolaget verkar främst regionalt, men även nationellt, med en vision att vara
en drivande kraft för kund, samhälle och näringsliv.
Affärsområdet Elhandel gör det
möjligt för alla elektriska apparater
att fungera. Samtidigt hjälper de
Luleåborna att spara energi och
värna om vår miljö.
Det helägda dotterbolaget
Luleå Energi Elnät AB
garanterar att Luleåborna
får energi i sitt dagliga liv,
dessutom till Sveriges lägsta
nätkostnad.
Vårt intressebolag Lunet AB låter
hela världen ta plats i Luleåbornas
hem,prydligt digitalt förpackat.
IP-telefoni, bredbands-TV, och
Internettjänster.
Affärsområdet Värme
och kyla ersätter dyra
energislag som elström
och olja.Ett miljövänligt
uppvärmningsalternativ
till Sveriges lägsta priser.
Förnyelsebar energi som
bränslepellets är miljömässigt
korrekt. Dotterbolaget Bioenergi
i Luleå AB tillverkar dessutom
pellets med energigaranti som ger
maximalt med värme för pengarna.
TOTAL BOENDEKOSTNAD 2012
Tack vare att Luleå
Energi har Sveriges
lägsta fjärrvärmepris
och det tredje lägsta
för
elnätspriset kan Luleå
s
Nil
12:e året i rad toppa
nella
Holgersson, den natio
över
n
nge
kni
rsö
avgiftsunde
es
rig
städerna med Sve
r
lägsta boendekostnade
(el, fjärrvärme, VA och
(Fjärrvärme, El, Avfall & VA)
kr/kvm
inkl moms
400
350
300
250
200
150
100
50
0
ME DE L
RIKE T
M AX
RIKET
Källa: Nils Holgersson 2012
12 ÅR I
TOTAL BOENDEKOSTNAD
2002-2011
SVERIGETOPPEN.
(Fjärrvärme, El, Avfall & VA)
kr/kvm 400
inkl moms
350
avfall).
LU LEÅ
MINS T RIKE T
*Källa: Nils Holgersson 2012
För 12:e året i rad toppar Luleå listan över städer med Sveriges
lägsta boendekostnader!* Att vi lyckatsMmed
detta
beror framför
AX R IKE
T
allt på två saker; att vi har landets lägsta fjärrvärmepris och
M E DE L R IKE T
landets tredje lägsta elnätspris
Svårare än så är det inte.
300
250
LUL E Å
200
M INST R IKE T
150
100
50
0
* LULEÅ HAR SVERIGES LÄGSTA BOENDEAVGIFTER, 215,50 KRONOR PER KVADRATMETER OCH ÅR FÖR VÄRME, EL, VATTEN OCH SOPHÄMTNING ENLIGT NILS HOLGERSSON RAPPORTEN. AVGIFTSUNDERSÖKNINGEN ÄR FRAMTAGEN AV HSB, HYRESGÄSTFÖRENINGEN, RIKSBYGGEN,
SABO OCH FASTIGHETSÄGARNA FÖR ATT BIDRA TILL ÖKAD KONKURRENS OCH SÄNKTA PRISER I LANDETS KOMMUNER. RAPPORTEN I SIN
HELHET HITTAR DU PÅ WWW.NILSHOLGERSSON.NU
ÅR
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Källa: Nils Holgersson 2011
t
Året som gåt
lig ordning hänt en hel
Under året har det i van
Vi har satsat på att nå
del inom Luleå Energi.
et, vd Anneli Sjömark
nya kunder runt om i län
de (nästan helt själv)
har med hjälp av en spa
kontor på Porsön
lagt grunden för vårt nya
energirik familjefest
och vi har bjudit på en
har vi nu blivit
i Teknikens Hus. Dessutom
Luleå Energi Arena
en stolt namnsponsor till
plats när det gäller
- luleåbornas nya mötes
nde evenemang.
idrott och andra spänna
Under hösten gick vi ut med en elhandelskampanj
för att få nya kunder runt om i länet att skriva på för
elbolaget med hela fem raka SM-guld i kundnöjdhet. I
annonserna hittar vi såväl kundtjänst som några av våra
nöjda kunder.
Den 15 maj 2012 togs första spad
taget till
Luleå Energis nya gröna kontors
komplex på
Porsön. Efter 40 år på som hyre
sgäster på
Skeppsbrogatan 32 samlar vi nu
flertalet av
koncernens verksamheter på en
och samma
plats. Invigning sker hösten 201
3.
Energi 2012 i Teknikens Hus
Den 1 december bjöd vi på en spännande och energisk
familjedag för både stora och små energiknippen. Där fanns
tipsrundor, tävlingar, energicyklar, elskola, hockeyspelare och
mycket annat kul. Precis som förra året blev det en riktig succé.
vinter. Foto: Tomas Bergman
LULEÅ ENERGI
TILL ER TJÄNST!
HET & OMTANKE.
MENAR VI?
KONKURRENSKRAFT
T RY
GGH
ET
konkurrenskraft till våra företags-
m av prisvärd energi så att de
sina kontor, hålla sina neonskyltar
driva sina industrier. Men det är
ag kan vi även erbjuda ett antal
r vi till en låg kostnad hjälper
l en enklare och tryggare vardag
de ska kunna lägga sin energi på
mheten.
EFF
EKT
IV IT
ET
å Energi bryr oss om våra kunder
Det är det vi menar när vi säger
r närhet och omtanke.
L u l e å . Te l e f o n 0 9 2 0 -2 6 4
4 0 0 . w w w. l u l e a e n e r g i . s
e
Under året har vårt blivande affärsområde Tjänster
skrivit sina första kontrakt. Dels ett antal undermätningstjänster men även en högspänningstjänst
i form av ett drift- och underhållsavtal med den
största elnätskunden - Facebook.
Onsdagen den 19 september spänningssattes de
sista anläggningsdelarna i Facebooks anläggningar.
Trots en väldigt kort tidsplan i förhållande till
projektets omfattning gick allt precis som det
skulle, dessutom är kunden mycket nöjd med vår
insats och vår serviceinriktade personal. Bättre
betyg kan vi inte få.
Förvaltningsberättelse
Luleå Energi AB. Org.nr: 556139-8255
Styrelsen och verkställande direktören för Luleå Energi AB får härmed
avge årsredovisningen och koncernredovisningen för räkenskapsåret 2012.
Allmänt om verksamheten
Affärsidén är att koncernen ska erbjuda kunder energileveranser och tjänster med god kvalitet till konkurrenskraftiga priser. Vår vision är att vara en drivkraft för kund och samhälle.
Koncernen består av moderbolaget Luleå Energi AB (Luleå
Energi), det helägda dotterbolaget Luleå Energi Elnät AB och
det till 91 % ägda dotterbolaget Bioenergi i Luleå AB. Lunet AB
ägs till 50 % av Luleå Energi AB. Moderbolaget är ägare till 29 %
i bolaget Kalix Vindkraft AB. Luleå Energi startade sin verksamhet den 1 januari 1971. Moderbolaget ägs till 100 % av Luleå
Kommunföretag AB.
Moderbolaget Luleå Energi AB:s affärsområden omfattar elhandelsverksamhet, tjänster samt produktion och distribution
av fjärrvärme och fjärrkyla. Dessutom utför bolaget administrativa tjänster åt dotterbolag och joint venture bolag.
Elnätverksamhet bedrivs i dotterbolaget Luleå Energi Elnät
AB och produktion av träpellets sker i fabrik som ägs av dotterbolaget Bioenergi i Luleå AB. Bolaget Lunet AB tillhandahåller infrastrukturerade produkter i det öppna stadsnätet. I
intresseföretaget Kalix Vindkraft AB produceras el från totalt
tre vindkraftverk uppsatta i Axelsvik i Kalix kommun samt fem
verk på Seskarö i Haparanda kommun.
Sammantaget är årets resultat i koncernen bättre än förväntat. I moderbolaget har ökade energikostnader för fjärrvärmen
under året resultatmässigt kompenserats av låga elpriser som
har sänkt våra elinköpskostnader för vår elhandelsverksamhet. Resultatet i det helägda dotterbolaget Luleå Energi Elnät
AB blev bättre än det förväntade. En ökande grad av kundanslutningar har gett högre intäkter samtidigt som kostnaderna
generellt har blivit lägre inom flera områden. Den årliga kundnöjdhetsundersökningen som utförs av Svensk Kvalitetsindex
visar att Luleå Energi koncernen har bland elbranschens mest
nöjda kunder i Sverige.
Pelletsmarknaden är för tillfället en mycket svår marknad vilket Bioenergi i Luleå AB naturligtvis påverkas av. Årets
resultat visar ändå på ett resultat något över förväntningarna.
Prisjämförelser, bland annat den årliga Nils Holgerssonundersökningen som årligen genomförs av bland annat Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen, visar att Luleå Energis
fjärrvärmepris är lägst i landet samt att koncernens elnätspriser är bland de lägsta i landet.
Av det hetvatten som används i fjärrvärmesystemet köps ca
90 % av det av kommunen hälftenägda bolaget Lulekraft AB.
Resterande 10 % produceras i Luleå Energi AB:s egna anläggningar. All hetvattenproduktion samordnas av Lulekraft AB oavsett
vilken anläggning som producerar. Fjärrvärmenät, mätinsamling och kundkontakter hanteras av Luleå Energi AB.
Totalt har 80 nya kunder anslutits till fjärrvärmenätet.
Fjärrvärmen är nu i princip färdigutbyggd inom kommunens
tätortsdelar.
Affärsområdet tjänster har till uppgift att erbjuda energitjänster och rådgivning till näringsidkare och privatpersoner.
Energitjänsterna kompletterar kärnverksamheterna för att skapa konkurrenskraftiga energilösningar för ett hållbart samhälle.
Luleå Energi Elnät AB fortsätter sitt arbete med att vädersäkra elnätssystemet. Under året har 29 km av nätet byggts
om. Under 2012 inträffade inga avbrott överstigande 12 timmar, vilket betyder att ingen avbrottsersättning har betalats
ut under året.
På hösten 2012 inleddes byggnationen av ett nytt kontor
invid den redan befintliga kontors- och förrådsbyggnaden på
Porsödalen. Det nya bygget innebär att majoriteten av koncernens medarbetare kommer att samlas på ett och samma ställe
vilket ger oss ännu bättre möjligheter till samverkan inom koncernen. En 40 årig epok tar slut i och med flytten från kontoret i det så kallade Strandhuset i centrala Luleå.
Värdet på minoritetsinnehavet i Kalix Vindkraft AB bedöms
kontinuerligt genom kassaflödesvärderingar. Värdet på innehavet påverkas bland annat av elprisets och räntans utveckling.
Kunder
Den årliga nöjd kundundersökningen som sker i regi av Svensk
Kvalitetsindex bland energibolag i Sverige, visar att Luleå Energi för sjätte året i rad har bland Sveriges nöjdaste kunder.
Investeringar
Koncernens investeringar uppgick till 105,9 mkr (76,6 mkr) varav moderbolagets investeringar utgjorde 56,0 mkr (17,2 mkr)
och Luleå Energi Elnät AB:s investeringar 36,1 mkr (34,5 mkr).
Bioenergi i Luleå AB investerade i fabriken för produktion av
träpellets för 0,7 mkr (16,5 mkr). Lunet AB redovisas enligt
klyvningsmetoden varför 50 % av dess investeringar ingår i koncernen, vilket innebär 13,0 mkr (8,4 mkr).
Finanspolicy
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag
av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer
i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar
i valutakurser, räntenivåer, refinansierings- och kreditrisker.
Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker har
utformats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och
regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Ansvaret för koncernens finansiella transaktioner och risker
hanteras av moderbolagets ekonomiavdelning. Den övergripande målsättningen för finansfunktionen är att tillhandahålla en
kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat på grund av marknadsfluktuationer.
Resultat
Koncernens resultat efter finansiella poster ökade med
30 % till 112,5 mkr (86,8 mkr). Av resultatet svarade moderbolaget för 83,3 mkr (65,6 mkr), Luleå Energi Elnät
AB för 22,1 mkr (21,0 mkr) och Bioenergi i Luleå AB 1,7
mkr (-5,5 mkr). Koncernens andel av joint venture bolaget Lunet AB:s resultat uppgick till 5,4 mkr (5,7 mkr).
Ägare, måluppfyllelse och utdelning
I ägardirektiven för 2012 anges ägarnas krav för koncernen på
avkastning på totalt kapital till 5,5 % och soliditet om minst 60 %.
Ägarnas krav är uppfyllda för 2012 med en avkastning på totalt
kapital på 7,6 % (6,4 %) och en soliditet om 68,8 % (62,1 %).
Luleå Energi AB föreslås lämna en utdelning om 24 mkr för
räkenskapsåret.
resultaten ingår i den miljörapport som lämnas varje år. I rapporten lämnas uppgift om utsläpp i anläggningarna.
En förändring av reserv- och spetslastkapacitet inom de
egna anläggningarna kommer att behövas under de kommande
åren, vilket gör att förnyade tillstånd kommer att bli aktuella.
Framtida utveckling
Förutsättningarna för fjärrvärmeverksamheten i det energisamarbete som finns i kommunen fortsätter enligt det avtal som gäller till och med år 2022. Avtalet tillförsäkrar Luleå
Energi AB och dess kunder goda förutsättningar för en trygg
och prisvärd energiförsörjning i framtiden.
Vår bedömning är att koncernens totala investeringsvolymer fortsatt kommer att öka inom de närmaste åren. Ökade
och förändrade myndighetskrav på energibranschen som helhet, fortsatt stora satsningar på elnätet och en förändring av
fjärrvärmens reserv- och spetslastkapacitet på de egna fjärrvärmeanläggningarna kommer sannolikt att bidra till detta.
På pelletsmarknaden torde politiska målsättningar om ett
hållbarare samhälle och en satsning på ökade andelar av förnyelsebara bränslen på sikt öka efterfrågan på biobränslen. I
det korta perspektivet har dock produktionskapaciteten bland
annat i lågprisländer byggts ut och nya volymer söker köpare.
Denna utveckling har lett till hårt pressade priser på både industripellets och inom konsumentsektorn. För dotterbolaget
Bioenergi i Luleå AB är det viktigt att fortsätta med marknadssatsningar och anpassningar till nya förhållanden för att bibehålla sin lönsamhet.
För bredbandsverksamheten i Lunet AB fortsätter efterfrågan att öka. Bredband och det öppna stadsnätet ses numera
som en självklar infrastruktur. Arbete med att garantera och
säkerställa hög tillgänglighet och kvalitet fortsätter tillsammans med ytterligare satsningar på nyanslutningar.
FLERÅRSÖVERSIKT KONCERNEN
(tkr)
Nettoomsättning
2012
2011
2010
2009
2008
1 226 802 1 188 455 1 178 866 1 085 556 1 068 178
Resultat efter avskrivningar
107 315
89 427
83 672
91 949
80 474
Resultat efter finansiella poster
112 542
86 754
82 562
92 456
83 787
Balansomslutning
1 543 296 1 484 058 1 506 717 1 405 059 1 364 209
Eget kapital
1 061 019
922 227
892 337
922 016
Räntabilitet på eget kapital (%)
8,4
7,0
6,7
7,7
7,3
Räntabilitet på totalt kapital (%)
7,6
6,4
5,9
6,9
6,8
Soliditet (%)
Investeringar inkl elcertifikat
859 196
68,8
62,1
59,2
65,6
63,0
99 383
71 257
67 724
85 427
141 912
137
142
140
139
132
Antal anställda
FLERÅRSÖVERSIKT MODERBOLAGET
(tkr)
2012
2011
2010
2009
2008
975 975
951 990
949 965
882 136
856 820
Resultat efter avskrivningar
75 564
65 111
60 968
79 035
63 370
83 283
65 618
63 376
82 695
69 928
1 116 528 1 055 673 1 092 106
998 467
976 027
308 440
Nettoomsättning
Balansomslutning
Eget kapital
449 768
373 240
345 418
369 934
Räntabilitet på eget kapital (%)
9,0
7,8
7,3
9,8
8,9
Räntabilitet på totalt kapital (%)
7,7
6,7
6,1
8,5
7,8
Soliditet (%)
Investeringar inkl elcertifikat
65,4
59,7
56,6
65,4
60,7
49 522
11 822
13 545
38 569
59 266
56
58
56
55
53
Antal anställda
Miljöpåverkan
Förslag till vinstdisposition
Moderbolagets fjärrvärmeverksamhet bedriver verksamhet som
regleras enligt miljöbalken (1998:808) 9 kap 6§.
Merparten av den totala fjärrvärmeenergin till Luleånätet
levereras till Luleå Energi AB av Lulekraft AB. Som komplement till denna finns hos Luleå Energi AB fyra anläggningar
som kan producera värme vid behov och som reservanläggningar. Detta sker vid så kallade spetslastbehov till exempel
mycket kall väderlek, eventuella störningar och vid revisioner
i huvudanläggningen.
Sammantaget utgör produktionen av fjärrvärme i Luleå
Energis anläggningar i Luleå 7,9 % (74 GWh) av den totala årsproduktionen på 940 GWh. Vid sidan av huvudnätet finns en produktionsanläggning i Råneå, som svarar för 2,8 % (26 GWh) av
årsproduktionen. Fyra av anläggningarna har tillstånd enligt miljöbalken.Tillstånden avser drift av panncentraler och anger riktoch gränsvärden bland annat för utsläpp i luft. Mätningar över
utsläppen görs i enlighet med tillsyndsmyndighetens krav och
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor):
balanserad vinst
årets vinst
374 460 193
53 708 321
428 168 514
Disponeras så att
till aktieägaren utdelas 133,50 kr per aktie
i ny räkning överföres
24 030 000
404 138 514
428 168 514
Koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar,
kassaflödesanalyser och tilläggsupplysningar.
Resultaträkning
K ONCE R NE N
tkr
MOD E R B OL A GE T
Not
2012-01-01
– 2012-12-31
2011-01-01
– 2011-12-31
2012-01-01
– 2012-12-31
2011-01-01
– 2011-12-31
1
1 226 802
1 188 455
975 975
951 990
-7 920
4 035
0
-1 926
4 017
4 155
0
0
-176 968
-164 196
-176 968
-164 196
Rörelsens intäkter
Nettoomsättning
Förändring av lager och pågående arbete för annans räkning
Aktiverat arbete för egen räkning
Punktskatter
Övriga rörelseintäkter
2
3 934
1 951
2 461
1 628
1 049 865
1 034 400
801 468
787 496
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter
-677 512
-708 734
-595 787
-594 542
3, 4
-103 226
-72 171
-65 171
-61 192
Personalkostnader
5
-86 440
-89 548
-36 574
-38 348
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
6
-74 198
-73 175
-28 067
-28 240
-1 174
-1 345
-305
-63
-942 550
-944 973
-725 904
-722 385
107 315
89 427
75 564
65 111
-4 445
Övriga externa kostnader
Övriga rörelsekostnader
Rörelseresultat
Resultat från finansiella investeringar
Resultat från andelar i intresseföretag
7
0
-4 445
0
Ränteintäkter och liknande resultatposter
8
7 457
5 701
8 444
6 865
Räntekostnader och liknande resultatposter
9
-2 230
-3 929
-725
-1 913
112 542
86 754
83 283
65 618
-
-
-10 561
20 952
-
-
72 722
86 570
-2 523
-24 755
-19 014
-24 349
-180
369
-
-
109 839
62 368
53 708
62 221
Bokslutsdispositioner
10
Resultat före skatt
Skatt på årets resultat
Minoritetens andel i årets resultat
ÅRETS RESULTAT
11
Balansräkning
KO N CERN EN
tkr
MO D ERBO L AG ET
Not
2012-12-31
2011-12-31
2012-12-31
2011-12-31
12
11 205
17 713
11 205
17 713
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Rättigheter för elcertifikat
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
13
57 050
60 577
19 395
20 034
Maskiner och andra tekniska anläggningar
14
773 384
784 190
372 130
392 255
Inventarier, verktyg och installationer
15
7 004
7 887
1 302
1 845
16
74 808
28 900
49 461
360
912 246
881 554
442 288
414 494
Pågående nyanläggningar och förskott avseende
materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
17,18
-
-
16 399
16 399
9 500
10 000
29 985
29 985
-
-
46 050
46 050
-
-
19 000
20 000
21,22
10 323
10 323
10 323
10 323
23
45
45
45
45
19 868
20 368
121 802
122 802
943 319
919 635
575 295
555 009
22 246
37 046
3 961
4 727
0
15
0
0
Fordringar hos koncernföretag
Andelar i joint venture företag
19,20
Fordringar hos joint venture företag
Andelar i intresseföretag
Andra långfristiga värdepappersinnehav
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager mm
Råvaror och förnödenheter
Färdiga varor och handelsvaror
Pågående arbete för annans räkning
155
153
0
0
22 401
37 214
3 961
4 727
Kundfordringar
120 742
94 369
97 226
76 230
Fordringar hos koncernföretag
200 529
143 019
203 661
152 151
2
3
0
0
1 050
1 635
402
477
Kortfristiga fordringar
Skattefordringar
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
24
107 796
90 604
88 526
69 500
430 119
329 630
389 815
298 358
111 941
167 648
111 941
167 648
35 516
29 931
35 516
29 931
599 977
564 423
541 233
500 664
1 543 296
1 484 058
1 116 528
1 055 673
Kortfristiga placeringar
Övriga kortfristiga placeringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
25
Balansräkning
KO N CERN EN
MO D ERBO L AG ET
2012-12-31
2011-12-31
2012-12-31
2011-12-31
18 000
18 000
18 000
18 000
-
-
3 600
3 600
465 486
421 330
-
-
483 486
439 330
21 600
21 600
467 694
420 529
-
-
-
-
374 460
289 419
109 839
62 368
53 708
62 221
577 533
482 897
428 168
351 640
Summa eget kapital
1 061 019
922 227
449 768
373 240
Minoritetsintressen
5 742
5 522
-
-
-
-
359 205
348 644
5 803
6 413
2 700
2 769
tkr
Not
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
26
Bundet eget kapital
Aktiekapital (180 000 aktier)
Reservfond
Bundna reserver
Fritt eget kapital
Fria reserver
Balanserad vinst eller förlust
Årets resultat
Obeskattade reserver
27
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Avsättningar för uppskjuten skatt
138 437
158 030
-
-
144 240
164 443
2 700
2 769
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
Skulder till koncernföretag
Skulder anslutningslån
27 236
27 250
0
0
9 500
10 000
0
0
2 319
2 476
2 319
2 476
39 055
39 726
2 319
2 476
168
152
168
152
Kortfristiga skulder
Skulder anslutningslån
Förskott från kunder
0
6
0
0
Leverantörsskulder
77 475
73 241
57 244
51 474
Skulder till koncernföretag
57 071
141 615
104 313
157 692
3 854
348
209
134
35 727
25 734
29 573
19 453
118 945
111 044
111 029
99 639
293 240
352 140
302 536
328 544
1 543 296
1 484 058
1 116 528
1 055 673
Ställda säkerheter
Inga
Inga
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
Inga
Inga
Inga
Inga
Aktuella skatteskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
28
Kassaflödesanalys
KONCERNEN
tkr
Not
MODERBOLAGET
2012-01-01
– 2012-12-31
2011-01-01
– 2011-12-31
2012-01-01
– 2012-12-31
2011-01-01
– 2011-12-31
112 542
86 754
83 283
65 618
74 158
79 081
28 165
32 965
-10 982
28 100
-11 312
22 015
175 718
193 935
100 136
120 598
14 813
-3 762
766
1 428
183 439
Den löpande verksamheten
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Betald skatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital
*
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring av varulager och pågående arbeten
-100 490
175 604
-91 457
Förändring av kortfristiga skulder
Förändring av kortfristiga fordringar
-16 643
-83 409
13 140
-86 638
Kassaflöde från den löpande verksamheten
73 398
282 368
22 585
218 827
-39 682
-32 737
-39 682
-32 737
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar
Avyttring av immateriella anläggningstillgångar
46 190
38 128
46 190
38 128
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
-105 890
-76 649
-56 028
-17 214
63
897
0
3
500
2 500
0
0
-
-
1 000
5 000
Avyttring av materiella anläggningstillgångar
Amortering av långfristiga fordringar
Amortering av fordran joint venture
Investeringar i finansiella anläggningstillgångar
Förändring av kortfristiga placeringar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
0
-3 408
0
-3 408
55 707
-160 243
55 707
-160 243
-43 112
-231 512
7 187
-170 471
Finansieringsverksamheten
Amortering av skuld
Utdelning
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
-671
-2 667
-157
-167
-24 030
-24 030
-24 030
-24 030
-24 701
-26 697
-24 187
-24 197
5 585
24 159
5 585
24 159
Likvida medel
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
*Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar
Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar
Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar
29 931
5 772
29 931
5 772
35 516
29 931
35 516
29 931
KONCERNEN
MODERBOLAGET
2012
2011
2012
2011
74 198
73 175
28 067
28 240
-56
-162
0
-3
626
1 095
167
4
-610
400
-69
279
Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar
0
4 445
0
4 445
Omklassificering av anläggningstillgångar
0
128
0
0
74 158
79 081
28 165
32 965
Förändring av pensionsreserv
Tilläggsupplysningar
Redovisnings- och värderingsprinciper.
Allmänna upplysningar
Årsredovisningen har upprättats i enligthet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR
2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2-reglerna). I de
fall det saknas ett allmänt råd från Bokföringsnämnden har i
förekommande fall vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendationer.
Fordringar har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och det belopp varmed de beräknas bli reglerade. Övriga
tillgångar, skulder samt avsättningar har värderats till anskaffningsvärde om annat ej anges.
Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år.
Intäktsredovisning
Joint venture är företag där det finns en avtalsenlig överenskommelse med en eller flera samägare om ett gemensamt
bestämmande inflytande över företagets finansi-ella och operationella strategier.
Innehavet i Kalix Vindkraft AB redovisas i enlighet med anskaffningskostnadsmetoden i koncernredovisningen med hänvisning till att företaget har ringa betydelse med hänsyn till
årsredovisningens krav på rättvisande bild.
Innehav i joint ventureföretag redovisas, i koncernredovisningen, enligt klyvningsmetoden. Det innebär att bolagen redovisas som om de vore dotterföretag med den skillnaden att
endast koncernens ägarandel av företagets intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder redovisas i koncernens
resultat- och balansräkningar.
Inkomsten redovisas till verkligt värde av vad företaget fått
eller kommer att få. Det innebär att företaget redovisar inkomsten till nominellt värde (fakturabelopp) om företaget får
ersättning i likvida medel direkt vid leveransen. Avdrag görs
för lämnade rabatter.
Vid försäljning av varor redovisas företagets inkomster som
intäkt när företaget har överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande till köparen,
när företaget inte behåller något engagemang i den löpande
förvaltningen som förknippas med ägande och utövar inte heller någon reell kontroll över de varor som sålts, när inkomsten
kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, när det är sannolikt att
de ekonomiska fördelar som företaget ska få av transaktionen
kommer att tillfalla företaget samt när de utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Företaget vinstavräknar utförda tjänsteuppdrag på löpande
räkning i den takt arbetet utförs, i enlighet med huvudregeln
i BFNAR 2003:3. Pågående, ej fakturerade tjänsteuppdrag, tas
i balansräkningen upp till det beräknade faktureringsvärdet av
utfört arbete och redovisas i posten övriga fordringar.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar enligt plan och
eventuella nedskrivningar i balansräkningen. På basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska
nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller koncernen
och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett
tillförlitligt sätt.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den
del tillgångens prestanda förbättrats i förhållande till den
nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla andra
tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de
uppkommer.
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden med beräknat restvärde och sker linjärt över
tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas:
Koncernen
Byggnader
10–100 år
10-100 år
Markanläggningar
20–25 år
20-25 år
15-20 år
15-20 år
Koncernredovisning
3-7 år
Redovisningsprinciper. Vid upprättande av koncernredovisningen har vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00.
Koncernredovisningen omfattar de företag i vilket moderföretaget direkt eller indirekt innehar mer än hälften av rösterna
för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett bestämmande
inflytande enligt ÅRL 1:4.
Det egna arbete som under året har aktiverats i egna anläggningar redovisas i resultaträkningen som aktiverat arbete för
egen räkning.
Konsolideringsmetod. Koncernredovisningen upprättas enligt
förvärvsmetoden. Vid förvärvsmetoden betraktas ett företags
förvärv av ett dotterföretag som en transaktion varigenom moderbolaget indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och
övertar dess skulder.
Intresseföretag är företag som koncernen har ett betydande inflytande över, men inte bestämmande inflytande. Detta anses föreligga vid en ägarandel på lägst 20 % och högst 50 % av rösterna.
Moderbolaget
3-7 år
Finansiella instrument och värdepappersinnehav
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med
reglerna i Redovisningsrådets Rekommendation RR 27.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar likvida medel, värdepapper, fordringar, rörelseskulder och upplåning.
Leasing
Leasingavtal redovisas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd
BFNAR 2000:4. Samtliga leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal. Det innebär att leasingavgiften kostnadsförs
i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.
Varulager
Varulagret, värderas enligt Bokföringsnämndens Allmänna råd
2000:3. Redovisningen av varulager har värderats till det lägsta av dess anskaffningsvärde och dess nettoförsäljningsvärde
på balansdagen enligt den så kallade först-in först-ut principen
(FIFU) respektive verkligt värde. Den valda värderingsmetoden
innebär att inkurans i varulagret har beaktats.
Skatter
Företaget tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd 2001:1
Inkomstskatter. Årets totala skatt för företaget utgörs av aktuell skatt. Aktuell skatt är den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för perioden.
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt.
Värdering av samtliga skatteskulder/fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skattregler och skattesatser
som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.
För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även
därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen.
Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden
på alla väsentliga temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar, skulder
och avsättningar. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra skattemässiga avdrag redovisas i den
utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot
överskott vid framtida beskattning.
I företaget redovisas på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna. I
koncernredovisningen delas obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
Koncernuppgifter
Luleå Energi AB är helägt dotterföretag till Luleå Kommunföretag AB, org nr 556447-4194 med säte i Luleå.
Av koncernens totala inköp och försäljningar mätt i kronor
avser 7,6 % (6,9 %) av inköpen och 5,0 % (4,6 %) av försäljningen till andra företag inom hela den företagsgrupp som
koncernen tillhör.
Av moderföretagets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 2,4 % (1,7 %) av inköpen och 4,1 % (3,9 %) av försäljningen till andra företag inom hela den företagsgrupp som
företaget tillhör.
Noter
Belopp i tkr om inget annat anges
NOT 1 Nettoomsättningens fördelning per rörelsegren KONCERNEN
MODERBOLAGET
2012
2011
2012
2011
Försäljning elhandel
466 907
476 869
466 907
476 869
Försäljning värme och kyla
309 430
289 086
309 430
289 086
Försäljning pellets
129 826
120 802
-
-
Försäljning elnät
140 254
130 190
-
-
Försäljning bredband
23 333
22 412
-
-
Uppdragsverksamhet elnät
21 344
20 632
-
-
176 977
164 196
176 977
164 196
21 839
Punktskatter
Övrigt
Koncernens elimineringar
22 660
21 838
22 661
-63 929
-57 571
-
-
1 226 802
1 188 455
975 975
951 990
NOT 2 Övriga rörelseintäkter KONCERNEN
MODERBOLAGET
2012
2011
2012
2011
Hyresintäkter
603
537
603
537
Återvunna tidigare avskrivna fordringar
262
212
262
212
Försäkringsersättningar
1 777
658
861
658
Övriga rörelseintäkter
1 292
544
735
221
3 934
1 951
2 461
1 628
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter uppgick
i koncernen till 6 829 tkr
(7 116 tkr). Årets leasingavgifter avser fordon och
byggnader.
NOT 3 Leasingavtal Årets betalda leasingavgifter avseende leasingavtal
för moderbolaget, uppgick
till 237 tkr (295 tkr).
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen
samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer
på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid
sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt
annat är övriga uppdrag.
NOT 4 Arvode till revisorer KONCERNEN
MODERBOLAGET
2012
2011
2012
2011
6 524
6 890
114
238
Senare än ett år men inom fem år
23 934
24 241
27
137
Senare än fem år
25 240
31 179
0
0
55 698
62 310
141
375
Inom ett år
KONCERNEN
MODERBOLAGET
2012
2011
2012
2011
112
112
62
62
50
62
35
47
162
174
97
109
KPMG AB
Ersättning för revisionsuppdraget
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
Noter
NOT 5 Anställda och personalkostnader KONCERNEN
2012
MODERBOLAGET
2011
2012
2011
25
Medelantalet anställda
Kvinnor
Män
35
32
28
102
110
28
33
137
142
56
58
Löner och andra ersättningar
Styrelse och verkställande direktör
Övriga anställda
2 277
2 109
1 171
1 078
55 970
56 135
22 142
23 455
58 247
58 244
23 313
24 533
Sociala kostnader
Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör
Pensionskostnader för övriga anställda
Övriga sociala avgifter enligt lag och avtal
Totala löner, ersättningar, sociala kostnader
och pensionskostnader
640
565
363
293
10 046
8 816
3 271
3 410
18 026
17 893
7 245
7 557
28 712
27 274
10 879
11 260
86 959
85 518
34 192
35 793
508
523
508
523
Pensionsförpliktelser
Tidigare styrelse och verkställande direktör
Könsfördelning bland ledande befattningshavare
Andel kvinnor i styrelsen
52 %
50 %
44 %
44 %
Andel män i styrelsen
48 %
50 %
56 %
56 %
Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare
22 %
13 %
29 %
29 %
Andel män bland övriga ledande befattningshavare
78 %
87 %
71 %
71 %
NOT 6 Avskrivningar KONCERNEN
Byggnader och markanläggningar
MODERBOLAGET
2012
2011
2012
3 562
3 554
639
2011
639
68 043
66 629
26 762
26 634
2 593
2 992
666
967
74 198
73 175
28 067
28 240
NOT 7 Resultat från andelar i intresseföretag KONCERNEN
Nedskrivningar
MODERBOLAGET
2012
2011
2012
2011
0
4 445
0
4 445
Avtal om avgångsvederlag:
Verkställande direktören
betalas, vid uppsägning
från företagets sida,
lön under 24 månader under förutsättning att inte
annan anställning påbörjats. Styrelseledamöterna
har inga avtal om avgångsvederlag.
Noter
NOT 8 Ränteintäkter och liknande resultatposter KONCERNEN
Ränteintäkter från kreditinstitut
MODERBOLAGET
2012
2011
2012
2011
2 651
4 255
2 651
4 255
0
0
1 285
1 567
3 571
187
3 571
187
0
250
0
250
Återföring av nedskrivningar
469
0
469
0
Övriga ränteintäkter
766
1 009
468
606
7 457
5 701
8 444
6 865
Ränteintäkter från koncernföretag
Resultat från försäljningar
Resultat från utdelningar
NOT 9 Räntekostnader och liknande resultatposter KONCERNEN
Räntekostnader till kreditinstitut
Resultat från försäljningar
Nedskrivningar
Övriga räntekostnader
MODERBOLAGET
2012
2011
2012
628
703
529
2011
750
0
471
0
471
468
0
468
0
1 602
2 287
196
224
2 230
3 929
725
1 913
NOT 10 Bokslutsdispositioner MODERBOLAGET
Återföring från periodiseringsfond
Avsättning till periodiseringsfond
Skillnad mellan bokförd och planenlig avskrivning
2012
2011
0
13 068
-14 432
0
3 871
7 884
-10 561
20 952
NOT 11 Skatt på årets resultat KONCERNEN
Aktuell skatt
Aktuell skatt lämnade/erhållna koncernbidrag
Uppskjuten skatt
Uppskjuten skatt hänförlig till ändrad skattesats
MODERBOLAGET
2012
2011
2012
14 489
4
11 387
2011
4
7 627
26 548
7 627
24 345
-
6 245
-1 797
-
-25 838
0
-
-
2 523
24 755
19 014
24 349
NOT 12 Rättigheter för elcertifikat KONCERNEN
Ingående anskaffningsvärden
Inköpta och erhållna
Avyttrade och annullerade
MODERBOLAGET
2012
2011
2012
2011
17 713
23 104
17 713
23 104
39 682
32 737
39 682
32 737
-46 190
-38 128
-46 190
-38 128
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
11 205
17 713
11 205
17 713
Utgående redovisat värde
11 205
17 713
11 205
17 713
Noter
NOT 13 Byggnader och mark KONCERNEN
MODERBOLAGET
2012-12-31
2011-12-31
2012-12-31
2011-12-31
116 233
113 884
38 521
36 594
35
2 123
0
1 927
0
226
0
0
116 268
116 233
38 521
38 521
Ingående avskrivningar
-55 656
-52 102
-18 487
-17 848
-3 562
-3 554
-639
-639
Utgående ackumulerade avskrivningar
-59 218
-55 656
-19 126
-18 487
57 050
60 577
19 395
20 034
Taxeringsvärden byggnader
15 222
15 222
248
248
Inköp
Omklassificeringar
Årets avskrivningar
Taxeringsvärden mark
8 928
7 508
3 800
2 380
24 150
22 730
4 048
2 628
I anskaffningsvärdet för
byggnader och mark för
Bioenergi i Luleå AB
ingår aktiverad ränta
med 1 632 tkr.
NOT 14 Maskiner och andra tekniska anläggningar KONCERNEN
MODERBOLAGET
2012-12-31
2011-12-31
2012-12-31
2011-12-31
1 972 664
1 913 073
928 947
914 351
Inköp
41 352
44 690
6 647
14 596
Försäljningar/utrangeringar
-1 491
-3 302
-500
0
Omklassificeringar
16 502
18 203
157
0
2 029 027
1 972 664
935 251
928 947
-1 188 474
-1 123 413
-536 692
-510 058
874
1 569
333
0
-68 043
-66 630
-26 762
-26 634
-1 255 643
-1 188 474
-563 121
-536 692
773 384
784 190
372 130
392 255
NOT 15 Inventarier, verktyg och installationer
KONCERNEN
Inköp
MODERBOLAGET
2012-12-31
2011-12-31
2012-12-31
2011-12-31
47 006
48 143
14 737
16 368
1 726
1 389
124
331
-10 406
-2 526
-3 925
-1 962
38 326
47 006
10 936
14 737
-39 119
-38 556
-12 892
-13 883
10 390
2 430
3 924
1 958
-2 593
-2 993
-666
-967
-31 322
-39 119
-9 634
-12 892
7 004
7 887
1 302
1 845
I anskaffningsvärdet för
maskiner och andra
tekniska anläggningar för
Bioenergi i Luleå AB ingår aktiverad ränta med
2 161 tkr. Anskaffningsvärdet för Luleå Energi
Elnät AB har reducerats
med 19 700 tkr avseende
erhållna investeringsbidrag.
Noter
NOT 16 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar KONCERNEN
MODERBOLAGET
2012-12-31
2011-12-31
2012-12-31
Vid årets början
28 900
19 008
360
0
Nyanskaffningar
62 776
28 448
49 258
360
-16 868
-18 556
-157
0
74 808
28 900
49 461
360
Omklassificeringar
2011-12-31
NOT 17 Andelar i koncernföretag MODERBOLAGET
2012-12-31
2011-12-31
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden
16 399
16 399
16 399
16 399
16 399
16 399
NOT 18 Specifikation andelar i koncernföretag MODERBOLAGET
Namn
Kapitalandel
Rösträttsandel
Antal
andelar
100 %
100 %
100
100
91 %
91 %
7 999
16 299
Summa
Bokfört
värde
16 399
Org.nr
Säte
Eget kapital
Resultat
556527-7539
Luleå
92 597
4 790
556189-3016
Luleå
44 796
3 241
NOT 19 Andelar i joint venture företag MODERBOLAGET
2012-12-31
2011-12-31
46 050
46 050
46 050
46 050
46 050
46 050
Eget kapital och resultat
avser Luleå Energi AB:s
andel av Lunet AB:s
justerade egna kapital
och resultat 2012-12-31.
NOT 20 Specifikation andelar i joint venture företag Med eget kapital avses
den ägda andelen av
företagets egna kapital
inklusive eget kapitalandelen i obeskattade
reserver. Med årets resultat avses ägarandelen
av företagets resultat
efter skatt inklusive eget
kapitalandelen i årets
förändring av obeskattade reserver.
MODERBOLAGET
Kapitalandel
Rösträttsandel
Antal
andelar
Bokfört
värde
Lunet AB
50 %
50 %
230 500
46 050
Org.nr
Säte
Eget kapital
Resultat
Lunet AB
556713-2153
Luleå
60 278
4 795
Namn
Noter
NOT 21 Andelar intresseföretag KONCERNEN
MODERBOLAGET
2012-12-31
2011-12-31
2012-12-31
2011-12-31
14 768
11 360
14 768
11 360
0
3 408
0
3 408
14 768
14 768
14 768
14 768
Ingående nedskrivningar
-4 445
0
-4 445
0
0
-4 445
0
-4 445
Inköp
Årets nedskrivningar
Utgående ackumulerade nedskrivningar
-4 445
-4 445
-4 445
-4 445
10 323
10 323
10 323
10 323
NOT 22 Specifikation andelar i intresseföretag
KONCERNEN
Kapital- Rösträttsandel
andel
Namn
Kalix Vindkraft AB
29%
Org.nr
Kalix Vindkraft AB
556686-1729
MODERBOLAGET
Antal
andelar
Bokfört
värde
Kapitalandel
Rösträttsandel
Antal
andelar
Bokfört
värde
79 520
10 323
29%
29%
79 520
10 323
Säte Eget kapital
Resultat
Org.nr
0
556686-1729
29%
Kalix
13 180*
Säte Eget kapital Resultat
Kalix
13 180*
0
*Ägarandelen av det egna
kapitalet avses.
Värdet på minoritetsinnehavet i Kalix Vindkraft AB
bedöms kontinuerligt
genom kassaflödesvärderingar.
NOT 23 Andra långfristiga värdepappersinnehav
KONCERNEN
MODERBOLAGET
2012-12-31
2011-12-31
2012-12-31
2011-12-31
45
45
45
45
45
45
45
45
45
45
45
45
2012-12-31
2011-12-31
2012-12-31
2011-12-31
Upplupna fjärrvärmeintäkter
30 179
14 712
30 179
14 712
Upplupna elintäkter
47 852
46 537
47 582
46 537
Upplupna nätavgifter
14 726
16 614
0
0
Förutbetalda kostnader
15 039
12 741
10 765
8 251
107 796
90 604
88 526
69 500
NOT 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
KONCERNEN
MODERBOLAGET
NOT 25 Kortfristiga placeringar
KONCERNEN
Kortfristiga placeringar
MODERBOLAGET
Bokfört
värde
Marknadsvärde
Bokfört
värde
Marknadsvärde
111 941
112 034
111 941
112 034
Avser innehav i
Svenska Värmeverkens
Ekonomiska Förening.
Noter
NOT 26 Förändring av eget kapital KONCERNEN
Belopp vid årets ingång
MODERBOLAGET
Aktiekapital
Bundna
reserver
Fria
reserver
18 000
421 330
Disposition enligt beslut av årets årsstämma
Årets
resultat
Aktiekapital
Bundna
reserver
Fria
reserver
420 529
62 368
18 000
3 600
289 419
62 221
62 368
-62 368
62 221
-62 221
Utdelning
-24 030
-24 030
Koncernbidrag
-29 000
-29 000
Skatteeffekter koncernbidrag
Aktieägartillskott
Förskjutning mellan bundna och fria reserver
7 627
7 627
74 356
68 223
44 156
-44 156
465 486
467 694
Årets resultat
109 839
Belopp vid årets utgång
18 000
109 839
Årets
resultat
53 708
18 000
3 600
374 460
53 708
NOT 27 Obeskattade reserver MODERBOLAGET
2012-12-31
Periodiseringsfond vid 2013-års taxering
Ack överavskrivningar av maskiner och andra tekniska anläggningar
2011-12-31
14 432
0
344 773
348 644
359 205
348 644
NOT 28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
KONCERNEN
MODERBOLAGET
2012-12-31
2011-12-31
2012-12-31
2011-12-31
Upplupna löner
6 232
5 606
2 247
1 972
Upplupna investeringskostnader fjärrvärme
1 958
2 245
1 958
2 245
40 477
46 190
40 477
46 190
Upplupna elcertifikat
Upplupna kostnader råkraft
47 677
31 247
47 677
31 247
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
22 601
25 756
18 670
17 985
118 945
111 044
111 029
99 639
Luleå den 18 februari 2013
Mona Blom
Bernt Grahn
Stina Blombäck
Peter Bergström
Christina Sandquist
OrdförandeLedamotLedamot LedamotLedamot Mattias Karlsson
Ledamot
Jens Lundqvist
Ledamot
Ann-Helene Willberg
Personalrepresentant
Erland Spiik
Personalrepresentant
Anneli Sjömark
Verkställande direktör
Min revisionsberättelse
har lämnats den
18 mars 2013
Anders Westman, Auktoriserad revisor
Fem år i sammandrag koncernen
2012
2011
2010
2009
2008
Mkr
Mkr
Mkr
Mkr
Mkr
Mkr
Mkr
Mkr
Mkr
Mkr
Mkr
1 050
467
309
140
130
23
183
107
113
110
106
1 034
476
289
130
121
22
164
89
87
62
77
1 041
465
320
119
139
21
159
84
83
60
71
967
435
294
110
115
20
164
92
92
68
85
959
431
277
102
131
19
149
81
84
70
142
GWh
GWh
GWh
GD
Ton
962
940
845
5 179
82 205
896
855
821
4 696
82 852
858
999
842
5 612
84 545
806
894
829
4 897
80 767
820
855
865
4 739
94 090
Antal
Antal
39 571
9 837
39 332
9 741
39 228
9 612
39 249
9 205
39 165
8 800
PERSONAL
Medelantal anställda
Utbetalda löner och ersättningar
Antal
Mkr
137
58
142
58
139
57
139
53
132
49
ANLÄGGNINGAR, ELDISTRIBUTION
Mottagningsstationer 130/40 kV
Regionledningar 130 kV
Antal
Km
2
18
2
11
2
11
2
10
2
9
Fördelningsledningar 40 kV
Friledning
Jordkabel
Km
Km
105
11
105
11
105
11
92
10
92
10
Fördelningsstationer 130–40/20–10 kV
Antal
15
15
15
15
15
Högspänningsledningar 20–10 kV
Friledningar
Isolerad fri BLX
Jordkabel
Km
Km
Km
531
257
493
551
238
488
564
227
481
608
184
478
778
147
491
Nätstationer 0,4 kV
Antal
1 263
1 257
1 251
1 252
1 254
Lågspänningsledningar 0,4 kV
Friledningar, hängkabel
Jordkabel
Km
Km
605
1 534
609
1 516
618
1 497
625
1 496
631
1 487
EKONOMI
Rörelseintäkter
rörelsegren elhandel
rörelsegren värme och kyla
rörelsegren elnät
rörelsegren pellets
rörelsegren bredband
Rörelseresultat före avskrivningar
Rörelseresultat efter avskrivningar
Årets resultat
Investeringar
ENERGIOMSÄTTNING
Elkraftshandel
Fjärrvärmeproduktion
Eldistribution
Graddagar (SMHI) 2
Pelletsproduktion
1
ABONNEMANG
Eldistribution (nät)
Fjärrvärmedistribution
3
ANLÄGGNINGAR, FJÄRRVÄRME
Produktionsanläggningar, permanenta
Antal
Total effekt
MW
5
5
5
5
5
340
340
340
340
340
Huvudkulvertledningar 300-800 mm
Km
40
40
40
40
40
Fördelnings- och servisledningar 22–200 mm
Km
397
393
399
390
378
Produktionen baseras på överskottsgas, el, olja och biobränsle.
Graddagar ger ett mått på hur temperaturen för året avvikit från den normala temperaturen. Normala graddagar för Luleå är 5 272.
3
Enskild förbindelse kan betjäna flera användare, exempelvis i flerfamiljsfastigheter och större företag.
1
2
Nyckeltal
Nyckeltal koncernen
2012
2011
2010
2009
2008
Räntabilitet på totalt kapital
7,6 %
6,4 %
5,9 %
6,9 %
6,8 %
Räntabilitet på eget kapital efter skatt
8,4 %
7,0 %
6,7 %
7,7 %
7,3 %
Kassalikviditet
197,0 %
149,7 %
136,5 %
164,6 %
146,0 %
Balanslikviditet
204,6 %
160,3 %
144,8 %
178,1 %
155,5 %
68,8 %
62,1 %
59,2 %
65,6 %
63,0 %
165,9 %
253,0 %
164,7 %
173,9 %
94,3 %
Nyckeltal moderbolaget
2012
2011
2010
2009
2008
7,7 %
6,7 %
6,1 %
8,5 %
7,8 %
Räntabilitet på eget kapital efter skatt
9,0 %
7,8 %
7,3 %
9,8 %
8,9 %
Kassalikviditet
177,6 %
150,9 %
136,7 %
162,8 %
136,6 %
Balanslikviditet
178,9 %
152,4 %
138,4 %
165,7 %
139,0 %
65,4 %
59,7 %
56,6 %
65,4 %
60,7 %
178,7 %
700,6 %
320,4 %
254,4 %
171,3 %
Soliditet
Självfinansieringsgrad
Soliditet
Nyckeltalsdefinitioner
Rörelseresultat + finansiella intäkter
Genomsnittlig balansomslutning
Räntabilitet på totalt kapital talar om hur väl företaget lyckas förränta de tillgångar företaget disponerar över.
Räntabilitet på eget kapital
Resultat efter finansiella poster – schablonskatt (26,3 %)
Genomsnittligt eget kapital
Räntabilitet på eget kapital talar om hur väl företaget lyckas förränta ägarnas kapital.
Kassalikviditet
Omsättningstillgångar – varulager
Kassalikviditet visar på företagets kortsiktiga förmåga att betala sina skulder.
Balanslikviditet
Omsättningstillgångar
Balanslikviditet visar på företagets effektivitet när det gäller lagerhantering och försäljning.
Soliditet
Eget kapital
Balansomslutning
Soliditet visar i procent hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget
kapital. Måttet ger en indikation på företagets stabilitet och förmåga att motstå förluster
och klara sig på längre sikt.
Kassaflöde före förändring i rörelsekapital och investeringar
Årets investeringar
Självfinansieringsgraden är ett mått på hur stor del av årets investeringar som kunnat finansieras med under året internt tillförda medel.
KONCERNLEDNING
Från toppen: Tommy Haapala, chef elnät. Magnus Johansson, chef värme & kyla. Anneli Sjömark, vd och koncernchef.
Lars Stenberg, vd Bioenergi. Vidar Langås, ekonomichef. Katharina Frank, personalchef. Patrik Andersson, chef elhandel.
Bengt Hietaniemi, chef IT, kund- & kontorsservice. Erik Lundström, affärsutvecklingschef.
STYRELSE
Övre raden
Erland Spiik, personalrepresentant.
Ann-Helene Willberg, personalrepresentant.
Bernt Grahn, ledamot.
REVISORER
Mellersta raden
Christina Sandquist, ledamot.
Peter Bergström, ledamot.
Mona Blom, ordförande.
Nedre raden
Stina Blombäck, ledamot.
Mattias Karlsson, ledamot.
Jens Lundqvist, ledamot.
Revisor/ordinarie: Anders Westman, KPMG. Revisor/suppleant: Hans Öystilä, KPMG.
Lekmannarevisor/ordinarie: Lars Lassinantti, Luleå kommun. Lekmannarevisor/suppleant: Gunnel Sundqvist, Luleå kommun.
Annons från kampanjen ”Skriv på för Norrbottens vinnande (elbo)lag”.

Årsredovisning 2012

Transcription

Similar documents

Årsredovisning och Koncernredovisning 2012.pdf

Ekonomichef Sverige - Peterson Packaging

Ligula Hospitality Group årsredovisning 2014

ÅRSREDOVISNINGAR 2012 - Strängnäs Bostads AB

Årsredovisning 2014

Årsredovisning 2013 GK.pdf - G&K Blanks Fastigheter AB

Årsredovisning 2014

Storebrandkoncernens etiska regler

Nu är det dags att välja mellan K3 och K2!

2012 Kommunfastighet - Eskilstuna Kommunfastigheter AB

Affärsplan 2010–2012

2013 Kommunfastighet - Eskilstuna Kommunfastigheter AB

Årsredovisning 2014

2013 - Giab

(2015-03-25) Årsredovisning 2014 - Skåne

Ladda ner PDF

Årsredovisning 2012 589 KB

Årsredovisning 2014 (PDF 608kB)

Årsredovisning 2014

Årsrapport 2011

Årsrapport 2012

ÅRSREDOVISNING 2013 - A