Rinosinuit, Primärvården Landstinget Dalarna
Transcription
Rinosinuit, Primärvården Landstinget Dalarna
Innehållsförteckning, Rinosinuit Syfte Sid 2 Omfattning 2 Ansvar 2 Berör 2 Kvalitetsindikator 2 Definition 2 Symptom 3 Prevalens, epidemiologi 3 Komplikationer 3 Förebyggande 4 Handläggning 4 Diagnos 4 Differentialdiagnos 4 Behandling 5 Remissindikation 6 Sammanfattning 6 Journalmall 6 Referenser 6 1 Symptom Värk i kinderna eller pannan – oftast känns det mer på ena sidan. Täppt näsa och snuva som luktar illa – ofta värre på ena sidan. Värk eller tryck i tänderna i överkäken. Allmäntillståndet påverkat, från obetydligt till kraftigt påverkat förekommer (svår sjukdomskänsla). Symtom och kliniska undersökningsfynd kan inte säkert säga om det föreligger en bakteriell sinuit eller utesluta diagnosen. Klassiska symtom har ansetts vara långvarig färgad snuva, huvudvärk, perkussionsömhet över sinus, smärta vid framåtböjning och smärta i sinusområde eller tänder. Dessa symtom är dock ospecifika och ger var för sig inte en säker diagnos. Perkussionsömhet, ökad smärta vid framåtböjning eller patientuppgift om tidigare akuta sinuiter eller dubbelinsjuknande har begränsat differentialdiagnostiskt värde. Svullnad och värk i käken med feber eller påverkat allmäntillstånd tyder på en infektion som behöver bedömas omgående. Barn under fyra år kan ha tjock färgad snuva tillsammans med impetigo, såriga näsborrar och käk-vinkeladeniter. Det kan tala för infektion orsakad av Streptococcus pyogenes. Barn kan även ha nästäppa och/eller missfärgad snuva under lång tid, utan att bakteriell rinosinuit behöver misstänkas (allergiskt betingad nästäppa, adenoid). De flesta fall av bakteriell sinuit involverar mer än ett sinus, vanligen ethmoidal- och maxillarsinus. Prevalens, epidemiologi Den årliga incidensen av virala övre luftvägsinfektioner med sinuit, rinosinuit uppskattas för vuxna till mellan två och tre och för barn till mellan sex och åtta men kan även uppträda sporadiskt. Hos allmänläkare diagnostiseras idag cirka 150 000 akuta maxillarsinuiter årligen, varav nästan alla behandlas med antibiotika. Av dessa patienter är två tredjedelar kvinnor. I studier har cirka två tredjedelar av patienterna med förmodad bakteriell rinosinuit tillfrisknat eller förbättrats betydligt 10–14 dagar efter diagnos utan antibiotikabehandling. Inkubationstiden är två till fyra dagar. Mikrobiologi Den bakteriella flora som orsakar sporadisk sinuit är i Sverige densamma sedan länge. Streptococcus pneumoniae och Haemophilus influenzae utgör tillsammans cirka 60 % av framodlade patogener vid sinuspunktion. H. influenzae har en lägre grad av virulens än pneumokocker och har vid otit visats ha en hög grad av spontanelimination. Det är okänt om samma förhållande råder vid sinuit. Moraxella catarrhalis ses också, särskilt hos barn, men har osäker klinisk relevans. Vid sinuit av dentalt ursprung återfinns ofta anaerober, stafylokocker och enterokocker. Barn under fyra år med tjock färgad snuva, tillsammans med impetigo, såriga näsborrar och käkvinkeladeniter talar för infektion orsakad av Streptococcus pyogenes. S. pyogenes bör då påvisas inför ställningstagande till behandling. Komplikationer Allvarliga komplikationer är ytterst sällsynta. Det finns emellertid några differentialdiagnostiska tillstånd och allvarliga former av sinuit, t.ex. ethmoidit, som måste kunna identifieras varför läkarundersökning av barn ibland är nödvändig (cystisk fibros samt immun- och ciliedefekter). Vid ensidiga symtom bör främmande kropp misstänkas. En liten risk för blodförgiftning (sepsis) med spridning till hjärtklaffarna finns. Tillbaka till innehållsförteckning 3 Förebyggande Rökstopp, avsvällande nässpray, analgetika, i första hand paracetamol. Handläggning Telefon ÖLI upp till 10 dagar med färgad snuva, lätt till måttlig värk i maxilarområdet → egenvård och expektans. Mottagning ÖLI mer än 10 dagar med färgad snuva, svår värk i maxilarområdet, ibland med försämring efter 5-7 dagars förkylning → läkarbesök för bedömning. Svullnad och värk i käken med feber eller påverkat allmäntillstånd tyder på en infektion som behöver bedömas omgående med tanke på att det finns en liten risk för blodförgiftning (sepsis) med spridning till hjärtklaffarna. Diagnos När minst tre av nedanstående fyra symtom är uppfyllda är bakteriell rinosinuit sannolik. Vargata i epifarynx/mellersta näsgången är ett ovanligt men säkert tecken på bakteriell rinosinuit. Försämring efter 5-7 dagar (dubbelinsjuknande) Ensidig smärta Uttalad smärta Andra vanligt förekommande symtom: Smärta i tänder och käkar Lång sjukhistoria > 10 dagar I tveksamma fall eller om patienten har haft upprepade episoder kan röntgendiagnostik och eventuell punktion för diagnostik av etiologi genomföras. Röntgen/ultraljud med fynd av vätska eller heltät sinus tyder på sannolik bakteriell rinosinuit. Slemhinnesvullnad räcker inte för diagnos. Patologiska röntgenologiska fynd gör bakteriell rinosinuit sannolik. Säkrast diagnostiseras bakteriell rinosinuit med punktion/aspiration och odling från aspiratet. Den kliniska undersökningen bör ske efter avsvällande behandling av näshålan med vanliga avsvällande näsdroppar. J01- Akut sinuit J32- Kronisk sinuit Differentialdiagnos o o o o o Allergi Polyper Tandinfektion Upprepade infektioner genom barn och barnbarn Främmande kropp Tillbaka till innehållsförteckning 4 Behandling Egenvård, telefonråd Ge alltid råd om rökstopp i samband med luftvägsinfektion. Patient med förkylningssymtom i mindre än tio dagar, varig (purulent) snuva och lätt/måttlig smärta i maxillarområde har sannolikt endast liten nytta av antibiotika och rekommenderas symtomlindrande behandling. Analgetika, t.ex. paracetamol. Höjd huvudända när man sover Undvik att röka Receptfri avsvällande nässpray eller droppar. Ev. kortisonspray. Lugna promenader minskar svullnaden Mottagning Medicinsk behandling Det finns inget övertygande vetenskapligt stöd för att antibiotikabehandla okomplicerad bakteriell rinosinuit hos barn i förskoleåldern. Vuxna med bakteriell rinosinuit kan erbjudas antibiotika. Spontanläkning är vanligt och patienten bör få ta aktiv ställning till eventuell behandling med tanke på biverkningar av antibiotika. Lokal avsvällande nässpray eller droppar och nässköljningar med koksalt ger symtomlindring men påverkar inte utläkningen. Det saknas vetenskapligt stöd för användning av perorala slemhinneavsvällare. Lokala steroider kan användas som komplement vid samtidig allergisk eller idiopatisk rinit med hyperreaktivitet. Patienter som redan har behandling med nasala steroider ska fortsätta med behandlingen under ev. antibiotikabehandling. Komplikationer till rinosinuit är sällsynta och kan inte säkert förebyggas med antibiotika. Syfte med behandling är att förkorta sjukdomsförloppet. Effekten utvärderas först efter 5 dagar då läkningsförloppet är långsamt. Antibiotikaresistens Internationella studier har visat en klar relation mellan antibiotikaförbrukning och resistens. Även i Sverige ses en ökande förekomst av nedsatt känslighet för penicillin. Spontanläkningsfrekvensen är hög. Ge därför antibiotika endast vid starkt behov. Terapisvikt Effekten utvärderas först efter 5 dagar då läkningsförloppet är långsamt. Omvärdera diagnosen vid terapisvikt. Dental infektion, näspolypos och tumör bör uteslutas. Vid behov av antibiotika V-penicillin (Kåvepenin®) Vid terapisvikt Amoxicilllin Vid allergi/överkänslighet Doxycyklin (Doxyferm®) pat >8 år Bactrim® > 12 år Bactrim® 8-12 år Dos 1,6 g x 3 Behandlingstid 7-10 dagar 500 mg x 3 10 dagar 800 mg x 2 400 mg x 2 10 dagar 10 dagar 10 dagar Tillbaka till innehållsförteckning 5 Uppföljning Patienter med röntgenverifierad frontalsinuit samt övriga allvarligt sjuka patienter bör ha återbesök. Övriga bör ha återbesök enbart vid utebliven effekt av antibiotikabehandling. Remiss till ÖNH-specialist I sällsynta fall kan även barn utveckla en komplicerad sinuit i form av akut etmoidit (bakteriell infektion i etmoidalsinus vilka är små bihålor som omger näsroten) med allmänpåverkan, hög feber och svåra fokala symptom (svullnad, smärta, rodnad). Dessa barn skall remitteras till barnklinik eller öronklinik för akut handläggning (oftast i.v. antibiotika). Patient med fler än 3-4 bakteriella infektioner per år bör utredas vidare med tanke på allergi, näspolypos eller hyperreaktivitet, eventuellt i samråd med ÖNH-specialist. Vid terapisvikt eller ny rinosinuit inom 4 veckor remitteras till specialist. Patient som har kvarstående ensidiga besvär tre veckor efter sjukdomsdebut och efter eventuellt behandlingsförsök bör utredas avseende dental infektion, näspolypos eller tumör. Sammanfattning Sinuit, rinosinuit definieras som ett inflammatoriskt tillstånd i näsa och bihålor som kan ha flera orsaker. För val av behandling är etiologin avgörande och bör anges i diagnosen. Symptom och kliniska fynd kan inte säkert förutsäga eller utesluta att det föreligger en bakteriell infektion. Rökning, allergi och graviditet ökar risken för besvär. Det brukar ta minst tio dagar från det att man fått de första tecknen på förkylning, tills att man får en sinuit orsakad av bakterier. Spontanläkningsfrekvensen av bakteriell sinuit, rinosinuit är mycket hög. Barn under fyra år kan ha tjock färgad snuva som kan tala för infektion orsakad av Streptococcus pyogenes. Det finns några differentialdiagnostiska tillstånd och allvarliga former av sinuit hos barn som måste kunna identifieras varför läkarundersökning av barn ibland är nödvändig. Barn kan ha nästäppa och/eller missfärgad snuva utan att bakteriell sinuit behöver misstänkas (allergiskt betingad nästäppa, adenoid, främmande kropp). Journalmall Take Care Referenser Information från Läkemedelsverket. (2005). Läkemedelsbehandling av rinosinuit – Behandlingsrekommendation. 3:2005. Stockholms läns landsting. Vårdprogram Sinuit Landstinget Dalarna. Terapirekommendationer Tillbaka till innehållsförteckning 6