Kris- och katastrofplan för Rålambshovsskolanskolan 2015-2016

Transcription

En handlingsplan för krisberedskap vid Rålambshovsskolan Stockholm
2015/2016
Rålambshovsskolans handlingsplan
för
kriser, katastrofer och akuta händelser
Kriser – Katastrofer - Akuta händelser 2015-08-05
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
TELEFONNUMMER VID AKUTÅTGÄRDER
INTERN TELEFONLISTA
RÅLAMBSHOVSSKOLANS KRISLEDNINGSGRUPP
ORGANISATIONSSTRUKTUR
AKUT KRISGRUPPSARBETE – EN CHECKLISTA GÖRS
RELATIONER TILL MASSMEDIA – Presskonferens och intervju
2
3
4
5
6
7
8
10
KRISHANTERING I SKOLAN
Emotionell första hjälpen till drabbade
KRISSITUATIONER
11
12
13
13
13
13
14
14
14
15
15
15
15
16
16
Bombhot i skolan
Brand i skolan
Gas
Våld och hot om våld
Våld mot personal
Obehöriga besök
SKOLANS ÅTGÄRDER VID:
DROGPÅVERKAN
SORG
Plötsligt dödsfall
Dödsfall vid sjukdom
MOBBNING/KRÄNKANDE BEHANDLING/DISKRIMINERING
OMHÄNDERTAGANDE VID OLYCKSFALL
Lättare olycksfall
Svårare olycksfall och akut sjukdom
L – ABC – FÖRSTA HJÄLPEN
L – Lägesbedömning/Livsfarligt läge
A – Andning
B – Blödning
C – Chock
SVÅRARE OLYCKSFALL OCH AKUT SJUKDOM
Allergisk/anafylaktisk chock
Astma-anfall
Avskuret finger
Benbrott
Blödning, stora sår
Brännskada
Diabetes
El-olyckor
Epilepsi/krampanfall
Förgiftning
Hjärnskakning
Köldskada
Näsblod
Stukning, vrickning, muskelskador
Svimning/medvetslöshet
”Sätta i halsen” – Främmande föremål i luftvägarna
Tandskada
Ögonskada
STRESSREAKTIONER
KRISER OCH DERAS FÖRLOPP
KLASSRUMSSAMTAL – AVLASTANDE SAMTAL
Information till samtalsledaren inför klassrumssamtal
Viktigt att tänka på för samtalsledaren
Mall/planering för klassrumssamtal
CHECKLISTA
KARTA – UTRYMNINGSPLAN
KARTA ÖVER SKOLAN MED UPPSAMLINGSPLATSER
17
17
17
18
18
18
18
18
19
19
19
19
19
19
20
20
20
20
20
20
20
21
21
21
21
21
22
(kopieringsunderlag)
23
24
25
25
26
27
28
30
30
2
INLEDNING
Detta är en handlingsplan för kris-, katastrof- och akutsituationer på Rålambshovsskolan
Stockholm.
Planen innehåller konkreta råd och anvisningar för hantering av de oväntade händelser som kan
inträffa på en skola.
Syftet med planen är att skapa en ram för hur skolan hanterar oväntade, plötsliga händelser. Den
ska ge en trygghet både i akuta och lugna situationer. Det är viktigt att den läses av all personal
med jämna mellanrum så att innehållet och handlingsalternativen är väl kända. Målet är att nöta
in ett förhållningssätt om en oväntad händelse skulle inträffa.
Det är brukligt att skilja på kris och katastrof. Med kris avses händelser som kan inträffa i
vardagen på en skola såsom olyckor och motsättningar av olika slag. Katastrof anger att
händelsen är omfattande och orsakar stort mänskligt lidande och där sedvanliga insatser inte
räcker till. Vi har även valt att skriva om akuta sjukdomstillstånd i denna plan.
Arbetet i akuta situationer och arbetet med revideringen av planen leds av Krisledningsgruppen.
På sida 6 anges vilka som ingår i denna grupp. Se även ”Organisationsstruktur”, sida 7.
Det finns ett exemplar av krisberedskapsplanen hos rektor, skolkurator och skolsköterska och på
skolans expedition. Dessutom finns handlingsplanen på skolans intranät.
Synpunkter på förbättringar av handlingsplanen lämnas till någon i Krisledningsgruppen.
Rektor ansvarar för att handlingsplanen utvärderas och revideras varje läsår
Gunilla Olsson
Rektor
3
TELEFONNUMMER VID AKUTÅTGÄRDER
SOS Alarm 112 Ambulans, Brandkår och Polis
Polisens larmcentral
114 14
Sjukvård
Astrid Lindgrens barnsjukhus
Solna 08-517 700 00
Huddinge 08-585 800 00
S:t Eriks Vårdcentral
08-519 860 60
Fleminggatan 24
Kvartersakuten Serafen, Vårdcentral
08-672 11 00
Hantverkargatan 2 D
S:t Eriks ögonsjukhus
08-672 31 00
Polhemsgatan 50
Folktandvården, akutmottagning
08-123 156 80
Akuttandvården S:t Eriks sjukhus, Polhemsgatan 48
Folktandvården, dagtid, Fridhemsplan
08-123 17 650
S:t Eriksgatan 24
Sjukvårdsrådgivningen
Vårdguiden
08 - 320 100
1177
Giftinformationen
akut 112, övrigt 08-33 12 31
Övriga telefonnummer
Socialtjänsten, Kungsholmen
Familjeenheten - mottagningen
Socialjouren, ingripande utanför kontorstid
Maria Ungdom, Missbruksrådgivning
vxl.08-508 08 000
08-508 40 000
08-672 45 00
Finsensv. 1
BUP Kungsholmen, Akutmottagning 8.00 - 16.00
08-514 525 00
S:t Göransgatan 106
BUP Akutmottagning – helger, kvällar och nätter
08-616 69 00
Sachsgatan 10, vid Södersjukhuset.
Ungdomsmottagningen
08-508 10 355
Norrtullsgatan 10
S:t Görans församling
08-545 709 50
Taxi
Taxi Stockholm
Taxi Kurir
Arbetsmiljöverket
08-15 00 00
08-30 00 00
010 - 730 90 00
4
INTERN TELEFONLISTA PÅ RÅLAMBSHOVSSKOLAN
Rektorsexpedition
508 08 700
Musiksal
508 08 735
Rektor
508 08 701
Gymnastikexpedition
508 08 718
Bitr.rektor
508 08 708
Arbetslag 6 B400
508 08 728
Skolintendent
508 08 702
Arbetslag 7 C300
508 08 713
Sjukanmälan elever
508 08 709
Arbetslag 8 C200
508 08 725
Fax
508 08 730
Arbetslag 9 B100
508 08 720
Personalrum
508 08 711
Speciallärare
508 08 715
Studie- och yrkesvalsv. 508 08 707
NO-inst.
508 08 712
Skolsköterskorna
508 08 716
Fysik-inst.
508 08 729
Kurator
508 08 703
Vaktmästarexpedition
508 08 719
Uppehållsrum
508 08 723
IT administration
508 08 706
Skolmåltid
508 08 721
Trä- och metallslöjd
508 08 724
Textilslöjd
508 08 717
Hemkunskap
508 08 714
Bild-inst.
508 08 734
5
RÅLAMBSHOVSSKOLANS KRISLEDNINGSGRUPP
Sammanträder i rektors rum. Sammankallande är rektor eller i ordning enligt nedan.
Namn
Tel. arbete Mobiltel.
Rektor Gunilla Olsson
508 08 701 076-1208701
Bitr.rektor Jenny Johansson
508 08 708 076-1208708
Bitr.rektor Eva Andersson
076-1249983
Skolintendent Ritva Olofsson
508 08 702 076-1208702
Kurator Susanne Eklund
508 08 703 076-1208703
Vaktmästare Carl Palfelt
508 08 719 070-4425349
Skolsekreterare Anna Hultberg
508 08 700 076-8254004
Skolsköterska Lena Liljeroth
508 08 716 076-1208716
Skolsköterska CSI Christina Ettefalk
508 08 716
IT administratör Lennart Engstrand
508 08 706 070-203 0048
Skyddsombud Rickard Claughton
508 08 715
Vid eventuell kraftig brand eller bombhot träffas krisgruppen på skolgården eller i andra hand på
Socialstyrelsen”, Rålambsvägen 3.
Skolan meddelar stadsdelens växel och förvaltningsledning om så behövs.
Tel. 50808000 resp. 50833000.
Arbetslagsledare
Anna Porsmyr
åk 6
076-124 99 81
Kim Pettersson
åk 7
076-237 98 44
Karin Cesar
åk 8
076-644 04 51
Joakim Carlberg
åk 9
076-120 87 26
6
ORGANISATIONSSTRUKTUR
Ledning och operativ verksamhet: Rektor Gunilla Olsson och
biträdande rektorer Jenny Johansson och Eva Andersson
Kontakt med massmedia: Rektor Gunilla Olsson
Vid brandlarm samlas följande ansvariga vid brandskåpet:
Gunilla Olsson Rektor, Jenny Johansson Bitr.rektor, Eva Andersson Bitr.rektor, vaktmästare
och korridoransvariga enligt nedan:
Fritidsassistenter
Ritva O
Bibliotekarie
Anders
Uppehåll / Matsalen
Musik / Teknik
Träslöjd / Idrott
Aulan
CSI D200
Susanne E
Desirée
Lennart E
Erica L
B100 / C100
B200
B300 / B400
C200 / C300
Återsamlas vid trappan utanför bilden för att vänta på klartecken för att gå in.
Expeditionspersonal går till vaktmästeriet för utdelning av skyltar och klasslistor.
Frånvaroregistreringen (om klar vid brandalarmet) på elever och lärare tas med till
vaktmästeriet.
Vaktmästare går till det ställe varifrån larmet gått.
Vaktmästare ringer Bevakningstjänst, tel. 08-619 50 00.
Vaktmästare ringer 112 för att kalla Brandkåren vid brand.
7
AKUT KRISGRUPPSARBETE
REKTOR …
… sammankallar krisledningsgruppen och leder krisarbetet.
KRISGRUPPEN SAMLAS
EN CHECKLISTA GÖRS
En checklista finns som kopieringsunderlag på sidan 28.
1.
VAD HAR HÄNT?
SAKLIG INFORMATION – FAKTA
Krisledningsgruppen skapar sig en bild över vad som hänt, fakta.
2.
VILKA ÄR DRABBADE?
Krisledningsgruppen gör en lista över vilka som är ”drabbade”, dvs på olika sätt
berörda av det som hänt (elever, personal, föräldrar)
Eventuella riskelever identifieras.
3.
VAD SKA VI GÖRA?
INSATSER
Krisledningsgruppen planerar vilka insatser som ska göras.
Personal – information
Personal – avlastande samtal, debriefing
Elever – information
Elever – klassrumssamtal (avlastande samtal)
Manifestation – i skolan
Bedömning av behov av extra resurser
Personligt informationsbrev från rektor till skolans föräldrar
Planering av klassrumssamtal
8
4.
VAD HAR VI GJORT?
VAD KOMMER ATT SKE HÄRNÄST?
Dessa frågor ställer sig krisledningsgruppen löpande, för att ha ”läget under
kontroll”, under hela tiden det akuta krisarbetet pågår.
5.
MASSMEDIA
Se nedan – ”Relationer till massmedia”.
9
RELATIONER MED MASSMEDIA
1. Om massmedia kontaktar skolan vid en krissituation hänvisas till rektor.
2. Vid rektors frånvaro skall biträdande rektor uttala sig eller den som fått
delegation i dennes ställe.
Presskonferens
Bjud in berörda media och de kontakter som redan är etablerade. Presskonferensen måste vara
öppen även för andra media. Uttalandet från skolan ska vara väl förberett genom
underhandskontakter med de närmast berörda. Kopia på uttalandet kan lämnas som pressrelease.
Intervju
Intervju genomförs enbart av rektor eller biträdande rektor.
Begär alltid besked om vad intervjun avser. Avböj att svara om inte helt klara fakta föreligger.
Avstå från antaganden. Besvara aldrig frågor om upplevelser eller känslor utan återge enbart vad
som faktiskt hänt.
Det är viktigt att erkänna begångna fel. Behåll lugnet - undvik att bli provocerad.
Var noga med att peka på vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av händelsen. Be att få
kontrollera sakinnehållet efter intervjun.
10
KRISHANTERING I SKOLAN
Alla skolor drabbas någon gång av en plötslig och oväntad händelse när någon elev eller vuxen
på skolan dör eller skadas allvarligt. Ibland berörs hela skolan av en krishändelse. Händelser kan
inträffa på skoltid eller på elevernas fritid. Det kan vara stora olyckor med många inblandade.
Vanligare är förstås att endast en eller ett par elever drabbas. En förälder kan bli svårt sjuk, ett
syskon kan omkomma, en olycka kan inträffa eller en elev kan ta sitt liv.
I en krissituation är det nödvändigt att snabbt skapa ordning. Därför ska skolorna ha en krisplan
där det står hur personalen ska agera vid olika händelser. Krisgruppen ska också ha beredskap att
möta de frågor och reaktioner som uppstår.
VAD ÄR EN KRIS?
En kris är en situation där våra tidigare erfarenheter och reaktionssätt inte är tillräckliga för att vi
ska bemästra situationen.
En krissituation …
• Uppkommer plötsligt och oväntat
• Är en fara för liv och hälsa
• Riskerar materiella värden
• Riskerar ideologiska värden
• Utvecklar starka känslor hos de berörda
11
EMOTIONELL FÖRSTA HJÄLP TILL DRABBADE …
•
•
•
•
•
•
Ge och visa trygghet och säkerhet
Acceptera de drabbades reaktioner
Var lyhörd, lyssna och låt de drabbade prata utan att du själv kommenterar
Ge saklig och äkta information
Avsätt rejält med tid och välj noga ut plats för samtal
Informera om vad som kommer att ske inom den närmsta framtiden
Information
•
•
•
Informationen ska vara korrekt och saklig
Ge informationen tidigt
Var taktfull
Skydda mot ytterligare stress
•
•
•
Skydda drabbade mot massmedia
Skydda drabbade mot publik
Skydda mot ytterligare starka intryck
”Håll om,
håll tyst,
håll ut”.
12
KRISSITUATIONER

BOMBHOT
•
Vid telefonsamtal med bombhot försök att förlänga samtalet genom att ställa upprepade
frågor.
Försök avgöra åldern på rösten.
Bedöm allvaret eller sannolikheten i hotet.
Underrätta rektor.
Utrym lokalerna om allvar bedöms föreligga, rektor gör bedömningen.
Ring polisen, telefon 112
Mottagaren noterar skriftligt det hot som framförts samt dokumenterar handläggningen.
Dokumentera händelsen (plats, datum, klockslag, inblandade personer).
•
•
•
•
•
•
•
 BRAND I SKOLAN
När branden upptäcks:
• Varna övriga i närheten.
• Larma 112
• Rädda de i omedelbar fara.
• Släck om möjligt elden, lämna annars lokalen.
• Följ utrymningsplanen som finns på varje våningsplan - bege dig omedelbart till
uppsamlingsplatsen.
• Möt räddningstjänsten och visa vägen.
• Dokumentera händelsen (plats, datum, klockslag, inblandade personer).

GAS
Om gas upptäcks:
• Larma 112
• Utrym utan att komma i kontakt med gasen.
• Dokumentera händelsen (plats, datum, klockslag, inblandade personer).
13
 VÅLD OCH HOT OM VÅLD
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Våld, hot och slagsmål skall avvärjas.
Försök tala personerna till rätta.
Begär hjälp om det inte går att stoppa.
Underrätta rektor.
Kontakta skolsköterskan om skada uppstått.
Underrätta föräldrar.
Kontakta de inblandades mentorer.
Våld och hot om våld ska polisanmälas.
Se stegen i Likabehandlingsplanen

VÅLD MOT PERSONAL
•
•
•
•
•
•
Våld, hot och slagsmål skall avvärjas.
Försök tala personerna till rätta.
Begär hjälp om det inte går att stoppa.
Underrätta rektor.
Våld och hot om våld ska polisanmälas.

OBEHÖRIGA BESÖK
•
•
Obehöriga som saknar ärende på skolan ombeds lämna lokalerna.
Massmedier skall ha rektors tillstånd att vistas i lokalerna.
14
SKOLANS ÅTGÄRDER VID:
 DROGPÅVERKAN
Elev:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kontakta rektor.
Kontakta skolsköterska och/eller kurator.
Kontakta mentor.
Samtal med eleven (rektor och skolsköterska, kurator).
Kontakta elevens vårdnadshavare.
Besök på Maria Ungdom i samråd med elevens vårdnadshavare.
Elev uppvisar intyg på att kontakten med Maria Ungdom är avslutad.
Skolkurator gör anmälan till Socialtjänsten.
Dokumentera händelsen (plats, datum, klockslag).
Personal:
• Kontakta rektor.
 SORG
Plötsligt dödsfall
Krisledningsgruppen sammankallas.
Krisledningsgruppen/rektor:
• En checklista görs.
• Berörda på skolan samlas och informeras.
• Kontakta diakon / församlingspräst
• Fördela arbetsuppgifterna.
• Kontakta anhöriga. Den sörjande familjens önskemål om vidare information respekteras.
• Minnesstund arrangeras.
• Kontakt med polisen vid behov.
• Massmediakontakt vid behov.
• Dokumentera händelsen (plats, datum, klockslag).
Skolkurator:
• Akut psykosocial hjälp till drabbade och anhöriga.
• Stödsamtal.
• Kontakt med kyrkan, socialtjänsten vid behov.
Skolsköterska:
• Akut medicinsk hjälp till drabbade och anhöriga.
• Medicinskt ledningsansvar tills ev läkare anländer.
• Stödsamtal.
15
Dödsfall vid sjukdom
Kontakta rektor.
Rektor/mentor:
• Informera berörda på skolan.
• Kontakta diakon / församlingspräst
• Kontakta anhöriga. Den sörjande familjens önskemål om vidare information respekteras.
Skolkurator och skolsköterska:
Finns tillgängliga som stöd för elever, personal och anhöriga.
Insatser:
• Beroende på hur nära den avlidne stod eleverna, avsätts tid för att tala om dödsfallet i
klassen.
• Rektor ansvarar för kondoleanser.
• Möjlighet för de elever och personal som önskar delta i begravningen i samråd med den
sörjande familjen.
• Skolsköterska och skolkurator ansvarar för fortlöpande stöd och kontakt med berörda
elever.
 DISKRIMINERING/MOBBNING/KRÄNKANDE BEHANDLING
Skolan har en handlingsplan för att motverka diskriminering, mobbning och annan kränkande
behandling – Likabehandlingsplan. Där definieras vid vilka situationer den handlingsplanen ska
gälla.
16
OMHÄNDERTAGANDE VID OLYCKSFALL
Förbandsmaterial finns i skolsköterskans skåp samt i speciella förbandslådor och -väggar/tavlor.
Lättare olycksfall
• Kontakta skolsköterskan – på plats eller via telefon.
• Kontakta mentor.
• Ring vid behov närmaste vårdcentral eller vårdguiden för rådgivning
För tel.nr se telefonlista sid 4 och 5
L-ABC - Första hjälpen se sid 18
Vid behov av sjukvård följer personal med.
Överväg taxiresa om tillståndet kan försämras.
Svårare olycksfall och akut sjukdom
•
•
•
•
•
•
•
•
Kontakta skolsköterskan om hon finns på plats.
Kontakta mentor
Åk med taxi till närmaste akutsjukhus. Personal medföljer.
Ta med namn och personuppgifter på den skadade.
För rådgivning kan akutmottagning på närmaste akutsjukhus eller Vårdguiden kontaktas.
Vid behov tillkallas ambulans och eventuell förstärkning.
För tel.nr se telefonlista sid 4 och 5
Följ med till sjukhuset och stanna kvar tills anhörig anlänt.
•
Se ytterligare instruktioner på sid 19-22
•
L-ABC - Första hjälpen se sid 18
Informera
Meddela rektor och/eller krisledningsgruppen vad som hänt.
Kontakta
Krisledningsgruppen kontaktar närmast anhörig.
Larm av ambulans
Slå 112 och tala om vad som hänt och vad du heter och varifrån du ringer.
Lägg inte på luren direkt utan var beredd på frågor från larmoperatören.
Taxi
08-15 00 00, 08-30 00 00
Begär kvitto vid taxiresa.
OBS! Alla olycksfall meddelas i efterhand skolsköterskan som bevakar att anmälan till
försäkringsbolag och Försäkringskassa (skadeanmälan) sker. Svårare olycksfall ska
anmälas till Arbetsmiljöverket (skyddsombud/skolledning).
17
L-ABC - FÖRSTA HJÄLPEN
L - Lägesbedömning/Livsfarligt läge
Ropa på hjälp – ropa högt!
Överblicka. Bedöm om risk finns för ytterligare skada (brand, gas, trafik eller annat).
Varna andra.
Hindra ytterligare skada genom att föra den eller de skadade ut ur riskzonen.
Tillkalla hjälp. Ring 112.
Ge första hjälpen.
A - Andning
Undersök först!
Försök få kontakt genom att ropa högt och skaka försiktigt axlarna på den skadade.
Se - Lyssna - Känn!
En medvetslös reagerar inte och ser livlös ut - Följ hjärt- lungräddningsprogrammet (HLR)!
B - Blödning
Stanna en stor blödning genom högläge och fingertryck. Gör sedan ett tryckförband.
Använd helst handskar!
C - Chock
Förebygg skadechock vid alla olycksfall genom vila, varsamhet och värme.
Ge aldrig dryck!
Kännetecken på skadechock:
• svag, snabb puls
• gråblek, kallsvett, fryser
• hastig, ytlig andning
• oro, matthet
• törst
18
SVÅRARE OLYCKSFALL OCH AKUT SJUKDOM
ALLMÄNT
Ibland inträffar svårare olycksfall och akut sjukdom i ens närhet.
Följande råd är enkla och kortfattade. De bör ses som korta anvisningar om vad en medmänniska
kan göra i en akut situation.
Försök uppträda lugnt!
Det är det första rådet som är både det enklaste och det svåraste. Panik hos den drabbade eller i
omgivningen kan leda till skadechock.
Kallsvettig, blek hud, oro och förvirring kan vara de första tecknen. Situationen kan ibland
förhindras genom ett lugnt uppträdande och värme (en filt, jacka eller dyl).
Lämna aldrig en skadad/chockad person ensam.
TILLSTÅND
Allergisk/anafylaktisk chock
En allergisk/anafylaktisk chock uppstår när vissa allergiker utsätts för en massiv exposition av
det som man är allergisk emot. Det kan t ex ske när en nötallergiker utsätts för nötter som även
kan vara luftburet. Vid anafylaktisk chock larma ambulans. Ge akt på andningen. Var beredd på
att starta hjärt- lungräddning (HLR).
Astma-anfall
Sätt den drabbade med armarna vilande högt på t ex en stolsrygg eller en fönsterkarm för att
vidga bröstkorgen. Öppna eventuellt ett fönster. Om den egna medicinen saknas eller ej hjälper
inom kort, uppsök närmaste vårdcentral/akutsjukhus.
Avskuret finger
Lägg personen ner med den skadade handen i högläge. Lägg tryckförband. Lägg fingret i plastpåse som tillsluts väl. Förvara påsen i en ytterpåse med isvatten. Till handkirurg med ambulans.
Benbrott
Vid benbrott bör man undvika att ändra läget av den skadade kroppsdelen. Misstänks brott på
ryggraden bör den skadade inte flyttas alls. Om det är nödvändigt, släpa undan den skadade med
hjälp av en filt eller jacka. Larma ambulans och låt ambulanspersonalen ta ansvar för hur
flyttning ska ske.
Blödning, stora sår
Lägg den skadade ner. Håll blödningen högt och försök stoppa den med tryckförband. Larma
ambulans. Var observant på om medvetandegraden förändras. Var beredd att starta hjärtlungräddning (HLR). Vid kraftigt våld mot buken kan inre blödningar uppstå.
Symptom: blekhet, kallsvett, oro. Lägg den skadade ner. Benen högt. Larma ambulans.
OBS! Dra inte ut en eventuell kniv på en skadad person. Blödningen kan då öka.
19
Brännskada
Skölj omedelbart med svalt vatten. Håll den skadade kroppsdelen i svalt vatten i minst 20 min,
helst tills det inte gör ont längre. Lägg på torrt och luftigt förband. Rör ej blåsorna. Om brännskadan är större än den skadades handflata eller verkar vara djup - till sjukhus.
Diabetes
En diabetiker som behandlas med insulin kan i vissa fall få s k känning. Det beror på att
blodsockret har blivit för lågt. Personen blir blek, kallsvettig, verkar okoncentrerad och orolig.
Ge snabbt något att äta eller dricka t ex mjölk och smörgås, juice, druvsocker eller något annat.
Skicka aldrig hem en person med känning utan tillsyn. Situationen kan bli värre. Vid
medvetslöshet får ej mat eller vätska ges. Larma ambulans vid medvetslöshet.
El-olyckor
Ta aldrig direkt i en människa som är i kontakt med något strömförande. Kan du inte omedelbart
bryta strömmen så ta ett torrt, icke ledande föremål till hjälp för att snabbt rycka bort den
skadade från strömkällan. Skicka till sjukhus för kontroll. Om medvetslöshet inträffar starta
hjärt- lungräddning (HLR).
Epilepsi/krampanfall
Ett större krampanfall medför vanligen medvetslöshet och ryckningar i kroppen. Oftast är anfallet självbegränsande och upphör inom några minuter. Lägg den skadade på sidan och framåtlutad på plant underlag på sådant sätt att personen inte skadas av sina ryckningar.
Lossa ev. åtsittande kläder. Stoppa inte in något i munnen. Bett i tungan är helt ofarligt och läker
snabbt. Någon som veterligen har sitt första anfall ska föras till sjukhus.
Ta tid - om anfallet pågår mer än fem minuter ska ambulans larmas.
Förgiftning
Vid misstanke om förgiftning ge dryck, gärna mjölk annars vatten, saft eller det du snabbast kan
nå. Ring Giftinformationscentralen för instruktioner. Tel dagtid: 33 12 31, jourtid 112.
Framkalla aldrig kräkning om det nedsvalda är lut, syra eller petroliumprodukter (t ex dilutin,
lacknafta, varnolen, tändvätska eller liknande). Försök alltid få tag i det preparat eller ämne som
har orsakat förgiftningen för information till Giftinformationscentralen eller läkare.
Hjärnskakning
Om någon får ett slag mot huvudet kan detta leda till hjärnskakning. Inträffar en stunds medvetslöshet, minnesförlust, kräkningar, svår huvudvärk, yrsel, dubbelseende, stickningar i händer
och/eller fötter ska personen föras till sjukhus. Konferera ev med sjukhusets akutmottagning eller
sjukvårdsupplysningen om transportsätt. Vid endast lättare huvudvärk kan man avvakta och
observera den skadade någon timme. Skicka ej hem utan tillsyn. Informera om vad som har hänt
och att vidare observation bör ske ett antal timmar framöver.
Köldskada
Värm den frusna kroppsdelen långsamt. Använd ljummet vatten eller den egna kroppen. OBS!
Det är helt fel att gnida med snö. Massera aldrig. Ge gärna varm dryck om den drabbade är vid
medvetande. Vid allmän förfrysning måste man snabbt till sjukhus.
20
Näsblod
Nyp om näsans mjuka delar, håll kvar i 5-10 minuter. Sitt upprätt, gärna lätt framåtböjd. Om det
inte slutar att blöda så rulla ihop en kompress, lite bomull eller liknande till ett lillfingers tjocklek. Smörj om möjligt in rullens spets med någon salva så att den inte fastnar i såret. För upp
rullen i den blödande näsborren. Nyp sedan om näsan i fem minuter igen.
Proceduren kan ev upprepas en gång till. Om blödningen fortfarande inte har stannat så uppsök
sjukhus.
Stukning, vrickning, muskelskador
Symptomen är smärta, svullnad och nedsatt rörlighet. Håll kroppsdelen högt och linda med
elastisk binda alt. tryck med händerna i 20 min. Linda sedan om lösare. Vid svåra smärtor till
läkare.
Svimning/medvetslöshet
Svimning beror vanligen på blodtrycksfall. Blodtillförseln till hjärnan minskar, den drabbade blir
blek, ibland kallsvettig och faller ihop. Vid horisontalläge regleras blodtrycket snabbt och
personen kvicknar till. Höj gärna fotändan. Vila 10-20 minuter. Om personen därefter känner sig
bra behövs inga ytterligare åtgärder om inte svimningsattackerna återkommer. Då bör en
läkarundersökning genomföras. Kvarstår en viss omtöckning efter svimningen ska sjukhus
uppsökas.
Om personen inte ganska omedelbart kvicknar till har medvetslöshet inträtt. Den medvetslöse är
helt slapp och reagerar inte för ljud- och synintryck eller vid beröring.
Starta hjärt- lungräddning (HLR). Larma ambulans.
”Sätta i halsen” - Främmande föremål i luftvägarna
Främmande föremål eller en matbit kan råka fastna i luftvägarna, vanligen vid stämbanden. Då
uppstår ofta en kramp kring föremålet. Krampen släpper efter någon minut, men under tiden kan
den drabbade bli blå i ansiktet genom andningshindret. Om personen ej hostar: Luta hans
överkropp framåt. Dunka kraftigt, upp till fem gånger, i ryggen mellan skulderbladen eller ställ
dig bakom personen med dina armar runt hans midja och tryck hårt inåt-uppåt så att en snabb
sammanpressning av bröstkorgen sker (Heimlich manöver). Till sjukhus för kontroll. Om hindret
ej lossnar - starta hjärt- lungräddning (HLR).
Tandskada
Utslagna permanenta tänder sätts på plats. Är tanden smutsig håll i kronan (ej roten) och skölj i
ljummet vatten. Om tanden ej kan sättas på plats så förvara den i lite mjölk eller ännu hellre i
munnen t ex innanför underläppen eller under tungan. Till tandläkare inom en timme.
När tänder har lossnat lite men fortfarande sitter kvar är det viktigt att inte bita ihop, till tandläkare. Varje större våld mot munnen kan medföra tandskada och tandläkare bör uppsökas.
21
Ögonskada
•
Vid ”skräp i ögat” vid metallarbete som svarvning, fräsning eller liknande, åk omedelbart
till sjukhus.
•
När någon fått syra eller lut i ögat gäller det att handla sekundsnabbt! Spola omedelbart
med en mjuk, ljummen vattenstråle (alt. använd speciell ögonduschflaska). Håll isär
ögonlocken. Spola i minst 15 minuter. Till sjukhus.
•
”Skräp i ögat” - skölj rikligt med ljummet vatten. Om besvären kvarstår åk till sjukhus.
•
Ett slag mot ögat kan medföra skador. Om dimsyn eller suddig syn, om ögat är rött eller
om det skaver och/eller värker ska sjukhus uppsökas.
22
Kopieringsunderlag
STRESSREAKTIONER
De vanligaste omedelbara reaktionerna:
•
•
•
•
chock och misstro
rädsla och protester
apati och förlamning
fortsättande av aktiviteter
Dessa reaktioner innebär att eleven (liksom vuxna) håller sanningen en bit på avstånd – det
behövs lite tid för att riktigt orka ta in vad som hänt.
De vanligaste efterreaktionerna:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
ångest och sårbarhet
påträngande minnesbilder
sömnsvårigheter
sorg och saknad
irritabilitet och vrede
skuldkänslor, självförebråelser och skam
svårigheter att koncentrera sig på skolarbetet
kroppsliga symptom
annorlunda reaktion i förhållande till kamrater (drar sig undan, aggressivt beteende)
Ungdomar har vanligen många kortare perioder av sorg eller reaktioner på en krishändelse till
skillnad från vuxna som har en längre sammanhängande period.
23
KRISER OCH DERAS FÖRLOPP
Kriser är ett naturligt inslag i det mänskliga livet. De kriser som vår krispärm handlar om, är
kriser orsakade av yttre händelser som kan komma att påverka oss som människor. Det är viktigt
att känna till de olika faser en människa går igenom för att lättare kunna förstå våra egna
reaktioner inför det skedda. Det underlättar också bearbetningen av krishändelsen samt ökar
förståelse för andras reaktioner.
Krisreaktionerna delas in i 4 faser: chockfasen, reaktionsfasen, reparationsfasen och nyorienteringsfasen. Nedan följer en kort översikt.
Chockfasen:
Den varar från ett kort ögonblick upp till 2-3 dygn. Det som händer kan vara en känsla av overklighet. ”Det här händer inte mig”, bara andra. Det är också möjligt att ”frysa” sina känslor för att
senare börja känna. Det kan ge en känsla av att vara en iakttagare. Dessutom kan vi reagera med
panik och förvirring.
Det förekommer också fysiska reaktioner såsom hjärtklappning, yrsel, illamående, svettningar,
muskelspänningar eller matthetskänsla. Vad vi än känner är det helt normalt, eftersom vi ännu
inte kan förstå det som skett.
Reaktionsfasen:
Den här fasen pågår under en till några månader. Nu börjar vi kunna förstå det som har hänt och
då kan även sorgearbetet komma igång.
Vanliga reaktioner är att vi återupplever det som inträffade. Ångest är också vanligt. Vi blir mer
sårbara. Det kan göra att vi blir okoncentrerade i arbetet och kan ha svårt att komma ihåg saker.
Sömnsvårigheter kan uppstå. Det kan vara svårt att somna och mardrömmar är vanligt.
Andra känslor kan vara skuld, skam och självförebråelser. Det är lätt att känna aggressivitet och
ilska.
Dessutom kan frågor av existentiell natur komma. Vi kan börja fråga oss vad meningen med
livet är o s v.
Reparationsfasen:
Den pågår från någon månad fram till ett halvt - ett år efter det inträffade. Vi kan då börja
acceptera det som inträffade och se framåt. Det är dock viktigt att inte skönmåla tiden före det
inträffade utan minnas att den tiden också hade sina bekymmer.
Nyorienteringsfasen:
På den här fasen finns det ingen avslutning. Vi lever vidare med ett ärr och kan minnas det
skedda under kortare perioder av sorgsenhet.
Litteratur: Cullberg, Kris och utveckling
24
KLASSRUMSSAMTAL – AVLASTANDE SAMTAL
Erfarenheten visar att tidiga insatser i den naturliga miljön gör att de drabbade snabbare kan
återgå till det normala, till att fungera som ”vanligt ”igen, efter en krisartad händelse. När man
får möjlighet att prata igenom det som hänt i detalj och få tillgång till fakta om det inträffade,
samt får berätta om sina egna tankar och känslor inför händelsen, påskyndas processen under
krisens chock- och reaktionsfas och återgången till det ”normala” blir snabbare.
För att kunna genomföra ett sådant samtal så behöver samtalsledaren ha tillgång till följande
information innan samtalet påbörjas:
Information till samtalsledaren inför samtalet med klassen/ gruppen
FAKTA
Fakta om händelsen.
– Vad har hänt?
– Var? När? Hur?
Fakta om drabbade.
– Vilka är drabbade?
– På vilket sätt?
– Vad har de fått för hjälp/omhändertagande?
INFORMATION
Praktisk information som kan lämnas till de aktuella eleverna (vad händer efter
samtalet? nästa dag – lektioner som vanligt?, m m)
GENOMFÖRANDE
– Var, när, hur?
– lokal,
– datum, tid,
– vilka elever
Uppföljande samtal?
Kopieringsunderlag
25
Viktigt att tänka på för samtalsledaren …
• Den eller de som samtalar med eleverna bör, om möjligt, vara kända för
dem.
• Att ge ett lugnt och tryggt intryck är mycket viktigt.
• Om du känner att du inte klarar av det är det bättre att lämna över till någon
annan vuxen.
Normala reaktioner är;
rädsla, ångest,
ilska, vrede,
skuldkänslor, sorg,
koncentrations- och sömnsvårigheter
• Bekräfta de reaktioner som eleven visar (t ex, jag ser att du är ledsen, arg ...)
• Tänk på att ungdomar reagerar mycket olika.
• Uppmuntra eleverna att lägga armen om någon som gråter.
• Uppmuntra eleverna att stötta varandra den närmaste tiden.
• Uppmuntra eleverna att prata hemma med sina föräldrar, kamrater.
• Uppmuntra till att skriva och rita de tankar och känslor som kommer upp.
• Uppmuntra eleverna att fortsätta med sina vardagliga bestyr och
fritidssysselsättningar. De sörjer inte mindre för att de någon gång får tänka
på annat!
Försök att bedöma om det är någon elev som behöver mer hjälp.
Ta i så fall kontakt med rektor, skolkurator eller skolsköterska som ser
till att omyndig elevs vårdnadshavare kontaktas.
Mall för avlastande samtal – klassrumssamtal finns på nästa sida
Kopieringsunderlag
26
MALL/ PLANERING – KLASSRUMSSAMTAL – AVLASTANDE SAMTAL
Innan samtalet:
Information om händelsen – Anteckna fakta!
……………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………
I klassrummet:
1. Presentation av dig och varför du är där.
2. Informera om vad som hänt.
Berätta för eleverna de fakta du känner till. Var mycket konkret, det sätter stopp för
ryktesspridning. Om du inte kan svara på deras frågor, säg att du ”inte vet”, spekulera inte.
3. Gå igenom de regler som gäller för samtalet och samvaron i gruppen.
•
•
•
Ingen är tvingad att prata (men det är genom att prata som det så småningom kan kännas
lättare).
Det som sägs ska stanna inom gruppen.
Betona rätten till egna känslor, åsikter och reaktioner.
4. Be eleverna berätta om hur de fick veta om händelsen:
-
När fick du höra om händelsen?
Var var du då?
Vad gjorde du då?
Vilken var din första tanke?
Hur tänkte du sedan?
Hur är det nu?
5. Manifestation/ symbolhandling beroende på händelsens art (t ex tända ett ljus, tyst minut)
6. Avsluta med att informera om vad som kommer att hända under resten av dagen:
•
•
•
Program för resten av dagen
Personal tillgängliga, var de finns
Vad händer i morgon? Lektioner som vanligt?
•
•
•
Gör upp planer för den närmsta tiden.
Vad ska de göra när de kommer hem? På sin fritid?
Uppmuntra till kreativa manifestationer för att uttrycka medkänsla med de drabbade.
7. Meddela tid för uppföljande samtal! (vid behov)
Kopieringsunderlag (2 sidor)
27
CHECKLISTA
Använd loggbok!
VAD HAR HÄNT?
SAKLIG INFORMATION – FAKTA
Skriv ner händelsen
Plats
Datum
Klockslag
Inblandade personer
VILKA ÄR DRABBADE?
Gör en förteckning över drabbade
Elever
Personal
Vårdnadshavare
Ev. riskelever
28
Överväg vad som behöver göras (se krisplanen)
– ange datum och ansvarig
Kontakta polisen
Polisanmälan
Kontakta socialtjänsten
Anmälan till socialtjänsten
Anmälan arbetsmiljöverket
VAD SKA VI GÖRA?
INSATSER (ange var, när, hur, ansvarig)
Personal – information
Personal – avlastande samtal, debriefing
Elever – information
Elever – klassrumssamtal (avlastande samtal)
Manifestation – i skolan
Personligt informationsbrev från rektor till skolans vårdnadshavare
Planering av klassrumssamtal
Bedömning av behov av extra resurser
MASSMEDIA
Skriftlig information om händelsen – pressrelease
VAD HAR VI GJORT? – VAD KOMMER ATT SKE HÄRNÄST?
Frågor som krisledningsgruppen ställer sig löpande
29
NÄR LARMET GÅR
Personal och elever
1. Vuxna kontrollerar att alla elever följer med ut till uppsamlingsplatsen.
Vid häftig brand samlas alla i Rålambshovsparken.
2. Dörrar och fönster ska stängas där man befinner sig. Hissar används ej.
3. Varje mentor ansvarar för sin klass. Klasskylt med klasslista
hämtas av mentor på vaktmästarexpeditionen. Övriga lärare går till
vaktmästarexpeditionen för att få instruktioner från
expeditionspersonalen för de klasser som saknar mentor.
Eleverna ställer sig på skolgården klassvis i bokstavsordning enligt skissen nedan.
Lärare kontrollerar med hjälp av klasslistan att alla är med. Om elev saknas ring
vårdnadshavare. Avrapportera till krisgruppen vid trappan.
Håll skylten högt med gröna sidan vänd mot utrymningsledningen när du vet var alla elever är.
Om inte – röda sidan.
Lärarna för besökande skolor ansvarar för avprickning av sina elever
5. Skolmåltidspersonal hjälper till att utrymma matsalen.
6. CSI, gäster och elever från andra skolor samlas vid bollplanen.
7. Eleverna går in årskursvis efter klarsignal från skolledningen.
A-huset
Entrén mot
Gjörwellsg.
Brandskåp
B-huset
D-huset
C-huset
6
7
8
6
7
8
6
7
8
6
7
8
6
7
8
Gäster
CSI
+ Gäster
Gröna huset
boden
Trappan
utanför
bildsalen
Bollplan
9
9
9
9
9
9
30

Kris- och katastrofplan för Rålambshovsskolanskolan 2015-2016

Transcription

Similar documents

Personlig handlingsplan BFL

Forward Bygg & Entreprenads arbetsmiljöplan

Preliminärt program för Kraftsamling 2015

Handlingsplan för handhavande av olycksfallsrapport för elev

Strategi och handlingsplan- Äldre

Överdeterminerade kriser

Presentation Thord Eriksson Civila aktörers beredskap augusti 2015

Frånvarotrappan