Källor från 1800

Bedömningsstöd
Historia 4-6
Elevhäfte
UPPGIFT I HISTORIA ÅRSKURS 6
Källor från 1800-talets liv
I arkiven (platser där man förvarar gamla dokument) finns mängder
av bevis från det liv som människorna levde förr.
Här har du tre exempel på källor från 1800-talets Värmland:
• Ett utdrag ur en så kallad bondedagbok skriven av en bonde som
hette Gustaf Persson och som bodde i byn Berg.
• Ett utdrag från en dagbok som en ung, rik kvinna från
Kristinehamn, direktörsdottern Charlotte Garneij, skrev då hon
var på besök i Stockholm 1801.
• En så kallad skoljournal från skolan i Millesvik år 1826.
Ur Gustaf Perssons dagbok 1832
November
4/11: Jag plöjde vall i Ängen m.m. För övrigt tröskade vi både tidigt i ottan och hela dagarna.
1/11: Vi körde hö.
12/11: Sonen Anders och jag var ute med båten till holmarna och lade i fisknäten.
13/11: Söndag: Första snön på denna höst.
15/11: Vi slaktade får. Och för övrigt tröskade vi och kastade havre till och
med 21/11. Nu är snöföre på landsvägarna.
22/11: Vi var till kvarnen för att mala mjöl.
25/11: Jag for till staden. För övrigt tröskade vi. Stark köld. Vi tröskade till
månadens slut.
En bondes dagbok 1809-1833. Utgiven av Oscar Lövgren, Småskrifter utgivna av Värmlands museum
9, 1970. (Texten är bearbetad av nationella provgruppen vid Karlstads universitet)
1
Skolverket 2014
Ur Charlotte Garneijs dagbok 1801
April i Stockholm
23
gick vi ut kl 5 på eftermiddagen till Skinnarviksbergen, därifrån till herr C. och fru L. Där var herr Vinge.
24 var vi icke ute. Inga gäster här mer än herr S. och fru L. som kom och drack te hos oss
25
gick vi ut kl 3 på eftermiddagen. På Södermalmstorg träffade vi F. Vi gick över borggården, bort åt norr och även förbi Kungsträdgården och sen hem.
26
klockan 1 på eftermiddagen gick vi till herr C. och fru L.
Dit kom också herr B. med fru, herr K. med fru, 2 döttrar, 1 son. Här åt vi middag på kvällen.
27
kl 3 gick vi till baronen, därefter till Nybergs. De var inte hemma. Nere vid hamnen träffade vi L R Valencrona. Då gick vi åt norr och sen till fru Bylöv och hennes syster vilka grät av glädje.
28
kl 9 till mamsell Öhrström, sen i Slottskapellet, så tillbaka till M. och så hem. Den afton kom fru N. hit samt hennes svåger.
29
om aftonen följde jag med syster och K. ut på stan. Vi gick till slaktaren, hökarebodar [mataffärer], porslinsbodar och bakelsebodar.
KÄLLA: Kristinehamns hägre allmänna läroverks handskriftssamling, J C Garnelj FIL:2
(Texten är bearbetad av nationella provgruppen vid Karlstads universitet)
2
Skolverket 2014
Ur skoljournal, Millesviks kola år 1826, 2:a klassen
Barnets namn och
gård
Förmåga att
läsa vid början
av skolåret
Förmåga att
skriva i början
av skolåret
Anmärkningar
under skolåret
Förmåga att
läsa efter
skolåret
Förmåga att
skriva efter
skolåret
Anders Hansson,
Klockargården
Läste dåligt i
bok.
Endast i sand- Varit borta
bänken*
utan lov 3
dagar.
Läser utan
Skriver enligt
hinder i
tabell 3.*
katekesen*
och
någorlunda
i psalmboken
Kerstin Jansdotter, Övre Torp
Läste dåligt i
bok.
Usel
Varit bort
utan lov 3
½ dag, med
lov ½ dag.
Kommit för
sent 2 gånger
Läser något sämre
än Anders
Hansson.
Lena Nilsdotter,
Västra Torp
Läste lika illa
som Kerstin
Jansdotter.
Ingen
Borta utan
lov 2 ½ dag.
Kommit för
sent 1 gång.
Läser någor- lunda i bok.
Anders Hansson,
Dåverud
Kunde läsa i
katekesen*,
men osäkert
Endast i sand- Borta utan lov Läser
bänken*
15 dagar. Med som Lena
Nilsdotter
lov 2 dagar.
Skriver enligt
tabell 10.*
-
KÄLLA: Milleviks kyrkoarkiv K IVb:1
(Texten är bearbetad av nationella provgruppen vid Karlstads universitet)
*Ordförklaringar
Sandbänken = en låda fylld med sand där man tränade att skriva med en hjälp
av en pinne.
Tabell 3, tabell 10 = Ett sätt att undervisa i vissa skolor, där barnen skulle lära
sig att forma bokstäver med hjälp av en tryckt tabell som man skulle skriva av.
Katekesen = en sammanfattning av kyrkans lära som Martin Luther hade gjort
på 1500-talet och som alla invånare i Sverige var tvungna att kunna ännu under
1800-talet.
3
Skolverket 2014
Uppgifter
1. A) Vilka slutsatser om hur livet kunde vara i Sverige kan du dra
med hjälp av de tre dokumenten?
Ja
Kan dokumenten visa att...
Nej
... de flesta människor kunde läsa och skriva på 1800-talet?
... de flesta kunde åka på nöjesresor till huvudstaden på
1800-talet?
... en del barn och ungdomar måste arbeta mer än andra på
1800-talet?
... det fanns både rika och mindre rika personer i Sverige på
1800-talet?
... det fanns både rika och mindre rika som kunde skriva på
1800-talet?
... det fanns både män och kvinnor som kunde skriva på
1800-talet?
1. B) Motivera varför du svarade ja och nej på frågorna.
(Välj minst två av frågorna!)
4
Skolverket 2014
2. Dra en egen slutsats om livet under 1800-talet med hjälp av de tre dokumenten.
3.
Använd de tre dokumenten och visa på en skillnad och en likhet mellan hur det är i Sverige i dag och hur det var i Sverige på 1800-talet.
En likhet är att…
5
Skolverket 2014
En skillnad är att…
6
Skolverket 2014