Neuroborrelios och sinuit

Transcription

Neuroborrelios och sinuit
2015‐02‐04
Neuroborrelios och sinuit Överdiagnostik och överbehandling
4 februari 2015
Gunnar Jacobsson
Terapigrupp Infektion
Spiralformad bakterie, Borrelia burgdorferi sensu lato,
Sprids med fästingar mars – november
Fr a södra och mellersta Sverige
Olika manifestationer
1
2015‐02‐04
KAN INTE ODLAS I RUTINBRUK!
Bristande laboratoriediagnostik, serologi
Erythema migrans
Vanligaste kliniska bilden
Ringformad rodnad typiskt 14 dagar efter bett
Diagnos klinisk: endast 50 % utvecklar positiv serologi
2
2015‐02‐04
Lymfocytom
Ovanligare
Fra barn, örsnibb eller bröstvårta
Blåröd rodnad med svullnad
Klinisk diagnos
70 % sensitivitet för serologi
Akrodermatit
Kronisk blåfärgad missfärgning distalt ben
100 sensitivitet för serologi, endast IgG
Histologi typisk bild
Långsamt terapisvar av antibiotika
3
2015‐02‐04
Neuroborrelios
Näst vanligaste manifestationen efter EM
Symtomdebut typiskt 4 – 8 veckor efter bett
Vanligast symtom meningoradikulit med smärta
Smärtan är migrerande, förvärras nattetid och påverkas ej av analgetika
Neuroborrelios
Perifera pareser förekommer, vanligast facialispares, inte sällan bilateral
Ovanligare är lymfocytär meningit utan smärtor, CNS‐påverkan med tetra‐ eller parapares
Lymfocytär pleocytos i likvor, intratekal antikroppsproduktion
4
2015‐02‐04
Neuroborrelios
KRÄVS LIKVORUNDERSÖKNING FÖR DIAGNOS!
Begränsningar med serologi
• Negativ serologi förekommer vid tidiga och lokala manifestationer.
• Hög seroprevalens (förekomst av antikroppar hos friska
vuxna) finns i endemiska områden på grund av genomgångna
kliniska eller subkliniska infektioner.
• IgM‐antikroppar i serum är av tveksamt diagnostiskt
värde på grund av att ospecifik reaktivitet är vanlig.
Både IgM och IgG kvarstår länge även efter utläkt
infektion.
• Testkit från olika fabrikanter ger inte alltid jämförbara
resultat.
5
2015‐02‐04
Begränsningar med serologi ‐
Neuroborrelios
Specifika antikroppar mot borrelia kan påvisas i likvor
två veckor efter symtomdebut, och efter tre veckor har
de flesta patienter positivt likvor‐serumindex. Avsaknad av specifika antikroppar i serum utesluter inte helt neuroborrelios i tidigt skede men diagnosen är mycket
osannolik vid negativ serologi åtta veckor efter symtomdebut.
Terapigrupp Infektion
Nytt terapiråd Borrelia REK 2015
• Vid nytillkomna neurologiska symtom som facialispares och neuralgisk smärta kan neuroborrelios misstänkas. Kontakta infektionsklinik för vidare utredning. • Diffusa symtom som yrsel, kronisk kroppsvärk, kronisk trötthet, generaliserad ledvärk, polyneuropati är inte neuroborrelios!
6
2015‐02‐04
Sinuit
Vanlig diagnos Stor överförskrivning av antibiotika
Var 5:e antibiotikarecept i USA indikation sinuit!
0,5 – 2 % av viral rinosinuit utvecklar bakteriell sinuit.
Sinuit
Initialt förkylning med nästäppa, snuva
Tillkomst av värk över maxillarsinus, ömhet ansikte, tänder
Snuvan alltmera färgad
7
2015‐02‐04
Sinuit
Symtom och undersökningsfynd vid bakteriell rinosinuit där antibiotika kan ha effekt:
Varig snuva – ensidiga symtom – uttalad smärta ‐
dubbelinsjuknande Inklusionskriterier:
Patienter med medelsvåra eller svåra besvär i minst 7 dagar
Värk över sinus maxillaris, ömhet i ansikte eller tänder,
färgad snuva Amoxicillin i 10 dagar ej bättre än placebo
8
2015‐02‐04
2014
63 studier, 9 placebokontrollerade
Liten effekt av antibiotika: 7 – 15 dagar efter behandling: 86 % i placebogruppen
91 % i antibiotikagruppen
återställda eller förbättrade
Terapigrupp Infektion
Ny text ”Akut rhinosinuit” REK 2015
Vid måttlig sinuit har antibiotika i regel ingen effekt. Besvären är ofta långvariga, 2‐3 veckor, oavsett om antibiotika ges eller inte. Vuxna som är ”förkylda” i mer än tio dagar med färgad snuva och svår värk i kinder/tänder kan ha nytta av antibiotika.
9
2015‐02‐04
10
2015‐02‐04
11
2015‐02‐04
12