Bilagor - Landstinget i Uppsala län

Transcription

Bilagor - Landstinget i Uppsala län
FÖREDRAGNINGSLISTA
Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 1 juni 2015 kl. 13
Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala
Nr
Ärende
115
Val av justerare.
Dnr
Tid för justering:
116
Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet
117
Landstingsdirektörens rapport
CK 2014-0003
118
Datahall, rapport från förstudie - Informationsärende
CK 2015-0073
119
Landstingsplan och budget 2016 – 2018
CK 2015-0002
120
Tertialrapport januari – april 2015
CK 2015-0001
121
Ny förtroendemannaorganisation för Landstinget i Uppsala län
CK 2014-0443
122
Införande av ledningssystem för kvalitet i landstinget
CK 2013-0334
123
Nationell samordning av luftburen ambulanssjukvård – bildande av
kommunalförbund
CK 2013-0352
124
Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län
CK 2013-0363
125
Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning för Landstinget i Uppsala län
CK 2013-0364
126
Riktlinjer för finansieringsprinciper i beslutsförslag
CK 2015-0175
127
Hantering av under- respektive överskott i verksamheterna
CK 2015-0231
128
Upphävande av riktlinjer för intraprenad
CK 2013-0043
129
Avskrivning av konstaterad kundförlust
CK 2015-0233
130
Styrelser och nämnders interna kontrollplaner 2015
CK 2015-0028
131
Inhyrning av lokaler för Biobank, Uppsala Clinical Research Center, Kliniskt
träningscentrum samt laboratorium för mikrobiologi
CK 2014-0377
132
Fördjupat programarbete och projektering för ny stadsbussdepå
CK 2013-0336
133
Färdigställande av ny- och ombyggnation av akutmottagningen, Lasarettet i
Enköping
CK 2015-0232
134
Fastighetsutvecklingsplan för Landstinget i Uppsala län
CK 2014-0383
135
För kvalitet – Med gemensamt ansvar – Remissyttrande till
Socialdepartementet
CK 2015-0167
136
Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård – Remissyttrande till
Socialdepartement
CK 2015-0157
137
Sedd, hörd och respekterad – ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och
sjukvården – Remissyttrande till Socialdepartementet
CK 2015-0136
138
Läkemedel för djur, maskinell dos och sällsynta tillstånd – Remissyttrande till
Socialdepartementet
CK 2015-0120
139
Rapport från Socialstyrelsen: Landstingens faktiska kostnader för
Försäkringskassans beställningar – Remissyttrande till Socialdepartementet
CK 2015-0171
140
Veteranutredningens slutbetänkande Svensk veteranpolitik – ett ansvar för
hela samhället – Remissyttrande till Försvarsdepartementet
CK 2015-0078
141
För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning – Remissyttrande till
Utbildningsdepartementet
CK 2015-0176
142
Barnombudsmannens anmälningsskyldighet – Remissyttrande till
Socialdepartementet
CK 2015-0197
143
Bidrag till glasögon för barn och unga – Remissyttrande till
Socialdepartementet
CK 2015-0225
144
Granskning – Uppföljning av tidigare genomförd granskning av ITsäkerhetsprocesser samt extern och intern penetrationstest – Svar till
revisionen
CK 2015-0133
145
Granskning av processen för stora investeringar vid landstinget – Svar till
revisionen
CK 2015-0104
146
Granskning – uppföljning av tidigare genomförd granskning av landstingets
insatser för vårdrelaterade infektioner – Svar till revisionen
CK 2015-0105
147
Granskning – uppföljning av tidigare granskning av intern kontroll inom
psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset – Svar till revisionen
CK 2015-0106
148
Granskning av periodiseringar i redovisningen – Svar till revisionen
CK 2015-0147
149
Granskning av redovisning av immateriella tillgångar och projekt – Svar till
revisionen
CK 2015-0148
150
Tandvårdens roll i arbetet gällande våld mot barn och i nära relationer – Svar
på motion
CK 2014-0427
151
Central finansiering av läkares specialisttjänstgöring (ST) – Svar på motion
CK 2014-0398
152
Samordnare inom hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) samt upprätta en
HRV-handlingsplan i landstinget – Svar på motion
CK 2014-0397
153
Ärenden till landstingsfullmäktiges sammanträde den 15-16 juni 2015
CK 2015-0015
154
Anmälan av beslut enligt delegation
CK 2014-0007
155
Skrivelser för kännedom
156
Ledamöter och ordförande i universitetssjukvårdsstyrelsen – Valärende
CK 2015-0005
Bilaga § 117
2015-05-26
Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens
rapport juni 2015
Asyl och integration
Arbetet med att utveckla asyl- och integrationsområdet fortgår. Ledningskontorets
asylsamordnare ger stöd till Hälsa och habilitering i deras arbete med att upprätta
Centrum för hälsa och integration. Enhetliga rutiner har också införts vad gäller
tolkkostnader i samband med vårdgivande till asylsökande, i syfte att få en mer jämlik
vård såväl som en kostnadsneutralitet för vårdgivaren.
Närvårdsarbete
I september 2014 anställdes en samfinansierad närvårdskoordinator i Håbo kommun,
vilket innebär att närvårdssamverkan ännu är i ett uppbyggnadsskede. Tidigare skedde
samverkan tillsammans med Enköping. Uppbyggnad av en långsiktigt hållbar
organisation har pågått sedan i höstas och under 2015 ska den sjösättas.
Närvårdssamverkan Håbo hade i april sitt första politiska styrgruppsmöte. Behovet av
samverkan inom närvården är stort vilket också engagemanget på mötet visade. En
verksamhetsplan ska nu tas fram med prioriterade områden och aktiviteter.
Verksamhetsplanen kommer att utgå från landstingets närvårdsstrategi, landstingsplan
och budget samt kommunens strategiska mål. Närvårdssamverkan kommer att bedrivas
i nära samarbete med kommunens folkhälso- och trygghetsarbete, detta för att undvika
parallella arbetsgrupper med liknande uppdrag.
Behandlingsriktlinjer för omhändertagande av patienter med
förmaksflimmer
Det finns nu landstingsövergripande behandlingsriktlinjer för omhändertagande av
patienter med förmaksflimmer. Syftet är att minska förekomsten av stroke i länet.
Målsättningen är att följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Dessa riktlinjer innebär
att minst åttio procent av patienterna med förmaksflimmer, i kombination med
ytterligare riskfaktorer för stroke, ska behandlas med antikoagulantia (blodförtunnande
läkemedel). De lokala riktlinjerna har tagits fram i samarbete med representanter för
samtliga förvaltningar. Distriktsläkare från såväl offentlig som privat primärvård har
erbjudits fortbildning kring dessa läkemedel, med god uppslutning. Dessutom har både
läkare och sjuksköterskor, ansvariga för denna typ av behandling, vid länets alla
vårdcentraler erbjudits utbildning i praktisk handläggning av de nya läkemedlen.
Finansieringen av den beräknade kostnadsökningen på grund av införandet av nya
dyrare blodförtunnande medel i primärvården täcks av det kontinuerliga arbetet med
kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. Uppföljning kommer dels att ske genom att
följa frekvensen strokeinsjuknade i länet, dels via öppna jämförelsers indikator som
redovisar andelen patienter med förmaksflimmer som har pågående behandling med
blodförtunnande läkemedel.
Bilaga § 117
2
Primärvårdsråd inrättat för den samlade primärvården
Hälsa och habilitering har startat ett primärvårdsråd där majoriteten av vårdgivarna
inom både privat och offentlig primärvård representeras. Rådet är tänkt att vara den
naturliga kontaktytan för frågor som rör primärvård, förutom avtals- och
regelboksfrågor. Rådet kommer att utse representanter för hela primärvårdsnivån till
programråd inom exempelvis astma/KOL och grupper inom värdebaserad vård som
drivs inom Akademiska samt andra utvecklingsgrupper.
Centrum för hälsa och integration
Nu börjar Centrum för hälsa och integration ta form. Centrets syfte är att samla
aktörerna som arbetar med den ökande andelen asylsökande och anknytningsärenden,
för att utveckla och optimera hälso- och sjukvårdsstödet. Ett syfte är också att
tillsammans skapa broar mellan verksamheter som riktar sig direkt till målgruppen,
Cosmos asyl- och integrationshälsan, enheten för transkulturell psykiatri, den ordinarie
sjukvården (slutenvård och primärvård), och övriga aktörer som kommuner,
Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen.
Närvårdsplatser i Tierp
Hälsa och habilitering har utifrån det politiska uppdraget fördjupat arbetet kring
närvårdsplatser i Tierp. Målet är att utifrån de tidigare utredningarna undersöka
möjligheterna att öppna ett antal närvårdsplatser. En behovsanalys har gjorts som
baserats på flöden av patienter från Tierp till Akademiska sjukhuset samt delar av
kommunernas behov. Ett antal intervjuer med kommunens och landstingets företrädare
har gjorts. En rapport kommer att överlämnas till den politiska ledningen under maj
månad.
Lyckad dag om levnadsvanor inspirerade många
Folkhälsoenheten vid Hälsa och habilitering arrangerade i början på maj en
utbildningsdag om levnadsvanor för att synliggöra och stimulera det
sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget. 90 personer från Primärvården,
Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering och Lasarettet i Enköping deltog i
utbildningen.
Arbetsmarknadsmässa
Psykologer från Hälsa och habilitering medverkade vid årets psykologidag, en
arbetsmarknadsmässa och mötesplats för studenter, arbetsgivare och andra
yrkesverksamma inom psykologi och beteendevetenskap. Syftet med medverkan var att
skapa uppmärksamhet och intresse kring arbete inom Hälsa och habiliterings
verksamhetsområden. Mässan ägde rum 9 maj på Blåsenhus.
Mer träffsäker Parkinsondiagnos med ny PET-teknik
Parkinsons sjukdom kan vara svårdiagnostiserad, med symtom liknande dem vid
Alzheimers och andra neurodegenerativa sjukdomar. Vissa patienter kan dessutom ha
flera sjukdomar samtidigt. Akademiska sjukhuset är först i Europa med att rutinmässigt
använda en ny diagnosmetod där man mäter blodflöde och dopamin i hjärnan med hjälp
av ett nytt spårämne (PE2I) och PET/CT-kamera. Förutom skarpare bilder får man
absoluta värden på hur dopaminsystemet i hjärnan är påverkat av sjukdomen.
Diagnosen blir mer träffsäker vilket underlättar valet av individuell behandling och
eventuell operation.
Bilaga § 117
3
Ny inkapslingsmetod ska minska biverkningar vid ö-cellstransplantation
Sedan början av 2000-talet kan patienter med svår typ 1-diabetes behandlas med
insulinproducerande betaceller. En utmaning med transplantation är biverkningar av
immundämpande läkemedel. För att slippa detta och minska risken för celldöd prövas
nu en ny metod på Akademiska sjukhuset där ö-celler kapslas in och får syre genom en
inbyggd syrgastank. Akademiska är först i världen med att kliniskt pröva denna
inkapslingsmetod. Fyra patienter har transplanterats hittills. Flera av dem har kunnat
minska sin insulinbehandling och ingen har fått komplikationer.
Viktiga händelser inom patientsäkerhetsområdet
Av Landstingsplan och budget 2015-2017 framgår att ett av landstingets uppdrag är att
skapa en landstingsövergripande strategi för hela landstingets patientsäkerhetsarbete.
Vidare framgår att uppnådda resultat kommer att vara i fokus. I enlighet med uppdraget
planerar patientsäkerhetsteamet tillsammans med landstingets chefläkare att påbörja
upprättandet av en landstingsövergripande strategi för patientsäkerhetsarbetet.
I mars 2015 genomfördes nationella punktprevalensmätningar för vårdrelaterade
infektioner (VRI), basala hygienrutiner och klädregler samt trycksår vid landstingets
båda sjukhus. Resultat presenteras i nedanstående tabell.
Nationella Punktprevalensmätningar i mars 2015
Landstinget i
Lasarettet i
Uppsala län
Enköping
Vårdrelaterade
11,2 %
4,4 %
infektioner
(2014 11,5%
(2014 5,6 %
2013 9,3 %)
2013 9,2 %)
Följsamhet till
basala
hygienrutiner och
klädregler
Trycksår
13,2 %
Akademiska
sjukhuset
12 %
(2014 12,2%
2013 9,3 %)
94 % hygienrutiner
100 % klädregler
83,9 %
hygienrutiner
96,3 % klädregler
15,4 %
(2014 7,0 %
2013 16,9%
2012 18,0%)
12,9 %.
(2014 16,5%
2013 18,6%
2012 20,7%)
Den samlade bedömningen är att metoder och verktyg används för att förebygga
vårdskador. Dock är det angeläget att förvaltningarna beaktar resultat i mätningar och
vid behov vidtar åtgärder samt fortsätter med (eller ökar) egenkontroll för uppföljning
och utvärdering. För att detta ska kunna ske har följande fokusområden utvalts under
2015: vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner och klädregler, trycksår,
läkemedel, fall och undvikbara återinläggningar.
Utvärdering av kultursamverkansmodellen
Riksdagens kulturutskott har tillsatt en utredning som ska utvärdera
Kultursamverkansmodellen. Landstinget i Uppsala län har tillsammans med Skåne och
Västerbotten utvalts att ingå som de regioner man tittar närmare på. Man har och ska
träffa tjänstemän på kultur och bildning, institutionsföreträdare, kulturskapare och
representanter från Civilsamhället.
Bilaga § 117
4
Regional biblioteksplan antagen av kulturnämnden
Kulturnämnden beslutade vid sitt senaste sammanträde att anta Regional Biblioteksplan
framtagen av Länsbiblioteket i samverkan med länets folkbibliotek. Planen ska gälla i
tre år.
Kulturdygn
För fjärde året i rad arrangerades av SKA (Samverkan för kultur på Akademiska
Sjukhuset, bestående av sjukhusbiblioteket, hälsofrämjande sjukvård , Friskhuset och
Kulturenheten) kulturdygn på Akademiska sjukhuset. Temat var kultur i sjukhusmiljö
och det böjds på föreläsning om Akademiska sjukhusets arkitektoniska historia och
utveckling. Konstprojekten på nya Akademiska sjukhuset presenterades. Det erbjöds
möjlighet att skapa själv genom workshop i musik och foto. För att lyfta kunskapen om
hur kultur kan användas i vården arrangerades en föreläsning med medicine doktor Eva
Bojner Horwitz och kulturhälsoboxen, samt föreställning och föreläsning med
danskompaniet Spinn från Göteborg.
Produktionsuppföljning
Inför 2015 inkom alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar med produktionsbudgetar för
2015. vilka följs upp löpande under året. Nedan redogörs kortfattat hur respektive
förvaltning ligger till jämfört med budgeterad produktionsvolym. Utfallet för perioden
januari till mars jämförs med produktionsbudgeten för januari till mars. Detta
åskådliggörs också i diagrammet enligt nedan.
Diagram: Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna, produktionsutfall vs
produktionsbudget, januari-mars 2015:
14 000
Hälso‐ o c h sju kvår d sfö r v a ltn in gar n a : Pr o d u k t io n su tfal l 2015 vs Pr o d u k t io n sbu d ge t 2015, Ack u m u ler at jan‐m ar : an tal kontakter ( b esö k ) & p r o c e n t
110%
12 000
10 000
6 000
105%
104%
8 000
99%
99%
100%
4 000
96%
2 000
12 685
0
95%
92%
‐2 015
‐2 601
‐114
Akademiska
sjukhuset
Lasarettet i
Enköping
Primärvården
Hälsa &
habilitering
Folktandvården
Ack
‐2 601
‐114
12 685
‐2 015
‐3 751
Ack
99%
99%
104%
92%
96%
‐2 000
‐4 000
‐6 000
‐3 751
90%
85%
Akademiska sjukhusets produktion översteg budget med 1 929 kontakter (plus 3
procent) i mars. Trots detta når inte Akademiska sjukhuset budgeterad produktionsnivå
för perioden januari till mars. Framförallt är det januari månads lägre vårdproduktion
som påverkar det ackumulerade utfallet negativt. Exempelvis påverkas
slutenvårdsproduktionen negativt för såväl C-länsvården som riks- och regionvården
p.g.a. kapacitetsproblem inom neurokirurgin. Jämfört med samma period föregående år
Bilaga § 117
5
(jan-mar) är emellertid bemanningssituationen bättre samt antalet stängda vårdplatser är
färre.
Lasarettet i Enköping når sånär budgeterad produktionsvolym för perioden januari till
mars. Avvikelsen förklaras till största delen av lägre slutenvårdsproduktion vilket är en
konsekvens av bland annat bristen på specialistläkare vilket i sin tur har medfört lägre
utskrivningsfrekvens.
Primärvården når budgeterad produktionsvolym för perioden januari till mars tack vare
en hög produktion för övriga besök där främst sjuksköterskebesöken uppvisar en
väsentlig ökning. Det är dock också inom detta område som verksamheterna annonserar
att trycket är så hårt att det påverkar såväl arbetsmiljö som sjukskrivningsläget.
Hälsa och habilitering uppnår inte budgeterad produktionsvolym för perioden januari
till mars. Negativa avvikelser inom både övriga besök och slutenvården och framförallt
inom läkarbesök.
Folktandvården hade en hög produktion i mars men ackumulerat ligger både
allmäntandvården och specialisttandvården under produktionsbudgeten. De
huvudsakliga orsakerna till detta är ett minskat antal årsarbetare jämfört med samma
period föregående år samt en ökad sjukfrånvaro vilket påverkar produktionen negativt.
Väntetider och kösituationen feb/mars/april 2015
Telefontillgängligheten och läkarbesök inom 7 dagar i primärvården
Vår-mätningen gjordes under de två sista veckorna i mars månad, Resultatet publiceras i
slutat av april på www.vantetider.se. Telefontillgänglighet för hela april månad är 91
procent för offentlig primärvård, och tid till läkare inom 7 dagar 88 procent. Värden
som rör sig uppåt och nedåt med några procent varje månad.
Specialiserade vården
Under mars uppfyller den specialiserade vården vårdgaranti till första besök med 81
procent, en minskning med 7 procent jämfört med november (88 procent). För
operation/åtgärd når landstinget 87 procent för målet vårdgaranti, 100 procent inom 90
dagar.
Vårdgarantienheten
Vårdgarantienheten (VGE) arbetar vidare med slussning av patienter. Under april
månad slussades 103 patienter till annan vårdgivare (inom 60 dagar) vilket kan tolkas
som en trend att verksamheter med köer tar hjälp av VGE. Andel patienter som åberopat
vårdgaranti har minskat i april trots att antal inkommande samtal ökat under senaste
månaden
(Föregående månad är tillgänglig efter den 20 i månaden, vissa delar är tillgängliga
tidigare p.g.a. intern uppföljning)
Uppföljning av erbjudandet om årsbiljett inom kollektivtrafiken
I september 2014 beslutade landstingsstyrelsen att erbjuda landstingets medarbetare
årsbiljett inom kollektivtrafiken med nettolöneavdrag. Erbjudandet började gälla den 1
oktober 2014. Hittills har 455 medarbetare anslutit sig till erbjudandet. Erbjudandet
innebär att från och med 1 april betalar medarbetaren 594 kronor i månaden för
årsbiljetten. Antalet medarbetare har hittills ökat kontinuerligt.
Bilaga § 117
6
Utbildning av förtroendevalda
Efter varje landstingsval erbjuder landstinget alla förtroendevalda möjlighet att få en
samlad bild av landstinget inför sitt politiska uppdrag genom en särskild
utbildningsinsats. Efter valet 2014 fick HR-avdelningen vid ledningskontoret uppdraget
att med stöd av administrativa avdelningen anordna utbildningen. Utbildningen bestod
av en halvdag och två heldagar och totalt deltog 66 förtroendevalda. Utvärderingarna
som genomfördes efter varje tillfälle visar att informationen som utbildningen erbjöd
var användbar och uppskattad.
Folktandvården inför sms-kallelse
Sedan tidigare skickar Folktandvården en sms-påminnelse till patienter inför bokade
besök. Nu utökas denna tjänst med att även kallelsen skickas som sms. Förändringen
innebär en miljöbesparing genom att utskick av hundratusentals brev per år kan sparas
in. Folktandvården följer om sms:et gått fram och om det öppnats. Om något blir fel
eller om det inte läses inom tre dagar så skickas kallelse med brev istället. Man kan
också avanmäla tjänsten.
Andelen återbud kommer att följas upp och också antalet uteblivande i relation till de
siffror som finns enligt det gamla systemet med kallelse per post. En förhoppning med
det nya kallelsesystemet är att antalet uteblivande ska minska. En annonskampanj
kommer att genomföras över hela länet med information om tjänsten.
Kollektivtrafikverksamheten andra halvan av april och början av maj 2015
Trafiken
Två händelser med stenkastning och skadegörelse mot stadsbussar inträffade den 22
april i Gottsunda och den 23 april i Sävja. Båda händelserna polisanmäldes och i
samband med händelsen i Gottsunda kunde polisen gripa en misstänkt gärningsman.
Lyckligtvis kom ingen person till skada vid något av de två tillfällena.
Liksom tidigare år medförde valborgsfirandet i Uppsala en större omläggning av
busstrafiken. Tack vare tydlig information och att trafikomläggningen varit lika under
flera år fungerade busstrafiken bra för resenärerna.
Ett bombhot mot Tingsrätten i Uppsala på förmiddagen den 7 maj medförde stora
störningar i busstrafiken. Polisen stängde av Kungsgatan och Vaksalagatan i centrala
Uppsala vilket gjorde att busstrafiken kördes andra gator med en hel del förseningar
som följd.
I övrigt har buss-och tågtrafiken har fungerat normalt.
Verksamheten
Medborgardialoger har genomförts i Gimo den 13 april, i Tierp den 14 april, i Enköping
den 20 april och i Uppsala den 21 april. Det är ett av stegen i revideringen av det
Regionala trafikförsörjningsprogrammet. Totalt deltog ca 200 personer vid
dialogmötena.
Under sista april och 1 maj blev det rekordstor biljettförsäljning via UL-appen. Bara
under Valborgsmässoaftonen såldes mer än 6 600 biljetter till ett sammanlagt värde av
195 000 kr. Det gjordes nära 1 300 nya nedladdningar från appbutikerna vilket tyder på
att många nya resenärer valde att hämta och använda appen för att betala sin resa.
Bilaga § 117
7
Under 1 maj såldes också fler appbiljetter än vanligt. Ett normaldygn säljs 2 400
biljetter via appen och 1 maj såldes drygt 3 100 biljetter.
Sedan UL introducerade sin app har totalt 109 000 nedladdningar registrerats.
Mål från styrkortet
För att fortlöpande redovisa hur UL lyckas med måluppfyllelse kommer ett urval av mål
att redovisas i månadsrapporterna. Denna gång redovisas tre mål från styrkortet.
Marknadsandel
I förvaltningens styrkort anges som mål för 2015 att marknadsandelen av det
motoriserade resandet ska vara 25 procent. För att få en bra jämförelse använder UL
rullande 12 månader och för perioden maj 2014 – april 2015 är UL-trafikens
marknadsandel 26,4 procent vilket är 1,7 procentenheter högre än samma period 20132014.
I övrigt hänvisas till ekonomirapporten angående mål.
Mediebilden av landstinget 1-30 april 2015
Större nyheter
Ett förslag till ny tobakspolicy diskuterades i landstingets personalutskott. Förslaget
innehöll en formulering om lukt från snus. Detta gav ett rekordstort mediegenomslag
både lokalt och nationellt. Förslaget väckte stark kritik och den övervägande bilden av
landstinget var negativ.
Landstinget bjöd in till dialogmöten med länsinvånarna om kollektivtrafiken, vilket fick
positivt gensvar i media.
Väntetiderna på akutmottagningen vid Akademiska uppmärksammades efter en IVOgranskning och efter en patientenkät från SKL. Bilden var negativ.
Andra exempel på mediernas rapportering
Positivt:
Ny mottagning för killar
Kollektivt – då får alla tycka till
Bättre sopsystem på Akademiska
Bättre logistik på Akademiska
Säkrare diagnos av Parkinsons
Gångtest prövas för att upptäcka demens
Här är god mat viktigast
Olika villkor för EU-migranter i vården
Facken positiva till ny organisation på Ackis
Provisorisk vårdcentral hyllas
UL ger bättre trafikinformation
Landstinget ska höja patientsäkerheten
Fler mobila vårdteam för äldre
De lär sig fråga om våld
Negativt:
Resistenta bakterier drabbade åtta brännskadade på Akademiska
Bilaga § 117
8
Landstinget missar sitt miljömål när fler väljer flyget
Feltankning drar ner miljöbetyg
Ögonklinikens stängning oroar
Landstinget på jumboplats i patientsäkerhet
Uppsalabor kan tvingas föda barn i andra landsting – igen
Sjukare patienter när psykiatrin drar ner
Klagomål på kvinnosjukvården i länet ökar
Neutralt:
Bokslutet för vården och kollektivtrafiken
Landstinget vill ha mottagning för sprututbyte
Justerade UL-priser
Tillnyktringsenhet i stället för arresten
Familjeläkarna Bålsta får flest anmärkningar
Breddning av Ackis kulvertar
Oviss framtid för rättspsyk i Uppsala
Polisanmäld vårdcentral får ytterligare kritik
Biljetter ska få fler patienter att åka kollektivt
Rökfri psykiatri på Akademiska
Rätten att välja vård ifrågasätts
Närakuten i Uppsala läggs ned
Egna ambulansplan ska förbättra sjuktransporterna
Vårdlotsar inom landstinget tas bort
Här får man vänta längst på ambulans
Landstinget öppnar för höjd skatt 2016
Uppsala ger tandvård på kredit
Tittar på trånga Upptåg
Bilaga § 119 a
LPB 2016-2018
Bilaga § 119 a
INNEHÅLL
INLEDNING ....................................................................................................................................................3
POLITISK HUVUDINRIKTNING ...............................................................................................................4
PATIENTEN FRÄMST.......................................................................................................................................4
GOD OCH ATTRAKTIV ARBETSGIVARE ...........................................................................................................4
ATTRAKTIVARE KOLLEKTIVTRAFIK ..............................................................................................................4
KULTUR.........................................................................................................................................................4
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ........................................................................................................5
HÄLSOUTVECKLING ......................................................................................................................................5
BEFOLKNINGSUTVECKLING ...........................................................................................................................5
DEMOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR .............................................................................................................5
DEN MEDICINSKA UTVECKLINGEN .................................................................................................................5
FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR .................................................................................................................6
Årlig finansieringsökning 2016 ................................................................................................................6
Uppräkning i landstinget .........................................................................................................................6
Resursförändringar 2016 .........................................................................................................................7
Effektiviseringskrav .................................................................................................................................7
Resultatmål ..............................................................................................................................................7
FoU-budget ..............................................................................................................................................7
Skatteintäkter ...........................................................................................................................................8
Statsbidrag ...............................................................................................................................................8
Riks- och regionvårdsintäkter ................................................................................................................10
Patientavgifter .......................................................................................................................................10
Personalkostnader .................................................................................................................................10
Pensionskostnader .................................................................................................................................11
Läkemedelskostnader .............................................................................................................................11
Prisökningar Folktandvården ................................................................................................................12
Hyreskostnader ......................................................................................................................................12
Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken ...........................................................................................12
Nettokostnad och finansieringen ............................................................................................................13
Likviditet ................................................................................................................................................13
Investeringar ..........................................................................................................................................13
LANDSTINGETS STYRNING, LEDNING OCH ORGANISATION .....................................................15
POLITISK STYRNING.....................................................................................................................................15
STYRMODELL ..............................................................................................................................................15
ANSVAR OCH BEFOGENHETER, EKONOMI ....................................................................................................16
LANDSTINGETS BALANSERADE STYRKORT 2016 ..........................................................................17
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD .........................................................................................................................18
TILLGÄNGLIGHET EFTER BEHOV ..................................................................................................................18
Produktionsplanering ............................................................................................................................18
Vård på rätt vårdnivå.............................................................................................................................19
NÄRVÅRD ....................................................................................................................................................21
Närvård – äldre .....................................................................................................................................21
Närvård - Barn och unga .......................................................................................................................22
Närvård - psykisk ohälsa .......................................................................................................................22
KVALITET GENOM GOD VÅRD ......................................................................................................................23
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård ....................................................................23
Säker hälso- och sjukvård ......................................................................................................................24
Patientfokuserad hälso- och sjukvård ....................................................................................................25
Effektiv hälso- och sjukvård ...................................................................................................................26
Jämlik hälso- och sjukvård ....................................................................................................................27
Hälso- och sjukvård i rimlig tid .............................................................................................................28
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård .........................................................................................................29
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING ...............................................................................................................29
IT I MÄNNISKANS TJÄNST .............................................................................................................................30
1 (58)
Bilaga § 119 a
KOLLEKTIVTRAFIK .................................................................................................................................32
KULTUR OCH BILDNING .........................................................................................................................33
ETT RIKARE KONSTLIV ................................................................................................................................33
ÖKAD KULTURELL DELAKTIGHET ................................................................................................................33
EN ATTRAKTIVARE LIVSMILJÖ .....................................................................................................................33
LIVSLÅNGT LÄRANDE ..................................................................................................................................34
UTVECKLING OCH SAMVERKAN .........................................................................................................35
FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING INOM VÅRDEN ........................................................................35
ÖVRIGA UTVECKLINGSOMRÅDEN ................................................................................................................36
Matproduktion .......................................................................................................................................36
Upphandling ..........................................................................................................................................36
Processbaserat ledningssystem för kvalitet ...........................................................................................37
SAMVERKAN INOM SJUKVÅRDSOMRÅDET ...................................................................................................37
Samverkan inom folkhälsoområdet ........................................................................................................38
ÖVRIG SAMVERKAN ....................................................................................................................................39
Externa vårdgivare ................................................................................................................................39
Landstinget – en viktig regional samhällsaktör .....................................................................................39
Infrastruktur ...........................................................................................................................................40
EKONOMI .....................................................................................................................................................42
EFFEKTIV EKONOMISTYRNING .....................................................................................................................42
Beslutsstöd .............................................................................................................................................42
Fastighetsekonomi .................................................................................................................................42
EFFEKTIVA VERKSAMHETER ........................................................................................................................43
Ersättningssystem ..................................................................................................................................43
Kostnad per patient (KPP).....................................................................................................................44
LÅNGSIKTIG FINANSIERING .........................................................................................................................44
Finansiella mål ......................................................................................................................................44
Långfristiga placeringar ........................................................................................................................44
Lånefinansiering ....................................................................................................................................45
LANDSTINGET SOM ARBETSGIVARE .................................................................................................46
RÄTT KOMPETENS .......................................................................................................................................46
Lönebildning ..........................................................................................................................................46
ENGAGERADE MEDARBETARE .....................................................................................................................47
Anställningsförhållanden .......................................................................................................................47
Arbetsmiljö .............................................................................................................................................47
TYDLIGA OCH KOMMUNIKATIVA CHEFER ....................................................................................................48
MINSKAD MILJÖPÅVERKAN .................................................................................................................49
BESLUT .........................................................................................................................................................50
BILAGOR ......................................................................................................................................................51
BUDGET 2016 OCH PLAN 2017-2018 ...........................................................................................................51
INVESTERINGSPLANER 2016–2020 ..............................................................................................................54
Investeringsplan fastigheter ...................................................................................................................54
Investeringsplan utrustning ...................................................................................................................57
Investeringsplan konst ...........................................................................................................................57
INTERN KONTROLL ......................................................................................................................................58
2 (58)
Bilaga § 119 a
Inledning
Landstingets verksamhetsidé
Landstinget i Uppsala län hjälper alla i länet att vara friska och må bra.
Vi erbjuder en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård präglad av hög kvalitet och stor omtanke, där man får snabb hjälp och där pengarna används på bästa möjliga sätt.
Vår samverkan med Uppsala universitet ger oss tidigt tillgång till ny kunskap som snabbt kan
användas i vården.
Vi skapar också förutsättningar för ett gott liv i länet genom kollektivtrafik, kulturliv och en
hållbar regional utveckling.
Landstingsplan och budget är landstingets politiska styrdokument som talar om inriktningen
för landstinget, dels för det närmaste budgetåret, dels för den kommande treårsperioden. Planen utgår från den politiska viljan inom landstinget, befolkningens behov, de förutsättningar
som råder i landet och i länet samt våra lagar
och förordningar.
Det är landstingsfullmäktige som beslutar om
innehållet i landstingsplan och budget. Det fungerar sedan som landstingets övergripande styrande dokument, som anger inriktningen för
verksamheterna.
3 (58)
Landstingsplanens primära målgrupper är dels
landstingets politiker, dels förvaltningschefer
och övriga chefer som ska genomföra de politiska besluten.
I landstinget strävar vi efter att ständigt förbättra och förnya verksamheten utifrån medborgarnas behov. Landstingsplanen lyfter fram de
viktigaste områdena där det behövs förbättring
och förnyelse.
Bilaga § 119 a
Politisk huvudinriktning
administrativa gränser mellan landstinget och
kommunerna.
En ny inriktning har påbörjats med tydliga prioriteringar för att utveckla verksamheten under
mandatperioden. Men också ett nytt sätt att
styra och leda landstingets verksamheter.
Landstinget ska ha höga ambitioner för sjukvård, kollektivtrafik, kultur och regional utveckling. Vi ska ta vår del av ansvaret för klimatomställningen och därmed för framtida generationer.
Patienter och anhöriga, barn som vuxna, ska
känna tillit och trygghet i vården. Vården ska
ges med värdighet och respekt för människors
lika och okränkbara värde samt kännetecknas
av ett gott bemötande. Den vård som landstinget finansierar ska hålla högsta möjliga kvalitet med tydlig patientnytta. Därför är det viktigt att kvalitets- och uppföljningsarbetet fortsätter att utvecklas. Resultat av kvalitetsgranskning ska göras tillgänglig för allmänheten.
Det ska vara ordning och reda i både ekonomi
och verksamhet och balans mellan uppdrag och
ekonomi. Landstinget måste ha kontroll över
kostnadsutvecklingen och hela tiden ha en nära
dialog och samverkan med både medarbetare
och ledningen för verksamheterna.
Landstinget ska aktivt arbeta för att jämlikhet
och barnperspektiv ska genomsyra landstingets
verksamheter och för att landstinget ska bli
bättre på bemötande av HBTQ-personer.
Det är nödvändigt att betona allvaret i det ekonomiska läget och den allvarliga situation som
landstinget står inför. Akademiska sjukhusets
underskott var 346 miljoner för 2014. Kostnaderna för sjukvården ökar nästan dubbelt så fort
som intäkterna, vilket riskerar hela landstingets
ekonomi både på kort och på lång sikt. Biljettintäkterna för UL var också betydligt lägre
än budgeterat för 2014.
God och attraktiv arbetsgivare
Patienten främst
Attraktivare Kollektivtrafik
Landstinget måste säkerställa sammanhängande
vårdkedjor och att en helhetssyn ska genomsyra
hur sjukvården organiseras. I detta är både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping
viktiga och ska utvecklas i landstingets egen
regi. Primärvårdens uppdrag behöver utvecklas
med bredare uppdrag och ett ersättningssystem
som är rättvist och som stimulerar till mer arbete med folkhälsa och förebyggande insatser.
Landstingets rehabiliteringsverksamhet måste
utvecklas och bli bättre.
Landstinget har ett stort ansvar för länets kollektivtrafik. Kollektivtrafiken ska bidra till utveckling i hela länet, minskad klimatpåverkan
och förenklat resande över länsgränserna. Den
ska också underlätta människors vardag.
Helt avgörande för möjligheterna att säkerställa
en god kvalitet i landstingets verksamheter, är
kompetensförsörjningen på kort och lång sikt.
Ett strategiskt mål för landstinget är att vara en
god och attraktiv arbetsgivare som erbjuder
trygga och säkra anställningar med möjlighet
till utveckling i sin yrkesroll.
Kollektivtrafiken måste förbättras och ge bättre
effekt för de pengar som satsas och öka antalet
som väljer att resa kollektivt. Utgångspunkten
ska vara att nå fördubblingsmålen. Det ska vara
enkelt och prisvärt att resa och människor ska
känna en trygghet i att kollektiva färdmedel går
och kommer fram i tid.
Det ska vara korta väntetider i vården och färre
som väntar i vårdkön. Grundkravet är att landstinget klarar den lagstadgade vårdgarantin. I
dag lever landstinget inte upp till dessa krav vilket kräver förbättringar på en lång rad områden.
För att tillmötesgå patientens behov till fullo är
målet en hälso- och sjukvård utan köer.
Kultur
Kulturen är en viktig del av landstingets verksamhet och människors välmående och måste
därför ges bra förutsättningar att utvecklas.
Genom en utvecklad närvård i hela länet och i
samarbete med kommunerna, ska patienter med
stora vårdbehov erbjudas en större del av sitt
vårdbehov i närmiljön. Målet är en sjukvård
och omsorg där patienten inte ska påverkas av
4 (58)
Bilaga § 119 a
Planeringsförutsättningar
till drygt en procent per år. År 2016 kommer länets befolkning att uppgå till cirka 357 000 invånare. Prognoserna pekar på att antalet personer i ålder 0–34 år kommer att öka fram till år
2019 med drygt 4700 personer. Under samma
period kommer antalet personer som är 65 år
och äldre att öka med cirka 6 000.
Hälsoutveckling
Hälsoutvecklingen i länet är förhållandevis god.
Befolkningsenkäterna ger en god anvisning om
befolkningens hälsa. Variationen i upplevt hälsotillstånd mellan kommunerna i länet är däremot mycket stor i båda undersökningar. Vi ser
att ohälsa i form av till exempel värk från rygg,
nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och
ångest är betydligt vanligare bland personer
med kort utbildning än bland personer med lång
utbildning. Generellt kan man säga att god
hälsa samvarierar starkt med utbildningsnivåerna i kommunerna.
Demografiska förutsättningar
Åldersfördelningen i Uppsala län visar på en
mindre andel personer 60 år och äldre jämfört
med riket. I gengäld så är andelen personer i åldern 20–29 år betydligt högre i länet jämfört
med riket. Det finns också stora skillnader mellan länsdelarna.
Befolkningen i länet kommer att öka med 3,5
procent fram till 2019. Den åldersgruppen som
ökar mest är 65 till 80 åringar som ökar med 9
procent. Den gruppen konsumerar mest sjukhusvård av alla åldrar.
Psykisk ohälsa betyder mer för upplevelsen av
dåligt allmänt hälsotillstånd än fysiska problem.
20 procent av kvinnorna och 15 procent av
männen i länet har nedsatt psykiskt välbefinnande. Kvinnornas psykiska välbefinnande har
ökat sedan 2004.
I och med att flertalet sjukdomar är starkt åldersrelaterade och att 41,7 procent av alla sjukhusrelaterade kostnader kommer från patienter
över 65 år, får det till följd att sjukhuskostnader
ökar. Detta innebär, för Uppsala län, att hälsooch sjukvården och samhället i övrigt kommer
att ställas inför ett ökande sjukvårdsbehov.
Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste anledningen till att länsborna läggs in på
sjukhus eller besöker specialist. Vanligast därefter är rörelseorganens sjukdomar, tumörer och
psykiska sjukdomar. Av det totala antalet vårddagar svarar psykiska sjukdomar för en fjärdedel, följt av cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och skador.
Tabell 1: Befolkningsprognos 2015-2019
Ålder
2015
2019
Diff.
Barn och ungdomar i länet har en bra tandhälsa.
86 procent av sexåringarna har kariesfria mjölktänder och 34 procent av 19-åringarna har kariesfria tänder.
0 - 34 år
35 - 64 år
65 - 80 år
81 - 100 år
Totalt
Andelen dagligrökare har vare sig minskat eller
ökat sedan 2008. Totalt är det elva procent av
kvinnorna och tio procent av männen som röker
dagligen. Bland gymnasieelever är det cirka 40
procent som aldrig rökt. En av tio har provat
narkotika. Inga markanta könsskillnader förekommer.
159 184
128 428
51 594
13 800
353 006
163 895
130 458
56 228
14 848
365 429
3%
1,6 %
9%
7,6 %
3,5 %
Dessbättre har Uppsala län bättre demografiska
förutsättningar att klara framtidens behov i jämförelse med riket.
Tabell 2: Årlig demografiuppräkning
Procent
2016 2017 2018
Demografiökning
Hög alkoholkonsumtion ökar risken för sjuklighet och tidig död. Andelen som angav att de
druckit så mycket alkohol att de varit berusade
uppgick 2012 till 27 procent bland männen och
13 procent bland kvinnorna i länet. Det är ungefär samma nivå sedan 2004.
1,01
0,98
0,76
Den medicinska utvecklingen
Forskningen och utvecklingen inom medicinen
och det medicintekniska området påverkar behovet av hälso- och sjukvård. I begreppet innefattas många områden som förbättrade läkemedel, ny teknik, förbättrade operationsmetoder
eller organisatoriska förändringar.
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i länet kommer fortsatt att vara positiv. Ökningen bedöms uppgå
5 (58)
Bilaga § 119 a
Det ökande vårdbehovet som bland annat kommer av en växande andel äldre utgör en svårighet för hälso- och sjukvården. Den demografiska faktorn spelar en mindre roll för kostnadsutvecklingen i hälso- och sjukvård än vad
tidigare beräkningar pekat på. De stora kostnaderna för vården kommer istället att genereras
inom läkemedelsområdet och i form av nya
kostsamma behandlingsformer. Den verkligt
stora utmaningen ligger i att ge alla del av de
möjligheter som den medicinska utvecklingen
skapar.
•
Finansiella förutsättningar
Årlig finansieringsökning 2016
Uppräkning i landstinget
I flera studier dras slutsatsen att satsningar på
ny teknik inom sjukvården ger välfärdsvinster
som bör värderas högre än de ökade kostnader
som satsningarna innebär, exempel på välfärdsvinster är fler levnadsår med god hälsa. Möjligheterna att utnyttja ny teknik för att övervaka
och behandla patienter i öppenvård och i hemmet ökar.
Utgångspunkten för uppräkning av landstingets
verksamheter är landstingsprisindex.
I landstingsprisindex ger Sveriges kommuner
och landsting (SKL) sin bedömning av landstingens prisutveckling. I indexet ingår inga volymförändringar. SKL:s landstingsprisindex
(LPIK) baseras på SKL:s ekonomiska antaganden och ändras i takt med nya bedömningar av
samhällsekonomin.
Den medicinska forskningen och den medicintekniska utvecklingen går hand i hand. Möjligheterna att förutsäga, diagnostisera och behandla olika sjukdomstillstånd kommer sannolikt att öka dramatiskt. Genteknologin är ett exempel på ett kunskapsområde vars nya landvinningar i dag bara kan anas, men troligen kommer kunskaperna att i grunden förändra behandlingen av många sjukdomar.
LPIK exklusive läkemedel beräknas till 2,7 procent (april 2015) för 2016.
Demografisk uppräkning
Utifrån de demografiska förutsättningarna som
beskrivs på föregående sida sker en demografisk uppräkning för 2016 med totalt 78 miljoner kronor.
För att kunna kunskapsstyra vården behövs system för både värdering och rangordning av nya
metoder, teknologier och läkemedel samt en
struktur för införande och utvärdering.
För verksamhetens läkemedelskostnader görs
en separat bedömning angående hur utvecklingen av läkemedelskostnaden ser ut. Det är på
Akademiska sjukhuset där läkemedelskostnaderna kommer ha en avvikande ökning jämfört
med LPIK. En gemensam arbetsgrupp med deltagare från ledningskontoret och Akademiska
sjukhuset har tagit fram ett underlag kring 2016
års kostnadsökningar. Med underlaget som bas
ersätts sjukhuset med 16 miljoner kronor utöver
LPIK. Denna ökning kommer att finansieras
med demografimedel.
Sammanfattningsvis kan konstateras att:
•
•
•
Den tekniska utvecklingen och ehälsoutvecklingen fortsätter med snabba steg där
både öppenvård och inneliggande vård påverkas. Utvecklingen där utredningar och
behandlingar överförs från sluten till öppen
vård kommer att fortskrida. Därmed kan
också balansen mellan behovet av öppen respektive slutenvård påverkas.
Utvecklingen inom sjukvårdsteknologin
ökar hälso- och sjukvårdskostnaderna mer
än den demografiska utvecklingen.
Den medicintekniska utvecklingen påverkar
utbudet och därigenom behovet av hälsooch sjukvård.
Det är omöjligt att förutsäga alla framsteg
som den medicinska forskningen kommer
att medföra. Det innebär att hälso- och sjukvården måste vara beredd på att flexibelt arbeta med införande av nya metoder, parallellt med att utmönstra metoder som visat
sig vara ineffektiva/kostnadsdrivande utan
nyttoeffekt.
Akademiska sjukhuset har även kostnadsökningar för medicinskt material och avskrivningar utöver LPIK. Även dessa kommer att finansieras med de demografiska medlen. Totalt
är dessa kostnadsökningar 24 miljoner kronor.
6 (58)
Bilaga § 119 a
Effektiviseringskrav
Hälsa och habiliterings kostnadsökningar, på
totalt 1,5 miljoner kronor, för olika hjälpmedel
finansieras med demografiska medel.
För att landstinget ska ha en hållbar ekonomi på
längre sikt måste kostnadsökningarna i landstinget minska. Bara ökade driftskostnader, på
grund av de fastighetsinvesteringar som genomförs, ihop med ökade pensionskostnader ger
stora kostnadsökningar de kommande åren.
Även satsning på kultur och hälsa, på 0,5 miljoner kronor ska finansieras med demografimedel.
Återstående demografiska medel på cirka 36
miljoner kronor tillfaller hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
På verksamhetsnivå har kostnadsökningarna varit stora de senaste åren. Dessa höga kostnadsökningar måste nu bromsas för att landstinget
ska kunna ha en ekonomi i balans. Under planperioden kommer därför alla verksamheter ha
årliga effektiviseringskrav. För 2016 är detta
0,75 procent. För 2017 respektive 2018 är effektiviseringskravet 1 procent årligen.
Resursförändringar 2016
Totalt görs resursförstärkningar med 232 miljoner kronor 2016.
Med anledning av att regeringen höjer arbetsgivaravgiften för unga så ersätts verksamheten för
den ökade kostnaden med 40 miljoner kronor.
Resultatmål
Folktandvården har ett resultatmål på 6 miljoner kronor för 2016.
Den lönesatsning som gjordes 2015 avsåg 9
månader. Verksamheten ersätts med 8 miljoner
kronor för helårseffekten som uppstår 2016.
FoU-budget
För att skapa ännu bättre vård för befolkningen
krävs definierade resurser för forskning, utveckling och för införande av ny teknik och nya
behandlingsmetoder. Det handlar dels om resurser för infrastruktur men även för tjänster och
projekt. Genom att i enlighet med tidigare beslut i landstingsfullmäktige skapa en definierad
FoU-budget inom varje förvaltning kommer en
bättre tydlighet att skapas gällande vilka resurser som avsätts för dessa uppgifter på samma
sätt som resurser avsatta till vård sedan länge
har definierats. Inom landstingets största förvaltning, Akademiska sjukhuset, pågår ett arbete där avsikten är att inom vart och ett av
verksamhetsområdena skapa en FoU-budget.
Eftersom dessa medel tidigare inte definierats
på ett tydligt sätt kräver denna omfördelning
betydande arbete kombinerad med försiktighet
så att inte vårduppdraget oavsiktligt drabbas av
resursbrist. När resurser väl är tydliggjorda
finns förutsättningar för produktionsplanering
av forskning som säkerställer att medarbetare
kommer att kunna avsätta tid för forskning och
utveckling där denna tid finns budgeterad inom
verksamhetens FoU-budget. Det ger också möjlighet till styrning av forskningens innehåll
gentemot landstingets prioriterade områden.
Hälso- och sjukvårdsverksamheten får en ökad
finansiering för inrättande av en tillnyktringsenhet, sprututbyte, utökning av ST-block inom
specialistvården, Akademisk vårdcentral, familjecentraler, uppsökande tandvård, nationell cancersatsning, närvårdsteam neuropsykiatri, ökade
kostnader för läkemedel för barn och unga,
ökade avskrivningskostnader, glasögon till barn
och unga och ökade hyreskostnader på grund av
ny-/ombyggnationer. Totalt uppgår dessa satsningar till 77 miljoner kronor i budgeten.
Kollektivtrafikförvaltningen får en ersättning
för bland annat minskade biljettintäkter till följd
av prissänkning av biljettpriser, indexökningar
för trafikkostnader utöver ordinarie uppräkning,
förändrade avtalsförhållanden och trafikökningar till totalt 57 miljoner kronor.
Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter ersätts för ökade kostnader för patientförsäkringen LÖF, ökade smittskyddskostnader,
engångskostnader för avveckling av journalsystem, nytt ledningskontor, AT/ST-utbildning
inom primärvården, sjukresor och it-utveckling,
Totalt innebär detta en kostnadsökning med 50
miljoner kronor.
Tid för forskning för landstingets forskande
medarbetare är den avgjort viktigaste faktor
som behöver tillskapas för att uppnå flera av de
7 (58)
Bilaga § 119 a
landstingets vård- och behandlingsbyggnader.
Detta innebär att de årliga driftskostnaderna
kommer att öka kraftigt under planperioden. En
annan stor post är landstingets kostnader för
pensioner som kommer öka markant.
mål som definierats i landstingets forskningsstrategi. Detta kan företrädesvis ske genom att
inrätta tidsbegränsade tjänster där en viss andel
är avsatt för forskning medan resterande del ägnas åt kliniskt arbete. Motsvarande tjänster på
andra universitetssjukhus har blivit en betydelsefull framgångsfaktor inte bara för genomförande av god forskning utan även som ett kraftfullt instrument både för rekrytering och för att
behålla duktiga medarbetare.
Inom primärvård kommer Akademisk vårdcentral att startas. Start och drift av Akademisk
vårdcentral kommer att kräva resurser som dels
kan tillföras via omfördelning från andra befintliga verksamheter men dels även behöver tillföras via nytillskott av resurser för såväl utrustning, lokaler som för nya tjänster. Ett resurstillskott som kommer att delas mellan landstinget
och Uppsala universitet.
Verksamhetseffektiviseringar räcker inte för att
täcka de kommande kostnadsökningarna. För
att landstinget ska kunna ha en ekonomi i balans görs därför en skattehöjning 2016 med 55
öre. Skattehöjningen ger cirka 1 304 miljoner
kronor i ökade intäkter under planperioden. Årligen innebär det ökningar med 416 miljoner
kronor 2016, 435 miljoner kronor 2017 respektive 453 miljoner kronor 2018. Den genomsnittliga skatteökningen under planperioden, inklusive skattehöjningen, prognostiseras till 6,5 procent.
Diagram 1: Skatteutveckling 2012–2017
För medel till specifika projekt för forskning
och utveckling finns inom landstinget riktade
FoU-medel på 3,5 miljoner kronor. Dessutom
avsätter landstinget årligen 6 miljoner kronor
till Regionala forskningsrådet för att stödja projekt där medel fördelas i konkurrens till forskare inom Uppsala-Örebroregionen. För att utveckla områden av strategisk betydelse för
landstinget kan det finnas goda skäl att avsätta
ytterligare medel för specificerade projekt genom antingen omfördelning eller genom tillförande av nya medel.
PROCENT
15,0%
10,8%
10,0%
7,5%
5,0%
3,2%
5,3% 5,6%
4,3% 4,3%
0,0%
2013 2014 2015 2016 2017 2018
Skatteutveckling i %
Skatteutveckling i % exkl skattehöjning 2016
Statsbidrag
Statens bidrag till landstinget består i huvudsak
av kommunalekonomisk utjämning, generella
statsbidrag och statsbidrag för speciella användningsområden. De generella statsbidragen är
allmänna finansiella stöd medan specialdestinerade bidrag ofta är tidsbegränsade och knutna
till en viss verksamhet eller åtgärd.
Skatteintäkter
I landstingets budget används SKL:s prognostiserade uppräkningsfaktorer för riket avseende
skatteunderlaget för planperioden (april 2015).
Skatteutvecklingen prognostiseras bli relativt
hög under planperioden, framför allt för 2016.
Detta beror på en ökning av arbetade timmar,
stigande timlöner och tilltagande pensionsinkomster. Den genomsnittliga skatteutvecklingen prognostiseras under planperioden till 4,7
procent för landstinget. Den årliga utvecklingen
beräknas till 5,6 procent 2016, 4,3 procent 2017
respektive 4,3 procent 2018.
Med anledning av regeringsskiftet samt förhållandena vid beslut av statens budget för 2015,
så råder en stor osäkerhet vilka specialdestinerade statsbidrag som kommer att finnas under
perioden 2016-2018. Nuvarande regering har
deklarerat att de har för avsikt är att minska antalet överenskommelser. Regeringen anser dock
att det är rimligt att även fortsättningsvis ingå
överenskommelser med SKL inom hälso- och
sjukvårdsområdet i de fall man finner behov av
det. Vidare kommer regeringen att se över det
sammantagna antalet krav i överenskommelserna och vara mer restriktiva med att använda
prestationsersättning jämfört med tidigare.
Trots de ökande skatteintäkterna behöver landstinget vidta åtgärder för att nå en ekonomi i balans.
Landstinget står inför stora kostnadsökningar
som främst beror på att det görs stora investeringar för ny-, om- och tillbyggnad av främst
8 (58)
Bilaga § 119 a
På Finansförvaltningen budgeteras 96 miljoner
kronor i specialdestinerade statsbidrag för 2016.
att förebygga sjukskrivning bland män och
kvinnor i arbetsför ålder. Statsbidraget har funnits sedan 2009.
Utjämningssystemet
Historiskt har det varierat hur mycket landstinget fått i bidrag. Rehabiliteringsgarantin hanteras av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, som
även har en kostnad för ersättning till vårdgivarna för de genomförda behandlingarna/insatserna.
Utvecklingen av utjämningsbidraget har de senaste åren varit negativ för landstinget. Under
planperioden kommer nivån att fortsatt att
minska jämfört med tidigare planperioder. Totalt kommer landstinget att erhålla 1 555 miljoner kronor under planperioden i utjämningsbidrag. Det ger en genomsnittlig intäkt för landstinget på 518 miljoner kronor årligen.
Samordnings- och tillgänglighetsmiljard
och/eller Professionsmiljard
Läkemedelsförmånen
I dagsläget finns inga klara besked gällande
dessa satsningar.
Prognosen för läkemedelsförmånen 2015 är 741
miljoner kronor för landstinget. Det finns fortfarande inget avtal mellan staten och SKL men
ett avtal håller på att förhandlas fram. Indikationer pekar mot att nivån kommer att ligga ungefär i nivå med 2015. Dock har regeringen i
vårpropositionen angett att läkemedel för barn
och unga ska vara kostnadsfria. För detta kommer det i läkemedelsförmånen ingå ersättning
till landstingen för detta. Under planperioden
budgeteras utifrån detta 755 miljoner kronor årligen.
Jämlik cancervård
För att skapa en mer jämlik och tillgänglig cancervård med fokus på att korta väntetiderna och
minska de regionala skillnaderna har 500 miljoner kronor per år avsatts under perioden 20152018. Satsningen ska korta väntetider inom cancervård samt bidra till snabb diagnos och förebyggande insatser. Pengarna ska användas till
att införa ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp. De standardiserade vårdförloppen ska förkorta vårdförloppet mellan välgrundad misstanke om cancer till start av första
behandling.
Sjukskrivningsmiljarden inklusive försäkringsmedicinska utredningar
Syftet med miljardsatsningen har varit att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess samt att öka landstingens drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan. För att
stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården
och för att utveckla sjukskrivningsprocessen
slöts 2006 en överenskommelse mellan staten
och SKL. Genom överenskommelsen infördes
ekonomiska incitament till hälso- och sjukvården med den så kallade sjukskrivningsmiljarden.
Barns och ungas psykiska hälsa
För att förebygga och minska psykisk ohälsa
bland barn och unga har medel avsatts i statsbudgeten. Från 2016 avsätts 250 miljoner kronor, 2017 avsätts 350 miljoner kronor och 2018
avsätts 400 miljoner kronor. Satsningen ska bidra till att öka kunskapen om barn och ungas
psykiska ohälsa, samt öka tillgängligheten till
stöd och vård, samt öka samverkan mellan
skola, sjukvård och socialtjänst när det gäller
barn och unga med psykisk ohälsa.
Riktade insatser inom området psykisk
ohälsa (PRIO)
År 2014 fick landstinget närmare 18 miljoner
kronor. För den rörliga delen, som bygger på
förändringen i sjukfrånvaro, fick landstinget
såsom flertalet andra landsting ingen utdelning.
I maj 2012 presenterade regeringen handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa 2012–2016. Staten
och SKL har genom årliga överenskommelser
enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga
med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Överenskommelsen mellan staten och SKL
beslutas för ett år i taget. I 2015 års överenskommelse framgår att regeringen under 2015
Rehabiliteringsgarantin
Syftet med överenskommelsen är att stödja personer med ångest, depression, stress eller en
långvarig diffus smärta i axlar nacke och rygg
att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning. Rehabiliteringsinsatserna syftar till
att åstadkomma en ökad återgång i arbete eller
9 (58)
Bilaga § 119 a
har för avsikt att göra en analys och återkomma
avseende hur den fortsatta satsningen för bättre
hälsa ska utformas. Landstinget klarade samtliga grundkrav och prestationsmål 2014 vilket
resulterade i att landstinget fick 16,4 miljoner
kronor. Satsningen hanteras inom Landstingets
ledningskontor som ett projekt. För närvarande
finns inga besked om satsningen kommer att
fortsätta 2016 och framåt.
sådana bidrag är vävnadsdirektivet, stärkt vård
av äldre, råd och stöd LSS och tolktjänst.
Riks- och regionvårdsintäkter
Landstinget eftersträvar en förtroendefull samverkan mellan landstingen i sjukvårdsregionen.
För att säkra framtidens högspecialiserade vård
vid Akademiska sjukhuset krävs en långsiktighet och trygghet avseende planeringsförutsättningar och patientunderlag.
Förbättrad förlossningsvård
Regeringen presenterade i vårpropositionen att
de har för avsikt att genomföra en satsning rörande insatser som rör barnmorskor, en förbättrad förlossningsvård och andra insatser för att
stärka kvinnors hälsa i syfte att uppnå en mer
jämställd hälso- och sjukvård. Enligt regeringens förslag kommer därför 200 miljoner kronor
att avsättas under 2015 för att förbättra förlossningsvården och för att stärka insatserna för
kvinnors hälsa. Därefter beräknas 400 miljoner
kronor avsättas årligen mellan 2016-2019.
Under 2015 kommer nya samverkansavtal träffas mellan landstingen i sjukvårdsregionen. Avtalen börjar gälla från och med 2016. I de nya
avtalen kommer landstinget att förhandla om en
ny pris- och ersättningsmodell. Det nya avtalet
ska tecknas av landstinget och godkännas av
landstingsstyrelsen.
Efterfrågan från sjukhusets regionkunder bedöms vara fortsatt stark och växande under den
kommande tre-årsperioden. Delvis beror detta
på en bristande kapacitet inom flera av landstingen inom regionen. Sammantaget innebär
vårdavtalen att Akademiska sjukhuset beräknas
sälja vård inom sin egen region för cirka 1,5
miljarder kronor. Totalt beräknas sjukhuset
sälja vård för 2,2 miljarder kronor.
Alf-medel
Statsbidraget för alf-medel (avtal om läkarutbildning och forskning) regleras i ett avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk
forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Ett nytt avtal trädde i kraft 2015. Det centrala avtalet kompletteras av regionala avtal, i
vårt fall mellan landstinget och Uppsala universitet.
Det nya centrala avtalet innebär en förändring i
hur ersättningen för klinisk forskning fördelas.
Successivt kommer en allt större andel av ersättningen fördelas utifrån en årlig bibliometrisk utvärdering. Landstinget uppskattar att alfintäkten kommer uppgå till cirka 270 miljoner
kronor per år.
Patientavgifter
Patientavgifter regleras normalt sett vart fjärde
år. Arbetet med att se över avgifterna inleds året
efter ett valår och gäller sedan från kommande
kalenderår. Höjningarna ska kopplas till landstingsprisindex med individuella prövningar.
Inför 2016 utförs även en översyn av det samordnade högkostnadsskyddet.
Översyn och ändring av patientavgifterna kommer genomföras inför 2016. De nya avgifterna
kommer ingå när Landstingsplan och budget
2016-2018 fastställs av fullmäktige i november.
Statsbidraget utbetalas till Uppsala universitet
som i sin tur betalar ut bidraget till Akademiska
sjukhuset. Av Alf-medel för forskning fördelas
cirka 80 procent till 24 alf-grupper baserat på
ett utnycklingssystem som tar hänsyn till både
struktur och aktivitet. Primärvården/allmänmedicin utgör en sådan gruppering medan de övriga finns inom Akademiska sjukhuset. Resterande 20 procent fördelas till särskilda satsningar baserat på beslut i ALF nämnden.
Personalkostnader
Landstingets personalkostnader utgör 51 procent av verksamhetens kostnader, vilket motsvarar 6 655 miljoner kronor 2014. Antalet anställda medarbetare är cirka 11 200 och flertalet
arbetar inom hälso- och sjukvård. Planperioden
präglas av ekonomiska utmaningar i kombination med stora utmaningar gällande kompetensförsörjningen i form av ökad konkurrens om arbetskraft och stora pensionsavgångar som ett
Övriga specialdestinerade statsbidrag
Det finns även ett antal mindre statsbidrag som
går ut direkt till verksamheterna. Exempel på
10 (58)
Bilaga § 119 a
par av dessa. Det är därför viktigt att fortsätta
det långsiktiga arbetet avseende kompetensförsörjningen. Flera landstingsövergripande strategiska aktiviteter pågår för att nå målet att landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Samsyn och
samarbete inom landstinget och mellan förvaltningarna är viktiga framgångsfaktorer i detta arbete.
Diagram 2: Totala pensionskostnader
1400
1200
1000
MNKR
800
874
698
688
730
239
245
251
250
261
280
2013
2014
2015
2016
2017
2018
600
400
200
För att uppnå målen med påbörjade landstingsövergripande aktiviteter behöver dessa fullföljas
under planperioden. Det gäller arbetet med att
skapa en struktur för en hållbar och långsiktig
organisation för strategisk kompetensförsörjning avseende läkare samt åtgärder för att underlätta för personer med utländsk utbildning
att arbeta i landstinget. Att fullfölja satsningen
på studielön för vidareutbildning av grundutbildade sjuksköterskor inom de områden där bristsituationen är stor samt att säkerställa att kliniskt basår för nyutbildade sjuksköterskor kan
genomföras under 2016 för att på sikt hanteras
av respektive förvaltning. Inom ramen för medveten lönebildning behöver arbetet fullföljas i
syfte att skapa en lönebild till stöd för en långsiktig hållbar lönebildning och kompetensförsörjning. Utrymmet är helårseffekten av 2015
års särskilt beslutade medel inför löneöversyn
samt de eventuella strukturåtgärder som behöver vidtas utifrån löneanalys efter löneöversyn
2015.
1088
1079
0
Ansvarsförbindelse
Pensionskostn BR
Diagram 3: Procentuell utveckling pensionskostnader
PROCENT
50%
46%
30%
16%
10%
0%
20%
4%
-10%
-30%
2013
-28%
2014 2015
2016 2017 2018
Läkemedelskostnader
Alla landsting kommer ha stora kostnadsökningar på grund av nya/dyra läkemedel. Det pågår ett intensivt och strukturerat arbete nationellt för arbeta med frågan. Framförallt SKL och
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket bär
ett stort ansvar för detta arbete.
Pensionskostnader
Jämfört med 2015 ökar pensionskostnaden
2016 med 41 miljoner kronor, procentuellt innebär detta en ökning med 4 procent. Från 2017
ökar den med 155 miljoner kronor och 2018 är
ökningen mellan åren 232 miljoner kronor.
Kostnadsökningarna innebär en procentuell ökning på 16 för 2017 respektive 20 procent för
2018. Den huvudsakliga anledningen till den
kraftiga ökningen av pensionskostnaden 2017
och 2018 beror på att KPA i sina beräkningar
har räknat med stora prisbasbeloppsökningar
dessa år till följd av antagandet att inflationen
då ökar kraftigt. En annan anledning är att intjänade förmåner ökar.
Landstinget arbetar med att utveckla systematiska metoder för att värdera nya läkemedel för
att på ett ordnat sätt införa nya läkemedel. Ett
viktigt delmål är att det lokala arbetet med frågan ska gå i takt med det nationella arbetet.
Under våren 2015 har även ett arbete påbörjats i
landstiget som syftar till att på ett bättre sätt
fånga in behovet av att använda nya och dyra
läkemedel med målsättning att få in medicinskt
motiverade kostnadsökningar i landstingets
budgetprocess.
Prioriteringar måste dock göras på alla nivåer
såsom enskilda kliniker, vårdcentraler och motsvarande. För att uppnå en kostnadseffektiv förskrivning bör läkemedel inte betraktas som en
fri nyttighet och kostnadsansvaret för läkemedel
bör så långt som möjligt decentraliseras.
Den årliga genomsnittliga pensionskostnaden
under planperioden är 1 161 miljoner kronor.
11 (58)
Bilaga § 119 a
Förmånskostnad
bakgrund av detta kommer kostnaderna för läkemedel på Akademiska sjukhuset att öka.
Landstingets kostnad för varor inom läkemedelsförmånen (läkemedel som förskrivs på recept) förskrivna till invånare inom Uppsala län
2014 var 706 miljoner kronor. Detta är en ökning med 16 miljoner (2,3 procent) jämfört med
motsvarande siffra för år 2013. Denna ökning
beror till största delen på ökad användning av
så kallade TNF-alfa hämmare vid reumatisk
sjukdom, läkemedel vid ADHD, onkologiska
läkemedel, direktverkande orala antikoagulantia
och vissa nyare diabetesläkemedel. (Den procentuella förändringen för Akademiska sjukhuset var plus 7,1 procent, vårdcentralerna i länet
minus 1,5 procent och Lasarettet i Enköping
minus 4,7 procent)
För 2016 beräknar den gemensamma arbetsgruppen för ledningskontoret och Akademiska
sjukhuset att läkemedelskostnaderna på Akademiska sjukhuset kommer att öka med cirka 23
miljoner kronor utöver LPIK jämfört med 2015.
Denna beräkning innehåller dock ett antal antaganden och uppskattningar och är relativt osäker. Det här är det första prognosarbetet av
detta slag som görs i landstinget och förhoppningen är att kunna göra allt säkrare prognoser
med tiden.
Prisökningar Folktandvården
Folktandvårdens prislista för allmäntandvård
följer Tandvårds- och Läkemedelsverkets
(TLV) referensprislista som årligen justeras av
TLV.
För år 2015 prognostiserar Socialstyrelsen att
kostnaderna för läkemedelsförmånen minskar
med cirka 1,75 procent och minskar för år
2016-2018 med cirka 0,3 procent per år. Här
bör dock betonas att Socialstyrelsens prognoser
under de senaste 5 åren inte har slagit väl in på
landstingsnivå.
Specialisttandvårdens priser beräknas utifrån
TLV:s referensprislista för specialisttandvård
med ett tillägg på 15 procent. Priser för Frisktandvård och egna åtgärder justeras från och
med 2015 med samma procentsats som de 100
vanligaste åtgärderna i allmäntandvårdens referensprislista förändrats vid TLV:s årliga justering.
Rekvisitionskostnad
Landstingets kostnad för läkemedel på rekvisition (läkemedel som ges på sjukhus eller mottagning) 2014 var 332 miljoner kronor. Detta är
en ökning med 17 miljoner (5,4 procent) jämfört med motsvarande siffra för år 2013. Denna
ökning beror till störst del på ökad användning
av antimykotiska medel, läkemedel vid transplantation och läkemedel vid immunbristsjukdomar. (Nästan hela ökningen beror på kostnadsökningar vid Akademiska sjukhuset).
Hyreskostnader
Förvaltningarna kan inte att finansiera de stora
fastighetsinvesteringar som utförs, inom befintliga ersättningsnivåer. Under planperioden
kommer därför ersättningen till förvaltningarna
att utökas med anledning av detta. Under 2016
tillskjuts 8 miljoner kronor till verksamheten.
För år 2015 prognostiserar Socialstyrelsen att
kostnaderna för rekvisitionsläkemedel ökar med
cirka 1 procent. Ingen prognos finns för åren
2016 och framåt. Inte heller här har Socialstyrelsens prognoser slagit väl in under de senaste
5 åren.
Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken
Den stora utmaningen de närmaste åren blir att
nå målen för ökat resande i kombination med
att generera biljettintäkter på den nivå som behövs för att skapa en ekonomi i balans. Tidigare
sänkning av biljettpriser och utökade rabatter
kan innebära att biljettintäkter inte ökar i
samma takt som resandet samtidigt som resursförstärkningar blir nödvändiga. Dessutom har vi
starkt kostnadsdrivande avtal med entreprenörer, vilket gör att det kostar mer ju fler som
åker.
Redan under 2015 innebär planerade prissänkningar att det blir svårt att nå budget för bil-
Prognos
Landstinget har för närvarande stora kostnadsökningar vad gäller nya, dyra läkemedel mot
Hepatit C. Dessa läkemedel beräknas framöver
ha ett separat spår nationellt och att statsbidraget för läkemedel justeras för användning av
nya Hepatit C-läkemedel.
Utöver detta kommer ett antal nya, dyra och
högspecialiserade läkemedel lanseras och/eller
att öka i användning de närmaste åren. Mot
12 (58)
Bilaga § 119 a
jettintäkterna. Vidare förväntas ökade trafikkostnader i befintlig produktion med cirka 47
miljoner kronor. Till det ska läggas önskvärda
trafikökningar på 10-13 miljoner kronor, övriga
tidigare beskrivna satsningar och kostnader
samt ökade kostnader för avskrivningar.
skatte- och statsbidragsutvecklingen 3,8 procent.
Det är avgörande för en långsiktig ekonomi i
balans att verksamhetens nettokostnader över
tid inte ökar mer än skatteintäkter och statsbidrag. Landstinget genomför och planerar att genomföra stora fastighetsinvesteringar. Samtidigt
förespås konjunkturen vända uppåt de närmaste
åren vilket innebär en ökad inflation. Detta leder i sin tur till att landstingets pensionsskuld
ökar och därmed även de årliga pensionskostnaderna. Om bara ökade kostnader på grund av
fastighetsinvesteringar och pensioner tas hänsyn till så kommer nettokostnadsutvecklingen
att vara hög i landstinget de kommande åren.
Dessutom finns det inom landstingets kärnverksamheter även stora behov för att möta länsinvånarnas behov. För att landstinget ska kunna
ha en hållbar ekonomi i framtiden krävs prioriteringar och effektiviseringar.
Flera aktiviteter genomförs under 2015 för att
uppnå en effektivisering av kollektivtrafiken i
länet. Den effektivitetsutredning som presenteras för kollektivtrafiknämnden våren 2015 kommer att ligga till grund för beslut om inriktning
för kollektivtrafikens framtida planering. Diskussioner om vad som kan göras för en bättre
trafik ska också föras med de trafikföretag som
har uppdrag att utföra trafiken. Utöver det
måste vi även genomföra marknadsföringsinsatser som lockar fler och nya grupper att välja
kollektivtrafiken.
Nettokostnad och finansieringen
Det är viktigt att verksamhetens nettokostnader
över tid inte ökar mer än skatteintäkter och
statsbidrag. Ett generellt vedertaget mått bland
landstingen är att nettokostnaderna maximalt
ska utgöra 98 procent av skatteintäkter och
statsbidrag.
Likviditet
De stora investeringar som landstinget planerar
medför en påfrestning på de likvida medlen.
Dock har landstingets likvida medel ökat avsevärt i och med den fastighetsförsäljning av Ulleråker som genomfördes under 2014 och detta
gör att landstinget kan finansiera de ökade investeringarna under planperioden utan extern
finansiering.
Diagram 4: Utveckling av skatter och statsbidrag
respektive nettokostnadsutveckling
10%
8,6%
8%
6%
5,6%
5,4%
5,5%
PROCENT
4%
5,0%
Investeringar
5,5%
3,8%
3,4%
3,4%
5,0%
3,6%
Landstingets investeringar uppgår totalt till
6 280 miljoner kronor under planperioden, vilket ska jämföras med 5 498 miljoner kronor i
föregående landstingsplan. De stora investeringsnivåerna beror främst på investeringar
kopplade till Framtidens Akademiska (FAS)
men även på ny stadsbussdepå.
2,4%
2%
0%
2013
2014
2015
2016
2017
2018
Utveckling skatter och generella statsbidrag
Utveckling nettokostnad
Även investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är på en betydligt
högre nivå jämfört med tidigare år. Detta beror
på investeringar kopplade till FAS men även på
ett eftersatt investeringsbehov på Akademiska
sjukhuset.
Nettokostnadsutvecklingen 2014 var 5,5 procent1. Skatte- och statsbidragsutvecklingen låg
på 2,4 procent 2014. Prognosen för nettokostnadsutvecklingen 2015 är 3,4 procent och för
skatte- och statsbidragsutvecklingen är den 5,0.
För 2016 är utvecklingen av skatter och statsbidrag 8,6 procent men då ingår skattehöjning
med 55 öre. Om skattehöjningen exkluderas är
1
Exklusive jämförelsestörande poster: reavinster
1 632 mnkr, utrangering fastigheter 47 mnkr.
13 (58)
Bilaga § 119 a
de nya strålningsbunkrarna för onkologibehandling och vårdavdelningarna för onkologipatienter. Byggnaden kommer även att innehålla elva
operationssalar varav tre är så kallade hybridsalar, en kombination av operationssal och röntgensal, för att under pågående operation kunna
få stöd av röntgeninformation.
Tabell 3: Investeringar under planperioden
Budget Budget Plan Plan
INVESTERINGAR (mnkr)
2015
2016 2017 2018
Fastigheter
1 404 -1 514 1 577 1 068
Materiellt och immateriellt
694
-636 1 035 421
konst
12
11
6
-12
2 110 -2 162 2 623 1 495
Summa investeringar
Fastigheter
Rudbeckslaboratoriet byggs ut för universitetet
i två etapper som båda kommer att färdigställas
under perioden. Det är i den första delen av nya
laboratorier som ökar kapaciteten och bland annat innebär en samlokalisering från andra delar
inom sjukhusområdet. Den andra etappen ökar
administrativa lokaler och stödfunktioner.
Det finns ett stort investeringsbehov för ny-,
om- och tillbyggnad av landstingets vård- och
behandlingsbyggnader, främst på Akademiska
sjukhusområdet.
De totala fastighetsinvesteringarna uppgår för
planperioden till 4 159 miljoner kronor varav
2 705 miljoner kronor enbart på Akademiska
sjukhusområdet. Investeringarna under planperioden är historiskt sett höga, vilket visas i diagrammet nedan.
En ny miljöstation blir färdigställd under planperioden och ger möjlighet att effektivt ta hand
om förväntad ökad volym avfall i ett större antal fraktioner än i dag. I stationen kommer
centralutrustningarna för sop- och tvättsug att
installeras.
Diagram 5: Fastighetsinvesteringar
1600
1400
1514
1200
1234
1255
1133
1000
MNKR
Under planperioden kommer byggnation av en
ny stadsbussdepå att påbörjas. Depån kommer
att ligga i Fyrislund, granne med länstrafikdepån. Depån dimensioneras för 220 bussar.
1577
1404
1068
800
600
Materiella och immateriella investeringar
645
De totala investeringarna i materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgår för
planperioden till 2 092 miljoner kronor, varav
1 347 miljoner kronor för Akademiska, 90 miljoner kronor för Kollektivtrafikförvaltningen
och 501 miljoner kronor för Landstingsservice.
400
200
0
2013
2014 2015 2016 2017
Fastighetsinvesteringar 16-18
Fastighetsinvesteringar 15-17
Utfall fastighetsinvesteringar
2018
Akademiska sjukhuset behöver göra stora utrustningsinvesteringar både i form av ersättningsinvesteringar och till följd av de nya fastigheter som byggs på sjukhusområdet. Kollektivtrafikförvaltningens höga investeringsnivå
beror främst på nya kommunikationssystem och
utveckling av biljettsystemet. Merparten av
Landstingsservice investeringar är kopplade till
Framtidens Akademiska.
Totalrenoveringen av 85-husets vårdbyggnad
kommer att färdigställas 2016, som första stora
etapp inom FAS. I 85-huset byggs den första
vårdbyggnaden i landstinget som enbart har enpatientrum.
Som andra byggnad i renoveringsbeslutet kommer vårdbyggnad 70 och kirurg- och behandlingsblocket, som också har sjukhusets huvudentré. Renoveringen kommer att pågå hela planperioden. Resultatet av vårdbyggnadens renovering kommer att ske efter samma principer som
för 85-huset.
År 2019 kommer en helt ny byggnad för vård
och behandling att tas i bruk, med placering
mot Dag Hammarskjölds väg. En byggnad på
58 000 kvadratmeter som kommer att innehålla
14 (58)
Bilaga § 119 a
Landstingets styrning,
ledning och organisation
budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor och nämndernas organisation och verksamhetsformer.
Landstinget är en politiskt styrd organisation
och styrs ytterst av politiska beslut.
Landstingsstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och
ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. I
princip alla ärenden till fullmäktige ska beredas
av landstingsstyrelsen.
Förutom den politiska styrningen regleras
landstingets verksamhet av de lagar och förordningar som styr offentlig förvaltning i Sverige,
främst:
•
•
•
•
Kollektivtrafiknämnden utgör regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för beställarstyrning av regional kollektivtrafik. Kollektivtrafikförvaltningen, UL, lyder under Kollektivtrafiknämnden.
kommunallagen
hälso- och sjukvårdslagen
patientlagen
lagen om kollektivtrafik
Kulturnämnden leder landstingets kulturverksamhet och ansvarar för driften och förvaltningen av Wiks folkhögskola. Kultur och bildning lyder under kulturnämnden.
Utöver lagar och förordningar finns till exempel
Socialstyrelsens föreskrifter, interna policyer,
program, planer, riktlinjer, ersättningsprinciper,
regelverk och anvisningar som reglerar olika
verksamheter. Staten har under senare år blivit
en mer aktiv part i landstingens arbete genom
bland annat utvecklad kunskapsstyrning och
styrning med hjälp av ekonomiska incitament
inom prioriterade områden.
Patientnämnden är patientnämnd enligt lagen
om patientnämndsverksamhet. Patientnämndens
kansli är en egen förvaltning.
Inför 2016 kommer en ny styr- och organisationsmodell att implementeras.
Landstinget deltar också aktivt i och påverkas
därmed av det regionala utvecklingsarbetet
inom ramen för regionförbundet, liksom med
andra frågor som regionförbundet hanterar, till
exempel FoU-stödsverksamhet, strategiska
folkhälsofrågor och samordning inom vård- och
omsorgsområdet.
Styrmodell
Inför arbetet med 2016 års planeringsprocess
har landstingets uppdrags- och budgetprocess
förändrats. Förändringen ska leda till tydligare
dialoger med verksamheterna om behov och
möjligheter och fastställande av uppdrag och ersättning.
Landstinget är en aktiv part i andra regionala
sammanhang, främst i Samverkansnämnden för
Uppsala–Örebro sjukvårdsregion men även i till
exempel Mälardalsrådet.
Styrmodellen utgår från kommunallagens krav
om att kommuner och landsting ska ha en god
ekonomisk hushållning.
Politisk styrning
Landstingsplan och budget, som antas av landstingsfullmäktige i juni varje år, är det övergripande styrdokumentet som med ett treårsperspektiv anger inriktning och ekonomiska ramar
för verksamheten.
Det politiska ledarskapet handlar om att styra
och leda genom dialog och förankring för att
skapa förståelse och legitimitet för politiska beslut och inriktningsdokument. Det är så man
kan se resultat i form av följsamhet ute i verksamheterna, ett ökat engagemang och en större
förändringsvilja hos personalen.
Mål och inriktning i Landstingsplan och budget
ligger sedan till grund för styrelsers och nämnders styrning av förvaltningar och externa vårdgivare.
Landstingsfullmäktige är landstingets högsta
beslutande organ. Uppdraget regleras i kommunallagen. LF beslutar i principiella ärenden och
andra ärenden av större vikt för landstinget, exempelvis mål och riktlinjer för verksamheten,
Landstinget använder sedan 2012 balanserat
styrkort med fem olika perspektiv och som ska
fokusera på det som är strategiskt viktigt för
verksamheten. Styrkortet består av strategiska
15 (58)
Bilaga § 119 a
Anslagsram för hälso- och sjukvård går till
hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar sedan om fördelningen
av medel inom hälso- och sjukvårdsområdet.
Målet är att från 2016 och framåt ska anslagsramen fördelas på annat sätt.
mål, framgångsfaktorer och årliga mål. Landstingets balanserade styrkort ingår i Landstingsplan och budget och det är i styrkortet som
landstingets viktigaste strategiska mål sammanfattas.
Utifrån landstingsplanen, det landstingsövergripande balanserade styrkortet och styrdirektiv
från styrelser och nämnder tas en verksamhetsoch budgetöverenskommelse tillsammans med
ett balanserat styrkort fram för respektive förvaltning. Verksamhets- och budgetöverenskommelse och styrkortet ska beslutas av respektive
styrelse eller nämnd.
Anslagsram för kulturverksamhet går till kulturnämnden.
Anslagsram för regional verksamhet går till
Landstingsstyrelsen. Förutom medlemsavgiften
till Regionförbundet innehåller anslagsramen
bland annat även anslaget till Upplandsstiftelsen.
Landstingets styrning kräver att verksamheterna
följer upp och utvärderar ekonomi och verksamhet, främst i delårsbokslut och i årsredovisning. Budgeten ska upprättas så att intäkterna
överstiger kostnaderna.
Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för Gamla Uppsala Buss AB.
Styrelse och nämnd ansvarar för att verksamheten bedrivs med anvisade medel och att medlen disponeras så effektivt som möjligt i enlighet med landstingets balanserade styrkort.
Månadsrapporter, delårsbokslut och årsredovisning ska bland annat innehålla en avstämning
av god ekonomisk hushållning. Ekonomin sätter alltid en gräns för verksamhetens omfattning. Om en styrelse eller nämnd befarar att
verksamheten inte ryms inom anvisad budget
måste styrelsen eller nämnden vidta åtgärder
omgående. Förvaltningschefen ansvarar för att
ta fram förslag som ger nämnden möjlighet att
nå anvisad budgetnivå. Om styrelsen eller
nämnden anser att åtgärderna står i strid med
landstingsfullmäktiges uppsatta mål för verksamheten, ska fullmäktige pröva åtgärderna.
Investeringar i utrustning får göras om räntekostnad och avskrivningar ryms inom ekonomisk ram eller kan finansieras genom intäkter.
Landstingsstyrelsen får i samband med årsredovisningen till följd av särskilda omständigheter
besluta att inte balansera underskott eller överskott som uppkommit vid en förvaltning under
året.
Landstingsstyrelsen får enligt särskilt fullmäktigebeslut (dnr CK 2011-0476) besluta om avskrivning av ackumulerade negativa resultat vid
en förvaltning.
Ansvar och befogenheter, ekonomi
Landstingsfullmäktige fattar beslut om ekonomiska anslagsramar per styrelse och nämnd.
Anslagsram för landstingets övergripande verksamheter går till Landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen beslutar sedan om fördelningen
av anslagsramar inom landstingets övergripande verksamheter.
16 (58)
Bilaga § 119 a
Landstingets balanserade styrkort 2016
Medarbetare
Förnyelse
Produktion
Ekonomi
Medborgare
och kund
Strategiska mål
Framgångsfaktorer
Mål och Mått 2016
Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan.
Vårdgarantin ska uppnås.
Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken har ökat.
Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 % jämfört med 2015.
Landstinget bidrar till en god
hälsa och livskvalitet.
Kvalitet genom
- Gott bemötande
- God tillgänglighet
- Hög säkerhet
- Hälsoinriktat arbete
Landstinget har en god ekonomi
som ger utrymme för kort och
långsiktig utveckling
Effektiv ekonomistyrning
Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll.
Verksamheter som bedrivs effek- Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre.
tivt inom givna ekonomiska ramar Självfinansieringsgraden för investeringar skall vara 100 %
Landstingets verksamheter är ef- Produktionsplanering
Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från
fektiva och levererar med god
Helhetssyn på flöden och samvervårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen.
kvalitet
kan
75 % av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produkt Kvalitetsutvecklingsarbete
ionsplaneringen.
Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade.
Alla förvaltningar ska ha förbättrat sin kvalitet.
Landstinget är innovativt och
ligger steget före.
Forskning och utveckling stärks
inom strategiska områden
Kunskapsstyrning tillämpas
Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden.
Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder.
Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och
framtida medarbetare.
Rätt kompetens
Engagerade medarbetare som trivs
med sitt arbete
Tydliga och kommunikativa
chefer
Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus.
Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion
Hållbart medarbetarengagemang (HME) har ökat jämfört med 2015 års mätning.
Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent.
Landstingets chefspolicy tillämpas inom samtliga förvaltningar.
17 (65)
Bilaga § 119 a
Hälso- och sjukvård
Det finns idag kunskap kring vilka bestämningsfaktorer som är relaterade till ohälsa
och dess omfattning i länet, exempelvis från
befolkningsundersökningarna Liv och hälsa
Ung samt Hälsa på lika villkor. Det finns
även kunskap om vårt läns arbete med folksjukdomar genom exempelvis Öppna jämförelser, Nationella kvalitetsregister och Nationella patientenkäter. Utifrån kunskapen om
utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer
i länet och dess hälsoeffekter, går det att förutse att vissa folksjukdomar kommer att fortsätta att öka de närmaste åren och därmed
ojämlikheten i hälsan. Även ojämlikheten i
vården tilltar i meningen att vissa grupper söker och får sjukvård i mindre utsträckning än
andra. Faktorer som hindrar patienterna att
söka och få bästa möjliga sjukvård är exempelvis, dålig bemötande, genus och personliga förhållanden.
Tillgänglighet efter behov
En grundläggande utgångspunkt för landstinget är att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf, att målet för hälso- och
sjukvården ska vara en god hälsa och en vård
på lika villkor för hela befolkningen. Vården
ska ges med respekt för alla människors lika
värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av
hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. I landstinget ska vårduppdrag och ersättningssystem utformas på ett sätt som främjar
målet med hälso- och sjukvården.
En annan grund för arbetet i landstinget är en
verksamhet där både den akuta och den planerade vården utmärks av god tillgänglighet
och korta väntetider. Telefon-, öppethållande- och mottagningstider ska anpassas efter befolkningens behov inom alla vårdområden och vårdnivåer. Det är viktigt att landstinget utvecklar indikatorer för att uppmärksamma och mäta patientens hela tid i vårdkedjan.
Landstinget har redan i dag kommit långt i
arbetet med att förbättra tillgängligheten via
olika kanaler. För att underlätta för länets
medborgare är det en fördel om den senaste
informationstekniken, till exempel för bokning av besök, receptförnyelse och information om behandlingsresultat, finns tillgänglig
för patienten. Mina vårdkontakter, där patienten via internet kan kommunicera med vården, är ett utmärkt verktyg som underlättar
för den enskilde och samtidigt minskar behovet att via telefon kontakta vården för exempelvis tidsbokningar.
Hälso- och sjukvården kostnader ökar på
grund av befolkningsutveckling och demografiska förändringar. Kostnaderna drivs
även av forskningens och den medicintekniska vetenskapens nya metoder. Dessutom
genereras kostnaderna för vården inom läkemedelsområdet. Den medicinska utvecklingen ökar vår förmåga att förbättra människors hälsa samtidigt som resurserna för att
tillgodose behoven är begränsade. Ett sätt att
möta detta är att inom hälso- och sjukvårdens
område arbeta med prioriteringar samt att bevaka kostnadsutvecklingen. Beträffande arbetet med prioriteringar ska den etiska plattformens tre grundläggande principer vara
styrande för detta arbete, nämligen människovärdet, behov och solidaritet och kostnadseffektivitet.
Samtidigt är tillgänglighet i vården betydligt
större än bara frågan om telefontider eller
möjlighet att skicka e-post till vårdgivaren.
Det handlar även om geografisk tillgänglighet, att vården ska finnas där människorna
finns. Att ha ett socioekonomiskt perspektiv
på tillgänglighet innebär att vården måste
vara tillgänglig för alla oavsett utbildning, inkomst eller bakgrund. Det handlar även om
kulturell tillgänglighet, att bemöta människor
utifrån deras sociala och kulturella utgångspunkter och deras behov.
Hälso- och sjukvården ska utveckla uppdrag
och prioriteringar utifrån en behovsstyrd vård
med utgångspunkt i befolkningens verkliga
behov. För att kunna göra det måste hälsooch sjukvårdens uppdrag utformas utifrån
gjorda behovs- och omvärldsanalyser och
prioriteringar.
Produktionsplanering
Produktions- och kapacitetsplanering handlar
om att göra interna processer effektiva och
om att dimensionera resurser för att få effektiva flöden i verksamheten. Målet är att öka
produktiviteten och skapa jämna flöden som
är anpassade efter uppdraget. Viktigt är att
18 (65)
Bilaga § 119 a
ningsfulla ur ett medborgar- och patientperspektiv. Vård ska ges på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON), både vad avser
vårdenhet och kompetensnivå. För att kunna
tillgodose de växande vårdbehoven ska den
så kallade BEON-principen vara vägledande
och tillämpas konsekvent. Det leder till en
högre effektivitet i vårdsystemet och därmed
kostnadsbesparingar och bättre kvalitet för
patienten.
systematiskt fånga behoven och planera resurserna utifrån behoven.
Det finns en landstingsgemensam modell för
produktionsplanering vilken samtliga förvaltningar ska tillämpa. Modellen består i korthet
av fyra steg:
1. Systematiskt fånga behov
2. Produktionsplanera efter behov
3. Resursplanera utifrån produktionsplan
4. Uppföljning av produktionsplan
Sjukhusvård
Akutsjukvården ska utvecklas och landstinget ska utreda förutsättningarna för ett
sammanhållet akutcentrum på Akademiska
sjukhuset. Tanken är att en akutmottagning
med egna specialistläkare tillsammans med
en närliggande jourmottagning på primärvårdsnivå, ska bilda centret. Målet är att den
tilltänkta jourmottagningen ska öppna under
2017. För de patienter som söker sig till akutcentret ska behovet vara styrande för den
vård som ges samt om vården ska ges på primärvårds- eller specialistvårdsnivå.
Under planperioden ska både mottagningsoch opererande verksamheter fokusera på
produktionsplaneringen. Målet är att det ska
finnas produktionsplaner på alla nivåer i organisationen så att förväntad produktion går
att utläsa per vecka, månad och år. Dessa
produktionsplaner ska sedan löpande följas
upp och ställas i relation till behovet och kösituationen för verksamheten. Produktionsmål för varje verksamhet blir därmed en
framgångsfaktor liksom förväntad produktion per enskild medarbetare. Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna arbetar i dag i varierande omfattning med produktionsplanering.
Det finns fortfarande en stor potential när det
gäller att öka graden av produktionsplanering
inom landstingets verksamheter. För bästa
möjliga resursanvändning och effektivisering
av verksamheten ska utvecklingen av produktions- och kapacitetsplanering intensifieras under planperioden. Produktionsplanering ska skapas utifrån såväl produktion som
forskning och utbildning.
Det är viktigt att de patienter som kommer
till akutmottagningen snabbt får en bedömning och vid behov, en vårdplats. Sjukhuset
behöver säkra att det finns tillräckligt med
vårdplatser och en viktig del i det arbetet är
att hela sjukhuset tar sitt ansvar för akutmottagningens patienter.
Akutsjukvård är ett teamarbete mellan olika
professioner och omfattar utredning av
symptom, diagnostik samt behandling och
uppföljning av akuta sjukdomstillstånd. För
att stärka patientsäkerhetsarbetet, korta väntetiderna och förbättra flödena i vården har
studier visat att olika triagemodeller har stor
inverkan på patientsäkerhetskulturen och patientens väntan på akutmottagningen.
Produktionsplaneringen ska ha som utgångspunkt att skapa god tillgänglighet och vård
av god kvalitet. Med andra ord ska planeringen innehålla den produktion som krävs
för att reducera befintlig kö till en optimal
nivå. De närmsta åren pågår inom landstinget, stora och omfattande byggprojekt. Påbörjade eller planerade byggprojekt ska genomföras på sådant sätt att produktionen säkerställs och upprätthålls så att inte vårdköerna växer.
Det finns ett särskilt behov av att kunna möta
den växande andelen multisjuka äldre med
kroniska besvär. Genom att utveckla möjlighet till förstärkt geriatrisk kompetens och
förutsättningar för direktinläggning kan
långa väntetider för patienten på akuten undvikas. En annan möjlig väg är att öka antalet
hembesök.
Vård på rätt vårdnivå
Hälso- och sjukvården ska organiseras så att
bättre förutsättningar och möjlighet ges för
att sammanlänka vård i former och kedjor så
vården hänger ihop och uppfattas som me-
Landstinget behöver också stärka samarbetet
med kommunerna för att nå hållbara och
långsiktiga lösningar. Patientens perspektiv
19 (58)
Bilaga § 119 a
och behov ska alltid vara styrande i samarbetet mellan kommun och landsting.
En översyn av primärvårdens uppdrag och
finansiering pågår och resultaten från översynen kan medföra förändringar under planperioden.
Mottagandet och omhändertagandet av svårt
sjuka barn ska ske på ett sådant sätt att barnperspektivet genomsyrar hela vårdkedjan.
Resurserna ska tydligare kopplas till behov
och ohälsa, nya etableringar ska vara behovsstyrda och det totala ansvaret för befolkningens behov av vård beaktas. Vårdcentralsuppdraget ska utvecklas i syfte att öka det förebyggande arbetet och för att stärka tidiga och
nära insatser och därigenom minska behovet
av sjukhusens specialistvård. Möjligheten till
samordning och samlokalisering mellan
vårdcentraler och barnmorskemottagningar
respektive barnavårdscentraler ska också utredas. Syftet är att kunna erbjuda en mer
komplett första linjens vård samtidigt som
det finns samordningsvinster för såväl patienter som verksamheter. Primärvården behöver få resurser för att bättre kunna möta den
ökande psykiska ohälsan.
Ökad samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping gagnar landstinget. En ökad produktion med därtill minskande köer gör Akademiska sjukhuset mer
attraktivt. Ett förvaltningsövergripande samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har påbörjats. Samarbetet
mellan sjukhusen ska utvecklas och stärkas,
särskilt kring operationsverksamheten, i syfte
att utnyttja resurser optimalt och därigenom
bidra till att kösituationen förbättras.
Att främja den psykiska hälsan är en av sociala välfärdens största utmaningar. I syfte att
åstadkomma förbättringar för personer med
psykisk ohälsa har landsting och kommuner i
Uppsala län gjort omfattande arbetsinsatser
bland annat genom Den nationella överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom
området psykisk ohälsa. Arbetet har varit
framgångsrikt men ytterligare utvecklingsarbete behöver göras inom ramen för landstingets egna verksamheter. Gränsdragningen
mellan olika förvaltningar behöver tydliggöras och resursfördelning ses över. Förebyggande arbete och tidiga insatser är framgångsfaktorer. I detta arbete är en god kompetensförsörjning en grundförutsättning.
Ökade mobila insatser kan vara ett sätt att få
ökad tillgänglighet till psykiatrisk vård.
Landstinget har beslutat att inför 2016 låta ta
fram en övergripande viljeinriktning och
handlingsplan mot psykisk ohälsa.
Vårdcentralernas insatser och aktiviteter ska
under planperioden ha ett ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
vård. Vårdcentraler som uppnår en högre
kompetens kring hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård och som också inkluderar särskilda insatser och aktiviteter,
ska kunna omvandlas till hälsocentraler. Kriterier för omvandling från vårdcentral till så
kallad hälsocentral ska tas fram under 2016.
Primärvårdens ansvar för vården av äldre ska
utvecklas och kompetensen kring äldre ska
stärkas under planperioden.
Ett samarbete är påbörjat mellan landstinget
och Uppsala universitet i syfte att gemensamt
arbeta med forskning, utbildning, utveckling
och fortbildning inom ramen för en Akademisk vårdcentral (AVC). Landstinget kommer under planperioden fatta beslut om en
Akademisk vårdcentral. Vårdcentralen ska
bli ett stöd för den samlade primärvården och
drivas i linje med sitt uppdrag men även i enlighet med Forskningsstrategi för landstinget
2014-2018.
Primärvård
Samsjuklighet mellan psykisk ohälsa och
smärtproblematik är vanligt och sjukdomarna
utgör 2/3 av alla sjukskrivningar. För att patienten ska erhålla en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess
behöver varje vårdcentral en funktion för koordinering av detta arbete. Utvalda vårdcentraler behöver kunna utföra teamutredningar
och utbudet av multimodal smärtrehabilitering behöver säkras.
I syfte att säkerställa att primärvården finns
där behoven är som störst ska en ny vårdcentral öppnas i Stenhagen under planperioden.
Möjligheten att öppna en landstingsdriven
vårdcentral i Bålsta ska utredas under året.
20 (58)
Bilaga § 119 a
under mandatperioden. Där pekas tre prioriterade områden ut; äldre, barn och unga samt
personer med psykisk ohälsa. Närvårdskonceptet är tillämpligt för samtliga områden
men varje område bör hanteras var för sig.
Det finns redan idag ett flertal styr-, arbetsoch projektgrupper liksom etablerade verksamheter inom ramen för närvårdskonceptet.
Det pågår samtidigt samarbete inom en rad
andra viktiga områden förutom de som finns
inom närvårdsstrategin och dessa kan komma
att påverkas av den prioritering som nu görs
av närvårdsarbetet.
Patienternas möjlighet att välja läkare och
vårdinrättning inom primärvårdens område
kommer även framöver att vara en av grunderna för patienternas delaktighet och inflytande, vilket regleras i särskild lagstiftning.
Närvård
Närvård är ett samarbetskoncept som syftar
till att mer av vården ska kunna utföras nära
patienten, helst i det egna boendet. Ett annat
syfte är att minimera patientströmmarna till
sjukhusen och då framför allt till akutmottagningarna. Konceptet bygger på tre delar. Det
handlar dels om att landsting och kommuner
var för sig fullföljer sin uppgift på bästa möjliga sätt, dels att landsting och kommuner
hjälper och stärker varandra för att öka förmågan. Dessutom handlar det om att vid behov organisera sig tillsammans för att lösa
gemensamma problem. Metoden för samverkan inom närvård är att arbeta processinriktat, skapa rutiner för samverkan och implementera dessa.
Närvårdsutvecklingen samordnas genom särskilt utsedda politiker och genom de närvårdskoordinatorer som finns i länet. Koordinatorerna är samfinansierade mellan landstinget och respektive kommun och deras
uppdrag är att stödja, stimulera och vara drivande i det lokala samarbetet. Koordinatorerna är en framgångsfaktor och bör därför
finnas i samtliga kommuner i länet. Idag saknas koordinator i Enköping. Landstinget ser
gärna att närvårdssamarbetet och närvårdsverksamheterna regleras i regionala och lokala avtal.
Landstinget ska driva närvårdsfrågor utifrån
en helhetsbild med strävan att uppnå en jämlik vård och en vård på rätt nivå. Detta kräver
en samsyn och god samverkan mellan landstinget och länets kommuner. Landstinget
måste ha ett likartat förhållningssätt till alla
kommuner men den lokala lösningen kan
komma att se olika ut. I första hand ska
landstinget och kommunerna ha en god kommunikation och kunskap om varandras uppdrag och verksamhet. Det ska finnas etablerade kontaktytor med möjlighet att snabbt nå
rätt nivå inom respektive organisation. I
andra hand gäller det att hitta arbetssätt och
strategier där landstingets och kommunernas
verksamheter kan hjälpa och stärka varandra.
Det kan för landstingets del innebära en förbättrad tillgänglighet till läkarkontakt eller
mobila team som kan stödja kommunernas
arbete. Det kan handla om att bilda gemensamma nätverk för att öka kunskap och kontakt. Det tredje steget kan vara att samorganisera sig så att landstinget och kommunerna
gemensamt kan klara mer av vårdbehoven
lokalt. Det kan till exempel handla om gemensamma närvårdsavdelningar eller att resurser och verksamheter slås samman.
Närvård – äldre
Antalet och andelen äldre i befolkningen
ökar. Under planperioden kommer antalet
personer över 65 år att öka med nästan 9 procent. Idag kommer 41,7 procent av alla sjukhusrelaterade kostnader från patienter över
65 år. Det finns därför all anledning att aktivt
arbeta för förbättrade vårdkedjor och vårdmetoder för att förhindra akutbesök och sjukhusinläggningar och istället förlägga vården
nära patienterna och med tidigare insatser.
Kommunerna har ett stort ansvar genom sin
hemsjukvård men behöver stöd och hjälp när
de egna resurserna inte räcker till. Landstinget finns redan idag ända in i det egna boendet med mobila team, palliativa team eller
genom annan sjukhusanknuten hemsjukvård.
Det finns en utveckling mot att mer av sjukhusvården kommer att bedrivas i hemmet.
Det finns fördelar för både patienter och
vårdgivare med en sådan utveckling men det
passar inte för alla patienter eller alla slags
sjukdomstillstånd. Landstinget behöver utreda på vilket sätt och vilka kompetenser
som behövs för att förstärka den nära vården
Den närvårdsstrategi som togs fram under
2015 lägger grunden för det fortsatta arbetet
21 (58)
Bilaga § 119 a
barn och unga och samordnad individuell
plan, SIP.
och i vilken del av organisationen. I Östhammar, Enköping och Uppsala finns idag närvårdsenheter. Liknande verksamhet ska startas Tierp och samtliga ska förstärkas och utgöra grunden i länets närvårdsarbete. En del
av arbetet med en utveckling av närvården
för äldre har påbörjats genom hälso- och
sjukvårdsstyrelsens beslutade strategi för
närvårdsarbete 2015-2017 med bland annat
fördjupad behovsanalys av närvårdsplatser i
Tierp, utvärdering av närvårdsplatser i Uppsala och att utreda ökade mobila insatser/ökad hemsjukvård. Ytterligare delar behöver analyseras och utvecklas i en dialog
med länets kommuner.
Andra länsgemensamma satsningar görs
inom området att upptäcka och ge tidiga insatser till barn som har eller riskerar ohälsa.
En satsning är att erbjuda hälsoundersökningar av barn och ungdomar som utreds för
samhällsvård. Ett annat är gemensamma insatser för barn och unga med sammansatt
neuropsykiatrisk och social beteendeproblematik och deras familjer, (projekten Katamaran och iF@m).
Förutom de länsgemensamma prioriteringarna sker ett arbete lokalt i varje kommun
med de problemområden som identifierats.
Det kan till exempel gälla, barn med neuropsykiatrisk problematik, ogiltig frånvaro i
skolan, barn och unga som riskerar att fara
illa, ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Här samverkar förskola, skola och
elevhälsa, socialtjänst, primärvård, barnspecialistmottagningen, barn- och ungdomspsykiatri och habiliteringen.
En ändamålsenlig och säker läkemedelsanvändning för äldre är ett fortsatt angeläget
område. Så kallad polyfarmaci (många olika
mediciner samtidigt på daglig basis) innebär
en ökad risk för biverkningar och sjukhusinläggningar. I öppna jämförelser uppmärksammas att landstinget har högst andel äldre
med 10 eller fler läkemedel. För att säkerställa en användning som främjar hälsa behöver många äldre personer återkommande genomgångar av sina läkemedel exempelvis vid
inskrivning på exempelvis vårdavdelning,
och vid läkarbesök i öppenvård, Ett viktigt
fokusområde är adekvat användning av läkemedel mot psykos i särskilda boenden.
Närvård - psykisk ohälsa
Den nationella överenskommelsen om stöd
till riktade insatser inom området psykisk
ohälsa ska förebygga psykisk ohälsa och förbättra vård och omsorg. Det är i dagsläget
osäkert om satsningen i denna form fortsätter
under 2016. Regeringen har idag två prioriterade målgrupper:
Folktandvården kommer från och med 2016
att hantera all uppsökande verksamhet för
munhälsobedömningar. Folktandvårdens
Kompetenscentrum för äldretandvård, KÄT,
samlar, sprider och skapar kunskap om äldres
munhälsa. KÄT drivs i projektform och ska
utvärderas i slutet av 2016. Beslut om framtiden tas senast hösten 2016.
•
•
Barn och unga
Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik
Personer med psykisk ohälsa ska ha samma
tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god
kvalitet som personer med somatisk ohälsa.
Närvård - Barn och unga
Samverkan inom närvården gällande barn
och unga omfattar förebyggande arbete, tidiga insatser men även barn och unga som är
i behov av mer omfattande insatser, exempelvis specialistnivå inom habiliteringen.
Den nationella psykiatrisatsningen, PRIO,
ligger som grund för en del av arbetet i hela
länet. De områden som prioriteras är första
linjen för barn och unga med en psykisk
ohälsa, skola och psykisk ohälsa, tidiga insatser/sociala investeringar, barn i behov av
sammansatt stöd, webbaserad information till
För att kunna ta del av eventuella stimulansmedel krävs en aktiv samverkan med länets
kommuner. År 2016 kommer landstinget och
kommunerna i länet erbjuda webbaserad information via 1177.se där det beskrivs vart
man kan vända sig för att få vård, stöd och
hjälp vid problem med den psykiska hälsan.
En del av den psykiska ohälsan beror på
missbruk i olika former. Utvecklingen av
landstingets missbruks- och beroendevård
22 (58)
Bilaga § 119 a
Inför implementering av aktuella nationella
riktlinjer fortsätter arbetet med att skapa lokala programråd för respektive sjukdomsområde. De lokala programråden kommer att
mer direkt ha ett ansvar för implementering –
bland annat genom utarbetande av vårdprogram utifrån de Nationella riktlinjerna.
ska ske i samarbete med länets kommuner,
polisen, Regionförbundet och Länsstyrelsen.
Exempel på möjliga samarbetsområden är en
ny tillnyktringsenhet som kan komma att etableras under 2016.
Oavsett fysisk eller psykisk ohälsa har individen en lagstadgad rätt att vid behov av insatser från både kommun och landsting bli
erbjuden samordnad individuell planering
(SIP). SIP är ett arbetsverktyg som tydliggör
ansvarsfördelningen mellan kommuner och
landsting. Planeringen utgår från patientens
behov och är ett viktig redskap för att närvårdsarbetet ska få genomslag i praktiken.
Erfarenheter från en utvärdering 2015 ska
användas för att vidta åtgärder 2016 kring
hur landstinget ska öka användningen av SIP
som arbetsverktyg.
Öppna jämförelser, som tas fram i samarbete
mellan SKL och Socialstyrelsen, ska användas som ett strategiskt verktyg vid kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvården. Tillsammans med nationella riktlinjer, kunskapscentra och andra satsningar utgör de öppna
jämförelserna en viktig delmängd i landstingets fokusering på förbättringsarbete. Ett utvecklat landstingsinternt samarbete säkerställs kontinuerligt. Samverkan med övriga
landsting inom Uppsala–Örebroregionen beträffande analys och val av indikatorområden
kommer också att ge förbättrad effektivitet
och synergier i processen för kunskapsstyrning.
Kvalitet genom god vård
Landstingets samtliga verksamheter ska bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om
ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2011:9).
Under 2016 fortsätter utvecklingsarbetet
inom kunskapsstyrning med att ta fram bra
uppföljningsunderlag som i sin tur kan ge en
helhetsbild av till exempel en sjukdomsgrupp.
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård
Då kunskapsstyrning är ett angeläget område
för utveckling av hälso- och sjukvården har
regionens samverkansnämnd skapat en rad
fora för att samordna och stödja landstingens
arbeten inom området. Utöver detta har läkemedelskommittéerna inom Uppsala–Örebroregionen, på samverkansnämndens uppdrag, bildat ett regionalt läkemedelsråd. Regionala läkemedelsrådets uppdrag är bland annat att verka för kostnadseffektivitet och patientsäkerhet. Under de kommande åren
kommer ett ökat arbete att läggas på att
skapa gemensamma fortbildningsmöjligheter
för läkare inom regionen.
Det pågår en utveckling i hela landet i riktning mot en mer kunskapsstyrd vård. En definition av kunskapsstyrning är att utifrån befintlig evidensbaserad kunskap uppnå tilllämpning inom landstingets verksamheter.
Med andra ord ska kunskapsstyrning vara ett
förbättringsstöd för verksamheterna.
Regeringen och SKL har enats om insatser
som syftar till att hälso- och sjukvården ska
bli mer kunskapsbaserad och att resultaten
ska bli mer transparenta och jämförbara.
Överenskommelsen innefattar bland annat ett
fortsatt arbete med stödstrukturer för landstingens utveckling av kunskapsstyrning och
insatser för genomförande och utveckling av
öppna jämförelser.
Regeringen ställer genom sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin krav på
handlingsplaner för patienter i arbetsför ålder
vad gäller jämställd sjukskrivning, försäkringsmedicinsk kompetensutveckling, tidig
samverkan, plan mot psykisk ohälsa, införande av intygstjänst samt att erbjuda evidensbaserad rehabilitering till sjukdomsgrupperna långvarig smärta och psykisk ohälsa.
Arbetet med att införa ett evidensbaserat
kunskapsmaterial i landstingets verksamheter
utvecklas under 2016 och fokus ligger på,
Socialstyrelsens nationella riktlinjer, Läkemedelskommitténs rekommendationer, försäkringsmedicin och Öppna jämförelser.
23 (58)
Bilaga § 119 a
Patientsäkerhetslagen förtydligar och förstärker vårdgivarens ansvar att utreda negativa
händelser och bedriva systematiskt förebyggande arbete för att minska vårdskador.
En av grundtankarna i samarbetet mellan
Staten och Sveriges kommuner och landsting
(SKL) angående patientsäkerhetsöverenskommelsen är att stödja landstingens patientsäkerhetsarbete utifrån mätbara mål i ett systematiskt förbättringsarbete. Det övergripande målet med överenskommelsen är att
reducera antalet vårdskador som förorsakar
både lidande för patient och närstående samt
stora kostnader för landstinget.
För att landstinget även framöver ska klara
regeringens krav och patienterna ska kunna
erhålla en kvalitetssäker sjukskrivnings- och
rehabiliteringsprocess behöver arbetet inom
området fortgå. Kompetensutveckling och
stöd inom medicinsk arbetslivsinriktad rehabilitering och försäkringsmedicin behöver
ges kontinuerligt till alla berörda professioner inom sjukskrivningsintensiva verksamheter.
Landstinget ska under planperioden arbeta
med olika åtgärder utifrån tre genomförda utredningar, inom området rehabilitering. Syftet är att optimera rehabiliteringsprocessen
och åstadkomma en samordnad, teambaserad
och resursstark rehabilitering präglad av
samverkan och där ansvarsförhållanden är
tydliga och efterlevs. Ett område som berörs
är frågan om ett kompetenscentrum för
arbetsrehabilitering. Behovet av ett rehabiliteringscentrum utreds och resultatet av utredningen kan medföra förändringar under
2016.
Viktiga delar i arbetet med infektionsbekämpning är Stramas arbete och organisation, Infektionsverktyget och ett effektivt
vårdhygienarbete. Infektionsverktyget kommer på sikt att bidra till rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, vilket är en central del av patientsäkerhetsarbetet. Nästa steg är också att verktyget införs i primärvården vilket formuleras i
en landstingsövergripande handlingsplan för
eliminering/minskning av VRI tidsatt över
perioden 2016-2018.
Säker hälso- och sjukvård
Hög patientsäkerhet är grundläggande för en
hälso- och sjukvård av god kvalitet. Målet är
i första hand att minimera antalet vårdskador
i samtliga vårdprocesser inom ramen för en
kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Etablerande av fungerande och säkra vårdkedjor
kräver standardiserade vårdprocesser och
sker bäst i processer drivna av för patienten
värdebaserad vård. För att säkerställa tryggheten och säkerheten för patienten måste en
utveckling av processer ske och ansvaret hos
olika vårdgivare och verksamheter klargöras.
Detta arbete är särskilt viktigt då flera vårdgivare är involverade. I beskrivningen av
vårdprocessen ska utöver de medicinska insatserna ledtider och kvalitetsmått vara en
naturlig del i begreppet värdebaserad vård.
Inom ramen för Nationell samverkan för
kunskapsstyrning (NSK) kommer ett programråd Strama att bildas där Uppsala län
aktivt kommer att delta.
Patientsäkerhetskulturen i en organisation
har visat sig vara en avgörande framgångsfaktor i arbetet att förebygga vårdskador. Resultatet från de patientsäkerhetskulturmätningar som tidigare genomförts kommer att
utgöra basen för den strategi som ska utformas för att långsiktigt stärka patientsäkerhetskulturen inom landstinget. Målen formuleras inom de enskilda förvaltningarna ned till
verksamhetsnivå. Vikten av att målen stöds
och följs upp av landstingens högsta ledning
kan inte nog understrykas. Som ett led i detta
inrättades 2015 ett patientsäkerhetsteam på
Landstingets ledningskontor för övergripande samordning och redovisning av patientsäkerhetsarbetet.
Patientsäkerhetslagen innehåller en skrivning
om att vårdgivaren är skyldig att bedriva ett
systematiskt patientsäkerhetsarbete, samt
krav på att vårdgivaren årligen ska sammanställa en patientsäkerhetsberättelse. I berättelsen ska det löpande patientsäkerhetsarbetet
beskrivas. Patientsäkerhetsberättelsen ska
även innehålla analys av resultaten av det genomförda arbetet.
Handlingsplaner för patientsäkerhet och förstärkning av uppnådda resultat kommer att
vara i fokus under planperioden. Chefsläkarna kommer att driva patientsäkerhetsfrågorna. Hos förvaltningarna ligger ansvaret
24 (58)
Bilaga § 119 a
för att patientsäkerhetsarbetet drivs i en riktning där resultaten av patientsäkerhetsberättelserna kopplas till handlingsplaner och uppföljning av resultat.
har riskfaktorer. Ett speciellt problem är svårigheter att få information om andelen vaccinerade i de olika riskgrupperna. En målsättning är att under planperioden införa en
elektronisk vaccinationsjournal.
En stor andel av vårdrelaterade skador orsakas av läkemedelsrelaterade problem. Socialstyrelsen kräver därför i författningen SOSFS
2012:9 skärpta krav på läkemedelsgenomgångar för alla patienter som är 75 år och
äldre och har fem eller fler läkemedel. Syftet
är att säkerställa en ändamålsenlig, säker och
kostnadseffektiv läkemedelsterapi. Under
planperioden ska det säkerställas att nödvändiga läkemedelsgenomgångar genomförs.
Patientfokuserad hälso- och
sjukvård
För att patienterna ska känna sig trygga med
den vård landstinget erbjuder och för att
skapa bra förutsättningar för ett gott tillfrisknande är det viktigt med ett gott bemötande.
En del av bemötandet är den information
som patienterna får vid och inför en vårdkontakt. Den information som ges vid utskrivning ska under planperioden tydliggöras, likaså information till patienten om sjukhusvistelsen och kommande besök och behandlingar.
I linje med den Nationella strategin mot
hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar bildar landstingen i Uppsala, Gävleborg,
Västmanland, Värmland och Dalarna tillsammans det regionala samverkansnätverket
Kunskapsnätverket hiv/STI – Mellansverige.
Syftet med Kunskapsnätverket är att skapa
samordningsvinster, ge STI-frågorna större
tyngd, hitta gemensamma utvecklings- och
forskningsområden och ge möjlighet till kunskapsöverföring mellan de deltagande länen.
Målsättningen är att minska antalet hiv/STIfall, främja psykisk och sexuell hälsa samt
minska antalet oönskade graviditeter.
Staten och SKL har träffat en överenskommelse, Kortare väntetider i Cancervården.
Överenskommelsen som startade 2015 är en
fyraårig satsning för att arbeta bort omotiverade väntetider, minska regionala skillnader
och skapa en mer jämlik cancervård. Arbetet
med att förbättra tillgängligheten inom cancervården kommer att utgå från ett gemensamt nationellt definierat system med standardiserade vårdförlopp.
Det är viktigt att förebygga infektioner genom kunskapsspridning, testning och rådgivning samt genom att stödja beteendeförändringar när det behövs. Det är viktigt att det
inte finns några hinder för provtagning, varken för den enskilde vid misstanke om allmänfarlig sjukdom såsom hiv/STI, eller då
vården ska utföra smittspårning.
Standardiserade vårdförlopp beskriver vilka
utredningar och första behandlingar som ska
göras inom respektive cancerdiagnos, samt
vilka maximala tidsgränser som gäller för de
olika åtgärderna. Det standardiserade vårdförloppet startar med beslut om remiss och
följs sedan av utredning och behandling. Utifrån det standardiserade vårdförloppet ska en
individuell vårdplan planeras för varje enskild patient som får en cancerdiagnos. Ett
standardiserat vårdförlopp involverar både
primärvården och den specialiserade vården.
Smittsamma sjukdomar är den vanligaste orsaken till att barn inte kan vara i förskolan.
För att öka kunskapen till personal inom
barnomsorgen samt ge råd till föräldrar hur
smitta kan begränsas och förebyggas i förskolan samt för att minska antibiotikaförskrivning till barn kommer Strama, Smittskyddsenheten och barnhälsovården att behöva intensifiera arbetet med att utbilda personal och föräldrar i länets förskolor.
För att kunna ta del av stimulansmedlen för
2015 har landstinget tillsammans med Regionalt Cancer Centrum (RCC) tagit fram en
handlingsplan kring införandet av ett system
med standardiserade vårdförlopp. Landstinget ska införa de fem första standardiserade vårdförloppen och inrätta reserverade tider för patienter som fått remiss till eller beslut om standardiserat vårdförlopp
Vaccinationer är betydelsefulla för att förebygga sjukdomar. När det gäller influensavaccinering ska insatserna framförallt riktas
till äldre över 65 år och till de patienter som
25 (58)
Bilaga § 119 a
Som en del i arbetet med att skapa en trygg
och säker cancervård i landstinget ska nödvändiga delar av bröstcancerkedjan samordnas.
ska vara lättillgänglig och förtroendeskapande och erbjuda målgruppsanpassade hälsooch smittskyddsinsatser till människor som,
på grund av misstro mot samhället och utanförskap, idag inte söker vård trots förmodat
stort behov. Sprututbytesverksamhet föreslås
som en av insatserna inom ramen för denna
mottagning.
Det är viktigt att landstingets olika verksamheter har metoder för att systematiskt och regelbundet ta del av patienters och närståendes behov och förväntningar på vården. Från
2015 består Nationell patientenkät av två delar, där den ena utgörs av nationellt gemensamma mätningar som syftar till nationell
jämförelse och lärande. Den andra delen ska
öppna för behovs- och målgruppsanpassade
mätningar som grund för verksamhetsutveckling. Med denna utveckling ska Nationell patientenkät, på både lednings- och verksamhetsnivå, kunna fungera som ett instrument för att belysa och följa upp utvecklingsarbete som syftar till att patienter ska uppleva
ett gott bemötande, anpassad kommunikation
och en hög grad av delaktighet i sin vård och
behandling.
Effektiv hälso- och sjukvård
För att förbättra effektiviteten inom hälsooch sjukvården krävs en förflyttning mot en
vård organiserad utifrån patientgrupper med
snarlika behov och en vård fokuserad på hälsoutfall och effektivitet. Landstinget försöker
få denna förflyttning till stånd genom det pågående arbete med utveckling av värdebaserad vård. Arbete bedrivs dels lokalt av Akademiska sjukhuset och dels nationellt genom
deltagande i samverkansprojektet SVEUS.
Förstärkt utskrivning syftar till att skapa en
kvalitetssäkrad utskrivningsprocess och en
mer sammanhållen vård för de patienter som
riskerar att återinläggas inom 30 dagar efter
utskrivning från slutenvården. Analyser visar
att de flesta återinläggningarna rör äldre patienter och då företrädesvis patienter över 80
år. Arbetet har prövats i olika former vid Lasarettet i Enköping med stundtals mycket
goda resultat. Lasarettet i Enköping arbetar
vidare med att förfina rutinerna för utskrivningsprocessen ytterligare. Akademiska sjukhusets ska efter utvärdering av pilotverksamheter arbeta vidare med införandet av förstärkta utskrivningsprocesser.
För att öka tryggheten och säkerheten kring
patienten bör anhörigas kunskap om patienten efterfrågas samt anhörigas delaktighet eftersträvas. För att förebygga ohälsa hos anhöriga bör anhörigas eget behov av information, råd och stöd uppmärksammas. Erfarenheter av arbetet med anhöriggrupper inom
psykiatrin på Akademiska sjukhuset och
andra landsting tas tillvara för vidare införande under planperioden.
Under planperioden ska även information
och bemötande vad gäller anhöriga barn och
vuxna förbättras. Aktiviteter enligt handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och
vuxna ska genomföras för att anhöriga ska
känna sig trygga och välinformerade och
uppleva ett bra bemötande och stöd inom
vården. Till gruppen anhöriga räknas även
barn då ett syskon är patient.
Landstinget har idag mobila vårdenheter med
uppdrag att utföra hembesök hos framförallt
patienter som är 65 år och äldre, samt barn
och barnfamiljer. Under planperioden ska
möjligheten att utöka verksamheten med mobila vårdteam över hela länet, med fokus på
att öka andelen hembesök för äldre och multisjuka, ses över. Även möjligheten att skapa
team på specialistvårdsnivå ska undersökas
under planperioden.
Under planperioden ska det initieras en utredning kring vård i livets slutskede. Utredningen ska bland annat undersöka förutsättningarna för att i dagens lokaler inom Palliativt centrum skapa bättre möjligheter till utevistelse och mat anpassad efter patienternas
önskemål.
Folktandvården utökar successivt den mobila
tandvården genom att under 2015 och 2016
skapa fler mobila team. Detta behövs för att
kunna möta det ökade vårdbehovet inom
äldretandvården. De mobila utrustningarna
nyttjas även vid asylboende för att enkelt
kunna undersöka och ge vård till asylsökande
barn. En ökning av asylsökande förväntas
En öppen mottagning som bygger på den existerande husläkarmottagningen för hemlösa
planeras att etableras 2016. Verksamheten
26 (58)
Bilaga § 119 a
och då är det angeläget att hitta effektiva sätt
för att kunna behandla de ofta mycket stora
vårdbehov som barnen har.
litet, förbättrad utrustning, anpassning av lokaler samt att se över och komplettera ITstöden med bättre funktioner för spårbarhet.
E-hälsa innefattar verksamhetsutveckling av
vård, hälsa och omsorg för en ökad effektivitet, nytta och kvalitet för invånare, patienter,
brukare och vård- och omsorgspersonal
Donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler för transplantation utgör en
allt viktigare del av högspecialiserad vård,
men tillgången begränsar möjligheterna att
erbjuda landstingets och regionens patienter
sådan vård. Donationsfrekvensen från avlidna vid Akademiska sjukhuset är en av de
högsta i landet men är i internationella jämförelser låg. Landstinget arbetar donationsfrämjande i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Arbetet utgår från en handlingsplan som under 2015 identifierade förbättringsområden för 2016–2017.
En del av e-hälsa är telemedicin som bland
annat ger möjlighet till vård på distans. Telemedicin kan underlätta både för patienter
som har långt till vården och för professionen
att på ett enklare sätt få tillgång till erfarenhetsutbyte. Konsultation är något som många
idag likställer med telemedicin men andra
möjliga områden är distanshandledning, tillgång till expertteam som stöder behandlingar
som utförs lokalt, operationsförberedelser där
patienten får information och instruktioner
före ingreppet, utskrivning/överlämnande av
patient och återbesök.
Jämlik hälso- och sjukvård
Målet för hälso- och sjukvården är en god
hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Sjukvården ska präglas av en god
kvalitet och hög tillgänglighet oberoende av
socioekonomiska eller andra faktorer.
Tack vare nya tekniska möjligheter går det
idag att lagra och granska exempelvis vävnadsprover och röntgenbilder digitalt. Detta
möjliggör för läkare att granska bilder oavsett var i Sverige de befinner sig. För professionen kan telemedicin även användas för
utbildning, informationsutbyte och för diskussioner kring behandlingsstrategi.
För att nå målet om en jämlik och likvärdig
hälso- och sjukvård behöver därför vården
utveckla information, arbetssätt och patientmöten som är hälsoinriktade och personcentrerade, där till exempel bemötande och kommunikation är anpassade efter patientens personliga förutsättningar och behov.
Samtliga berörda förvaltningar samt privata
aktörer ska arbeta med att vidareutveckla en
kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning. Läkemedelskommittén och Enheten för kunskapsstöd vid Landstingets ledningskontor
utgör ett stöd i detta arbete. Läkemedelskommittén har identifierat ett antal områden där
en mer kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning kan frigöra resurser utan att den medicinska kvaliteten försämras.
Studier visar emellertid att ojämlikhet i hälsa
mellan olika sociala grupper är ett växande
problem och att hälso- och sjukvården inte
når alla medborgare på ett likvärdigt sätt. Exempelvis avstår socialt utsatta grupper i
större utsträckning än andra från att söka
vård, trots att behov finns, och det finns tydliga skillnader i upplevelser av vården.
Genom landstingets likabehandlingsarbete
ska lika rättigheter och möjligheter främjas,
oavsett kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning eller ålder. Likabehandlingsplanen innehåller mål som verksamheterna ska arbeta med att förverkliga under
planperioden. Återrapportering sker i respektive förvaltnings delårsrapport och årsredovisning.
Sverige har en lagstiftning som reglerar kvalitets- och säkerhetsnormer vid hanteringen
av vävnader och celler som ska användas för
transplantation, assisterad befruktning och
tillverkning av läkemedel. För implementering av lagstiftningen finns det under 20092017 ett särskilt bidrag till landstingen från
regeringen. Landstinget har erhållit cirka 7
miljoner per år enligt olika fördelningsprinciper. Under 2016– 2017 kommer förändringarna innebära fortsatt komplettering av berörda verksamheters ledningssystem för kva-
27 (58)
Bilaga § 119 a
Bemötande och värdegrundsfrågor ska omfatta en ökad jämställdhet, kulturell och religiös inkludering samt funktionsnedsattas förutsättningar och perspektiv i vården. Likabehandlingsplanerna är ett viktigt redskap för
verksamheterna i arbetet med att nå ökad generell kunskap om bemötande samt i arbetet
för att motverka diskriminering.
Med den internationella oron följer ökande
flyktingströmmar till Sverige. Detta ställer
krav på hälso- och sjukvården som ska erbjuda hälsoundersökningar/-samtal till asylsökanden och verksamheten behöver anpassas till behoven. Det innebär även krav på
ökad kunskap om flyktingars särskilda risker
för ohälsa, nu och senare i livet. Hälsoundersökningar av nyanlända migranter är en viktig åtgärd för att upptäcka sjuklighet inom
denna grupp. Framförallt när det gäller smittsamma sjukdomar, psykisk ohälsa samt för
att se över barnens vaccinationsskydd.
Landstinget ska arbeta aktivt för att kvinnor
och män ska erbjudas och få jämställd vård.
Ett led i att nå detta mål är god kunskap om
både kvinnors och mäns typiska symptom
vad gäller olika sjukdomar. Män och kvinnor
kan ha samma sjukdom men med olika
symptom. Skillnaderna kan exempelvis gälla
orsaker, symptom och prognos. Dessa skillnader måste beaktas vid medicinska bedömningar, läkemedelsförskrivningar och forskning. Könsuppdelad statistik är ett viktigt
verktyg. För att kunna följa upp att landstinget bedriver en jämställd vård ska därför,
där det är relevant, statistik redovisas
könsuppdelad.
Hälsan har en stor betydelse för integrationen
och landstinget behöver samarbeta mer med
Arbetsförmedlingen, kommunerna och med
frivilligorganisationerna för att tidigt få in
hälsoperspektivet i mottagandet. Det gäller
även för anhöriginvandring, kommunplaceringar och ensamkommande barn. För framtiden finns också ett behov av att vidga detta
uppdrag till att också omfatta andra grupper
av migranter. Bildandet av ett Centrum för
hälsa och integration är viktigt för att samla
och utveckla kompetens inom migrationshälsa men också viktigt för att samla resurserna för insatser mot ohälsa.
Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. För
att säkerställa ett jämställt bemötande ska
vårdgivare bland annat använda arbetsverktyget genushanden samt följa landstingets
riktlinjer för sjukskrivningsarbetet.
Projektet Ordnat införande i samverkan är en
del i den nationella läkemedelsstrategin som
SKL ansvarar för. Syftet är att ta fram förslag
på och bygga en struktur för landstingen och
övriga aktörer angående en gemensam införandeprocess för ett ordnat införande av vissa
läkemedel. Målsättningen är att läkemedelsanvändningen ska bli mer geografiskt jämlik
och kostnadseffektiv. De läkemedel som är
aktuella för ett ordnat införande under 20162018 är ännu inte definierade, men det finns
skäl att anta att kostnaden för vissa läkemedel kommer att vara betydande.
I april 2013 antog landstingsfullmäktige en
ny policy och en handlingsplan baserad på
regeringens strategi för genomförandet av
barnets rättigheter. Planen gäller för perioden
2013-2017 och innehåller nio målområden
med en rad aktiviteter för varje år. Till stöd
för genomförandet har landstinget tecknat
avtal med en länsbarnombudsman. Ett av
målen i handlingsplanen är att kunskapen om
barns hälsa och levnadsvillkor ska ligga till
grund för beslut och prioriteringar. Liksom
för den vuxna befolkningen finns skillnader
mellan barn från olika sociala grupper och
olika delar av länet.
Hälso- och sjukvård i rimlig tid
Under planperioden ska Landstinget i Uppsala Län nå målsättningen om en sjukvård
där patientens behov av vård tillgodoses
inom ramen för vårdgarantin. För att lyckas
krävs långsiktiga och stabila förutsättningar
som fokuserar på att öka vårdproduktionen
samtidigt som patientsäkerhet och patientnytta säkerställs.
Landstinget behöver fördjupa samarbetet
med kommunernas elevhälsovård, samt genom strukturerade arbetssätt utveckla och
förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa
hos barn och unga. Barns hälsa påverkas redan i fosterstadiet och föräldrarnas hälsotillstånd och levnadsvanor har stor betydelse för
den fortsatta utvecklingen.
Vårdgarantin är en del av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och innebär att patienten
28 (58)
Bilaga § 119 a
möjlighet till ökad delaktighet i det hälsoinriktade arbetet av samtliga hälso- och sjukvårdsaktörer, både i egen och privat regi.
Inom landstinget ska Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ligga
till grund för det hälsoinriktade arbetet. Riktlinjerna lyfter fram evidensbaserade metoder
inom hälso- och sjukvården för att stödja förändring av tobaksbruk, riskbruk av alkohol,
otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma
matvanor. Hälso- och sjukvården ska fråga
om levnadsvanor, erbjuda åtgärder och följa
upp effekten av insatt åtgärd. Arbetet med
levnadsvanor är långsiktigt och blir effektivt
om utvecklingen av arbetet integreras med
ordinarie verksamhet, det vill säga med insatser och behandlingar.
ska få vård inom en viss tid. Landstingets
mål är att klara vårdgarantin som brukar uttryckas med siffrorna 0-7-90-90, vilka anger
gällande tidsgränser i antal dagar för olika
steg i vårdkedjan. Kontakt via besök eller telefon med primärvården ska ske samma dag
som patienten söker hjälp, exempelvis hos
vårdcentralen eller sjukvårdsrådgivningen.
Bedömer primärvården att patienten behöver
besöka en läkare ska detta ske inom högst sju
dagar. Inom den specialiserade vården ska
ingen behöva vänta mer än 90 dagar på besök eller behandling/operation. Landstinget
ska se till att patienten kan få vård hos annan
vårdgivare, utan extra kostnad, om landstinget inte klarar att uppfylla tidsgränserna
för vårdgarantin. Landstingen och de enskilda yrkesutövarna åläggs att ge patienten
individuellt anpassad information om vårdgarantin.
Hälso- och sjukvårdspersonalens roll i samtal
om levnadsvanor är framför allt att ge patienterna kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling. Arbetssättet innebär att hälso- och
sjukvården i större utsträckning än i dag ska
erbjuda individuellt anpassad hjälp till beteendeförändring. Merparten av åtgärderna i
riktlinjerna bygger på tre nivåer av samtal;
enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat
rådgivande samtal som syftar till att stödja en
förändring av levnadsvanor.
För barn och ungdomar med psykisk ohälsa
finns en förstärkt vårdgaranti. Vårdgarantin
innebär att alla barn- och ungdomspsykiatriska verksamheter ska kunna erbjuda tid för
bedömning inom högst 30 dagar och därefter
beslutad fördjupad utredning eller behandling inom högst 30 dagar.
Ett sätt att öka tillgängligheten är att arbeta
med e-tjänster för stöd och behandling. Under år 2015 kommer en nationell behandlingsplattform för stöd och behandling via internet att stå färdig för användning. Behandlingsplattformen har tagits fram i ett landstingsgemensamt projekt och ska på sikt
kunna användas flexibelt av såväl landsting
som kommuner och privata vårdgivare med
vårdavtal. Syftet är att ge invånare och profession tillgång till säkra e-tjänster med inloggning via Mina vårdkontakter.
Införandet av de nationella riktlinjerna för
sjukdomsförebyggande metoder innebär en
stor satsning på ett strukturerat och enhetligt
arbetssätt inom landstinget. Fokus i riktlinjerna ligger till stor del på effekt av insatt åtgärd vilket ställer extra krav på dokumentation och möjlighet till utdata.
Den kvalitet landstinget eftersträvar i arbetet
med levnadsvanor är att nå prioriterade patientgrupper med rätt åtgärder.
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Socialstyrelsen kommer kontinuerligt att
följa resultaten av arbetet med riktlinjen för
sjukdomsförebyggande metoder och hur det
kommer patienterna till nytta. Det är därför
väsentligt att utdata kan levereras enligt önskemål från Socialstyrelsen.
Målet med en hälsoinriktad hälso- och sjukvård är att optimera vårdens insatser för att
stärka patientens hälsa. Ett bra bemötande
med ett hälsofrämjande förhållningssätt är
avgörande för patientens välmående.
Uppföljning och utvärdering
I och med en rad förändringar i kommunallagen kommer kravet på landstingens uppföljning och kontroll av privata vårdgivare att
skärpas samt kravet på medborgarnas insyn i
privat bedriven och offentligt finansierad
Landstinget är från och med 2015 medlem i
WHO-nätverket hälsofrämjande hälso- och
sjukvård som helt landsting. Det innebär en
29 (58)
Bilaga § 119 a
borgarna och med att, inom detta område, utöka samarbetet med andra landsting, kommun, privata vårdgivare och andra myndigheter. Med en utveckling av e-hälsa hoppas
landstinget bland annat på att få ett bättre
stöd för hälso- och sjukvårdens processer,
högre patientsäkerhet och möjlighet till mer
delaktighet för patienterna.
verksamhet att öka. Som en följd av lagändringen kommer landstinget att utveckla ett
system för en mer aktiv uppföljning och kontroll av verksamheterna. Landstingsfullmäktige kommer därför under mandatperioden att
anta ett program för uppföljning av privata
utförare. Programmet innebär att uppföljningen av privata utförare lyfts till en politisk
strategisk nivå där grundkrav och omfattning
på uppföljningen fastslås.
Mina vårdkontakter är en e-tjänst som är tillgänglig inom landstingen. Genom tjänsten
ges patienten ökad möjlighet att exempelvis
boka besökstider, få sms-påminnelser, följa
aktuella kötider, eller framföra önskemål om
receptförnyelser via webben. Boende i Uppsala län kan dessutom ta del av egen journalinformation, provsvar och andra personliga
vårdfakta. Landstinget fortsätter arbetet med
att införa Mina vårdkontakter och webbtidböcker.
Landstinget har påbörjat ett utvecklingsarbete kring uppföljning och utvärdering och
som ett led i detta arbete tagit fram en strategi för uppföljning. Denna strategi kommer
att från och med 2016 beslutas på politisk
nivå. När det gäller den löpande avtalsuppföljningen kommer även den att utvecklas
och förbättras under planperioden, bland annat inom ramen för det nya beslutsstödet,
som landstinget inför under 2015.
Samtidigt som landstingets kontrollverksamhet ska förstärkas är det viktigt att använda
resultaten av uppföljningarna i olika sammanhang. Det handlar dels om att resultaten
ska användas i ett kontinuerligt kvalitetsutvecklingsarbete hos de enskilda vårdgivarna
som granskas, dels att förbättra landstingets
styrning och stöd till vårdgivarna. För att
kunna öka medborgarnas insyn i vårdens
verksamheter, oavsett om de drivs i offentlig
eller privat regi, kommer informationen till
patienter och medborgare om resultaten från
uppföljningar och utvärderingar att samlas på
landstingets webbplats. Samma information
till vårdgivare finns redan idag på landstingets webbplats.
Att patienterna via en e-tjänst själva kan
lägga in information (allt från skattningsskalor till blodtryck och blodsocker) direkt in i
vårt journalsystem, är en stor effektivitetsvinst. Det ger möjlighet till uppföljning av
behandling, snabbare och mer lättillgänglig
kommunikation med patienten och förberedande information inför planerade besök.
Patienterna kan styra över vårdens tillgång
till sin journalinformation via spärrtjänster.
Spärrtjänst för journalsystemet är införd, nu
pågår arbetet med att införa spärrtjänster på
fler IT-stöd. Antalet utdrag ur journaler,
logglistor och önskemål om spärr ökar. Det
beror sannolikt på förbättrad information om
patienternas rättigheter. För landstinget är det
ett ständigt pågående arbete att säkerställa
patientintegriteten.
Exempel på fördjupade uppföljningar som
kommer att genomföras under planperioden
är fortsatt granskning av privata och offentliga vårdcentraler enligt lagen om valfrihetssystem, granskning av specialistläkare enligt
lagen om läkarvårdsersättning och granskning av fysioterapeuter enligt lagen om ersättning för fysioterapi. Oanmälda besök kan
komma att genomföras, såväl inom egenregiverksamhet som hos privata vårdgivare.
Många patienter besöker fler än en vårdgivare och journalinformation behöver finnas
tillgänglig för att få en helhetsbild. En lösning som möjliggör detta är exempelvis den
nationella tjänsten Nationell patientöversikt
(NPÖ). Tjänsten möjliggör för behörig vårdoch omsorgspersonal att med patienternas
samtycke ta del av vårdinformation hos
andra landsting, kommuner eller privata
vårdgivare.
It i människans tjänst
E-hälsa handlar om hur framtidens vård och
omsorg ska förbättras med hjälp av e-tjänster
och kommunikation. Landstinget arbetar intensivt med att ta fram flera tjänster för med-
En annan e-tjänst som är på gång är tillgängliggörandet av intyg från vården. Införandet
av intygstjänster är ett krav inom ramen för
30 (58)
Bilaga § 119 a
sjukskrivningsmiljarden. Utfärdandet av intyg från vården ska effektiviseras och finnas
tillgängliga för patienten.
Informationsteknik- och kommunikationslösningar skapar stora möjligheter att effektivisera och förnya hälso- och sjukvården. Informationen i IT-systemen utgör viktiga underlag för verksamhets- och kvalitetsutveckling. Det är en förutsättning för en säker, effektiv och modern hälso- och sjukvård att
personal och verksamhetsföreträdare har tillgång till användarvänliga IT-system som följer utvecklingen på området.
Integrerad vård och omsorg är också en tydlig trend. Det kan handla om att erbjuda kroniskt sjuka med livsstilsrelaterade diagnoser
kontakt och stöd med vård och omsorgen på
nya sätt. Arbetet ska delvis bygga på redan
befintliga nationella IT-lösningar. Syftet är
att vård och omsorgsverksamheter ska få
bättre beslutsunderlag och att patientens inflytande över sin egen hälsa ska öka.
Landstinget behöver göra mer satsningar på
användarvänlighet och på att förbättra kvalitén på både in- och utdata. Målet är att rätt
information ska finnas tillgänglig vid rätt tillfälle. Landstingets nya beslutsstödslösning
med nytt datalager samt nytt rapport- och
analysverktyg ska ge förbättrade förutsättningar att på sikt uppnå effektivare styrning i
verksamheten.
31 (58)
Bilaga § 119 a
Kollektivtrafik
Uppsala kommun önskar att reglerplatsen för
bussar som idag finns intill Lindvalls kafferosteri i centrala Uppsala flyttas senast till
2017. En dialog med Uppsala kommun måste
ske för att minimera ökningen av tomkörningar med högre kostnader och miljöbelastning som följd.
Under 2014 genomfördes en förändring av
pris- och biljettstrukturen för kollektivtrafiken. Det var en av de större biljettstrukturförändringarna i länet i UL:s historia. För att genomföra en kvalitetssäkrad utvärdering av
förändringens effekter görs en djupgående
datainsamling. Under senare delen av våren
2015 presenteras en analys och förslag om
eventuella förändringar inför budgetarbetet
för 2016.
Inom ramen för det arbete som pågår i samverkan med Uppsala kommun är framkomligheten för både stads- och regionbussar en
viktig utredningsdel. För att kollektivtrafiken
ska vara attraktiv är restiden en viktig komponent. För regionbussar är delen inom Uppsala stad en betydande del av restiden. Stadsbusstrafiken är också beroende av god framkomlighet för att vara ett alternativ till bilen.
För båda trafikslagen är framkomligheten i
staden viktig för att hålla utlovade restider i
tidtabellerna.
Från april 2015 införs en utvidgad pensionärsrabatt som omfattar de som fyllt 65 år och
de som har intyg från Försäkringskassan ”Intyg för förmånstagare” och Pensionsmyndighetens ”Pensionärsintyg”. Under våren 2015
färdigställs förslag om eventuella ytterligare
målgruppsanpassade rabatter.
Stadsbusstrafiken måste utvecklas i takt med
att Uppsala kommun växer. Ett nytt linjenät
planeras till 2017 tillsammans med Uppsala
kommun. Kapaciteten måste ökas, vilket kan
ske med så kallade superbusslinjer och/eller
spårvagn.
Den effektivitetsutredning som presenterats
för kollektivtrafiknämnden pekar på åtgärder
för att öka regionbusstrafikens effektivitet.
Utredningen förslår också områden som behöver analyseras ytterligare för att få ett tillräckligt bra underlag för beslut om effektiviseringsåtgärder.
En tydlig strategi ska arbetas fram för hur
fossilfrihet uppnås år 2020 där biogas, biodiesel och el bör vara utgångspunkten. Denna
strategi ska vara möjlig att omsättas i praktiskt genomförande under perioden på delar
av trafiken.
Nuvarande stadsbussdepå är belägen vid
Kungsgatan i centrala Uppsala. Under perioden 2015-2017 kommer en ny depå med
placering bredvid den befintliga regionbussdepån i Fyrislund att projekteras och byggas.
Den nya stadsbussdepån beräknas vara klar
att tas i bruk sent 2017 eller i början av 2018.
Under projekteringsarbetet kommer olika
kostnadsalternativ att analyseras för att stadsbussdepåns funktion och kostnad optimeras.
32 (58)
Bilaga § 119 a
Kultur och bildning
aktörer i länet, att arbeta med flera litteratursatsningar i syfte att skapa mötesplatser och
lyfta litteraturen som konstform. Litteraturkarusellen är ytterligare en pågående försöksverksamhet, där författare besöker länets
kommuner med föreläsningar och workshops. Litteraturkarusellen drivs under försöksperioden med stöd från Kulturrådet. Förhoppningen är att båda karusellerna efter försöksperioden kan bli en permanenta verksamheter i länet.
Konst och kultur är viktiga komponenter för
att skapa attraktiva livsmiljöer och få en positiv samhällsutveckling i länet. Landstingets
vision är att Uppsala ska vara en stark kulturregion med internationell lyskraft där konstoch kulturlivet präglas av mod, bildning och
nytänkande.
I den regionala kulturplanen 2015-2017 formuleras en rad satsningar inom olika utvecklingsområden som ska bidra till att visionen nås. Satsningarna är såväl pågående
som helt nya, där omfattning på och möjlighet till genomförande påverkas av de förutsättningar som ges. Kulturnämnden är den
nämnd inom landstinget som ansvarar för att
samordna och följa upp arbetet med att förverkliga den regionala kulturplan vilken är
fastställd av landstingsfullmäktige.
Kulturens påverkan på hälsan är ett växande
forskningsområde och ett av utvecklingsområdena i den regionala kulturplanen. Här är
ett första mål under perioden att få möjlighet
att kartlägga kunskapsläget på området för
att därefter också bidra till teoribildningen
genom att initiera, samordna och stödja minst
ett forskningsprojekt.
Ökad kulturell delaktighet
Ett rikare konstliv
Ett kulturliv tillgängligt för alla medborgare i
länet, är ett mål som landstinget och de offentliga kulturaktörerna arbetar för att förverkliga. Under perioden planeras insatser
för att stärka länets förmåga att hantera och
ta tillvara möjligheterna vad gäller mångspråkighet, mångkultur och nationella minoriteter. Landstinget ser behov av att utveckla
det strategiska arbetet på dessa områden för
att kunna ge ett tydligare och bättre regionalt
stöd.
För att skapa ett rikare konstliv är det väsentligt att scenkonsten ges möjlighet till livskraft och förnyelse av konstarten. Begreppet
scenkonst rymmer främst musik, teater och
dans, men även gränsöverskridande konst
som performance av olika slag och nycirkus.
Sedan ett drygt år tillbaka pågår ett försök
med en länsomfattande scenkonstkarusell.
Syftet är att komplettera det utbud som redan
finns, med högkvalitativ teater och framför
allt dans som publiken utanför centrala Uppsala annars sällan får ta del av. Målet är att
scenkonstkarusellen ska vara fullt utbyggd år
2017 och att samtliga kommuner i länet då
deltar.
Landstinget, som sedan 2013 har ett utökat
regionalt samordningsansvar genom kultursamverkansmodellen, kommer under perioden att stödja och följa upp arbetet med tillgänglighetsanpassning hos de regionala kulturaktörerna. Samtliga kulturinstitutioner i länet som erhåller statsbidrag inom ramen för
kultursamverkansmodellen ska senast under
2016 ha åtgärdat så kallat ”enkelt avhjälpta
hinder” för tillgänglighet. Även webbplatser
och e-tjänster ska vara tillgänglighetsanpassade senast år 2016.
För den professionella dansen i Uppsala län
finns utmaningar men också stora utvecklingsmöjligheter. Dansen har genom sitt oberoende gentemot det talade språket möjligheter att arbeta över gränser och nå många
målgrupper i samhället. Scenkonstkarusellen
stärker dansens position i länet, och är ett
första steg i ett långsiktigt arbete med att utveckla infrastrukturen för dans. Under 2016
ska en handlingsplan för ökad tillgång till
dans i länet utarbetas i samverkan med länets
kommuner och dansaktörer.
En attraktivare livsmiljö
Landstinget har under ett antal år spridit kunskap om Cultural Planning. Metoden innebär
att kulturella resurser, traditioner och identiteter som präglar en plats utgör grunden för
landsbygds- och stadsplanering. Den har ett
tydligt medborgarperspektiv och kan vara ett
Uppsala län är ett läsande och skrivande län
med ett rikt litterärt arv. Under perioden
kommer landstinget, tillsammans med olika
33 (58)
Bilaga § 119 a
Livslångt lärande
komplement till traditionell samhällsplanering. Landstinget kommer i enlighet med den
regionala kulturplanen att fortsätta arbeta för
att konst och kultur ska vara en integrerad
del av samhället där de professionella kulturskaparna ses som en tillväxtfaktor. Därigenom kan en attraktiv och levande livsmiljö
uppnås.
Folkbildningens aktörer; folkhögskolor, biblioteksväsendet och studieförbunden, bildar
tillsammans en plattform för det demokratiska samtalet och det livslånga lärandet. Studiecirklar och folkhögskolekurser utgör viktiga platser där människor med olika förutsättningar och bakgrunder får möjlighet att
mötas.
Förutsättningarna för länets kulturella och
kreativa näringar (KKN) behöver fortsatt förbättras. Trots de insatser som gjorts är stödstrukturen för dessa näringar svag. Arbetet
med att utveckla och stödja de kulturella och
kreativa näringarna fortsätter utifrån den
handlingsplan landstinget tillsammans med
Regionförbundet, Uppsala Universitet genom
UU Innovation Center och Uppsala kommun
tog fram under 2014. I den lyfts tre utvecklingsspår: lokaler för kreativitet, modeller för
affärsutveckling och kunskapsutbyten med
andra branscher. Utöver detta kommer landstinget att erbjuda kompetensutveckling för
kulturskapare i syfte att öka möjligheterna
för dessa att leva på sin konst
Unga arbetslösa och nyanlända är några av
de målgrupper som fått ökat fokus under senare år vilket inneburit och fortsatt innebär
nya uppdrag för folkbildningen. Landstinget
kommer den kommande perioden på olika
sätt stödja folkbildningen i länet i deras arbete med att möta de behov som finns. Att
skapa en stabil infrastruktur och nå nya grupper i samhället ställer krav på såväl ökad
samverkan som nytänkande, särskilt då de
ekonomiska resurserna de senaste åren inte
ökat i takt med de allmänna kostnadsökningarna och förnyade uppdrag.
Länsbibliotekets roll att stödja folkbiblioteken är fortsatt viktig. Biblioteksrummets
roll som mötesplats i samhället behöver lyftas och vidareutvecklas. Den digitala delaktigheten kräver samverkan och samordning
mellan bibliotek och folkbildning. Detta gäller även arbete med att öka läsförmågan hos
framför allt barn och unga. Här är också idrotts- och ungdomsorganisationer viktiga
samarbetsparter.
I Gamla Uppsala finns betydelsefulla spår av
en förhistorisk bosättning och kultplats med
ett museum i nära anslutning. Under 2014
genomfördes på uppdrag av Kulturnämnden
en utredning om Gamla Uppsala museum där
bland annat förutsättningar för utveckling av
området och ägarskapsfrågan belystes. Enligt
den externa utredarens rapport finns förutsättningar för Upplandsmuseet att driva
Gamla Uppsala museum i egen regi och med
avsevärt högre ambitioner än dagens drift.
Detta kräver dock en långsiktig lösning av
ökade driftkostnader.
34 (58)
Bilaga § 119 a
Utveckling och samverkan
ras. Biobankverksamhet där framförallt blodprover från patienter men även vävnader
samlas in på ett systematiskt sätt utgör tillsammans med tillhörande patientdata en allt
viktigare del av den moderna infrastruktur
som behövs för kvalificerad forskning. Inom
regionen kommer arbetet att intensifieras för
att fortsätta bygga en infrastruktur där insamling av prover liksom logistik, förvaring
och regelverk för uttag av prover för forskningsändamål harmoniseras. I detta arbete är
det regionala forskningsrådet tillsammans
med Uppsala biobank betydelsefulla aktörer.
Forskning, utveckling och utbildning inom vården
Patientnära forskning och utveckling där resultat kan översättas till nya eller förbättrade
behandlingsmetoder är av central betydelse
för att kunna erbjuda allt bättre hälso- och
sjukvård till befolkningen. Genom ett flertal
åtgärder kommer landstinget under de kommande åren att intensifiera engagemanget
inom forskning och utveckling såväl lokalt,
regionalt som nationellt.
Under 2014 fattade regeringen beslut om inrättande av ett nationellt center för samordning av kliniska prövningar. Enligt samma
förslag, som syftar till att öka antalet kliniska
prövningar i landet och därmed bryta den
nedåtgående trend som förelegat under flera
år, ska det även skapas en regional nod i
varje sjukvårdsregion med uppgift att samordna kliniska prövningar samt tillhandahålla
ett antal basfunktioner av betydelse för att
kunna genomföra kliniska prövningar. Inom
Uppsala-Örebroregionen har beslut tagits i
samverkansnämnden om att under 2015 inrätta en regional nod som knyts till Uppsala
Clinical Research Center (UCR), men i form
av en självständig ekonomisk enhet.
I det nyligen bildade FoUU-utskottet är den
övergripande uppgiften att samordna och
stärka landstingets insatser inom forskning,
utveckling och utbildning. Genom att inrätta
detta utskott sätts ytterligare fokus på betydelsen av att landstinget prioriterar dessa viktiga frågor.
På lokal nivå kommer det långvariga samarbete som finns med Uppsala universitet att
ytterligare förstärkas. Detta kommer bland
annat att ske genom utökat samarbete med
inte enbart vetenskapsområdet för medicin
och farmaci utan även med vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap. Detta eftersom forskning och utveckling av den
högspecialiserade vård som bedrivs inom
Akademiska sjukhuset till stora delar bygger
på kompetens som inte finns inom traditionellt medicinska områden utan istället kompetens som återfinns inom andra delar av universitetet. Forskning som bygger på samarbete mellan olika ämnesområden samt professioner utgör dessutom en betydande möjlighet till ökad kreativitet och nyskapande.
En utveckling som landstinget gärna stödjer.
Nationellt kommer landstingets engagemang
inom den nystartade fonden för klinisk behandlingsforskning att fortgå. Genom denna
fond, som finansieras via lika delar från staten och landets landsting och regioner, är avsikten att specifikt stödja patientnära klinisk
forskning där tidsspannet till förväntad patientnytta bedöms ligga inom en femårsperiod.
Landstinget är en viktig aktör för regionens
life science industri. När det gäller företag i
behov av expertråd för utveckling av produkter avsedda för hälso- och sjukvård liksom
för kliniska utvärderingar av produkter och
olika tekniska lösningar för att förbättra vården har framförallt Akademiska sjukhuset
och dess medarbetare en betydelsefull roll eftersom tillgång till sjukvårdens infrastruktur,
inklusive patienter, utgör en nödvändighet
för denna typ av forskning och utveckling.
För att ytterligare stärka möjligheterna att
fullgöra detta åtagande gentemot life science
industrin kommer Innovation Akademiska att
Regionalt kommer landstinget att intensifiera
arbetet med att på olika sätt bidra till en sammanhållande infrastruktur där samtliga delar
av sjukvårdsregionen kan känna delaktighet.
Via Regionala forskningsrådet kanaliseras
redan nu betydande belopp avsedda till patientnära forskning inom regionen. För att
skapa incitament som stödjer forskningssamverkan mellan olika delar av regionen är regelverket för dessa regionala medel utformade så att projekt som bygger på samverkan mellan olika delar av regionen priorite-
35 (58)
Bilaga § 119 a
stödjas i enlighet med landstingets forsknings- och innovationsstrategi genom att förutsättningar för en stabil finansiering skapas.
god grund för framtida rekrytering av medarbetare.
För att säkra framtida kompetensförsörjning
av läkare är det synnerligen betydelsefullt
med tillräckligt antal platser för ATtjänstgöring samt därefter ST-tjänstgöring för
att motsvara förväntat behov inom varje specialitet. Erfarenheter från olika universitetssjukhus i landet som försökt upprätthålla
läkarkompetens enbart via rekrytering av färdiga specialister har blivit dyrköpta erfarenheter eftersom det visat sig svårt att upprätthålla adekvat kompetens utan att bedriva
egen ST-utbildning. Det är därför av stor betydelse för den framtida försörjningen av läkare inom primärvård, att dimensionera antalet AT- och ST-platser inom landstinget så
det motsvarar känt behov under avsevärd tid
framåt eftersom tiden från anställning av ATläkare fram till dess att vederbörande blir färdig specialist rör sig om minst 7-8 år.
Ordnat införande av nya metoder liksom utsortering av gamla metoder är av central betydelse för att säkerställa en fortsatt positiv
utveckling av hälso- och sjukvård. Samtidigt
är det ett välkänt faktum att detta utgör en
betydande utmaning inom den kunskapsintensiva och snabbt föränderliga verksamhet
som hälso- och sjukvård utgör. För att skapa
bättre förutsättningar för ordnat införande har
det efter förebild från Storbritannien skapats
några så kallade HTA-enheter (Health Technology Assessment) inom landet. I UppsalaÖrebroregionen finns sedan några år en enhet
i Örebro, Camtö, som har denna uppgift. Ett
mer organiserat samarbete kommer att bygggas upp med denna enhet i enlighet med tidigare beslut i landstingsfullmäktige där det
anges att landstinget inte ska bygga upp en
egen HTA-verksamhet utan istället skapa väl
fungerande samarbetsformer med Camtö.
För att kunna utöka antalet ST-platser inom
primärvård ska nuvarande modell för finansiering av ST-platser ses över.
I den landstingsövergripande forskningsstrategi som antogs 2014 finns tydliga mål för
landstingets forskning under de närmaste
åren samt hur denna ska finansieras och följas upp. Arbetet med att översätta denna strategi till en konkret handlingsplan kommer att
igångsättas inom ramen för FoUU-utskottets
uppdrag.
Övriga utvecklingsområden
Matproduktion
En fördjupad studie om produktion och tilllagningsmetoder av patientmat vid Akademiska sjukhuset genomförs för att få bra beslutsunderlag inför kommande investeringar
för ett nytt produktionskök vid sjukhuset.
Ett av delmålen i forskningsstrategin är att
under 2016, tillsammans med Uppsala universitet, starta en så kallad Akademisk vårdcentral. Genom bildandet av en Akademisk
vårdcentral är avsikten att skapa en akademisk hemvist för den primärvårdsinriktade
forskningen, utvecklingen och utbildningen
vilket förväntas bli till gagn även för den övriga primärvården.
Upphandling
Upphandlingar spänner ofta över många områden och processer där landstinget har beslutat om olika policyer eller riktlinjer.
Vid genomförande av en upphandling ska
därför inte bara landstingets upphandlingspolicy och upphandlingsriktlinjer beaktas. Även
övriga policydokument, som landstingets
miljöpolicy, andra riktlinjer, handlingsplaner
och enskilda beslut ska beaktas.
Utbildning utgör en central del av landstingets uppgifter. Ett prioriterat område kommer
att vara tillhandahållande av platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för studenter inom olika vårdprogram. Dessa platser
måste hålla en hög kvalitet som ligger minst i
nivå med det avtalsreglerade åtagande som
finns gentemot Uppsala universitet. En väl
genomtänkt och genomförd VFU som för
studenten inte enbart innebär god praktisk utbildning utan som även efterlämnar en positiv erfarenhet utgör sannolikt dessutom en
Vid upphandlingar ska etiska och sociala
krav ställas på leverantörerna. Vidare ska
regler motsvarande den grundlagsenliga
meddelarfriheten i den offentliga verksamheten gälla för landstingets avtalsparter.
36 (58)
Bilaga § 119 a
Processbaserat ledningssystem
för kvalitet
Under 2010 tecknades femåriga samverkansavtal med alla landsting i regionen, vilket innebär att landstingen tar ett gemensamt ansvar för den högspecialiserade vården. De
långsiktiga avtalen skapar kontinuitet som
underlättar vårdplanering, kvalitetsarbete och
tryggar kompetensförsörjningen. Från 2016
ska nya avtal tecknas. I detta arbete ingår att
utveckla en fördjupad och transparent prislista utifrån en självkostnadsprincip. Avtalen
har stor betydelse för landstinget och ska
tecknas på politisk nivå. Det ska också finnas
en öppenhet för att diskutera nivåstruktureringar och att viss vård kan komma att utföras av andra landsting.
Arbetet ska bedrivas enligt Socialstyrelsens
föreskrifter om ledningssystem om kvalitet
och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården.
Beslut om arbetets inriktning tas av landstingsstyrelsen i juni 2015.
Samverkan inom sjukvårdsområdet
För att landstinget ska vara ett ledande inom
olika områden krävs en utvecklad samverkan
på både internationell, nationell och regional
nivå.
Förutom landstingen i regionen har landstinget andra viktiga kunder, som Norrlandstingens regionförbund, Stockholms läns
landsting och det finländska landskapet
Åland.
Om Akademiska sjukhuset även i framtiden
ska vara ett av de dominerande universitetssjukhusen i landet är det viktigt att det vid
sjukhuset bedrivs en bred verksamhet inom
alla specialiteter i nära samarbete med Uppsala universitet. För att klara detta behöver
samarbetet med sjukhus inom sjukvårdsregionen liksom med andra universitetssjukhus,
främst Karolinska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Örebro, utvecklas.
Tillsammans med landstingen i Dalarna,
Sörmland, Västmanland och Örebro ingår
landstinget i en gemensam varuförsörjningsnämnd, som ansvarar för upphandling av förbrukningsmaterial till hälso- och sjukvård
samt tandvård i de berörda landstingen. Även
fortsättningsvis ska landstinget verka för att
utöka arbetet med gemensamma upphandlingar i sjukvårdsregionen, bland annat genom den regionala upphandlingsgruppen.
Uppsala Care vid Akademiska sjukhuset
hjälper patienter från hela världen att få tillgång till specialistvård. Akademiska är en
stor exportör av högspecialiserad sjukvård
inom offentlig sektor och verksamheten ska
fortsätta att utvecklas under planperioden.
Akademiska sjukhuset ska även utveckla
samverkan med andra parter. Ett samarbete
pågår med Karolinska universitetssjukhuset
inom vissa specialiteter, och detta samarbete
bör både breddas och fördjupas. Inom området molekylär biovetenskap och medicin
finns i dag det nationella forskningscentrumet Science for Life Laboratory. Verksamheten är organiserad i två delar, där den ena
har sitt säte i Stockholm och den andra i
Uppsala. Under mandatperioden ska verksamheten fortsätta att utvecklas och samverkan mellan de bägge organisationerna öka.
Målet är att bygga upp ett forskningscentrum
av världsklass inom området.
På nationell nivå arbetar rikssjukvårdsnämnden med att definiera vilka områden som ska
betraktas som rikssjukvård, samt besluta
vilka enheter inom hälso- och sjukvården
som ska få tillstånd att bedriva vården.
Landstinget deltar aktivt i nämndens arbete,
med ansökningar inom lämpliga områden.
Landstinget har som ägare av ett universitetssjukhus ett ansvar för att stärka den högspecialiserade vården samt undervisningens och
forskningens ställning vid Akademiska sjukhuset. Landstinget ska därför eftersträva en
fördjupad och förtroendefull samverkan mellan landstingen i Uppsala-Örebroregionen för
att säkra framtidens högspecialiserade vård
och skapa långsiktighet och trygghet avseende planeringsförutsättningar och patientunderlag för sjukhuset.
Landstinget har tillsammans med Dalarna
och Gävleborg ett samverkansavtal inom området arbets- och miljömedicin. Syftet är att
samverkan ska bidra till en god arbets- och
miljörelaterad hälsa.
37 (58)
Bilaga § 119 a
Skandionkliniken är Nordens första kliniska
anläggning för protonterapi. Det är också
första gången som Sveriges sju landsting
med universitetssjukhus har gjort en gemensam investering i ett nationellt centrum för
behandling av cancer.
Arbetet med att effektivisera landstingets
deltagande i Samordningsförbundet Uppsala
län fortgår. Målet är att gagna samverkan
mellan fyra berörda aktörer till gagn för arbetsför befolkning som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Landstinget är ledande i landet inom luftburen intensivvård. Landstinget deltar i ett nationellt projekt där syftet är att öka samarbetet
nationellt inom området samt att vidareutveckla den luftburna intensivvården exempelvis genom gemensamma upphandlingar.
Under planperioden ska arbetet med att utöka
samverkan inom sjukvårdsregionen vad avser helikopterverksamheten intensifieras.
Samverkan inom folkhälsoområdet
Många av de bestämningsfaktorer som påverkar hälsan är kommunernas ansvar medan
landstinget har ett ansvar att visa på vilka
faktorer som påverkar hälsan i länet. För att
tydliggöra ansvaret är det viktigt att hålla isär
hälsoinriktad hälso- och sjukvård (hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande metoder)
som sker i ett patientmöte och det befolkningsinriktade preventiva arbetet som sker i
samverkan med andra aktörer. I patientmötet
arbetar landstinget med hälsoinriktad hälsooch sjukvård och i samverkan är landstinget
expert på hälsan och fördelningen av hälsa i
länets befolkning.
EU:s patientrörlighetsdirektiv ska underlätta
för patienten att få tillgång till säker och högkvalitativ gränsöverskridande hälso- och
sjukvård inom EU:s medlemsländer. En förutsättning för att en svensk patient ska kunna
få tillgång till hälso- och sjukvård i en annan
medlemsstat är att den aktuella behandlingen
ingår i de förmåner Sverige erbjuder sina
medborgare.
Den satsning på social hållbarhet som nu
växer fram i länet innebär en ny grund för
samverkan och den regionala utvecklingsstrategin, där en god hälsa på lika villkor är
en förutsättning. Den regionala arbetsgruppen för strategiska folkhälsofrågor (Raff) arbetar aktivt för att den reviderade regionala
utvecklingsstrategin också är en strategi för
folkhälsoarbetet i länet. Utifrån en regional
strategi kan alla aktörer sedan formulera sina
ansvarsområden och handlingsplaner för en
god hälsa i befolkningen.
I arbetet med att förbättra strukturen för kunskapsstyrning inom landstinget, är det viktigt
att den regionala samverkan inom kunskapsstyrningen stärks, bland annat genom utökat
uppdrag för specialitetsråden inom Uppsala–
Örebroregionen och att varje landsting utarbetar egna utvecklingsplaner för kunskapsstyrning. Inom regionen finns två nationella
registercentrum, Uppsala Clinical Research
center (UCR) och ett centrum inom Regionalt Cancercentrum (RCC). Med en nära samverkan med dessa registercentrum finns möjligheter att stödja utveckling av kunskapsstyrningen inom regionen och landstinget.
För landstingets del innebär det att under
2016 ska en handlingsplan tas fram för hur
hälsan i länets befolkning ska förbättras.
Genom etableringen av RCC med kansli på
Akademiska sjukhuset, har skapats förutsättningar för en ökad samverkan både regionalt
och nationellt inom cancersjukvården. Det är
viktigt att Akademiska sjukhuset tar aktiv del
av arbetet inom RCC, för att stärka sin ställning inom cancersjukvården.
Landstinget är aktiv samarbetspart i genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin, bland annat genom närvårdsarbetet, regional arbetsgrupp för strategiska folkhälsofrågor och länets ANDT-arbete (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Mycket av det
förebyggande arbetet bygger också på resultat från de befolkningsundersökningar som
landstinget ansvarar för.
Landstinget deltar i en förstudie om utanförskap på grund av bristande arbetsförmåga
och sjukskrivning. Denna ska utgöra underlag inför landstingets eventuella medverkan i en EU-satsning inom området fram till
2020.
Planering finns för en fortsättning på 2014
års seminarieserie som bygger på de fem rekommendationerna i SKL:s satsning Samling
för social hållbarhet – minska skillnader i
38 (58)
Bilaga § 119 a
Övrig samverkan
hälsa. Syftet med seminarieserien är att lyfta
och synliggöra aktuell kunskap om arbetssätt
och metoder för att minska skillnader i hälsa.
Seminarieserien genomförs av regionförbundet i samarbete med regional arbetsgrupp för
folkhälsofrågor.
Externa vårdgivare
En relativt stor del av den landstingsfinansierade hälso- och sjukvården bedrivs av externa utförare. Det är därför viktigt att det
finns ett forum där landstinget och utförarna
gemensamt kan diskutera aktuella frågor och
framtida utmaningar. Ett branschråd ska därför inrättas under 2016 med företrädare för
alla externa vårdgivare och ansvariga från
landstinget. Här bör beaktas uppdraget för
ledningskontorets branschråd för primärvård
och för det primärvårdsråd som inrättats av
Hälsa och habilitering utifrån rollen som
samordnare av primärvård.
Regionförbundet planerar att starta en lokal
samling för social hållbarhet för att öka samverkan mellan länets aktörer för en god hälsa
på lika villkor. Samverkan med flera av
landstingets partnerskap, bland annat Upplands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna samt Upplandsstiftelsen kommer då att
förstärkas.
Landstinget deltar också i ett arbete om
öppna jämförelser folkhälsa, som samordnas
av regionförbundet, för att komma fram till
utvecklingsområden och prioriteringar för länets folkhälsoarbete. Tanken är även att
landstinget tillsammans med regionförbundet, länets kommuner och länsstyrelsen ska
ta fram en modell för ett länsgemensamt uppföljningssystem för hälsans utveckling och
fördelning.
Landstinget – en viktig regional
samhällsaktör
Landstinget är en viktig aktör i det regionala
utvecklingsarbetet och ska aktivt medverka i
processen med att bilda regionkommun i
Uppsala län 2017. Landstingets långsiktiga
politiska ambitioner påverkar inriktning och
insatser inom kärnverksamheterna hälso- och
sjukvård, forskning, kollektivtrafik och kultur, med bäring bland annat mot regional utveckling.
Inom den regionala styrstrukturen för det
strategiska folkhälsoarbetet ska landstinget
aktivt arbeta med en ny regional handlingsplan för strategiskt folkhälsoarbete.
Fram till år 2030 ska Uppsala län utvecklas
till Europas mest attraktiva kunskapsregion.
Det är visionen i den regionala utvecklingsstrategin (Rus, benämnd Uppländsk Drivkraft 3.0) som gäller för länet. Strategin utgår
från hur regionens aktörer ska kunna möta
viktiga samhällsutmaningar och sikta mot gemensamma mål. I detta arbete är Akademiska sjukhuset en mycket viktig aktör och
samarbetet mellan landstinget och Uppsala
universitet en betydelsefull faktor. Det är avgörande för Kunskapsregionen Uppsalas utveckling att Akademiska sjukhuset får förutsättningar att utvecklas som ett ledande universitetssjukhus.
En viktig del i det hälsofrämjande arbetet är
idrott och annan fysisk aktivitet. För att underlätta för alla barn och ungdomar att pröva
på olika idrotts- och friluftsaktiviteter oavsett
ekonomiska förutsättningar ska landstinget
initiera en utredning under 2016 om förutsättningarna för att inrätta ett idrottsbibliotek,
i samverkan med länets kommuner, Upplands idrottsförbund och andra frivilligorganisationer.
Ett viktigt samverkansområde mellan landstinget och kommunerna är barns hälsa. I arbetet med förbättra barns både fysiska och
psykiska hälsa spelar elevhälsovården, där
landstinget i vissa fall svarar för läkarinsatser, en stor roll. Då verksamhetens omfattning och kvalitet varierar mellan länets kommuner och skolor ska landstinget verka för
att ett pilotarbete för en bättre och jämlikare
elevhälsovård i länet inleds under 2016.
Kollektivtrafiken är viktig för att arbetsmarknadsregionen ska kunna bli större. Störst befolkningstillväxt förväntas i de stora kommunikationsstråken. Samspelet mellan kollektivtrafiken och kommunernas fysiska planering ska utvecklas.
Akademiska sjukhuset, med dess forskningsoch innovationsverksamhet, är också bety-
39 (58)
Bilaga § 119 a
delsefullt för att utveckla den innovativa regionen som Rusen beskriver. En strategi som
anges i Rusen är att ”Utveckla Akademiska
sjukhuset som motor för regional utveckling
och kvalificerad sjukvård”. Tillsammans med
universiteten och näringslivet fungerar Akademiska som en stark motor för regionens
life science-kluster. Innovation Akademiska
anges som ett bra exempel på hur regionen
kan ta till vara innovationskraften i en stor
organisation.
Landstinget ska öka innovationssamarbetet
med andra landsting och regioner, stat och
näringsliv för att stärka tillväxten i länet.
Infrastruktur
Landstinget strävar efter att utveckla infrastrukturen i länet och deltar i arbetet med att
utveckla infrastrukturen i länet och hela Mälardalen, i samarbete med många andra aktörer. Landstinget vill skapa ett storregionalt
stomlinjenät för tågtrafik med uppgift att
fungera som bastrafik för arbets- och vardagsresande mellan större orter inom och
mellan länen i Stockholm-Mälarregionen
samt vid behov till orter i angränsande län.
Samarbetet inom ABC-stråket har återupptagits. Huvudinriktningen för arbetet är att på
sikt få två ytterligare spår på Ostkustbanan,
hela sträckan Stockholm–Uppsala. Dessutom
ska landstinget prioritera arbetet med järnväg
sträckan Uppsala–Enköping.
Vid Regionförbundet finns en gemensam
FoU-stödverksamhet för länets kommuner
och landstinget. För att möta nya utmaningar
inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten utvecklas samverkan mellan Regionförbundets FoU-stödverksamhet, landstingets
egna FoU-enheter samt Uppsala universitet.
Regionförbundets FoU-stöd har även i uppdrag att stödja samarbetet mellan huvudmännen inom vård- och omsorgsområdet.
Generellt när det gäller infrastrukturinvesteringar så deltar landstinget genom UL aktivt i
regionförbundets planering av investeringar i
väg- och järnvägsbyggen inom ramen för
länstransportplanen.
Landstinget är en av initiativtagarna till ett
internationellt hälsomöte, Uppsala Health
Summit. Mötet lyfter Uppsalas styrkeområden inom vetenskap, vård, samhälle och näringsliv och ska bidra till förstärkning av
Uppsalas redan i dag starka profil inom life
science och hälsa. Mötet utgår från de tre
perspektiven medicin, etik och ekonomi med
målet att föra en initierad dialog kring hur
medicinsk forskning kan omsättas till faktisk
patientnytta.
Landstinget är representerat i styrelsen i
Stuns (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle). Syftet med Stuns är att stärka regionens ekonomiska tillväxt och hållbara utveckling.
Under 2017 kommer två stora kapacitetshöjande järnvägsbyggen att vara klara. Det är
Citybanan i Stockholm och dubbelspåret i
Gamla Uppsala som båda kommer att påverka trafikkapaciteten för tågtrafiken söder
och norr om Uppsala. Nästa steg bör vara att
bygga ut spårkapaciteten på sträckan Uppsala–Arlanda och därmed möjliggöra byggandet av stationer i Bergsbrunna och Alsike.
UL ska därför bevaka och på alla sätt påverka att ekonomiska medel avsätts för
denna viktiga tågsträcka.
Landstinget är även medlem i Mälardalsrådet
som syftar till att främja utvecklingen i
Stockholm-Mälarregionen. Mälardalsrådet
har ett viktigt ansvar för samverkan inom
föreningens geografiska område. Det är angeläget att detta samarbete stärks och utvecklas i hela det geografiska området.
Upptågstrafiken på sträckan Uppsala–Sala
har utvecklats mycket positivt och en dialog
förs med Trafikverket om att snarast få ett
tåguppehåll i Vänge. Dialog förs också med
Uppsala kommun om de byggnationer som
krävs att kommunen genomför i anslutning
till en stationsanläggning i Vänge.
Utifrån den regionala utvecklingsstrategin
ska landstingets arbete med regional utveckling stärkas och tydliggöras. Landstinget ska
som regional samhällsaktör i sina beslut
medverka till utvecklingen av länets landsbygd och mindre och medelstora orter.
Väg 288 är en viktig vägsträcka för kollektivtrafiken dels för de långa resorna på hela
sträckan Östhammar–Uppsala, dels för de
boende utmed vägsträckan. Landstinget förskottsfinansierar därför delar av denna vägsträcka. För resenärer som reser en längre
40 (58)
Bilaga § 119 a
sträcka är restiden i många fall avgörande för
hur man väljer att resa.
UL arbetar med en strategi för att kollektivtrafiken i länet ska bli fossilfri år 2020, vilken kommer att vara central för landstingets
medverkan i regionförbundets revidering av
länstransportplanen.
Under 2016 ska en förstudie genomföras av
järnväg mellan Enköping och Uppsala.
41 (58)
Bilaga § 119 a
Ekonomi
•
Landstingets strategiska mål inom ekonomiperspektivet är att:
•
•
•
•
En god ekonomi som ger utrymme för
kort och långsiktig utveckling
•
När införandeprojektet är klart återstår dock
mycket information som ska kompletteras i
beslutsstödet. Under 2015 kommer ett arbete
med att vidareutveckla rapporter och nyckeltal att pågå inom och mellan områdena ekonomi, produktion och medarbetare.
För att nå detta krävs en effektiv ekonomistyrning och verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar.
Styrningsprocessen måste hela tiden utvecklas och anpassas efter förändringar i verksamhet och omvärld. Under planperioden ska
därför en fortsatt utveckling göras av landstingets övergripande ekonomistyrning.
Fastighetsekonomi
Landstinget är sedan ett par år inne i ett omfattande investeringsprogram. Investeringsvolymerna drivs av myndighetskrav, miljökrav, tillgänglighets krav, teknisk och medicinsk utveckling, patientsäkerhet och politiska mål.
För att förbättra ekonomistyrningen i
landstinget under planperioden ska arbete
bland annat ske för att:
•
•
•
•
Bättre beslutsunderlag som ger effektivare styrning i verksamheten.
Minskad tid för sökande av information.
Enklare framtagning av utdata.
Kortare ledtid för slutanvändare att få
fram relevant verksamhetsuppföljning.
Ökad kvalitet på utdata.
fortsatt öka kvaliteten i redovisning, budget och uppföljning
utveckla ersättningssystem främst inom
primärvården men även inom specialistvården
utveckling av fastighetsekonomin
utveckla arbetet med KPP.
En ny investeringsprocess för fastighetsinvesteringar beslutades av fullmäktige under
2014. Processen är bättre integrerad med
landstingets planerings- och budgetprocess.
Tillsammans framtagna fastighetsutvecklingsplaner för landstingets fastighetsbestånd
har processen lett till att landstinget har en
bättre överblick över investeringsbehovet i
fastigheter på medellång sikt, 10-15 år. Förändringarna som har gjorts leder även till att
förmågan att kunna prognostisera ekonomiska konsekvenser av pågående och planerade investeringar, både vad avser kapitalkostnader som driftskostnader för verksamheten, har förbättrats.
Effektiv ekonomistyrning
Landstinget har under senare år bedrivit ett
systematiskt förbättringsarbete både i budgetprocessen och i uppföljningsprocessen.
Arbetet som har påbörjats för att skapa bättre
förutsättningar för god budget- och prognossäkerhet ska fortsätta under planperioden.
Arbetet är långsiktigt och det krävs ihärdighet tillsammans med utbildning av verksamhetschefer för att exempelvis förbättra periodiseringar i redovisningen. När en tillfredsställande kvalitet på månadsboksluten kan
uppnås skapar det bättre förutsättningar för
bättre precision i periodiseringskurvorna. Sedermera kommer detta att ge förutsättningar
för ökad budget- och prognossäkerhet.
För att skapa tydlighet kring finansiering i
varje investeringsbeslut ställs det från 2015
krav på att varje beslut ska innehålla information kring hur verksamheten avser att finansiera driften för respektive investering.
Stora delar av förnyelsen av Akademiska
sjukhuset drivs av myndighetskrav och ökad
patientsäkerhet. Investeringarna inom kollektivtrafiken drivs till stor del av landstingets
beslutade och tidsatta mål avseende fördubbling av resandet med kollektivtrafik samt tidpunkt när kollektivtrafiken ska vara fossilbränslefri.
Beslutsstöd
Fortsatt utveckling av beslutsstödet är viktigt
under planperioden. Beslutsstödslösningen
ska ge förutsättningar för att uppnå:
42 (58)
Bilaga § 119 a
Om totala investeringsvolymen under planperioden inte är förenlig med krav på långsiktigt ansvarstagande för god ekonomisk
hushållning är det nödvändigt att överväga
och ompröva de investeringar och satsningar
som inte är tvingande av myndighetsskäl.
inriktas mot incitament som stödjer helhetslösningar för hela vårdkedjan och mindre
mot enskilda vårdinsatser. Ersättningssystemen ska även skapa incitament till vård med
kort vårdtid, ökad poliklinisering och en
ökad öppen verksamhet.
Vid prioriteringssituationer mellan olika investeringsobjekt när tvingande myndighetsskäl inte föreligger, ska kostnaden för respektive investering ställas i relation nyttan
och värdet med investeringen. Under planperioden ska en modell för prioritering och bedömning mellan olika investeringsobjekt tas
fram som beslutsstöd så att nytta och värde
kan bedömas i relation med investeringsutgiften om prioritering mellan olika investeringsobjekt visar sig vara nödvändig.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat att
under 2015 göra en översyn av primärvårdens ersättningssystem och finansiering.
Syfte är att ersättningsmodellen ska utvecklas i förhållande till det nya primärvårdsuppdraget och att ersättningsmodellen ska vara
rättvis och stimulera till mer arbete med folkhälsa och förebyggande insatser. Resurserna
ska tydligare kopplas till behov och ohälsa
samt att det totala ansvaret för befolkningen
ska beaktas.
Effektiva verksamheter
Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping har sedan januari 2015 ett nytt ersättningssystem som innebär att den största delen av sjukhusens verksamhet finansieras
med en fast ersättning. Utöver den fasta ersättningen tillkommer medel för särskilda
satsningar och målrelaterad ersättning. Under
planperioden kommer en vidareutveckling av
modellen att ske. Främst är det överföring av
verksamhet mellan förvaltningarna som på
ett enkelt sätt behöver kunna regleras ekonomiskt.
Landstingets verksamhet finansieras främst
av skattebetalarna i Uppsala län. Det är viktigt att landstinget hushållar med skattemedlen och ständigt arbetar med att effektivisera
verksamheten. Under ett verksamhetsår ska
landstingets verksamheter vara återhållsamma med nya kostnader som inte genererar intäkter i lika eller större omfattning.
Som en del i att kunna mäta hur effektiva
landstingets verksamheter är så är det viktigt
att respektive förvaltning har nyckeltal för att
kunna mäta effektiviteten. För att uppmuntra
detta ställs idag krav på förvaltningarna att
ha ett mål för kostnad i förhållande till produktion.
Inom landstinget pågår ett arbete med värdebaserad vård och värdebaserade ersättningsformer. För vårdens utförare innebär det att
utifrån tillgängliga resurser skapa så mycket
hälsa som möjligt. Att ställa hälsoutfallet i
förhållande till nyttjade resurser speglar värdet av vården – en värdebaserad vård. Ersättningen ska premiera värde och stimulera innovation och utveckling av effektivitet.
Landstinget har dock inte adekvata metoder
idag för att kunna mäta kostnadseffektiviteten på ett bra sätt. För att kunna göra detta
krävs att tillgänglighet, kvalitet, patienterfarenheter och kostnader värderas i ett sammanhang. Det är därför viktigt att utveckla
metoder för en ekonomi som medger kostnadsjämförelser och som stödjer processorienterad verksamhetsutveckling.
Ett arbete för att utveckla sådana ersättningsformer har startats upp inom landstinget dels
genom Akademiska sjukhusets arbete inom
projektet värdebaserad vård dels genom
landstingets deltagande i det nationella samverkansprojektet SVEUS. Under planperioden kommer arbete med att implementera
värdebaserad vård att intensifieras genom införande av vårdepisodersättning och andra
värdebaserade ersättningsformer inom bland
annat cancer- och diabetesvård.
Ersättningssystem
Landstingets ersättningssystem ska stödja
hälso- och sjukvårdens övergripande syfte att
ge medborgarna en effektiv och jämlik hälsooch sjukvård på rätt vårdnivå. Under senare
tid har fokus legat på att finna former för att
ersättningssystemen i större utsträckning ska
43 (58)
Bilaga § 119 a
Kostnad per patient (KPP)
För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv har
landstinget följande finansiella mål:
Kostnad per patient (KPP) är en efterkalkyl
som innebär att vårdkostnader och produktion hänförs till vårdkontakterna (patienterna)
som konsumerat vården. Flertalet landsting
skickar årligen in KPP-data till SKL vilket är
beräknat enligt SKL:s anvisningar. SKL ansvarar för förvaltning av den nationella databasen samt sammanställer KPPinformationen för nationella jämförelser mellan landsting och sjukhus.
•
•
•
Landstinget beräknar KPP enligt en aktivitetsbaserad metod vilket innebär att KPPmodellen kan bidra i arbetet med att analysera verksamheter, processer och resursplanering, både ur operativt och strategiskt perspektiv.
Årets resultat ska uppgå till minst två
procent av skatter och generella statsbidrag.
Nettokostnaderna ska inte öka snabbare
än skatteintäkter och generella statsbidrag.
Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser ska
förbättras jämfört med föregående år.
För att beakta effekterna av konjunkturvariationer bör uppföljning av om de finansiella
målen nåtts ses över flera år.
De stora investeringar som landstinget gör i
fastigheter tillsammans med ökade pensionskostnader och den ökade efterfrågan som
finns inom hälso- och sjukvård innebär att
landstinget kommer ha en stor utmaning att
nå de finansiella målen under planperioden.
Under 2016 fortsätter arbetet med att vidareutveckla KPP-modellen och förbättra kvaliteten i beräkningarna ytterligare och att förankra användandet i organisationen.
Nationellt har KPP-principerna utvecklats
och principerna har utökats till att omfatta
andra vårdformer än sjukhusvården och psykiatrin. Under planperioden ska ett eventuellt
införande av KPP inom primärvården utredas.
Långfristiga placeringar
De långfristiga placeringarna görs bland annat för att möta den ökade pensionsskuld
som landstinget har. Placeringarnas bokförda
värde i bokslutet 2014 uppgick till 1 241 miljoner kronor. Marknadsvärdet var 1 372 miljoner kronor. Under 2014 har landstinget avsatt ytterligare 100 miljoner kronor till pensionsportföljen. Placeringarna vid bokslutet
består till 34 procent av räntefonder, 48 procent av aktiefonder, 15 procent av hedgefonder och 3 procent av likvida medel. Placeringarna utgår från landstingets placeringspolicy.
Ytterligare utvecklingsområden som kan utredas under planperioden är beräkning av
kostnad per brukare vilken är en metod för
kostnadsberäkning av olika insatser inom
äldre- och handikappomsorg.
Långsiktig finansiering
Finansiella mål
Historiskt sett har placeringar med längre
placeringstid, i första hand aktier/aktierelaterade instrument, gett högre avkastning. Det
bör dock betonas att landstinget haft som primärt syfte att inte äventyra pensionskapitalet
och i relation till ett ”normallandsting” har
landstinget placerat en mindre andel aktier/aktierelaterade instrument.
Utgångspunkten för landstingets styrning är
kommunallagens krav på god ekonomisk
hushållning, både ur ett verksamhetsperspektiv som ur ett finansiellt perspektiv.
Landstinget måste utnyttja tillgängliga resurser på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det innebär att verksamheten måste bedrivas på rätt sätt, med rätt insatta resurser och
vid rätt tidpunkt. Detta gäller oavsett om
verksamheten bedrivs i landstingets regi eller
av privata entreprenörer. Produktionsplanering är en framgångsfaktor för att nå kostnadseffektivitet.
Nya finans- och placeringspolicyer är beslutade om på landstingsfullmäktige i februari
2014 och i och med dessa policyer infördes
normalportfölj samt strategisk allokering och
uppföljning av placeringarna mot index.
44 (58)
Bilaga § 119 a
För att kunna finansiera framtida pensionsutbetalningar och investeringar har landstinget
som mål att öka pensionsportföljen genom
att avsätta minst 250 miljoner kronor årligen
under planperioden.
Lånefinansiering
Under planperioden 2016-2018 är bedömningen att ingen nyupplåning blir aktuell då
försäljningen av ulleråkersområdet gav
landstinget intäkter som planeras att användas till investeringar.
45 (58)
Bilaga § 119 a
Landstinget som arbetsgivare
viktig fråga blir att fullfölja landstingets utvecklingsplan för att höja den akademiska nivån hos handledare och huvudhandledare för
sjuksköterskor, liksom att underlätta medarbetares möjligheter till vidareutbildning och
kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen ska systematiseras och omfatta alla
medarbetare. Möjligheter till finansieringen
av utvecklingsinsatser behöver systematiseras på en mer övergripande nivå.
Rätt kompetens
Kompetensförsörjning på såväl kort som lång
sikt är helt avgörande för landstingets verksamheter och förmågan att erbjuda en vård
av god kvalitet. Den politiska ledningen har
det yttersta ansvaret för en aktiv och ändamålsenlig arbetsgivarepolitik. Under planperioden inleds ett generationsskifte när cirka
800 av landstingets medarbetare går i pension. Efterföljande planperiod från 2018 ökar
pensioneringstakten ytterligare till mer än
300 medarbetare per år. Det är nödvändigt
för landstinget att ha en strategi för kompetensförsörjning på kort och lång sikt. Landstinget ska vara en god och attraktiv arbetsgivare för både chefer och medarbetare och ha
en väl genomtänkt successionsplanering.
Det är angeläget att ta god hand om studenter
och nyutexaminerade medarbetare. Arbetet
med studenter är också en viktig faktor för
landstingets framtida kompetensförsörjning.
Landstinget ska erbjuda högkvalitativ verksamhetsförlagd utbildning. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska utvecklas, liksom
formerna för introduktion av nyutexaminerade.
Medarbetares kompetens ska tas till vara för
att uppnå verksamhetens mål. Inom ramen
för arbetet med kompetensförsörjning behöver teamarbete mellan olika yrkeskompetenser utvecklas samt utvecklingsmöjligheter
och karriärvägar för olika yrkesgrupper.
Det redan etablerade samarbetet med universitet, högskolor och gymnasieskolor behöver
fördjupas och intensifieras för att även fortsättningsvis utgöra en god rekryteringsbas
för landstinget. Landstinget ska medverka till
att kapaciteten för utbildning av vårdpersonal
ökar där det är möjligt. Landstinget måste
också aktivt och tillsammans med utbildningsanordnare arbeta för förbättrade utbildningar för undersköterskor och skötare, samt
marknadsföra dessa grupper.
Lönebildning
Landstinget arbetar med lönebildningsfrågorna på ett strukturerat sätt där lönebildningen ses som en del av kompetensförsörjningen i landstinget. Målsättningen är att
landstinget ska ha en stabil och medveten lönebildning där långsiktighet står i fokus.
Landstinget tillämpar individuell och differentierad lönesättning och lönesättningen ska
bidra till att arbetsgivaren når målen för
verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet.
Det regionala samarbetet i kompetensförsörjningsfrågor säkerställs genom landstingets
representation i Regionala utbildnings- och
kompetensrådet (RUR).
Mot bakgrund av den allt mer hårdnande
konkurrensen om arbetskraften krävs ett
nytänkande vad gäller olika kompetensförsörjningsinsatser, förstärkt analysarbete och
konkreta handlingsplaner för att landstinget
ska kunna säkra den strategiska kompetensförsörjningen av nyckel/bristkompetenser.
En säkrad långsiktig kompetensförsörjning är
även ett led i att minska behovet och kostnaderna för inhyrd personal. Rekrytering ska
utgå från en kompetensbaserad rekryteringsprocess.
Landstinget ska ha jämställda och rättvisa löner utifrån prestation samt säkerställa förutsättningar för löneutveckling för alla. Lönekartläggningar och arbetsvärderingar ska regelbundet genomföras och osakliga löneskillnader ska rättas till. Nya kunskaper som
medför nya arbetsuppgifter ska beaktas i
kommande löneöversyn.
Utgångspunkter i landstingets lönebildning
är landstingets lönepolicy, budgetramen, löneavtal och marknadskrafternas påverkan.
Inför den årliga löneöversynen ska behovet
För att säkra framtida kompetensförsörjning
av läkare genomförs ett särskilt landstingsövergripande utvecklingsarbete. En annan
46 (58)
Bilaga § 119 a
Landstinget ser vikten av att arbeta för en arbetsmarknad som omfattar alla. Det är viktigt
för såväl samhället i stort som för landstinget
i egenskap av attraktiv arbetsgivare. Anställningsmöjligheterna för personer med nedsatt
arbetsförmåga, funktionsnedsättning samt
personer med utländsk utbildning ska förbättras i linje med att landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare för alla. Vid nyanställningar och planering av nya tjänster ska detta
särskilt beaktas.
av strukturella lönebildningsåtgärder analyseras. Den årliga löneöversynen ska bidra till
att eventuella skillnader mellan nuvarande
lönebild och önskad lönebild minskas.
Dialogen mellan chef och medarbetare är av
stor betydelse för att kopplingen mellan
verksamhetens mål, arbetsinsats och löneutveckling ska bli tydlig. Genom individuella
styrkort och verksamhetsanpassade lönekriterier blir bedömningsgrunderna transparenta.
För att minska risken att diskriminera och
öka möjligheten att hitta nya medarbetare,
ska landstinget alltid genomföra kompetensbaserade rekryteringsprocesser.
Engagerade medarbetare
Anställningsförhållanden
Landstinget ska vara en av länets mest attraktiva arbetsgivare. Landstinget är en arbetsgivare och ska uppträda som sådan.
Vid upphandlingar ska det ställas krav på
verksamhetsövergång för medarbetare, rimliga villkor enligt svensk arbetsmarknad,
meddelarfrihet och praktik samt utbildningsplatser.
Landstinget ska kännetecknas av trygga och
säkra anställningsförhållanden. Landstinget
är en stor arbetsgivare och det är viktigt att
det finns möjligheter och en positiv inställning till intern rörlighet i syfte att utveckla
medarbetarna och verksamheterna.
Vårdpersonalens administrativa arbetsuppgifter behöver effektiviseras och den vårdnära servicen utvecklas för att frigöra tid för
patienterna. Ett gott administrativt stöd är en
förutsättning för välfungerande styrning, ledning och arbetsmiljö.
Landstinget ska ha ändamålsenliga, konkreta
och systematiska aktiviteter för att säkerställa
att lagar, föreskrifter och kollektivavtal inte
bara följs i formell mening, utan också på ett
aktivt sätt bidrar till utvecklingen av verksamheterna.
Arbetsmiljö
Arbetsgivaren har ansvaret för att arbetet bedrivs i en god och säker miljö. Alla medarbetare ska medverka i arbetsmiljöarbetet och
vid genomförandet av de åtgärder som är
nödvändiga för att åstadkomma en god och
säker arbetsmiljö. Det är en strategiskt viktig
fråga att behålla och rekrytera personal på en
marknad med allt större konkurrens om arbetskraften. Det är därför viktigt att landstingets arbetsplatser kännetecknas av en god
arbetsmiljö. Delaktighet och reell möjlighet
till inflytande i det egna arbetet är av avgörande betydelse. Landstingets verksamheter
karaktäriseras av höga krav på kompetens.
Fort- och vidareutbildning måste ses som en
naturlig och självklar del i yrkesmässig och
personlig utveckling.
För att landstinget ska nå goda resultat är det
av stor betydelse att våra medarbetare trivs,
är engagerade och ansvarstagande samt har
verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Det
är också ett av landstingets strategiska mål.
För att skapa förutsättningar för trivsel, engagemang och ett hållbart arbetsliv är det viktigt att landstinget värnar om medarbetarnas
arbetsmiljö och hälsa.
Heltid ska vara en rättighet för den medarbetare i landstinget som önskar denna omfattning på sin anställning. Det ska vara möjligt
att orka arbeta heltid och ha tillräcklig återhämtning mellan arbetstillfällena. Arbetstiderna ska vara utifrån verksamheternas behov med hänsyn tagen till medarbetarnas
önskemål om förläggning. Huvudinriktningen vid anställning ska vara tillsvidareanställning och anställningsformen allmän visstidsanställning ska endast användas i undantagsfall.
Landstinget ska bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och utveckla de förutsättningar som krävs för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger
ohälsa och stödjer rehabilitering d v s en hälsofrämjande arbetsplats. Det ska under året
47 (58)
Bilaga § 119 a
Inom ramen för den långsiktiga chefsförsörjningen ska landstinget tidigt identifiera medarbetare som är intresserade av framtida
chefsuppdrag och har de personliga egenskaper som krävs för att kunna utöva ett tydligt och kommunikativt ledarskap. Landstingsgemensamma utbildningsinsatser ska erbjudas för såväl chefs- som ledarrollen med
en tydlig fokusering på första linjens chefer
samt med ett strategiskt chefsprogram för de
mest erfarna ledarna.
utredas hur landstinget som arbetsgivare kan
bidra för att skapa mer hälsofrämjande arbetsplatser. Chefsansvaret klargörs i chefspolicyn.
En öppen dialog och kommunikation är
grunden för att medarbetarna ska känna delaktighet, ta ansvar för verksamhetens utveckling och delta i arbetet för att göra landstinget till det bästa valet för medarbetare.
Chefer ska därför i större utsträckning delegera ansvar och befogenheter för att ge ökad
delaktighet. Förutom det dagliga mötet är
medarbetarsamtalet, arbetsplatsträffar och
samverkansmöten forum för delaktighetsfrågorna. En väl fungerande samverkan och dialog med de fackliga organisationerna är viktig för verksamhetens utveckling.
För att tydliggöra landstingets strategiska inriktning på chefsfrågorna är en process-orienterad ledningsplattform en förutsättning.
Genom detta tas ett samlat grepp över chefernas förutsättningar för ledning och styrning
av landstingets olika verksamheter.
Tydliga och kommunikativa
chefer
Kravställan
Landstinget ska ha tydliga och kommunikativa chefer med en välfungerande ledningsorganisation, där chefer som genom dialog
och förankring skapar förståelse och legitimitet för politiska beslut.
Stödinsatser
Uppföljning
Åtgärder
Chefer ska ha tydliga chefsuppdrag med tydliga mandat, uttalade befogenheter och goda
organisatoriska förutsättningar. Detta är ett
krav för att chefer och ledare ska kunna utveckla verksamheten mot uppställda mål,
skapa en kostnadseffektiv verksamhet med
hög tillgänglighet och god kvalitet. Varje
chef ska tillsammans med sina medarbetare
ta fram styrkort för sin verksamhet utifrån
landstingets och förvaltningens prioriterade
mål.
Att vara chef i en politiskt styrd organisation
ställer särskilda krav. Chefer i landstinget ska
därför rekryteras utifrån de ledaregenskaper
som tydliggörs i landstingets chefspolicy.
Ledarskapet på alla nivåer ska genomsyras
av jämställdhet och mångfald. Vid tillsättning av chefer på alla nivåer ska jämställdhet
och mångfald särskilt beaktas.
48 (58)
Bilaga § 119 a
Minskad miljöpåverkan
En effektiv läkemedels- och kemikalieanvändning bidrar till stora samhällsekonomiska vinster utöver en minskad miljöpåverkan. Under planperioden prövas möjligheten
att rena avloppsvattnet vid Akademiska sjukhuset från antibiotikarester och resistenta
mikroorganismer.
Under planperioden fortsätter arbetet med att
uppfylla landstingets miljöprogram 20152018. De tre övergripande miljömålen för
landstinget är en minskad klimatpåverkan, en
hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar
och effektiv resursanvändning.
Landstinget är en stor aktör med potential att
påverka. I samband med upphandlingarna
ställs krav på beskaffenheten hos produkter
och emballage för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. Upplandsstiftelsens arbete för att bidra till en god folkhälsa,
bland annat genom att främja möjligheterna
till friluftsliv i länet, stärks under planperioden.
Landstingets största klimatpåverkan kommer
från kollektivtrafikens bussar. Kollektivtrafiken är samtidigt en mycket viktig aktör i omställningen till ett hållbart samhälle. Arbetet
med att införa busstrafik som inte drivs med
fossila bränslen och öka andelen kollektivtrafikresenärer fortsätter och beskrivs närmare i
kollektivtrafikavsnittet. En utredning av investeringar i förnybar energi kommer också
att genomföras.
49 (58)
Bilaga § 119 a
Beslut
Landstingsfullmäktige föreslås besluta att
•
Fastställa landstingets balanserade styrkort
•
fastställa inriktning inom hälso- och
sjukvård
•
fastställa inriktning inom kollektivtrafik
•
fastställa inriktning inom kultur och bildning
•
fastställa inriktning inom utveckling och
samverkan
•
fastställa inriktning inom ekonomi
•
fastställa inriktning inom landstinget som
arbetsgivare
•
fastställa inriktning inom minskad miljöpåverkan
•
fastställa föreslagen plan för investeringar i byggnader och mark planperioden 2016–2018
•
fastställa föreslagen plan för investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar planperioden 2016–
2018
•
fastställa patientavgifter i enlighet med
avsnittet om patientavgifter på sida 10.
(fastställs på fullmäktige i november)
•
fastställa föreslagen plan för investeringar i konst budgetåret 2016
•
fastställa internräntan till 2,4 procent
•
fastställa avkastningskravet på fastighetsvärdet till 4,67 procent för 2016
•
fastställa att uppräkning för hyra och service sker med 2,02 procent 2016
•
fastställa landstingsskatten för 2016 till
11,71 kronor per skattekrona (fastställs
på fullmäktige i november)
•
fastställa budget 2016 och plan 2017–
2018
•
anslå 8 175 950 tusen kronor till hälsooch sjukvårdsstyrelsen
•
fastställa ett resultatmål på 6 miljoner
kronor 2016 för Folktandvården.
•
anslå 903 676 tusen kronor till kollektivtrafiknämnden
•
fastställa att styrelser och nämnder utifrån sina ansvarsområden ska besluta om
styrkort för respektive förvaltning
•
anslå 97 852 tusen kronor till kulturnämnden
•
fastställa styrelsers och nämnders ansvar
och befogenheter
anslå 34 803 tusen kronor för regional
verksamhet till Landstingsstyrelsen
•
fastställa riktlinjer för taxor i kollektivtrafiken i enlighet med vad som anges i
stycket Biljettpriser i kollektivtrafiken
(sidan 12-13)
•
•
anslå 577 510 tusen kronor för landstingsövergripande verksamhet och finansverksamhet till landstingsstyrelsen
50 (58)
Bilaga § 119 a
Bilagor
Budget 2016 och plan 2017-2018
RESULTATBUDGET
Budget
Budget
Plan
Plan
2015
2016
2017
2018
-9 258
-9 790
-10 121
-10 631
Skatteintäkter
8 054
8 872
9 254
9 648
Inkomstutjämning och generella statsbidrag
1 223
1 274
1 278
1 268
Finansnetto
91
87
75
55
Finansiell kostnad pensioner
-72
-79
-173
-259
Resultat före extraordinära poster
37
365
313
81
ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet
37
365
313
81
Avsättning till eget kapital
-37
-365
-313
-81
0
0
0
0
Verksamhetens anslagssramar
ÅRETS RESULTAT efter intäkter av engångskaraktär och avsättning till eget kapital
FINANSFÖRVALTNING
Budget
Budget
Plan
Plan
2015
2016
2017
2018
Pensionskostnader, skuldförändring
-351
-364
-401
-514
Avsättning individ pensionsparande
-270
-287
-300
-314
Pensionsutbetalningar, ansvarsförbindelse
-244
-250
-261
-280
Summa pensioner enl KPA
-866
-901
-963
-1108
-1
-1
-1
-1
583
617
636
655
Pensioner universitet
-15
-15
-15
-15
Summa pensioner
-299
397
-300
284
-343
263
-468
290
Justering för avskrivningar
25
25
25
25
Moms Folktandvården
19
20
22
23
-17
-16
-16
-17
0
0
-43
-175
-4
-12
0
-12
0
-12
0
-12
Garantipension, utbetalning
Till förv schablondeb pensioner
Internränta
Moms läkemedelsförmån
Ökade framtida hyreskostnader*
The Swedberglaboratoriet
Upplösning Citybanan
Indexuppräkning Citybanan
-4
-4
-4
-4
Resultatmål Folktandvården
10
6
6
6
Omställningsfond
-5
-5
-5
-5
Specialdestinerade statsbidrag
73
96
99
101
Utrangeringar fastigheter
-8
-19
0
-9
0
0
0
0
175
75
-8
-245
Oförutsett
Summa finansförvaltning
* Ökade hyreskostnader på 8 mnkr för ökade hyreskostn 2016 ligger i hälso- och sjukvårdsramen.
51 (58)
Bilaga § 119 a
VERKSAMHETENS ANSLAGSRAMAR
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
- varav forskning och utveckling
Budget
Budget
Plan
Plan
2015
2016
2017
2018
-7 891
-8 176
-8 404
-8 642
-581
-652
-655
-667
-95
-98
-100
-102
-829
-904
-919
-938
0
0
0
0
-37
-35
-36
-37
-9 433
-9 865
175
75
-9 258
-9 790
-192
Landstingsstyrelsen
Kulturnämnden
Kollektivtrafiknämnden
Varuförsörjningsnämnden
Landstingsstyrelsens regionala verksamhet
Summa anslagsramar styrelser och nämnder
Landstingsstyrelsens finansverksamhet
Verksamhetens anslagsramar
-10 113 -10 386
-8
-245
-10 121 -10 631
1) Landstingsstyrelsens ram består av Landstingets ledningskontor,
Landstingets resurscentrum, förtroendemannaorganisationen och centrala avgifter.
GENERELLA STATSBIDRAG OCH
KOMMUNAL UTJÄMNING
Budget
Budget
Plan
Plan
2015
2016
2017
2018
1 002
1 064
1 117
1 168
-342
-348
-360
-375
-155
-202
-240
-286
5
5
5
5
712
755
755
755
1 223
1 274
1 278
1 268
Inomkommunal utjämning
- Utjämningsbidrag
- Kostnadsutjämning
Generella statsbidrag
- Regleringsavgift (justerad kostnadsutjämning)
- Strukturbidrag
- Läkemedel
Summa utjämning och statsbidrag
FINANSIELLA NYCKELTAL
Nettokostnadsandel av skattenetto/statsbidrag*
Nettokostnadsutveckling jämfört med budget föregående år
Egenfinansiering av fastighetsinvesteringar
Budget
Budget
Plan
Plan
2015
2016
2017
2018
98,0%
96,5%
96,1%
97,4%
3,8%
78%
5,7%
100%
3,4%
100%
5,0%
100%
*) Generellt mål för landstingen är att nettokostnaden av finansieringen via skatter och statsbidrag
ska vara högst 98 procent.
52 (58)
Bilaga § 119 a
KASSAFLÖDESBUDGET
Budget
Budget
Plan
Plan
2015
2016
2017
2018
Den löpande verksamheten
37
365
313
81
Justering för av - och nedskrivningar
Årets resultat
500
500
550
625
Justering för avsättningar
393
537
550
564
Kassaflöde från löpande verksam.
930
1 402
1 413
1 270
-1 688
-1 730
-2 098
-1 196
0
0
0
0
-1 688
-1 730
-2 098
-1 196
Förändring av långfristiga fordringar och skulder
0
0
0
0
Nyupptagna lån
0
0
0
0
Amorteringar av lån
-9
-9
-9
-9
Kassaflöde från finansieringsverks.
-9
-9
-9
-9
-767
-337
-694
65
1 554
1 017
323
387
Investeringsverksamheten
Investering i anläggningstillgångar
Försäljning av anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringar
Finansieringsverksamheten
Periodens kassaflöde
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT*
* I budgeten 2016 är utgångspunkten årsprognosen för likviditeten 20151231, på 1 354 mnkr.
53 (58)
Bilaga § 119 a
Investeringsplaner 2016–2020
I behovsanalysen beskrivs orsakerna till behovet. I behovsanalysen identifieras och specificeras behov och problem.
Investeringsplan fastigheter
Fastighetsinvesteringsplanen avser planperioden 2016–2020.
I förstudien presenteras olika handlingsalternativ för att lösa det som beskrivits i behovsanalysen. Från denna fas börjar mer betydande kostnader bindas i ett fastighetsprojekt.
En investering genomgår olika faser. Dessa
faser är behov, behovsanalys, förstudie, program respektive genomförande. Nedan beskrivs vad varje fas innebär.
I programfasen tas mål och kravställningar
för projekt fram. Ekonomisk ram och förutsättningar för projektets genomförande tas
också fram i denna fas.
Behov uppstår till exempel vid förändring av
verksamhet, strategiska beslut, myndighetskrav, skador, åtgärder för att bibehålla fastighetens värde. Behov kan initieras av hyresgästen, förvaltningsorganisationen eller av
ägaren.
Investeringsfas
Summa behov/behovsanalys HI
I genomförandefasen sker själva byggandet.
Upparbet
tom 2015
Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018
17 500
112 400
25 400
27 400
Summa
Investeringar
2016-2018
Budget 2019
235 000
165 200
Budget
Total projektplan
2020
tom 2020
45 000
445 200
Total
upparbet.
inkl plan
462 700
Summa förstudie HI
12 500
22 500
104 000
48 000
174 500
100 000
100 000
374 500
385 500
Summa program HI
282 000
131 000
291 500
522 000
944 500
535 724
363 501
1 843 725
2 125 725
Summa genomförande HI
978 369
1 042 095
883 805
234 383
2 160 283
72 000
0
2 232 283
3 210 652
Total summa HI
1 290 369
1 307 995
1 304 705
831 783
3 444 483
942 724
508 501
4 895 708
6 184 577
Summa Övrigt FI
177 500
173 400
209 500
180 000
562 900
155 000
146 000
863 900
1 041 400
31 000
33 000
63 000
56 000
152 000
0
0
152 000
183 000
208 500
206 400
272 500
236 000
714 900
155 000
146 000
1 015 900
1 224 400
1 498 869
1 514 395
1 577 205
1 067 783
4 159 383
1 097 724
654 501
5 911 608
7 408 977
Summa Energispar FI
Total summa FI
Total summa HI/FI
54 (58)
Bilaga § 119 a
Projektnamn
Akademiska sjukhuset
Vårdavdelning 50E
Vårdavdelning 50C
Vårdavdelning 30B
Dialysavdelning
Op sal förlossning
Biobank, UCR,
Mikrobiologen
Ej specficerade
ombyggnationer AS
Projekt beskrivning
omb lungmedicin som
flyttar till J, till vad?
Pga FAS
omb för
transplantationsavd fr
B11 till 50 huset, pga
FAS. Måste vara klart
dec 2017
omb för geriatrik i
B11 till 30 huset, pga
FAS
Flytt av Dialys fr 70
huset till B17, 30
huset pga FAS
F-blocket
inhyrnings kostnad
Budget
2016
Budget
2017
Budget
2018
10 000
Summa
investeringar
2016-2018
Budget
2019
Total
upparbet.
inkl plan
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
10 000
5 000
2 000
45 000
9 600
45 000
9 600
45 000
9 600
50 000
11 600
500
800
3 200
3 200
3 700
80 000
80 000
0
0
500
800
1 600
500
40 000
40 000
5 000
4 000
64 000
8 000
76 000
76 000
81 000
3 000
16 000
40 000
40 000
96 000
96 000
99 000
7 000
1 000
32 000
30 000
0
63 000
200 000
63 000
200 000
70 000
100 000
100 000
80 000
0
0
80 000
70 000
0
0
70 000
648 174
648 174
417 551
417 551
67 000
78 784
87 500
90 000
70 000
414 868
394 855
431 050
47 300
47 300
95 650
1 474 628
1 971 000
1 000
3 810 808
9 300
4 932 177
Behandlingsbyggnad B12
49 500
262 000
Behandlingsbyggnad B9
Produktionskök Akademiska
Medicinskt bibliotek,
markkostnader, konferens
Total
projektplan
tom 2020
10 000
Utredning för
ombyggnation av Fblocket FAS II
Program B9, B12, J-huset
Fördjupat programarbete
och projekteirng B9/B12
Budget
2020
10 000
0
nybyggnation
ambulansstation
Ambulansstation Tierp
Ny cyklotronhall B16 inkl
hotlab
Kvinna & Barn Neonatal och
omb gyn op till barn op
F-blocket
Kvinna & Barn utredning
Ny huvudentré AS
Upparbet
tom 2015
11 784
20 000
47 000
2 500
344 868
70 000
Vårdbyggnad B11
36 195
138 000
Teknikhus B11
Nybyggnation J huset inkl
kulvert
Syrgasstation F17,
Lustgasstation F17
Summa Akademiska sjukhuset
48 350
47 300
496 372
675 795
336 674
0
54 050
363 501
67 000
22 500
Vårdbyggnad B14
311 500
22 500
65 000
70 000
127 500
122 355
387 855
709 305
89 528
1 474 628
8 300
1 000
1 121 369 1 048 495 1 080 105
575 983
1 000
2 704 583
55 (58)
7 000
602 724
503 501
Bilaga § 119 a
Projekt beskrivning
Projektnamn
Lasarettet i Enköping
Ej specificerade inv
lasarettet i Enköping
Summa Lasarettet i Enköping
Kollektivtrafik
Stadsbussdepå Fyrislund
Summa Kollektivtrafik
Övrigt
Ersättningslokaler för
Ulleråker
Primärvården Gottsunda
Primärvården Eriksberg
Primärvården Stenhagen
Primärvården Knivsta
Primärvården Gränby
Folktandvården Vretgränd
Folktandvården Östervåla
Kungsgärdet, Hälsa och
Habilitering ospecat
Samariterhemmet
Datahall
LLK kontor
Rudbeck R4
Summa övrigt
Ny stadsbussdepå
entreér 2015, nytt hus
2019, utveckling, flytta
närvård fr
Kronparken, rehab,
mellanvård psykiatri,
bassäng
ombygg plan 5, fr
barnspec till
verksamhet i CD hus
som LUL lämnar
Ev inhyrning,
placering
inhyrning
Uppsala universitet
Summa Investeringar
Placering syrgastank
AS
Budget
2016
Budget
2017
Budget
2018
Summa
investeringar
2016-2018
Budget
2019
Total
projektplan
tom 2020
Budget
2020
Total
upparbet.
inkl plan
0
5 000
5 000
5 000
5 000
5 000
5 000
15 000
15 000
5 000
5 000
5 000
5 000
25 000
25 000
25 000
25 000
125 000
125 000
130 000
130 000
210 000
210 000
230 000
230 000
570 000
570 000
145 000
145 000
0
715 000
715 000
840 000
840 000
800
8 000
800
1 200
800
800
800
8 000
800
1 200
800
800
800
8 000
800
1 200
800
800
800
8 000
4 000
8 000
4 000
8 000
4 000
212 000
219 500
8 000
800
1 200
omb inhyrning
omb bostadsrätt
omb inhyrning
omb inhyrning
omb inhyrning
omb flytt av spec
tandläkare fr
Vretgränd
FI investeringar
FI åtgärder
FI åtgärder (från PU till FI
komponent)
Energi nya pengar
Redundans Syrgas
rörpost/smågods
transportör
sop och tvättsug
Kulvert J-hus till C5
Kulvert C5 till C8
Summa FI investeringar
Upparbet
tom 2015
800
800
8 000
4 000
7 500
2 000
2 500
8 000
20 000
22 000
190 000
8 000
16 000
16 000
18 500
190 000
0
2 500
90 000
344 900
5 000
120 000
387 400
1 500
2 500
30 000
44 000
2 500
90 000
124 500
9 600
20 800
2 500
90 000
154 900
100 000
112 000
128 000
122 000
362 000
100 000
100 000
562 000
662 000
30 000
31 000
13 000
33 000
12 000
63 000
13 000
56 000
38 000
152 000
25 000
25 000
88 000
152 000
118 000
183 000
2 000
2 400
2 400
4 400
7 000
2 700
35 800
33 000
10 000
3 000
208 500
206 400
157 000
38 700
38 800
22 500
1 224 400
7 408 977
2 400
47 000
15 000
21 000
9 000
7 500
272 500
15 000
236 000
1 498 869 1 514 395 1 577 205 1 067 783
56 (58)
28 000
2 000
21 000
155 000
146 000
150 000
36 000
3 000
22 500
1 015 900
4 159 383 1 097 724
654 501
5 911 608
101 000
34 000
3 000
22 500
714 900
Bilaga § 119 a
Investeringsplan utrustning
Investeringsram per förvaltning
Budget 2016
Kollektivtrafikförvaltningen
Kultur i länet
Landstingets övergripande verksamhet
345 400
10 246
6 500
5 000
12 000
142 360
33 300
70 300
2 100
8 600
790 023
6 620
6 500
6 080
13 000
187 550
5 000
15 000
1 800
3 600
211 150
1 020
6 500
5 000
13 000
170 970
5 000
5 000
500
2 600
Totalt för
planperioden
1 346 573
17 886
19 500
16 080
38 000
500 880
43 300
90 300
4 400
14 800
Summa totala investeringar
635 806
1 035 173
420 740
2 091 719
Akademiska sjukhuset
Lasarettet i Enköping
Primärvården
Hälsa och habilitering
Folktandvården
Landstingsservice
Landstingets resurscentrum
Investeringsplan konst
Plan 2017
Plan 2018
beräknas på landstingsfullmäktiges 1-procentsregel och baseras på av Landstingsservice angiven nybyggnadskostnad 31 000 kronor per kvadratmeter.
När Kultur och bildning tar fram en konstinvesteringsplan är utgångspunkten den totala
investeringsplanen för fastigheter. Sedan räknas investeringar bort som inte rör rena
lokalförändringar. Konstinvesteringsplanen
Kultur och bildning framtagna konstinvesteringsbudget för 2016 är 12,4 miljoner kronor.
Konstinvesteringsplan
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2017
Plan
2019
3 200
2 000
Akademiska sjukhuset
J-hus - ny behandlings- och vårdbyggnad.
B14 Vårdavdelningar - renovering av mottagningar och vårdavdelningar.
5 000
496
4 530
B11 Vårdavdelningar - renovering av mottagningar och vårdavdelningar.
Ingång 70 - ny entré ingång 70.
1 220
300
827
200
B9 - renovering av mottagningar, operation, röntgen mm.
B12 - renovering av mottagningar, operation, röntgen, steril mm.
200
500
200
2 500
2 000
1 450
Akademiska sjukhuset övrigt
Mikrobiologi, KTC - ersätter hus D1/Mikrobiologen.
200
480
470
1 000
1 000
B17 Dialysmottagning - flyttar från B11 till B17.
Parkeringshus - parkering för personal och besökare.
200
139
645
1 200
445
Primärvården
Almunge VC - nybyggnad, förhyrning.
Planerade ombyggnationer och nybyggnationer. Bl.a. Gottsunda och
Knivsta.
110
500
Kollektivtrafikförvaltningen
Bussdepå Uppsala Stadsbussar nybyggnad.
530
Övrigt
Kvarteret Eldaren. Landstingets ledningskontor, Kultur och bildning m.fl.
1 480
Folktandvården - planerade ombyggnationer och nybyggnationer
Mindre, ännu ej beslutade projekt inom AS.
500
100
275
100
100
100
Mindre, ännu ej beslutade projekt i länet.
Kompletteringar i samband med mindre renoveringar.
100
300
100
300
100
300
100
300
12 355 11 147
6 150
6 145
Summa konstinvesteringar
57 (58)
Bilaga § 119 a
Intern kontroll
Styrningen blir kvalitetssäkrad och verksamheten kan lita på att rapportering och underlag för analys är korrekt när flödet är dokumenterat och kontrollerat. Regelbundna
kontroller säkerställer även en tillförlitlig finansiell rapportering. Därmed disponeras resurser enligt landstingsfullmäktiges intentioner.
En viktig del i säkerställandet av styrningen i
landstinget är den interna kontrollen. Regelverket för den interna kontrollen beslutas av
landstingsfullmäktige. Styrelse alternativt
nämnd ansvarar för den interna kontrollen
inom sitt verksamhetsområde och ska varje
år anta en särskild plan för den interna kontrollen.
Förvaltningschefen ansvarar för att konkreta
regler och anvisningar utformas, samt för att
ansvarig styrelse eller nämnd löpande får information om hur den interna kontrollen fungerar.
Den interna kontrollen ska innehålla:
• en väsentlighets- och riskbedömning
• rutiner, kontrollmål och kontrollmoment
• omfattningen av den interna kontrollen
• vem som ansvarar för att utföra den interna kontrollen
• när, hur och till vem rapportering ska
ske.
Verksamhetsansvariga chefer ska medverka
till att utveckla samt att följa antagna regler
och anvisningar om intern kontroll. Verksamhetsansvariga ska även informera övriga
anställda om gällande regler och anvisningar.
Den interna kontrollen omfattar hela organisationen och dess verksamheter. För varje
enhets rutiner och processer genomförs en
riskanalys där dessa väsentlighetsbedöms.
Utifrån identifierade risker i analysen arbetas
en internkontrollplan fram.
58 (58)
Reservation ärende 119, Landstingsplan och budget
Bilaga § 119 b
Alliansens budget
2016-2018
Vår vision
Alliansens gemensamma vision grundar sig i den fasta övertygelsen att landstingets
verksamheter ständigt behöver utvecklas och förbättras. Vi är fyra partier med delvis skilda
traditioner men vi förenas i viljan att skapa utrymme för ökat inflytande för varje medborgare
och för familjer i deras vardag, inte minst när det gäller tillgången på god hälso- och sjukvård.
Vi har visat att vi kan samarbeta och tillsammans vill vi fortsätta det vi påbörjat. Vår
utgångspunkt är den enskilde och dennes behov. Landstinget ska erbjuda en tillgänglig och
säker hälso- och sjukvård som håller hög kvalitet, en modern och serviceinriktad
kollektivtrafik samt ett brett kulturutbud. Alliansen värnar om valfrihet och mångfald för
patienter, brukare och medarbetare. Vi föreslår en oförändrad skattesats, vi ser att landstinget
har ekonomiska utmaningar men tror att vi snarare bör bli bättre på hantering av redan
befintliga medel så att de används kostnadseffektiv. Skattebetalarna i Uppsala län ska vara
förvissade om att deras pengar används med respekt och på bästa möjliga sätt.
Ekonomi
En förutsättning för att landstinget ska kunna utveckla sina verksamheter är en ekonomi i
balans. Långsiktighet och ansvarstagande är nyckelord för att åstadkomma detta i Alliansens
syn på ekonomi. Omfattande investeringar ställer höga krav på prioritering och analys. Vi ska
använda hälsoekonomiskt effektiva metoder i större utsträckning för att utveckla kvalitet och
kostnadseffektivitet inom hälso- och sjukvården. Förmågan att prognostisera konsekvenserna
av landstingets investeringsprogram måste förbättras.
Återkommande skattehöjningar är ingen långsiktig lösning för landstinget eftersom det på sikt
inte kan lösa framtida finansieringsproblem. I en utredning från Expertgruppen för studier i
offentlig ekonomi, ESO (2009) konstateras att höjda skattesatser på sikt inte kan lösa framtida
finansieringsproblem. Det som behövs är en kombination av effektivisering, omfördelning
inom offentlig sektor och ökade skatteinkomster utan höjning av skattekvoten.
1
Bilaga § 119 b
Hälso- och sjukvård
Patienten före systemet
Vår målsättning är att Uppsala län ska ha Sveriges friskaste befolkning där både den akuta
som planerade vården utmärks av vård på lika villkor, hög patientsäkerhet, god tillgänglighet
och korta väntetider. Vården måste alltid organiseras utifrån individens behov och där
patienten får möjlighet till inflytande. Patientens ställning stärks när hon får makten att välja,
kunskapen att göra välgrundade val, möjlighet att vara delaktig och ett bemötande som gör
vården personlig och dennes behov sedda. Större patientfokus är viktigt för alla patienter, men
allra viktigast för de sköraste och de som av olika skäl har svårt att tillvarata sina rättigheter i
vården.
Varje människa är unik. En sjukvård med ledord som ”samma” och ”likadant” skapar ett
system där enskilda patienter riskerar att falla igenom. Landstinget i Uppsala län bör snarare
se en sjukvård som bygger på professionalism och kvalitet som samtidigt tar hänsyn till
medborgarnas önskemål, deras val och hur de vill ha sin välfärd. Där man ser patienten som
en partner snarare än bara en passiv mottagare av en bedömning ökar patienternas inflytande.
Det är viktigt att undvika politiska ovanifrånlösningar och bygga välfärden underifrån och
utifrån patienten och dennes behov. Vi vill fortsätta vår förnyelse inom hälso- och sjukvården
med ökade möjligheter att välja vårdgivare.
För att skapa en mer jämlik sjukvård och för att patienterna ska få den vård de behöver är det
viktigt att kunna söka vård även utanför länsgränsen. Det kan för många som pendlar vara
enklare att planera in ett läkarbesök på orten där man jobbar snarare än på bostadsorten.
Landstinget ska arbeta för att utöka vården i länet så att människor kan få vård där de bor i så
stor utsträckning som möjligt. Patienten ska vara i fokus även om det riskerar att försvåra för
den politiska styrningen. Landstinget ska därför arbeta med patientinflytande. När människor
känner att de har makt att påverka sin egen situation så ökar också välbefinnandet. Poängen
med valfrihet inom sjukvården är delvis att få resurserna att räcka till mer vård, men i ännu
högre grad att du som patient ska äga makten över din vårdsituation.
2
Bilaga § 119 b
Vård i tid
För att landstinget ska leva upp till vårdgarantins krav behövs ett fortsatt arbete med att korta
väntetiderna. Landstinget i Uppsala län ska ha en verksamhet där både den akuta och den
planerade vården utmärks av god tillgänglighet och korta väntetider. Telefon-, öppethållandeoch mottagningstider ska anpassas efter människors behov inom alla vårdområden och
vårdnivåer. För att underlätta för länets medborgare ska också den senaste
informationstekniken, till exempel för bokning av besök, receptförnyelse och information om
behandlingsresultat, finnas tillgänglig för patienten.
En viktig uppgift för sjukvården är att säkerställa att äldre och kroniskt sjuka får god tillgång
till vård och behandling. Samtidigt underlättar den medicinska utvecklingen att delar av den
specialiserade sjukvården flyttas närmare länets patienter. Såväl studier som eftervård och
rehabilitering kan idag utföras som öppenvård vid vårdcentraler och i
hemsjukvård. Hembesök från sjukvården avlastar länets akutmottagningar, samtidigt som de
minskar väntrumsspridningen av många vanliga infektionssjukdomar. Hembesök förebygger
också risker i hemmet och har i försök genomförda vid Umeå universitet visat sig minska
pensionärers behov av akut sjukvård med 75 %. Mobil sjukvård ska därför utvecklas, såväl på
primärvårdsnivå, som mobila akutteam och inom specialiserad hemsjukvård. För att kunna
erbjuda vård nära invånarna i hela länet behöver vi ha fler mobila läkarteam utöver de som
finns i Uppsala. Genom att främja telemedicin i form av telefon- eller videosamtal kommer
landstinget att spara patientens både tid och ork och även vara till hjälp för miljön. 2016
kommer en särskild satsning att göras på att följa patienters väntan på återbesök och på sikt
ska vi utveckla digitala vårdcentraler.
För att kunna erbjuda medborgare vård i tid behöver en ny ambulansstation etableras vid
Gränby. Det skulle medföra att utryckningstiderna minskar, invånarna och alla som vistas i
området får snabbare och säkrare vård.
Ett gott bemötande
En jämlik och evidensbaserad vård är sjukvårdens högsta prioritet. Med patienter som är mer
pålästa än någonsin ökar de kommunikativa utmaningarna. Både den som har haft möjlighet
att läsa in sig på sin sjukdom och den som inte haft det har rätt till ett gott bemötande och vård
efter sina behov. Det finns olika metoder att mäta och förbättra bemötandet av våra patienter.
3
Bilaga § 119 b
En metod som visat sig vara framgångsrik är att utse ett bemötandeombud på varje
vårdavdelning. Det är idag chefen på varje avdelnings ansvar att hantera bemötandefrågor.
Om det fortsatt kommer att vara chefens ansvar behöver denne stöttas i arbetet med
bemötandefrågor.
Vård på lika villkor
Alla ska ges vård på lika villkor. Under förra mandatperioden tog landstinget fram en
likabehandlingsplan och policy men mer behöver göras för att förebygga och minska
ojämlikhet i vården. Planen behöver nu uppdateras. Landstinget i Uppsala län bör fortsätta
arbetet med att utveckla ersättningssystemen och systematiska kvalitetsuppföljningar för all
landstingsfinansierad hälso- och sjukvård samt säkerställa att patientnämndens erfarenheter
tillvaratas för att öka jämlikheten i vården. Habiliteringens specialiserade husläkarmottagning
ska därför förstärkas för att möjliggöra fler besök.
En grundläggande del i sjukvårdens styrning är att säkerställa att resurser riktas till patienter
med störst behov. Alliansen införde därför ersättning till vårdcentraler enligt care need index
(CNI), vilket styr resurser mot personer med statistiskt större sjukvårdsbehov. Det görs en
översyn om motsvarande ersättningssystem skulle ge en mer jämlik primärvård och
mödravård. Den pågående översynen av ersättningsmodeller i primärvården arbetar för att
kunna ta fram ett genomarbetat förslag som bättre stödjer målen om en mer komplett första
linjens vård. Utredningen ska också se över ersättningsmodeller för telemedicin och annan
distans- och digital vård. En utvecklad version av CNI måste också ta hänsyn till behovet av
vård på mindre orter.
Produktion
Primärvården ska agera så att förvaltningen förknippas med värden som långsiktighet, kvalitet
och tillgänglighet. När primärvården överväger att göra förändringar inom sin verksamhet
som påverkar servicenivån på en ort ska en noggrann bedömning göras av effekterna för
medborgare och patienter. Detta för att ett gott varumärke ska bevaras för landstingets
primärvård.
Äldre patienter kan fara illa av att behöva vänta länge på akutmottagning. Landstinget ska
därför arbeta för att öka andelen direktinläggningar såväl till länets närvårdsavdelningar som
4
Bilaga § 119 b
till de båda sjukhusen. Därtill kommer en översyn att göras av akutmottagningen för att
säkerställa optimal bemanning, triagering och organisation. Allmänläkare inom akutvården
tillsammans med anställning av specialister i akutsjukvård med fast hemvist på akuten skulle
sannolikt leda till ett bättre omhändertagande och klokare resursanvändning.
Patientsäkerhet
Landstinget i Uppsala län ska ligga i topp i Sverige när det gäller patientsäkerhet. Det händer
att människor skadas eller dör inom sjukvården på grund av felbehandling eller fel diagnos.
En nollvision för säker vård är en självklarhet och arbetet med patientsäkerhet behöver
utvecklas, följas upp och samordnas bättre.
Vård ska ges med omsorg och det behövs rätt personer på rätt plats för att det ska ske.
Omsorgen om den enskilda patienten är viktig och därför är det viktigt att politiken skapar
förutsättningar för att avlasta sjukvårdspersonalen med den administrativa bördan så att tiden
räcker till för att se varje patient. Patientsäkerheten är högt prioriterad och bör därför
genomsyra hela verksamheten. Kedjan ska fungera så att patientsäkerheten finns med från
politiska beslut – till förvaltningen – ledningen – medarbetarna så att de som möter
patienterna i det dagliga arbetet har rätt resurser och förutsättningar för att förmedla vård av
bästa möjliga kvalitet. Strävan mot optimal patientsäkerhet, inte minst arbetet mot
vårdrelaterade infektioner, är en grundläggande del av landstingets arbete. Vi skulle vilja se
en utredning för hur avdelningen ”vårdhygien” kan ges bästa möjliga förutsättning för hur
arbetet kan fungera så optimalt som möjligt.
Fortsatt utvecklade e-tjänster
Landstinget i Uppsala län var först i Sverige med att göra det möjligt för patienter att ta del av
sina journaler via nätet. Sedan starten för två år sedan har över 60 000 personer använt
möjligheten att logga in. Landstinget har också infört en rad andra självservicetjänster via
nätet. Bland annat kan patienter skicka och ta emot meddelanden från vården, boka tider, lista
sig, följa remisser, avge hälsodeklaration, uppdatera kontaktuppgifter och ta del av
journalloggar. Vi vill fortsätta utvecklingen av smarta och lättanvända e-tjänster som
underlättar patienters vardag.
5
Bilaga § 119 b
Rehabilitering
Rehabilitering är allas ansvar men blir lätt ingens. Patienterna ska ha rätt till en plan som visar
hur och när din rehabilitering ska genomföras. Framtida vårdbehov måste mötas med en
utbyggnad av primärvården och den öppna specialistvården. Det är viktigt att samarbetet
mellan landsting och kommun ökar när det gäller rehabiliteringen så att ansvarsfördelningen
blir tydlig. Målet ska vara en välfungerande vårdkedja, med rätt insats i rätt tid. För att
vårdkedjan ska fungera behöver också övergången för patienten mellan olika vårdgivare vara
smidig, oavsett om det gäller slutenvården, öppenvård eller primärvård.
Vårdlots
När man är sjuk kan det vara svårt att hitta rätt i sjukvården och att få hjälp i rätt tid. Som
patient kan det ibland upplevas som att man behöver vara frisk för att orka vara sjuk. Så ska
det inte behöva kännas och därför bör vi fortsätta utveckla vårdlotsar. En vårdlots är en
sjuksköterska som hjälper till att samordna vården för patienter med stora och komplexa
vårdbehov. De är också till för att hjälpa de som upplever att de får olika besked och att de
skickas fram och tillbaka mellan olika vårdgivare. Det är viktigt för att patienterna ska
uppleva stöd, avlastning och bättre kontinuitet. Det minskar även behovet av akuta besök. För
de patienter som har fått vårdlots har resultaten varit positiva. Man har kunnat se en kraftig
minskning av inläggning på slutenvård och även kostnaderna för vården har minskat avsevärt.
Idag finns personliga ombud i Uppsala kommun för de psykiatripatienter som behöver hjälp
utanför vården, dock slutar deras ansvar innan patienten når vården. Som ett led i att ge de
patienter en tryggare tillvaro vill vi därför även att vårdlotsarna ska gälla inom psykiatrin.
Tillgång till specialistläkare i hela länet
Läkare från andra specialiteter än allmänläkarens kommer från 2016 att länets vårdcentraler,
kommunala äldreboenden och elevhälsa. En prioriterad specialitet är psykiatri. Detta kan ge
utförligare underlag för eventuella remisser och minskar också behovet för patienten att företa
sig ansträngande, tidskrävande resor till länets sjukhus. Ett ökat inslag av specialistvård i
öppenvården och mobila verksamheter ökar möjligheten för att patienter ska kunna få vård i
6
Bilaga § 119 b
den egna länsdelen. I ett första steg ska ögonmottagningen och öronmottagningen i Tierp
återöppnas.
Regelbunden rådgivande specialistverksamhet kan även ge kompetensutveckling och utgöra
ett kollegialt stöd som lockar fler medarbetare att arbeta på vårdcentraler med långa avstånd
till länets större orter och sjukhus. Inom beroendemedicin finns idag länsteam bestående av
två mobila sjuksköterskor som åker ut i länet för att möta patienter i primärvården och arbetar
konsultativt vid oro och misstanke om missbruk. Detta bör fungera väl i länets alla
kommuner.
Psykisk ohälsa
Vi lever i ett land med god ekonomi och ett gott materiellt välstånd, trots det ökar andelen personer
som upplever psykiska besvär. Psykisk ohälsa är numera den främsta orsaken till sjukskrivning och
människor med psykisk sjukdom är bland de mest sårbara inom sjukvården. Den psykiska ohälsan och
psykisk funktionsnedsättning bör få samma höga prioritet som kroppsliga sjukdomar inom sjukvården.
Tidiga åtgärder är av avgörande betydelse. Det måste bli enklare för patienter att få träffa en
psykolog och kurator såväl inom primär- som specialistvården. Det ska finnas stor medicinsk
och psykologisk kompetens i primärvården, elevhälsovården och i äldreomsorgen.
Öppen-och slutenvården ska hållas ihop för att skapa en bättre vård. För patienten måste de
vara två delar av en sammanhållen kedja där kunskapen om patienten följer med oavsett
vårdform. Vård för psykiska besvär ska vara lika lättillgänglig som annan vård. Som ett led i
att ge patienter en tryggare tillvaro bör det införas psykiatrivårdlotsar och psykiatriska mobila
team.
Bygg upp beroendevård för barn och unga
Idag finns det nästan en miljon människor i Sverige som riskerar att hamna i ett missbruk.
Bland dem är 250–300 000 missbrukare och 50 000 svårt beroende. När det gäller missbruk är
det viktigt att arbeta förebyggande, men också att snabbt sätta in insatser när problem uppstår.
Därför behöver vi bli bättre på att ta hand om barn med missbruksproblem. Detta gör vi
effektivast genom ett gott samarbete med socialtjänst och familjer. Idag finns det ingen
möjlighet för barn och unga med missbruksproblematik att få hjälp i landstinget då det stödet
7
Bilaga § 119 b
bara riktar sig till vuxna. För att minimera att fler hamnar i ett tungt missbruk bör därför
beroendemedicinska mottagningen i Uppsala få mer resurser. Det är även viktigt att BUP
barn- och ungdomspsykiatrin får resurser och kunskap så de tidigare kan upptäcka ifall det
finns en beroendeproblematik. Desto tidigare en människa blir fri från sitt missbruk desto
lättare är det att återigen integreras i samhället.
Multisjuka patienter
Varje sjukhusinläggning som skulle ha kunnat undvikas innebär en påfrestning för patienten
och en kostnad som kunnat användas på annat sätt. Fler läkemedelsgenomgångar av
multisjuka patienter över 65 år minskar risken för läkemedelsorsakade sjukhusvistelser. Det
har även visat sig att förstärkt utskrivning som följs upp med telefonsamtal eller besök
minskar risken för att en patient behöver läggas in igen den närmsta tiden efter utskrivning.
Dessa modeller ska tas tillvara och utökas. Det finns en risk att multisjuka patienter, som
klarar sig själva i hemmet, har fler mediciner än nödvändigt och att de kan missa tabletter som
kan försvåra sjukdomstillståndet vilket i sin tur ger negativa följdeffekter för
sjukdomstillståndet.
Anhöriga
Var fjärde anhörig blir själv sjuk och sjukvården behöver därför erbjuda ett gott anhörigstöd.
En viktig del i arbetet är att ta vara på den kunskap som redan finns i landstinget. Här finns
mycket att lära av psykiatrin och deras arbete med Aker-modellen. En handlingsplan för
anhöriga finns i landstinget, men ansvar måste finnas på varje enskild nivå. Barn till patienter
med svåra sjukdomar, inklusive psykiatriska diagnoser, är en särskilt utsatt grupp. Därför
måste vuxenvården ha ovillkorliga rutiner för att fånga upp minderåriga anhöriga. Barnen ska
erbjudas stödsamtal och få den hjälp de behöver.
Alla ska få plats
Många lever med någon form av funktionsnedsättning. Detta ska inte kunna hindra en individ
från att leva ett gott och självständigt liv. Mycket av utsattheten beror på hur vi har byggt
samhället. Landstinget har ett stort ansvar för att alla lokaler är anpassade och arbetet med att
göra landstingets lokaler mer tillgängliga ska fortsätta. Även kollektivtrafiken ska bli bättre
8
Bilaga § 119 b
för personer med funktionsnedsättning. Att få rätt vård, rehabilitering och stöd i tid är viktigt
och är i många fall en förutsättning för möjligheten till arbete och utbildning.
Ambitionerna bör höjas för att tillvarata kompetens och utgöra en god arbetsgivare för
personer med funktionsnedsättning. När en familjemedlem har funktionshinder påverkas livet
för hela familjen och därför måste stödet till anhöriga förbättras.
Utmaningar för landstinget
Landstinget står inför ett antal större utmaningar under kommande år. En av de största
utmaningarna är den ekonomiska utmaning som väntar med ökade kostnader för hyror som
följer av bygget Framtidens Akademiska Sjukhus.
Att hålla uppe och öka volymerna av riks- och regionsjukvård kommer bli än viktigare för
Akademiska sjukhuset. Patienter kommer troligen i allt högre grad börja använda sin sedan
årsskiftet lagstadgade rätt att välja vårdgivare, då försvinner stora delar av styrfunktionen av
patienttillströmningen från andra landsting i de tecknade regionsjukvårdsavtalen. Detta
innebär både möjligheter och risker för landstinget och Akademiska sjukhuset. Om vi inte
bedriver ett långsiktigt strategiskt arbete är risken att vi kan komma att få kapacitetsöverskott.
Vi har en åldrande befolkning som är i ökat behov av vård delar av livet. Det innebär även
nya utmaningar kring andra behandlingsmetoder såsom dagvård, vård i hemmet och vård på
distans.
Landstinget väntar stora pensionsavgångar som dels väntas kosta landstinget mycket pengar
och delvis kommer påverka kompetensförsörjningen de närmsta åren. Det rör sig om ett
hundratal medarbetare som kommer försvinna och behöver ersättas de närmsta åren.
Kommande mandatperioder från 2018 väntas ca 300 medarbetare att gå i pension. Det gör att
landstinget är stort behov av en strategi för personal och kompetensförsörjning på kort och
lång sikt.
Många asylsökande har sjukvårdsutbildning, och vi vill därmed att den frågan ska ställas
under hälsoundersökningen. Det skulle kunna hjälpa de asylsökande att få ett jobb inom
9
Bilaga § 119 b
sjukvården för den som har utbildning, men även vara gynnsamt för den
kompetensförsörjning vi står inför.
Landstinget står inför en kapacitetsutmaning då vi ska kunna erbjuda alla asylsökande en
statligt finansierad hälsoundersökning för att tidigt upptäcka akuta sjukdomar, smittor och
vårdbehov. Statistik från SKL visar att allt för få och allt färre asylsökande tar del av denna
hälsoundersökning. Undersökningen är även av stor betydelse
ur smittskyddssynpunkt. Tyvärr visar statistik från Sveriges kommuner och landsting (SKL)
att alltför få och allt färre asylsökande tar del av denna hälsoundersökning. Migrationshälsan
Cosmos i Uppsala är specialiserad på mottagande av asylsökande. För att förbättra
tillgängligheten kommer deras verksamhet under planperioden att kompletteras med ett
mobilt team.
Jämlik tandvård
Jämlik tandhälsa sträcker sig långt bortom människors tänder. För äldre människor ger dålig
tandstatus undernäring och ökad risk för sjukdom. Den uppsökande äldretandvården ska
därför värnas. Även Folktandvårdens uppsökande verksamhet för ensamkommande
flyktingbarn fortsätter under planperioden. Erfarenheter från det pågående projektet om
förbättrad tandhälsa i Gottsunda ska spridas till andra delar av landstingets verksamhet och
även till privata vårdgivare.
Tandvården har en underutnyttjad roll i arbetet mot våld i nära relation och mot
barn. Eftersom tandvården har ansvar för att barn får regelbunden och fullständig tandvård
ända upp i vuxen ålder har de en unik möjlighet att komma i nära kontakt med alla barn, vare
sig de går i förskola eller inte. Tandvården kan därmed spela en viktig roll i att förebygga och
uppmärksamma omsorgsbrist, våld och övergrepp mot barn. Under 2016 kommer en
utbildningssatsning att genomföras för att öka kunskapen och medvetenheten hos tandvårdens
medarbetare. Riktlinjer och rutiner kommer at utvecklas vid Folktandvården för tidig upptäckt
och bemötande vid våld i familjen eller nära relation, och en struktur tas fram för samverkan
mellan tandvården, landstingets barnhälsovård och kommunernas socialtjänst.
10
Bilaga § 119 b
Kultur
Den nya kulturpolitiken ger landstinget en större roll för hela kulturlivet i länet och arbetet
utgår från den regionala kulturplanen. Landstingets arbete inom hälsa och kultur bygger på
övertygelsen att konst, folkbildning och kultur bidrar till att utveckla individer och samhällen.
Med en ökad helhetssyn på människan spelar kulturen en viktig roll för ett ökat
välbefinnande, som hjärngympa och drivkraft för kreativitet. Vi vill utveckla kunskapen om
aktuell forskning inom kultur och hälsa och understödja utvecklingen inom kreativa näringar i
Uppsala län.
Det är viktigt att anpassa kulturutbudet och miljöer efter barn och ungas behov och förstärka
samarbetet och erfarenhetsutbytet inom kultursektorn. Vi bör också säkerställa att landstingets
satsningar inom kultursektorn når ut i hela länet.
Allt fler forskningsstudier tyder på att deltagande i kulturlivet bidrar till ökad livskvalitet och
skapar hälsoeffekter. Nationell och internationell forskning bedrivs inom området kultur och
hälsa och i Norden ökar samarbetet för gemensamt erfarenhetsutbyte. Kulturnämnden arbetar
för att utveckla samarbetet med Uppsalas två universitet och Akademiska sjukhuset inom
området kultur och hälsa. Landstinget följer forskningen och initierar under kommande år ett
forskningsprojekt inom området. Även kultur för äldre är ett område som uppmärksammas
och stärks under perioden. Uppsala var ett av de första landsting som införde Kultur i vården.
Kultur i vården finns numera i de flesta av länets kommuner och kulturnämnden arbetar för
att alla kommuner inom de närmaste åren ska ingå i nätverket, inom vilket
kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte ska ske. När det gäller Kultur i vården, så når
programverksamheten till stor del äldre, då de är överrepresenterade i vården. Syftet är att
främja äldres delaktighet i kulturlivet.
Kultur för hela länet
Landstinget arbetar särskilt aktivt för att öka tillgängligheten till kultur i länets olika delar.
Förutsättningarna ser olika ut i olika delar av länet och det är av vikt att regionala satsningar
11
Bilaga § 119 b
når ut till så många länsinvånare som möjligt. De två länsinstitutionerna, tillika stiftelser där
landstinget är huvudman, Upplandsmuseet och Musik i Uppland, spelar tillsammans en
nyckelroll för att erbjuda professionell konst, kultur och sak kompetens till alla kulturaktörer
och medborgare i länet. Uppsala kommun och stad har de flesta och största
kulturinstitutionerna, vilka ofta fungerar som draglok för övriga länet, men även i andra delar
av länet finns olika evenemang och institutioner värda att lyftas fram. Landstinget och dess
kulturförvaltning fungerar här som spindel i nätet mellan kommuner och institutioner. Denna
centrala funktion har förstärkts genom införandet av Kultursamverkansmodellen. Inom ramen
för den regionala kulturplanen görs till exempel en rad satsningar för att stärka tillgången till
kultur i hela länet.
Kultur för själen
Landstinget bör på olika sätt främja välbefinnandet. Ett sätt att göra det är genom att skapa
miljöer i den landstingsdrivna verksamheten som är rofyllda och tilltalande. På Akademiska
sjukhuset finns i dag en så kallad Läkpark, ett bra exempel på en park där barn kan få stöd att
förbättra deras läkprocess. Kulturen måste komma patienterna till del, framförallt de som
vistas längre tid på sjukhus. Sambandet mellan kultur och hälsa ska tas tillvara genom ökade
inslag av kulturaktivitet på våra sjukhus. Det ska finnas möjlighet att erbjuda musikterapi och
annan kreativ verksamhet till patienter. Patienter som vistas länge inom slutenpsykriatrin och
annan långvarig sjukvård bör få ett stärkt kulturutbud.
Konst och kultur ska vara för alla, och hela länet ska ha tillgång till kulturen. Därför är det
viktigt att 1 % -målet ses över om det går att förändra, så att kulturen kan spridas och komma
fler till nytta.
Kulturarvsplan
Landstinget behöver arbeta mer strategiskt med vårt kulturarv. Därför föreslår Alliansen att vi
tar fram en specifik kulturarvsplan som ska kartlägga hur vi arbetar långsiktighet med såväl
vårt kulturarv som vår kulturmiljö. Riksantikvarieämbetet önskar den här typen av planer i
alla regioner och vi saknar detta i Uppsala län trots att vi har stora kulturarv t.ex. Wik slott,
Biskops Arnes, Gamla Uppsala samt våra Vallonbruk. Folkhögskolorna utgör en viktig del i
möjligheten till ett livslångt lärande. Möjligheten att etablera en folkhögskolefilial i
12
Bilaga § 119 b
Norduppland ska utredas. En översyn av utformningen av landstingets stöd till
folkhögskolorna ska också genomföras.
Kollektivtrafik
Uppsala län får fler invånare och samtidigt sker en samhällsutveckling där
arbetsmarknadsregionerna blir större. Det ställer krav på en mer tillgänglig och miljöanpassad
pendling. Kollektivtrafiken ska vara så bra att det ska vara ett praktiskt att välja bort bilen på
åtminstone en del av sina resor. Landstinget bör se till att kollektivtrafiken är lättillgänglig för
invånarna och att den är tidseffektiv för pendlarna. För att fler ska välja att åka kollektivt
måste vi också förenkla biljettsystemet så att det blir smidigare att resa. Vi ska ha en
kollektivtrafik som är pålitlig med fler avgångar och att resenären kommer fram i tid. För att
kunna leva upp till alla de krav som ställs på kollektivtrafiken blir det därför viktigare att
fokusera på kvalitén snarare än på att pressa priserna. En del av kvalitén är ett gott bemötande
från alla dem som arbetar i kollektivtrafiken och landstinget behöver säkerställa att det
bedrivs ett arbete för att skapa en god kultur när det gäller kontakten med kunderna både hos
den egna personalen som hos entreprenörer. Enkelbiljettspriserna får inte heller vara så höga
att de skrämmer bort nya resenärer.
Kollektivtrafiken byggs upp kring ett stomnät med hög turtäthet, korta restider och en tydlig,
lättbegriplig struktur som binder samman centralorterna i länet, däremellan liggande
landsbygd samt andra viktiga orter i ett regionalt perspektiv. Till stomnätet kopplas ett
effektivt nät av kompletterande trafik. För områden där reseunderlaget så litet att traditionella
lösningar med linjelagd kollektivtrafik är svåra att motivera, kan olika typer av flexibla
lösningar, till exempel anropsstyrd trafik, vara ett alternativ. Resandet i kollektivtrafiken ska
vara enkelt, lätt och prisvärt.
Landstinget bör arbeta för att förbättra samarbetet med länets kommuner för att öka
samordningen av kollektivtrafik och fysisk planering och utveckla resealternativ, som bidrar
till att fördubbla antalet resor till år 2020. En särskild utmaning är Uppsala tätort, med en
mycket kraftig expansion av bostäder och verksamheter. I centrala Uppsala planeras ett nytt
linjenät från 2017, där det kommer att ingå kapacitetsstarka stomlinjer som binder samman
13
Bilaga § 119 b
staden. Huvudinriktningen från landstinget är att dessa stråk ska trafikeras med eldrivna
superbussar och inte spårväg.
Landstinget måste kunna säkerställa en god tillgänglighet till kollektivtrafiken och utöka
samarbetet i Mälardalen för en smidigare pendling över länsgränserna. En del i detta är
införandet av en Mälardalstaxa för den storregionala tågtrafiken, där ett månadskort också ska
ge tillgång till parallell trafik och anslutningsresor med till exempel UL:s eller SL:s bussar
och tåg.
Vi vill ta ansvar för de nödvändiga stegen för en fossilbränslefri kollektivtrafik. Genom att
etablera ett tågupphåll i bland annat Vänge, Järlåsa och Bergsbrunna tror vi att fler kommer
välja tåget framför bilen.
De som har rätt till färdtjänst har fysiska svårigheter eller andra hinder som gör det svårt för
dem att transportera sig med kollektivtrafik. Samtidigt har många människor med en
funktionsnedsättning också en stark vilja och kraft att ibland kunna åka med "vanlig"
kollektivtrafik. I samband med utredningen om att överföra färdtjänsten till landstingen
ska länets kommuner erbjudas möjlighet att köpa kort som ger de som har ett beslut om
färdtjänst eller resor till daglig verksamhet rätt att åka med UL:s kollektivtrafik de sträckor de
kan och orkar. Vid planering av kollektivtrafiken ska resenärernas behov vara styrande och
onödiga byten undvikas genom att busslinjer knyts ihop.
Landstinget ska som regional kollektivtrafikmyndighet bidra till att underlätta resandet med
all kollektivtrafik. UL ska därför se positivt på önskemål från andra
kollektivtrafikmyndigheter och kommersiella aktörer att, mot rimlig ersättning, använda UL:s
tekniska system och kanaler, till exempel för biljettförsäljning och trafikinformation.
Medarbetare
Landstinget är länets näst största arbetsgivare och har ett stort ansvar för utbildning och
kompetensutveckling. Då medarbetarna är landstingets viktigaste resurs ska landstinget vara
en av länets mest attraktiva arbetsgivare. Ökad konkurrens om arbetskraft samt stora
pensionsavgångar ger oss stora utmaningar kommande år. Landstinget är därmed i stora
14
Bilaga § 119 b
rekryteringsbehov. Medarbetare i landstinget är överlag nöjda med sitt jobb, men det finns
brister i delaktighet och ledarskap som vi behöver hantera. Det är viktigt med rätt personal på
rätt plats så att våra medarbetare känner att de arbetar med det de är utbildade till. Därför
behöver arbetsuppgifter ses över för att göra verksamheten med effektiv och förbättra
arbetsmiljön.
Lön efter prestation
Vårdpersonalens administrativa arbetsuppgifter behöver ses över för att frigöra tid för
patienterna. Att ha ett högt intellektuellt kapital är helt avgörande för resultatet på en
avdelning. Med bra medarbetare kan höga mål sättas och uppnås.
Landstinget i Uppsala län tillämpar individuell lönesättning. Medarbetarnas kompetens ska
avspeglas i respektive arbetsuppgifter för att ta tillvara på engagemang i det egna arbetet.
Utgångspunkter i landstingets lönebildning är landstingets lönepolicy, budgetramen, löneavtal
och marknadens påverkan. Inför den årliga löneöversynen ska behovet av strukturella
lönebildningsåtgärnder analyseras. Det är en självklarhet att osakliga löneskillnader mellan
könen inte ska förekomma.
Dialogen mellan chef och medarbetare är av stor betydelse för att kopplingen mellan
verksamhetens mål, arbetsinsats och löneutveckling ska bli tydlig. Chefer och medarbetare i
landstinget har individuella styrkort som revideras och följs upp årligen. En öppen dialog och
kommunikation är grunden för att medarbetarna ska känna delaktighet och
påverkansmöjlighet på arbetsplatsen och för verksamhetens utveckling.
Bättre ledare
Chefer inom landstinget ska rekryteras utifrån ledaregenskaper och en chefs- och ledarpolicy
som tydliggör landstingets riktlinjer för gott ledarskap. I landstingets behov av att attrahera
nya chefer och ledare behöver i ett tidigt skede medarbetare identifieras som är intresserade
av framtida chefsuppdrag och har de personliga egenskaper som krävs för att kunna utöva ett
kommunikativt och tydligt ledarskap.
Landstingets gemensamma utbildningsinsatser erbjuds för såväl chefs- som ledarrollen med
en tydlig fokusering på första linjens chefer, där tre operativa chefsprogram startar årligen.
För att tydliggöra landstingets strategiska inriktning på chefsfrågorna ska chefens
15
Bilaga § 119 b
ledningsplattform processorienteras. Det innebär att plattformens olika områden ges en
tydligare riktning på vad som ska kravställas och vilka stödinsatser som ges. Processen
avslutas med ett fokus på vilka åtgärder som behöver vidtas. Genom chefens
ledningsplattform tas ett samlat grepp över chefens förutsättningar för ledning och styrning av
landstingets olika verksamheter. Varje chef ska tillsammans med sina medarbetare ta fram
styrkort för verksamheten utifrån landstinget och förvaltningens prioriterade mål.
Attraktiv arbetsgivare
ST-läkare utgör grunden för morgondagens specialistsjukvård. En satsning kommer därför att göras på
ytterligare ST-platser, främst inom psykiatri och akutsjukvård. För att möjliggöra strategiska
satsningar och undvika att långsiktiga behov ställs mot kortsiktiga ska all ST-tjänstgöring från 2016
finansieras med centrala medel.
Praktik i sjukvården parallellt med SFI eller undervisning i fackspråk kan ge snabbare språkinlärning
och bättre bibehållande av människors sjukvårdskompetens. Landstinget ska därför under
planperioden erbjuda fler handledda praktikplatser för att ge människor med utländsk
sjukvårdsutbildning bättre inblick i svensk sjukvård. Möjligheten ska även öka för personer med
sjukvårdsexamen från länder utanför EU att under handledning provtjänstgöra med lön för att kunna få
sin utbildning godkänd och få svensk legitimation. Samverkan kommer att ske med
Arbetsförmedlingen för att undersöka möjligheten att använda integrationsresurser till
utbildningsinsatser i medicinskt fackspråk och omvårdnadssvenska för att korta tiden in i svensk
sjukvård.
För att inte gå miste om kompetenta medarbetare behöver vårt län anställa fler personer med psykisk
funktionsnedsättning. Supported Employment, ofta i formen Individual Placement and Support (IPS,
individanpassat stöd till arbete) är en metod för ett strukturerat arbete ska bedrivas för att öppna
arbetslivet och ge inte minst psykiskt funktionshindrade tillgång till arbetsmarknaden. Metoden
innebär att den anställde får kontinuerligt stöd av en stödperson. Genom att se över olika
förvaltningars möjligheter att anställa personer med stöd av Samordningsförbundet eller Uppsala
kommuns IPS-arbetscoacher kan landstinget bli en bättre arbetsgivare. Funktionsnedsättning ska inte
vara begränsande utan vara en tillgång där alla är med och bidrar efter sin förmåga.
16
Bilaga § 119 b
Förnyelse och utveckling
Landstinget i Uppsala län är en viktig aktör inom regional utveckling, forskning och
förnyelse. För att kunna verka långsiktigt bör denna roll stärkas. Idag står landstinget utan
strategisk plan vilket är oroande. Vi vet att långsiktighet är avgörande för att klara de
utmaningar vi möter. Akademiska sjukhusets ställning behöver stärkas regionalt, nationellt
och internationellt.
Detta ska bland annat ske genom IT i vården. Vi menar att nya innovativa lösningar kan
främja tillgänglighet och kvaliteten i vården. Genom att landstinget använder sig av den
teknik som finns kan både patienternas delaktighet i vården och personalens arbetsrutiner
förbättras. IT i vården kan också användas för att utveckla vården för exempelvis kroniskt
sjuka, vilket rätt utnyttjat leder till förbättrad hälsa och ökad patientsäkerhet. Andra
förbättringsområden är utökade telefontider inom specialistvården, förbättrad
produktionsplaneringen samt ett mer renodlat uppdrag till Akademiska sjukhuset.
Innovation och utveckling
Landstinget står inför ett flertal utmaningar där nya lösningar kan bidra till att förnya och
förbättra verksamheten. Innovationsvänlig upphandling är ett verktyg för problemlösning.
Tanken är att offentlig upphandling inte ska begränsas till befintliga lösningar. Efterfrågan av
innovationer kan medverka till utveckling av nya varor och tjänster. På så vis skapas tillväxt.
All forskning inom landstingsfinansierad vård ska kännetecknas av ett kliniskt och patientnära
fokus för bättre hälsa och livskvalitet. Utgångspunkten är befolkningens behov av hälsa och
välfärd, strukturerad samverkan med universitet, industri, länets kommuner och andra
utbildnings- och forskningsaktörer. Ett evidensbaserat arbetssätt och ökad användning av
ekonomiska metoder bidrar starkt till att utveckla kvalitet och kostnadseffektivitet inom
hälso- och sjukvården.
En landstingsövergripande forskningsstrategi, med tydligt angivna mål, prioriteringar och
styrande uppföljningar/utvärderingar har tagits fram. Utifrån strategin ska arbetet med
forskning lyftas fram och tydliggöras såväl inom landstinget som gentemot andra
forskningsaktörer. Ledstjärnan för landstingets forskning är att den ska generera patientnytta,
17
Bilaga § 119 b
vilket bland annat innebär att den kliniska forskningen i första han ska fokusera på de stora
folksjukdomarna. De forskningsprojekt som landstinget deltar i ska vara sådana där
forskningens resultat kan tillämpas i vården inom en period på ca 3 år efter avslutat projekt.
Forsknings och utvecklingsverksamhet av hög kvalitet är viktig för att säkerställa hälso- och
sjukvården. Verksamheten ska vara jämställd och det är därför av vikt att samma möjligheter
ges för kvinnliga och manliga forskare, inom alla områden. Jämställdhet och etisk
medvetenhet är grunden i landstingets forskningsinriktning. Genus, socialekonomiska
faktorer, etnicitet och ålder ska beaktas. En kraftfull forsknings- och utvecklingsverksamhet
har stor betydelse för möjligheten att rekrytera och behålla personal med hög kompetens.
Vidare har forskning inom hälso- och sjukvårdsområdet stor betydelse för tillväxten i Uppsala
län. Samverkan med Uppsala universitet och andra universitet och högskolor i regionen ska
stärkas.
Landstinget som regional samhällsaktör
Landstinget är en viktig aktör i det regionala utvecklingsarbetet. Visionen i den regionala
utvecklingsstrategin lyder som följande: Fram till år 2030 ska Uppsala län utvecklas till
Europas mest attraktiva kunskapsregion. Strategin utgår från hur regionens aktörer ska kunna
möta viktiga samhällsutmaningar och sikta mot gemensamma mål. I detta arbete är
Akademiska sjukhuset en mycket viktig aktör och en betydelsefull faktor. Såsom samspelet
mellan kollektivtrafiken och kommunernas fysiska planering.
Arbetet att bilda en regionkommun är igång och från och med 1 januari 2017 ombildas
landstinget till region. Vi möter stora utmaningar i och med ombildningen. Förutom den
organisationsmässiga förändring som väntar så ska landstingets verksamheter samverka med
regionförbundets. Vi måste därmed ta in tillväxtfrågorna som idag endast bedrivs av
regionförbundet. Vi är en viktig näringslivsaktör för att få människor att starta egna
verksamheter. Det ansvaret kommer landstinget att ta i och med regionkommunbildningen.
Landstinget ska som regional samhällsaktör i sina beslut medverka till utvecklingen av länets
landsbygd och mindre medelstora orter.
18
Bilaga § 119 b
Kreativa näringar i Uppsala län
Kulturförvaltningen arbetar för att stärka de kulturella och kreativa näringarna (KKN) i
Uppsala län. Kärnvärdet i dessa näringar är det estetiska uttrycket. Kreativitet och skapande
står i centrum för att skapa såväl ett ekonomiskt som ett kulturellt värde. Ofta handlar det om
små företag som i början av sin livscykel behöver stödjande strukturer för att etablera sig. En
viktig samarbetspart är Regionförbundet i Uppsala län, tillsammans med vilket landstinget ska
arrangera kompetensutvecklande mötesplatser, sätta igång projekt samt väcka liv i det KKNnätverk som tidigare funnits, för att i länet stärka infrastrukturen för och förekomsten av dessa
näringar.
Digitalisering
Inom landstingets verksamhet finns störa möjligheter att effektivisera verksamheter genom
digitalisering. Inom sjukvården kan det exempelvis innebära att medicinsk återkoppling kan
ske digitalt, eller att vård och rådgivning kan erbjudas digitalt i större utsträckning än idag.
Vi vill utveckla IT-användningen i vården. God service, tillgänglighet men också modern
behandling över nätet hör framtiden till. Vi ser med detta stora möjligheter att stärka
patientens ställning, öka effektiviteten och den medicinska kvaliteten. Genom att arbeta med
telemedicin vill vi ta tillvara nya möjligheter med personliga e-tjänster.
Den ökade digitaliseringen i offentlig sektor, inte minst i hälso- och sjukvården har skapat en
efterfrågan inom IT-sektorn på personer med specifik verksamhetskompetens. För Itföretagen är vård och omsorg ett affärsområde med hög tillväxt, och personer med rätt
bakgrund kan delta i utformningen av morgondagens lösningar och informationssystem. Det
finns fler utmaningar än brist på folk. Ett problem är bristande resurser och tröghet i
informationsflödena.
Vården står inför ett gigantiskt behov av kompetensutveckling och insatser inom IT-området.
Idag har vården en stor brist på IT-kunnig personal för att utveckla och digitalisera vården.
I dag hörs en massiv kritik mot hur IT-systemen utvecklats och fungerar i vården. Dåliga
19
Bilaga § 119 b
system kostar samhället miljarder årligen i form av förlorad arbetstid, men vi får inte heller
glömma bort säkerhetsrisker, frustration och stress vid bristande information och åtföljande
risk för men hos -patienter. Det är därför av största vikt att den IT-upphandling som görs
inom vården är gjord av kunnig personal.
För att kunna göra omfattande utvecklingsarbete med den digitala vården behöver regeringen
tillsätta statliga medel för nationell utveckling. Socialministern har dock meddelat att inga
statliga medel kommer att tillsättas för IT inom vården kommande mandatperiod.
Miljö
Landstinget i Uppsala län har i många år arbetat systematiskt för att minska sin
miljöpåverkan. Landstingsfullmäktige antar ett miljöprogram inför varje mandatperiod där
miljöarbetet för perioden konkretiseras. Miljöprogrammet innehåller landstingets miljöpolicy
och miljömål, samt en beskrivning av hur vi arbetar för att uppnå dem. Miljömålen är
uppdelade i tre övergripande mål, med tillhörande målområden: Minskad klimatpåverkan
(transporter, energi, förbrukningsmaterial) • Hälsosam och giftfri miljö (kemikalier,
läkemedel, livsmedel och textilier) • Hållbar och effektiv resursanvändning (miljöanpassade
fastigheter, avfall och biologisk mångfald) Landstinget minskar vår klimatpåverkan
genom att exempelvis välja kollektiva transporter som använder fossilfria drivmedel och
produktion av energi från förnybara resurser. Vi hushåller med energi och väljer varor med
låg klimatpåverkan. Landstinget i Uppsala län minimerar utsläppen av farliga ämnen till luft,
mark och vatten genom att exempelvis inte sprida läkemedel och kemikalier som är skadliga
för miljö och hälsa. Vi väljer ekologiskt producerade livsmedel och textilier.
Vi använder
resurserna effektivt under hela deras livscykel. Vi ställer hållbarhetskrav vid upphandling, ser
över användningen av olika produkter och har ett kretsloppstänkande i avfallshanteringen. Vi
värnar den biologiska mångfalden som är grunden för livsviktiga processer som rening av luft
och vatten och pollinering av växter.
Kollektivtrafiken är samtidigt en mycket viktig aktör
i omställningen till ett hållbart samhälle. Arbetet med att införa busstrafik som inte drivs med
fossila bränslen och öka andelen kollektivtrafikresenärer kommer att fortsätta under hela
planperioden
Läkemedel innehåller verksamma ämnen som är avsedda att vara biologiskt
aktiva, vilket leder till en hög risk för miljöpåverkan. För att kunna klara en längre förvaring
är läkemedel ofta väldigt stabila substanser. De passerar ofta kroppen utan att helt brytas ner
och hamnar i stor utsträckning i avloppsvattnet. Reningsverken klarar bara av att rena en del
20
Bilaga § 119 b
av läkemedelsresterna. Den ökande antibiotikaresistensen är ett av de största hoten mot
folkhälsan och kan komma att förändra sjukvården. En utbredd antibiotikaresistens försvårar
avancerad kirurgi, cancerbehandlingar, vård av för tidigt födda och immunförsvagade. I
samband med upphandlingar av livsmedel och kostproduktion ställs högsta möjliga krav om
god djurvälfärd.
Tillsammans
Alliansen arbetar tillsammans för patienter, brukare och medarbetare i hela länet. Vi har
arbetat tillsammans i åtta år Sjukvården, kollektivtrafiken och kulturen berör alla och den
måste kunna levereras med högsta kvalitet, snabbt, enkelt, säkert och när du behöver den. Vi
vet att landstingets ekonomiska läge kommer tvinga oss att sätta prioriteringar kommande år.
Vi vill tydligt markera att hela länet utgör landstinget i Uppsala län. Vård, kollektivtrafik och
kultur ska kunna erbjudas oavsett vart i vårt län du bor.
21
Bilaga § 119 b
Alliansens satsningar,
finansieras med demografipengar
6.000.000
4.000.000
4.000.000
3.000.000
500.000
500.000
Satsning på ST akutsjukvård, geriatrik, psykiatri
Mobila akutteam
Utveckling av vårdlotsar inom psykiatrin.
Beroendevård för barn och unga
Psykiatristöd mot vårdcentraler, äldreboenden och elevhälsa
Specialistläkare i hela länet, i ett första steg återöppning av ögon- och
öronmottagningen i Tierp
500.000
Framtagande av en kulturarvsplan
200.000
Handledartimmar för personer med utländsk sjukvårdsutbildning
200.000
Förstärkning habiliteringens specialiserade husläkarmottagning
114.000
Utbildning tandvården om våld mot barn och i nära relationer
______________
19.514.000
22
Bilaga § 119 b
Uppdaterad 2015-05-29
Budget 2016 och finansiell plan 2017-18 (mnkr)
RESULTATBUDGET
Budget Budget
2015
Verksamhetens anslagssramar
-9 258
2016
Plan
Plan
2017
2018
-9 688 -9 771 -10 009
Skatteintäkter
8 054
8 456
8 819
9 195
Inkomstutjämning och generella statsbidrag
1 223
1 274
1 278
1 268
91
87
75
55
-72
-79
-173
-259
Resultat före extraordinära poster
37
50
227
250
ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet
37
50
227
250
Avsättning till eget kapital
-37
-50
-227
-250
0
0
0
0
Finansnetto
Finansiell kostnad pensioner
ÅRETS RESULTAT efter intäkter av engångskaraktär och avsättning till eget kapital
VERKSAMHETENS ANSLAGSRAMAR
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Budget
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
-7 891
-8 106
-8 116
-8 116
- varav forskning och utveckling
-192
Landstingsstyrelsen
-581
-652
-642
-642
-95
-98
-98
-98
-829
-873
-873
-873
0
0
0
0
-37
-35
-35
-35
-9 433
-9 763
-9 764
-9 764
Kulturnämnden
Kollektivtrafiknämnden
Varuförsörjningsnämnden
Landstingsstyrelsens regionala verksamhet
Summa anslagsramar styrelser och nämnder
Finansverksamhet
Verksamhetens anslagsramar
175
75
-8
-245
-9 258
-9 688
-9 771
-10 009
Landstingets har en ny budgetprocess där ett tydligare fokus ska ligga på analys av medborgarnas behov. Det gör att den modell med automatiska
generella uppräkningar som hittills varit rådande i landstinget ersätts med en mer exakt modell. Därför anges inga uppräknade budgetsiffror för åren
2017-2018 när det gäller verksamhetens ramar, utan dessa tas fram i samband med budgetarbetet.
Bilaga § 119 b
Landstingets balanserade styrkort 2016
Medarbetare
Förnyelse
Produktion
Ekonomi
Medborgare
och kund
Strategiska mål
Framgångsfaktorer
Mål och Mått 2016
 Landstinget bidrar till en god
hälsa och livskvalitet.
 Kvalitet genom
- Gott bemötande
- God tillgänglighet
- Hög säkerhet
- Hälsoinriktat arbete
 Vårdgarantin ska uppnås.
 Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka.
 Vårdrelaterade infektioner ska minska med 10 % jämfört med 2015.
 Landstinget har en god ekonomi
som ger utrymme för kort och
långsiktig utveckling
 Effektiv ekonomistyrning
 Verksamheter som bedrivs
effektivt inom givna ekonomiska
ramar
 Verksamhetens budget ska hållas.
 Totalkostnad i förhållande till total produktion ska vara samma som föregående år eller lägre.
 Självfinansieringsgraden för investeringar ska vara 100 %
 Landstingets verksamheter är
effektiva och levererar med god
kvalitet
 Produktionsplanering
 Helhetssyn på flöden och
samverkan
 Kvalitetsutvecklingsarbete
 Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering för såväl sjukvård,
forskning som utbildning.
 75 % av verksamheten ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier ingår.
 Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade.
 Landstinget är innovativt och
ligger steget före.
 Forskning och utveckling stärks
inom strategiska områden
 Kunskapsstyrning tillämpas
 Alla förvaltningar ska stärka sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden.
 Alla HoS-förvaltningar arbetar för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder.
 Landstinget är en attraktiv
arbetsgivare för nuvarande och
framtida medarbetare.
 Rätt kompetens
 Varje förvaltning ska ha en väl fungerande verksamhetsförlagd introduktion, utbildning och fortbildning.
 Engagerade medarbetare som trivs  Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka med 10 % jämfört med 2015 års mätning.
med sitt arbete
 Andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 %.
 Tydliga och kommunikativa
chefer
 Landstingets medarbetare är
ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus.
1 (65)
Bilaga § 119 c
Bilaga § 119 c
Bilaga § 119 c
Bilaga § 119 c
Bilaga § 119 d
Reservation ärende 119, Landstingsplan och budget
Vården i fokus
Sverigedemokraternas förslag till landstingsplan och budget
(LPB) för Landstinget i Uppsala län 2016–2018
1
Bilaga § 119 d
Innehåll
1. Hälso- och sjukvård
s. 4
Ansvarsfull hantering
En akutvård utan köer
Utveckla ambulansverksamheten
Hembesök
Friskvårdsavtal
Missbrukspolitik
Likabehandling – en självklarhet
Hyrläkare
En svensk sjukvård – utan könsstympningar
Förebyggande behandling av prostatacancer
Värna rätten till liv
Säkerställ tryggheten på landsbygden
Förbättra säkerheten på sjukhusen
Översyn av fastighetsbeståndet
Kvinno- och mansfrid
Utöka antalet vårdplatser
Bristen på barnmorskor
Tillgängliga vårdcentraler
2. En återupprättad psykiatrivård
s. 9
Läget är akut
Nollvision för självmord
Förebyggande arbete
Fler vårdplatser
3. Kulturpolitik
s. 11
Satsa på kulturarvet
Gamla Uppsala Museum
Avsluta folkhögskoleverksamheten
Studieförbundens roll
Konst och arkitektur
4. Kollektivtrafik, miljö och mat
s. 13
Klimatneutral verksamhet
Hela länet ska leva
Öka kollektivtrafikens attraktivitet
En realistisk kollektivtrafik
Höga krav på maten
Energieffektivisering
5. Regional utveckling
s. 15
Samverkan för turism
Levandegör kulturarvet
Nej till storregion
2
Bilaga § 119 d
Regionförbundet, Mälardalsrådet och Samordningsförbundet
6. Ansvarsfull invandringspolitik garanterar sjukvården
s. 17
Fokus på kärnverksamheten
Inga gräddfiler för tillståndslösa utlänningar
Riv upp asylöverenskommelsen
Upprätta ett mångkulturellt bokslut
Motverka nya sjukdomar
Hälsokontroller för asylsökande
Kostnader för tolkverksamhet
Beräkning av intäktsförlust för nyinvandring med asylskäl
Beräkning av kostnadsökning för nyinvandring med asylskäl
7. Ett öppet, demokratiskt och tillgängligt landsting
s. 22
Flytta makten närmare folket
Inför medborgarförslag och allmänhetens frågestund
Öppna sammanträden
Avsluta utskottsverksamheten
Utveckla e-förvaltningen
8. Personal
s. 23
God personalpolitik
Höga språkkrav – en nödvändighet
Personalens säkerhet i främsta rummet
Kompetens framför kvotering
Förbud mot heltäckande slöja
Bättre arbetsvillkor
Centrala förtroendemannakostnader
9. Bilagor
s. 25
Resultatbudget
Verksamhetens anslagsramar
Kalkylunderlag
Redogörelse för ekonomiska skillnader mot majoriteten
3
Bilaga § 119 d
1. Hälso- och sjukvård
Ansvarsfull hantering
Sverigedemokraterna känner ett stort ansvar för att vården ska förbättras och att skattepengarna används
på ett sätt som medborgarna finner rimligt. Partiets grundsyn är att hälso- och sjukvården ska vara
solidariskt finansierad och ges efter behov. De brister i framför allt likvärdighet och tillgänglighet som finns
idag måste rättas till för att få en sjukvård av bästa kvalitet.
Uppföljningen och kontrollen av landetingets ekonomi måste förbättras. I landstingets ekonomiska
rapporter är idag utgifter och intäkter redovisade i så pass stora konton att det är omöjligt att läsa sig till en
djupare förståelse. Detta är något som måste ses över.
Sverigedemokraterna föreslår
• att landstingsskatten för 2016 lämnas oförändrad och således fastställes till 11,16 kronor per skattekrona
• att landstingsstyrelsen uppdras att utarbeta ett tydligare system för uppföljning av ekonomin
En akutvård utan köer
Långa väntetider medför onödigt lidande och innebär kostnader för både vårdtagare och vårdgivare. När
man drabbas av sjukdom och snabbt behöver komma i kontakt med vården är det orimligt att man ska
behöva sitta i ovisshet i många timmar på en akutmottagning. Akutavdelningarnas platser får inte minskas.
Att korta kötiderna måste istället ha hög prioritet. God tillgänglighet innebär närhet till vård i både tid och
rum.
Akutvården lider av platsbrist, vilket leder till längre vårdtider, högre dödlighet och att förtroendet för
vården försämras. Som en följd av detta äventyras patienternas vård och hälsa. Det är också ur ekonomisk
synvinkel viktigt att vårdgarantin upprätthålls för att erhålla större resurser från regeringens kömiljard.
Sverigedemokraterna föreslår
• att en strategi för att korta köerna inom akutvården utarbetas och implementeras
• att arbetet för att uppfylla vårdgarantin kraftigt intensifieras
Utveckla ambulansverksamheten
Med väl utrustade ambulanser som innehåller den senaste högteknologin och specialistutbildade
ambulanssjuksköterskor som får använda sin kunskap fullt ut blir ambulansen den första viktiga länken i
vårdkedjan. Behandling påbörjas redan i ambulansen, och patienten kan tas direkt till rätt avdelning utan att
behöva passera akuten. Detta innebär en avlastning för akutmottagningen och en enorm förbättring för
patienten, som slipper vänta och lida i onödan. Landstinget bör utreda möjligheterna för detta.
Idag utgår ambulanser från ett fåtal orter i länet. Det leder till att skillnaden i väntetid på ambulans är stor.
Medianinsatstiden är 8,25 minuter i Uppsala samt mellan 25 och 30 minuter på flera orter i länet.
Medianinsatstiden i hela länet är 12,06 minuter. Ambulanser måste stationeras på fler orter i länet för att
skapa jämlikare tillgång till vård.
Sverigedemokraterna föreslår
• att möjligheterna till att utveckla ambulansverksamhetens teknologi och bemanning utreds
• att utöka antalet utgångsorter för ambulans för att minska skillnaderna i insatstid
4
Bilaga § 119 d
Hembesök
Akutbils- och hembesöksverksamheten bör vara det naturliga komplementet till primärvården då
vårdcentralerna håller stängt. Dessa verksamheter tillgodoser behovet av läkarbesök i hemmet och riktar sig
i första hand till äldre och barnfamiljer som har svårt att ta sig till närakuterna. Därmed kan akuten avlastas
ytterligare.
Sverigedemokraterna föreslår
• att akutbils- och hembesöksverksamheten utvidgas
Friskvårdsavtal
Möjligheterna bör utredas till att erbjuda friskvårdsavtal även inom sjukvården i likhet med det avtal som
finns inom tandvården. Målet är att stimulera användningen av större hälsoundersökningar genom att
patienter abonnerar på dessa och därigenom delar upp betalningen eftersom de inte omfattas av
högkostnadsskyddet, då de inte är kopplade till ett direkt vårdbehov. Detta kan vara ett bra medel i det
förebyggande arbetet inom vården.
Sverigedemokraterna föreslår
• att möjligheterna till att erbjuda friskvårdsavtal inom sjukvården utreds
Missbrukspolitik
Att det förebyggande arbetet mot narkotika, tobak och alkohol prioriteras är av yttersta vikt. Landstinget ska
ha en absolut nolltolerans mot narkotika. Därför ska inte ett sprututbytesprogram införas i landstingets regi
framöver. Ett sådant program skulle innebära en acceptans av missbruket och sända ut fel signaler från
samhällets sida.
Sverigedemokraterna föreslår
• att det förebyggande arbetet mot missbruk intensifieras
• att beslutet om ett så kallat sprututbytesprogram inom landstinget upphävs
Likabehandling – en självklarhet
Arbetet med korrekt mottagande och värdig behandling av patienter är en viktig del i en välfungerande
vård. Att alla patienter ska behandlas lika är en självklarhet, men landstinget bör inte heller särbehandla
vissa minoritetsgrupper. Därför ska den så kallade hbt-certifiering som finns i landstingets verksamheter
idag avskaffas till förmån för allmänt och fördjupat arbete med lika, rättvist och värdigt bemötande. Istället
för att peka ut enskilda grupper som i särskilt utsatta, utan att påvisa att ett behov föreligger, bör
landstinget arbeta med bemötandefrågor på generell nivå.
Sverigedemokraterna föreslår
• att arbetet med allmän likabehandling fördjupas
• att avbryta all hbt-certifiering av landstingets verksamheter
Hyrläkare
Det fria och egna vårdvalet ska bejakas, det vill säga att vårdtagaren ska ha möjlighet att välja vårdgivare.
Inhyrda så kallade stafettläkare är mycket dyra och måste på sikt fasas ut genom att universitetens
läkarutbildningar får fler platser och därmed kan utexaminera fler läkare. Landstinget bör prioritera
anställning av fler både AT- och ST-läkare.
5
Bilaga § 119 d
Sverigedemokraterna föreslår
• att frågan hur behovet av och kostnaderna för hyrläkare kan minskas utreds
En svensk sjukvård – utan könsstympningar
Hälso- och sjukvården i landstinget ska genomsyras av demokratiska och svenska värderingar. Den som
ställer religiösa, kulturella eller etniska särkrav får vända sig till annan vårdgivare på egen bekostnad.
Landstinget kan aldrig acceptera könsstympning av vare sig flickor eller pojkar. Varje människa äger rätten
till sin egen kropp, vilket innebär att alla former av dylika övergrepp måste motverkas.
Sverigedemokraterna föreslår
• att religiösa, kulturella eller etniska särkrav inom vården, såsom könsstympning, inte accepteras
Förebyggande behandling av prostatacancer
Landstingets arbete beträffande upptäckt och behandling av bröstcancer är positivt, men ett liknande
arbete behövs för prostatacancer hos män. Varje år får cirka 10 000 män i Sverige beskedet att de har
prostatacancer. Det betyder att det är den vanligaste cancerformen hos män. Därför är det viktigt inte minst
för den enskilde drabbade, men även ur folkhälsosynpunkt, att tidigt upptäcka sjukdomen och därefter
kunna sätta in behandling.
Landstinget ska undersöka möjligheten att erbjuda kostnadsfria och regelbundna undersökningar med
screening och prostatacancerprov (PSA) till alla män som uppnått medicinskt betingad ålder. Fler
informationskampanjer för detta ändamål och förebyggande insatser även mot testikelcancer behövs.
Sverigedemokraterna föreslår
• att möjligheten att erbjuda kostnadsfria och regelbundna prostatacancerundersökningar utreds
Värna rätten till liv
Kampen mot det stora antalet oönskade graviditeter, aborter och sexuellt överförbara sjukdomar måste
prioriteras. Landstinget bör inta en mer offensiv roll i det arbetet. Det kan inte nog betonas hur viktigt det är
med information och kunskapsförmedling.
Sverigedemokraterna föreslår
• att arbetet med att sprida information kring oönskade graviditeter, aborter och sexuellt överförbara
sjukdomar intensifieras
Säkerställ tryggheten på landsbygden
De förändrade kriterierna för så kallade IVPA-larm (i väntan på ambulans) i samband med
ambulansdirigering har lett till negativa konsekvenser. Det är viktigt att alla länsmedborgare, även de som
bor på landsbygd, har en grundläggande trygghet. Därför bör landstinget återgå till de kriterier för IVPAlarm som gällde före 2009. Det var ett misstag från första början att förändra kritierna. Förändringarna har
riskerat många människors liv.
Sverigedemokraterna föreslår
• att landstinget återgår till de kriterier för IVPA-larm i samband med ambulansdirigering som gällde före
2009
6
Bilaga § 119 d
Förbättra säkerheten på sjukhusen
De problem som uppmärksammats på Akademiska sjukhuset kring sabotage mot steriliserade verktyg kan
förebyggas genom att tillgång till dessa lokaler endast ges genom tjänstekort och att inloggningarna
registreras. Samtidigt bör landstinget undersöka möjligheterna till ytterligare kameraövervakning med
inspelning.
Sverigedemokraterna föreslår
• att säkerheten kring sjukvårdsutrustning skärps
• att möjligheterna till utökad kameraövervakning utreds
Översyn av fastighetsbeståndet
För att förhindra att obehöriga ockuperar övergivna landstingslokaler bör landstinget utarbeta en plan och
initiera ett tätare samarbete med Polismyndigheten i Uppsala län kring dessa frågor. En komplett översyn
och förteckning över de fastigheter som landstinget äger och förvaltar måste också ske och ständigt
uppdateras och övervakas. Övergivna och mögelskadade hus ska antingen renoveras grundligt eller rivas
omgående.
Sverigedemokraterna föreslår
• att ett samarbete med Polisen för att förbättra säkerheten inleds
• att utveckla översynen av landstingets fastighetsbestånd
Kvinno- och mansfrid
Landstingets arbete med kvinnofrid är lovvärt, men det behövs även ett utökat ekonomiskt stöd till
mansmottagningar för att garantera mansfriden och förebygga uppslitande vårdnadstvister och
påfrestningar på barn och ungdomar, vilket senare kan ge en belastning för hälso- och sjukvården.
Sverigedemokraterna föreslår
• att arbetet med mansfrid utökas och förbättras
Utöka antalet vårdplatser
Akademiska sjukhuset har idag brist på vårdplatser. Det leder till att patienter upplever att de blir
hemskickade för tidigt, och i vissa fall försämras vården när tillsyn skulle behövas. Detta medför också att
många patienter tvingas söka sig till andra landsting. Att tvinga människor i behov av vård till miljöer långt
hemifrån är ett onödigt mänskligt lidande. Antalet vårdplatser måste bli fler.
Sverigedemokraterna föreslår
• att utreda hur fler vårdplatser inom specialistvården kan skapas
Bristen på barnmorskor
Ett återkommande problem sommartid är bristen på barnmorskor. Det leder till att kvinnor tvingas söka sig
till andra landsting för att förlösa. Att föda barn är ett stort steg och innebär påfrestningar därefter. Dessa
kvinnor behöver inte utsättas för ytterligare stress och orosmoment, som fallet blir när de tvingas leva i
ovisshet kring kapaciteten hos Akademiska sjukhuset sommartid.
Sverigedemokraterna föreslår
• att utreda hur bristen på barnmorskor under vissa tider på året kan förebyggas
7
Bilaga § 119 d
Tillgängliga vårdcentraler
Vårdcentraler saknas idag på många orter i länet. Tillgängligheten till vården är därmed sämre på flera orter
jämfört med andra. En svårtillgänglig vård leder till att viljan att uppsöka vård i god tid minskar. Fler avvaktar
längre innan de söker vård. Sjukdomstillståndet riskerar därför att vara mer kritiskt för de människor som
väntar längre med att uppsöka vård. Detta skapar onödigt lidande samt merkostnader. En jämlik tillgång till
vårdcentraler leder till minskade vårdkostnader.
Sverigedemokraterna föreslår
• att vårdcentraler ska finnas på fler orter i länet
8
Bilaga § 119 d
2. En återupprättad psykiatrivård
Läget är akut
Psykisk ohälsa har blivit ett akut folkhälsoproblem. Depressioner har blivit allt vanligare, och särskilt
oroande är den utbredda ohälsan hos ungdomar. Barn- och ungdomspsykiatrin är kraftigt eftersatt och
måste rustas upp. På vissa håll i landet kan till och med brottsdömda ha fler vårdplatser än unga. Detta leder
bland annat till att barn får vårdas tillsammans med vuxna, trots att det är förbjudet enligt lag, eller att man
erbjuds vård i andra landsting.
Nollvision för självmord
Den psykiska ohälsan hos ungdomar leder också till självmordsförsök och självmord, vilket idag är den
vanligaste dödsorsaken bland unga. För de som ligger i riskzonen att drabbas krävs det tidiga terapeutiska
insatser och en samverkan mellan kommuner och landsting. Genom samverkan med socialtjänst och skola
samt genom en effektivisering och ökad flexibilitet kan psykiatrin dels agera förebyggande, dels ge rätt vård
i rätt tid. Landstinget måste inneha en nollvision vad gäller självmordsförsök, i synnerhet bland unga.
Sverigedemokraterna föreslår
• att landstinget inför en nollvision vad gäller självmordsförsök
• att samverkan med kommuner, socialtjänst och skola intensifiera det förebyggande arbetet mot psykisk
ohälsa
Förebyggande arbete
Primärvården behöver bli bättre på att hjälpa människor med begynnande psykiska besvär. Ett tätt
samarbete mellan psykiatrin och primärvården behövs för att tillgodose vårdtagarnas behov. Både de med
lindrig psykisk ohälsa och de med allvarligare psykiska sjukdomar ska bli hjälpta på adekvat sätt.
I dagsläget förekommer det att många som har behov av terapi enbart ges medicinsk behandling. Om en
sådan person får samtalsterapi kan denne bli hjälpt för många år framöver medan medicinsk behandling i
många fall inte löser problem långsiktigt utan ger en tillfällig lindring under den tid medicineringen pågår.
Sverigedemokraterna föreslår
• att samtalsterapi erbjuds i ökad omfattning
Fler vårdplatser
Tidigare psykiatrireformer har misslyckats, och nedmonteringen av institutionsvården har fått negativa
konsekvenser för vårdtagare och samhället som följd. Därför behöver nya inrättningar skapas så att de som
behöver hjälp verkligen får det och att samhället skonas från farliga personer som idag begår allvarliga
brott.
Många psykiskt funktionshindrade är i stort behov av struktur i sin vardag och skulle med fördel kunna bo
på mer avskilda inrättningar i en harmonisk miljö istället för dagens pendling mellan sjukhus, öppet boende
och statliga institutioner.
Samarbetet med både öppen och sluten vård måste förbättras. Det är inom psykiatrin som behovet av
kontinuitet och samarbete mellan olika vårdgivare är som störst. Samtidigt måste inflytandet för anhöriga
och vårdtagare öka vad gäller behandlingsmetod och vårdgivare.
9
Bilaga § 119 d
Ett annat område inom psykiatrivården som är kraftigt ersatt är barn- och ungdomspsykiatrin. Många barn
och ungdomar far idag psykiskt illa, och det måste även tillskapas fler BUP-platser så att man kan hjälpa
barn och ungdomar i god tid.
Sverigedemokraterna föreslår
• att antalet platser inom den slutna psykiatriska vården utökas
• att antaler platser inom barn- och ungdomspsykiatrin utökas
10
Bilaga § 119 d
3. Kulturpolitik
Satsa på kulturarvet
Kulturella satsningar är viktiga såväl regionalt som lokalt och nationellt. Det svenska kulturarvet bör, med
anledning av dess utsatthet i dagens Sverige, prioriteras och stärkas. Vad vår kultur behöver är en långsiktig,
medveten och kontinuerlig upprustning. Den historiska kulturen i Uppsala län är eftersatt, och därför måste
fler kultursatsningar inom landstinget syfta till att utveckla och bevara det lokala, regionala och nationella
kulturarvet.
Sverigedemokraterna föreslår
• att satsningar på att lyfta fram och stärka det svenska och uppländska kulturarvet inleds
Gamla Uppsala Museum
Som ett led i en satsning på uppländsk kultur krävs en större upprustning av Gamla Uppsala Museum. Sedan
museets invigning 2000 har besökarantalet sjunkit och intresset svalnat, vilket är beklagligt. Idag står
Riksantikvarieämbetet för driften av museet, men i takt med regionaliseringen av kulturområdet bör det
finnas utrymme för att verksamheten sköts lokalt.
Landstinget bör därför undersöka möjligheterna att ta över driften av Gamla Uppsala Museum och ta
kontakt med Riksantikvarieämbetet och Kulturdepartementet i frågan. Nödvändiga kunskaper i landstinget
bör finnas för att kunna sköta driften av museet. Samtidigt behövs en kraftig satsning både på att renovera
och marknadsföra museet samt göra det mer attraktivt för besökare och turister.
Sverigedemokraterna föreslår
• att landstinget undersöker möjligheten för att överta driften av Gamla Uppsala Museum
Avsluta folkhögskoleverksamheten
Landstinget ska inte syssla med folkhögskoleverksamhet eller annan utbildningsverksamhet med undantag
för sådan utbildning som gynnar kärnverksamheten. Inte heller stöd till sådan verksamhet ska förekomma
om inte landstingets egen verksamhet direkt gynnas av sådant stöd. Därför ska det ekonomiska stödet till
folkhögskolor dras in.
Sverigedemokraterna föreslår
• att det ekonomiska stödet till folkhögskolor dras in
Studieförbundens roll
I vårt landsting går kulturbidrag till studieförbund. Den verksamhet som studieförbunden bedriver ligger
inte inom landstingets vare sig ansvars- eller intresseområde. Därför bör sådana bidrag omedelbart
upphöra.
Sverigedemokraterna föreslår
• att bidragen till studieförbunden dras in
Konst och arkitektur
Klassisk arkitektur, klassisk konst och tilltalande estetik bör genomsyra landstingets nybyggnation och
inredning i landstingslokaler. Konst vars enda syfte är politiskt eller provokativt bör inte finansieras med
skattemedel. Länets medborgare, som betalar för och ska njuta av dess utsmyckning, bör ges möjlighet att
11
Bilaga § 119 d
uttrycka sig vid val av landstingsbyggnaders fysiska utformning. Landstinget bör hitta lämpliga fora för detta.
Vid byggnation ska en halv procent av investeringen användas till konstutsmyckning för att bidra till en
trevlig och inbjudande miljö.
Sverigedemokraterna föreslår
• att klassisk konst och arkitektur ska genomsyra landstingets verksamhet
• att utreda möjligheterna för medborgardialog vid utsmyckning av landstingets lokaler
• att enprocentsregeln ersätts med en halvprocentsregel
12
Bilaga § 119 d
4. Kollektivtrafik, miljö och mat
Klimatneutral verksamhet
Landstinget spelar en viktig roll i miljöarbetet. En välplanerad kollektivtrafik, hushållning med resurser och
val av miljövänliga alternativ är områden där landstinget kan bidra till ett miljövänligt samhälle. Landstingets
arbete och verksamhet ska inte påverka miljön eller klimatet på ett negativt sätt. Ett steg i detta är att ställa
krav på läkemedelsindustrin att erbjuda läkemedel som inte är skadliga för miljön. Landstinget bör införa en
nollvision avseende läkemedelsrester i mark, vatten och luft.
Sverigedemokraterna föreslår
• att landstinget inför en nollvision avseende läkemedelsrester i naturen
• att en handlingsplan för nollvisionen framarbetas
Hela länet ska leva
Landstinget bör ha som vision att hela Uppsala län ska leva och att landstinget ska bedriva en aktiv och
inkluderande landsbygdspolitik. För att nå det målet är det viktigt att ha en välfungerande kollektivtrafik. I
samband med att landstinget tagit över ansvaret för kollektivtrafiken i länet finns goda förutsättningar för
detta, inte minst vad gäller tillgängligheten till kollektivtrafiken. Det är viktigt att mindre orter inte
missgynnas.
En förstudie bör genomföras för att undersöka möjligheterna för ett antal tågförbindelser. Städerna Uppsala
och Enköping har vuxit under flera decennier och förväntas fortsätta växa. Mellan dessa två orter är det
naturligt att skapa en tågförbindelse. Mellan Örbyhus och Östhammar finns spår redan mellan Örbyhus och
Gimo. Förutsättningarna för att förlänga tågförbindelsen fram till Östhammar bör utredas.
Sverigedemokraterna föreslår
• att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Uppsala och Enköping utreds
• att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Uppsala och Östhammar utreds
• att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Örbyhus och Östhammar utreds
• att skapa förutsättningar för Upptåget att börja stanna för på- och avstigning i Vänge, Järlåsa och Vittinge
Öka kollektivtrafikens attraktivitet
Resor med kollektivtrafik ska vara bekväma, prisvärda och tillgängliga för alla länets medborgare för att vara
ett attraktivt alternativ till bilåkande. Därför behövs en satsning på ökad turtäthet och en upprustning av
bussarna med bättre luftkonditionering och komfort, vilket är särskilt viktigt under sommarmånaderna.
För att göra kollektivtrafiken ännu mer attraktiv för passagerarna bör möjligheten utredas till att införa
kostnadsfritt trådlöst Internet på Upptåget. Landstinget bör även verka för att återföra stadstrafiken till
området kring Akademiska sjukhuset, då dagens situation med borttagna busslinjer komplicerar och gör att
exempelvis äldre får väldigt svårt att ta sig till sjukhusområdet om man saknar tillgång till biltransport.
Enstaka avgångar med nuvarande så kallade mjuka linjer är inte på långa vägar tillräckligt för
tillgängligheten.
Sverigedemokraterna föreslår
• att turtätheten inom busstrafiken förbättras
• att möjligheterna till kostnadsfritt trådlöst Internet på Upptåget utreds
• att tillgängligheten till Akademiska sjukhuset via buss utökas
13
Bilaga § 119 d
En realistisk kollektivtrafik
Kollektivtrafiken bidrar till ett klimatsmart resande. Tåg och buss utgör stommen i kollektivtrafiken i Uppsala
län och ska utvecklas. Det finns alternativ till dessa som tunnelbana och spårvagn. Att bygga för tunnelbana
är varken klimatsmart eller ekonomiskt för en stad med cirka 150 tusen invånare. Spårvagnstrafik har
Uppsala haft tidigare under 1900-talet. Denna kollektivtrafikform byggdes bort för att bana väg för annan
infrastruktur. Utvecklingen som följt därefter har medfört ytterligare komplikationer för att finna fysisk plats,
varför Landstinget i Uppsala län inte ska investera i infrastruktur för spårvagnstrafik.
Sverigedemokraterna föreslår
• att Landstinget i Uppsala län verkar för att projektering av spårvagnstrafik i Uppsala stad inte genomförs
Höga krav på maten
Landstinget ska garantera en god, näringsriktig, närproducerad, lokalt tillagad och hälsosam kost. Varken
gmo-livsmedel eller kött som genomgått religiös slakt, eller på annat sätt inte uppfyller de svenska
djurskyddskraven, ska upphandlas eller tillåtas serveras.
Sverigedemokraterna föreslår
• att en kostpolicy utarbetas där livsmedel som är genmodifierad, har genomgått religiös slakt, eller
framställts på annat oetiskt vis inte används i landstingets verksamhet
• att patientmaten är varm, aptitlig, näringsriktig, närproducerad och ekologisk
Energieffektivisering
Landstinget bör eftersträva energieffektivisering och arbeta för att förebygga onödiga förluster av energi, i
synnerhet vid nybyggnation. Vidare är det högst osäkert och direkt miljöskadligt av landstinget att investera
i vindkraft som energikälla. Vindkraften är en problematisk energikälla, och landstingets resurser inte ska gå
till sådana investeringar.
Sverigedemokraterna föreslår
• att arbetet med energieffektivisering utökas
• att landstinget inte bidrar till utbyggnad av vindkraft
14
Bilaga § 119 d
5. Regional utveckling
Samverkan för turism
Landstinget bör samarbeta med andra aktörer, exempelvis länets kommuner, och även utveckla sin egen
verksamhet för att förbättra, stärka och medvetandegöra varumärkena Uppsala län och Uppland. En klar
prioritering bör vara att attrahera fler turister till länet genom effektiv marknadsföring och ett gott
omhändertagande av besökarna med tydlig information om historia och kulturarv ur ett lokalt och regionalt
perspektiv.
Sverigedemokraterna föreslår
• att samarbetet med andra aktörer för att stärka turismen förbättras
Levandegör kulturarvet
Turistnäringen till länet och dess orter behöver öka, i synnerhet i semestertider och under turistsäsongerna.
Inte minst kulturarvet i Uppsala, som tidigare utgjort huvudstad i Sverige och som har en rik kulturell
historia, måste levandegöras mer. En särskild satsning på Gamla Uppsala och andra fornminnen i Uppsala
län samt på det uppländska landskapet och dess unika historia krävs. I detta arbete har landstinget en viktig
roll att spela.
Sverigedemokraterna föreslår
• att svenskt och uppländskt kultuarv lyfts fram i en särskilt turismsatsning
Nej till storregion
Alla förslag på att slå samman vårt landsting med andra landsting eller regioner till en storregion måste
avvisas. Som fristående landsting kan vi utvecklas i nära samarbete med varandra. Ansvarskommitténs
förslag har redan avvisats, och det florerar i dagsläget ett större antal olika förslag på regionbildningar
samtidigt som regeringen avvisat vårt landstings ansökan i frågan.
En större region innebär att avståndet mellan beslutsfattare och medborgare växer och att Uppsala läns och
upplänningarnas intressen inte tillvaratas i lika hög utsträckning och dess regionala, kulturella och historiska
identitet urvattnas.
Beslutet är inte förankrat ens hos samtliga politiska partier i landstingsfullmäktige och än mindre någon
större del av länsmedborgarna, varför det saknar demokratisk legitimitet. Bland de partier som stöder
förslaget i landstinget hörs protester från kommunal och nationell nivå. Länets medborgare, de som direkt
berörs av ett sådant beslut, har inte fått tillräckligt med information om bland annat vilka stora
konsekvenser en sådan omorganisation skulle innebära.
Opinionsmätningar i andra delar av landet har visat att invånarna i andra län och landsting är mycket
skeptiska till storregioner. Att flytta makt allt längre bort från medborgarna tycks vara ett signum för såväl
EU som politiker som tappat kontakt med de medborgare som de säger sig företräda.
Om det ska till en större regionbildning ska den föregås av en folkomröstning som kan få medborgarna
delaktiga och att det på så vis skapas förståelse och insikt i regionfrågan. Som det är nu agerar politikerna på
en arena medan medborgarna är varken delaktiga eller införstådda i projektet.
Sverigedemokraterna föreslår
15
Bilaga § 119 d
• att landstinget framgent avvisar förslag på att bilda en storregion med något annat landsting
• att länets medborgare tillfrågas i storregionfrågan genom en folkomröstning ifall det blir aktuellt
Regionförbundet, Mälardalsrådet och Samordningsförbundet
Landstingets medlemskap i Mälardalsrådet ska avslutas. Detta organ fyller ingen större funktion idag utan är
en ytterligare byråkratisk koloss utan demokratisk insyn och ett sätt att anpassa verksamheten efter en
storregion i framtiden. De skattemedel som medlemskapen innebär lämpar sig bättre på annat håll i
landstingets verksamhet. På samma sätt bör verksamheten i Regionförbundet Uppsala län effektiviseras.
Samordning med andra aktörer är ett viktigt arbete för att minska risken att människor hamnar mellan
stolarna. Anslagen för Samordningsförbundet har historiskt varit större än vad förbundet haft behov av.
Konsekvensen har blivit att förbundet finansierat verksamheter som inte varit tilltänkta eller prioriterade.
Sverigedemokraterna föreslår
• att landstinget ansöker om utträde ur Mälardalsrådet
• att landstinget verkar för att Regionförbundet Uppsala län effektiviseras
• att Samordningsförbundet rationaliserar sin verksamhet
16
Bilaga § 119 d
6. Ansvarsfull invandringspolitik garanterar sjukvården
Fokus på kärnverksamheten
Landstingets huvudsakliga fokus ska ligga på att garantera en god och tillgänglig hälso- och sjukvård. Övriga
verksamheter bör prioriteras efter detta. Idag finns en rad verksamheter i landstingets regi som måste ses
över för att garantera mer budgetmedel till välfärdens kärna. I enlighet med fokus på kärnverksamheten bör
Enheten för transkulturell psykiatri (ETP), Centrum för integration och hälsa samt Cosmos läggas ned.
Sverigedemokraterna föreslår
• att Enheten för transkulturell psykiatri (ETP), Centrum för integration och hälsa samt Cosmos läggs ned
Inga gräddfiler för tillståndslösa utlänningar
Det är djupt orättvist mot laglydiga svenska skattebetalare att utlänningar som vistas tillståndslöst i landet
har rätt till fri tand- och sjukvård. Det är även orättvist att behandla utlänningar olika. De utlänningar som
vistas i länet som turister erbjuds inte samma förmånliga villkor som de utlänningar som är här illegalt. Det
är dock principiellt viktigt att de folkbokförda invånarna i länet erbjuds bäst villkor i sitt eget
trygghetssystem och inte tvärtom.
Sverigedemokraterna föreslår
• att landstingsstyrelsen tillskriver regeringen om att ta bort gräddfiler för tillståndslösa utlänningar inom
vården
• att landstinget söker tätare samverkan med Polisen för att verka för att färre tillståndslösa utlänningar ska
vistas i länet
• att personal och chefer ges stöd i utarbetandet av rutiner för akutvård, fakturering och övrig hantering av
tillståndslösa utlänningar
Riv upp asylöverenskommelsen
Den överenskommelse som landstingsstyrelsen tecknat med Länsstyrelsen i Uppsala län om att delta i
samarbetet kring kommunernas asylmottagande ska rivas upp. Till dess att en ansvarsfull och reglerad
invandringspolitik implementeras på nationell nivå ska landstinget säga upp överenskommelsen med
länsstyrelsen för att sända en signal till politiker i regering och riksdag om att en kursändring av den
nuvarande invandrings- och integrationspolitiken måste komma till stånd.
Sverigedemokraterna föreslår
• att landstingets överenskommelse med Länsstyrelsen i Uppsala län om asylmottagande rivs upp
• att landstinget verkar för att länets kommuner river upp överenskommelser med Länsstyrelsen i Uppsala
län om asylmottagande
Upprätta ett mångkulturellt bokslut
Landstingsstyrelsen ska årligen upprätta ett så kallat mångkulturellt bokslut, där asylmottagandets såväl
ekonomiska som sociala och andra konsekvenser för landstingets verksamhet redovisas. Ett sådant bokslut
ger adekvata fakta och nödvändig information till både politiker, tjänstemän och allmänhet i bedömningen
av effekterna av det mångkulturella samhället.
Sverigedemokraterna föreslår
• att ett mångkulturellt bokslut upprättas
17
Bilaga § 119 d
Motverka nya sjukdomar
Genom nya resvanor och stor invandring har nya sjukdomar hittat sin väg till Sverige, inklusive sjukdomar
som tidigare varit utrotade i vårt land och vårt landsting, exempelvis tuberkulos (tbc). Även hiv/aids har ökat
i Sverige de senaste decennierna. Gränsskyddet vad avser kontrollen av smittsamma sjukdomar måste
därför stärkas. Detta är dock ett i huvudsak statligt ansvar.
Sverigedemokraterna föreslår
• att arbetet med att bevaka spridningen av nya sjukdomar intensifieras
Hälsokontroller för asylsökande
Landstinget bör inleda ett tätare samarbete med Migrationsverket för att garantera att utökade
hälsokontroller för asylsökande sker för att säkerställa att smittsamma sjukdomar upptäcks tidigt, minska
smittspridningen och behandla dessa patienter på ett tidigt stadium för att därigenom på längre sikt frigöra
vårdplatser.
Sverigedemokraterna föreslår
• att ett samarbete med Migrationsverket inleds för att utföra hälsokontroller på asylsökande
Kostnader för tolkverksamhet
Vårdtagare som så önskar har rätt att ha med sig tolk. Denna ska dock inte finansieras av landstinget om inte
särskilda skäl föreligger. Om tolk behövs under en asylsökandes vistelse i Sverige ska Migrationsverket
finansiera detta.
Sverigedemokraterna föreslår
• att landstinget inte erbjuder tolkverksamhet annat än när särskilda skäl föreligger
Asylsamordnare
En asylsamordnare är inte ett ansvar för landstinget. Asylsamordnaren ska därför avvecklas då landstinget
dessutom är i ett ekonomiskt läge där resurserna behöver koncentreras till de verksamheter som ligger
inom landstingets uppdrag att utföra.
Sverigedemokraterna föreslår
• att asylsamordnaren avvecklas
Beräkning av intäktsförlust för nyinvandring med asylskäl
Av Statistiska centralbyråns rapport ”Integration – utrikes födda på arbetsmarknaden” från 2009 framgår att
nyanlända med asylskäl efter ett år i landet har introduktionsersättning eller försörjningsstöd som sin
huvudsakliga inkomstkälla. Introduktionsersättning betalas av staten via kommunen och försörjningsstöd
betalas direkt från kommunen.
18
Bilaga § 119 d
Varken introduktionsersättning eller försörjningsstöd leder till inbetalningar av inkomstskatt till landstinget.
Det leder till att den skattebetalande andelen av denna invandringskategori är 10 procent efter ett år, 15
procent efter två år och 25 procent efter tre år. I beräkningen antas alla med ett arbete, a-kassa eller
förtidspension betala lika mycket skatt, oavsett vistelsetid i landet eller andra faktorer.
Skatteintäkten per invånare år 2015 beräknas bli 23 082 kr. Antalet invånare i beräkningen är det antal SCB
redovisade för 2014-12-31, d.v.s. 348 942 st. Med uppräkning för de nästkommande åren blir beräkningen
per invånare för 2016 24 328 kr, för 2017 25 374 kr och för 2018 26 440 kr. Uppräkningen baseras på SKL:s
”Planeringsförutsättningar för åren 2015–2018” från april 2015.
19
Bilaga § 119 d
Länstalet för nyinvandring med asylskäl är 2 325 st år 2015. Antalet kan komma att revideras under
budgetperioden för de enskilda åren, men i beräkningen förväntas länstalet vara konstant.
Beräkningen utförs därmed enligt följande:
andel nyanlända med asylskäl med socialbidrag × genomsnittlig skatteintäkt per invånare × länstal =
skatteintäktsbortfall
intäktsbortfall år 2016:
0,9 × 24 328 kr × 2 325 = 50 906 340 kr
intäktsbortfall år 2017:
0,9 × 25 374 kr × 2 325 + 0,85 × 25 374 kr × 2 325 = 103 240 463 kr
intäktsbortfall år 2018:
0,9 × 26 440 kr × 2 325 + 0,85 × 26 440 kr × 2 325 + 0,75 × 26 440 kr × 2 325 = 153 682 500 kr
Beräkning av kostnadsökning för nyinvandring med asylskäl
Beräkningar som gjorts av riksdagens utredningstjänst, RUT, visar att det finns ett större behov av vård
bland nyanlända än bland befolkningen i övrigt. I rapporten förekommer ett flertal variationer av
överrepresentation. I denna beräkning sätts överrepresentationen av vård till 1,5, det vill släga ett 50
procent högre vårdbehov.
Länstalet för nyinvandring med asylskäl är 2 325 st år 2015. Siffran kan komma att revideras under
budgetperioden för de enskilda åren, men i beräkningen förväntas länstalet vara konstant.
Kostnaden för hälso- och sjukvård per invånare beräknas genom att summera anslaget till hälso- och
sjukvårdsstyrelsen med resultaten för densamma, Akademiska sjukhuset, Primärvården och Lasarettet i
Enköping. Summan divideras med SCB:s beräkning av antal invånare i Uppsala län per 2014-12-31, det vill
säga 348 942 st.
vårdkostnad per invånare år 2014:
(7 453 000 000 + 158 293 000 – 345 983 000 – 3847 000 + 10 291 000) / 348 942 = 20 839 kr
Kostnadsutvecklingen inom vården är år 2015 2,4 procent, år 2016 2,7 procent, år 2017 2,8 procent och
2018 3,3 procent. Det innebär att vårdkostnaden per invånare år 2016 är 21 915 kr, år 2017 är 22 528 kr och
år 2018 är 23 272 kr. Uppräkningen baseras på SKL:s ”Planeringsförutsättningar för åren 2015–2018” från
april 2015.
20
Bilaga § 119 d
Beräkningen utförs enligt följande:
genomsnittskostnad per invånare × överrepresentation × länstal = överrepresentativ kostnad för
nyanlända med asylskäl
överrepresentativ kostnad år 2016: 21 926 kr × 0,5 × 2 325 = 24 488 975 kr
överrepresentativ kostnad år 2017: 22 528 kr × 0,5 × 2 325 × 2 = 52 377 600 kr
överrepresentativ kostnad år 2018: 23 272 kr x 0,5 × 2 325 × 3 = 81 161 100 kr
Sverigedemokraterna föreslår
• att landstinget verkar för att en invandringspaus införs i länet och att ingen invandring sker av kategorin
nyanlända med asylskäl under budgetperioden
21
Bilaga § 119 d
7. Ett öppet, demokratiskt och tillgängligt landsting
Flytta makten närmare folket
Landstinget bör verka i en direkt- och närdemokratisk riktning där största möjliga hänsyn tas till
medborgarnas och folkets vilja, i synnerhet som landstingsfullmäktige endast har 71 ledamöter och
sammanträder så sällan.
Inför medborgarförslag och allmänhetens frågestund
Liksom två tredjedelar av Sveriges primär- och sekundärkommuner bör även vårt landsting införa
möjligheten till medborgarförslag. Landstingsstyrelsen bör också utreda möjligheten till att införa någon
form av allmänhetens frågestund i landstingsfullmäktige. I synnerhet som landstingsfullmäktige
sammanträder så sällan bör utrymme för detta finnas.
Sverigedemokraterna föreslår
• att möjligheten att lämna medborgarförslag införs
• att landstingsfullmäktige inför allmänhetens frågestund
Öppna sammanträden
Samtliga sammanträden med styrelser, nämnder och utskott bör vara öppna för allmänheten i de fall lagen
så tillåter. Det är viktigt att länets medborgare ges möjlighet till insyn i den politiska verksamheten och de
beslut som berör dem direkt i deras vardag. En sådan åtgärd kan också syfta till att väcka intresset för
landstingspolitiken, ett intresse som idag är tämligen lågt bland stora grupper av medborgare i vårt län.
Sverigedemokraterna föreslår
• att möjligheten till öppna styrelse-, nämnd- och utskottssammanträden införs där lagen så tillåter
Avsluta utskottsverksamheten
Verksamheten för Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration bör läggas ned då utskottets arbete
inte säkerställer kvalitet eller ger en nyttoeffekt för landstingets verksamhet. De relevanta frågor utskottet
arbetat med kan med fördel behandlas av andra organ.
Sverigedemokraterna föreslår
• att Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration läggs ned
Utveckla e-förvaltningen
Landstinget måste bli ledande på e-förvaltning. Redan idag görs stora insatser på detta område, bland annat
genom förlängning av recept och tidsbokning men även när det gäller e-journaler. För landstingets
förtroendevalda måste möjligheten att få samtliga handlingar i elektroniskt format istället för per post
finnas, inte minst av miljöskäl och ekonomiska skäl då pappersförbrukningen i och med detta skulle minska.
Samtidigt som landstingets e-tjänster ökar måste även dess telefontillgänglighet förbättras eftersom vissa
inte har tillgång till dator och Internet eller inte har kunskaper om hur man använder tjänsterna.
Sverigedemokraterna föreslår
• att landstingets e-förvaltning utvecklas
22
Bilaga § 119 d
8. Personal
God personalpolitik
Personalen är vårdens viktigaste resurs. Därför måste löner och arbetsvillkor vara attraktiva och
arbetsmiljön god, trivsam och hälsosam. All personal ska uppträda professionellt i sin yrkesroll och agera på
föredömligt sätt. Goda karriärsvägar ska finnas inom landstinget.
Höga språkkrav – en nödvändighet
Den medicinska säkerheten kräver att alla vårdtagare har rätt till vård utförd av personal som förstår och
talar god svenska. Goda kunskaper i det svenska språket i både tal och skrift är ett absolut måste för alla
som arbetar inom landstingets verksamhet.
Erfarenheter från andra landsting i landet där patienter fått felaktig medicin eller behandling och till och
med avlidit på grund av språkförbistringar i vården är avskräckande exempel. Patientsäkerheten måste alltid
komma främst.
Sverigedemokraterna föreslår
• att all personals kunskaper i svenska säkerställs och verifieras
Personalens säkerhet i främsta rummet
Alla landstingsanställdas skydd i tjänsten måste säkerställas. Att ambulanspersonal och busschaufförer
utsätts för stenkastning är helt oacceptabelt. Landstinget bör kontakta andra landsting i landet som har
erfarenhet på området, exempelvis Region Skåne och Stockholms läns landsting, och inhämta kunskap om
hur detta kan förebyggas och stävjas. Möjligheten till övervakning kring ambulansbilar bör utredas.
Sverigedemokraterna föreslår
• att åtgärder för att öka fordonspersonalens säkerhet utreds
Kompetens framför kvotering
Det är en persons yrkeskompetens, erfarenheter och andra kvaliteter som bör bedömas vid rekrytering och
anställning. Landstinget ska starkt ta avstånd från form av kvotering, oavsett om det rör sig om kön,
etnicitet, ålder eller någon annan grund för kvoteringen. Kvotering är i detta sammanhang att betrakta som
en annan form av diskriminering. Kompetensen ska alltid komma i första hand.
Sverigedemokraterna föreslår
• att kompetens alltid sätts främst vid nyanställningar
Förbud mot heltäckande slöja
Ett förbud av bärande av heltäckande slöjor för personal i hälso- och sjukvården ska införas. Det är viktigt
för kommunikationen och tryggheten att patienten kan identifiera personalen.
Sverigedemokraterna föreslår
• att heltäckande klädsel förbjuds inom landstingets verksamhet om den inte är medicinskt betingad
Bättre arbetsvillkor
Landstinget i Uppsala län har under ett antal år haft svårt att rekrytera personal. Många medarbetare
23
Bilaga § 119 d
arbetar hårt och har även en god utbildning. Trots arbetsbördan och utbildningsgraden hos många
medarbetare är lönerna orimligt låga. För att behålla personal och underlätta för nyrekrytering bör lönerna
höjas. Dessutom måste rätt till heltid och möjlighet till deltid införas på bred front i landstinget. Delade
turer som inte är önskvärda ska upphöra.
Sverigedemokraterna föreslår
• att löner för sjuksköterskor ska höjas
• att lägstalönerna inom Akademiska sjukhuset ska höjas
• att rätten till heltid och möjlighet till deltid införs i hela landstinget
• att ofrivilliga delade turer upphör
Centrala förtroendemannakostnader
De politiska momenten inom landstinget ska vara kostnadseffektiva. Många medborgares förtroende för
politikerna är idag lågt. Det finns en bild av att politiker inte tar ansvar men gärna bra betalt för sina
insatser. För att öka legitimiteten och förtroendet bör de ekonomiska förutsättningarna mellan
förtroendevalda och anställda i verksamheterna minska.
Den politiska organisationen inom landstinget har inte något effektiviseringskrav på sig likt andra
verksamheter. Detta möjliggör goda rationaliseringsmöjligheter. Det är rimligt att politiker ställer krav på
effektiviseringar på hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik först när besparingarna även omfattar politiken.
Sverigedemokraterna föreslår
• att justera det belopp i landstingets arvodesreglemente som utgår från riksdagsmannaarvodet till att utgå
från prisbasbeloppet istället
• att resurstilldelningen per mandat för anställningar halveras
24
Bilaga § 119 d
25
Bilaga § 119 d
26
Bilaga § 119 d
27
Bilaga § 119 d
Redogörelse för ekonomiska skillnader mot majoriteten (tkr)
Kostnader
Akademiska sjukhuset
Kortare vårdköer
Högre löner för sjuksköterskor och låglönegrupper
Barnmorskor sommartid
Avveckling av Enheten för transkulturell psykiatri (ETP)
Minskade tolkkostnader
Summa
Primärvården
Avveckling av Cosmos
Minskade tolkkostnader
Utökat anslag för kunskapsspridning om oönskade graviditeter, abort och
sexuellt överförbara sjukdomar
Summa
+20 000
+10 000
+1 000
–2 600
–2 300
+26 100
–5 194
–30
+500
–4 724
Habilitering och hjälpmedel
Forskning och utveckling
Minskade tolkkostnader
Centrum för hälsa och integration
Summa
–3 000
–1 300
–5 426
–9 726
Folktandvården
Forskning och utveckling
HBT-certifiering
Vård till tillståndslösa utlänningar
Summa
–1 500
–25
–80
–1 605
Kultur- och utbildningsnämnden
Minskat ekonomiskt stöd till studieförbunden
Minskat ekonomiskt stöd till Upplandsmuseet
Minskat ekonomiskt stöd till Wiks folkhögskola
Minskat ekonomiskt stöd till Nordens folkhögskola Biskops-Arnö
Svensk och uppländsk kultursatsning
Halvering av enprocentsregeln
Summa
–9 400
–4 000
–14 725
–1 164
+1 000
–6 200
–34 489
Regional verksamhet
Utträde ur Mälardalsrådet
Regionförbundet, effektivisering
Summa
–550
–10 360
–10 910
28
Bilaga § 119 d
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Avveckling av asylsamordnare
Utökat anslag för arbetet med mansfrid
Inget sprututbytesprogram
Summa
–350
+500
–3 000
–2 850
Centrala förtroendemannakostnader
Sänkta arvoden i landstingsfullmäktige inklusive presidiet
Sänkta arvoden i landstingsstyrelsen
Sänkta arvoden inom landstingsrådsorganisationen
Sänkta bidrag till partigrupperna inklusive utbildningsstöd
Minskat ekonomiskt stöd till partipolitiska ungdomsförbund
Avveckling av utskottet för demokrati, jämställdhet och integration
Sänkta övriga förtroendemannakostnader under landstingsstyrelsen
Summa
–1 000
–850
–10 300
–700
–200
–450
–200
–13 700
Landstingets resurscentrum
Vård till tillståndslösa utlänningar
Summa
–2 000
–2 000
Landstingets ledningskontor
Minskade tolkkostnader
Summa
–2 500
–2 500
Landstingsstyrelsen
Minskade anslag till Samordningsförbundet
Summa
–2 800
–2 800
Totalt
–59 204
29
Bilaga
§ 121 a
2015-06-02
Förtroendemannaorganisation 2016-
Bilaga § 121 a
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 FÖRSLAG NY ORGANISATION ___________ FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE
DEFINIERAT. 2 LANDSTINGSSTYRELSEN __ FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. Uppdrag
4 Ägarstyrning – Hälso- och sjukvård
4 3 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- / FOUU-UTSKOTT ____________________ 5 Uppdrag
5 Uppdragsstyrning – Hälso- och sjukvård
5 4 SJUKHUSSTYRELSEN________________________________________ 6 Uppdrag
6 Sjukhusstyrelse
6 5 VÅRDNÄMNDEN _____________________________________________ 7 Uppdrag
7 Uppdragsstyrning – Hälso- och sjukvård
7 6 FASTIGHETS-, TEKNIK- OCH SERVICENÄMNDEN ________________ 8 Uppdrag
8 2 (8)
Bilaga § 121 a
1 Förslag, ny organisation
3 (8)
Bilaga § 121 a
2 Landstingsstyrelsen
Uppdrag

















Uppsikt över övriga nämnders verksamhet
Systemägare
Landstingsplan och budget
Finansfrågor
Investeringar / upphandlingar
Arbetsgivarfrågor
Regional utveckling
Regional samverkan
Styr- och ersättningsfrågor och avtal inom regionvården
Samverkan med Uppsala universitet
Delta i samverkansnämnden och samverka inom sjukvårdsregionen
Strategiska fastighetsfrågor
Ägare av landstingets vårdverksamheter
Strategiska forsknings- och utbildningsfrågor
Strategiska IT-frågor
Rikssjukvård
Strategiska miljöfrågor
Ägarstyrning – Hälso- och sjukvård

Strategiska frågor rörande ersättningsmodeller

Övergripande controllerfunktion

Säkerställa ägarstyrningens övergripande krav på befolkningsfokus förenat med
kvalitet och effektivitet i produktionen.

Utveckla styrsystem och stödja ledarskap som främjar produktionsrationalitet.

Säkerställa kunskapsbaserad och strategisk styrning av verksamheterna rörande
ekonomi, personal, kommunikation, juridik, IT, investeringar, fastigheter, FoU
och övriga landstingsgemensamma resurser.
4 (8)
Bilaga § 121 a
3 Hälso- och sjukvårds- / FoUU-utskott
Uppdrag













Beredning av ersättningsmodeller
Beredning av regelböcker
Behovsanalyser
Kvalitetsfrågor
Samordning av länets hälso- och sjukvård
FoUU
Strategiska närvårdsfrågor
Folkhälsofrågor inklusive epidemiologiskt och annat kunskapsunderlag
Kunskapsstyrning
Prioritering
Hälsoekonomi
Uppföljning och analys
Omvärldsbevakning
Uppdragsstyrning – Hälso- och sjukvård

Skapa förutsättningar för att etablera samverkansmodeller som fungerar
rationellt för invånarna/patienterna och utnyttja landstingets samlade resurser på
ett mer optimalt sätt.

Ökat fokus på uppföljning av invånar- och patientorienterade mål och
kvalitetsaspekter. Tydlig utgångspunkt i befolkningsperspektivet.

Verka för länseffektiv vård genom att sträva efter decentraliserat
omhändertagande vid behov av återkommande vårdinsatser: äldre, personer med
psykosociala problem och rehabilitering, kroniskt sjuka samt förebyggande
insatser.

Utifrån samverkans- och samordningsperspektiv ha ett helhetsansvar för
strategiska frågor rörande hälso- och sjukvården.
Utskottet bör inte ges mandat att ta strategiska beslut inom hälso- och sjukvården
genom reglering i delegationsordningen.
5 (8)
Bilaga § 121 a
4 Sjukhusstyrelsen
Uppdrag















Vårdproduktion specialistvård: riks-, region- och länssjukvård
Uppdrag och verksamhet
Budget och ersättning
Upphandling LOV/LOU
Delta i närvårdssamverkan
Samarbete inom sjukvårdsregionen
Ge regionlandstingen insyn i verksamheten
Samarbete med Uppsala universitet
Produktionsstyrning
Upphandling av specialistvård
Systemägare
Investeringar
Arbetsgivarfrågor
FoUU
Uppföljning och analys
Sjukhusstyrelse

Verkställa uppdrag som ges av landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen.

Utveckla effektiv hälso- och sjukvård; kostnadseffektiv vård, som svarar mot
patientens behov, främjar patientmedverkan, betonar patientsäkerhet och främjar
ett bra samarbete med samarbetspartners inom sjukvårdsregionen, länet och
andra externa parter.

Iaktta sjukhusens uppdrag; bedriva rikssjukvård, regionsjukvård, länssjukvård
och utlandsvård, samt utbildning och forskning.

Främja styrning och ledarskap som ger goda resultat och god arbetsmiljö.

Ökat fokus på effektiv användning av sjukhusens samlade resurser samt
benchmarking.

Utveckla partnerskap i sjukvårdsregionen; som bidrar till kompetensutveckling
för alla parter, gemensamma vårdprogram, bättre personalförsörjning, stimulerar
FoUU-samarbete, it-kommunikation, utveckling av ersättningssystem samt
samverkan som ger förutsättning för tidig återgång till hemlandstingen.
6 (8)
Bilaga § 121 a
5 Vårdnämnden
Uppdrag












Vårdproduktion: primärvård, närvård, mobil hälso- och sjukvård, habilitering,
tandvård
Uppdrag och verksamhet
Budget och ersättning
Upphandling LOU/LOV
Delta i närvårdssamverkan
Samordning primärvård
Närvårdsutveckling; inklusive Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset
Samarbete med Uppsala universitet
Arbetsgivarfrågor
FoU-stöd
Utveckling
Uppföljning och analys
Uppdragsstyrning – Hälso- och sjukvård

Skapa förutsättningar för samverkan/samordning av vårdinsatser mellan länets
kommuner och landstinget, med bland annat en utbyggnad av mobil hälso- och
sjukvård.

Ökat fokus på att utveckla ersättningsformer som stödjer önskvärt beteende och
resultat, till exempel ersättningsformer som inriktas på patientfokus samt högre
produktivitet och effektivitet i verksamheten.

Ökat fokus på uppföljning av invånar- och patientorienterade mål och
kvalitetsaspekter. Tydlig utgångspunkt i befolkningsperspektivet.
7 (8)
Bilaga § 121 a
6 Fastighets-, teknik- och servicenämnden
Uppdrag
Nämndens uppdrag är att handha frågor som rör landstingets ägande och förvaltning av
fastigheter samt frågor som rör utveckling inom fastighets-, teknik- och
serviceområdena.












Drift och översyn av landstingets lokalbestånd
Genomförande av beslutade fastighetsprojekt
Löpande fastighetsfrågor
Tillämpningar av miljöprogrammet
Verksamhetsanknuten service
Landstingsservice
Energi
Transporter
Mat/kost
Upphandling
Städ
Utrustning
8 (8)
Bilaga § 121 b
Bilaga § 121 c
Kristdemokraterna befarar att den politiska omorganisationen kommer att leda till en ökad maktkoncentration och höga kostnader. Samtidigt anser vi att det är osäkert vad den här omorganiseringen ska leda till. Det är också viktigt att en politisk organisation inte förändras varje gång landstinget byter politisk majoritet utan att vi tillsammans strävar efter långsiktighet. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har mer eller mindre tillsammans styrt i över ett halvår nu och än så länge har det presenterats få förslag på visioner för landstinget. Att svaren på sjukvårdens utmaningar skulle vara att omorganisera den politiska organisationen har vi svårt att förstå. Vi Kristdemokrater tror snarare vore bra att ändra reglementen och styra om inom den befintliga organisationen än att riva upp och bilda något helt nytt. Om fullmäktige väljer att ändra organisationen anser vi att det är viktigt FoU, precis som idag och inte som i förslaget, ligger i ett separat utskott. Vi anser också att det blir otydligt med ett utskott som ska hantera strategiska hälso‐ och sjukvårdsfrågor. Hur det ska definieras är inte klart och kommer troligen leda till dubbelarbete. Denna oreda riskerar att förvärras av beredningarna under fullmäktige vars uppdrag också är oklara. Miriam Eriksson (KD) Bilaga § 121 d
Bilaga § 122
Landstingsstyrelsens sammanträde 2015-06-01
SÄRSKILT YTTRANDE
ÄRENDE NR 122: Införande av ledningssystem för kvalitet i landstinget
Landstingsstyrelsen beslutade 2015-03-03 att upphäva landstingsstyrelsens beslut från 2013-10-28,
om att införa ett ledningssystem för kvalitet i landstinget. Beslutet 3:e mars innebar att finansieringen
av det landstingsövergripande projektet, att utveckla landstingets ledningssystem i princip stoppades.
Istället för ett upphävande av det tidigare beslutet föreslog vi att det skulle revideras dock utan gehör
från majoriteten (S+MP+V). En revidering hade varit en mer naturlig hantering av frågan inte minst för
att flera tjänstemän arbetat intensivt och strukturerat med frågan sedan lång tid. I det tidigare beslutet
fanns tydliga riktlinjer med tidsplan och också en beslutad kostnad för införandet av ledningssystemet.
Vi noterar att det är bra att Landstinget i Uppsala län återigen ska arbeta med att införa ett
ledningssystem. Vi saknar såväl tidsplan som kostnad för det vidare arbetet med det kommande
ledningssystemet. Dessutom är vi inte övertygade att det nya beslutet uppfyller kraven i Socialstyrelsens
föreskrift 2011:9.
Nina Lagh (M)
Lena Lundberg (FP)
Miriam Eriksson (KD)
Bilaga § 123
Bilaga 4. Fördelning av andelskapital utifrån folkmängd i riket 31.12‐2014. 1), Folkmängd Andelskapital, Kronor Stockholm 2 198 044 2 198 044 Uppsala 348 942 348 942 Södermanland 280 666 280 666 Östergötland 442 105 442 105 Jönköping 344 262 344 262 Kronoberg 189 128 189 128 Kalmar 235 598 235 598 Gotland 57 255 57 255 Blekinge 154 157 154 157 Skåne 1 288 908 1 298 908 Halland 310 685 310 685 Västra Götaland 1 632 012 1 632 012 Värmland 274 691 274 691 Örebro 288 150 288 150 Västmanland 261 703 261 703 Dalarna 278 903 278 903 Gävleborg 279 991 279 991 Västernorrland 243 061 243 061 Jämtland 126 765 126 765 Västerbotten 262 362 262 362 Norrbotten 249 987 249 987 Summa: 9 747 355 9 747 355 Bilaga § 123
1) Källa: SCB Folkmängd 31.12 2014 Bilaga § 123
Bilaga 5a
Preliminär budget för 2016 samt kalkyl för 2017 och 2018, totalt
2016
Koordineringscentral
2017
2018
2884
Uppstart
Drift
7613
Sjukvårdspersonal
3149
Uppstart
Drift
14815
Medicinsk teknisk org.
Uppstart
Drift
Administration
1584
900
Uppstart
Drift
Projektledn, central /västerbotten. 2013‐15
Projketledning, västerbotten
Totalt:
1200
5022
1500
649
7422
7882
2000
26012
Bilaga § 123
Bilaga 5b
Preliminär budget 2016 0m 20 % av de ordinarie fasta kostnaderna för egen regi verksamhet
Fasta kostnader
Stockholm
Uppsala
Södermanland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
Summa:
3 150 000
915 327
420 000
1 215 260
210 000
420 000
420 000
224 113
350 000
2 030 000
560 000
2 520 000
210 000
210 000
350 000
700 000
560 000
1 352 593
2 466 711
2 897 186
4 830 811
%‐uell fördelning
av FK
12,11
3,52
1,61
4,67
0,81
1,61
1,61
0,86
1,35
7,80
2,15
9,69
0,81
0,81
1,35
2,69
2,15
5,20
9,48
11,14
18,57
20 % av FK
att inbetala 5 jan.
630 000
183 065
84 000
243 052
42 000
84 000
84 000
44 823
70 000
406 000
112 000
504 000
42 000
42 000
70 000
140 000
112 000
270 519
493 342
579 437
966 162
26 012 001
100
5 202 400
Bilaga § 124
Finanspolicy för
Landstinget i Uppsala Län
Beslutad av landstingsfullmäktige
2015-XX-XX
CK 2013-0363
Bilaga § 124
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING OCH SYFTE
1
LANDSTINGETS FINANSVERKSAMHET OCH FINANSIELLA MÅL
1
ANSVARSFÖRDELNING
1
Landstingsfullmäktige
Landstingsstyrelsen
Arbetsutskott
Ekonomidirektör
Finanschef
1
1
1
2
2
FINANSIERINGSRISK
2
Generella riktlinjer
Direktiv och riskmått
2
3
RÄNTERISK
3
Generella riktlinjer
Direktiv och riskmått
3
3
VALUTARISK
4
Generella riktlinjer
Direktiv och riskmått
4
4
KREDIT- OCH MOTPARTSRISK
4
Generella riktlinjer
Direktiv och riskmått
4
4
LIKVIDITETSHANTERING/CASH MANAGEMENT
5
Generella riktlinjer
Direktiv och riskmått
Etiska hänsynstaganden
5
5
5
ADMINISTRATIVA REGLER
6
Affärsprocesser
Tecknande av finansiella avtal
6
6
RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING
6
Rapportering till landstingsstyrelsen
6
Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län
Bilaga § 124
Inledning och syfte
Landstinget i Uppsala län (landstinget) ska på ett effektivt och säkert sätt förvalta de finansiella
medel som landstinget förfogar över (KL 8 kap 2-3a §§).
Syftet med finanspolicyn är att ange övergripande regler för hur finansverksamheten i landstinget
ska bedrivas. Detta inkluderar främst att:
 ange hur ansvaret för finansiella aktiviteter fördelas
 definiera och klargöra vilka finansiella risker landstinget är exponerat emot och hur dessa
ska hanteras
 fungera som vägledning i det dagliga arbetet för personal inom finansfunktionen.
Förvaltningen av medel avsatta för pensionsåtagandet omfattas inte av finanspolicyn utan regleras av
ett separat reglemente.
Denna policy ska löpande ses över och minst årligen fastställas av landstingsfullmäktige. Om
landstingets finansiella förutsättningar förändras avsevärt ska finanspolicyn omprövas. Avsteg från
denna finanspolicy kräver godkännande av landstingsfullmäktige.
Landstingets finansverksamhet och finansiella mål
Den finansiella hanteringen ska återspegla och stödja landstingets strategiska mål om att ha en god
ekonomisk hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling.
Landstingets finansiella risker ska begränsas samtidigt som en aktiv finansförvaltning ska eftersträva
god avkastning på överskottslikviditet och låg räntekostnad för lånade medel.
Målen för finansverksamheten är att:
 säkerställa landstinget betalningsförmåga på kort och lång sikt
 säkerställa tillgång till erforderlig finansiering till en acceptabel kostnad
 genom en aktiv förvaltning uppnå en god avkastning på landstingets överskottslikviditet
 de finansiella riskerna hålls inom acceptabla nivåer
 säkerställa riskhanteringen genom kontroll och rapportering.
Ansvarsfördelning
Ansvaret för finansverksamheten inom landstinget regleras av landstingets delegationsordning.
Ansvaret fördelas mellan landstingsfullmäktige, landstingsstyrelse och arbetsutskott,
ekonomidirektör och finanschef enligt nedan.
Landstingsfullmäktige



har det övergripande ansvaret för finanspolicyn och beslutar om revidering minst en gång
per år
beslutar om nya låneprogram och utökanden av befintliga låneprogram för innevarande
budgetår, till exempel banklån, certifikatprogram och obligationsprogram
beslutar om överföring av medel från pensionsförvaltning.
Landstingsstyrelsen


beslutar om överföring av medel till pensionsförvaltning
utser arbetsutskott.
Arbetsutskott




beslutar om utnyttjande av lånefaciliteter
beslutar om placeringar med löptid över ett år
bereder finansiella ärenden som t.ex. revidering av finanspolicy
ger stöd till ekonomidirektören och finanschefen vid taktiska beslut kring finansfrågor.
1 av 6
Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län
Bilaga § 124
Ekonomidirektör
Ansvarar för att:
 vid behov ta initiativ till och föreslå uppdatering av policyn till arbetsutskottet
 tillse att landstinget har en väl fungerande finansfunktion
 limiter och instruktioner finns upprättade för finansfunktionen
 besluta om placeringar upp till 150 MSEK med löptid under ett år
 rapportering till landstingsstyrelsen enligt denna policy genomförs.
Finanschef
Ansvarar för att:
 sammanställa och analysera landstingets finansiella risker
 hantera landstingets finansiella risker, t.ex. genom att ingå avtal om finansiella transaktioner
med landstingets motparter och att dessa sker inom ramen för finanspolicyn
 säkerställa tillgång till nödvändig finansiering baserat på landstingsplan och budget
 upprätthålla goda kontakter och företräda landstinget gentemot banker och
finansieringsinstitut
 sträva efter att uppnå bästa möjliga villkor för upplåning, betalningar och andra finansiella
tjänster
 upprätta beslutsunderlag för finansiella frågor
 säkerställa kvalitet i finansiella rapporter
 ta fram likviditetsprognoser och rapporter.
Finansieringsrisk
Med finansieringsrisk, ibland kallat refinansieringsrisk, avses risken att inte erhålla ny finansiering,
att en befintlig finansiering ej kan ersättas med en ny eller att finansiering sker till en ovanligt hög
kostnad.
Normalt vid upptagande av finansiering gäller att kreditmarginalen ökar med löptiden på
finansieringen. Målsättningen är att säkerställa tillgång till det lånekapital som krävs enligt fastställd
landstingsplan och budget och samtidigt beakta totalkostnaden för den finansiering och de
kreditlöften som krävs för uppfyllande av denna policy.
Ansvaret för lånehanteringen fördelas mellan landstingsfullmäktige, arbetsutskott och
finansavdelningen med ekonomidirektören och finanschefen. Landstingsfullmäktige fattar beslut om
upprättandet av nya eller förändring av befintliga låneprogram, till exempel obligationsprogram eller
lånefaciliteter hos Kommuninvest. Inom ramen för befintliga program fattar arbetsutskottet sedan
beslut om vilka volymer av respektive program och faciliteter som får nyttjas av finansfunktionen.
Det operativa ansvaret för att landstingets tillgängliga kassa och låneprogram utnyttjas på bästa sätt,
enligt ovan beskrivna ansvarsfördelning, har finanschefen som också utför transaktionerna i
marknaden.
Generella riktlinjer
I syfte att begränsa finansieringsrisken ska landstinget eftersträva krediter med lång löptid och en
jämn förfallostruktur av befintliga lån. Merparten av den långsiktiga finansieringen bör ske utanför
banksektorn på grund av landstingets goda kreditvärdighet, till exempel genom obligationsprogram
på kapitalmarknaden, för att minimera kostnaden. Landstinget bör eftersträva en god diversifiering
mellan olika finansieringskällor.
Landstinget ska sträva efter att avtal omförhandlas i god tid. Målsättningen är att ersätta utnyttjade
krediter och lån senast 6 månader innan förfall. Landstinget bör löpande bevaka förfallostrukturen
och proaktivt arbeta med att utvärdera olika strategier för hur förfallen kan hanteras, till exempel att
obligationer köps tillbaka och nya emitteras eller att banklån omförhandlas eller förlängs. För att
2 av 6
Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län
Bilaga § 124
ytterligare begränsa finansieringsrisken bör outnyttjade säkerställda kreditlöften (backup-faciliteter)
finnas.
För att minska kostnaden för finansiering bör landstinget kontinuerligt utvärdera olika
finansieringsformer samt hålla en ändamålsenlig volym på backup-faciliteter.
Direktiv och riskmått
Diversifiering av finansieringskällor
Upplåning får ske i form av banklån, certifikat, obligationer och reverser i börsregistrerad eller
onoterad form, såväl på den svenska som på den internationella kapital- och/eller kreditmarknaden.
För lån upptagna i utländsk valuta, se Valutarisk. Återköp av emitterade värdepapper får ske som en
del i landstingets skuldförvaltning.
Likviditetsreserv
För att begränsa finansieringsrisken, det vill säga täcka upp för förfall och prognostiserade
betalningar, ska landstinget upprätthålla en likviditetsreserv, se definition nedan, som ackumulerat
ska:
 för de närmaste 180 dagarna täcka alla kända nettobetalningar och finansiella nettoflöden.
Likviditetsreserv definieras som summan av: kassa och bank, outnyttjade backup-faciliteter och
kontokrediter samt avvecklingsbara kortfristiga placeringar (exklusive ställda säkerheter för
derivatpositioner, så kallade collaterals).
Likviditetsreserven ska mätas månadsvis över de närmsta 12 månaderna med beaktande av
kommande låneförfall, förväntade investeringar och utdelningar, prognostiserat kassaflöde samt
förfall av backup-faciliteter.
Diversifiering av låneförfall
För att sprida risken för att behöva emittera obligationer, omförhandla lån eller förlänga backupfaciliteter vid ogynnsamma marknadsförhållanden, får vid var tid maximalt:
 33 % av befintlig nettoskuld förfalla inom det närmsta året och
 50 % av befintlig nettoskuld förfalla inom 2 år.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att räntekostnaden för existerande och framtida finansiering påverkas negativt
av förändrat ränteläge.
Målsättningen med ränteriskhanteringen är att erhålla en över tid låg räntekostnad samtidigt som
ränteprofilen anpassas mot den ekonomiska planen.
Generella riktlinjer
I syfte att hantera räntekostnaden och ränterisken bör landstinget kontinuerligt utvärdera befintlig
skuldportfölj inklusive derivat mot aktuell räntekurva på marknaden. Landstinget bör söka den
ränteprofil som anses lämplig med hänsyn till totalkostnad och gällande affärsplan.
Finanschefen bör löpande föra diskussion med ekonomidirektören om möjliga och lämpliga
förändringar av ränteprofilen och vara överens innan större justeringar av ränteprofilen genomförs.
Direktiv och riskmått
Det är tillåtet att använda räntederivat för att förändra räntebindningstiden för finansförvaltningen i
syfte att anpassa ränteprofilen. Att aktivt gå in och ur positioner enbart i syfte att tjäna pengar, så
kallad ”trading”, är dock inte tillåtet.
3 av 6
Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län
Bilaga § 124
Landstingets ränteprofil regleras via avvikelsemandat kopplat till tidsfickor, se diagram nedan, som
beskriver den procentuella fördelningen av ränteförfallen i förhållande till den totala finansiella
skuldvolymen. Fördelningen ska uttryckas som en nettoposition av de ränteförfall som finns i
ränteportföljen, det vill säga räntebindningen i lån inklusive räntederivat.
Tidsintervall, månad Min, %
0-6
20
6-24
20
>24
10
Max, %
60
50
40
Utgångspunkten för räntebindningsberäkning bygger på följande principer:
 Rörlig ränta är klassificerad som bunden till nästa rullningsdag/räntejusteringsdag.
 Fast ränta i lån eller swap är klassificerad som bunden till förfallodag.
 Optioner räknas in till sitt deltavärde, t.ex. en köpt cap med delta 0,5 och underliggande
100 MSEK räknas som 0,5*100 = 50 MSEK bundet till aktuell lösenränta.
Valutarisk
Med valutarisk avses risken för negativ påverkan av resultat-, balansräkning eller kassaflöde på
grund av förändringar i valutakurser.
Generella riktlinjer
Landstingets exponering mot valutarisk uppstår främst vid avtal med internationella aktörer och
genom lån eller tillhörande räntebetalningar. Eftersom ingen betydande exponering finns i den
underliggande verksamheten bör landstinget enbart låna pengar i utländsk valuta ur totalkostnadseller diversifieringssyfte avseende finansieringskällor.
Direktiv och riskmått
Nedanstående exponeringar i utländsk valuta ska kurssäkras om de överstiger motvärdet 5 MSEK.
 Lån och tillhörande räntebetalningar.
 Betalningar kopplade till andra bekräftade kontrakt.
Exponeringar under 5 MSEK kan säkras efter bedömning av riskläge och kostnad för säkring.
Med kurssäkring avses användandet av antingen valutaterminer, räntevalutaswappar eller matchning
mellan flöden eller tillgångar och skulder (inklusive kontobalanser).
Kredit- och motpartsrisk
Med kreditrisk och motpartsrisk avses i denna policy enbart risken relaterad till finansiella
transaktioner. Kreditrisk definieras som risken för att landstinget ej får tillbaka placerat belopp och
upplupen ränta av låntagaren. Kreditrisk kan endast uppstå vid placering av landstingets likviditet.
Med motpartsrisk menas att motparten ej kan fullfölja sina åtaganden och uppstår då landstinget har
ett icke-säkerställt positivt nettomarknadsvärde i derivat mot en motpart.
Generella riktlinjer
Inom ramen för landstingets finansförvaltning kan derivatavtal ingås som en naturlig del av den
löpande verksamheten. Landstinget bör därför kontinuerligt se över sina exponeringar per motpart
och bevaka kreditvärdigheten på dessa för att inte riskera att exponeringen blir oväntat stor mot
någon motpart.
Direktiv och riskmått
Kreditrisker begränsas genom regler för vilka placeringar som är tillåtna, se
Likviditetshantering/Cash Management.
4 av 6
Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län
Bilaga § 124
Landstinget ska ha ISDA-avtal med samtliga motparter som derivataffärer görs med. Landstinget
kan också, för att ytterligare minska motpartsriske,n ingå CSA-avtal (avtal som reglerar hanteringen
av säkerheter ställda för nettomarknadsvärdet).
Tillåtna motparter vid ingång av derivat är motparter som innehar rating enligt Standard & Poor’s A
eller bättre. Om motpartens rating försämras till under BBB+ och det saknas CSA-avtal så ska
utestående derivat med motparten snarast möjligt stängas. Beslut om tidpunkt för stängning fattas av
ekonomidirektören.
Likviditetshantering/Cash Management
Cash management handlar i detta sammanhang främst om processer kring interna och externa
betalningar men inkluderar också kontohantering och bankadministration.
Det övergripande målet för landstingets cash management är att se till att kontostrukturer och
betalningslösningar är uppsatta på ett rationellt sätt och att bankadministration hanteras
kostnadseffektivt.
Generella riktlinjer
Landstinget erhåller merparten av sina icke-finansiella inbetalningar i samband med
skattebetalningar månadsvis och har löpande utbetalningar, varför kassabalansen följer ett
sågtandsmönster. För att minimera kostnaden för nettoskulden bör landstinget sträva efter att kassan
balanseras mot existerande skulder så att kassan minimeras. Detta åstadkoms till exempel genom att
utnyttja kontokrediter och prognoser på likviditetsutvecklingen.
Direktiv och riskmått
Finansfunktionen ska säkerställa att landstinget har fungerande kontosystem och att dessa
regelbundet ses över utifrån landstingets behov av funktionalitet och kostnadsnivå.
Det är tillåtet att göra placeringar av överskottslikviditet. Placeringar, om andra än som säkerhet för
derivat, får endast göras i SEK och ska i första hand göras på löptider i syfte att möta planerade
utbetalningar eller möjliga tillfällen att lösa externa lån. Placeringar med löptid över ett år ska
godkännas av arbetsutskottet.
Placeringar är endast tillåtna i:
 nordiska banker/bankpapper med lägst rating A enligt Standard & Poor’s
 nordiska säkerställda bostadsobligationer
 värdepapper utgivna av svenska staten, kommuner eller landsting
 värdepapper utgivna av svenska statens helägda bolag
 värdepapper utgivna av kommunalt helägda bolag med antingen rating K-1 eller minst A
enligt Standard & Poor’s.
 likvida väldiversifierade räntefonder i SEK med lägst genomsnittligt kreditbetyg - A enligt
Standard & Poor’s.
Etiska hänsynstaganden
Landstinget ska investera sitt kapital efter principer som syftar till ett långsiktigt företagande
med största möjliga hänsyn till miljökonsekvenser, respekt för medmänniskor och minimera
risken för allmänhetens hälsa. Därför ska landstinget inte genomföra placeringar i företag vars
omsättning till mer än 1 % utgörs av tillverkning, distribution eller marknadsföring avseende
vapen, tobak, alkohol, pornografi eller kommersiell spelverksamhet.
5 av 6
Finanspolicy för Landstinget i Uppsala län
Bilaga § 124
Landstinget ska inte genomföra placeringar i fonder som till mer än 5 % består av bolag vars
huvudsakliga omsättning (50 %) kommer från fossila bränslen. Denna femprocentsregler ska
även tillämpas på eventuella direktinnehav.
Landstingets kapital ska heller inte investeras i företag som kränker arbetsrättsliga villkor
eller likabehandling av arbetskraft på grund av etnisk eller religiös tillhörighet, kön,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsidentitet/köns uttryck i enlighet med
svenska diskrimineringslagstiftningen, Förenta Nationernas konventioner eller Internationella
arbetsorganisationens (ILO) konventioner om bland annat diskriminering av arbetskraft,
tvångsarbete, barnarbete, fackligt engagemang och politiska åsikter.
Möjligheten att tillämpa en positiv urvalsprocess där placeringar väljs som aktivt främjar
mänskliga rättigheter, förnyelsebar energi, miljö och god affärsetik ska övervägas.
Administrativa regler
Nedan beskrivs ett antal administrativa regler som gäller i samband med finansverksamhetens
affärsprocesser, betalningar och tecknande av avtal.
Affärsprocesser
Affärsavslut gällande lån, placeringar och derivat får göras av finanschefen eller ekonomidirektören.
Nödvändig attestering av affärsavslut ska göras av två personer i förening, dock inte av den person
som gjort affären. Affären ska därefter stämmas av mot avräkningsnota från motparten av annan
person än den som utfört affären.
Betalningar kopplade till finansiella transaktioner ska utanordnas av två i förening, dock inte av den
person som gjort affären.
Tecknande av finansiella avtal
Vid upprättande av nya kredit- och derivatramavtal ska landstingets jurist anlitas för att säkerställa
dokumentationens juridiska status.
Rapportering och uppföljning
Syftet med rapportering och uppföljning är att:
 säkerställa att denna finanspolicy efterlevs
 kontrollera de finansiella riskerna
 hålla landstingsstyrelsen uppdaterad om landstingets finansnetto, finansiella risker och
finansiella ställning.
Rapportering till landstingsstyrelsen
Rapportering ska ske utan dröjsmål till arbetsutskottet om något av givna direktiv eller riskmått i
denna policy överskrids.
Rapportering ska även ske månadsvis till landstingsstyrelsen enligt vid var tid gällande rapportmall.
Samtliga limiter och riskmått enligt denna policy samt uppföljning av räntekostnader och
ränteintäkter ska ingå i ovanstående rapport.
6 av 6
Bilaga § 125
Placeringspolicy för
pensionsmedelsförvaltning
Landstinget i Uppsala län
Beslutad av landstingsfullmäktige
2015-XX-XX
CK2013-0364
Bilaga § 125
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ANSVARSFÖRDELNING
1
Landstingsfullmäktige
Landstingsstyrelsen
Arbetsutskott
Ekonomidirektör
Finanschefen
1
1
1
1
1
PENSIONSMEDELSFÖRVALTNING
2
Bakgrund
Mål och syfte med pensionsmedelsförvaltningen
Tillåtna tillgångsslag
Räntebärande placeringar
Aktieplaceringar
Alternativa investeringar
Riktlinjer för strukturerade produkter
Tillgångsfördelning
Jämförelseindex
Etiska hänsynstaganden
Rapportering
Motparter
2
2
2
2
2
3
3
3
3
4
4
4
Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning i Landstinget i Uppsala län Bilaga
§ 125
Ansvarsfördelning
Landstingsfullmäktige
Det är landstingsfullmäktiges ansvar att:
 fastställa placeringspolicyn och besluta om revidering
 besluta om överföring av medel från pensionsförvaltningen.
Landstingsstyrelsen
Landstingsstyrelsen bär det övergripande ansvaret för att landstingets tillgångar och skulder förvaltas i
enlighet med denna policy.
Det är landstingsstyrelsen ansvar att:
 besluta om överföring av medel till pensionsförvaltning
 utse ett arbetsutskott
Arbetsutskott
Det är arbetsutskottets ansvara att
 bistå landstingsstyrelsen i dess ansvarsområden enligt ovan och vad som annars framgår av
policyn
 bereda finansiella ärenden som till exempel revidering av placeringspolicyn
 ge stöd till ekonomidirektören och finanschefen vid taktiska beslut kring finansfrågor.
Ekonomidirektör
Det är ekonomidirektörens ansvar att:
 vid behov ta initiativ till och föreslå uppdatering av policyn till landstingsstyrelsens
arbetsutskott
 rapportering avseende pensionsmedelsportföljen till landstingsstyrelsen enligt denna policy
genomförs
 tillse att landstinget har en väl fungerande finansfunktion
 besluta om anlitande av eventuella externa förvaltare
 besluta om att avveckla förvaltare som inte uppfyller landstingets krav.
Finanschefen
Det är finanschefens ansvar att:
 rebalansera den totala portföljen i förvaltningen av pensionsmedlen i de fall gränsvärdena för
något av tillgångsslagen under- eller överskrids
 upprätthålla goda kontakter och företräda landstinget gentemot anlitade externa aktörer
 upprätta beslutsunderlag i finansiella frågor
 ombesörja att rapporter avseende pensionsmedelsportföljen produceras
 säkerställa kvaliteten i rapporteringen
 bevaka förvaltningen samt föreslå förändringar av aktuell placeringsinriktning och löpande
utvärdera utfallet av den externa förvaltningen.
1 (5)
Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning i Landstinget i Uppsala län Bilaga
§ 125
Pensionsmedelsförvaltning
Bakgrund
Landstingets totala pensionsåtagande består av summan av de nuvärdesberäknade framtida
pensionsutbetalningarna, upptaget som ansvarsförbindelse samt avsättningar till pensioner i
balansräkningen. Pensionsutbetalningar kommer att utgöra en likviditetsbelastning framöver och
varierar år från år. Landstinget har därför avsatt medel för att möta den extra likviditetspåfrestningen
som detta innebär. De tillgångar som ingår i dessa medel benämns nedan ”portföljen”.
Placeringsreglerna gäller även för övrig långsiktig förvaltning.
Mål och syfte med pensionsmedelsförvaltningen
Mål och syfte med pensionsmedelsförvaltningen är att långsiktigt ha möjlighet att hantera den extra
likviditetsbelastning som utbetalningarna till pensioner kommer att innebära.
Tillåtna tillgångsslag
Portföljens medel får placeras i följande tillgångsslag:
 svenska och utländska räntebärande värdepapper
 svenska och utländska aktier
 likvida medel
 alternativa investeringar.
Placering får ske i aktie- och räntefonder som står under Finansinspektionens tillsyn eller motsvarande
tillsyn i annat land och vars inriktning i allt väsentligt överensstämmer med denna placeringspolicy.
Strukturerade produkter är i vissa fall tillåtna och ska hänföras till det tillgångsslag som exponeringen i
huvudsak avser.
Räntebärande placeringar
Med räntebärande värdepapper avses svenska och utländska penningmarknadsinstrument, obligationer
eller skuldförbindelser, inklusive depåbevis för sådana värdepapper. Investering får göras i fonder.
Ränterisk är ett mått på hur avkastningen på en räntebärande tillgång påverkas av en förändring av
marknadsräntan. Ränterisken begränsas genom att durationen i portföljen maximalt får uppgå till 5 år.
Med kreditrisk avses risken att en emittent inte kan svara upp mot sina betalningsåtaganden, exempelvis
till följd av en betalningsinställelse. Kreditrisken begränsas genom att portföljen endast får investera i
väldiversifierade fonder som innehar värdepapper med en genomsnittlig rating motsvarande minst
investment grade (fyra högsta ratingkategorierna enligt Standard & Poor’s/Moody’s).
Räntebärande placeringar i annan valuta än SEK ska vara valutasäkrade.
Aktieplaceringar
Med aktier avses svenska och utländska aktier handlade på reglerad marknadsplats samt aktierelaterade
instrument, exempelvis svenska och utländska depåbevis, konvertibla skuldebrev samt teckningsrätter.
Investeringar i tillgångsslaget aktier får ske genom investeringar i fonder och strukturerade produkter.
Vid investeringar i aktier ska allmänt vedertagna principer om diversifiering inom och mellan olika
aktiemarknader beaktas.
Investeringar i aktier noterade i annan valuta än SEK valutasäkras ej.
2 (5)
Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning i Landstinget i Uppsala län Bilaga
§ 125
Alternativa investeringar
Alternativa investeringar definieras i denna policy såsom investeringar som risk- och
avkastningsmässigt skiljer sig från traditionella aktie- och ränteplaceringar. Exempel på alternativa
tillgångar är hedgefonder, råvaror och private equity. Genom att investera i tillgångar som uppvisar låg
korrelation med den befintliga portföljen kan den totala portföljrisken reduceras och avkastningen höjas.
Placering i alternativa investeringar sker genom fonder eller strukturerade produkter.
Riktlinjer för strukturerade produkter
Belopp som placeras i strukturerad produkt ska till 95 procent vara kapitalskyddat. Vald emittent ska ha
lägst kreditrating A/A2 enligt Standard & Poor’s respektive Moody’s. Sammanlagt högst fem procent av
portföljen får placeras i strukturer emitterade av en och samma emittent.
Tillgångsfördelning
Normalfördelningen anger den långsiktiga tillgångsfördelningen. Vid beräkning av portföljens värde och
limit ska portföljens tillgångar värderas med ledning av gällande marknadsvärde.
Procenttalen i följande tabell anger limiter för lägsta och högsta andel som respektive tillgångsslag får
utgöra av portföljens totala marknadsvärde. I tabellen framgår även normalfördelningen.
Tillgångsslag
Portföljen totalt (%)
Min
Normalfördelning Max
Räntebärande värdepapper
30
60
80
Aktier
20
40
50
0
0
25
15
50
30
0
-
20
varav svenska aktier
varav utländska aktier
Alternativa investeringar
Högsta andelen likvida medel kan vara 20 procent med undantag för tillfällig omallokering. Om limit
överskrids ska tillgångar avyttras i motsvarande mån så snart det lämpligen kan ske, dock senast inom
60 dagar efter överträdelsen, varvid skälig hänsyn ska tas till den risk som överskridandet innebär för
portföljen som helhet. Motsvarande gäller om limit underskrids, varvid tillgångar anskaffas så snart det
lämpligen kan ske. Vidare ska över- respektive underskridandet rapporteras snarast till
landstingsstyrelsen.
Jämförelseindex
Som benchmark för portföljen ska följande index användas:
Tillgångsslag
Index
Andel av portföljens
sammanlagda index
Räntebärande värdepapper
OMRX Bond
60 %
Svenska aktier
SIXPRX
25 %
Utländska aktier
MSCI World Net (uttryckt i
SEK)
15 %
3 (5)
Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning i Landstinget i Uppsala län Bilaga
§ 125
Etiska hänsynstaganden
Landstinget ska investera sitt kapital efter principer som syftar till ett långsiktigt företagande med
största möjliga hänsyn till miljökonsekvenser, respekt för medmänniskor och minimera risken för
allmänhetens hälsa. Därför ska landstinget inte genomföra placeringar i företag vars omsättning
till mer än 1 % utgörs av tillverkning, distribution eller marknadsföring avseende vapen, tobak,
alkohol, pornografi eller kommersiell spelverksamhet.
Landstinget ska inte genomföra placeringar i fonder som till mer än 5 % består av bolag vars
huvudsakliga omsättning (50 %) kommer från fossila bränslen. Denna femprocentsregler ska
även tillämpas på eventuella direktinnehav.
Landstingets kapital ska heller inte investeras i företag som kränker arbetsrättsliga villkor eller
likabehandling av arbetskraft på grund av etnisk eller religiös tillhörighet, kön,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsidentitet/köns uttryck i enlighet med
svenska diskrimineringslagstiftningen, Förenta Nationernas konventioner eller Internationella
arbetsorganisationens (ILO) konventioner om bland annat diskriminering av arbetskraft,
tvångsarbete, barnarbete, fackligt engagemang och politiska åsikter.
Möjligheten att tillämpa en positiv urvalsprocess där placeringar väljs som aktivt främjar
mänskliga rättigheter, förnyelsebar energi, miljö och god affärsetik ska övervägas.
Rapportering
Rapporteringens syfte är att informera om portföljens resultat och portföljens exponering i relation till de
fastställda limiterna i dessa finansiella riktlinjer.
Finansfunktionen ska två gånger per år till arbetsutskottet lämna rapport som åtminstone ska innehålla
uppgift om:
 avkastning under perioden och under året
 procentuell exponering av innehav uppdelat på tillgångsslag
 avkastning för jämförelseindex
 portföljens risk och riskjusterade avkastning
 ränteportföljens duration
 större förändringar under perioden.
Senast tio bankdagar efter månadens utgång bör extern förvaltare rapportera till landstingets
finansfunktion. Nedanstående punkter är önskvärda inslag i rapporteringen:
 marknads- och anskaffningsvärden
 avkastning under månaden, under året samt från portföljens start
 procentuell fördelning på olika tillgångsslag
 innehav av värdepapper fördelat per tillgångsslag
 större förändringar under månaden
 eventuella avvikelser från placeringspolicyn, avvikelsens orsak samt vidtagen åtgärd/förslag till
åtgärd
 prestation relativt jämförelseindex
 riskjusterade nyckeltal.
Motparter
Godkända motparter vid förvaltning av kapital är:
 bolag som har tillstånd av Finansinspektionen för diskretionär portföljförvaltning avseende
finansiella instrument, eller motsvarande tillstånd inom EU
 bolag som har tillstånd av Finansinspektionen att driva fondverksamhet, eller motsvarande
tillstånd inom EU
4 (5)
Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning i Landstinget i Uppsala län Bilaga

§ 125
bolag som har tillstånd av Finansinspektionen att förvalta alternativa investeringsfonder, eller
motsvarande tillstånd inom EU.
Transaktioner ska ske enligt principen betalning mot leverans. Undantag från denna princip är tillåten
vid tillfällen då det normala förfarandet är annat, såsom vid nyemissioner och köp av fondandelar.
5 (5)
Bilaga § 127
2015-04-29
Dnr CK 2015-0218
Ekonomiavdelningen
Björn Larsson
Tfn 018-611 60 87
E-post [email protected]
Regelverk för hantering av under- respektive överskott i
verksamheterna
Genom en resultatregleringsmodell skapas ekonomiska incitament för bättre
resursutnyttjande och följsamhet till gällande regler, eftersom modellen ger möjlighet
att frångå ettårsperspektivet som idag gäller för budgeterade medel. Modellen kan
därigenom bidra till ett större ansvarstagande för verksamhetens (En verksamhet
motsvarar förvaltning, styrelse eller nämnd) resultat och medverka till ett effektivare
resursutnyttjande samt bidra till att uppnå god ekonomisk hushållning.
Värdering av resultat
Förutom det ekonomiska resultatet så ska verksamheten även utvärderas utifrån
måluppfyllelsen. Utvärdering bör ske av både prestationernas kvantitet och kvalitet samt
värderas mot det ekonomiska resultatet. Vid den årliga bokslutsberedningen görs denna
bedömning görs av landstingsrådsberedningen och utifrån detta lämnar
landstingsrådsberedningen förslag till landstingsstyrelsen om den ekonomiska
resultatregleringen.
Överskott/underskott (eget kapital)
Årets resultat (överskottet/underskottet) behålls slutligen, efter beslut av
Landstingsfullmäktige, inom verksamheten i form av eget kapital.
Begränsningar gällande eget kapital
Nämnders och styrelsers resultat behålls inte som eget kapital, med undantag för det
som sägs i ” Regler för ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och partier i
Landstinget i Uppsala län (mandatperiod 2015-2018)”, § 26.
Landstingsstyrelsens övergripande verksamheters (med undantag för Landstingets
resurscentrum) resultat behålls inte som eget kapital.
För verksamheter som får ha eget kapital gäller att det egna kapitalet maximalt får vara
plus/minus 3 procent av omsättningen.
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 127
2 (2)
Disponerande av positivt eget kapital
Landstingsstyrelsen beslutar om en verksamhet får disponera ett positivt eget kapital.
Nedanstående punkter är förutsättningar för ett utnyttjande av eget kapital.



Framställan om ianspråktagande sker till landstingsstyrelsen under innevarande
år.
Får ej vara kostnadsdrivande, det är alltså tänkt att användas för
engångskostnader.
Inför att beslut tas om att en verksamhet får utnyttja ett positivt eget kapital ska
hänsyn tas till landstingets totala ekonomi. Utnyttjande av positiva egna kapital
får inte äventyra en ekonomi i balans för landstinget.
Återställande av negativt eget kapital
Om en verksamhet befarar att få negativt eget kapital ska en åtgärdsplan, för hur
verksamhetens ekonomiska ställning ska återställas, lämnas in till landstingsstyrelsen.




Underskott ska vara återställt inom 2 år.
Åtgärder för återställande ska tydligt redovisas i samband budgeten
Återställandet ska ligga som en enskild post i respektive års budget
Landstingsstyrelsen kan besluta om avvikelse avseende tiden för återställande.
Internränta på eget kapital, investeringar och lager
Summan av en verksamhets ingående balans för anläggningstillgångar (förutom mark
och fastigheter som hanteras i särskild ordning), varulager och eget kapital ligger till
grund för beräkning av internränta.
Varulager, anläggningstillgångar och ett negativt eget kapital betraktas som ett lån från
ägaren och för detta ska en verksamhet betala internränta.
Om ett positivt eget kapital överstiger summan av anläggningstillgångar och varulager
erhåller verksamheten en internränteintäkt.
Den internränta som SKL tar fram ska tillämpas för beräkning av ränteintäkter
respektive räntekostnader.
Varuförsörjningen undantas från beräkningar av internränta.
Bilaga § 135
2015-06-01
Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Birgitta Pleijel
Tfn 018 – 611 33 92
E-post [email protected]
Dnr CK 2015-0167
Landstingsstyrelsen
Remissyttrande angående SOU 2015:17 För kvalitet – med
gemensamt ansvar, försäkringsmedicinska fördjupade
utredningar på beställning av Försäkringskassan
Sammanfattande överväganden
Landstinget i Uppsala län instämmer inte i utredningens förslag att landstingen ska
ansvara för att utföra de försäkringsmedicinska fördjupade utredningarna i egen regi
eller genom att upphandla dessa av privata aktörer.
Landstinget förordar i första hand är att Försäkringskassan antingen bygger upp en egen
organisation, som har ansvaret för att utföra dessa fördjupade utredningar, alternativt att
Försäkringskassan upphandlar utredningar av privata aktörer.
Om landstingen får ansvaret bör utredningarna samordnas regionalt inom
sjukvårdsregionen. Detta kan ge stordriftsfördelar, mindre administration och ett större
utbud.
Eftersom landstinget föreslår att Försäkringskassan återtar ansvaret väljer landstinget att
inte kommentera utredningens förslag om lagförändring, vars syfte är att landstingen
ska ha ansvaret.
Konsekvenser för landstinget
Landstinget i Uppsala län har upphandlat leverantörer av särskilt läkarutlåtande (SLU)
och teambaserad fördjupad medicinsk utredning (TMU) enligt lagen om valfrihetsystem
(LOV). Tanken med denna form av upphandling är dels att ge patienterna möjlighet att
välja leverantör och dels skapa en flexibilitet av vårdgivare som önskade ta på sig
uppdraget.
Erfarenheterna har dock visat att målgruppen patienter befinner sig generellt i en utsatt
situation och det har medfört ett administrativt merarbete att patienterna ska välja
leverantör. Det är Försäkringskassan som har beslutat att en utredning ska genomföras
och hur detta ska gå till, så patientens upplevelse av valmöjligheter är marginell. Oftast
vill patienten ha en vårdgivare som är i geografisk närhet. Eftersom antalet leverantörer
i Uppsala län minskat med åren blir det för många patienter en lång resväg för att
genomföra undersökningarna.
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 135
2 (3)
Landstinget har uppmuntrat vårdgivare i egen regi att utföra fördjupade utredningar.
Intresset har dock varit svalt. Den enda vårdgivare landstinget har haft under en
begränsad period i offentlig regi har varit Arbets- och miljömedicin vid Akademiska
sjukhuset. De skäl som vårdgivare i egen regi anger är att de inte har intresse av att
utföra utredningar på beställning av Försäkringskassan och som ofta handlar om
underlag för beslut om rätten till ersättning. De vill primärt utföra utredningar inom sina
specialområden till grund för behandling och de anser det vara tillräckligt med de intyg
de redan är lagstadgade att utföra.
De vårdgivare som landstinget har upphandlat är privata företag utan annat avtal med
landstinget och som inte heller alltid har sin huvudsakliga verksamhet i länet utan enbart
hyr lokaler här. De är inte heller alltid fasta team utan huvudleverantören hyr in
underleverantörer just för detta uppdrag. Det har i perioder funnits några
företagshälsovårdsenheter i länet som genomfört både TMU och SLU, men på grund av
bland annat brist på viss professionell kompetens har de inte alltid kunnat leverera
utredningar. Situationen är alltså skör och det sker ingen kompetensöverföring till
vårdgivare i reguljär vård i konsten att utfärda intyg av god kvalitet. Eftersom det i
dagsläget endast finns vårdgivare belägna i Uppsala kommun, två för SLU med
psykiatrikerkompetens, en där kravet inte är denna kompetens och två som kan utföra
TMU är hela systemet mycket sårbart och det finns inte mycket att välja på för
patienten.
För landstinget centralt innebär dessa utredningar en omfattande administration såväl
vid beställning som fortlöpande kontakter med Försäkringskassan, bokföring,
upphandling av leverantörer och inte minst hantering av frekvent förekommande
klagomål från patienter på leverantörerna, samt avvikelser som Försäkringskassan
anmäler där kvaliteten brister. Landstinget är enbart en mellanhand i hantering av dessa
utredningar och ser inget mervärde i verksamheten för hälso- och sjukvården.
När landstingen år 2010 tog över ansvaret för utredningarna från Försäkringskassan
inom ramen för sjukskrivningsmiljarden initierades ett omfattande nationellt
utvecklingsarbete i samarbete mellan Försäkringskassan, landstingen och Sveriges
kommuner och landsting. Ett positivt resultat av detta var en gemensam utformning av
hur utredningarna ska gå till. En standardiserad manual utarbetades och det blev
koncensus i synen på vilka mätinstrument som skulle användas och vilken kompetens
som behövdes för att säkra kvaliteten i utredningarna. Med denna enhetliga modell
anser Landstinget i Uppsala län att Försäkringskassan med fördel kan återta ansvaret för
de försäkringsmedicinska fördjupade utredningarna.
Bilaga § 135
3 (3)
Ärendet har beretts av försäkringsmedicinsk strateg och avtalsansvarig för fördjupade
utredningar tillsammans med medicinsk rådgivare vid ledningskontoret tillika
kontaktperson till Försäkringskassan.
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Kerstin Westholm
T.f. landstingsdirektör
Bilaga § 136
2015-06-01
Enheten för analys och utveckling
Cecilia Ulleryd
Tfn 018-6116004
E-post [email protected]
CK 2015-0157
Socialdepartementet
Remissyttrande angående utredningen ”Trygg och effektiv
utskrivning från slutenvård”
Sammanfattande överväganden
Landstinget i Uppsala län är i huvudsak positiva till utredningens förslag. Framförallt är
det positivt ur patientsäkerhetssynpunkt att patienter kan skrivas ut så snart de är
färdigbehandlade. Det är en mycket angelägen förändring då enskilda individer riskerar
att bli sämre av onödig sjukhusvård. Utredningens förslag bedöms i stort kunna skapa
goda förutsättningar för framtida gott omhändertagande på rätt vårdnivå samt förbättrad
kommunikation mellan vårdnivåer. Nedan lämnas några synpunkter samt önskemål om
förtydliganden.
Utmaningar
 De föreslagna förändringarna är omfattande för både öppen och sluten vård.
Landstinget vill därför understryka vikten av det föreslagna nationella
utvecklingsprogrammet.
 Det utökade uppdraget för öppenvården ställer krav på rätt bemanning. Bristen
på allmänläkare, psykiatriker och sjuksköterskor utgör en betydande riskfaktor.
Staten bör genom olika insatser stödja landstingen i att klara en god
kompetensförsörjning.
 Inskrivningsmeddelandet inom 24 timmar ska innehålla en bedömning om
behov efter utskrivning. Det finns en risk att det kan leda till bristfällig kvalitet i
bedömningen som medför att meddelandet inte fyller avsedd funktion.
Förtydliganden i utredningen
 I utredningen finns äldre och vuxna omtalade, medan barn inte omnämns. Den
nya lagstiftningen bör innefatta även barn.
 Det är oklart i nuvarande definitioner om den lasaretts- eller sjukhusanslutna
sjukvården definieras som sluten eller öppen vård. En växande patientgrupp
skrivs ut från slutenvården till ett avancerat hemvårdsteam innan patienten ska
överföras till kommunen. Hur denna övergångstid ska hanteras i det nya
föreslagna systemet behöver förtydligas.
 De omfattande förändringar som föreslås för öppen och sluten vård medför krav
på såväl nya IT-lösningar som utveckling av nya arbetssätt, roller och
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 136
2 (2)



ersättningssystem. Utredningen bör ta i beaktande om det ska finnas en
införandefas/övergångsbestämmelser.
För att möjliggöra integration av IT system kan tydliga statliga direktiv behövas
avseende krav på informationsöverföring.
Utredningen bör förtydliga hur man ska gå tillväga vid utskrivning från
slutenvården av asylsökande (Migrationsverket är huvudman). Det behöver även
vara tydligt hur man går tillväga samt vem som har huvudmannaansvaret vid
utskrivning av a) nyanlända med uppehållstillstånd som ännu ej är folkbokförda
b) uppehållstillståndshavare kortare tid än ett år samt c) tillståndslösa.
Närståendes delaktighet vid utskrivning och samordnad individuell planering
bör lyftas fram. Närståendes kunskap om patienten kan ge en mer nyanserad bild
och förståelse för patientens tillstånd och situation.
Konsekvenser för landstinget
Patienter
Landstinget stödjer utredningens slutsats att förslaget medför förbättringar för patienter
genom kortare ledtider, ökad patientsäkerhet och minskad risk för återinläggningar.
Ekonomi
Landstinget stödjer utredningens slutsats att förändringarna inte kommer medföra någon
större besparing för landstinget då frigjorda slutenvårdsplatser kommer behövas för
andra patienter och för att minska överbeläggningar.
Modellen med fast vårdkontakt i öppenvården samt mer frekvent användning av
samordnade individuella planer kommer bli tidskrävande uppgifter för öppenvården.
Här behöver en ny roll skapas med nära koppling till utvecklingen av mobila
heminsatser. Uppgiften kräver god allmän och lokal kunskap om gränslinjen mellan
slutenvård, öppen vård och kommunal vård. En bedömning av bemanning och
resursbehov för att klara det nya uppdraget bör snarast göras.
Att betalningsansvaret endast träder i kraft när slutenvård och öppenvård uppfyllt sina
uppgifter kan, om man inte fullföljer sina uppgifter, leda till att landstinget drabbas
ekonomiskt. Landstinget bör därför tillse att det finns interna styrsystem som driver mot
att alla parter fullgör sina uppgifter. Landstinget bör även sträva efter mer flexibla
ersättningssystem som fortlöpande utvärderas när nya arbetsformer tas fram.
Samverkan
Inför en eventuell lagändring behöver landstinget och kommunerna i Uppsala län
snarast komma igång med planerings- och konsekvensbedömningsarbete med
målsättning att öka, tydliggöra och förbättra vår samverkan.
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordföranden
Kerstin Westholm
T.f. landstingsdirektör
Bilaga § 137
2015-06-01
Landstinget Uppsala län
Patientnämnden
Marie-Charlotte Stenborn Gustavsson
Tfn 018-611 60 49
E-post [email protected]
Dnr 2015-0017A
CK 2015-0136
Socialdepartementet
Regeringskansliet
Stockholm
Remissyttrande angående delbetänkande Sedd, hörd och
respekterad (SOU 2015:14)
Sammanfattande överväganden
Landstinget i Uppsala län anser att det är positivt att denna utredning är gjord och lägger
fokus på att patienternas och närståendes klagomål och synpunkter ska tas tillvara i
hälso- och sjukvården. Landstinget instämmer i huvudsak i utredningens förslag.
En kulturförändring behövs inom vården för att klagomål från patienter och närstående
ses som något positivt av vårdgivare, en möjlighet till att göra förbättringar.
Vårdgivarens förbättringsarbete bör också utvärderas och följas upp systematiskt.
Det är nödvändigt att resurser används på bästa sätt och förslaget om samordning av
klagomål, med ”en väg in i systemet”, ger mer resurser för tillsyn för myndigheten med
detta uppdrag.
Landstinget anser dock inte att det är rätt att begränsa IVO:s utredningsskyldighet till
enbart ärenden av särskild karaktär, där vårdgivarens åtgärder inte har varit tillräckliga.
Detta för att säkerställa att ett rättssäkert och tillitsfullt klagomålssystem finns, där
patienten sätts i centrum. Det behövs en objektiv medicinsk och saklig granskning av
klagomål som görs av en extern part, IVO.
Landstingets och patientnämndens synpunkter redovisas under respektive rubrik från
delbetänkandet.
5.2.2 Patientens behov ska tillgodoses av vårdgivare
Landstinget i Uppsala län är i huvudsak positivt till utredningens förslag men vill göra
tillägget att åtgärder vidtagna av verksamheten följs upp. Det bör tydligt i lagstiftningen
framgå vårdgivarens skyldighet att besvara patientens klagomål. Vårdgivaren har en
skyldighet att ha en värdegrund och en kultur som tar tillvara synpunkter och klagomål,
för att hindra att liknande händelser inträffar på nytt. Vårdgivaren bör ha skyldighet att
systematisera klagomål och dra lärdom av dem.
Patientnämndens kansli
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-12 08 65 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 137
2 (4)
Klagomål som inte besvaras av vårdgivaren ska uppmärksammas vid tillsyn av IVO.
Landstinget vill göra ett tillägg om att det vore önskvärt att patientnämnden föreslås i
utredningen överlämna klagomål till IVO, då vårdgivaren underlåtit att svara.
5.2.3 Förtydligat uppdrag för patientnämnder
Landstinget instämmer i huvudsak i förslaget om att patientnämndernas roll bör
förtydligas och förstärkas, men vill lämna några förtydliganden.
Vårdgivarens svar till patienten kan ibland vara för allmänt hållet eller inte svara på
patientens frågor. Vår åsikt är att vårdgivaren ska vara skyldig att alltid lämna en
förklaring på det patienten önskar få svar på.
Patientnämnden ska aktivt hjälpa patienter och kunna ta initiativ till möten med
vårdgivare och ge patienten stöd vid ett sådant möte. Den ökning av ärenden som
patientnämnden då förväntas få, gör att det behövs resursförstärkning om handläggare
ska delta vid fler möten än idag med vårdgivare.
5.2.4 IVO:s prövning och utredningsskyldighet
Landstinget instämmer delvis i utredningens förslag att IVO ska ta ställning till om en
åtgärd eller underlåtenhet av vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal strider mot
lag eller annan föreskrift eller är olämplig ur ett patientsäkerhetsperspektiv.
Eftersom det inträffar 100 000 vårdskador per år, varav flera tusen med dödlig utgång,
måste patienter få möjlighet till en oberoende granskning av ärendet och inte endast av
att vårdgivare ska svara och bedöma dessa ärenden.
Landstinget anser att i alla situationer där patienter har varit med om skador eller risk
för skador och där kontakten med vårdgivaren inte löst situationen bör en oberoende
medicinsk granskning göras som bedömer om vårdgivaren eller hälso- och
sjukvårdspersonalen handlat felaktigt.
För patienter och närstående är det angeläget att förstå och få en förklaring till om ett
handlande varit rätt eller fel. De två krav som anges för att IVO ska starta en utredning,
att patientens klagomål utreds av vårdgivare eller att patienten vänder sig till
patientnämnden först, bör vara tydligt för patienter och närstående. Detta förfarande
kommer att leda till att färre anmäler till IVO, eftersom patienterna kommer att nöja sig
med den utredning som har skett hos vårdgivaren eller patientnämnderna. Antalet
ärenden kommer således att minska hos IVO, vilket är positivt.
Det är rimligt att IVO använder sina resurser till ärenden med allvarliga konsekvenser
eller risk för sådan. Ansvarsfördelningen ska vara klar och tydlig.
5.2.5 Förenklade förfaranderegler
Landstinget har inga invändningar mot utredningens förslag angående att IVO endast
ska pröva ärenden från den patient saken gäller eller, om patienten inte själv kan anmäla
saken, en närstående till honom eller henne.
Landstinget anser att för den som anmäler är det angeläget att få ett svar från
tillsynsmyndighet oavsett om kritik riktas eller inte.
Utredningens förslag om att endast kommunicera till patienter eller närstående vid kritik
till vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal anser landstinget inte är tillräckligt.
Bilaga § 137
3 (4)
Patienter bör få denna möjlighet att ta del av förslag till beslut och få möjlighet att
inkomma med synpunkter.
5.2.6 Enhetlig information om hur man gör för att klaga
Landstinget instämmer helt i utredningens förslag om en enhetlig nationell information
som beskriver hur man klagar på hälso- och sjukvården. Landstinget vill komplettera
med förslag om att göra en processbeskrivning med bilder för att göra det mer tydligt
för patienter och närstående i alla åldrar.
5.2.7 Hälso- och sjukvårdens medarbetare måste i större utsträckning göras
delaktiga och ges förutsättningar att lära av patienter erfarenheter
Landstinget är positivt till utredningens förslag men vill understryka det slöseri som
vårdgivare gör genom att inte involvera medarbetare i tillräckligt hög grad. En
organisation har inte råd att inte lära av sina misstag. Alla yrkesgrupper i hälso- och
sjukvård ska i större utsträckning göras delaktiga och ges förutsättningar att lära av
synpunkter och klagomål från patienter och närstående.
5.2.8 Patientnämnderna bör lägga större fokus på analys av patienterna och
närståendes klagomål
Landstinget instämmer helt i utredningens förslag att patientnämndens uppdrag utvidgas
med en skyldighet att inte bara sammanställa utan även göra analys av inkomna
ärenden.
Landstinget vill förtydliga att vid en förskjutning av ansvar från IVO måste
finansieringen av de arbetsuppgifter som frånhänds klarläggas.
5.2.9 IVO får i uppdrag att tillsammans med patientnämnder, landsting och
kommuner skapa en långsiktig samverkansstruktur för nationell återkoppling och
analys
Landstinget är positivt till utredningens förslag att regeringen ger IVO i uppdrag att
tillsammans med landsting, kommuner och patientnämnder skapa en långsiktig
samverkansstruktur för en nationell analys och återkoppling av synpunkter och
klagomål mellan landstingen, kommunerna, patientnämnderna och IVO.
Landstinget vill förtydliga att Patientnämnderna har sedan 2014 en gemensam struktur
om en dokumentering som med fördel kan anammas av IVO och vårdgivare, så att
jämförelser kan göras över tid.
5.2.11 Patientfokuserad tillsyn hos IVO
Landstinget instämmer helt i utredningens förslag, att patienternas synpunkter och
erfarenheter bör inhämtas inom ramen för tillsynen.
I utredningen framgår att IVO ska utöva tillsyn över vårdgivarnas klagomålshantering
och kontrollera att de lever upp till bestämmelserna i patientsäkerhetslagen och
patientlagen. IVO bör även förstärka patientperspektivet i sin tillsyn på andra sätt.
Landstingets förslag är att IVO innan tillsyn görs av en verksamhet, bör IVO ta del av
patientnämndernas ärenden.
Bilaga § 137
4 (4)
5.2.12 Patientens behov tillgodoses inte på bästa sätt av en nationell funktion
Landstinget instämmer helt i utredningens förslag att det inte finns något behov av en
nationell funktion med uppgift att vägleda patienter och fördela klagomålsärenden till
rätt instans. En mer tydlig information bör ges till patienter och närstående om vilka
alternativ som finns och de olika funktionernas uppdrag och hur en klagomålsprocess
går till.
Landstingets förslag är att information om Patientnämnden på 1177.se bör förtydliga
instansernas olika roller.
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Margareta Fredin
Patientnämndens ordförande
Bilaga § 138
2015-06-01
Enheten för kunskapsstöd
Thomas Lindqvist
Tfn 070-595 04 81
E-post [email protected]
Dnr CK 2015-0120
Socialdepartementet
Remissyttrande angående Läkemedel för djur, maskinell dos
och sällsynta tillstånd (SOU 2014:87) S2014/9003/FS
Sammanfattande överväganden
Landstinget i Uppsala län har beretts möjlighet att yttra sig över Socialdepartementets
remiss enlig ovan och instämmer delvis i utredningens förslag.
Djurläkemedel
Landstinget har inga specifika kommentarer avseende utredningens förslag kring djurläkemedelshantering.
Maskinell dosdispensering
Landstinget stödjer utredningens bedömning att maskinell dosdispensering ses som
tillverkning enligt läkemedelslagen, att Läkemedelsverkets tillstånd krävs, samt att
endast öppenvårdsapotek eller annan vårdgivare kan erhålla tillstånd. Dosapotekens
anslutning till SOL (sortiments- och leveransinformation) är en förutsättning på en
marknad där tjänsten upphandlas. Läkemedelsgenomgångar kan vara av värde vid
uppstart av dos till ny patient.
Landstinget stöder inte förslaget med en anpassad takprismodell kopplad till dosapotekens rätt att förhandla inköpspris på läkemedel. Förslaget minskar landstingens
insyn av den faktiska ersättningen för dos. Sänkta inköpspriser för dosapoteken minskar
utrymmet för prissänkningar på läkemedel som kommer patienter och landsting
tillgodo. I första hand förordas en kombination av utredningens alternativ 2 och 3, d.v.s.
för maskinell dosdispensering skapas en särskild utbyteslista med en förlängd tidsperiod
för periodens vara. Dosdispensering av läkemedel utförs i mycket stora volymer, det
måste därför tydliggöras att dosapoteken ska välja den förpackningsstorlek som har
lägst styckpris per tablett/kapsel och som kan hanteras vid maskinell dispensering.
För att öka patientsäkerheten är det mycket angeläget att Socialdepartementet, e-Hälsomyndigheten och landsting/regioner samverkar i utveckling och finansiering av
ordinationssystem och dess databaser, samt utreder och ger förslag som kan minska
sårbarheten vid allvarliga driftstopp i dosproduktionen.
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 138
2 (2)
Läkemedel vid särskilda tillstånd
Landstinget delar utredningens tolkning av uppdraget kring prissättning av ”särläkemedel” som att istället omfatta ”läkemedel vid särskilda tillstånd”. Många läkemedel som berörs av definitionen kan svårligen anses kostnadseffektiva, enligt
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) nuvarande praxis, på grund av de
extremt höga priser som företagen väljer.
Landstinget stödjer utredningens förslag med en särskild ordning där TLV, landstingen/
regionerna i samförstånd fastställer villkor för subventionsbesluten och att nationella
sidöverenskommelser med särskilda villkor tecknas mellan landstingen/regionerna och
berörda företag.
Landstinget delar inte utredningens bedömning att sjukhusläkemedel ska exkluderas i
denna modell. Målet en ökad tillgänglighet, jämlik vård och kostnadskontroll av
läkemedel måste gälla, oavsett om berörda läkemedel grupperas inom förmånen eller
som sjukhusläkemedel. Därför är det mycket angeläget att även finansieringen av
läkemedel inom ramen för statsbidragsförhandlingarna har samma helhetssyn.
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Kerstin Westholm
T.f. landstingsdirektör
Bilaga § 139
2015-06-01
Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Birgitta Pleijel
Tfn 018 – 611 33 92
E-post [email protected]
Dnr CK 2015-0171
Landstingsstyrelsen
Remissyttrande angående landstingets faktiska kostnader för
Försäkringskassans beställningar. S2014/6869/SF
Sammanfattande överväganden
Landstinget i Uppsala län instämmer i huvudsak med utredningens ekonomiska
beräkningar, men vill lämna några kompletterande synpunkter.
Konsekvenser för landstinget
Utgångspunkten för Landstinget i Uppsala län är, i enlighet med landstingets yttrande
över SOU 2015:17, att Försäkringskassan återtar ansvaret för de försäkringsmedicinska
fördjupade utredningarna (TMU, SLU och AFU). De ekonomiska beräkningarna av
dessa utredningar blir därför av mindre intresse för landstinget.
När det gäller kognitiv beteendeterapi (KBT) och multimodal smärtrehabilitering
(MMR1 och MMR2) inom rehabiliteringsgarantin är det inte, som det står i
utredningen, Försäkringskassan som beställer dessa behandlingar som ju är
rehabiliterande insatser och inte utredningar (såsom TMU, SLU och AFU). Det är
vårdgivaren som utifrån landstingsgemensamma kriterier gör en medicinsk bedömning
om patienten har nytta av behandlingen.
Utredningens ekonomiska beräkningar är enligt landstingets ekonomer rimliga.
Medarbetare som utför dessa uppdrag har troligen ofta en lång yrkeserfarenhet med
specialistutbildning vilket gör att deras löner bör ligga över genomsnittet. Ekonomerna
håller med utredningen om att beräkna ett påslag för administrativa kostnader, såväl
centralt på landstinget som hos vårdgivaren.
Ärendet har beretts av strateg för försäkringsmedicin och rehabilitering, avtalsansvarig
för fördjupade utredningar tillsammans med medicinsk rådgivare vid ledningskontoret
tillika kontaktperson till Försäkringskassan samt inspel från ansvariga ekonomer vid
landstingets ledningskontor.
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Kerstin Westholm
T.f. landstingsdirektör
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 140
2015-06-01
Administrativa avdelningen
Tomas Roland
Tfn 018- 611 60 46
E-post [email protected]
Dnr CK 2015-0078
Försvarsdepartementet
Remissyttrande angående utredningen Svensk veteranpolitik –
Ett ansvar för hela samhället (SOU 2014:27)
Försvarsdepartementet har skickat rubricerade betänkande till Landstinget i Uppsala län,
med inbjudan att lämna synpunkter.
Sammanfattande synpunkter och överväganden
Landstingets synpunkter och överväganden kan sammanfattas i tre punkter:
1. Landstinget förordar att Akademiska sjukhuset väljs för uppdraget ”att utveckla
möjligheterna till rehabilitering av skadade veteraner efter förebild av det danska
systemet” (sid 379 samt 399). Motivering och underlag lämnas nedan.
2. Landstinget ser mycket positivt på att en landstingsanställd som anställs
tillfälligt av en statlig myndighet för att skickas ut på internationellt uppdrag, ska
omfattas av det arbetsgivaransvar och uppföljningsansvar från statlig sida som
lagen avser att ge individen, före, under och efter en internationell insats.
Avgränsningen i statens ansvar efter insats, med innebörden ”att ordinarie aktörer
inte fråntas det ansvar som följer av bland annat socialförsäkringslagstiftningen” (s. 32),
anser landstinget är rimlig.
3. Landstinget tycker att förslaget att skapa en nationell veteranmyndighet med
föreslaget uppdrag är bra.
Samarbete med Försvarsmakten för rehabilitering av veteraner
Avseende kapitlet 12 i utredningen – Medicinsk kompetens på veteranområdet – delar
landstinget och Akademiska sjukhusets ledning de flesta av de slutsatser som
utredningen kommit fram till. Landstinget ser också behovet av att rehabiliteringen av
skadade veteraner utvecklas. Landstinget har dock synpunkter på det förslag till
samarbetspartner till Försvarsmakten, för rehabilitering av veteraner, som ges i
utredningen.
Utredningen konstaterar att Försvarsmakten, under perioden 2008 – 2014, hade ett avtal
om samarbete med Akademiska sjukhuset, men att Försvarsmakten sedan 2014 har ett
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 140
2 (2)
avtal med Karolinska sjukhuset för ett liknande samarbete. Vidare konstateras i
utredningen (sid 397) att man från Försvarsmaktens sida inte uppfattat några problem i
samarbetet med Akademiska sjukhuset, utan en viktig orsak till bytet av avtalspartner
var att det anbud som inkom från Karolinska sjukhuset hade ett lägre pris (sid 390). Det
innebär att det finns en betydande sannolikhet att någon annan vårdgivare kan komma
att teckna avtal med Försvarsmakten nästa gång en upphandling sker, och att andra
faktorer än befintligt avtal kan vara väsentligt mer betydelsefulla för var kunskap om
rehabilitering av veteraner ska samlas.
De skadade från Försvarsmaktens utlandsoperationer som har omhändertagits på
Akademiska sjukhuset är väsentligt fler än de som behandlats efter det att Karolinska
sjukhuset tilldelades avtalet. Dock är antalet hemkommande med fysiska skador litet
jämfört med de som blivit psykiskt traumatiserade.
Det framgår av utredningen att en central del av rehabilitering av veteraner, både
militära och civila, är rehabilitering av personer som blivit psykiskt traumatiserade. Det
finns inom detta område ett nationellt kunskapscentrum, Kunskapscentrum för
katastrofpsykiatri (KcKP), inrättat vid Uppsala universitet på uppdrag av
Socialstyrelsen. Verksamheten bedrivs vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala
universitet. i samverkan med psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset. Det finns
vid KcKP lång erfarenhet av att behandla både kort- och långsiktiga följder av
traumatisk stress efter utlandstjänstgöring, företrädesvis posttraumatiskt stressyndrom
(PTSD), och depression. KcKP kan bidra med expertkunskap inom områden som
effekter av utsatthet och PTSD, kunskap om screeningverktyg och diagnostik,
krisintervention och behandling.
Landstingets Krisstödsorganisation (LKO), har klinisk kunskap och erfarenhet av stöd
till personer med traumatiska upplevelser i samband med utlandstjänstgöring. Inom
psykiatrin vid Akademiska sjukhuset finns vid enheten för kliniska prövningar
erfarenhet och kompetens av behandling av PTSD hos veteraner från Försvarsmakten.
Vidare lyfter utredningen fram vikten av att också ha en god beredskap för att
diagnostisera och behandla personal som tjänstgjort i ”områden där det finns förhöjd
risk för smitta av allvarliga och sällsynta sjukdomar” (sid 397). Här vill landstinget och
Akademiska sjukhuset lyfta fram att Akademiska sjukhuset, på det området, idag har ett
avtal med Försvarsmakten inom området smittskydd och infektioner.
Sammantaget anser vi därför att Akademiska sjukhuset har unika förutsättningar att
skapa ett samlat omhändertagande och en samlad rehabilitering av veteraner, då det
finns en sammanhållen verksamhet på sjukhusområdet som inkluderar KcKP, LKO och
övrig psykiatrisk verksamhet, samt en heltäckande somatisk vård.
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Kerstin Westholm
T.f. landstingsdirektör
Bilaga § 141
2015-06-01
Landstingets ledningskontor
Sune Larsson
Tfn 018-611 4470
E-post [email protected]
Dnr CK 2015-0176
Utbildningsdepartementet
Remissyttrande angående För framtidens hälsa – en ny
läkarutbildning (SOU 2013:15)
Landstinget i Uppsala län tackar för inbjudan att lämna synpunkter på betänkandet ”För
framtidens hälsa – en ny läkarutbildning” (SOU 2013:15).
Landstinget har flera roller när det gäller läkarutbildningen som inkluderar hela kedjan
från betydande samarbete med Uppsala universitet avseende den verksamhetsförlagda
delen i grundutbildningen av läkarstudenter till anställning av färdiga specialistläkare.
Det innebär att landstinget har betydande intresse för att utbildningsinsatser genomförs
på ett effektivt sätt samt att utbildningen utmynnar i läkare med hög kompetens och
därmed god anställningsbarhet samt goda möjligheter att motsvara de krav som
patienter och därmed vården ställer.
Allmänna synpunkter från landstinget i Uppsala län på kommittédirektiv
samt utredningens förslag.
Landstinget anser det olyckligt att utredningen inte inkluderat samtliga delar i den
utbildning som leder fram till färdig specialistläkare. Ordet progression nämns ofta i
utredningen och landstinget håller med om att detta begrepp är av central betydelse
inom all utbildning för att säkerställa effektivitet och värdeskapande. Tyvärr har
utredningen inte inkluderat någon konsekvensbeskrivning som innefattar på vilket sätt
de föreslagna förändringarna kan tänkas påverka specialiseringstjänstgöringen (ST),
d.v.s. det sista steget i utbildningen fram till specialistläkare.
Det finns därför enligt landstinget starka skäl att komplettera utredningen med en
bredare ansats där hela utbildningsförloppet från grundutbildning till färdig
specialistläkare beaktas. Detta framförallt för att beakta den del av kommittédirektivet
som betonade vikten av att utbildningen till läkare, vilket landstinget tolkar som den
färdige specialistläkaren, ska överensstämma med vårdens behov.
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 141
2 (4)
Specifika synpunkter från landstinget i Uppsala län på utredningens
förslag till konkreta åtgärder
1. Att läkarexamen utökas med en termin till att omfatta sex års studier (360
högskolepoäng) och att studenten vid examen ska visa sådan kunskap och
förmåga som fordras för att få behörighet som läkare.
Detta förslag från utredningen kan ses som ett direkt svar på de direktiv som
utredningen erhöll där detta förslag utgjorde en förväntad slutsats. Denna del av
utredningens direktiv tillkom som ett resultat av att den nuvarande läkarutbildningen på
330 HP inte ansågs tillräckligt lång för att vara i harmoni med regelverket inom EU.
Under utredningens genomförande har det visat sig att den svenska läkarutbildningens
innehåll mer än väl motsvarar den längre utbildning som finns inom många andra EU
länder vilket rimligen måste väga tyngre än utbildningens längd per se. Dessutom har
till exempel Storbritannien valt att istället förkorta läkarutbildningen till fem år, följt av
en 2-årig praktikperiod vilket alltså går i direkt motsatt riktning mot utredningens
förslag. Landstinget anser därför att läkarutbildningens längd skulle ha utretts mer
förutsättningslöst där alternativet med förkortad, men reformerad, utbildning hade
kunnat få vara ett av alternativen.
Förutom att en förlängning av studietiden till sex år skulle innebära harmonisering till
vad som tidigare ansågs som minimitid anger utredningen att förlängningen skulle
motiveras av uppfyllande av tydligare mål avseende lärande i medicinskt beslutsfattande
samt träning i kliniska färdigheter. Utredningen motiverar dessutom en förlängning
med att det då skulle ges möjlighet till längre perioder med verksamhetsförlagd praktik.
Modern sjukvård innebär i hög grad arbete i team där varje profession tillför sitt
kunnande för att sammantaget bästa möjliga vård ska kunna ges. Träning att arbeta i
team där olika professioner ingår borde därför vara en central ingrediens i curriculum
för samtliga grundutbildningsprogram inom vårdområdet. För läkaren handlar det dels
om att kunna arbeta på ett bra sätt i team med andra professioner och dessutom att ofta
leda teamarbetet vilket innebär dubbla utmaningar. Landstinget tycker att såväl det
interprofessionella lärandet liksom ledarskapsperspektivet borde få en mer framskjuten
plats i den framtida grundutbildningen till läkare än vad som för närvarande är fallet.
Landstinget anser att de skäl till förlängd läkarutbildning som anförs i utredningen inte
räcker som motiv. Det måste vara viktigare att se till utbildningens innehåll än till dess
längd. Landstinget anser även att det behöver göras en ekonomisk konsekvensanalys av
en förlängd läkarutbildning till sex års heltidsstudier. Idag kan en student i Sverige
erhålla maximalt 12 terminers studiemedel för heltidsstudier från CSN. En förlängning
från 11 till 12 terminer skulle innebära att det saknas marginaler för att kunna studera
med studiestöd från CSN under hela sin utbildning till läkare. Landstinget skulle
välkomna en utredning där ett alternativ med förkortad läkarutbildning till fem år
utreds, i enlighet med vad som redan genomförts i Storbritannien.
Landstinget anser vidare att det finns betydligt större möjligheter att utveckla såväl
medicinskt beslutsfattande som kliniska färdigheter som anställd i en utbildningstjänst
som till exempel AT-läkare än som student. Under tiden som AT-läkare, eller
motsvarande, ingår dessutom klinisk tjänstgöring/utbildning inom flera basspecialiteter
Bilaga § 141
3 (4)
vilket sammantaget kan fungera som en bra övergång mellan grundutbildning och ST
tjänstgöring. Landstinget anser emellertid att det skulle vara mycket bra om antalet ATblock utökas inom landet. Detta för att kunna erbjuda denna typ av utbildningstjänst så
snart som möjligt efter avlagd examen. Ett ökat antal block skulle innebära minskat
behov av vikariat i väntan på AT-block och det skulle dessutom reducera den faktiska
tiden fram till legitimation.
Mindre än 50 % av Socialstyrelsens läkarlegitimationer utfärdas till läkare som är
utbildade i Sverige. Det betyder att Sverige är sårbart i sin kompetensförsörjning av
läkare när en så stor andel av vårt behov tillgodoses av andra länders läkarutbildningar.
För att tillgodose framtida kompetensförsörjning anser landstinget att antalet
utbildningsplatser på läkarprogrammet behöver utökas.
2. Att läkarexamen, utan ytterligare krav på praktisk tjänstgöring, ska utgöra
underlag för legitimation, och att ordningen med allmäntjänstgöring (AT) efter
examen upphör.
Via ett snabbt ökande antal svenska medborgare som utbildats till läkare i andra EUländer har flera vårdgivare, inkluderande landstinget i Uppsala län, kunnat konstatera att
många av dessa personer under sin studietid tillägnat sig en teoretiskt mycket god bas.
Däremot finns ofta brister i den praktiska tillämpningen av dessa kunskaper samt
mycket begränsad praktisk patienterfarenhet fram till erhållen legitimation. Genom att
dessa personer har erhållit legitimation är de teoretiskt behöriga att anställas som ST
läkare. Men alltför ofta visar det sig att glappet mellan grundutbildning och de krav som
ställs på en ST läkare för att kunna fungera i modern vård är alltför stora vilket innebär
att deras anställningsbarhet på ST nivå är begränsad. Bristen på praktiska färdigheter
inom denna grupp försöker flera vårdgivare avhjälpa genom olika typer av praktisk
tjänstgöring i ST förberedande syfte, vilket i praktiken kan ses som förkortad AT
tjänstgöring för att uppnå kompetens tillräcklig för anställning som ST läkare.
Med detta som bakgrund ser landstinget en väl fungerande praktisk tjänstgöring som
avgörande för att överbrygga den nivå som kan uppnås under grundutbildning och den
kunskap och erfarenhetsnivå som krävs för att vara anställningsbar som ST läkare. Ett
borttagande av AT kommer med stor sannolikhet att påverka denna utbildningsnivå i
form av sänkta ingångskrav samt förlängning av ST utbildningen för att uppnå den nivå
som bedöms nödvändig för att socialstyrelsen ska utfärda specialistbevis.
Landstinget ser därför ett behov av att det även framledes finns utbildningstjänster inom
vården som syftar till att överbrygga nivån mellan grundutbildning och ST. I annat fall
finns risk för att ingångskraven för ST måste sänkas samt ST utbildningen förlängas.
Detta är i sig inte avhängigt av ifall legitimation erhålls direkt efter grundutbildning
eller först efter godkänd praktisk tjänstgöring inom ramen för en utbildningstjänst.
Behörighet att erhålla legitimation efter godkänd grundutbildning innebär emellertid
med stor sannolikhet en sänkning av nuvarande krav vilket måste beaktas.
Bilaga § 141
4 (4)
3. En ny examensbeskrivning införs som i högre utsträckning än tidigare betonar
vetenskaplig och professionell kompetens och förmåga till medicinskt
beslutsfattande.
Landstinget instämmer i att vetenskaplig och framförallt professionell kompetens och
träning i medicinskt beslutsfattande är synnerligen viktiga utbildningsmål för att den
yrkesverksamme läkaren ska kunna utföra ett arbete i överenstämmelse med vårdens
behov. Landstinget ställer sig dock tveksamma till hur en förlängning av
grundutbildningen med en termin, d.v.s. drygt 4 månader, skulle kunna leda fram till
detta mål på ett bättre sätt än nuvarande 18 månaders praktisk tjänstgöring som läkare
inom ramen för en utbildningstjänst.
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Kerstin Westholm
T.f. landstingsdirektör
Bilaga § 142
2015-06-01
Enheten för analys och utveckling
Birgitta Ekholm Lejman
Tfn 018-611 62 03
E-post [email protected]
Dnr CK 2015-0197
Socialdepartementet
Remissyttrande angående en översyn av Barnombudsmannens
anmälningsskyldighet
Sammanfattande överväganden
Landstinget i Uppsala län har beretts möjlighet att lämna synpunkter på
Barnombudsmannens anmälningsskyldighet (Ds 2015:22).
Enligt landstinget är de skäl som anförs för den föreslagna förändringen av
anmälningsskyldigheten väl underbyggda. Likaså har landstinget inget att invända mot
att det inte införs någon uppgiftsskyldighet för myndigheten i samband med en anmälan
till socialnämnden och att myndigheten får lämna uppgifter av betydelse för tillsyn till
IVO.
Landstinget i Uppsala län instämmer helt till utredningens förslag.
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Kerstin Westholm
T.f. landstingsdirektör
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 143
2015-06-01
Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Henrik Andréasson
Tfn 018-611 61 12
E-post [email protected]
Dnr CK 2015-0225
Socialdepartementet
Remissvar angående förslag om bidrag för kostnad för
glasögon eller kontaktlinser till barn och unga
Sammanfattande överväganden
Landstinget i Uppsala län är i huvudsak positivt till förslaget om införande av bidrag för
glasögon eller kontaktlinser till barn och unga som är mellan 8 och 19 år men önskar
några förtydliganden av förslaget.
Landstinget delar remittentens bedömning att förslaget ger en mer jämlik tillgång på
glasögon, och därmed motverkar att barn och unga som lever i familjer i ekonomisk
utsatthet inte får bidrag för glasögon hamnar i utanförskap.
Tydlighet saknas gällande hur ofta detta bidrag kan utgå. Finns det en begränsning, till
exempel årligen, eller ska bidrag utgå även vid ändrad refraktion samma år?
Vad får förslaget för konsekvenser för det bidrag landstinget idag ger till barn 0-7 år där
standardbidraget är 550 kr? Om mininivå på bidrag i denna åldersgrupp ska vara 800
kronor eller faktisk kostnad, så behöver förslagets kostnadskalkyl revideras.
Konsekvenser för landstinget
Om hanteringen av bidraget skall ske på samma sätt som det gör idag enligt gällande
bidragsregler så kommer det att krävas extra administrativa resurser i landstinget. Dessa
ökade kostnader har remittenten haft med i beräkningarna och landstinget förutsätter att
kompensationen enligt den kommunala finansieringsprincipen därmed uppgår till
landstingets kostnader.
Om ett bidrag ges på minst 800 kronor eller faktisk kostnad också för barn 0-7 år så
kommer detta ge ekonomiska konsekvenser som inte synes täckas av
kostnadsberäkningen i förslaget.
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Kerstin Westholm
T.f. landstingsdirektör
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 144
2015-06-01
Landstingets ledningskontor
Fredrik Rosenberg
Tfn 018-611 60 67
E-post [email protected]
Dnr CK 2015-0133
Landstingets revisorer
Revisionssvar avseende uppföljning av tidigare genomförd
granskning av IT-säkerhetsprocesser samt extern och intern
penetrationstest
Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer avseende
uppföljning av tidigare genomförd granskning av it-säkerhetsprocesser samt internt och
externt penetrationstest.
Landstingsstyrelsen delar revisorernas uppfattning och bedömning.
Styrning och ledning
Landstinget avser att på ett bättre sätt involvera landstingets ledning i
informationssäkerhetsfrågor. Del av detta kommer att ske genom att den årliga
rapporten inom området kommuniceras till ledningen. Vidare kommer en uppdatering
av styrande dokument såsom it-policy och it-strategi genomföras, då de har tydlig
koppling till arbetet med it-säkerhet. Exempelvis gäller detta processen hur nya
applikationer och tillämpningar införs eller hur uppdateringar sker. En viktig del i detta
arbete är förankringen i ledningen och kommer att genomföras under 2015.
Resurser och kompetens
Allmän kunskap om informations- och it-säkerhet ges idag till all personal via den
obligatoriska säkerhetsutbildningen. Där ingår utbildningsdelar inom informations- och
it-säkerhet såväl som inom brand, hot och våld etc. Det ställs dock idag inga ytterligare
krav på it-säkerhetskompetens när det gäller personal som förvaltar it-system eller
arbetar med it-support. Arbete pågår sedan tidigare med att ta fram utbildningsmaterial
inom it-säkerhet för dessa personalkategorier. Dels en lite djupare utbildning för
tekniker/förvaltare och dels en utbildning för it-samordnare. Syftet är att höja
medvetenheten, säkerställa ett proaktivt arbetssätt samt säkerställa förmågan att agera
korrekt under en pågående incident. Utbildningen beräknas vara framtagen under 2015
och delges aktuella målgrupper under 2015/2016.
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 144
2 (2)
Operativa processer
Landstingets revisorer har påtalat brister när det gäller åtkomstkontroll för priviligierade
användare, lokala administratörer på egna datorer samt lokala administratörer inom
nätet. Landstinget avser initialt att genomföra en riskanalys för att tydliggöra problemen
kring detta, för att därefter i riktlinjer tydliggöra förutsättningarna för personal att
erhålla dessa behörigheter. Slutligen ska en översyn genomföras av befintliga
behörigheter utifrån dessa riktlinjer. Detta beräknas ske under 2015.
Det finns inom landstinget it-system, servrar och applikationer som inte är uppdaterade
på ett korrekt sätt. Detta är en it-säkerhetsrisk då det potentiellt kan ge en ökad
exponering mot kända sårbarheter. Idag kontrolleras i hög grad de it-system som driftas
inom landstingets gemensamma it-avdelning MSI. MSI avses framöver få ett utökat
mandat och uppdrag så att denna kontroll även ska omfatta de it-system som driftas
utanför MSI, exempelvis inom Folktandvården eller Landstingsservice.
Ett annat område där brister identifierats, och som är nära kopplat till ovanstående
brister, är kontrollen av icke-auktoriserad programvara på landstingets datorer. Del av
lösningen på detta är att begränsa lokala administratörsrättigheter, i enlighet med det
som angivits ovan om åtkomstkontroll. Landstinget avser också under 2015 att se över
hela klienthanteringensområdet, innefattande programinstallationer, licenshantering och
hantering av mobila enheter.
Riskvärdering
Processen kring detta kommer att ses över men då detta område i granskningsrapporten
fick prioritet Låg kommer detta göras efter de punkter som bedömdes ha högre prioritet.
Mätning och förbättring
Även detta område fick i granskningsrapporten prioritet Låg och kommer att ses över
efter de punkter som bedömdes ha högre prioritet. Nära kopplat till mätning och
förbättring är införandet av en modern informationsklassingsmodell med tillhörande
skyddsprofiler. Baserat på informationsinnehåll tilldelas it-system olika typer av skydd
baserat på informationsklassningsmodellens innehåll. Detta kan även användas för
mätning och uppföljning gällande följsamhet gentemot modellen.
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Kerstin Westholm
T.f. landstingsdirektör
Bilaga § 145
2015-06-01
Ekonomiavdelningen
Robert Sundström
Tfn 018-611 10 12
E-post [email protected]
Dnr CK 2015-0104
Landstingets revisorer
Revisionssvar avseende granskning av landstingets process
för stora investeringar.
Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer.
Landstingets revisorer har genom EY AB granskat landstingets process för stora
investeringar. Syftet med granskningen var att bedöma om det vid landstinget finns en
ändamålsenlig långsiktig process för stora investeringar som säkerställer att landstinget
kan genomföra nuvarande och kommande investeringsbehov.
Av svaren på revisionsfrågorna i granskningsrapporten framgår det att de framtagna
processerna för investeringar, budget och uppföljning, fastställda av fullmäktige i juni
2014, tillsammans med Landstingsservice handbok för projektledning och
byggprocessen, har åtgärdat de tidigare oklarheter och svagheter som förevarit avseende
landstingets process för stora investeringar.
Rekommendationerna i revisionsrapporten kommer att utgöra underlag för
kompletteringar och förtydliganden av budget- och investeringsprocessen och
handboken för projektledning.
Planeringshorisonten för stora investeringar är på 3 år i enlighet med gällande process
för Lndstingsplan och budget. Emellertid kommer tidshorisonten kunna förlängas då
Landstingsservice har i uppdrag av landstingsstyrelsen att ta fram behovs- och
utvecklingsplaner för landstingets stora anläggningar. Detta arbete har påbörjats och
beräknas vara genomfört 2016. Planerna kommer att tjäna som underlag för landstingets
långsiktiga strategiska planering avseende fastigheter.
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Kerstin Westholm
Tf. landstingsdirektör
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 146
2015-06-01
Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Göran Günther, t.f. chefläkare
Tfn 018-611 56 56
E-post [email protected]
Dnr CK 2015-0105
Landstingets revisorer
Revisionssvar avseende uppföljning av tidigare granskning av
landstingets insatser för vårdrelaterade infektioner
Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer.
Revisorernas rekommendation
Revisorerna bedömer att vidtagna åtgärder inte resulterat i ett effektivt och
ändamålsenligt arbete för att minska andelen vårdrelaterade infektioner (VRI) till
samma nivå som övriga landsting i Sverige. Följande punkter noterades:
1. Landstingsstyrelsen bör se över det förebyggande arbetet med vårdrelaterade
infektioner (VRI) för att säkerställa att arbetet är landstingsövergripande och en
tydlig del i landstingets patientsäkerhetsarbete. Patientsäkerhetsarbetet bör i
högre grad samordnas på en landstingsövergripande nivå.
2. Vidare efterlyses ett tydligt mandat för hygiensektionen i att förebygga VRI och
fastställda landstingsövergripande riktlinjer i det förbyggande arbetet mot VRI.
3. Landstingsstyrelsen bör utarbeta skriftliga, beslutade landstingsövergripande
riktlinjer alternativt handlingsplaner för det förebyggande VRI-arbetet.
4. Landstingsstyrelsen bör även säkerställa att nödvändig teknisk och
innehållsmässig validering genomförs så att det IT-baserade stödet för
infektionsverktyget kan bli ett viktigt instrument för att följa utvecklingen av
VRI och på sikt minska förekomsten.
Landstingets åtgärder
Landstingsstyrelsen avger följande svar enligt punkterna 1-4:
1. För att säkerställa att det förebyggande arbetet blir landtingsövergripande har ett
patientsäkerhetsteam inrättats vid ledningskontorets hälso- och
sjukvårdsavdelning, för att samordna och stödja förvaltningarnas
patientsäkerhetsarbete. Chefläkarna inom landstingets förvaltningar och vid
ledningskontoret ansvarar för genomförandet.
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 146
2 (2)
2. Hygiensektionen inom klinisk mikrobiologi vid Akademiska sjukhuset har ett
tydlig landtingsövergripande uppdrag att arbeta förebyggande mot VRI.
3. En utredning avseende organisationen av Strama, smittskydd och vårdhygien i
Uppsala län, i syfte att effektivisera arbetet mot VRI och tydliggöra åtgärderna
mot bakterieresistens och för rationell antibiotikaanvändning har genomförts och
lämnats den 1 april 2015. Utredningen är nu utsänd på remiss till samtliga
förvaltningar. Den nya organisationen kan träda i kraft 2016-01-01.
Handlingsplan för VRI kommer att tas fram av en landtingsövergripande grupp
under hösten 2015. Handlingsplan är framtagen för Akademiska sjukhuset.
4. Vad avser IT-baserat stöd är Infektionsverktyget breddinfört och i full drift inom
slutenvården i Uppsala län. Utbildning av personal pågår för att ta fram
validerade och säkra data som stöd i det förebyggande arbetet mot VRI.
Införande av Infektionsverktyget i primärvården planeras till 2016. Genom detta
blir det arbetet mer proaktivt inriktat än de tidigare år genomförda
punktprevalensmätningarna (PPM).
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Kerstin Westholm
T.f. landstingsdirektör
Bilaga § 147
2015-06-01
Landstingsdirektörens stab
Lars Olof Fagerström
Tfn 018-611 6202
E-post [email protected]
Dnr CK 2015-0106
Landstingets revisorer
Revisionssvar avseende granskning – Uppföljning av tidigare
granskning av intern kontroll inom psykiatridivisionen vid
Akademiska sjukhuset
Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer.
Landstingets revisorer har följt upp en tidigare granskning av intern styrning och
kontroll inom psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset. Revisorerna bedömer att
landstinget till väsentlig del har vidtagit adekvata åtgärder. Dock saknas fortfarande en
dokumenterad risk- och väsentlighetsanalys där hot och risker systematiskt värderas.
Revisorerna påpekar dock att det finns ett planeringsunderlag som kan vidareutvecklas
för att uppfylla kraven för en risk- och väsentlighetsanalys. Revisionen noterar vidare
att divisionen inte följt rekommendationerna avseende läkemedelshantering men arbete
pågår.
Landstingets vill framhålla att psykiatridivisionen uppfyller kraven på en risk- och
väsentlighetsanalys genom sjukhusets verksamhetsplanering, med bl.a. en omfattande
SWOT-analys som görs per verksamhetsområde och sammanställs på sjukhusnivå. Det
har inte funnits något krav på att detta ska sammanfattas på divisionsnivå, utan det
viktiga är att verksamhetsområdena gör detta som en viktig del av landstingets och
sjukhusets budget- och planeringsprocess.
Angående frågan om läkemedelshantering är materialet i princip färdigt och ska läggas
in i kvalitetshandboken.
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Kerstin Westholm
T.f. landstingsdirektör
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 148
2015-06-01
Ekonomiavdelningen
Björn Larsson
Tfn 018-611 60 87
E-post [email protected]
Dnr CK 2015-0147
Landstingets revisorer
Revisionssvar avseende granskning av periodiseringar i
redovisningen
Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer.
Landstingets revisorer har genom KPMG AB granskat landstingets periodiseringar i
redovisningen. Syftet med granskningen är att bedöma om landstingets fastställda
principer för periodiseringar i löpande redovisning, månadsbokslut, delårsbokslut och
årsbokslut är tillfredsställande och ändamålsenliga.
Landstingets revisorer har noterat att landstinget har beaktat revisionens iakttagelser och
rekommendationer från tidigare granskningar av periodiseringar. Landstingets revisorer
bedömer att anvisningarna för periodiseringar i landstingets redovisning nu i allt
väsentligt är tydliga och ändamålsenliga samt överensstämmer med lag och
rekommendationer.
Landstingets revisorer rekommenderar landstingsstyrelsen att stärka styrningen och
kontrollen av statsbidrag för att minska risken för att landstinget förlorar intäkter.
Vidtagna åtgärder
Landstingsstyrelsen beslutade 2015-03-31, § 71, om att fastställa en process för
styrningen av de specialdestinerade statsbidragen. Processen klargör hanteringen,
beskriver budgetering, redovisning och uppföljning samt hur den praktiska
administrationen ska gå till.
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Kerstin Westholm
T.f. landstingsdirektör
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 149
2015-06-01
Ekonomiavdelningen
Björn Larsson
Tfn 018-611 60 87
E-post [email protected]
Dnr CK 2015-0148
Landstingets revisorer
Revisionssvar avseende redovisning av immateriella
anläggningstillgångar och projekt
Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer.
Landstingets revisorer har genom KPMG AB granskat landstingets redovisning och
klassificering av immateriella anläggningstillgångar och projekt. Syftet med
granskningen har varit att bedöma om landstinget redovisar och klassificerar
immateriella anläggningstillgångar och projekt på ett ändamålsenligt sätt.
Landstingets revisorer bedömer att de tillämpade principer landstinget använder för
redovisning av immateriella tillgångar i allt väsentligt överensstämmer med lag och
rekommendation. Fastställda rutiner, ansvar och kontroller är i allt väsentligt
ändamålsenligt utformade. När det gäller externa projekt som tas upp som skuld i
balansräkningen ifrågasätter revisorerna om reglerna för projektavslut följs och om
regelefterlevnaden kontrolleras med hänsyn till redovisat underlag med flera hundra
pågående projekt till låga kvarvarande saldon.
För immateriella anläggningstillgångar rekommenderar landstingets revisorer att i
samband med inrättande av ett nytt ledningssystem bör landstingsstyrelsen genomföra
en analys av varje ingående moment för att bedöma vad som kan aktiveras och vad som
ska kostnadsföras. Detta eftersom det är karaktären på utgiften samt avsedda och
bedömda effekter som avgör hur redovisning ska ske, oavsett storlek på belopp.
En sammanställning över den totala ekonomiska omfattningen av projekt för forskning
och utveckling bör upprättas och dessutom bör en översyn av projekt till lägre belopp
genomföras för att säkerställa att externa medel används på ett ändamålsenligt sätt.
Landstingsstyrelsen bör även se över rutiner vid avskrivning av anläggningstillgångar
till högre värde anskaffade i projekt, för att säkerställa att tillgångarna blir aktiverade.
Landstinget bör i samband med detta arbete även utarbeta och fastställa tydliga regler
för redovisning av externt finansierade projekt.
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 149
2 (2)
Planerade åtgärder
Oavhängigt ett införande av ledningssystem har landstinget göra en översikt kring
riktlinjer för immateriella anläggningstillgångar.
En genomgång av projekt har påbörjats under 2014. Arbetet med att förtydliga och
förbättra projektredovisningen kommer att fortsätta under 2015.
För Landstinget i Uppsala län
Börje Wennberg
Landstingsstyrelsens ordförande
Kerstin Westholm
T.f. landstingsdirektör
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2015‐05‐21 Datum för Beslut Diarienummer Eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2015-05-18
CK 2014-0288
1.5 Brådskande beslut
Svar till Riksdagens ombudsmän, JO
Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordf
Bilaga § 154
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län
2015-05-19
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och befattning
2015-03-26
CK2015-0228
2.13 Besluta om
kollektivavtal
Förhandling om kollektivavtal om
måltidsuppehåll för specialistläkare och
överläkare i samband med dagbakjour och
operationsdag vid Kirurgiskt centrum vid
Lasarettet i Enköping
Eva Wikström, HR-direktör
Bilaga § 154
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län
2015-05-18
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och befattning
2015-03-24
CK2015-0235
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Internhyresavtal för Datalager och
Beslutstöd
Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör
Landstingets ledningskontor
Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ │ org nr 232100-0024
www.lul.se
Bilaga § 154
2015-05-19
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och befattning
2015-04-08
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtalstecknande (kopiatorer LLK)
Jens Larsson, chefsjurist
2015-04-17
1.4 Mottagande av
delgivning
Delgivning
Jens Larsson, chefsjurist
2015-05-11
1.4 Mottagande av
delgivning
3 delgivningar
Jens Larsson, chefsjurist
Bilaga § 154
Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län
2015-05-19
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori med
ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och befattning
2015-05-19
CK 2015-0107
2.12 Lokal
tvisteförhandling
Tvist rörande brott mot företrädesrätt till
återanställning, Akademiska sjukhuset.
Vårdförbundet – Akademiska sjukhuset.
Tvisten avslutades i enighet.
Monika Saarm, Förhandlingschef
Bilaga § 154
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län maj 2015
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori
med ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och befattning
2015-04-23
AS2015-0395
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Produktion av läromedel för kursen ”Renal
Endokrinologi” 23-24 mars 2015
Tomas Skommevik, verksamhetschef
Specialmedicin
2015-04-22
AS2015-0397
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Seminarium vid Umeå universitet den 29
april 2015
Fredrik Sund, verksamhetschef,
Infektionssjukdomar
2014-07-01
AS2015-0398
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Laboratorieinformationssystem för klinisk
genetik
Marianne van Rooijen, divisionschef,
Kvinno- och barndivisionen
2015-04-24
AS2015-0399
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Expert Input Forum Hepatit C den 18 maj
2015 – konsultuppdrag Anders Lannergård
Fredrik Sund, verksamhetschef,
Infektionssjukdomar
2014-11-25
AS2015-0400
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kurs i kolorektal kirurgi – ramavtalsområde
KA47 Kirurgi
Claes Juhlin, verksamhetschef, Kirurgen
2015-05-13
AS2015-0418
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Samarbetsavtal ambulanssjukvården
Östhammar och Bruksgymnasiet i Gimo
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
2015-03-02
AS2015-0420
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Lena Stigsdotter, verksamhetschef
Geriatriken
2015-04-24
AS2015-0429
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Författande av ”Aktuellt om Parkinsons
sjukdom” (AoP) nr1 2015 – uppdrag för
Dag Nyholm
Delta i diskussionsmöte med ansvariga för
SWIBREG – uppdrag för Per Hellström
2015-05-04
AS2015-0430
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Föreläsning om osteoporos vid reumatiska
sjukdomar – uppdrag för Östen Ljunggren
Tomas Skommevik, verksamhetschef
Specialmedicin
Tomas Skommevik, verksamhetschef
Specialmedicin
Bilaga § 154
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län maj 2015
2015-04-11
AS2015-0435
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Life Technologies Europé BV – Klinisk
patologi och cytologi – Offert/serviceavtal
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
2015-04-21
AS2015-0436
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Illumnia, 20150417JR2400 MiSeq.
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
2015-05-05
AS2015-0437
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Rekrytering av två
överläkare/specialistläkare
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
2015-04-24
AS2015-0439
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Sune Larson, FoU-direktör
2014-11-26
AS2015-0445
2014-11-26
AS2015-0446
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Mottagande och samordning av
läkarstudenter vid Uppsala Universitet –
uppdrag för Cecilia Dahlén
Autostainer Link 48 Dako Instrument
service agreement
Autostainer Link 48 Dako Instrument
service agreement
2015-05-15
AS2015-0447
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Radiologiska tjänster – BFC
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
2015-05-08
AS2015-0450
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Medicinskt stöd i handläggning av
givarfrågor region Gävleborg
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
2015-05-04
AS2015-0451
AS2015-0464
Sakkunskap inom området klinisk
immunologi – laboratoriemedicin i Dalarna
Föreläsning om kollagen – uppdrag
Katarina Lindahl
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
2015-05-13
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
Tomas Skommevik, verksamhetschef
Specialmedicin
Bilaga § 154
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län maj 2015
2015-05-18
AS2015-0467
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Leica CM1860 UV Configuration –
serviceavtal
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
2015-05-06
AS2015-0468
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Förgasare Enköpings lasarett – medicinsk
utrustning
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
2015-04-08
AS2015-0469
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Miele dentalmaskiner inom tandvård –
årsservice
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
Bilaga § 154
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län maj 2015
2015-01-08
AS2015-0068
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Leasing/hyresavtal
Kaffemaskin Selecta – Fikarum
läkarvåningen ing 95/96
Marianne van Rooijen, divisionschef,
Kvinno- och barndivisionen
2014-11-24
AS2015-0087
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kaffemaskin Selecta –
infektionsmottagningen ingång 33
Cathrine Lagerström Björk,
avdelningschef
2015-01-09
AS2015-0123
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kopiator Canon iR Advance C5255i –
ingång 95/96 administration
Marianne van Rooijen, divisionschef,
Kvinno- och barndivisionen
2015-01-15
AS2015-0124
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kopiator Canon iR Advance C5235i – vo
barnkirurgi
Marianne van Rooijen, divisionschef,
Kvinno- och barndivisionen
2015-01-05
AS2015-0125
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kopiator Canon MF6140 avdelning 95 N
Marianne van Rooijen, divisionschef,
Kvinno- och barndivisionen
2014-06-19
AS2015-0130
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kaffeautomater 2 st Selecta
akutmottagningen
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
AS2015-0131
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kopiator Canon iRADV C5051 & e-Copy
Scanstation - Sjukhusadministratioen
Björn Ragnarsson, biträdande
sjukhusdirektör
2015-03-05
AS2015-0139
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kopiator MF6140 – Blå rummet
Henrik Pederby, kommunikationsdirektör
2015-03-02
AS2015-0143
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kaffeautomat Linoni Multi Bravissimo
Black- Luftburen intensivvård
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
2015-02-12
Bilaga § 154
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län maj 2015
2015-03-05
AS2015-0149
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Videokonferensutrustning VCS Control
2015-02-17
AS2015-0175
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kopiator iR Advance C5235i – Psykosocialt Åsa Hagberg, divisionschef
behandlingsarbete
Psykiatridivisionen
2015-02-27
AS2015-0188
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Endoskopiutrustning – Samariterhemmet
dag- och kortvårdssektion
Björn Lövgren Ekmehag, divisionschef
Kirurg och onkologdivisionen
2015-03-02
AS2015-0190
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kaffemaskin Lioni Solo Bravo Black –
Ambulansen ingång 3, 2trappor
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
2015-01-22
AS2015-0195
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Canon Finisher med häft och sadelhäft – J1
– administrationen ingång 95/96
Marianne van Rooijen, divisionschef,
Kvinno- och barndivisionen
2015-03-31
AS2015-0204
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Canon iR Advance C5235i – plan 7 ingång
61 rum 1025
Björn Ragnarsson, biträdande
sjukhusdirektör
2015-03-26
AS2015-0233
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Canon iR Advance C5235i- Säkerhets- och
milijöavdelningen Rum B20:316
Björn Ragnarsson, biträdande
sjukhusdirektör
2015-02-20
AS2015-0234
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Canon iR Advance C5235i –
Ambulanssjukvårdens larmcentral
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
2015-03-13
AS2015-0252
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Leasingfordon till Klinisk mikrobiologi och
vårdhygien VW Golf Sportscombi Masters
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
AS2015-0260
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kafffemaskin NG110 Merrild – Dag- &
kortvårdskirurgi operation
Samariterhemmet
Jan Erik Sundquist, biträdande
sjukhusdirektör
2015-03-11
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
Bilaga § 154
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län maj 2015
2015-03-11
AS2015-0261
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Jan Erik Sundquist, biträdande
sjukhusdirektör
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kaffemaskin NG110 – Dag- &
kortvårdskirurgi operation
Samariterhemmet
Canon iR Advance C5235i –
Strokeavdelning 85B
2015-04-20
AS2015-0280
2015-05-04
AS2015-0287
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Canon iR Advance C5235i - Kliniska
forsknings- och utvecklingsenheten, KFUE
Björn Lövgren Ekmehag, divisionschef
Kirurgdivisionen
2015-04-13
AS2015-0290
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Canon iR Advance C5235i –
onkologavdelning 78 B
Björn Lövgren Ekmehag, divisionschef
Kirurgdivisionen
2015-05-04
AS2015-0291
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Canon iR Advance C5235i –
onkologmottagningen
Björn Lövgren Ekmehag, divisionschef
Kirurgdivisionen
2015-05-15
AS2015-0382
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Göran Angergård. divisionschef
Neurodivisionen
2015-04-01
AS2015-0383
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Tekniknyttjandeavtal för videoteknik
installerad via Telemedicinsk
Hemtitreringsprojektet
Kaffeautomat Exellence – PETcentrum
ingång 86
2015-03-26
AS2015-0417
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Canon iR Advance C5235i – Rättspsykiatriska
öppenvårdsmottagningen
Åsa Hagberg, divisionschef
Psykiatridivisionen
2015-05-13
AS2015-0440
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Canon MF6140 - Sjukhusbiblioteket ingång
10
Henrik Pederby, kommunikationsdirektör
2015-0502
AS2015-0444
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Kaffemaskin NG110 – receptionen neurofys Göran Angergård. divisionschef
ingång 85
Neurodivisionen
Göran Angergård. divisionschef
Neurodivisionen
Eva Telne, divisionschef, DAT-divisionen
Bilaga § 154
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län maj 2015
2015-05-13
AS2015-0462
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Canon iR ADV 400i – Barnsjukvården
kurators- och psykologmottagning
Marianne van Rooijen, divisionschef,
Kvinno- och barndivisionen
2015-05-15
AS2015-0466
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Star Call – ingång 96 plan 3 – 2 avtal
Marianne van Rooijen, divisionschef,
Kvinno- och barndivisionen
Bilaga § 154
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - avtal april 2013
Datum för
beslut
Diarienummer
eller löpnummer
Beslutskategori
med ärendegrupp
Ärenderubrik
Beslutsfattare med namn och befattning
2015-04-16
KP2015-0070
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Dapagliflozin – sektionen Endokrinologi
och diabetes
Sune Larsson, FoU-direktör
2015-04-20
KP2015-0074
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
MK-3475, protokoll 048 - KFUE/vo
onkologi
Sune Larsson, FoU-direktör
KP2015-0077
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
IM-201 - Intuvax - vo onkologi/KFUE
Sune Larsson, FoU-direktör
2015-04-27
KP2015-0078
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
The Liungman Guidewire Fixator
Sune Larsson, FoU-direktör
2015-05-13
KP2015-0085
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
EFFECTS -2012 - vo Minnes- och geriatrik
och 85B
Sune Larsson, FoU-direktör
2015-04-27
Bilaga § 154
Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län
Datum för
beslut
2015-02-26
Diarienummer
eller löpnummer
PV 2015-0089
Beslutskategori
med ärendegrupp
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
2015-03-20
PV 2015-0090
2015-03-27
Ärenderubrik
2015-05-05
Avtal – Kaffeautomat Gimo vårdcentral
Beslutsfattare med namn och
befattning
Per Elowsson, primärvårdsdirektör
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal – Bemanning - Hyrläkare
Per Elowsson, primärvårdsdirektör
PV 2015-0091
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal – Kaffeautomat Eriksbergs
vårdcentral
Per Elowsson, primärvårdsdirektör
2015-04-23
PV 2015-0095
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal – Marknadsföring Tierps vårdcentral
Per Elowsson, primärvårdsdirektör
2015-04-16
PV 2015-0096
1.2 Avtalsteckning,
löpande åtgärder
Avtal – Bemanning - Hyrläkare
Per Elowsson, primärvårdsdirektör