Bilagor - Landstinget i Uppsala län

Transcription

FÖREDRAGNINGSLISTA
Landstingsstyrelsens sammanträde tisdagen den 3 mars 2015 kl. 13
Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala
Nr
Ärende
33
Val av justerare. I tur: Nina Lagh
Dnr
Tid för justering: fredagen den 6 mars 2015.
34
Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet
35
Landstingsdirektörens rapport
CK 2014-0003
36
Regionkommunbildning i Uppsala län
CK 2015-0090
37
Effektivare hantering av patientanmälningar inom Landstinget i Uppsala län
CK 2012-0161
38
Införande av ledningssystem i landstinget
CK 2013-0334
39
Plan för intern kontroll 2015 – landstingsstyrelsens verksamheter
CK 2014-0350
40
Införande av incitament/system för resultathantering
CK 2012-0223
41
Förfrågan om tilläggsfinansiering Inera 2015
CK 2015-0091
42
Programarbete för ombyggnad och uppgradering av interventionslab 10/20,
byggnad B9, Akademiska sjukhuset
CK 2015-0075
43
Programarbete för uppgradering och renovering av helikopterflygplatsen på
Akademiska sjukhuset
CK 2015-0076
44
Markköp för uppförande av vårdcentral i Almunge
CK 2015-0051
45
Krishanteringsplan med reglemente för krisledningsnämnden
CK 2015-0046
46
Ansökan om rikssjukvård för behandling av svåra brännskador
CK 2014-0362
47
Granskning av mål- och resultatstyrning inom landstinget – Svar till revisionen CK 2014-0446
48
Granskning av delårsrapporten 2014 – Svar till revisionen
CK 2014-0422
49
Granskning av landstingets budgetprocess – Svar till revisionen
CK 2014-0423
50
Granskning av omhändertagande av äldre multisjuka – Svar till revisionen
CK 2014-0424
51
Granskning av ändamålsenlighet och tillgänglighet inom barnoch
ungdomspsykiatrin – Svar till revisionen
CK 2014-0425
52
Kostnadsfria läkemedel för barn – Remissyttrande till Socialdepartementet
CK 2014-0389
53
Rekommendation screening för livmoderhalscancer – Remissyttrande till
Socialdepartementet
CK 2015-0040
54
Förlag på personer till Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala –
Valärende
CK 2015-0044
55
Anmälan av beslut enligt delegation
CK 2015-0007
56
Skrivelser för kännedom
57
Ersättare i MÄLAB – Valärende
CK 2015-0005
Bilaga § 35
2015-02-23
Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens
rapport mars 2015
Överenskommelser om verksamhet och budget 2016-2018
Arbetet med att ta fram förslag till överenskommelser om verksamhet och budget för
2016-2018 har startat. Första förhandlingsmötet är genomfört med Akademiska
sjukhuset den 9 februari, Lasarettet i Enköping den 10 februari samt Hälsa och
habilitering 11 februari. Möten kommer att hållas med Folktandvården den 16 februari
och Primärvården den 25 februari. Deltagare i förhandlingsgrupper och ev.
undergrupper är utsedda. Nytt för perioden 2016-2018 är att överenskommelsen
kommer att omfatta både ägar- produktions- och beställar-/befolkningsperspektiven för
att samla ihop den politiska styrningen. Presidiemöte med hälso- och
sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott och produktionsstyrelsens arbetsutskott är inbokat till
den 12 mars. Ytterligare presidiemöte ska bokas in i april. Ny tidplan föreslås som
innebär att HSS fastställer överenskommelserna vid HSS sammanträde i juni. Arbetet
med att ta fram underlag till överenskommelserna för 2017-2019 kommer kunna
påbörjas tidigare, redan under hösten 2015.
Patientsäkerhet
I syfte att skapa en mer ändamålsenlig organisation för patientsäkerhetsfrågor samlar
hälso- och sjukvårdsavdelningen nyckelfunktioner i ett team. Teamet beräknas finnas på
plats från 1 april och innefatta följande funktioner: patientsäkerhetssamordnare,
stödfunktion för landstingets avvikelsehanteringssystem Medcontrol samt
landstingsövergripande samordnare för förvaltning av infektionsverktyget.
Prestationsmedel från äldre- och psykiatrisatsningen
Fördelning av prestationsmedel från äldre- och psykiatrisatsningen är klar. I
beredningen deltog företrädare för de förvaltningar som arbetar med berörda
målgrupper. Koncernledningens hälso- och sjukvårdsgrupp står bakom besluten. I
fördelningen av psykiatrimedel har stor hänsyn tagits till att vi även ska klara årets
prestationskrav. Största delen läggs på att klara vårdgarantin för barn. Medel används
även till arbete med kvalitetsregister, minskad tvångsvård och ökad användning av
verktyget samordnad individuell plan. Prestationsmedel från äldresatsningen används
bl.a. till utökade apotekarresurser för läkemedelsgenomgångar, analys av oplanerade
återinskrivningar, processledare för implementering av nationella riktlinjer t.ex.
hjärtsvikt, samordning kring färdigbehandlade patienter i väntan på kommunplacering
och behovsanalys avseende närvårdplatser i Tierp. En stor del av prestationsmedlen
läggs i en fond, för verksamheter att söka utvecklingsmedel från, för att förbättra vården
för de mest sjuka äldre.
Nya lokaler på Tierps vårdcentrum för Hälsa och habilitering
Hälsa och habilitering inviger sina nya lokaler i Tierp den 6 mars. Verksamheter som
tidigare fanns på Bäggeby samlas nu på Tierps vårdcentrum: Habiliteringen för
Bilaga § 35
2
barn och vuxna, Hörcentralens audionommottagning (som från 1 mars byter namn till
Landstingets audionommottagning) och Syncentralens mottagning.
FoU-forum om hur riktlinjer från STRAMA tillämpats vid vårdcentraler i
Dalarna
Hälsa och habiliterings FoU-avdelning bjuder under våren in medarbetare vid Hälsa och
habilitering och primärvården till seminarier där rapporter,
utvecklingsarbeten, metoder och frågeställningar med en vetenskaplig ansats diskuteras.
Vid nästa tillfälle, 5 mars, handlar det om ”Att göra lika när allt är olika Överenskomma arbetssätt en förutsättning för att bli bättre”.
Malin André, distriktsläkare, forskningssamordnare för primärvård Hälsa och
habilitering, Monica Cornefjord, utvecklingschef och Karolina Eldelind,
verksamhetsutvecklare vid Primärvården presenterar hur två vårdcentraler i Dalarna
tillämpat riktlinjer från STRAMA och diskuterar kring att arbeta utifrån riktlinjer och
överenskomma arbetssätt/standards.
Hearing om 15-metoden
Folkhälsoenheten vid Hälsa och habilitering anordnade 5 februari en hearing om 15metoden som ett led i uppdraget att stödja och utveckla det sjukdomsförebyggande
arbetet för den samlade primärvården.
Metoden innebär att personer med alkoholproblem identifieras genom att få minst 15
AUDIT-poäng vid en screening. Varje vårdsamtal under behandlingen kan
klaras av på 15 minuter.
Målgruppen vid hearingen var verksamhetschefer från den samlade primärvården och
nyckelpersoner inom landstinget och kommunen i Uppsala län.
Sven Andréasson, professor och överläkare i Stockholms läns landsting, och Agneta
Öjehagen, professor vid Lunds universitet, informerade om olika studier kring
alkoholmissbruk samt 15-metoden, som redan idag används i Stockholm läns landsting.
Därefter hölls en paneldebatt med föreläsarna och Christina Nehlin Gordh,
socionom och medicine dr, Uppsala Universitet, Tobias Eriksson, chefs-överläkare,
Akademiska sjukhuset samt Malin André, distriktsläkare och forskningssamordnare
vid Hälsa och habilitering. I paneldebatten väcktes frågor om evidens kring metoden
samt tankeväckande om kommunens ansvar i vårdflödet.
Regiondag kring kommunikation och kognition
En regiondag för logopeder och arbetsterapeuter anordnades på Hjälpmedelscentralen
28 januari om kommunikation och kognition inom funktionshinderområdet.
Deltagarna fick ta del av olika forskningsprojekt och utvecklingsarbete inom området,
både sådana som bedrivs i Uppsala men även i andra landsting. Några projekt
som presenterades var ”Forskning kring användning av ögonstyrd dator för barn med
omfattande rörelsehinder”, ”En enklare vardag – utveckling av en applikation
tillsammans med unga vuxna med ryggmärgsbråck” samt olika utvecklingsprojekt som
pågår i regionen.
Landstinget får del av sjukskrivningsmiljarden 2014
Landstinget har uppfyllt regeringens alla prestationsinriktade krav inom det statliga
stimulansmedlet sjukskrivningsmiljarden för år 2014 vilket innebär 18 miljoner kronor.
För följande villkorade områden finns fem handlingsplaner: jämställd sjukskrivning,
försäkringsmedicinsk kompetensutveckling, tidig samverkan, psykisk ohälsa för
Bilaga § 35
3
patienter i yrkesför ålder samt införande av intygstjänst/statistiktjänst. En förutsättning
för att ta del av dessa medel 2015 är att ett samlat processtöd inkl försäkringsmedicinskt
kunnig läkare i frågorna säkerställs och att en funktion för koordinering
(rehabiliteringskoordinatorer) inom sjukskrivningsintensiva verksamheter, såsom t ex
vårdcentraler, inrättas.
Implementering av nationella riktlinjer vid diabetes
Två samordnande diabetessköterskor finns sedan 19 januari på plats på ledningskontoret
för att tillsammans med det lokala diabetesrådet implementera de nya nationella
riktlinjerna för diabetes samt stödja arbetet med ökad registrering i det nationella
diabetesregistret. Förbättringsarbete utifrån indikatorer i öppna jämförelser ingår också.
Arbetet inleds med inbjudan om besök på samtliga vårdcentraler, möten med
diabetessköterskor samt utarbetande av vårdprogram. Arbetet pågår under hela 2015.
Uppföljning och utvärdering
Resultaten av den genomförda granskningen av 12 vårdcentraler visade att majoriteten
av vårdcentralerna i huvudsak följer avtal och regler för vårdvalsverksamheten. Det
finns dock förbättringsutrymmen, exempelvis avseende diagnossättning och signering
av journaler. Efter granskningen har hälso- och sjukvårdsavdelningen haft
återkopplingssamtal med respektive verksamhetschef samt haft en dialog med
Primärvårdsförvaltningens chefsläkare.
För närvarande genomförs en fördjupad uppföljning av Barnskyddsteamet vid
Akademiska sjukhuset, som kommer att redovisas i maj 2015. Dessutom har en
granskning påbörjats av ett urval av sjukgymnaster, verksamma enligt den nationella
taxan, vilken kommer att redovisas i juni 2015. Under våren kommer även en
specialistläkare, verksam enligt den nationella taxan, att granskas. Även en fördjupad
uppföljning av Närpsykiatrin i HÄTÖ AB planeras för närvarande med redovisning i
maj 2015. Ytterligare en fördjupad uppföljning av vårdvalet primär hörselrehabilitering
kommer att genomföras under våren 2015. Utöver ovan nämnda uppföljningar planeras
för närvarande en verksamhetsöversyn av mellanvårds/närvårdsavdelningen inom
förvaltningen Hälsa och habilitering.
Mediebilden av landstinget 1-31 januari 2015
Större nyheter
En översyn av akutmottagningen i Östhammar ledde till diskussioner, som fick mycket
utrymme i lokala medier under januari. Bilden av landstinget var övervägande negativ.
Akademiska sjukhuset fick fortsatt positiv uppmärksamhet kring försöket med en
vårdhund på barnsjukhuset.
Kommande kostnadsanpassningar för psykiatrin vid Akademiska sjukhuset gav upphov
till en del publicitet med dragning åt det negativa.
När det gäller kollektivtrafik uppmärksammades en situation med bråk vid
busshållplatsen i Gunsta, som ledde till att UL tillfälligtvis satte in vakter på bussen.
Beskrivningen av hur UL hanterade svårigheterna var positiv.
Bilaga § 35
4
Andra exempel på mediernas rapportering
Positivt:
Mobil folktandvårdsklinik till flyktingboende
Nu är ungas vård avgiftsfri
Samarbete ska förbättra barns tandhälsa
Akademiska först med operation som lindrar epilepsi
Sjuksköterskor vid onkologen belönade för patientcentrerat arbete
Ny behandling av brännskador
Landstinget vill ha fyllecell på sjukhuset
Välgörenhetsmiddag gav rekordstor donation till Akademiska sjukhusets barnfond
Negativt:
Hyrpersonal allt dyrare för sjukhusen
IVO-kritik mot landstinget
Vuxna med självskadebeteende får vänta länge på terapi
Ny kritik mot parkering vid Akademiska
Allvarlig JO-kritik mot Lasarettet i Enköping
Politiker sågas för psykiatrihantering
Neutralt:
Sjuklövern byter dosleverantör
Vattenläcka på Tierps vårdcentral
Beslut om patientkommentarer i e-journaler överklagas
Östervåla vårdcentral flyttar till paviljonger
Landstinget avskaffar beställar-utförarmodellen
Akuten utfärdar halkvarning
Nytt kök på Akademiska dyrare än beräknat på grund av försening
Uppsala kommun har bjudit landstinget på miljoner i samband med sjukresor
Akademiska sjukhuset på fjärde plats i Dagens medicins rankning av landets bästa
universitetssjukhus
Dubbla känslor inför flytt av avdelning 170
Akademiska fruktar smittade Gävlepatienter
Golvet rivs upp på drabbade avdelningar
Förlikning kring Bålsta vårdcentral
Landstinget vill satsa på sprutbyte
Landstinget tar över efter SOS
Bilaga § 38
Landstingsstyrelsens sammanträde 2015-02-03
RESERVATION
Ärende 38: Införande av ledningssystem för kvalitet i Landstinget
Landstingsmajoriteten föreslår att upphäva Landstingets ledningssystem. Att upphäva ett beslut från
oktober 2013 innebär att landstinget inte tillgodoser det arbete som lagt ner och det i sin tur leder till
slöseri med skattebetalarnas pengar. Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna håller med om
att landstinget ska ha ett ledningssystem som lever upp till Socialstyrelsen krav och att det är bra om att
arbetet framåt ska beakta det arbete som redan gjorts ska tillvaratas.
Vi vänder oss mot slöseri med resurser, såväl pengar som nedlagd arbetstid och reserverar oss därför
mot beslutet.
Nina Lagh (M)
Lena Lundberg (FP)
Miriam Eriksson (KD)
Bilaga § 44
Bilaga § 45
Diarienummer: CK2015-0046
Krishanteringsplan
med reglemente för krisledningsnämnden
2015-2018
enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder
inför och vid extraordinära händelser
i fredstid och vid höjd beredskap
Bilaga § 45
INNEHÅLL
INLEDNING.................................................................................................................... 3
PLANENS OMFATTNING ........................................................................................... 4
BAKGRUND TILL KRISHANTERINGSPLANEN ................................................... 5
KRISBEREDSKAP ........................................................................................................ 6
RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSER AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER ........................... 6
KRISHANTERINGSPLAN FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN ................................................... 6
VERKSAMHETERNAS PLANER ......................................................................................... 6
INFORMATION INTERNT OCH EXTERNT ........................................................................... 7
Viktigt meddelande till allmänheten (VMA).............................................................. 7
LEDNINGSORGANISATION UNDER EXTRAORDINÄR HÄNDELSE .............. 8
KRISHANTERINGSPLAN FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN ............................. 8
1 § NÄMNDENS UPPGIFT ................................................................................................. 8
2 § MANDAT OCH RAPPORTERINGSSKYLDIGHET ............................................................ 8
3 § BEGRÄNSNING I MANDATET ..................................................................................... 9
4 § ARBETSFORMER ....................................................................................................... 9
5 § ERSÄTTARE FÖR ORDFÖRANDE ................................................................................. 9
6 § KALLELSE TILL SAMMANTRÄDEN ............................................................................ 9
7 § AVVECKLING AV KRISORGANISATIONEN ................................................................ 10
8 § UTVÄRDERING ........................................................................................................ 10
RUTINER FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN ........................................................ 11
UTLARMNING ............................................................................................................... 11
Telefonlista .............................................................................................................. 11
SAMLINGSLOKAL ......................................................................................................... 11
UTRUSTNING ................................................................................................................ 11
INFORMATION INTERNT OCH EXTERNT ......................................................................... 11
DOKUMENTATION OCH RAPPORTERING ........................................................................ 11
Bilaga § 45
Inledning
Landstinget är en van krishanterare. Även en vanlig dag kan katastrofen vara framme
för den enskilde. I det läget finns landstinget på plats. Dygnet runt, 365 dagar om året,
tar landstingets kunniga personal hand om hälso- och sjukvård i hela Uppsala län åt
länets invånare. Varje dag löser landstingets personal planerade och oplanerade
vårduppgifter, i det som ur den enskildes perspektiv är en kris- eller katastrofsituation.
Likaså ser landstinget till att kollektivtrafiken i länet fungerar alla dagar året runt.
Nästintill oavsett hur illa det har snöat eller stormat fortsätter bussar och tåg att
transportera länsborna dit de ska.
Denna kunskap och stora vana att hantera det oväntade och det svåra är en
utomordentligt viktig del av landstingets beredskap när samhället står inför kriser och
katastrofer. Med erfarenhet, planering och kunskap står hela landstinget redo den dag
som krisen inträffar och kan snabbt och rationellt agera utifrån de förutsättningar som
gäller. För med god planering och förutbestämda rutiner följer också god förmåga att
agera i oförutsedda situationer.
Genom krisplanering och övning höjs förmågan hos hela organisationen att i alla
situationer fatta rätt beslut och att fortsätta driva verksamheten på ett så bra sätt som
möjligt. Landstingets medarbetare blir på det viset säkrare i sin roll vid kriser och blir
införstådda och förtrogna med vilka uppgifter övriga personer inom och utanför
landstinget har vid en kris.
Med rätt krishantering minimeras skadorna och återhämtningen efter krisen underlättas.
Denna krishanteringsplan som nu föreligger är ett av de verktyg landstinget har för att
säkerställa en hög förmåga i kris-och katastrofsituationer.
Börje Wennberg
Ordförande i landstingsstyrelsen
Landstingets kansli
Slottsgränd 2A │ Box 602 | 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-12 93 66 │ pg 72173-8
Bg 230-0168 | org nr 232100-0024 | www.lul.se
3
Bilaga § 45
Planens omfattning
Landstingen är sektorsansvariga på regional nivå för frågor som rör hälso- och sjukvård,
kultur och kollektivtrafik.
Denna krishanteringsplan gäller vid extraordinära händelser1, vilka kännetecknas av
att följande tre kriterier uppfylls:
 avviker från det normala,
 innebär en allvarlig störning eller allvarlig risk för allvarlig störning i
viktiga samhällsfunktioner,
 kräver skyndsamma insatser av kommun och landsting.
Det som skiljer extraordinära händelser från andra händelser är den stora omfattningen
och att händelseförloppet är snabbt och svårt att överblicka och kräver snabba beslut.
De flesta händelser, även om de är störande och kommer plötsligt, bör inte betraktas
som extraordinära händelser. Vad som är en extraordinär händelse går emellertid inte att
på förhand definiera utan måste avgöras från en helhetsbedömning i det enskilda fallet.
Några exempel på händelser som kan ses som extraordinära:
 Omfattande hot mot mänskliga värden, egendom eller miljö föreligger.
 Flyg eller tågolycka med många skadade eller döda.
 Omfattande el-, tele- eller kommunikationsbortfall som även drabbar




sjukvården.
Omfattande brand i någon av landstingets sjukvårdsinrättningar.
Kärnteknisk olycka i eller utanför länet.
Smitta exempelvis influensapandemi.
Terrorattentat.
Planen gäller för hela Landstinget i Uppsala län och för alla verksamheter som
bedrivs i egen regi eller på uppdrag av landstingets förvaltningar och bolag.
1
Definition enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära
händelser i fredstid och höjd beredskap.
Landstingets kansli
4
Bilaga § 45
Bakgrund till krishanteringsplanen
Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära
händelser i fredstid och höjd beredskap innehåller i huvudsak följande direktiv till
landstingen:
 Landstingen ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan






inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten.
Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och
sårbarhetsanalys.
Landstingen ska för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska
hantera extraordinära händelser.
Landstingen ska ha en krisledningsnämnd för att fullgöra uppgifter under
extraordinära händelser.
Landstingen har sektorsansvar för att verka för samordning och
information till allmänheten.
Landstingen ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får
den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina
uppgifter vid extraordinära händelser.
Landstingen ska hålla Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap och Länsstyrelsen underrättade om vilka förberedelser som
vidtagits inför extraordinära händelser. Vid extraordinära händelser ska
landstingen lämna läges-rapporter och information om
händelseutvecklingen till Socialstyrelsen och länsstyrelsen.
Landstingen ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten
under höjd beredskap.
Det övergripande målet för landstingets krisberedskap är att minska riskerna för och
konsekvenserna av extraordinära händelser i fredstid, och därigenom också uppnå en
grundläggande hanteringsförmåga vid höjd beredskap.
När en extraordinär händelse inträffar ska människors liv, personliga säkerhet och hälsa
tryggas samt skador på egendom och miljö hindras eller begränsas.
Landstingets kansli
5
Bilaga § 45
Krisberedskap
Risk- och sårbarhetsanalyser av extraordinära händelser
Enligt överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och staten
finns en målbild med risk- och sårbarhetsanalyser:
 få god kunskap om risker och sårbarheter, som kan påverka
verksamheterna.
 planera för hur risker och sårbarhet ska undanröjas eller minskas, och för
hur konsekvenserna av en extraordinär händelse ska hanteras.
 få en god förmåga att hantera en extraordinär händelse, dvs. att vidta de
nödvändiga åtgärder som krävs för att säkerställa samhällsviktig
verksamhet som måste upprätthållas, samt att ge invånare och medier
tillräcklig och korrekt information om händelsen.
Krishanteringsplan med reglemente för krisledningsnämnden
En krishanteringssplan ska fastställas av landstingsfullmäktige vid varje ny
mandatperiod. Reglementet för krisledningsnämnden ingår i planen.
Planen behöver ses över om förutsättningar förändras, t ex svagheter i verksamheten
uppvisas vid verkliga händelser, efter övning som påvisar brister etc. Vid större
förändringar (organisation, arbetssätt eller teknik) inom någon av landstingets
förvaltningar som berörs av katastrofplaner, ska en revidering alltid göras av dessa.
Ansvarig för revideringarna är Katastrof- och beredskapsenheten.
Nämndens förmåga ska upprätthållas genom fortlöpande information, utbildning och
övning. Ansvarig för denna planering är Katastrof- och beredskapsenheten.
Verksamheternas planer
Såväl förvaltningschefer som VD:n i landstingsägda bolag är ytterst ansvariga för
framtagning och återkommande revideringar av adekvata larmplaner, checklistor etc.
inom egna verksamhetsområden. Genomförda risk- och sårbarhetsanalyser kan då ligga
som en grund för detta arbete.
Säkerhet, katastrof- och beredskapsenheten har en samordnande funktion för att följa
lagens intentioner, och ger även stöd i form av råd till verksamheterna vid framtagandet
av planer.
Landstingets kansli
6
Bilaga § 45
Information internt och externt
Ett viktigt verktyg vid krishantering är information, med följande viktiga grundregler:
 All information ska samordnas för att undvika att olika budskap
förmedlas.
 Informationen ska präglas av öppenhet och ärlighet, för att undvika
förtroendekriser.
 Informationen måste förankras och stämmas av kontinuerligt, dels med
källan och dels inom organisationen, för att undvika vilseledande budskap.
De som berörs av händelsen behöver få rätt information i rätt tid, vilket underlättas av
om det finns förberedda listor över tänkbara intressenter och målgrupper, både externa
och inte minst interna. Personalen är en betydelsefull resurs i de flesta organisationer
och har en särskild vikt för krishanteringen. Om personalen inte hålls informerad finns
det bland annat stor risk att osäkerhet och oklara budskap uppstår. Att bevara eller till
och med stärka personalens förtroende för organisationen kan vara helt avgörande för
personalens krishanteringsmoral och för hur väl man lyckas hantera krisen.
Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)
VMA kan skickas ut i radio och tv vid allvarliga händelser, vid svåra störningar i
viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära
händelser.
Det finns två nivåer på meddelanden2 och den senare gäller för bl.a. landsting:
 Varningsmeddelande sänds genast när det är omedelbar risk för skada på
liv, hälsa, egendom eller i miljön.
 Informationsmeddelande sänds utan krav på omedelbarhet för att
förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller i miljön.
Inom Landstinget i Uppsala län har följande funktioner mandat att begära sändning av
VMA:
 Tjänsteman i beredskap (TiB),
 Särskild sjukvårdsledning på regional nivå
 Smittskyddsläkaren.
En begäran görs hos SOS Alarms regionala centraler och vidarebefordras till Sveriges
Radios sändningsledning.
2
Källa: Räddningsverkets hemsida; www.srv.se
Landstingets kansli
7
Bilaga § 45
Ledningsorganisation under extraordinär händelse
Tjänsteman
i beredskap (TiB)
Krisledningsnämnd
C-Sam5
Regional ledning
Skadeplats
Lokal ledning
Smittskyddsläkare
Akademiska
sjukhuset
Lasarettet i
Enköping
Vårdcentral
Tierp
Vårdcentral
Östhammar
Lokal ledning
Lokal ledning
Lokal ledning
Lokal ledning
Krishanteringsplan för krisledningsnämnden
1 § Nämndens uppgift
Krisledningsnämnden har till uppgift att utöva den ledningsfunktion som enligt lag3
åligger ett landsting vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap.
2 § Mandat och rapporteringsskyldighet
Vid extraordinära händelser har krisledningsnämnden rätt att överta beslutanderätten
från hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder/förvaltningar inom
landstinget, om detta bedöms nödvändigt med hänsyn till händelsens art och omfattning.
Krisledningsnämnden får själv, eller genom ombud, föra talan för Landstinget i Uppsala
län, i alla mål och ärenden inom nämndens verksamhetsområde.
Landstingsstyrelsens ordförande och andre vice ordförande är i krisledningsnämnden
ordförande respektive vice ordförande. I brådskande fall kan de fatta beslut å
krisledningsnämndens vägnar och ska därefter snarast anmäla sådana beslut till övriga
ledamöter i nämnden. Om inte ordförande eller vice ordförande finns att tillgå inom
rimlig tid får ledamot i krisledningsnämnden fatta beslut i stället.
Efter att den extraordinära händelsen är löst ska krisledningsnämndens ledamöter så
snart det är möjligt återgå till det normala. Krisledningsnämnden ska skyndsamt avge en
skriftlig redogörelse till landstingsfullmäktige.
3
Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser
i fredstid och vid höjd beredskap.
5
Central samordning i C-län ger stöd till operativa insatser som kräver bred samordning samt att
säkerställa att korrekt och samstämmig information förmedlar till allmänheten. Samlas vid behov i lokaler
på länsstyrelsen.
Landstingets kansli
8
Bilaga § 45
3 § Begränsning i mandatet
Nämnden har inte rätt att fatta beslut som rör landstingsfullmäktiges uppgifter enligt
3 kap 9 § kommunallagen.
4 § Arbetsformer
Krisledningsnämnden består av ledamöterna i landstingsrådsberedningen.
Vid en utdragen extraordinär händelse ska arbetsuppgifterna fördelas för
skifttjänstgöring. Om nämnden förväntas tjänstgöra under längre tid än 12 timmar måste
skiftindelning av personalen göras omgående.
Vid avlösning genomförs ledningsgenomgång enligt följande:
 orientering om läget,
 orientering om pågående verksamhet,
 orientering om planerad verksamhet.
Efter genomgången sker överlämning inom respektive funktion.
Nämnden har ett antal tjänstemän till sitt förfogande, vilka kallas in vid behov av
krisledningsnämnden:










Landstingsdirektören
Kommunikationsdirektör
Ekonomidirektör
Hälso- och sjukvårdsdirektör
HR- direktör
It- direktör
Produktionsdirektör
Chefsjurist
Chefsläkare landstinget
LS- sekreterare
Tjänstemännen har en stödjande funktion, men krisledningsnämnden är ytterst ansvarig
för arbetet, när krishanteringsplanen har aktiverats.
5 § Ersättare för ordförande
Vid behov av ersättare för ordförande/vice ordförande, ska den till tjänsteåldern äldste
ledamoten överta ordförandens uppgifter.
6 § Kallelse till sammanträden
När ordförande i landstingsrådsberedningen bedömer att en extraordinär händelse
föreligger, ska krisledningsnämnden kallas till sammanträde.
Landstingets kansli
9
Bilaga § 45
Ordförande ansvarar för att kallelser utfärdas till sammanträden.
7 § Avveckling av krisorganisationen
Krisledningsnämnden bedömer om läget är sådant att dess övertagna befogenheter ska
återgå till resp. förvaltning/motsv. och krisorganisationen kan avvecklas.
Vid beslut om återgång till normal organisation ansvarar krisledningsnämnden för att:
 meddela berörda inom landstinget och samverkande organisationer att så
skett,
 slutföra dokumentationen av händelseförloppet och förteckna allt
underlagsmateriel,
 göra en första preliminär analys av verksamheten.
Även landstingsfullmäktige kan besluta att krisledningsnämndens övertagna
befogenheter ska återgå till resp. förvaltning/motsv. och att organisationen ska återgå till
normal verksamhet.
8 § Utvärdering
Efter en händelse där landstingets krisledningsnämnd aktiverats ska arbetet utvärderas
och granskas. Ordföranden i landstingsstyrelsen, tillsammans med chefen för Säkerhet
katastrof- och beredskapsenheten, tar initiativ och ansvarar för att en utvärdering
kommer till stånd.
Utvärdering kan t ex bestå av:




insamling av materiel,
intervjuer av egen personal och samverkande aktörer,
analysera genomfört arbete och föreslå ev. förbättringar,
genomföra beslutade ändringar i planer, åtgärdslistor, övningar m.m.
Landstingets kansli
10
Bilaga § 45
Rutiner för krisledningsnämnden
Utlarmning
Tjänsteman i beredskap (TiB) kontaktar ordföranden i krisledningsnämnden och ger en
sammanfattande lägesbild. Om händelsen bedöms vara en extraordinär händelse, kallar
ordföranden in övriga ledamöter till samlingslokalen enligt nedan.
Telefonlista
En för ändamålet framtagen telefonlista används för inringning av ledamöter. Den
uppdateras kontinuerligt av Säkerhet, katastrof- och beredskapsenheten, och distribueras
till:






Tjänsteman i beredskap (TiB)
Krisledningsnämndens ledamöter
Tjänstemannastaben vid landstingets kansli
Regional ledning (pärm i ledningsrummet)
Landstingsväxeln
Politiska majoritetens sekreterare
Samlingslokal
Krisledningsnämnden samlas på landstingets konferenscentrum. Om detta av olika
anledningar (strömavbrott, brand etc.) inte är möjligt, samlas nämnden i Vita huset.
Utrustning
På konferenscentrum finns utrustning för omvärldsbevakning, radio och tv samt
anslutningsmöjligheter till intranätet och Internet.
Information internt och externt
All information internt och externt följer rutinerna i landstingets
kriskommunikationsplan.
Dokumentation och rapportering
En av krisledningsnämnden utsedd person ansvarar för dokumentation under nämndens
arbete.
Rapportering ska enligt lag ske till MSB (Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap), Länsstyrelsen och Socialstyrelsen vid extraordinära händelser. Den ska
innehålla:
 lägesrapporter och information och händelseutvecklingen,
 tillståndet och den förväntade utvecklingen.
Säkerhet, katastrof- och beredskapsenheten samordnar all dokumentation från berörda
aktörer inom landstinget, till en heltäckande rapport enligt ovan.
Landstingets kansli
11
Bilaga § 47
2015-03-03
Ekonomiavdelningen
Björn Larsson
Tfn 018-611 60 87
E-post [email protected]
Dnr CK 2014-0446
Landstingets revisorer
Revisionssvar avseende Granskning av mål- och
resultatstyrning inom landstinget
Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer.
Utifrån revisionsgranskningen avseende mål- och resultatstyrning inom landstinget har
landstingets revisorer sammanfattat en rekommendation till landstingsstyrelsen.
Rekommendationen som revisorerna har sammanfattat innebär bland annat att:




en fortsättning ska ske av arbete med att utarbeta och implementera ändamålsenliga
övergripande mål, nedbrutna mål och delmål som grund för styrning, uppföljning
och kontroll av landstingets verksamheter på kort och lång sikt
en integrerad process för uppföljning och utvärdering där även målens relativa
betydelse beaktas ska tas fram
som ett led i mål- och resultatstyrning etablera en tydlig ägarstyrning
kommunikationskanaler mellan förtroendevalda politiker och
tjänstemannaorganisationen tydliggörs.
Landstingsfullmäktige beslutade 2015-02-11, § 7, att införa en ny uppdrags- och
budgetprocess. 2015-01-13, § 4, beslutade landstingsstyrelsen att genomföra en översyn av
den politiska organisationsstrukturen.
Den nya uppdrags- och budgetprocessen samt organisationsöversynen syftar till att få en
mer ändamålsenlig styrning av landstingets verksamheter.
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Kerstin Westholm
T.f. landstingsdirektör
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 48
2015-03-03
Ekonomiavdelningen
Björn Larsson
Tfn 018-611 60 87
Dnr CK 2014-0422
Revisionssvar avseende granskning av delårsrapporten 2014
Utifrån revisionsgranskningen avseende landstingets delårsrapport 2014 har landstingets
revisorer sammanfattat ett antal iakttagelser till landstingsstyrelsen.
Iakttagelserna som revisorerna har sammanfattat är bland annat att:




prognostiserat resultat inte är förenligt med de finansiella mål som fullmäktige har
fastställt,
prognostiserad måluppfyllelse inte kan anses som helt tillfredsställande,
det finns utvecklingspotential i valet av landstingsfullmäktiges mål och hur de
formuleras
landstinget inte lämnat delårsrapporter per nämnd, styrelse.
Prognostiserat resultat
Landstinget är i en fas där stora satsningar görs på hälso- och sjukvård och
kollektivtrafik. Samtidigt görs stora investeringar i fastigheter vilket genererar
driftskostnadsökningar. Det är självklart allvarligt att landstinget har ett negativt
prognostiserat resultat för 2014 och det krävs att landstinget får en kontroll på
nettokostnadsutvecklingen.
Positivt är dock att landstinget trots det negativa resultatet ändå har ökat det egna
kapitalet och har en bra likviditet tack vare försäljningen av Ulleråker.
Prognostiserad måluppfyllelse
Målen som sätts i landstinget är mycket utmanande och det varierar hur långt respektive
förvaltning har kommit avseende olika mål, därav den låga måluppfyllelsen.
Landstingsstyrelsen är inte heller nöjd med den låga måluppfyllelsen. Inför 2015 har därför
en översyn gjorts av landstingets mål.
www.lul.se
Bilaga § 48
2 (2)
Utvecklingspotential av fullmäktiges mål
I arbetet med att ta fram landstingets styrkort för 2015 så har en utvärdering gjorts bland
annat med anledning av revisorernas synpunkter om målen. Antalet mål har nu minskats
och målsättningen är att de nu ska vara mer strategiska och fokusera på områden som
landstinget prioriterar.
Årsredovisningar upprättas per styrelse och nämnd
Under 2014 lämnas en delårsrapport för Kollektivtrafiknämnden, Kulturnämnden,
Varuförsörjningsnämnden och landstingsstyrelsen lämnar en samlad årsredovisning för
landstingets övergripande verksamheter.
För förvaltningar under produktionsstyrelsen är delårsrapporterna precis som revisionen
påpekar per förvaltning.
Produktionsstyrelsen kommer göra en redovisningshänvisning, till förvaltningarnas
årsredovisningar, i den verksamhetsberättelse som lämnas till landstingsstyrelsen i samband
med årsbokslutet.
Börje Wennberg
Kerstin Westholm
Bilaga § 49
2015-03-03
Ekonomiavdelningen
Björn Larsson
Tfn 018-611 60 87
Dnr CK 2014-0422
Revisionssvar avseende granskning av landstingets
budgetprocess
Landstingets revisorer har genom EY AB granskat landstingets budgetprocess. Syftet
med granskningen är att säkerställa att landstinget har en ändamålsenlig budgetprocess
vilken kan användas som styrinstrument av verksamheter för hälso- och sjukvård inom
landstinget.
Landstingets revisorer rekommenderar landstinget att:





Se över otydligheter som finns i den politiska organisationen mellan HSS och
produktionsstyrelsens ansvar och roller
Förtydliga ägarrollen för verksamhet i egen regi
Säkerställa att beställningar av vård som görs i form av vårdavtal utgår från en
välgrundad beskrivning av befolkningens behov
Landstingsstyrelsen säkerställer att beredningsprocessen av fullmäktiges budget
leder till att realistiska ramar fastställs
Landstingsstyrelsen skapar förutsättningar för ändamålsenliga prioriteringar
inom hälso- och sjukvården och utvecklar förutsättningar för styrning av hälsooch sjukvårdens kostnadseffektivitet
Landstingsfullmäktige beslutade 2015-02-11, § 7, att införa en ny uppdrags- och
budgetprocess. 2015-01-13, § 4, beslutade landstingsstyrelsen att genomföra en översyn av
den politiska organisationsstrukturen.
Den nya uppdrags- och budgetprocessen samt organisationsöversynen syftar till att få en
mer ändamålsenlig styrning av landstingets verksamheter.
www.lul.se
Bilaga § 49
2 (2)
Börje Wennberg
Kerstin Westholm
Bilaga § 50
2015-02-19
Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Ann-Lis Söderberg
Tfn 018-611 62 07
Dnr CK 2014-0424
Yttrande till landstingets revisorer över revisionsrapport
”Omhändertagande av äldre multisjuka”
Bakgrund
Landstingets revisorer har genom Helseplan AB genomfört en granskning av
omhändertagande av äldre multisjuka patienter. Granskningen fokuserades på följande
områden; samverkan och informationsöverföring i vårdkedjan, rätt vårdnivå,
patientsäkerhet och munhälsa.
Landstingsstyrelsen, produktionsstyrelsen samt hälso- och sjukvårdsstyrelsen har av
landstingsrevisorerna beretts tillfälle till yttrande över revisionsskrivelsen och
rapporten. Yttrandet har kommunicerats med berörda parter och inkomna synpunkter
har beaktats.
Landstingets svar på landstingsrevisorernas rekommendationer
Landstinget konstaterar att revisionens granskade områden och bedömningar är
förbättringsområden. Rekommendationerna som framgår av revisionsskrivelsen
besvaras nedan av styrelserna. Bedömningar och rekommendationer som i övrigt
framgår av rapporten kommenteras inte i denna skrivelse men kommer att beaktas av
landstingets förvaltningar i det fortsatta förbättringsarbetet.
Revisorernas rekommendation
Landstinget bör säkerställa att en helhetssyn på patienten förstärks inom landstingets
ansvarsområde.
Landstingets åtgärder
En helhetssyn på patienten främjas av ett processorienterat arbetssätt vilket ska införas
inom hela landstinget. Ett processorienterat arbetssätt utgår bland annat från patientens
och anhörigas perspektiv. I arbetet med processorientering av vården krävs en väl
definierad samverkan mellan verksamheter så att patientens ”resa” genom vården
hänger ihop och upplevs vara trygg och smidig. I den processorienterade vården är det
viktigt att kartlägga och förstå patientens och anhörigas behov för att forma arbetssätt
därefter. Vid Akademiska sjukhuset har ett omfattande arbete påbörjats avseende
värdebaserad vård som innebär ett processorienterat arbetssätt med patienten i centrum.
www.lul.se
Bilaga § 50
Arbetssättet möjliggör uppföljning utifrån processerna och gynnar även
gränsöverskridande vård samt ett multiprofessionellt synsätt.
I landstingets balanserade styrkort för 2015 har patientsäkerhetsfrågor lyfts fram som
bidrar till en helhetssyn av patienten. Mätbara mått möjliggör en strukturerad
uppföljning av uppnådda resultat. Patientsäkerhetsfrågor har även tydliggjorts i arbetet
med vårdavtal mellan förvaltningar och beställare samt i processen kring vårdval.
Landstingets strävan är också att vården präglas av en patientsäkerhetskultur som ska
kännetecknas av patientens delaktighet och medverkan vilket är en nyckelfaktor för att
uppnå en helhetssyn av patienten. I linje med denna intention kommer Akermodellen att
introduceras. Akermodellen innebär att anhörigas delaktighet och kunskap om patienten
efterfrågas och informationen till patienten baseras bland annat på patientens och
anhörigas frågor. Vidare ska ett uppföljningsunderlag för patient- och
anhörigmedverkan utvecklas under 2015 med syfte att fånga patienters och närståendes
upplevelser av vård och behandling, hälsoinriktade insatser, omvårdnad samt
rehabilitering.
I arbetet med att säkerställa en helhetssyn av patienten är utskrivningsprocessen en
väsentlig del. För att säkerställa utskrivningsprocessen och vårdplaneringar avser
Lasarettet i Enköping att tillsätta en ”utskrivningssjuksköterska” samt att utveckla den
patientnära hemsjukvården. För att förstärka utskrivningsprocessen vid Akademiska
sjukhuset finns farmaceuter tillgängliga vars uppgift är att förvissa sig om att
läkemedelslistor är korrekta samt att rätta mediciner skickas med vid utskrivningar till
korttidsboenden. För att ytterligare säkerställa utskrivningsprocessen vid patientens
hemgång pågår ett införande av en förstärkt utskrivningsprocess för äldre patienter.
Förstärkt utskrivning är en process i fyra steg som innebär att sjukhuset identifierar
patienter där det finns risk för ny oplanerad återinskrivning. Dessa patienter kommer att
få ett förstärkt samtal vid utskrivningen samt ett uppföljande samtal från vårdcentralen
inom ett par dagar efter utskrivningen.
I helhetssynen av den äldres vård och behandling ingår också munhälsa som en viktig
del. Landstinget konstaterar att munhälsa är ett förbättringsområde i enlighet med
revisionens bedömning. I länet finns en överenskommelse mellan landstinget och
kommunerna angående ansvarsfördelning kring uppsökande verksamhet och tandvårdsstöd. Det finns även ett länsövergripande nätverk som representeras av landstinget och
företrädare för länets kommuner vars syfte är att kommunicera och delge information
som rör tandvårdsstödet. Personer som är beviljade insatser enligt LSS (lagen om stöd
och service) och personer som har ett varaktigt och omfattande behov av vård- och
omsorgsinsatser har rätt att få ett intyg om nödvändig tandvård samt ett erbjudande om
avgiftsfri uppsökande munhälsobedömning. Den uppsökande verksamheten utförs
årligen av en tandhygienist med syfte att säkerställa den enskildes behov av nödvändig
tandvård samt behov av munhygieninsatser. I samband med den uppsökande
verksamheten erbjuds utbildning till kommunens vård- och omsorgspersonal. Vid
patientens första vårdkontakt ansvarar hälso- och sjukvårdspersonal för bedömning av
patientens munhälsa med hjälp av bedömningsinstrumentet ROAG (Revised Oral
Assessment Guide). ROAG är hälso- och sjukvårdspersonalens instrument för att
kvalitetssäkra den enskildes munhälsa. Bedömning av munhälsa sker inom
Bilaga § 50
verksamhetsområdet geriatrik och registreras i Cosmic. Planeringen är att
munhälsobedömningar ska göras systematiskt enligt ROAG.
I arbetet med att säkerställa en helhetssyn på patienten ingår också att tillse att den
Nationella patientenkätens resultat används som underlag för verksamhetsförbättringar.
Enkäten omfattar områden som information, tillgänglighet, bemötande och delaktighet.
Landstinget bör vidareutveckla och förstärka samarbetet med länets kommuner samt
komma överens om ett gemensamt uppdrag med tydliga mål och insatser för fortsatt
utveckling av samverkan i vårdkedjan
Landstinget ska göra en översyn av organisationen med syfte att avskaffa den nuvarande
beställar- och utförarmodellen. Målet är att den nya organisationen ska träda i kraft från
och med 2016. Från och med 1 januari 2015 finns beredningen för äldre och
funktionsnedsatta som arbetar direkt under landstingsfullmäktige. Beredningen kan
initiera, bereda eller utreda ärenden samt följa debatten och utvecklingen inom för
beredningen relevanta verksamhetsområden. En viktig aspekt i organisationsöversynen
är hur landstinget ska utveckla samarbetet med länets kommuner, inte minst när det
gäller folkhälsa, elevhälsa och närvård. Närvård är ett samverkansarbete som bedrivs
inom hälso- och sjukvård och social omsorg mellan kommunerna och landstinget i
Uppsala län. Huvudmännens uppdrag i närvårdsarbetet omfattar samverkan kring
hälsoinriktade, diagnostiserande, behandlande, rehabiliterande, omvårdande och
stödjande insatser som är rimliga att bedriva lokalt.
Vidare ska landstinget, enligt landstingsplan och budget, göra en översyn av vårdkedjan
mellan sjukhus- och primärvårdsnivå samt stärka samverkan med kommunerna för att
uppnå en fungerande vårdkedja. Vårdkedjan, vårdplatssituationen och andra
samarbetsfrågor diskuteras i återkommande möten mellan landstinget och länets
kommuner. Landstingets långsiktiga strategi är att bredda och fördjupa flödesarbetet
genom att bland annat skapa tydliga vårdkedjor där identifierade processer för intern
och extern samverkan framgår. I beskrivningen av vårdkedjan ska medicinska insatser,
ledtider och kvalitetsmått ingå som en naturlig del. I detta arbete är ”Samordnad
individuell plan” (SIP) särskilt viktigt när patientens vårdbehov omfattar flera
vårdgivare och huvudmän. Landstinget ska fortsätta med implementering av rutiner för
SIP och utveckla samordning för individer som har komplexa behov.
Kommunkoordinatorn vid Akademiska sjukhusets akutmottagning är en samfinansierad
verksamhet mellan landstinget och Uppsala kommun. Syftet är att erbjuda en snabbare
handläggning och därigenom förbättra omhändertagandet av patienter över 65 år. För
patienter som är i behov av medicinsk vård tillämpas, i mån av plats, direktinläggning
på geriatrisk medicinavdelning. Direktinläggning tillämpas också på geriatrisk
ortopedavdelning där tillgängligheten till vårdplats är större. Landstingets intention är
att utveckla kommunkoordinatorns funktion till att gälla hela länet och inte enbart
Uppsala kommun. Dock har intresset hittills varit lågt från övriga kommuner. Vidare
kan direktinläggning ske på närvårdsavdelningen (Näva) i Uppsala både från läkare på
akutmottagningen samt från Mobila Äldreakuten. Näva tar emot patienter som behöver
inneliggande sjukvård men som inte är i behov av akutsjukvårdens resurser.
Bilaga § 50
För att stimulera samverkan ska regelböcker, vårdavtal och ersättningssystem inom
hälso- och sjukvården utvecklas. Det pågår även ett kontinuerligt arbete med
länsgemensamma styrdokument och överenskommelser vilket är en förutsättning för
samordning och samverkan av insatser. Syftet är att tydliggöra kommunernas och
landstingets ansvar för hälso- och sjukvård samt att tydliggöra strukturen för samverkan
på läns- och lokal nivå samt kring den enskilda personen som har behov av hälso- och
sjukvårdsinsatser. Samarbetet med kommunerna sker också i den länsövergripande
processgruppen för samverkan vid in- och utskrivning i slutenvård. Processgruppen har
utarbetat överenskommelser, riktlinjer och rutiner som är publicerade i en gemensam
kvalitetshandbok ”Vård i Samverkan” (ViS). Alla anställda inom kommun och
landsting har tillgång till ViS. Vidare avser landstinget att utveckla funktionen av det
elektroniska kommunikationssystemet Prator som är en viktig länk mellan slutenvård,
primärvård och kommun och som möjliggör informationsöverföring över
organisatoriska gränser.
Vidare är sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre en fortsatt prioriterad
samverkansfråga i länet även om den nationella äldresatsningen är avslutad. Syftet är att
utveckla god vård i livets slutskede, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom,
god läkemedelsbehandling för äldre och sammanhållen vård och omsorg. Uppföljningen
av äldresatsningen och det länsgemensamma arbetet visade behov av fortsatt
förbättringsarbete och samordning såväl internt som i lokala samverkansgrupper.
Demensvård och vårdkedjeproblematiken vid in- och utskrivningar är områden som
behöver fortsatt stöd och samordning. I enlighet med uppföljningens resultat avser
landstingets interna arbetsgrupp att utarbeta en handlingsplan med syfte att minska
antalet återinläggningar. Handlingsplanen föregås av en analys av oplanerade
återinläggningar inom 30 dagar. Analysen kan bidra till ökad kunskap om interna och
externa svagheter i vårdkedjan vilket möjliggör proaktivt arbete samt ökad samverkan
mellan vårdens aktörer för att förhindra onödig återinskrivning.
I december 2014 beslöt TKL (Tjänstemannaberedning Kommuner och Landsting) att
det fortsatta förbättringsarbetet ska ske genom att;
- ett länsgemensamt forum ska bildas för samordning av länsövergripande frågor
som rör äldres hälsa, vård och omsorg
- förbättringsarbete runt personer med demenssjukdom hanteras i det pågående
arbetet om länsgemensamt program/riktlinjer för demens
- processgruppen för in- och utskrivning i slutenvård fortsätter arbetet med
förbättringsarbetet avseende in- och utskrivningsprocessen.
Utvecklingen av landstingets samarbete med kommunerna sker också genom läkemedelskommitténs expertgrupp där det ingår medlemmar från landsting och kommun
samt representanter för patienter och pensionärsorganisationer. Gruppen arbetar bland
annat med följande; framtagande av läkemedelsrekommendationer och implementering
av dessa, information/uppföljning på distriktsläkarnas utbildningsdagar, information i
skriften Recept på behandling, dialog med läkare på vårdcentraler samt insatser via de
kliniska apotekarna i vars uppdrag även ingår att minska onödig polyfarmaci.
Under 2015 ska det säkerställas att nödvändiga läkemedelsgenomgångar genomförs i
samverkan mellan apotekare och förskrivande läkare. Prioriterade områden är bland
Bilaga § 50
annat särskilda boenden där det kan förekomma hög förskrivning av läkemedel som är
olämpliga för äldre. Andra prioriterade områden är t.ex. vårdcentraler med stor andel
äldre patienter som har tio eller fler ordinerade läkemedel.
Landstinget bör bevaka och utveckla möjligheter till sammanhållen journalföring och
säker informationsdelning via bland annat Nationell patientöversikt (NPÖ) och
Nationell ordinationsdatabas (NOD).
Samarbete angående sammanhållen journalföring har påbörjats med länets kommuner
med syfte att undersöka om och hur kommunerna kan använda den elektroniska
patientjournalen Cosmic. Fördelarna med gemensam journalföring är bland annat att
samverkansmöjligheterna förstärks påtagligt, landstinget får tillgång till journaler som
är upprättade i kommunerna samt att patientens övergång mellan landsting och kommun
underlättas. Omvärldsbevakning visar att kommun och landsting i Kronoberg har haft
gemensam journalföring (Cosmic) sedan 2008. I Uppsala län har sammanhållen
journalföring med privata aktörer uppnåtts i stor utsträckning eftersom Cosmic används.
I landstinget pågår ett arbete som syftar till att integrera alla nationella kvalitetsregister
med källsystem i främst Cosmic. Under 2015-2018 planeras att data från Cosmic ska
överföras automatiskt till kvalitetsregister i de fall registren möjliggör detta. Information
som endast kan lämnas av patienten kommer att fångas via Mina Vårdkontakter/ Journal
på nätet för att sedan överföras till registren via Cosmic. Detta är ett nationellt arbete
och landstinget i Uppsala län har utsetts att delta i pilotverksamheten.
Integration med Senior Alert är en av cirka 110 integrationer med nationella kvalitetsregister. Senior Alert kommer att integreras senare eftersom det är ett komplext register
som i vissa avseenden mer liknar en applikation än ett register. Landstingets fokus är i
första hand enkla register som även har stora patientgrupper t.ex. nationella diabetes
registret (NDR).
Information i Nationell patientöversikt (NPÖ) tillgängliggörs via Cosmic från landstingets verksamheter. Dock ingår inte kvinnofridsenheten, ungdomsmottagningarna och
barnskyddsteamet eftersom det kan finnas behov av skyddade personuppgifter i
dokumentationen från dessa verksamheter. Landstinget publicerar för närvarande
följande information:
-
kontakter (besök och inläggningar)
journalanteckningar (kronologisk journal, även osignerat)
diagnoser (satta via journalanteckning)
patientuppgifter (från patientkortet)
radiologiska undersökningar
konsultationsremisser (besvarade).
Andra huvudmäns användande av tillgänglig information i NPÖ är lågt och en orsak
kan vara att verktyget inte upplevs som användarvänligt. Landstinget kan ännu inte
publicera läkemedelslista och uppmärksamhetssignal (varning och observanda) i NPÖ.
Laboratoriesvar publiceras inte heller eftersom det pågår en nationell diskussion om
Bilaga § 50
vem som ska förvalta de nationella NPU koderna. Koderna är en förutsättning för att
tolka analysresultaten rätt. Det pågår även en nationell utveckling av NPÖ vilket
innebär att informationen kommer att publiceras via Nationella tjänstekontrakt som är
ett gemensamt sätt att utbyta information mellan producenter och konsumenter.
Landstinget bevakar utvecklingen av Nationell ordinationsdatabas (NOD) genom att ta
del av information från eHälsomyndigheten, SKL och Inera. Enligt information från
eHälsomyndigheten sattes NOD i drift, den 4 december 2014, vilket innebär att
användandet av en samlad läkemedelslista möjliggörs. Pilotverksamheten utgörs av
några vårdcentraler i landet som ska prova och använda den samlade läkemedelslistan.
Landstinget i Uppsala län deltar inte i pilotverksamheten.
Börje Wennberg
Kerstin Westholm
Bilaga § 50
Redovisade åtgärder utgår från följande dokument:
Akademiska sjukhuset. (2015-01-21). Svar på begäran om yttrande med anledning av
revisionsrapport avseende omhändertagande av multisjuka äldre.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. (2014). Överenskommelse om samverkan i Uppsala län
avseende hälso- och sjukvård 2014-2016. Beslut, dnr HSS 2014-0121.
Landstinget i Uppsala län. (2014). Patientsäkerhetsberättelse för landstinget i Uppsala län. År
2013.
Landstinget i Uppsala län. (2013). Vårdavtal mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och
Akademiska sjukhuset 2014-2016. Dnr HSS 2013-0119.
Landstinget i Uppsala län. (2013). Vårdavtal mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och lasarettet
i Enköping 2014-2016. Dnr HSS 2013-0119.
Landstinget i Uppsala län. (2013). Vårdavtal mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och
primärvården 2014-2016. Dnr HSS 2013-0119.
Landstinget i Uppsala län. (2013). Vårdavtal mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälsa och
habilitering 2014-2016. Dnr HSS 2013-0119.
Landstinget i Uppsala län. (2014-11-20). Rutin för vårt arbetssätt med processer för hälso- och
sjukvård.
Landstinget i Uppsala län i samverkan med Uppsala kommun. (2014). Rapport:
Kommunkoordinator på akutmottagningen, Akademiska sjukhuset. Ett patientnära samarbete
mellan Uppsala kommun och landstinget i Uppsala län.
Landstinget i Uppsala län. (2015). Landstingsplan och budget 2015-2017.
Landstinget i Uppsala län. (2015). Primärvårdens regelbok.
Landstinget i Uppsala län. Kvalitetshandbok Vård i Samverkan – ViS.
Landstinget i Uppsala län. (2015). Nationell patientöversikt (NPÖ). Hämtad från
http://navet.lul.se, 2015-01-15.
Landstingsstyrelsen. (2014). Framtida organisation för den anslagsfinansierade delen av
primärvården. Beslut, dnr CK 2012-0036.
Landstingsstyrelsen. (2015). Uppdrag om organisationsöversyn. Beslut, dnr CK 2014-0443.
Landstingets ledningskontor. (2014). Projektsekretariatet, Framtida organisation för den
anslagsfinansierade delen av primärvården. Redovisning av projektets utredningsupp-drag.
Lasarettet i Enköping. (2015-01-12). Svar på begäran om yttrande med anledning av
revisionsrapport avseende omhändertagande av multisjuka äldre.
Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län. Protokoll från mötet 2014-1205.
ViS – Vård i samverkan kommun landsting. (2014). Riktlinje. Samverkan vid in- och
utskrivning av patienter i slutenvård i Uppsala län.
Bilaga § 50
ViS – Vård i samverkan kommun landsting. (2014). Rutin. Samverkan vid in- och utskrivning
av patienter i slutenvård i Uppsala län.
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län. (2014). Patientsäkerhet i samverkan,
årsrapport vårdkedjan somatik och psykiatri. År 2013.
Bilaga § 51
2015-03-03
Enheten för analys och utveckling
Birgitta Ekholm Lejman
Tfn 018-611 62 03
Dnr CK 2014-0425
Revisionssvar avseende granskning av ändamålsenlighet och
tillgänglighet inom barnoch ungdomspsykiatrin.
Landstingets revisorer har genom PwC granskat verksamheten inom barnoch
ungdomspsykiatrin. Syftet med granskningen har varit att bedöma om landstinget
säkerställer en ändamålsenlig psykiatrisk verksamhet med hög tillgänglighet.
Enligt revisionsskrivelsen bedömer landstingets revisorer att landstinget i huvudsak
säkerställer att verksamheter inom barnoch ungdomspsykiatrin är ändamålsenlig och
tillgänglig, men att det finns förbättringsområden.
Landstingsstyrelsen beslutade 2015-01-13, § 4, att ge landstingsrådsberedningen i
uppdrag att genomföra en organisationsöversyn. Ett förslag till ny organisation där
nuvarande beställar- och utförandemodell avskaffas ska presenteras landstingsstyrelsen
senast den 2 juni 2015. Målet är att den nya organisationen ska träda i kraft från och
med 2016. Inom organisationsöversynen kommer den interna styrningen, uppföljningen
och kontroll av verksamheten för barnoch ungdomspsykiatri bearbetas. När styrningen
tydliggjorts kan även en adekvat uppföljning och återrapportering ske.
Landstingsfullmäktige beslutade 2015-02-11, § 7, Ny uppdrags- och budgetprocess.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslutade 2015-02-12, § 23, om viljeinriktning och
handlingsplan mot psykisk ohälsa. En övergripande viljeinriktning samt en
handlingsplan mot psykisk ohälsa tas fram. Handlingsplanen fokuserar på barn, unga
och äldre med psykisk ohälsa samt vuxna med svår psykisk ohälsa.
Revisorernas rekommendationer kommer bearbetas i den av hälso-och
sjukvårdsstyrelsen beslutade handlingsplanen.
Ytterligare åtgärder inom området är påbörjade genom den nationella
psykiatrisatsningen PRIO.
www.lul.se
Bilaga § 51
2 (2)
När det gäller bedömning av medicinska och ekonomiska effekter är detta pågående
insatser som är under utveckling med syfte att få en patientcentrerad och jämlik vård
som utifrån tillgängliga resurser ger så mycket hälsa som möjligt.
Landstinget ingår i SVEUS, nationell samverkan för värdebaserad ersättning och
uppföljning i hälso- och sjukvården. Utvecklingsarbetet inom SWEUS startade 2012,
man arbetar idag med åtta patientgrupper och intentionen är att fler ska inkluderas i
framtiden.
En annan form av kvalitetssäkring och bedömning av medicinska effekter görs inom de
nationella kvalitetsregister som landstinget använder.
Sveriges Kommuner och Landstings årliga ”Öppna jämförelser” är ett värdefullt verktyg
för landstinget när det gäller att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra
kvaliteten och effektivisera verksamheten.
Börje Wennberg
Kerstin Westholm
Bilaga § 52
2015-03-03
Enheten för kunskapsstyrning
Thomas Lindqvist
Tfn 070-595 04 81
Dnr CK 2014-0389
Socialdepartementet
Remissyttrande angående Kostnadsfria läkemedel för barn
S2014/8108/FS
Sammanfattande överväganden
Landstinget i Uppsala län har beretts möjlighet att yttra sig över Socialdepartementets
remiss (DS 2014:42) och är i huvudsak positiva till utredningens förslag.
Kostnadsfria läkemedel för barn
Syftet att inga barn eller unga ska behöva avstå läkemedelsbehandling på grund av
ekonomiska faktorer är mycket angeläget.
Men det finns en risk att läkemedel som av olika orsaker inte köpts ut i direkt samband
med behandlingen hämtas ut i ett senare skede. Detta ökar samhällets kostnad och
mängden onödiga läkemedel i hemmen, vilket ökar risken för förväxlingar, felbehandlingar och läkemedelsorsakade skador. En ökad mängd läkemedel kan med en
felaktig kassation även leda till en negativ miljöpåverkan.
Det skulle vara önskvärt att den utökade subventionen för de som inte fyllt 18 år
hanteras separat från förmånskostnaden. Det är ett en stor fördel att kunna följa
kostnadsutvecklingen över tid, vilket är en förutsättning för att justera landstingens
statsbidrag vid påtagliga förändringar. Därtill är det även en stor fördel i budgetarbetet,
eftersom verksamheternas kostnadsansvar för läkemedel påverkas i mindre grad. Vi kan
dock konstatera att det endast är läkemedel inom förmånen som blir kostnadsfria
Börje Wennberg
Kerstin Westholm
www.lul.se
Bilaga § 53
2015-02-04
Dnr CK 2015-0040
00
Socialstyrelsen
[email protected]
Remissyttrande - Rekommendation om screening för
livmoderhalscancer
Landstinget i Uppsala län ställer sig, liksom övriga landsting och regioner i UppsalaÖrebroregionen, positiv till det framtagna screeningprogrammet som förväntas förbättra
de medicinska resultaten ytterligare.
Sammanfattning
Socialstyrelsen har utarbetat en ny rekommendation för screening av
livmoderhalscancer. Programmet innebär oförändrat antal screeningtillfällen för kvinnor
från 23 års ålder, totalt tolv stycken, men övre åldersgränsen höjs till 64 år. Nu
rekommenderas analys av HPV (humant papillomvirus) som primär metod i åldrarna
över 30 år. Då denna metod ger ett säkrare utfall, kan intervallen mellan
undersökningstillfällena göras glesare. Metoden innebär ökad träffsäkerhet och
beräknas kunna minska antalet cancerfall med 60 årligen och därmed kan 30 dödsfall
undvikas.
Förslaget är väl förankrat och framarbetat efter Socialstyrelsens mall för
screeningprogram. Det finns ett underlag framtaget av SBU och det är gjort en
hälsoekonomisk analys och finns även en vetenskaplig organisation för monitorering.
Det nya programmet bygger på existerande övergripande organisation där ansvaret
behöver förtydligas och samordnas med kvalitetsregister och kommande nationella
vårdprogram, vilka kommer att behöva utarbetas. Anpassningar av kallelserutiner
behöver göras.
Skillnaden i processen blir att analyserna görs i omvänd ordning. Det leder till färre
cytologiska bedömningar. Antalet kolposkopier förväntas öka, liksom virologiska
bedömningar, vilket kan leda till ändrat kompetensbehov.
Medicinskt kommer ändringen att öka sensitiviteten vilket leder till fler upptäckta tidiga
förstadier, vilket är av godo, men kan något öka belastningen på gynekologerna för fler
Landstingsdirektörens stab
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ www.lul.se
Akademiska sjukhuset │ Primärvården │ Folktandvården │ Lasarettet i Enköping │ Habilitering och Hjälpmedel
Landstingsservice │ Kultur i länet │ Varuförsörjningen │ Landstingsdirektörens stab │ Hälso- och sjukvårdsstaben
Bilaga § 53
uppföljande undersökningar. Vinsten är färre utvecklade cancerfall, vilket är
screeningprogrammets primära mål.
Börje Wennberg
Kerstin Westholm
Bilaga § 55
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2015-02-17 Datum för
Beslut
Diarienummer
Eller löpnummer
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och
befattning
2015-02-17
PV2015-0012
1.7 Representation
Planeringsdag 21-22/10 2015 för
chefsgruppen inom Primärvården,
30 personer
Börje Wennberg, Landstingsstyrelsens ordf
Bilaga § 55
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län
2015-02-18
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och befattning
2015-02-12
CK 2015-0079
Avslutande av anställning,
landstingsdirektör
Landstingsstyrelsens arbetsutskott
2015-02-15
CK 2015-0086
2.2 Avslutande av
anställning,
landstingsdirektör
2.3 Tillfälligt
förordnande,
landstingsdirektör
Tillfälligt förordnande, landstingsdirektör
Landstingsstyrelsens arbetsutskott
Bilaga § 55
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
2015-02-09
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
2015-01-13
1.4 Mottagande av
delgivning
Delgivning
Jens Larsson, Chefsjurist
2015-01-19
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtalstecknande (kopiatorer)
2015-01-19
1.4 Mottagande av
delgivning
Delgivning
2015-01-21
1.4 Mottagande av
delgivning
Delgivning
2015-01-28
1.4 Mottagande av
delgivning
Delgivning
2015-01-29
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtalstecknande (kopiatorer)
2015-01-30
1.4 Mottagande av
delgivning
Delgivning
Bilaga § 55
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län
2015-02-17
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
2014-12-15
CK2015-0087
Lokalt kollektivavtal
Lokalt kollektivavtal om måltidsuppehåll
vid Palliativa enheten samt Geriatriska
enheten och Westerlunds rehab vid
Lasarettet i Enköping. Vårdförbundet –
Landstinget i Uppsala län
Eva Wikström, HR direktör
2014-09-02
CK2014-0285
Lokal
tvisteförhandling 2.9
Tvist rörande påstått brott mot lokalt
kollektivavtal samt AB i samband med
schemaläggning.
Vårdförbundet – Landstinget i Uppsala
län.
Tvisten avslutades i enighet.
Monika Saarm, Förhandlingschef
Bilaga § 55
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län februari 2015
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori
med ärendegrupp
Ärenderubrik
2014-11-27
AS2014-1017
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Stöd för omorganisation av den
neuropsykiatriska vården
Åsa Hagberg, divisionschef
Psykiatridivisionen
2014-12-10
AS2014-1018
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Personligt ombud vuxenpsykiatrin i
Enköping och Håbo kommun 2014-2016
Psykiatridivisionen
AS2014-1020
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Auskultation vid mag-tarmmottagningen
Torbjörn Linde, verksamhetschef,
verksamhetsområde specialmedicin
2014-11-09
AS2014-1022
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Sjukvårdens ledarskapsakademi 2014-2015
Lennart Persson, sjukhusdirektör
2014-12-08
AS2014-1024
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Blod och Serum 2015
2014-12-05
AS2014-1035
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
2015-01-20
AS2014-1035
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
AS2014-1047
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Standard Manager för CARF
Karin Rudling, verksamhetschef
Neurologen
AS2014-1050
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Nationell programkommitté riktad till
Primärvård och specialistvård inom
lungmedicin
Anette Skoglund, verksamhetschef
Lungmedicin
2014-11-26
2014-12-15
2014-12-15
Jamila Mohammad, biomedicinsk
analytiker, Klinisk mikrobiologi och
vårdhygien
Samarbete mellan Barnmorskemottagningen Masoumeh Rezapour Isfahani,
Hjärtat och Förlossningen,
verksamhetschef, Kvinnosjukvården
Kvinnosjukvården
Ambulanshelikopterverksamhet UppsalaLennart Persson, sjukhusdirektör
Örebro sjukvårdsregion
Bilaga § 55
2014-10-01
AS2014-1056
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Serverbaserad mjukvara, filmmaterial
Ing-Marie Wieselgren, överläkare
Psykosvård och rättspsykiatrisk vård
2014-12-12
AS2014-1061
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Sune Larson, FoU-direktör
2014-12-05
AS2014-1087
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Monitorering av klinisk studie för patienter
med metastatisk tjocktarmscancer –
donation
Deltagande vid symposium – Acromegaly
2014-12-18
AS2014-1095
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
2014-12-18
AS2014-1096
2014-11-26
AS2014-1103
2014-11-26
AS2014-1104
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
2014-12-18
AS2014-1109
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
2013-05-06
AS2015-0010
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
2014-01-23
AS2015-0015
2014-12-01
AS2015-0026
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Blodverksamhet i Västmanlands läns
landsting
Blodverksamhet Landstinget Dalarna
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
Bentäthetsmätning inom ramen för
frakturkedja i Uppsala vid GE Lunar –
föredragshållare Östen Ljunggren
Speaker an member of discussion panel of
Amgen Scientific Bone Meeting –
föredragshållare Östen Ljunggren
Behandling av hormonrefraktär
metastaserande prostatacancer
Toshiba Infinix BP Medical System –
Neuroröntgen
Kompetenssstöd inom skallbaskirurgi –
specialistläkare i öron-, näs- och
halssjukdomar
Internetbehandling – internetbaserad vård
teknisk driftsförvaltning
Björn Lövgren Ekmehag, divisionschef
Kirurg- onkolog
Adel Shalabi, verksamhetschef Bild- och
funktionsmedicinskt centrum- BFC
Göran Angergård, divisionschef,
Neurodivisionen
Göran Angergård, divisionschef
Neurodivisionen och Åsa Hagberg,
divisionschef Psykiatridivisionen
Bilaga § 55
2015-01-12
AS2015-0028
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
2014-12-18
AS2015-0030
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
2015-01-08
AS2015-0032
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
2015-01-05
AS2015-0033
2015-01-12
IVF-behandling – behandling av patienter
från Stockholms läns landsting
Förlängning av avtal AS2014-0102
Quality in MS-Care – QiMS
Masoumeh Rezapour Isfahani,
verksamhetschef Kvinnosjukdomar
Neurologen
Tomas Skommevik, verksamhetschef
Specialmedicin
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Deltagande vid rådgivningsgrupp kring
”Insulin/GLP-1 i kombination Ideg/Lira”
Konsult Jarl Hellman
Diabetesdagarna Loka och Sundbyholm –
consult/föreläsare Arvo Hänni
AS2015-0034
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Symposium Acromegaly
Konsult Britt Edén Engström
Specialmedicin
2015-02-04
AS2015-0035
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Gastroenterologi med focus på IBD –
föreläsare/uppdrag Per Hellström
Specialmedicin
2015-01-08
AS2015-0038
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Njurskola för primärvård – konsultuppdrag
för Hans Furuland
Specialmedicin
2015-01-23
AS2015-0039
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Terapiinriktade utbildningar – Diabetes i
praktiken. Konsultavtal Jarl Hellman
Specialmedicin
2014-12-19
AS2015-0041
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Lungmedicin
2015-01-13
AS2015-0043
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
”Inhalationsbehandling – tekniska aspekter
och real life utmaningar” – föreläsare
Christer Janson
“LIPUS – Infections in patients with
haematolocial malignancies” –
Konsultuppdrag för Jan Sjölin
Specialmedicin
Fredrik Sund, verksamhetschef,
Infektionssjukdomar
Bilaga § 55
2014-06-27
AS2015-0048
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Serviceavtal Beckman Coulter S1890SE
Maria Engedahl, verksamhetschef
Akademiska laboratoriet
2015-01-13
AS2015-0055
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Maria Engedahl, verksamhetschef
2015-01-16
AS2015-0056
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Samordning och samarbete privata
specialister – laboratoriesamordning
Primärvården och Klinisk kemi och
farmakologi
Tillvaratagande av vävnad – hjärtklaffar
OFO/transplantation
2015-01-19
AS2015-0060
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Fredrik Sund, verksamhetschef,
Infektionssjukdomar
2015-01-19
AS2015-0063
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Simeprevir expert commitee meeting 21
januari 2015 –
Konsultuppdrag Anders Lannergård
Föreläsningar under 2015 –
Konsultuppdrag för Östen Ljunggren
2015-01-20
AS2015-0066
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Specialmedicin
AS2015-0067
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Framtagande av kursmaterial och föeläsning
vid Nordiskt/Europeiskt utbildningsmöte
inom NET – Uppdrag för Eva Tiensuu
Jansson
Nordic NET Nurse Expert Meeting
Uppdrag Riselda Granberg
2015-01-20
AS2015-0069
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
”10th Nordic Collaborative Group Meeting” Björn Lövgren Ekmehag, divisionschef
15-16 januari 2015 – uppdrag Helene Malm Kirurg- och onkologdivisionen
2015-01-20
AS2015-0070
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
KOL-föreläsning för Primärvården –
uppdrag för Gustav Broman
2015-01-20
Kirurg- och onkologdivisionen
Specialmedicin
Specialmedicin
Lungmedicin
Bilaga § 55
2014-11-19
AS2015-0071
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Framtida utbildningsaktiviteter i olika
områden inom sjukdomsområdet KOL
Lungmedicin
2014-12-19
AS2015-0073
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Från remiss till faktura –
processkartläggning
Jan-Erik Sundquist, biträdande
sjukhusdirektör
2014-12-19
AS2015-0074
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Villkor för blodtransporter – Taxi Kurir
2014-11-13
AS2015-0079
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Blodverksamhet Gävle sjukhus
Norbert Lubenow, Medicinsk
ledningsansvarig, överläkare, Klinisk
immunologi och transfusionsmedicin
2015-01-23
AS2015-0080
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Erivedge – behandling av basalcellscancer
2015-01-09
AS2015-0081
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Leverans av reagenser till Klinisk
mikrobiologi
2015-01-19
AS2015-0082
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Utveckling av Virtual Reality Application
för filmning av operation vid plastikkirurgin
NeurodivisionenGöran
2015-01-07
AS2015-0088
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
SPiSS webbkurser i suicidprevention
Psykiatridivisionen
2014-12-17
AS2015-0102
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Forskningsarbete Arbetsförmedlingen och
Neurodivisionen
Neurodivisionen
2012-02-04
AS2015-0103
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Elektronisk skickeprovshantering,
Bilaga § 55
2015-01-26
AS2015-0104
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Forskningsarbete Universitetssjukhuset i
Örebro/Neurodivisionen Akademiska
sjukhuset
KC-Ronden – utbildning för onkologer,
lungmedicinare och ST-läkare inom
lungmedicin – Konsult Kristin Lamberg
Dataadministrativt system för
kolorektalcancerscreening
Neurodivisionen
2014-12-19
AS2015-0106
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
2015-01-27
AS2015-0109
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
2015-02-02
AS2015-0110
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Xtandi – behandling av CRPC
2015-02-02
AS2015-0121
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kompetens/ledningsutveckling
Uppdrag för Åsa Törnkvist
Psykiatridivisionen
2015-01-20
AS2015-0133
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Myositautoantikroppsanalyser inom det
europeiska myositnätverket Eumyonet
Rut Norda, tf sektionschef KITM
AS2015-0140
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Sven Ernstsson, verksamhetschef, Barnoch ungdomspsykiatrin
2015-01-30
AS2015-0145
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kompetensutveckling för läkare inom
psykiatrin – Överläkare Gunnel Svedmyr
lånas ut till SKL
Utrustning vid Cellulär immunologi,
Rudbecklaboratoriet
2015-02-06
AS2015-0157
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
The European Medical & Strategic Insulin
Working Group
Specialmedicin
2014-10-20
AS2015-0158
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Arbete i Advisory Board – konsultuppdrag
för Lillemor Jansson
Neurologen
2015-02-04
Lungmedicin
Björn Ragnarsson, biträdande
sjukhusdirektör
Maria Engerdahl, verksamhetschef
Bilaga § 55
2015-02-06
AS2015-0159
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kurs i svenska för Ehab Mahmoud
Adel Shalabi, verksamhetschef, Bild- och
funktionsmedicinskt centrum
2015-01-12
AS2015-0167
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kvinnosjukvårdens medverkan som expert i
”Säker förlossningsvård”
Medverkan Maria Jonsson
Masoumeh Rezapour Isfahani,
verksamhetschef Kvinnosjukvården
2014-11-06
AS2014-1019
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Leasing/hyresavtal
Kopiator Canon iR Advance Socialpsykiatriska behandlingsteamet
2014-12-08
AS2014-1025
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kopiator Canon iR Advance – Klinisk
mikrobiologi
2014-11-06
AS2014-1026
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kopiator MF6140 – avdelning 11
Psykiatridivisonen
Psykiatridivisionen
2015-01-02
AS2014-1029
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kopiator MF6140 – Centraloperation
Kirurgdivisionen
2014-01-16
AS2014-1033
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kopiator iR Advance – Kirurgavdelning 70
B1
Kirurgdivisionen
2014-11-24
AS2014-1034
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kopiator Canon iR Advance – Röntgen
2014-12-15
AS2014-1066
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
EXINbone Nuklearmedicin
Psykiatridivisionen
Bilaga § 55
2014-11-17
AS2014-1092
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kaffeautomat Onkologmottagningen
personalrum
Kirurgdivisionen
2014-11-17
AS2014-1093
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kaffeautomat – Onkologis
dagvårdavdelning ODA – patientkök
Kirurgdivisionen
2014-11-17
AS2014-1094
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kaffeautomat – Onkologisk
dagvårdsavdelning ODA
Kirurgdivisionen
2015-01-07
AS2015-0003
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kaffeautomat Onkologiavdelning 78 B & C
Kirurgdivisionen
2014-11-05
AS2015-0044
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kopiatorer – 3st – ingång 82
2014-01-22
AS2015-0051
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kaffemaskin Kliniskt träningscentrum KTC
Marie Tollefsen Markström,
avdelningschef KTC
2014-01-22
AS2015-0052
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kaffemaskin Kliniskt träningscentrum
studiepentry KTC
Marie Tollefsen Markström,
avdelningschef KTC
2015-01-16
AS2015-0053
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kopiator Canon iR Advance - Luftburen
intensivvård
2015-01-19
AS2015-0061
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kopiator Canon MF6140 – ing 81
Bilaga § 55
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - avtal april 2013
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori
med ärendegrupp
Ärenderubrik
2014-12-10
KP2014-0183
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Talimogene Laherparepvec MK 3475 – vo
onkolog
Sune Larsson, FoU-direktör
2014-12-17
KP2014-0185
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
TROCADERO- Koffein Recip/placebo – vo Sune Larsson, FoU-direktör
kardiologi
2014-12-17
KP2014-0186
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
iFR SWEDEHEART – vo kardiolog
2015-01-12
KP2015-0004
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
MK-3682 – vo infektionssjukdomar
2015-01-16
KP2015-0006
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Reprise – Tolvaptan – Njurmedicin
2015-01-16
KP2015-0007
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
BMS CA209172 – vo onkologi
2015-01-23
KP2015-011
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Cohortstudie för mikrometastaser – vo
kirurgi
2015-01-27
KP2015-0012
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
GA29103 Etrolizumab – Mag- och
tarmmottagningen
2015-02-05
KP2015-0021
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Mircera – MD20090025-MD20090026 Njurmedicin
Bilaga § 55
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - avtal april 2013
2015-02-09
KP2015-0029
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Roxadustat – Rockies – D5740C00002
Mkir,edocom
Bilaga § 55
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län
Ärenderubrik
2015-02-04
Datum för
beslut
2015-01-07
Diarienummer
eller löpnummer
PV 2015-0015
Beslutskategori
med ärendegrupp
1.2 Avtalstecknare
löpande åtgärder
2015-01-13
PV 2015-0016
1.2 Avtalstecknare
löpande åtgärder
Avtal – mellan Primärvården och
akademiska laboratoriet
Per Elowsson, primärvårdsdirektör
2015-01-07
PV 2015-0017
1.2 Avtalstecknare
löpande åtgärder
Avtal – Larm, Rasbo vårdcentral
2015-01-05
PV 2015-0019
1.2 Avtalstecknare
löpande åtgärder
Avtal – Bemanning, hyrläkare
2015-01-07
PV 2015-0022
1.2 Avtalstecknare
löpande åtgärder
Avtal – Bemanning, hyrläkare
2014-09-15
PV 2015-0023
1.2 Avtalstecknare
löpande åtgärder
Avtal – Bil Storvreta vårdcentral
2015-02-02
PV 2015-0026
1.2 Avtalstecknare
löpande åtgärder
Avtal – Bil Tierps vårdcentral
2015-02-02
PV 2015-0027
1.2 Avtalstecknare
löpande åtgärder
Avtal – Bil Primärvårdens ledningskontor
Avtal Bemanning hyrläkare
befattning
Bilaga § 55
2015-02-02
PV 2015-0028
1.2 Avtalstecknare
löpande åtgärder
Avtal – Bil Knivsta vårdcentral
2015-02-02
PV 2015-0029
1.2 Avtalstecknare
löpande åtgärder
Avtal – Bil Tierps vårdcentral
2015-02-02
PV 2015-0030
1.2 Avtalstecknare
löpande åtgärder
Avtal – Bil Östhammars vårdcentral
2015-02-02
PV 2015-0031
1.2 Avtalstecknare
löpande åtgärder
Avtal – Bil Östervåla vårdcentral
2015-02-02
PV 2015-0032
1.2 Avtalstecknare
löpande åtgärder
Avtal – Bil Gottsunda vårdcentral
2015-02-02
PV 2015-0033
1.2 Avtalstecknare
löpande åtgärder
Avtal – Bil Heby vårdcentral
2015-02-02
PV 2015-0034
1.2 Avtalstecknare
löpande åtgärder
Avtal – Bil Heby vårdcentral
2015-02-02
PV 2015-0035
1.2 Avtalstecknare
löpande åtgärder
Avtal – Bil Svartbäcken/Bälinge vårdcentral
2015-02-02
PV 2015-0036
1.2 Avtalstecknare
löpande åtgärder
Avtal – Bil Flogsta vårdcentral
2015-02-02
PV 2015-0037
1.2 Avtalstecknare
löpande åtgärder
Avtal – Bil Gimo vårdcentral
Primärvårdens ledningskontor
Ulleråkersvägen 21 │ 750 17 Uppsala
Tel vx. 018-611 00 00 │ Fax 018-611 76 11 │ pg 7365-0 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se
Bilaga § 55
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen eller nämnden Landstinget i Uppsala län
2015-02-16
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
2014-12-01
HOH 2014-0142
1.2 Avtalsteckning
Löpande åtgärder
Avtal med Cannon Business Center
Uppsala
Kopieringmaskin till Hälsa och
habilitering, Enhet ADHD,Asperger
Anna Ek, IT-chef, HOH:s ledningskontor
2015-02-09
HOH 2015-0033
1.2 Avtalsteckning
Löpande åtgärder
Avtal med Selecta,
Kaffeautomat Lioni Multi Bravissimo
Black
Lena Sagström, Verksamhetschef
Habilitering Nord
Bilaga § 55
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
2015-02-26
befattning
2015-02-24
UPPH2014-0199
Tilldelningsbeslut 5.3
Konsult för revision av miljöledningssystem
Christina Södergren, upphandlingschef
2015-02-25
UPPH2014-0255
Tilldelningsbeslut 5.3
Förnyad konkurrensutsättning: Ramavtal på
Christina Södergren, upphandlingschef
transportfordon i grupperna Ea (diesel), G (diesel)
G (diesel) tät, G (gas), G (el)

Bilagor - Landstinget i Uppsala län

Transcription

Similar documents

Vilket är ditt nästa steg? - Norrbottens läns landsting

Bilagor - Landstinget i Uppsala län

Uppdraget som arbetsgivarföreträdare 2015-03-30

Svar på skrivelse från Michel Silvestri (MP)

Säkerhetsmål - Landstinget i Uppsala län

Diarieplan för Landstinget Västmanland

Stockholms läns landsting 2015 -08

PM för ST-läkare i allmänmedicin

Granskningsrapporten - Landstinget i Kalmar län