Nr DiarieNr Ärendemening Sid Informationsärenden 1. KS.2013.2

Transcription

KALLELSE till ledamöter
UNDERRÄTTELSE till ersättare med
flera
Kommunstyrelsen
Tid och plats:
Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde 2015-04-22, 13.15
Kommunhuset 293.
Catharina Fredriksson
Ordförande
Susanna Shaibu
Sekreterare
Nr DiarieNr
Ärendemening
Sid
Informationsärenden
1. KS.2013.2
Information från ordföranden och kommunchefen
2. KS.2013.121 Information om handlingsplan kopplad till strategisk
företagsetableringsplan
3. KS.2013.2
Information om Kontaktcenter
Frida
Appelkvist
13.30
5
Beslutsärenden
4.
KS.2015.54
Konsekvensbeskrivning av preliminära ramar 2016-2018 35
Ärendet är ej behandlat av arbetsutskottet
5.
KS.2015.22
Ekonomisk uppföljning per mars månad
6.
KS.2015.50
Uppdrag att se över ägandet av fastighetsbeståndet
Göran
Bernhardsson
14.00
49
53
Arbetsutskottets förslag till beslut i kommunstyrelsen
Enligt framskrivet förslag
7.
KS.2015.27
Svar på remiss: Cykelplan för Oxelösunds kommun
54
8.
KS.2014.138 Remittering av kommunöverripande integrationsplan
84
flera
Kommunstyrelsen
9.
KS.2015.39
Prövning av bolagens verksamhet 2014 och dess
förenlighet med kommunalt ändamål och befogenheter
90
10. KS.2014.160 Direktiv till ombud inför bolagsstämma med Förab 2015 103
11. KS.2015.47
Riktlinjer för komponentavskrivning
12. KS.2015.48
Investering i IT system för resursfördelningssystemet
Magnus
Peterson
15.00
104
108
13. KS.2015.46
Åtgärder i väg för anläggande av truck stop
111
1. Oxelösunds kommun ställer sig positiv till SSAB´s
etablering av Truckstop inom Sundsörsområdet.
2. Oxelösunds kommun bekostar utfart från Sundsörsområdet
till Aspaleden.
3. Kostnaderna för väg och anslutningsväg hanteras i måloch budget 2016-2019.
4. Alternativ ledningsdragning för VA, fjärrvärme och el utreds
separat samt kostnadsberäknas.
14. KS.2014.109 Val av ombud och ersättare i Östra Sveriges
luftvårdsförbund
119
15. KS.2014.9
Redovisning av delegationsbeslut
120
16. KS.2013.5
Delgivningar
Till kommunfullmäktige 12 maj
122
flera
Kommunstyrelsen
17. KS.2015.16
Måltidspolicy
123
18. KS.2014.79
Upphandlingspolicy
133
19. KS.2015.38
Förändrade taxor och avgifter för mötesrum på
koordinaten
140
20. KS.2015.23
Oxelösunds kommuns årsredovisning 2014
Göran
Bernhardsson
Lisa
Sollenborn
Henny Larsson
14.10
142
21. KS.2015.49
Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning
223
22. KS.2015.4
Byte av namn på Vård- och omsorgsnämnden till
Socialnämnden
236
23. KS.2015.42
Bokslut för donationsfonderna 2014
241
24. KS.2015.51
Fördelning av schablonersättning för ensamkommande 242
från migrationsverket
flera
Kommunstyrelsen
25. KS.2013.141 Svar på motion om Koordinaten som
informationscentrum
247
26. KS.2012.31
Genomgång av balanslistan
251
Förstudie Kontaktcenter
Datum
2015-03-18
1(30)
Beteckning
Kommunstyrelseförvaltningen
IT-strateg
Frida Appelkvist
Telefon 0155-381 43, 072-720 09 77
[email protected]
Kontaktcenter – ”En väg in”
Förstudie Oxelösunds kommun
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
Innehåll
Beskrivning av Oxelösunds kommun................................................................... 4
Bakgrund............................................................................................................. 4
Syfte och mål med förstudien .......................................................................... 4
Nuvarande arbetssätt ...................................................................................... 5
Kontaktcenter som arbetssätt .......................................................................... 5
Begrepp och definitioner .................................................................................. 6
Metod .............................................................................................................. 6
Nuläge ................................................................................................................ 7
Ärendevolymer ................................................................................................ 7
Telefon- och besöksstatistik............................................................................. 8
Fördelning av samtal ......................................................................................10
Vilken förvaltning vill medborgaren komma i kontakt med? .............................12
Vilka ärenden vill medborgarna ha hjälp med? ...............................................13
Servicemätning ...............................................................................................14
Vad tycker medborgarna?...............................................................................15
Sammanfattning nuläge ..................................................................................15
Målläge ..............................................................................................................16
Förslag på utformning av kontaktcenter .............................................................16
Organisation ...................................................................................................16
Lokal och arbetsplats ......................................................................................18
Bemanning och kompetenser .........................................................................18
Flöde/ arbetssätt .............................................................................................19
Arbetsuppgifter ...............................................................................................22
Telefoni och systemstöd .................................................................................22
Sammanfattning förslag på utformning av kontaktcenter ................................24
Handlingsplan ....................................................................................................25
Genomförande................................................................................................25
Tidplan genomförande ....................................................................................25
Kostnader och finansiering .............................................................................27
Framgångsfaktorer: ........................................................................................27
Hot och risker: ................................................................................................27
Slutsatser ...........................................................................................................28
Källor ..................................................................................................................29
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
3(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
Skriftlig information .........................................................................................29
Informationsfilmer ...........................................................................................29
Intervjuer, förväntningar kontaktcenter ............................................................30
Intervjuer med andra kommuner .....................................................................30
Referensgrupp ................................................................................................30
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
4(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
Beskrivning av Oxelösunds kommun
Oxelösund med sina drygt 11.500 invånare ligger vid Östersjöns kust en timme
söder om Stockholm. De största arbetsgivarna i kommunen är SSAB,
Oxelösunds kommun och Oxelösunds hamn. Kommunen, inklusive de
kommunala bolagen, har 877 medarbetare. Kommunkoncernen består av Vårdoch omsorgsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen, Kultur- och
fritidsförvaltningen, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen,
Kommunstyrelseförvaltningen samt Bolagskoncernen.
Bakgrund
Tankarna kring kontaktcenter väcktes i samband med en översyn av kommunens
uppdrag, organisation och bemanning utifrån långsiktiga behov.
Koncernledningen, med hjälp av hela kommunens chefsgrupp, kom fram till att
den viktigaste organisatoriska frågan för att öka kommunens attraktivitet, service
och bemötande är ”en väg in” för medborgaren/kunden. För att utreda denna
fråga föreslogs en förstudie september 2014 – februari 2015 finansierad genom
de extra medel kommunstyrelsen hade till sitt förfogande.
Syfte och mål med förstudien
Uppdraget i förstudien är att undersöka möjligheterna till att ge
kommuninvånarna ”En väg in” med målsättningen att:


Underlätta för medborgaren och dennes kontakt med kommunen
Använda kommunens befintliga resurser (personal och lokaler) avseende
medborgarkontakt på ett effektivare sätt
Att underlätta för medborgaren i kontakten med kommunen kan innefatta följande
delar:




Flera alternativa kontaktvägar, personligt möte, telefon, webb, mail
Fånga medborgarens behov av information för att kunna förbättra
verksamheternas information ut till medborgaren
Ge rätt svar snabbare
Ge medborgaren svar vid första kontakten
Förstudien ska innefatta förslag på arbetsätt och organisation utifrån
målsättningarna ovan. Förslagen ska kompletteras med en
konsekvens/riskanalys.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
5(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
Nuvarande arbetssätt
Kundtjänstfunktionen idag består av en reception/växel. Receptionen är öppen
för besök kontorstid på vardagar. Växeln är placerad i samma lokal som
receptionen och har idag som huvuduppgift att vidarekoppla samtal till
handläggare. Telefon och besök är de kontaktvägar som används för att komma i
kontakt med kommunens reception/växel. Det finns många direktnummer ute på
hemsidan som medborgaren kan ta del av. Telefontider har försvunnit i allt större
utsträckning, någon enstaka verksamhet har fortfarande telefontider.
De kommunala bolagen har ett eget kundcenter som tar emot besök och
telefonsamtal.
Kontaktcenter som arbetssätt
I likhet med många andra kommuner behöver Oxelösunds kommun arbeta med
att effektivisera sina verksamheter samt öka sin servicenivå. Arbetsbelastningen
på de kommunala förvaltningarna kan vara mycket hög, förutom handläggning,
fältarbete och planering ska tjänstemännen svara på medborgarnas frågor. För
medborgaren kan det vara svårt att nå fram på grund av denna höga
arbetsbelastning vilket leder till ett missnöje hos medborgaren. Ett sätt att
undvika/minska dessa problem är att införa kontaktcenter. I projektet Kommunala
kontaktcenter har ett antal förstudier tagits fram kring kontaktcenter och alla är i
stort sett lika, de visar att ungefär 85% av alla inkommande telefonsamtal skulle
kunna behandlas i ett kontaktcenter. Detta leder till att förvaltningarna blir
avlastade och får mer tid att ägna sig åt kvalificerad handläggning, medborgarna i
sin tur blir mer nöjda med de snabba svar som de erhåller.
Kontaktcenter är ett serviceorgan till medborgana men också till alla förvaltningar.
Kontaktcenter kan hjälpa till med information, upplysning, rådgivning men också i
vissa fall påbörja ärenden åt förvaltningarna. Förvaltningarna ska därmed kunna
koncentrera sig på sina mer komplexa ärenden så att kunden får hjälp så snabbt
som möjligt även med avancerade handläggning.
Syftet med ett kontaktcenter är att förändra verksamheten genom att styra mot ett
tydligare kundperspektiv. Det är i alla förvaltningars intresse att kontaktcenter har
rätt information och hanterar ärenden på rätt sätt. Det finns inget självändamål
med att lyfta över tjänster till ett kontaktcenter, förändringen ska bidra till
förenkling för kunden och som en positiv bieffekt även effektivisering av
kommunens verksamheter.
Sammanfattningsvis kan ett kontaktcenter ge många positiva effekter för
kommunen. Kommunens tillgänglighet ökar, bemötande och service mot
medborgaren utvecklas positivit samtidigt som förvaltningarna kan lägga mer tid
på kvalificerad handläggning vilket ökar effektiviteten.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
6(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
Begrepp och definitioner

Medborgare/kund/brukare
I förstudien används begreppet medborgare för alla de som har behov av
tjänster och ärenden hos kommunen. Begreppet omfattar därmed
företagare, brukare, klienter, patienter med flera.

Kontaktcenter/kundcenter/medborgarkontor/”En väg in”
En kommunal enhet dit medborgaren kan vända sig för att få svar på
frågor och får sina ärenden behandlade. Många olika kontaktvägar finns
för medborgaren. I denna förstudie används begreppet kontaktcenter.

Förvaltningar/kommunala bolag
Förstudien ser alla kommunala verksamheter ur ett helhetsperspektiv. När
förstudien hänvisar till förvaltningar menas också kommunala bolag.

Forskning om kontaktcenter
I förstudien hänvisas till forskning om kommunala kontaktcenter. Med
denna forskning menas ”Projekt kommunala kontaktcenter” utfört av
Högskolan Väst under ledning av Per Flensburg, professor i informatik.
Källhänvisning finns i slutet av förstudien.
Metod
Som grund till framtagandet av den här förstudien ligger forskning om
kommunala kontaktcenter. Omvärldsbevakning har gjorts för att se hur andra
kommuner arbetar med kontaktcenter. Intervjuer har gjorts med kommuner som
redan arbetar med kontaktcenter för att höra om deras erfarenheter och
kunskaper. Intervjuer har också skett med förvaltningschefer och nyckelpersoner
i Oxelösunds kommun för att få en inblick i förväntningar från verksamheten.
Stort fokus har lagts på att få fram en överblick av nuläget genom att producera
och ta fram en stor mängd statistik som beskriver hur det ser ut idag när det
gäller medborgarkontakter. Medborgare har intervjuats kring deras upplevelse av
servicen i dagsläget. Serviceenheten har kommit med synpunkter kring
kontaktcenter. Servicegruppen, med representanter från alla förvaltningar, har
fungerat som referensgrupp.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
7(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
Nuläge
För att få en bra bild av hur inflödet ser ut har två mätningar gjorts under hösten
2014, vecka 38 och vecka 42. Det totala inflödet till kommunens växel och
reception har mätts, både genom manuell mätning men också genom
växeldatasystemet som visar växelns inkommande och utgående samtal,
samtalstid och belastning vid olika tidpunkter. Bolagens kundcenter har
kompletterat med ett uppskattat inflöde och vanliga frågor från medborgarna.
Vid mätningarna vecka 38 och 42 har fokus varit på hur många medborgare som
kontaktar kommunen via telefon och besök, vilken förvaltning de vill komma i
kontakt med, vad ärendet gäller, hur receptionen/växeln handlägger ärendet
samt om kunden har fått svar på den fråga denne hade. Det har också urskilts
fördelningen mellan interna och externa samtal. En kundundersökning via telefon
har gjorts för att få medborgarnas synpunkter på nuvarande service.
Det finns i dagsläget inga pågående långsiktiga strategier i växel/reception kring
att se röda trådar, återkoppla till förvaltningen vad medborgarna efterfrågar,
utveckla service genom att t.ex. erbjuda andra vägar att kontakta kommunen. Det
finns inte heller någon jämförande statistik tillbaka i tiden kring ärende- och
samtalsvolymer vilket försvårar möjligheten att se utvecklingen över tid.
Ärendevolymer
Medborgarna kontaktar kommunen på olika sätt t.ex. via telefon, besök, brev och
e-post. Största andelen av inkommande kontakter är via telefon.
Informationsvägar till
kommunen
Telefon
Besök
Brev
E-post
1%
8%
10%
81%
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
8(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
Till detta bör tilläggas att många medborgare själva söker information via
kommunens hemsida vilken har i snitt 600 unika besökare per dag, vilket kan
leda till att de hittar det de söker och då inte har något behov av att kontakta
kommunen. Statistik för en vecka:
Kontakt/informationsväg
Antal personer
Telefonsamtal växeln
1034
Besök receptionen
126
Brev
110
E-post till kommunbrevlåda
Hemsida, oxelosund.se
10
3697
Telefon- och besöksstatistik
Det är viktigt att poängtera att alla samtal inte kommer till den
kommungemensamma växeln utan många samtal går direkt in till förvaltningen.
Vid samtalsmätning en vecka kom 1211 samtal in till växeln, 4521 samtal gick
direkt in till förvaltningarna.
Procentuellt ger det fördelningen:

21% av samtalen går till växeln

79% av samtalen går direkt till förvaltningarna.
Några samtal som kommer in till växeln blir besvarade av telefonisten, de flesta
av dessa får då en hänvisning så som ”hen är på semester”, ”hen är sjukskriven”
eller ”hen har gått för dagen”. Det är alltså inte svar på frågan som låg till grunden
för kontakten med kommunen. Det benämns i diagrammet nedan som svar vid
första kontakten.
Av de samtal som kommer in till växeln så blir den större delen kopplade, oftast
inte bara en gång utan flera gånger för att få tag i en handläggare som kan svara
på frågan. Det är också väldigt svårt att svara på om medborgaren faktiskt får
svar på sin fråga bara för att det är någon som svarar i andra änden när växeln
kopplar, det kan också vara så att det är en röstbrevlåda som svarar. Det som i
diagrammet nedan benämns som ”svar vid tredje kontakten” menas tre
kopplingar eller mer, det kan i vissa fall vara samtal som kopplas fem-sex gånger.
Av de samtal som enligt datastatistiken kommer in till växeln så är det inte alla
som kommer fram till en telefonist. En del lägger på innan växeln hinner svara,
några blir borttappade när växeln kopplar, några lägger på efter allt för många
kopplingar och många får inget svar alls p.g.a. att växeln inte får kontakt med en
handläggare. Dessa benämns i diagrammet som ”ej besvarade”. Detta innebär
att medborgaren får ringa in med samma fråga igen och sen börjar kopplingen
återigen, detta syns väldigt tydligt i statistiken. Samma samtal kan återkomma ett
flertal gånger innan den får tag i en handläggare, detta mönster leder till en ökad
belastning i växeln och ger många missnöjda medborgare.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
9(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
Sammanställning samtal in i växeln v. 38
Sammanlagt 1096 st
Besvarade vid första kontakten
Besvarade vid andra kontakten
Besvarade vid tredje kontakten
Ej besvarade
24%
19%
17%
40%
Det är relevant att titta mer i detalj på hur många av medborgarna som faktiskt får
svar på sin fråga vid första kontakten d.v.s. kontakten med växelfunktionen.
Diagrammet nedan är hämtat från undersökningen vecka 42.
Det är anmärkningsvärt att resultatet av den manuella statistiken visar att endast
2% av medborgarna svar vid första kontakten, 6% får en hänvisning och
resterande kopplas. Detta kan jämföras med målen med kontaktcenter där det är
rimligt att 80% av medborgarna får svar vid första kontakten.
För att översätta procenten till personer så är det under vecka 42:

537 personer som blir kopplade

34 personer som blir hänvisade

10 personer som får svar på sin fråga
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
10(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
Samtal till växeln v 42, 2014
Fått svar på ärendet
Hänvisade
Kopplade
2%
6%
92%
Fördelning av samtal
Inflödet av samtal varierar, det är svårt att se något mönster. Samtalen är ganska
jämnt fördelade över året, inklusive sommarmånaderna, med en liten topp i
september. Det går inte att genomsnittligt se någon speciell tidpunkt i månaden
då inflödet är väsentligt större eller mindre. Dock går det att se en tendens
gällanden samtalsfördelning per vecka. Statistiken visar tydligt att den högsta
belastningen är i början av veckan och sedan avtar det bit för bit under veckan.
Genomsnitt samtal per veckodag
350
300
250
200
150
100
50
0
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Måndag
Tisdag
Besöksadress
Höjdgatan 26
Onsdag
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Torsdag
Fredag
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
11(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
När det gäller besöken till receptionen så ses inget samband i fördelningen
mellan veckodagar utan det varierar dag för dag.
Samtal och besök v. 38
Samtal
32
Besök
29
27
177
172
Mån
Tis
23
34
141
135
Tor
Fre
197
Ons
Arbetsbelastningen i växeln/receptionen är cirka 20 samtal och 3 besök i timmen.
Varje telefonsamtal varar i 30 sekunder vilket innebär en effektiv samtalstid på
strax under 10 minuter/timme. Vanligtvis arbetar två telefonister i växeln samtidigt
och då är den effektiva samtalstiden cirka 4,5 minuter/timme. Mätningen nedan
visar ett genomsnitt från v. 38 samt v. 42.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
12(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
Vilken förvaltning vill medborgaren komma i kontakt med?
När det gäller telefonin så är det till stor del Vård- och omsorgsförvaltningen som
medborgaren vill komma i kontakt med, framför allt socialtjänsten men även en
del hemvård. De övriga förvaltningarna är ganska jämnt representerade med
undantag för Kultur- och fritisförvaltningen som har väldigt få samtal via växeln.
Miljö- och samhälsbyggnadsförvaltningen har ett högt inflöde i förhållande till
förvaltningens storlek.
Telefonsamtal via växeln v. 38
Politik Övrigt
4%
Oxelö Energi 1%
4%
Kustbostäder
10%
VOF
45%
KSF
12%
MSF
10%
KFF
2%
UF
12%
När det gäller besöken så är det Vård- och omsorgsförvaltningen som besökarna
vill komma i kontakt med i högsta grad, här är det dock endast socialtjänsten som
efterfrågas.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
13(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
Besök receptionen v. 38
Övrigt
22%
Politik
0%
Oxelö Energi
1%
Kustbostäder
0%
KFF
0%
MSF
2%
KSF
7%
VOF
65%
UF
3%
Vilka ärenden vill medborgarna ha hjälp med?
Utifrån ovanstående diagram så ses fördelningen mellan förvaltningarna. För att
tydliggöra vad medborgarna vill ha hjälp med följer ett förtydligande med de mest
frekventa ärendena:

Vård- och omsorgsförvaltningen
- Ekonomiskt bistånd, fylla i blanketter, ansöka, kopiera/skriva ut, fråga
om sin utbetalning
- Socialtjänst barn och unga
- Biståndshandläggare
- Kontaktuppgifter till hemvård, särskilt boende, chefer
- Färdtjänst

Utbildningsförvaltningen
- Barnomsorg/förskola, ansöka, säga upp, allmänna frågor
- Busskort, skolskjuts
- Kontaktuppgifter till personal, rektor

Kultur- och fritidsförvaltningen
- För få samtal/besök, går inte att se något mönster
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
14(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18

- Fakturafrågor
- Personalfrågor, LAS, arbetsgivarintyg
- Allmänna handlingar

Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen
- Bygglov
- Parkeringstillstånd
- Miljöfrågor

Kommunala bolag
- Felanmälan
- Uthyrning
- Upplysningar om t.ex. snöröjning, sandning, stadsnät
- Frågor om faktura, hyra

Övrigt
- Vill ha upplysning om telefonnummer, besöksadress, mailadress
- Intern hjälp att hänvisa telefonen
- Besök till polisen, arbetsförmedlingen, kundbesök till förvaltningarna
Servicemätning
En servicemätning har utförts flera år i Oxelösunds kommun. Servicemätningen
utförs av företaget Profitel som enligt instruktioner från Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) genomfört den årliga mätningen av servicenivån avseende
svenska kommuners hantering av telefoni- och e-postkontakter. Mätningen
skedde inom ramen för Kommunens Kvalitet i Korthet och 131 stycken
kommuner deltog, varav Oxelösunds kommun var en.
Mätningen från 2014 visar tillgänglighet via telefon en nedåtgående trend sedan
år 2011. År 2011 fick Profitel svar på 49% av sina frågor inom 60 sekunder, år
2014 fick de svar på 44% av sina frågor inom 60 sekunder.
Svarstider för e-post är också ett område som har försämrats mellan åren 20112014. Diagrammet visar svarstiderna för kommunen. 74 % av breven besvarades
inom två dygn, snittet för andra kommuner är 84 %. 13 % av breven blev
obesvarade inom två veckor eller besvarades inte alls. Här ligger Oxelösunds
kommun lägre än genomsnittet i landet.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
15(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
Vad tycker medborgarna?
För att höra vad medborgarna tycker har ett urval av medborgare kontaktas för
att få en bild av hur de upplever servicen. Undersökning per telefon visar att en
del är nöjda med servicen idag, i synnerhet de som fick tag i en handläggare. De
som är missnöjda är mycket kritiska:
”Anledningen till att jag ringde idag är att för att jag inte vet hur det ligger till i
handläggningen och om de har tagit hand om mitt ärende. Jag har väntat i sju
månader för att få besked.”
”Jag har ringt till växeln tre gånger idag, alla gånger blev jag kopplad utan att få
tag i en handläggare. Nu hade de gått för dagen så jag får försöka imorgon igen”
”Jag ringde växeln som kopplade mig till en handläggare men det var ett
mobilsvar, pratade in på mobilsvaret men ingen har ringt upp.”
”Ringde förra veckan i ett ganska enkelt ärende tycker jag, ville bara ha hjälp
med att få tag i en blankett. Ingen kunde hjälpa mig och på förvaltningen hade
alla gått hem. Jag tycker att växeln kunde ha hjälpt mig direkt.”
Sammanfattning nuläge
Den centrala reception och växel som finns i kommunen besvarar medborgarnas
frågor i mycket liten utsträckning. I stället kopplas medparten av samtalen vidare
till handläggare. Medborgare har svårt att få svar på sina frågor p.g.a. behov av
att nå en särskild handläggare. Receptionen/växeln upplever att det är svårt att
komma fram till förvaltningen då många är svåra att nå eller har glömt att
frånvarokoppla sin telefon. Detta leder till att medborgaren får ringa många
gånger i samma ärende vilket leder till en ökad samtalsbelastning till växeln men
också missnöjda medborgare. Det finns inget pågående arbete i reception/växel
med att se de röda trådarna och fånga in vad medborgarna efterfrågar för att
ständigt kunna förbättra servicen till medborgarna.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
16(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
Målläge
Ett kontaktcenter ska lösa medborgararens ärende/fråga redan vid första
kontakten i 80% av ärendena som kommer in till kommunen. Synsättet ska vara
kundorienterat och förvaltningarna ska tillsammans med kontaktcenter arbeta för
att det som medborgare behöver från kommunen ska samlas i kontaktcenter.
Den som kontaktar Oxelösunds kommun ska alltid få möjlighet att lämna sin
fråga till den första personen de pratar med. Alltid få en återkoppling med besked
om tid till nästa kontakt. Aldrig kopplas runt till olika handläggare. Öppettiderna
ska vara minst kontorstid.
Förslag på utformning av kontaktcenter
I den här delen av förstudien presenteras ett förslag till hur Oxelösunds kommun
på bästa sätt kan utforma sin organisation och arbetssätt kring kontaktcenter.
Utgångspunkten är utifrån syfte och mål med förstudien som fokuserar på en
bättre service och tillgänglighet för medborgaren, men också ett krav på att
förslaget ska rymmas inom nuvarande budgetramar.
Som grund till förslaget ligger forskning, kontakt med andra kommuner, förstudier
och erfarenhet från andra kommuner, intervjuer med förvaltningschefer och
nyckelpersoner inom kommunen, dialog med serviceenheten och
servicegruppen.
Organisation
Forskning och erfarenheteter från andra kommuner visar att det är viktigt att
kontaktcenter är placerad centralt i kommunens organisation. Kontaktcenter är
hela kommunens angelägenhet och alla förvaltningar ansvarar gemensamt för att
kontaktcenter ska kunna erbjuda så mycket nytta som möjligt till medborgaren.
Samtliga kommuner som har kontaktats i samband med förstudien
rekommenderar att service och kommunikation samlas inom samma enhet. Detta
för att minska sårbarheten, öka samarbetet och erbjuda ett samlat utbud och en
gemensam bild av service och kommunikation. Detta är till nytta för medborgaren
samt effektiviteten i organisationen. Förslaget blir därför att omorganisera
kommunstyrelseförvaltningen genom att samla funktioner kring service och
kommunikation under en enhet. För att rymma organisationsförändringen inom
nuvarande budgetram är förslaget att denna enhet bör organiseras under
kansliet. Organisationsförändringen innebär att nuvarande Serviceenhet upphör
som enhet samt att flera olika funktioner integreras till enheten ”Service och
kommunikation”. Personalstaben bör anpassas efter organisationen. Funktioner
som påverkas är växel/reception, internservice, chef för serviceenheten,
informationsstrateg samt förvaltningsadministratör. Kommunsekreterare bör
anställas.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
17(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
Ekonomienheten
Personalenheten
Kostenheten
Stab
Kansli
Nämndservice och
registratur
Service och kommunikation
Följande funktioner bör finnas under respektive kanslienhet:
Förslag på organisation av kontaktcenter, Oxelösunds kommun:

Organiserat med övriga stödfunktioner i

Samla kompetens kring service och kommunikation under samma
enhet
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
18(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
Lokal och arbetsplats
Forskning och erfarenheteter från andra kommuner visar att det viktigaste är att
lokalen är tillgänglig för medborgarna, helst på en central plats i kommunen dit
medborgarna har lätt att ta sig. Det är också en fördel om lokalen känns trevlig
och inbjuder till kontakter.
När det gäller kontaktcenter som arbetsplats så ska lokalerna vara anpassade på
ett sätt att det är lätt att ta emot besökare, medarbetarna på kontaktcenter
behöver också ha komplementerande arbetsplatser där de i lugn och ro kan
svara på telefonsamtal och inkommande frågor via webb och sociala medier. Det
kan också behövas mötesrum där medborgaren kan få möjlighet att i enskilt rum
prata med en kommunvägledare eller handläggare.
Koordinaten är redan idag en central samlingspunkt för många av Oxelösunds
kommuns medborgare och fungerar som ett kunskaps- och informationscentrum.
Koordinaten har cirka 700 besökare per dag i dagsläget och finns centralt
placerad mitt i centrum. Innan införandet av kontaktcenter bör lokalen ses över
för att se om den i någon mån behöver anpassas för kontaktcenters behov.
Förslag på placering av kontaktcenter, Oxelösunds kommun:

Koordinaten
Bemanning och kompetenser
Forskning och erfarenheteter från andra kommuner visar att servicekänsla är det
absolut viktigaste i rekryteringen av medarbetare till kontaktcenter. Det gäller att
få kunden att känna sig sedd, lyssnad på och respekterad. Många kommuner
försöker rekrytera medarbetare till kontaktcenter som har samma typ av
bakgrund som kommunens invånare t.ex. när det gäller språkkompetenser.
En annan egenskap som är av vikt är att kommunvägledaren har en förmåga att
förstå andra människors sätt att tänka genom att t.ex. ställa följdfrågor för att
komma fram till grunden i problemet. Det verkliga problemet kan vara något helt
annat än det kunden presenterar i första skedet. Här finns möjlighet att dra nytta
av de redan befintliga kunskaperna som finns hos personalen på Koordinaten.
Kontaktcenter ska sträva efter att utveckla ett nära samarbete med personal och
chef på Koordinaten samt att undersöka om det finns samarbetsvinster kring
bemanningen av kontaktcenter och bibliotek.
En stark rekommendation är att i första hand utse/rekrytera chefen för
verksamheten. Denna chef bör vara välbekant med de kommunala processerna.
Chefen för kontaktcenter bör vara med och rekrytera övriga medarbetare till
kontaktcenter, men också vara delaktig i övriga aktiviteter kring kontaktcenters
införande.
Rekrytering av medarbetare till kontaktcenter i Oxelösunds kommun bör ske via
ett vanligt ansökningsförfarande utifrån framtagen kravprofil. Kompetenser som
medarbetaren ska inneha är stark servicekänsla, gott bemötande, språkkunskap,
stresstålighet, relevant högskoleutbildning, förmåga att hantera olika typer av
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
19(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
datastöd/verksamhetssystem samt en stark drivkraft till att ständigt förbättra och
utveckla verksamheten med medborgaren i fokus.
De som arbetar i kontaktcenter ska benämnas kommunvägledare. Förslaget är
att en av dessa ska ha ett större ansvar för införandeprocessen. Under införandet
av kontaktcenter så kommer belastningen att vara stor på kontaktcenter och det
behöver vara en tät dialog med förvaltningarna. Därför föreslås även en tillfällig
förstärkning till kontaktcenter, hur behovet av bemanning ser ut ska sen
utvärderas efter införandeprocessens slut.
Kommunvägledarna kommer att behöva regelbunden kompetensutveckling t.ex. i
service, bemötande och värdskap.
Kravprofil för kommunvägledare, se bilaga 1.
Förslag på bemanning i kontaktcenter, Oxelösunds kommun:

Två kommunvägledare, varav en av dessa tar ett större ansvar vid
införandeprocessen. Kompetenser som beskrivits ovan.

En tillfällig förstärkning/administrativ assistent under
införandeprocessen.

Nära samarbete med personal och chef på koordinaten
Flöde/ arbetssätt
Forskning och erfarenheteter från andra kommuner visar att kontaktcenter bör
byggas upp successivt och hela tiden ta in nya ärenden. Alla ärenden ska
analyseras enligt ROSA-metoden för att se om de är lämpliga att besvaras i
kontaktcenter eller om de måste gå till förvaltningen.
ROSA-metoden (Rationell Organisering av Service och Administration) är en
metod för att kartlägga, analysera och utveckla framför allt medborgarorienterade
dialoger och tjänster. ROSA-metoden är från början utvecklad av Danska
Kommunförbundet. Enligt forskning så går alla ärenden som kommer in till
kommunen att fördelas inom olika kategorier. Alla ärenden hör till någon av
dessa sex kategorier.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Information/upplysning
Vägledning/rådgivning
Administrativa förberedelser
Regelstyrd handläggning
Utredningar
Värderande handläggning
80% faller enligt forskning inom de fyra första kategorierna och kan handläggas
av ett kontaktcenter. 20% är av mer avancerad karaktär och ska handläggas av
förvaltningarna.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
20(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
I kontaktcenter finns det vanligtvis en uppdelning utifrån kompetenser.
1. Generalister – ska kunna svara på allting
2. Specialister – ska kunna svara lite mer ingående inom vissa områden
3. Experter – dessa finns normalt på förvaltningarna.
I en relativt liten kommun, som Oxelösunds kommun, är rekommendationen att
samtliga kommunvägledare är generalister. Det finns ingen specialistfunktion.
Detta minskar sårbarheten vid t.ex. sjukskrivningar och är mest ekonomiskt
försvarbart. Kommunvägledarna tar i den mån de behöver kontakt med
experterna på förvaltningarna.
För att erbjuda ytterligare en nivå av service så föreslås att experter från
förvaltningarna vissa tider finns att tillgå. Ett exempel skulle kunna vara att en
bygglovshandläggare finns tillgänglig två timmar i veckan eller att
färdtjänsthandläggaren finns tillgänglig via en chatt vid något tillfälle i månaden.
Detta ska anpassas utifrån statistisk efterfrågan, utvärderas löpande och bidra till
en ökad service för medborgaren. Den troliga utvecklingen är att efterhand så
kan kommunvägledaren i allt större utsträckning svara på mer avancerade frågor
och då minskar efterfrågan på experten.
Införande av kontaktcenter innebär en omställning av den kommunala
verksamheten och organiseringen av arbetet. I kontaktcenter får
kommunvägledarna snabbt en överblick över vad medborgarna efterfrågar och
kan lätt se var informationen behöver förbättras, detta återkopplas till
förvaltningen eller åtgärdas direkt. Det är dock förvaltningen äger ansvaret för hur
kontaktcenter hanterar ärenden och att de har rätt information. Det finns två
ytterligheter i förhållandet mellan kontakcenter och förvaltning.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
21(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
1. Total styrning genom checklistor
2. Total frihet genom handläggarens kompetens som förväntas ha all
information i huvudet
Genom att använda checklistor har förvaltningen full kontroll över sina processer
och kan lätt uppdatera och ändra genom att förändra checklistorna. Nackdelen
kan vara att det från medborgarens håll upplevs som stelt och opersonligt. Att
inte ha någon information nedskriven kräver en hög kompetens hos
kommunvägledaren, täta kontakter med förvaltningen samt en stor sårbarhet vid
frånvaro av kommunvägledare. Rekommendationen blir därför att använda
checklistor.
Förslag på hur arbetsflödet kan se ut i kontakcenter i Oxelösunds kommun:
En viktig utgångspunkt är att efter kundens kontakt så ”äger” kommunvägledaren
ärendet till dess kunden får det uträttat eller återkopplat. Kunden ska alltså inte
jaga besked. Kommunvägledarna tar reda på svar och återkommer, de släpper
ärendet enbart om kontaktcenter inte ska handlägga ärendet. Om ärendet ska gå
till förvaltningen så ansvarar förvaltningen för att svara medborgaren.
Öppettiderna bör till en början vara vardagar 8-17. Öppettiderna utvärderas i
samband med införandeprocessens slut.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
22(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
Förslag på flöde/arbetssätt i kontaktcenter, Oxelösunds kommun:

Kommunvägledarna ska vara generalister

Förstärk kontaktcenter utifrån efterfrågan med experter från
förvaltningarna

Klassificera alla ärenden enligt ROSA-metoden

Utforma checklistor som stöd för kontaktcenter

Ett nära samarbete med förvaltningarna är nödvändigt

Öppettider vardagar 8-17
Arbetsuppgifter
Forskning och erfarenheteter från andra kommuner visar att kommunvägledarna i
kontaktcenter har mycket varierande arbetsuppgifter. Det är därför viktigt att ha
en noggrann schemaläggning för att det t.ex. alltid ska finnas någon som svarar i
telefon. Arbetsuppgifterna bör anpassas efter den statistiska belastningen, t.ex.
finns det i Oxelösunds kommun möjlighet att utföra administrativa uppgifter på
fredag eftermiddag då inflödet av samtal och besök är begränsat. Nya
kontaktvägar och arbetsuppgifter bör införas stegvis.

Arbetsuppgifter i kontaktcenter: Svara på medborgarnas frågor genom
olika kontaktvägar, handläggning, utveckla kontaktcenter och kommunens
service genom kontakt med förvaltningar och medborgare, ta fram
statistik, administrativ tid, utbildning.

Förslag på kontaktvägar i kontaktcenter: Telefon, besök, sociala medier,
webb, mail, brev, e-tjänster, chatt.

Förslag på handläggningsärenden som kan vara aktuella för
kontaktcenter: Ansökan om färdtjänst, bostadsanpassningsbidrag,
beställa borglig vigsel, parkeringstillstånd, konsumentrådgivning,
faderskapsintyg.
Förslag på arbetsuppgifter i kontaktcenter, Oxelösunds kommun:

Erbjud medborgarna nya kontaktvägar

Anpassa arbetsuppgifter och bemanning utifrån belastning
Telefoni och systemstöd
Forskning och erfarenheteter från andra kommuner visar att kontaktcenter
behöver ha full kontroll på vilka ärenden som kommer in för att kunna se mönster
och samband, detta ger möjlighet till att förbättra informationen till medborgarna
men även att effektivisera handläggningen. Förvaltningarna behöver också hållas
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
23(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
informerad om vad medborgarna efterfrågar och hur de tillsammans med
kontaktcenter kan arbeta för att möta upp medborgarnas förväntningar. Ett
datastöd behövs även för att samla information och svar som fungerar som en
kunskapsdatabas. Det är av stor vikt att kontaktcenter har tillgång till
verksamhetsspecifika system för att kunna ge en utökad service till medborgarna.
Utifrån ovanstående resonemang bedöms att det behövs någon typ av datastöd
som kunskapsdatabas. Förslaget är att börja med ett gratisprogram som t.ex.
OneNote vilket Nykvarn kommun är väldigt nöjda med. En bit in i införande av
kontaktcenter bör man reflektera över om datastödet är tillfredsställande eller ej.
Alla samtal som kommer till Oxelösunds kommun växel i dagsläget ska gå till
kontaktcenter. Kontaktcenter har i uppgift att svara på frågorna och inte koppla
vidare i så stor utsträckning som möjligt. När det gäller tonval inom telefonin så
visar forskning visar att det är en av de upplevda nackdelarna med kontaktcenter,
många medborgare anser att det är krånglig att använda tonval för att komma i
kontakt med kommunen, därför blir rekommendationen att inte använda tonval.
När det gäller interna samtal så föreslås att kommunanställda utbildas av
kontaktcenter i att använda telefonboken. Interna samtal ska inte kopplas vidare
utan istället få hänvisningsnumret
Förslag på telefoni och datastöd i kontaktcenter, Oxelösunds kommun:

Kontaktcenter ska använda ett datastöd, förslagsvis OneNote

Alla inkommande samtal ska gå till kontaktcenter i första hand

Minska växelfunktionen drastiskt

Använd inte funktionen tonval

Utbilda kommunanställda i att använda telefonboken.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
24(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
Sammanfattning förslag på utformning av kontaktcenter
Förslag på organisation av kontaktcenter, Oxelösunds kommun:

Organiserat med övriga stödfunktioner i Kommunstyrelseförvaltningen

Samla kompetens kring service och kommunikation under samma enhet
Förslag på placering av kontaktcenter, Oxelösunds kommun:

Koordinaten
Förslag på bemanning i kontaktcenter, Oxelösunds kommun:

Två kommunvägledare, varav en av dessa tar ett större ansvar vid
införandeprocessen.

En tillfällig förstärkning/administrativ assistent under införandeprocessen.

Nära samarbete med personal och chef på koordinaten
Förslag på flöde/arbetssätt i kontaktcenter, Oxelösunds kommun:

Kommunvägledarna ska vara generalister

Förstärk kontaktcenter utifrån efterfrågan med experter från
förvaltningarna

Klassificera alla ärenden enligt ROSA-metoden

Utforma checklistor som stöd för kontaktcenter

Ett nära samarbete med förvaltningarna är nödvändigt

Öppettider vardagar 8-17
Förslag på arbetsuppgifter i kontaktcenter, Oxelösunds kommun:

Erbjud medborgarna nya kontaktvägar

Anpassa arbetsuppgifter och bemanning utifrån belastning
Förslag på telefoni och datastöd i kontaktcenter, Oxelösunds kommun:

Kontaktcenter ska använda ett datastöd, förslagsvis Onenote

Alla inkommande samtal ska gå till kontaktcenter i första hand

Minska växelfunktionen drastiskt

Använd inte funktionen tonval

Utbilda kommunanställda i att använda telefonboken.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
25(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
Handlingsplan
Genomförande
Forskning visar att kontaktcenter behöver byggas upp under en lång tid, många
kommuner beskriver en process som är 2-3 år för att få ett kontaktcenter att
fungera fullt ut. Av största vikt är att det finns stöd för projektet på ledningsnivå
och av politiker, det bör finnas en tydlighet att det är kommunens gemensamma
projekt och en tydlig målbild. Det är också väldigt viktigt att det finns ett
förtroendefullt samarbete mellan förvaltningarna och kontaktcenter,
Förvaltningarna måste se kontaktcenter som en tillgång och inte som ett hot.
I andra kommuner beskrivs att förvaltningarna ofta är ovilliga att låta
kontaktcenter svara på deras ärenden, vanligen är motiveringen att ärendet är för
komplicerat och behöver utföras av experter. Detta kan överbryggas genom att
klassificera alla ärenden enligt ROSA-klassificering.
Framgångsfaktorer i andra kommuner har varit ett starkt stöd från ledningen med
en gemensam bild av målläget och vad som förväntas av kontaktcenter
respektive förvaltningarna. Det har också visat sig att det är positivt att ha ett
politiskt stöd. Kontaktcenter kan ses som en administrativ lösning som inte berör
politiken, det är dock viktigt att politiken är införstådda med arbetssättet och inte
utgör ett hinder i införandet.
Ett uttalat synsätt på vad service innebär och hur service ska ges behövs för att
skapa samhörighet bland medarbetarna ut emot medborgarna.
Värdegrundsarbete bör ligga till grund som omfattar kundfokus, gott bemötande,
öppenhet, god service, respekt och alla medborgares rätt till likvärdig service.
Införandeprojektet bör inledas med en processanalys där kontaktaktcenter
tillsammans med förvaltningarna går igenom alla ärendetyper för att se om de
kan utföras av kontaktcenter eller inte. I samband med detta ser förvaltningen
över processen och ser om den kan optimeras. Processen dokumenteras, t.ex. i
form av en checklista, som beskriver hur den ska genomföras. Ansvarsfördelning
upprättas.
Under införandeprocessen bör ett nära samarbete med personal och chef på
Koordinaten upprättas. Det finns vinster i att personalen på Koordinaten har ett
nära samarbete med kommunvägledarna för att minska sårbarheten och en
möjlighet att täcka upp för varandra vid frånvaro. Innan införandet bör man också
se över möjligheten till samarbete med andra projekt som t.ex. process LSG samt
administrativ översyn på vård- och omsorgsförvaltningen.
Tidplan genomförande
Våren 2015:

Ta beslut om kontaktcenter

Utse chef för kontaktcenter
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
26(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18

Chefen påbörjar rekrytering av kommunvägledare samt att anpassa
personalstaben efter den nya organisationen

Chefen kontrollerar om den tilltänkta lokalen behöver anpassas

Se över samarbetsmöjligheter med andra projekt så som process LSG
samt administrativ översyn VOF.
Hösten 2015:

Kommunvägledare anställs och påbörjar sitt uppdrag

Utarbeta långsiktig plan och ansvarsfördelning mellan chef och
kommunvägledare för införandeprocessen samt när kontaktcenter går
över i vanlig drift

Val av datastöd

Värdegrundsarbete

Definiera mål, arbetssätt och arbetsflöde på kontaktcenter

Chef och kommunvägledare etablerar kontakter med förvaltningarna

Definiera hur kontakten med förvaltningarna ska upprätthållas

Klassificera ärenden som ska handläggas av kontaktcenter

Utarbeta checklistor tillsammans med förvaltningarna

Utarbeta ansvarsfördelning mellan kontaktcenter och förvaltningarna

Utbilda förvaltningarna i telefonboken

Förslag på driftstart: December 2015

Starta upp kontaktcenter i en liten skala, förslagsvis med kontakt med
medborgarna via telefon och besök.

Marknadsför uppstarten av kontaktcenter
År 2016:

Utveckla och erbjud fler kontaktvägar för medborgarna

Arbeta ständigt med att utveckla servicen till medborgarna

Arbeta ständigt med att förbättra samarbetet med förvaltningarna

Utred möjligheten av att erbjuda regelstyrd handläggning i kontaktcenter

Se över bemanningen

Utvärdera öppettiderna

Utred en ny finansieringsmodell för kontaktcenter
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
27(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
Kostnader och finansiering
Målet är använda kommunens befintliga resurser (personal och lokaler)
avseende medborgarkontakt på ett mer effektivt sätt. Det är svårt att uppskatta
de effekter kontaktcenter får på ekonomin. Många kommuner uppger att
kontaktcenter långsiktigt har fått en positiv effekt på det ekonomiska läget i
kommunen. Fler medborgare får svar vid första kontakten vilket innebär en
minskning av inkommande samtal till kommunen. Förvaltningarna får också en
avlastning då kontaktcenter besvarar 80% av de inkommande ärendena, detta
ger i sin följd en minskad handläggningstid i de komplicerade ärendena.
De kostnader som redan nu kan antas är kostnader för anpassningar av lokalen
samt eventuellt inköp av datastöd.
Förslaget är att Kommunstyrelseförvaltningen under införandeprojektet står för de
kostnader som kontaktcenter medför. Utvecklingen av kontaktcenter ska se inom
nuvarande budgetram, det är alltså inte aktuellt att utöka bemanningen inom
kundtjänstfunktionen. När kontaktcenter är etablerat bör chefen för kontaktcenter
se över möjligheten för framtida finansering av kontaktcenter. Många kommuner
fördelar kostnaden för kontaktcenter utifrån inkommande och besvarade
ärenden.
Framgångsfaktorer:

Ledningens stöd och engagemang

Gemensam värdegrund om service

Förändring av processer till starkare medborgarperspektiv

Lång tid för förberedelsearbete och införande

Intern förankring och delaktighet

Tydlig överenskommelse om ansvar

Utbildad och serviceinriktad personal i kontaktcentret

Nära samarbete med förvaltningarna

Kontinuerlig uppföljning
Hot och risker:

Revirkonflikt med förvaltningar och bolag

Kontaktcentret får inte tillräcklig information från förvaltningarna för att de
ska kunna göra ett bra jobb

Otydligt uppdrag på vad kontaktcenter ska göra i förhållande till
förvaltningarnas uppgifter
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
28(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18

Oro hos personalen på förvaltningarna när arbetsuppgifter förs över till
kontaktcenter

Brist på tid för genomförande

Brist på tid för att få fram nödvändigt IT-stöd

Många verksamhetssystem och olika gränssnitt

Verksamheterna tror inte på idén med kontaktcenter
Riskanalys, se bilaga 2.
Slutsatser
Oxelösunds kommun bör införa ett kontaktcenter för att öka servicen och
tillgängligheten till medborgarna. Nulägesstatistiken av medborgarkontakterna
med kommunen visar att det finns stor utvecklingspotential. De positiva
effekterna av att kontaktcenter svarar på medborgarens fråga vid första
kontakten kommer även att innebära att förvaltningarna får mer tid till kvalificerad
handläggning.
Kontaktcenter föreslås att organiseras under Kommunstyrelseförvaltningen och
vara lokaliserad på Koordinaten. I kontaktcenter arbetar två kommunvägledare
och en tillfällig förstärkning under införandeprocessen. Ett nära samarbete med
förvaltningarna behövs för att servicen till medborgarna ska bli så bra och effektiv
som möjligt. Många nya kontaktvägar bör erbjudas medborgarna.
För att komma vidare med införande av kontaktcenter behöver ett beslut tas av
koncernledningen. Det är sedan viktigt att hela ledningen gemensamt står bakom
beslutet att införa kontaktcenter. Efter beslut om att införa kontaktcenter tar
utsedd chef över och planerar för införandeprocessen. Uppstarten av
kontaktcenter bör ske i december 2015 och bör ske stegvis.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
29(30)
Datum
Beteckning
2015-03-18
Källor
Skriftlig information
Innoveta, projekt inom Högskolan Väst. Finansierat av Sambruk, Vinova och
Jayway AB:

Kartläggning av kontaktcenter i Skellefteå, Botkyrka och Stockholm

Utvärdering av implementering av kontaktcenter i Jönköpings kommun.
Försudie, projekt kommunala kontaktcenter. Per Flensburg, professor i
informatik, Högskolan Väst.
Förstudie Kontaktcenter Ekerö kommun, 2013
Kontaktcenter. Strategi, praktiskt genomförande och resultat. Eva Gustavsson,
RungKonsulter
Kartläggning, Botkyrka kommun
Processer i kommunala kontaktcenter. Gunnar Mosnik, Per Flensburg, Innoveta.
Remiss angående förslag till kontaktcenter, Kalmar kommun, 2012.
Rapport servicemätning via telefon och e-post. ProfiTel, 2014.
Förslag för förbättrad tillgänglighet per e-post och telefon, Katrineholms kommun,
2012.
Informationsfilmer
Förutsättningar för kontaktcenter, Per Flensburg
Förstudie kontaktcenter, Per Flensburg
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Datum
2015-03-18
30(30)
Beteckning
Intervjuer, förväntningar kontaktcenter
Kommunchef
Förvaltningschef Kultur- och fritidsförvaltningen
Förvaltningschef Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Förvaltningschef Vård- och omsorgsförvaltningen
Administrativ chef Utbildningsförvaltningen
VD bolagen
Kanslichef Kommunstyrelseförvaltningen
Processledare LSG
Näringslivsstrateg
Ansvarig för administrativ översyn VOF
Turismansvarig
Informationsstrateg
Intervjuer med kommuner
Karlstad kommun
Nacka kommun
Södertälje kommun
Botkyrka kommun
Nykvarn kommun
Referensgrupp
Servicegruppen
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
1(3)
Konsekvensbeskrivning
Niklas Thelin
0155- 381 22
072- 212 78 20
[email protected]
Datum
Dnr
2015-04-13
KS.2015.54
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens konsekvensbeskrivning av preliminär
ram för 2016-2018
1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut
Kommunstyrelsens beslut
1. Konsekvensbeskrivningen fastställs och överlämnas till mål-och budgetberedningen.
2. Sammanfattning
Mål- och budgetberedningen har tagit fram preliminära ekonomiska ramar och mål
för budget perioden 2016-2018. Kommunstyrelsen ska beskriva sin verksamhet för
budgetperioden utifrån preliminära ramar och mål. Dessutom ska nivåerna på taxor
och avgifter ses över. Kommunstyrelsen ska också återrapportera särskilda uppdrag.
Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat ett förslag till konsekvensbeskrivning i
enlighet med mål-och budgetberedningens anvisningar. Förslagets olika delar redovisas i bilagor.
3. Ärendet
Mål- och budgetberedningen har tagit fram preliminära ekonomiska ramar och mål
för perioden 2016-2018. Grunden för detta är Mål och budget 2015-2017, antaganden om ekonomisk utveckling och befolkningsutveckling, koncerngemensam omvärldsanalys samt genomlysning av kommunens verksamheter.
Kommunstyrelsen ska beskriva sin verksamhet budgetperioden 2016-2018 utifrån
preliminära ekonomiska ramar och mål. Dessutom ska nivåerna på taxor och avgifter ses över. Kommunstyrelsen ska också återrapportera särskilda uppdrag.
3.1 Ärendets beredning
Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat ett förslag till konsekvensbeskrivning i
enlighet med mål-och budgetberedningens anvisningar.
OXL2621 v 1.0 2007-03-13
Underlag för förslaget utgör kommunstyrelseförvaltningens eget arbete med
konskevensbeskrivningen olika delar. Ytterligare underlag utgör kommunstyrelsen
arbete med vissa delar av konskevensbeskrivningen på strategidagen 8 april.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Datum
2015-04-13
4. Konsekvensbeskrivning
4.1 Preliminära ramar
Konsekvensbeskrivningen ska redogöra för vilken verksamhet kommunstyrelsen
kan bedrivas utifrån preliminär ram samt vilken måluppfyllelse som kan uppnås.
Kommunstyrelsens redogörelse lämnas i bilaga 1, KS Ekonomiska ramar.
4.2 Taxor och avgifter
Mål-och budgetberedningen har uppdragit till nämnder och bolag att överväga justeringar av avgifter och taxor, för att i större utsträckning kunna täcka kostnaderna för
aktuell verksamhet. Nämnder och bolagen ska:
o
Visa Oxelösunds avgiftsnivå i jämförelse med andra kommuner
o
Jämföra avgiftens storlek över tid
o
Redovisa ett förslag till vad avgiften ska vara under aktuell budgetperiod
Kommunstyrelsen har sett över befintliga taxor och avgiftsnivåer för styrelsens verksamheter och bedömer att det inte finns möjlighet att justera avgifterna i syfte att få
högre kostnadstäckning
En sammanställning över kommunstyrelsens taxor och avgifter lämnas i bilaga 2,
KS taxor och avgifter.
4.3 Preliminära mål
Mål-och budgetberedningen föreslår vissa ändringar av kommunmålen. Ett nytt
kommunmål föreslås; Mod och framtidstro. Övriga fem kommunmål kvarstår från
tidigare, men några förändringar föreslås. Prioriteringarna under respektive kommunmål har tagits bort och ersatts av mål för budgetåret.
Kommunstyrelsen sett över förslag till kommunmål och lämnar synpunkter i bilagan
bilaga 3, KS preliminära mål.
4.4 Särskilda uppdrag
Mål- och budgetberedningen har lyft ett antal frågeställningar som ska belysas och
återrapporteras samtidigt som konsekvensbeskrivningarna.
Kommunstyrelsens återrapportering av uppdragen redovisas i bilaga 4, KS Särskilda
uppdrag.
2(3)
Datum
2015-04-13
5. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning och förslag
Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att konsekvensbeskrivningen är upprättad i
enlighet med mål-och budgetberedningens anvisningar.
Förvaltningen föreslår att konsekvensbeskrivningen fastställs och överlämnas till
mål-och budgetberedningen som underlag för beredningens fortsatta mål- och budgetarbete.
Charlotte Johansson
Kommunchef
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse 2015-04-13
Bilaga 1, KS Ekonomiska ramar
Bilaga 2, KS taxor och avgifter
Bilaga 3, KS preliminära mål.
Bilaga 4, KS Särskilda uppdrag.
Beslut till:
Mål-och budgetberedningen (FÅ)
Niklas Thelin
Utredare
3(3)
2016-2018
Bilaga 1
Datum
Dnr
2015-04-13
KS.2015.54
Kommunstyrelsens konsekvensbeskrivning av preliminära ramar 2016-2018
Ekonomiska ramar
I anvisningarna till konsekvensanalysen står att nämnden ska beskriva vilken
verksamhet som kan bedrivas utifrån de preliminära ramarna. Det är utifrån
dessa ramar som konsekvensbeskrivningen är gjord.
ANSLAG (tkr)
År 2015
61 170
År 2016
År 2017
År 2017
59 720
63 843
64 730
Vilken verksamhet kan bedrivas 2016 - 2018 utifrån preliminär ram jämfört med nivån som bedrivs 2015?
Till 2016 anpassas budgetramen genom minskad satsning på planerat underhåll,
minskade (engångs)satsningar för ökad kostkvalité och en medborgarundersökning som bara sker vartannat år. Även tidigare års överskott räknas bort i den
preliminära ramen.
Satsningar i budgetramen sker på grund av nyinvesteringar och medföljande kapitalkostnader, löneökningar, kollektivtrafikförändringar, och befarade kostnader
för sluttäckning av Björshultstippen.
I verksamheten 2016 föreslås att de flesta av de engångsinsatser som Kommunstyrelsen godkände för 2015 avslutas och budgetmedlen kan därmed utan oväntade, negativa effekter, återlämnas.
Vissa satsningar som har effekt för hela kommunen bör dock fortsätta. Hit räknas
åtgärder för att minska sjukfrånvaron, 100 tkr, och satsningen på kontaktcenter
”En väg in”, 200 tkr.
OXL2621 v 1.0 2007-03-13
Påverka på verksamheten utifrån preliminär ram
o Under förutsättning att ramen inte minskas kan vi i stort sett bedriva samma
verksamhet som under 2015. Det kan även finnas ett mindre utrymme för omfördelningar.
o
Förslaget innebär begränsade möjligheter till verksamhets- och kvalitetsutveckling.
2016-2018
o
Bilaga 1
Datum
Dnr
2015-04-13
KS.2015.54
Den minskade satsningen på planerat underhåll som är inlagd i ramen för
2016, - 2 700 tkr, kommer att medföra ökad underhållsskuld och att vi fortsätter att skjuta underhållsåtgärder på framtiden. Det kan finnas risk att vi inte
kan garantera att vi klarar att svara upp mot samtliga myndighetsåtgärder.
Våra hyresgäster kommer inte att ha fullgoda lokaler att bedriva verksamhet i.
Vad avser komponentavskrivningar kommer vi under april att erhålla synpunkter från vår revision hur vi skall redovisa det planerade underhåller från
och med 2016 och framåt. Resursen för planerat underhåll utvecklas i den
preliminära ramen från 8 900 tkr under 2015 till 5 700 tkr 2016.
Det stora behovet av bibehållen eller ökad nivå på planerat underhåll för att
undvika kapitalförstöring och framtida akuta reparationer med störningar i
verksamheten förmodas motsvara mellan 3 000 tkr – 5 000 tkr under 2016.
o
Den övergripande planen för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro finansieras med 200 000 kr som finns i budget på personalenheten 2015-18. För
dessa medel planeras ett antal aktiviteter.
För att fler insatser ska kunna göras och därmed öka förutsättningarna att nå
målen för minskad sjukfrånvaro behöver ytterligare medel omfördelas centralt
alternativt från förvaltningarna. Se vidare kommunstyrelsens redovisning av
mål-och budgetberedningens uppdrag kring sjukfrånvaro.
o
Den externa exponeringen måste begränsas under 2016 jämfört med de tillfälliga satsningar på näringslivsutveckling och marknadsföring som fanns tillhanda 2015, 500 tkr. Vi återgår därmed till samma nivå som 2014.
Konsekvensbeskrivning 2016-2018
2015-04-13
Not
Bilaga 2
Dnr KS. 2015.54
Taxa/avgift med förklaring
1
Uppgifter och tjänster enligt lag om skydd mot olyckor mm
2
Tillsyn och tillstånd inom det brandförebyggande området, grundavgift
Avgift 2013
Avgift 2014
Oxelösund
Finansieringsgrad
2015
Förslag till avgiftsnivå 2016
Avgift 2015
100%
Indexuppräkning
Uppräkning; inflation och lön
Nyköping
Trosa
Gnesta
Avgift 2015
Avgift 2015
Avgift 2015
2 503
2 503
2 503
2 400
2 445
2 503
100%
Taxa för tomtkön, anmälan
350
350
350
>100 %
Ingen justering
Ingen kö finns
300
300
Taxa för tomtkön, årsavgift
200
200
200
>100%
Ingen justering
Ingen kö finns
200
100
5
Registrering för av hyra kommunens fritidshus, anmälan
250
250
250
>100 %
Ingen justering
5
Registrering för av hyra kommunens fritidshus, årsavgift
75
75
75
>100%
Ingen justering
5
Taxa Fiskehamnen, Båtar med en längd < 12 meter per dygn
150
150
200
100%
Ingen justering
5
Taxa Fiskehamnen, Båtar med en längd > 12 meter per dygn
200
200
250
100%
Ingen justering
3
Avgift för kopiering av allmänna handlingar, 0-9 sidor
Ingen avgift
Ingen avgift
Ingen avgift
100%
Ingen justering
Ingen avgift
Ingen avgift
Ingen avgift
3
Avgift för kopiering av allmänna handlingar, 10 sidor
50
50
50
100%
Ingen justering
Ingen avgift
50
40
4
Avgift för kopiering av annat än allmänna handlingar
2 kr/kopia
2 kr/kopia
2 kr/kopia
100%
Tjänsten upphör
0,45 kr
Saknas
Saknas
Not
Kommentar
1
Avgiften uppräknas årligen enligt sotningsindex fastställt i avtal mellan Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund och Sveriges Kommuner och Landsting.
2
Verksamheten utförs av Nyköpings kommun enligt avtal/delegation. Avgiften tas ut av Nyköpings kommun.
3
Tjänsten och avgiften tillämpas sällan då de flesta handlingar lämnas ut digitalt.
4
Tjänsten upphör från 2016 av konkurrensbegränsande skäl.Tryckeritjänster erbjuds av flertalet företag i närområdet.
5
Inga motsvarande avgifter i jämförelsekommunerna
2016-2018
Bilaga 3
Datum
Dnr
2015-04-13
KS.2015.54
Kommunstyrelsens synpunkter på preliminära mål
Den nya strukturen
Kommunstyrelsen ser positivt på den nya strukturen. Den är bättre än den tidigare. Bra
att prioriteringarna tas bort. Det blir lättare att förstå.
Några frågetecken/oklarheter:
o
Om det ska stå att ett värde ska öka måste värdet från föregående år redovisas
o
Utveckling över tid/trenden behöver kunna följas
o
Begreppet ingångsvärde behöver tydliggöras
o
Antalet uppnåendemål (för 2016) varierar mellan kommunmålen.
Mod och framtidstro
Kommunstyrelsen ser positivt på det nya kommunmålet, men har också noterat
o
Kommunmålet som helhet har en mer direkt formulering än de andra målen
o
Det är färre mål än under de övriga kommunmålen.
o
Målen 2 och 3; Är dessa mål möjliga att mäta och följa upp?
o
Det sista målet är otydligt; Vilka mönster avses?
Trygg och säker uppväxt
o
Mål saknas för fritids (skolbarnsomsorg)
o
Mål saknas för fritidsgårdar
o
Mål saknas för barn/elever med behov av särskilt stöd
o
Målen 6 och 7; Är dessa mål möjliga att mäta och följa upp?
God Folkhälsa
o
Mål 2 och 3 behöver tydliggöras, eventuellt med ingångsvärden
o
Förtydliga Mål 6; ”Andel personer med försörjningsstöd, med insatser från
socialtjänsten, som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutat försörjningsstöd ska
öka”
o
Mål 6 tas bort
2016-2018
Bilaga 3
Datum
Dnr
2015-04-13
KS.2015.54
Trygg och värdig ålderdom
o
Mål 1; Avses andel av nuvarande eller totala antalet
Nya/andra mål:
o
Ett mål för hur många ur personalen en hemtjänstmottagare ska behöva möta
o
I den inledande texten står ”inflytande över hur beviljade insatser utförs” Kan ett mål
formuleras utifrån det? T.ex. med koppling till hur många procent brukare som är
delaktiga i att utforma sina genomförandeplaner?
Attraktiv bostadsort
o
Det saknas mål och värde kring fritid och kulturliv
o
De sista fem målen känns inte färdigformulerade. Behöver utvecklas/förtydligas
o
Det första målet är samma mål som finns under rubriken ”mod och framtidstro”. Ska
det vara samma mål på två ställen?
Nya/andra mål:
o
Ett mål för utveckling av befintliga företag
o
Antal nya jobb per 1000 invånare
o
Ett mål för Bra skola. Gör att man kan välja att bo i Oxelösund
Hållbar utveckling
I den inledande texten står ”arbetar” två gånger
o
Mål 1; ”Avvikelse från standardkostnader totalt ska vara max 5 %”. Ska det vara
totalt eller ska det vara i olika delar?
o
Mål 2; ”Resultatet efter reavinster…..” Lägg till år 2018, 2 % alternativt lägg till
”innan mandatperiodens slut”
Nya/andra mål:
o
Mål kring andel ekologisk mat
o
Mål för utveckling av persontågtrafik
o
Mål för utveckling av lokal kollektivtrafik
1(6)
Datum
Dnr
2015-04-13
KS.2015.54
Kommunstyrelsens återrapportering av särskilda uppdrag
Mål- och budgetberedningen har lyft ett antal frågeställningar som ska belysas och
återrapporteras samtidigt som konsekvensbeskrivningarna. För kommunstyrelsens
del omfattas nedanstående uppdrag.
Sjukfrånvaro
Arbete pågår med att ta fram en plan för minskad sjukfrånvaro. Slutsatser kring
ekonomi-mål-uppdrag ska lyftas.
o
Vad kan göras inom befintlig ram?
o
Eventuella behov av omfördelning av resurser.
o
Eventuell påverkan på målen i mål och budget
o
Uppskattning av kostnader för eventuella delar som inte ryms inom befintlig ram.
Olika alternativ utifrån olika ambitionsnivåer ska presenteras.
o
Vilka effekter som kommunen kan väntas uppnå genom förändring/satsning.
o
Tidplan för genomförande
Redovisning av uppdraget
En plan för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro har arbetats fram under vintern
14/15 i dialog med kommunens chefer. Planen kommer att presenteras för KS i maj.
Kommunens sjukfrånvaro är hög och syftet är att genomföra åtgärder för att nå målet på 7 % sjukfrånvaro 2015 (mål 2016 är 6 % och 2017 är 5 %). År 2014 var sjukfrånvaron 8,2 %.
Sjukfrånvaron kostar kommunen ca 10 miljoner kr varje år. Den kostnaden inkluderar produktivitetsbortfall, kostnader för vikarier och sjuklön. En sänkning av sjukfrånvaron på 1 % -enhet kan tänkas motsvara en minskad kostnad med ca 750 000 kr
per år (ej produktivitetsvinster inräknat).
Kostnaderna för sjukfrånvaron belastar den enskilda verksamheten och minskad
sjukfrånvaro kommer därför direkt den enskilda verksamheten tillgodo. Arbetsmiljöansvar och medel för arbetsmiljöinsatser, rehab och hälsa finns i huvudsak på respektive förvaltning.
OXL2621 v 1.0 2007-03-13
Dessutom finns centralt budgeterade medel hos personalenheten som används för
övergripande insatser eller riktade aktiviteter. Den övergripande planen för ökad
hälsa och minskad sjukfrånvaro finansieras med 200 000 kr som finns i budget på
personalenheten 2015-18.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-04-13
För dessa medel planeras följande aktiviteter:
•
Studiecirkel till en grupp kring alkohol och droger (5’)
•
Chefsföreläsning kring alkohol och droger (5’)
•
Gruppsatsning på hälsotest och fysisk aktivitet på arbetstid (70’)
•
Utbildning i Livsstilskompetens för ca 10 personer (65’)
•
Insats för minskad smittspridning på en arbetsplats (5’)
•
Återhämtningsfåtölj (35’)
•
Satsningar kring ett hälsofrämjande ledarskap (30’)
Utöver dessa enskilda aktiviteter kommer personalenheten att ge extra stöd till
kommunens chefer för att säkerställa det systematiska arbetsmiljöarbetet och rehabiliteringsarbetet under planeperioden (motsvarande ca 450 timmar per aktivitetsperiod).
För att fler insatser ska kunna göras och därmed öka förutsättningarna att nå målen
för minskad sjukfrånvaro behöver ytterligare medel omfördelas centralt alternativt
från förvaltningarna. Det tar tid innan resultat av insatser för hälsa blir synliga och
det kan ta flera år innan de påvisar ekonomiska effekter (Johansson et al, 2005).
En ökning av medel med 100 000 kr skulle möjliggöra en kommunövergripande insats kring medarbetarskap/medledarskap. Ett ytterligare tillskott av medel skulle
innebära att hälsoaktiviteterna kan utökas och omfatta fler arbetsgrupper.
2(6)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-04-13
Kostpolitiskt program
Arbete pågår med att ta fram ett kostpolitiskt program. Slutsatser kring ekonomimål-uppdrag ska lyftas.
o
o
o
Eventuell påverkan på mål i mål och budget.
o
o
o
o
Avsaknaden av ett kostpolitiskt program bidrar sannolikt på olika sätt till onödigt
höga kostnader för verksamheten.
•
Det kan handla om hög sjukfrånvaro då tydligheten brister och därmed trivseln på jobbet.
•
Kompetensluckor, då helhetstänk saknas t.ex ny lagstiftning som kräver digitaliserat kostprogram för näringsberäkning bl a.
Ett kostpolitiskt program innebär inte med automatik ökade kostnader. Den kostnaden beror på politikens ambitioner med t ex ökad andel ekologiska livsmedel till förskola/skola och äldreboenden. En ökad andel ekologiska livsmedel kan innebära
ökade kostnader även om aktuell upphandling med automatik kan innebära att andel ekologiska livsmedel kan öka inom befintlig budget pga ökad volym vid samordnad upphandling med Nyköping, Trosa och Gnesta.
Övriga kostnader/kostnadspåverkande åtgärder
700tkr finns avsatt 2015 för införandet av två rätter inom SÄBO samt för verksamhetsutveckling. Medlen förväntas utöver införandet av två rätter att täcka utarbetandet av kostpolitiskt program samt implementering av detsamma och vissa utbildningsinsatser för kostpersonalen.
Tidplan
Kostpolitiskt program tas fram och fattas beslut om, under våren 2015.
Programmet implementeras under hösten 2015
Förväntade effekter
Ökad nöjdhet hos barn, elever och äldre.
Ökat nöjd medarbetarindex hos kostpersonalen
Minskad sjukfrånvaro hos kostpersonalen
3(6)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-04-13
Upphandlingspolicy
Arbete pågår med att ta fram en upphandlingspolicy. Slutsatser kring ekonomi-måluppdrag ska lyftas.
o
Eventuell påverkan på kostnader
o
o
Kostnader
Kostnaderna påverkas inte i någon större utsträckning av upphandlingspolicyn,
möjligen kan hanteringen av direktupphandlingar utföras med kortare ledtider.
Effekter
o Tydligare regelverk kring upphandling.
o
Tydliggör ansvarsgränser mellan verksamheten och inköpsenheten.
o
Ökat utbildningsbehov för verksamheterna om upphandling.
o
Respektive verksamhet ansvarar själv för handläggning av fler direktupphandlingar
då ett större antal inköp hamnar under direktupphandlingsgränsen (505 800 kr).
o
Kortare handläggningstid för fler upphandlingar (inget annonskrav vid direktupphandlingar).
o
Ökad kunskap ger mervärde i form av delaktighet/påverkan/ansvar.
Tidplan
En ny upphandlingspolicy kan tillämpas omedelbart efter att Kommunfullmäktiges
beslut har vunnit laga kraft (KF 2015-04-01).
4(6)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-04-13
Digital tillgänglighet
Ökad efterfrågan digitala tjänster. Hemsidan behöver anpassas för att fungera i
smartphones och surfplattor. E-arkiv behövs för att kunna bevara våra offentliga
handlingar framöver.
o
o
o
Eventuell påverkan på mål i mål och budget
o
o
o
Hemsidan är en oerhört viktig informations- och även kommunikationskanal för våra
medborgare. Enligt undersökningen Svenskarna och internet 2014 så har internet
en helt dominerande ställning som informationskälla för personer upp till 45 år. I
åldrarna 46-65 år är alla medier, inklusive internet, ungefär lika viktiga. Dessutom
kommunicerar 62 % av våra medborgare (över 12 år) via e-post dagligen jämfört
med 38 % via telefon.
I genomsnitt har vi cirka 600 antal besökare på kommunens hemsida varje dag.
Detta i jämförelse med cirka 25 antal dagliga besökare i kommunens reception.
Undersökningen Svenskarna och internet 2014 visar även på att surfplattornas
spridning har ökat med 48 procentenheter på tre år, och ökningen fortsätter. Enligt
statistik på www.oxelosund.se så använder över 15.5% av alla besökare till hemsidan mobil eller surfplatta. I och med detta står vi inför ett stort problem eftersom
kommunens hemsida inte är responsiv, vilket betyder att den inte anpassas efter
smarta telefoner och surfplattor.
Kommunstyrelsen föreslår två satsningar inom området. Den ena berör ökade krav
på flexibilitet och den andra om anpassning till krav i en ny lag. Båda satsningarna
medför bättre digital service och tillgänglighet. Det bör sin tur innebära färre frågor
per telefon och e-post till kommunen.
Satsningen/införandet av E-arkiv påverkar inte mål eller ekonomi.
Tillgänglighet – ökade krav på flexibilitet
Den version av verktyget som vi idag bygger hemsidan på är så pass gammal att
det är svårt att göra några förändringar. I och med en uppgradering kommer sidan
att kunna utvecklas, dessutom blir sidan responsiv – alltså tillgänglig från både
smarta telefoner, surfplattor och datorer.
Det finns ingen annan möjlig lösning för att få full funktionalitet på hemsidan i surfplattor och mobiler.
Tillfällig investering: 200 tkr
5(6)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-04-13
Tillgänglighet – ny lag
Bland annat för att främja kommunmålet god folkhälsa med prioriteringen Oxelösundarnas känsla av delaktighet och inflytande är god, krävs det att hemsidan är
lättillgänglig oavsett vilka funktionsuppsättningar medborgarna har. Dessutom ingår
bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen sedan 1 januari i år. Kommunens hemsida omfattas av lagen.
Hemsidan behöver alltså tillgänglighetsinventeras och tillgänglighetsanpassas.
Detta genomförs förslagsvis i projektform vilket kräver en resurs som arbetar 100 %
i två månader.
Ett alternativ är att genomföra inventeringen inom befintlig ram men det skulle medföra att arbetet tar 1 till 2 år.
Tillfällig satsning: 100 tkr
6(6)
1(3)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Göran Bernhardsson
0155-381 54
Datum
Dnr
2015-04-13
KS.2015.22
Kommunstyrelsen
Uppföljning av mål- och budget 2015
Ekonomisk uppföljning per mars månad godkänns.
2. Sammanfattning
Resultatet för 2015 kommer enligt prognosen att uppgå till -1,2 mkr jämfört med
budgeterat 15,0 mkr vilket är en försämring med -16,3 mkr. Resultat exkl. reavinster, d.v.s.
den nivå som våra finansiella mål mäts emot, blir -7,1 mkr.
Balanskravsresultatet blir -7,5 mkr.
Verksamheterna bedömer ett sammanlagt budgetunderskott på -19,5 mkr, beroende på
Vård- och omsorgsnämndens underskott, -20,0 mkr, och överskott hos Kommunstyrelsen
med 0,5 mkr.
Utveckling av antal barn och elever bedöms medföra merkostnader hon
Utbildningsnämnden med 10,0 mkr, vilket enligt budgetreglerna ska täckas ur
Kommunfullmäktiges reserv för oförutsedda utgifter. Detta innebär att uttag ur reserven
kommer att bli mer än vad som finns avsatt i densamma.
Försäkringsbolaget AFA har aviserat att återbetalning av premier från 2004 kommer att
återbetalas till kommunerna under 2015. Vi bedömer Oxelösunds andel till 3,7 mkr och att
denna tillförs reserven för oförutsedda utgifter.
Intäkter från skatter och statsbidrag blir -0,2 mkr lägre än budgeterat. Det är en marginell
avvikelse, även om omkastningar mellan prel. skatteintäkter och inkomstutjämning kan
vara väsentliga men tar ut varandra. Kostnadsutjämningen förändras beroende på olika
utveckling i olika demografiska befolkningsgrupper, men är marginella.
Avskrivningarna bedöms bli 0,7 mkr lägre än budgeterat, eftersom en del av
investeringarna som skulle ha utförts 2014 har förskjutits till 2015 och avskrivningstiden
2015 blir därmed kortare. En uppföljning av investeringarna kommer att ske efter april
månad och då görs också en uppdatering av kostnaderna för avskrivningar och räntor.
Dessutom kommer införandet av s.k. komponentredovisning att innebära förändringar som
inte är helt klara i dagsläget.
Pensionskostnaderna bedöms bli -0,9 mkr högre än budgeterat enl. KPS´s nya prognoser.
Finansnettot blir positivt beroende på högre utdelning från Oxelösunds hamn och lägre
räntekostnad på pensionsskulden. Helårsprognosen för finansnettot blir 2,1 mkr bättre än
budget, men dock fortfarande ett underskott på -0,2 mkr.
Reavinsterna blir -1,4 mkr lägre än budgeterat.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(3)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-04-13
KS.2015.22
3. Ärendet
Ekonomisk uppföljning och prognos per mars är den första som rapporteras till
Kommunstyrelsen för innevarande år.
I mål och budget för 2015 har kommunen ett årsresultat på 15,0 mkr och ett resultat enligt
kravet på balans i kommunernas ekonomi på 7,8 mkr. Mellanskillnaden består av
reavinster, 7,2 mkr, som vi måste dra ifrån.
Resultatet för 2015 kommer enligt prognosen att uppgå till -1,2 mkr jämfört med budgeterat
15,0 mkr vilket är en försämring med -16,3 mkr. Resultat exkl. reavinster, d.v.s. den nivå
som våra finansiella mål mäts emot, blir -7,1 mkr.
Balanskravsresultatet blir -7,5 mkr.
Nämndernas verksamhet
Verksamheterna bedömer ett sammanlagt budgetunderskott på -19,5 mkr, beroende på
Vård- och omsorgsnämndens underskott, -20,0 mkr, och överskott hos Kommunstyrelsen
med 0,5 mkr.
Kommunstyrelse och övriga nämnder förutser ett mindre överskott i helårsprognosen på
0,5 mkr. I nuläget kan vi se att dessa uppkommer på grund av att slutregleringar i våra
avtalsmässiga förhållanden med Nyköpings kommun påvisar att våra prel. betalningar varit
för höga och att vi ska ha pengar tillbaka. Det gäller Räddningstjänst, löneservice och ITservice, och dessutom ett mindre belopp avseende Kollektivtrafiken..
Utbildningsnämnden förutser ett resultat i helårsprognosen där kostnaderna blir 10,0 mkr
högre än budgeterat. Det beror på fortsatt ökande antal barn och elever.
2014 startades systemet med en beräknad barnoch elevpeng, och det påvisar att
nämnden enligt budgetreglerna ska ha ett ökat anslag med 10,0 mkr ur
Kommunfullmäktiges reserv för oförutsedda utgifter.
Vård- och omsorgsnämnden befarar en negativ budgetavvikelse med -20,0 mkr för helåret.
Det är i stora stycken en fortsättning från utvecklingen 2014, där dock resultatet
förbättrades genom statsbidrag och EU-medel och landade på -5,5 mkr.
Anslaget till nämnden ökade från 2014 till 2015 med 3,3 %, huvudsakligen för ökade löner,
men bruttokostnaderna i verksamheten bedöms öka med 6,4 % från 2014.
Under perioden januari - mars 2014 var bruttokostnaderna 66,2 mkr och motsvarande
period 2015 74,8 mkr. Det är en ökning med 13 %.
Förvaltningen är medveten om riskerna och arbetar för att motarbeta utvecklingen, initierat
åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen och hålla resultatet inom budgeterade ramar.
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden redovisar en helårsprognos där resultatet bedöms
bli ett utfall enligt budget. Periodens resultat är ett överskott på 0,5 mkr, orsakat av lägre
personalkostnader på grund av personalomsättning och därpå följande vakanser.
Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett positivt resultat för perioden t.o.m. mars på 0,3
mkr. I helårsprognosen bedöms utfallet bli enligt budget.
Finansförvaltningen
I finansförvaltningen bedöms ett sammanlagt budgetöverskott på 3,2 mkr.
Kostnaderna för pensioner förefaller att bli högre än budget, -0,9 mkr. Prognosen grundas
på senaste beräkningar från KPA. Det finns dock alltid osäkerheter i de delar som avser
förtroendemannapensionerna, vilket kan påverka kostnaderna både uppåt och nedåt.
Intäkterna från skatter och statsbidrag medför ett budgetunderskott på -0,2 mkr. Det är en
marginell avvikelse, även om omkastningar mellan prel. skatteintäkter och inkomst-
3(3)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-04-13
KS.2015.22
utjämning kan vara väsentliga men tar ut varandra. Kostnadsutjämningen förändras
beroende på olika utveckling i olika demografiska befolkningsgrupper, men är marginella.
Avskrivningarna bedöms bli 0,7 mkr lägre än budgeterat, eftersom en del av investeringar
som skulle ha utförts 2014 har förskjutits till 2015 och avskrivningstiden 2015 blir därmed
kortare. Dessutom kommer införandet av s.k. komponentredovisning att innebära
förändringar som inte är helt klara i dagsläget.
En uppföljning av investeringarna kommer att ske efter april månad och då görs också en
uppdatering av kostnaderna för avskrivningar och räntor.
Bokförda interna poster, d.v.s. interna kapitalkostnader och personalomkostnadspålägg,
medför ett överskott i finansförvaltningen på 1,4 mkr. Det är kostnader som ingår i
nämndernas merkostnader och ligger i deras negativa budgetavvikelser.
Finansnettot blir positivt beroende på högre utdelning från Oxelösunds hamn och lägre
räntekostnad på pensionsskulden. Helårsprognosen för finansnettot blir 2,1 mkr bättre än
budget, men dock fortfarande ett underskott på -0,2 mkr. Osäkerhet om upplåningsbehov
beror på osäkerhet om både driftkostnadsutveckling och investeringsutgifter.
Kommunens reserv för oförutsedda utgifter på 6,8 miljoner kr bedöms i nuläget bli mer än
förbrukad vid årets slut genom det förmodade tilläggsanslaget till Utbildningsnämnden på
10.0 mkr för ökat antal barn och elever.
Försäkringsbolaget AFA har aviserat att återbetalning av premier från 2004 kommer att
återbetalas till kommunerna under 2015. Vi bedömer Oxelösunds andel till 3,7 mkr och att
denna i så fall tillförs reserven för oförutsedda utgifter.
Reavinsterna blir -1,4 mkr lägre än budgeterat, 5,8 mkr jämfört med 7,2mkr. Detta påverkar
det redovisade resultatet med –1,4 mkr, men inte resultatet enligt lagen om god ekonomisk
hushållning, eftersom detta ”lyfts bort” vid redovisningen av det senare resultatet.
Beslutsunderlag
Kommunens helårsprognos per mars 2015.
Charlotte Johansson
Kommunchef
Beslut till:
Förvaltningschefer (FÅ)
Ekonomichef (FK)
Göran Bernhardsson
Redovisningschef
1(1)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Magnus Pettersson
Datum
Dnr
2015-03-30 10:56:56
KS.2015.50
Kommunstyrelsen
Uppdrag att se över ägandet av fastighetsbeståndet
Göra en genomgång av kommunens fastigheter för att ta utreda vilka vi skall satsa på
vilka som skall säljas/rivas eller annan åtgärd.
Utredningen skall redovisas senast december 2015 till Kommunstyrelsen
.
2. Sammanfattning
Många av kommunens fastigheter används och har full verksamhet medan andra inte
används alls eller används i mindre omfattning. Hela beståndet börjar dock bli åldersstiget
och kommer att kräva stora underhållsresurser i framtiden. Redan i dag lägger vi stora
underhållsresurser på fastigheter där vi har ganska liten verksamhet. Vi har också
fastigheter som inte har någon verksamhet och som bara står och kostar pengar och
skickar dåliga signaler till våra medborgare och besökare. Ekonomifunktionen vill därför ha
ett uppdrag att gå igenom samtliga fastigheter (utom sommar stugorna) för att ta utreda
vilka som är våra strategiska fastigheter som vi skall behålla och satsa på och vilka som vi
eventuellt skall riva avyttra, sälja eller vidta annan åtgärd.
Charlotte Johansson
Kommunchef
Magnus Pettersson
Ekonomichef
Beslut till:
Ekonomichef (FÅ)
Fastighetsekonom (FÅ).
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
1(1)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Maria Malmberg
Datum
Dnr
2015-03-30 13:58:10
KS.2015.27
Kommunstyrelsen
Anta yttrande daterat 2015-03-30
2. Sammanfattning
Miljö och samhälsbyggnad har sammanställt en remiss för en cykelplan.
Syftet med cykelplanen är att få en helhetsbild över hur gång- och cykelvägnätet
ser ut idag och att ta fram förslag på hur det kan se ut i framtiden.
Idag saknas vägvisning för cyklister i kommunen. En tydlig vägvisning är viktig för
att gynna cyklandet. Cykelnätet i Oxelösunds kommun är inte alltid
sammanhängande och utan skyltning kan det vara svårt att hitta. Planen innehåller
långsiktiga åtgärder som ska verka för bättre förutsättningar för cyklister. Vissa
delar av cykelnätet är i behov av underhåll, främst i form av nytt underlag.
Cykelplanen ska utgöra underlag för framtida planering och ombyggnad av
befintlig infrastruktur.
Kommunstyrelseförvaltningen är positivt inställd till cykelplanen.
Beslutsunderlag
Remissvar 2015-03-30
Charlotte Johansson
Kommunchef
Maria Malmberg
Mark- och exploateringsstrateg
Beslut till:
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Kommunstyrelsens kontor
OXL2
621
v 1.0
200703-13
1(1)
Datum
Dnr
2015-03-30 13:57:59
2015-03-30
KS.2015.27
Handläggare
Maria Malmberg
[email protected]
Ett väl utvecklat cykelvägnät är en förutsättning för en attraktiv kommun. Goda
kommunikationsmöjligheter inklusive cykelvägar uppmuntrar till etablering i kommunen för
både företag och privatpersoner. Kommunstyrelseförvaltningen ser därför ur
markägarperspektiv positivt på utveckling och förbättring enligt förslag på cykelplan.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Cykelplan för Oxelösunds
kommun
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Inledning
Bakgrund
Cykeln har idag en mycket central roll i planeringen på nationell, regional och lokal nivå. En
cykel är ett snabbt och billigt transportmedel. Ur folkhälsosynpunkt är cykeln ett bra alternativ
till bilen eftersom rörelse minskar flera hälsorisker, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Det
finns även viktiga miljöaspekter: en cykel släpper inte ut några avgaser, bullrar inte och ger
endast små mängder däckpartiklar. Cykeln är även viktig för stadsmiljön, en cykel kräver
endast en tiondel av den yta en bil upptar och bidrar mycket till ett levande stadsliv.
Syfte
Syftet med cykelplanen är att få en helhetsbild över hur gång- och cykelvägnätet ser ut idag
och att ta fram förslag på hur det kan se ut i framtiden. Planen innehåller långsiktiga åtgärder
som ska verka för bättre förutsättningar för cyklister. Cykelplanen ska utgöra underlag för
framtida planering och ombyggnad av befintlig infrastruktur.
I 2014 års mål för Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden står det att en cykelplan ska tas
fram. Förvaltningen har även fått i uppdrag från kommunstyrelsen att ta fram en plan för
cykelparkeringar i anslutning till kommunens fastigheter och andra strategiska punkter och
detta inkluderas i denna cykelplan.
Riktlinjer och styrdokument
Nationellt
Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv
och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv. Under det
övergripande målet har regeringen tagit fram funktionsmål och hänsynsmål. Funktionsmålet
handlar om att skapa tillgänglighet och anger bland annat följande preciseringar:
-
Medborgarnas resor ska förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och
bekvämlighet.
Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i
trafikmiljöer ska öka.
Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett
jämställt samhälle.
Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras.
-
Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa.
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Regionalt
Regionförbundet Sörmland har tagit fram en regional cykelstrategi. Strategin innehåller mål
och tillvägagångssätt för att cykelvägnätet och turiststråken ska utvecklas långsiktigt i ett
regionalt perspektiv. Den ska skapa ett bra underlag för långsiktig planering.
Strategin innehåller tre övergripande mål till 2025; ”Ökad cykling för folkhälsa och miljö”,
”Trygga och säkra cykelvägar” samt ”Ett sammanhängande och tydligt cykelvägnät”.
Sträckan Nyköping-Oxelösund anges i strategin som ett starkt cykelstråk. Stråket har en total
längd på ca 12,2 kilometer varav ca 6,5 km ligger i Oxelösunds kommun.
Lokalt
Kommunala mål
Kommunfullmäktige har antagit fem övergripande mål, där fyra av målen direkt eller indirekt
berör cykelplanering. De fyra kommunövergripande målen som berör cykelplanering är Trygg
och säker uppväxt, God folkhälsa, Attraktiv bostadsort och Hållbar utveckling. Inom varje mål
finns prioriteringar för hur målen ska uppnås. Prioriteringarna revideras varje år.
Översiktsplan för Oxelösunds kommun 2010
Oxelösunds översiktsplan från 2010 beskriver gång- och cykelvägnätet som väl utbyggt. I
planen påpekas dock att vissa sträckor behöver kompletteras med gång- och cykelvägar så
att ett sammanhängande nät skapas. Översiktsplanen revideras varje mandatperiod.
Treårsplan
Den kommunala treårsplanen beskriver planerade investeringar i trafik och infrastruktur för
kommande treårsperiod. Treårsplanen är ett levande dokument som uppdateras i takt med
nya kommunala behov och åtgärdsförslag och är därför inte bindande. Planen utgör ett
underlag för statlig medfinansiering från Trafikverket. Kommunerna kan ansöka om
medfinansiering en gång per år.
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Utgångsläge
Oxelösund som cykelkommun idag
Cykelvägnätet
Oxelösunds kommun har idag ett omfattande gång- och cykelvägnät. Nätet är ca 42 km och
täcker i stort sett alla bebyggda områden i Oxelösund. Dock finns ett flertal sträckor som
behöver kompletteras för att skapa ett sammanhängande nät. Det saknas dessutom tydliga
cykelstråk mellan viktiga målpunkter. Skyltning längs cykelnätet saknas, vilket kan medföra
svårigheter att hitta.
Vissa delar av cykelnätet är i behov av underhåll, främst i form av nytt underlag.
Målpunkter
För att fler ska välja cykeln behövs sammanhängande stråk till viktiga målpunkter.
Målpunkterna kan delas in i två kategorier; vardagsmål och turistmål.
Karta 1: Utpekade viktiga målpunkter: Grön numrering är målpunkter viktiga för turism, blå numrering
är större arbetsplatser, lila punkter är busshållplatser, blå punkter är matbutiker och mörkgröna
punkter är förskolor/skolor
Målpunkterna som identifierats som viktiga för vardagscykling är:
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
1. Centrum, inkl. D-skolan och Kommunhuset
9. Ramdalen, både idrottsanläggningen och skolan
10. SSAB
11. Peterslundsskolan
12. Breviksskolan/Campus Oxelösund
13. Nyköping
Övriga målpunkter för vardagscykling:
•
•
•
•
Busshållplatser
Förskolor/skolor
Vårdcentralen
Butiker för dagligvaruhandel
Viktiga mål för cykelturism är:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Centrum
Gamla Oxelösund
Femöre
Jogersö
Gästhamnen
Stenviksbadet
Stjärnholm
Våtmarken
Cykelparkeringar
Det ska vara enkelt och säkert att parkera sin cykel i anslutning till viktiga målpunkter i
Oxelösund. Detta är en förutsättning för att få fler att cykla. Utformningen av cykelstället bör
vara så att ramen på cykeln kan låsas fast för att minska stöldrisken.
En lämplig placering av cykelparkeringar är nära viktiga målpunkter. Större cykelparkeringar
som t.ex. används för dagspendling bör utrustas med tak.
Idag finns cykelparkeringar vid flera målpunkter i kommunen. Dock står många cykelställ
tomma eftersom utformningen av dem inte är bra. De flesta cykelparkeringarna är gjorda av
betong utan möjlighet att låsa fast cykeln.
Inventeringar, mätningar
Cykelmätningar
Ett bra underlag är viktigt för att prioritera åtgärder på cykelnätet i kommunen. Genom att
räkna antalet cyklister på olika platser erhålls information om vilka sträckor som används
mest och därför bör prioriteras.
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Under sommaren och hösten 2014 har cykelmätningar gjorts på utvalda platser i kommunen.
Bild 1 och 2: Cykelmätaren uppsatt för mätningar, den fästs enkelt på en lyktstolpe.
Mätningarna gjordes med hjälp av en cykelmätare, en ”låda” som sätts upp på lämplig plats
och registrerar antalet förbipasserande cyklister. Kommunen har köpt in en cykelmätare för
att kunna göra egna mätningar. Fördelen med denna mätmetod är att mätningen kan pågå
under flera dagar och är tidseffektiv. Nackdelen med metoden är att den endast räknar
cyklister och inte studerar detaljer, det går till exempel inte att räkna hur många som cyklar
med hjälm. Det går inte heller att se under vilka tider flest cyklister passerar mätstationen.
Det finns även en viss felmarginal, om flera cyklister åker förbi mätstationen samtidigt
registreras i vissa fall inte alla. Bedömningen är dock att detta är en både tids- och
kostnadseffektiv bra metod för att mäta cyklister, resultatet ska endast ge en fingervisning
om hur många som cyklar på sträckan. För att få specifika detaljer, exempelvis andel som
cyklar med hjälm eller under vilka tider på dygnet som flest cyklister passerar mätstationen,
krävs manuella mätningar vilket är både kostsamt och ineffektivt.
Mätpunkterna bestämdes utifrån förmodade starka cykelstråk. Utvalda mätpunkter:
Dokumenttyp
Ramdalsskolan
Cykelöverfarten vid Peterslundskiosken
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
-
Cykelöverfarten vid Sköldvägen
Vid en av cykelinfarterna till SSABs område
Frösängs gärde, i anslutning till Breviksskolan
Cykelvägen vid Stjärnholm
Cykelbron vid Villabacken
Cykelbron vid Frösäng
Bredvid tunneln vid Sundstigen
Karta 2: Mätpunkterna där cykelmätaren placerats (röda prickar)
Mätningarna gjordes under tre dagar på samtliga platser, måndag morgon till onsdag lunch
eller onsdag lunch till fredag eftermiddag. Risken med att mäta antal cyklister under kort tid
är att vädret kan få stor inverkan på resultatet.
Flest cyklister uppmättes vid cykelbron vid Frösäng (1196), SSAB (1142) samt vid
Breviksskolan (829), vilket kan antas vara ett starkt cykelstråk. Antalet cykelpendlare mellan
Nyköping och Oxelösund var vid mätningen ca 280. Vädret under dessa dagar var kallt och
regnigt, så det kan vara så att fler cykelpendlar under gynnsamma väderförhållanden.
För att få ett statistiskt säkerställt resultat bör mätningar göras regelbundet vid alla
mätpunkter. Mätningar bör om möjligt göras minst vartannat år.
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Inventeringar av gång- och cykelvägar samt cykelparkeringar, juni-juli 2014
För att få en god överblick av skicket på cykelnätet gjordes en inventering under sommaren
2014. Inventeringen skulle särskilt innefatta status på underlaget, hinder och farliga
korsningar. Inventeringen gjordes av två feriearbetare som tillsammans fick cykla runt längs
cykelvägarna och dokumentera. Resultatet från inventeringen visade att det finns ett behov
av att förbättra underlaget på flera cykelvägar samt behov av öka trafiksäkerheten vid några
överfarter och korsningar.
En inventering gjordes även av behovet av nya cykelparkeringar. Inventeringen utgick från
var många parkerar sina cyklar, med särskilt fokus på busshållplatser och
arbetsplatser/skolor.
Resultatet från inventeringarna utgör grunden för åtgärdsförslagen.
Cykelenkät
Under våren 2014 delades en cykelenkät ut för att studera invånarnas cykelvanor samt ge
dem en möjlighet att komma in med synpunkter på det befintliga cykelnätet. Enkäten gav
möjlighet för fler än de som på eget initiativ hör av sig till kommunen att lämna sin åsikt.
Svaren från enkäten användes som underlag när åtgärdsförslagen togs fram.
Enkäten skickades ut till alla skolor, föreningar och stora arbetsplatser samt alla anställda
och politiker i Oxelösunds kommun. Den fanns även att tillgå på kommunens hemsida.
Enkäten kunde besvaras både digitalt och på papper för att alla som ville skulle ha möjlighet
att lämna sina synpunkter.
Barn och vuxna har olika förutsättningar att förflytta sig, därför gjordes två enkäter så att
några av frågorna kunde riktas endast till barn eller endast till vuxna. De flesta frågorna var
dock desamma i båda enkäterna. Undersökningen pågick mellan den 18 februari och 31
mars 2014.
Det inkom 394 svar på enkäten, 157 från barn och 237 från vuxna. Åldersfördelningen på de
som svarat var från 6 till över 75 år. De åldersgrupper som hade låg eller ingen
svarsfrekvens alls var de mellan 13 och 18 år i barngruppen och de mellan 18 och 25 år i
vuxengruppen.
Enkäten visade att många går eller cyklar när de ska någonstans inom Oxelösunds kommun:
62% av barnen och 60% av de vuxna. Målpunkten för cykelresan varierar mellan barn och
vuxna. Barnen cyklar mest till och från skola/fritids medan vuxna cyklar till fler olika typer av
målpunkter.
Svaren om till och från vilka platser medborgarna cyklar varierar, men ger ändå en
fingervisning om var de stora cykelstråken går.
På frågan om det finns platser eller stråk som undviks har 38 % av barnen och 40 % av de
vuxna svarat ja. För barnen är väglag/vägbeläggning och belysning de största orsakerna till
annat vägval medan det för de vuxna i första hand är annan trafik, t.ex. att det inte finns
cykelvägar där de vill cykla eller cyklar ibland. Ett exempel på ett sådant stråk är Aspaleden.
Utöver detta inkom synpunkter om specifika åtgärder t.ex. farliga överfarter, dåliga
cykelvägar och belysning vilket redovisas i åtgärdsförslagen. I enkäten framkom fler
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
synpunkter än vad som beskrivits i denna plan. Synpunkterna har diskuterats utan vidare
åtgärder.
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Trafiksäkerhet
Olycksrapporteringen av skadade cyklister i STRADA ser ut enligt följande för tidsperioden
2012-2014:
Skadade cyklister i Oxelösund enligt sjukvården
27
30
25
23
26
21
18
20
16
Totalt
Svårt skadade
15
Lindrigt skadade
10
2
5
2
1
0
År 2012
År 2013
År 2014
Tabell 1: Statistik över skadade cyklister i Oxelösund
48 % av cyklisterna har skadats på gång- och cykelbanor, 44 % av cyklisterna har skadats
på bilvägar och 8 % har skadats i korsningar.
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Starka stråk
Utifrån målpunkterna har starka stråk tagits fram. Detta ska underlätta vid prioriteringar av
åtgärder på cykelnätet. Totalt är det åtta stråk som prioriterats, dessa knyter samman viktiga
målpunkter i Oxelösunds kommun. Stråken har valts ut med hänsyn till den säkraste vägen
att cykla och därför är det inte alltid den kortaste vägen som föreslås.
Karta 3: Sammanfattande karta med alla stråk markerade i olika färger.
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Nyköping - Oxelösunds centrum
Stråket mellan Nyköping och Oxelösunds centrum är utpekat som ett starkt regionalt
cykelstråk i den regionala cykelstrategin för Sörmland. Enligt cykelmätningen är det många
som cyklar denna sträcka. I dagsläget saknas ett sammanhängande stråk mellan Nyköping
och Oxelösunds centrum.
Karta 4: Den röda linjen markerar stråket från Nyköping till Oxelösunds centrum
Cykelpassagen där cykelvägen korsar bilvägen i höjd med trafikplats Stjärnholm är placerad i
en kurva och är därför trafikfarlig. Bilvägen har hastighetsbegränsningen 70 km/h.
Åtgärdsförslag på sträckan:
-
Sammankoppla befintlig gång- och cykelväg längs Baravägen i höjd med trafikplats
Peterslund.
Sammankoppla befintlig gång- och cykelväg vid nedre Baravägen med gång- och
cykelvägen i höjd med Hagvägen.
Trafiksäkra cykelpassagen i höjd med trafikplats Stjärnholm
-
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Karta 5: Den röda streckade linjen visar var det finns behov att bygga cykelväg för att
knyta ihop stråket.
Sundsör – SSAB – Centrum
Stråket Sundsör – SSAB – Centrum är ett viktigt stråk för de som cyklar till och från SSAB.
Idag är det många som cyklar genom Sundsörs industriområde och ut på Aspaleden för att
komma till SSAB. Sträckan saknar i dagsläget cykelbana. På Aspaleden finns ingen säker
cykelpassage. Hastigheten på Aspaleden är 80 km/h och den belastas av mycket tung trafik.
Från centrum till SSAB, längs Föreningsgatan, finns en separerad gång- och cykelväg.
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Karta 6: Den ljusblå linjen visar stråket Sundsör-SSAB-Centrum
-
Dokumenttyp
Skapa en säker cykelväg från Sundsörsvägen till Aspaleden
Anlägg en cykelväg längs Aspaleden med en säker cykelpassage på lämplig plats
Se över korsningar längs gång- och cykelvägen på Föreningsgatan
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Karta 7: Den ljusblå streckade linjen visar var det finns behov att bygga cykelväg för att knyta ihop
stråket.
Centrum – Gästhamnen
Gästhamnen är ett viktigt turistmål för Oxelösund. Idag finns en gång- och cykelväg från
Gästhamnen in till centrum.
Karta 8: Den lila linjen visar stråket Centrum-Gästhamnen
-
Inga föreslagna åtgärder
Centrum – Femöre
Femöre är ett viktigt turistmål i Oxelösund. Ett naturreservat täcker en större del av ön. Det
finns många fritidshus som med vatten och avlopp kan omvandlas till permanentboenden.
Under 2014 börjar vatten och avlopp anläggas till västra Femöre, i samband med detta
anläggs även en gång- och cykelväg. 2015-2016 planeras även en gång- och cykelväg längs
Fiskehamnsvägen. Önskemål om en sammankoppling av cykelvägarna på östra och västra
Femöre har framkommit i cykelenkäten, denna åtgärd kan bli aktuell på sikt.
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Karta 9: Den rosa linjen visar stråket Centrum-Femöre
Åtgärder på sträckan:
-
En ny separerad gång- och cykelväg anläggs från Motorbåtsvägen till Alskärsvägen
En ny separerad gång- och cykelväg anläggs längs Fiskehamnsvägen ut till
Fiskehamnen
Sammankoppla gång- och cykelvägarna på östra och västra Femöre, här räcker det
med en grusad sommarväg där cykel och barnvagn kan ta sig fram
Sammankoppla gång- och cykelvägen mellan husbilsparkeringen och OXSS
klubbhus
-
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Karta 10: Den rosa streckade linjen visar var det finns behov att bygga cykelväg för att knyta ihop
stråket
Sunda - Ramdalen – Breviksskolan – Dalgången
Stråket mellan Sunda, Ramdalen, Breviksskolan och Dalgången är viktigt för vardagscykling.
I Sunda finns en mataffär, Ramdalen har en idrottsanläggning, badhus och skola, och
Breviksskolan är kommunens enda högstadieskola. Breviksskolan har även campus med
vissa vuxenutbildningar. Det finns flera cykelvägar genom området. Under 2014 planeras
åtgärder på underlaget nedanför Ramdalshöjden.
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Karta 11: Den mörkblå linjen visar stråket Sunda-Ramdalen-Breviksskolan-Dalgången
Inventeringen visade att underlaget på flera ställen längs stråket är i behov av underhåll.
Från Frösängsbron till Frösängs gärde finns många rotskott och sprickor i asfalten. Där
cykelvägen korsar Signalvägen finns behov av trafiksäkerhetshöjande åtgärder. På vissa
delar av cykelvägen som går parallellt med Rektorsvägen fram till mataffären i Sunda
behöver åtgärder göras på underlaget. I backen upp till cykelparkeringen vid Breviksskolan
är underlaget dåligt och behöver åtgärdas.
-
Åtgärda underlaget från Frösängsbron till Frösängs gärde
Genomför trafiksäkerhetshöjande åtgärder i cykelpassagen på Signalvägen
Åtgärda underlaget på delar av sträckan från Rektorsvägen till mataffären i Sunda
Åtgärda underlaget från Frösängs gärde till Breviksskolans cykelparkering
Stjärnholm – Inskogen – Peterslund
Stråket mellan Stjärnholm, Inskogen och Peterslund är ett stråk som både används för
vardagscykling och turismcykling. För turister från Nyköping är cykelvägen den genaste
vägen till Jogersö, Stenviksbadet och Femöre. För vardagscyklisterna är stråket viktigt för
barn som ska ta sig till Peterslundsskolan samt för de som ska till Stjärnholm. Stråket
fortsätter till mataffären i Sunda.
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Karta 12: Den bruna linjen visar stråket Stjärnholm-Inskogen-Peterslund
Sträckan från Inskogen till Stjärnholm har flera partier med dåligt underlag som behöver
åtgärdas. Underlaget är även dåligt från södra delen av Inskogen fram till korsningen vid
Sundavägen. Det har inkommit synpunkter om korsningen mellan gång- och cykelvägen och
Sundavägen intill Nyponvägen. Av boende i Inskogen önskas en bro/tunnel vilket inte är
ekonomiskt genomförbart. Åtgärder är gjorda på sträckan för hastighetssäkra överfarten.
-
Åtgärda underlaget på gång- och cykelvägen mellan Inskogen och Stjärnholm
Åtgärda underlaget på sträckan mellan södra Inskogen och korsningen vid
Sundavägen
Se över trafiksäkerheten vid korsningen vid Sundavägen intill Nyponvägen
-
Peterslund – Utterberget – Sunda
I området kring Peterslundsskolan finns idag ett omfattande cykelvägnät till olika
bostadsområden. Stråket används både för vardagscykling och turismcykling.
Vardagscyklister kan nå skola, förskola och mataffär. För turister från Nyköping är
cykelvägen den genaste vägen till Jogersö, Stenviksbadet och Femöre.
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Karta 13: Den gröna linjen visar stråket Peterslund-Utterberget-Sunda
Underlaget på delar av sträckan genom Peterslund förbi Peterslundsskolan behöver
åtgärdas. Gång- och cykelvägen från Peterslundsskolan mot Utterberget har dåligt underlag i
vissa partier. På gång- och cykelvägen bakom mataffären i Sunda finns rotskott och
underlaget behöver därför åtgärdas.
-
Åtgärda underlaget mellan korsningen på Sundavägen och mataffären i Sunda
Åtgärda underlaget på delar av sträckan mellan Peterslundsskolan och Utterberget
Åtgärda rotskotten bakom mataffären i Sunda
Sunda – Jogersö - Ramdalshamnen – Stenvik – Gästhamnen
Stråket mellan Sunda, Jogersö och Ramdalen är både ett turiststråk och ett stråk för
vardagscykling. På Jogersö finns en camping samt löparspår och kommunens största
badplats.
Idag saknas ett sammanhängande stråk från Ramdalshamnen förbi Stenviksbadet till
Gästhamnen. Sträckan är viktig för att många cyklar till badplatsen på sommaren. Ett
sammanhängande stråk mellan Jogersö och Gästhamnen kan främja turismcyklingen.
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Karta 14: Den orangea linjen visar stråket Sunda-Jogersö-Ramdalshamnen-Stenvik-Gästhamnen
Cykelvägen på Jogersö har längsgående sprickor som behöver åtgärdas. Från parkeringen
ner till badplatsen finns en gång- och cykelväg som inte är asfalterad. Denna bör ses över.
Från Jogersöbron till Ramdalen finns rotskott, gropar och sprickor i gång- och cykelvägen
som behöver åtgärdas.
-
Dokumenttyp
Åtgärda underlaget på cykelvägen på Jogersö
Se över sträckan mellan parkeringen och badplatsen på Jogersö
Anlägga en ny gång- och cykelväg för att knyta ihop Ramdalshamnen och
Gästhamnen
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Karta 15: Den streckade orangea linjen visar var det finns behov att bygga cykelväg för att knyta ihop
stråket
Centrum – G:a Oxelösund
Gamla Oxelösund är en kulturhistoriskt värdefull miljö. En gång- och cykelväg till Gamla
Oxelösund saknas idag. Enligt cykelenkäten var det många som önskade en ny gång- och
cykelväg på sträckan. Vägen till G:a Oxelösund passerar en förbindelseväg mellan SSAB
och Hamnen vilket medför en del tunga transporter och därmed en utsatt trafiksituation för
cyklister.
Karta 16: Den mörklila linjen visar stråket Centrum-Gamla Oxelösund
Åtgärder:
-
Dokumenttyp
Anlägg en ny gång- och cykelväg från centrum till G:a Oxelösund
Utforma en säker passage vid förbindelsevägen mellan SSAB och Hamnen
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Karta 17: Den streckade mörklila linjen visar var det finns behov att bygga cykelväg för att knyta ihop
stråket
Vägvisning
Idag saknas vägvisning för cyklister i kommunen. En tydlig vägvisning är viktig för att gynna
cyklandet. Cykelnätet i Oxelösunds kommun är inte alltid sammanhängande och utan
skyltning kan det vara svårt att hitta. Vägvisningen är särskilt viktig ur ett turistperspektiv.
Vägvisningen ska leda cyklisterna den säkraste vägen.
Förslag till åtgärder:
-
Dokumenttyp
Skapa tydlig vägvisning längs stråk till viktiga målpunkter
Skyltarna utformas på ett tydligt sätt som anpassas för cyklister
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Karta 18: De röda ringarna visar var skyltning skulle kunna placeras
Cykelparkeringar
Cykelparkeringarna ska vara placerade i anslutning till tidigare nämnda målpunkter:
Besöksmål, större arbetsplatser, busshållplatser och skolor. Cykelställen av betong bör på
sikt bytas ut mot mer funktionella cykelställ där cykeln kan låsas fast.
Åtgärder:
-
Byta ut betongställ mot cykelställ med möjlighet att låsa fast cykeln
Placera ut cykelställ med möjlighet att låsa fast cykeln vid busshållplatser. Prioritera
hållplatser med många påstigande.
Placera ut cykelställ med möjlighet att låsa fast cykeln vid större besöksmål, större
arbetsplatser och skolor.
-
Cykelled för turister
Idag finns ingen uttalad turistcykelled i Oxelösund. Önskemål finns från Oxelösunds kommun
att Näckrosleden ska förlängas in i Oxelösund och inte bara passera vid kommungränsen.
Näckrosleden är en turismcykelled som sträcker sig genom hela Sörmland.
Om denna förlängning blir aktuell tas ett föreslag till sträckning av leden fram i samarbete
med Regionförbundet Sörmland som ansvarar för Näckrosleden. Detta arbete är inte
påbörjat än men önskemålet från Oxelösunds kommun är att leden sträcker sig i en slinga
runt Oxelösund, förbi besöksmål som turistmål, butiker och restauranger. Ett förslag
redovisas nedan.
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Karta 19: Den blå linjen visar förslag på sträckning på en turismcykelled
Trafiksäkerhetsåtgärder
Övergångar/passager/korsningar
Utöver stråken finns platser som behöver åtgärdas, bland annat:
-
Björntorps utfart – över Aspaleden/Sundavägen
GC-väg saknas
-
Vid Hamnbron
Vid Hamnbrons slut tar GC-vägen slut på norra sidan vilket lockar ut gående och
cyklister i en farlig trafiksituation, även trafiksäkerheten för cyklister på den södra
sidan behöver ses över.
-
Vid Stjärnholm
För att ta sig till Stjärnholm behöver cyklister passera en järnvägsövergång. Detta är
svårt att åtgärda eftersom järnvägen tillhör Trafikverket.
-
Hagtornsvägen
Hagtornsvägen är bred vilket leder till höga hastigheter. Sträckan har ingen gång- och
cykelväg.
-
Folkegatan/Oxelögatan – korsningen är vid och det är svårt att se att det går en
cykelväg där
Beteendepåverkan
För att få fler att ta cykeln behövs oftast mer än bara bra cykelvägar. Oxelösunds kommun
bör arbeta med kampanjer och information för att uppmuntra till fler resor med cykel. Att ta
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
fram en cykelkarta som riktar sig till både turismcykling och vardagscykling är ett sätt att
uppmärksamma cykeln som färdmedel. Andra insatser kan vara deltagande i den årliga
trafikantveckan samt NTF:s skolprojekt hjälmfemman.
Generella riktlinjer
Vid nybyggnation och ombyggnation av cykelvägar och trafiksäkerhetshöjande åtgärder ska
hänsyn tas till nationella riktlinjer om utformning. I budgeten för asfaltering ingår förutom
bilvägar även cykelvägar, vilket inte får glömmas bort.
Cykelvägnätet samt buss- och öppningsleder har högsta prioritet vid halkbekämpning och
snöröjning.
Tidig sandupptagning ska prioriteras på cykelnätet för att förebygga olyckor.
Uthängande växtlighet ska tas bort för att bibehålla trafiksäkerheten. Detta gäller även
växtlighet från privata fastigheter.
Belysningen längs huvudstråken ska vara utformad så att trafiksäkerheten och tryggheten
upplevs som god.
Regelbunden översyn av cykelnätet för att kunna prioritera åtgärder ska genomföras.
Möjligheter för barn att via säkra gång- och cykelvägar ta sig till och från skolan ska
prioriteras.
Trygghet längs gång- och cykelvägarna ska eftersträvas genom t.ex. god belysning.
Vid nybyggnation ska särskild hänsyn tas till trafiksäkerhet. Vart och ett av de utpekade
stråken ska ur trafiksäkerhetssynpunkt ses som en helhet.
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Underlag
Inventering av cykelvägar
Inventering av cykelparkeringar
Cykelenkät 2014
Cykelmätningar 2014
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Kommunstyrelsen
Integrationsplan - Att möta nyanlända i Oxelösund
1. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget och remittera det till samtliga nämnder
och styrelser för synpunkter senast 1 augusti.
2. När planen antagits efter nämndernas synpunkter ska den kompletteras med
verksamheternas åtgärdsplaner.
2. Bakgrund och sammanfattning
Migrationsverket bedömer att antalet personer som beviljas uppehållstillstånd kommer att fortsätta
ligga på en för Sverige hög nivå. Fler nyanlända än tidigare bosätter sig även i Oxelösund.
Ansvaret för att personer som fått uppehållstillstånd ska få ett bra mottagande i Sverige delas
mellan arbetsförmedlingen, kommuner, landsting och andra myndigheter. Mottagandet innebär att
under de första åren i Sverige ge särskilda stödinsatser till de personer som har flyttat till en
kommun.
Kommunerna ansvarar för mottagande och bostadsförsörjning och ska vid behov ge praktisk hjälp
vid bosättning. Kommunerna ansvarar även för undervisning i svenska för invandrare (sfi) ,
samhällsorientering och annan vuxenutbildning. Andra ansvarsområden är skola, förskola och
andra insatser för barn och ungdomar. Kommunerna har även ansvar för försörjning för nyanlända
som inte kan försörja sig på annat sätt.
Det är viktigt att de kommunala förvaltningarna och kommunbolagen samverkar i mötet med
nyanlända personer för en snabbare delaktighet i samhällslivet. Att lära sig det svenska språket
underlättar inträdet på arbetsmarknaden, vilket i sin tur leder till delaktighet och bidrar till en god
hälsa.
Kommunstyrelsen beslutade 2014-11-05 att ge kommunchefen i uppdrag att ta fram en
kommunövergripande integrationsplan för att underlätta integrationen för nyanlända i Oxelösunds
kommun.
Integrationsplanen föreslås bestå av två delar. Del ett som nu presenteras innehåller vision och mål
och en kort presentation av kommande arbete för att nå målet ”I Oxelösund arbetar vi för ökad
integration så att minst 50 procent av alla nyanlända har egen försörjning inom etableringsperioden
”. Förslag till ”Integrationsplan – Att möta nyanlända i Oxelösund” är framtagen i samverkan med
tre grupper nyanlända som varit bosatta olika lång tid i Oxelösund. Planen presenterar vad de
nyanlända själva tycker är viktigast för att få ett bra liv i Sverige genom en bild. På följande sida
finns förslag på vision och mål samt förslag på att ta fram del två vilket är en kompletterande
åtgärdsplan. Slutligen presenteras förslag på hur integrationsplan och åtgärdsplan kan följas upp.
3. Ärendet
2014 bosatte sig närmare 300 nyanlända flyktingar i Oxelösunds kommun. Det är betydligt fler
nyanlända än tidigare år. Migrationsverkets prognos inför kommande år är att antalet personer som
kommer att vara i behov av bosättning kommer att vara fortsatt högt.
Förslag till integrationsplan har tagits fram med målsättningen att planen ska ha den nyanländes
behov i centrum. Planen ska vara kommunövergripande, kort och tydlig samt innehålla en vision och
ett mål. Alla förvaltningar inom kommunen och kommunbolagen ska kunna utgå från
integrationsplanen vid sin planering av hur de kan bidra till att nyanlända snabbt ska kunna känna att
de har en meningsfull tillvaro i vår kommun.
Integrationsplanen är tänkt att kompletteras med en åtgärdsplan. Åtgärdsplanen ska på detaljnivå visa
konkreta aktiviteter inom områden som är viktiga för de nyanlända. Av åtgärdsplanen ska framgå vad
som behöver göras, vem som gör vad och hur samarbetet mellan alla inblandade ska gå till.
Samarbete med den nyanlände och de verksamheter som berörs är en förutsättning för att nå visionen
”Alla nyanlända i Oxelösund ska kunna utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar. Alla ska känna
sig delaktiga, behövda och ha möjlighet att skapa sig ett bra liv”
Integrationsplanen ska genomföras i kommunens förvaltningar och kommunbolagen.
Integrationsplanen och åtgärdsplanens aktiviteter bör prioriteras i alla kommunala förvaltningar och i
kommunbolagen.
Uppföljning föreslås ske löpande i delårs- och helårsrapporter utifrån de fem kommunmålen.
Målet ” I Oxelösund arbetar vi för ökad integration så att minst 50 procent av alla nyanlända har egen
försörjning inom etableringsperioden” föreslås bli ett prioriterat område i kommande genomlysning av
kommunens verksamheter.
kommunövergripande integrationsplan för att underlätta integrationen för nyanlända i Oxelösunds
kommun.
Kommunchefen har utsett en styrgrupp bestående av Vård- och omsorgschef och Utbildningschef. I
den arbetsgrupp som tagit fram förslag till integrationsplan ingår representanter från kommunens olika
förvaltningar och kommunbolagen. Arbetsgruppen har även uppdraget att ta fram del två av
integrationsplanen som är en åtgärdsplan med aktiviteter för att nå målet ”I Oxelösund arbetar vi för
ökad integrering så att minst 50 procent av alla nyanlända har egen försörjning inom
etableringsperioden”. Ett befintligt integrationsnätverk med representanter från olika kommunala
verksamheter, externa myndigheter och frivilligorganisationer har varit referensgrupp. Styrgrupp,
arbetsgupp och referensgrupp har deltagit i analysarbetet och i arbetet med att ta fram
integrationsplanen.
Intervjuer har genomförts för att ta reda på vilka behov nyanlända i Oxelösund har. Tre grupper med
nyanlända som varit bosatta olika lång tid i Oxelösund har fått svara på frågan: ”Vad är viktigt för dig
för att få ett bra liv i Sverige?” Deras svar är utgångspunkten för integrationsplanen och
åtgärdsplanen. De nyanlända har tagit fram ett antal svar på frågan vad som är viktigt för att få ett bra
liv i Sverige. De nyanlända tycker att det är viktigast att så snabbt som möjligt lära sig svenska och få
möjlighet att arbeta och försörja sig själva. Viktigt är också att vara frisk, att ha en bostad och att få
kontakt med andra Oxelösundare för att få prata svenska och ha ett socialt och meningsfullt liv.
4.2 Barn- och ungdomsperspektiv
Nyanlända barn har rätt till förskola och skola på samma sätt som övriga boende i kommunen.
Barn och ungdomar brukar lära sig det nya språket snabbt. Det är betydelsefullt för nyanlända
barn och ungdomar att deras föräldrar också lär sig det nya språket och att föräldrarna kan vara
förebilder och stöd för sina barn även i den nya kulturen.
Ensamkommande nyanlända barn och ungdomar har behov av professionellt stöd för att klara sig
bra på egen hand i samhället när de blivit myndiga och avslutat sina gymnasiestudier.
4.3 Konsekvenser
-
-
Ekonomi
Nyanlända ingår i Arbetsförmedlingens etableringsprogram de två första åren i
kommunen. De nyanlända som inte kan försörja sig själva efter den perioden är
hänvisade till att ansöka om försörjningsstöd hos kommunen. En lång
etableringsperiod gör att nyanlända kan riskera få sämre hälsa och en känsla av
utanförskap vilket även kan leda till ökade kostnader för utbetalt försörjningsstöd
för kommunen.
Personal
Svensk arbetsmarknad och även Oxelösunds kommun har brist på personal inom
vissa områden. Det är viktigt att identifiera och ta tillvara på den kompetens som
finns bland människor som invandrat hit.
Beslutsunderlag
Förslag till
Integrationsplan – Att möta nyanlända i Oxelösund, del 1
Beslut till:
Kommunchef (FÅ)
Integrationsplan – Att möta
nyanlända i Oxelösund
Del 1
Dokumenttyp
Övrig plan
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Övrig plan – Integrationsplan – Att möta nyanlända i Oxelösund
Beslutsdatum
2015-xx-xx
Reviderat
Förvaring
Castor
Dnr
xx.2015.xx
Datum
2015-xx-xx
Arbete
Bostad
Mötesplats
En väg in
Utbildning
Praktik
Hälsa
2 (3)
3 (3)
Datum
2015-xx-xx
Bakgrund
övergripande integrationsplan för att underlätta integrationen för nyanlända i Oxelösunds
kommun. Oxelösunds kommuns verksamheter styrs via vision och mål. Kommunen har
fem kommunmål som hela koncernen gemensamt ansvarar för att uppnå. Kommunen ser
ett behov av att införa vision och strävansmål för att möta nyanlända i Oxelösund.
Vision
Alla nyanlända i Oxelösund ska kunna utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar.
Alla ska känna sig delaktiga, behövda och ha möjlighet att behålla sin identitet och skapa
sig ett bra liv.
Mål
I Oxelösund arbetar vi för ökad integration 1 så att minst 50 procent av alla nyanlända har
egen försörjning inom etableringsperioden 2
Integrationsplan
Kartläggning
Arbetet har skett tillsammans med nyanlända för att ta fram nyanländas behov. Tre grupper med nyanlända som varit bosatta olika lång tid i Oxelösund har fått svara på frågan:
”Vad är viktigt för dig för att få ett bra liv i Sverige?” Svaren är utgångspunkten för integrationsplanen och åtgärdsplanen.
Analys
Styrgrupp, arbetsgupp och referensgrupp har deltagit i analysarbetet och med att ta fram
integrationsplanen. Styrgruppen består av Vård- och omsorgs chef och Utbildningschef. I
arbetsgruppen ingår representanter från kommunens förvaltningar och kommunbolagen.
Referensgruppen är ett befintligt nätverk för att samverka och säkerställa en helhetssyn
kring de nyanländas situation i Oxelösund. Nätverket representerar kommun, myndigheter
och frivilliga organisationer.
Genomförande
Integrationsplanen ska genomföras i kommunens alla förvaltningar och i kommunbolagen.
Aktiviteter
Integrationsplanen kompletteras med en del 2 i form av en åtgärdsplan. Åtgärdsplanen
innehåller konkreta aktiviteter inom områden som är viktiga för de nyanlända. Integrationsplanen med åtgärder och aktiviteter ska implementeras i kommunens alla förvaltningar och
i kommunbolagen.
Uppföljning
Integrationsplanens aktiviteter prioriteras i alla kommunens förvaltningar och i kommunbolagen. Uppföljning sker löpande i delårs- och helårsrapporter utifrån kommunens fem mål.
Målet ”I Oxelösund arbetar vi för ökad integration så att minst 50 procent av alla nyanlända
har egen försörjning inom etableringsperioden” föreslås som ett område i kommande genomlysning av kommunens verksamheter.
1
2
Integration ”process att etablera sig i samhället”
Etableringsperioden är maximalt 2 år, lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare
1(2)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Lisa Sollenborn
Datum
Dnr
2015-03-30
KS.2015.39
Kommunstyrelsen
Prövning av bolagens verksamhet 2014 och dess förenlighet
med kommunalt ändamål och befogenheter
Verksamheterna som har bedrivits i Oxelösunds Förvaltnings AB (Förab), Kustbostäder
AB (KBAB) och Oxelö Energi AB (OEAB) under 2014 bedöms ha varit förenliga med det
fastställda kommunala ändamålet för respektive bolag och ha utförts inom ramen för de
kommunala befogenheterna.
Kommunchefen får i uppdrag att vid kommande årliga översyn av bolagens ägardirektiv,
lämna förslag på skrivning om en årlig bolagsstyrningsrapport som är gemensam för
Förab, KBAB och OEAB.
2. Sammanfattning
1 januari 2013 infördes förstärkt uppsiktsplikt över de kommunala bolagen för
Kommunstyrelsen. När en kommun överlämnar vården av en kommunal angelägenhet till
ett aktiebolag ska fullmäktige fastställa det kommunala ändamålet och de kommunala
befogenheterna i bolagsordningen. Styrelsen ska i ett årligt beslut bedöma verksamheten i
förhållande till ändamålet samt i förhållande till de kommunala befogenheterna.
Prövningen ska göras senast i juni och resultatet ska delges Kommunfullmäktige. Om
brister upptäcks ska även förslag på åtgärder lämnas.
Genomförd prövning gäller Oxelösunds Förvaltnings AB, Oxelö Energi AB och
Kustbostäder AB. Vid förra årets prövning uppmanade Kommunstyrelsen bolagen att i
kommande årsredovisningar utveckla underlaget som ligger till grund för prövningen.
Förab har under 2014 därför beslutat att tillsammans med dotterbolagen ta fram en
bolagsstyrningsrapport för 2014. Rapporten syftar till att ge ägaren relevant information
om hur styrningen fungerar samt öka transparensen i bolagsverksamheten.
Prövningen för 2014 års verksamhet har gjorts utifrån bolagsstyrningsrapporterna,
bolagens årsredovisningar och genomgång av protokoll från bolagens
styrelsesammanträden. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att den verksamhet som
berörda bolag har bedrivit under 2014 har varit förenlig med det fastställda kommunala
ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(2)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-30
KS.2015.39
Bolagsstyrningsrapporterna är ett bra verktyg för att fördjupa och sprida information om
bolagens verksamhet. Därför föreslås att ett generellt ägardirektiv framöver ska lämnas
med krav om en årlig bolagsstyrningsrapport.
Beslutsunderlag
Bolagsstyrningsrapport Förab.
Bolagsstyrningsrapport KBAB och OEAB.
Charlotte Johansson
Kommunchef
Beslut till:
Kommunrevisionen (FÅ)
Förab (FK)
OEAB (FK)
KBAB (FK)
Kommunchefen (FÅ)
Lisa Sollenborn
Kommunstrateg/utredare
FÖRAB
Bolagsstyrningsrapport 2014
Inledning
Kommunstyrelsen ska varje år pröva om bolagens verksamhet har varit förenlig
med ändamålet och de kommunala befogenheterna. Efter förra årets prövning
uppmanade Kommunstyrelsen bolagen att utveckla underlaget som ligger till
grund för prövningen.
Förab har mot den bakgrunden beslutat att tillsammans med dotterbolagen ta
fram en bolagsstyrningsrapport för 2014. Rapporten syftar till att ge ägaren
relevant information om hur styrningen fungerar samt öka transparensen i
bolagsverksamheten.
Mycket av informationen i rapporten är sådan som löpande förmedlas muntligen
vid till exempel bolagsstämma, informationsmöte med Kommunfullmäktige och
Förabs styrelsesammanträden. Genom rapporten finns möjlighet för fler att ta del
av informationen.
Om ägaren är nöjd med det underlag som lämnas i bolagsstyrningsrapporterna
föreslår Förab att ett generellt ägardirektiv framöver lämnas med krav om en årlig
bolagsstyrningsrapport och vad den ska innehålla.
Verksamheten enligt bolagsordning
Oxelösunds kommuns Förvaltnings AB (Förab) är moderbolag i kommunkoncernen med Oxelö Energi AB (100 %) och Kustbostäder i Oxelösund AB
(100 %) som dotterbolag.
Enligt bolagsordningen ska bolaget äga och förvalta aktier i bolag som
Oxelösunds kommun använder för sin verksamhet samt tillhandahålla finansiella,
administrativa och konsultativa tjänster.
Organisationen
Förab har ingen egen verksamhet men fungerar som moderbolag där ägaren,
Oxelösunds Kommun, har fört över verksamhet att skötas i bolagsorganisationen.
Samordnande och övergripande frågor behandlas av moderbolaget för
verkställighet i dotterbolagen.
Kommunchefen är VD i bolaget. Ett bakomliggande syfte är att optimera
samordningsmöjligheter och minimera risker för effektivitetsförluster i
kommunkoncernen, det vill säga kommunen och de kommunala helägda
bolagen.
Styrelsens och VD:s arbete
Förab har haft fem styrelsesammanträden och en stämma under året.
Närvaro
Ledamöter
Catharina Fredriksson (ordf.)
Patrik Renfors (vice ordf.)
Dag Bergentoft
Bo Jender
Berit Karlsson
Suppleanter
Mattias Jensen Pettersson
Lotta Johnsson Fornarve
Leif Thor
5/3
24/4
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
10/6
15/9
15/12
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Stämma
24/4
X
X
X
X
X
X
Stämmoombud
Mayvor Lundberg
Luiza Kaminska
X
X
Styrelseutvärdering
En styrelseutvärdering genomfördes i december 2014 på ett ordinarie
styrelsesammanträde. Styrelsens arbete diskuterades utifrån några olika
frågeställningar.
Utvärderingen visar ett gott resultat. Styrelsen upplever att de fått en mer
renodlad roll och att strukturerna har förbättrats. Fokus under 2014 kring ägaroch styrningsfrågor har varit bra. Tillfällena när dessa frågor har diskuterats
tillsammans med Kommunstyrelsen har upplevts positivt.
Stämningen i styrelsen är avspänd och bra. Rutinerna omkring sammanträdena
fungerar fint.
Utvecklingsområden är att det strategiska arbetet kan utvecklas. Idag är Förabs
roll till största del administrativ. De strategiska frågorna, till exempel vad
kommunen vill med koncernbolagen på lite längre sikt, kan utvecklas. En fortsatt
dialog/diskussion med Kommunstyrelsen kring detta är viktigt liksom
ägarstyrningen i stort. Framöver bör också Förab ägna mer tid åt att fundera över
samordning och optimalt resursutnyttjande.
VD:s arbete
VD har under 2014 tagit initiativ till utbildning för Kommunstyrelsen kring
ägarstyrningen liksom arbete kring att utveckla rollerna i koncernen. VD har
också lett kvalitetsarbetet kring reviderade styrdokument för bolagen.
För att stärka helhetsperspektivet i koncernen ingår numera också bolagen i den
ekonomiska månadsuppföljningen.
Ekonomi
Förab har ett ägardirektiv om att lämna utdelning enligt avkastningsplanen.
Planen följs.
Kommunikation med revisorer och lekmannarevisorer
Bolagen har haft två möten med lekmannarevisorerna i samband med delår och
helår.
Kommunikation med dotterbolagen
Dialogen med dotterbolagen är tät. På Förabs styrelsesammanträden deltar alltid
VD för dotterbolagen. Dotterbolagens ordföranden är också adjungerade till
styrelsesammanträdet. Dotterbolagens VD ingår i kommunens
koncernledningsgrupp.
Framtid
Kommunfullmäktige har beslutat om reviderade ägardirektiv för Förab och
dotterbolagen samt en reviderad företagspolicy. Utifrån de nya styrdokumenten
behöver Förab framöver lägga ytterligare kraft på hur bolagen arbetar med de
kommunövergripande målen samt att samordna
återrapporteringen/redovisningen till Kommunstyrelsen.
Framöver är det också angeläget att ta del av hur andra kommunkoncerner
arbetar. Genom jämförelser och goda exempel kan utvecklingen i Oxelösund
fortsätta.
Kommunalt ändamål
Bolagsstyrningsrapporterna för Förab och dotterbolagen har tagits fram för att
fördjupa underlaget till Kommunstyrelsen inför ställningstagande om
förenligheten med det kommunala ändamålet och de kommunala
befogenheterna.
Under året har bolaget ansträngt sig för att vara transparent och haft
kommunikationen med ägaren och allmänheten i fokus. Det som hänt under året
går att följa i protokoll från styrelsemötena. Ett informationssammanträde om
bolagskoncernens verksamhet anordnades i samband med Kommunfullmäktiges
sammanträde i maj. Ägarombudet har också fått fördjupad information om vad
som är på gång hos bolagen i samband med årsstämman.
Bolagsstyrningsrapport
Bolagsstyrningsrapport
Inledning
Kustbostäder i Oxelösund AB (KBAB) och Oxelö Energi AB (OEAB) är två
helägda dotterbolag till Oxelösunds kommuns Förvaltnings AB (FÖRAB) som i
sin tur ägs till 100% av Oxelösunds kommun. Bolagen samarbetar med att ha en
gemensam administration samt vissa gemensamma specialisttjänster. En
ledstjärna som båda bolagen följer är att ”förenkla Oxelösundarnas vardag”.
Båda dotterbolagen drivs med en ekonomi som är i balans även om
verksamheten inom allmännyttan har en historik med obalans mellan intäkter och
utgifter men som sedan ett par år generar vinst.
Verksamheten enligt bolagsordning
Oxelö Energi AB
Bolaget skall bedriva nätverksamhet enligt Ellagen samt producera och anskaffa,
naturgas och distribuera värme och vatten. Bolaget skall vidare bedriva
verksamhet innefattande uppsamling, borttransport och rening eller destruktion
av avloppsvatten respektive avfall. Bolaget skall uppföra och äga härför
erforderliga anläggningar. Bolaget kan även bedriva annan därmed förenlig
verksamhet samt äga aktier och andelar i företag inom verksamhetssektorn.
Verksamheten kan bedrivas direkt av bolaget eller via dotterbolag.
Kustbostäder i Oxelösund AB
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Oxelösunds kommun förvärva,
avyttra, äga och förvalta fastigheter och tomträtter som ägs av Oxelösunds
kommun eller de bolag som ingår i kommunens aktiebolagsrättsliga koncern. Häri
ingår att svara för drift och underhåll av gator, vägar, parker och idrottsplats.
Bolaget ska också bygga bostäder, affärslägenheter, kollektiva anordningar samt
därmed förenlig verksamhet. Bolaget har vidare till föremål att ombesörja
ekonomiredovisningen och personaladministrationen åt de bolag, som ingår i
Oxelösunds kommuns aktiebolagsrättsliga koncern.
Organisationen
KBAB och OEAB har en gemensam ledningsstruktur och en hög grad av
samarbete i organisationen men drivs som två separata bolag och har olika
styrelsesammansättningar.
Antalet anställd vid årsskiftet är 25 st inom OEAB och 70 på KBAB. Där OEAB
har förstärkt organisationen med tre tjänster under året. Kustbostäder har
minskat organisationen med fyra tjänster. Korttidssjukfrånvaron är 2,28 % för
OEAB och 3,04% för KBAB. Långtidssjukskrivningen är 4,19% för OEAB
respektive 3,99% för OEAB. Där ett omfattande arbete pågår med rehabilitering
och hitta andra arbetsuppgifter eller arbetsgivare för dessa medarbetar.
Styrelsens och VD:s arbete
Kustbostäder har haft 7 st styrelsemöten medan Oxelö energi har haft 6 st möten
med två studiebesök för KBAB och ett för Oxelö energi. Närvaron av ordinarie
ledamöter på styrelsemötena är 76 % för OEAB och 78 % för KBAB. Närvaron för
suppleanter är 60% för OEAB och 51 % för KBAB.
Styrelsearbetet har inte utvärderats under året förutom den återkoppling som
getts från ensskilda styrelsemedlemmar. Enligt dessa återkopplingar så är
uppfattningen att styrelsearbetet fungerar med en bra struktur.
Intern kontroll
I internkontrollplanen finns beskrivet vilka löpande kontroller som sker i
verksamheten utöver det sker även budgetuppföljningar med respektive
verksamhetsansvarig varje månad. Under året har bolagen haft ca 10 st
uppföljningsmöten angående kommunuppdragen.
Bolagens uppfattning är att internkontrollen fungerar men att det är en trend att
det ställs allt högre krav på egenkontroll av verksamheten, vilket också innebär
att det behövs en systematik som kommer att behöva ses över. Även ökade krav
på dokumenthantering gör att bolaget kommer förstärka organisationen med en
resurs för detta.
Riskhantering
Under året har bolagen genomfört en övergripande riskinventering med ett antal
arbetsmöten med personalen för att identifiera och kvantifiera bolagens risker.
Syftet med arbetet har varit att skapa en struktur avseende riskhantering som
enkelt kan följas upp och uppdateras i takt med att det uppstår förändringar samt
om nya risker tillkommer eller minskar.
De största riskerna enligt inventeringen är kopplade till LOU (lagen om offentlig
upphandling) samt risk för personskador vid schakt, el eller arbeten med
fjärrvärmen.
Som en konsekvens av detta har mycket fokus lagts på arbetsmiljöfrågor och
utbildning av driftpersonalen avseende arbetsmiljöfrågor. Samt några
genomlysningar av utförda ramavtalsarbeten
Uppföljning av kommunmål och ägardirektiv
Bolagens målsättning är att få med kommunmålen som en del i det dagliga
arbetet.
Kommunmålen
-
Bolagen kan bidra med att ha ordning och reda inom bostadsområden
men även via kommunuppdragen att det ska vara rent och snyggt. Några
exempel på det är att deltagandet i de trygghetsvandringar som
kommunen ordnar har hög prioritet hos bolagen. Ett annat exempel är att
klottersanering sker omgående. Under året har det även på prov anställts
ett par helg fastighetsskötare som har till uppgift att hålla snyggt i några
utvalda områden även under helgerna.
God folkhälsa
-
För detta kommunmål har bolagen lagt sitt fokus på personalens hälsa
och arbetar via två hälsoinspiratörer som ger personalen möjlighet att
prova på aktiviteter och delta på kurser. Övertygelsen är också att vara en
bra arbetsgivare där medarbetarna tilltåts ha inflytande över sin
arbetssituation även bidrar till en ökad trivsel och därmed ett bättre
välbefinnande.
-
Kustbostäder satsar mycket resurser på byggnationen av ytterligare
hissar inom sitt fastighetsbestånd. Detta för att möjliggöra för äldre
hyresgäster att bo kvar hemma så länge som möjligt.
-
Båda bolagen har som målsättning att när något arbete planeras att tänka
på att detta bidrar till ortens attraktivitet. Några exempel på det är
byggnationen av pumphuset som uppfördes i form av en modell av
Hävringe. Ett annat har varit att erbjuda gratis Wifi för badgästerna på
Jogersö. Även om den tjänsten kommer att utvärderas om det verkligen
tillhör bolagets uppgift eller istället påverkar konkurrensen negativt. Andra
exempel är arrangemangen med Ljus och Värme, loppmarknaden på
torget, midsommarfirande på torget m m.
Hållbar utveckling
-
Energibesparing en viktig aktivitet för hållbar utveckling där båda bolagen
jobbar aktivt med att minska energiförbrukningen inom både allmännyttan
och kommunfastigheter. Även ett bättre utnyttjande av spillvärmen från
SSAB har prioritet där sammankoppling med Nyköping som ett alternativ.
Andra aktiviteter är installationen av ett vindkraftverk och
solcellsanläggning i Fiskahamnen samt inköp av en elbil. Bolagen har
även handlat upp all el som förbrukas under år 2014 som till 100 % är
baserad på vattenkraft. Inför 2015 har bolagen och kommunen genomfört
en ny elupphandling som också innebär 100% förnyelsebar el.
Specifika ägardirektiv
Kustbostäder AB
1. ”Kustbostäder ska fortsätta att bygga minst två hissar per år i det
befintliga fastighetsbeståndet. Alternativt genomföra andra
bostadsanpassningar för ökad tillgänglighet, till exempel anlägga
marklägenheter.” Under året har tre hissar på Hagvägen installerats.
Ägardirektivet anses uppnått.
2. ”Kustbostäder ansvarar för utförandet av städning av kommunens
lokaler.” Städningen genomförs i enlighet med de upprättade städavtal
och bolagets uppfattning är att uppdraget fungerar bra. Ägardirektivet
anses uppnått.
3. ”Kustbostäder ansvarar för all fastighetsförvaltning av kommunens
fastigheter.” Uppdraget har under åren successivt försvårats då
kommunens ekonomi inte har gett utrymme att satsa på underhåll av
kommunens fastigheter, vilket nu innebär en kraftig ökning av
reparationen som ger ökade kostnader och gör det svårare för
förvaltningsorganisationen att planera arbetet. Men i budget för 2015 är
det lagt en högre underhållsbudget som om några år kan ge en positiv
påverkan. Ägardirektivet anses uppnått men har inte kunna leverares
med den kvalitet som önskas beroende på det ett stort behov av
underhåll.
4. ”Kustbostäder ska ha regelbundna och goda kontakter med kommunens
socialtjänst. Bolagets sociala ansvar skall kombinera koncernnytta med
en affärsmässighet.” Uppdraget har blivit svårare då bolaget inte alltid kan
möte det behov som finns och här uppstår ibland diskussioner och
prioriteringar där hänsyn till bolagets hyresgäster ibland gör att
kommunens behov inte alltid går att tillfredsställa. Ägardirektivet anses
uppnått utifrån de förutsättningar som just nu råder på
hyresmarknaden.
5. Kustbostäder ska starta en process för att se över möjligheterna att
tillskapa nya hyresrätter och under 2014 återkomma med en rapport till
kommunstyrelsen där olika alternativa förslag för detta presenteras.”
Under året har styrelsen arbetet med frågan och det finns en plan
framtagen som nu bolaget fortsätter att arbete efter. Ägardirektivet
anses uppnått.
6. ”Kustbostäder ska följa kommunens renhållningsordning och avfallsplan
samt genomföra de åtgärder/aktiviteter som bolaget enligt planen
ansvarar för.” Kustbostäder har under året haft en aktiv roll i arbetet med
nya avfallsplanen. Som exempel pågår flera informationskampanjer i
hyresgästtidningen samt underlätta för hyresgästerna att sortera soporna.
7. ”Kustbostäder ska för kommunuppdragen arbeta fram en
effektiviseringsplan för åren 2014- 2016. Planen ska redovisas för
Kommunstyrelsen”: Det har arbetats fram en energieffektiviseringsplan
plan för respektive verksamhet. Underlaget har presentetrats i mål och
budgetprocessen. För genomförandet så behövs en tät dialog då flera av
de långsiktliga besparingarna kräver någon form av investering. Det
behövs också en tydlig överenskommen uppdragsbeskrivning av vad som
skall levereras, vilket idag saknas för båda uppdragen. Ägardirektivet
anses uppnått
Oxelö Energi AB
1. ”Oxelö Energi ska fortsätta utbyggnaden av stadsnätet med en
målsättning att ha byggt ut en infrastruktur så att den når minst 90 % av
samtliga hushåll senast år 2020, delmål är att 80 % ska ha möjlighet att
ansluta sig till stadsnätet år 2016”: Med ovan definition är det bolagets
uppfattning att målet redan är uppfyllt. Det arbete som återstår nu är att få
upp antalet aktiva användare, vilket är en kritisk framgångsfaktor för den
långsiktliga ekonomin för stadsnät affären. Ägardirektivet anses
uppnått.
2. ”Utbyggnaden av fjärrvärme ska fortsätta och bolaget ska aktivt arbeta för
att hitta lösningar för att ansluta fler villor, som inte har vattenburen
värme, till fjärrvärmenätet.”: Under året har det anslutit ett antal befintliga
radhus och villor, samt förberett att ansluta 14 nybyggda radhus på
Femöre. Dock har inga villor som är uppvärmda med direktel anslutits då
elpriserna är så pass låga att det inte motiverar kunden att göra den
investeringen. Ägardirektivet är inte uppnått i enlighet med
ambitionen, beroende på att alternativet med direktel är så pass
billig och kostnaden för omställning till fjärrvärme är för stor i
förhållande till vinsten för kunden.
3. ”Bolaget ska fortsätta arbetet för att hitta andra former att utnyttja den
överskottsenergi som genereras på SSAB.”: Under året har diskussioner
förts med en entreprenör angående en växthusodling där spillvärme från
SSAB skulle vara värmekällan. Ägardirektivet anses uppnått även om
det inte har resulterat i någon ytterligare spillvärmekund.
4. Bolaget ska aktivt arbeta för att stödja kunder i arbetet med att
energieffektivisera sin bostad, sina lokaler eller verksamheter.”: Detta
arbete bedrivs utifrån uppdraget med energirådgivningen. Under året har
85 st rådgivningar, 3 st föresläsningar om energibesparingar och 4 st
event genomförts. Ägardirektivet anses uppnått.
5. ”Bolaget ska öka takten i upprustningen av VA nätet för att säkra
vattenförsörjningen med målsättningen är att hålla en förnyelsetakt på 50
år. Under året har det gjorts en omprioritering då det varit många andra
stora pågående projekt med dels en utbyggnad av VA nätet samt en
ombyggnad av reningsverket varför det inplanerade utbytesjobbet inte
drogs igång. Men det kommer genomföras under nästa år istället.
Ägardirektivet är inte uppnått p g a en omprioritering som beslutats
av företagsledningen.
6. ”Bolaget ska ta en aktiv del i att verka för att få etableringar av vindkraft i
kommunen.” : Under året har ett minivindkraftverk uppförts samt solceller
för elproduktion, på en husfasad. Ägardirektivet anses uppnått.
7. Bolaget skall ordna och administrera en städdag en gång om året. Den
årliga städdagen ska samordnas med ”Håll Sverige Rent” kampanjens
Skräpplockardag.” : Städdagen är genomförd. Ägardirektivet anses
uppnått.
8. ”Bolaget ska följa och aktivt genomföra kommunens renhållningsordning
och avfallsplan.” Bolaget driver denna fråga aktivt och totalt har ca 30
olika aktiviteter tagits fram varav ca. hälften är genomförda. Detta arbete
bedrivs i samarbeta med Kustbostäder och kommunen. Ägardirektivet
anses uppnått.
9. ”Bolaget ska arbeta för att utveckla fjärrvärmeverksamheten med den
långsiktliga inriktningen att, om det finns affärsmässiga och tekniska
förutsättningar, koppla ihop Oxelösund och Nyköpings fjärrvärmesystem.”
Dialogen med SSAB och Vattenfall fortsätter och tagit ytterligare några
steg i rätt riktning även om det återstår mycket arbete innan ett färdigt
koncept är framtaget. Ägardirektivet anses uppnått.
Ekonomi
Båda bolagen går bättre än budget och det beror dels på att kostnaderna följer
budget medan intäkterna överstiger budget något samt att ändringen av
komponentredovisning höjer resultaten för båda bolagen. (hänvisning till
årsredovisningen)
Kommunikation med revisorer och lekmannarevisorer
Bolagen har haft 2 st möten med lekmannarevisorerna med genomgång av läget
för bolagen samt diskussion om några i förväg anmälda frågeställningar. Bolaget
har en tät dialog med revisorn och det har under året varit 4 st möten förutom de
genomgångar som revisorerna haft på plats vid revisionerna i samband med hel
och delår.
Ärenden till KS/KF
Under året har det lyfts några frågeställningar angående delägaskapet i Bixia.
Men i övrigt inga större principiella frågor.
Miljö
Bolaget har en tillståndspliktig verksamhet i reningsverket och samtliga
gränsvärden och riktvärden har kunnat innehållas.
Framtid
De senaste åren har kunskapen om dokumenthantering ökat inom bolagen och
därmed också påvisat på att det finns behov att förbättra strukturen och
systematiken inom detta område.
Ett annat område som kräver mer uppmärksamhet är att försöka identifiera var
det finns en potentiell risk för en långtidssjukskrivning innan den uppstår. Då det i
dag tar mycket kraft och tid för bolaget samt blir en stor olägenhet för den som
drabbas.
Att för Kustbostäder hitta en systematik i förnyelsen av bostadsbeståndet där det
alltid ska finnas ett nyproduktionsprojekt som är på gång. Antingen i
planeringsfasen eller under genomförande.
En viktig fråga för Oxelö energi är att komma till ett avgörande läge om
fjärrvärmeledningen till Nyköping skall byggas eller ej.
Samt för båda bolagen behålla en god ekonomi som är i balans och en
verksamhet som utvecklas och körs effektivt.
Kommunalt ändamål
Inom flera områden så har bolagen och kommunen är tät dialog dels via
moderbolaget Förab och regelbundna möten med kommunledningen samt att
bolaget finns representerad i kommunen koncernledning. Vilket sammantaget gör
att det är korta kommunikationsvägare mellan kommunen och ledning för
bolagen.
Dessa korta kommunikationsvägar kan också innebära en risk i att bolagen gör
mer än vad som de har i uppdrag vilket bolagsledningen men även dess styrelser
bör ha under uppsikt.
1(1)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Lisa Sollenborn
Datum
Dnr
2015-03-30
KS.2014.160
Kommunfullmäktige
Direktiv till ombud inför årsstämma med Förab 2015
Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige
Röstombudet vid Förabs årsstämma 2015-05-13 får, under förutsättning av revisorernas
tillstyrkan, i uppdrag att rösta för
-
att resultaträkning och balansräkning fastställs,
-
att tillstyrka disponeringen av bolagets vinst/förlust enligt fastställd balansräkning.
-
att bevilja styrelse och VD ansvarsfrihet samt
-
fastställande av arvoden och ersättningar för Förab i enlighet med av fullmäktige
beslutade bestämmelser.
2. Sammanfattning
Kommunfullmäktige har tidigare utsett Mayvor Lundberg som ombud och Linda Hägglund
som ersättande ombud, vid årsstämma i Förab. Inför årsstämman 2015-05-13 har förslag
på direktiv till ombudet formulerats.
Charlotte Johansson
Kommunchef
Lisa Sollenborn
Kommunstrateg/utredare
Beslut till:
Mayvor Lundberg
Linda Hägglund
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
1(4)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Mats Möller
Datum
Dnr
2015-03-30
KS.2015.47
Kommunstyrelsen
Riktlinjer för komponentavskrivning
Godkänna förslag till riktlinjer för komponentredovisning.
2. Sammanfattning
Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och rådet för kommunal redovisning (RKR) har
kommit med direktiv och rekommendationer om övergång till komponentredovisning. I
rekommendation 11.4 från RKR uttrycks också ett explicit krav på införande av
komponentavskrivningar. Generellt innebär komponentavskrivning en förändring gällande
avskrivningstiderna för en anläggningstillgång. Effekten av detta kan komma att påverka
resultatet såväl positivt som negativt. För 2015 kommer detta att innebära en ökad
avskrivning på byggnader med 150 tkr och en minskad avskrivning på gata/park med
800 tkr.
3. Riktlinjer för komponentavskrivning
3.1
Bakgrund
I december 2013 kom rådet för kommunal redovisning ut med rekommendation nr. 11.4
innehållande principer för redovisning av materiella anläggningstillgångar.
Rekommendationen definierar ett antal begrepp och dess innebörd. Det uttrycks också ett
explicit krav på införande av komponentavskrivningar. I rekommendationen förtydligas vad
som skall gälla framåtriktat. "Eftersom avskrivningarna skall spegla hur tillgångarnas värde
och/eller servicepotential successivt förbrukas, måste skillnader, i förbrukning och
nyttjandeperioder av betydande komponenter i en materiell anläggningstillgång beaktas.
Förväntas skillnaderna i förbrukning av en materiell anläggningstillgångs betydande
komponenter vara väsentlig, skall tillgången delas upp på dessa. Respektive komponent
skall skrivas av separat.”
3.2
Information – Praktiska överväganden (RKR)
Här framgår att vid övergång till komponentredovisning måste man väga hur mycket
arbete som läggs ned i förhållande till väsentlighet och nytta. Det framgår också att en
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(4)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-30
KS.2015.47
rimlig utgångspunkt är att prioritera utifrån tillgångens bokförda värde samt kvarvarande
nyttjandeperiod.
3.3
Kommunfastigheter i Oxelösund – Översikt
Merparten av kommunens fastigheter och anläggningar byggdes under 60/70-talet.
Detta innebär att kommunen har ett relativt ålderstiget bestånd med byggnader och
anläggningar. Det kan konstateras att man inom Oxelösunds kommun principiellt nyttjat en
avskrivningstid för byggnader på 50 år och för anläggningar på 33 år.
Konklusionen av ovanstående är att största delen av det ursprungliga anskaffningsvärdet
för byggnader och anläggningar redan är avskrivet.
3.4
Övergripande princip/utgångspunkt
I samband med införandet av komponentavskrivning har vår utgångspunkt varit att i
möjligaste mån följa de riktlinjer som RKR kommunicerat. Vid övervägandet om hur en
specifik anläggningstillgång skall hanteras har ”väsentlighet och nytta” fungerat som en
fundamental vägledande princip i vårt sätt att realisera övergången till komponentavskrivning.
3.5
Redovisningsprinciper
Byggnader
Den grundläggande utgångspunkten vid övergången till komponentavskrivning innebär att
varje byggnad är unik och kräver specifika överväganden. Med beaktande av fastighetsbeståndet, dess storlek och sammansättning har vi fastslagit en metod/princip som
förhoppningsvis ger en så rättvisande bild som möjligt av anläggningstillgångarna.
Vid genomförandet har följande tre parametrar legat till grund för hur vi valt att hantera
respektive anläggningstillgång:
Beloppsgräns:
Restvärde under 1 miljon – Ej Komponentindelning
Restvärde över 1 miljon – Komponentindelning
Att sätta en beloppsgräns känns logiskt och ligger helt i linje med RKR:s ståndpunkt
avseende ”väsentlighet och nytta”. Nivån på beloppsgränsen kan naturligvis ifrågasättas
men det utgör en bedömningsfråga.
Byggnadstyper:
Badhus (1)
Förskola (6)
Kommunhus (1)
Skola (4)
Sporthall (2)
3(4)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-30
KS.2015.47
Omsorgsboende (5)
Övrig fastighet
En indelning i byggnadstyper kan verka överambitiös men med tanke på hur dessa skiljer
sig åt komponentmässigt så känns det nödvändigt. Här utgår vi från vårt resonemang om
att varje fastighet är unik.
Komponenter (9 st. huvudkomponenter):
Mark (ingen avskrivning)
Markanläggning (avskrivningstid 50 år)
Stomme/Grund (avskrivningstid 80 år)
Stomkomplettering (avskrivningstid 50 år)
Yttertak (avskrivningstid 20,40,50 år)
Fasad (avskrivningstid 30,40,80 år)
Ventilations-/Styr- och reglerutrustning (avskrivningstid 20 år)
VVS (avskrivningstid 30 år)
El (avskrivningstid 50 år)
Kök (avskrivningstid 20 år)
Övrigt (avskrivningstid 25 år)
Valet av antal komponeter har inte varit lätt och risken är den att det blir för många eller för
få. Vi har efter noggrant övervägande fastslagit ovanstående. Som skäl för detta val anför
vi att dessa är betydande, det finns skillnader i förbrukningen och de kan ersättas vid olika
tidpunkter.
Anläggningar: Gata/Väg/Park
Komponenter:
Undergrund (ingen avskrivning)
Överbyggnad/Förstärkningslager (avskrivningstid 100 år)
Överbyggnad/Bärlager (avskrivningstid 50 år)
Överbyggnad/Slitlager (avskrivningstid 15 år)
Anläggningstypen är svårhanterlig men vi har valt att utgå från den begreppsvärld som
används inom Vägverket för detta ändamål.
3.6
Ekonomiska effekter
Det är svårt att överblicka de långsiktiga effekterna av övergången till komponentavskrivning. Generellt innebär komponetavskrivning en förändring gällande
avskrivningstiderna för de komponenter som ingår i en anläggningstillgång. Som en följd
av detta kommer vissa komponenter att skrivas av på kortare tid och andra på längre tid.
Kortare avskrivningstider påverkar resultatet negativt och längre avskrivningstider
påverkar resultatet positivt. Att göra en jämförelse av effekten mellan året före och efter
4(4)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-30
KS.2015.47
övergången till komponentavskrivning är inte särdeles svårt och våra beräkningar
visar på följande skillnad. Avskrivningarna på byggnader ökar med ca: 150 tkr emedan
avskrivningarna på anläggningar minskar med ca: 800 tkr d.v.s. resultateffekten blir
uppskattningsvis ca: 650 tkr.
3.7
Planerat underhåll
Avseende dessa åtgärder så finns ingen klar och entydig rekommendation. Det som sägs
är att planerat underhåll kan komma att aktiveras i och med att komponentmetoden börjar
tillämpas. Inom Oxelösunds kommun tillämpas samma metod som tidigare för 2015.
Nytt ställningstagande i denna fråga kommer att tas inför räkenskapsåret 2016.
Charlotte Johansson
Kommunchef
Mats Möller
Fastighetsekonom
Beslut till: *
Ange vilka som ska delges beslutet. Ange funktion och inte person. Om det är fler än en
ange om det är för kännedom eller för åtgärd.
1(3)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Magnus Pettersson
Datum
Dnr
2015-03-30 12:05:38
KS.2015.48
Kommunstyrelsen
Investering i IT system för resursfördelningssystemet
1
Godkänna en investering i It system för resursfördelning för 400 tkr.
2
Finansiering av 400 tkr sker via investeringsreserven.
3
Attestant för investeringen är Magnus Petersson
2. Sammanfattning
Detta är en fortsättning på det projekt som startades under hösten 2014 finansierat med
verksamhetsutvecklingspengar. Projektet hann inte klart under 2014 och är tänkt att
fortsätta under 2015.
Detta är gemensamt projekt mellan kommunstyrelseförvaltningen och
utbildningsförvaltningen. Utbildningsnämnden är den första nämnden som har
infört ett resursfördelningssystem som är baserad på en framräknad och
överenskommen barnoch elevpeng i Oxelösunds kommun. På ett par års sikt
kommer troligtvis fler nämnder att följa efter och skapa egna
resursfördelningssystem. Ett genomförande av detta projekt är vi övertygande om
kommer att ge stora lärdomar inför framtiden för hela kommunen.
I det här projektet vill vi titta igenom hela processen kring resursfördelning från
verksamhetssystem till ekonomisystem för att effektivisera helheten och göra en
säkrare process och minska risken för felkällor. Utifrån omvärldsspaning vet vi att
det finns system som kan hantera resursfördelningssystem och integrationen till
ekonomisystemet och skapa rätt bokföringsinformationen i det närmaste helt
maskinellt.
3. Ärendet
Detta är en fortsättning på det projekt som startades under hösten 2014 finansierat med
verksamhetsutvecklingspengar. Projektet hann inte klart under 2014 och är tänkt att
fortsätta under 2015.
Detta är gemensamt projekt mellan kommunstyrelseförvaltningen och
utbildningsförvaltningen. Utbildningsnämnden är den första nämnden som har infört ett
resursfördelningssystem som är baserad på en framräknad och överenskommen barnoch
elevpeng i Oxelösunds kommun. På ett par års sikt kommer troligtvis fler nämnder att följa
efter och skapa egna resursfördelningssystem. Ett genomförande av detta projekt är vi
övertygande om kommer att ge stora lärdomar inför framtiden för hela kommunen.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(3)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-30 12:05:38
KS.2015.48
Kommunfullmäktige har beslutat att resursfördelningen till Utbildningsnämnden ska utgå
från en framräknad och överenskommen årskostnad per barn i förskola och fritidshem och
per elev i grundskola och gymnasieskola. Ett omfattande arbete har bedrivits under flera år
för att utveckla och skapa detta resursfördelningssystem. Systemet måste utvecklas
ytterligare bla utifrån socioekonomiska faktorer. Ur kvalitetssynpunkt är det också viktigt att
få någon externt som kvalitetssäkrar systemet ytterligare. Arbetet i dag bedrivs till stor del
manuellt och via Excel.
I det här projektet vill vi titta igenom hela processen kring resursfördelning från
verksamhetssystem till ekonomisystem för att effektivisera helheten och göra en säkrare
process och minska risken för felkällor. Utifrån omvärldsspaning vet vi att det finns system
som kan hantera resursfördelningssystem och integrationen till ekonomisystemet och
skapa rätt bokföringsinformationen i det närmaste helt maskinellt.
Målet med projektet är att effektivisera/minimera det manuella arbetet på
ekonomiavdelningen och utbildningsförvaltningen i samband med budget och
uppföljningsprocesserna. Genom att vi automatiserar processen i så stor utsträckning som
möjligt minskar vi också felkällorna.
Ett omfattande arbete återstår med att fastställa principer för barnoch elevpengens storlek
mellan budgetåren. Faktorer som påverkar pengens storlek kan vara tex löneökningar,
socioekonomiska faktorer och en mängd andra faktorer.
4.1 Ekonomi
Nedan följer en genomgång av projektets ekonomi.
Investeringar
Anpassningar i Raindance:
100 tkr
Införande av resursfördelningsmodul och integration med
Raindance.
300 tkr
Summa investeringar
400 tkr
Finansieringen av investeringen sker via investeringsreserven. Efter denna investering
återstår 2 600 tkr av investeringsreserven.
Beslutsunderlag
Charlotte Johansson
Kommunchef
Beslut till:
Adm. chef UF (FK)
Magnus Pettersson
Ekonomichef
3(3)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-30 12:05:38
Ekonomichef (FÅ)
KS.2015.48
Tjänsteskrivelse
1(2)
Datum
Beteckning
2015-03-30
Mark och exploatering
Maria Malmberg
Telefon 0155-381 09
1. Oxelösunds kommun ställer sig positiv till SSAB´s etablering
av Truckstop inom Sundsörsområdet.
2. Oxelösunds kommun bekostar utfart från Sundsörsområdet
till Aspaleden.
3. Kostnaderna för väg och anslutningsväg hanteras i mål- och
budget 2016-2019.
4. Alternativ ledningsdragning för VA, fjärrvärme och el utreds
separat samt kostnadsberäknas.
Anslutningsväg till Truckstop
Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut
1. Oxelösunds kommun ställer sig positiv till SSAB´s etablering av Truckstop
inom Sundsörsområdet.
2. Oxelösunds kommun bekostar utfart från Sundsörsområdet till Aspaleden
enligt trafikingenjörens utredning alternativ ??
3. Kostnaderna för väg och anslutningsväg hanteras i mål- och budget 20162019.
4. Alternativ ledningsdragning för VA, fjärrvärme och el utreds separat samt
kostnadsberäknas.
1. Sammanfattning
SSAB har tagit initiativ till att etablera Truckstop i Sundsörs industriområde. Det
är en rastplats för tunga fordonsförare. Chaufförerna får tillgång till personal- och
hygienutrymmen i f.d. AGA´s lokaler. Området är försett med staket och grindar.
Truckstop har resulterat att ökad trafik kommer till området och behov finns för
bättre vägnät. I en förundersökning angående direkt väganslutning i riktning från
Aspaleden till f.d. AGA-terminalen inom Sundsörs industriområde har flera
alternativ för vägens sträckning har utretts.
.
Beslutsunderlag:
Trafikingenjörens förundersökning angående direkt väganslutning i riktning från
Aspaleden till truckstop, 2015-01-19.
Tjänsteskrivelse 2015-02-14
Förvaltningschef
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Handläggare
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Tjänsteskrivelse
Datum
2(2)
Beteckning
2015-02-12
Charlotte Johansson
Maria Malmberg
Beslut till:
Oxelö Energi AB för kännedom
Trafikingenjör för åtgärd
Mark- och exploateringsstrateg
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Aleksandar Obrenovic, 19 mars 2015
Förundersökning - Truckstop
Bakgrund
SSAB:s initiativ om att etablera Truckstop i industriområdet, en rastplats för tunga fordonsförare,
har resulterat i en förundersökning angående direkt väganslutning i riktning från Aspaleden.
Infrastrukturen samt nya bostäder planeras i området som anses ha utvecklingsmöjligheter enligt
översiktsplanen som är aktuell för år 2015. Ambitionen är att anlägga en ny en förbindelseväg
mellan Aspleden och Vivesta som är ett attraktivt område i Oxelösund med potential för expansiv
utveckling. Enligt idéutkastet är en fyrvägskorsning med rondell, möjlig trafiklösning i nuvarande Tkorsningen Aspaleden - Frösängsvägen.
Följande karta visar området i Oxelösund med den eventuella nya vägsträckningen mellan
Aspaleden → Industriområde → Vivesta. Streckad linje är en befintlig väg och förbinder Aspaleden
och Trucks. Avståndet är 850 m.
Bild nr.1. Bild över det aktuella området där nya vägen planeras.
Aspaleden är än förbindelseväg i förhållande till motorvägen 53, industriområde och SSAB. Leden
har landsbygdsutformning och egenskaper och är efter omständigheterna relativt trafikerat under,
max timmarna, perioden SSAB:s anställda kör till och från jobbet. På övriga tidsperioder är vägen
frekventerat i betydligt lägre utsträckning, skattad minskning är 30 %. Antal motorfordon per dygn
är ca 3800 fordon. Högsta tillåtna hastigheten på två tredjedelar av sträckan är 80
km/h. Innestående delen av leden är reglerad till 60 km/h som inkluderar en trafikosäker GCpassage. Motorfordonsförarnas faktiska hastighet är däremot hög och ganska konstant under
dygnsperioden. Hastighetsmätningen i kombination med skattad hastighet på avsnittet som är
reglerat till 60 km/h visar generellt att, trafiken på Aspaleden har en hög trafikrytm. Majoriteten av
bilister kör upp mot 90 km/h på sträckan reglerad till 80km/h. På avsnittet reglerad till 60km/h
fortsätter förarna med obetydligt minskad hastighet strax under 80 km/h. Detta skapar påtagliga
trafikproblem för korsande GC-trafikanter samt för trafikanter på vägrenen som cyklar och går
utmed Aspaleden. En relevant trafikåtgärd är önskevärd i sammanhanget, möjligen som en åtgärd
inkluderad i trafiklösningen i den nyplanerade korsningen på Aspaleden.
1
Nivåskillnad samt markkvalité är av stor betydelse i byggprocessen. Se bild nr. 2 och nr.3
Nivåskillnaden på det aktuella området är varierande vilket framgår av bild nr. 2. Med hänsyn till
ifrågavarande kriterier gjordes urvalet av vägsträckningar på ett grundligt sätt. Jordens
sammansättning och markhöjd kräver dock en del marksprängning. Som framgår av bild nr. 3
jordens struktur består av urberg moränsand samt glaciärlera. Materialet efter sprängningarna kan
med fördel användas i byggprocessen för lagret i väggrunden eftersom delar av marken består av
ostabilt underlag.
Bild nr.2. Höjdkurvor
Blid nr.3. Jordartskarta
2
Alternativa vägar
För att fatta beslut om den optimala vägsträckningen presenteras tre alternativa lösningar med
aktuella kostnader. Flertal parametrar finns med i bilden vid urvalet, som t.ex. markhöjd och mark
kvalité som är av vikt ur ekonomiskt perspektiv för vägbyggandet.
Med hänsyn till nämnda förutsättningar presenteras följande vägalternativ, bild nr. 4-7. Streckad
linje är en befintlig väg och förbinder Aspaleden och Truckstop. Avståndet är 850 m.
Bild nr.4. Alternativ 1
3
Bild nr.7. Alternativ 3a
4
Följande tabeller redovisar vägarnas längd, bredd samt detaljerad ekonomisk kalkyl med avseende
på olika vägalternativ, vägbelysningskostnad samt trafiksäkerhetslösningar. Kostnaden för
revitalisering av existerande vägbeläggning inom industriområde är inte aktuell inom den närmaste
framtiden.
Vägbredd samt väglängd. Alternativ:
1. Vägbredd = 7 m. Väglängd är 395 m.
2. Vägbredd= 7 m. Väglängd är 270 m.
3. Aspaleden → Truckstop, vägbredd = 7 m, väglängd är 135m
3a. Aspleden→ Vivesta, vägbredd = 7 m, väglängd totalt är 575 m.
Kostnader :
Alternativ
Väg
Belysning
Rondell / Hastighetsreducering
Totalt
1.
5.530.000
319.950
-/-
5.849.950
2.
3.780.000
218.700
-/ -
3.998.700
3.
1.365.000
109.350
1.800.000 / 250 000
3.274.350 / 1.724.350
3a.
8.050.000
465.750
1.800.000 / 250 000
10.315.750 / 8.765.750
Bild nr. 8. Översiktskarta som visar olika vägalternativ.
5
Alternativa trafiklösningar
Trafiksäkerhetskriterierna är viktiga moment i sammanhanget. Vid eventuellt beslut om alternativ
tre kan en adekvat trafiksäkerhetslösning vara en väganslutning med T- korsning och
cirkulationsplats, alternativt en välanpassad hastighetsdämpande åtgärd med refug.
Trevägskorsning är enligt trafiksäkerhetsutredningarna en säkrare korsningsvariant i jämförelse
med fyrvägskorsning. Övriga vägalternativ, alternativ ett och två kräver inte omedelbara
trafiksäkerhetslösningar.
Trafiklösningar baseras på en rad olika parametrar. Primärt i urvalet av korsningstyp är
trafiksäkerhet, vägmiljö, trafikintensitet samt hastighet. Detta är av vikt eftersom av
det totala antalet trafikolyckor inträffar hälften i korsningar i tätortsmiljön, samt 20 % på
landsbygden.
Cirkulationsplats är i många avseende en bra och eftersträvad trafiklösning som reducerar
olycksrisken med 70-80 % och anses kostnads motiverad för fysisk förändring av korsning med
hög olycksrisk. Hastighetsreducering av faktisk hastighet är parametern som påverkar olycks-och
skaderisken fördelaktigt. Cirkulationsplats som åtgärd kan sänka hastigheten samt förbättra
framkomligheten. Observera att hastigheten längs Aspaleden är tämligen hög. När det gäller
trafikintensiteten bedöms rondellen som ett bra alternativ för korsningar med flöden på primärväg
som är högre en 10 000 fordon per dygn samt högre en 3000 fordon per dygn på sekunderväg.
Jämförelsevis är trafikintensiteten på Aspaleden, som är primärväg, mindre en 4000 fordon/dygn
samt på mindre en 1000 fordon/dygn på Frösängsvägen. Trafiken på Aspaleden är specifik med
förekomst av tunga fordon som ofta är dimensionerade för SSAB:s behov, vilket innebär att radie
måste anpassas för tunga fordons manövrering i cirkulationsplatsen. Detta leder fram till högre
hastigheter för personbilar, samtidigt som kontinuiteten i trafiken påverkas med försämrad
framkomlighet som konsekvens för tunga fordon. Bidragande faktor på trafikpåverkan är hög
lutning från Truckstop mot Aspaleden som är 5-6 %. Rekommenderad lutning för sekunderväg i
rondellen är 2 %. Det kan skapa manövreringsproblem för svängande tunga fordon som har för
avsikt att ansluta sig till Aspaleden samtidigt som hastigheten i cirkulationsplatsen är svårartat att
reducera på önskvärd nivå. Vinterperioden medför ytterligare problem med snöröjning och
halkbekämpning.
Med två trevägskorsningar, som inkluderar Frösängsvägen, kan säkra trafikpunkter åstadkommas.
Fysisk utformning i korsningarna baseras på en kombination av hasighetsreducerande åtgärd och
refug i samtliga tillfarter. Refug i korsningarna har en kanaliserande, vägavsmalnande och
hastighetsreducerande effekt, även för vänster svängande bilar.
Oskyddade trafikanters trafiksäkerhetssituation som korsar Aspleden är riskfylld och komplicerad.
Övriga sitter i bilen och är skyddade trafikanter. GC-trafikanterna utsätts för latenta risker att bli
skadade på grund av komplexa situationer i samspel med motorfordon. För att lösa gåendes och
cyklisternas trafiksituation, GC- banan som redan existerar, kan med fördel anslutas till nybyggd
korsning med hastighetsreducerande åtgärd som tillämpas i preventivt syfte.
Motorfordonsförare, gäller korsning Aspleden - Frösängsleden, är däremot i betydligt bättre
situation. Interaktion mellan bilar förekommer i väldigt liten utsträckning. Konkurrens om
gatuutrymme vid samspel mellan biltrafikanter, 2 av 10, innebär tämligen acceptabel trafiksituation.
6
Inget beslutsunderlag i
valärende Sammanträdesprotokoll
Blad 1 (3)
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-04-22
Dnr KS.2012.3
Anmälan av delegationsbeslut
Redovisning av delegationsbeslut godkänns
Bakgrund och sammanfattning
Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och
tjänstemän enligt en av kommunstyrelsen antagen delegationsordning. Dessa
beslut skall redovisas till kommunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att
kommunstyrelsen får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot står
det kommunstyrelsen fritt att återkalla lämnad delegation.
Beslut:
Beslutsfattare
Beslutsdatu
m
Titti Kendall
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
Marta Carlsson
150225
2015-02-10
2015-02-27
2015-02-09
2015-02-12
2015-02-27
2015-02-12
2015-02-11
2015-02-12
2015-02-09
2015-02-09
2015-02-23
2015-02-24
2015-02-27
2015-02-11
2015-02-12
2015-02-12
2015-02-16
2015-02-27
2015-02-27
2015-02-23
2015-02-23
2015-02-23
2015-02-24
2015-02-24
2015-02-25
2015-02-26
2015-02-27
Punkt i
del.
Ordn
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
B.12
Beslutets innehåll i korthet
Nyanställning sjukgymnast
Ändringsbeslut BAB 2014-179
Ändringsbeslut BAB 2014-182
Bifall 2014-201
Bifall 2014-207
Bifall 2014-217
Bifall 2014-223
Bifall 2015-001
Avslag 2015-002
Bifall 2015-004
Bifall 2015-007
Bifall 2015-017
Bifall 2015-018
Bifall 2015-019
Bifall 2015-020
Bifall 2015-021
Bifall 2015-022
Bifall 2015-023
Bifall 2015-024
Bifall 2015-025
Bifall 2015-026
Bifall 2015-028
Bifall 2015-029
Bifall 2015-030
Bifall 2015-032
Bifall 2015-033
Bifall 2015-035
Bifall 2015-036
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesprotokoll
Blad 2
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-04-22
Ulf Jämtäng
Gunilla Marklund
2015-02-05
Gunilla Marklund
Conny Zetterlund
2015-03-05
Conny Zetterlund
Maria Malmberg
Charlotte
Johansson
Göran
Bernhardsson
Maria Malmberg
Charlotte
Johansson
Maria Malmberg
Titti Kendall
2015-03-04
2015-03-05
2015-01-05
2015-03-11
2015-03-16
2015-03-12
2015-03-19
2015-03-16
2015-03-20
E.1
A.17
B.4
D.3
D.3
B.9
C.1
C.11
B.4
A.2
B.4
150323
Titti Kendall
150323
Titti Kendall
150323
Titti Kendall
150323
Titti Kendall
150323
Titti Kendall
150323
Titti Kendall
150323
Titti Kendall
150323
Titti Kendall
150323
Titti Kendall
150323
Titti Kendall
150323
Titti Kendall
Ks arbetsutskott
Ks arbetsutskott
150106
150302
150302
C.2
D.17
Tillstånd brandfarlig vara – Borox
Stjärnholm 5:37
grannemedgivande
Stjärnholm 5:204
Tillsvidareanställning av Johanna
Åkerman turistansvarig
Visstidsanställning Berit
Rasmussen assistent
Arrende del av 8:39, Stora Björn
Jogersö-påfyllnad av sand på
botten vid badet
Nytt banklån, 30 mkr, i
Handelsbanken
Stjärnholm 5:202
Befullmäktigande av ombud Mål
T669-15
Stjärnholm 5:29
Tv-anställning hemtjänst Niklas
Hammarström
Tv-anställning hemtjänst Emelie
Rud
Tv-anställning städ Lina franzen
(tidigare ht frösäng)
Tv-anställning hemtjänst Ewa
Ekblom
Tv-anställning hemtjänst Kjefser
Kosari
Tv-anställning hemtjänst Yonatan
Kiros
Tv-anställning hemtjänst Lilly
Strömberg
Tv-anställning hemtjänst Anna
Rodas
Tv-anställning hemtjänst Nahla
AL-Hasnawi
Tv-anställning hemtjänst Jean
Ngenzi
Tv-anställning hemtjänst Hayat
Ahmed Brhan
Tv-anställning hemtjänst Nataly
Marin Jabobsson
Investering Ramdalsskolan
Medgivande utlandsresa
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-04-22
Delgivningar
Redovisade delgivningar läggs till handlingarna.
Delges:
Förvaltningsrätten i Linköping
2015-03-16 Överklagande beslut om Attefallshus avvisas.
Gemensam nämnd för Nyköping/Oxelösund
Protokoll 2015-02-16
Nyköping/Oxelösunds vattenverksförbund
Protokoll från direktionens sammanträde 2015-02-12
Utdragsbestyrkande
Blad 3
Tjänsteskrivelse
1(3)
Datum
Beteckning
2015-04-13
Charlotte Johansson
Telefon 0155-38 101, 070-567 10 88
[email protected]
Måltidspolicy
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Måltidspolicyn antas.
2. Sammanfattning
För att kommunens måltidsverksamheter ska erbjuda en hög och enhetlig kvalitet
har nedanstående styrdokument utarbetats för att användas inom all kök/serveringsverksamhet i kommunens samt-liga nämnder. Detta styrdokument
gäller all måltidsverksamhet så-väl vid förskola, skola som vid äldreboende,
hemtjänst, LSS-verksamheter, psykiatriverksamheter, HVB -hem (hem för vård
av boende) samt Koordinaten och Ramdalens sportanläggning. .Måltidspolicyn
ska fungera som ett styrande dokument i det dagliga arbetet och som stöd för att
kvalitetssäkra måltidsverksamheten. Policyn omfattar mat och måltider inom all
kommunal verksamhet och all berörd personal, samt vid t ex konkurrensutsättning och eventuell entreprenaddrift.
I Oxelösund vill vi med stolthet erbjuda välsmakande mat och måltidsservice som
genomsyras av hög och hållbar kvalitet.
Måltiden som erbjuds ska kännetecknas av;
 J ä m s tä lldhe t, de la ktighe t och hå llba rhe t
 Hög kva lite t på rå va ror och m e d loka la ins lag
 Att va ra ”
nä rla ga d”
 Trivs e l och tre vligt be m öta nde
 Kos tna ds e ffe ktivite t
”Mat med smak för ett gott liv”
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Tjänsteskrivelse
2(3)
Datum
Beteckning
2015-04-13
3. Ärendet
Kostenheten har sedan ny kostchef anställdes 2012 efterfrågat en politisk
viljeinriktning för kosten och de måltider som serveras inom de kommunala
verksamheterna i Oxelösunds kommun. Inger Stiltjestrand Svensson från
företaget Dining Development AB gjorde 2011 en genomlysning av kostenhetens
verksamhet och föreslog ett utvecklingsarbete och en förändrad organisation.
Under hösten 2014 följdes genomfört arbete upp och en beställning gjordes då
också på att tillsammans utarbeta en policy för mat och måltider i Oxelösunds
kommun. Inger Stiltjestrand höll i januari 2015 en inledande workshop för
politiker, tjänstemän och företrädare för våra kunder/brukare med syfte att
tillsammans ta fram ett styrande och vägledande dokument för måltiderna i
Oxelösunds kommun. Därefter har materialet processats tillsammans med
medarbetare på arbetsplatsträffar och tillsammans med politiker vid
kommunstyrelsens sammanträde.
3.2 Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget
Kommunstyrelseförvaltningen ställer sig bakom förslaget som tagits fram i bred
delaktighet.
3.3 Koppling till andra beslut och mål
Måltidspolicyn hänger intimt ihop med kommunens vision och kommunmål.
3.4 Äldreperspektiv
Lagstiftning inom vård och omsorg vad gäller kost för äldre och personer med
funktionsnedsättning har beaktats liksom EU-lagstiftning och livsmedelsverkets
anvisningar och rekommendationer.
Styrdokument och lagstiftning inom förskolan och skolan har beaktats vid
utarbetandet av förslag till Måltidspolicy.
Beslutsunderlag:
Mat och Måltider Oxelösunds kommun , policy avseende kvalitet för måltider vid
förskola, skola, vård och omsorg
Charlotte Johansson
Kommunchef
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Tjänsteskrivelse
Datum
3(3)
Beteckning
2015-04-13
Beslut till:
Kostchef (FÅ)
Kommunchef (FK)
Utbildningsnämnden (FÅ)
Vård- och omsorgsnämnden (FÅ)
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 Oxelösund
Besöksadress
Höjdgatan 26
Telefon/Fax
0155-380 00 (vxl)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Mat och Måltider
Oxelösunds kommun
Policy avseende kvalitet för måltider vid
förskola, skola, vård och omsorg
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Riktlinjer/ Rutin/ Policy/ Plan/ Program för
Datum
2015-
Innehållsförteckning
Sid:
1.
Bakgrund
3
2.
Syfte
3
3.
Måltidspolicy
4
4.
Måltidspolicyn innebär
4
5.
Ansvar
5
6.
Mål och kvalitetsuppföljning
7
Bilaga 1
Förutsättningar för genomslag, uppföljning och rutiner
Bilaga 2
Handlingsplan - aktiviteter, riktlinjer måltidspolicyn
2 (7)
Datum
2015-
1.
Bakgrund
Maten och måltiden är dagligen en viktig del i våra liv som njutning,
källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Våra matvanor
grundläggs redan i unga år och ska sedan främja god folkhälsa och
ge förutsättningar för ett gott liv. Måltiden ska ge näring, stimu
lans, tid för avkoppling och trevlig samvaro. Måltidsupplevelsen
påverkas till stor del dessutom av individuella förväntningar varför
även barnens, elevernas, äldre vid särskilda boenden samt
övriga inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter möjlighet
till dialog, inflytande och påverkan kring måltiden är viktig.
Förväntningar på ett attraktivt måltidsutbud finns idag även vid
cafeterior på fritidsgårdar och sportanläggningar, där varierande
aktiviter genomförs för att stimulera och på olika sätt medverka till
en god hälsa och harmoni i vår vardag.
Måltiden är en viktig pusselbit för att profilera Oxelösunds kommun
och med aktuella strategiska inriktningar bidra till;





Hållbar utveckling
God folkhälsa
En bättre folkhälsa där Oxelösundarnas faktiska folkhälsa och upplevda livskvalitet fortsatt ska utvecklas positivt. Måltidspolicyn tar sin
utgångspunkt i kommunens dokument ”Vision 2025” som beskriver
ambitioner med ovan nämnda övergripande mål för Oxelösunds
kommun, som varje medborgare kan förhålla sig till och en önskan
om hur framtiden ska se ut.
2.
Syfte
För att kommunens måltidsverksamheter ska erbjuda en hög och
enhetlig kvalitet har nedanstående styrdokument utarbetats för att
användas inom all kök-/serveringsverksamhet i kommunens samtliga nämnder. Detta styrdokument gäller all måltidsverksamhet såväl vid förskola, skola som vid äldreboende, hemtjänst, LSSverksamheter, psykiatriverksamheter, HVB -hem (hem för vård av
boende) samt fritidsgårdar och sportanläggningar.
Måltidspolicyn ska fungera som ett styrande dokument i det dagliga
arbetet och som stöd för att kvalitetssäkra måltidsverksamheten.
Policyn omfattar mat och måltider inom all kommunal verksamhet
och all berörd personal, samt vid t ex konkurrensutsättning och
eventuell entreprenaddrift.
3 (7)
Datum
2015-
Måltiden som helhet omfattar följande grundelement/aspekter och
tillsammans utgör de en helhetsupplevelse för en måltid som ska
tillfredsställa gäster på ett positivt sätt.





3.
Maten, måltidskomposition, utseende, doft, smak
Rummet, ljus, ljud, rekvisita, färg, form
Mötet, mellan människor, gäst och personal
Produkten, mat och dryck, njutning, fest
Stämningen, en kombination av samtliga aspekter
Måltidspolicy
I Oxelösund vill vi med stolthet erbjuda välsmakande mat och måltidsservice som genomsyras av hög och hållbar kvalitet.
Måltiden som erbjuds ska kännetecknas av;





Jämställdhet, delaktighet och hållbarhet
Hög kvalitet på råvaror och med lokala inslag
Att vara ”närlagad”
Trivsel och trevligt bemötande
Kostnadseffektivitet
”Mat med smak för ett gott liv”
4.
Måltidspolicyn innebär
Kundfokus:
Att måltiderna ska ses som en integrerad del av verksamheten
och bidra till förskolans och skolans läroplaners samt vård- och om
sorgens måluppfyllelse, därtill utnyttjas i den pedagogiska
verksamheten inom både förskola, skola som vård- och omsorg.
Att maten och måltidsmiljön är viktig då måltiderna skapar
förutsättningar för trivsel, välbefinnande och en plats för sociala
kontakter.
Att gästerna har möjlighet att aktivt medverka till att utforma och ta
ansvar för matsalsmiljön.
Att måltiden inom skola, särskilda boenden och hemtjänst på sikt
ska bestå av minst två alternativ. Valmöjligheter bidrar till att fler
väljer att äta och ökar aptiten.
Att samtliga gästkategorier ska vid måltidsservering känna sig väl
och positivt bemötta.
4 (7)
Datum
2015-
Näring och energi:
Att Nordiska näringsrekommendationer 2012 ska utgöra grund och
riktlinjer för planering och servering av kommunens måltider.
Att måltiden ska serveras vid samma tidpunkt varje dag för den
enskilde matgästen vid förskola och skola.
Att måltiderna inom särskilt boende ska serveras jämt fördelade
över dagen och vid behov ska mellanmål serveras oavsett tidpunkt
på dygnet.
Att dialog ska ske med den boende på särskilt boende och
måltiderna så långt det är möjligt serveras efter den boendes
önskemål.
Att nattfastan inom omsorgsverksamheten aldrig får bli mer än 11
timmar.
Ett hälsosamt liv:
Att måltiderna ska anordnas på ett sådant sätt att de bidrar till alla
målgruppers fysiska, psykiska och sociala utveckling.
Att måltiderna grundlägger och främjar goda matvanor och en god
hälsa för alla såväl barnen/eleverna som vuxna och äldre.
Att måltiderna i Oxelösunds kommun ska främja en hälsomedveten
och sund livsstil som medverkar till trygghet hos samtliga
matgäster. I begreppet trygghet omfattas såväl rätt näringsinnehåll,
behovsanpassade måltider (specialkoster) som säkra råvaror och
hög livsmedelshygienisk kvalitet.
Att utveckling av kommunens måltider ska ske i samklang med det
regionövergripande folkhälsoarbetet i Sörmland där målet är satt att
”Sörmland ska bli Sveriges friskaste län 2025”.
Hållbarhet:
Att vid upphandling av livsmedel ska mindre enheters behov så
långt möjligt tillgodoses.
Att lokala livsmedel i mån av tillgång ska användas i kommunens
måltidsupplevelser för att bevara och stimulera omgivande
landsbygd och ursprung.
5 (7)
Datum
2015-
Att strävan ska vara att öka servering av vegetariska rätter i
kommunen som främjar hälsan och en hållbar livsmedelskonsumtion och som minskar köttkonsumtionen, vilket bidrar till
minskning i utsläpp av växthusgaser och därmed ger ökade
möjligheter att nå de nationella klimatmålen.
Att ambitioner och riktlinjer ovan succesivt förväntas ge
synergieffekter i hela kedjan, där människor i Oxelösunds kommun
är viktiga och förväntas vilja leva, bo och arbeta, där måltiden ska
ses som ett av de viktiga konkurrensmedlen.
5.
Ansvar
God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringsintag hos oss
alla. Därför är maten oavsett ålder ett viktigt redskap för att
förebygga sjukdom och bevara hälsa. Vid sjukdom och ohälsa ökar
behovet av energi och näringsämnen, medan förmågan att äta och
tillgodogöra sig maten minskar.
Om rätt både mängd och typ av mat serveras varje gäst, påverkas
förmågan till fysisk aktivitet positivt hos varje individ, vilket i sin tur
kan förebygga och bidra till ett minskat omvårdnadsbehov hos
äldre.
Särskilt boende
 Vid särskilda boenden har kommunen totalt ansvaret för den
mat och måltider som serveras, då det gäller att uppnå fullt
energi- och näringsbehov varje dag och fördelat över
dygnet. Ansvariga chefer inom vård- och omsorgsnämndens
verksamheter ansvarar för att mål och policys för måltider
inom särskilda boenden är väl kända och används i den
egna verksamheten.
Förskola och skola
 Rektor och förskolechef har det övergripande ansvaret för
servering av måltider i skola och förskola samt att uppsatta
mål och policys är väl kända och används i den egna
verksamheten.

Måltiderna som serveras i förskolan och skolan är endast en
del av dygnets näringsbehov och matintag. Ett delat ansvar
råder därför mellan förskola/skola och föräldrarna, för att
barn och elever ska få fullt energi- och
näringsbehov
tillgodosett varje dag. För att ge barn och ungdomar en
positiv inställning till mat och matvanor krävs samverkan
mellan förskola/skola och föräldrar.
6 (7)
Datum
2015-
Nämnderna
 Genom att grundlägga goda och medvetna matvanor i barnens och ungdomarnas tidiga åldrar kan risk för nutritionsrelaterade sjukdomar t.ex. övervikt, fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och karies förebyggas.
6.

Genom att rätt både mängd och typ av mat serveras varje
gäst, påverkas förmågan till fysisk aktivitet positivt hos varje
individ, vilket i sin tur kan förebygga och bidra till ett minskat
omvårdnadsbehov hos äldre.

I verksamheter som drivs av Oxelösunds
kommun är
respektive nämnd ansvarig livsmedelsföretagare, vilket
innebär att samtliga måltider som serveras ska vara säkra,
möjliga att spåra och gästen ska få trovärdig information om
dess innehåll.
Uppföljning av måltidspolicyn
Måltidspolicyn ska integreras som en självklar del i kommunens
löpande kvalitetsuppföljning och utgör där tydlig profil i det
hälsofrämjande arbetet, som ansvariga nämnder omfattas och är en
del av. Kostenheten/kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för att
uppnådda effekter årligen redovisas i årsredovisningen.
Referenskällor till dokumentet:
* Vision 2025 med övergripande mål för Oxelösunds kommun www.oxelosund.se
* Nordiska näringsrekommendationer 2012, NNR www.livsmedelsverket.se
* www.landstingetsormland.se/Sa-styrs-landstinget/Sveriges-friskaste-lan-2025
7 (7)
1(2)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Lars-Erik Carlsson
Datum
Dnr
2015-02-20 13:23:29
KS.2014.79
Kommunstyrelsen
Upphandlingspolicy
Godkänna upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling
1. Sammanfattning
Oxelösunds kommuns revisorer har i sin risk- och väsentlighetsbedömning funnit
skäl för att granska den interna kontrollen i kommunens avtalshantering.
PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Oxelösunds kommun
genomfört en granskning av avtalshantering. Granskningen är en del av beslutad
revisionsplan. Ett av förslagen i granskningsrapporten var att se över nuvarande
riktlinjer för upphandling och i stället skapa en övergripande upphandlingspolicy
och riktlinjer för upphandling utifrån upphandlingspolicyn
Oxelösunds kommun har en gräns för direktupphandling som är lägre än den
lagreglerade. Det lagreglerade gränsvärdet har höjts. Mot bakgrund av detta är
det på sin plats att höja gränsvärdet och samtidigt se över riktlinjerna utifrån det
höjda gränsvärdet och revisorernas avtalsgranskning.
Kommunstyrelseförvaltningen har nu omarbetat riktlinjerna samt tagit fram en ny
upphandlingspolicy som följer de nationella gränsvärden som gäller för
direktupphandling.
För att uppnå stor delaktighet och få flera perspektiv på ärendet har
upphandlingspolicyn och riktlinjerna har varit på remiss i
kommunstyrelseförvaltningens ledningsgrupp, koncernledningen, och en grupp
leverantörer i det lokala näringslivet.
Policyn var uppe i Kommunstyrelsen 2015-03-11 och återremitterades med
anledning av att en skarpare text krävdes kring sociala hänsyn och krav på
kollektivavtalsliknande villkor skall ingå. Policyn är nu omskriven i enlighet med
kommunstyrelsens krav.
2. Ärendet
2.1 Bakgrund
Oxelösunds kommuns revisorer har i sin risk- och väsentlighetsbedömning funnit skäl för
att granska den interna kontrollen i kommunens avtalshantering.
PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Oxelösunds kommun genomfört
en granskning av avtalshantering. Granskningen är en del av beslutad revisionsplan. Ett
av förslagen i granskningsrapporten var att se över nuvarande riktlinjer för upphandling
och i stället skapa en övergripande upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(2)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-02-20 13:23:29
KS.2014.79
utifrån upphandlingspolicyn
Oxelösunds kommun har en gräns för direktupphandling som är lägre än den
lagreglerade. Det lagreglerade gränsvärdet har höjts. Mot bakgrund av detta är det på sin
plats att höja gränsvärdet och samtidigt se över riktlinjerna utifrån det höjda gränsvärdet
och revisorernas avtalsgranskning.
Kommunstyrelseförvaltningen har nu omarbetat riktlinjerna samt tagit fram en ny
upphandlingspolicy som följer de nationella gränsvärden som gäller för direktupphandling.
För att uppnå stor delaktighet och få flera perspektiv på ärendet har upphandlingspolicyn
och riktlinjerna har varit på remiss i kommunstyrelseförvaltningens ledningsgrupp,
koncernledningen, och en grupp leverantörer i det lokala näringslivet.
I rapporten framgick också att upprättandet av en avtalsdatabas kommer att underlätta för
de olika verksamheterna att känna till kommunens samtliga avtal. Denna avtalsdatabas
finns nu på plats. Kommunstyrelseförvaltningen har tecknat avtal om juridisk kompetens
som skall förstärka förvaltningen vid behov.
3.1
Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget
Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att ett flertal fördelar för verksamheterna,
leverantörer och entreprenörer kommer att uppnås med den nya upphandlingspolicyn och
Riktlinjerna för upphandling. Förslaget till nya riktlinjer är tydligare kring hur
verksamheterna skall hantera de olika upphandlingarna och avtalen. En annan fördel är
att policy och riktlinjer är att de är uppdaterade med nya gränsvärden.
Beslutsunderlag
Bilaga 1. Upphandlingspolicy
Bilaga 2. Riktlinjer för upphandling
Förvaltningschef
Handläggare
Charlotte Johansson
Lars-Erik Carlsson
Upphandlingspolicy
Oxelösunds kommun
Oxelö Energi AB
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Policy för Upphandling
Datum
2015-03-27
Upphandlingspolicy
Allmänt
Oxelösunds kommuns upphandlingspolicy med tillhörande Riktlinjer utgör ett
komplement till lagstiftning och andra styrande dokument som berörs.
Upphandlingspolicyn gäller Oxelösunds kommuns alla verksamheter och bolag.
Upphandlingspolicyn styr intern handläggning beträffande verkställighet av
tidigare fattade beslut om externt köp av varor, tjänster, byggentreprenader,
byggkoncessioner, leasing, hyra, hyrköp och tjänstekoncessioner (undantaget
är fastighetsförvärv och uthyrning av befintliga lokaler).
Upphandlingspolicyn beskriver ramarna för kommunens upphandling.
Upphandlingspolicyn fastställs av Kommunfullmäktige.
Bilagan ”Riktlinjer” beskriver hur upphandling ska genomföras av tjänstemännen
inom kommunen. Riktlinjerna revideras vid behov av Inköpschefen i samråd med
Kommunchefen.
Strategi
Inköpsenheten är en för kommunledningen strategisk resurs och
upphandlingspolicyn syftar till att ange övergripande kvalitativa målsättningar för
goda affärer. Vilket också innefattar styrning av interna verksamheter beträffande
krav, effektivisering och utveckling av kommunala tjänster. Som ett medel att frigöra
resurser till kommunens olika verksamheter. Samt för uppfyllande av kommunledningens strategiska mål som i slutändan ska komma alla medborgare till del.
Inköpsenheten är kommunledningens strategiska resurs beträffande beslutsunderlag
gällande de affärsmässiga delarna vid val av egenregiverksamhet eller
konkurrensutsättning/avknoppning.
Syfte och mål
Upphandlingspolicyn ska säkerställa att upphandlingar av varor och tjänster sker
på ett kvalitetssäkrat, kostnadseffektivt, affärsmässigt och rättvist sätt.
Upphandling ska ske med helhetssyn och utifrån ett totalkostnadsperspektiv.
Upphandlingspolicyn är ett styrande dokument som syftar till att främja en hållbar
utveckling, bästa hushållning med kommunala medel, samt bidra till att resurser
kan frigöras inom olika verksamheter.
Intern handläggning
För att kvalitetssäkra upphandlingar ska kommunens inköpsenhet alltid vara
delaktig vid upphandling (enligt LOU/LUF). Undantaget är s.k. avrop på ramavtal,
rabattavtal och enskilda direktupphandlingar till lågt värde som närmare finns
beskrivet i Riktlinjer.
Uppdragsgivare/verksamheten ska alltid och i god tid kontakta Inköpsenheten
beträffande tänkt upplägg och planering av en upphandling.
2 (5)
Datum
2015-03-27
Oavsett belopp ska upphandlingar alltid genomföras affärsmässigt och med
utnyttjande av befintlig konkurrens. Ställda krav ska vara behovsstyrda
beträffande ekonomi, omfattning, kvalitet, och med beaktande av miljökrav, etiska
och sociala hänsynstaganden.
Leverantörskontakter inför och under en upphandling samt under avtalstiden eller
i övrigt ska ske på ett affärsetiskt och förtroendeskapande sätt. Handläggare ska
uppträda med hög personlig integritet så att inblandade personers objektivitet
och trovärdighet aldrig kan ifrågasättas.
Kommunen ska verka för att små och medelstora företag ska kunna delta i
upphandlingar på ett rättvist sätt, i syfte att underlätta och vidmakthålla sund
konkurrens.
Krav på leverantörer ska vara proportionerliga i förhållande till upphandlingens
omfattning. Ställda krav ska vara möjliga att följa upp. Anbudsprövning och
anbudsutvärdering ska ske med beaktande av objektivitet, likabehandling och
utan s.k. ovidkommande hänsyn.
Uppföljning av såväl leverantörer som avtal ska ske regelbundet och systematiskt
av avtalsansvarig verksamhet. Se mer under riktlinjer.
Samordning
Inköpsenheten har det övergripande ansvaret för att kommunens/koncernens
upphandlingar samordnas så att kommunens storlek och styrka som köpare
tillvaratas.
I Inköpsenhetens samordningsansvar ligger även att renodla produktsortiment och
antal leverantörer i syfte att skapa ökad konkurrens och kostnadsbesparingar.
Inköpsenheten ansvarar för uppföljning av gjorda upphandlingar, samt att
ramavtal och rabattavtal tecknas för frekventa varor och tjänster som årligen
överstiger direktupphandlingsgränsen. Verksamheterna ansvarar för uppföljning
av direktupphandlingar.
Inköpsenheten ansvarar för att kommunens ramavtal är aktuella och finns
tillgängliga på Oxman.
Möjligheten till samordning av upphandlingar med andra kommuner, kommunala
bolag, landsting, staten eller inköpscentraler ska alltid beaktas.
Vid inköpssamordning och inriktning på antagande av endast en eller ett fåtal
ramavtalsleverantörer ska riskbedömning beträffande eventuell framtida
försämrad konkurrens alltid göras.
Miljö
Upphandlingar ska bidra till en hållbar utveckling, minsta möjliga miljöpåverkan
samt följa kommunledningens strategiska inriktning och beslut.
Miljökrav vid upphandling ska alltid ställas utifrån ett helhetsperspektiv så att
kraven blir proportionerliga och att maximal miljönytta för satsade kommunala
medel erhålles.
Vid upphandling ska alltid beaktas att entreprenörer, leverantörer och dess
underleverantörer i alla led, följer nationell miljö och arbetsmiljölagstiftning,
samt att köpta varor uppfyller svensk miljölagstiftning.
3 (5)
Datum
2015-03-27
Uppdragsgivaren/verksamheten ansvarar för att relevanta miljökrav på varan
eller tjänsten anges i kravspecifikationen.
Miljökrav såväl som andra krav får inte vara diskriminerande, oproportionerliga
eller på annat sätt strida mot Lagen om Offentlig Upphandling.
Etiska och Sociala hänsynstaganden
Vid upphandling av produkter ska krav ställas på att leverantören och dennes
eventuella underleverantörer, i alla led följer relevant nationell lagstiftning,
dock alltid lägst relevanta delar i:
•
•
•
ILO:s Kärnkonventioner betr. bl.a. barnarbete och anställningsvillkor.
FN:s Barnkonvention
FN:s Deklaration om mänskliga rättigheter
•
Det finns möjligheter att ställa särskilda krav på social hänsyn vid upphandlingen. Det kan vara krav som syftar till att anställa personer som har
särskilda svårigheter att komma in på arbetsmarknaden eller att främja
yrkesutbildning på arbetsplatsen. Hänsyn kan även tas genom att ställa
krav på antidiskrimineringsklausuler i kontrakten. När Oxelösunds kommun och de kommunala bolagen ställer sociala krav skall dessa vara relevanta för den aktuella upphandlingen.
•
Kommunen och de kommunala bolagen skall ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor i de särskilda kontraktsvillkoren med syfte att säkerställa goda arbets-och anställningsvillkor och därigenom främja en sund
konkurrens som är tillämplig på den enskilda upphandlingen.
Direktupphandling
Lagen om Offentlig Upphandling gäller vid all offentlig upphandling oavsett belopp.
Direktupphandling får inte ske på områden där ramavtal finns tecknade
(Ramavtalsförteckning finns på Oxman).
Direktupphandling till ”Lågt värde”
Vad som kommunen betraktar som lågt värde överensstämmer med lagstiftarens
direktupphandlingsgränser, vilka revideras vartannat år. Aktuella beloppsgränser
finns beskrivet i Riktlinjerna.
Vid enstaka köp av vara eller tjänst till lågt värde och såvida ramavtal inte finns,
så kan detta direktupphandlas av respektive verksamhet.
Direktupphandling ska alltid ske med beaktande av lagstiftning, utnyttjande av
befintlig konkurrens, samordning, miljökrav, etiska och sociala krav samt utifrån
ett totalkostnadsperspektiv.
Respektive verksamhet ansvarar själv för affärsmässighet, lagkrav,
anbudshandläggning, diarieföring och arkivering vid direktupphandling.
Direktupphandling med hänvisning till ”Synnerliga skäl”:
Direktupphandling kan ske på grund av synnerliga skäl såvida ett brådskande och
helt oförutsett behov, som inte kommunen själv kunnat råda över har uppstått.
4 (5)
Datum
2015-03-27
Kontakt med Inköpsenheten ska alltid tas såvida en upphandling ska ske på grund
av synnerliga skäl.
5 (5)
1(1)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Niklas Thelin
0155- 381 22
072- 212 78 20
[email protected]
Datum
Dnr
2015-03-16
KS.2015.38
KS.2014.77
Kommunstyrelsen
Förändrade taxor och avgifter för mötesrum på Koordinaten
1. Taxa för hyra av Koordinatens mötesrum Eventsalen fastställs till 1 800 kr för 4 timmar
och 3 600 kr för 8 timmar för företag och andra privata aktörer.
2. Taxa för hyra av Koordinatens mötesrum Lilla och Stora mötet fastställs till 1 000 kr för
4 timmar för företag och andra privata aktörer.
3. Taxorna gäller från 1 maj 2015
2. Sammanfattning
Kultur- och fritidsnämnden föreslår att taxor för uthyrning av Koordinatens mötesrum
ändras från 1 maj 2015 enligt nedan.
Förslaget omfattar företagares hyra av möteslokaler. Nämnden hänvisar till
konkurrenslagens intentioner, vars innebörd är att kommuner inte får ha verksamhet
som konkurrerar med företag. Av ett kompletterande samtal med kulturoch
fritidschefen framkommer att föreslagna taxor motsvarar kostnaderna för verksamheten.
Avgift övriga (företag, privat)
Nuvarande avgift
Förslag
Hyra eventsalen
1 500 kr för max 4 timmar
1 800 kr för 4 timmar
2 500 kr för > 4 timmar
120 kr per timme
Hyra sammanträdesrum
Kommunstyrelseförvaltningen stöder kulturoch fritidsnämndens förslag men föreslår
att höjningen ska omfatta hela gruppen ”Övriga”, det vill säga såväl företag som andra
privata aktörer.
Charlotte Johansson
Kommunchef
Niklas Thelin
Utredare
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen 2015-03-16
Protokoll från kulturoch fritidsnämnden 2015-02-09, § 11
Beslut till
Kultur- och fritidsnämnden (FÅ)
Niklas Thelin (FK)
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Blad 1 (1)
Sammanträdesdatum
Kultur- och fritidsnämnden
Kfn §11
2015-02-09
Dnr KFN.2015.12
Koordinatens mötesrum ändrade taxor
Kultur- och fritidsnämndens förlsag till beslut i kommunfullmäktige
1 Förslag till förändrade taxor för företagare som bokar Koordinatens mötesrum:
- Ny taxa för eventsalen blir 1.800 kr för 4 timmar och 3600 kr för 8 timmar
- Ny taxa för lilla och stora mötet blir 1000 kr för 4 timmar
2 Förslagen om ändrade taxor föreslås gälla från 1 maj 2015.
Sammanfattning
Koordinatens mötesrum behöver ändra på taxorna utifrån konkurrenslagens
intentioner. Konkurrenslagstiftningen tillåter inte att kommuner har konkurerande
verksamhet med företag. Förslagen föreslås träda ikraft från 1 maj 2015.
Beslutsunderlag
Koordinatens mötesrum taxor beslut KF.pdf
Koordinatens mötesrum ändrade taxor.docx
Dagens sammanträde
Kultur- och fritidschefen förderar ärendet.
______
Beslut till:
Kommunstyrelsen (FÅ)
Kultur- och fritidschef (FK)
Utdragsbestyrkande
1(2)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Göran Bernhardsson
0155-381 54
Datum
Dnr
2015-03-27
KS.2015.23
Kommunstyrelsen
Oxelösunds kommuns årsredovisning 2014
1. Årsredovisningen för 2014 fastställs.
2. Medel för ej färdigställda investeringar från 2014 omfattande 29 647 tkr överförs i
form av tilläggsbudget till investeringsutrymmet 2015 (se bilaga).
Tilläggsbudgeten fördelas enligt följande:
Kommunstyrelsen
Utbildningsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden
27 304 tkr
1 240 tkr
171 tkr
50 tkr
882 tkr
2. Bakgrund och sammanfattning
Årsredovisningen för 2014 för Oxelösunds kommunkoncern har upprättats.
Kommunens bokförda resultat uppgår till 9,4 mkr (8,6 mkr).
Resultatet enligt lagen om god ekonomisk hushållning är 12,0 mkr (8,7 mkr).
Det bokförda resultatet minskas genom att reavinster elimineras, -1,2 mkr.
Dessutom görs en avsättning till särskilda satsningar för åtagande i samband med ett
kommande möte inom Douzelage-samarbetet med -0,5 mkr. Men projektavsättningar som
gjordes i förra bokslutet, 4,3 mkr, lyfts nu fram och förbättrar resultatet till 12,0 mkr.
Nämndernas budgetutfall har förbättrats med 1,6 mkr, från ett överskott på 2,5 mkr till ett
överskott på 4,1 mkr.
Vad måluppfyllelsen beträffar så hänvisas till årsredovisningen avseende nämndernas
arbete. Kommunfullmäktige angav fem mål vilka följts upp i årsredovisningen.
Dessa är: Trygg och säker uppväxt
God folkhälsa
Hållbar utveckling
I samband med beslut om årsredovisningen ska kommunfullmäktige också ta ställning till
de äskanden om tilläggsbudgetering av investeringar från 2014 till 2015 som nämnderna
önskar föra över till investeringsutrymmet 2015.
Investeringsbudgeten var 49,7 mkr, varav nettoutgifterna blev 17,9 mkr. Kvar av
investeringsmedlen var således 31,8 mkr.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(2)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-27
KS.2015.23
Nämnderna önskar föra med sig sammanlagt 29,6 mkr.
Kultur- och fritidsnämnden har i samband med sitt bokslut särskilt beslutat äska att 147 tkr
av ej förbrukade medel ur nämndens investeringsram 2014 flyttas till Kommunstyrelsens
investeringsbudget 2015, projekt lägerboende.
Förslaget till tilläggsbudget ökas därför med 147 för Kommunstyrelsen respektive minskas
med 147 tkr för Kultur- och fritidsnämnden.
Beslutsunderlag
Årsredovisning 2014 (särskild bilaga)
Bilaga till årsredovisningen gällande tilläggsbudget av investeringar
Charlotte Johansson
Kommunchef
Beslut till:
Revisorerna (FÅ)
Ekonomikontoret (FK)
Personalchef (FK)
Förvaltningschefer (FK)
Kommunstrateg (FK)
Göran Bernhardsson
Redovisningschef
Årsredovisning 2014
Fastställd av Kommunfullmäktige 2015-05-12, §?
Innehållsförteckning
Inledning ................................................................................................................... 2
Årsredovisningen i korthet ..................................................................................... 4
Viktiga händelser och beslut 2014 .......................................................................... 5
Kommunmål .............................................................................................................. 6
Trygg och säker uppväxt .............................................................................. 7
God folkhälsa ............................................................................................. 11
Trygg och värdig ålderdom ......................................................................... 14
Attraktiv bostadsort .................................................................................... 17
Hållbar utveckling………………………………………………………………... 20
Finansiella mål ………………………………………………………………… 23
Personalredovisning .............................................................................................. 24
Internkontroll .......................................................................................................... 30
Nämndredovisning ................................................................................................. 32
Kommunstyrelsen ...................................................................................... 32
Kultur- och fritidsnämnden ......................................................................... 36
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ...................................................... 38
Utbildningsnämnden .................................................................................. 40
Vård- och omsorgsnämnden ...................................................................... 44
Övriga nämnder ......................................................................................... 48
Driftredovisning ...................................................................................................... 49
Ekonomi .................................................................................................................. 50
Kommunkoncernen ................................................................................................ 60
Resultaträkning .......................................................................................... 65
Balansräkning ............................................................................................ 66
Kassaflöde ................................................................................................. 67
Noter .......................................................................................................... 68
Redovisningsprinciper .......................................................................................... 75
Ord och begrepp .................................................................................................... 77
1
Inledning
Att människor ska kunna leva de liv de önskar
och ha möjlighet att förverkliga sina drömmar,
det är vad arbetet som sker inom Oxelösunds
kommun handlar om. Varje timme, varje dag,
varje natt, året runt, vardag som helgdag,
levererar vi kommunal verksamhet till våra
invånare.
Under 2014 har arbetet med att förverkliga en
ny sammanhållen förskola och skola i
innerstaden, tagit fart. Det är ett av de största
och mest kostsamma projekt som vi kommer
att genomföra inom överskådlig tid. Därför är
det oerhört viktigt att processen får ta lite tid,
att den blir bra och att det blir rätt från början.
Vi räknar med att kunna ta den nya förskolan
och skolan i bruk höstterminen 2018.
Det här är en summering av det arbete som
har präglat året som gått.
Parallellt med att vi rustar gammalt och bygger
nytt, arbetar vi med att förbättra kvaliteten inom
våra verksamheter.
Det vi i dagligt tal kallar för ”Greppet om
framtiden” börjar sätta sig. Vi har fortsatt vårt
arbete med att få kontroll på kostnader och
resultat i verksamheterna. Vi är på god väg att
lyckas, men är ännu inte riktigt i mål. När vi
har en stabil ekonomi är det mycket enklare att
vidta de åtgärder som behövs för att stärka
Oxelösund både på kort och på lång sikt. Då
kan vi göra de satsningar som bygger
framtidstro och ger en positiv effekt på
Oxelösunds utveckling.
Oxelösunds kommun har under 2014 deltagit i
Sveriges kommuner och landstings projekt
”Förändra Radikalt”. I projektet har vi
tillsammans med 9 andra kommuner utbildats i
tjänstedesign och innovation utifrån brukarnas
perspektiv. I Oxelösund valde vi att fokusera
på ett utvecklingsarbete för att öka nöjdheten
inom vår äldreomsorg, där vi har sett att vi får
låga betyg från brukarna.
Oxelösund har nu 11 551 invånare, en ökning
med 148 invånare under 2014. Vi har inte på
många år haft ett så stort intresse för att bo
och verka i Oxelösund. Samtidigt har vi
bostadsbrist och brist på färdigberedd
företagsmark vilket är fokusområden som vi
har identifierat för framtiden.
Vi har under det gångna året också utvärderat
avtalet med Nyköpings kommun vad gäller ITverksamhet. Ett nytt avtal har tecknats där vi
har tagit vara på erfarenheterna från åren som
gått. Vi har kommit en bit på väg med den
digitala utvecklingen. Hela
sammanträdesadministrationen har
digitaliserats och införandet av e-tjänster har
startat. Det nya avtalet medger ännu bättre
förutsättningar för att ”hänga med” i
utvecklingen och ett flertal e-tjänster kommer
att introduceras 2015. Ett nytt personal- och
lönesystem har handlats upp tillsammans med
Nyköpings kommun och det går i drift i början
av 2015.
Det är med stolthet vi konstaterar att vi blev
årets klättrare i Svenskt Näringslivs ranking.
Från plats 264 klev vi till plats 134, hela 130
placeringar! Vi kommer att fortsätta arbeta för
att relationen mellan kommunen och
näringslivet ska bli ännu bättre. Näringslivet är
en viktig motor i kommunens utveckling. Med
stöd av handlingsprogrammet för
företagsetableringar, som vi har fått på plats
under året, kan vi ge företagare bättre
förutsättningar för etablering och för att kunna
växa i Oxelösund och i regionen.
Vi har under 2014 också fått testa vår
krisberedskap i samband med att fartyget
Kerrtu gick på grund vid Landsort och
bogserades in till Oxelösunds hamn.
Räddningsinsatsen gick bra och vi fick öva
krishantering i skarpt läge.
2
Det är en spännande utveckling vi ser i
Oxelösund. Vi har påbörjat ett
förändringsarbete som kommer att leda till
förbättringar inom många områden. Men
utveckling kräver också mod. Vi måste våga
ompröva beslut och se vilka investeringar vi
behöver göra för att vara en attraktiv kommun,
samtidigt som vi tar ett helhetsansvar för
kommunens utveckling och framtid. Duktiga
och engagerade medarbetare som
åstadkommer kvalitet i kommunens
verksamheter och gör livet bättre för
kommunens invånare är den viktigaste
resursen. Resultatet för 2014 gör att vi kan
fortsätta vår resa med att göra Oxelösund till
en ännu bättre plats att bo på, verka i och
besöka.
Catharina Fredriksson
Charlotte Johansson
Kommunstyrelsens ordförande
Kommunchef
3
Årsredovisningen i korthet
Bilden visar en värdering av Oxelösunds
kommuns läge och utveckling gällande
befolkning, måluppfyllelse, ekonomi och
personal.
Befolkning
Måluppfyllelse kommunmålen
Ekonomi
Horisontell linje visar utvecklingen det senaste
året, om den varit positiv eller negativ. Vertikal
linje visar läge/resultat för 2014. Ju högre upp
desto bättre läge/resultat.
Personal
Läge/
resultat
Befolkningstillväxt
Nämndernas
budgetutfall
Hållbar
utveckling
Resultat i %
av skatter och
statsbidrag
Utveckling
negativ
Trygg och
säker uppväxt
Pensionsålder
Årets resultat
Utveckling
positiv
Soliditet
Nettokostnadsandel
Timavlönat
arbete
God folkhälsa
Övertid/mertid
Sjukfrånvaro
4
Attraktiv
bostadsort
Trygg o värdig
ålderdom
Viktiga händelser och beslut 2014
•
I juli passerade invånarantalet 11 500.
•
Koordinaten satte rekord i antal
besökare.
•
Oxelösund blev Årets klättrare i
Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat, förbättring med 130 platser.
•
En plan för företagsetablering har tagits fram.
•
Kommunen deltog på logistikmässa i
Göteborg och Kista, på bomässa och
näringslivsdag i Nyköping.
•
Regeringen beviljade kommunen att
ingå i det finska förvaltningsområdet.
•
Ett folkhälso- och miljöutskott har inrättats.
•
Ett treårigt projekt kring missbruksfrågor – Utsikt – har inletts.
•
Byggstart för de 14 ”Kanalhusen”.
•
Musiklek för förskolebarn i samarbete
med Musikskolan.
•
Antalet elever i grundskolan har ökat
med 10 % vilket motsvarar drygt 100
elever.
•
D-skolans fritidshem fick nya lokaler i
gamla Torgskolan.
•
Elevantal inom Svenska för invandrare
ökade från 70 till 210.
•
Ny verksamhet startade i augusti inom
Särskild undervisning för vuxna.
•
247 nyanlända har bosatt sig i Oxelösund.
•
Ett boende för ensamkommande flyktingbarn har startat.
•
Oxelösund har fått premier för väl
genomförd utbildningsinsats av
omvårdnadspersonal, knappt 4
miljoner kr.
•
Fastighetsskötare har anställts på
helgerna med uppgift att hålla snyggt i
några utvalda områden även under
helgerna.
•
Ett pumphus i form av en modell av
Hävringebåken har uppförts.
•
Gratis Wifi har erbjudits för
badgästerna på Jogersö.
•
Ett vindkraftverk och en
solcellsanläggning har installerats i
Fiskehamnen.
•
Omkring 100 ungdomar feriearbetade
under sommaren i kommunens olika
verksamheter. Det var betydligt fler än
tidigare somrar
Modell av Hävringebåken
5
Kommunmål
Kommunfullmäktige har antagit fem kommunmål med politiska prioriteringar samt mått för
2014. Hela koncernen ska bidra till att uppnå
målen. Varje nämnd har i sin verksamhetsplan
för 2014 antagit egna mål och mått inom de
fem kommunmålen. Nämnderna har också
fastställt vilka målvärden som ska vara uppnådda för att målen ska anses uppfyllda.
Kommunmålet Attraktiv bostadsort har bäst
resultat med drygt 80 % uppnådda och nästan
uppnådda målvärden. Lägst resultat visar
Trygg och värdig ålderdom med cirka 50 %
uppnådda och nästan uppnådda värden. Arbetet inom God folkhälsa har resulterat i cirka
60 %. Trygg och säker uppväxt och Hållbar
utveckling nådde cirka 70 % vardera.
Av spindeldiagrammet nedan framgår en
sammantagen bedömning av måluppfyllelsen
för kommunmålen. Bilden visar andelen av
kommunfullmäktiges och nämndernas mått där
”målvärdet är helt uppnått” och ”målvärdet är
nästan uppnått”.
Inom respektive målområde varierar måluppfyllelsen vilket framgår i den fortsatta redovisningen av respektive mål.
Diagram med sammantagen bedömning av måluppfyllelsen för kommunmålen.
Diagrammet visar andel ”helt uppnådda” och ”i stort sett
uppnådda” målvärden av Kommunfullmäktiges och nämndernas mått.
6
Fortsatt läsanvisning
årsredovisning samt i bolagsstyrningsrapporterna.
Under respektive kommunmål utgår bedömningen av måluppfyllelsen från en sammanvägning av uppnådda värden för kommunfullmäktiges och nämndernas mått samt bolagens
resultat enligt följande:
Oxelösund ingår sedan 2011 i ett nätverk för
resultatjämförelser, Kommunens kvalitet i korthet. Nätverket organiseras av Sveriges kommuner och landsting, SKL. Årligen görs jämförelser av 40 indikatorer.
75-100 %
50-74 %
25-49 %
0-24 %
Respektive kommunmål avslutas med en presentation av de indikatorer som kan hänföras
till respektive mål.
mycket god måluppfyllelse
god måluppfyllelse
relativt låg måluppfyllelse
låg måluppfyllelse
Dessa indikatorer kan ge en kompletterande
bild inom målområdet men utgör inte grunden
för bedömningen av måluppfyllelsen.
Mer utförlig beskrivning av nämnderas och
bolagens måluppfyllelse med kommentarer
och analyser finns i respektive nämnds/bolags
Barn och ungdomar ska känna sig trygga såväl
i samhället som i de kommunala verksamheterna.
Prioriteringar 2014-2016
I Oxelösund når barn och ungdomar goda
studieresultat, var och en efter sina förutsättningar.
I Oxelösund deltar barn och ungdomar aktivt i
ett brett kulturoch fritidsutbud.
I Oxelösund växer barn och ungdomar upp
med trygga föräldrar och i en trygg och säker
miljö.
Måluppfyllelse
Kommunen som helhet visar god måluppfyllelse. Utvecklingen är inte helt tillfredsställande i alla delar.
Måluppfyllelsen avseende deltagandet i kulturoch fritidsaktiviteter och trygghet är relativt god
och utvecklingen positiv. Lägst är måluppfyllelsen och utvecklingen gällande studieresultat.
Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. Trygg och säker
uppväxt når nivån god måluppfyllelse.
7
Grön färg visar att måttet är uppnått, gult att
det är i stort sett uppnått och rött att måttet
inte är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen sedan 2013.
Uppföljning av
kommunfullmäktiges mått
Tabellen visar utvecklingen av de mått
kommunfullmäktige antagit i Mål och budget
2014-2016.
Uppnådda värden
Mått
Ökad andel elever år 9 som når minst
godkända betyg i alla ämnen.
Ökad andel elever år 3 som klarar alla
delprov i svenska och matematik i nationella prov.
Bibehållen nivå på andel elever år 7 som
är nöjda med sin fritid.
2012
2013
2014
64,4 %
84,6 %
63,8 %
84 %
63 %
79 %
92 %
1
flickor
-
Resultat samt utvecklingsriktning
från 2013
80 %
flickor
84 %
pojkar
97 %
1
pojkar
Andel elever år 7 som deltar i någon aktivitet på fritiden.
-
-
89 %
Upplevd trygghet i förskola och skola.
-
-
-
Nöjd kund-index familjestöds öppenvård.
-
-
51 %
2
3
1 Avser 2011
2 Mätning har inte genomförts
3 Index har ännu inte beräknats
Kommentarer och analys av
Ökad andel elever år 9 som når minst
godkända betyg i alla ämnen.
Kunskapsresultaten för elever som lämnar
grundskolan i Oxelösund har varierat mellan
åren. Resultaten har med få undantag varit
svaga jämfört med liknande kommuner, länet
och riket.
Resultaten försämrades kraftigt jämfört med
2013 till samma nivå som 2012. En tredjedel
av eleverna, drygt 20 fick inte betyg i ett eller
flera ämnen. Små populationer ger lätt stora
svängningar i resultaten. En elev motsvarade
ca 1,6 % av samtliga elever. I gruppen fanns
en relativt hög andel elever med särskilda
behov av olika karaktär. Några elever var
nyanlända med begränsade språkkunskaper
och i några fall utan tidigare skolbakgrund.
Några elever valde att inte delta i ämnet idrott
och hälsa trots insatser i form av motiverande
samtal och information till vårdnadshavare
om ogiltig frånvaro. Med hjälp av sökta och
beviljade tilläggsbelopp har skolan satt in
extra stöd i form av lovskolor, individuellt utformade studieplaner och möjligheter till
undervisning i mindre grupper. Detta har,
trots det relativt låga resultatet, inneburit en
positiv utveckling sedan årskurs 6 då mindre
än hälften av eleverna nådde målen.
Ökad andel elever år 3 som klarar alla delprov i svenska och matematik i nationella
prov.
Även detta värde har varierat mellan åren. Nu
syns en tydlig förbättring från 2013 där den
stora förändringen skett på en av skolorna.
Ett målmedvetet inkluderingsarbete och kompetensutveckling för lärarna i matematikämnet har genomförts och kan vara en del av
förklaringen. En djupare analys av resultaten
och en kvalitetssäkring av rättning behöver
göras. Övriga skolor ligger ungefär på samma
nivå som tidigare år.
Bibehållen nivå på andel elever år 7 som
är nöjda med sin fritid.
Andelen elever som är nöjda med sin fritid
har minskat sedan föregående undersökning
och ligger nu under genomsnittet för länet.
Undersökningen visade också att 8 % av
eleverna var missnöjda med sin fritid. Genomsnittet i länet är 2 %. Även detta är en
kraftig försämring sedan föregående mätning.
Resultatet kan ställas emot nästa mått som
visar en positiv bild.
Andel elever år 7 som deltar i någon aktivitet på fritiden.
I hälsosamtalen har framkommit att ca 90 %
av eleverna deltar i någon form av föreningsverksamhet, samtliga med inriktning på idrott.
Elever i musikskolan samt elever som finns
inom Koordinatens fritidsverksamhet är inte
inräknade.
Tidigare jämförelser saknas men värdet bedöms som bra. Trots detta är eleverna alltså i
lägre grad än tidigare nöjda med sin fritid.
Upplevd trygghet i förskola och skola.
Någon tillförlitlig, systematisk mätning har inte
genomförts. Arbete har påbörjats för att hitta
lämpliga verktyg för detta.
Förskolechefernas och medarbetarnas bedömning är att barn och föräldrar upplever en
hög grad av trygghet i förskolorna.
Nöjd kund-index familjestöds öppenvård.
Genomförd enkät visar att 51 % av de som
haft kontakt med kommunens socialtjänst
upplever att deras situation har förbättrats.
Det är besökande till enheterna socialtjänst
barn, socialtjänst vuxna och socialtjänst bistånd som fått besvara enkäten.
Arbete med att beräkna index pågår i samarbete med Rådet för Kommunala Analyser,
RKA.
Måluppfyllelse inom prioriterade
områden
I Oxelösund når barn och ungdomar goda
studieresultat, var och en efter sina förutsättningar.
Måtten för studieresultat visar en
nedåtgående utveckling från 2013 och
måluppfyllelsen är låg.
I Oxelösund deltar barn och ungdomar
aktivt i ett brett kulturoch fritidsutbud.
Nämndernas mått är uppnådda eller i stort
sett uppnådda för denna prioritering och utvecklingen är positiv.
I Oxelösund växer barn och ungdomar upp
med trygga föräldrar och i en trygg och
säker miljö.
Utvecklingen är positiv och måtten till största
delen uppnådda eller nästan uppnådda. Värden saknas för några mått.
Fortsatta utmaningar
Den stora utmaningen är att förbättra elevernas studieresultat.
Resultaten delas i tre grupper vilka markeras
med grönt (bland de 25 % bästa i landet) gult
(bland de 50 % medelbra) och rött (bland de
25 % sämsta). Siffrorna anger Oxelösunds
värde. Utvecklingsriktning anges med en pil.
Oxelösund jämfört med andra
kommuner
Indikatorer från Kommunens kvalitet i korthet.
Mått
2013
2014
Hur många barn per personal är det planerat för i kommunens förskolor?
5,5
5,2
Hur många barn per personal är det faktiskt i kommunens
förskolor?
4,9
4,4
Vilket resultat når elever i år 3 i kommunen i de nationella
proven? Andel som klarar alla prov.
63 %
79 %
Vilket resultat når elever i år 6 i kommunen i de nationella
proven? Andel som klarar alla prov.
89 %
88 %
Andelen behöriga till något nationellt program på gymnasiet.
99,1 %
84,6 %
Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter insats
eller utredning inom socialtjänsten?
76 %
74 %
Hur stor andel av de elever som bor i kommunen fullföljer
gymnasiet inom 4 år?
72,1 %
83,3 %
Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan?
Kronor per år.
115 414
125 721
Vad kostar ett betygspoäng Oxelösunds kommun? Kronor.
383
418
Vad är kostnaden för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram? Kronor per elev.
30 591
18 801
Riktning
Andelen elever som fullföljer gymnasiet på fyra
år är bland de högsta i landet och kostnaden
för elever som inte fullföljer har minskat betydligt.
Kommentarer till jämförelsen
Både den planerade och den faktiska personaltätheten i kommunens förskolor har fortsatt
att öka vilket bör ha samband med ökad kostnad.
Resultaten stödjer uppfattningen att studieresultaten varierar kraftigt över åren. Ingen stabil
uppåtgående utveckling kan skönjas och arbetet för att förbättra och stabilisera resultaten
måste fortsätta.
Resultaten på de nationella proven i år 3 har
förbättrats markant medan resultaten för år 6
är i stort sett desamma som förra året och
kommunen tillhör gruppen med sämst resultat i
jämförelsen.
Utvecklingen av resultaten som kan hänföras
till trygghet (personaltäthet i förskolan), är mer
positiva vilket överensstämmer med uppföljningen av kommunmålet.
Andelen behöriga till ett nationellt program på
gymnasiet har sjunkit samtidigt som kostnaden
per betygspoäng har ökat.
10
God folkhälsa
Oxelösundarnas faktiska folkhälsa och upplevda livskvalitet ska utvecklas positivt.
Oxelösundarnas känsla av delaktighet och
inflytande är god.
Oxelösundarna deltar i aktiviteter som främjar
hälsa och friskvård.
Oxelösundarna lever ett självständigt liv fritt
från missbruk.
Måluppfyllelse
Kommunen som helhet visar relativt låg
måluppfyllelse. Utvecklingen är inte tillfredsställande i alla delar.
uppnådda
Måluppfyllelsen avseende delaktighet och
inflytande är god och utvecklingen positiv.
Deltagande i aktiviteter som främjar hälsa och
friskvård har inte visat resultat i förbättrad
hälsa. Uppföljningen visar framgång för behandlingsarbetet.
ej
uppnådda
nästan
uppnådda
Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. God folkhälsa når
nivån relativt låg måluppfyllelse.
Uppföljning av
2014-2016.
Mått
Uppnådda värden
2012
2013
2014
-
38
-
Ökade möjligheter för medborgarna att
delta i kommunens utveckling.
37 %
39 %
52 %
Förbättrat värde självupplevd hälsa.
69 %
66 %
66 %
Minskat sjukpenningtal. Antal dagar.
8,5
10,6
11,6
Andel vuxna med missbruksproblem
som inte återaktualiserats ett år efter
avslutad utredning eller insats.
64 %
-
69 %
Medborgarnas upplevelse av insyn och
inflytande över kommunens
verksamheter ska öka.
3
1 Värdet ingår i Medborgarundersökningen som genomförs nästa gång 2015.
2 Värdet är ej helt jämförbart p.g.a. delvis nya frågor.
3 Avser 2011.
11
1
2
Resultat samt utvecklingsriktning från 2013
Andel vuxna med missbruksproblem som
inte återaktualiserats ett år efter avslutad
utredning eller insats.
Kommentarer och analys av kommunfullmäktiges mått
Medborgarnas upplevelse av insyn och
inflytande över kommunens verksamheter
ska öka.
Andelen som genomgått behandling och inte
återaktualiserats inom ett år har ökat. Det
positiva utfallet indikerar att fler invånare som
söker hjälp får rätt typ av stöd. Jämfört med
föregående år har en större andel
kommuninvånare med missbruksproblematik
mottagit behandling vilket också är positivt.
Medborgarundersökningen genomförs i Oxelösund vartannat år. Inget värde finns för
2014.
Ökade möjligheter för medborgarna att
delta i kommunens utveckling.
områden
Uppnått värde är inte helt jämförbart med
tidigare år då frågorna som ställs i självskattningen gjorts om.
Oxelösundarnas känsla av delaktighet och
inflytande är god.
I jämförelse med andra kommuner kan konstateras att Oxelösunds värde 2014 tangerar
medelvärdet för övriga kommuner. Det är en
tydlig förbättring jämfört med 2013. Förbättringen beror bland annat på utvecklingen av
kommunens hemsida och det arbete som
påbörjades under 2014 kring utveckling av
medborgardialog.
Åtgärder har genomförts men har ännu inte
visat sig i resultaten och få mått är uppnådda.
Utvecklingen varierar i de olika nämnderna.
Oxelösundarna deltar i aktiviteter som
främjar hälsa och friskvård.
Måtten är uppnådda helt eller till stor del.
Utvecklingen är svagt positiv vad gäller ungdomar. Resultatet har inte avspeglats i förbättrad folkhälsa.
Förbättrat värde självupplevd hälsa.
Ingen förbättring av värdet har uppmätts.
Minskat sjukpenningtal.
Oxelösundarna lever ett självständigt liv fritt
från missbruk.
Andel sjukpenningdagar per invånare och år
har återigen ökat och Oxelösunds kommun
ligger lite högre i jämförelse med de flesta
andra Sörmlandskommunerna. Framför allt
ligger kvinnorna högt med ett mått på 16,4
sjukpenningdagar per år.
Värden för missbruksvård är uppnådda och
utvecklingen positiv. Mått som kan visa ett
självständigt liv är sämre och utvecklingen
negativ. Utvecklingen är svagt positiv avseende de ungdomar som varken studerar eller
arbetar.
Folkhälsan behöver förbättras.
12
kommuner
Mått
2014
2013
1
Riktning
2
Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare?
8,5
10,6
Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i
kommunens utveckling? Andel av maxpoäng.
39 %
52 %
Nöjd inflytandeindex helheten.
38
-
Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd.
3,0 %
3,7 %
3
4
1 Värde från 2012.
2 Värde från 2013.
3 Värdet är inte helt jämförbart med det föregående p.g.a. delvis nya frågor.
4 Uppgifter från Medborgarundersökningen. Nästa mätning görs 2015.
Övriga värden är sämre än vid föregående år.
Sjukpenningtalet i Oxelösund har ökat årligen
sedan 2011. Detta stödjer slutsatsen ovan om
att kommuninvånarnas hälsa inte har förbättrats och utvecklingen är otillfredsställande.
Värdet som visar möjligheten för medborgarna
att delta i kommunens utveckling har förbättrats och kommunen placerar sig i medelgruppen av kommuner. Förbättringen kan påverka
Nöjd inflytandeindex vid kommande mätning.
13
Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras i
Oxelösund.
Äldre i Oxelösund med behov av stöd erbjuds
möjligheter att bo kvar i egen bostad.
Äldre i Oxelösund har inflytande över utförandet av de insatser som beviljats.
Insatser till äldre i Oxelösund ska vara av god
kvalité, individinriktade samt ges med gott
bemötande.
Måluppfyllelse
Kommunen som helhet visar relativt låg
måluppfyllelse. Utvecklingen är försiktigt
positiv.
Upplevelsen av trygghet och delaktighet i
eget boende har förbättrats, upplevelsen av
bemötandet är sämre. Inom särskilt boende
upplevs bemötandet mer positivt. Däremot
har känslan av delaktighet och upplevelsen
av aktiviteter inte nått målvärdet.
uppnådda
ej
uppnådda
nästan
uppnådda
Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. Trygg och värdig ålderdom når nivån relativt låg måluppfyllelse.
Uppföljning av
2014-2016.
Mått
Uppnådda värden
2012
2013
2014
Ökad upplevd trygghet hos personer i
ordinärt boende med stöd från hemvård.
37 %
28 %
29 %
Ökad andel som upplever att hänsyn tas till
åsikter och önskemål, särskilt boende
respektive hemvård.
72 % /
81 %
68 % /
81 %
73 % /
83 %
Ökad andel som upplever ett gott
bemötande i särskilt boende respektive
hemvård.
29 % /
70 %
42 % /
64 %
42 % /
66 %
14
från 2013
områden
Ökad upplevd trygghet hos personer i
ordinärt boende med stöd från hemvård.
Äldre i Oxelösund med behov av stöd erbjuds möjligheter att bo kvar i egen bostad.
Måttet är uppnått med liten marginal. Tryggheten är ett stort utvecklingsområde. Upplevelsen är beroende av faktorer såsom bemötande, möjlighet till påverkan för brukaren och
kontinuiteten bland personalen.
Äldre i Oxelösund har inflytande över utförandet av de insatser som beviljats.
Insatser till äldre i Oxelösund ska vara av
god kvalité, individinriktade samt ges med
gott bemötande.
Ökad andel som upplever att hänsyn tas
till åsikter och önskemål, särskilt boende
respektive hemvård.
De olika prioriteringarna överlappar varandra
och redovisas därför sammantaget.
Måttet är uppnått och utvecklingen positiv.
Även detta är ett stort utvecklingsområde där
attityden till brukarens egenmakt behöver
förstärkas.
Insatser för att ge trygghet i eget boende har
nått målen och utvecklats positivt medan
värdet på bemötandet har utvecklats negativt
och målvärdena är inte uppnådda.
Ökad andel som upplever ett gott bemötande i särskilt boende respektive hemvård.
Inom särskild boende är resultatet det motsatta avseende bemötandet och värdet visar
en stor förbättring från 2013.
Måttet är uppnått men med liten marginal.
Förbättringsarbete har under året pågått och
fortsätter under 2015 inom samtliga områden.
De äldres delaktighet har förbättrats i båda
grupperna. Hos gruppen som bor i egen bostad är målvärdet uppnått, i särskilt boende
inte fullt uppnått.
Fortsatt arbete med förbättrade attityder till
brukarna och deras möjlighet till påverkan.
15
kommuner
Mått
2013
2014
Vilket omsorgs- och serviceutbud har kommunens hemtjänst? Procent av maxpoäng.
61 %
52 %
Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst.
85 %
84 %
Hur många olika vårdare besöker en äldre person med
hemtjänst under en 14-dagarsperiod?
14
15
Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i
kommunen? Kronor per år.
231 005
306 455
Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende?
1
Procent av maxpoäng.
73 %
56 %
Andel brukare som är nöjda/mycket nöjda med sitt särskilda boende.
73 %
73 %
Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett
äldreboende från ansökan till erbjudande om plats?
111
31
Vad kostar en plats på kommunens särskilda boende?
Kronor per år.
653 476
646 372
Riktning
1 Frågorna som ligger till grund för bedömningen har ändrats. Resultatet är därför inte helt jämförbart med tidigare år.
Jämfört med kommunens egen måluppfyllelse ger KKiK:s undersökning en mer negativ
bild. En anledning kan vara att mätningarna
inte genomförts vid samma tidpunkt och att
den positiva utveckling som finns inte ännu
syns i KKiK. En slutsats är att utvecklingsarbetet inom kommunmålet Trygg och värdig
ålderdom måste fortsätta för att de äldre ska
vara nöjda med sitt boende och sin service.
Utvecklingen inom de flesta områden är negativ eller står stilla och Oxelösund har låga
värden i jämförelse med andra kommuner.
Positivt är att väntetiden på plats på ett äldreboende är väsentligt kortare än 2013 och att
kostnaden har minskat något.
16
Oxelösund erbjuder ett havsnära boende och
en hög kommunal service.
I Oxelösund erbjuds bra barnomsorg, skola,
fritid och kulturliv.
Oxelösund har ett bra och varierat bostadsutbud för olika behov och åldrar.
I Oxelösund finns ett positivt företagsklimat
som gör det enkelt att starta, driva och utveckla företag.
Infrastrukturen i Oxelösund håller god kvalitet
och upplevs välfungerande.
Måluppfyllelse
ej
uppnådda
Kommunen som helhet visar god måluppfyllelse. Utvecklingen är övervägande positiv.
Måluppfyllelsen avseende fritid och kulturliv
är god medan den varierar inom barnomsorg
och skola. Tillgången på bostäder har inte
motsvarat ambitionerna. Företagsklimatet har
utvecklats positivt. Upplevelsen av infrastrukturen har inte kunnat mätas.
uppnådda
nästan
uppnådda
Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. Attraktiv bostadsort
når nivån god måluppfyllelse.
Uppföljning av
2014-2016.
Mått
Uppnådda värden
2013
2014
Ökad nöjdhet hos kommuninvånarna med
kommunen som en plats att bo och leva på.
Index 1-100.
55
-
Ökat antal nyproducerade bostäder.
61
19
3,3
-
2
55
-
1
2012
Företagarnas sammanfattande omdöme om
kommunens näringslivsklimat ska förbättras.
Skala 1-6.
2,7
kommunens gator och vägar.
Index skala 1-100.
1 Värdet ingår i Medborgarundersökningen som genomförs nästa gång 2015
2 Värde för 2014 finns inte. Nästa värde avser 2015 och presenteras i maj.
17
1
från 2013
områden
I Oxelösund erbjuds bra barnomsorg,
skola, fritid och kulturliv.
kommunen som en plats att bo och leva på.
Måluppfyllelsen är god avseende bra fritid
och kulturliv medan barnomsorg och skola
uppvisar varierad måluppfyllese.
Medborgarundersökningen genomförs i
Oxelösunds kommun vartannat år. Värde för
2014 finns därför inte att tillgå.
Ökat antal nyproducerade bostäder.
Oxelösund har ett bra och varierat bostadsutbud för olika behov och åldrar.
Antalet nyproducerade bostäder har inte nått
upp till önskad nivå. Antalet beräknas öka
kommande år, flera byggprojekt pågår och
fler bygglov har beviljats.
Mått för antal nya bostäder har lågt värde,
däremot är planberedskapen för bostadsbyggnation god. Invånarantalet har ökat.
Företagarnas sammanfattande omdöme om
kommunens näringslivsklimat ska förbättras.
I Oxelösund finns ett positivt företagsklimat som gör det enkelt att starta, driva
och utveckla företag.
Näringslivsklimatet utvecklas positivt. Värde
för 2014 kommer inte att presenteras. Nästa
värde presenteras i maj och kommer att avse
2015. Från 2012 till 2013 ökade omdömet
från 2,7 till 3,3 vilket var en stor förbättring.
Oxelösund närmar sig genomsnittet för
landets kommuner vilket 2013 var 3,4 på en
skala 1-6. I rankingen för 2014 förbättrade
Oxelösund sin placering med 130 platser och
utsågs till årets klättrare.
Måluppfyllelsen är mycket god. Kommunen
har klättrat i Svenskt näringslivs ranking. Plan
för företagsetablering har tagits fram.
Infrastrukturen i Oxelösund håller god kvalitet
och upplevs välfungerande.
Måtten visar god måluppfyllelse för ökat resande med buss samt upprättande av cykelplan. För övrig infrastruktur finns inga mått.
kommunens gator och vägar.
Bostadsutbudet behöver öka och breddas.
Medborgarundersökningen genomförs i
Oxelösunds kommun vartannat år. Värde för
2014 finns därför inte att tillgå.
18
kommuner
Mått
2013
2014
Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att leva och
bo på? Index 0-100.
55
-
1
Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Index 0-100.
59
-
1
Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum?
50 %
53 %
Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fick plats inom
förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum?
18
52
Hur många timmar i veckan har biblioteket öppet utöver 08-17
på vardagar?
16
16
Hur många timmar i veckan har simhallen öppet utöver 08-17
på vardagar?
41
41
Hur många timmar i veckan har återvinningsstationen öppet
utöver 08-17 på vardagar?
8
19
Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna?
Andel av maxpoäng.
80 %
80 %
Hur stor andel av medborgarna som skickar en enkel fråga via
e-post får svar inom två arbetsdagar?
89 %
74 %
Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga?
46 %
44 %
Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefonen ställt en enkel fråga till kommunen?
88 %
89 %
Riktning
1 Uppgifter från Medborgarundersökningen. Nästa mätning görs 2015.
Däremot har väntetiden ökat markant för dem
som inte får plats det datum de önskat. Kommunens förmåga att svara på frågor har försämrats medan bemötandet fortfarande är
medelgott. Resultaten bekräftar den bedömda
måluppfyllelsen för Attraktiv bostadsort.
Öppettider för bibliotek, simhall och återvinningscentral har höga värden och tyder på god
service till kommuninvånarna. Fler får förskoleplats på önskat datum och kommunen är
medelbra i jämförelsen.
19
Hållbar utveckling
Oxelösund tar ansvar för att långsiktigt säkra
resurser för framtiden och för kommande generationer.
I Oxelösund är kommunens ekonomi stabil.
Oxelösunds kommun är en attraktiv arbetsgivare.
Oxelösunds kommun arbetar aktivt för att möta
samhällets krav inom miljöområdet.
Måluppfyllelse
Kommunen som helhet visar god måluppfyllelse. Utvecklingen är inte tillfredsställande i alla delar.
ej
uppnådda
Måluppfyllelsen avseende kommunens ekonomi är till stora delar god och utvecklingen
positiv. Personalens höga sjukfrånvaro är
oroande. Resultatet inom miljöområdet är inte
tillfredsställande, exempelvis har energikostnaden ökat i kommunens lokaler.
uppnådda
nästan
uppnådda
Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. Hållbar utveckling
når nivån god måluppfyllelse.
det är i stort sett uppnått och rött att måttet inte
är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen
sedan 2013.
Uppföljning av
2014-2016.
Mått
Minskad avvikelse från standardkostnad
totalt.
Uppnådda värden
2012
2013
2014
9,1
4,2
-
1
78
-
2
34 %
-
149 847
153 716
Ökat medarbetarengagemang totalt i
kommunen.
Ökad andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall.
Ökat resande med busslinje 715 och 815
exklusive skolresor.
40 %
3
162 934
1 Värdet för 2014 presenteras först i juni 2015
2 Mätning har inte genomförts
3 Avser 2011
20
Resultat samt utvecklingsriktning från 2013
områden
Minskad avvikelse från standardkostnad
totalt.
I Oxelösund är kommunens ekonomi stabil.
Avvikelsen från standardkostnad fortsätter att
minska. 2011 var avvikelsen drygt 13 % vilket
motsvarade omkring 44 mkr. Sedan dess har
avvikelsen minskat till 4,2 % 2013.
Oxelösunds värde 2013 är bättre än andra
jämförbara kommuners.
Arbete med att kommunens ekonomi ska
vara stabil har prioriterats högt i verksamheterna. Kommunen som helhet visar ett positivt
resultat. Kommunen har amorterat 28 mkr på
sin låneskuld vilket är något mindre än föregående år. Nettokostnadsandelen har visserligen ökat, vilket är negativt, men resultatutvecklingen har varit tillfredsställande.
Värdena för 2014 presenteras först i juni
2015. Utifrån den ekonomiska uppföljningen
2014 är det troligt att värdet vänder uppåt
igen och att avvikelsen från standardkostnad
kommer att öka. Det är svårt att bedöma vad
det innebär i förhållande till andra kommuner.
Arbetet med att skapa stabilitet måste dock
fortsätta.
Oroande är hur kostnadsökningar som beror
på den kraftiga ökningen av antalet elever
ska hanteras. Omställningskostnader och
lärarbehov är stora utmaningar för organisationen.
Dessutom är kostnadsnivån för socialtjänsten
fortsatt alltför hög.
Ökat medarbetarengagemang totalt i
kommunen.
Oxelösunds kommun är en attraktiv arbetsgivare.
Någon ny mätning har inte gjorts under året.
Oxelösund blev utsedd till en av 100
attraktiva arbetsgivare i undersökningen
Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Inför
undersökningen svarade majoriteten av
kommunens medarbetare positivt på frågan
om de uppfattar Oxelösund som en attraktiv
arbetsgivare.
Ökad andel återvunnet material i förhållande
till totala mängden hushållsavfall.
Statistik för 2014 presenteras i mars. Utvecklingen från senaste mätningen som
gjordes 2011 har varit negativ.
Ökat resande med busslinje 715 och 815
exklusive skolresor.
Personalens sjukfrånvaro fortsätter att öka.
Antalet resande har ökat jämfört med föregående år men har ännu inte nått samma nivå
som 2012.
Oxelösunds kommun arbetar aktivt för att
möta samhällets krav inom miljöområdet.
Aktivt arbete har gjorts inom flera områden
med positivt resultat. Andelen enskilda avlopp
har minskat. Matsvinnet i skolorna har
minskat. Gång- och cykelvägar utökas.
Negativt är att energianvändningen har ökat i
kommunens lokaler och att andelen inköp
inom ramavtal inte uppnått målvärdet.
En stor utmaning är att minska personalens
sjukfrånvaro.
21
kommuner
Mått
2014
2013
1
Riktning
2
34 %
Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Andel återvunnet material av hushållsavfall.
40 %
Hur stor andel av kommunorganisationens bilar är miljöbilar?
38,2 %
41,7 %
Hur stor andel av kommunens totala mängd inköpta livsmedel
är ekologisk?
10 %
15 %
78,1 %
77,9 %
Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen under första halvåret?
3,2
3,2
Nöjd kundindex förtagsklimat. Sveriges Kommuner och Landstings undersökning Insikten. Index 0-100.
65
-
Andelen förvärvsarbetande mellan 20-64 år.
3
1 Värde från 2012
2 Värde från 2013
3 Ingen mätning har genomförts 2014
Både andelen miljöbilar i kommunorganisationen och andelen ekologiska livsmedel har
ökat, livsmedlen med 50 %. Andelen återvunnet material minskade mellan 2012 och 2013.
I jämförelse med övriga deltagande kommuner
har Oxelösund inte förändrat sin position utan
tillhör de 50 % medelbra kommunerna. Undantag är antalet nystartade företag där kommunen tillhör de 25 % sämsta. (Däremot visar
annan statistik att Oxelösund har klättrat 130
platser i Svenskt näringslivs ranking.)
Jämförelsen motsäger delvis bedömningen av
måluppfyllelsen ovan, Oxelösunds resultat är
inte särskilt goda i jämförelse med andra
kommuner.
22
Finansiella mål
De finansiella målen för 2014 har preciserats
till resultatmål om minst 0,5 % av skatter och
statsbidrag, för 2015 minst 1,0 % och för 2016
minst 1,5 %. Dessutom mäts
nettokostnadsandel och koncernens soliditet.
Kommunens resultat (enligt resultaträkning
inklusive återlagda reavinster): 0,5 % av
skatter och statsbidrag. Uppfyllt.
2013
2014
1,44 %
1,49 %
Två av Kommunstyrelsen fastställda finansiella
mått för 2014 är uppfyllda vilket ändå får ses
som godkänt med tanke på att kommunen
2012 och 2013 fick stora intäkter via AFApengar. Nettokostnadsandelen har ökat marginellt under 2014. Låneskulden har minskat
med 27,6 mkr vilket minskar räntekostnaderna
med 0,8 mkr på årsbasis. För att kunna säga
att Oxelösund idkar god ekonomisk hushållning och har en långsiktigt stabil ekonomi
krävs att kommunen håller i ekonomin och
fortsätter den trend som har påbörjats. Oxelösund är på väg att skaffa sig ett grepp om
framtiden men är inte där än. Kommunen behöver fortsätta hålla i ekonomin
Nettokostnadsandel: Målvärde en sänkning
gentemot värdet i 2013, 98,7% Ej uppfyllt.
2013
2014
98,1 %
98,7%
Soliditet för koncernen: Målvärde en ökning
gentemot värdet 2013 från 33,0 %. Uppfyllt.
2013
2014
33,0 %
34,8 %
Verksamhetsperspektivet inriktas mot kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett
kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. I
Oxelösund visar kommunkoncernens kommunmål på verksamhetsperspektivet.
23
Personalredovisning
Utbildningsnämndens ökning på 17,9
årsarbetare beror på att antalet elever ökat i
grundskolan och på Campus vilket medfört ett
ökat antal arbetade timmar.
Inledning
2014 har varit förändringarnas år. I många
delar har arbetet och organisationen
förändrats, om än i det lilla. På sina ställen har
förändringarna varit större och tvingat fram nya
arbetssätt och rutiner. I andra delar har
förändringarna varit små men ändå
utvecklande. Förändringar är energikrävande
för de allra flesta även om man kan se vikten
och betydelsen av dem. De kan också vara en
av flera orsaker till att sjukfrånvaron fortfarande
ligger på oroväckande höga nivåer. Även om
sjukfrånvaron är bekymrande kan ändå
konstateras att utvecklingen i många delar har
gått framåt genom projekt som "Förändra
radikalt", nya metoder för sjukrapportering,
seminarier i kommunikation och bemötande
samt nya former för medskapande och
delaktighet. 2014 kan summeras som ett år då
ett stort antal aktiviteter och åtgärder verkligen
har verkställts och inte bara pratats om. Ett
förhållningssätt med fokus på att agera och
inte bara diskutera spirar. Förhoppningsvis är
det "smittsamt" och skapar aktivitet, kreativa
idéer på alla plan och en högre grad av
framtidstro i organisationen.
På Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
slutade den faktiskt arbetade tiden på 12,9
årsarbetare, vilket är 2,4 årsarbetare mer än
2013. Efter förra årets besparingskrav är nu
verksamhetens vakanser åter bemannade.
Antal anställda
Antalet medarbetare ökade markant under
2014 med totalt 28 tillsvidareanställda och 52
visstidsanställda. 30 november var
kommunens medarbetare 823 stycken.
Ökningen återfinns i samtliga nämnder förutom
i Kultur- och fritidsnämnden som ligger kvar på
samma nivå som 2013.
Inom Vård- och omsorgsnämnden har det blivit
16 stycken fler tillsvidareanställa vilket beror på
öppnandet av ett HVB-hem för
ensamkommande flyktingbarn samt en
utökning av antalet sjuksköterskor och en
biståndshandläggare. Visstidsanställningarna
har ökat på grund av ökad sjukfrånvaro och
tillfälliga anställningar i hemvården.
Faktisk arbetad tid
Utbildningsnämndens ökning med 11 stycken
tillsvidareanställda beror på att antalet elever
har ökat i grundskola och på Campus. De
visstidsanställda har ökat med 22 stycken med
anledning av en ökad sjukfrånvaro där
visstidsanställda har tagits in som
frånvarotäckare samt att medarbetare i
förskolan har valt att gå ner i
sysselsättningsgrad och ersatts med
visstidsanställda.
Under 2014 ökade den faktiskt arbetade tiden i
kommunen med totalt 51,5 årsarbetare
(inkluderat tillsvidareanställda,
visstidsanställda, tim-avlönat arbete samt överoch mertid). De tillsvidare- och
visstidsanställda har ökat sin faktiskt arbetade
tid med 34,7 årsarbetare medan timavlönade
har ökat med 16,8 årsarbetare. Över- och
mertid har minskat med 0,2 års-arbetare. En
årsarbetare innebär cirka 1 700 arbetade
timmar.
Totalt antal anställda
Mätdatum 30 november
Uttag av semester, föräldraledighet och vård
av barn ligger kvar på liknande nivåer som de
senaste åren.
1000
Antal personer
Alla nämnder har ökat sin faktiskt arbetade tid
under året. Mest har Vård- och
omsorgsnämnden och Utbildningsnämnden
ökat med 27,0 respektive 17,9 årsarbetare.
Förändringen inom Vård- och
omsorgsnämnden beror bland annat på ett
nystartat HVB-hem för ensamkommande
flyktingbarn och en ökad vikarietäckning på
grund av sjukfrånvaro.
800
600
400
41
50
102
680
693
721
2012
2013
2014
200
0
Tillsvidareanställda
24
Visstidsanställda
De största förändringarna återfinns på
Utbildningsnämnden som minskade
användandet av övertid och mertid med 0,9
årsarbetare, medan Vård- och
omsorgsnämnden ökade användandet med
0,8 årsarbetare.
Timavlönade
Det timavlönade arbetet 2014 motsvarade
105,4 årsarbetare vilket är en ökning med 16,8
årsarbetare i jämförelse med 2013.
Alla förvaltningar har ökat användandet av
timavlönade. Den största förändringen
återfinns hos Vård- och omsorgsnämnden som
under 2014 har ökat användandet av
timavlönade med 11,4 årsarbetare till 74,1.
Sedan 2010 har användandet av timavlönade i
Vård- och omsorgsnämnden ökat med 81 %.
Ökningen under året beror på en hög
korttidssjukfrånvaro bland de
tillsvidareanställda medarbetarna.
Utbildningsnämndens minskning beror på att
tillgången på vikarier har varit god under året
och att fler visstidsanställda har täckt upp i
verksamheten än under 2013.
Av Kommunstyrelsens totala över- och mertidstimmar 2014 på 0,6 årsarbetare, återfinns
0,4 årsarbetare på kostenheten.
Vård- och omsorgsnämndens ökning av överoch mertidstimmar med 0,8 årsarbetare beror
på svårigheter att använda personalresurser
effektivt inom och över enheterna.
Utbildningsnämnden har under året ökat det
timavlönade arbetet med 3,4 årsarbetare. Den
ökade sjukfrånvaron har i vissa fall täckts med
timavlönade liksom vissa vakanser under
rekryteringsprocesser som dragit ut på tiden.
Dessutom påverkar det ökade behovet av
modersmålslärare inom grundskolan.
Antal övertids- och mertidstimmar
Inom Kommunstyrelsen har timavlönat arbete
ökat med 1,6 årsarbetare vilket beror på att
kommunen anställde fler ferieungdomar under
sommaren 2014 i jämförelse med året innan.
12000
10000
8000
6000
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och
Kultur- och fritidsnämnden har väldigt låga
nivåer av timavlönat arbete även om det
förekommer.
4000
2000
0
2012
Övertid
Timavlönade omräknat i årsarbetare
2013
2014
Mertid
Heltid och deltid
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2012
2013
KS
UN
Omsorgspersonalen inom Vård- och
omsorgsnämnden har fortsatt möjlighet att
välja sysselsättningsgrad två gånger per år.
Det förekommer att medarbetarna väljer att
öka eller minska sin sysselsättningsgrad men
förändringarna är vanligtvis små. Eventuell
överbemanning blir så kallade stjärnturer och
kan användas av verksamheter med behov,
vanligtvis vid vakanstäckning på grund av
sjukdom eller semester.
2014
VON
I den kommunövergripande statistiken har
antalet tillsvidareanställda med heltid ökat från
76 % 2013 till 76,7 % 2014. Den
genomsnittliga sysselsättningsgraden för
tillsvidare- och visstidsanställda är 92 % vilket
är en minskning från 2013 (93 %).
Över- och mertid
Under 2014 ökade antalet övertidstimmar med
cirka 750 timmar medan mertidstimmarna
minskade med knappt 1000 timmar. Det ger en
total minskning av antalet övertids- och
mertidstimmar med 0,2 årsarbetare, cirka 250
timmar.
25
Åldersstruktur
Personalkostnader
Åldersstrukturen förändrades endast marginellt
mellan 2013 och 2014. Medelåldern sjönk
något från 45,7 till 45,3 år. De flesta
medarbetare återfinns i ålderkategorierna 4049 år (26,8 %) och 50-59 år (26,3 %). Av det
totala antalet medarbetare är 12,6 % under 30
år vilket är en ökning från 2013 (10,6 %). 12,8
% av medarbetarna är över 60 år vilket innebär
105 personer. Av dessa är 10 personer över
65 år, 5 kvinnor och 5 män.
Den totala personalkostnaden ökade under
2014 med 24 mkr vilken är 20 mkr mer än
2013 då ökningen var 4 mkr. Anledningen till
ökningen är den årliga löneöversynen men
framförallt att medarbetarna har blivit flera.
Utfall för respektive fackförbund i
löneöversyn 2014
Kommunal
Lärarförbundet
LR
Vision
Akadem SSR
Akademikerall.
Vårdförbundet
Fysioterapeuterna
Ledarna
Pensionsavgångar
Det var totalt 14 medarbetare som gick i pension under 2014, vilket är färre än 2013 då 21
medarbetare gick i pension. År 2014 låg medelåldern för pensionsavgång på 64,36 år vilket är något högre än 2013 då motsvarande
siffra var 63,66 år. Inom en femårsperiod
kommer cirka 100 personer att uppnå pensionsålder 65 år.
550 kr per person
2,62 %
2,62 %
2,60 %
2,20 %
2,80 %
2,88 %
2,62 %
2,50 %
.
Personalkostnader mkr
Antal som uppnår pensionsålder
65 år
360
350
30
340
20
330
320
10
310
0
2012
2015
2016
2017
2018
2013
2014
2019
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro redovisat per åldersgrupp samt kön.
2012
2013
2014
- 29
8,77 %
10,22 %
8,93 %
30 – 49
6,48 %
7,34 %
7,44 %
50 -
6,14 %
8,41 %
8,85 %
Kvinnor
7,08 %
8,86 %
9,16 %
Män
3,07 %
3,37 %
2,82 %
Korttidssjukfrånvaro Dag 1-14
3,46 %
3,46 %
3,43 %
Sjukfrånvaro Dag 15-90
1,44 %
1,84 %
1,99 %
Långtidssjukfrånvaro Dag 91-
1,56 %
2,70 %
2,78 %
Total sjukfrånvaro
6,45 %
8,00 %
8,20 %
Åldersgrupp
Kön
26
Inom Utbildningsnämnden har sjukfrånvaron
ökat från 7,28 % 2013 till 7,74 % 2014.
Variationerna i sjukfrånvaro mellan olika
verksamheter är stor. Lokalernas utformning
och antalet barn bidrar till en hög
arbetsbelastning inom förskolan där
enhetscheferna har arbetat systematiskt
tillsammans med företagshälsovården för att
komma tillrätta med ohälsan.
Sjukfrånvaro i procent
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
2012
2013
Kort
Lång
2014
Kommunstyrelsens sjukfrånvaro har sjunkit
under året från 7,05 % 2013 till 4,49 % 2014.
Framförallt har insatser gjorts på kost- och
ekonomienheten vilket gett ett positivt resultat.
Total
Den sammanlagda sjukfrånvaron har ökat från
8,0 % 2013 till 8,2 % 2014. Den korta
sjukfrånvaron är i princip oförändrad medan
långtidssjukfrånvaron har ökat marginellt.
Sjukfrånvaron ökar mest mellan dag 15-90 där
den ökat med 0,15 procentenheter.
Inom Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
har sjukfrånvaron minskat från 3,03 % 2013 till
2,50 % 2014. Verksamheten har en utsedd
hälsoinspiratör som inspirerar sina kollegor till
goda hälsoval med ökad träning och bättre
kostvanor vilket antas bidra till en positiv och
långsiktig hälsa.
Sjukfrånvaron har under året ökat mest bland
medarbetare över 50 år med 0,44
procentenheter. I åldersgruppen under 29 år
har sjukfrånvaron sjunkit från 10,22 % 2013 till
8,93% 2014 men det är fortfarande
åldersgruppen under 29 som har den högsta
sjukfrånvaron.
Under 2014 sjönk frisktalet med 3
procentenheter till 48 %. Det innebär att 48 %
av de tillsvidareanställda medarbetarna har
uppfyllt kriteriet för definitionen av långtidsfrisk,
det vill säga de har haft sju eller färre
sjukdagar under 2014.
Sjukfrånvaron skiljer sig markant mellan män
och kvinnor. Männens sjukfrånvaro har sjunkit
med 0,55 procentenheter till 2,82 % och
kvinnornas sjukfrånvaro har ökat med 0,3
procentenheter till 9,16 %.
För att komma tillrätta med ohälsan på våra
arbetsplatser har både främjande,
förebyggande och rehabiliterande insatser
gjorts under året.
Sjukfrånvaron har ökat i alla nämnder utom
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden där den
har sjunkit 0,53 procentenheter och
Kommunstyrelsen där den sjunkit 2,56
procentenheter.
Främjande insatser syftar till att bevara eller
öka det friska. De främjande insatserna under
året har bestått av exempelvis utbildningar för
hälsoinspiratörer, chefer och skyddsombud,
föreläsningar för arbetsgrupper om
konditionens betydelse för hälsa och ork,
genomförda hälsoprofiler med råd om hur
medarbetaren ska kunna påverka sin
långsiktiga hälsa på ett positivt sätt och
kostnadsfria prova på aktiviteter i olika
träningsformer.
Inom Vård- och omsorgsnämnden ökade
sjukfrånvaron från 9,11 % 2013 till 9,60 %
2014. Den största anledningen till
korttidssjukfrånvaron är infektionssjukdomar
medan orsaken till långtidssjukfrånvaron är
belastningssjukdomar och psykosocial
överbelastning. Arbetstidsmodellen för rätten
till heltid kan också ha påverkat hälsotalen
negativt på grund av sin komplexitet. Många
insatser har gjorts tillsammans med
företagshälsovården för att komma till rätta
med ohälsan.
En förebyggande insats syftar till att en
identifierad risk minimeras eller tas bort så att
risken för skada eller ohälsa minskar. Exempel
på förebyggande insatser som gjorts under
året är interna utbildningar i kommunikation
och bemötande mellan kollegor,
arbetsmiljökartläggningar med konsultinsatser
av företagshälsovården, ergonomiska
bedömningar av arbetsplatser, konditionstester
av medarbetare samt utbildning i
konflikthantering och självförsvar för utsatta
grupper.
Inom Kultur- och fritidsnämnden ökade
sjukfrånvaron från 3,89 % 2013 till 4,10 %
2014. Ökningen, som framförallt ligger på
långtidssjukfrånvaron, kan bero på att
verksamheten har ställts inför en rad olika
utmaningar under året vilket ökat belastningen
på medarbetarna. För att komma tillrätta med
ohälsan har medarbetarnas delaktighet i det
systematiska arbetsmiljöarbetet varit viktig
under året.
En rehabiliterande insats syftar till att få tillbaka
medarbetaren i arbete så snabbt som möjligt.
Arbetsanpassning, kartläggningssamtal,
arbetsföremågeutredningar, stödsamtal hos
27
beteendevetare och psykolog,
rehabiliteringsmöten, rehabiliteringsplaner och
omplacering har använts som verktyg för detta.
Företagshälsovård
Den totala kostnaden för kommunens företagshälsovård 2014 hamnade på 767 tkr vilket
är en ökning med drygt 120 tkr i jämförelse
med 2013. Kostnadsökningen är en direkt följd
av att flera arbetsgrupper har kopplats till företagshälsovårdens tjänst sjuk och frisk. Tjänsten innebär att medarbetaren när den blir sjuk
ringer företagshälsovårdens telefontjänst för att
få kvalificerad sjukvårdsrådgivning. Chefen får
samtidigt en återkoppling via mejl att medarbetaren är sjuk samt en kontinuerlig sjukfrånvarostatistik över sina arbetsgrupper. Grupper
som är kopplade till tjänsten finns inom Vårdoch omsorgsnämnden samt Kostenheten på
Kommunstyrelsen.
Under 2014 har personalenheten fungerat som
stöd till chef i många olika
rehabiliteringsärenden både vid korttids- och
långtidssjukfrånvaro. Stöd som efterfrågats är
exempelvis att få råd om lämpliga insatser,
stöd under flerpartssamtal, framtagande av
omplaceringsutredningar och
missbrukskontrakt samt att få uppbackning vid
överläggningar och förhandlingar inom
området.
Arbetsskador och tillbud
Under 2014 har 43 arbetsskador
inrapporterats. 12 stycken av dessa har
uppkommit av psykisk överbelastning, 7
stycken av fysisk överbelastning och 8 stycken
när medarbetaren har halkat och fallit, med
eller utan cykel. Vid 4 tillfällen har
medarbetaren fått fysiska skador som
åsamkats av annan person. Övriga skador är
stick- och brännskador, skada på grund av
fallande föremål och fordons-olyckor.
Omkring 30 % av företagshälsovårdens
insatser är gjorda av beteendevetare och
psykolog, 20% av företagsläkare, 14% av
företagssköterska och 10% av fysioterapeut.
Andra kompetenser som anlitats är bland
annat arbetsmiljöingenjör och hälsoutvecklare.
Kostnad företagshälsovård per
nämnd 2012-2014
Kronor
Tillbudsrapporteringen har ökat från 75 stycken
2013 till 92 stycken 2014. Ett tillbud är en
oönskad händelse som kunnat leda till ohälsa
eller olycksfall. Att göra en tillbudsrapportering
är en viktig del i det förebyggande
arbetsmiljöarbetet och bidrar till att ge en bättre
kunskap om arbetsplatsens arbetsmiljörisker.
Om risken är känd kan åtgärder sättas in så att
ohälsa eller arbetsskada kan förhindras.
Av inrapporterade tillbud var cirka 75 %
stressrelaterade. Den upplevda stressen har
utlösts av olika anledningar där vikariebrist,
högt arbetstempo, konflikter, otydliga
instruktioner och brist på raster är några.
450 000
400 000
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
KS
UN
2012
Cirka 10 % av tillbuden var hot- och
våldrelaterade. Det är en minskning i
jämförelse med de senaste åren där tillbuden
på grund av hot och våld har legat stadigt runt
30 %. Det finns anledning att tro att satsningen
under 2013 och 2014 på ”Trygg på jobbet” har
gett resultat. I satsningen har ett flertal
aktiviteter genomförts; chefer och
skyddsombud har fått utbildning i
riskbedömning hot och våld, utsatta grupper
har fått utbildning i konflikthantering och
självförsvar, alla enheter har uppmanats att
titta över och uppdatera sina rutiner för hot och
våld och personalenheten har tagit fram rutiner
och hjälpmaterial för hot- och våldsituationer.
VON
2013
MSN
KFN
2014
Arbetsmiljö och hälsa
Kommunen har under hösten 2014 genomfört
en grundläggande arbetsmiljöutbildning på 2,5
dagar för nya chefer och skyddsombud. En
stor aktivitet och entusiasm präglade dagarna
som syftade till att få vardagens systematiska
arbetsmiljöarbete att bli väl fungerande i alla
delar från riskbedömning till åtgärder och
uppföljning. Vidare erbjöds chefer och
skyddsombud en dags fördjupad
arbetsmiljöutbildning i november. Deltagarna
delades upp i lag och fick svara på en rad olika
frågor och påstående inom
arbetsmiljöområdet. Ett lättsamt och roligt sätt
att arbeta med ett viktigt område.
Övriga tillbud 2014 hade en stor spridning med
risker som till exempel stick-, bränn-, fall- och
skärskador.
28
Kommunen fortsatte sitt långsiktiga
hälsofrämjande arbete tillsammans med 20
härliga hälsoinspiratörer som motorer för det
jobbet. Medarbetarna har erbjudits att delta i
flera olika hälsoföreläsningar och en rad olika
”prova på aktiviteter”, bland annat zumba,
löpträning, spinning, yoga och core. Det har
ordnats matlagningskurs, cykeltävling och en
rad andra aktiviteter för att inspirera till goda
hälsoval.
Samtliga chefer bjuds månatligen in till
Ledarfrukostar. Varje tillfälle har olika teman
eller informationspunkter och syftet är att öka
helhetssynen och skapa gemensamma bilder
kring viktig information. I flera delar har också
ledarfrukostarna fokuserat på att skapa
delaktighet och samla chefernas synpunkter
inför olika beslut.
Nytt personal- och lönesystem
Under året har ett stort arbete pågått med att
förbereda för ett nytt personal- och
lönesystem. Efter en omfattande upphandling
under 2013 har 2014 ägnats åt att sätta upp,
förbereda och testa det nya systemet som
kommer sättas i drift februari 2015. Delaktighet
har skett genom referensgrupper för både
medarbetare och chefer.
Under 2014 har 36 % av medarbetarna
utnyttjat sitt friskvårdbidrag på 800 kronor vilket
är en ökning med 6 procentenheter från 2013.
Spridningen av valda friskvårdsaktiviteter är
stor, till exempel styrketräning, massage,
simning, fotvård, yoga, gymnastik och dans.
Friskvårdsbidrag
400
Feriearbete
300
Under sommaren 2014 hade nästan 100
ungdomar feriearbete i Oxelösunds kommun.
Kommunens olika verksamheter tog emot
ungdomarna som under tre veckor fick prova
på att arbeta i någon av kommunens
verksamheter. Flera ungdomar blev genom
feriearbetet delaktiga i något av kommunens
nya projekt, till exempel Oxelö skärgård, rusta
lekplatser i samarbete med Oxelö energi eller
pröva på att vara turistvärdar.
200
100
0
2010
2011
2012
2013
2014
År 2010-2011 Antal uttagna träningskort
År 2012-2014 Antal utbetalade friskvårdsbidrag
Rekrytering
En viktig del av arbetsgivararbetet handlar om
att rekrytera kompetent personal. Kommunen
arbetar med en decentraliserad rekryteringsprocess som innebär att varje personalansvarig chef själv rekryterar sina medarbetare utifrån en centralt styrd process och vid behov
med stöd av personalenheten.
Under 2014 publicerades totalt 79 annonser
innefattande 116 tjänster (76 stycken under
2013). Några av dessa var ompublicering som
gjorts på grund av för få kvalificerade sökanden. Under året inkom totalt sett 1905 ansökningar (1580 stycken under 2013). Utöver de
externa annonseringarna görs också intern
rekrytering. Under 2014 rörde det sig om 36
tjänster (17 stycken under 2013). I flera av de
rekryteringar som gjorts under året har det varit
svårt att finna tillräckligt kompetent personal,
ett par exempel är nattsjuksköterskor och enhetschefer inom Vård och omsorg.
Kommunchefen fick under hösten 2014 i
uppdrag av Kommunstyrelsen att ta fram en
handlingsplan för att sänka sjukfrånvaron i
kommunen. I slutet på året träffades
kommunens chefer för att påbörja arbetet och
mängder av idéer kom upp för att öka hälsan i
våra verksamheter. Arbetet delades in i tre
olika områden; droger/missbruk,
belastningssjukdomar och
välmående/psykosocial överbelastning.
Kommunchef tillsammans med personalenhet
kommer att fortsätta arbetet med att
färdigställa planen under våren 2015
Ledarutveckling
Arbetet med Klart ledarskap fortgår och både
nya chefer och strateger/nyckelpersoner
erbjuds ledarutbildningen. Kunskapen hålls vid
liv i olika sammanhang, bland annat genom att
använda verktygen från utbildningen på olika
sätt.
29
Internkontroll
En kontroll som rör debiterad tid/taxeefterlevnad bedömer MSN att de är nästan
nöjda med. Det är främst på taxan för byggärenden som vid stickprov visat på brister.
Anledningen kan vara att tillfällig personal har
täckt upp på vakanta tjänster. En kontroll,
handläggningstid av bygglov, har fått
bedömningen nästan nöjd. I höstas blev en
tjänst vakant och handläggningstiden blev då
längre än 10 veckor. Resterande tre kontroller
har fått bedömningen helt nöjd och dessa är
kontroll av attestering, delegationsordning och
myndighetsbeslut.
Allmänt
Kommunstyrelsen har det övergripande
ansvaret för att implementera och tillse att
nämnderna har en god internkontroll och
ansvara för den årliga utvärderingen och
förbättringsåtgärderna.
Enligt reglementet för internkontroll ansvarar
nämnderna för att interkontroll upprättas,
fastställs, revideras och följs upp årligen.
Året 2014
Kommunstyrelsens (KS) internkontrollplan
för 2014 har innehållit åtta kontroller där fem
kontroller är verksamhetsprocesser och tre är
ekonomiprocesser. KS har följt upp
internkontrollplanen på sammanträdet i
oktober. Uppföljningen visar att fem av
processerna är godkända. Tre av dem är inte
godkända. Den första processen som inte är
godkänd rör delegationsanmälan där brister
finns i hanteringen. Den andra är uppsiktsplikt
mot verksamheter som bedrivs i samverkan
och den tredje rör arvodesutbetalningar. KS
anser att dessa processer bör utgöra
kontrollmoment även 2015.
Kommunstyrelsen hade inför 2014
målsättningen att effektivisera och förbättra
arbetet med internkontroll. Men det arbetet har
inte genomförts från Kommunstyrelsens sida.
Främsta anledningen är brist på tid. Arbetet
planeras att påbörjas under 2015.
Den senaste utbildningsinsatsen gjordes i
slutet av 2013 för politiker och
förvaltningschefer. Under 2014 har det totalt
endast varit ett fåtal nya politiker i nämnderna
och utbildning kommer att ske 2015 för
samtliga politiker i nämnderna.
Sammanfattningsvis har arbetet i kommunen
överlag fungerat tillfredställande.
Kultur- och fritidsnämnden (KFN) har följt
upp internkontrollplanen på KFN:s
sammanträde i december 2014.
Internkontrollplanen innehåller åtta kontroller
som är fördelade på två ekonomiska kontroller
och sex verksamhetsprocesser. I uppföljningen
har sex kontroller fått bedömningen helt nöjd.
Dessa är olika ekonomiska
rapporter/uppföljningar, personalens
arbetsmiljö, investeringar och satsningar på
Ramdalens fritidsanläggningar och att
verksamheten bedrivs enligt
verksamhetsplanen.
Samtliga nämnder har en internkontrollplan för
2014. Uppföljningen av internkontrollarbetet
visar att nämndernas arbete med internkontroll
skiljer sig åt och att anvisningarna inte har
följts fullt ut. Som exempel på detta har två av
fem nämnder gjort uppföljning av
internkontrollplanen två gånger under 2014
som anvisningarna föreskriver. Två nämnder
har gjort uppföljning en gång och en nämnd
har inte gjort någon uppföljning.
Bedömning
En kontroll är KFN inte nöjd med och den
handlar om revidering av
dokumenthanteringsplanen som inte
genomförts på grund av personalbrist. Planen
är att revideringen görs 2015.
(MSN) har följt upp internkontrollplanen två
gånger under året. Internkontrollplanen
innehåller sex kontroller och fem har följts upp.
Kontrollen som inte följts upp handlar om
synpunkter och klagomål för 2014 och den
kontrollen kommer att följas upp i februari 2015
då samtliga synpunkter och klagomål för 2014
finns med.
Utbildningsnämnden (UN) har minskat
antalet kontrollprocesser 2014 med tre då
processerna bedömdes fungera bra.
Internkontrollplanen innehåller åtta
kontrollmoment (Sex av kontrollmomenten är
30
verksamhetskontroller och två kontroller är
ekonomiska). UN har inte följt upp
internkontrollarbetet under året. Uppföljningen i
bokslutet visar att fyra fått bedömningen ”nöjd”
och av dessa är två ekonomiska processer och
två verksamhetsprocesser.
Den kontroll som inte är godkänd är social
dokumentation och där beskriver VON att de
har ett förbättringsarbete att göra vad gäller
genomförandeplaner och åtgärder har
påbörjats under året.
Två verksamhetsprocesser som rör behörighet
i administrativa system och systematsikt
kvalitetsarbetet har nästan godkända resultat.
UN fortsätter med uppföljning och utveckling
och planerar att ta fram metoder för att följa
upp resultaten i det systematiska
kvalitetsarbetet. Verksamhetsprocessen
elevers resultat är inte godkänd och det
framgår inte av vilken anledning men UN anger
att de planerar att fortsätta uppföljningen på
individnivå. Den kontroll som inte valts ut att
följa upp handlar om tillsyn av fristående
förskolor och anledningen är att tillsyn görs
vartannat år och har inte genomförts 2014.
Framtida arbete
Kommunstyrelsen kommer under 2015 att
genomföra utbildningar för nämnderna då det
efter valet 2014 är nya nämndsledamöter från
1 januari 2015. Internt arbete med
implementering av det påbörjade
interkontrollarbetet kommer också att ske då
det för närvarande inte är ett till fullo effektivt
arbete som utförs, utifrån gällande reglemente.
Kommunstyrelsen kommer också att starta en
arbetsgrupp för fördjupat interkontrollarbete
där varje nämnd/förvaltning utser en
internkontrollansvarig som ingår i
arbetsgruppen. Kommunstyrelsen behöver
också säkra att alla tjänstemän, politiker och
nyanställda förvaltningschefer/politiker, i tidigt
skede, får information och utbildning om hur
internkontrollarbetet fungerar i kommunen
samt dess funktion, innehåll och betydelse.
Vård- och omsorgsnämnden (VON) har
förändrat innehållet något i internkontrollplanen
för 2014 och den innehåller sex kontroller som
samtliga är verksamhetsprocesser. VON har
följt upp internkontrollen två gånger under året
enligt anvisningarna.
I uppföljningen redogör VON att de är helt
nöjda med två kontroller, läkemedelshantering
och placerade på Oliven. Tre kontroller
bedömer VON att de är nästan nöjda med och
det är kontroll av myndighetsbeslut,
vårdplaneringar och biståndsbeslut hemvård.
Det är endast mindre avvikelser som
identifierats i kontrollerna.
Samtliga ansvariga ska få återkoppling på
inlämnat material i bokslutet.
31
Nämndredovisning
Kommunstyrelsen
Ekonomiskt utfall 2014
Verksamhet (tkr)
Kommunstyrelse
Partistöd
Gem. verksamhet
Markförsörjning
Näringsliv
Parker
Räddningstjänst
Totalförsvar
Idrotts- o fritidsanläggningar
Arbetslokaler
Kommunikationer
Gemensam administration
Utbildning, företagshälsovård
Verksamhetsfastigheter
Fackl verks. / Kommunskydd
Måltidsproduktion
Summa
Anslag
3 303
574
11 377
-861
1 540
Summa 2013
Summa 2012
Summa 2011
Övriga
Intäkter
90
49 921
814
16 075
85 937
Kostnad
3 422
574
11 835
6 121
1 317
-161
7 021
479
1 064
1 454
2 847
32 599
1 032
52 285
1 290
16 905
140 084
Budgetutfall
-29
0
346
-960
229
161
64
40
-151
-613
100
6 020
198
-808
86
727
5 410
81 227
83 433
80 256
131 631
127 403
142 476
2 061
2 536
-1 412
804
6 022
6
7 085
141
293
2 947
28 253
1 230
1 556
562
1 557
59 557
52 465
46 506
60 808
Drift och förvaltning av kommunens fastigheter
tillhör Kommunstyrelsen. Den är uppdelad i
fyra verksamhetsområden, markförsörjning,
idrotts- och fritidsanläggningar, arbetslokaler
och verksamhetsfastigheter. Den dominerande
delen utgörs av verksamhetsfastigheter som
omfattar skolor, förskolor, omsorgslokaler och
kommunhus.
519
772
548
10 366
Inom detta resultat redovisar fastighetsverksamheten ett underskott med -2,1 mkr. En
naturlig förklaring är att kommunens fastigheter
är relativt åldersstigna och lider av ett eftersatt
underhåll. Det har medfört att kostnader för
reparationer och planerat underhåll ökat mer
än förväntat. Drift- och reparationskostnader
har varit -3,7 mkr högre än budgeterat.
Enskilda händelser att peka på är följande:
Kostnaden för Kustbostäders förvaltning ökade
och kostnaden för planerat underhåll kostade 1,8 mkr mer än budgeterat. Men det separat
budgeterade anslaget för planerat underhåll av
taket på Ramdalsanläggningen, 4,0 mkr,
användes inte vilket medfört ett ekonomiskt
överskott.
Av kommunstyrelsens omsättning redovisas 67
% av intäkterna och 43 % av kostnaderna i
fastighetsverksamheterna, så avvikelser i
kapitalkostnader, underhåll och drift har en
mycket stor betydelse på det gemensamma
ekonomiska resultatet.
Utfall mot budget
Nedskrivningen av ett markområde medförde
en obudgerad kostnad på -1,2 mkr.
Kommunstyrelsen redovisar ett resultat som är
+5,4 mkr bättre än budgeterat.
32
Men det blev överskott bl.a. på lägre
kapitalkostnader än budgeterat +1,8 mkr.
Kommunens investeringar 2014 blev bara 36
%, 17,9 mkr av budgeterade 49,7 mkr. Kapitalkostnadsberäkningen gjordes då
investeringarna för 2014 bedömdes bli högre
än de blev, och även att investeringarna för
2013 skulle skett i snabbare takt.
Fastighetsverksamheten
Anslag
Intäkter
Drift och reparationer
Planerat underhåll
Övrigt Kustbostäder
Kapitalkostnader
Övriga kostnader
Resultat
Budget
0,8
58,0
-21,0
-7,2
-2,9
-23,2
-4,5
0,0
Utfall jämfört med föregående år
Resultatet är 3,4 mkr bättre 2014 jämfört med
2013.
Bokslut
Anslag
Intäkter
Kostnader
Resultat
Bokslut
0,8
57,3
-25,2
-5,0
-3,4
-21,4
-5,2
-2,1
Reglering av tomtmark på väg på Jogersö,
+0,1 mkr
Intäkterna ökade med 4,7 mkr.
Arrendeintäkterna ökade med 1,4 mkr och
interna hyresintäkter ökade 0,5 mkr p.g.a.
ombyggnationer i Ramdalsanläggningen.
Kostenhetens ökade volymer medförde en
intäktsökning på 1,4 mkr jämfört med 2013. ITenheten tog över ansvar och rutiner för datorer
och skrivare vilket innebar att både intäkter och
kostnader ökade med 1,0 mkr.
1,9 mkr beror på att bara 0,9 mkr av
de 2,8 mkr som anslogs hos
kommunstyrelsen för
verksamhetsutveckling har förbrukats.
Missbruksprojektet startade först på
hösten och därför blev kostnaderna
under 2014 endast 0,1 mkr och ett
överskott på 0,3 mkr.
•
Redovisade kostnader för löne- och ITservice är 2,1 mkr lägre än budgeterat.
•
Leasingkostnaderna för teleledningar
sjunker varefter avtalstiderna löper ut,
0,5 mkr.
•
skillnad
7,1
4,7
-8,4
3,4
Verksamhetsutveckling, +2,8 mkr.
Satsning feriearbeten, +0,4 mkr.
Delfinansiering av missbruksprojektet, +0,4
mkr.
En annan verksamhet som visar ett stort
överskott är gemensam administration inkl.
utbildning, företagshälsovård, 6,2 mkr. De
större orsakerna till detta är:
•
2013
52,5
81,2
131,7
2,0
Anslaget till Kommunstyrelsen sattes av Fullmäktige till 55,9 mkr. Efter detta justerades
anslaget under året genom några beslut:
Sammanfattningsvis står Kommunstyrelsen
inför en stor utmaning när det gäller att höja
statusen på fastighetsbeståndet och möta
ökade myndighetskrav avseende sina
verksamhetsfastigheter.
•
2014
59,6
85,9
140,1
5,4
Ekonomienheten fick del av intäkter ur medlen
för verksamhetsutveckling, 0,2 mkr för sina
projekt under 2014.
Kostnaderna ökade med 8,4 mkr.
Personalkostnader svarade för 2,1 mkr av
ökningen. Det berodde i sin tur på
helårseffekter av anställningar avseende webadministrationen samt på starten av
missbruksprojektet. Kommunen anställde
också en fastighetsekonom som arbetade 10
månader 2014.
Kostnaderna för köp av verksamhet har ökat
med 7,1 mkr, 15 %, mellan åren. Det är helt
inom fastighetsverksamheten som ökningen
skett, från 26,3 mkr till 33,6 mkr, dvs 7,3 mkr
eller 28 %. Det beror på ökade drift- och
reparationskostnader, 3,7 mkr, och ökat
planerat underhåll med 3,2 mkr samt övriga
kostnadsökningar från Kustbostäder med 0,4
mkr.
Personalenheten och IT-enheten redovisar
däremot sänkta kostnader för lämnade
uppdrag, totalt 0,7 mkr.
Kommunstyrelsen hade ett överskott i
detaljbudgeten, och större delen av
denna reserv faller också ut som
överskott i bokslutet, 0,6 mkr.
Kostenheten visar ett överskott på 0,7 mkr.
Större delen beror på att intäkterna blivit
1,1 mkr högre än budgeterat och detta beror
på ökade volymer. Kostenheten har också
under sommaren och hösten levererat
lunchportioner till de förskolor som har egna
tillagningskök, portioner som inte var inräknade
i budgeten.
33
Lokalkostnaderna, tomhyrorna, minskade
med 1,1 mkr när Torgskolan byggdes om för
att hyras ut fr.o.m. september 2014 och fastigheten på Esplanaden såldes i jan 2014.
kvalitetsarbete för ungas aktiviteter hos Kulturoch fritidsnämnden.
Av anslagna 2,8 mkr förbrukades 0,9 mkr.
Kostnader har uppkommit för konsulter och
studiebesök och att ersätta övriga nämnders
kostnader.
Särskilt uppdrag
Kommunstyrelsen fick i Mål och budget 2014 i
uppdrag att göra en total översyn av kommunens uppdrag, organisation och bemanning
utifrån långsiktiga behov.
Införande av komponentredovisning är att
uppfylla ny redovisningslag för uppdelning av
våra anläggningstillgångar. Arbetet pågår även
in på 2015 och kommer att innebära ändrade
avskrivningskostnader och troligen ändrat
synsätt på planerat underhåll.
Översynen är avslutad och avrapporterad till
kommunstyrelsen. Rapporten mynnade ut i ett
uppdrag att göra en förstudie på ”En väg in”,
ett enklare och snabbare sätt för medborgaren
att få kontakt och svar på sina frågor. En projektledare arbetar med frågan och ska avrapportera i februari 2015.
Projektet att utveckla ett nytt
resursfördelningssystem har pågått 2014 och
fortsätter in på 2015. Syftet är att resurser ska
tydligt och enkelt följa resursbehovet, först och
främst i skolverksamheten, men senare
troligen också i äldreomsorgen.
Särskilda satsningar
I kommunstyrelsens ram ligger särskilda satsningar på näringsliv 0,5 miljoner kr och fastighetsdrift 0,5 miljoner kr.
Näringsliv
Projektet Kontaktcenter är en ny
servicefunktion som ska ge ökad service och
tillgänglighet genom att erbjuda ”en väg in”.
Arbetet pågår även in på 2015 och kommer att
kompletteras med en konsekvensanalys.
0,5 mkr har avsatts för satsningar på näringslivsarbete. Medlen har förbrukats för den avsedda satsningen.
Investeringar
(Belopp i mkr)
Kommunstyrelseförvaltningen har en näringslivansvarig, tillika företagslots, anställd på halvtid. Företagsluncher och planerade företagsbesök har genomförts varje månad. Marknadsföringsmaterial har producerats och distribuerats. Olika företagsgrupper har träffats regelbundet, bland annat företag i fiskehamnen.
Fastigheter och
anläggningar
Mark
Datorer och
infrastruktur
Övrigt
Summa
Kommunen har varit representerad i arrangemang som Morgonsoffan, Bomässa, Logistikmässa samt besöksnäringsarrangemang.
Budget Bokslut Bokslut
2014
2014
2013
39,4
12,9
1,7
1,3
42,4
0,2
0,1
13,2
18,0
0,4
0,3
18,7
2014 var ett år med lägre investeringsutgifter
än föregående år. Budgeten uppgick till 42,4
mkr. 10,9 mkr av denna budget bestod av
överförda medel från 2013.
Fastighetsdrift
0,5 mkr har avsatts till fastighetsdrift. Medlen
har ställts till Kustbostäder för ökade
kostnader/uppdragsersättning i samband med
fastighetsdrift.
Utgifterna uppgick till 13,2 mkr, varav 12,9 mkr
i fastigheters ny- och ombyggnationer.
Några större projekt avser taket på Ramdalen
och dess olika etapper.
Etapp 1 är klart, och etapp 2 är påbörjad och
beräknas vara klart till sommaren.
Ventilationsombyggnaden i Ramdalsskolans
hus D, E och F är klara, utgift 5,8 mkr.
Torgskolans ombyggnad är klar och skolan har
börjat användas, utgift 1,6 mkr.
Medel för verksamhetsutveckling
Kommunstyrelsen fick 2,8 mkr i ökat anslag för
att arbeta med verksamhetsutveckling.
Vissa projekt utfördes helt inom
kommunstyrelsen. Dessa avsåg införande av
komponentredovisning, kontaktcenter ”En väg
in” och förändra radikalt. Projektet att utveckla
ett resursfördelningssystem i skola/förskola
skedde i samverkan mellan kommunstyrelse
och utbildning. Övriga nämnders projekt avsåg
workshop hos Miljö- och
samhällsbyggnadsnämnden, gruppaktivitet hos
Vård- och omsorgsnämnden och
Ombyggnad av Peterslundsskolans kök är
påbörjad och beräknas vara klar i april 2015.
Budgeten belöper sig till 5,2 mkr.
Projektering för en ny förskola och skola pågår.
Budgeterat för denna etapp är 3,0 mkr.
34
Endast mindre utgifter redovisas för våra
pågående projekt avseende utveckling av etjänster, fastighetsnät och ekonomisystem etc,
totalt 0,1 mkr av budgeterade 1,7 mkr. Övriga
projekt är dels en planerad kulvert på
Sundsörs industriområde, och dels mat- och
transportvagnar för kostenheten samt ett
kommunikationssystem för säkerhetsarbetet.
Försäljningar
Som tilläggsbudget till 2015 av ej upparbetade
investeringsmedel äskas 27,2 mkr.
Försäljningen av tomter på Vallsundsvägen
pågår. Totalt har kontrakt skrivits på ca 10 mkr
utöver vad som redovisas som försäljningar i
2014 års bokslut. Orsaken är att det förväntas
mera kostnader som knyts till försålda objekt
innan redovisning av reavinster blir aktuellt.
Kommunen räknar löpande med att sälja
icke strategiska anläggningstillgångar. Syftet är både att frigöra kapital och att tillhandahålla mark för bostäder och företagande.
2014 såldes bl.a. fastigheter på Lastudden,
och fastigheten Poppeln på Esplanaden.
35
Verksamhet (tkr)
Kultur- o fritidsnämnd
Turism
Konsumentinformation
Fritid
Kultur
Fritidsanläggningar
Fritidsgård
Café / uthyrning
Summa
27 858
1 142
476
125
1 212
2 993
Kostnad
452
1 021
57
795
1 940
8 174
14 669
2 160
1 184
30 452
Budgetutfall
23
6
6
20
12
180
22
102
28
399
28 263
24 673
22 891
2 690
2 614
2 135
31 062
27 123
23 892
-109
164
1 134
Anslag
475
1 010
63
794
1 952
7 212
14 215
2 137
Summa 2013
Summa 2012
Summa 2011
Övriga
intäkter
17
21
Lägre kostnader för hyra av Ramdalens badoch sporthall enligt nytt avtal för drift av denna,
0,2 miljoner kr.
Utfall mot budget
Kultur- och fritidsnämnden lämnar ett överskott
med 0,4 mkr.
2013 hade kultur och fritid kostnader för
nedskrivning av den kommunala konstens
värde 0,3 miljoner kr samt avskrivning av en
fordran, 0,2 mkr.
Överskottet fördelar sig enligt följande:
0,3 mkr är lägre personalkostnader (inga vikarier vid föräldraledigheter, sjukskrivningar och
annat arbete).
Kvarstående 0,1 mkr är flera mindre poster bl a
lägre städkostnader.
Kultur- och fritidsnämnden fick 0,1 mkr för att
arbeta med verksamhetsutveckling. Av detta
förbrukades hälften till olika studiebesök
Under 2014 har alla tjänster inte varit besatta.
Den ansträngda personalsituationen har lett till
att inarbetad årsarbetstid inte har kunnat tas ut
i ledighet
Syftet var att stärka kvalitetsarbetet, stärka
ungdomars aktiviteter och att öka antalet tjejer
som besökare
Studiebesöken var lyckade på flera sätt.
Fritidsgården har inspirerats av arbetssätt och
idéer samt har påbörjat ett förändringsarbete.
Intrycken blev också en nystart för många
aktiviteter.
Anslagen minskade med 0,4 mkr.
Kostnaderna minskade med 0,3 mkr.
Ökade intäkter är till största delen hyra som
Medley betalar enligt nytt avtal 2014 för drift av
Ramdalens badoch sporthall, 0,2 miljoner kr.
Extra intäkter för verksamhetsutveckling
0,1 mkr har tillkommit.
36
Investeringar
Investeringar (mkr)
Under året har upprustning av Stenviksbadet
fortsatt.
2014
2014
2013
Ny innebandysarg till Ramdalens sporthall.
Inventarier Koordinaten
Stenviksbadet
RFID
Ramdalens sporthall
Övrigt
Summa
0,1
0,2
0,3
0,1
0,7
0,1
0,1
0,1
0,3
Arbetet med RFID har slutförts och inventarier
till Koordinaten har köpts.
0,3
0,2
0,5
37
Verksamhet (tkr)
Miljö o samhällsbyggnadsnämnd
Infrastruktur
Fysiskt och teknisk planering
Gator och vägar, gatubelysning
Trafiknämnd
Parker
Miljö och hälsoskydd
Bostadsanpassning
VA och renhållning
Kommunskydd
Summa
Anslag
538
1 812
-35
2 392
11 128
596
4 771
1 346
2 101
0
0
24 649
Summa 2013
Summa 2012
Summa 2011
23 902
22 520
8 227
Övriga
Intäkter
287
3 351
6 658
Kostnad
504
2 012
514
3 803
10 632
738
4 636
2 275
2 339
287
3 351
31 091
Budgetutfall
34
-89
25
-110
644
-142
135
-43
-238
0
0
216
6 039
6 741
7 008
30 395
28 234
14 355
-454
1 027
880
111
574
1 301
148
886
En avvikelse är inom Bostadsanpassning där
kostnaderna under året översteg budget med
drygt 0,2 mkr. Bidragen utgår oavsett
tillgängliga medel i budget förutsatt att
kriterierna för bidragen är uppfyllda.
Utfall mot budget
Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens
resultat blev +0,2 mkr 2014. De budgeterade
intäkterna genom avgifter, exempelvis för
bygglov, planverksamhet liksom miljö- och
hälsoskyddsavgifter uppnåddes.
Personalkostnaderna blev 0,1 mkr lägre
beroende på en vakans. För att kompensera
för vakansen fick konsulttjänster till en kostnad
av 0,3 mkr köpas in.
Eftersom kommunen har en åldrande
befolkning är sannolikheten påtaglig att dessa
kostnader fortsätter ligga på samma höga nivå
eller forsätter att öka kommande år.
Inom detaljplaneverksamheten som ryms inom
verksamhetsgren fysisk och teknisk planering
nådde inte intäkterna i form av avgifter upp till
budgeterad nivå. Anledningen är att den
planverksamhet som bedrevs var av
karaktären anslagsfinansierad planering.
Att både intäkter och kostnader är något högre
än budget beror framförallt på
kommunskyddet. Kostnader och intäkter för
försäkringarna ska alltid balansera varandra så
att verksamheten inte ger någon
resultatpåverkan för nämnden. Intäkterna för
kommunförsäkringarna såväl som kostnaderna
ökade under året.
Inom området Gator och vägar respektive park
köper nämnden verksamhet från de
kommunala bolagen. Intressant i
sammanhanget är att elförbrukningen under
2014 sjönk med 36,5 kWh jämfört med 2013,
vilket inverkat gynnsamt på kostnaderna. Vid
varje årsskifte görs en avstämning och
avräkning mellan parterna framförallt beroende
av att kostnader för snöröjning/sandning
varierar mellan åren. Avstämningen för 2014
medförde en återbetalning på 0,2 mkr.
De intäkter nämnden genererar i övrig
verksamhet utifrån avgiftsbelagda
verksamheter är i storleksordningen 3,0 mkr.
Nämndens olika verksamheter uppvisar en
god överenstämmelse mellan budgeterade
kostnader och intäkter, med några få
undantag.
38
En reflektion som är lätt att göra i efterhand är
att nämnden hade kunnat använda ytterligare
0,2 mkr till asfalttoppning och därmed nått
målet att satsa 2,0 miljoner 2014. Det som är
självklart i efterhand är inte lika självklart under
pågående verksamhetsår.
Investeringar
(Belopp i mkr)
2014
2014
2013
Gatubelysning
0,5
Gång- och cykelvägar
1,0
1,0
0,7
Under året har nämnden dessutom fått en
tilläggsbudgetering med 0,2 mkr för en
satsning på verksamhetsutveckling.
Tillgänglighetsanpassning
Trafiksäkerhet
Parker
Buss centrumhållplats
Fiskehamnen
Torget
Övrigt
Summa
Anslaget till Kommunstyrelsen sattes av
Fullmäktige till 24,4 mkr. Efter detta justerades
anslaget genom ett beslut om
Verksamhetsutveckling, +0,2 mkr,
Anslagen ökade med 0,7 mkr.
Kostnaderna ökade med -0,7 mkr.
0,4
0,9
0,2
0,2
0,8
0,3
0,2
4,0
0,3
0,6
0,1
0,2
0,5
2,7
0,2
0,3
0,2
0,1
2,0
Investeringar under året har gjorts planenligt.
Inom området tillgänglighetsanpassning
inköptes kupolplattor till området runt eken på
torget. Med anledning av nytt
gestaltningsprogram för torget beslutades att
avvakta med alla investeringar på torget.
En rättvisande bild skulle kunna vara att
nämndens resultat i förhållande till 2013
förstärkts med 0,6 mkr. Dock är inte heller den
bilden helt rätt, eftersom 2013 fick nämnden
stå för snöbortforslingskostnader motsvarande
0,7 mkr liksom återbetala en tidigare bokförd
intäkt på exploateringskontot på 0,2 mkr.
Av den anledningen yrkas på överflyttning i
form av tilläggsbudget för åtgärder på Torget.
Investeringsvolymen inom
trafiksäkerhetsområdet ianspråktogs inte heller
helt. Även här yrkas på överflyttning i form av
tilläggsbudget. I Fiskehamnen pågår ett
uppdrag med projektering av soffor nordöst om
Ståltheten. Uppdraget pågår och har ännu inte
slutfakturerats.
Med exakt samma förutsättningar 2013 som
2014 skulle resultatskillnaden vara 0,2 mkr till
2013 års fördel.
Inom området Gator och vägar respektive park
köper nämnden verksamhet från de
kommunala bolagen. Intressant i
sammanhanget är att elförbrukningen under
2014 sjönk med 36 500 kWh jämfört med
2013, vilket inverkat gynnsamt på kostnaderna.
Posten ”Övrigt” avser dels
investeringsutrymme inom Mät-, kart- och GISområdet dels ett utrymme för investering i ny
luftkvalitetmätare. Utrymmet behövs för att
bekosta scanning av nämndarkivet inom
nämnda område. Handlingar som
tomtindelningar, tomtmätningar, detaljplaner,
fastighetsbildningsakter etcetera ingår i arkivet.
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden fick 0,1
mkr för att arbeta med verksamhetsutveckling,
ett projekt för bättre samarbete inom
kommunen. Detta förbrukades till en workshop
för 30 personer från olika förvaltningar och de
kommunala bolagen.
Beträffande utrustningen för luftkvalitetmätning
är det inte helt avgjort om kommunen behöver
investera i sådan.
Det är viktigt att veta vad andra inom kommunen gör, vilket ger en förståelse för de olika
processer som pågår och att alla är delar i ett
större sammanhang. Några av förslagen som
kom upp har redan börjat genomföras, medan
andra behöver bearbetas mer innan de är klara
eller kan påbörjas.
Förvaltningen har också börjat titta på hur
andra kommuner arbetar med det interna
samarbetet. Syftet med ett bättre samarbete är
att kommunen agerar som en enad
verksamhet ut mot medborgare och företag.
Särskilt uppdrag
I Mål och budget 2014 fick Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram
en plan för cykelparkeringar i anslutning till
kommunens fastigheter och andra strategiska
punkter.
En utredning om behov av cykelparkeringar
har gjorts och finns inkluderad i cykelplanen.
39
Utbildningsnämnden
Verksamhet (tkr)
Utbildningsnämnd
Musikskola
Fritidshem
Förskola
Grundskola och förskoleklass
Gymnasieskola
Komvux och SFI
Uppdragsutbildning
Facklig verksamhet
Summa
183
168
2 930
10 442
4 285
1 200
4 693
11
Kostnad
589
2 215
4 790
17 319
64 821
87 952
44 348
8 925
1
10
210 563
23 912
230 960
Budgetutfall
20
47
-152
1 880
-597
1 969
229
99
10
10
3 515
196 285
192 052
192 024
18 387
17 870
17 650
216 101
211 957
214 903
-1 429
-2 035
-5 229
Anslag
609
2 079
4 470
16 269
53 782
85 636
43 377
4 331
Summa 2013
Summa 2012
Summa 2011
Övriga
Intäkter
1
Felbududgeterad hyra mellan förskola och grundskola/fritidshem finns.
Förskola saknar anslag med 955 tkr och grundskola har för stort anslag med 735 tkr, fritidshem med 220 tkr.
Ursprungligt anslag:
199 794 tkr
Ändrade ramar enligt gällande beslut:
Avräkning barnoch elevpeng 10 769 tkr
Ny anslagsram
210 563 tkr
Utfall mot budget
Utbildningsnämnden visar ett positivt resultat
med 3,5 mkr för 2014. Anledningen till det
positiva resultatet är att antalet barn och elever
ökat under året.
Verksamhetstal
Totalt antal barn/elever, 15 december enligt
verksamhetssystemet (inklusive fristående
utförare) Mellan åren har antalet barn och elever ökat med 117 stycken.
2014
Förskola
2013
1-3 år
294
306
4-5 år
242
220
113
124
Åk 1-3
374
337
Åk 4-5
225
201
Åk 6-9
397
363
Fritidshem
458
432
Gymnasium
346
349
Grundskola Förskoleklass
Anpassning av elevhälsa, tilläggsbelopp, ledningsorganisation och administration har inte
skett i samma takt som den faktiska barnoch
elevökningen under året. Kostnaderna har
därför inte ökat i samma omfattning som den
utökade anslagramen. Försiktighet har också
bidragit till det positiva resultatet.
Resultatet är -0,2 mkr. Utveckling och uppgradering av verksamhetssystemen har påbörjats
för att öka effektivitet och service till kommuninvånarna. Kostnaden för detta är -0,4 mkr
högre än budget. Däremot är kostnader för
kurs- och konferens och personalkostnader
lägre, 0,2 mkr.
Resursfördelningssystem, barnoch elevpeng
2014 har ett resursfördelningssystem baserat
på barnoch elevpeng införts för de kommunala verksamheterna för förskola, fritidshem
40
och grundskola. Verksamheterna har tilldelats
intäkter beroende på hur många barn/elever
som funnits i verksamheten den 15:e i varje
månad.
verksamheterna och försiktighetsprincipen. De
kommunala grundskolornas resultat är -0,7
mkr och anledningen till det negativa resultatet
är högre personalkostnader. Elevökningen
under året har medfört att klasser har delats
och att fler lärare anställts. Det ökade antalet
nyanlända elever under året har medfört behov
av studiehandledare som har anställts för att
stödja eleverna på deras hemspråk.
Förskola, 0,4 mkr (-0,6 mkr enligt redovisning)
Förskolans resultat är 0,4 mkr med hänsyn
tagen till att hyra är för lågt budgeterad med
1,0 mkr. Motsvarande summa är budgeterad
hos fritidshem/grundskola. I resultatet ingår
ökat anslag med 0,2 mkr efter avräkning av
barnoch elevpeng.
Ökade intäkter, främst från migrationsverket,
har bidragit till det positiva resultatet med 0,7
mkr, bidrag från arbetsförmedlingen med 0,6
mkr, bidrag från skolverket för förstelärare med
0,2 mkr och försäljning av verksamhet till andra
kommuner med 0,2 mkr.
De kommunala förskolornas resultat är totalt
sett positivt med 0,4 mkr och innebär att målet,
att driva verksamheten med tilldelad intäkt, har
uppnåtts.
Gymnasieskola
Efter avräkningen av barnoch elevpeng som
medfört ökat anslag med 3,0 mkr, är resultatet
för gymnasieskolan positivt med 0,2 mkr. All
gymnasieverksamhet köps från externa utförare då Oxelösunds kommun inte har någon
egen gymnasieskola. Kostnader för köp av
verksamhet, inackorderingsbidrag och busskort/resebidrag har endast mindre avvikelser.
Främsta anledningen till det positiva resultatet
är bidrag från migrationsverket med 0,2 mkr.
Köp av verksamhet från fristående friskolor är
-0,6 mkr högre än budget och beror på ökat
antal barn. Intäkter för barn från andra kommuner är 0,5 mkr högre än budget. Avgifterna
har följt budget.
Fritidshem, 1,7 mkr (1,9 mkr enligt redovisning)
Fritidshemmens resultat är 1,7 mkr med hänsyn tagen till att hyra är för högt budgeterad
med -0,2 mkr. Motsvarande summa skulle ha
budgeterats i förskolan. I resultatet ingår ökat
anslag med 2,3 mkr efter avräkning av barnoch elevpeng. I resultatet ingår kostnader för
hyra och städ med 0,2 mkr för de nya lokalerna
i Torgskolan.
Komvux och SFI
Komvux och SFI sammanlagda resultat är 0,1
mkr. Komvux resultat är –0,4 mkr och beror på
högre personalkostnader med -0,1 mkr för att
kunna möta det ökade antalet elever. 2013
hade Komvux 45 elever vilket ökade 2014 till
55 elever. Det beror bland annat på att elever
som läst färdigt på SFI, läser vidare på Komvux. Under året har det blivit vanligare att elever läser på distans och kostnader för köp av
verksamhet för distansutbildning är 0,3 mkr
högre än budget. Yrkesvux, har levererat kostnadseffektiva utbildningar och har haft lägre
kostnader än budgeterat. Yrkesvux finansieras
av statsbidrag budgetutfallet är noll. För Yrkesvux finns 2,2 mkr kvar i statsbidrag på balanskonto som kommer att användas 2015.
De huvudsakliga förklaringarna till det positiva
resultatet är fördröjningen med att öka verksamheterna och försiktighetsprincipen. Övriga
förklaringar är att kommunala fritidshemmen
har ett positivt resultat på 0,3 mkr och det innebär att målet, att driva verksamheten med
tilldelad intäkt, har uppnåtts.
Köp av verksamhet från fristående fritidshem
har följt budget. Intäkter för barn från andra
kommuner är 0,1 mkr högre än budget. Avgifterna är 0,2 mkr högre är budget och beror på
ökat antal barn i verksamheten.
SFI har växt under året och eleverna har ökat
från 70 till 210 elever. Det ökade elevantalet
har medfört att bidrag från migrationsverket är
1,8 mkr högre än budgeterat. Bidragen har
använts för att finansiera SFI-undervisning.
Personalkostnaderna inom SFI är 1,0 mkr
högre. Fyra SFI-lärare och en studie- och yrkesvägledare har anställts. Köp av verksamhet
och övriga kostnader är 0,5 mkr högre än budget och beror på ökade kostnader för samhällsorientering (en utbildning om det svenska
samhället på det egna språket). Resultatet för
SFI är 0,3 mkr. Det positiva resultatet har uppstått då det varit svårt att rekrytera SFI-lärare
Grundskola och förskoleklass, 1,2 mkr (2,0
mkr enligt redovisning)
Grundskolans resultat är 1,2 mkr med hänsyn
tagen till att hyra är för högt budgeterad med 0,7 mkr. Motsvarande summa skulle ha budgeterats i förskolan. I resultatet ingår ökat anslag
med 5,2 mkr efter avräkning av barnoch
elevpeng.
Även för grundskolan ligger de främsta förklaringarna till resultatet i fördröjningen att utöka
41
Förklaringen till de ökade kostnaderna inom
förskolan är att de nya avdelningarna på Ramdalens förskola togs i bruk i augusti 2013 och
har helåreffekt 2014. Fler elever i grundskolan
har gjort att klasser delats vilket medfört behov
av fler lärare och även studiehandledare på
olika språk. På Campus har Lärvux startat
under höstterminen 2014 och SFI har utökats
för att möta det ökande antalet elever.
vilket gett lägre personalkostnader och att
bidraget från migrationsverket i slutet av året
var större än andra månader.
Utbildningsnämndens resultat 2014 är 3,5 mkr
och jämfört med 2013 år resultat som var -1,4
mkr, är det en förbättring mellan åren med 4,9
mkr.
Anslaget ökade med 14,3 mkr, från 196,3 mkr
till 210,6 mkr. Utbildningsnämnden beviljades
10,8 mkr i ökat anslag efter avräkning av barnoch elevpeng.
Intäkterna och kostnaderna med 14,9 mkr.
Lokalkostnaderna ökade med 1,8 mkr. Torgskolan tillkom under hösten till en kostnad på
0,2 mkr och Ramdalens förskola har helårseffekt 2014 och har ökat med 0,6 mkr. Resterande högre lokalkostnader avser i första hand
renoveringar och upprustningar som gjorts i
grundskolorna och som gett högre hyreskostnader.
Intäkterna ökade med 5,5 mkr. Avgifter i fritidshemmen ökade med 0,1 mkr medan avgifterna för förskolan var oförändrade.
Köp av verksamhet ökade med 0,8 mkr och
det beror på flera saker. Köp av gymnasieskola
är 0,6 mkr lägre och kostnaderna påverkas av
antalet elever och vilka program eleverna väljer och på vilken ort. Campus har ökat kostnaderna för köp av verksamhet med 0,9 mkr och
det är köp av samhällsorientering inom SFI och
Yrkesutbildningar som står för ökningen. Köp
av verksamhet av förskola från andra kommuner har ökat med 0,3 mkr och för grundskola
med 0,1 mkr. Kostnaderna påverkas av hur
många barn och elever som går i fristående
verksamheter.
Bidrag ökade med 4,8 mkr och det är främst
intäkter från migrationsverket som ökade med
2,5 mkr. Campus bidrag från migrationsverket
är 1,7 mkr högre och grundskolans 0,7 mkr
högre och det beror på det ökade barn och
elevantalet. Bidrag från arbetsförmedlingen har
ökat med 0,7 mkr och beror på att fler personer
med arbetsmarknadsåtgärder har arbetat i
verksamheterna. Bidrag från skolverket har
ökat med 1,2 mkr. Den största ökningen är
ersättning för omsorg på obekväm tid till Stenviks förskola där 0,6 mkr betalades ut 2014.
Campus använde 0,6 mkr mer av statsbidrag
2014 än 2013 till Yrkesvux-utbildningar.
Övriga kostnader ökade med 3,0 mkr vilket
beror på ökade kostnader relaterade till det
ökade antalet barn och elever. Köp av kost 1,5
mkr, läromedel 0,2 mkr och ITleasingkostnader med 0,5 mkr. Inköp av
dataprogram är 0,5 mkr högre och avser
utveckling och uppgradering av
verksamhetssystem.
Övriga intäkter är 0,6 mkr högre och avser
främst förskolan då det 2014 var fler barn från
andra kommuner som gått i förskolan i kommunens verksamheter.
Den största ökningen av kostnaderna är personalkostnader som ökade med 9,3 mkr vilket
motsvarar en ökning med 8,7 %. Utökningar
har skett mellan åren, i huvudsak för att möta
det ökade antalet barn och elever.
Utbildningsnämnden beviljades 0,2 mkr för att
arbeta med verksamhetsutveckling.
Transportcyklar och förvaringsskjul har köpts in
till förskolorna för att förenkla transporter av
förskolebarnen. Cyklarna möjliggör att de
lättare och oftare kan ta del av platser och göra
saker i närområdet. Exempelvis underlättas
transporter och på så vis ta del av
rörelseaktiviteter i idrottshallar, naturområden
och Koordinaten i pedagogiskt syfte och med
miljömedvetenhet i fokus.
Personalkostnader (mkr)
Fritidshem
Förskola
Grundskola
Campus
Övriga
Totalt
2014
2013
11,9
10,0
42,3
40,3
51,1
47,3
5,1
3,4
5,8
5,9
116,2 106,9
Skillnad
mkr
%
1,9 19,0%
2,0 5,0%
3,8 8,0%
1,7 50,0%
-0,1 -1,7%
9,3
8,7%
42
I grundskolan har klasser delats och nya klassrum har inretts. De nya lokalerna på D-skolan
(Torgskolan) har också utrustats med smartboards. Fler elever inom Campus verksamhet/SFI och en startad verksamhet, Särvux,
har också medfört fler klassrum och behov av
fler smartboards.
Investeringar
(Belopp i mkr)
Smartboards i
förskolor och skolor
Ljuddämpande
inventarier
Inventarier och
lekutrustning
Summa
2014
2014
2013
0,2
0,5
0,2
0,6
0,1
0,1
0,8
1,6
1,0
1,6
1,2
1,5
Inventarier och lekutrustning har köpts för 1,0
mkr (0,2 mkr högre än budget). Möbler och
lekutrustning har köpts in som planerat. Anledningen till den högre summan är att nya investeringsbehov tillkommit sedan budgeten gjordes. Inventarier köptes till de nya lokalerna på
D-skolan (Torgskolan) och utegården på Peterslunds förskola har rustats upp.
Den beviljade investeringsbudgeten, 1,6 mkr,
har använts. Utfallet följer inte investeringsobjekten utifrån budget, men håller sig totalt sett
inom tilldelad ram. Anledningen är att behoven
har ändrats under året, och en omfördelning
har skett mellan olika investeringsobjekt.
Ljuddämpande inventarier har köpts för 0,1
mkr, 0,6 mkr lägre än budget. Färre
ljuddämpande inventarier har köpts för att
istället tillgodose behov av fler smartboards
och inventarier/lekutrustning.
Smartboards har köpts in för 0,6 mkr (0,3 mkr
högre än budget). Det ökande antalet barn och
elever under året har gjort att fler smartboards
har behövts.
43
Verksamhet (tkr)
Vård- o omsorgsnämnd
Utskänkningstillstånd
Projekt ESF
Individ och familjeomsorg
Ekonomiskt bistånd
Äldre och handikappomsorg
LSS
Färdtjänst
Dagverksamhet
Flyktingmottagning
Arbetsbefrämjande åtgärder
Summa
Anslag
632
205
9 151
Summa 2013
Summa 2012
Summa 2011
223 293
215 690
203 230
25 939
8 226
137 775
39 205
1 641
1 302
2 071
226 147
Anslaget till Vård- och omsorgsnämnden
sattes av Fullmäktige till 225,6 mkr. Efter
detta justerades anslaget genom ett beslut
om arbetsmarknadsutveckling, +0,5 mkr.
Övriga
Intäkter
130
4 668
432
655
478
22 400
11 577
118
9 789
2 341
52 588
41 118
37 814
28 784
Kostnad
622
202
8 186
403
35 642
10 301
165 830
51 072
1 402
1 084
6 819
2 667
284 230
261 953
258 123
245 419
Budgetutfall
10
133
5 633
29
-9 048
-1 597
-5 655
-290
357
218
2 970
1 745
-5 495
2 458
-4 619
-13 405
Utfall mot budget
Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott på -5,5 mkr för 2014. Underskottet
fördelar sig på verksamheterna enligt nedan.
Avvikelse mellan årsprognos och
årsresultat
Gemensam administration redovisar ett
överskott med +5,6 mkr. Det positiva resultatet
kan främst förklaras av den erhållna premien
på 3,9 mkr. Utöver detta har personalkostnaderna minskat p.g.a. vakanshållna tjänster
efter omorganisationen samt att den reserv
som budgeterades inte har behövt användas.
Den årsprognos som lades i november uppgick
till -6,3 mkr. Skillnaden mellan årsresultat och
prognos är 0,8 mkr. Den främsta orsaken till att
resultatet förbättrats i jämförelse med prognosen är att den premie på 3,9 mkr som tilldelades nämnden i samband med utbildningssatsningen Omvårdnadslyftet resultatfördes på
2014. Utöver detta återfördes en reserv för
utskrivningsklara patienter i bokslutet efter en
förhandling med Landstinget Sörmland, vilket
påverkade skillnaden mellan prognos och resultat med -1,7 mkr. Konsultkostnaderna inom
Socialtjänsten ökade med -0,5 mkr mellan
november och december, vilket beror på eftersläpning av inkomna fakturor. Dessutom blev
de intäkter som avser barn i kommunens egna
familjehem väsentligt lägre än vad som beräknades i novembers uppföljning, vilket påverkade skillnaden mellan prognos och resultat
med -0,7 mkr.
Individ- och familjeomsorg
Individ- och familjeomsorgen visar ett underskott på -9,0 mkr. Underskottet är främst kopplat till Socialtjänstens verksamhet. Orsakerna
är främst höga konsultkostnader. På grund av
svårigheter att rekrytera socialsekreterare och
enhetschefer inom Socialtjänsten har konsulter
hyrts in under året. Fördyringen jämfört med att
rekrytera personal uppgår till -2,4 mkr.
Verksamheten klarar inte det beslutade besparingskravet i budget 2014, vilket innebär ett
underskott med -2,0 mkr. Orsakerna till att
Socialtjänsten missar målet med besparingskravet är fyra placeringar enligt lag om vård av
missbrukare (LVM) samt två dyra barnplaceringar enligt lag om vård av unga (LVU) samt
tre familjehemsplaceringar. Kostnaderna för
44
vård och behandling av barn och vuxna överstiger budget med -1,2 mkr. Statsbidragen från
bl.a. Socialstyrelsen understiger budget med
-1,4 mkr.
Flyktingmottagande
Flyktingmottagningen visar en positiv budgetavvikelse med 2,9 mkr eftersom det ökade
flyktingmottagandet under 2014 har lett till
ökade statsbidrag. Flyktingtillströmningen har
ökat med 180 nyanlända personer mellan 2013
och januari-november 2014.
Ekonomiskt bistånd
Ekonomiskt bistånd visar ett underskott på -1,6
mkr på grund av att fler kommuninvånare har
haft behov av bistånd under längre perioder.
Arbetsbefrämjande åtgärder
Kostnaderna för de kommuninvånare som är i
arbetsmarknadsåtgärder har blivit 1,7 mkr
lägre än vad som budgeterats.
Äldre och handikappomsorgen
Äldre och handikappomsorgen visar ett underskott på -5,6 mkr. Underskottet uppkommer
främst i området Hemvård samt till viss del i
Särskilt boende.
Inom området Hemvård kan -4,4 mkr härledas
till personalkostnader kopplat till frånvaro inklusive kostnader för timanställda och övertid.
Utöver detta redovisar Hemvård -0,5 mkr i
lägre intäkter än vad som budgeterats. Detta
beror på att inflödet av brukare under året varit
lägre än vad som förväntades i budgetarbetet.
Det genomsnittliga stödbehovet för varje brukare har dock ökat, vilket också påverkar personalkostnaderna.
Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott på -5,5 mkr 2014. I jämförelse med
2013 års resultat på +2,5 mkr är detta en resultatförsämring med -8,0 mkr.
Anslaget för nämndens verksamhet ökade
med 2,9 mkr. Intäkterna ökade med 11,5 mkr
och kostnaderna ökade med 22,3 mkr.
Den främsta orsaken till att intäkterna ökade
mellan åren är att statsbidragen från Migrationsverket ökade med 5,2 mkr. Orsaken till
detta är den ökade tillströmningen av nyanlända. Utöver detta har det tillkommit en premie på 3,9 mkr, som tilldelats nämnden i samband med utbildningssatsningen Omvårdnadslyftet.
Även inom området Särskilt boende är den
huvudsakliga orsaken till underskottet personalkostnader i form av frånvaro, löner för timanställda och övertid, -2,4 mkr. Den utökade
bemanningen på grund av satsningen på demensvård inom Särskilt boende finansieras av
ett riktat anslag. Satsningen lämnar dock ett
överskott till områdets verksamhet. Områdets
del av underskottet inom Äldre och handikappomsorgen uppgår därmed enbart till -0,5 mkr.
Den främsta orsaken till kostnadsökningen är
att personalkostnaderna ökar med 9,9 mkr
eller 5,5 % mellan åren. Kostnadsökningen
sker främst inom Äldre och handikappomsorgens områden Hemvård och Särskilt boende,
som tillsammans ökar personalkostnaderna
med 6,9 mkr. Orsakerna till ökningen är att
stödbehovet för Hemvårdens brukare har ökat
samt utökad bemanning på grund av satsningen på demensvård inom Särskilt boende.
Denna satsning är finansierad av ett riktat anslag som finansierar delar av personalkostnadsökningen inom Särskilt boende.
Handikappomsorgen inom området Funktionsstöd ligger i princip på budget.
LSS
Verksamheten LSS visar ett underskott på -0,3
mkr, p.g.a. att personalkostnaderna inom Personlig assistans överstiger budget. Orsaken till
detta är att ersättningen från Försäkringskassan inte fullt ut täcker kostnaderna för omsorgsinsatsen.
Löner för timanställda ökar med 3,9 mkr från
2013 till 2014. Denna kostnadsökning är främst
kopplad till Äldre och handikappomsorgens
områden Hemvård och Särskilt boende, som
tillsammans står för 2,2 mkr. Orsakerna till
ökningen av timanställda är ökad frånvaro.
Resterande del av kostnadsökningen för timanställda återfinns främst inom Individ och
familjeomsorgens område Socialtjänst och
LSS område Funktionsstöd.
Färdtjänst
Färdtjänsten visar ett positivt resultat på drygt
0,3 mkr som främst beror på att kostnaderna
för resor understiger budget.
Dagverksamhet
Dagverksamheten visar ett positivt resultat på
0,2 mkr som framförallt orsakas av lägre personalkostnader än förväntat inom området
Hemvård.
45
Konsultkostnaderna ökar med 4 mkr mellan
åren. Inom Individ och familjeomsorgens område Socialtjänst ökar konsultkostnaderna med
1,7 mkr. Den totala ökningen av konsultkostnader inom Socialtjänsten uppgår till 2,9 mkr.
Orsaken till kostnadsökningen är svårigheter
att rekrytera enhetschefer och socialsekreterare. Inom Äldre och handikappomsorgen ökar
konsultkostnaderna med 1,1 mkr mellan 2013
och 2014, fördelat mellan Hemvården och
Särskilt boende. Inom dessa områden är det
svårigheter att rekrytera enhetschefer och
sjuksköterskor som orsakar behovet av att
hyra in konsulter.
Investeringar
Kostnaderna för köp av verksamhet ökar med
1,4 mkr. Individ och familjeomsorgens område
Socialtjänst står för den största kostnadsökningen, som uppgår till 4,3 mkr. Det är främst
placeringar av barn samt placeringar enligt
LVM som orsakar kostnadsökningen. Inom
Äldre och handikappomsorgens områden
Funktionsstöd och Särskilt boende minskar
kostnaderna för köp av verksamhet mellan
2013 och 2014 med 2,8 mkr.
Vård- och omsorgsnämnden har flyttat fram
genomförandet av nya bostäder med särskild
service. Däremot planeras en omfördelning
utifrån behov av befintliga bostäder med särskild service och 50 tkr har använts till inventarier.
(Belopp i mkr)
Verksamhetssystem
Trygghetslarm,
särskilda boenden
Inventarier
Elektroniska lås,
hemvården
Summa
2014
2014
2013
0,4
0,3
0,3
0,1
0,5
0,4
1,0
0,1
0,9
Införandet av elektroniska lås inom hemvården
har påbörjats 2013 och kommer att slutföras
2015 och medel flyttas över.
Byte av larm inom särskilt boende är under
utredning och det finns ännu inte någon beräknad kostnad för detta.
Resterande del av kostnadsökningen mellan
2013 och 2014 består främst av övriga
kostnader som t.ex. kostnader för kurs och
konferenser 0,9 mkr, inköp av livsmedel 0,8
mkr, leasing av hjälpmedel och arbetskläder
0,7 mkr, hyra och inköp av dataprogram 0,5
mkr, kostnader för larm och bevakning 0,2 mkr
samt övrigt förbrukningsmaterial 0,3 mkr.
I Vård- och omsorgsnämndens ram finns några
särskilda satsningar 2014.
Vård- och omsorgsnämnden fick 0,8 mkr för
utbildning av personal inom SÄBO och
Hemvård i Socialstyrelsens ”Äldreomsorgens
nationella värdegrund” i december 2014.
-
4,5 miljoner kr för ökad personalbemanning inom äldreomsorgens demensvård.
-
0,5 miljoner kr för kvalitets- och utvecklingsarbete inom hemvården.
-
0,5 miljoner kr för resursförstärkning
inom Socialtjänstens område Arbetsmarknad.
-
Särskilt boende – förberedelse nya föreskrifter
Av dessa medel förbrukades 0,1 mkr.
Deltagarna har fått kunskap i värdegrundsbegreppens innebörd för brukaren relaterat till
medarbetarens eget handlande.
Dessa två dagar var en pilotutbildning av Socialstyrelsens webbutbildning kring det Allmänna
rådet. 24 personer har deltagit i utbildningen
och planeringen är att all personal inom äldreomsorgen ska genomföra den under 2015.
46
Delar av sjukskötersketjänsterna inom särskilt
boende fördes över till hemsjukvården under
2012. Under 2014 har en utökning av sjuksköterskor i särskilt boende skett för att utgöra en
omvårdnadsansvarig/avdelning. Det har skett
för att klara kvalitetsarbetet med riskbedömningar av bland annat trycksår, fall och undernäring. Sjuksköterskan har en fördjupad utbildning inom omvårdnad och förstärkningen syftar
även till handledning av omvårdnadspersonalen i omvårdnadsarbetet dvs att utgöra omvårdnadsledare. Uppdraget ska även ge ett
förbättrat stöd till anhöriga. En arbetsterapeut
har anställts under hösten och en biståndshandläggare från årets början för att förstärka
utförandet av individuella beslut. Nu finns individuella beslut för nästan alla brukare inom
demensvård på särskilt boende.
Demensutbildning på Silviahemmet har genomförts för personal inom demenshemtjänst
och dagverksamheter. Målet var ökad kunskap
i demensvård och personalen har uppgett att
de fått bra kunskaper och verktyg för sitt arbete.
Arbetsmarknadssatsning
En person som tidigare har arbetat i Communicare har anställts. Under 2014 har förvaltningen anpassat Communicares arbetsmetod
för att bättre möta de behov som funnits för
målgruppen. Målgruppen har utvidgats till att
gälla arbetslösa personer med ekonomiskt
bistånd i ålder 18 till 35 år. Deltagarna har haft
behov av individuellt stöd. Arbetssättet har
visat sig vara lyckosamt.
Satsning inom särskilt boende – demensvård
Utbildning kring måltidssituation ”Omsorgsmåltider” har genomförts för omvårdnadspersonal
och sjuksköterskor. Fortsatt stöd från enhetschefer för utveckling av måltiderna pågår.
Resurstilldelning
Förbrukade kostnader
Kvarstående medel
4 500 tkr
-2 162 tkr
2 338 tkr
Hemtjänsten
I hemtjänstgrupperna har funnits en hård attityd mellan omvårdnadspersonalen. En utbildningsinsats har genomförts där värdegrundsbegreppen för VOF har behandlats och delar
av Klart ledarskap bearbetats. Detta utgör en
start i ett långsiktigt förbättringsarbete där
bättre samspel, attityder och förhållningssätt
ingår. Målet är att förbättra bemötandet
gentemot brukarna men en förutsättning för det
är ett gott bemötande inom personalgrupperna.
Nu råder en lugnare attityd i grupperna.
Satsning på utvecklingsarbete inom
hemvård
Resurstilldelning
Kvarstående medel
500 tkr
-500 tkr
0 tkr
Satsning inom Socialtjänstens område
Arbetsmarknad
Resurstilldelning
Kvarstående medel
47
500 tkr
-500 tkr
0 tkr
Övriga nämnder
Verksamhet (tkr)
Kommunfullmäktige
Överförmyndare
Valnämnd
Revision
Summa
Anslag
1 014
1 017
226
788
3 045
Summa 2013
Summa 2012
Summa 2011
2 781
2 588
2 321
Dessa fyra nämnder, Kommunfullmäktige,
Överförmyndare, Valnämnd och Revision
redovisar ett överskott med sammanlagt 0,1
mkr.
Övriga
Intäkter
432
102
534
Kostnad
945
1 075
587
880
3 487
Budgetutfall
69
-58
71
10
92
100
162
96
2 863
2 702
2 609
18
48
-192
Valnämnden
Valnämndens anslag 2014 ökades med 200 tkr
eftersom två val skulle genomföras, dels till
EU-parlamentet i maj och dels till Riksdagen i
september. Kostnaderna steg med 572 tkr,
men större delen finansierades av statsbidrag.
Valnämnden lämnar ett överskott på 71 tkr (10
tkr).
Kommunfullmäktige
Anslaget räknades upp med 49 tkr för
arvodesökningar men kostnaderna steg bara 8 tkr. Utfallet blev därför 41 tkr bättre.
Revisionen
Överförmyndarnämnden
Kommunrevisionens budget är i stort sett
oförändrad jämfört med 2013. Överskottet blev
10 tkr (34 tkr).
Överförmyndarens verksamhet utövas i
samverkan med Nyköpings kommun.
Budgeten var oförändrad men kostnaderna
steg bara marginellt och utfallet blev liknande
som 2013.
48
Driftredovisning
Budgetutfallet är 9,4 mkr, eller 0,7 mkr bättre
än vad som budgeterades, 8,7 mkr.
Anslagens utveckling
2014
2013
2012
Alla nämnder, mkr
551,8
527,0
504,0
Ökning i mkr
24,8
23,0
14,5
Ökning i %
4,7 % 4,6 %
fortsatt förbättrad budgetdisciplin hos
nämnderna, 4,1 mkr, (2,5 mkr), och att
finansnettot steg i takt med att lånebehoven
uteblev och räntesatserna sjönk, 0,8 mkr eller
2,9 mkr bättre än budget. Däremot är reserven
för oförutsedda utgifter mer än förbrukad, -3,7
mkr (2,6 mkr).
I jämförelse med budget blev det överskott
avseende pensionskostnader +0,2 mkr,
skatteintäkter, +0,2 mkr och avskrivningar,
+1,8 mkr. Reavinsterna blev -4,7 mkr lägre än
budgeterat.
3,0 %
Nämndernas budgetutfall framgår av
driftredovisningen. Det kan konstateras att
verksamhetsresultaten fortsatt att förbättras till
4,1 mkr (2,4 mkr), motsvarande 0,7 % (0,5 %)
av anslagen.
Nettokostnaderna hos nämnderna ökade en
hel del, 23,2 mkr (17,5 mkr) vilket motsvarar
4,4 % (3,5 %). Bruttokostnaderna ökade 46,3
mkr (18,5 mkr). Därmed framgår att utfallet
förbättrades tack vare att anslagen ökade
4,7 % men nettokostnaderna bara 4,4 %.
Anslagens ökning med 24,8 mkr kan jämföras
med att intäkterna från skatter och statsbidrag
under 2014 ökade med 23,6 mkr, (20,3 mkr)
motsvarande 4,4 % (4,0 %).
Orsakerna till det positiva budgetutfallet är
flera. På den positiva sidan kan konstateras en
(Belopp i mk r)
Budget
Redovisning
Avvikelse
2013
-62,6
-57,1
5,5
2,1
Utbildningsnämnd
-210,6
-207,0
3,5
-1,4
Vård- och omsorgsnämnd
-226,1
-231,7
-5,5
2,4
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd
-24,6
-24,4
0,2
-0,5
Kultur- och fritidsnämnd
-27,8
-27,5
0,3
-0,2
Summa nämnder
-551,8
-547,7
4,1
2,4
Reavinster
Oförutsett
Övrigt
Pensionskostnader
5,9
3,7
-1,2
-32,1
1,2
0,0
-1,7
-31,9
-4,7
-3,7
-0,6
0,2
-4,3
2,6
9,6
-5,6
Avskrivningar och nedskrivningar
-15,1
-14,5
0,6
0,1
Kommunstyrelse med övriga nämnder
Interna poster
Skatteintäkter och statsbidrag
Finansiella kostnader och intäkter
48,4
50,5
2,1
-0,6
552,9
552,7
-0,2
-1,5
-2,0
0,8
2,9
-1,4
8,7
9,4
0,7
1,3
-8,4
2,6
11,0
0,9
0,3
12,0
11,7
2,2
RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO
Justeringar enligt balanskravet
BALANSKRAVSRESULTAT
49
Ekonomi
Ekonomisk översikt
Årets resultat
20
Efter en stark avslutning på 2013 har svensk
ekonomi 2014 utvecklats förhållandevis svagt.
Det främsta skälet är en fortsatt svag
internationell utveckling och därmed en fortsatt
svag utveckling av svensk export. Svensk BNP
beräknas 2014 växa med 1,9 % procent. 2015
ser förutsättningarna bättre ut, och BNP
beräknas då växa med 2,9 %.
Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt
bättre än BNP och fortsätter att generera ökad
sysselsättning.
15
10
Miljoner kr
5
0
-5
2011
2012
2013
2014
-10
-15
-20
Det sammanlagda resultatet för kommunerna
förväntas bli 5 miljarder kr 2014. Det är en
försämring med 10 miljarder kr jämfört med
2013. Det beror till största delen på
återbetalningen från AFA 2013 på cirka 8
miljarder kr. Verksamheter som förväntas dra
iväg kostnadsmässigt 2015 är barnomsorg,
grundskola och äldreomsorg
Årets resultat mkr
Resultat enl balanskravsregeln mkr
I balanskravsutredningen har 1,2 mkr i
reavinster eliminerats.
I bokslut 2013 täckte kommunen in tidigare års
underskott, -2,5 mkr, och kunde därför undvika
att räkna bort detta 2014 vilket var budgeterat.
Upplösning har skett av avsättningar för
inbokade projekt, 4,3 mkr, samtidigt som en ny
avsättning på -0,5 mkr för framtida åtagande
har räknats bort i resultatet.
Årets resultat
Kommunens verksamheter finansieras av
skattemedel och till en mindre del av avgifter
och andra intäkter. Kommunen budgeterade
ett ursprungligt resultat på 8,6 mkr varav
reavinster 5,9 mkr. I ett senare skede
förstärktes budgeten med 0,1 mkr genom att
nämndernas ramar och anslaget för
oförutsedda utgifter ökade med 5,6 mkr
samtidigt som budgeten för skatter och
statsbidrag också ökades med 5,7 mkr.
Resultatet enligt kommunallagens krav på
balans blir därefter 12,0 mkr.
2014 var nettokostnadsandelen 98,4 %, en
viss försämring från 2013 (98,1 %). Men både
2013 och 2012 fick kommunen återbetalningar
AFA på 7,8 mkr, resp. 8,2 mkr vilket
motsvarade 1,4 % (1,6 %) av andelen.
Det slutligt budgeterade resultatet var därmed
8,7 mkr, varav reavinster utgjorde 5,9 mkr.
105%
I bokslutet redovisar kommunen ett resultat på
9,4 mkr. Skillnaden jämfört med budget
framgår av driftredovisningen och utvecklingen
sedan 2013 beror på bland annat följande:
Nettokostnadernas andel av
skatter och statsbidrag
100%
Förbättrat finansnetto, bättre budgetdisciplin,
en engångsintäkt från Socialstyrelsen och
lägre avskrivningar medför att bokfört resultat
är positivt. Detta trots att reavinsterna blev
lägre än budgeterat, men ändå bättre än 2013.
95%
90%
2011
50
2012
2013
2014
Finansnettot, 0,8 mkr (-2,7 mkr), har
förbättrats. Det beror på gjorda amorteringar
och lägre räntesatser på våra lån. Kommunens
bolag har lämnat utdelning med 2,0 mkr (2,5
mkr) och Oxelösunds Hamn AB med 1,0 mkr
(1,25 mkr).
Budgeten för skatter och statsbidrag var 552,9
mkr. Utfallet blev något lägre, 552,7 mkr. Men
jämfört med 2013 blev utfallet 20,3 mkr högre,
en ökning med 4,0 %.
För 2013 får Oxelösund mindre kommunalskatt
än vad Riksskatteverket betalat ut preliminärt,
det vill säga en negativ slutavräkning. Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) beräknade
avdraget till -353 kr per invånare för
kommunerna. I förra bokslutet hade
kommunen bokat upp en skuld (-244 kr per
invånare) men det blev en ännu lägre intäkt, 109 kr per invånare, för Oxelösund, -1,2 mkr.
Kommunen har tidigare år haft ett positivt
finansnetto. När finansnettot försvagats de
senaste åren och blir negativt, måste
verksamheten bedrivas desto effektivare och
med snävare ramar för att nå positiva
totalresultat.
Det krävs att verksamheten gör ett positivt
resultat för att kommunen ska kunna uppnå ett
positivt totalresultat.
För 2014 räknar SKL med att Oxelösund
kommer att få en positiv slutavräkning, 7 kr per
invånare, och alltså erhålla 0,1 mkr.
Nettoökningen av skatterna blev därmed 3,9
mkr.
Skatter och statsbidrag
Generella statsbidrag ökade med 18,3 mkr
(43,4 %) jämfört med 2013 och blev 10,9 mkr
högre än budgeterat. En del av ökningen beror
på hur riksdagen fördelar om i
utjämningssystem och skattesystem, till
exempel storlek på grundavdrag, vissa beslut
som tas efter att kommunen fastställt sina
budgetar. En mindre del beror på att
kommunen betalar 5,8 mkr mindre i
kostnadsutjämningsavgift än 2013.
Kommunens intäkter består huvudsakligen av
skatter och generella statsbidrag.
Utdebiteringen är fortsatt 22:28 per
skattekrona.
Skatteintäkterna baseras på hur många
invånare kommunen har 1 november året före
budgetåret. Invånarna detta datum 2013 (11
389) var 166 personer fler än 2012 (11 223).
Budget
Redovisning
Avvikelse
2013
2012
Skatteintäkter (preliminära)
503,4
491,4
-10,0
491,2
475,0
Slutskatteavräkningar
0,0
-1,1
-1,1
-2,5
5,1
Inkomstutjämning
63,0
71,9
8,9
59,1
50,3
Kostnadsutjämning
-30,5
-30,3
0,2
-36,1
-36,1
LSS-utjämning
-4,4
-4,7
-0,3
-5,5
-8,9
Regleringsbidrag
2,2
2,6
0,4
5,1
5,5
Fastighetsavgift
19,2
19,7
0,5
19,5
19,6
Strukturbidrag
0,0
1,2
1,2
0,0
0,0
Summa
552,9
552,7
-0,2
530,8
510,5
* Skillnader i utfall av preliminära skatteintäkter, inkomstutjämning och regleringsavgift mellan budget
och bokslut och mellan åren beror huvudsakligen på reformer i statsbudgeten.
Många förändringar är kraftiga.
Förändring av intäkter och
kostnader
Statsbidragen är 15,4 mkr större beroende på
ökad invandring. De fördelas på Migrationsverket, 8,9 mkr, Socialstyrelsen, 4,2 mkr och
Skolverket 1,3 mkr. Däremot har EU-bidragen
minskat med -1,6 mkr eftersom projektet avslutats.
Intäkter
Intäkterna exklusive reavinster är högre 2014
än under 2013, 100,8 mkr (95,1 mkr). Totalt
har intäkterna, exklusive återbetalning från
AFA resp. reavinster ökat med 13,5 mkr.
51
2014 fick vi ingen återbetalning av premier från
AFA till skillnad från 2013 då vi fick 7,8 mkr.
Köp av verksamhet
Kostnaderna för gruppen köp av verksamhet
ökade med 1,3 mkr (5,1 mkr). Ökningen beror
på kostnader för fastighetsdrift, skötsel och
planerat underhål vilka sammanlagt ökade
med 6,8 mkr till 33,1 mkr (26,3 mkr). Det är i
samklang med budgeten, där en satsning på
eftersatt underhåll gjordes.
Hyrorna har sjunkit med -3,4 mkr, beroende på
ändrad driftform för badhuset, -4,7 mkr, men
ökade arrenden, 1,4 mkr.
Reavinsterna har ökat från 0,9 mkr till 1,2 mkr.
Personal
Vård- och omsorgsnämndens kostnader för
köp av verksamhet, huvudsakligen placeringar,
blev 30,5 mkr, en ökning med 3,0 mkr
(minskning med -7,2 mkr) och är nu tillbaka på
en kostnadsnivå som motsvarar 2011, 30,4
mkr.
Kostnaderna för löner och sociala avgifter
ökade med 8,2 % (2,2 %). Ökningen var 24,8
mkr (6,5 mkr), och personalkostnadernas
andel av verksamhetens totala kostnader
ökade till 52,09 % (50,69 %).
Förändringen av personalkostnaderna
påverkas framförallt av att antalet anställda
blivit flera. Det syns i att antalet årsarbetare
har ökat med 7,6 %, från 674,4 till 725,7.
Orsaker är att kommunen öppnade ett HVBhem (hem för vård och boende) för
ensamkommande flyktingbarn samt ökning av
antalet sjuksköterskor och
biståndshandläggare. Även helårseffekten av
att kommunen 2013 öppnade ett
behandlingshem i egen regi ingår i skillnaden.
Andra orsaker står att finna i skolverksamheten
där det ökade elevantalet medfört
rekryteringsbehov av lärare och annan
personal.
Utbildningsnämndens kostnader för köp av
verksamhet ökade med 2,9 mkr, 3,8 % (2,3
mkr, 3,1 %) Kostnaderna för köp av
gymnasieskola fortsatte att minska, -0,5 mkr (1,5 mkr).
De lägre kostnaderna beror
främst på att elevantalet minskar. Köp av
grundskoleverksamhet ökade med 1,0 mkr (0,8
mkr). Kostnaderna för köp av verksamhet från
externa förskolor är oförändrade mellan åren.
Kostnaden för administrativa tjänster för
IT/lönehantering, överförmyndare och
räddningstjänst minskade -0,4 mkr, -0,2 % (2,7
mkr, 16,3 %). Inom gata/park-verksamheten
blev det en minskning, -2,9 mkr, (ökning 1,4
mkr) orsakat av att snöbortforsling inte var lika
aktuellt
Arvoden till familjehem och kontaktpersoner
vände uppåt till 3,2 mkr. Ökningen under 2014
var 16,0 %, 0,4 mkr (-0,4 mkr).
Material
Löneavdrag för olika frånvaroorsaker såsom
sjukledigheter, föräldraskap och tjänstledighet
ökade med 1,6 mkr (1,0 mkr), men kostnader
för timanställda, övertid, ob-tid och fyllnadstid
ökade mera, 4,9 mkr, 15,6 % (3,1 mkr, 10,9
%).
Den avtalsstyrda löneökningen 2014 kostade
5,7 mkr (5,6 mkr) inkl. sociala avgifter m.m.
Kostnaderna för material har ökat med 1,3
mkr, 8,5 % (1,6 mkr, 7,8 %). De ökade
kostnaderna beror på att inköp av livsmedel
ökade 0,4 mkr, vatten kostade 0,2 mkr mer än
2013 och inköp av förbrukningsinventarier till
Kultur och fritidsnämnden, 0,4 mkr. En
satsning på transportcyklar och förvaringsskjul
hos Utbildningsnämnden kostade 0,2 mkr
Pensioner
Lämnade bidrag
Kostnaderna för pensioner sjönk med -4,5 mkr,
från 36,4 mkr till 31,9 mkr. Minskningen beror
på att nyintjänad pension var mer än
utbetalningarna. Exempelvis en stor kostnad,
intjänad förmånsbestämd ålderspension hos
KPA pension, minskade med -3,0 mkr, till 1,1
mkr 2014 jämfört med 4,1 mkr 2013.
Kostnaderna för förtroendevalda minskade
med -0,6 mkr, vilket beror på nya antaganden
för hur enskilda förtroendevalda kommer att
arbeta efter den nya mandatperioden.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd
(försörjningsstöd) har ökat med 0,8 mkr (0,8
mkr) sedan 2013 och ligger nu på 7,9 mkr.
Ekonomiskt bistånd till nyanlända har fortsatt
att öka och kostar nu 2,0 mkr (0,2 mkr). Totalt
ökade kostnaderna för lämnade bidrag med
6,2 %, 1,3 mkr (-0,1 mkr).
Lokaler
Hyreskostnaderna är ganska oförändrade
mellan åren, 11,6 mkr (11,3 mkr). Större delen
av våra lokaler ägs av kommunen, det är
huvudsakligen Sjötångens äldreboende och
Koordinaten som vi hyr.
52
Verksamhetens kostnader 2011 - 2014
350
300
Miljoner kr
250
2011
200
2012
150
2013
100
2014
50
0
Personal
Pensioner
Köp av
verksamhet
Material
Övrigt
Koncernbanken
Koncernbankens uppgift är att förse
Oxelösunds kommun och dess helägda bolag
med lån och likvida medel till lägsta möjliga
räntekostnad. Kapitalförvaltning och
samordning av koncernens likviditet ingår i
koncernbankens uppdrag. Verksamheten
bedrivs enligt finanspolicyns regler med hjälp
av en finanskommitté.
Koncernbankens upplåning
2011 - 2014, mkr
400
350
300
250
Kommunen strävar efter ett lågt positivt saldo
på koncernkontot. Avtalet med Sörmlands
Sparbank ger också tillgång till en kontokredit
på 60 mkr för att överbrygga eventuella kortare
likviditetsbehov.
200
150
Extern upplåning för kommunen och dess
helägda bolag görs av koncernbanken.
Undantag görs för Oxelösunds Kommuns
Förvaltnings AB (Förab), vilket lånar direkt med
kommunens borgen.
100
50
0
Den totala låneskulden uppgår till 478,0 mkr
(506,0 mkr), en minskning med -28,0 mkr.
Kommunens del av låneskulden minskade
under 2014 med -28,0 mkr (-31,6 mkr) medan
bolagens skuld var oförändrad, 378,7 mkr.
Kommunens del av låneskulden uppgår nu till
99,3 mkr (127,3 mkr).
2011
2012
Bolagens lån
2013
2014
Kommunens lån
Genomsnittsräntan har sjunkit. I december var
den 3,18 % (3,36 %).
Genomsnittlig räntebindningstid har blivit
kortare men ligger inom det intervall som
finanspolicyn anger, mellan 2,5 – 7,5 år.
Koncernbanken förvaltar likviditeten till
kommunen med 18,9 mkr (25,5 mkr) samt till
de kommunala bolagen med 11,0 mkr (11,1
mkr).
Genomsnittlig kapitalbindningstid har också
blivit kortare men över den minimigräns som
finanspolicyn anger, > 1,5 år.
53
kommande års balanskravsutredningar för att
kapa de högsta kostnadstopparna när
pensionerna ska betalas ut. Detta skedde 2011
då 4,8 mkr användes så att kommunen nu har
en ackumulerad reserv på 9,5 mkr.
Pensioner
Pensioner redovisas enligt blandmodellen,
vilket innebär att pensioner intjänade till och
med 1997 behandlas som en
ansvarsförbindelse. Pensionsförmåner som
intjänats från och med 1998 redovisas löpande
som kostnad i resultaträkningen och avsättning
i balansräkningen.
Pensionsskuld
Kommunens totala pensionsskuld uppgår till
353,9 mkr (371,5 mkr) varav 87,0 % (87,8 %)
redovisas som ansvarsförbindelse utanför
balansräkningen. I takt med att gamla
pensioner betalas ut kommer en ökande andel
av skulden att finnas i balansräkningens
avsättning.
Utöver detta finns intjänade förmåner för
deltidspolitiker vilka också har rätt till pension.
Merparten av den individuella delen av
pensionsförmåner utbetalas under mars
månad följande år för individuell placering.
Den avsatta skulden i balansräkningen ökade
med 0,6 mkr (7,8 mkr) och
ansvarsförbindelsen minskade med -18,2 mkr
(ökade 16,9 mkr). Totalt minskade skulden
med -17,5 mkr (ökning 24,7 mkr).
Pensionskostnader
inkl löneskatt (mkr)
Förändring avsatt till
pensioner, inkl
förtroendevalda
Individuell del
Pensionsutbetalningar
Summa
2014 2013
0,3 3,9
15,1 14,8
16,5 17,7
31,9 36,4
2012
KPA förvaltar den största delen av kommunens
pensionsskuld och sköter
pensionsutbetalningarna.
3,1
14,2
17,9
35,2
5,0 mkr, 1,6 %, av den gamla skulden
(ansvarsförbindelsen) och 2,0 mkr, 4,4 %, av
den som är intjänad efter 1998 (avsättning)
avser ett särskilt avtal med nyckelpersoner.
Kostnaderna för pensioner sjönk med -4,5 mkr,
från 36,4 mkr till 31,9 mkr. Den budgeterade
kostnaden var 32,1 mkr.
Pensionsförvaltning
(mkr)
Avsättningar inkl
löneskatt
Ansvarsförbindelser
inkl löneskatt
Totala
pensionsförpliktelser
Utbetalningar till medarbetare som gått i
pension har minskat med 1,0 mkr men
nyintjänandet har ökat med 0,3 mkr.
Övriga pensionskostnader kommer att ta allt
större utrymme av kommunens resurser i takt
med att pensioner i ansvarsförbindelsen
betalas ut och lyfts in som kostnader i allt
snabbare takt.
2014
2013
2012
46,0
45,4
37,5
307,9 326,1 309,3
353,9 371,5 346,8
Finansiella placeringar
0,0
0,0
0,0
för framtida pensioner
"Återlånade medel" 353,9 371,5 346,8
Pensionsreserv
2006, 2007 och 2010 skapade kommunen en
reserv inom balanskravsresultatet med totalt
14,3 mkr. Syftet är att använda dessa i
54
Balansräkning
Leasingavtal
Balansomslutningen har minskat med 3,8 mkr,
men de olika delarna av balansräkningen har
förändrats i större omfattning.
Kommunens leasingkontrakt behandlas som
operationell leasing och innebär ett åtagande
på 2,0 mkr (3,0 mkr) och utgörs av återstående
nominella leasingavgifter. Leasingavgifter för
7,2 mkr (6,2 mkr) har betalats under 2014.
Anläggningstillgångarna har ökat 7,1 mkr
genom investeringar.
Kommunens policy är att endast leasa
personbilar och larmsystem. Även datorer
leasas inom ramen för samarbetsavtal med
Nyköpings kommun. I undantag har dock gjorts
för teknisk utrustning där olika krav omöjliggjort
köp.
Omsättningstillgångarna har minskat med 10,4
mkr främst genom minskade likvida medel.
Långfristiga skulder har minskat med 31,4 mkr,
främst genom kommunens amortering på 28,0
mkr.
De kortfristiga skulderna har ökat med 17,4
mkr.
Försäljning av materiella
anläggningstillgångar
Avsättning till pensioner har ökat med 0,6 mkr.
Likviditeten, räknat på enbart våra likvida
medel, är lägre än i föregående bokslut. I
december 2014 var betalningsberedskapen på
drygt 14 dagar (15 dagar) och kassalikviditeten
på 0,30 (0,35).
2014 2013 2012
Skuldsättningsgraden har sjunkit från 2,64 till
2,49, vilket är ett tecken på att investeringar,
upplåning, utlåning och resultat utvecklats i rätt
riktning sedan föregående år.
Budget försäljning
Redovisad försäljning
7,9
3,4
7,1
5,9
9,4
4,4
Budget reavinst
Redovisad reavinst
5,9
1,2
5,3
1,0
6,8
3,7
Kommunen fortsätter att sälja icke strategiska anläggningstillgångar. Syftet är både
att tillhandahålla mark för bostäder och
företagande att frigöra kapital. 2014 såldes
fastigheter på Lastudden, Esplanaden, och i
Baraområdet.
Soliditeten exklusive koncernbank förbättrades
under 2014. Från 2013 är ökningen 2,2
procentenheter, från 47,3 % till 49,5 %.
Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen är
negativ under hela perioden. Under 2014 har
detta soliditetsmått förbättrats något, vilket
beror på det positiva resultatet och
minskningen av skulden.
Försäljningar på Vallsundsvägen har slutförts,
men är ännu inte bokförda som klara, eftersom
det tillkommer kostnader för förrättningar m.m.
Soliditetsutveckling med justering
för koncernbank
Försäljningar och reavinster
14
70%
12
50%
10
40%
8
20%
Miljoner kr
60%
10%
2
6
30%
4
0%
-10%
0
År 2011
År 2012
År 2013
År 2014
2011
2012
Reavinster
-20%
exkl pensionsskuld
inkl pensionsskuld
55
2013
Försäljningar
2014
Investeringar
Investeringar jämfört med
resultat och avskrivningar
Investeringsbudgeten 2014 uppgick till 49,7
mkr (37,0 mkr), och har tillkommit på olika sätt.
80 000
70 000
(Belopp i mkr)
2014
2013
2012
60 000
Ursprunglig budget
35,7
20,8
56,5
Tilläggsbudget från
föregående år
14,0
16,2
33,4
Summa budget
49,7
37,0
89,9
Redovisade
investeringsutgifter
50 000
40 000
30 000
20 000
17,9
28,5
61,8
10 000
Investeringsarbetet 2014 innefattar fortsatt
arbete med Ramdalsanläggningens tak, 1,5
mkr, ombyggnad av Torgskolan, 1,6 mkr,
värme- och ventilation i Ramdalsskolan, 6,0
mkr, ventilation i Björntorps äldreboende, 0,9
mkr, en gång- och cykelväg i Baraområdet, 1,0
mkr, ombyggnad av köket i Peterslundsskolan,
1,0 mkr, omklädningsrum och vikvägg i
Breviksskolan, 0,6 mkr, och arbeten i
Fiskehamnen, 0,5 mkr.
0
-10 000
2011
2012
Utrymme
2013
2014
Nettoinvesteringar
Investeringsutrymmet är beroende av
kommunens resultat. I diagrammet ovan
framgår investeringsutrymmet som årets
resultat ökat med avskrivningar och bokfört
värde av sålda anläggningstillgångar. Detta
sätts i relation till nettoinvesteringarna. Som
syns investerades långt över utrymmet både
2011 och 2012 men en anpassning skedde
2013 och 2014.
Det är dock ett bekymmer att så stor del av
investeringsbudgetens tilldelade medel förblir
oanvänt varje år, som framgår av tabellen.
Inventarier och utrustning har anskaffats till
skolor och förskolor för 1,6 mkr, kostenheten,
0,1 mkr och äldreboenden, 0,1 mkr.
Dessutom har tillgänglighetsanpassningar och
trafiksäkerhetsåtgärder vidtagits för 0,7 mkr
och arbetet med en ny skola har påbörjats, 0,1
mkr. Fortsättning följer 2015.
56
Investeringsredovisning
(Belopp i miljoner k r)
Verksamhet
Budget
Redovisning
Avvikelse
2013
0,1
0,0
0,1
0,6
Politisk verksamhet / fastigheter
Infrastruktur, skydd m.m.
5,1
2,7
Fritid och kultur
17,5
2,1
15,3
5,0
varav Ramdalsanläggningen
14,3
1,5
12,8
4,1
Pedagogisk verksamhet
13,8
10,5
3,2
14,0
Vård och omsorg
2,1
1,3
0,8
1,6
Affärsverksamhet
0,0
0,0
0,0
0,0
Adm. verksamheter
och interna stödfunktioner
11,2
1,3
9,9
0,4
Summa investeringar
49,7
17,9
Utgifter, brutto
Avgår statsbidrag mm
Netto
2,4
31,8
18,8
-0,9
17,9
1,9
23,6
23,8
-0,2
23,6
FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Budget
Redovisning
Avvikelse
2013
-7,9
-1,2
-6,7
-1,0
Summa försäljningar
Utgifter, brutto
2,2
4,9
Försäljningsintäkter
Netto
-3,4
-1,2
-5,9
-1,0
KASSAFLÖDE INVESTERINGAR
16,7
Bruttoutgifter exkl statsbidrag , brutto
Försäljningsintäkter
25,1
22,6
20,1
-3,4
28,5
-5,9
16,7
22,6
Nettoinkomster
Reaförlust
2013
Reavinst
-1,2
0,0
1,0
Netto
Reavinster
57
med 2013. I resultatet 2014 ingår en
engångsintäkt till Vård- och omsorgsnämnden
på 3,9 mkr. Nämndernas avvikelser är
Kommunstyrelse +5,4 mkr, Utbildningsnämnd
+3,5 mkr, Vård- och omsorgsnämnd -5,5 mkr,
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 0,2 mkr
och Kultur- och fritidsnämnd 0,4 mkr.
Ett stort utvecklingsområde är Vård- och
omsorgsnämnden som hade ett negativt
resultat under 2014 på - 5,5 mkr. Under året
har verksamheterna bland annat haft två
granskningar från IVO och PWC med kraftig
kritik av verksamheterna. Kommunstyrelsen
måste noggrant följa utvecklingen hos Vård
och omsorgsnämnden.
Borgensåtaganden
Kommunens borgensåtaganden och övriga
ansvarsförbindelser uppgick till 21,0 mkr (21,1
mkr). Merparten är Förabs banklån.
Förlustgarantier för småhus och hyresgarantier
är 0,3 mkr (0,4 mkr).
Kommunfullmäktige har medgett att
Kollektivtrafikmyndigheten får ingå borgen
såsom för egen skuld för upphandlad
finansiering med borgenstak på 2 700 mkr för
spårfordon och 120 mkr för komponenter opch
utrustning. Oxelösunds andel av detta framgår
av myndighetens förbundsordning.
Under 2014 blev finansnettot positivt tack vara
ökad utdelning från hamnen och minskad
låneskuld. För de närmaste åren framåt är det
budgeterade finansnettot dock negativt främst
på grund av den ökande låneskulden. Det
innebär att kommunen inte längre har ett
finansnetto som kan bära underskott hos
verksamheten. Kommunen behöver fortsätta
att amortera på sin skuld för att förbättra
finansnettot och kunna hantera större
investeringar i framtiden. För detta krävs att
verksamheterna fortsätter att hålla sin budget
och fortsatt kostnadsmedvetenhet.
Verksamheten måste fortsätta utveckla sina
rutiner och sin kvalitet.
Kollektivtrafikmyndigheten har ännu inte
påbörjat anskaffning av utrustningen..
God ekonomisk hushållning
För kommunens förvaltning gäller ett
lagstadgat krav på god ekonomisk hushållning.
Begreppet god ekonomisk hushållning har två
perspektiv. Det finansiella perspektivet tar sikte
på kommunens finansiella ställning och dess
utveckling. Kommunens finansiella mål är att
ekonomin ska vara stabil. För att förtydliga vad
det innebär för Oxelösund finns tre finansiella
mål. Dessa finns redovisade under rubriken
Kommunmål.
Sammanfattande
kommentarer
För framtiden gäller att hålla i kommunens
ekonomi. Oxelösund är på väg att skaffa sig ett
grepp om framtiden. Det är upp till kommunen
själv att förvalta den situationen genom att
arbeta mot gemensamma mål, ha en
gemensam bild kring var kommunen är och
vart vi ska.
Det bokförda resultatet är 9,4 mkr. Detta
resultat innehåller inte några intäkter från Afa
vilket fanns med både 2013 och 2014.
För att fortsätta skapa ett grepp om framtiden
behöver det också finnas en reserv för
oförutsedda utgifter som bl.a. kan ta hand om
förändringar i demografin som sker under året.
Ett resultatkrav som kan ta hand om
opåverkbara kostnader i finansförvaltningen
som avviker från budget är också viktigt.
Samtidigt behöver kommunen också ha
resurser för framtiden. Med tanke på bl.a. den
investeringsperiod som Oxelösund går in i
under de närmaste åren, den åldersstruktur
som finns i befolkningen och de utmaningar
som finns inom verksamheterna. En annan
viktig faktor för att ha en långsiktigt stabil
ekonomi är att kunna ta hand om kommunens
pensionsåtagande som finns utanför
balansräkningen. I dagsläget är soliditeten
inklusive pensionsåtagandet negativt men en
positiv trend kan ses från 2011 och framåt.
Med tanke på den investeringsperiod
Oxelösund går in i under de närmaste åren
kommer det att krävas fortsatt
kostnadsmedvetenhet och ett ökat ansvar för
ekonomin liksom en stor följsamhet gentemot
budget. För att få en ekonomi som är stabil på
lång sikt krävs en tydlighet kring Oxelösunds
kostnadsnivå jämfört med andra kommuner.
Det krävs också prioriteringar av vilken
verksamhet Oxelösund ska erbjuda sina
kommuninvånare för att nå en stabil ekonomi
på lång sikt.
Med en gemensam bild kring hur ekonomin ser
ut, en tydlighet i vilka förväntningar våra
kommuninvånare kan ha på den service
kommunen Oxelösunds kommun. Det kommer
också att krävas en stor förmåga att prioritera
och effektivisera i verksamheten för att goda
resultat ska kunna nås i framtiden samtidigt
som ekonomin fortsätter att vara stabil.
Verksamheterna redovisade ett överskott på
4,1 mkr (2,5 mkr) vilket är en förbättring jämfört
58
näringslivsbolag mellan de båda kommunerna.
Onyx har i uppdrag att arbeta för att nya
företag etablerar sig på orterna samt att hjälpa
lokala företag vid behov av nya lokaler.
Verksamhet hos andra
huvudmän
Genom två gemensamma nämnder sker
samverkan med Nyköpings kommun om
lönehantering, IT- och
överförmyndarverksamhet samt kart-, mät- och
GIS-verksamhet.
Ett gemensamt bolag, Nyköping - Östgötalänken AB, tillsammans med två landsting och
fyra andra kommuner, arbetar som en
gemensam förhandlingspart gentemot staten
för att förverkliga bansträckningen Ostlänken.
Två gemensamma nämnder för landstinget
och kommunerna i länet har hand om
hjälpmedels- respektive patienträttsfrågor.
Inom Regionförbundet Sörmland samarbetar
Oxelösund med övriga kommuner i länet,
Landstinget Sörmland samt Länsstyrelsen med
fokusområdena infrastruktur, näringsliv, och
kompetensförsörjning.
Inom Vårdförbundet Sörmland bedriver
kommunerna och landstinget behandling. Från
och med 2012 är Oxelösund inte längre
medlem i förbundet. Oxelösund har dock ett
avtal med Vårdförbundet som säger att
kommunen får nyttja deras upphandlade avtal
med olika vårdinrättningar.
Genom samverkansavtal med Nyköpings
kommun om gymnasieutbildningar garanteras
att Oxelösunds ungdomar har möjlighet att
konkurrera om utbildningsplatser på lika villkor
som Nyköpings ungdomar. Kommunen
samverkar med landstinget om
ungdomsmottagning, rådgivningsbyrå i
drogfrågor och familjecentral.
Kollektivtrafik bedrivs av
Kollektivtrafikmyndigheten där Länstrafiken
ingår. Länets samtliga kommuner och
Landstinget är medlemmar i
Kollektivtrafikmyndigheten. Sörmlandsturism
AB är ett regionalt marknadsföringsbolag där
Oxelösund har en mindre del. Onyx
näringslivsutveckling i Oxelösund och
Nyköping AB är ett gemensamt
Räddningstjänsten bedrivs sedan 1997 av
Sörmlandskustens Räddningstjänst genom ett
civilrättsligt avtal med Nyköpings kommun.
Även Trosa och Gnesta deltar i samarbetet.
59
Kommunkoncernen
Oxelösund kommunkoncern består av bolagskoncernen och intressebolag som tillsammans
utgör en ekonomisk enhet gentemot omvärlden. Koncernen omfattar kommunen samt de
företag i vilka kommunen har ett väsentligt
inflytande eller där kommunens andel uppgår
till minst 20 procent. De bolag som kommunen
äger tillsammans med andra aktörer ingår i
koncernen motsvarande den ägda andelen.
Syftet med koncernredovisningen är att ge en
samlad bild av bolagsgruppens åtaganden
genom att presentera ett bokslut som beskriver
koncernen som om den vore ett enda företag.
Bolagskoncernen omfattar Oxelösunds kommuns Förvaltnings AB (Förab), Kustbostäder i
Oxelösund AB och Oxelö Energi AB.
Intressebolagen omfattar Oxelösunds Hamn
AB (50 % andel), Nyköpings-Oxelösunds Vattenverksförbund (NOVF, 43 % andel) och
Onyx Näringslivsutveckling i Oxelösund och
Nyköping (20 % andel).
Oxelösunds
kommun
50 %
Oxelösunds
Hamn AB
43 %
100 %
20 %
NOVF
Onyx
NyköpingsOxelösunds
Vattenverksförbund
Näringslivsutveckling
i Oxelösund
och Nyköping AB
Oxelösunds
kommuns
förvaltnings AB
(Förab)
100 %
Kustbostäder
i Oxelösund AB
100 %
Oxelö Energi AB
Finansiell ställning
Kommunkoncernens resultat uppgår till
32,2 mkr (19,2 mkr). Balansomslutningen
ökade med 32,9 mkr till 1 271,4 mkr (1 238,5
mkr). Koncernens soliditet är 34,8 % (33,0 %).
Årets intäkter uppgår till 424,0 mkr (399,5 mkr)
Koncernen har under 2014 utbetalat 5,7 mkr
för arvoden och löner till styrelser och
verkställande direktörer.
Utbetalning av löner till anställda under året var
för alla bolag i koncernen 82,2 mkr (77,4 mkr)
och för kommunen 335,2 mkr (233,6 mkr).
I Förab´s bolagskoncern har komponentredovisning tillämpats fr.o.m. 2014 vilket
medfört att koncernens årsredovisning
rekonstruerats för 2013
Medelantalet anställda i kommunkoncernen
var 924 personer (877).
60
Ägardirektivet anses uppnått men har inte
kunna leverares med den kvalitet som önskas
beroende på det ett stort behov av underhåll.
Bolagskoncernen
Nyckeltal Förab
Nyckeltal
Balansomslutning, mkr
Soliditet
Omsättning, mkr
Årets resultat, mkr
Antal anställda
Kustbostäder ska ha regelbundna och goda
kontakter med kommunens socialtjänst.
Bolagets sociala ansvar skall kombinera
koncernnytta med en affärsmässighet.
2014 2013 2012
631,1 609,8 580,9
18,9% 18,1% 17,2%
248,2 243,7 217,3
16,6 12,6
8,2
95
96
98
Uppdraget har blivit svårare då bolaget inte
alltid kan möta det behov som finns och här
uppstår ibland diskussioner och prioriteringar
där hänsyn till bolagets hyresgäster ibland gör
att kommunens behov inte alltid går att
tillfredsställa.
Uppföljning ägardirektiv
Ägardirektivet anses uppnått utifrån de
förutsättningar som just nu råder på
hyresmarknaden.
Bolagens bidrag till att uppnå kommunmålen
ingår i den gemensamma beskrivningen av
måluppfyllelsen.
Kustbostäder ska starta en process för att
se över möjligheterna att tillskapa nya
hyresrätter och under 2014 återkomma med
en rapport till kommunstyrelsen där olika
alternativa förslag för detta presenteras.
Bolagen redovisar sin ekonomi per april,
augusti och december.
Nedan redovisas uppföljning av 2014 års
specifika ägardirektiv för respektive bolag.
Under året har styrelsen arbetet med frågan
och det finns en plan framtagen som nu
bolaget fortsätter att arbete efter. Planen
kommer att rapporteras till kommunstyrelsen i
mars 2015.
Kustbostäder AB
Kustbostäder ska fortsätta att bygga minst
två hissar per år i det befintliga
fastighetsbeståndet. Alternativt genomföra
andra bostadsanpassningar för ökad
tillgänglighet, till exempel anlägga
marklägenheter.
Ägardirektivet anses delvis uppnått.
Kustbostäder ska följa kommunens
renhållningsordning och avfallsplan samt
genomföra de åtgärder/aktiviteter som
bolaget enligt planen ansvarar för.
Under året har tre hissar på Hagvägen
installerats.
Kustbostäder har under året haft en aktiv roll i
arbetet med nya avfallsplanen. Som exempel
pågår flera informationskampanjer i
hyresgästtidningen samt underlätta för
hyresgästerna att sortera soporna.
Kustbostäder ansvarar för utförandet av
städning av kommunens lokaler.
Städningen genomförs i enlighet med de
upprättade städavtal och bolagets uppfattning
är att uppdraget fungerar bra.
Kustbostäder ska för kommunuppdragen
arbeta fram en effektiviseringsplan för åren
2014- 2016. Planen ska redovisas för
Kommunstyrelsen.
Kustbostäder ansvarar för all
fastighetsförvaltning av kommunens
fastigheter.
Det har arbetats fram en
energieffektiviseringsplan plan för respektive
verksamhet. Underlaget har presenterats i måloch budgetprocessen. För genomförandet så
behövs en tät dialog då flera av de långsiktiga
besparingarna kräver någon form av
investering. Det behövs också en tydlig
överenskommen uppdragsbeskrivning av vad
som skall levereras, vilket idag saknas för
båda uppdragen.
Uppdraget har under åren successivt
försvårats då kommunens ekonomi inte har
gett utrymme att satsa på underhåll av
kommunens fastigheter, vilket nu innebär en
kraftig ökning av reparationer som ger ökade
kostnader och gör det svårare för
förvaltningsorganisationen att planera arbetet.
Men i budget för 2015 är det lagt en högre
underhållsbudget som om några år kan ge en
positiv påverkan.
61
Under året har det gjorts en omprioritering då
det varit många andra stora pågående projekt
med dels en utbyggnad av VA nätet samt en
ombyggnad av reningsverket varför det
inplanerade utbytesjobbet inte drogs igång.
Men det kommer genomföras under nästa år
istället.
Oxelö Energi AB
Oxelö Energi ska fortsätta utbyggnaden av
stadsnätet med en målsättning att ha byggt
ut en infrastruktur så att den når minst 90 %
av samtliga hushåll senast år 2020, delmål
är att 80 % ska ha möjlighet att ansluta sig
till stadsnätet år 2016.
Ägardirektivet är inte uppnått pga. en
omprioritering som beslutats av
företagsledningen.
Med ovan definition är det bolagets uppfattning
att målet redan är uppfyllt. Det arbete som
återstår nu är att få upp antalet aktiva
användare, vilket är en kritisk framgångsfaktor
för den långsiktliga ekonomin för stadsnät
affären.
Bolaget ska ta en aktiv del i att verka för att
få etableringar av vindkraft i kommunen.
Under året har ett minivindkraftverk uppförts
samt solceller för elproduktion, på en
husfasad.
Utbyggnaden av fjärrvärme ska fortsätta
och bolaget ska aktivt arbeta för att hitta
lösningar för att ansluta fler villor, som inte
har vattenburen värme, till fjärrvärmenätet.
Bolaget ska ordna och administrera en
städdag en gång om året. Den årliga
städdagen ska samordnas med ”Håll
Sverige Rent” kampanjens
Skräpplockardag.”
Under året har det anslutits ett antal befintliga
radhus och villor, samt förberett att ansluta 14
nybyggda radhus på Femöre. Dock har inga
villor som är uppvärmda med direktel anslutits
då elpriserna är så pass låga att det inte
motiverar kunden att göra den investeringen.
Städdagen är genomförd.
Bolaget ska följa och aktivt genomföra
kommunens renhållningsordning och
avfallsplan.
Ägardirektivet är inte uppnått i enlighet med
ambitionen, beroende på att alternativet med
direktel är så pass billig och kostnaden för
omställning till fjärrvärme är för stor i
förhållande till vinsten för kunden.
Bolaget driver denna fråga aktivt och totalt har
ca 30 olika aktiviteter tagits fram varav ca
hälften är genomförda. Detta arbete bedrivs i
samarbeta med Kustbostäder och kommunen.
Bolaget ska fortsätta arbetet för att hitta
andra former att utnyttja den
överskottsenergi som genereras på SSAB.
Under året har diskussioner förts med en
entreprenör angående en växthusodling där
spillvärme från SSAB skulle vara värmekällan.
Bolaget ska arbeta för att utveckla
fjärrvärmeverksamheten med den
långsiktliga inriktningen att, om det finns
affärsmässiga och tekniska förutsättningar,
koppla ihop Oxelösund och Nyköpings
fjärrvärme-system.
Ägardirektivet anses uppnått även om det inte
har resulterat i någon ytterligare
spillvärmekund.
Bolaget ska aktivt arbeta för att stödja
kunder i arbetet med att energieffektivisera
sin bostad, sina lokaler eller verksamheter.
Dialogen med SSAB och Vattenfall fortsätter
och tagit ytterligare några steg i rätt riktning
även om det återstår mycket arbete innan ett
färdigt koncept är framtaget.
Detta arbete bedrivs utifrån uppdraget med
energirådgivningen. Under året har 85 st.
rådgivningar, 3 st. föresläsningar om
energibesparingar och 4 st. event genomförts.
Förab
Kommunen erhöll 2014 1,0 mkr från Förabs
verksamhet 2013.
Bolaget ska öka takten i upprustningen av
VA nätet för att säkra vattenförsörjningen
med målsättningen är att hålla en
förnyelsetakt på 50 år.
62
Ekonomiska utfall med kommentarer 2014
(belopp i miljoner k ronor)
Affärsområde
Förab
Kustbostäder
Därav:
Gata/Park förvaltning
Kommunfastigheter
Oxelö Energi
Därav:
Vatten och avlopp
Renhållning
BOLAGSKONCERNEN
Budget
avvikelse
Intäkter
-1,0
0,0
-0,9
1,9
1,0
2,0
1,1
168,8
-166,9
3,1
5,0
3,9
0,0
0,0
9,1
28,8
-9,1
-28,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
10,1
112,7
-96,9
-14,6
1,2
-8,9
0,0
0,9
28,4
10,6
-28,4
-10,0
0,0
0,0
0,0
0,6
0,0
-0,3
-33,3
33,3
9,4
9,4
9,4
248,1
-231,4
-0,2
16,6
6,4
Avgår koncerninterna, skatt
på årets resultat
10,2
Kostn
Disposition Resultat
Budget
Resultatet efter finansiella poster förbättrades
med 13,2 mkr och är nu positivt, 1,9 mkr (-11,3
mkr).
Kustbostäder
2014 års hyresförhandling innebar en tvåårig
uppgörelse med en hyreshöjning på 1,98 %
per år och en höjning från 1 januari 2015.
Oxelö Energi
Omsättningen i Oxelö Energi ökade med 3,7
mkr, 3,4 %, från 2013
Totalt ökade intäkterna med 0,7 mkr mellan
2013 och 2014, 0,4 %. Denna ökning beror
helt på ökade reavinster.
De två förvaltningsuppdragen från kommunen
ökade med 1,3 mkr, 3,5 %. I den del som
avser kommunfastigheter är det en tydlig trend
med ökade reparationer och planerat
underhåll, men inom gata/park var det mindre
snöröjning och sandningsbehov än tidigare.
Intäkterna från allmännyttan, kommersiella
fastigheter och städverksamheten sjönk med
0,6 mkr, -0,5 %.
Det redovisade resultatet efter finansiella
poster försämrades med -3,5 mkr och uppgår
nu till 1,2 mkr (4,7 mkr). Om effekterna av den
nya komponentredovisningen K3 tas bort hade
resultatet varit 13,0 mkr, vilket i sin tur vore 3,0
mkr över budget.
Elnäts- och stadsnätsverksamheten har båda
betydligt bättre resultat än budgeterat,
tillsammans 5,8 mkr bättre än 2013. Den stora
skillnaden utgörs av ändrad redovisning av
anläggningstillgångar, vilket medför stora
förändringar så att redovisade
underhållskostnader bokförs som investeringar
istället för resultatpåverkande driftkostnader.
Kassaflödet är dock oförändrat.
Kostnaderna är väsentligt lägre än föregående
år, hela 12,6 mkr. Driftkostnader, avskrivningar
och övriga externa kostnader har minskat,
medan underhållskostnader och, till en mindre
del, personalkostnaderna har ökat.
Räntekostnaderna är fortsatt lägre än
budgeterade och bedöms inte heller öka under
de närmaste åren.
63
Intressebolagen
Mängden levererat vatten har ökat med 0,3
miljoner kubikmeter, motsvarande 5,3 %.
Oxelösunds Hamn AB
Investeringarna uppgick till 2,9 mkr (6,2 mkr)
och avsåg förberedelser för ökad
uttagskapacitet.
Nyckeltal
Soliditet
Omsättning, mkr
Antal anställda
2014 2013 2012
335,8 313,9 333,7
67,3% 67,4% 57,5%
295,1 278,1 253,9
24,1
7,0
0,1
215
187
194
Målen som NOVF satt upp för 2014 var:
Ekonomi i balans – målet uppnått
God vattenkvalitet – målet uppnått
Ökad leveranssäkerhet – planering,
tillståndsinförskattning och arbete pågår.
Godsomsättningen över kajerna 2014 uppgick
till 4 904 000 ton, en ökning med 24,6 %.
Intäkterna från storbulkverksamheten var
131,5 mkr, motsvarande 44,6 % av
omsättningen. Övriga intäkter kommer från
småbulkverksamhet, 45,9 mkr, Stålhamnen
59,0 mkr, flytande bulk, 36,0 mkr, hamnservice
20,0 mkr och övriga intäkter 2,6 mkr. fortsatte
mängden ton över kaj att öka, 22 %
Onyx Näringslivsutveckling i Oxelösund och Nyköping
Onyx
Nyckeltal
Soliditet
Omsättning, mkr
Antal anställda
Oxelösunds Hamn fortsatte arbetet med en
certifiering för arbetsmiljö, OHSAS 18000.
Arbetet beräknas vara klart våren 2015.
2014 2013 2012
3,5
0,8
0,7
7,0% 31,1% 36,4%
2,6
2,4
2,3
0,0
0,0
0,0
1
1
1
Resultatet 2014 förbättrades med 15,1 mkr
(6,9 mkr) och omsättningen steg med 17,8 mkr
(24,8 mkr).
Onyx har under året arbetat med 13
företagsetableringar med cirka 150 anställda.
Investeringarna enligt kassaflödesanalysen
uppgick till 14,0 mkr (16,0 mkr) och var
huvudsakligen av ersättningskaraktär.
Onyx roll som näringslivsansvarig för
Oxelösunds kommun förlängdes till att gälla
hela 2014. Arbetet fokuseras på att förverkliga
de olika områdena i kommunens
näringslivsprogram.
Nyköping-Oxelösunds Vattenverksförbund (NOVF)
Under året togs beslut om att bolaget ska
arbeta mer proaktivt med regionen Nyköping –
Oxelösund.
Nyckeltal
Soliditet
Omsättning, mkr
Antal anställda
Under 2014 deltog bolaget på två
logistikmässor.
2014 2013 2012
41,1
44,3
26,2
41,0% 31,3% 53,1%
13,3
13,3
10,0
0,3
0,2
-0,3
0
0
0
64
Resultaträkning
Kommunen
(Belopp i mk r)
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Not
1
2
3
VERKSAMHETENS
NETTOKOSTNADER
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
4
5
6
7
2014
2013
2014
2013
102,0
-631,7
-14,5
96,0
-600,2
-15,4
424,0
-865,6
-59,3
399,5
-825,9
-67,0
-544,2
-519,6
-500,9
-493,3
492,3
60,4
17,7
-16,8
488,7
42,1
18,8
-21,4
492,3
60,4
2,2
-18,4
488,7
42,1
1,4
-21,8
9,4
8,6
35,6
17,1
-2,4
2,1
33,2
19,2
RESULTAT FÖRE
EXTRAORDINÄRA POSTER
Extraordinära poster
Aktuell och uppskjuten skatt
ÅRETS RESULTAT
Justeringar enligt balanskravet
8
Resultat enligt kommunallagens
krav på ekonomisk balans
* Koncerninterna ekonomiska förhållanden framgår av not 31
65
Koncernen
9,4
8,6
2,6
0,1
12,0
8,7
Balansräkning
Kommunen
(Belopp i mk r)
Koncernen
Not
2014
2013
9
10+11
12
2,1
386,9
442,5
831,5
3,0
381,4
440,0
824,4
Bidrag till statlig infrastruktur
13
11,5
12,0
11,5
12,0
Omsättningstillgångar
Förråd och exploateringsfastigheter
Fordringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
14
15
16
8,7
33,1
30,0
71,8
10,1
35,4
36,7
82,2
12,6
89,5
34,3
136,4
14,0
99,3
25,6
138,9
914,8
918,6
17
259,7
9,4
250,3
8,6
442,1
33,2
408,5
19,2
18
19
46,0
0,6
45,4
0,4
68,0
51,0
67,5
50,0
20
21
486,5
122,0
655,1
517,9
104,6
668,3
516,9
193,4
829,3
548,3
164,2
830,0
914,8
918,6
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella
Materiella
Finansiella
Summa anläggningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
2014
2013
2,1
3,0
1 100,6 1 074,4
20,8
10,2
1 123,5 1 087,6
1 271,4 1 238,5
EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Eget kapital
Därav årets resultat
Avsättningar
Avsättning för pensioner
Övriga avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder och avsättningar
SUMMA EGET KAPITAL
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
1 271,4 1 238,5
PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Ställda panter
Pensionsförpliktelser som ej upptagits
bland avsättningar (inkl löneskatt)
Övriga ansvarsförbindelser
Leasing
22
23
24
25
SUMMA PANTER OCH
ANSVARSFÖRBINDELSER
66
18,5
18,5
308,0
21,0
2,0
326,1
21,1
3,0
308,0
24,1
2,0
326,1
22,6
3,0
329,0
347,2
352,6
370,2
Kassaflöde
Kommunen
(Belopp i mk r)
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt
Justering för poster som ej
ingår i kassaflöde
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital
Not
26
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital
Förändring av exploateringsfastigheter
14
Ökning ( -) / minskning (+) av fordringar
15
Ökning (+) / minskning (–) av kortfristiga skulder 21
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Försäljning av anläggningstillgångar
Förändring av finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
27
28
29
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån
Amortering långfristiga skulder
Förändring långfristiga fordringar
Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
30
67
Koncernen
2014
2013
2014
2013
9,4
8,6
35,6
17,1
13,3
22,7
63,5
63,6
22,7
31,3
99,1
80,7
1,4
2,3
17,5
43,9
3,9
9,1
4,0
48,3
1,4
9,8
29,2
139,5
4,2
7,9
0,0
92,8
-0,1
-20,0
3,4
-2,5
-19,2
-0,8
-27,7
5,9
0,0
-22,6
-0,1
-96,2
7,6
-10,6
-99,3
-0,8
-87,9
6,1
0,0
-82,6
137,3
-165,0
0,0
-3,8
-31,5
326,2
-342,5
-15,0
-2,2
-33,5
137,3
-165,4
0,4
-3,8
-31,5
334,8
-342,5
-3,5
-2,2
-13,4
-6,8
36,8
-7,8
44,5
8,7
25,6
-3,2
28,8
30,0
36,7
34,3
25,6
Noter
Kommunen
(Belopp i mkr)
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Taxor och avgifter
16,2
15,7
16,2
15,7
Hyror och arrenden
19,3
22,7
19,3
22,7
Stats- och övriga bidrag
47,2
38,5
47,2
38,5
Övriga intäkter
18,1
18,2
18,1
18,2
1,2
0,9
1,2
0,9
102,0
96,0
102,0
96,0
Oxelösunds Kommuns Förvaltnings AB
248,2
243,7
Oxelösunds Hamn AB
Not 1 Verksam hetens intäkter
Reavinst vid försäljning
Sum m a Oxelösunds kom m un
147,6
139,0
Nyköpings-Oxelösunds Vattenverksförbund
5,7
5,7
Onyx Näringslivsutveckling i Oxelösund och Nyköping AB
0,5
0,5
-80,0
-85,3
Koncerninterna poster
Sum m a övriga koncernbolag
Sum m a
102,0
96,0
322,0
303,5
424,0
399,5
Not 2 Verksam hetens kostnader
Lämnade bidrag
Köp av verksamhet
Arvoden
Löner
-22,7
-21,4
-22,7
-21,4
-162,8
-161,5
-162,8
-161,5
-3,3
-3,3
-3,3
-3,3
-253,0
-233,6
-253,0
-233,6
Sociala kostnader
-76,1
-70,7
-76,1
-70,7
Pensionskostnader
-31,9
-36,4
-31,9
-36,4
-6,9
-5,5
-6,9
-5,5
-11,6
-11,3
-11,6
-11,3
Leasingkostnader
-7,2
-6,2
-7,2
-6,2
Materialkostnader
-23,1
-21,9
-23,1
-21,9
Övriga tjänster
-20,7
-17,6
-20,7
-17,6
Övriga kostnader
-11,7
-10,1
-11,7
-10,1
-0,7
-0,7
-0,7
-0,7
-631,7
-600,2
-631,7
-600,2
-186,7
-190,1
Oxelösunds Hamn AB
-123,4
-115,9
Nyköpings-Oxelösunds Vattenverksförbund
-3,3
-4,6
Onyx Näringslivsutveckling i Oxelösund och Nyköping AB
-0,5
-0,5
80,0
85,3
-233,9
-225,7
Övriga personalkostnader
Hyreskostnader
Upplösning statlig infrastruktur
Sum m a Oxelösunds kom m un
Sum m a övriga koncernbolag
Sum m a
-631,7
-600,2
-865,6
-825,9
-13,3
-13,3
-58,1
-45,5
Not 3 Avskrivningar
Planenliga avskrivningar
Justeringspost K3
-19,4
Nedskrivning
Sum m a
-1,2
-2,1
-1,2
-2,1
-14,5
-15,4
-59,3
-67,0
493,5
491,2
493,5
491,2
-1,2
-2,5
-1,2
-2,5
Nedskrivning har skett med 1,2 mkr på exploatering av järnvägsstation och område
Not 4 Skatteintäkter
Preliminära skatteintäkter
Slutskatteavräkningar
68
Noter
Kommunen
(Belopp i mkr)
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Not 5 Generella statsbidrag och utjäm ning
Inkomstutjämning
71,9
59,1
71,9
59,1
Strukturbidrag
1,2
0,0
1,2
0,0
Regleringsbidrag
2,6
5,1
2,6
5,1
19,7
19,5
19,7
19,5
-30,3
-36,1
-30,3
-36,1
Kommunal fastighetsavgift
Kostnadsutjämning
Utjämningsavgift LSS
-4,7
-5,5
-4,7
-5,5
Sum m a
60,4
42,1
60,4
42,1
Ränteintäkter
14,0
13,9
14,3
14,4
Aktieutdelning
3,0
3,9
3,0
3,9
Övriga finansiella intäkter
0,7
1,0
0,7
1,0
-15,8
-17,9
Not 6 Finansiella intäkter
Sum m a
17,7
18,8
2,2
1,4
-16,1
-17,2
-30,5
-31,7
-0,6
-0,6
-0,6
-0,6
0,0
-3,3
0,0
-3,3
-0,1
-0,3
Not 7 Finansiella kostnader
Räntekostnader
Ränta på pensionsavsättningar
Sänkt diskonteringsränta
Övriga finansiella kostnader
Sum m a
-16,8
-21,4
-0,1
-0,3
12,8
14,1
-18,4
-21,8
Not 8 Justeringar enligt balanskravet
Reavinster
-1,2
-0,9
4,3
-4,3
0,0
3,3
Ianspråktagande av sparande
0,0
0,5
-0,5
4,0
Återställande av underskott 2011
0,0
-2,5
Sum m a
2,6
0,1
Ingående bokfört värde
3,0
2,0
3,0
2,0
Anskaffningar
0,1
0,8
0,1
0,8
Utrangeringar, flyttningar
0,0
0,8
0,0
0,8
-1,0
-0,6
-1,0
-0,6
Projektavsättningar
Not 9 Im m ateriella anläggningstillgångar
Avser programvaror av olika slag
Avskrivningar, linjär avskrivning tillämpas
Utgående bokfört värde
Avskrivningstid
2,1
3,0
2,1
3,0
5 år
5 år
5 år
5 år
372,0
363,3
801,3
734,8
Not 10 Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Justeringspost K3
-11,7
Anskaffningar
17,7
25,5
63,1
115,0
Försäljningar
-2,2
-5,0
-2,2
-5,6
0,0
-1,8
-6,7
-9,4
-10,1
-10,0
-33,4
-21,8
377,4
372,0
822,1
801,3
Nedskrivningar
69
Noter
Kommunen
(Belopp i mkr)
Koncernen
2014
2013
2014
2013
9,4
11,0
273,1
263,1
Not 11 Maskiner och inventarier
Justeringspost K3
3,6
Anskaffningar
2,3
2,2
33,1
31,0
Flyttning
0,0
-0,8
-0,3
-0,9
Nedskrivningar, försäljningar
0,0
-0,3
-3,6
-0,3
-2,2
-2,7
-23,8
-23,4
9,5
9,4
278,5
273,1
5-10 år
5-10 år
5-10 år
5-10 år
51,2
51,2
6,0
6,0
Avskrivningstid
Not 12 Finansiella anläggningstillgångar
Värdepapper, aktier och andelar
Oxelösunds Hamn AB
DNB Edhager
2,5
Övriga
4,1
4,1
7,7
4,0
63,8
61,3
10,2
4,0
0,0
0,0
Sum m a
2,5
Långfristiga fordringar, utlämnade lån
Oxelö Energi AB
50,0
50,0
328,7
328,7
10,6
6,2
442,5
440,0
20,8
10,2
Citybanans finansiering
15,1
14,9
15,1
14,9
Upplösning (25 år)
-3,6
-2,9
-3,6
-2,9
Sum m a
11,5
12,0
11,5
12,0
18,2
Övriga långfristiga fordringar
Sum m a finansiella anläggningstillgångar
Not 13 Bidrag till statlig infrastruktur
Oxelösunds kommun ska medfinansiera Citybanan i Stockholm med 12,5 mkr.
Bidraget indexjusteras årligen och upplöses på 25 år.
Not 14 Förråd och exploateringsfastigheter
Ingående värde
10,1
14,0
14,0
Årets förändring
-1,4
-3,9
-1,4
-4,2
Utgående värde
8,7
10,1
12,6
14,0
6,6
5,0
44,9
45,8
1,0
0,4
Not 15 Fordringar
Kundfordringar
Varav kommunens koncernföretag
Statsbidragsfordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Övriga fordringar
2,5
1,1
2,5
1,1
19,7
25,2
35,4
44,8
4,3
4,1
Sum m a
33,1
70
35,4
20,5
21,0
-13,8
-13,4
89,5
99,3
Noter
Kommunen
(Belopp i mkr)
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Sörmlands Sparbank Kommunen
18,9
25,5
18,9
25,5
Sörmlands Sparbank Kommunala bolag
11,0
11,1
11,0
11,1
Övriga post- och banktillgodohavanden
0,1
0,1
Not 16 Kassa och bank
15,5
0,4
-11,1
-11,4
Sum m a
30,0
36,7
34,3
25,6
Koncernkontokredit
60,0
60,0
77,5
77,5
250,3
241,7
408,5
385,5
Not 17 Eget kapital
Ingående eget kapital
Justeringar i koncernen
0,4
3,8
Årets resultat
9,4
8,6
33,2
19,2
Eget kapital
259,7
250,3
442,1
408,5
22,0
17,8
1,6
2,5
1,6
2,5
24,7
22,6
24,7
22,6
Ålderspension
5,5
5,6
5,5
5,6
Visstidspensioner
4,6
5,0
4,6
5,0
Pension till efterlevande
0,6
0,8
0,6
0,8
37,0
36,5
59,0
54,3
Not 18 Avsättningar för pensioner
Pensionsbehållning
Särskild avtalspension
Förmånsbestämd / kompl.pension
Sum m a pensioner
Löneskatt
9,0
8,9
9,0
13,2
46,0
45,4
68,0
67,5
Politiker
5
5
Tjänstemän
0
0
45,4
37,5
Sum m a avsatt till pensioner
Antal visstidsförordnanden
Avsatt till pensioner
Ingående avsättning
Nya förpliktelser under året
Varav
Nyintjänad pension
Ränte- och basbeloppsuppräkningar
2,4
3,8
0,4
0,1
2,7
Ändring av försäkringstekniska grunder
-0,6
-0,2
Övrigt
-0,5
0,3
Årets utbetalningar
Förändring av löneskatt
-1,2
-0,5
0,1
1,5
Pension till efterlevande
0,2
Sum m a avsatt till pensioner
Aktualiseringsgrad
46,0
45,4
96,0%
96,0%
Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för
anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd. Förpliktelser
för särskild avtals/ålderspensioner som inte regleras enligt RIPS07 är nuvärdesberäknade med en kalkylränta på 2 %.
För avtal med samordningsklausul utgår beräkningen från de förhållanden som är kända vid bokslutstillfället.
Om inget annat är känt görs beräkningen utifrån att ingen samordning kommer att ske.
Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de
kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse.
71
Noter
Kommunen
(Belopp i mkr)
2014
Koncernen
2013
2014
2013
Skatter obeskattade reserver
14,8
16,1
Skatter enl företagens årsredovisning
26,1
23,5
Not 19 Övriga avsättningar
Skadefond
0,4
0,4
0,4
0,4
Övriga
0,2
0,0
9,7
10,0
Sum m a
0,6
0,4
51,0
50,0
543,3
Oxelösunds kommun gör en avsättning till skadefond samt säkerhets- och arbetsmiljöfond.
Not 20 Långfristiga skulder
Låneskuld vid årets början
506,0
522,6
535,4
Nettoamortering/nettoupplåning
-28,0
-16,6
-27,0
-6,9
Sum m a lån
478,0
506,0
508,4
536,4
Citybanans finansiering
7,7
11,2
7,7
11,2
Övriga långfristiga skulder
0,8
0,7
0,8
0,7
486,5
517,9
516,9
548,3
60,0
60,0
77,5
77,5
Genomsnittlig ränta
3,18%
3,36 %
Genomsnittlig räntebindningstid
2,63 år
2,85 år
Genomsnittlig kapitalbindningstid
1,93 år
1,99 år
1 år
163,0
182,1
2-3 år
179,0
183,0
3-5 år
136,0
100,9
> 5 år
0,0
40,0
Ränterisk på 12 månaders sikt, mkr
1,0
1,2
Skuld till kommunala företag
11,0
11,1
Leverantörsskulder
26,4
24,1
46,1
35,2
9,6
9,3
11,7
11,0
11,7
11,0
6,4
4,3
7,6
4,3
Semesterlöneskuld och komptid inkl sociala avgifter
19,7
17,6
29,2
26,8
Avgiftsbestämd ålderspension
11,8
11,1
11,8
11,1
3,6
3,9
24,3
26,2
31,4
21,5
76,5
63,0
-13,8
-13,4
Sum m a
Checkräkningslimit
Uppgifter om lån i banker
Lån som förfaller inom:
därav ränterisk inom bolagen 0,9 mkr.
Not 21 Kortfristiga skulder
Varav kommunala bolag
Personalens källskatt, arbetsgivaravgifter
Skuld till staten
Övriga kortfristiga skulder
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Sum m a
122,0
104,6
193,4
164,2
0,0
0,0
18,5
18,5
Not 22 Ställda panter
72
Noter
Kommunen
(Belopp i mkr)
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Not 23 Pensionsförpliktelser
Ingående ansvarsförbindelse
326,1
309,2
326,1
309,2
Pensionsutbetalningar
-12,1
-12,7
-12,1
-12,7
2,7
7,4
2,7
7,4
Ränte- och basbeloppsuppräkningar
Bromsen
-1,7
-1,7
19,1
19,1
Aktualisering och övrigt
-3,5
-0,2
-3,5
Förändring av löneskatt
-3,5
3,3
-3,5
3,3
308,0
326,1
308,0
326,1
22,2
Utgående ansvarsförbindelse
-0,2
Not 24 Borgen och ansvarsförbindelser
Borgensåtaganden
20,7
20,7
23,8
SBAB 6 st egnahem (förlustansvar för småhus)
0,2
0,2
0,2
0,2
Hyresgarantier inom Socialtjänsten
0,1
0,2
0,1
0,2
21,0
21,1
24,1
22,6
Sum m a
x) Oxelösunds kommun har i januari 2003 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i
Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var
medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest
ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna
vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas
dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB,
dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förenin
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Oxelösunds kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till
299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala
förpliktelserna uppgick till 626 783 184 och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 609 449 691 kronor.
Kommuninvest AB lån inom kommunkoncern uppgick 2014-12-31 till 437,0 (477,0) mkr.
Not 25 Leasing
Fordon, maskiner och inventarier, förfall inom 1 år
0,4
0,6
0,4
0,6
Fordon, maskiner och inventarier, förfall inom 2-5 år
1,6
2,4
1,6
2,4
Sum m a
2,0
3,0
2,0
3,0
13,3
13,3
59,4
67,0
Not 26 Justering för poster som ej ingår i kassaflödet
Årets avskrivningar
Utrangeringar
0,0
2,1
3,6
2,1
Sänkning av diskonteringsräntan
0,0
3,3
0,0
3,3
Övriga avsättningar
0,8
4,6
1,5
6,3
Vinst vid försäljning
-1,2
-0,9
-1,2
-1,0
0,4
0,3
0,2
-14,1
13,3
22,7
63,5
63,6
Övriga ej rörelsepåverkande poster
Sum m a
73
Noter
Koncernen
Kommunen
(Belopp i mkr)
2014
2013
2014
2013
0,1
0,8
0,1
0,8
17,7
25,5
63,1
57,6
2,3
2,2
33,1
30,3
20,0
27,7
96,2
87,9
Tomtförsäljning
3,4
5,9
3,4
5,9
Övriga
0,0
0,0
4,2
0,2
Utgående värde
3,4
5,9
7,6
6,1
25,6
Not 27 Investering i im m ateriella anläggningstillgångar
IT system
Not 28 Investering i m ateriella anläggningstillgångar
Fastigheter
Inventerarier
Sum m a
Not 29 Försäljning av anläggningstillgångar
Not 30 Likvida m edel vid årets slut
Banktillgodohavande:
Oxelösunds Kommun
19,0
25,6
19,0
Oxelö Energi AB
6,6
7,9
6,6
7,9
3,5
2,9
3,5
2,9
0,9
0,3
Övriga koncern
Sum m a
30,0
36,7
0,9
0,3
15,4
0,0
-11,1
-11,2
34,3
25,5
Not 31 Koncerninterna förhållanden
Balansräkning
Utdelning
Enhet
Lån
Givna Mottagen
Kommunen
3,0
Förab
1,0
Hamnen
2,0
Övriga kortfristiga
Givare Mottagare Tillgångar
378,7
Skulder
Intäkt
Kostnad
23,5
12,8
71,9
23,4
379,8
70,0
12,8
378,7
0,1
378,7
378,7
403,3
74
Intäkt Kostnad
62,2
62,2
1,8
Onyx
3,0
Borgensavgifter
379,8
NOVF
3,0
Räntor och
Försäljning
403,3
0,9
0,8
85,5
85,5
62,2
62,2
Redovisningsprinciper
Redovisningsprinciper och upplysingar
RKR 8.2 – Sammanställd redovisning
Oxelösunds kommun tillämpar Kommunal
redovisningslag (KRL) och följer de förslag och
rekommendationer som Rådet för kommunal
redovisning (RKR) lämnar liksom övrig redovisningspraxis.
Den sammanställda redovisningen upprättas
enligt förvärvsmetoden med specifikation enligt
proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden
innebär att kommunens bokförda värden på
aktier och andelar i dotterföretagen elimineras
mot deras egna kapital vid förvärvstillfället.
Proportionell konsolidering innebär att tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader har upptagits till så stor del som motsvarar
kommunens ägarandel. Obeskattade reserver i
företagen har efter avdrag för uppskjuten skatt
hänförts till eget kapital. Uppskjuten skatteskuld redovisas som avsättning. Klassificering
av skulder och tillgångar styrs av kommunens
redovisningsprinciper så långt det har varit
möjligt. Rekommendationen tillämpas med
undantag från att gjorda uppskrivningar i Förab
och tillhörande avskrivningar inte eliminerats
då beloppet inte anses väsentligt.
Nedan följer kommunens kommentarer och
upplysningar utifrån RKR:s gällande rekommendationer samt förklaringar till eventuella
avvikelser i kommunens redovisning.
RKR 2.1 – Särskild avtalspension och visstidspension
Visstidspensioner för förtroendevalda redovisas i sin helhet som avsättning.
RKR 3.1 – Redovisning av extraordinära
poster och upplysningar för jämförelseändamål
RKR 10.2 – Avsättningar och ansvarsförbindelser
Jämförelsestörande poster redovisas på separata rader i resultaträkningen och specificeras i
not 8 Justeringar enligt balanskravet i enlighet
med rekommendationen.
Borgensåtaganden anges med aktuell kapitalskuld. Oxelösunds kommun har ingått solidarisk borgen för Kommuninvest i Sverige AB.
För lägenheter där kommunen har borgensåtagande för hyran, redovisas uppsägningstiden
för respektive lägenhet som borgensåtagande.
RKR 4.2 – Redovisning av skatteintäkter
Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i
enlighet med rekommendationen.
RKR 11.4 – Materiella anläggningstillgångar
RKR 6.2 – Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar
Värdering av anläggningstillgångar tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärde med
tillägg för värdehöjande investeringar med
avdrag för gjorda avskrivningar samt eventuella nedskrivningar.
Rekommendationen tillämpas i sin helhet och
visas under not 13.
RKR 7.1 – Upplysningar om pensionsförpliktelser och pensionsmedel
Erhållna investeringsbidrag reducerar anskaffningsvärdet.
Uppgifter om pensionsförpliktelser och pensionsmedel återfinns i kommunens förvaltningsberättelse samt i noter till balansräkningen.
Avskrivningar
Lagen om kommunal redovisning anger att det
endast är nyintjänade pensionsförmåner från
och med 1998 som ska redovisas som avsättning i balansräkningen (blandmodellen).
Med anläggningstillgång avses investeringar
uppgående till minst ett prisbasbelopp och en
ekonomisk livslängd på minst 3 år. Avskrivningar sker enligt nominell metod med linjär
avskrivning och påbörjas i samband med delårs- respektive årsbokslut.
Garantipensioner särredovisas. Räntan på
årets nyintjänade redovisas bland finansiella
kostnader. Löneskatt ingår i avsättning och
årets intjänade.
Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider:
Mark och konst – ingen avskrivning
Fastigheter – 20-50 år
Maskiner och inventarier – 3-10 år
75
För gator, vägar och parkeringsplatser gjorda
till och med 1996 beräknades avskrivningen på
bokförda värden med 5 %. Gator och vägar
gjorda från och med 1997 har en avskrivningstid på 33 år.
RKR 16.2 – Redovisning av kassaflöden
Kommunen tillämpar rekommendationen i sin
helhet.
RKR 17 – Värdering av och upplysningar
om pensionsförpliktelser
Under 2014 har tillämpning av komponentavskrivning för byggnader påbörjats.
helhet. Uppgiften om koncernens pensionsavsättning är dock ofullständig.
Förab´s bolagskoncern har komponentredovisning tillämpats från och med 2014 vilket
medfört att koncernens årsredovisning rekonstruerats för 2013.
RKR 18 – Intäkter från avgifter, bidrag och
försäljningar
Internränta
Internränta med 5 % beräknas på tillgångarnas
bokförda värde.
Statsbidrag har periodiserats. Statsbidrag för
olika arbetsmarknadsåtgärder har bokförts till
och med november. Investeringsbidrag redovisas som en intäkt och minskar anskaffningsvärdet. I övrigt tillämpas rekommendationen.
RKR 12.1 – Redovisning av immateriella
tillgångar
Samtliga immateriella tillgångar avser investeringar i IT-program. Avskrivningstiden är 5 år
och beloppsgränsen är minst ett prisbasbelopp.
RKR 19 – Nedskrivningar
RKR 13.2 – Redovisning av hyres/ leasingavtal
RKR 20 – Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder
Kommunen har inga finansiella leasingavtal.
Kommunens åtaganden i form för hyresavtal
för fastighet utgörs av ett fåtal verksamhetslokaler där huvudsakligen kommunens bostadsbolag är ägare.
Aktier och värdepappersinnehav tas upp till
anskaffningsvärde eller till beräknat marknadsvärde om detta är lägre i enlighet med rekommendationen.
helhet.
RKR 21 – Redovisning av derivat och
säkringsredovisning
RKR 14.1 – Byte av redovisningsprinciper,
ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel
Oxelösunds kommun tillämpar finansiella derivat för att säkra ränterisker. Räntebetalningar
som kommunen erhåller och betalar redovisas
som en del av räntekostnader på resultaträkningen.
Under 2014 har det inte skett något byte av
redovisningsprincip, gjorts någon ändring av
uppskattningar och bedömningar eller rättats
några fel i tidigare perioder.
RKR 22 – Delårsrapport
helhet.
RKR 15.1 – Redovisning av lånekostnader
Oxelösunds kommun redovisar kostnader för
både egna lån och förmedlade lån till kommunens bolag.
Övriga upplysningar
Löner
Skuld för okompenserad övertid och semesterlöneskuld läsas av per sista augusti och per
sista december.
Förändringen av skulden redovisas i verksamheten. Sociala avgifter interndebiteras vid lönebokföringen.
76
Ordlista
Aktualiseringsgrad
Andel av personakterna för anställd personal
som är uppdaterad med avseende på tidigare
pensionsgrundande anställningar.
Likviditet
Betalningsförmåga på kort sikt.
Långfristiga fordringar och skulder
Avser fordringar och skulder som förfaller
senare än ett år efter räkenskapsårets utgång.
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk
såsom fastigheter, inventarier, långfristiga
fordringar, värdepapper med mera.
Mkr
Miljoner kronor.
Nettoinvesteringar
Investeringsutgifter efter avdrag för
investeringsbidrag med mera. Driftkostnader
efter avdrag för driftbidrag, avgifter och
ersättningar. Finansieras med skattemedel och
statsbidrag.
Avsättningar
Förpliktelser som på balansdagen är säkra
eller sannolika till sin förekomst men ovissa till
belopp eller tidpunkt då de ska infrias.
Balansräkning
Redovisning i sammandrag av samtliga tillgångar, skulder och eget kapital på
balansdagen samt ansvarsförbindelser, vilka
skall upptas inom linjen.
Omsättningstillgångar
Lös egendom som inte är anläggningstillgång.
Hit räknas likvida medel, fordringar, nedlagda
exploateringsutgifter med mera.
Driftredovisning
De enskilda verksamheternas budgeterade
respektive redovisade kostnader och intäkter
samt deras avvikelser gentemot budget.
Resultaträkning
Beskriver och förklarar det finansiella resultatet
av verksamheten under redovisningsåret. Den
mynnar ut i förändring av eget kapital. Detta
uttrycks också som årets resultat.
Eget kapital
Skillnaden mellan tillgångar och skulder.
Rörelsekapital
Skillnaden mellan omsättningstillgångar och
kortfristiga skulder.
Kassaflödesanalys
En sammanställning hur årets löpande-,
investerings- och finansieringsverksamhet har
bidragit till förändring av likvida medel.
Skattekraft
Skatteunderlaget dividerat med invånarantalet
vid taxeringsårets ingång.
Inom linjen
Bokföringsterm som innebär att vissa poster,
till exempel borgensåtaganden, anges i
anslutning till balansräkningen men inte
medräknas i balanssumman.
Skatteunderlag
Summan av kommunmedlemmarnas
beskattningsbara inkomster.
Soliditet
Betalningsförmåga på längre sikt, anges med
måttet andel eget kapital av totalt kapital.
Investeringsredovisning
Visar hur investeringarna under året fördelar
sig på de olika verksamhetsområdena.
Tkr
Tusen kronor.
Kapitalkostnader
Gemensam benämning för intern ränta och
avskrivningar.
Årets resultat
Uttrycks som skillnaden mellan intäkter och
kostnader. Utläses av både resultaträkningen
och balansräkningen.
Kortfristiga fordringar och skulder
Avser fordringar och skulder med en förfallotid
ett år eller mindre från balansdagen.
Kommande års amorteringar betraktas som en
fortlöpande skuld som ska omsättas och därför
långsiktig.
77
1(3)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Datum
Dnr
2015-03-30 09:02:27
KS.2015.49
Björn Selim
Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning
Kommunstyrelsens förslag till beslut i Kommunfullmäktige
Godkänna den reviderade arbestordningen.
2. Sammanfattning
Arbetsordningens regler avser att komplettera lagens bestämmelser. De får givetvis
inte strida mot Kommunallagen eller annan lag. Det rättsliga värdet på bestämmelserna i
en arbetsordning kan variera. Vissa är av mer konstitutiv karaktär, medan andra närmast
har karaktären av rena ordningsföreskrifter.
Revideringen är i huvudsak att betrakta som en uppdatering. Anledningen till att en
revidering påbörjades var att Sveriges Kommuner och Landsting utkommit med ett nytt
normalförslag för arbetsordning i Kommunfullmäktige vilken använts som grund för
revideringen.
De förändringar som föreslås i revideringen är i huvudsak att betraktas som redaktionella.
Den största förändringen av materiell karaktär är att det läggs till en paragraf, paragraf 30.
Innehållet i den paragrafen är att representanter ifrån de bolag där fullmäktige äger en
majoritet ska ha rätt att väcka ärenden i fullmäktige om sådana ärenden som företaget är
skyldiga att se till att fullmäktige får ta ställning till.
3. Ärendet
Revideringen är i huvudsak att betrakta som en uppdatering. Anledningen till att en
revidering påbörjades var att Sveriges Kommuner och Landsting utkommit med ett nytt
normalförslag för arbetsordning i Kommunfullmäktige vilken använts som grund för
revideringen.
Arbetsordningens regler avser att komplettera lagens bestämmelser. De får givetvis
inte strida mot Kommunallagen eller annan lag. Det rättsliga värdet på bestämmelserna i
en arbetsordning kan variera. Vissa är av mer konstitutiv karaktär, medan andra närmast
har karaktären av rena ordningsföreskrifter. Detta har betydelse för frågan om fullmäktige
själv kan ge dispens från en bestämmelse i arbetsordningen vid ett visst tillfälle, eller om
ett beslut om detta kräver enighet. Fullmäktige har relativt stor frihet att själv bestämma
arbetsordningens utformning och innehåll. I sakens natur ligger att fullmäktige inte bör
tyngas av onödiga regler.
Den största förändringen av materiell karaktär är att det läggs till en paragraf, paragraf 30.
Innehållet i den paragrafen är att representanter ifrån de bolag där fullmäktige äger en
majoritet ska ha rätt att väcka ärenden i fullmäktige om sådana ärenden som företaget är
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(3)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-30 09:02:27
KS.2015.49
skyldiga att se till att fullmäktige får ta ställning till. Införandet av en sådan paragraf
rekommenderas i det nya normalförslaget från Sveriges Kommuner och Landsting.
Noterbart är även att ett förtydligande sker i samband med ersättares rätt att deltaga vid
debatt av en interpellation. I övrigt är de förändringar som föreslås att betraktas som
redaktionella.
Revideringen har presenterats för Kommunfullmäktiges presidium som gett sitt bifall till de
föreslagna förändringarna.
Den senaste revideringen som genomfördes var 2012-01-15 och var att betraktas som en
komplettering. Den utgick på samma vis ifrån ett nytt normalförslag till arbetsordning i
kommunfullmäktige från Sveriges Kommuner och Landsting.
Koppling till tidigare beslut
Ks § 22 2012-02-01
Förslaget bedöms inte ha några direkta konsekvenser ur ett äldreperspektiv.
3(3)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-30 09:02:27
KS.2015.49
Förslaget bedöms inte ha några direkta konsekvenser ur ett barnoch ungdomsperspektiv.
Beslutsunderlag
revidering av KF arbetsordning 2015.doc
Charlotte Johansson
Kommunchef
Beslut till:
Kommunfullmäktige (för åtgärd)
.
Björn Selim
Nämndsekreterare
Arbetsordning för
kommunfullmäktige
1 (10)
2.A
Datum
Diarienummer
2007-01-01
rev 2007-11-14
rev 2008-11-12
rev 2009-06-10,-10-14, -12-02
rev 2011-10-12
rev 2012-02-15
Ks 32/06
Ks 65/07
Ks 35/08
Ks 33/09
Ks 114/11
Ks 200/11
ARBETSORDNING FÖR OXELÖSUNDS KOMMUNS
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning
gäller bestämmelserna i denna arbetsordning.
Antalet ledamöter (5 kap 1-3 §§)
§ 1 Fullmäktige har 31 ledamöter.
I vallagen finns det bestämmelser om antalet ersättare.
Presidium Ordförande och vice ordförande (5 kap 6 §)
§ 2 De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande (presidium).
Presidievalen ska förrättas på ett sammanträde som hålls före utgången av december.
Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod.
§ 3 Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit
ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten).
Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av
dem vara ålderspresident.
§ 4 Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller
från sin presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske, välja en annan ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått.
Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandes uppgifter.
Tid och plats för sammanträden (5 kap 7 §)
§ 5 Fullmäktige ska innan årets slut senast under november varje år fastställa
sammanträdesplan för nästkommande år.
De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i oktober november månad.
§ 6 Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordförande bestämmer, efter
samråd med vice ordförandena.
OXL100 v 1.0 2006-11-13
En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordförandena
och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det
extra sammanträdet.
§ 7 Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordföranden, efter samråd med
vice ordförandena, ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för
sammanträdet.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Arbetsordning för
kommunfullmäktige
2
2.A
Datum
Diarienummer
2007-01-01
rev 2007-11-14
rev 2008-11-12
rev 2009-06-10,-10-14, -12-02
rev 2011-10-12
rev 2012-01-15
Ks 32/06
Ks 65/07
Ks 35/08
Ks 33/09
Ks 114/11
Ks 200/11
Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in, eller att dagen eller
tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje
ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast och minst en
vecka före den bestämda sammanträdesdagen, anslås på kommunens anslagstavla.
§ 8 Ordföranden bestämmer, efter samråd med vice ordförandena, platsen för
fullmäktiges sammanträden.
Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde
§ 9 Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet.
Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt
sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast när och var sammanträdet ska fortsätta. Om
fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt.
Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte
utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen
för det fortsatta sammanträdet.
Ärenden och handlingar till sammanträdena
§ 10 Ordföranden bestämmer, efter samråd med vice ordförandena, när fullmäktige ska behandla ett ärende, om ej annat följer av lag.
§ 11 Kommunstyrelsens och övriga nämnders förslag till beslut eller yttranden i
de ärenden som tagits in i kungörelsen, ska skickas till varje ledamot och ersättare minst en vecka före sammanträdet.
Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar i ett ärende ska
tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet.
Handlingarna i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet.
Interpellationer ska tillställas samtliga ledamöter och ersättare tillsammans med
övriga handlingar före det sammanträde vid vilket interpellationen avses bli besvarad.
Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap
12-17 §§)
§ 12 En ledamot, som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av
ett sammanträde, ska själv vidtala ersättare.
§ 13 Om en ledamot, utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde,
eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att
tjänstgöra.
Arbetsordning för
kommunfullmäktige
3
2.A
Datum
Diarienummer
2007-01-01
rev 2007-11-14
rev 2008-11-12
rev 2009-06-10,-10-14, -12-02
rev 2011-10-12
rev 2012-01-15
Ks 32/06
Ks 65/07
Ks 35/08
Ks 33/09
Ks 114/11
Ks 200/11
§ 14 Det som sagts om ledamot i 12 och 13 §§ gäller också för ersättare som
kallats till tjänstgöring.
§ 14 a Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in
och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det, bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett
ärende.
Upprop
§ 15 En uppropslista över de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas
tillgänglig under hela sammanträdet.
I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop. Uppropet avslutas med klubbslag.
Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs.
Protokollsjusterare (5 kap 61 §)
§ 16 Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från
sammanträdet.
Sedan uppropet har förrättats enligt § 15, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar.
Turordning för handläggning av ärendena
§ 17 Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i
kungörelsen.
Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden.
Ett enigt fullmäktige beslutar med stöd av 5 kap 40 § dels om ett ärende som inte
finns med i kungörelsen får tas upp till behandling, dels när det i så fall ska behandlas under sammanträdet.
Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet.
Yttranderätt vid sammanträdena (4 kap 18 § 1:a st och 19 §, 5 kap 21, 22,
45, 53 §§)
§ 18 Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd eller gemensam nämnd
vars verksamhetsområde ett ärende berör, får delta i överläggningen i ärendet.
Ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning får delta i överläggningen i ett ärende som beredningen har handlagt..
Ordförandena i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som
besvarar en interpellation eller en fråga, får delta i den överläggning som hålls
med anledning av svaret.
Arbetsordning för
kommunfullmäktige
4
2.A
Datum
Diarienummer
2007-01-01
rev 2007-11-14
rev 2008-11-12
rev 2009-06-10,-10-14, -12-02
rev 2011-10-12
rev 2012-01-15
Ks 32/06
Ks 65/07
Ks 35/08
Ks 33/09
Ks 114/11
Ks 200/11
Styrelsens ordförande i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ KL,
får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i företaget.
Ej tjänstgörande ersättare får delta i överläggningarna.
§ 19 Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar
revisionsberättelsen och årsredovisningen.
Revisorerna får också delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende
som berör revisorernas egen förvaltning och som väckts särskilt av revisorerna,
enligt Kommunallagen, 5 kap 23 §.
§ 20 Ordföranden låter, efter samråd med vice ordförandena, i den utsträckning
som behövs, kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga.
Ingår kommunen i en samverkan genom gemensam nämnd får ordföranden efter
samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordföranden och vice ordföranden i den gemensamma nämnden och anställda i de
samverkande kommunerna/landstinget för att lämna upplysningar vid sammanträdena.
Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden, efter samråd
med vice ordförandena, i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna.
§ 21 Kommunchefen får delta i överläggningen i alla ärenden.
Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid
sammanträdena.
Vägledningsdebatt
§ 22 Utöver möjligheterna att ställa interpellationer och frågor kan ledamot anmäla till fullmäktiges presidium att han/hon vill debattera en eller flera ämnen,
vilka sedermera, efter regelmässig beredning, kan komma att bli föremål för slutgiltiga beslut av fullmäktige.
Fullmäktiges presidium bestämmer efter samråd med kommunstyrelsens presidium när och om en sådan vägledningsdebatt ska äga rum samt om även
nämndledamöter och allmänheten ska inbjudas att delta i denna.
När en vägledningsdebatt hålls ska inga beslut fattas. Ordföranden ser till emellertid att under debatten framförda idéer och synpunkter blir antecknade, och att
de på lämpligt sätt delges debattdeltagarna.
Allmänhetens frågestund
§ 23 Allmänheten ska beredas tillfälle att ställa frågor (allmänhetens frågestund)
vid fullmäktiges samtliga sammanträden utom vid mål- och budgetsammanträdet
och vid extra sammanträden. Frågor ska avse ämnen som får behandlas av fullmäktige. Inbjudan till allmänhetens frågestund anges i kungörelsen.
Arbetsordning för
kommunfullmäktige
5
2.A
Datum
Diarienummer
2007-01-01
rev 2007-11-14
rev 2008-11-12
rev 2009-06-10,-10-14, -12-02
rev 2011-10-12
rev 2012-01-15
Ks 32/06
Ks 65/07
Ks 35/08
Ks 33/09
Ks 114/11
Ks 200/11
Allmänhetens frågestund hålls efter att mötet öppnats och sedan ajournerats.
Frågestunden pågår i längst 30 minuter. Vid behov kan frågestunden fortsätta
efter mötet.
Frågeställaren måste vara kommunmedlem och får inte vara anonym.
Frågor ska besvaras under innevarande sammanträde. Endast i undantagsfall
kan frågan behandlas/kompletteras på följande sammanträde.
Frågor ska vara skriftliga och lämnas in senast klockan 16.00 två vardagar före
sammanträdet.
Frågor ska vara skriftliga, vara formulerade utan delfrågor samt kunna läsas upp
på tre minuter.
Fullmäktiges ordförande avgör, i samråd med presidiet, om frågan inte ska besvaras och varför.
Frågeställaren ska närvara på mötet. Frågeställaren eller ordföranden läser upp
frågan innan den besvaras.
Normalt besvaras en fråga av ordförande i berörd nämnd, men denne kan överlåta åt annan (även tjänsteman) att svara.
Frågeställaren har rätt till en (1) replik på högst två minuter i omedelbar anslutning till att frågan besvaras.
Den som har lämnat svar har rätt att kort kommentera frågeställarens replik.
Talarordning och ordning vid sammanträdena
§ 24 Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken denna anmält sig och blivit uppropad.
Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort
inlägg på högst två minuter för ett genmäle med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få
göra inlägget framställts.
Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse
av ordförande rättar sig, får ordföranden ta från denne ordet. I övrigt får ingen
avbryta en talare under dennes anförande.
Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och som inte rättar sig efter
tillsägelse.
Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra får ordföranden upplösa
sammanträdet.
Yrkanden
§ 25 När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt.
Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något
yrkande ändras eller återtas, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt.
Arbetsordning för
kommunfullmäktige
6
2.A
Datum
Diarienummer
2007-01-01
rev 2007-11-14
rev 2008-11-12
rev 2009-06-10,-10-14, -12-02
rev 2011-10-12
rev 2012-01-15
Ks 32/06
Ks 65/07
Ks 35/08
Ks 33/09
Ks 114/11
Ks 200/11
Om ordföranden anser att det behövs, ska den ledamot som har framställt ett
yrkande avfatta det skriftligt.
Deltagande i beslut (4 kap 20 § 1:a st)
§ 26 En ledamot, som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta
till ordföranden innan beslutet fattas.
En ledamot, som inte har gjort en sådan anmälan, anses ha deltagit i beslutet om
fullmäktige fattar det med acklamation.
Omröstningar (4 kap 20 §, 2:a st, 5 kap 42-44, 46 §§)
§ 27 När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöterna
som har utsetts att justera protokollet.
Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter upprop.
Uppropet sker enligt uppropslistan.
Ordföranden avger alltid sin röst sist.
Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag.
Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra
eller återta en avgiven röst efter klubbslaget.
Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart.
§ 28 En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning, ska uppta så många
namn som valet avser, samt vara omärkt, enkel och sluten.
En valsedel är ogiltig:
1
om den upptar namnet på någon som inte är valbar,
2
om den upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas,
3
om den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses.
Det som nu sagts gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt
valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag.
Motioner och medborgarförslag
§ 29 En motion/ett medborgarförslag ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter/kommuninvånare.
Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion/medborgarförslag.
En motion/ett medborgarförslag väcks genom att den ges in till kommunstyrelseförvaltningen kommunstyrelsens kontor eller lämnas vid ett sammanträde med
fullmäktige.
En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid
ett sammanträde.
Kommunfullmäktige får överlåta till styrelsen eller annan nämnd att besluta i
ärenden som väckts genom medborgarförslag om ärendet inte är av principiell
Arbetsordning för
kommunfullmäktige
7
2.A
Datum
Diarienummer
2007-01-01
rev 2007-11-14
rev 2008-11-12
rev 2009-06-10,-10-14, -12-02
rev 2011-10-12
rev 2012-01-15
Ks 32/06
Ks 65/07
Ks 35/08
Ks 33/09
Ks 114/11
Ks 200/11
beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen (KL 3 kap 9 §). Förslagsställaren ska i så fall underrättas om vilken nämnd som i fortsättningen kommer
att handlägga ärendet.
Följande bestämmelser avser handläggningen i fullmäktige och gäller inte i de fall
fullmäktige överlåter ärendet till nämnd.
Den som lämnar ett medborgarförslag får delta i debatten när förslaget besvaras.
Kommunstyrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner och medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges
ordinarie sammanträden i april och oktober.
Företagens initiativrätt
§ 30 Styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§KL får väcka
ärenden i fullmäktige om sådana ärenden som företaget är skyldiga att se till att
fullmäktige får ta ställning till
Interpellationer (5 kap 49-53 §§)
§ 31 30 En interpellation ska vara skriftligt och egenhändigt undertecknad av en
ledamot.
Den ska ges in till kommunstyrelsens kontor eller lämnas vid ett sammanträde
med fullmäktige.
En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren
tjänstgör som ledamot vid sammanträdet.
En ersättare som har ställt en interpellation får deltaga i överläggningen då svaret
på interpellationen behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte. .
En interpellation bör bevaras senast under det sammanträde som följer närmast
efter det då interpellationen ställdes. Om den lämnats in senast 10 arbetsdagar
före ett sammanträde bör den besvaras på detta sammanträde.
Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Uppgift bör tas in i kungörelsen om
att interpellationssvar kommer att lämnas vid ett visst sammanträde. Den ledamot
som har ställt interpellationen ska få ta del av svaret dagen före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas.
Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 3 kap
17 eller 18 §§, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts, överlämna
till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen.
Ordföranden i en nämnd till vilken en interpellation ställts får överlåta besvarandet av interpellationen till ordföranden i styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund där kommunen är medlem, om denne på grund av sitt uppdrag har
särskilda förutsättningar att besvara interpellationen.
Formaterat: Teckenfärg: Auto
Arbetsordning för
kommunfullmäktige
8
2.A
Datum
Diarienummer
2007-01-01
rev 2007-11-14
rev 2008-11-12
rev 2009-06-10,-10-14, -12-02
rev 2011-10-12
rev 2012-01-15
Ks 32/06
Ks 65/07
Ks 35/08
Ks 33/09
Ks 114/11
Ks 200/11
Frågor (5 kap 54-56 §§)
§ 32 31 En fråga ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot.
Den ska ges in till kommunstyrelsens kontor eller lämnas vid ett sammanträde
med fullmäktige.
Vad som sägs i 30 § gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftlig. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid
vilket den har ställts.
Beredning av ärendena (5 kap 26-34 §§)
§ 33 32 Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur de
ärenden som kommunfullmäktige ska behandla ska remitteras.
Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om
remiss av sådana ärenden.
Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning
§ 34 33 Ordföranden bereder i samråd med vice ordförandena frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning.
Fullmäktigeberedning
§ 35 34 Kommunfullmäktige kan välja att inrätta en kommunfullmäktigeberedning
De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige
för den löpande mandatperioden erforderligt antal ordinarie fullmäktigeberedningar.
Valet förrättas på det sammanträde vid vilket fullmäktige väljer styrelsen och övriga nämnder.
Fullmäktige bestämmer före valet av beredningar antalet ledamöter och eventuella ersättare i beredningarna.
I samband med att en kommunfullmäktigeberedning inrättas väljs först antalet
ledamöter och eventuella ersättare. Sedan väljs de personer som för uppdragen
anses lämpliga.
Bland ledamöterna väljer fullmäktige en ordförande och eventuellt en vice ordförande för den tid som de har valts till ledamöter.
En fullmäktigeberedning bereder de ärenden som fullmäktige beslutat att överlämna till beredningen.
En fullmäktigeberedning ska följa den verksamhet inom kommunen som hör till
beredningens uppgiftsområde och hos fullmäktige göra de framställningar som
beredningen finner påkallade.
En fullmäktigeberedning får från kommunens nämnder och anställda begära in
de upplysningar och de yttrande som behövs för att beredningen ska kunna fullgöra sina uppgifter.
Formaterat: Teckenfärg: Röd
Arbetsordning för
kommunfullmäktige
9
2.A
Datum
Diarienummer
2007-01-01
rev 2007-11-14
rev 2008-11-12
rev 2009-06-10,-10-14, -12-02
rev 2011-10-12
rev 2012-01-15
Ks 32/06
Ks 65/07
Ks 35/08
Ks 33/09
Ks 114/11
Ks 200/11
Fullmäktige får tillsätta en eller flera särskilda fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst ärende eller behandling av en viss fråga.
Fullmäktige bestämmer för varje tillfälle antalet ledamöter och eventuella ersättare i en särskild beredning samt mandattid/tidpunkt när beredningen ska ha slutfört sitt uppdrag.
För fullmäktigeberedningar ska i tillämpliga delar gälla vad som i kommunallagen
är föreskrivet om nämnder i fråga om tidpunkt för sammanträden, beslutförhet
och protokoll.
Beredningsorgan för kommunrevisionens budget och räkenskaper
§ 3635 Kommunfullmäktiges presidium är beredningsorgan av revisorernas förslag till budget innan det tas in i det samlade budgetförslag, som kommunstyrelsen har ansvar för att upprätta.
Presidiet har att granska revisorernas egna räkenskaper och förvaltning.
Valutskott
§ 3736 På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige, väljer fullmäktige ett
valutskott för den löpande mandatperioden.
Valutskottet består av sju ledamöter och lika många ersättare.
Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en
vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter.
Valutskottet ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska behandla med undantag av valen av fullmäktiges presidium, valutskott eller fyllnadsval som inte är ordförandeval.
Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning.
Valutskottet bestämmer själv sina arbetsformer.
Justering av protokollet (5 kap 61, 62 §§)
§ 3837 Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter.
Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar
av förhandlingarna som ordföranden har lett.
Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den.
Reservation (4 kap 22 §)
§ 3938 Reservation mot fullmäktiges beslut ska göras skriftligt. Om ledamoten vill
motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Den skriftliga reservationen ska föras in i protokollet.
Arbetsordning för
kommunfullmäktige
10
2.A
Datum
Diarienummer
2007-01-01
rev 2007-11-14
rev 2008-11-12
rev 2009-06-10,-10-14, -12-02
rev 2011-10-12
rev 2012-01-15
Ks 32/06
Ks 65/07
Ks 35/08
Ks 33/09
Ks 114/11
Ks 200/11
Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som
reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och
senast under den sammanträdesdag beslutet fattades.
Sekreteraren
§ 4039 Som sekreterare i kommunfullmäktige och i kommunfullmäktiges utskott
tjänstgör kommunsekreteraren om inte annat påkallats av omständigheterna.
Expediering m.m.
§ 4140 Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer
som berörs av besluten i protokollet.
Kommunstyrelsen och kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet.
Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat.
1(4)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Datum
Dnr
2015-03-30 08:20:41
KS.2015.4
Björn Selim
Byte av namn på Vård- och omsorgsnämnden till
Socialnämnden
Kommunstyrelsens förslag till beslut i Kommunfullmäktige
Vård- och omsorgsnämnd byter namn till Socialnämnd.
2. Sammanfattning
I samband med att vakanser uppstod inom förvaltningsledningen under våren 2014
genomfördes en organisatorisk förändring från fyra områden till två områden. Efter det har
respektive område arbetat vidare med anpassningar. Förslag på olika lösningar har
arbetats fram i ledningsgrupperna per område och samverkats med fackliga företrädare
och medarbetare
Vid namnbyte av område Socialtjänst finns en möjlighet att arbeta med eventuell
namnändring av förvaltning och nämnd till Socialnämnd och Socialförvaltning. Detta
utifrån att Socialstyrelsens benämning socialtjänst inkluderar verksamhet inom
Socialtjänstlagen, Lag om vård av unga, Lag om vård av missbrukare, Lag om stöd och
service till funktionshindrade, personlig assistans som omfattas av
socialförsäkringsbalken.
Argumentationen för namnbyte bygger ytterst på att den förändring av organisation som
sker är så omfattande att ett nytt namn krävs för att vara en rättvisande beskrivning av
verksamheten. Med tanke på tidigare ärenden kan förslaget till beslut få en prejudicerande
karaktär vilket bör beaktas. Det ska dock poängteras att förändringen av verksamheten är
så pass genomgripande att risken för att beslutet får en prejudicerande karaktär anses
som minimal.
3. Alternativa förslag
Att avslå Vård- och omsorgsnämndens förfrågan om namnbyte.
Med motiveringen att de organisatoriska förändringar som skett inte är av sådan
genomgripande karaktär att en namnändring krävs för att korrekt återspegla verksamheten.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(4)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-30 08:20:41
KS.2015.4
4. Ärendet
I samband med att vakanser uppstod inom förvaltningsledningen under våren 2014
genomfördes en organisatorisk förändring från fyra områden till två områden. Efter det har
respektive område arbetat vidare med anpassningar. Förslag på olika lösningar har
arbetats fram i ledningsgrupperna per område och samverkats med fackliga företrädare
och medarbetare
Vid namnbyte av område Socialtjänst finns en möjlighet att arbeta med eventuell
namnändring av förvaltning och nämnd till Socialnämnd och Socialförvaltning. Detta utifrån
att Socialstyrelsens benämning socialtjänst inkluderar verksamhet inom Socialtjänstlagen,
Lag om vård av unga, Lag om vård av missbrukare, Lag om stöd och service till
funktionshindrade, personlig assistans som omfattas av socialförsäkringsbalken.
Vård- och omsorgsnämnden beslut i ärendet Byte av namn på Vård- och
omsorgsnämnden till Socialnämnden är att godkänna förändringen av organisationen
och att föreslå kommunfullmäktige att Vård- och omsorgsnämnden byter namn till
Socialnämnden.
Värt att notera är att ett eventuellt namnbyte av förvaltningen är av verkställighetskaraktär
och ligger enligt delegationsordningen inom enhetschefens ram. Ett namnbyte av nämnden
kommer därför inte påverka namnet på förvaltningen.
2007 begärde Kultur- och fritidsnämnden att få byta namn till Nämnden för Kultur, Fritid
och Turism. I beslutet KF 2007 § 55 avslogs förfrågan med motiveringen att det skulle
medföra administrativa kostnader till ett belopp om ca 48 tkr.
2008 föreslog utbildningsnämnden ett namnbyte till Barn- och utbildningsnämnden som ett
sätt att illustrera nämndens ansvar. I beslutet KS 2008 § 14 avslogs förfrågan med
motiveringen att det skulle medföra kostnader vid förändring av informationsmaterial
såsom skyltar och visitkort.
2011 föreslog Kultur- och fritidsnämnden åter att få byta namn till antingen Nämnden för
kultur, fritid och turism eller Kultur, fritids- och turistnämnden samt att
tjänstemannaorganisation skulle byta namn till Kultur, fritid och turism. I beslutet Kf § 137
beslutades att nämnden och tjänstemannaorganisationen skulle behålla sina nuvarande
namn. Motiveringen byggde på att ett alltigenom representativt namn som belyser all den
verksamhet som ryms inom nämndens eller tjänstemannaorganisationen inte kan
konstrueras. Att lösa det i viss mån pedagogiska problem som kan uppstå för förståelsen
av verksamheten med en namnändring ansågs inte vara rätt väg. Mot namnbyte talar
också ett kommunalt helhetsperspektiv. Problemet, att ett namn inte rättvisst återspeglar
hela verksamheten, delas av kommunens samtliga nämnder, kontor och bolag.
Kopplingar till tidigare ärenden
VON.2014.74
KS.2011.76
KS.2007.186
3(4)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-30 08:20:41
KS.2015.4
Förslaget bedöms inte ha några direkta konsekvenser ur ett äldreperspektiv.
4(4)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-30 08:20:41
KS.2015.4
Förslaget bedöms inte ha några direkta konsekvenser ur ett barn och ungdomsperspektiv.
Beslutsunderlag
§ 103 VON Förändrad organisation inom vård och omsorg VON.2014.74
Charlotte Johansson
Kommunchef
Beslut till:
Kommunfullmäktige (för åtgärd)
Vård- och omsorgsnämnden (för kännedom)
Björn Selim
Nämndsekreterare
1(1)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Göran Bernhardsson
0155-381 54
Datum
Dnr
2015-03-27
KS.2015.42
Kommunstyrelsen
Bokslut för donationsfonderna 2014
Upprättade årsredovisningar fastställs och kommunstyrelsens ledamöter beviljas full
ansvarsfrihet för 2014 års verksamhet.
2. Ärendet
Oxelösunds kommun förvaltar tre stiftelser (donationsfonder).
Dessa tre stiftelser är:
• Stiftelsen för utgivande av premier till elever vid högstadiet i Breviksskolan i Oxelösund,
instiftad 1986,
• Stiftelsen för utgivande av premier till elev / elever folkbokförda i Oxelösunds kommun
som studerar på gymnasiet i Oxelösund instiftad 1986, och
• Stiftelsen för främjande av kulturell verksamhet inom Oxelösunds kommun,
instiftad 1986.
Administrationen för stiftelserna sker konkret genom ett avtal med
Skandikon Administration AB, lokaliserat i Malmö.
Det egna kapitalet för dessa tre stiftelser uppgick till 1 201 tkr i bokslut 2014 (1 205 tkr vid
föregående årsskifte). Totalt för alla tre fonderna delades 36 tkr (36,5 tkr) ut.
De två fonder som riktar sig mot Breviksskolan resp. gymnasiet delade ut 26 tkr.
Fonden för Breviksskolan delade ut 16 tkr (16,5 tkr), resp. för gymnasiet 10 tkr (10 tkr).
Marknadsvärdet av stiftelsernas värdepapper uppgick till 1 238 tkr vid årets slut
(1 230 tkr), en förändring med 8 tkr (37 tkr), vilket motsvarar 0,7 % (3,1 %).
Stiftelserna har sin resp. förmögenhet gemensamt placerade i den samförvaltade depån
Oxelösunds samförvaltning hos DNB Stiftelsefond.
Årsredovisningar har upprättats av Skandikon Administration AB för de tre stiftelserna.
Revisionen har granskat samtliga stiftelser utan anmärkning och föreslår att
kommunstyrelsens ledamöter beviljas full ansvarsfrihet för den tid revisionen avser.
Charlotte Johansson
Kommunchef
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Göran Bernhardsson
Redovisningschef
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
1(2)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Susanna Shaibu
0155-381 14
Datum
Dnr
2015-03-31 14:17:07
KS.2015.51
Kommunstyrelsen
Fördelning av schablonersättning för ensamkommande från
migrationsverket
Schablonersättning för ensamkommande barn delas lika mellan vård- och
omsorgsnämnden och överförmyndarnämnden.
2. Sammanfattning
Migrationsverket betalar en schablonersättning till den kommun som först tar emot ett
ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd. Schablonersättningen betalas ut en
gång per barn och uppgår under 2015 till 30 000 kronor. Schablonen är ersättning för
kostnader för god man och särskilda kostnader inom socialtjänsten för ensamkommande
barn (Förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, SFS 2010:1122).
Nyköpings- Oxelösunds överförmyndarnämnd yrkar på att få 50 % av utbetald
schablonersättning för ensamkommande barn. Nyköpings kommun har beslutat att dela
schablonen mellan överförmyndarnämnd och socialnämnd på motsvarande sätt.
Barn som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar ska under tiden de
är asylsökande få en god man via överförmyndarnämnden. Överförmyndarnämnden har
rätt att söka ersättning för bland annat arvode och sociala avgifter för god man hos
Migrationsverket. När barnet fått uppehållstillstånd ska den gode mannens uppdrag
avslutas och det är socialnämndens ansvar att föreslå Tingsrätten att utse en särskild
förordnad vårdnadshavare till barnet fram till 18-årsdagen.
Oxelösunds kommun använder schablonersättningen till att bekosta handläggning och
arvode till särskild förordnad vårdnadshavare. Schablonen ska även täcka kostnad för
handläggning och arvode till god man för barn med uppehållstillstånd till dess barnet
fyller 18 år eller särskild förordnad vårdnadshavare utses.
Överförmyndarnämnden har handläggningskostnader för hantering av god man för
ensamkommande asylsökande barn.
Vård- och omsorgsnämnden föreslår att schablonersättningen för ensamkommande barn
delas lika mellan Vård- och omsorgsnämnden och den överförmyndarnämnden.
Beslutsunderlag
Vård- och omsorgsnämndens beslut
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(2)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-31 14:17:07
Charlotte Johansson
Kommunchef
Susanna Shaibu
Kanslichef
Beslut till:
Vård- och omsorgsnämnden, för kännedom
Gemensam överförmyndarnämnd, för kännedom
KS.2015.51
1(2)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Vård- och omsorgsförvaltningen
Lisbeth Ivarsson
0155-381 41
Datum
Dnr
2015-03-10
VON.2015.28
Del av schablonersättning för ensamkommande barn till
överförmyndarnämnden
1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut
Vård- och omsorgsnämndens förslag till beslut i kommunfullmäktige
Nämnden föreslår kommunfullmäktige att schablonersättning för ensamkommande barn
delas lika mellan vård- och omsorgsnämnden och överförmyndarnämnden.
2. Sammanfattning
Migrationsverket betalar en schablonersättning till den kommun som först tar emot ett
ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd. Schablonersättningen betalas ut en
gång per barn och uppgår under 2015 till 30 000 kronor. Schablonen är ersättning för
kostnader för god man och särskilda kostnader inom socialtjänsten för ensamkommande
barn (Förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, SFS 2010:1122).
Nyköpings- Oxelösunds överförmyndarnämnd yrkar på att få 50 % av utbetald
schablonersättning för ensamkommande barn. Nyköpings kommun har beslutat att dela
schablonen mellan överförmyndarnämnd och socialnämnd på motsvarande sätt.
Barn som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar ska under tiden de är
asylsökande få en god man via överförmyndarnämnden. Överförmyndarnämnden har rätt
att söka ersättning för bland annat arvode och sociala avgifter för god man hos
Migrationsverket. När barnet fått uppehållstillstånd ska den gode mannens uppdrag
avslutas och det är socialnämndens ansvar att föreslå Tingsrätten att utse en särskild
förordnad vårdnadshavare till barnet fram till 18-årsdagen.
Oxelösunds kommun använder schablonersättningen till att bekosta handläggning och
arvode till särskild förordnad vårdnadshavare. Schablonen ska även täcka kostnad för
handläggning och arvode till god man för barn med uppehållstillstånd till dess barnet fyller
18 år eller särskild förordnad vårdnadshavare utses.
Överförmyndarnämnden har handläggningskostnader för hantering av god man för
ensamkommande asylsökande barn.
Vård- och omsorgsförvaltningen anser att det är rimligt att schablonersättningen för
ensamkommande barn delas utifrån förslag.
.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(2)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-10
Iréne Bengtsson
Förvaltningschef
Beslut till:
Kommunfullmäktige (FÅ)
Kommunchef (FK)
Förvaltningschef (FK)
Lisbeth Ivarsson
Utvecklingsstrateg
VON.2015.28
1(2)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Frida Appelkvist
Datum
Dnr
2015-03-30 11:37:39
KS.2013.141
Kommunstyrelsen
Motion om Koordinaten som informationscentrum
Motionen anses besvarad.
2. Sammanfattning
Miljöpartiet har lämnat en motion om att vidareutveckla Koordinaten som
informationscentrum där kommunens information samordnas för medborgaren.
Motionen stämmer väl överens med pågående utvecklingsarbete i kommunen.
Under hösten 2014 har en förstudie tagits fram med syfte att se över möjligheterna för
Oxelösunds kommun att starta upp ett kontaktcenter. Rekommendationen från förstudien
är att Oxelösunds kommun bör införa ett kontaktcenter för att öka servicen och
tillgängligheten till medborgarna. Nulägesstatistiken av medborgarkontakterna med
kommunen visar att det finns stor utvecklingspotential. De positiva effekterna av att
kontaktcenter svarar på medborgarens fråga vid första kontakten kommer även att
innebära att förvaltningarna får mer tid till kvalificerad handläggning.
Kontaktcenter föreslås att organiseras under Kommunstyrelseförvaltningen. Koordinaten
erbjuder i dagsläget en bred service till medborgarna och har många besökare per dag
därför föreslås kontaktcenter att vara lokaliserad på Koordinaten. Ett nära samarbete med
förvaltningarna behövs för att servicen till medborgarna ska bli så bra och effektiv som
möjligt. Många nya kontaktvägar bör erbjudas medborgarna.
För att komma vidare med införande av kontaktcenter behöver ett beslut tas av
koncernledningen under våren 2015. Det är sedan viktigt att hela ledningen gemensamt
står bakom beslutet att införa kontaktcenter. Efter beslut om att införa kontaktcenter tar
utsedd chef över och planerar för införandeprocessen. Uppstarten av kontaktcenter bör
ske i december 2015 och bör ske stegvis.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse
Motion
Charlotte Johansson
Kommunchef
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Frida Appelkvist
IT-strateg
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(2)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-30 11:37:39
Beslut till:
Kultur- och fritidsnämnden (för kännedom)
KS.2013.141
Blad 1
Sammanträdesdatum
Kommunfullmäktige
2013-12-18
Kf §140
Dnr KS.2013.141
Motion om Koordinaten som informationscentrum
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen överlämnas till kommunstyrelsen för beredning.
Sammanfattning
Kommunfullmäktige medger att Björn johansson (MP) och Gunnar Söderberg (MP)
lämnar följande motion.
”I Oxelösund har invånarna genom den geografiska tätheten nära till allt. Och mitt i
centrum ligger biblioteket/kulturhuset Koordinaten. Detta är ett av de mest
frekventerade husen i landet i sitt slag och är en stor tillgång för Oxelösund som
kommun. Men även det som är mycket bra kan bli ännu bättre.
Koordinaten har följande funktioner:
1. Informationsverksamhet som svarar på frågor om kommunen, regionen och den
nationella nivån. Frågor om olika myndigheter, lagar, kommunala frågor om
barnomsorg, äldreomsorg, bygglov.
2. Turistfrågor och evenemangsfrågor.
3. Föreningsfrågor och frågor om olika lokaler, lokalbokningar
4. Evenemangsfrågor och biljettförsäljning
5. Biblioteksfrågor, informationsfrågor, databaser
6. Konsumentinformation
7. Stöd till personliga frågor, bokningshjälp mm
8. Utbildning i hur söka på internet
9. Studiefrågor lokalt, regionalt eller andra studieorter
10. Utställningar
Den revidering av bibliotekslagen som genomförs från 2014-01-01 trycker specifikt på
vikten av kunskap, upplysning, forskning och att kunskapen om informationsteknik kan
användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktivitet i kulturlivet. Många
människor använder idag e-tjänster men inte alla. Både direktkontakt och digitala
tjänster behöver därför finnas för att ge en jämlik service.
Genom att utveckla och utöka informationsmöjligheterna på Koordinaten förbättras
kvalitén och tillgängligheten vad gäller fakta och information. Ett viktigt område är att de
kommunala förvaltningarna samordnar informationen på Koordinaten så att invånarna
lättare får tag på den. Koordinaten har öppet alla veckans dagar. Det omfattande
öppenhållandet är en utmärkt grund för att utveckla de funktioner som finns idag
ytterligare i detta viktiga informationscentrum.
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesdatum
Kommunfullmäktige
2013-12-18
Kf §140
Yrkande:
att Koordinaten för att stärka Oxelösund som kommun vidareutvecklas som
informationscentrum enligt ovan angivna intentioner.”
_______
Utdragsbestyrkande
Blad 2
Beskrivning
ÄrendeNr
Uppdrag
Uppdrag klart
Redovisning av besparingar på lokalkostnader
KS-2011-30
Återkomma med den del av redovisningen som avser den allmänna översynen
under hösten 2011
Återremiss Ksau 20 aug
Lägesrapport jan
2015
Jämställdhetsplan 2012-2015
Fonder för skador, säkerhet och
arbetsmiljö
Samverkan mellan Oxelösunds och
Nyköpings kommuner gällande
mät-, kart- och GIS-verksamhet
KS.2012.64
Vid nästa revidering ska planen utvidgas till att omfatta även andra områden
enligt diskrimineringslagens vidare tolkning av jämställdhetsbegreppet.
Kommunstyrelsen följer årligen upp ekonomi och beviljade ansökningar
Höst/vinter 2015
Mars 2016
Genomlysning av individ- och
familjeomsorgens (IFO) verksamhet
Avtal fastighetsförvaltning
KS.2012.139
KS.2012.63 Utredningen godkänns. En uppföljning av verksamheten bör ske och rapporteras Mars 2014
till kommunstyrelsen innan 2015 års utgång med avsikt att fungera som underlag Lägesrapport april
för en eventuell förändring av avtalet.
Mars 2015
Dec 2015
1.
Vårdoch
omsorgsnämndens
presidium
kallas
till
Kommunstyrelsens
KS.2013.63
Ks jan 2015
sammanträde i maj för att redogöra för hur arbetet fortskrider.
Juni 2015
2. Vård- och omsorgsnämndens presidium kallas till
Mars 2015
Kommunstyrelsens sammanträden i september och december
Maj 2015
2015 för att rapportera hur genomförandet av åtgärder fortskrider
och följs upp.
Sep 2015
3. Kommunchefen får i uppdrag, att i dialog med socialchefen,
Dec 2015
KS.2013.97
säkerställa att förutsättningar finns för att stötta och säkra arbetet
utifrån ett kommunövergripande perspektiv.
Ärendet återremitteras för att säkerställa att kommande fastighetsstrateg har
möjlighet att utvärdera och vid behov omförhandla avtalet.
Nya styrdokument för kommunala bolagen KS.2015.135 Uppdra till kommunchefen att i samråd med berörda
förvaltningar och bolag upprätta förslag till avtal för kommunuppdragen gällande
fastigheter och gata/park.
Kommunchefen får i uppdrag att ta fram en handlingsplan med
aktiviteter kopplade till ansvar, tid för genomförande och i
förekommande, fall beräknade kostnader.
Strategisk företagsetableringsplan
KS.2013.121
Investering i nytt lägerboende
KS.2012.145 1. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att verkställa inköp och färdigställande av
Återgång av markköp i Gästhamnen
KS.2013.135 Ärendet återremitteras för att belysa hur konsekvenserna för hävning av
modul för lägerboende till en maximal kostnad av 1 600 tkr.
27 nov
6 november
Lägesrapport sep
2014
Mars 2015
Mars 2015
Lägesrapport april
okt 2014
Maj 2014
Maj 2014
Lägesrapport första
Ks 2015
markköpet påverkar kommunen. KS 2014-03-12
Ombyggnad av kök Peterslundsskolan
KS.2014.12
Framtidens förskola och skola
KS.2012.133
Kommunens miljöarbete
KS.2014.33
Rapport från demokratiberedningen,
inklusive medborgardialog, öppna
sammanträden. e-förslag och
ungdomspanel
Översyn av kommunens uppdrag,
organisation och bemanning ur ett
långsiktigt perspektiv
KS.2014.58
Svar på medborgarförslag om
informationsskylt
Handlingsprogram för en säkrare och
tryggare kommun
KS.2013.71
Återrapportera till kommunstyrelsen i oktober 2014 om hur arbetet med
ombyggnation av kök på Peterslundsskolan genomförts
1. Nybyggnadsalternativet som förespråkas i utredningen daterad 2014-01-14
utreds ytterligare.
2. Ge kommunchefen i uppdrag att skicka ut en förfrågan om att ta in kostnaden
för genomförande av en markundersökning och förprojektering för en ny
förskola/skola. Baserad på utredning om förskolorna daterad 2014-01-14.
3. Ge kommunchefen i uppdrag att i samråd med Miljö- och Samhällsbyggnads
förvaltningen förbereda en detaljplaneprocess och att skicka ut en förfrågan för
att ta in kostnader för att ta driva denna process. Detaljplaneprocessen ska
omfatta Häggenområdet med omnejd.
4. Kommunchefen återkommer till kommunstyrelsen med kostnadsförslag senast
2014-05-31
1. Miljöstrategen får i uppdrag att tillsammans med kommunens förvaltningar ta
fram ett förslag till en miljö- och hållbarhetsplan för kommunen. Planen ska minst
uppfylla kraven som ställs för att kunna söka medlemskap i Sveriges
ekokommuner och ha tydliga och mätbara mål.
2. När miljö- och hållbarhetsplanen är antagen ska Oxelösunds kommun ta
ställning till ansökan om medlemskap i Sveriges ekokommuner.
3. Miljöstrategen får i uppdrag att utreda om kommunen bör införa ett
ledningssystem för hållbar utveckling och återkomma till Ks med denna utredning
och förslag till fortsättning.
Uppdra till kommunstyrelsen att vidare utreda frågan om eventuellt inrättande av
ett ungdomsråd.
Förändringarna utvärderas av kommunstyrelsen efter ett år och utvärderingen
rapporteras till kommunfullmäktige senast 2016-06-01.
KS.2014.106 Kommunchefen får i uppdrag att utreda konsekvenserna med organisatoriska
förändringar vad anser inköp och upphandling och ev. samgående med Nyköping
eller andra kommuner.
Ärendet återremitteras för vidare utredning med koppling till skyltar på andra
ställen.
KS.2014.122 1. Inom ramen för samverkansavtalen mellan Oxelösunds och Nyköpings
kommuner, gällande skydd mot olyckor samt åtgärder inför och vid
extraordinära händelser, får Nyköpings kommun, Sörmlandskustens
räddningstjänst, i uppdrag att:
a) Utvärdera nuvarande handlingsprogram för en tryggare och säkrare kommun
som underlag för revideringen av detsamma.
Dec 2014
Mars 2015
Första Ks 2015
Mars 2015
April/maj 2016
Halvårsskiftet 2015
3 dec
Mars 2015
b) Ta fram förslag till handlingsprogram för perioden 2016-2020
Granskning av upplåtelse och försäljning
av mark
KS.2014.110 Uppdra till kommunchefen att ta fram riktlinjer för försäljning av mark till företag
Maj 2015
Granskning av personalfunktionen
KS.2014.123
Dec 2015
Två rätter på kommunens särskilda
boenden
Upphandlingspolicy
KS.2013.118
samt att se över beloppsgränser i delegationsordningen för kommunstyrelsens
ordförande.
Uppdra till kommunchefen att i dialog med kommunstyrelsen ta fram en plan för
strategisk kompetensförsörjning.
Satsningen utvärderas under hösten 2015 och redovisas för kommunstyrelsen.
KS.2014.79
Ärendet återremitteras för komplettering.
Kommunstyrelsens balanslista 2015-04-22
28 oktober 2015
22 april

Nr DiarieNr Ärendemening Sid Informationsärenden 1. KS.2013.2

Transcription

Similar documents

Informationssida i Framtidsvalet

Erfarenheter som ny emittent av kommuncertifikat

Affärsplan 2010–2012

pdf SE - Komet Scandinavia AB

Kretsloppspark

Presentation Q3 2015 pdf 4,25 mb

Årsstämma 2014_webb

Fram till midsommar och från och med 3 augusti är stallet öppet för