Utvärderingsmetoder (4,5 hp)

Sociologiska institutionen
Utredningssociologi III, HT-2012
2012-06-15
Utvärderingsmetoder (4,5 hp)
Syftet med denna delkurs är att ge grundläggande kunskaper om och praktiska
inblick i olika former av utvärderingsverksamhet.
Lärare:
KHB - Karin H Bergmark (kursansvarig): [email protected]
LB - Lars Brännström: [email protected]
SO – Susanna Okeke, AF
JK – Jenny Kallstenius, Skolverket
CS – Cecilia Stenbjörn, RUT
(* = obligatorisk närvaro)
Schema:
Datum Tid
Lokal Föreläsningsinnehåll
9/10
13-15
F255
10/10 10-12
E355
12/10 13-15
D255
16/10 13-15*
Lärare
Introduktion, centrala begrepp och modeller
KHB
Systematiska översikter
LB
om Arbetsförmedlingens Analysenhet
SO
(Rombach, Björn & Sahlin-Andersson)
(Arksey m.fl.; Bambra)
om Skolverkets utvärderingar
JK
Skolverket, Fleminggatan 14, receptionen plan 6
17/10 13-15*
D263
18/10 13-15
D263
26/10 13-16*
D231
om RUT – riksdagens UtredningsTjänst CS
Etik, planering av egna arbeten
KHB
Seminarium
KHB
(Vetenskapsrådet)
(på kurslitteratur; huvudboken)
Kurslitteratur
Arksey, H. & O'Malley, L. (2005) Scoping Studies: Towards a Methodological
Framework. Int. J. Social Research Methodology 11 Routledge Vol. 8: 1, pp. 19-32.
Bambra, C. (2011) Real world reviews: a beginner’s guide to undertaking systematic
reviews of public health policy. Journal of Epidemiology Community Health 65:
14-19.
Rombach, Björn & Sahlin-Andersson, Kerstin (red.) (1995 eller 2002) Från
sanningssökande till styrmedel. Moderna utvärderingar i offentlig sektor. Stockholm: Nerenius
& Santérus Förlag.
Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed. Satockholm: Vetenskapsrådet 2011:1
(går att hämta från www.vr.se - etik - publikationer)
Förutom denna litteratur ingår även läsning och granskning av en valfri
utvärderingsrapport (utgör en del av examinationen).
Referenslitteratur
Hermerén, G (1986) Kunskapens Pris - forskningsetiska problem och principer i humaniora och
samhällsvetenskap, HSFR
Karlsson, Ove, 1999, Utvärdering – Mer än metod. Stockholm: Svenska kommunförbundet (finns i fulltext
pdf-format på: http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc22905_1.pdf).
Kylén, Jan-Axel (2011) Att utvärdera: organisation, verksamhet, personal. Malmö: Liber.
Lieberson, S. (1992) Einstein, Renoir and Greeley: Some thoughtsabout evidence in sociology. 1991
Presidential Address. American Sociological Rewiev 57: 1-15.
Patton, M Q (1990), Qualitative Evaluation and Research Methods, SAGE, 536 s.
Patton, M (1987), How to Use Qualitative Methods in Evaluations, SAGE: Program Evaluation Kit
Rossi, P H (1999) Evaluation: A systematic Approach, SAGE
Stecher, B M & Davis, A W (1987) How to focus an evaluation, SAGE: Program Evaluation Kit, nr 2
Taylor Fitz-Gibbon, C & Morris, L L (1987) How to design an evaluation, SAGE: Program Evaluation
Kit, nr 3
Törestad, B (red, 1991) Forskning om människor - kunskapen, etiken och juridiken, Stockholm:
Forskningsrådsnämnden, 98 s.
Vedung, E (2010) Four Waves of Evaluation Diffusion. Evaluation 16 (3): 263-277.
Vedung, E (1991) Utvärdering i politik och förvaltning, Studentlitteratur, 227 s.
Weiss, C H (1998) Evaluation: Methods for Studying Programs and Policies, Prentice Hall, 372 s.
Kursens förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall den studerande kunna:
- redogöra för innebörden av teoretiska och empiriska perspektiv på
utvärderingsverksamhet
- visa redlighet i återgivningen av dessa (utifrån litteraturen).
- analysera grundläggande antaganden, struktur och användningsområden för
utvärderingsverksamhet och etikprövning
- diskutera utvärderingars förtjänster och brister samt dessas konsekvenser för
analyser och slutsatser
- visa ett öppet och kritiskt förhållningssätt mot olika utvärderingsmodellers
utgångspunkter och idéer
Examination
Denna delkurs examineras genom en individuell hemtentamen, reflekterande
sammanfattningar av studiebesök/gästföreläsare och aktivt deltagande i den
obligatoriska undervisningen. För reflekterande sammanfattningar ges enbart
godkänd (G) eller underkänd (U) som betyg. Seminariet vid kursens slut omfattar
presentation och diskussion av kurslitteraturen. Seminariedeltagandet examineras
muntligt och betygssätts individuellt genom en tregradig skala: bra, tillräckligt eller
otillräckligt. Detta betyg sammanvägs med betyg för hemtentamen till ett slutgiltigt
betyg för kursen.
Hemtentamen består av granskning av en valfri utvärderingsrapport av visst
omfång. För denna uppgift tillämpas en sjugradig målrelaterad betygsskala:
A = Utmärkt.
B = Mycket bra.
C = Bra.
D = Tillfredställande.
E = Tillräckligt.
Fx = Otillräckligt.
F = Helt otillräckligt.
Betyget på hemtentamen, tillsammans med betyg för seminariedeltagande, blir det
slutgiltiga betyget på delkursen, men för att detta skall registreras skall du dessutom
ha fått betyget godkänd (G) på de reflekterande sammanfattningarna och ha
uppfyllt närvarokravet. För godkänt resultat ska hemtentamen och de reflekterande
sammanfattningarna lämnas in senast i samband med seminariet. Om skriftliga
arbeten lämnas in för sent, inte alls, eller av annat skäl blir underkända (Fx och F,
respektive U), sker examinationen genom salstentamen. Examinering genom
salstentamen gäller även för de studenter som inte deltar eller får betyget
”otillräckligt” för seminariet. Datum för salstentamen meddelas senare.
Hemtentamen ska vara skriven på dator och ha normalt typsnitt, radavstånd och
fontstorlek (t ex Times New Roman, 1,5 radavstånd och 12 punkter).
Hemtentamen inlämnas till kursansvarig i pappersform eller via epost senast
tisdagen den 30 oktober kl 10.00. Glöm inte att skriva in ditt namn i dokumentet.
Har du några frågor om kursen – hör av dig till:
Karin Bergmark
e-post: [email protected]
Rum: B965
Telefon: 08-163187