KURSANVISNINGAR TILL DELKURS 1:1 Introduktion 4,5 hp termin

Transcription

KURSANVISNINGAR TILL DELKURS 1:1 Introduktion 4,5 hp termin
1
Psykologprogrammet 300 hp HT14
KURSANVISNINGAR TILL DELKURS 1:1
Introduktion 4,5 hp
termin 1
Innehåll och uppläggning………….…….….2
Förväntade studieresultat………….….……..2
Examination……………………….….….…..2
Litteratur…………………………..……..…...2
Lärare…………………………….…..……....3
Kursansvarig…………………………………3
En första kontakt med yrkeslivet….….….…..4
Examinationsuppgifter…………….…………5
Reflektionsgrupper…...………….…………..6
2
Psykologprogrammet 300 hp HT14
VÄLKOMMEN TILL STUDIERNA PÅ PSYKOLOGPROGRAMMET
Innehåll
Syftet med introduktionskursen är
att orientera om psykologprogrammets innehåll och uppläggning
att orientera om typiska psykologiska arbetsuppgifter, om psykologens yrkesroll, om
arbetsmarknad och fackliga frågor
att orientera om olika förhållningssätt till vetenskaplig verksamhet i allmänhet och
psykologisk verksamhet i synnerhet
att ge några smakprov på tongivande teorier och synsätt inom psykologin med hjälp av
historiska återblickar.
Upplägg av kursen
Introduktionskursen ges under de tre första veckorna och består av föreläsningar, seminarier,
gruppdiskussioner och grupparbeten. Examinationen består av deltagande vid föreläsningar,
deltagande i seminarier, skriftlig inlämningsuppgift samt muntlig och skriftlig gruppredovisning.
Dessutom ingår det vi kallar Kursforum och Reflektionsgrupper, vars syfte kan betecknas som
”teambuilding” och de första stegen i en socialisationsprocess in i en profession. Kursforum är
schemalagt torsdag – fredag första kursveckan och leds av två externa psykologer. För detaljerad
beskrivning av Reflektionsgrupperna, se sid 6.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall den studerande
känna till psykologprogrammets innehåll, uppläggning och krav
känna till psykologers olika tillämpningsområden och vad som krävs för psykologisk
yrkesutövning
vara orienterad om vetenskapsteoretiska synsätt relevanta för psykologisk forskning och
psykologisk tillämpning
känna till några av psykologins förgrundsgestalter liksom deras teoretiska och praktiska bidrag
till psykologins utveckling
Examination
Obligatoriskt deltagande vid i schemat *-markerade moment. Kursansvarig beslutar om
kompletteringsuppgifter. Vid mer än 20% (tre 3-timmarspass) frånvaro kan inte
komplettering ske, de missade inslagen måste tas igen nästkommande termin.
Skriftlig inlämning av en gruppintervju med yrkesverksam psykolog samt muntlig
föredragning av densamma vid det sista kurstillfället. Se En första kontakt med yrkeslivet
sid 4.
En individuell skriftlig inlämningsuppgift. Se Examinationsuppgift sid 5.
Momentet bedöms godkänt eller underkänt.
Litteratur
Egidius, H. (2011). Etik och profession – i en tid av ökande privatisering och myndighetskontroll.
Natur & Kultur. Sid 7-39, 67-174. E
Holt, N., Bremner, A., Sutherland, E., Vliek, M., Passer, M., & Smith, R.E. (2012 eller senaste
upplagan). Psychology. The Science of Mind and Behaviour. London: McGraw Hill Higher
Education, kapitel- 1-11. ISBN 9780077136406. (Större delen av boken används senare på
utbildningen.). HB
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Liber. T
3
Psykologprogrammet 300 hp HT14
Artiklar (säljes på studentexpeditionen till självkostnadspris):
Bowlby, J. (1958). The Nature of the Child´s Tie to His Mother. International Journal of
Psychoanalysis, 39, 350-373. B
Freud, S. (1984). Drömtydning (Original: (1900). Traumdeutung). BonnierFakta, s 7-21 F
Harlow, H.F. (1958). The Nature of Love. American Psychologist, 13. H
Klein, M. (1988). Några teoretiska slutsatser angående spädbarnets känsloliv (1952) ur Kärlek,
skuld och gottgörelse, i urval av Igra, L. & Sjögren, L. Natur och Kultur. s 263-274. K
Maslow, A.H. (1943). A Theory of Human Motivation, Psychological Review, 50. Classics in the
History of Psychology, C.D. Green, York University, Toronto, Ontario. M
Rogers, C. (1946). Signifaicant Aspects of Client-Centered Therapy, American Psychologist, 1.
Classics in the History of Psychology, C.D. Green, York University, Toronto, Ontario. R
Skinner, B.F. (1940). A Method of Maintaining an Arbitrary Degree of Hunger. Journal of
Comparative Psychology, 30, 139-145. Sk
Svenaeus, F. (2010). Evidensbaseringsrörelsen och det goda omdömet – en kritisk betraktelse.
Ikaros, 2, 33-38. Sv
Szasz, T. (1960). The Myth of Mental Illness. American Psychologist, 15. Sz
Watson, J.B. (1913). Psychology as the Behaviorist Views it. Psychological Review, 20. W
Referenslitteratur
Allwood, C.M., & Erikson, M.G. (2010). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra
beteendevetenskaper. Studentlitteratur.
Ek, U., Linder, S., & Wetter, I. (2011). Rätt och vett. Om juridik och etik i psykologiskt arbete.
Studentlitteratur.
Hellspong, L. (2011). Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. Studentlitteratur.
Hwang, P., Lundberg, I., Rönnberg, J., & Smedler, A.-C. (red.). (2005). Vår tids psykologi.
Stockholm: Natur & Kultur.
Wedin, L., & Sandell, R. (2004). Psykologiska undersökningsmetoder - en introduktion.
Studentlitteratur.
Lärare
GBe
GB
HD
PE
SH
GJ
JL
ML
IL
TL
MN
JR
TR
AS
MS
PÄR
RvP
Gunnar Berggren, leg psykolog, leg psykoterapeut
Gunnar Bohman, universitetslektor, leg psykolog, leg psykoterapeut
Henrik Dunér, webb-ansvarig
Patrik Enocksson, leg psykolog
Stephan Hau, professor
Gunnel Jacobsson, universitetslektor, leg psykolog, leg psykoterapeut
Johan Larsson, student termin 8
Maria Lindau, universitetslektor, leg psykolog
Ingrid Ljunggren, leg psykolog, leg psykoterapeut
Torun Lindholm, professor socialpsykologi
Mats Najström, universitetslektor, leg psykolog, leg psykoterapeut
Jonas Ramnerö, studierektor, leg psykolog, leg psykoterapeut
Thomas Rignér, leg psykolog
Ann-Charlotte Smedler, prefekt, professor, leg psykolog
Magnus Sverke, professor
Psykologprogrammets ämnesråd
Richard von Plauen, student termin 8
Delkursansvarig
Ingrid Ljunggren
Rum C410
08-163916
[email protected]
4
Psykologprogrammet 300 hp HT14
En första kontakt med yrkeslivet
En av terminens första dagar inleds en obligatorisk intervjuuppgift, som går ut på att ta reda på litet
närmare vad psykologer arbetar med genom direkt kontakt med någon yrkesverksam psykolog.
Detta sker i grupper om 3-4 personer. Arbetet redovisas och diskuteras sista kursdagen.
Boka in er snabbt! Besök kräver tidsplanering.
Avtala tid med psykologen, ta er till hans/hennes arbetsplats och ta reda på vad arbetet innebär. Gör
det inte mer formellt än nöden kräver, men förbered er så pass noga att ni lätt kan sammanfatta och
skriva ner era intryck. Skriv ner den information ni får, så att det hela blir intressant även för andra
läsare. Här några kom-ihåg:
Uppgiften är obligatorisk. Den som börjar senare måste kontakta kursansvarig och få
ersättningsuppgift
Samarbeta om uppgiften inom gruppen, dvs diskutera, genomför och rapportera uppgiften
tillsammans.
Tänk på att presentera syftet med uppgiften och era önskemål vid första kontakten så att
psykologen i fråga inser värdet för er att få dessa upplysningar och kunskaper.
Försök belysa åtminstone följande områden när ni intervjuar (och strukturera gärna rapporten kring
dessa punkter):
typiska arbetsuppgifter och arbetsmetoder
fördelning av arbetstiden mellan olika arbetsuppgifter
teoretisk inriktning som ligger till grund för arbetet
ev nödvändiga specialkunskaper/specialistutbildning
klientgrupper
synpunkter på arbetet - problem, ljuspunkter
tips till er som blivande psykologer
bedömning av arbetsmarknaden inom det egna fältet
Rapporten skall omfatta 3 - 4 A4-sidor, 12 p, enkelt radavstånd. Tänk på att formalia, det vill säga
kurs, datum, arbetets namn och författarnamn, bör finnas på förstasidan. Manus lämnas till Ingrid,
C410, senast kl 12 två dagar före redovisningsdatum.
Vid sista kurstillfället redovisas och diskuteras materialet. Detta är programmets första
tillämpningsövning. Alla skall presentera sina intervjuer för kurskamraterna och försöka göra det så
professionellt som möjligt. Använd gärna tips från retorikföreläsningen. Varje grupp har 15
minuter till förfogande för redovisning och frågor. Tidsplanera därför redovisningen i förväg – öva
gärna -, så att upplägget blir åhörarvänligt.
5
Psykologprogrammet 300 hp HT14
Examinationsuppgift
I denna uppgift skall du träna på att använda din intellektuella kreativitet och reflektionsförmåga. Du
skall kritiskt granska innehållet, men framför allt författarnas metod, i ett par av kursens artiklar. I
detta sammanhang bör du även kritiskt granska och redogöra för dina egna ställningstaganden. De
formella kraven på din text är kortfattade och gäller i princip endast omfång och referenser, se nedan.
Resten är upp till din egen kreativitet. För att få godkänt, gäller att du uppfyllt punkterna nedan.
Välj två av kursens 10 artiklar.
Granska dessa kritiskt utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt med utgångspunkt i Thurén
2007.
Granska även din egen utgångspunkt för denna granskning.
Välj några begrepp ur Thurén som du tycker är relevanta och centrala för din granskning
Diskutera dina valda artiklar utifrån och referera till begreppen i din diskussion.
Använd gärna Thuréns checklista som underlag och inspiration.
Använd även utdrag ur Hassmén, Vetenskapligt skrivande. Delas ut vid kursstart.
Det viktiga är att det framgår att du har förstått de vetenskapliga begreppen och att du försöker
använda dem
Det skall även framgå att du förstått det centrala innehållet i dina granskade artiklar.
2 – 3 A4-sidor, enkelt radavstånd, 12 p.
Inlämning senast se schemat.
6
Psykologprogrammet 300 hp HT14
Reflektionsgrupper
Psykologprogrammet är en lång akademisk professionsutbildning. Den är på många sätt krävande,
både intellektuellt och känslomässigt/personligt. Därför finns behov av ett forum där studenterna
coachas in i utbildningen.
Socialisationsprocessen in i de akademiska studierna tar olika lång tid i anspråk och är olika
energikrävande för olika studenter. Den är individuell men sker i ett grupp- och organisatoriskt
sammanhang. Varje students socialisation påverkas av kurskamrater, lärare och forskare.
Reflektionsgruppen ger tillfälle till att diskutera frågeställningar och problem avseende studierna och
även få svar på konkreta frågor liksom goda råd.
En förutsättning för ett bra studieklimat under en så lång period som fem år och på en utbildning av
den personliga karaktär som psykologprogrammet är, är att man som student känner sig delaktig i
institutionens liv och verksamhet. Reflektionsgruppen är ett forum där studiefrågor, institutionsfrågor
m.m. öppet kan dryftas med en centralt placerad lärare.
Att utbilda sig till psykolog innebär dessutom att konfronteras med sig själv på ett kanske oväntat sätt.
Den yrkesverksamma psykologen använder sig själv, sin mentaliseringsförmåga och sitt känsloregister
som referensram och verktyg i sitt yrkesutövande. Som psykolog påverkas man ofta starkt
känslomässigt av sina klienter, vilket man måste lära sig att hantera. Många moment under
utbildningens gång tränar detta. Egenterapin, som startar några terminer in i utbildningen, är nog det
moment som mest uttalat tränar självreflektion och självinsikt. Egenterapin är speciell i den meningen
att den till stora delar berör studentens personlighet och privatliv. Egenterapin ger dessutom en
möjlighet för studenten att ocensurerat reflektera över det som händer under utbildningens gång.
Reflektionsgruppen är ett komplement till egenterapin på så sätt att den erbjuder möjligheter att
reflektera och diskutera funderingar, händelser och frågeställningar som väcks under utbildningen, och
som är lite mer allmänna än de rent privata/personliga.
Reflektionsgrupperna består av ca 8 studenter i varje grupp och leds av lärare som också är erfarna
psykologer.
Reflektionsgrupperna är schemalagda vid två tillfällen under termin 1 och ett uppföljningstillfälle
under termin 2.
Syfte
Underlätta studenternas socialisationsprocess in i akademiska studier
Bidra till studenternas delaktighet i institutionen
Erbjuda möjligheter att diskutera stort och smått i samband med studierna och inför framtida
yrkesverksamhet
Träna färdigheterna reflektions- och mentaliseringsförmåga liksom ett vetenskapligt
förhållningssätt och förmåga till teamarbete.
Kurskrav
Närvaro och aktivt deltagande vid båda tillfällena.