docDet bästa för patienten
download 
Report Transcription
Det bästa för patienten
FÖRSKRIVAREN INFORMATION FRÅN LÄKEMEDELSKOMMITTÉN l REGION JÖNKÖPINGS LÄN Det bästa för patienten NR 1 2015 Välkommen till ett nytt nummer av Förskrivaren! Den här gången har tidningen en ny layout, anpassad efter regionens grafiska profil. Innehållet har dock som vanligt fokus på utvecklingen inom läkemedelsområdet och händelser som är värda att uppmärksamma. I det här numret tar vi upp några angelägna frågor. Nya läkemedel introduceras till nytta för patienterna. Främst utvecklas behandlingen för cancersjuka och behandling av hepatit C. Priserna för nya behandlingar är mycket höga, vilket leder till att kostnaderna för läkemedel ökar generellt i Sverige. Det är ett klart trendbrott, då vi tidigare har haft minskade kostnader under flera år. Kostnadsökningarna är av den digniteten att vi behöver agera. Vi tvingas nationellt prioritera vilka patientgrupper som ska behandlas. Läkemedelsprojektet med kommunerna har nu startat. Förhoppningen är en bättre läkemedelsförsörjning till våra äldre patienter. Det kommer bland annat att innebära insättning av ApoDos för en del patienter enligt kriterier, men problemen med Pascal kvarstår och vi får kompromissa. Kommunikationen med kommunerna har ökat avseende övergripande strukturfrågor och det är positivt. FAKTA-arbetet tar nu ytterligare ett steg, i och med att Staffan Ekedahl ska arbeta med kunskapsstöd för SKL. Mycket glädjande! Till sist vill jag önska en riktigt glad sommar! Mårten Lindström Ordförande, Läkemedelskommittén Storstädning bland läkemedelsmallarna Nu har de över 5 000 läkemedelsmallarna i Cosmic genomgått en storstädning. Detta har skett med hjälp av ansvariga Faktagrupper, under ledning av erfarna kliniska apotekare. Syftet har varit att kalibrera mallarna med innehållet i Faktadokumenten. – En del mallar har tagits bort, andra reviderats så att de stämmer överens med innehållet i Fakta, berättar Staffan Ekedahl, distriktsläkare och Fakta-koordinator. Fakta, regionens gemensamma kunskapsstöd, har också fått ett nytt ämnesområde – akut sjukvård. Området ska ge stöd i arbetet med att hänvisa patienter till rätt vårdnivå utifrån olika tillstånd. Dokumenten här reglerar bland annat avgränsningar mellan primärvårdens ansvar för akut sjuka, patientens egenvård och sjukhusens akutmottagningar. Nu är läkem Den 1 april gick startskottet för det efterlängtade läkemedelsprojektet ”Optimerad läkemedelshantering i ordinärt och särskilt boende”. Projektet drivs gemensamt av regionen och kommunerna i Jönköpings län och förhoppningen är att det ska lösa den knut som idag finns kring användning av ApoDos kontra dosetthantering. Men projektet vill åstadkomma mycket mer än så. – Vi hoppas att det blir fokus på vad som är bäst för den enskilda patienten. Målet är att skapa en mer individanpassad läkemedelshantering, som samtidigt innebär att personalens tid används på ett optimalt sätt, säger projektledare Sara Wulff. Bakgrunden till projektet är delvis den frustration som uppstod i kommunerna när Läkemedelskommittén gick ut med en rekommendation om att inte längre använda ApoDos. Kommittén såg betydande patientsäkerhetsrisker med att det ordinationssystem som styr ApoDos (Pascal) inte kommunicerar med regionens journalsystem. Det innebär att förskrivarna är tvungna att ordinera och dokumentera i båda systemen. Följden av rekommendationen blev dock att kommunens sjuksköterskor fick betydligt fler dosettpatienter än tidigare. De senaste åren har antalet ApoDospatienter minskat med 2 000, vilket inneburit både resurs- och patientsäkerhetsproblem för kommunerna. Läkemedelskommittén har nu ändrat sin rekommendation så att patienter kan sättas in på ApoDos om de uppfyller vissa kriterier. Dels ska patienten ha minst tre läkemedel som går att dela i dosmaskin, dels ha en stabil medicinering. Patienten ska också själv vilja ha dospåse. Det handlar alltså om ApoDos till rätt patienter och inte slentrianmässigt, vilket också är själva kärnan i läkemedelsprojektet. Läkemedelshanteringen ska ha individen i fokus. – Vi vill titta på hela flödet och hur vi kan förbättra samverkan mellan de olika aktörerna. Det är allt från FÖRSKRIVAREN INNEHÅLLER INFORMATION FRÅN LÄKEMEDELSKOMMITTÉN, REGION JÖNKÖPINGS LÄN Ansvarig utgivare: Mårten Lindström Skribent: Yvonne Persson Grafisk form: Informationsavdelningen 2 FÖRSKRIVAREN NR 1 2015 medelsprojektet igång Läkemedelsgenomgång i hemmet tillsammans med läkare och kommunens sjuksköterska ger en ökad förståelse för målet med behandlingen. Gemensamt kan man också planera en läkemedelshantering som är anpassad efter patientens behov. Foto: JOHAN WERNER hemsjukvården, hemtjänsten, vårdcentralerna och de lokala apoteken. Vissa patienter skulle också kunna ta ett större ansvar själva, säger Sara Wulff. Som en viktig del arbetar sju apotekare i projektet, tre med placering i Jönköping, två i Värnamo och två på Höglandet. Tillsammans med kommunens sjuksköterskor och berörda vårdcentraler ska de bland annat gå igenom patienternas läkemedelslistor och vara ett allmänt stöd vad gäller läkemedelsfrågor och apotekslogistik. – Vi tittar bland annat på problemet med polyfarmaci och vikten av uppföljning, så att inte recept förnyas slentrianmässigt. Det är extra lätt att det sker när en patient har ApoDos, berättar Malin Holmqvist, en av de sju apotekarna. Att hitta goda exempel som kan spridas vidare, är en annan del i projektet. Sara tar som exempel att några apotek, men långt ifrån alla, har infört ”snabb- FÖRSKRIVAREN NR 1 2015 spår” för hemtjänstpersonal som annars kan få lägga mycket tid på att hämta ut recept. – Det handlar också om att synliggöra och skapa förståelse för olika yrkesgruppers vardag. Med ApoDos behöver läkarna ordinera i två olika system och utan ApoDos behöver sjuksköterskorna hantera dosetter. Diskussionen behöver också handla om vad som är bäst för patienten, säger Sara Wulff. Vad har då skett 1 april när projektet ska vara avslutat? – Ett år är en väldigt kort tid, men målet är att alla parter upplever att läkemedelshanteringen har blivit bättre. Sedan får vi se om apotekarmedverkan i kommunerna ska leva kvar efter projektet, säger Sara Wulff. Projektet har följeforskare som studerar och utvärderar under hela projekttiden. Förskrivaren återkommer med resultaten. Sara Wulff Vi vill titta på hela flödet TEXT: YVONNE PERSSON 3 Kostnaderna för läkemedel ökar i hela Sverige, men I Jönköpings län är ökningen större än genomsnittet i riket. Under årets första månader ökade kostnaderna med hela 10 procent jämfört med motsvarande period 2014, och vid årets slut beräknas läkemedelsbudgeten ha överskridits med 25 miljoner kronor. ”Vi måste nu tillsammans fundera över vad vi kan göra, så att vi har råd att även använda de nya läkemedel som kommer ut”, säger Mårten Lindström, ordförande i Läkemedelskommittén. Kostnader för läkemedel ökar mer än rikssnittet Orsaken till de ökade läkemedelskostnaderna är flera. Införandet av nya ofta dyra läkemedel är en av dem, där läkemedel för behandling av patienter med kronisk hepatit C är ett exempel. Bara i Jönköpings län har kostnaden för denna grupp läkemedel ökat med över 15 miljoner kronor. – Men här följer vi det nationella införandet och staten kommer att ersätta större delen av kostnadsökningen, säger Mårten Lindström. Att Jönköpings läns kostnadsökning ligger 2,5 procent högre än genomsnittet i riket förklaras till stor del av att man tidigare haft en låg förskrivning inom vissa läkemedelsområden, och att man medvetet ökat den. – Senaste Öppna jämförelser visade att vi låg väldigt lågt när det gäller att förebyg- ga stroke vid förmaksflimmer med antikoagulation. Vi har därför nu NOAK som alternativ till warfarin vid nyinsättningar. Biologiska läkemedel till reumatiker har också ökat i förskrivning. Dessa läkemedelsgrupper står tillsammans med blödarpreparat och olika cancerläkemedel för 10 miljoner kronor av kostnadsökningen. Inte minst med tanke på att ytterligare flera nya, kostnadskrävande läkemedel är på väg att införas i landet, ser Mårten Lindström att regionen har en stor utmaning framför sig. – Budgeten är ju begränsad. Tillsammans med våra medicinska programgrupper behöver vi få igång en diskussion om kostnadseffektivitet. Det är svåra frågor och vi behöver hjälp med prioriteringar nationellt. Via det nystartade NTrådet, SKL och TLV hoppas vi kunna få det, säger Mårten. Att hålla läkemedelskostnaderna i schack kan ibland strida mot vad som är önskvärt rent medicinskt. Mårten tar de nya läkemedlen mot hepatit C som exempel. – Skulle alla som har hepatit C behandlas med läkemedel blir kostnaden 12 miljarder kronor i Sverige. Prognosen för 2015 är 1,2 miljarder och Jönköpings län står för 50 miljoner av dem. Vi befinner oss således redan i en situation där vi inte kan behandla alla som skulle ha nytta av det, säger han. TEXT: YVONNE PERSSON 300 l l l l l 4 Fundera över olika terapival, läkemedelsalternativ och kostnaderna för dessa. Använd upphandlade läkemedel, där regionen har förhandlat fram ett bra pris. Se över förskrivningen till äldre med många läkemedel. Är alla nödvändiga eller går det att göra utsättningsförsök? Detta är ju inte främst ur kostnadsaspekt, utan för att motverka polyfarmaci. Arbeta på kliniknivå utifrån en gemensam kostnadsmedvetenhet. Ibland väljs dyrare läkemedel för att spara personalresurser. Här måste analyseras mer vad som är bäst. Riket 300 250 Jönköping Riket 250 200 200 april 2013 till mars 2014 april 2014 till mars 2015 april 2013 till mars 2014 april 2014 till mars 2015 50 Tusen kronor Tusen kronor Hur ska jag tänka som förskrivare? Tusen kronor Tusen kronor Jönköping Jönköping 40 Riket 50 30 Jönköping 40 20 30 10 Riket april 2013 till mars 2014 april 2014 till mars 2015 20 Tidigare har vi haft en mindre förskrivning än riket gällande nya antikoagulationsmedlen (NOAK) och biologiska läkemedel till reumatiker. En medveten10 ökning har skett på2014 senare och ligger april 2013 till mars apriltid 2014 tillnu mars 2015 vi mer i nivå med riket. FÖRSKRIVAREN NR 1 2015 FÖRSKRIVAREN NR 1 2015 5 Jönköpings läns Fakta blir nationell förebild Fakta i praktisk användning på kliniken. Foto: JOHAN WERNER Staffan Ekedahl Vi kan inte känna oss nöjda förrän de flesta, helst alla, är med 6 Alla landsting, regioner och myndigheter med självaktning har idag ett kunskapsstöd. Men arbetet med att underhålla det är stort och flera landsting har efterfrågat en samordning. Nu har SKL:s nationella samverkansgrupp för kunskapsstyrning, NSK, tagit initiativ till en nationell portal för kunskapsstöd. Och det är Region Jönköpings läns kunskapsstöd Fakta som valts som förebild, tillsammans med Stockholms läns landstings ”Viss”. – Jag ser framför mig en motsvarighet till 1177.se, fast riktad till professionen. Ett komplett bibliotek av riktlinjer, säger Staffan Ekedahl, distriktsläkare och Faktakoordinator i Region Jönköpings län. Sedan 1 maj ingår han i en projektgrupp tillsammans med representation från Stockholms läns landsting, webbkunniga och en projektledare från SKL. – Vi känner att det finns ett stort intresse från andra landsting. Ett nationellt kunskapsstöd skapar förutsättningar för en mer jämlik och lika vård. Idag spretar det väldigt mycket, säger Staffan. För sex år sedan var han initiativtagare till Jönköpings läns Fakta och gläds naturligtvis åt att kunskapsstödet ses som en förebild på nationell nivå. Även med en nationell portal kommer det dock att finnas behov av regionalt arbete med kunskapsstöd, betonar han. – Det är viktigt att vi i den nationella portalen skapar utrymme för lokala anpassningar. Varje landsting och region behöver ha en lokal mottagarorganisation som gör tillägg utifrån lokala förutsättningar. Det tunga arbetet med att uppdatera och utveckla webblösningen kan däremot med fördel skötas nationellt. Möjligheten till lokala anpassningar ser han som nyckeln till framgång och ett måste för att få med övriga landsting och regioner på tåget. – Vi kan inte känna oss nöjda förrän de flesta, helst alla, är med. I praktiken finns det redan idag nationella portaler för kunskapsstöd, men dessa har kommersiella inslag. – Innehållet i dessa portaler upplevs som bra, men vi har inte kontroll över hur kunskapen valideras eller hur mycket som påverkas av kommersiella krafter, säger Staffan Ekedahl. TEXT: YVONNE PERSSON FÖRSKRIVAREN NR 1 2015 Ett gissel med svåra förpackningar Likheten mellan en läkemedelsförpackning och Fort Knox är ibland slående – båda är omöjliga att ta sig in i. ”Läkemedelsverket borde väga in att förpackningen ska vara möjlig att hantera för de som är tänkt att använda preparatet innan de godkänner ett preparatet”, säger Anne Hiselius, klinisk apotekare. Anne häller ut en hög med exempel på olika förpackningar. Några av dem är exemplariska, som kortisonpreparatet Prednisolon från Pfizer, där tabletten åker ut med ett lätt tryck. Ytterligheten åt andra hållet är exempelvis antibiotikan Penomax, som likt kokosnöten inte verkar gå att öppna ens med nitroglycerin… – Läser man det finstilta i bipacksedeln så står det hur man ska göra och att det finns små flikar på baksidan att dra i, men för den med svag syn eller darriga händer är det inte lätt, säger Anne. Ett annat exempel är Omeprazol, där det är viktigt att kapseln inte går sönder när den tas ut. Det är därför snudd på omöjligt att trycka ut den, utan tanken är att ett hörn av folien ska petas upp med nageln. – Ofta är det vårdpersonal som hjälper till att FÖRSKRIVAREN NR 1 2015 öppna förpackningarna och de har krav på sig att ha kortklippta naglar. Även för dem är det alltså svårt och tidskrävande att få ut preparaten, säger Anne. – Svåröppnade förpackningar kan för vissa patienter orsaka behov av hjälp med dosettdelning i hemmet. – Det både minskar individens självständigt och leder till onödiga samhällskostnader – och stressade sjuksköterskor i kommunerna, säger Anne. Läkemedelstillverkarna är inte ovetandes om problemet, men hävdar i sin tur att myndigheterna uppmanar dem att tillverka förpackningar som är barnsäkra. Så vad göra? Anne Hiselius har några förslag: – Som förskrivare kan man skriva ett meddelande till apoteket, typ ”Expediera lättöppnad förpackning” eller ”Reumatikervänlig förpackning”. – Uppmana gärna patienter att be apotekspersonalen att visa hur man ska öppna exempelvis blisterförpackningar. På det sättet gör patienten apoteken medvetna om hur svåra vissa förpackningar är att öppna. Apoteken borde ha en skyldighet att veta vad de expedierar och de kan också reklamera förpackningar till läkemedelsföretagen. Anne Hiselius Som förskrivare kan man skriva ett meddelande till apoteket TEXT: YVONNE PERSSON 7 Rörigt system försvårar – Vi inom läkemedelskommittén försöker vara på tårna hela tiden och informera när det uppstår luckor i systemet, säger AnnSofie Fyhr, områdeschef för Läkemedelsförsörjningen inom regionen. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) uppmärksammade nyligen i en rapport problemet med att allt fler receptbelagda läkemedel, på tillverkarens begäran, inte ingår i förmånssystemet. Patienten får då betala hela kostnaden själv, om inte regionen bestämmer sig för att ta den. Apoteken får enligt nuvarande lagstiftning inte heller byta ut läkemedlet, även om det finns likvärdiga alternativ. – Det kan ske snabba förändringar och det är inte lätt som förskrivare att hålla sig uppdaterad på vilka läkemedel som inte ingår i förmånerna, säger AnnSofie Fyhr. Även systemet med utbyte till generiska läkemedel skapar förvirring, inte minst hos patienterna. Det är Läkemedelsverket som beslutar om vilka läkemedel som är utbytbara med varandra, medan TLV varje månad utser ”periodens vara” bland dessa läkemedel. De varor som utses är de som alla apotek måste erbjuda patienten som utbyte. AnnSofie Fyhr – Det innebär att patienten kan få ett läkemedel ena månaden och ett annat nästa. Förskrivaren kan kryssa för att ”läkemedlet får ej bytas”, men då bör patienten vara medveten om att man kanske inte får det billigaste alternativet, säger AnnSofie. Tanken är just att periodens vara ska vara det billigaste läkemedlet under den aktuella månaden, men så blir det inte alltid. – För en tid sedan blev till exempel prostataläkemedlet Bikalutamid från ett visst läkemedelsföretag utsett till periodens vara, trots att priset låg högt över motsvarande från andra läkemedelsföretag. Dessutom kostade en 30-förpackning cirka 1 300 kronor, medan en 100-förpackning kostade mindre än hälften, berättar AnnSofie Fyhr. Att ett dyrt läkemedel kan utses till periodens vara beror på att läkemedelsföretagen själva måste ansöka om att få sin produkt utsedd och intyga att de har tillräckligt stort lager med tillräcklig hållbarhet. I fallet med det dyra prostataläkemedlet beslutade Läkemedelskommittén i Region Jönköpings län att gripa in och lade ut en rekommendation i läkemedelsmallen i Cosmic om att förskriva 100-pack istället för 30, om läkemedlet skulle användas en längre tid av patienten. Genom den enkla åtgärden beräknas man ha besparat regionen och patienterna 200 000 kronor. Som förskrivare går det heller aldrig att informera patienten om kostnaden för ett läkemedel. I samband med avregleringen av apoteksmarknaden fick apoteken fri prissättning på receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna, vilket innebär att samma läkemedel kan ha olika pris på olika apotek. I TLV:s rapport ”Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna” lämnas en rad förslag till regeringen för att minska dagens brister i systemen. Bland annat föreslår myndigheten att patienten ska ha rätt att byta läkemedel, oavsett om det ingår i läkemedelsförmånerna eller inte. En oberoende priswebb där apotekens priser ska listas är ett annat förslag. TEXT: YVONNE PERSSON 400 350 Tusen kronor Generiska utbyten, ”periodens vara”, fri prissättning på apoteken och nu också allt fler läkemedel som tillverkarna inte vill ska ingå i förmånssystemet. Det är verkligen inte lätt som förskrivare att hålla sig uppdaterad i förmånsdjungeln och veta vilka konsekvenserna blir för patienten. 300 250 200 150 100 50 Juni 2014 December Maj 2015 Snabb anpassning av läkarnas förskrivning till nya rekommendationer i Cosmic innebar att vi vid årsskiftet sparade cirka 200 000 kronor.
