Studentärenderapporten 2012—2014

Transcription

Studentärenderapporten 2012—2014
www.sus.su.se
© 2014 Stockholms universitets studentkår
Text och analys: Yohanna Burman, Cecilia Bödker Pedersen, Emma Pedersen, Erika Samuelsson
Layout: Malin Söderkvist
Foto: SUS
Studentärenderapporten
2012—2014
Innehåll
Begrepp och förkortningar
Inledning
4
Bakgrund5
Syfte och målsättningar
5
Avgränsning och disposition
5
Statistik i rapporten
5
Sekretess i rapporten
6
Definition och kategorisering av studentärenden 6
Utbildningens innehåll och form
Bakgrund34
Information och stöd
34
Studentärenden35
Verksamhetsförlagd utbildning och praktik
Bakgrund37
37
Studentärenden38
Problembeskrivning
Övergripande problembeskrivning
Fördelning av studentkontakter
9
9
Administrations- och information
Övergripande regelverk
11
11
Studentärenden12
Antagning, registrering och tillgodoräknande
16
16
Studentärenden18
Åtgärder
Administration och information
40
40
Disciplinärenden40
Examination41
Kurs- och utbildningsplaner
41
Psykosocial arbetsmiljö
41
Uppsatser och examensarbeten
41
41
41
Bilaga 42
Disciplinärenden
19
Ärendetyper19
Examination
21
21
Studentärenden22
Bakgrund25
Studentärenden25
29
29
Bakgrund31
31
Studentärenden31
www.sus.su.se
3
2012—2014
Begrepp och förkortningar
CSNCentrala studiestödsnämnden
HSVHögskoleverket. Ersattes 1 januari 2013 av Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
Information och stöd Kontakt mellan student och studentombud avseende fråga som inte har sin grund i att universitet har agerat felaktigt eller kan kritiseras.
JOJustitieombudsmannen
LadokStockholms universitets studiedokumentationssystem
SISUStudieinformation vid Stockholms universitet (utbildningsdatabas)
Studentärende
Kontakt mellan student och studentombud där det framkommer att universitetet har agerat i strid mot gällande regelverk eller att universitetets agerande i övrigt kan kritiseras.
SUSStockholms universitets studentkår
UHRUniversitets- och högskolerådet
UKÄUniversitetskanslersämbetet
VFUVerksamhetsförlagd utbildning
VHSVerket för högskoleservice. Ersattes 1 januari 2013 av Universitets- och högskolerådet, UHR
ÖNH Överklagandenämnden för högskolan
4
2012—2014
Inledning
Bakgrund
Studentärenderapporten författas av studentombuden vid Stockholms universitets studentkår och
berör två verksamhetsår: 2012/2013 samt 2013/2014.
Studentombuden har tre gånger tidigare (åren 2010,
2011 och 2012) utkommit med en årlig rapport innehållande statistik och viss analys av de ärenden som
ombuden handhaft. Vid arbetet med den senaste
rapporten beslutades att kommande rapporter skulle
omfatta två verksamhetsår. För verksamhetsåret
2012/2013 publicerade studentombuden emellertid
en kortare sammanställning över årets ärenden som
framför allt presenterade statistik för året som gått.1
Sedan 2009 har studentkåren anställda studentombud vars uppdrag är att hjälpa och bistå de studenter
som av någon anledning upplever sig felaktigt
behandlade under sin studietid vid Stockholms universitet och som av denna anledning vänder sig till
studentombudsenheten för stöd. Med denna vida
uppdragsbeskrivning som grund avgränsar vi vilka
studenter vi erbjuder hjälp genom att ha som kriterium att det problem studenten upplever behöver
vara studierelaterat och ha uppstått i kontakten
mellan studenten och Stockholms universitet. Vi
erbjuder därför exempelvis inte hjälp i studiestöd-,
bostads- eller försäkringsfrågor då dessa ärenden
behandlas av andra aktörer.
Syfte och målsättningar
Studentärenderapporten har som syfte att belysa
de vid Stockholms universitet vanligast uppkomna
problemen angående vilka studenter kontaktar studentombuden, samt att redogöra för de vanligaste
studenträttsliga frågor studenter ställer till studentombuden. I och med att rapporten sammanfattar
de ärenden som inkommit under två års tid har vi
som ambition att lyfta blicken och beskriva de problem vi ser som återkommande och av mer strukturell karaktär.
En målsättning är att rapporten ska kunna fungera
som ett arbetsdokument för såväl personer i ledande
ställning vid universitetet som för lärare och administratörer vid enskilda institutioner. Förhoppningen
är att den problematik som belyses kan vara ett
redskap för såväl det pågående kontinuerliga förbättringsarbetet, som en inspirationskälla till förebyggande arbete i de fall problematiken inte känns
igen. Vidare är en målsättning att rapporten ska öka
kunskapen om studenträttigheter vid Stockholms
universitet och att detta i sin tur leder till att
rättssäkerheten och utbildningskvaliteten för universitetets studenter ökar.
Rapporten avser avslutningsvis att lämna rekommendationer varvid en åtgärdslista med konkreta
förbättringsförslag finns att ta del av i slutet av
denna rapport.
Avgränsning och disposition
Studentombuden har dokumenterat och kategoriserat samtliga studentkontakter under verksamhetsåren 2012/2013 och 2013/2014.2 Kontakterna
har delats in dels i den övergripande grupperingen Studentärende eller Information och stöd, dels
i någon av de nio olika ärendekategorier studentombuden identifierat. Underlaget från de två
verksamhetsåren är omfattande och ur detta har
studentombuden urskiljt vissa återkommande trender eller problem. Merparten av dessa kommer att
diskuteras i rapporten, medan enstaka frågor eller
problem inte analyseras närmare. För båda verksamhetsåren presenteras sammanfattande statistik.
Viss problematik är återkommande från föregående
verksamhetsår, varför det har ansetts relevant att
vid förekommande fall nämna denna även i denna
rapport. Rapporten beskriver problem oberoende av
vid vilken fakultet och institution de uppkommit. I
slutet av rapporten finns dock statistik presenterad
som beskriver hur ärendefördelningen sett ut på
varje enskild fakultet.3
Statistik i rapporten
Studentärenderapporten tar enbart upp de problem
och frågor där studenter aktivt har kontaktat studentombuden. Värt att beakta är därför att det kan
finnas många studenter som upplever problem i
sin studiesituation, men som inte är medvetna om
1. Se www.sus.su.se/studentärenderapporten för tidigare sammanställningar
av inkomna studentärenden.
2. Diariet bifogas ej eftersom det dels omfattas av studentombudens interna
sekretessregler och dels då denna rapport avser synliggöra och problematisera
inkomna ärenden på en mer strukturell nivå.
3. Se bilaga.
www.sus.su.se
5
studentombudens funktion eller inte vill kontakta
oss. Vidare tillkommer ett bortfall i de fall då studentråd agerar i vissa ärenden som studentombuden
hade handlagt om de hänvisats till oss. Det ovanstående bör tas med i beräkningen när den statistik
rapporten presenterar studeras. Sifforna bör inte tas
för absoluta utan mer läsas som tendenser och indikationer på förekommande strukturella problem vid
Stockholms universitet.
Sekretess i rapporten
De ärenden studentombuden handhar är allt som
oftast av känslig karaktär, varvid arbetet med studentärenden bedrivs under sekretess. Ingen information förs vidare till tredje part utan studentens
uttryckliga samtycke. Det medför i sin tur att alla
förekommande ärendebeskrivningar i rapporten
är anonymiserade. Detta innebär att varken berörd
institution, studentens namn eller kön är utskrivna
för de ärenden som exemplifierar ett övergripande
problem. Då vi med rapporten vill lyfta blicken och
beskriva mer återkommande och strukturella problem är inte heller uppgifter om berörd student eller
institution väsentliga, vilket ytterligare motiverar
användandet av anonymiserad information. I de
fall vi har beskrivit ett ärende mer specifikt har vi
anonymiseringen till trots ändå frågat berörd student om samtycke till att använda oss av information från ärendet i rapporten.
Definition och kategorisering av
studentärenden
En skillnad mot tidigare års hantering av studentkontakter är att studentombuden har ändrat sin
definition och kategorisering av studentkontakter.
Tidigare år har ombuden kategoriserat samtliga
tillfällen då studenter kontaktat studentombuden
angående studierelaterade problem, som så kallade
studentärenden. Studentombuden har dock insett
att det fanns behov av att dela in studentkontakterna i två övergripande grupper: Studentärenden
och Information och stöd.
Skillnaden mot tidigare år är att alla frågor där
universitetet inte kan anses ha brutit mot gällande
regelverk eller där studentombuden finner att det
i övrigt inte finns fog att kritisera universitetets
agerande numera kategoriseras som Information
och stöd. Detta för att lättare kunna identifiera när
universitetets agerande bör eller kan kritiseras samt
för att inte få en missvisande statistik. Det har i och
med den nya fördelningen visat sig att en stor del av
6
de studenter som kontaktar studentombuden inte
har problem som kan klassas som studentärenden,
utan snarare som informations- och stödkontakter.
Nedan följer en mer detaljerad definition av vilka
ärenden vi sorterar som Information och stöd respektive Studentärenden.
Studentombuden kontaktas av många studenter
som har allmänna eller specifika frågor om rättigheter och skyldigheter vid Stockholms universitet. Ofta kontaktar studenter även ombuden för att
påtala ett problem de upplever. Om studentombuden
efter att ha utrett frågan anser att universitetets
agerande inte står i strid med lag, förordning eller
lokala föreskrifter och det heller inte i övrigt går att
kritisera universitetets agerande kategoriseras frågan som Information och stöd. Även frågor som eventuellt skulle kunna vara ett studentärende, men där
studentombuden inte fått tillräcklig information
eller studenten avbrutit kontakten kategoriseras
som information och stöd.
Studentärende
Ett studentärende är ett problem mellan en student
vid Stockholms universitet och någon eller flera
anställda vid universitetet där det efter utredning
framkommer att universitetet har brutit mot lag,
förordning eller föreskrift, eller där det i övrigt går
att kritisera universitetets agerande. Studentärenden
rör specifika, individuella eller strukturella problem
vid Stockholms universitet. Studentärenden kan
lösas antingen genom att studenterna själva tar
kontakt med berörd person eller institution, eller
genom att studentombuden handhar kontakten
med universitetet för att söka en lösning. Inte alla
studentärenden löses och det är heller inte säkert att
den berörda studenten är nöjd med de åtgärder som
tas.
Studentombudens arbete med enskilda studentärenden är allt som oftast mångfacetterat och
inte helt lätt att kategorisera in i fasta ärendegrupper. Det händer att det redan i det initiala skedet
står klart vilket typ av problem en student befinner
sig i. I många fall berör emellertid ett problem
flera områden och kategoriseringen är därmed inte
självklar. Indelningen i olika kategorier är till följd
av detta inte helt optimal. För att på bästa sätt ha
en struktur för de ärenden som inkommer till studentombudsenheten är indelning i ärendekategorier
ett nödvändigt verktyg i arbetet. I de fall ett problem
upplevs kunna passa in under flera kategorier väljer
www.sus.su.se
vi att placera det aktuella ärendet under den kategori som till största delen stämmer överens med den
uppkomna problematiken. Det händer även att en
studentkontakt mynnar ut i flera studentärenden.
Detta sker om det i den situation studenten befinner
sig i går att urskilja flera specifika problem där vi
som studentombud aktivt agerar. Flera studentkontakter kan också tillsammans sammanfogas i ett
ärende och detta sker om två eller flera studenter
oberoende av varandra kontaktar studentombuden
angående samma specifika händelse i en kurs eller
på en institution.
Studentombuden har i sina tidigare rapporter haft
en särskild ärendekategori för tillgodoräknanden.
Redan i den föregående rapporten från verksamhetsåret 2011/2012 konstaterades dock att ärendemängden inom denna kategori hade minskat,
men att det ändå ansågs befogat att kategorisera
tillgodoräknanden separat. 4 Studentombuden kan
konstatera att ärendemängden har fortsatt vara
låg såväl verksamhetsåret 2012/2013 som 2013/2014.
Eftersom frågor om tillgodoräknande kan anses
ligga nära övriga frågor som vi valt att kategorisera
som Antagning och registrering har vi nu valt att slå
samman kategorin Tillgodoräknande med kategorin
Antagning och registrering, till den nya kategorin
Antagning, registrering och tillgodoräknande.
Studentombuden arbetar utifrån följande
ärendekategorier:
Här samlas frågor som främst kan beskrivas som ett
problem till följd av administration eller information/kommunikation. Exempel på ärenden kan vara
utdragna handläggningstider, problem med inrapportering i Ladok, frågor rörande vilken information
studenter har rätt till innan kursstart och under
kursens gång, vid vilken tid och var denna information ska finnas tillgänglig, frågor om schemaläggning i olika former samt hantering av ändringar i
fastställda scheman.
Här samlas frågor som rör antagning, registrering
och tillgodoräknande. Det kan handla om frågor som
rör behörighet för en kurs/program, hur registreringar ska/får ske, det antal kurser en student kan vara
registrerad på, antagning till valbara kurser inom
ett program, frågor angående dispens från förkunskapskrav på kurs med mera.
Hit hör även alla frågor om tillgodoräknanden av
kurser, delkurser, program lästa vid andra svenska
eller utländska lärosäten, samt eventuella problem i
institutionernas rutiner och handläggning av ansökan om tillgodoräknande.
Disciplinärenden
Ärenden där studenter är anmälda till universitetets disciplinnämnd av någon av de orsaker som
anges i 10 kap. högskoleförordningen. De vanligaste
formerna av disciplinärenden avser misstanke
om fusk och/eller plagiering samt användning av
otillåtna hjälpmedel.
Examination
Frågor som direkt rör examination som till exempel
rättelse/omprövning av betygsbeslut, kompletterings- och restuppgifter, betygsmotiveringar, poänggränser, betygskriterier, examinationens innehåll
och form, löpande examination, närvarokrav vid
obligatoriska moment eller rättningstider för examinationsuppgifter. Betygssättning och omprövning av betyg på uppsats/självständigt arbete/
examensarbete ingår dock i kategorin Uppsats och
examensarbeten; frågor rörande examination av
verksamhetsförlagd utbildning eller praktik ingår i
kategorin Verksamhetsförlagd utbildning och praktik
(se nedan).
Ärenden rörande kursoch utbildningsplaner, såsom
bristfälligt eller felaktigt utformade kursoch utbildningsplaner, ingen kursplan fastställd för pågående
kurs, institutionen ändrar i kursplanen under kursens gång, föreskrifterna i kursplanen följs inte och
så vidare.
Hit hör ärenden gällande dåligt bemötande,
trakasserier, diskrimineringsärenden, kränkningar, mobbning, konflikter med lärare/personal
eller liknande frågor som rör den psykosociala
arbetsmiljön. Fall som rör diskriminering och sexuella trakasserier utreds i första hand av universitetets jämlikhetssamordnare. Studentombuden
fungerar då som ett stöd vid sidan av jämlikhetssamordnarens utredning.
Frågor rörande handledning av uppsatser/självständiga arbeten/examensarbeten (arbeten omfattande
minst 15 hp). Det kan röra frågor om betygssättning,
omprövning av betyg, rätten till en handledare,
hur handledningen ska se ut, handledningens
4. Stockholms universitets studentkår, Studentärenden 2011/2012, s. 27.
www.sus.su.se
7
omfattning, handledarens skyldigheter, byte av eller
konflikter med handledare, frågor huruvida handledare får vara examinator, utformning av opponering av uppsatsen med mera.
Under denna kategori samlas ärenden där studenter har kritik angående utbildningens innehåll
och utformning. En gemensam nämnare för dessa
ärenden är att det sällan finns givna regler att utgå
från. Det kan exempelvis gälla lärarnas prestationer,
undermålig kurslitteratur, arbetsbörda på kurs eller
den mängd kurslitteratur en student förväntas läsa
under en kurs, brister i undervisningen, lärarledd
undervisningstid med mera.
Problem i samband med verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och praktik. Exempel på ärenden kan
vara när en student vill byta partnerområde, tilldelats plats för sent, tilldelats en handledare på
praktikplatsen som inte varit behörig att handleda,
konflikt/problem med handledare, utebliven handledning, trepartssamtal eller besök från personal
på studentens heminstitution, brist på praktikplatser. Även ärenden där en student blir underkänd på
sin praktik/verksamhetsförlagda utbildning sorteras
in under denna kategori.
8
www.sus.su.se
2012—2014
Problembeskrivning
Övergripande problembeskrivning
Denna rapport innehåller en sammanställning av
de studentärenden som inkommit till studentkåren
under perioden 1 juli 2012 till 30 juni 2014. Totalt
kontaktade 650 studenter studentombuden under
denna tid, vilket resulterade i 196 studentärenden.
Likartade ärenden sammanfattas i förekommande
fall till en och samma beskrivande text och på
grund av utrymmesskäl beskrivs inte samtliga studentärenden i löpande text. Med rapportens syfte
i fokus prioriteras de mest vanligt förekommande
problemområdena och enskilda studentärenden
återges i rapporten som exempel på ärenden som har
uppstått under åren. I rapporten används löpande
könsneutrala pronomen: hen, studenten alternativt
denne. Detta dels av anonymitetsskäl, dels för att
studentombuden aldrig frågar studenter vi kommer
i kontakt med vilken könstillhörighet de anser sig
ha.
De studenter studentombuden arbetat med har i de
allra flesta fall kontaktat studentombuden direkt
genom e-post eller telefon men i vissa fall har de
kontaktat studiebevakaren vid sin fakultet eller
personal vid kårexpeditionen som sedermera har
vidarebefordrat ärendet till studentombuden. Ett
antal studenter har initierat sitt ärende genom en
personlig kontakt med studentombuden, till exempel under vår mottagningstid i Studenthuset, när
studentombuden informerat om sin verksamhet
vid mässor eller andra studiesociala sammanhang,
eller i samband med de utbildningar i studenträttigheter som hållits av studentombuden under verksamhetsåren. Studentombuden har som ambition
att i början av varje verksamhetsår informera om
sin verksamhet vid studierektorsmöten och studentinflytandedagar. Som en följd av detta har studierektorer hänvisat studenter till studentkåren för
stöd, främst gällande disciplinärenden och ärenden
rörande verksamhetsförlagd utbildning.
Fördelning av studentkontakter
Studentkontakter
Under verksamhetsåren 2012-2013 samt 2013-2014
kontaktade totalt 650 studenter studentombuden
med frågor eller problem som bedömdes falla inom
ramen för vår verksamhet, det vill säga studierelaterade frågor eller problem som uppstått vid
Stockholms universitet som inte rör försäkring,
studiestöd eller bostad och som går att sortera in i
någon utav de nio ärendekategorierna vi arbetar utifrån. Dessa kontakter fördelade sig i enlighet med
vad som visas i Figur 1.
Mer än var fjärde fråga studenter kontaktar studentombuden med rör Examination. Detta är inte
något anmärkningsvärt, utan något vi känner igen
från tidigare studentärenderapporter.5 Även frågor
rörande Administration och information, Uppsatser
och examensarbeten, samt Antagning, registrering och
tillgodoräknande är fortsatt vanligt förekommande.
Figur 1
Fördelning av studentkontakter 2012-2014
7%
3%
16%
15%
14%
5%
5%
7%
28%
Disciplinärenden
Examination
5. Se www.sus.su.se/studentärenderapporten för tidigare års
sammanställningar av inkomna studentärenden.
www.sus.su.se
9
Studentärenden
Fördelning mellan stödkontakter
och studentärenden
För att en studentkontakt ska klassas som ett studentärende krävs att vissa rekvisit är uppfyllda.
Dessa beskrivs i detalj under rubriken Definition
och kategorisering av studentärenden i inledningen
av denna rapport, men kan i korthet definieras som
fall där studentombuden anser det vara styrkt att
universitetet eller dess personal brutit mot gällande
lag, förordning eller föreskrift eller att studentombuden finner anledning att kritisera universitetets
agerande, trots att reglerna kring den uppkomna
situationen inte är klart definierade.
Den största andelen frågor studenter kontaktar studentombuden med kan inte klassas som faktiska
studentärenden utan har mer karaktären av en
informationsinsats eller en stödkontakt. Även om
studentombuden inte finner tillräckligt stöd för
att kategorisera samtliga inkomna klagomål eller
synpunkter som studentärenden så kan studentens upplevelse av att vara felaktigt eller orättvist
behandlad vara lika stark i en stödkontakt som i ett
studentärende. Detta, tillsammans med det faktum
att de informationsinsatser studentombuden gör
innebär att studenter inte på egen hand lyckats tillgodogöra sig institutionernas information, gör att
vi finner anledning att även redovisa de studentkontakter vi klassat som Information och stöd. Hur
fördelningen mellan informations- och stödkontakter och studentärenden ser ut framgår av Figur 3.
Fördelningen av inkomna studentärenden framkommer av Figur 2. Exempel på problemtyper och
uppkomna situationer inom respektive kategori
beskrivs i enskilda kapitel i denna rapport. Värt att
notera kan dock vara att de flesta inkomna studentärendena berör Administration och information,
Examination samt Kurs- och utbildningsplaner.
Av diagrammet framkommer att de vanligaste
frågor studenter kontaktar studentombuden med
rör Examination. Merparten av dessa frågor kan
dock inte klassificeras som studentärenden, utan
handlar mer om att studentombuden informerar
studenter om hur de kan gå tillväga när de anser
att någon gått fel i examinationen av deras prestationer. Detsamma gäller för frågor rörande Uppsatser
och examensarbeten. Även inom denna kategori rör
många frågor examination, när studenter vill ha
hjälp att begära omprövning av satt betyg eller när
de anser att opponeringen av deras uppsats eller examensarbete inte gått rätt till. De enda ärendegrupper där andelen studentärenden är större än andelen
informations- och stödkontakter är Administration
och information samt Kurs- och utbildningsplaner.
Vad dessa ärenden rört framkommer i respektive
ärendekategoris kapitel längre fram i denna rapport.
Figur 2
Fördelning av studentärenden 2012-2014
6%
4%
30%
11%
2%
15%
10%
1%
21%
Disciplinärenden
Examination
För en redogörelse av hur fördelningen av studentärenden ser ut inom respektive fakultet hänvisas till denna rapports bilaga.
Figur 3
Fördelning mellan antal studentärenden och
informations- och stödkontakter 2012-2014
Disciplinärenden
Examination
Studentärende
0
10
20
40
60
80
100
120
140
160
www.sus.su.se
2012—2014
Stockholms universitet är en statlig myndighet och
lyder därmed under en mängd lagar och bestämmelser. En grundläggande lag som reglerar svenska
myndigheters verksamhet är förvaltningslagen. Den
reglerar bland annat ärendehandläggning, rätt till
överklagande av vissa beslut, omprövning av vissa
beslut samt serviceskyldighet. För att översätta detta
till universitetsvärlden innebär det att i de fall en student har ett ärende som handläggs vid universitetet,
till exempel ett betygbeslut som ska fattas och rapporteras in i studiedokumenteringssystemet Ladok
så ska detta ske så enkelt och snabbt som möjligt.6
En student har också rätt till insyn i sitt ärende om
exempelvis ny information tillförts.7 Vidare har studenter rätt att överklaga vissa beslut, bland annat
om hen blir nekad studieuppehåll eller om ansökan om tillgodoräknande av tidigare studier avslås.
Beslut om betyg kan inte överklagas, men däremot
omprövas.8 Vad detta innebär kommer förklaras mer
utförligt längre fram i rapporten, under avsnittet om
Examination. Serviceskyldigheten reglerar sist men
inte minst universitetsanställdas skyldighet att besvara förfrågningar från studenter inom rimlig tid
samt att garantera och informera om mottagningstider på institutionerna.9
Vidare omfattas universitetet av den grundlagsskyddade rätten att ta del av allmänna handlingar.10 En
handling anses allmän om den förvaras vid myndigheten, har inkommit till eller upprättats och
expedierats vid myndigheten.11 För studenter gäller
detta bland annat gamla tentor och kursplaner.12
Administration och information utgjorde under
verksamhetsåren 2012/2013 och 2013/2014 den näst
största ärendekategorin,13 vilket även överensstämmer med tidigare års statistik.14 En anledning till att
denna kategori konsekvent är en av de största beror
säkerligen på att det är många olika typer av frågor
som ryms inom kategorin. Baserat på de frågor som
inkommit drar vi slutsatsen att det finns ett stort
antal förbättringsåtgärder som är nödvändiga inom
detta område.
6. Förvaltningslag (1986:223) § 7.
7. Ibid, § 16.
8. Förvaltningslag § 22; Högskoleförordning (1993:100) 12 kap. 2, 4 §§;
Stockholms universitet, Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet,
Beslut 2012-06-28, Dnr SU 301-2042-12, s. 2.
9. Förvaltningslag 4-5 §§.
10. Tryckfrihetsförordning (1949:105) 2 kap. 1 §.
www.sus.su.se
En stor del av de studentkontakter som vi kategoriserat som information och stöd berör samma områden
som sedermera tas upp under studentärenden.
Anledningen till att ett stort antal kontakter kategoriserats som information och stöd är i flera fall att
studenten avbröt kontakten och att vi således inte
har kännedom om exempelvis vid vilken institution
studenten läst, vilket är ett absolut rekvisit för att vi
ska klassificera en studentkontakt som ett faktiskt
studentärende. Även i de fall där vi har haft kännedom om vid vilken institution problemet uppstått
kan, i och med den avbrutna studentkontakten, tillräcklig information om ärendet saknas för att vi ska
klassificera problemet som ett studentärende.
Förtydligande av regelverket
De frågor studenter ställt oss vad gäller administration och information har bland annat avsett huruvida schemaläggning av examinationsmoment och
obligatorium på kvällar och helger är tillåtet; om
personnummer på betygslistor är godtagbart; om
godkända delkurser eller moment inom en större
övergripande kurs går att få inrapporterade trots att
den övergripande kursen är oavslutad; regelverket
kring allmänna handlingar; möjligheten att radera
en underkänd kurs ur studiedokumenteringssystemet Ladok; samt huruvida det går att påverka
gruppindelning inom kurser. I dessa fall har vi förtydligat regelverket för berörda studenter och så långt
som möjligt klargjort vad som gäller i varje enskild
fråga.
Förläggande av föreläsningar och examination
När det kommer till förläggande av undervisning
och examinationer av dagtidskurser ska dessa enligt
Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet
i första hand förläggas till vardagar under dagtid.15
Vad som anses vara dagtid är inte klart specificerat i
regelverket. Studenter kontaktar ibland studentombuden med frågor kring detta, särskilt då examinationer återkommande förläggs till kvällar och helger.
Vi kan förstå att detta är obekvämt för studenterna,
men har också förstått att så ofta är fallet för personal på institution. Utöver denna aspekt finns det
fler faktorer som medför att vi som regel inte kan
11. Ibid, 2 kap. 3, 6 och 7 §§.
12. HSV, Rättssäker examination, (2008:36 R), s. 76ff.
13. Figur 1.
14. Se www.sus.su.se/studentärenderapporten för tidigare sammanställningar
av inkomna ärenden.
15. Stockholms universitet, Föreskrifter för examination vid Stockholms
universitet, Beslut 2012-06-28, Dnr SU 301-2042-12, s. 5.
11
rikta kritik mot berörd institution. Föreskrifterna
ger trots allt ett visst utrymme för förläggande av
undervisning och examination på obekväm tid16 och
vi har utöver det fått kännedom om att problematiken ofta beror på logistik, särskilt om det är stora
salsskrivningar som ska anordnas för hundratals
studenter. Det finns ett begränsat antal lokaler på
Stockholms universitet där stora salsskrivningar kan
arrangeras och därmed tvingas ofta institutionerna
att förlägga examinationer på kvällar eller helger. Vi
vill dock ta upp detta för diskussion för att poängtera hur viktigt det i dessa fall är att ge studenterna
schema och information om examinationstillfällen i
god tid, det vill säga en månad innan kurstart.17
Bristande kommunikation
Ett flertal studenter vänder sig till studentombuden
då de på ett eller ett annat sätt upplever att kommunikationen med berörda personer på universitetet brister. Studenter har påtalat att de antingen fått
felaktig och/eller vilseledande information eller
att information helt enkelt uteblivit. De personer
som är berörda varierar men avser i de flesta fall
studievägledare eller kursverksamma lärare. Den
bristande informationen har avsett en mängd varierande frågor. Flera fall har berört kursupplägg där
studenter upplevt att information om förändringar
inom kurs, instruktioner inför examination eller
schemaläggning antingen uteblivit helt eller delgivits studenterna alldeles för sent. Utöver det har
bristerna berört information inför antagning och
tillgodoräknande av kurser samt information om
kurslitteratur.
Anledningen till att dessa studentkontakter i många
fall kategoriserats som information och stöd snarare
än studentärenden är att versionerna från student
och universitetsanställd ofta skiljt sig åt och att vi
därmed inte kunnat konstatera att berörd person
på institutionen de facto har agerat felaktigt. Det är
dock ett relativt stort antal studenter som vänder sig
till oss med samma typ av kritik, vilket gör problematiken värd att lyfta. Även om institutionspersonal
anser sig uppfylla sina skyldigheter vad gäller kommunikation delas denna syn i många fall inte av
studenterna. I nästa avsnitt redogör vi för de administrativa och kommunikationsrelaterade problem vi
kategoriserat som faktiska studentärenden under de
två år som ligger till grund för denna rapport.
Studentärenden
Serviceskyldighet
Som nämnts ovan är serviceskyldigheten enligt
förvaltningslagen ett uppdrag ålagt myndigheter
i Sverige. Denna skyldighet medför som sagt att
institutioner vid Stockholms universitet ska vara
tillgängliga genom kommunicerade mottagningstider samt svara på frågor från enskilda så snart
som möjligt.18 Många studenter vi kommit i kontakt
med under de senaste två åren har upplevt stora
brister på detta område. Ett av de främsta problemen är att studenter försöker få kontakt med en
lärare som varken svarar i telefon eller på e-postmeddelanden. Som studentombud kan även vi få
detta bekräftat när vi sedermera försöker få kontakt
med berörd person. I Allmänna råd för examination
vid Stockholms universitet uppmärksammas vikten
av att serviceskyldigheten efterlevs. Arbetsgruppen
som tagit fram de allmänna råden uppmanar universitetet att säkerställa att rutiner som garanterar
att serviceskyldigheten införlivas i den dagliga verksamheten finns tillgängliga för alla institutioner.19
Som studentombud har vi sett goda exempel på
detta med rutindokument för hur medarbetare ska
hantera sin e-post. Vi uppmuntrar starkt att alla
institutioner ser över sina rutiner vad gäller tillgänglighet och e-posthantering om så inte redan
har gjorts. Vi är medvetna om att vissa lärare ibland
översvämmas av e-post och att det ibland kan vara
en enskild student som skickar en stor mängd e-post
till en och samma lärare. Att detta i kombination
med ansvar för undervisning och examination blir
en ohållbar situation är lätt att förstå. Vid dylika
situationer är dock behovet av välfungerade rutiner
än större och vi är övertygade om att dessa skapar
goda förutsättningar för att minska arbetsbördan
för berörda lärare.
Bristande administration
Vi har under rubriken Information och stöd beskrivit
situationer där studenter av olika anledningar har
framfört att de blivit föremål för bristande kommunikation. Medan vi i dessa fall inte haft tillräcklig
grund för att kunna kritisera institutionen har vi i
ett antal andra situationer funnit studentens kritik
vara styrkt. Vi kommer nedan tydligare beskriva
vilka frågor detta har berört.
Inför kursstart har studenter ett antal reglerade
rättigheter vad gäller information de ska få ta del
av. Högskoleförordningen anger först och främst
följande:
17. Ibid, s. 7.
18. Förvaltningslag 4-5 §§.
19. Stockholms universitet, Allmänna råd för examination vid Stockholms
universitet (2010), s. 6.
12
www.sus.su.se
Högskolan ska se till att den som avser att börja en utbildning har tillgång till den information som behövs.20
Stockholms universitets lokala regelverk utvidgar
sedan denna skyldighet än mer. Enligt Föreskrifter
för examination vid Stockholms universitet har exempelvis en student rätt att en månad innan kursstart
få information om schema, kurslitteratur samt
datum, tid och form för examinationstillfällen.21
Vi ser tyvärr alltför ofta att institutioner brister i
denna service. Vi vill argumentera för det väsentliga i att denna informationsskyldighet efterföljs
för alla studenter men möjligtvis är det än viktigare
för de studenter som har barn och/eller arbetar vid
sidan av sina studier. Att få schema och datum för
examinationstillfällen en månad innan kursstart
är trots allt en snäv tidsram för dessa studenter och
om dessa uppgifter lämnas försent kan det ställa till
stora problem. Att föreläsningar och examinationer
ligger inom terminsgränserna kan tyckas vara en
självklarhet men vi har trots det blivit kontaktade
av studenter som uppmärksammat att både föreläsningar och examinationer är förlagda utanför terminstid. Om regleringen i ovan nämnda föreskrifter
följs torde dylika problem inte behöva uppstå.
Innehållet i en kurs regleras främst genom en fastställd kursplan, vilket beskrivs mer ingående i avsnittet Kurs- och utbildningsplaner. Regleringar som
Stockholms universitet lokalt tagit fram styr utöver
det utformandet och inte minst verkställandet av en
kurs. Som vi nämnt i stycket ovan finns det ett antal
aspekter av en kurs studenter har rätt att få information om redan en månad innan kursen startar. Dessa
regler föranleder följaktligen att en kurs inte får
förändras under tiden den pågår. Schemaändringar
är ibland oundvikliga och universitetets lokala
regelverk ger också utrymme för sådana typer av
ändringar, med förebehåll om att de bör undvikas
och att i det fall schemaändringar görs ska berörda
studenter informeras så snart som möjligt.22 Vad
gäller information som är reglerad i kursplan, exempelvis examinationsform och kursinnehåll, får
dessa emellertid inte ändras efter att kursen inletts.
Studentombuden blir dock uppmärksammade på
att dylika förändringar då och då genomförs efter
kursstart och vi ställer oss kritiska till detta.
I några fall har vi vidare uppmärksammats på att
berörd institution haft felaktig information på sin
webbplats vilket i sin tur orsakat olika typer av besvär för berörda studenter. Vi vill poängtera vikten av
att information på institutionernas kurshemsidor
20. Högskoleförordning 6 kap. 3 §.
23. Ibid.
www.sus.su.se
uppdateras och att de uppgifter som finns tillgängliga är korrekta.
Inrapportering av betyg
En administrativ del av betygsättning vid universitetsstudier är inrapportering av betyg i studiedokumentationssystemet Ladok. Ibland är det
kursansvarig själv som rapporterar in betygen i
Ladok, ibland utförs detta av en kursadministratör.
Universitetet har en rekommenderad tidsram om
tre veckor att förhålla sig till vad gäller rättning och
inrapportering av betyg.23
Ett betyg som inte blir inrapporterat i tid kan orsaka
stora problem för studenten ifråga, inte minst då
problem kan uppstå i förhållande till Centrala studiestödsnämnden (CSN) men också för att betygen
behöver vara inrapporterade i Ladok för att studenten ska kunna ta ut en examen. Studenter vänder
sig till oss studentombud när problem uppstår inom
detta område. I vissa fall har studenten fått vänta
en hel termin på betyg, alternativt har fel betyg
rapporterats in. I något fall har betyget inte inrapporterats trots ett antal påminnelser. Försenade
eller utebliven inrapportering av betyg i Ladok är
en återkommande problematik vi sett under flera år
och även belyst i tidigare studentärenderapporter.24
Vi anser att detta borde vara ett tämligen enkelt
problem att lösa med mer väl utarbetade rutiner för
hur inrapportering av betyg bör gå till.
Allmänna handlingar
Som nämnts har universitetet enligt tryckfrihetsförordningen en skyldighet att tillgängliggöra
och vid förfrågan lämna ut allmänna handlingar.
Kortfattat är en handling att anse som allmän om
den förvaras på en myndighet, har upprättats och
expedierat hos eller inkommit till myndigheten.25
De handlingar som främst intresserar studenter i
den här bemärkelsen är gamla tentor. Protokoll från
diverse olika möten arrangerade inom universitetet
är också handlingar som är allmänna.26 Det finns
emellertid vissa faktorer som kan förhindra att en
allmän handling får lämnas ut och det gäller i de
flesta fall om någon uppgift i den avsedda handlingen är sekretessbelagd. Studenter har hört av sig
till oss när de blivit nekade rätten att få ta del av
allmänna handlingar, vilket då nästan uteslutande
berört gamla tentor, och vi vill uppmärksamma
institutionerna vid Stockholms universitet på den
skyldighet som åligger dem i detta avseende.
24. Stockholms universitets studentkår, Studentärenden 2011/2012, s. 8f;
Stockholms universitets studentkår, Studentärenden 2010/2011, s. 16.
25. Tryckfrihetsförordning 2 kap. 1, 3, 6, 7 §§.
26. Stockholms universitets studentkår, Studentärenden 2011/2012, s. 25ff.
13
Institutionsövergripande utbildning
Det är snarare regel än undantag att studenter vid
Stockholms universitet har kontakt med flera olika
institutioner under sin studietid. Vissa program
bedrivs av en och samma institution medan andra
är ett samarbete mellan en eller flera institutioner.
För lärarstudenterna är detta ett faktum under
deras utbildning och de kan i vissa fall få kontakt
med institutioner på universitetets alla fakulteter.
När en utbildning bedrivs inte bara institutionsutan även fakultetsövergripande är kravet på kommunikation och information betydligt större än
om det är en och samma institution som ansvarar
för utbildningen. Det är då av största vikt att ansvarsområden blir tydligt fördelade samt att studenterna blir informerade om denna ansvarsfördelning
och vem de kan vända sig till för att få svar på en
viss fråga. Vi får dock besked inte bara från studenter, utan även institutionsanställda, att samarbetet och kommunikationen institutioner emellan
lämnar mycket att önska. Vi efterfrågar tydligare
kommunikation och mer en detaljerad ansvarsfördelning vad gäller de program som är institutions- och fakultetsövergripande.
Det händer dock att kommunikationen även brister inom institutioner. Studenter vittnar om obligatoriska kurser som krockar, upprop som anordnas
samma dag som examination i andra kurser, muntliga löften som tilldelats av en person som sedermera
tas tillbaka av en annan där båda har en ledande
position inom institutionen. Sådana missöden borde
kunna undvikas och vi efterfrågar även här en tydligare dialog kursansvariga lärare emellan.
Oklar information inför examen
Alla utbildningsprogram ska enligt högskoleförordningen ha en fastställd utbildningsplan.27
Utbildningsplanen ska tydligt ange vilka kurser ett
utbildningsprogram består av. En utbildningsplan är
juridiskt bindande för de studenter som är antagna
enligt denna. Det finns möjligheter för institutionerna att ändra eller upphäva en utbildningsplan men
då finns övergångsbestämmelser reglerade som säkerställer att berörda studenter under en avvecklingsperiod ska kunna läsa enligt den utbildningsplan
som gällde vid antagningstillfället.28 Med detta som
bakgrund borde det vara relativt enkelt för en student att utläsa vad som krävs för en viss examen,
och i samband med det kunna utläsa vad som eventuellt saknas för att studenten ska kunna ansöka om
examen. Trots detta kommer studenter till oss och
förmedlar att de inte förstår vad de behöver göra
för att kunna ta ut examen. Otydligheten i dessa
sammanhang bekräftas av att studenten kan ha
varit i kontakt med ett flertal personer på universitetet utan att ha fått tydliga besked. Detta gäller
inte minst för lärarstudenter som många gånger
har sin utbildning fördelad över flera institutioner.
Som vi ovan beskrivit får detta tyvärr ofta till följd
att kommunikationen brister, vilket gör att berörd
student i slutändan blir lidande. Utbildningsplaner
för lärarstudenter är därutöver mångfacetterade
och innehåller många gånger en mängd information i och med att flertalet olika inriktningar ska
beskrivas.
Det har också förekommit att studenter fått felaktiga besked om vilka kurser de ska läsa för att få
examen, vilket orsakat problem då studenten kan
ha läst en kurs hen sedermera inte får räkna med i
sin examen alternativt att studenten saknar en kurs
som är obligatorisk för examen. Problem likt detta
borde gå att undvika enligt vår mening. Kännedom
om aktuell utbildningsplan i kombination med en
tydlig dialog mellan alla involverade parter, framför
allt om utbildningen är förlagd på flera institutioner,
är enkla medel för att på bästa möjliga sätt undvika
att misstag likt detta uppstår.
Muntliga överenskommelser
Studenter kan söka upp ansvariga på den institution
de studerar vid för att diskutera sin studiegång och
inte sällan gör de i dessa sammanhang muntliga
överenskommelser med den studierektor eller lärare
de talar med. Juridiskt sett är muntliga överenskommelser bindande så länge personen som ger beskedet
har befogenhet att göra det. Samtidigt finns det en
inneboende svårighet avseende muntliga avtal då
möjligheten att bevisa vad som bestämdes blir svårt.
Vi skulle generellt sett därför vilja rekommendera
institutioner att så långt som möjligt undvika att ge
muntliga besked eller löften till sina studenter och
istället se till att ett skriftligt dokument tas fram
över den gemensamma överenskommelsen. Vi har
sett många situationer då otydliga muntliga överenskommelser orsakat problem på lång sikt. Studenter
har kommit till oss och förmedlat att de blivit tilldelade muntliga löften om dispens eller att kurser
de har läst ska ge examen, vilket deras institution
sedermera nekar till.
Fel orsakade av den mänskliga faktorn
Som vi beskrev tidigare är Stockholms universitet
en statlig myndighet som lyder under en mängd
lagar och bestämmelser. Trots detta är det ett faktum att den mänskliga faktorn ibland orsakar missöden och ställer till med en viss problematik. Som
28. Stockholms universitet, Handläggningsordning för upphävande av
fastställda kursoch utbildningsplaner, Beslut 2013-11-14, Dnr SU FV-1.1.2-134513, s. 1.
14
www.sus.su.se
studentombud blir vi ibland kontaktade av studenter
där vi kan konstatera att en besvärlig incident har
inträffat som är orsakad av personal vid universitetet, dock som regel utan intention. Dilemmat med
dessa ärenden är emellertid att vi förstår att utfallet allt som oftast är lika oönskat från institutionens sida. Trots det anser vi i flertalet av dessa fall
att det ändå finns anledning att rikta kritik mot
berörd institution, särskilt om slarv eller försummelse föreligger. Tekniskt problem vid examination,
felaktig information om var en ansökan ska skickas
samt borttappade tentamina är exempel på sådana
typer av frågor. Vi förstår att en borttappad tentamen orsakar lika mycket arbete för lärare som för
berörd student och så länge institutionen följer det
regelverk som finns, det vill säga anordnar ett nytt
tentamenstillfälle för berörd student inom kort,29
anser vi att situationen hanterats väl. Vid de tillfällen rättade originaltentor har skickats per post till
studenterna och i och med det kommit bort har vi
föreslagit för berörd institution att fortsättningsvis
arbeta med inskannade kopior av de tentor som i
originalformat kommer att skickas per post.
www.sus.su.se
15
2012—2014
Inom kategorin ryms olika frågor som har med
antagning, registrering och tillgodoräknande att
göra. Detta innefattar allt från det initiala antagningsförfarandet till reglering kring studieuppehåll
och tillgodoräknande av tidigare studier.
Antagning
Antagning till högre utbildning regleras i högskoleförordningen30 samt i ett antal föreskrifter från
Universitets- och högskolerådet (UHR).31 Därutöver
är varje lärosäte skyldigt att upprätta en antagningsordning som beskriver tillämpning av föreskrifter
i frågor rörande ansökan, behörighet, urval och
antagning samt beslutsfattande.
Tillgodoräknande
Möjligheten att tillgodoräkna redan lästa kurser
regleras i högskoleförordningen. Regelverket kan till
viss del upplevas vara komplicerat.
Å ena sidan ger högskoleförordningen, som ett svar
på Sveriges ratificering av Europarådets konvention
om erkännande av bevis avseende högre utbildning
i Europaregionen,32 en generös rätt att tillgodoräkna
tidigare högskoleutbildning.33 Om kunskaperna
i kurserna i huvudsak överensstämmer ska studenten ha rätt att få den tidigare kursen tillgodoräknad.34 Bevisbördan att visa att utbildningarna inte
skulle överensstämma ligger i detta avseende hos
lärosätet.35
Å andra sidan finns det i högskoleförordningen
ytterligare en rätt att få annan utbildning än högskoleutbildning och även arbetslivserfarenhet tillgodoräknad. I denna del är det upp till studenten
att visa att den erfarenhet hen har tillgodogjort sig
motsvarar en kurs vid aktuellt lärosäte.36
Viktigt att belysa kring regelverket är att det alltid
ska ske en prövning i det enskilda fallet och att det
inte är förenligt med högskoleförordningen att uppställa generella riktlinjer som förhindrar den individuella prövningen.37 Beslut om tillgodoräknande
kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH).
30. Högskoleförordning (1993:100) 7 kap.
31. UHRFS 2013:1, 2013:2 och 2013:3.
32. SÖ 2001:46.
34. Ibid, 6-8 §§.
16
Studieuppehåll
Möjligheten att göra ett uppehåll i studierna med
rätt till återkomst regleras såväl i högskoleförordningen som i Stockholms universitets antagningsordning, samt på institutionsnivå. Högskoleförordningen
stadgar att ”om det finns särskilda skäl får en högskola i enskilda fall besluta att den som är antagen
får fortsätta studierna efter studieuppehåll.”38 Den
student som gör avbrott i studierna utan att ha
ansökt om detta beviljas återkomst i mån av plats.39
Några av de vanligaste frågor studentombuden fått
inom kategorin såväl 2012/2013 som 2013/2014 handlar om studieuppehåll, tillgodoräknande, studenter
som glömt registrera sig och byte av studieort.
Frågan om studieuppehåll diskuteras nedan under
studentärenden.
Ansökan och antagning
Enligt Stockholms universitets antagningsordning
ska en student i rätt tid ansöka till en kurs på det
sätt som framgår av utbildningskatalogen. Oftast
sköts detta centralt via antagning.se, lokalt via universitetets antagningsenhet, eller direkt till berörd
institution.
I slutet av år 2013 och början av år 2014 blev studentombuden kontaktade av flera studenter som stött på
problem när deras program ändrat antagningsförfarandet från att ha skett direkt till berörd institution,
till att skötas vid den centrala antagningsenheten.
Det rörde sig bland annat om studenter som hade
missat information om att antagningsförfarandet ändrats och därmed inte hade anmält sig i rätt
tid. Studentombuden blev även kontaktade av två
studenter som ansökt till valbara kurser inom sitt
program, men som inte blivit antagna då institutionerna inte hade reserverat platser för sina studenter
utan gjort det möjligt för icke-programstudenter att
ansöka på lika villkor som programstudenterna.
Studentombuden har vid ett flertal tillfällen blivit
kontaktade av studenter som fått problem i förhållande till sin ansökan, där problemet i sig inte har
35. Prop. 2001/02:15, s. 180.
36. Högskoleförordning 6 kap. 7.
37. ÖNH:s beslut 2014-05-16, reg. Nr 241-248-14.
39. Stockholms universitet, Antagningsordning 2012, s. 17; Antagningsordning
2013, s. 19; Antagningsordning 2014, s.19.
www.sus.su.se
haft sitt ursprung i en brist vid universitetet, men
där konsekvensen för den enskilde studenten blivit
negativ. Det har till exempel handlat om tekniska
problem eller andra fel begångna vid den centrala
antagningsenheten där behöriga studenter klassats
som obehöriga och, när felet rättats till, reservplacerats på en sämre plats än den de skulle ha erhållit
om felet inte hade uppstått. För studenterna är det
frustrerande att ett fel som inte begåtts av dem får
till effekt att de inte blir antagna till en sökt kurs
eller program, samtidigt som det inte går att kräva
att institutionerna kompenserar bristen då felet inte
har begåtts av universitetet.
Tillgodoräknande
Flertalet studenter har kontaktat studentombuden
då de inte har fått tillgodoräkna kurser som de själva
anser överensstämma med kurser vid Stockholms
universitet. Som redan har beskrivits regleras rätten till tillgodoräknande i högskoleförordningen.
De studenter som kontaktat studentombuden har
oftast blivit nekade tillgodoräknande med hänsyn
till att utbildningarna eller de aktuella kurserna
har alltför stora skillnader vad gäller dess innehåll.
Studenterna håller inte med om detta, utan har
ofta uppfattningen att universitetet gör en felaktig
bedömning.
Många av de studentkontakter som avser tillgodoräknande har av studentombuden klassificerats som
information och stöd då vi i dessa fall inte funnit
anledning att kritisera universitets agerande. Från
studenternas perspektiv är det dock ett återkommande dilemma när de upplever att de måste läsa om
kurser vars innehåll de anser att de redan har tillgodogjort sig. De studenter som får avslag har möjlighet
att överklaga beslutet till Överklagandenämnden för
högskolan och kan i detta bistås av studentombuden.
Samtidigt som studentombuden under de två verksamhetsår som den här rapporten behandlar främst
har arbetat med frågan om tillgodoräknande utifrån ett informations- och stödperspektiv är vi
medvetna om att det har funnits och kanske fortfarande finns en problematik kring frågan värd att
nämna. Vid Universitetskanslersämbetets konferens
om rättssäkerhetsfrågor i oktober 2014 framkom att
Överklagandenämnden för högskolan ser ett strukturellt problem hos många lärosäten då prövningen
av tillgodoräknande sker på en generell, snarare än
en individuell grund. I dessa fall undanröjer nämnden beslutet och återförvisar det till lärosätet för
prövning i sak.
Tidigare Högskoleverket kritiserade universitets handläggning av tillgodoräknande vid sitt tillsynsbesök
år 2010. Flertalet av de institutioner Högskoleverket
besökte hade inget formaliserat förfarande och brast
även i att informera studenterna skriftligen, liksom
att informera om att avslagsbeslut är överklagbara
till Överklagandenämnden för högskolan. 40 Sedan
tillsynsbesöket har universitet hanterat kritiken
bland annat genom att Studentavdelningen utrett
frågan om handläggning av tillgodoräknande av
utländsk utbildning. 41
Studentombuden ser positivt på att universitetet har
arbetat med frågan efter tillsynsbesöket 2010 och
hoppas att arbetet fortsätter för att säkerställa att
ansökningar om tillgodoräknande görs individuellt
och i enlighet med regelverket för en ökad rättssäkerhet för studenterna vid Stockholms universitet.
Studieuppehåll med återkomsträtt
Orsakerna till att studenter vill göra ett studieuppehåll för en viss tid varierar kraftigt. Samtidigt
kan det vara svårt att utan tillräckliga skäl beviljas uppehåll med rätt till återkomst. Av antagningsordningen framgår att särskilda skäl för att
få fortsätta studierna efter ett uppehåll kan vara
sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som till exempel vård av barn, värnpliktstjänstgöring eller studentfackliga uppdrag. 42 Den
som inte får sitt studieuppehåll beviljat innan hen
gör ett avbrott i studierna får fortsätta sina studier
i mån av plats.
Studenter som har blivit nekade studieuppehåll har
hört av sig till studentombuden för att få råd kring
om det finns något de kan göra. Vid en institution
stramades reglerna kring studieuppehåll åt under
vårterminen 2014 vilket medförde att flera studenter hörde av sig då deras ansökan hade avslagits.
Byte av studieort
Studentombuden har fått ett antal frågor från studenter som önskar byta studieort eller som har blivit
nekade ett sådant byte. Frågan skulle kunna ses som
nära kopplad till frågan om tillgodoräknande. Precis
som förfarandet vid tillgodoräknande är det upp till
det lärosäte till vilket en student önskar byta att
bedöma om programstudenten kan byta lärosäte.
De studenter som önskar byta studieort får ansöka
till utbildningsprogrammet vid det nya lärosätet
enligt ordinarie ordning via den centrala antagningsenheten, vilket innebär att de konkurrerar
om platsen vid det nya lärosätet på samma villkor
40. HSV, Tillsynsbesöket vid Stockholms universitet 2010, (2011:21 R), s. 28.
41. Stockholms universitet, Utredning av frågor som rör handläggning av och
beslut om tillgodoräknande av utländsk utbildning, 2012-03-30.
42. Stockholms universitet, Antagningsordning 2012, s. 17; Antagningsordning
2013, s. 18; Antagningsordningen 2014, s. 19.
www.sus.su.se
17
som andra sökande. Om studenten antagits till det
nya lärosätet kan hen ansöka om att tillgodoräkna
sig tidigare kurser genom en särskild blankett till
den nya institutionen. Studenten kan ansöka om
tillgodoräknande så fort hen fått besked om att hen
är antagen till programmet och bifogar då antagningsbeskedet i sin ansökan om tillgodoräknande.
Det är däremot inte möjligt att ansöka om tillgodoräknande innan studenten är antagen till Stockholms
universitet. Vid vissa institutioner är det emellertid
möjligt att få en förhandsbedömning av möjligheten
till tillgodoräknande av tidigare studier.
Det är vanligt att studenter som bytt lärosäte inte
får tillgodoräkna sig alla kurser de tidigare har läst.
Ibland behöver studenterna läsa om en majoritet av
utbildningen då utbildningarna eller kurserna kan
anses skilja sig åt markant eller ha olika inriktningar. För de studenter som får besked om att de inte
kan tillgodoräkna mer än en mindre del av tidigare
läst utbildning utgör det ofta en stor frustration. En
student uttryckte det som att hen inte förstod hur
det å ena sidan ska gå att studera var som helst i
Europa efter Bolognaprocessen, men å andra sidan
inte ens går att byta studieort i Sverige.
universitet att de skulle utreda händelsen och se
över hur institutionernas välkomstbrevsutskick formulerades och hanterades.
Studentombuden har varit i kontakt med en jurist
vid Ledningskansliet för att följa upp händelserna. Denne uppgav att ingen skriftlig utredning genomfördes, men att universitetet härledde
felet till ändrade rutiner hos dåvarande Verket för
högskoleservice (VHS) som möjliggjorde för ett fel
orsakat av den mänskliga faktorn. Som ett led i att
förhindra att felet skulle kunna upprepas kontaktade Ledningskansliet även Studentavdelningen och
bad dem följa upp hur institutionerna formulerade
sina välkomstbrev, samt informerade dem om hur
breven kan formuleras för att undvika missförstånd.
Studentombuden blev under vårterminen 2014 kontaktade av en student som vid tre olika tillfällen och
vid tre olika institutioner fått felaktiga välkomstbrev, vilket visar på att problemet inte är löst. Även
om det rör sig om få fall anser studentombuden att
det är högst problematiskt att dylika misstag fortsätter att ske.
Studentärenden
Tillgodoräknande
De studentärenden som studentombuden har haft
under verksamhetsåren 2012-2014 har, utöver den
problematik som redan nämnts under Information
och stöd, bland annat handlat om muntliga förhandsbesked om tillgodoräknanden och en student som
nekades att tillgodoräkna utlandsstudier, trots att
ett så kallat Learning Agreement hade upprättats
innan utlandsstudiernas påbörjande. Som diskuteras
under kategorin Administration och information är
det problematiskt med muntliga besked, varför det
för såväl studentens som institutionens skull är viktigt att överenskommelser nedtecknas i skrift.
Felaktiga välkomstbrev
Ett problem som utpekades i förra studentärenderapporten var två studenter som anmält Stockholms
universitet till dåvarande Högskoleverket då de fått
felaktiga välkomstbrev, trots att det de inte blivit
antagna till kurserna. 43 Högskoleverket kritiserade
Stockholms universitets agerande, men medgav
samtidigt att den rättelse som universitetet skickat
ut till studenterna kort tid efter välkomstbreven
ansågs falla under förvaltningslagens 26 §. I sitt
yttrande till Högskoleverket angav Stockholms
43. Se www.sus.su.se/studentärenderapporten för tidigare
18
www.sus.su.se
2012—2014
Disciplinärenden
Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som:
• med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid
prov eller när en studieprestation annars ska bedömas
• stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom
ramen för utbildningen vid högskolan
• stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild
inrättning inom högskolan
•
utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för
sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4
§ diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier
innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan tro
suppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 44 Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år
efter att förseelsen begåtts.
Studentombuden vid Stockholms universitets studentkår bistår studenter som blir anmälda för någon
av ovanstående punkter. Ombuden hjälper studenten att formulera sitt yttrande, stöttar studenten
under sammanträdet och kan även vara behjälplig i
det fall studenten vill överklaga disciplinnämndens
beslut till förvaltningsrätten. Studentombuden har
under de senaste två verksamhetsåren (2012/2013–
2013/2014) på olika sätt bistått 47 studenter i
disciplinärenden.
Alla anställda vid Stockholms universitet har en
skyldighet att anmäla disciplinärenden till ansvarig
person vid institutionen. 45 Denna person, oftast
studierektor eller prefekt, tar sedan ställning till om
grundad misstanke om disciplinär förseelse föreligger. I det fall studenten misstänks ha gjort sig skyldig till något som föranleder disciplinära åtgärder
enligt högskoleförordningen ska detta anmälas
till rektor. Stockholms universitets lokala riktlinjer
angående disciplinärenden anger att även en låg
grad av misstanke bör föranleda anmälan till rektor.
Bedömningen av vad som kan anses vara grundad
misstanke görs av ansvarig person på institutionen.
Påpekas bör att det enbart är material som lämnats in för examination som kan föranleda disciplinära åtgärder och som därmed ska anmälas till
rektor. Ett utkast till uppsats eller examensarbete
är inte att anse som studentens slutliga arbete.
Upptäcks plagiering eller annat försök till vilseledande i en students utkast bör handledare eller
annan person involverad i uppsatsarbetet påtala
detta för studenten så att denne kan åtgärda felet
innan uppsatsen lämnas in för slutlig examination. Studentombuden har sett ärenden där utkast
till uppsatser anmälts till rektor för en bedömning av eventuella disciplinära åtgärder. I dessa fall
lämnar disciplinnämnden ärendet utan åtgärd. Att
bli anmäld till disciplinnämnden är för många studenten en stressande och tidskrävande upplevelse,
även om ärendet i slutändan lämnas utan åtgärd.
Vi vill därmed uppmana institutioner att enbart
anmäla studenter som faktiskt kan misstänkas för
att försöka vilseleda vid examination, inte under
pågående uppsatsarbete.
Studentombuden har under våren 2014 fått information om en ändring av praxis vad gäller avstängning
som sträcker sig över sommaren. Tidigare har avstängningar som påbörjats strax innan vårterminens
slut fortsatt över sommarterminen, vilket medfört
att de studenter som inte planerat att studera över
sommaren i praktiken varit opåverkade av avstängningen. Disciplinnämndens ledamöter har meddelat
studentombuden att detta tillvägagångssätt ändras
från och med vårterminen 2014. Avstängningar som
inte avslutas innan vårterminens slut löper inte över
sommarterminen, utan avstängningens resterande
veckor infaller då vid höstterminens början. Detta ser
vi som positivt utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv.
Ärendetyper
Den vanligaste typen av disciplinärenden studentombuden arbetat med under de senaste verksamhetsåren har berört plagiering. Anledningarna
till att studenter plagierar material i sina inlämningsuppgifter eller uppsatser är varierande. Vissa
studenter som kontaktar studentombuden i plagieringsärenden menar att de inte plagierat och aldrig
44. Stockholms universitet, Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms
universitet, Beslut 2011-11-03, Dnr SU 301-1579-11.
45. Ibid.
www.sus.su.se
19
sett den text institutionen menar att de plagierat.
Andra studenter medger plagiering men menar att
de inte förstått hur mycket text de får återanvända
från originalkällan; hur källangivelser ska skrivas;
vad skillnaden är mellan referat och citat etcetera.
En tredje grupp studenter anger att de plagierat mer
eller mindre medvetet, ofta med tidsbrist eller stress
som anledning. I vilken utsträckning universitetets
institutioner använder sig av textmatchningsverktyget Turnitin för att kontrollera inlämningsuppgifter och uppsatser tycks också variera, och vissa
studenter vet att deras institution inte använder sig
av textmatchningsverktyg och anser därför att det
kan vara ”värt att chansa” och lämna in material
som inte är helt korrekt refererat eller citerat.
Inkomna ärenden har också rört otillåtet samarbete
mellan studenter samt otillåtna hjälpmedel i form
av fusklapp, miniräknare, lexikon, eller mobiltelefon. Studenter har också kontaktat ombuden i ett
fåtal ärenden gällande flärpar eller anteckningar
i lagbok. Anteckningsförbudet vid Juridiska institutionen har behandlats i tidigare studentärenderapporter46 och vi ser en fortsatt nedgång i andelen
ärenden som berör otillåtna anteckningar i lagbok.
Under de senaste två verksamhetsåren har studentombuden haft ett fåtal ärenden där en student
velat anmäla en annan student för plagiering, samt
även någon student som velat anmäla sig själv för
fusk. Enligt Ledningskansliet vid Stockholms universitet, vilket är den instans som handlägger disciplinärenden, finns inget förbud mot att en student
anmäler en annan student för fusk. Den jurist studentombuden kontaktat angående detta anger dock
att inga sådana fall inkommit till Ledningskansliet.
I och med att anmälan av en misstänkt handling
som kan föranleda disciplinära åtgärder är en någorlunda standardiserad process med vissa specifika
handlingar som ska bifogas har studentombuden
uppmanat de studenter som uppmärksammat fusk
hos kurskamrater att anmäla detta till sin lärare
eller till berörd institutions studierektor för hantering. Det är även upp till berörd institution att avgöra
huruvida grundad misstanke om vilseledande
kan anses föreligga och om detta bör föranleda en
anmälan till Ledningskansliet. Det finns dock inga
formella hinder mot att en student vänder sig direkt
till Ledningskansliet med sin anmälan.
det dock 52 studenter som tilldelades en varning
eller som avstängdes från studier vid universitetet.
Motsvarande siffra för år 2013 var 60 studenter. 47 Den
absolut vanligaste ärendetypen kring vilken beslut
fattas i disciplinnämnden är plagieringsärenden,
med 33 ärenden under 2012 och 36 ärenden under
2013.
Under verksamhetsåret 2012/2013 bistod studentombuden 30 studenter i disciplinärenden. Under åren
2013/2014 kontaktade enbart 17 studenter oss gällande disciplinärenden. Vad denna minskning beror
på vet vi ej. Vi uppmuntrar fortsatt institutioner
att hänvisa anmälda studenter till oss för stöd,
och Ledningskansliet vid Stockholms universitet
informerar om studentombudens funktion i det missiv som medföljer anmälan till disciplinnämnden.
Avstängningens längd
När studentombuden träffar en student som blivit
anmäld till disciplinnämnden är det vanligt att
denne vill ha ombudens bedömning om hur lång
avstängningen kan komma att bli i det fall nämnden finner det styrkt att studenten försökt vilseleda
vid examination. Vi försöker avhålla oss från att
göra dylika uppskattningar då vi inte har full inblick
i vilka faktorer disciplinnämnden utgår från när
de beslutar om avstängningens längd. Genom diskussioner med studentombud vid andra lärosäten i
Sverige har vi dock fått uppfattningen om att högskolorna till viss del har olika praxis vad gäller längd
på avstängningar. Vi har inte haft möjlighet att
undersöka detta i detalj, men vill ändå påtala att diskrepans mellan landets lärosäten kan föreligga vad
gäller avstängningens längd för likartade förseelser.
Antal beslut i disciplinnämnden
Studentombuden har ingen uppgift om hur många
studenter som anmäls till disciplinnämnden vid
Stockholms universitet varje år. Under år 2012 var
46. Se www.sus.su.se/studentärenderapporten för tidigare
47. Ref. 32-342-13 Dnr SU FV 2.5.1.-0516-13; Ref. 32-24-14 Dnr SU FV 2.5.1.-0342-14.
20
www.sus.su.se
2012—2014
Examination
Regler kring examination regleras såväl i högskoleförordningen som i Stockholms universitets
egna föreskrifter. 48 Vidare återfinns en stor del av de
bindande reglerna i en kurs avseende examination
i varje kursplan. I kursplan ska bland annat framgå
vilken form examinationen ska ha, huruvida det
möjliggörs för studenter som är nära ett godkänt
betyg att göra en komplettering, samt kursmål och
eventuell begränsning av antal examinationstillfällen. Universitetskanslersämbetet har utfärdat flertalet rekommendationer avseende examination, den
mest omfattande sammanställningen återfinns i
rapporten Rättssäker examination från år 2010.
Frågor kring examination i allmänhet och omprövning av betyg i synnerhet fortsätter att vara den
absolut vanligaste frågan studentombuden får.
Efter omkategoriseringen av studentkontakter
till de två grupperna information och stöd samt
studentärenden faller majoriteten av omprövningsfrågorna och övriga frågor inom kategorin
examination inom information och stöd.
Studentombuden får även flertalet frågor av informationskaraktär där studenter inte har klart för sig
hur exempelvis sen inlämning påverkar betyget,
möjligheten till att komplettera examinationsmoment eller byta examinator.
Överklagan och omprövning
Omprövning fortsätter att vara den vanligaste frågan som ställs tillstudentombuden. Till skillnad från
övriga förvaltningsrättsliga beslut kan betyg inte
överklagas, utan omprövas av samma examinator
som satt betyget. Ett betyg kan inte sänkas till följd
av omprövning, förutsatt att inte fusk eller annat
vilseledande förekommit. Omprövningen utgör dock
ingen omrättning av tentamen, utan studenten
ska uppmärksamma examinator på specifika och
uppenbara felrättningar. Tidigare Högskoleverket
har dock uttalat att, med hänsyn till att betyg inte
kan överklagas, bör examinator, trots att det förespråkas stor försiktighet vid ändring av betyg, vara
öppen för att höja betyg även i ej uppenbara fall. 49
Det i sin tur innebär, enligt universitetets egna riktlinjer, att en student kan begära en ny bedömning
även vid gränsfall.50
Många studenter uttrycker missnöje över att det är
samma examinator som satt det ursprungliga betyget som ska pröva frågan om omprövning. Det är
dock klart av högskoleförordningen att betyg sätts
av en särskilt utsedd examinator.51
Studentombuden har i samband med frågor om
omprövning även fått flera frågor där studenter
inte upplever att examinator bedömt deras uppgift
opartiskt. För dessa studenter blir den omständighet
att endast examinator kan ompröva betyget extra
bekymmersamt. I dessa frågor hänvisar vi studenterna till, om det finns sakliga skäl, att kontakta
institutionen för att utreda så kallat delikatessjäv. I de flesta fall kan studenterna dock inte peka
på någon konkret omständighet som skulle kunna
utgöra grund för jäv, varför många studenter, så
vitt vi vet, inte driver frågan vidare. Något som kan
underlätta i en situation där en student upplever
att hen har fått ett orättvist betyg är om examinatorn tillåter en annan person att bedöma arbetet
genom en så kallad second opinion. Det är till fördel
för såväl examinator som student om en tredje part
kan bedöma arbetet, men är samtidigt ingenting
studenten kan kräva. Även om second opinion kan
innebära ett merarbete genom att ytterligare en
person granskar en tentamen rekommenderar studentombuden en mer utbredd användning av denna
möjlighet då vår erfarenhet är att effekten blir god
oavsett om den som granskar tentamen håller med
studenten eller inte.
Rättelse av betyg
Ett antal studentkontakter har handlat om studenter
som hört av sig då de fått betyg inrapporterade
som godkända, varefter dessa har ändrats till
underkända. Studenterna som hör av sig är väldigt
upprörda då det får stora konsekvenser för dem och
många hänvisar till att betyg är gynnande förvaltningsbeslut som inte får ändras till nackdel för den
enskilda. Som huvudregel stämmer detta. Samtidigt
universitet, Beslut 2012-06-28, Dnr SU 301-2042-12.
49. HSV, Rättssäker examination, (2008:36 R), s 67-68.
51. Högskoleförordning (1993:100) 6 kap. 18 §.
www.sus.su.se
21
kan, förutsatt att beslutet” innehåller en uppenbar
oriktighet till följd av myndighetens eller någon
annans skrivfel, räknefel eller liknande förseelse”,
ett gynnande beslut rättas.52
För att rättelse ska kunna ske ska det alltså röra sig
om en uppenbar oriktighet. I de flesta fall där studentombuden har varit inkopplade har betyg rättats till följd av begångna räknefel eller att det har
förekommit felaktiga betygslistor där betyg kastats
om. Även om det naturligtvis är beklagligt för den
enskilde studenten som trodde att hen erhållit ett
godkänt eller högre betyg, är det inte något som studentombuden kan ifrågasätta.
Samtidigt bör det i sammanhanget noteras att de
berörda studenterna, enligt förvaltningslagen, i
normalfallet ska ges tillfälle att yttra sig innan rättelse sker. I flera ärenden där studentombuden varit
inkopplade har studenten inte fått någon information om rättelsen innan den företagits och därmed
heller inte fått möjlighet att yttra sig, vilket studentombuden ser som problematiskt. Även om studentens åsikt inte får någon betydelse för utfallet,
uppmanar vi institutionerna att, i enlighet med
förvaltningslagens lydelse, ge berörda studenter tillfälle att yttra sig innan rättelse sker.
Frågor om examinator
Som beskrivits ovan har många studenter synpunkter på att det är den ursprungliga examinatorn som även utför en eventuell omprövning.
Studentombuden får ofta även andra frågor som
berör just examinatorn och dennes roll. Det kanske vanligaste scenariot är att studenter kontaktar
oss då de menar att tentamensfrågorna inte går att
härleda till kurslitteraturen eller att de har examinerats på något som endast berörts perifert under en
ickeobligatorisk föreläsning.
I dessa frågor kan vi oftast inte hålla med studenterna att examinatorn har agerat felaktigt eftersom
denne ska examinera studenterna efter uppsatta
kursmål och är fri att, inom ramen för dessa, utforma
tentamina efter såväl kurslitteratur som föreläsningsmaterial och seminarier.
Många studenter hör även av sig då de vill byta
examinator. Detta är oftast möjligt först då examinatorn underkänt studenten två gånger vid den
berörda kursen.53 En student kan däremot alltid
ansöka om att få byta examinator även efter att hen
underkänts en gång. Även om det inte finns någon
rätt för studenten att få en ny examinator i dylika
52. Förvaltningslag (1986:223) 26 §.
53. Ibid, 6 kap. 22 §.
54. HSV, Tillsynsbesöket vid Stockholms universitet 2010 (2011:21 R), s. 27.
55. Prop. 1992/93:1, s. 43-44.
22
fall är vår erfarenhet att en del institutioner försöker
tillmötesgå studenten i den mån det är möjligt.
Frågan om byte av examinator försvåras vid de tillfällen då studenter upplever att en examinator av
personliga anledningar inte har bedömt deras tentamina objektivt. Det kan till exempel sammankopplas med frågor kring kränkande särbehandling
som diskuteras under Information och stöd i kapitlet om Psykosocial arbetsmiljö, eller ha sin grund
av andra orsaker. Dessa frågor är liksom frågor om
kränkande särbehandling svåra att utreda, men blir
oftast en fråga om examinator kan anses vara jävig.
Utredningsansvaret ligger på prefekt, men har ett
svårt bevisläge då det oftast inte finns något konkret
som studenten kan visa till stöd för sitt antagande.
Antal provtillfällen
Det framgår av 6 kap. 21 § högskoleförordningen
att om en högskola begränsar antalet provtillfällen
för en student ska antalet tillfällen bestämmas till
minst fem. Vid sitt tillsynsbesök 2010 ifrågasatte
dåvarande Högskoleverket Stockholms universitet
för att många av de granskade kursplanerna begränsade antalet provtillfällen.54
Högskoleverket hänvisade till syftena bakom
möjligheten att begränsa antalet provtillfällen
och att det av förarbetena framgår att begränsningsmöjligheten är kopplad till regeln om effektivt resursutnyttjande i 1 kap. 4 § högskolelagen.
Utbildningsutskottets uttalade syfte med detta var
”i de fall en obegränsad rätt skulle leda till orimligt
resursslöseri”, men utgick samtidigt från att begränsningar endast skulle komma till användning ”där
behovet är särskilt stort”.55 Högskoleverket menade
därför att det är klart att det inte finns någon generell rätt för lärosätena att begränsa antalet provtillfällen, utan att en prövning måste ske från utbildning
till utbildning och förutsatte att universitetet skulle
se över kursplanerna i detta hänseende.56
Studentombuden kan konstatera att det, i de studentkontakter vi har haft, fortfarande är relativt
vanligt att antalet provtillfällen begränsas av kursplan. En förbättring har skett, men fortfarande
verkar den generella begränsningen kvarstå i många
kursplaner.
Studentärenden
Alla frågor som diskuteras ovan under information och stöd har i ett eller flera fall varit av så allvarlig karaktär att de ansetts vara studentärenden.
56. HSV, Tillsynsbesöket vid Stockholms universitet 2010 (2011:21 R), s. 27.
www.sus.su.se
Frågorna har dock diskuterats under information
och stöd då majoriteten av studentkontakterna kategoriserats som detta. Likaså återfinns de ärendetyper som beskrivs nedan bland informations- och
stödkontakter. I dessa fall är det dock vanligare att
frågorna klassas som studentärenden varför de
beskrivs nedan.
Rättningstid
Frågan om rättningstid är återkommande och
många studenter är medvetna om den treveckorsrekommendation som har sin grund i ett JO-beslut,57
vilken även har lagts in i universitetets eget
regelverk Föreskrifter för examination vid Stockholms
universitet. Ofta har sen rättning sin förklaring i
sjukdomsfall eller ovanligt hög arbetsbelastning,
men blir problematisk då det kan få till följd att studenter som inte klarat den ordinarie tentamen får
kort om tid att studera inför omtentamen eller kan
få problem med CSN.
Kompletteringsuppgifter och betyget Fx
Av Föreskrifter för examination framgår att både F
och Fx är underkända betyg. En student som ligger
nära ett godkänt betyg, det vill säga erhållit betyget
Fx, kan om kursplanen möjliggör det, få tillfälle att
komplettera ett kursmoment istället för att skriva
omexamination.58
Studentombuden har fått många frågor angående
komplettering. Dels generella frågor om betyget
Fx:s innebörd då en del studenter har föreställningen att betyget innebär en automatisk rätt till
komplettering. Dels har vi haft studentärenden
där studenter erbjudits kompletteringsmöjligheter
utan att möjligheten till det framgick av kursplan.
För den enskilde studenten kan detta te sig positivt,
men ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det klart
problematiskt.
Vi har även besvarat frågor om Fx:s påverkan av det
slutliga betyget efter att komplettering genomförts.
I vissa fall kan en student exempelvis endast få E om
hen inledningsvis erhöll betyget Fx. Det är en tillåten
begränsning för institutionerna att göra, men denna
måste då finnas inskriven i kursplan. I övriga fall
står hela betygsskalan öppen för en student som,
då det är möjligt, har kompletterat betyget Fx.59 Av
såväl rättssäkerhetsskäl som för tydlighetens skull
anser vi det väldigt viktigt att föreskrifterna följs
och att uppgift om eventuell kompletteringsmöjlighet framgår av kursplan.
57. JO 1991-07-18, dnr 3980-1990.
universitet, Beslut 2012-06-28, Dnr SU 301-2042-12s. 4.
www.sus.su.se
Det bör även noteras att det av Föreskrifter för
examination vid Stockholms universitet framgår
att komplettering ska ske i nära anslutning till
ordinarie tentamen och innan omtentamen.60
Studentombuden har handhaft ett ärende där en
student tillåtits att komplettera sitt bristfälliga
resultat i ett års tid, trots att det inte fanns reglerat
i kursplan att komplettering över huvud taget var
möjlig. Det hade säkert sin bakgrund i att examinatorn ville vara snäll mot studenten, men för studenten blev det en väldigt utdragen process som till
slut ledde till att hen var tvungen att läsa om kursen
i sin helhet.
Missade obligatoriska moment
Konsekvenser av att ha missat ett eller flera obligatoriska moment är en fråga som uppkommer ibland.
Till att börja med ska obligatorium anges i kursplan
och där ska även framgå om det är möjligt att få sent
inlämnade uppgifter bedömda och betygsatta.
Studentombuden har haft flera ärenden där studenter som inte har fullgjort alla obligatoriska
moment har hänvisats till att de måste läsa om
kursen i sin helhet. Tidigare Högskoleverket har
dock uttalat att en student som inte har fullgjort
en hel kurs bör kunna tillgodoräkna sig de moment
hen har genomgått med ett godkänt resultat nästa
gång kursen går och endast ta igen det studenten
missat. Universitetet får begränsa denna möjlighet,
men endast om det framgår av kursplanens examinationsregler att missade obligatoriska moment får
till följd att kursen måste läsas om i sin helhet.61
Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att
det inte finns någon obegränsad rätt att få tillgodoräkna redan fullgjorda moment för den student som
har mycket frånvaro. Det är enligt högskoleförordningen endast de studenter som har genomgått en
kurs som ska ges ett betyg.62 Om en student i stor
utsträckning ej fullgjort obligatoriska moment eller
uppställda kurskrav kan det inte anses att studenten
genomgått kursen och hen måste då gå om kursen
vid ett annat tillfälle för att få ett godkänt eller
underkänt betyg.63
Betygsmotivering
Frågan om vilken rätt en student har till att få sitt
betyg förklarat är återkommande såväl i informationsform som i ärenden. Enligt Stockholms universitets föreskrifter har en student rätt att få sitt betyg
motiverat av examinatorn muntligt eller skriftligt.
I de fall det hålls en tentamensgenomgång anses
studenten ha möjlighet att där erhålla en muntlig
förklaring till hens betyg. Studenten kan då senare
61. Högskoleverkets beslut 2011-03-18, reg.nr 31-7036-10.
62. Högskoleförordningen 6 kap. 18 §.
23
inte kräva en skriftlig motivering. I de fall en genomgång av tentamen inte erbjuds har studenten däremot rätt att få en skriftlig motivering. Examinatorn
kan kräva att studenten skriftligen begär detta.64
Studentombuden har varit inkopplade i ett flertal
ärenden där någon betygsmotivering inte har presenterats, trots att studenten har begärt detta. Efter
att studentombuden har tagit kontakt med berörd
examinator brukar studenterna få en motivering.
Kvaliteten på dessa varierar relativt mycket, där
vissa motiveringar är kortfattade, vaga och oprecisa, medan andra grundas i kursens betygskriterier. För att den enskilde studenten ska kunna
förstå varför hen erhållit ett visst betyg är det viktigt att betygsmotiveringar inte sker slentrianmässigt, varför studentombuden starkt förespråkar att
motiveringarna tar avstamp i de för kursen uppsatta
betygskriterierna.
Omexamination
Studentombuden får relativt många frågor om
omexamination som faller inom information och
stöd, men till stor del klassas dessa frågor som
studentärenden.
Enligt Universitetskanslersämbetet anses det ha gått
för lång tid om omtentamen hålls två månader efter
att resultatet från den ordinarie tentamen har meddelats.65 Vid Stockholms universitet anses sex veckor
vara en rimlig bortre gräns.66 I ett ärende visade det
sig att en sen rättning av en hemtentamen medförde att de studenter som blev underkända skulle
börja skriva på omexaminationen samma dag som
de meddelats betyg. Efter att studentombuden tagit
kontakt med institutionen ändrades dock detta
så att berörda studenter fick erforderlig tid att förbereda sig.
universitet, Beslut 2012-06-28, Dnr SU 301-2042-12 s. 3.
65. Ibid, s. 73.
24
www.sus.su.se
2012—2014
Bakgrund
Kursplanen är det juridiskt bindande dokument som
reglerar kursers upplägg. I högskoleförordningen67
regleras att det för varje kurs ska finnas en kursplan
och för varje utbildningsprogram en utbildningsplan. Högskoleförordningen stipulerar även vilken
typ av information som måste återfinnas i kursoch
utbildningsplaner, bland annat hur studenternas
prestationer i kursen ska bedömas, kursens nivå och
poäng samt kursmål och krav på särskild behörighet
för tillträde till kursen. Utöver reglerna i högskoleförordningen har Stockholms universitet egna
bestämmelser för vad en kursplan ska innehålla.
Dessa regler återfinns i Regelboken,68 i dokumenten
Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet69 samt Föreskrifter för utbildning på grundnivå
och avancerade nivå.70
Studentombuden använder ofta kursplaner som
grund i sitt arbete när studenter kontaktar oss med
frågor om vad som gäller i en viss situation. Genom
åren har studentombuden uppmärksammat många
bristfälligt utformade kursplaner vid Stockholms
universitet. Dåvarande Högskoleverket uppmärksammade liknande brister vid sitt tillsynsbesök
vid Stockholms universitet 2010.71 Vi upplever dock
att många institutioner arbetat aktivt med utformandet av sina kursplaner de senaste åren, och på
såväl Humanistiska som Samhällsvetenskapliga
fakulteten har fakultetsövergripande granskningar
av kursplaner genomförts. Detta arbete har medfört
en betydande förbättring i universitetets kursplaners överensstämmande med dess eget regelverk
såväl som regleringarna i högskoleförordningen. Väl
genomtänkta och utarbetade kursplaner minskar
risken för ad hoc-lösningar som, om än de utformats
i all välmening och med förhoppning om att underlätta för den enskilda studenten, kan ställa till ytterligare svårigheter för den enskilda studenten och
även bidra till en minskad rättssäkerhet och ojämlikhet mellan olika studenter som läser samma kurs.
67. 6 kap. 15 §.
68. www.su.se/regelboken.
69. s. 3-6.
70. Rektorsbeslut 2010-12-16.
71. HSV, Tillsynsbesöket vid Stockholms universitet 2010 (2011:21 R).
www.sus.su.se
Studentärenden
Handledning och examination av uppsats
För kurser innehållande uppsatser, examensarbeten
eller liknande ska följande punkter ingå i kursplan:
a. hur mycket handledartid studenten minst har rätt till
b. vilka grundläggande bedömningsgrunder som ska användas vid betygssättning
c. under vilka omständigheter studenten har möj-
lighet att byta handledare eller examinator samt
d. om eventuella konsekvenser för en student som
inte blir färdig med uppsatsen under kurstiden.72
Att dessa punkter ska ingå i kursplan regleras i
universitetets centrala regelverk, men universitetets olika fakulteter har därutöver upprättat egna
bestämmelser kring kursplaner innehållande uppsatser och examensarbeten.
En vanlig fråga som inkommer till studentombuden
är hur mycket handledning en student har rätt till.
Detta är alltså något som ska regleras i kursplan, och
universitetets fakulteter har till viss del olika riktlinjer kring hur detta kan komma till uttryck i kursplan. Humanistiska fakultetskansliet har fastslagit
att den handledartid som anges i kursplan rör kontakttiden mellan student och handledare.73 Kansliet
lämnar också som förslag att uppdelning mellan
individuell och kollektiv handledning kan anges i
kursplan. Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
anser att det kan ”vara lämpligt att skriva in antal
handledningstimmar (och vad som ingår i dessa)
eller en motsvarande begränsning” för kurser som
innehåller examensarbeten eller motsvarande.74
Naturvetenskapliga fakulteten förespråkar en formulering som anger hur många timmar handledning studenten som minst har rätt till, samt att
individuell handledning ska utgöra minst en tredjedel av denna tid.75
73. Humanistiska fakultetsnämnden, Riktlinjer och mall för kursplaner vid
Humanistiska fakulteten, beslut 2012-10-02, s. 14-15.
74. Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden, Riktlinjer för kursplaner för
kurser på grundnivå och avancerad nivå vid Samhällsvetenskapliga fakulteten,
beslut 2012-11-14, s. 5.
75. Mall för kursplaner på Naturvetenskapliga fakulteten 2014-03-06, s. 4.
25
Rest- eller kompletteringsuppgifter
Kompletteringsuppgifter och betyget Fx behandlas även under avsnittet om examination i denna
rapport.
För att institutionen ska kunna arbeta med restuppgifter vid frånvaro eller kompletteringsuppgifter
vid betyget Fx ska detta anges i kursplan.76 Vi blir
relativt ofta kontaktade av studenter som ålagts
med rest- eller kompletteringsuppgifter och som
undrar vad som gäller för dessa. Vår första åtgärd
blir då att undersöka hur och om rest- och kompletteringsuppgifter regleras i kursplan. Dessvärre är
detta uppgifter som ofta saknas i kursplan. Detta
kan vara ett medvetet agerande från institutionens
sida, att de valt att inte alls arbeta med rest- eller
kompletteringsuppgifter inom kursen, men ofta
tycks institutionerna kunna ge studenter rest- eller
kompletteringsuppgifter trots att reglering för detta
saknas i kursplan. Detta utförs gärna av välvilja och
för att ge studenten en chans att klara av sin kurs
då bara något mindre moment saknas eller behöver
kompletteras. Dock öppnar utelämnandet av reglering av rest- och kompletteringsuppgifter i kursplan
upp för ad hoc-lösningar som riskerar att sätta
rättssäkerheten ur spel och även leda till problem för
studenten i förlängningen. Studentombuden har till
exempel haft kontakt med en student som genomgick löpande kompletteringar under ett års tid trots
att reglering kring kompletteringsuppgift saknades
i aktuell kursplan. Studenten fick slutligen gå om
kursen i sin helhet.
Betygsbegränsning vid sent inlämnad
examinationsuppgift
Enligt Föreskrifter för examination vid Stockholms
universitet ska eventuella konsekvenser för en student som inte blir färdig med sin uppsats under
kurstiden framgå av kursplan.77 I detta får eventuella begränsningar av betygsskala anses ingå, det
vill säga att institutionen beslutar att en student
som inte lämnar in sin uppsats under kurstiden till
exempel som bäst kan få betyget C på sin uppsats.
Studentombuden har varit inblandade i ett antal
ärenden där liknande begränsningar av betygsskala
praktiserats men enbart angetts i kursbeskrivning,
ej i kursplan. När ärendet gäller en uppsats eller ett
examensarbete måste dylika begränsningar anges i
kursplan78 och studentombuden har i förekommande
fall påtalat detta för de ansvariga institutionerna.
Vad gäller sen inlämning av andra typer av examinationsuppgifter så finns inget krav att detta ska
regleras i kursplan. I Föreskrifter för examination vid
77. s. 6.
79. Ibid, s.7.
80. Se t.ex. Tillsynsbesöket vid Stockholms universitet 2010, (2011:21 R), s. 24-27.
26
Stockholms universitet anges dock att inlämningstid
för hemuppgift/uppsats ska anges senast en månad
före kursstart och i samband med att examinationsuppgiften delas ut. I det fall en hemuppgift/uppsats
kan godkännas trots försenad inlämning ska det,
och hur förseningen påverkar uppgiftens bedömning, också meddelas.79 Studentombuden får då och då
frågor angående detta, till exempel när en student
skickat in en hemuppgift några timmar försent och
anser att uppgiften ändå borde godkännas. I dessa
fall gäller dock att, om inte institutionen meddelat
annat före kursstart och i samband med att uppgiften delas ut, kan en försent inlämnad hemuppgift ej
godkännas.
Examinationsform – saknas eller otydlig
Universitetskanslersämbetet har åtskilliga gånger
kritiserat Stockholms universitet för att i kursplaner ha bristfälliga regleringar vad gäller examinationsform.80 Detta är vid sidan av anmälningar
om att bestämmelser i kursplan ej efterföljs, den
vanligaste kritiken Universitetskanslersämbetet
utfärdar rörande kursplaner.81 I kursplan ska
framgå hur studenternas prestationer i kursen
ska bedömas,82 det vill säga hur kursen examineras. Ett vanligt förekommande problem som såväl
Universitetskanslersämbetet som studentombuden
uppmärksammat vid granskning av kursplaner vid
Stockholms universitet är att kursplaner helt saknar
information om examinationsformer, alternativt
att examinationsformerna är otydligt utformade.
Ur kursplan ska kunna utläsas i vilken form kursens examination kommer att genomföras. Det är
alltså inte tillåtet att använda sig av formuleringar
av typen ”kursen examineras genom skriftliga och/
eller muntliga prov, inlämningsuppgifter och/eller
muntliga redovisningar” då detta säger väldigt lite
om hur kursen de facto examineras.
Studentombuden får relativt ofta frågor om obligatoriska seminarier och löpande examination och
vilka regler som styr detta. I det fall närvaro vid
seminarier eller andra examinerande moment är
obligatorisk ska detta anges i kursplan, då detta är
anse som ett sätt på vilket studentens prestationer
i kursen bedöms83 Även möjlighet att fullgöra missade moment genom restuppgifter ska anges i kursplan, i enlighet med vad som anges i avsnittet om
rest- och kompletteringsuppgifter ovan.
Kursplans överensstämmelse med
kursbeskrivning
Kursplaners utformande i enlighet med kursplansmallen i SISU, Stockholms universitets regelverk och
universitet (2010), s.21.
83. Ibid.
www.sus.su.se
bestämmelserna i högskoleförordningen är en sak,
men desto viktigare för studenternas rättssäkerhet
är huruvida och i vilken utsträckning kursplanens
regler efterföljs. För att studentombuden ska bli uppmärksammade på att bestämmelserna i kursplanen
inte efterföljs krävs att de studenter som läser kursen
är medvetna om kursplanen och dess juridiska
betydelse och att de rapporterar eventuella frånsteg
från kursplanen till studentombuden. Kursplanen
ska finnas tillgänglig för studenterna,84 men frågan
är i vilken utsträckning studenter faktiskt läser vad
som regleras i kursplanen. Studentombuden kan
även själva upptäcka att institutioner gör avsteg
från kursplanen när vi arbetar med studentärenden
och av denna anledning får anledning att granska
kursplaner.
Exempel på situationer där kurser inte bedrivs i
enlighet med bestämmelserna i kursplan kan vara
när en kurs till stora delar förändras, men att kursoch utbildningsplaner inte revideras. Vi har även
haft ärenden där kursen examineras på andra sätt
än de examinationsformer som anges i kursplan.
Kursbeskrivningar kan och bör användas för att
komplettera och vidareutveckla kursplanens
bestämmelser. Vi har dock sett ett flertal exempel
på där kursbeskrivning och kursplan står i direkt
motsättning till varandra. Detta är självfallet inte
acceptabelt, men kan ofta förklaras med att en kursbeskrivning är lättare att förändra och utveckla
varefter kursen förändras, medan revidering av kursplaner är en något mer omständlig process som i
vissa fall ska godkännas i flera olika instanser och
som enbart går att genomföra en gång per termin.
De konkreta skillnader mellan kursplan och kursbeskrivning vi har sett är att kurser eller delmoment
i kurser har angetts motsvara olika antal högskolepoäng; kursbeskrivning anger närvarokrav som inte
anges i kursplan; samt att kursbeskrivning anger en
annan examinationsform än vad som stipuleras i
kursplan.
Kursplaner otillgängliga för studenterna
utbildningsplaner är juridiskt bindande för universitetet ser vi det som viktigt att dessa finns lättillgängliga i databasen SISU så att studenter enkelt kan
läsa sig till reglerna för den kurs de läser.
Antal examinationstillfällen
Vi ser förvånansvärt ofta att antalet examinationstillfällen fortfarande begränsas till fem i kursplan,
vilket också diskuteras under avsnittet om examination i denna rapport. Detta trots att Stockholms
universitet fått kritik för begränsning av antal
examinationstillfällen av dåvarande Högskoleverket
efter tillsynsbesöket 2010, och i samband med publicerandet av tillsynsrapporten86 åtagit sig att åtgärda
detta.
Möjligheterna för universitetet att begränsa antalet examinationstillfällen är i själva verket mycket
små. Universitetet kan begränsa antalet examinationstillfällen om det rör sig om en särskilt resurskrävande examinationsform, men det vanliga är
att studenter alltid har rätt till minst fem examinationstillfällen. När en kurs innehåller praktik har
universitetet rätt att begränsa antalet examinationstillfällen till minst två.87
Övergångsbestämmelser
I Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet88 samt Föreskrifter för utbildning på grundnivå
och avancerade nivå vid Stockholms universitet89
anges att en kursplan ska innehålla information om
”när kursplanen eller en ändring av den ska börja
gälla samt de övergångsbestämmelser och övriga
föreskrifter som behövs”. Denna formulering återfanns även i tidigare lydelser av högskoleförordningen men togs bort ur förordningen i samband med
revidering av densamma under år 2010.90 Huruvida
övergångsbestämmelser är en obligatorisk uppgift i
kursplan eller ej har tidvis varit oklart, och studentombuden har under de senaste åren emottagit ett
antal studenter som hamnat i kläm då kurser slutat
ges eller väsentligen förändrats och då övergångsbestämmelser saknats i kursplan.
Som tidigare nämnts är vi osäkra på i vilken utsträckning studenter aktivt söker upp och läser kursplaner,
men att kursplaner ska vara fastställda och därmed
tillgängliga för studenter senast en månad före
sista ansökningsdag regleras i universitetets lokala
regelverk.85 Samtliga kursplaner ska finnas och
vara sökbara i utbildningsdatabasen SISU, men det
inträffar då och då att studentombuden eftersöker
en kursplan som inte går att återfinna genom en
sökning i SISU. I och med att fastställda kursoch
I november 2013 fastställde Stockholms universitet
en ny handläggningsordning för upphävande av
fastställda kursoch utbildningsplaner.91 Denna
handläggningsordning torde undanröja eventuella
oklarheter angående tillvägagångssätt och gällande
regleringar när kurser läggs ner eller väsentligen
förändras. Handläggningsordningen reglerar bland
annat att när ett beslut om upphävande av kursplan fattas upphör kursplanen att gälla minst tre
terminer och högst två år från beslutsdatum. Under
84. Högskoleförordning 6 kap. 14-15 §§.
85. Stockholms universitet, Föreskrifter för utbildning på grundnivå och
avancerade nivå vid Stockholms universitet, Beslut 2010-12-16.
86. HSV, Tillsynsbesöket vid Stockholms universitet 2010 (2011:21 R).
88. s. 3.
89. s. 1.
90. SFS 2010:1064.
fastställda kursoch utbildningsplaner, Beslut 2013-11-14, Dnr SU FV-1.1.2-134513.
www.sus.su.se
27
denna period har registrerade studenter fortfarande
rätt att examineras på kursen. När beslut om upphävande av kursplan fattas har universitetet en skyldighet att kontakta samtliga studenter som varit
registrerade på den aktuella kursen under någon
av de senaste tre terminerna men som inte fullgjort
samtliga kursmoment. Studenter som avsagt sig sin
studieplats är undantagna från detta förfarande.
28
www.sus.su.se
2012—2014
I dagsläget anses inte bristande tillgänglighet utgöra
diskriminering. Enligt en lagändring vilken träder i
kraft den 1 januari 2015 kommer bristande tillgänglighet införlivas som en ny diskrimineringsgrund.97
Detta kommer ställa tydligare och strängare krav på
universitetet att tillgängliggöra lokaler och undervisning i större utsträckning än vad som görs idag.
Vid Stockholms universitet upprättas även varje år
en plan för lika rättigheter och möjligheter samt riktlinjer för hantering av mobbning och kränkande särbehandling.92 I denna slås fast att universitetet anser
att arbetet för lika rättigheter och möjligheter oavsett bakgrund är en kvalitetsfråga. I planen för 2014
skärps åtgärdskraven för institutionerna och varje
institution som har kontakt med studenter måste
bland annat vidta minst tre åtgärder för att främja
studenternas lika rättigheter och möjligheter.93
Av vår statistik över de två föregående verksamhetsåren framgår att de studentkontakter vi haft
under denna kategori uteslutande rör frågor om
kränkande
särbehandling/diskriminering
och
frågor om stödåtgärder. Majoriteten av kontakterna
har klassificerats som information och stöd, men ett
fåtal har bedömts vara faktiska studentärenden där
studentombuden har funnit att universitetets hantering av ärendet brustit på något sätt.
För stöd och råd till institutioner i arbetet med lika
rättigheter och möjligheter finns det vid universitetet en handläggare för breddad rekrytering, två
samordnare av särskilt pedagogiskt stöd och en
dyslexipedagog.
Frågor som rör psykosocial arbetsmiljö kan vara av
vitt skild natur. Inom denna kategori ryms allt från
arbetsmiljö, frågor om diskriminering och kränkande särbehandling, till behov av stöd på grund av
en funktionsnedsättning. De olika frågorna täcks till
stor del av såväl lagstiftning som interna regelverk.
Studenter tillerkänns i stor utsträckning arbetsmiljölagens stipulerade rättigheter.94 Universitet har ett
generellt ansvar att systematiskt planera, leda och
kontrollera verksamheten så att studiemiljön motsvarar lagens krav på en god arbetsmiljö.95
Likaså lyder universitet under diskrimineringslagen, vilken identifierar diskriminering som ett
direkt eller indirekt missgynnande i en jämförbar
situation. Samtidigt måste missgynnandet kunna
kopplas till en av de sju diskrimineringsgrunderna:
kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller
annan trostillhörighet, ålder eller funktionshinder.
Lagen ger även ett skydd mot sexuella trakasserier,
instruktioner att diskriminera samt ett förbud mot
repressalier.96 Som ett led i att uppfylla sina skyldigheter gentemot diskrimineringslagen har universitet en anställd jämlikhetssamordnare.
92. För aktuell plan och riktlinjer, se Stockholms universitet, Plan för lika
rättigheter och möjligheter 2014, Dnr SU FV-2.12.1-3482-13och Stockholms
universitet, Policy mot kränkande särbehandling/mobbning vid Stockholms
universitet, dnr SU 679-3407-08.
93. Stockholms universitet, Plan för lika rättigheter och möjligheter 2014, s. 3
och 5.
94. Arbetsmiljölag (1977:1160) 1 kap 3 §.
www.sus.su.se
Kränkande särbehandling
Studentombuden identifierade redan i föregående
rapport98 svårigheten att utreda de fall där en student upplever sig utsatt för kränkande särbehandling. Ansvaret att utreda frågan ligger, i enlighet
med Stockholms universitets riktlinjer, på institutionsnivå hos prefekt. Som tidigare kan studentombuden dock konstatera att det verkar råda stora
skillnader mellan hur olika institutioner arbetar
med frågan. Under de två verksamhetsår den här
rapporten berör har vi erfarit att flera institutioner
saknar tillräcklig kunskap om hur frågor kring kränkande särbehandling bör utredas. Vi ser därför behov
av att frågan uppmärksammas centralt och att institutionerna får såväl kunskap som stöd i förevarande
fall. Vi har ingen vetskap om i vilken utsträckning
jämlikhetssamordnaren kan agera bollplank i dessa
frågor, men skulle uppmuntra att den kompetens
hen besitter används som stöd för prefekterna i
frågor om kränkande särbehandling.
Utöver svårigheten att utreda frågan om kränkande
särbehandling tillkommer problematiken att studenten och läraren ofta har helt olika uppfattningar av vad som inträffat. Studenter som åberopar
95. Ibid, 3 kap. 2a §.
96. Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap 4 §.
97. Se Prop. 2013/14:198.
98. Stockholms universitets studentkår, Studentärenderapporten 2011/2012, s.
25-26.
29
kränkande särbehandling har oftast ingen skriftlig eller annan form av bevisning till stöd för sin
anklagelse. När frågan väl tas upp med berörd person står oftast ord mot ord och det är svårt att utreda
frågan. För en del studenter upplevs det ändå positivt att ha fått möjligheten att framföra sin version
och den kritik hen har, medan andra, när de får höra
om handläggningen av den här typen av ärenden
inte tycker att det är värt att föra frågan vidare. En
del studenter som har lyft frågan till institutionsnivå upplever en stor besvikelse och frustration när
deras anmälan inte lett till någon åtgärd.
Av de studenter som kontaktat oss med anledning
av att de känner sig felaktigt behandlade av personal på Stockholms universitet är det få ärenden
som leder till någon konkret åtgärd, varför majoriteten av dessa klassas som information och stöd. Vi
anser dock att det är väldigt viktigt att dessa frågor
lyfts och tas på allvar, även om de kan vara svåra att
utreda.
Studera med funktionsnedsättning
Ytterligare ett komplicerat område är stödåtgärder
för studenter som har en funktionsnedsättning.
För att få rätt till stöd krävs bland annat att studenten kan visa att hen har en diagnos, exempelvis
dyslexi, eller att frågan är under utredning. Efter
detta kan studenten få en rekommendation från
Studentavdelningen om att hen är i behov av särskilt stöd. Det kan exempelvis röra sig om extra tid
till att skriva tentamina, anteckningsstöd eller rätt
till inläst studiemateriel.
Studentombuden kontaktas dels av studenter
som vill ha information om vilket stöd som finns
att få och dels av de som har fått ett utlåtande av
Studentavdelningen men som är av uppfattningen
att rekommendationerna inte följts. Några studenter
har även tagit kontakt med studentombuden då de
inte har fått stöd i rätt tid. Exempelvis behöver biblioteket få information om vilken litteratur en viss
student behöver ha inläst minst en månad innan
studenten har möjlighet att erhålla denna. Det kan
bli problematiskt för studenterna i de fall institutionen exempelvis inte publicerar uppgift om kurslitteratur i rätt tid.
Samtidigt som det från ett studentperspektiv kan
upplevas som svårt att få det stöd en anser sig
behöva är det viktigt att poängtera att det även i
den här typen av frågor är viktigt att ha ett rättssäkert förhållningssätt. De studenter som är i behov
av stöd bör få detta, samtidigt som studenterna ska
bedömas efter samma betygskriterier som andra
studenter. Studentombuden har kommit i kontakt
med personal vid universitetet som beskriver att det
ibland är lättare att efter flera underkända tentamina godkänna en student trots att den inte uppnått
kursmålen, än att utforma ytterligare en omtentamen. Studentombuden har förståelse för att det på
de olika institutionerna kan vara svårt att arbeta
med studenter med olika behov och att det är ett
känsligt område. Det är dock oerhört viktigt att alla
studenter bedöms enligt samma kurskrav. Samtidigt
är det viktigt att poängtera nödvändigheten i att
personal som arbetar med studenter i behov av särskilt stöd får såväl utbildning som stöttning för att
kunna arbeta med frågan. Vi har förståelse för att
det är ett väldigt svårt och känsligt område och att
enskilda lärare kan känna sig pressade i sitt arbete
där de i frågan kanske blir kontaktade av såväl oss
studentombud som anhöriga till studenter. Just för
att frågan är svår att arbeta med är det av stor vikt
att lärarna upplever att de inte står ensamma utan
har stöttning från sin institution.
Ytterligare en problematik vi ser relativt ofta är att
de stödåtgärdsrekommendationer studenter fått,
exempelvis avseende examinationsform, står i strid
med reglerna i kursplan. Om en student har ett intyg
på att hen bör få examineras genom hemtentamen
istället för salstentamen, men kursplan föreskriver
att kursen examineras genom salstentamen – hur
ska studenten då examineras? Även i detta hänseende ser vi att det är viktigt att rättssäkerheten
upprätthålls, samtidigt som behoven hos de studenter som har dokumenterade svårigheter behöver
tillvaratas.
Studentombuden har ingen lösning på problematiken, men ser att det finns ett behov att utreda frågan vid universitetet för såväl rättssäkerhetens skull
som för att säkerställa att stödåtgärdsintyg inte
riskerar bli verkningslösa.
Ytterligare en svårighet är att flera studenter berättar om att de upplever att de själva måste be studiekamrater om anteckningshjälp, vilket kan bli ett
hinder för de studenter som inte vill offentliggöra
sin funktionsnedsättning eller har svårt för att ta
kontakt med andra studenter.
30
www.sus.su.se
2012—2014
Bakgrund
Uppsatser är viktiga och ofta helt avgörande delar
av utbildningen. Under ett examensarbete ägnar
studenterna många gånger en hel termin åt uppsatsskrivandet och har under denna tid, med undantag för handledaren, ofta mycket lite kontakt med
universitetet. Handledaren fyller därmed en mycket
viktig funktion för studenten.
Examinationsregler för uppsatser och examensarbeten är detsamma som för annan typ av examination. Det finns emellertid några tillagda regler
i Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet som anger vilken typ av information studenten genom kursplan har rätt att ta del av innan
kursstart.99
Många studenter kontaktar studentombuden för att
få hjälp att reda ut vad som gäller inför deras uppsatsarbete. Det kan exempelvis handla om att en student vill byta handledare och vi kan då undersöka
vad som gäller i den aktuella kursen genom att studera fastställd kursplan och/eller kursbeskrivning för
den aktuella uppsatskursen.
Likt vid examination genom tentamina kan studenter av olika anledningar vara missnöjda med
det betyg de får på sin uppsats. Kontaktar studenter
oss med anledning av detta informerar vi dem om
möjligheten att begära omprövning. Regelverket
kring omprövning av betyg på uppsatser och examensarbeten är detsamma som för omprövning gällande examination i övrigt.100 När det kommer till de
frågor angående uppsatser och examensarbeten som
vi sorterat in som informations- och stödkontakter
har nästintill hälften av dessa kontakter utgjorts
av studenter som är missnöjda med sina betyg och
därmed vill begära omprövning.
Uppsatsskrivande i grupp
Vid författandet av uppsatser kan studenter få olika
direktiv huruvida de ska skriva i grupp eller på egen
hand. De olika direktiven kan bero på vilken nivå
uppsatskursen ligger. B-uppsatser kan exempelvis
innebära att studenterna får uppmaningen att skriva
i grupp med argumentet att de ska tränas i förmågan att visa gott samarbete medan instruktionerna
för kandidatuppsatser tvärtom många gånger medför att studenterna ska genomföra arbetet på egen
hand då institutionen vill se prov på egen förmåga
att självständigt kunna sammanställa en vetenskaplig studie. De olika direktiven kan dock skilja sig åt
mellan olika ämnen. Vissa institutioner accepterar
gruppuppsatser på kandidatnivå medan andra inte
gör det. Vi får ibland frågor kring detta av studenter
som undrar om deras institution verkligen får ställa
krav i detta avseende och det handlar då inte sällan
om kravet på att uppsatsen ska skrivas i grupp. Av
olika anledningar kan en enskild student ha orsaker
som gör att hen inte vill eller kan skriva i grupp.
Orsaker kan exempelvis vara kopplade till någon
form av funktionsnedsättning eller föräldraskap.
Då institutionerna inte begår något fel genom att
ställa dylika krav kan vi inte rikta kritik mot detta,
däremot kan vi föra en dialog med berörd institution avseende den enskilda studenten för att se om
situationen på något sätt går att lösa. I Stockholms
universitets lokala regelverk anges angående examination i grupp att:
Om examination sker genom grupparbete ska betygssättningen grunda sig på den enskildes prestation och därför
bör dennes bidrag kunna urskiljas eller grupparbetet kombineras med någon annan examinationsform.101
I vilken utsträckning detta efterföljs gällande uppsatser har vi ingen vetskap om, men vi träffar då och
då studenter som stött på problem då till exempel en
av uppsatsskrivarna hoppat av och frågan om vem
som har rätt till materialet uppkommer.
Studentärenden
Utebliven information i kursplan
Som det går att läsa om i avsnittet om Kurs- och
utbildningsplaner ska kursplanen innehålla en viss
typ av kompletterande information när det kommer
till uppsatskurser:
www.sus.su.se
31
a. hur mycket handledartid studenten minst har rätt till
b. vilka grundläggande bedömningsgrunder som ska användas vid betygssättning
c. under vilka omständigheter studenten har möj-
lighet att byta handledare eller examinator samt
d. om eventuella konsekvenser för en student som
inte blir färdig med uppsatsen under kurstiden.102
Så länge ett uppsatsarbete fortlöper utan problem
är det troligen ingen student som noterar huruvida
denna text står att finna i kursplan eller ej. Uppstår
problem och studenten ifråga upplever att hen
behöver ta ett initiativ för att exempelvis byta handledare får dessa punkter dock en väsentlig betydelse.
Vår erfarenhet under de två förgående verksamhetsåren är tyvärr att många kursplaner antingen
saknat dessa punkter helt eller på sin höjd innehållit ett direktiv om hur många timmar handledning studenterna har rätt till. I de studentärenden
vi varit inkopplade i har situationen emellertid, i
dialog med berörd institution, ofta varit möjlig att
lösa, vilket i sig givetvis är positivt. Vår övertygelse
är dock att det inte bara vore till studenternas, utan
även till institutionernas, fördel att dessa punkter regleras i kursplanen i enlighet med vad som
stadgas i Stockholms universitets lokala regelverk.
Eventuella konsekvenser för en student som inte blir
färdig med uppsatsen under kurstiden är en sådan
punkt. Vi är medvetna om att många institutioner
har resurser som sträcker sig till att ge studenter
handledning under kurstiden. Om en student inte
blir färdig under kurstiden får hen därefter ofta
slutföra sin uppsats på egen hand. Studenter är inte
alltid införstådda med detta och om denna reglering
inte heller finns skriftligt angiven någonstans kan
en kollision mellan studentens förväntningar och
institutionens möjligheter och/eller resurser uppstå.
Detta kan undvikas med tydlig information i kursplan. Informationen kan utöver detta med fördel
förtydligas än mer i kursbeskrivningen. Värt att
notera är att Universitetskanslersämbetet menar att
en student som inte blir klar med sin uppsats under
kurstiden bör, inom rimliga gränser, få handledning till dess att uppsatsen är klar. Om detta inte går
att anordna ska institutionen förtydliga detta i kursplan.103 Denna angivelse stärker än mer behovet av
att tydlig information tilldelas studenterna.
103. HSV, Rättssäker examination, (2008:36 R), s. 85.
104. Ibid, s.84.
105. UKÄ, Reg nr 31-458-13, s. 6-7.
32
Diskrepans mellan handledares och
examinators bedömning
I de allra flesta fall är handledare och examinator två olika personer. Det förekommer emellertid
att samma person fungerar som handledare och
examinator, men enligt vår erfarenhet är detta
inte lika vanligt. Då handledare och examinator är två olika personer kan det uppstå en differens i uppfattningen om vad som krävs för att
uppsatsen ska anses vara godkänd. Detta är en vanligt förekommande fråga hos oss studentombud och
Universitetskanslersämbetet har även påtalat detta i
rapporten Rättssäker examination. I rapporten anger
Universitetskanslersämbetet att:
När en handledare gett klartecken till en uppsats bör
det inte förekomma att examinatorn kräver mycket
omfattande förändringar för att uppsatsen ska kunna
godkännas. Tydligare kriterier för bedömning och en kontinuerlig dialog mellan handledaren och examinatorn
är exempel på åtgärder för att förhindra att sådana situationer uppkommer.104
Universitetskanslersämbetet belyste även denna
problematik i ett ärende de utredde under våren 2014.
Universitetskanslersämbetet kunde i detta ärende
konstatera att samsyn inte rått mellan handledare
och examinator och att detta för studentens räkning
inte kunde anses vara godtagbart. Då en examinator
trots allt inte kan anses vara skyldig att godkänna
en uppsats då en handledare gett klartecken drogs
slutsatsen att studenten fått bristande handledning. Universitetskanslersämbetet riktade kritik mot
berört lärosäte och poängterade vikten av att handledare och examinatorer har en överensstämmande
syn på kraven för ett godkänt betyg.105
Studentombuden har likväl påtalat denna problematik i tidigare rapporter och vill återigen framhäva betydelsen av att denna uppmaning från
Universitetskanslersämbetet efterföljs.106
Examination i två steg
När en person handleder och en annan person
examinerar har många institutioner som rutin att
berörd handledare ska godkänna uppsatsen innan
den kan läggas fram för examination. Detta är fullt
rimligt då de uppsatser som genomgår ett uppsatsseminarium bör vara i sådant skick att majoriteten
kan anses uppfylla kriteriet för ett godkänt betyg.
Uppsatsseminarium tar mycket resurser i anspråk
och skulle alltför många uppsatser som genomgår dessa seminarier inte anses kunna godkännas skulle detta kunna bli ett resursproblem för de
106. Stockholms universitets studentkår, Studentärenden 2011/2012, s. 29f;
Stockholms universitets studentkår, Studentärenden 2010/2011, s. 14f, 48f.
www.sus.su.se
institutioner det berör. Vi förstår och instämmer i
detta tillvägagångssätt. Det finns dock en aspekt i
denna process som vi skulle vilja problematisera.
Är godkännandet från handledaren en rekommendation är det en sak, men om berörd handledare de
facto förbjuder en student att gå upp med sin uppsats för examination är situationen en annan. En
skulle kunna hävda att berörd student i fall likt detta
genomgår en examination i två steg; först avgör
handledaren om uppsatsen är godkänd och när
uppsatsen klarat sig igenom detta steg är det dags
för examinator att göra sin bedömning. Reglering i
högskoleförordningen anger att betyget ska beslutas av en av högskolan särskilt utsedd lärare.107 Det
väsentliga i detta stycke är att det är en person som
fattar det slutgiltiga betygsbeslutet. I de fall vi blivit
kontaktade av studenter som hamnat i dylika situationer brukar vi därmed föra en dialog med institutionen och då anföra att det är helt i sin ordning
att rekommendera studenter att vänta med examination tills uppsatsen bearbetats ytterligare. Vill
berörd student trots detta gå upp för examination
bör denne dock få göra det. Vi tror inte att en sådan
inställning hos institutionerna skulle innebära att
antalet underkända uppsatser nödvändigtvis ökar.
Enligt vår erfarenhet lyssnar de flesta studenter på
sina handledares råd och rekommendationer.
Bristfällig handledning
Vad gäller handledning av uppsatser finns det inga
övergripande riktlinjer för hur handledningen ska
implementeras mer än att studenten har rätt att
genom kursplan få information om hur många handledningstimmar hen har rätt till.108 Det kan emellertid anses vara underförstått att en handledare bör
ha kunskap i det ämne som studenten utgår ifrån i
sitt uppsatsarbete samt att handledningen med
grund i begreppet bör vägleda och vara stöttande för
studenten i den fortlöpande skrivprocessen. Vi utgår
ifrån att så också är fallet vad gäller den större delen
av den handledning som ges vid Stockholms universitet. Vi har sett goda exempel på tydliga riktlinjer i kursbeskrivningar som anger hur student och
handledare på bästa sätt kan skapa en struktur för
handledningen. Tyvärr kontaktas vi dock emellanåt
av studenter som är besvikna över den handledning de fått. Anledningarna till detta är skiftande.
Det kan exempelvis bero på en upplevelse av otillräcklig kunskap i ämnet hos handledaren ifråga, ett
ointresse för att engagera sig i uppsatsarbetet eller
övergripande kommunikationsproblem. Befinner sig
studenten i början av sitt uppsatsarbete kan det bli
aktuellt att ta upp frågan om byte av handledare.
Det är då av stor vikt att nödvändig information
angående under vilka omständigheter student har
rätt att byta handledare finns angiven i aktuell kursplan. Skulle studenten däremot befinna sig i slutet
av uppsatsprocessen är ett byte av handledare ofta
inte lika motiverat. Uppsatsen är då till stor del klar
och examinationen får visa vad materialet motsvarar i förhållande till gällande betygskriterier. I dessa
fall kan det bli aktuellt att vi som studentombud för
en dialog med berörd handledare, inte sällan med
studierektorn inkluderad.
Utebliven handledning
Ovan har vi beskrivit handledning som av olika
anledningar kan anses vara bristfällig. Än mer allvarligt är de fall då studenter antingen inte blivit
tilldelade handledare eller inte fått den handledning de har rätt till. I dessa fall blir riktlinjen med ett
minsta antal handledningstimmar direkt aktuell
och skulle en lång tid av uppsatskursen redan ha
förlöpt blir det extra viktigt att ta itu med den uteblivna handledningen så fort som möjligt. I ärenden
av detta slag blir det ofta tal om att föra en dialog
med studierektor för att uppmana denna att göra
prioriteringar för att lösa situationen. Börjar studenten närma sig uppsatskursens slut kan vi som
studentombud ibland också argumentera för att studenten ifråga ska få ytterligare tid i sin skrivprocess
och därmed ett senarelagt opponeringsseminarium.
Vi anser att detta är väsenligt ur en rättssäkerhetsaspekt då en student utan handledning inte haft
samma förutsättningar som andra studenter.
107. Högskoleförordning 6 kap.§ 18 2 st.
universitet, Beslut 2012-06-28, Dnr SU 301-2042-12 s. 6.
www.sus.su.se
33
2012—2014
Bakgrund
Under denna kategori samlar vi ärenden som på ett
eller annat sätt har att göra med utbildningens innehåll och form. En gemensam faktor för denna typ
av ärenden är att det ofta inte finns någon reglering som styr det problem som beskrivs, alternativt
att befintlig reglering är alltför övergripande eller
allmänt hållen.
Vad gäller kategorin Utbildningens innehåll och form
har den största mängden frågor som inkommit under
åren 2012-2014 sorterats in som studentkontakter
där vi erbjudit information och stöd. Anledningen
till att de flesta frågor kategoriseras som information och stöd är att regleringar på de områden studenter kontaktar oss om ofta saknas. Vi har i många
fall inte kunna ifrågasätta universitetets agerande
då uteblivna regleringar ger universitetets institutioner ett stort utrymme för egen tolkning av hur en
viss fråga ska hanteras.
Arbetsbelastning
En av de mest frekvent återkommande frågorna vi
får under denna kategori avser arbetsbelastning.
Många studenter anser att arbetsbelastningen på
deras kurs är orimligt hög. Mer specifikt hänvisar
studenterna till det antal examinationer de har
under en kurs och i samband med det de antal sidor
text de förväntas producera. De antal sidor kurslitteratur studenterna själva förväntas läsa har de många
gånger också synpunkter på. Frågor har även berört
de antal dagar studenter har på sig att skriva en
hemtenta eller förbereda sig inför ett seminarium.
I de ovan beskrivna fallen får vi hänvisa berörda
studenter till det faktum att det saknas vägledande
rekommendationer vad gäller frågor om arbetsbelastning. Det är upp till varje enskild kursansvarig
lärare att planera upplägget av sin kurs och i detta
ingår exempelvis planering av litteraturmängd. Det
väsentliga är att valet av litteratur korrelerar till
studiemålen och att mängden litteratur är balanserad i förhållande till kursens omfattning. En tumregel vi brukar ge studenterna är att heltidsstudier i
normalfallet inte ska omfatta mer än omkring fyrtio
34
timmar per vecka. I detta mått inkluderas, förutom
föreläsningar och seminarier, mängden litteratur
att läsa, den tid olika examinationsuppgifter tar i
anspråk samt de antal dagar studenterna får för olika
examinationsuppgifter och seminarieförberedelser. Tumregeln är dock ett svårhanterligt mått med
tanke på att studenter har olika förutsättningar och
studietekniker. I och med denna typ av frågor har vi
emellertid uppmärksammats på att det finns lokala
riktlinjer vid vissa institutioner för hur många sidor
kurslitteratur en kurs bör omfatta. Exempelvis har
det framkommit att Kriminologiska institutionen
har ett mått som anger att en kurs om 7,5 högskolepoäng bör omfatta 1000-1200 sidor. Utan kännedom
om hur vanligt förekommande lokala riktlinjer av
detta slag är på universitetet överlag är det något vi
vill uppmuntra fler institutioner att överväga.
Utbildningskvalitet
Andra typer av studentkontakter där vi erbjudit
information och stöd har avsett studenter som av
olika anledningar haft kritik mot kvaliteten på en
hel kurs eller ibland hela det utbildningsprogram
de studerar vid. Kritiken kan vara allvarlig och studenten kan till och med anse att det mesta i deras
utbildning brister. De problem studenterna lyfter
har exempelvis rört studenternas upplevelse av
kvaliteten på föreläsningar överlag. Studenter har
vidare upplevt att enskilda lärare haft en undermålig tillämpning av kursmaterial exempelvis vad
gäller upplägg på seminarier och liknande.
Extra allvarligt är när kritik gällande samma utbildningsprogram återkommer år efter år. I dessa situationer ser vi, med tanke på den återkommande
kritiken, att det föreligger en risk för att det existerar
övergripande strukturella problem i dessa program.
Anledningen till att de flesta av dessa kontakter
sorteras in som information och stöd, trots att vi
ser allvarligt på den kritik studenterna framför och
många gånger själva ser ett fog för att ifrågasätta
utbildningens kvalitet, är att problemen är så pass
stora och mångfacetterade att studenterna ofta inte
orkar driva ärendet vidare. Skulle en förändring
ske skulle det troligtvis vara en långsam och utdragen process vilket skulle innebära att inte heller
www.sus.su.se
de studenter som kontaktat oss skulle dra fördel av
eventuella förbättringar.
När det kommer till utbildningskvalitet överlag
försöker vi så långt som möjligt uppmuntra berörda
studenter att utöver de insatser de eventuellt gör i
samarbete med oss, även framföra sina synpunkter
i kursvärderingar.
Studenter som inte följer ordinarie
studiegång
Studenter kan av olika anledningar avvika från den
ordinarie studiegången. Den vanligaste orsaken till
detta är att en student inte klarar en kurs och därför
måste omtentera denna. Detta kan bli extra problematiskt när en kurs innehållit löpande examination eller om en lärarstudent behöver göra om sin
verksamhetsförlagda utbildning. I dessa fall kan det
bli omöjligt att följa ordinarie studiegång och studentens individuella studieplan måste ses över. Vår
erfarenhet är att det ofta går att byta plats på ett
flertal kurser under en utbildning och att det därigenom är möjligt att sätta samman en fungerande
individuell studieplan för studenter som av olika
anledningar inte kan följa ordinarie studiegång.
Att ha den individuella studieplanen i ett skriftligt
dokument medför att det nya upplägget är tydligt,
inte minst för studenten men även för alla berörda
vid universitetet.
Studenter som av olika anledningar haft uppehåll i
sina studier kan också stöta på problem när de ska
återgå till sina studier. Kurser och utbildningsprogram revideras ständigt vid universitetet och om
den kurs studenten ifråga ska läsa vid återupptagandet av studierna har reviderats kan det bli problematiskt. Sedan november 2013 finns generella
övergångsregler vid universitetet som bör kunna
hjälpa studenterna, såtillvida de inte varit frånvarande en längre tid. Denna handläggningsordning anger att:
Ett beslut om upphävande av kursplan innebär att kursplanen upphör att gälla minst tre terminer (och högst två
år) efter beslutsdatum. Tiden mellan beslut och faktiskt
upphörande benämns avvecklingsperiod. Under denna
period är den (upphävda) kursplanen fortfarande en juridiskt bindande föreskrift och den registrerade studenten
har rätt att examineras på kursen. Därefter upphör denna
rätt, liksom universitetets åtagande enligt kursplanen.109
Vi ser positivt på att detta dokument tagits fram
då vi upplever att det tidigare rått en del förvirring
kring huruvida övergångsbestämmelser som regel
bör finnas i en kursplan eller ej.
Exkursioner
Vissa program och kurser vid Stockholms universitet innehåller exkursioner. Vi tycker oss kunna se
en viss återkommande problematik vad gäller dessa
exkursioner. Det vi har uppmärksammat har dels att
göra med bristande information om exkursionerna
i det övergripande kursmaterialet som studenterna
kan ta del av innan och i början av sina studier, dels
otydligheter kring finansieringen. Utöver det har vi
även observerat förekomst av oklar information i
kursplan eller liknande huruvida exkursionerna är
obligatoriska eller inte. Då exkursionerna allt som
oftast kräver lite mer utöver det vanliga av studenterna både vad gäller tidsinsats och ekonomiska
resurser anser vi det vara extra viktigt att information om exkursionerna ges studenterna i god tid
samt att informationen tydligt beskriver detaljer
vad gäller kostnader och tidsåtgång, om exempelvis övernattning kommer vara nödvändig. För studenter med barn är det av största vikt att i god tid få
reda på om de ska sova borta, om så bara för en natt,
då det kan kräva planering med barnpassning. Vad
gäller obligatorium anser vi att det alltid bör finnas alternativ på studieorten för de studenter som
på grund av ekonomiska skäl eller med tanke på
deras föräldraansvar inte kan medfölja på en exkursion. Vad gäller den ekonomiska aspekten stödjer vi
vår synpunkt i detta på regleringen i högskolelagen
som anger att högre utbildning ska vara avgiftsfri,
särskilt om exkursionen innebär mer omfattande
kostnader.110
Studentärenden
Vissa frågor som inkommit rörande utbildningens
innehåll och form anser vi visat på så pass stora brister att vi haft anledning att rikta kritik mot berörda
institutioner.
Arbetsbelastning
Detta avser exempelvis vissa av de studenter som
inkommit med frågor under temat arbetsbelastning.
I ett ärende riktade en student kritik mot att examinationerna upplevdes godtyckliga och orimligt
utformade. Examinationen för en kurs om 7,5 högskolepoäng var i detta avseende mindre omfattande
än examinationen för en kurs om 2,5 högskolepoäng.
Detta ärende kom att handla om ett flertal delkursers diskrepans gällande omfattning och arbetsbörda
i förhållande till antal högskolepoäng samt antal
veckor avsatta för varje enskild kurs. En annan del
av problematiken i detta ärende rörde det faktum
att flera kurser lästes parallellt under terminen
vilket medförde att arbetsbelastningen skiftade
fastställda kursoch utbildningsplaner, Beslut 2013-11-14, Dnr SU FV-1.1.2-134513, s. 2.
110. Högskolelag (1992:1434), 4 kap. 4 §.
www.sus.su.se
35
avsevärt under terminens gång, samt att det var
svårt att urskilja huruvida antal poäng per kurs
kunde anses vara rimlig i förhållande till kursens
längd. Detta var också den främsta problematiken i
ett annat ärende. I detta ärende läste studenterna en
kurs innehållande fyra moment som gick parallellt
under terminen. Följden av detta blev att examinationen av alla fyra delmoment låg i slutet av terminen och studenterna hade då en månad ”ledigt”
för att, som institutionen meddelade, ge studenterna
möjlighet att hinna skriva eventuella omtentor inför
nästa termin. Dessa studenter ansåg att kursupplägget som innebar att fyra delkurser lästes parallellt
medförde att de inte fick möjlighet att fördjupa sig
i något av delmomenten. Dessutom var studenterna
starkt kritiska till att inte hela terminen nyttjades
för undervisning och studier.
Gemensamt för dessa ärenden är att vi, trots att det
inte finns någon uttalad reglering vad gäller arbetsbelastning, instämt i studenternas kritik och ansett
den vara högst befogad. Detta med anledning av att
det har funnits ett specifikt mått i form av högskolepoäng gentemot vilket arbetsbelastningen har kunnat stämmas av och att studentombuden därefter
kunnat konstatera att gällande praxis inte efterföljts. Praxis i det här sammanhanget får anses innebära att en vecka ska motsvara 1,5 högskolepoäng, då
terminerna vid Stockholms universitet består av 20
veckor och 30 högskolepoäng. I ovan nämnda fall
har vi därmed riktat kritik till berörda institutioner
som i sin tur tagit till sig av kritiken och genomfört
förändringar på kurserna därefter.
det uppstod oklarheter kring vilka examinationsregler som skulle vara gällande för en specifik
kurs, samt vem som i slutändan hade det slutgiltiga
ansvaret för studenten. I ett annat fall upplevde en
grupp studenter att de föll mellan stolarna då det
dels saknades en röd tråd i utbildningen och framför
allt en koppling mellan de kurser studenterna läste
på Stockholms universitet i förhållande till det andra
lärosätet, samt att de dels inte upplevde sig tillhöra
något av de två universiteten utan befann sig i ett
ingenmansland mittemellan. Andra studenter förflyttades från Stockholms universitet till annat
lärosäte utan förvarning och ansåg att såväl lokalerna och som undervisningen på det nya lärosätet
hade stora brister.
I alla dessa ärenden torde tydligare kommunikation
mellan berörda lärosäten samt tydligare kommunikation till studenterna på programmen ha kunnat
undvika en stor del av de problem som uppstått. Som
vi beskrivit i avsnittet Administration och information är vår erfarenhet att det krävs extra insatser vad
gäller kommunikation när utbildningar genomförs
över flera institutioner på Stockholms universitet.
Av detta får förstås att när två eller flera lärosäten
är inkopplade i en utbildning är kraven på kommunikation än högre. Lärosäten har ofta skiftande
lokala regler och rutiner vilket kan medföra problem
för såväl studenter som personal om inte kommunikationen fungerar optimalt. Vår rekommendation
är att Stockholms universitet stärker sina kommunikationsstrategier vad gäller all utbildning på
entreprenad.
Utbildning på entreprenad
Inom vissa utbildningsprogram köper Stockholms
universitet kurser av andra lärosäten. För vissa
program avser detta någon enstaka kurs, för andra
utbildningar kan det omfatta den större delen av programmet. I en stad med ett flertal andra lärosäten
specialiserade inom sina specifika områden är det
utvecklande och effektivt att Stockholms universitet kan dra nytta av vad dessa andra lärosäten har
att ge. Ett samarbete med ett annat lärosäte kräver
dock väl utvecklade kommunikationsstrategier
och tydliga avtal. Tyvärr har vi fått se bevis på när
detta inte fungerat som sig bör och de konsekvenser
detta medfört för studenterna. Mer specifikt har de
brister som framkommit exempelvis visat på schemakrockar på grund av skiftande läsårsindelning
då terminen på det andra lärosätet startat innan
den föregående terminen slutat på Stockholms universitet. En annan student hamnade i kläm då tre
lärosäten samverkade i studentens utbildning och
36
www.sus.su.se
2012—2014
Bakgrund
Vid studier på något av lärarutbildningsprogrammen på Stockholms universitet ingår alltid perioder
av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Denna del
av utbildningen knyter ihop teori med praktik och
avser låta studenter prova på sitt framtida yrke och
sätta i verket sina från föreläsningar och seminarier
förvärvade kunskaper. Ett av det främsta syftena
med den verksamhetsförlagda utbildningen är emellertid att ha ett praktiskt examinerande moment
under utbildningen. Examination av verksamhetsförlagd utbildning skiljer sig dock markant från
examination av mer teoretiska kurser. Till skillnad
från teoretiska kurser, där studenter har minst fem
examinationstillfällen, kan examinationen av verksamhetsförlagd utbildning eller praktik enligt lag
begränsas till enbart två tillfällen.111 Efter två underkända VFU-perioder i en och samma kurs måste studenten i värsta fall avbryta sin utbildning och kan
därmed inte ta ut examen inom det program hen är
antagen till.
I vår Studentärenderapport 2011-2012 förmedlade vi
att vi under vårterminen 2012 blev inbjudna att delta
i utvecklandet av de dokument och handlingar som
universitetet använder vid hantering och bedömning av VFU-ärenden.112 De områden som då särskilt
diskuterades var trepartssamtal och rutiner vid risk
för underkännande. Trepartssamtal är en form av
utvecklingssamtal som berörd student genomför
under sin VFU-period tillsammans med sin handledare och VFU-kurslärare från universitetet.113 I ovan
nämnda dialog med ansvariga på universitetet fick
vi ta del av information angående nya rutiner avseende antal examinationstillfällen. Studenter som
blivit underkända två gånger på en verksamhetsförlagd utbildning ska enligt de nya rutinerna, i vissa
kurser och om det föreligger särskilda skäl, kunna
beviljas ett tredje examinationstillfälle. Detta regleras dock enskilt i varje separat kursplan.114 Vi ser
positivt på denna öppning för lärarstudenter och har
också sett bevis på hur denna möjlighet har erbjudits
studenter där tveksamheter kring de två föregående
VFU-perioderna av någon anledning förelegat.
112. Stockholms universitets studentkår, Studentärenden 2011/2012, s. 35.
113. Stockholms universitet, Trepartssamtal, http://www.su.se/
lararutbildningar/vfu/studentinformation/2.17398/trepartssamtal-1.109179
(2014-09-17).
www.sus.su.se
Vid en jämförelse med tidigare år kan vi se att antalet inkomna ärenden till studentombudsenheten
gällande verksamhetsförlagd utbildning har minskat. Vi vill gärna tro att detta beror på att rutiner
och hantering av studenters VFU-perioder har
utvecklats och förbättrats. Att så är fallet har vi dock
inga konkreta belägg för. Då VFU-perioderna är en så
pass avgörande del av studenternas utbildning vill
vi därmed fortsatt uppmana alla som är involverade
i arbetet med dessa att verka för att samordning av
verksamhetsförlagd utbildning utvecklas än mer.
Underkänd verksamhetsförlagd utbildning
Vårt nya arbetssätt vad gäller kategorisering har
medfört att ett flertal ärenden som tidigare skulle
ha klassificerats som studentärenden i denna rapport blivit införda under kategorin Information och
stöd. Underkänd verksamhetsförlagd utbildning
är ett typiskt sådant ärende. Vi har konstaterat att
det i de flesta av dessa fall inte går att kritisera eller
ens ifrågasätta agerandet från universitetets sida.
Studenternas stödbehov är dock uttalat och tydligt,
särskilt om de blivit underkända för andra gången.
I dessa fall får vi ofta fungera som en stödperson
vid möten med institutionerna. Vi hjälper också studenten att se till att allt sköts korrekt vad gäller de
mer praktiska detaljerna kring själva underkännandet. Vi har emellertid dragit vissa lärdomar av att ha
varit inkopplade i dessa ärenden som vi skulle vilja
gå in på lite närmare i den följande texten.
Åtgärdsplaner
Vi anser exempelvis att strukturerade åtgärdsplaner
med konkreta stödåtgärder som tagits fram efter
underkänd verksamhetsförlagd utbildning visat sig
vara en mycket lyckad strategi. Vi har kunnat se att
studenten, i de fall denna strategi följts, varit välinformerad om vad hen ska fokusera på inför sin omVFU vilket vi tror skapar bättre förutsättningar för
att kunna genomföra en om-VFU med bättre resultat. Vi har ingen vetskap om hur vanligt det är att
institutioner arbetar med åtgärdsplaner på detta
sätt men skulle starkt rekommendera alla ansvariga
114. Stockholms universitets studentkår, Studentärenden 2011/2012, s. 35,
Stockholms universitet, A till Ö om VFU – underkänd VFU, http://www.su.se/
lararutbildningar/vfu/a-%C3%B6-om-vfu (2014-10-07).
37
på Stockholms universitet som träffar studenter som
blivit underkända på en verksamhetsförlagd utbildning att börja använda sig av åtgärdsplanerna om så
ännu inte har gjorts.
Underkännandesamtal
En annan reflektion som vi har gjort har att göra
med själva underkännandesamtalet som VFUkurslärare har med berörd student. Vi anser det
vara av godo att denna typ av samtal tagit en
mer strukturerad form och är något som så långt
vi förstår alltid ska anordnas när en student blir
underkänd på en verksamhetsförlagd utbildning.
Den reflektion vi gjort gällande de samtal vi deltagit i är dock att berörda handledare inte varit inbjudna. Handledarna har inte en examinerande roll
vilket på ett sätt kan förklara att de inte deltar i ett
möte där betyg diskuteras. Trots det har de ett stort
inflytande över studentens lärandeprocess under
pågående verksamhetsförlagd utbildning samt stor
påverkan på det avslutande betyget då examinator, enligt vår erfarenhet, ofta tar handledarens ord
om studentens prestation på stort allvar. När det
kommer till studenter som löper risk att underkännas under pågående verksamhetsförlagd utbildning
har handledarna också, för vissa lärarprogram, ett
uttalat ansvar att kontakta VFU-kursläraren för att
initiera ett samtal.115 Om det i denna aspekt finns
frågetecken om huruvida studenten bör bli godkänd
eller ej, vilket många gånger är fallet, menar vi att
det många gånger blir ett mer konstruktivt möte om
även handledaren deltar. Vi har till exempel deltagit
vid underkännandesamtal där handledaren varit
med över telefon, och detta har gett såväl studenten
som institutionen möjlighet att reda ut eventuella
frågetecken som uppstått efter handledarens rekommendation till godkännande eller underkännande.
Studentärenden
VFU-placeringar
När det kommer till mer konkreta frågor är det
första område vi vill lyfta själva apparaten kring
VFU-placeringar. Vi har varit inkopplade i ett flertal ärenden som haft en problematik kring själva
placeringen. Problematiken har dels att göra med på
vilken skola VFU-placeringen är, dels uteblivna VFUplaceringar. Vad gäller det förstnämnda tycks detta
särskilt problematiskt för studenter med barn. Att
en student med barn i förskola får en VFU-placering
på heltid långt ifrån bostad och förskola kan medföra större svårigheter för denne än vad det skulle
gjort för en student utan barn. En fråga en student
115. Stockholms universitet, VFU-handböcker, http://www.su.se/
lararutbildningar/vfu/vfu-handb%C3%B6cker (2014-09-17).
lararutbildningar/vfu/vfu-handb%C3%B6cker (2014-09-17).
117. Stockholms universitet, Från nybörjare till kompetent lärare.
Verksamhetsförlagd utbildning för studenter antagna HT 2008 – VT 2011. Gäller
för 2001 års lärarutbildning.
38
lyfte som också vi ställer oss bakom är i vilket avseende universitetet tar hänsyn till studenternas
bostadsadress. I den aktuella studentens fall hade
hen och en kurskamrat som bodde på två olika sidor
om Stockholm stad blivit placerade i varandras
hemkommuner vilket innebar att båda två hade
en timmes lång resväg enkel väg till sin VFU-skola.
Detta hade kunnat lösa sig så mycket smidigare om
de hade blivit placerade i den kommun där de bodde.
Den student som kontaktade studentombudsenheten hade också barn på förskola vilket försvårade
situationen än mer.
Vi har som tidigare nämnts också blivit varse att studenter ibland inte blir tilldelade en VFU-placering
inom utsatt tid. Vi är fullt medvetna om att det är
flera aktörer involverade i arbetet att ta fram VFUplaceringar till lärarstudenterna; VFU-sekretariatet,
VFU-samordnare i kommunen, VFU-ansvarig på
universitetet, handledare och skolledning på den
lokala skolan. Med andra ord kan inte enbart universitetet hållas ansvarigt när det brister i denna fråga.
Vi har vidare förstått att en stor del av den problematik som uppstår vad gäller VFU-placeringar har
sin grund i en brist på VFU-platser i vissa ämnen.
Placeringsprocessen är komplex och sker i flera steg
där ansvariga på universitetet ständigt får göra
prioriteringar utifrån tillgängliga resurser. Vi har
emellertid blivit informerade om att det från universitetets sida arbetas för att på lång sikt ta fram
fler VFU-platser.
Rutiner vid risk för underkännande
När en student under en VFU-period löper risk att
bli underkänd och detta uppmärksammas av berörd
handledare bör denne kontakta VFU-kursläraren på
Stockholms universitet. Detta har nämnts ovan och
finns också till viss del beskrivet i de handböcker
för verksamhetsförlagd utbildning som Stockholms
universitet tagit fram.116 Det är dock just formuleringen av dessa rutiner i VFU-handböckerna och
på lärarutbildningsportalen på Stockholms universitets webbplats vi ställer oss kritiska till. Vi
anser att informationen har gått ifrån att vara
tydlig till att numera vara luddig och otydlig. I en
av handböckerna finns till exempel en hänvisning i innehållsförteckningen till rutiner för risk för
underkännande. I avsnittet som refereras till är det
dock rutiner vid redan underkänd verksamhetsförlagd utbildning som diskuteras.117 Handböcker som
tar upp rutiner vid risk för underkännande beskriver
dessa i avsnittet om trepartssamtal.118 Dilemmat
med detta är dock att inte alla VFU-perioder har
trepartssamtal. Frågan blir då vad som händer med
lararutbildningar/vfu/vfu-handb%C3%B6cker (2014-09-17); Stockholms
universitet, Trepartssamtal, http://www.su.se/lararutbildningar/vfu/
studentinformation/2.17398/trepartssamtal-1.109179 (2014-09-17).
www.sus.su.se
de studenter som genomgår en VFU-period utan
planerat trepartssamtal och som löper risk att bli
underkända. En annan fråga är hur ett fall hanteras
när trepartssamtalet ligger sent under en VFU-period
medan risken för underkännande uppmärksammas
tidigare under VFU-perioden. Om ansvariga, det vill
säga både handledare och VFU-kurslärare, avvaktar
till trepartssamtalet kan det vara för sent vilket vi
sett bevis på i flera studentärenden. Vi är medvetna
om att många handledare och VFU-kurslärare i
enlighet med tidigare rutiner gällande underkännanden sammankallar till ett separat möte om
risk för underkännande framkommer. Det vi efterfrågar är emellertid tydligare rutiner för detta på
universitetet.
www.sus.su.se
39
2012—2014
Åtgärder
Mot bakgrund av de problem och frågeställningar
som studentombuden arbetat med de senaste två
läsåren lämnar vi, utifrån de ärendekategorier vi
arbetar med, följande generella åtgärdsförslag.
• Tydligare information till universitetets medarbetare avseende innebörden av serviceskyldigheten
och hur denna kan efterlevas.
• Se över problematiken med att föreläsningar och
tentamina för dagtidskurser ibland förläggs till
kvälls- och helgtid. Tydligare information till universitetets personal avseende innebörden av serviceskyldigheten och hur denna kan efterlevas.
• Bättre efterlevnad av reglerna i Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet, vilka föreskriver
att schema och information till studenter ska finnas
tillgängligt senast en månad innan kursstart.
• Undvik att träffa muntliga överenskommelser vad
gäller myndighetsutövning.
• Bättre efterlevnad av den i Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet rekommenderade
rättningstiden.
• Undvik undervisning och examination utanför
ordinarie terminstid.
• Se över samordningen av institutionsöverskridande utbildningsprogram.
• Arbeta fram rutiner för att undvika att tentamina
försvinner, exempelvis genom att rutinmässigt
skanna in alla tentor.
• Verka för en mer papperslös hantering av kursmaterial såsom kurskompendier, både med hänsyn till
miljöaspekter och studenters kostnader i samband
med utbildning.
40
Antagning, registrering och
tillgodoräknande
• Försök undvika att träffa muntliga överens
kommelser.
• Säkerställ att det vid alla institutioner finns
tydliga rutiner för att säkra studenternas rättssäkerhet, exempelvis avseende tillgodoräknande.
• Ta fram ett mer utförligt rutindokument om hur
en student går tillväga för att överklaga, vilket bör
medfölja alla överklagbara beslut.
• Se över avsnitt i Antagningsordningen avseende studieuppehåll där det verkar råda viss
begreppsförvirring.
Disciplinärenden
• Se över hur olika institutioner följer Riktlinjer för
disciplinärenden vid Stockholms universitet för en mer
jämlik hantering av misstänkta disciplinärenden.
• Tydligare information till institutionerna om när
en student ska anmälas, till exempel när anmälan
gäller ett utkast till uppsats.
• Se över olika lärosätens avstängningstider och
verka för en minskad diskrepans avseende disciplinnämnders påföljder.
Examination
• Beakta rättningstiden om tre veckor i enlighet med
bestämmelserna i Föreskrifter för examination vid
Stockholms universitet.
• Bättre formulerade betygsmotiveringar grundade i
betygskriterier av vilka studenter bättre kan förstå
examinators betygssättning.
• Arbeta fram rutiner för hur omprövningar bör
hanteras.
www.sus.su.se
• Fortsatt översyn av kursplaner för att säkerställa
att antalet provtillfällen inte begränsas generellt i
strid med högskoleförordningens avsikt.
• Se över rutiner för hantering av kompletteringsuppgifter och tidsramar kring denna.
• Fortsatt arbete med kursplaner för att säkerställa
att innehållet överensstämmer med såväl externt
som internt regelverk.
• Tydlig information om betyget Fx.
• Se över formuleringar av examinationsform för att
undvika oklara formuleringar såsom ”och/eller”.
• Verka för en tydlig samordning vid utbildningsprogram som berör flera olika lärosäten.
Verksamhetsförlagd utbildning och
praktik
• Vid underkännandesamtal bör handledaren alltid
närvara.
• Verka för att åtgärdsplaner vid risk för underkännande alltid tas fram.
• Fortsätta arbeta med problematiken kring
VFU-placeringar.
• Tydligare rutiner vid risk för underkännande.
• Lägg in uppgift om handledning i de kurser där det
ges.
• Säkerställ att medarbetare har tillräckligt stöd i arbetet med studenter som har en funktionsnedsättning.
• Verka för att studenter som har särskilda behov
enligt intyg får det stöd de behöver, utan att det
negativt påverkar övriga studenters rättssäkerhet
eller att kurskrav frångås.
• Undersöka problematiken kring när rekommenderade stödåtgärder står i strid med kursplan och
hur det kan åtgärdas så att såväl rättssäkerhet som
studenters dokumenterade behov tillvaratas.
• Tydligare arbetsrutiner för hantering av misstanke
om kränkande särbehandling och mobbning.
• Säkerställa att studenter inte riskerar att examineras i två steg.
• Ta fram tydliga riktlinjer för handledningens
omfattning och innebörd till hjälp för såväl studenter som handledare.
• Utforma riktlinjer för rimlig arbetsbelastning under kurs, exempelvis omfattning av
kurslitteratur.
www.sus.su.se
41
2012—2014
Bilaga
Fördelning av antal inkomna
studentärenden 2012-2014
Disciplinärenden
Examination
Humanistiska fakulteten
Juridiska fakulteten
Naturvetenskapliga fakulteten
Samhällsvetenskapliga fakulteten
0
5
10
15
20
25
30
35
Figuren visar hur studentärenden inkomna under
perioden 1 juli 2012 till och med 30 juni 2014 fördelat sig
avseende ärendetyp och fakultetstillhörighet. Någon
liknande statistik avseende den totala mängden
studentkontakter, det vill säga såväl studentärenden
som informations- och stödkontakter, går ej att ta
fram då en stor andel av de senare ej går att knyta till
en specifik fakultet.
42
www.sus.su.se
www.sus.su.se
43
44
www.sus.su.se
Studentärenderapporten sammanfattar de ärenden
och frågor som inkommit till studentombuden vid
Stockholms universitets studentkår under perioden
höstterminen 2012 till vårterminen 2014.
Studentärenderapporten har som syfte att belysa de
problem studenter upplever under sin studietid, samt
att redogöra för de vanligaste studenträttsliga frågor
studenter ställer till studentombuden.
Studentombuden
Stockholms universitets studentkår har anställda studentombud som har till uppgift att hjälpa och stötta
studenter som upplever sig felaktigt behandlade
under sin tid vid Stockholms universitet.
Kontakta oss
För mer information om studentombudens verksamhet besök sus.su.se/studentombud eller kontakta oss
på [email protected]
www.sus.su.se

Studentärenderapporten 2012—2014

Transcription

Similar documents

Examination av VFU Vad tänker du på när du ser p ordet examination?

Psyk vt 14 kursplan Komplexa vårdbehov vid psykisk ohälsa.pdf

Ingemar Grandin

Läs notisen - Bloggar på Malmö högskola

Examensarbete inom omvårdnad 15 hp, ht14 .pdf

Studieuppgift - IHM Business School

Coach-kurs i Svenska Ringetteförbundet regi

Kontinuerlig examination

Grunddokument 2 - Enheten för polisutbildning

Tidigare studieanvisning, lektionsplan ARIA VT14