Motioner - Centerpartiet

Transcription

Motioner
Utbildning till jobb
Legitimation till nyexaminerade lärare - Motion 4.1
Behandlas av kommitté nr: 8
Idag måste en nyexaminerad lärare personligen ansöka om lärarlegitimation från Skolverket. I
skrivande stund är handläggningstiden för lärarlegitimation 9-12 månader. Detta innebär att
nyexaminerade lärare som innefattar kompetensen för att arbeta i skolorna måste vänta 9-12
månader innan de kan börja arbeta, alternativt bli visstidsanställda under 9-12 månader då
lärare utan legitimation inte får anställas tillsvidare vilket också innebär en lägre lön för den
visstidsanställde, i ett redan underbetalt yrke. Detta skapar onödigt pappersarbete för
Skolverket och skapar osäkerhet och otrygghet hos den nyexaminerade under sin första tid i
arbetslivet samt en lägre ekonomisk stabilitet. Vi har i Sverige ett stort behov utav kompetenta
och utbildade lärare i våra skolor och det är en stor förlust för skolorna och eleverna att gå
miste en tid med en utbildad lärare. Om vi inför legitimation automatiskt med en godkänd
examen sparar vi på administrativt arbete hos Skolverket, ger de nyexaminerade lärarna en
trygg och stabil start i sitt nya yrke och kan snabbare åtgärda bristen av utbildade lärare i
Sveriges skolor. Vi måste kunna lita på att en godkänd, fullförd lärarutbildning innebär att den
som genomgått utbildningen har den rätta kompetensen. Det är orimligt att en nyexaminerad
lärare ska vänta 9-12 månader till att få den anställning och lön som den förtjänar.
Därför yrkar jag/vi på:
1.
att Centerpartiet arbetar för att lärarlegitimation ska delges automatiskt i och
med godkänd examen från en fullförd lärarutbildning.
Kim Fröberg - Norrköping
Yttrande från krets/distrikt:
Inget yttrande har inkommit från krets eller distrikt
Partistyrelsens yttrande och förslag till beslut
Högskoleutbildning inriktad på livsmedelsförädling - Motion 4.2
Skapande av en högskoleutbildning inriktad på livsmedelsförädling Bakgrund Svensk
livsmedelsindustri har länge varit inriktad på effektiv produktion av billiga bulkprodukter.
Mer exklusiva produkter har i regel lyst med sin frånvaro. Dyra produkter med starka
varumärken importeras oftast. Om man går till en delikatessdisk i en större mataffär så är
nästan alla produkter där importerade. Svensk livsmedelsindustri står för de billiga enkla
lågprofilprodukterna utan starka varunamn som lätt kan bytas ut mot något ännu billigare. Jag
känner mig personligen oroad för den svenska livsmedelsindustrins framtid varje gång jag ser
en delikatesdisk. Jag tror att en av anledningarna till att det saknas spets hos de stora svenska
livsmedelsföretagen är att produktionen nästan helt leds av kemister. I länder där
mattraditionerna är mer kvalitetsmedvetna så finns det universitetsutbildningar inriktade på
yrkesmässig livsmedelsförädling. De som börjar en sådan utbildning känner redan från början
en stor kärlek till livsmedelsförädling. Kemisten är däremot intresserad av kemi och råkar
sedan få anställning på ett livsmedelsföretag. Är det inte som att anställa ett antal
ljudingenjörer till en symfoniorkester och hoppas att de skall skapa fantastisk musik. Det kan
ske, men troligen blir resultatet mindre fantastiskt när ljudingenjörerna skall börja spela.
Förslag Man kan kombinera en Bachelorutbildning i yrkesmässig storskalig
livsmedelförädling med en Bachelorutbildning i mathantverk. Lämpligen med ett antal
specialiseringar. Då skulle den storskaliga livsmedelsindustrin få kvalificerad personal och
man skulle få en möjlighet till rejäl kompetenshöjning för de som är inriktade på
hantverksmässig livsmedelsförädling. Vad kommer detta att leda till? Mer god mat åt svenska
folket! Håkan Schüberg Centerpartiet i Krokoms kommun
1.
att skapa en högskoleutbildning inriktad på livsmedelsförädling
Håkan Schüberg - Krokoms ko
Studentlyftet - Motion 4.3
Den svenska högre utbildningen lider av strukturella problem som måste rättas till om vi även
i framtiden ska vara en kunskapsdriven och innovationsrik nation. Dagens politiska debatt är
enkom fokuserad på de som står längst ifrån arbetsmarknaden, men för att få fram fler
högproduktiva företag krävs också människor med högre utbildning och avancerad
kompetens. Sveriges framtida konkurrenskraft, välstånd och utveckling är beroende av ett
starkt humankapital. Vi behöver helt enkelt kunna mer, för att kunna skapa mer. För de
enskilda individerna är kunskap och bildning också en fråga om frihet och möjlighet till
egenmakt. För Centerrörelsen är således utvecklingen och villkoren för Svensk högre
utbildning en fråga om både våra sakpolitiska viktiga prioriteringar - att ge möjlighet för de
svenska företagen att växa och utvecklas - så väl som vår ideologiska övertygelse om varje
individs möjlighet att stå på egna ben. Centerstudenter lägger därför fram detta studentlyft för
partistämman, övertygade om att med dessa förslag blir den ljusnande framtiden vår.
Fristående lärosäten Centerrörelsen tycker inte att det är politiker som ska driva företag
eftersom marknaden och entreprenörer är bättre på det. Samma princip gäller för den högre
utbildningen. Det är professorer, lärare och studenter som bäst vet hur universiteten ska
utvecklas, inte politiker. Makten behöver flyttas från politiker till professionen, från staten till
universiteten. Därför vill Centerstudenter att alla universitet och högskolor som vill ska få
ombilda sig till stiftelser. Terminssystem Snittåldern för examen i Sverige är en av de högsta i
västvärlden, därtill har vi en av de högsta etableringsåldrarna på arbetsmarknaden. Dagens
högskolesystem är relativt stelbent i sin utformning och det finns få reella möjligheter för
studenter att effektivisera sin studietid. En möjlighet till effektivare studietid skulle kunna
vara en annan utformning av terminssystemen. Det kan vara dagens rådande
tvåterminssystem, ett treterminssystem eller något annat - eftersom det är långt ifrån självklart
att ett specifikt system är bättre än något annat, i alla lägen och för alla. Det måste ses som
positivt att studenterna är verksamma under större del av året för att på så sätt få en
effektivare studietid och ser positivt på om lärosäten skulle välja att gå mot ett
treterminssystem. Denna riktning måste dock vara på initiativ av lärosätena själva, men
politiken har till uppgift att se över vilka hinder som finns för en mer flexibel studietid. Men
ett annat terminssystem är inte bara svaret, det handlar också om att lärosätena i större
utsträckning måste se över sitt utbud av sommarkurser, så att det finns ett utbud av kurser som
kan läggas in i studentens utbildning och möjliggöra till att tidigarelägga examen för den som
önskar. Gruppen studenter blir allt mer heterogen med varierande förkunskaper gällande både
ämneskunskaper och studieteknik. För att möta detta ser vi idag tydliga tendenser från landets
lärosäten att man sänker kraven för att fler studenter ska kunna uppnå målen. Detta är helt fel
väg att gå och är ett mot grundfundamentet i den högre utbildningen - nämligen att den just
ska vara av högre kvalitet. Förutom att göra insatser i grund och gymnasieskola ser vi också
ett behov av att förbereda studenter som senare i livet bestämmer sig för att läsa på högskolan.
Det vore därför bra om fler universitet kunde, likt KTH och Chalmers, införa förberedande
kurser i studieteknik. Detta skulle göra att studenten snabbare skulle komma in i rollen som
student och snabbare ta in kunskap. Det behöver också införas kompletteringsutbildningar för
nyanlända akademiker för att deras utbildningar snabbare kan valideras. Det är en oerhörd
förlust för Sverige, och för den enskilda individen, att många högutbildade människor
kompetenser inte tas tillvara på. Studiemedel Svenska ungdomar har en av världens bästa
möjlighet för högre utbildning. Många högskoleplatser, avgiftsfri utbildning och ett kraftigt
subventionerat studielån. Den ekonomiska möjligheten i Sverige, oavsett bakgrund, är därmed
god. Detta är inte enkom av godo. Vi lägger idag mångmiljardbelopp på studiemedlet som
med alla statens utgifter finansieras de alltid av någon. I och med vår kraftigt subventionerade
studiemedelssystem och avgiftsfria högre utbildning ser vi idag en kraftig regressiv
förflyttning av resurser. Personer som inte genomför en högre utbildning betalar inte bara för
den högre utbildningen och forskningen, de betalar också för uppehälle, kurslitteratur och i
många fall också för subventionerad kollektivtrafik för de som studerar. Det kan inte anses
som rättvist och rimligt att personer utan utbildning med låg inkomst betalar för uppehället åt
de framtida direktörerna, advokaterna och läkarna. Vi ser det som självklart att gemensamt
finansiera den högre utbildningen och forskningen - och vi ser det som självklart att staten ska
fungera som långivare för studiemedlet, men vi ser det som självklart att framtida
höginkomsttagare kan låna till sitt uppehälle under studietiden. Bidragsdelen i CSN behöver
därför fasas ut samtidigt som lånedelen ökas för att till slut vara 100 %. I dag finns det ett
fribelopp, en maxsumma för hur mycket studenter får tjäna utan att riskera att förlora eller bli
återbetalningsskyldiga för hela eller delar av studiemedlet. Detta leder till att många studenter
som vill och har möjlighet att jobba extra under terminerna och under sommaren inte kan göra
detta. Det kan aldrig finnas ett värde i att begränsa människor som vill arbeta och tjäna sina
egna pengar. Det slår bort benen på många av de studenter som vill dryga ut sin hushållskassa
samtidigt som det effektivt hindrar studenter ifrån att komma i bra kontakt med arbetslivet.
Centerstudenter yrkar därför, med bifall för samtliga yrkanden från Centerstudenters
förbundsstämma:
1.
att Centerpartiet ska verka för fler förberedande kurser i studieteknik.
2.
att Centerpartiet ska verka för att det ska finnas möjlighet till särskilt
pedagogiskt stöd för studenter i samtliga utbildningar.
3.
att Centerpartiet ska verka för att det ska finnas en mångfald och flexibilitet
kring examinationsformer inom den högre utbildningen.
4.
att Centerpartiet ska verka för att de lärosäten som vill ska kunna ombildas till
stiftelser.
5.
att Centerpartiet aktivt verkar för att öka möjligheten för utländska lärosäten att
etablera sig i Sverige.
6.
att Centerpartiet ska verka för att se över möjligheterna för flexiblare
terminssystem.
7.
att Centerpartiet ska verka för att speciella kompletteringsutbildningar införs för
att ge nyanlända akademiker lättare att komma in på arbetsmarknaden.
8.
att Centerpartiet ska verka för att fribeloppet slopas.
9.
att Centerpartiet ska verka för att bidragsdelen i CSN ersätts med lån.
10.
att Centerpartiet ska verka för att icke-akademiska meriter ska kunna jämföras
med akademiska meriter vid exempelvis anställningar på högskolor och
universitet. På så sätt kan ytterligare kompetens tillföras lärosätena.
11.
att Centerpartiet ska verka för att praktikterminer bör kunna erbjudas vid fler
lärosäten.
12.
att Centerpartiet ska verka för att lärosätena ges möjlighet att starta egna
arbetsförmedlingar där den jobbpeng som följer studenter kan träda i kraft redan
under studietiden.
13.
att Centerpartiet ska verka för att donationer till lärosäten från näringsliv och
privatpersoner görs avdragsgilla.
14.
att Centerpartiet verkar för att studentmedarbetarsystemet utvecklas.
15.
att SGI för studenter baseras på studier där heltidsstudier motsvarar fullt
studiemedel och karensdagarna sänks från 30 till 3 stycken.
Alfred Askeljung - Stockholms stad
Undervisningskrav vid nedläggning av byskolor - Motion 4.4
Beslut om nedläggning av byskolor har duggat tätt under det senaste åren. Beslut som många
vänsterorienterade majoriteter har tagit i tron att de ska vara en del av lösningen på
kommunernas ekonomiska problem. Beslut som har lett till att elever bussas, inte sällan med
långa restider, till centralorter för att placeras på skolor med många elever. Besluten i
fullmäktige är i många fall tagna med utebliven dialog med föräldrar, barn och personal.
Ärendet innehåller också ofta beslut om att byskolorna ska försäljas och rivas inom kort tid.
Alternativet till den kommunala skolan är då en friskola som föräldra- och/eller byagrupper
kan ansöka om hos Skolverket att driva. Ansökan ska göras senast 31 januari år ett och beslut
lämnas av Skolverket senast september samma år. Om tillstånd ges kan då en friskola startas
tidigast året efter att nedläggningsbeslutet är taget. Med beslutet om en eventuell försäljning
eller rivning så finns då inte längre förutsättningar kvar för en friskola då lokalerna inte finns
kvar. Därmed kan ett fullmäktigebeslut om nedläggning av byskolor leda till att kommunens
skola inte kan ersättas av en friskola. Med detta som bakgrund yrkar vi på att partistämman
beslutar om att
1.
att Kommunerna ska bedriva undervisning under den tid som ansökan om
friskola utreds och fram till att friskolan kan öppna.
Ulf Eriksson - Vännäs, Madelaine Jakobsson - Nordmaling, Lars Bäckström - Robertsfors,
Maria Bahlenberg - Bjurholm, Christer Lundgren - Vindeln, Anna-Britta
Åkerlind - Örnsköldsvik
YH-utbildning - Motion 4.5
Centerpartiet har under de senaste åren drivit frågan om satsningar på Yrkeshögskolan, YH.
Partiet har sett fördelarna med att med riktade medel kunna höja utbildningsnivån inom vissa
branscher och göra investeringar i utbildning som leder till arbete, eftersom branschen tar ett
stort ansvar för att garantera att behovet av utbildad arbetskraft verkligen finns. YHutbildningarna ligger på en mellannivå mellan gymnasieutbildning och traditionell
högskoleutbildning. Nio av tio som går utbildningen får jobb direkt efter YH. Ett färskt
exempel från en utbildningsanordnare visar att av startens 33 elever tog 29 examen efter 2,5
års utbildning. En vecka senare hade 28 en anställning. YH-utbildningar stämmer alltså
mycket väl in i Centerpartiets jobbskaparlinje. Under Alliansregeringen har det skett en
ökning av antalet platser totalt sett. Samtidigt har allt fler utbildningsanordnare sett sig kallade
att söka utbildningar på nya områden och platser. I något fall har utbildningsanordnaren inte
haft egna resurser att sätta in när ansökan väl beviljats. Underleverantörer har sökts. Det är lätt
att se att det finns ett visst mått av lycksökeri bland utbildningsanordnarna. Detta i
kombination med att YH-myndighetens beslut blivit allt mer oförutsägbart gör att många
utbildningar, som hade kunnat leda till fler jobb i bristyrken, inte blir genomförda. En god
utbildning kan inte genomföras med ryckighet. En god utbildning kräver kontinuitet.
Forskaren Ulf Blossing, Göteborgs Universitet, menar exempelvis att det tar mellan nio och
13 år från en idé föds till den är etablerad i en skola. Inget säger att detta inte skulle gälla även
för utbildningar inom Yrkeshögskolan. Ett sätt att göra YH-utbildningarna mer stabila och
ansökningsförfarandet mer förutsägningsbart är att ställa högre krav på
utbildningsanordnarna, när det gäller kursplaner och resurser i egen regi. En annan väg är att
göra vissa bristutbildningar permanenta med en egen ny finansiering. En tredje väg kan vara
att permanenta vissa specialutbildningar som ställer högre krav på investeringar i specialsalar,
labb och annan teknisk utrustning till vissa orter för att på så vis säkra gjorda investeringar
och hitta hållbara utbildningslösningar. Vi yrkar därför:
1.
att Centerpartiet driver frågan att högre krav ska ställas på
utbildningsanordnarna när det gäller kursplaner och resurser i egen regi.
2.
att Centerpartiet driver frågan att vissa bristutbildningar blir permanenta med en
egen ny finansiering.
3.
att resurstilldelningen till Yrkeshögskolan ökas, enligt Centerpartiets
jobbskaparlinje.
4.
att utbildningar inom YH som kan påvisa behoven och som levererat
utbildningar av sådan kvalitet att deltagarna får jobb efter utbildningen ska
erbjudas ett förenklat omsökningförfarande.
Inger Fredriksson - Katrineholm , Ola Johansson - Kungsbacka
Validering av utbildning - Motion 4.6
När jag funderade på att söka mig vidare antingen via utbildning på högskola eller nytt arbete
så upptäcker jag svårigheterna, trots att jag arbetat i över 30 år samt gått internutbildningar
under tiden så saknar jag "högre" formell utbildning och har endast 2-årigt gymnasium.. Jag
tror att många människor i Sverige idag har detta problem både vi som är födda i landet och
de som av olika anledningar flyttat hit.
1.
att ta fram ett system som gör det möjligt att validera utbildningar, kan vara
både praktiskt och teoretiskt samt ev en kombination av båda. Det kunde göra
att de som vill men saknar betyg från högskola o dyl har en möjlighet att utbilda
sig vidare och komma vidare till andra jobb så att man orkar arbeta tills man går
i pension, i en förlängning bör det även innebära att flera människor kommer in
på arbetsmarknaden.
Yvonne Andrén - Bollebygd
Förändring av skolan - Motion 4.7
Jag har flera gånger förut motionerat om förändringar och jag gör det igen då jag tycker att
dagens skola inte är så bra som den kunde vara. Skolan måste vara öppen för förändring samt
vara för barnen och framtiden, vi kan inte fortsätta att trycka in olika ämnen utan att tillföra
mer tid och vad hjälper det att utveckla lärarlegitimationer utan att förändra skolan och det
barnen ska lära sig i grunden. Vi måste också ge alla barn och de som arbetar i skolan tid och
ro för att ta del av allt man behöver lära sig resp lära ut.
1.
att införa tre terminer i grundskolan istället för som idag två.
2.
att ta bort betyg i musik och slöjd.
3.
att ta bort religion som separat ämne, det passar bra att införliva med historia.
4.
att införa obligatorisk hemkunskap från klass 3 till årskurs 9.
5.
att läggatill ett 10:e grundskoleår som består av olika praktikplatser såväl
obligatoriska som självvalda samt utvärdering av de samma, dvs elev,
handledare och lärare utvärderar tillsammans så att eleven kan få en idé om
vilken yrkesinriktning som pas
6.
att körkortsutbildning ska ingå på Vårdutbildning
7.
att utvärdera om körkortsutbildning ska ingå på alla gymnasieutbildningar.
8.
att för gymnasiet bör det även tas hänsyn till hur många arbetslösa det finns i
yrket så att man inte fortsätter att utbilda människor till arbetslöshet.
9.
att krav på att lärare vidareutbildas minst en gång per år för att hålla sig ajour
med förändringar – det gäller alla lärare.
Valideringsutbildning till förskollärare - Motion 4.8
Det har varit många orosmoln över kompetensbristen i barnskötaryrket. Det ligger till grund
av att det kan finnas personal med ålderdomlig utbildning eller att barnskötarutbildningen inte
är tillräcklig utbildning för att bli anställningsbar hos arbetsgivare. Samtidigt är det stor brist
av förskolelärare, inte bara i Västmanland utan i hela Sverige. Vi ser här en missmatch och
något konkret beslut om förändring eller nytänk av attraktiva utbildningar för barnskötare har
vi inte sett hittills. Barnskötare utbildas fortfarande trots att det inte är större efterfrågan på
sådan arbetskraft. Men vi ser en stor efterfrågan och brist av förskollärare som många
arbetsgivare vill få in i undervisningen och i den pedagogiska omsorgen. Denna missmatch är
ojämnt spritt över landet och i vissa områden finns kanske jämvikt på efterfrågan och utbud.
Men i vissa regioner är denna problematik påtaglig och där måste insatser göras. Som ett led i
att skapa bättre och effektivare utbud av förskolelärare och att efterfrågan av barnskötare
minskar ser vi här att vi kan göra en förändring av den rådande situationen. Det borde finnas
någon form av valideringsutbildning för barnskötare till att bli förskollärare på ca 1 till 1,5 år.
I rådande situation så får förskollärare läsa om hela utbildningen till förskollärare, trots att det
är till synes liknande utbildningar. Det finns absolut skiljelinjer mellan
förskollärarutbildningen och barnskötarutbildningar men inte sådan skillnad att barnskötare
ska utöver sin 3-åriga utbildning läsa ytterligare 3 år för att bli förskolelärare. De flesta
förskolelärare vill inte sätta sig i skolbänken i så många år som tre för att få en
förskollärarlegitimation, och inte heller ta ev ytterligare lån för detta. Här måste det kunna
finnas en CSN-berättigad valideringsutbildning på ca 1 år som gör att man läser till de ämnen
som skiljer från barnskötarutbildningen till förskollärarutbildningen. Om en sådan utbildning
skulle skapas och drivas så har vi minskat glappet mellan barnskötare och förskolelärare och
jämnat ut missmatchen som finns på marknaden. Dessutom så har vi minskat arbetslösheten
för barnskötare då de blivit förskolelärare och minskat arbetsgivarnas brist på förskolelärare
att rekrytera.
1.
att genomföra regional (eller nationell) satsning att undersöka och starta en
valideringsutbildning för barnskötare på ca 1 till 1,5 år, d.v.s. att utbilda redan
befintliga barnskötare till att bli legitimerade förskollärare i form av en
valideringsutbildning.
Anna Gunstad Bäckman - Hallstahammar
Förstatligande av grund- och gymnasieskolan - Motion 4.9
Idag står kommunerna för kostnader för grundskola och gymnasieskola. Eftersom
utflyttningen av ungdomar till storstäderna kommer landsbygdskommunerna subventionera
storstäderna med utbildade ungdomar. Detta genom att många av de färdigutbildade från
gymnasiet går vidare till arbete i storstäderna och blir skattebetalare där. Om det är en
huvudman som har ansvaret borde resultaten runt om i landet i skolorna även bli jämnare
eftersom det ges likartade resurser. Riksdagsrevisorerna har påpekat att särskilda resurser som
kan tilldelas i nuvarande system ofta tillfaller de med goda resurser. Då de har möjligheter
och tid att söka dessa extra medel.
1.
2.
att årsmötet stöder motionen.
att årsmötet skickar den vidare till distriktets årsmöte.
Birgitta Näsman - Östersunds
Östersundkretsens årsstämma anser det vara viktigt att Centerpartiet utvecklar sin skolpolitik
och vidarebefordrar motionen till distriktsstämma och partistämma 2015.
Distriktsstyrelsen för Centerpartiet i Jämtlands läns yttrande över: Grundskola
och gymnasieskola borde förstatligas Skolan står inför stora utmaningar. Ett
förstatligande av grundskola och gymnasium är dock ingen lösning på de
problem som finns. Staten är varken outsinlig kassako eller garant för bättre
kvalitet på utbildningen. Vad som krävs är inte bara ökade resurser utan också
ett tydligare fokus på kvalitet och ledarskap. Många skolor fungerar väl, men det
finns även en hel del skolor som har uppenbara problem. Att i det läget diskutera
förändrad organisatorisk tillhörighet för grundskola och gymnasium skulle ta
kraft och uppmärksamhet från de verkliga problemen. Vi är övertygade om att
beslut om resursfördelning och skolorganisation blir bäst om de fattas nära
verksamheten. Skulle skolan förstatligas befarar vi att många mindre skolor,
särskilt på landsbygden, skulle läggas ned genom ett penndrag och
skolorganisationen därmed kraftigt centraliseras. En sådan utveckling är vi
helhjärtade motståndare till. Distriktsstyrelsen föreslår distriktsstämman besluta
- att avslå motionen Distriktsstämman beslutar enligt distriktsstyrelsens förslag
Högre utbildning - Motion 4.10
Det finns stora fördelar med en utbildad befolkning, både samhällsekonomiskt och för varje
individ. Därför är det viktigt att utbildningssystemet är lättåtkomligt, oavsett bakgrund.
Problem uppstår dock när det ställs högre utbildningskrav än vad yrket rimligtvis kräver, och
det går inflation i utbildning. Dels urholkas det högre utbildningsväsendet, dels blir det
svårare för personer som inte har akademisk begåvning att få yrken, som de annars kanske
skulle vara utmärkta kandidater för. Det är inte ett självändamål att alla yrken kräver
universitetsutbildning, eller att alla läser på universitet. Självklart skall alla ges samma
möjligheter till högre utbildning, men inte av den anledningen att de måste för att få jobb som
egentligen inte kräver det. För att åtgärda detta menar vi dels att yrkesutbildningar måste
uppvärderas, framförallt för yrken där yrkesutbildningar och yrkespraktik torde vara
tillräckligt för att utföra ett bra arbete. Dessutom har många utbildningar betydligt fler platser
än vad som egentligen torde behövas. Dels gör det konkurrensen i det närmaste obefintlig,
dels bidrar det också på sikt till att utbildningens värde urholkas. På sikt vore det därför vettigt
att se över mängden platser som tilldelas universiteten, för att stävja inflationen i utbildning.
1.
att Centerpartiet verkar för att yrkesutbildningar och praktik uppvärderas.
2.
3.
att Centerpartiet verkar för en översikt av mängden platser som tilldelas
universiteten
att Centerpartiet verkar för att inflationen i utbildning stävjas
Eric Luth - Jönköpings , Felix Martinsson - Kungsbacka
Fri antagning - Motion 4.11
Alla elever är olika. Vissa är blivande fotbollsproffs och de har redan i dag särskilda
fotbollsskolor de kan gå på. Högpresterande elever i andra ämnen som till exempel matematik
har det mer kärvt. Skolor måste själva kunna satsa på en särskild inriktning och ha antagning
anpassad för detta. Samtidigt drabbas andra av att skolor nästan bara fokuserar på kötid (i
grundskolan), betyg (i gymnasiet) och betyg och högskoleprov (högskolan). Det måste finnas
fler sätt att ansöka till skolan. Betyg passar inte alla och skolor kan då välja att fokusera på
intervjuer, antagningsprov eller någonting annat.
1.
att Centerpartiet verkar för att grundskolor ska få ha fri antagning
2.
att Centerpartiet verkar för att gymnasieskolor ska få ha fri antagning
3.
att Centerpartiet verkar för att högskolor och universitet ska få ha fri antagning
Eric Luth - Jönköpings , Felix Martinsson - Kungsbacka
Stödsystem till Sveriges grundskolor - Motion 4.12
Ingen kan ha undgått de senaste årens larmrapporter om svensk grundskola. Grundskolan har
genomgått stora förändringar; kommunalisering och 90--?talets övergång till en målstyrd
skola och nyligen ny läroplan och nytt betygssystem. Skolverket och på senare tid
skolinspektionen har skärpt kvalitetskraven hur skolorna, såväl kommunala som friskolor, ska
hantera sin verksamhet. Samtidigt har kommunerna dragit ner på skolpersonal som inte är
klasslärare, det som förut hette tillsynslärare och institutionsansvariga är nu borta. Dessa hade
en viktig roll i skolans administrativa arbete. Skolan är decentraliserad till kommunerna och
bör fortsätta så för att kunna anpassas bäst till de lokala behoven. Metoder och pedagogiska
frågor lämnas till professionen, alltså till varje skolledning göra tillsammans med sina lärare.
Kraven på administration och kvalitet har alltså ökat men möjligheterna att göra detta viktiga
jobb har minskat. Det skärpta kvalitetskraven är i sig något mycket gott och banar vägen för
en svensk skola med förbättrade resultat och kvalitet in i framtiden. Samtidigt som Skolverket
förändrade och skärpte arbetssättet, så byggdes dock inte de nödvändiga stödsystemen upp för
skolorna. Tvärt om skulle varje enskild skola skapa sina egna kvalitetssystem för planering av
skolans verksamhet och kommunikation till elever och vårdnadshavare. Det här är naturligtvis
felaktigt. Vilket storföretag skulle lämna till sina avdelningar eller fabriker att själva göra sina
kvalitetsprogram? Vilket företag skulle låta varje avdelning eller grupp själva göra sina egna
mallar och struktur? Tanken är otänkbar – och naturligtvis skall skolan som all annan
verksamhet dra nytta av sina skalfördelar och i största möjliga mån sträva efter stödja
verksamheten på bästa sätt. Jag yrkar att:
1.
att Centerpartiet på riksnivå skall verka för att ge Skolverket i uppdrag att
utforma stödsystem för grundskolorna, kommunala som friskolor.
2.
att om Göteborgs distrikt bifaller att---sats 1 skicka den till riksstämman i Falun
i september 2015.
Ingrid Lindblad - Göteborgs
Det är viktigt att det ställs kvalitetskrav på svensk skola och det är viktigt att skolorna får
förutsättningar att nå dessa krav. Grundskolan de senaste 25 åren genomgått
flera större förändringar. Det har lett till svårigheter att möta såväl
undervisnings- som administrativa krav. Genom att avlasta och underlätta den
administrativa delen tror vi som motionären skriver att tid och tankekraft kan
frigöras till annat. Ett stödsystem bestående av exempelvis mallar, blanketter,
IT-system som kan användas och anpassas för de lokala förutsättningarna skulle
kunna vara ett stöd för grundskolan. Samtidigt kan kvalitetsutveckling på ett
naturligt sätt föras in i skolan från Skolverket. Viktigt är att det kommunala
självbestämmandet finns kvar och att dessa stöd är frivilliga. Distriktsstämman
beslutar att bifalla motionen samt att skicka motionen vidare till partistämman
med distriktsstyrelsens yttrande och distriktsstämmans beslut.
Mentorer för studenter - Motion 4.13
Om man går på universitetet och behöver en mentor ( http://www.su.se/utbildning/studeramed-funktionsneds%C3%A4ttning/bli-mentor-%C3%A5t-studenter-medfunktionsneds%C3%A4ttning-1.227597 läst 20150429) får man ofta vänta länge på en eller
inte ens få en mentor. Det är inte så att det saknas pengar till deras löner, men universiteten
hittar inte studenter som vill vara mentorer. Det är absurt att vissa inte får en mentor, medan
andra går arbetslösa och inte får söka det arbetet eftersom man måste vara inskriven på
universitetet för det. Några åtgärder som vore tänkbara är att koordinatorerna får mer resurser
att upplysa studenter om att det här arbetet finns, att man tar bort kravet på att mentorn måste
gå på universitetet eller att man anställer mentorer på heltid.
1.
att Centerpartiet utreder möjligheter att lösa bristen på mentorer, med
utgångspunkt i förslagen ovan.
Daniel Giertz - Linköping
Separerade besluten om kommunala skolor och friskolor - Motion 4.14
Beslut som handlar om ledning av den kommunala skolan och beslut som rör friskolor fattas
idag i regel av samma kommunala nämnd. Ofta handlar det om en Barn- och
utbildningsnämnd, men det kan också handla om ett utskott under kommunstyrelsen, eller
ibland kommunstyrelsen självt, som enligt kommunallagen också är en slags nämnd. Jag vill
belysa två fall där jag anser att denna ordning direkt bryter mot kommunallagen eftersom
nämnden i fråga beslutar i frågor som rör kommunens rättigheter/skyldigheter samtidigt som
nämnden företräder kommunen som part. Kommunallagen 3 kap. 5§ i sin helhet lyder: "En
nämnd får inte bestämma om rättigheter eller skyldigheter för kommunen eller landstinget i
ärenden där nämnden företräder kommunen eller landstinget som part. En nämnd får inte
heller utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som
nämnden själv bedriver." Problematiken uppkommer i åtminstone två vanligt förekommande
situationer. Det första fallet handlar om när en Barn- och utbildningsnämnd eller motsvarande
beslutar om den ekonomiska ersättningen till friskolor (elevpeng) eftersom nämnden
samtidigt företräder kommunen som part i egenskap av den kommunala skolans huvudman.
Yttre tecken på att nämndens opartiskhet ifrågasätts kan hämtas från min hemkommun Falun
där friskolor i flera fall har dragit kommunen inför Förvaltningsrätten eftersom de ifrågasätter
nämndens beslut, som bygger på den kommunala förvaltningens beräkningar av elevpengens
storlek. Det andra fallet är när en Barn- och utbildningsnämnd eller motsvarande yttrar sig i
samband med att en fristående huvudman ansöker om att starta skola (friskola). Nämnden
företräder kommunen i egenskap av huvudman för den kommunala skolan, och fungerar
därmed i praktiken som styrelse för den kommunala skolan med direkt ansvar för dess
ekonomi och utveckling. En lika uppenbar konflikt mellan att företräda kommunen som part
och att besluta om kommunens rätt eller skyldighet gentemot en extern huvudman inträffar
när det gäller externa huvudmäns ansökan om att starta förskola eftersom nämnden då fattar
beslut om huruvida etablering ska tillåtas. Att en jävssituation föreligger i dessa fall är enligt
min mening uppenbart. I andra sammanhang anses intresse- eller delikatessjäv föreligga i
betydligt mindre känsliga situationer än så. Att nämndens politiker framhåller att det är viktigt
att vara medveten om sina dubbla roller och därmed fatta opartiska beslut innebär i praktiken
bara att man är medveten om att en jävssituation föreligger men att man av praktiska skäl
väljer att bortse från det. Det är nämnden som sådan som måste betraktas som jävig i enlighet
med kommunallagens 3 kapitel 5§ som citeras ovan. Jag yrkar därför: - att Centerpartiet
verkar för att beslut där en nämnd agerar som huvudman för den kommunala skolan och
beslut som rör friskolors rättigheter och skyldigheter, såsom elevpengens storlek eller rätt till
etablering, ska fattas av olika kommunala nämnder. Joakim Storck Medlem i Centerpartiets
kommunkrets i Falun 1:e vice ordförande i Barn- och utbildningsnämnden, Falu kommun
1.
att Centerpartiet verkar för att beslut där en nämnd agerar som huvudman för
den kommunala skolan och beslut som rör friskolors rättigheter och
skyldigheter, såsom elevpengens storlek eller rätt till etablering, ska fattas av
olika kommunala nämnder
Joakim Storck - Falun
Barnomsorg anpassad till familjers behov - Motion 4.15
I ett liberalt samhälle behandlas vi utifrån de individer vi är och vilka behov vi har. Enligt
SCB:s rapport ”På tal om män och kvinnor” från 2014 jobbar fler män än kvinnor heltid.
Samma undersökning säger att kvinnor även tar ut 75 % av föräldradagarna. En annan
undersökning presenterades av Novus redan 2012 som sade att var fjärde förälder inte kan
arbeta heltid utifrån de öppettider som barnomsorgen erbjuder. Den samhällstruktur som ska
stötta sina medborgare kan därför inte sägas vara uppbyggd så att kvinnor och män, oavsett
vart de bor, får samma möjligheter till familjeliv, arbete och fritid. Många kan nog ställa
frågan om en utökad och marknadsanpassad barnomsorg gynnar samhällets föräldrar, män
som kvinnor. Svaret är ja. Under året 2010 rapporterade Skolverket att endast 118 av Sveriges
290 kommuner erbjöd barnomsorg på obekväm arbetstid trots att mellan 30-40% av de
sysselsatta arbetar på obekväm arbetstid. Trenden visar på att denna andel av sysselsatta som
arbetar på obekväm arbetstid kommer att öka. Alltså finns det ett underlag för att anpassa
barnomsorgen till dessa föräldrars behov. Att barnomsorgen inte marknadsanpassats
ordentligt är ett strukturellt problem. Vi märker att barnomsorgens struktur och organisation
inte längre svarar upp mot de behov som finns i samhället. Strukturen i sig stödjer inte
arbetande familjer som försöker få sin vardag att gå ihop med arbete och barn. För att kunna
erbjuda män och kvinnor lika möjligheter vill vi att Sveriges kommuner ska omorganisera sin
dagliga och nattliga barnomsorg till att ta hänsyn till föräldrars möjligheter, kvinnor och mäns
lika rätt till valfrihet och arbete. Alla måste ha möjligheten att kombinera karriär och familj.
För att verka för en ytterligare jämställdhet på arbetsmarknaden måste alla, oavsett om de är
egenförentagare eller arbetstagare, kön och familjekonstellation, ha möjlighet till en
arbetsmarknadsanpassad barnomsorg som ger alla föräldrar en större valfrihet både i hemmet
och på arbetet. Föräldrar som jobbar eller ansöker om arbete som inte utövas mellan kl 8-17
på dagen och därför också ägnar sig åt barnen på andra tider än kvällstid bör få en barnomsorg
som anpassas efter deras behov. Därför vill vi att kommunerna anpassar och omorganiserar
sin dagliga och nattliga barnomsorg till arbetsmarknadens och verklighetens familjers behov.
Vidare vill vi att åldersgränsen i skollagstiftningen, för när barnomsorg kan erbjudas, mjukas
upp. En anledning är att många föräldrar upplever att de inte får förskoleplats till sitt barn i
tid. Detta kan härledas till att de kommer på tur innan deras barn nått ett års ålder och därför
blir tvungna att börja om i kön till förskoleplats vilket försämrar möjligheten för många
kvinnor och män att kombinera familjelivet med karriären. Därför yrkar jag på att:
1.
att Centerpartiet verkar för att ändra Skollagen 2010:800 8 kap. 3§ så att
barnomsorgen anpassar och omorganiserar sin dagliga och nattliga barnomsorg
till arbetande familjers faktiska behov.
2.
att Centerpartiet verkar för att mjuka upp Skollagen 2010:800 8 kap. 5 §
åldersgräns för när barn får erbjudas barnomsorg.
Denise Rydblom - Malmö
Värdegrundsfrågor i skolan - Motion 4.16
Idag har vi stora problem i den svenska skolan med mobbing och försämrat självförtroende.
Samtidigt som skolan lär ut allt från hur toffeldjuret lever till vad Gustav Vasa brukade äta till
middag, ökar mobbingen och den psykiska ohälsan försämras. För att alla barn i Sverige ska
känna sig trygga, säkra och må bra måste vi prata mer om värdegrundsfrågor och allas lika
värde i grundskolan. Jag vill även att frågor kring mångfald och tolerans ska tas upp. Jag tror
även att om man skapar tolerans och acceptans bland våra unga, minskar risken för att
ungdomar ansluter sig till extrema grupper som IS. Jag vill att dessa frågor ska ta större plats i
lärarutbildningen. Jag vill att lärarna ska veta hur de ska ta hand om elever som blir kränkta,
blir misshandlade hemma, har psykisk ohälsa, mm. Idag känner 1/3 av alla elever som
upplever att de blir kränkta, att de inte får den hjälp de vill behöver av lärare, enligt en rapport
från Friends. Detta är hemska siffror. När barnen är inne i en känslig ålder ska alla lärare veta
hur de ska handskas med ungas problem. Jag anser även att det är viktigt att lärarna får en
modern undervisning inom området. Idag flyttar t.ex problemen och kommentarerna ut från
skolgården, och in till nätet. Eftersom problemen är så pass utbredda måste vi ta tag i
problemen. Jag vill även att alla klasser ska diskutera problemen och att lärarna ska undervisa
om detta minst en gång i veckan. Alla barn ska känna sig trygga när de går till skolan!
1.
att Centerpartiet ska stå för att frågor kring värdegrund, mobbing och tolernas
ska diskuteras minst en gång i veckan i grundskolan
2.
att Centerpartiet ska stå för att frågor kring värdegrund, mobbing och tolerans
ska undervisas i större utsträckning i lärarutbildningen
Leo Gerden - Stockholms stad
Betyg i årskurs 4 - Motion 4.17
Idag vet många elever inte vilken nivå hen ligger på i de olika ämnena förens det är dags för
betyg, i årskurs 6. Detta finner jag mycket bekymmersamt. För att skolan ska tas på allvar, i
alla årskurser, krävs tidigare betyg. I årskurs 4 anser jag att man är tillräckligt mogen att
delvis ta ett eget ansvar för skolan. Resultaten i PISA-mätningarna är som bekant mycket
dåliga. I förhållande till andra länder är Sveriges betygsålder mycket hög. Eftersom vår
betygsålder är så pass hög resulterar det i att mer än hälften av skolgången går utan att
eleverna får ett kvitto på vad de har presterat. Jag tror att alla elever vill veta hur det går för
dem i skolan. Det är viktigt att eleverna tar skolan på allvar. Om eleverna ser ett tydligt
samband mellan att strunta i skolan och att betygen sjunker, tror jag att chansen minskar att
eleverna inte bryr sig om skolan. Jag tror även att det är viktigt för föräldrarna att se, både
svårigheter och talanger, hos sitt barn. Redan i tidig ålder börjar normer om att skolan inte är
viktig spridas bland barnen. Många barn följer dessa normer och det är i tidig ålder vi kan
motverka beteendet. Det är mycket svårare att bekämpa detta i högstadiet, då eleven har byggt
på sina fördomar om skolan så mycket att hen förbli opåverkad. Om föräldrarna tydligare ser
sitt barns utveckling när det gäller betyg, blir det lättare att bryta mönstret. Idag vill både
Folkpartiet och Moderaterna ha betyg i årskurs 4. Jag vill att Centerpartiet ska följa detta och
stå för att alla barn ska ha en rimlig uppfattning om på vilken nivå hen ligger.
1.
att Centerpartiet ska stå för att införa betyg i årskurs 4
Leo Gerden - Stockholms stad
Nationell IT-strategi för skolan - Motion 4.18
Skolan digitaliseras allt mer men i mycket olika grad och hastighet i olika skolor. Den digitala
världen innebär många positiva effekter för skolan, men bara om vi kan skapa insikten hos
pedagogerna om hur man använder den. Annars blir IT i skolan tyvärr bara ännu en
kommunal investeringspost kantad av goda politiska ambitioner. Men på lärarutbildningen är
digital pedagogik och utveckling av digitala läromedel i stort sett helt frånvarande. Skolan
måste ta till sig mer och smartare IT för att vi ska få en skola som hänger med i sin tid och en
skola som på bästa sätt löser sitt kärnuppdrag: att ge alla barn en bra utbildning. När till
exempel lågstadiebarnen i Ale kommun får använda datorer i sitt skrivande kan man tydligt se
att de får ett mer innehållsrikt och experimenterande språk. Och när barnen i Sollentuna får
använda skrivplattor lär de sig läsa både tidigare och snabbare än annars. Inte minst elever
som har svårt att lyckas med skolans traditionella verktyg kan få stora resultatlyft. Men trots
tydligt stöd i forskning och konkreta försök i ett antal svenska kommuner ligger många skolor
efter på IT-fronten. Det drabbar elevernas möjligheter. Att kunna förstå och använda digitala
verktyg är en förutsättning för i stort sett alla jobb. Eller kommer att bli det. Skollagen säger
att alla elever ska garanteras kostnadsfri tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig
utbildning. Alla elever och lärare ska därför ha tillgång till en dator, läsplatta eller annat
personligt IT-verktyg. Så är inte fallet. Samtidigt saknas det pengar för vidareutbildning av
skolans personal så att datorer och läsplattor blir de verktyg för bättre lärande som de kan
vara. En av de viktigaste pusselbitarna för att lyckas är nämligen utbildning av personal, och
detta måste innebära all personal, i alla positioner. Utbildas bara skolledare, rektorer och
några få spjutspetsar inom lärarkåren riskerar man att datorer och läsplattor blir dyra
"skrivmaskiner" och inte effektiva verktyg i lärandet. För att få full pedagogisk vinst av
digitaliseringen av skolan behövs en digital strategi för den svenska skolan som tar
utgångspunkt i bland annat punkterna ovan. Jag yrkar därför för:
1.
att Centerpartiet ska verka för att skapa en nationell strategi för digitaliseringen
af den svenska skolan.
Niels Paarup-Petersen - Malmö
Karaktärsutbildning i lärarutbildningen - Motion 4.19
En bra lärare framhålls ofta med rätta som den viktigaste parametern för ett barns framgång.
Säger man så glömmer man bort individen - barnet självt. Vi har en tendens att tro anta att om
bara barn anstränger sig hårdare eller har en bättre attityd så klarar de skolan bättre. Inget barn
lär sig mer genom att enkom vara mer positiv. Inte heller genom att nöta samma uppgifter om
och om igen. Det krävs mer. Arthur E Poropat har visat att ihärdighet och öppenhet har en
starkare koppling till skolresultat än vad intelligens har. Detta är egenskaper som går att träna
upp och lära ut. I USA använder friskolor ämnet som huvudargument i sin marknadsföring
och som mål i sin läroplan. Vi vet att utsatta barn är mer sannolika än andra att hantera
konsekvenserna av motgångar på ett negativt sätt. Mycket av det som ger verklig utdelning i
livet handlar om att ta den svåra vägen istället för den för stunden lättaste. För att göra det
behöver vi lära ut självkontroll och nyfikenhet. Det är inte komplicerat. Utgångspunkten
ligger i att utgå ifrån och lära eleven mer om sina egna beteenden och lära dem hantera dem
bättre. Ett anslag som förutsätter ett fokus på att bygga starkare band inom klassen, att våga
prata värderingar och att stärka den personliga relationen mellan lärare, elev och elevens
familj. Om det är något samhälle jag vill vakna upp till imorgon, så är det ett samhälle som
har fokus på det. Studier har visat att insatser kring elevers ihärdighet, öppenhet, tacksamhet
och nyfikenhet, det vill säga karaktär, ger effekt flera år efter insatsen. Det krävs alltså inte
stora insatser för att få stor utdelning. Kritikerna till att lära ut karaktär menar att fokus bör
ligga på pedagogik och skolmiljön. Det finns ingen motsättning mellan dessa. De
kompletterar varandra. Allt detta är i sig inget nytt. Det är vad varje lärare har arbetat med och
försökt uppnå sedan Platons tid. Skillnaden mot då är att vi idag har vetenskapligt underlag
och pedagogiska arbetssätt. Det bör vi införa i varje klassrum. Utbildning fungerar bäst när
alla delar hänger ihop - pedagogik, lärare, rektor, elever och föräldrar. Det finns vetenskapliga
angreppssätt att förbättra alla dessa men eleverna kommer alltid vara viktigast. Vi har makten
att påverka vilka värderingar och vilka människor som nästa generation ska bestå av. Vill vi
lyfta svensk skola är det här vi ska börja. Karaktärsutbildning fokuserar på: Känslokontroll
Impulskontroll Stress- och konflikthantering Ytterligare läsning: Coursera - Teaching
Character and Creating Positive Classrooms.
https://www.coursera.org/course/teachingcharacter New York Times - Should Schools Teach
Personality? http://op-talk.blogs.nytimes.com/2015/01/10/should-schools-teachpersonality/?_r=0 BBC News - Shadow education secretary Tristram Hunt says character,
creativity and resilience should be taught in England's schools. http://www.bbc.com/news/ukengland-london-26140607 Huffington Post - Teaching Character Versus Life Skills in
Schools: What's the Best Approach? http://www.huffingtonpost.com/ellen-galinsky/teachingcharacter-versus_b_6508710.html Santa Clara University - Teaching Values in School: An
Interview with Steve Johnson.
http://www.scu.edu/ethics/publications/iie/v13n1/interview.html
1.
att Centerpartiet bör verka för att införa karaktärsutbildning i den svenska
lärarutbildningen.
Anders Monemar - Linköping
Krets Kretsstyrelsens yttrande: Att ge varje elev en fullvärdig utbildning är bland den
viktigaste uppgiften samhället har. Därför är det också självklart att vi behöver
ta till oss den forskning som kan bidra med att det målet uppfylls. Att införa en
karaktärsutbildning för lärare som beskrivs i motionen kan vara ett verktyg som
behöver utredas, och om resultatet är positivt också införas. Kretsstyrelsen
föreslår därför: - att tillstyrka motionen - att skicka motionen vidare tillsammans
med kretsstyrelsens yttrande till distrikts-, och riksstämman.
Linköpingskretsstämma beslutar enligt kretsstyrelsens förslag. Distrikt
Distriktsstyrelsens förslag till beslut Distriktsstyrelsen beslutar föreslå att
motionen tillstyrks. Distriktsstämman beslutar att tillstyrka motionen.
Intagningsprov till högskolan för dyslektiker - Motion 4.20
Dyslexi är ett handikapp som många människor har vilket innebär svårigheter att både ta in
och uttrycka sig i tal och skrift. Oftast upptäcks detta handikapp för sent i skolan med följd av
svaga resultat. Nu finns det krav både i grundskolan och i gymnasiet att alla som har
diagnosen dyslexi ska få den hjälp man behöver för att nå upp till godkända resultat. Men för
de elever som vill fortsätta att läsa i högre studier är det i princip kört. Oftast får man inte ihop
tillräckligt med poäng för att komma in på högskolan och då blir det inte lätt att komma in.
Det finns några vägar att gå, ett är att läsa upp vissa betyg (om man får) men då hamnar man i
en annan urvalsgrupp där man tar in ett fåtal elever. Eller kan man göra högskoleprovet och få
de intagningspoäng som behövs. Men det blir tyvärr svårt för dyslektiker eftersom man inte
får använda några hjälpmedel. Man får förvisso förlängd tid att göra proven men vad hjälper
det för en person med detta handikapp. Det känns som ett medvetet system där man sållar ut
en grupp i tron att det inte kan. Samtidigt känner dessa personer sig lurade eftersom man inte
får använda sig av hjälpmedel för att förstå högskoleprovet.
1.
att intagningen till högskolan ändras så att alla människor får den möjligheten
att läsa högre studier oavsett handikapp.
2.
att motion behandlas välvilligt och skickas vidare till partiets riksdagsgrupp.
Ove Bengtsson - Laholms
Motionären lyfter fram svårigheten det kan innebära för dyslektiker att komma in vid
högskolor/universitet och yrkar på att intagningen ska ändras så att alla ges
möjlighet att läsa vidare oavsett handikapp. Det är viktigt att skolan så tidigt
som möjligt upptäcker barn som lider av dyslexi för att kunna sätta in
stödåtgärder. Ju tidigare problematiken upptäcks desto bättre kan man hjälpa
den som är drabbad. Skolan har som uppgift att arbeta kompensatoriskt, vilket
innebär att de elever som behöver någon form av extra stöd ska få det. När det
gäller dyslexi handlar det både om att få tillgång till relevanta hjälpmedel, så
som talböcker och talsyntesprogram, och om extra tid eller möjlighet till
alternativa prövningsformer i samband med prov. Därigenom ska elever med
dyslexi ges samma möjlighet som andra elever att nå samtliga betygssteg och
kunna konkurrera på lika villkor vid intagningen till högskolor och universitet.
Vad gäller högskoleprovet, så erbjuds idag anpassning i form av extra tid för
den som har intyg på sin dyslexidiagnos. Dyslektiker behöver inte heller
genomföra det så kallade utprövningspasset, där uppgifter testas inför
kommande prov. I övrigt ser högskoleprovet likadant ut, som för alla andra som
skriver det. Huruvida det är en tillräcklig anpassning eller inte är svårt att
avgöra, men det kan finnas anledning att titta närmre på det. Verksamheten på
högskolor och universitet lyder under Diskrimineringslagen och i avsnittet om
utbildning uppmanas högskolan att aktivt verka för alla studenters lika
rättigheter samt motverka diskriminering på grund av funktionshinder. Det
innebär att högskolan inte får diskriminera studenterna utifrån deras eventuella
handikapp, men det ger inte en absolut rättighet att få en plats vid en speciell
utbildning. Intagningen till högskolan bör även framgent huvudsakligen bygga
på betyg och högskoleprov, vilket innebär att alla ska ges lika villkor för att
komma in på en utbildning. Det innebär dock inte att alla i praktiken ges
möjlighet att läsa vidare, eftersom möjligheten är beroende av betyg eller
resultat på högskoleprovet. Distriktsstyrelsen föreslår stämman besluta att avslå
motionens yrkande om att alla människor får möjlighet att läsa högre studier
oavsett handikapp, samt att utifrån motionens intentioner verka för att ge
högskoleverket i uppdrag att utvärdera och eventuellt komplettera den
anpassning som idag görs för människor med dyslexi att motionen och yttrandet
vidarebefordras till Centerpartiets partistämma Distriktsstämmans beslutade att
avslå motionen med hänvisning till attsats nr 2 att utifrån motionens syfte ge
högskoleverket uppdraget att anpassa högskoleprovet, så att dyslektiker får
använda de hjälpmedel som normalt används av människor med detta handikapp
att motionen och yttrandet vidarebefordras till Centerpartiets partistämma
Kommunala och idéburna skolor - Motion 4.21
Nio av tio skolledare vill att staten skall ta ett större ansvar för skolans finansiering och
styrning. Åtta av tio lärare vill att staten skall ta ett huvudansvar för skolan. Skolresultaten har
rasat enligt många undersökningar och har i varje fall inte blivit bättre. Enligt en
undersökning stöds Centerpartiets skolpolitik av endast 2 % av befolkningen. Har
omsvängningen bland skolledare, lärare och i den allmänna opinionen att göra med
friskolereformen i allmänhet och de vinstdrivande skolföretagen i synnerhet? Med säkerhet ja!
Centerpartiet bör av skäl som framgår nedan flytta fokus från den nuvarande ordningen.
Alternativen till kommunala skolor skall vara idéburna företag med inga eller låga krav på
vinst. Vinstdrivande företag prioriterar vinster Här är listat förslag som cirkulerat de senaste
åren om hur man skall komma till rätta med problemet att vinstdrivande skolföretag
prioriterar vinster. 1 Marknadsanpassa den påse pengar som knyts till varje elev så att
välartade elever får mindre i påsen medan elever med skilda problem får mer. Då tas även de
senare eleverna om hand. 2 Pengapåsarnas storlek bör bestämmas av oberoende kompetenta
personer. Vi har ju sett exempel på att elever satts i särskola på felaktiga grunder. 3
Segregerat elevurval är en lönsam affärsidé för vinstdrivande skolor. Det fria skovalet har i
begränsad utsträckning gynnat de lyckade eleverna men kraftigt missgynnat de svagare till
följd att resultaten i skolan totalt sett försämrats. Kommunerna, eller en fristående myndighet,
måste därför få ett avgörande inflytande över antagningen av elever. På det sättet kan
segregationen mellan skolelever minska. Då behöver inte heller den sociala kontakten mellan
elever som byggts upp i lägre klasser brytas. 4 Det fria skolvalet leder till ökat resande kors
och tvärs. Ökade kostnader för föräldrar, skolskjutsar för kommuner och bortfall av arbetstid
för samhället. Samt sämre miljö (ökat bilåkande). 5 Färre lärare och skolpsykologer, inga
skolbibliotek osv ger vinst. Skolverket måste komma med nya skarpa kvalitetskrav samt
minimikrav på bemanning m m och Skolinspektionen göra fortlöpande uppföljningar. 6
Kommunerna måste få hjälp med upphandlingar. Det sitter ”proffs” på företagssidan. 7
Återkommande rubriker är att friskolor sätter högre betyg än motiverat i syfte att öka
skolornas attraktionskraft. Betyg måste därför sättas utifrån centrala prov så att inte skolor på
det sättet konkurrerar med varandra. 8 Samma insyn måste till, liksom meddelarfrihet för
personalen, i de privata skolorna som i de kommunala. Då kan vinstdrivande skolornas
finansiella ställning följas och osunda transaktioner avslöjas. Avtal om tystnadsplikt skall inte
förekomma. Nu vågar lärarna inte ta upp missförhållanden eftersom skolorna skall konkurrera
om eleverna. 9 Friskolors skattepengar hamnar hos glada direktörer och undandras
beskattning i Sverige. Flera förslag för att motverka detta har aktualiserats. 10
Arbetsmiljöverket måste tillföras resurser så att verket kan följa skolorna när det gäller stress,
trygghet och yttre miljö. Konkurrensen mellan skolorna har lett till försämringar på dessa
områden. 11 Skolor mörkar knarket (DN 16/12 2013). Skolpengen kan annars äventyras. Det
är tydligen viktigare än hur eleverna mår. Den liberala inställningen till cannabis som spritt
sig måste mötas av polis, socialtjänst m fl. 12 Hot och våld anmäls inte av skolledarna. I
konkurrensen om elever får skolan rykte inte skadas.(Sv. Radio P1 23/2 2015). 13 En del
skolor använder osund marknadsföring för att få elever och försöker konkurrera med gratis
körkortutbildning, datorer och resor till Europa och USA. Något för Konkurrensverket att ta
tag i. 14 I den hårda konkurrensen erbjuds eleverna ofta populära utbildningar. Men leder det
till jobb? 15 En orsak till att landsbygdsskolor läggs ned är att det blir överkapacitet i
centralorten när nya friskolor kommer till. Många kommuner prioriterar då sina centrala
skolor. 16 Administrationen har ökat bl a som följd av oron i skolvärlden. Lärarnas profession
är att lära. De måste avlastas administration. Administrativa tjänster måste tillföras. 17 Det
rapporteras från Stockholm att var 4:e privatägd förskola har mindre än 20 % utbildade
förskollärare. 15 skolor hade inga alls. Förslag lämnades att kommunerna skall straffa dessa
skolor. 18 Den stora mängden av kommuner med olika ekonomiska förutsättningar och olika
prioriteringar av verksamheterna, samt därutöver olika sorters friskolor, försvårar ett
genomslag för en nationell lärarlönesatsning och andra åtgärder för att höja lärarnas status.
Dessa strategiska åtgärder genomförs bäst om skolan förstatligas. 19 Friskolor hotar att
stämma kommuner eftersom man anser sig ha fått för liten skolpeng. Beräkningar av och
tvister om skolpengen tar i anspråk kommunala och andras resurser. 20 De centrala
skolmyndigheterna, måste alltså få kraftigt utökade resurser. För att inte få en gigantisk
organisation bör kanske skolministerns antydan i Uppdrag granskning (hösten 2013) prövas.
Nämligen dolda kameror. 21 En poäng med vinstdrivande skolor är dock att det leder till
många nya arbetstillfällen för kontrollerande organ. Lappa och laga Förslagen innebär att man
lappar och lagar. Att det finns så många korrigerande förslag pekar på det olämpliga med
skolföretag med krav på höga vinster kopplat till friskolereformen. Det blir en omöjlig
ekvation, en byråkrati utan like. Med en färdriktning mot en statlig skola, endera ett direkt
genom förstatligande eller indirekt via en dyr och byråkratisk omväg (hård statlig styrning).
Var finns fördelarna som väger upp allt detta? Inte ens de högpresterande eleverna som
föräldrar sorterar till särskilt utvalda skolor uppges vara vinnare! Bättre kvalité då? Analyser
talar snarast för motsatsen. Mantrat som upprepas är att bara det ställs hårdare krav på kvalité
så spelar det ingen roll vem som är utförare. Men så enkelt är det inte, vilket torde framgå av
punkterna ovan. De som upprepar mantrat kräver samtidigt mindre byråkrati, mindre
administration i skolorna och ibland en mindre inblandning från statens sida. Verkligheten är
att en långt gående decentralisering, uppsplittering av huvudmannaskapet och
konkurrensutsättning kräver en ökad kontrollapparat. Det finns brister även i kommunala
skolor. En del beror på segregeringen mellan skolor. Ett resultat av friskolereformen är att de
kommunala skolorna, sett över helheten, fått ta ett större ansvar för lågpresterande elever. För
elever med särskilda behov. Alla skolor har inte orkat med det. Andra brister kan ha andra
orsaker. Missförhållanden skall självfallet angripas på plats. Inte med en argumentering till
försvar för vinstdrivande skolor. Noterbart är att det är lättare att spåra problem i skolor med
god insyn och meddelarfrihet för personalen. Det har uppgetts att det bara är Chile under
general Pinochet som infört ett liknande skolsystem som Sveriges. Inte ens Margret Thatcher
föreslog ett sådant skolsystem. Redan detta borde stämt till eftertanke! Chile lär nu ha frångått
systemet. Det är naivt att tro att vinstdrivande företag inte prioriterar vinster. Ändra fokus från
konkurrens till ökat utrymme för lärande Det finns inga enkla och snabba lösningar för att få
en bättre skola. Av alla förslag som diskuteras börjar frågorna om lärarnas utbildning, status
och löner vinna terräng som centrala. Liksom ordning och reda i skolan. MEN det skulle
underlätta mycket om skolorna skulle få koncentrera sig på att ge en god utbildning i stället
för att avsätta tid och resurser till att konkurrera om elever och generera vinst. Centerpartiet
bör därför arbeta för ett ändrat fokus, från konkurrens till ett ökat utrymme för lärande.
Systemet med vinstdrivande skolor med höga krav på avkastning måste då avvecklas. Det
finns bättre alternativ! Alternativet bör vara idéburna skolföretag Det finns goda skäl till att
lämna ett utrymme för alternativ till kommunala skolor. Det finns en tredje väg nämligen de
idéburna företagen. Dessa bör lyftas fram. De idéburna organisationernas verksamhet
finansieras genom avtal och kontrakt med olika kommuner och landsting. De drivs ofta med
ett komplement med frivilliga insatser. Det kan gälla ideella föreningar, kooperativ och
stiftelser, små familjeföretag m fl. som förenar brukarsamverkan med social innovationskraft
och ansvarstagande. På skolans område finns flera sådana exempel, t ex skolor med en
alternativ pedagogik eller när människor lokalt räddar en skola från nedläggning. En satsning
på de idéburna företagen stämmer väl överens med Centerpartiets syn på decentralisering och
lokalt ansvarstagande. De idéburna företagen – inte bara i skolan utan i hela välfärdssektorn –
tar sin utgångspunkt i lokalsamhället. Det är bättre att pengarna hamnar där än i
skatteparadisen! En utveckling mot fler idéburna företag ligger också i linje med att den
offentliga sektorn kommer att behöva avlastas ekonomiskt. Sådana företag öppnar för ett
större engagemang för civilsamhället. Centerpartiet bör arbeta för att LOV, lagen om
upphandling, ändras till förmån för de idéburna företagen. EU-lagstiftningen kring
upphandling öppnar för kommunerna att införa en ”non-profit”-variant av LOV. Centerpartiet
bör vidare arbeta för att öka tillgången till investeringskapital för dessa företag. Vidare bör
forskningen om idéburna verksamheter öka. När det gäller skolan bör Centerpartiet lägga ned
ett stort arbete för att visa att det går att driva också mycket små skolor. Det finns nya
pedagogiska metoder att bygga vidare på kopplade till IT. På den här punkten finns det många
barriärer att bryta ned, i kommunerna och hos de ansvariga statliga myndigheterna! Hela
välfärdssektorn Denna motion har framförallt handlat om skolan. De synpunkter som lämnats
om de vinstdrivande företagen på skolans område är i hög grad också tillämpliga på andra
områden i välfärdssektorn. Satsningen på idéburna företag bör gälla hela denna sektor.
1.
att Centerpartiets fokus i skolpolitiken skall ligga på kommunala skolor och,
som alternativ, idéburna skolföretag
2.
att Centerpartiets fokus i skolpolitiken skall ligga på kommunala skolor och,
som alternativ, idéburna skolföretag
3.
att Centerpartiet i hela välfärdssektorn prioriterar de idéburna företagen på
bekostnad av de starkt vinstdrivande företagen.
Torsten Sandberg - Oxelösund
Yttrande: Distriktsstyrelsen i Sörmland delar motionärens positiva syn på ideburna skolor då
de ofta skapar ett starkt engagemang hos både personal och föräldrar. Vi är
däremot inte lika säkra på att man inte kan komma till rätta med olika skolors
nackdelar oavsett om kvaliteten på undervisningen brister pga dåligt ledarskap,
vinstpress eller pedagogiska brister. Skolinspektionen ska få kraftfullare verktyg
att vidta åtgärder när skolor oavsett driftsform uppvisar brister i kvalitet. När det
gäller mycket små skolor kan man inte sätta en exakt gräns för när det inte blir
pedagogiskt och praktiskt hållbart att fortsätta driften, beroende på att
förhållandena skiftar kraftigt mellan olika skolor. Fortsatt drift av en liten skola
måste alltid avgöras från fall till fall och faktorer som tillgång till behörig
personal, avstånd, ekonomi och föräldraengagemang är avgörande. Centerpartiet
har presenterat många goda pedagogiska lösningar för att upprätthålla kvalitet
bla genom fjärrundervisning. Centerpartiet i Sörmland anser att att fristående
skolor fortsatt ska vara en del av det svenska skolväsendet att Skolinspektionen
ska få kraftfullare verktyg att vidta åtgärder mot skolor som inte lever upp till
ställda krav att fristående skolor och kommunala skolor ska ha samma villkor
Motionen anses därmed besvarad. Stämman bifaller DS
Läxhjälp - Motion 4.22
Rot o Rut är bra om det har ett regelverk som gör att det användes på ett bra sätt. Rutavdrag
för läxhjälp anser jag vara ett vedervärdigt inslag i den flora av tjänster som Rut kan användas
till. Jag anser det ger en signal att det är OK att slippa läsa läxor med sina barn om du har råd
att betala läxhjälp. Barn i familjer med sämre ekonomisk standard, ofta med vuxna
familjemedlemmar som är lågutbildade, får inte samma chans till läxhjälp. Alltså är det ett
mycket snedvridet utnyttjande av statlig subvention. Behöver skolorna medel för LÄXHJÄLP
skall vi bekosta det med statliga medel direkt till de skolor som så önskar.
1.
att Rut skall inte användas för läxhjälp
2.
att de skolor som anser att det behövs medel för läxhjälp skall få dessa
kostnader betalda av staten.
Ingemar Johansson - Kungsbacka
Avdelning Motionen tillstyrktes på Centerns årsmöte den 26/2 2014 Kretsstämman i
Kungsbacka beslutade den 18 februari 2015: att avslå första attsatsen. att bifalla
andra attsatsen att översända motionen till distriktsstämman och partistämman.
Distrikt Varken skollagen eller övriga styrdokument reglerar eller ens nämner
läxor. Många skolor, men inte alla väljer att ha läxor - som en del i det
pedagogiska arbetet. Oavsett vilket ska skolan se till att eleven når
kunskapskraven, att undervisningen är likvärdig och att varje elev utvecklas så
långt som möjligt. Det är upp till lärare och rektorer att utifrån sina uppdrag
avgöra om och i så fall hur läxor ska användas som en del av den pedagogiska
verksamheten. Läxor kan inte ersätta den lärarledda undervisningen som eleven
har rätt till. Med detta som grund delar distriktsstyrelsen motionärens intention
att huvudansvaret för alla barns skolresultat och resurser kopplade till detta
uppdrag bör ligga på skolan. Familjer m höga inkomster har alltid kunnat anlita
extra hjälp för att stärka sina barns studie-resultat, därför har Centerpartiet sett
"läxrut" som en möjlighet för fler att kunna anlita om man så önskar extra hjälp,
som stöd till sina barns lärande och utveckling. En annan positiv effekt av detta
system är att dessa läxhjälpsföretag har skapat arbetstillfällen, extrainkomster
och viktig praktik för många ungdomar. Vi vill gärna betona att skolan har
ansvar för hur undervisningen utformas för att uppnå bästa resultat för eleverna
och att läxor endast är en begränsad del i denna praktik. Därför kanske begrepp
som Läxrut, rutavdrag för läxhjälp leder tanken fel och att det aldrig får bli ett
krav att familjen själva ska ordna denna del av skolgången. Distriktsstyrelsen
föreslår stämman besluta Att avslå motionen Att vidarebefordra motionen till
Centerpartiets partistämma Heinrich Kaufmann reserverade sig till förmån för
motionen. Distriktsstämmans beslutade enligt styrelsens förslag
Makten över klassrummet - Motion 4.23
Skolan är barnens arbetsplats där man inhämtar kunskaper för att klara gå ut i livet med
kunskaper som ger förutsättningar möta ett modernt samhälle och arbetsliv. Den globala
konkurrensen är hård och goda skolresultat är nödvändiga för att klara sig i den
konkurrensutsatta miljön. I en Indisk skola har man 80 elever per klass och klarar nå bättre
undervisningsresultat än barnen i vårt land. Den fråga som måste ställas är hur kan det komma
sig att vi har fallande resultat i t.ex. OECD:s PISA-undersökning. Efter under många år följt
skolans verksamhet även om min erfarenhet handlar om att undervisa i näringslivsrelaterade
utbildningar så har jag genom information fått bilden av att Sveriges misslyckande i stort
beror på att vi har en dålig organisation i klassrummets inre arbete. Det innebär att lärarna inte
ges förutsättningar att undervisa så alla kan tillgodogöra sig kunskapskraven. Resultaten
faller. Orsakerna till detta är många. Det har ansetts olämpligt ja snarast förkastligt kräva
ordning och reda i klassrummet. Det är lätt att skylla på barnen säga de är stökiga. Att skylla
på lärarna allt från att läraren är olämplig till att fel personer söker sig till utbildningar som
lärare. Den troliga orsaken är att huvudmännen kommunens politik inte vågar ställa krav och
upprätta regler hur undervisningens skall bedrivas. Att barnen får sitta och använda
mobiltelefoner, iPhone eller musikspelare under lektionstid skall inte vara tillåtit. Det skulle
framstå som oacceptabelt om en kirurg under operation chattade på iPhone. Vill föräldrar nå
dem får de ringa under rast eller i förekommande fall till skolan expedition. Ytterkläder och
huvudbonader skall heller inte vara tillåtit i klassrummet. Både kläder och telefoner skall
förvaras i elevens skåp under lektionstid. I klassrummet skall det finnas väl definierade
arbetsplatser enligt placeringsschema som sedan differentieras vid t.ex. laborationer mm. Det
skall vara självklart att alla är närvarande då lektionen börjar. Det är självklart i näringslivet
detta måste gälla skolan också. Klassrumsdörren är stängs när lektionen börjar. För sen
ankomst måste leda till påföljder om inte fullgoda skäl finns för detta. Arbetsformen i
klassrummet skall präglas av ett vårdat språkbruk, man räcker upp hand och fråga eller när
frågor besvaras. Det kan te sig förmätet påpeka att tilltalet i klassrummet mellan lärare och
elevs skall vara ”magister”. Man kan tycka att dessa självklara regler borde vara självklara.
Många hävdar det är inte bra regler för barnen jag hävdar de är mycket bra för barnen. Man
brukar urskulda sig med att barn från socioekonomiskt svaga grupper har svårare att
tillgodogöra undervisningen. Min syn är att det som sker i undervisningssituation skall vara
av hög kvalité att alla förstår och kan tillgodogöra sig det som sker i klassrummet. Ordning
och reda i klassrummet är förutsättningen för att alla skall nå uppsatta mål. ”Man undervisar
tills polletten går ner”. Genom oordning får heller inte de svagpresterande det stöd de behöver
genom lärarens kapacitet inte når fram till de svagaste. Enligt mitt förmenande måste det mer
klart och tydligt framgå av läroplaner med mer hur maktfördelningen är inne i klassrummet
för att uppnå ett fullgott undervisningsresultat.
1.
att bifalla motionen
2.
att överlämna den till Riksdagsgruppen
3.
att riksdagsgruppen i gruppmotion motionerar om vad som anförts i motionen
Lars-Håkan Halldin - Eksjö
Distriktsstyrelsen anser att det finns stora problem i svensk skola idag och att vi har svårt att
hävda oss i internationella mätningar. Vi kan också konstatera att lärare har fått
en hel del nya befogenheter att ta itu med ordningsproblem genom
Alliansregeringens förändringar av regelverket. Skolan måste få arbetsro utan
alltför många centrala pekpinnar. Genom att göra läraryrket mera attraktivt och
att skolan prioriteras högre av kommunerna anser vi det är möjligt att vända
utvecklingen. Styrelsen skickar med detta yttrande motionen vidare till
riksstämman.
Schemalagd skollunch - Motion 4.24
I flertalet av landets skolresturanger har eleverna en stressig miljö. När många vistas i
skolrestaurangen samtidigt blir det även en hög ljudnivå. Det är ofta långa köer som gör att
eleverna inte får tillräckligt med tid att äta på. Många är inte mätta när de går från bordet,
vilket medför att dom har svårt att koncentrera sig på eftermiddagens lektioner. För att skapa
en lugnare miljö för eleverna vid lunchen behövs en schemalagd lunch. Ett schema där
klasserna kommer i ett jämnt flöde. Man förlänger den lektion som ligger i anslutning till
lunchen. Den lärare som har eleverna under lunchen äter med dem. Fler pedagoger som äter
med eleverna ger möjlighet att skapa en lugn miljö. En schemalagd lunch innebär
närvaroplikt. Vilket innebär att fler äter en näringsriktig måltid. Har man ätit en bra lunch
klarar man eftermiddagens studier bättre.
1.
att Centerpartiet ska jobba för att skolluncherna ska schemaläggas
2.
att motionen ska sändas till Centerpartiets partistämma
Jan-Erik Carlsson - Mjölby, Gunilla Carlsson - Mjölby
Distriktsstyrelsens förslag till beslut: Hur skollunchen ska förläggas är en kommunal fråga
som ska avgöras på kommunal- eller skolnivå. Distriktsstyrelsen föreslår att
motionen avslås. Distriktsstämman beslutar att avslå motionen.
Tillsyn av fristående friskolor - Motion 4.25
Motion om att staten ska överta ansvaret för tillsynen av fristående förskolor Idag har
skolinspektionen ansvar för tillsynen av såväl fristående som kommunala skolor. När det
gäller förskolor är ordningen dock en annan. Tillsyn av de kommunala förskolorna utförs av
skolinspektionen medan tillsyn av fristående förskolor genomförs av kommunen. Jag menar
att detta sätt att hantera tillsynen på inte är helt oproblematiskt. De fristående förskolorna
konkurrerar med kommunen och det finns därför en intressekonflikt. Det är enligt mig inte
rimligt att kommunen har ansvar för att utföra tillsyn hos en konkurrent. Tim Svanberg
Ronneby 10 februari
1.
att tillsynsansvaret för fristående förskolor övertas av skolinspektionen.
2.
att motionen tillsänds såväl Centerpartiet i Blekinges distriktsstämma som
Centerpartiets riksstämma i Falun
Tim Svanberg - Ronneby
Svar på motion om att staten ska överta ansvaret för tillsynen av fristående förskolor. Att två
olika tillsynsmyndigheter utför tillsyn av kommunens förskolor beroende på
vilken driftsform som förskolan har, är inte en bra ordning. Förskolan är en del
av det livslånga lärandet tillsammans med skolan och att samma tillsyn ska gälla
samtlig förskola och skolverksamhet, oavsett driftsform säkerställer
verksamhetens kvalité. Distriktsstyrelsen yrkar; Att tillsynsansvaret för
fristående förskolor övertas av skolinspektionen. Att motionen vidarebefordras
till Centerpartiets förbundsstämma 2015 i Falun. Centerpartiet
Blekinge/Distriktsstyrelsen
De små skolornas överlevnad - Motion 4.26
Värna de små skolornas överlevnad Under de senaste åren har många mindre skolor på
landsbygd, i glesbygd och i skärgård varit nedläggningshotade runt om i hela Sverige.
Anledningen till nedläggningshoten är ofta svårigheterna att möta skollagens krav på en skola
med få elever. Vi vill på intet sätt tumma på kvalitén eller lärarnas behörighet men vi anser
det av yttersta vikt att dessa skolor finns kvar. Centerpartiet måste slå vakt om och värna
Sveriges mindre skolor. Skolverket, regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL)
måste tydligare markera att små skolor inte bara är ett problem – utan snarare har en unik
pedagogisk potential. I dagsläget får kommuner brottas med hur man ska klara av den nya
skollagen inom rimliga ekonomiska gränser och samtidigt behålla sina små skolor. Vi måste
se till att skollagen inte blir nådastöten för landets små skolor. En skola med få elever är inte
synonymt med bristande kvalitet – ofta är det snarare tvärtom. Skolverkets egna siffror visar
att bland närmare 1700 undersökta högstadieskolor är det 29 som utmärker sig. De är de enda
som två år i rad har lyckats ge alla sina niondeklassare gymnasiebehörighet. Gemensamt för
dessa skolor är att de har relativt få elever. Med en småskalig skolmiljö och en mer
individbaserad utbildning har de små skolorna möjligheten att erbjuda eleverna större trygghet
och utvecklingspotential. Små skolor kan även passa vissa barn med särskilda behov bättre än
vad en stor skola kan. Flyttkedjan kan alltså kunna gå åt andra hållet också. Från att barn
flyttas från mindre skolor till centralskolor, måste vi se potentialen i att barn med särskilt
behov av stöd och trygghet kan flytta från en större skola till en mindre. Nu har också ett nytt
problem dykt upp och det är regeln om att en skola inte får ha olika huvudmän. Det kan ju låta
vettigt att en skola ska ha en huvudman men det här ställer till problem för de mindre friskolor
som ofta dyker upp där en kommunal skola har lagts ned. Tidigare har dessa skolor kunnat
hyra in sig i kommunala skolors lokaler och de har dessutom kunnat hyra den kommunala
skolans lärare och det här har varit ett sätt att lösa behörighetskraven. På en liten skola är det
svårt att se till att alla behörigheter finns och vi anser att dessa små skolor ska kunna få
dispens då det gäller detta med att ha olika huvudmän. I dagsläget får man bara dispens då det
gäller moderna språk. Vi ser också att det är oerhört viktigt att vi är flexibla i att hitta nya
innovativa lösningar för att kunna ha kvar våra små skolor runt om i landet.
Skärgårdsskolorna har en unik potential i att profilera sig med inriktningar inom exempelvis
miljö-, båt- eller friluftsliv och motsvarande gäller förstås andra skolor på den svenska
landsbygden. Inriktningar som troligen skulle kunna vara attraktiva även för elever utanför det
omedelbara upptagningsområdet. Med de särskilda förutsättningar som landsbygd och
skärgård ger är vi övertygade om att skolorna kan nå, och redan når, fantastiska resultat.
Kostnaden för att utveckla nya organisationsformer riskerar att bli onödigt hög samtidigt som
goda erfarenheter från andra kommuner inte fullt ut tas tillvara. Vi vill se att de små skolorna
ges möjligheten att finnas kvar. Därför kräver vi att skollagen och Skolverkets föreskrifter,
och SKL:s verksamhetsstöd tydligare lyfter fram verktyg för de små skolorna; • Digitalt
lärande och former för distansundervisning. Den digitala undervisningen har potentialen och
möjligheten att tillföra mycket till de små skolorna. Denna form av undervisning kan vara ett
mycket bra komplement till reguljär undervisning. Kan vi utveckla denna lärandeform är
mycket vunnet. • Mobila lärare. Ämneslärare kan ha flera skolor som sin arbetsplats. Ibland är
det mer effektivt att flytta en lärare snarare än 20 elever. • Särskild lärarbehörighet. För att
utnyttja de små skolornas unika potential vill vi att förutsättningarna för en särskild
lärarbehörighet för de särskilda pedagogiska förutsättningarna i små skolor utreds. Det kan
handla om att kunna vara en bra coach även i ämnen där man inte har specialistbehörighet, att
simultanundervisa elever i skilda åldrar, digitalt lärande mm. • Extra resurser. För skolor som
har stor betydelse för en bygds överlevnad kan det vara nödvändigt att extra resurser skjuts
till. Det är i första hand en kommunal fråga men i den utsträckning kommunala
skatteutjämningen inte tillräckligt fångar dessa merkostnader, eller om statens ålägganden på
skolan utökas behöver staten vidta åtgärder för att säkra finansieringen. Självklart är
utbildningens kvalitet skolans huvuduppgift, men man kan inte blunda för att nedläggning av
skolor ofta är dödsstöten för ett levande lokalsamhälle samtidigt som orimligt långa restider
för elever kan ha ett högt pedagogiskt och socialt pris. Med rätt förutsättningar kan
småskolornas stora pedagogiska potential bli en positiv utvecklingsfaktor för en utveckling på
landsbygden och i skärgården.
1.
att Centerpartiet ska verka för att skollagen anpassas för mindre skolors
förutsättningar
2.
att Centerpartiet verkar för att digitalt lärande tillåts i skolundervisning
3.
att Centerpartiet verkar för en mer flexibel skollag och föreskrifter som
möjliggör mobila lärare och lokala lösningar
4.
att Centerpartiet verkar för att mindre friskolor ska kunna ha flera huvudmän
för att kunna lösa behörighetskraven
5.
att Centerpartiet verkar för en särskild behörighet för småskolepedagogik.
6.
att Centerpartiet verkar för att Skolverket och Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) utvecklar ett bra idé- och verksamhetsutvecklingsstöd för hur
kommuner och andra huvudmän kan arbeta med att utveckla småskolor så att de
stärker sina konkurrensförde
Madelaine Jakobsson - Nordmaling, Gustav Hemming - Stockholms stad
Utbildning av sjuksköterskor - Motion 4.27
Under en följd av år har det över hela landet saknats sjuksköterskor inom vården vilket fått till
följd att personalen tidvis haft en mycket stor arbetsbörda. På sommarhalvåret har vissa
landsting och regioner ofta tvingats betala extra lön för att klara bemanningen och få
verksamheten att fungera. Under vissa tider har även hyrsjuksköterskor fått hyras in vilket
kostat miljontals kronor. Bara i Halland kostade hyrsjuksköterskorna 20 miljoner under 2014
Eftersom denna obalans kostar samhället miljontals kronor varje år borde sjuksköterskorutbildningen ökas väsentligt så att utbudet bättre överensstämmer med efterfrågan.
1.
att Centerpartiet driver frågan om kraftigt ökade intag till utbildningen av
sjuksköterskor
Stig Agnåker - Falkenbergs
Falkenbergskretsen beslutade vid kretsstämman Att bifalla motionen och skicka den vidare till
partiets distrikts- och partistämma Distrikt Sverige har i en internationell
jämförelse många läkare per 1000 invånare. Dessvärre sker det få
patientkontakter per läkare, även det i en internationell jämförelse. Hälso- och
sjukvårdens största utmaning är ledning och styrning och att använda olika
kompetenser på rätt sätt. SKL har tillsatt en översyn av dokumentationsbördan
och annan administration för vårdpersonal. Ledarskapet inom hälso- och
sjukvården behöver också förstärkas för att få ut bästa nyttan av vårdens
medarbetare. Alla måste sträva mot samma mål och bidra på bästa sätt.
Personalkostnaden i Region Halland är ca 3,5 miljarder kronor årligen och
vården har aldrig tidigare haft så många medarbetare som nu. Självklart är det
en strävan att ha egen anställd personal, men det är inte kostnaden för inhyrd
personal som stjälper varken ekonomi eller verksamhet i det korta perspektivet.
Långsiktigt är det däremot till bekymmer kring kontinuitet och utveckling av
hälso- och sjukvården. Motionernas förslag att öka antalet utbildningsplatser för
läkare respektive sjuksköterskor är ändå relevant för att möta framtidens behov.
Alliansregeringen utökade läkarutbildningen under mandatperioden 2006-2010
och ännu har vi inte sett effekten av den utökningen eftersom utbildningstiden
för läkare är lång. Det utbildas idag många sjuksköterskor, men det
bekymmersamma är att många med utbildningen väljer andra arbeten än inom
den svenska hälso- och sjukvården. Med fokus på gott ledarskap, arbetsmiljö
och anställningsvillkor kommer vården kunna möta bemanningsbehovet.
Distriktsstyrelsen föreslår stämman besluta att verka för att öka antalet
utbildningsplatser för läkare respektive sjuksköterskor för att möta framtidens
behov att vidarebefordra motionen till Centerpartiets partistämma
Distriktsstämmans beslutade att verka för att öka antalet utbildningsplatser för
läkare respektive sjuksköterskor för att möta framtidens behov att landstingen
aktivt möter svenska studenter i utlandet med AT/ST-block inom den svenska
sjukvården att tidigt, redan i väntan på asyl och uppehållstillstånd, utbildar
läkare i medicinsk svenska att verka för att legitimering av läkare och övrig
vårdpersonal med utländsk utbildning påskyndas genom snabbare insatser för
språkutbildning och praktik att vidarebefordra motionen till Centerpartiets
partistämma
Utbildning av läkare - Motion 4.28
Under en längre tid har det över hela landet från tid till annan varit brist på läkare varför
landstingen/regionerna fått hyra in dyra hyrläkare. Bara i Halland kostade hyrläkarna 29
miljoner under 2014. Eftersom denna obalans kostar miljontals kronor för samhället varje år
borde läkarutbildningen ökas väsentligt så att utbudet av läkarkompetens i framtiden bättre
överensstämmer med efterfrågan
1.
att Centerpartiet driver frågan om kraftigt ökande intag till utbildningen av
läkare
Stig Agnåker - Falkenbergs
Falkenbergskretsen beslutade vid kretsstämman Att bifalla motionen och skicka den vidare till
partiets distrikts- och partistämma Distrikt Sverige har i en internationell
jämförelse många läkare per 1000 invånare. Dessvärre sker det få
patientkontakter per läkare, även det i en internationell jämförelse. Hälso- och
sjukvårdens största utmaning är ledning och styrning och att använda olika
kompetenser på rätt sätt. SKL har tillsatt en översyn av dokumentationsbördan
och annan administration för vårdpersonal. Ledarskapet inom hälso- och
sjukvården behöver också förstärkas för att få ut bästa nyttan av vårdens
medarbetare. Alla måste sträva mot samma mål och bidra på bästa sätt.
Personalkostnaden i Region Halland är ca 3,5 miljarder kronor årligen och
vården har aldrig tidigare haft så många medarbetare som nu. Självklart är det
en strävan att ha egen anställd personal, men det är inte kostnaden för inhyrd
personal som stjälper varken ekonomi eller verksamhet i det korta perspektivet.
Långsiktigt är det däremot till bekymmer kring kontinuitet och utveckling av
hälso- och sjukvården. Motionernas förslag att öka antalet utbildningsplatser för
läkare respektive sjuksköterskor är ändå relevant för att möta framtidens behov.
Alliansregeringen utökade läkarutbildningen under mandatperioden 2006-2010
och ännu har vi inte sett effekten av den utökningen eftersom utbildningstiden
för läkare är lång. Det utbildas idag många sjuksköterskor, men det
bekymmersamma är att många med utbildningen väljer andra arbeten än inom
den svenska hälso- och sjukvården. Med fokus på gott ledarskap, arbetsmiljö
och anställningsvillkor kommer vården kunna möta bemanningsbehovet.
Distriktsstyrelsen föreslår stämman besluta att verka för att öka antalet
utbildningsplatser för läkare respektive sjuksköterskor för att möta framtidens
behov att vidarebefordra motionen till Centerpartiets partistämma
Distriktsstämmans beslutade att verka för att öka antalet utbildningsplatser för
läkare respektive sjuksköterskor för att möta framtidens behov att landstingen
aktivt möter svenska studenter i utlandet med AT/ST-block inom den svenska
sjukvården att tidigt, redan i väntan på asyl och uppehållstillstånd, utbildar
läkare i medicinsk svenska att verka för att legitimering av läkare och övrig
vårdpersonal med utländsk utbildning påskyndas genom snabbare insatser för
språkutbildning och praktik att vidarebefordra motionen till Centerpartiets
partistämma
Utbildning av läkare och sjuksköterskor - Motion 4.29
Bristen på läkare, specialistsjuksköterskor och övrig personal inom vården är redan stor och
bristen på personal kommer att öka de kommande åren. Den svenska befolkningen blir äldre
och äldre och behöver mer och mer sjukvård. Problemen med bristen på utbildade läkare och
sjuksköterskor är störst i landsbygdsområden, där också medelåldern är högst. På många
mindre sjukhus och vårdcentraler i landsbygdsområden tvingas man hyra in personal, som
kostar stora pengar. Dessa pengar skulle kunna användas för att utbilda fler sjuksköterskor
och läkare. Många utländska läkare och sjuksköterskor med gedigen utbildning kommer till
Sverige. Tyvärr tar det alldeles för lång att bedöma deras tidigare utbildningar och erbjuda
studier i yrkessvenska. För att se till att de utländska läkarna och sjuksköterskorna snabbare
kommer i arbete bör kraftfulla satsningar på bedömning av utländsk utbildning samt
satsningar på yrkessvenska för vårdpersonal göras. För att möta behoven av utbildad personal
bör utbildningsplatserna i läkarutbildningen, specialistsjuksköterskeutbildningarna och
sjuksköterskeutbildningen ökas rejält de kommande åren. Dessutom bör särskilda satsningar
göras på specialister inom äldres hälsa.
1.
att Centerpartiet verkar för att utbildningsplatserna på läkar- och
sjuksköterskeutbildningen ökas med 15% per år under de fem kommande åren.
2.
att Centerpartiet verkar för att utländska läkares och sjuksköterskors
utbildningar bedöms snabbare och att de utbildas i svenska snabbare.
Jan-Olof Dahlin - Borås
Arbetsmarknadskunskapskurser i grund- och gymnasieskolan - Motion 4.30
Officiella siffror visar att 137 900 ungdomar mellan 15–24 år var arbetslösa i december 2014,
något som gör att ungdomsarbetslösheten i Sverige är högre än genomsnittet i Europa.
Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet som trädde ikraft 2011 är
innovativ men saknar förmåga att bygga broar mellan klassrum och arbetsliv. I dokumentet
nämns ordet arbetsliv endast ett fåtal gånger och inga tydliga försök formuleras för att
bekämpa ungdomsarbetslösheten tillsammans med lärarna och huvudmännen. Den
gymnasiala läroplanen fokuserar på arbetsmarknadskunskap i högre utsträckning, men även
där betraktas arbetsmarknadskunskap som något marginellt. Med intentionen att minska
ungdomsarbetslösheten, måste den svenska skolan bygga starkare band mellan klassrum och
arbetsliv genom resurssnåla e-kurser som kan öka kunskapen om arbetsmarknaden generellt,
dess rättigheter och skyldigheter, näringslivets anatomi, konsten att starta och bedriva egen
näringsverksamhet men också om konsten att söka arbete på egen hand i olika sammanhang.
Jag vill härmed föreslå:
1.
att införa obligatoriska e-kurser i arbetsmarknadskunskap under eller mellan
skolterminerna i samtliga kommunala skolverksamheter i Huddinge för
grundskolans senare del, årskurs 7-9, samt för gymna
2.
att införa ett nytt e-kärnämne i arbetsmarknadskunskap för samtliga grund- och
gymnasie-, vuxen- och yrkesskolor.
3.
att motionen behandlas av kretsens årsstämma, distrikts- och därefter av
partistämman.
Victor Emanuel Chiorean - Huddinge
Distriktstämmans yttrande: Motionären tar upp frågan om arbetsmarknadskunskap för att
bygga broar mellan klassrum och arbetsliv. Under Allians-regeringen så har det
införts att entreprenöriellt lärande ska genomsyra hela utbildningstiden, från
förskola till högskola. Det handlar om att ge en grund för att ge möjligheter till
utbildning och jobb för att förverkliga sina mål i livet. Tanken ska genomsyra
arbetet i skolan och då över ämnesgränserna och inte vara ett eget fristående
ämne. I det entreprenöriella lärandet ligger också en förståelse för den
arbetsmarknad och det samhälle man ska verka i. Om man ska införa ett nytt
kärnämne i utbildningen, som motionären föreslår, behöver ett annat kärnämne
tas bort då antalet timmar för undervisningen är begränsat. Att motionens första
att-sats lämnas utan åtgärd, då det är en kommunal fråga. Att avslå motionens
andra att-sats
Elektroniskt kärnämne i arbetsmarknadskunskap (E-AMK) - Motion 4.31
Officiella siffror visar att 137?900 ungdomar mellan 15–24 år var arbetslösa i december 2014.
Ungdomsarbetslösheten är därmed högre i Sverige än genomsnittet i Europa. Läroplanen för
grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet som trädde i kraft 2011 är innovativ men
saknar förmåga att bygga broar mellan klassrum och arbetsliv. I dokumentet nämns ordet
arbetsliv endast ett fåtal gånger och inga tydliga försök formuleras för att bekämpa
ungdomsarbetslösheten tillsammans med lärarna och huvudmännen. Den gymnasiala
läroplanen fokuserar på arbetsmarknadskunskap (AMK) i högre utsträckning, men även där
betraktas AMK som något marginellt. Tillsammans med Lejonborg och Björklund satsade
Maud Olofsson på entreprenörskap i utbildningsområdet, en strategi som Skolverket
fortfarande arbetar med. Tanken var att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela
skolsystemet. Hur har det gått? Framförallt i välställda urbana förorter, har det
entreprenöriella lärandet blivit ett eget ämne och entreprenörskap leder ofta till effektiva
ämnesövergripande skolprojekt. Man kan även konstatera att: 1) Entreprenörskap har tyvärr
inte inkorporerats i de nuvarande lärarprogrammen i Stockholm, Göteborg och Malmö. 2) Det
har inte utvecklats till något annat än enbart ett entreprenöriellt förhållningssätt i klassrummet.
3) Huvudmännens och kommunernas preferenser har omöjliggjort etableringen av ett
likvärdigt entreprenöriellt lärande i enlighet med skollagen samt 4) Entreprenörskapet har
kommit att fokusera på näringsverksamhet och inte lika mycket arbetsmarknadskunskap. Med
intentionen att stärka näringslivet, minska ungdomsarbetslösheten samt att bygga starkare
band mellan klassrum och arbetsliv genom att erbjuda likvärdig utbildning i
arbetsmarknadskunskap, föreslår jag att Centerpartiet undersöker införandet av det första
elektroniska kärnämnet i svensk utbildningshistoria: E-AMK. E-AMK riktar sig mot
grundskolans senare del, gymnasiet och komvux. Innehållet kan exempelvis omfatta konsten
att söka arbete på egen hand i olika sammanhang, konsten att starta och bedriva egen
näringsverksamhet i teori och praktik, allmän information om arbetsmarknadens spelregler,
skriva och anpassa ett CV, träna på att genomföra en intervju m.m. E-AMK och
entreprenörskap bör ej ses som två skilda skolämnen, utan tvärtom som två mycket relaterade
områden. E-AMK syftar att inkludera fler aspekter vad gäller individens förmåga att söka
arbete generellt, medan entreprenörskap fokuserar mer på näringsverksamhet. Här tillämpas
informations- och kommunikationsteknik som ett pedagogiskt verktyg för att skapa ett
praktiskt kärnämne som är 100% lärarfritt och som ej upptar traditionell lektionstid utan
genomförs snarare hemifrån under helger eller lov. Detta gör att E-AMK inte ersätter ett annat
viktigt kärnämne. E-AMK och dess innehåll, pedagogik, design och modulernas storlek måste
naturligtvis produceras med hjälp av forskare, AMS, pedagogiska och didaktiska lärosäten,
lärarprogram, Skolverket och näringslivet. E-AMK bör ses som en resurssnål
arbetsmarknadsåtgärd samt en naturlig fortsättning och konkretisering av alliansens
entreprenöriella lärande som syftar att: -att erbjuda likvärdig
arbetsmarknadskunskapsutbildning för samtliga elever, oberoende av huvudmännens,
föräldrarnas, lärarnas och kommunernas preferenser -att stärka Centerpartiets profil inom
utbildningsområdet -att bygga starkare band mellan klassrum och arbetsliv samt minska
ungdomsarbetslösheten -att våga satsa på Informationsteknik som ett pedagogiskt verktyg
genom utvecklandet av det första praktiska elektroniska kärnämnet i svensk
utbildningshistoria -att påverka skolans uppdrag genom att lägga större vikt på förberedningen
av svenska elever inför arbetslivet
1.
att Centerpartiet undersöker införandet av E-AMK som det första elektroniska
kärnämnet i svensk utbildningshistoria.
2.
3.
att Centerpartiet verkar för inkorporeringen av E-AMK och/eller
entreprenörskap i nuvarande lärarutbildningar
att Centerpartiet kräver en statlig utredning av det entreprenöriella lärandet och
dess utveckling sedan 2011.
VICTOR EMANUEL CHIOREAN - Huddinge
Livskunskap i högstadiet - Motion 4.32
För att ge unga en bättre start föreslår jag att det införs livskunskap i högstadiet - kan mycket
väl ingå i samhällskunskap. Där ska man få kunskap om rättigheter och skyldigheter i
samhället, hur man sköter sin ekonomi, vad händer när någon dör, hur gör man när man ska
flytta och andra basala saker som man behöver kunskap om för att klara sig i samhället. Kan
även tänka mig att man bygger på och har en baslivskunskap i högstadiet och en påbyggnad i
gymnasiet.
1.
att bifalla motionen.
Körkortsutbildning under gymnasieutbildning - Motion 4.33
Många ungdomar går i dag arbetslösa, många av dessa hade kunnat erhålla ett arbete om dom
hade haft körkort för Personbil/lätt Lastbil. Ungdomarna har gått en yrkesinriktad utbildning
och erhållit en bra grundutbildning men när man då söker ett arbete så är det första som
arbetsgivaren frågar efter, ”Har Du körkort” annars har vi inget arbete till dig. Dom flesta
yrken i dag kräver att man har körkort för att kunna utföra ett förvärvsarbete.
1.
att Partistyrelsen och Centerns Riksdagsledamöter ska verka för att Regeringen
ser över möjligheten att gymnasieelever som går på en yrkesinnriktad linje
erhåller körkort
Christer Johansson - Klippan
Distriktets yttrande: Beslöts att anse motionen besvarad och skickas vidare till partistyrelsen
om en utredning av körkortsutbildning på gymnasienivå.

Motioner - Centerpartiet

Transcription

Similar documents

Motionerna i sin helhet

14 Yttrande över motion rörande stöd till

Motionerna i sin helhet

Motionerna i sin helhet

Protokoll 2015-09-14

Blankett för ledighetsansökan på HTS

Göteborgs Kultur och Miljö Arv, GKMA

Yttrande 1 och 4

Motionerna i sin helhet

Motioner - Centerpartiet

stämmohandlingar