Kungälvs sjukhus nyhetsbrev, oktober 2015 (pdf, nytt fönster)

Kungälvs sjukhus
Nyhetsbrev
Sjukvården kan bli
bättre på att
arbeta preventivt
oktober 2015
Friskvårdsvecka med
svängigt utbud
Vi måste rusta oss för framtiden.
Jag hoppas att alla vet att regionfullmäktige i april i år fattade beslut om
att ställa sig bakom inriktningen att
Kungälvs sjukhus skall få ett större uppdrag och även ta ansvar för vården av invånarna
på norra Hisingen. Befolkningen växer i Storgöteborg med stor inflyttning till framför allt Göteborg. I vårt närområde kommer det att ske en tillväxt och en stor ökning
av antalet äldre. Utvecklingen av den nära vården runt våra äldre är högt upp på den
politiska agendan. Sjukvården behöver arbeta mer i öppna former ute i befolkningen.
Min förhoppning är att vi dessutom blir allt bättre på att arbeta preventivt, det vill
säga arbeta för att sjukdom och skador inte skall uppstå. Det går att förhindra fallolyckor, trycksår och undernäring hos äldre. Vi måste våga ta upp de ibland tabubelagda frågorna runt levnadsvanor – inte minst alkohol – i mötet med våra patienter
när vi tror att det kan ha betydelse för hälsan.
Vi närmar oss nu det första spadtaget till våra nya vårdbyggnader där det kommer
att finnas alla förutsättningar att fortsatt vidareutveckla vården för dem som behöver
oss. Vi lever allt längre och kommer även fortsättningsvis att behöva sjukhusets resurser
i form av slutenvård, inte minst när vi blir äldre.
Ann Stokland, sjukhusdirektör
Sjukhusets friskvårdsvecka, som
avslutades förra veckan, tog i år
avstamp i trender och den variation som trender för med sig, men
också den stress man kan uppleva
när hälsbudskapen blir för många
och ibland motstridiga.
Flera av föreläsarna drog stor
publik; bl.a. Peter Wallén som gav
nya perspektiv på varför vi gör
olika saker och vad som är vettigt ur friskvårdssynpunkt. Fullt
sväng var
det också
på provapå-passen,
inte minst
då
Tove
Casén och
Christian
Johansson bjöd på ett mycket
uppskattat Lindy hop-pass.
Fler strokepatienter får trombolys
Sjukhuset följer regelbundet upp
hur stor andel av strokepatienterna som får trombolys. Under
årets två första kvartal har andelen stigit till 15 procent.
Trombolys är en
propplösande
behandling som
inom en viss tidsram kan ges till
patienten under
förutsättning att
stroken orsakats
av en propp i hjärMargrethe Tönder
nan. Man räknar
med att 15–20 procent av alla strokepatienter har nytta av en sådan behandling.
– Att vi har ökat andelen är bra
och visar att vårt arbete ger resultat,
säger Margrethe Tönder, överläkare på
geriatrik-/rehabkliniken och ny processägare för stroke på sjukhuset. Där-
Nyhetsbrev från Kungälvs sjukhus | oktober 2015
emot har vi fortfarande mycket att förbättra vad gäller tiden till trombolys.
Två miljoner hjärnceller i minuten
När en patient kommer in med stroke
finns ingen tid att förlora – för varje
minut som går förlorar patienten två
miljoner hjärnceller. Man har därför
klockat hur lång tid de olika momenten i
kedjan tar från det att patienten kommer
in till det att trombolys sätts in.
– Ambulanspersonalen åker direkt
till röntgen med patienten så läkare och
sjuksköterska möter upp där i stället för
på akuten, säger Margrethe. De första
momenten går numera ganska snabbt,
men när själva beslutet om trombolys
ska sättas in eller ej ska fattas ser vi att
tiderna varierar mycket.
Orsakerna till det kan vara många,
men helt klart finns här en möjlighet att
vinna tid för patienten.
– Vårt mål är att kunna genomföra
den här
processen på
högst 30
minuter,
s ä g e r Vid stroke handlar det om att
rädda hjärnan och dess funktioner.
M a r - Därför är varje minut betydelsefull.
g rethe.
Det skulle vara väldigt bra. Just nu ligger
mediantiden på 46 minuter.
Stark utveckling inom
strokevården
Utvecklingen inom strokevården är intensiv. Trombektomi – dvs. att proppen
i hjärnans kärl tas bort med ett instrument – har börjat införas som behandlingsmetod, bl.a. på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Behandlingsmetoden
kräver emellertid en mer avancerad
diagnostik och att det finns läkare som
kan utföra behandlingen tillgängliga
dygnet runt.
Ljus som läker huden
På en mottagning i sjukhusets kulvertplan strålar
ljuset. Bokstavligen.
I en av korridorerna hittar man nämligen ljusbehandlingsenheten, som från och med den här månaden har utökat sina
öppettider och sin bemanning för att kunna ta emot fler patienter. Numera har mottagningen också två ljuskabiner, vilket gör
att man kan ta emot män och kvinnor samtidigt.
– Många ljusbehandlingsenheter har lagts ned, säger Jeanette
Möller som ansvarar för verksamheten. I Göteborg finns till
exempel bara två stycken kvar, så vi räknar med att ta emot fler
patienter här.
Behandlingsschema efter hudtyp
Till ljusbehandlingen kommer framför allt psoriasispatienter,
men även patienter med eksem och andra hudsjukdomar som
kan lindras av ultraviolett ljus. Behandlingarna följer ett schema
baserat vilken hudtyp patienten har, och för att få effekt går
man 2–3 gånger i veckan under 8–12 veckor. Den långa behandlingsperioden gör att patienterna får en kontinuerlig dialog
med personalen och en regelbunden uppföljning med läkaren.
I ett av rummen på mottagningen finns ett kar för salta bad,
och här är temperaturen och luftfuktigheten betydligt högre.
Infravärme och en bastu bidrar till värmen. Syftet är att underlätta avfjällning, något som kan vara nödvändigt för att UVljuset ska nå hudens basalcellslager och läderhuden.
Ing-Marie Bergvall och Anita
Andersson,
sjuksköterskor
på sjukhusets
ljusbehandlingsenhet.
Utöver behandlingen kan patienterna även få hjälp av mottagningens sjuksköterskormed att lära sig hur de ska smörja sig.
Sjukdom som påverkar livskvaliteten
I studier har det visat sig att psoriasis har stor påverkan på
livskvaliteten, bl.a. psykologiskt.
– Eftersom sjukdomen syns så tydligt kan den vara stigmatiserande, förklarar Jeanette. Att då få hjälp med problemen har
väldigt stor påverkan för den här paPsoriasis och ljusbehandling
tientgruppen.
På mottagningen kan patienterna få UVB-behandling, basta och bada saltbad.
• Psoriasis är en hudsjukdom som
ger röda hudfläckar som fjällar
och ibland kliar. Orsaken är en
inflammation i de övre hudlagren.
• 2–3 procent av befolkningen
har psoriasis.
• Behandling med ultraviolett ljus
dämpar inflammationen.
• Långa behandlingstider med
UVB-ljus kan öka risken för hudcancer, vilket gör att patienter får
göra högst två behandlingsserier
per år.
• 2014 hade Kungälvs sjukhus
ljusbehandlingsenhet knappt
3 000 besök. Ca 70 procent av
patienterna som kommer till
mottagningen har psoriasis.
Den 17–18 september anordnades
den årliga DBT-konferensen. I år
stod psykiatriska klinikens DBTteam som värdar och hade satt
samman programmet.
Syftet med konferensen är att sprida
kunskap och nyheter om dialektisk
beteendeterapi (DBT) samt att skapa
kontakter och utbyte av erfarenheter.
178 personer från olika DBT-team deltog; allt ifrån norr till söder i Sverige.
Göran Eiman, biträdande klinikchef på
psykiatriska kliniken, hälsade alla välkomna och slog även ett slag för Kungälvs
sjukhus som en trevlig arbetsplats.
Till konferensen hade psykiatern
Charles Swenson från Northampton
i USA bjudits in för att föreläsa under
rubriken ”Purpose, presence and flow
– principles in DBT”. Charles Swenson
var en intressant föreläsare med mycket
erfarenhet från att jobba med patienter
i DBT-behandling, och föreläsningen
uppskattades mycket av åhörarna. Även
Marstrand uppskattades och blev en
upplevelse i
sig för många deltagare.
DBT är
en form av
kognitiv beteendeterapi
som syftar
till att minska
självskadebeteende hos personer med emotionellt instabil personlighetsstörning.
DBT-teamet
Nyhetsbrev från Kungälvs sjukhus | oktober 2015
Redaktör: Lisa Arvidsson, tfn 0303–987 90 | Ansvarig utgivare: Ann Stokland
Kungälvs sjukhus, tfn 0303–980 00
Kungälvs sjukhus webbplats: www.vgregion.se/ks
Bild: ANNA-LENA SVENSSON
Charles Swenson föreläste på årets DBT-konferens