Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande

ANSÖKAN
2015-11-18 Dnr 738/2015
1 (10)
Förvaltningsrätten i Stockholm
115 76 Stockholm
Ansökan om upphandlingsskadeavgift
Sökande
Konkurrensverket, 103 85 Stockholm
Motpart
Stockholms kommun, Box 8312, 104 20 Stockholm
Saken
Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 § 3 lagen (2007:1091) om offentlig
upphandling (LOU)
_____________________________
Yrkande
KKV1040, v1.5, 2015-06-10
Konkurrensverket yrkar att förvaltningsrätten enligt 17 kap. 1 § 3 LOU beslutar
att Stockholms kommun ska betala 100 000 (etthundratusen) kronor i
upphandlingsskadeavgift.
Adress 103 85 Stockholm
Besöksadress Torsgatan 11
Telefon 08-700 16 00
Fax 08-24 55 43
[email protected]
ANSÖKAN
2015-11-18 Dnr 738/2015
2 (10)
Grunder
1.
Stockholms kommun (kommunen) har brutit mot 15 kap. 4 § LOU genom att
ingå avtal om bullerskyddsskärm (bullerskydd) med leverantören AQVIS
Miljö AB (AQVIS) utan föregående annonsering, trots att förutsättningarna
för detta saknades. Det ingångna avtalet utgör därmed en otillåten direktupphandling.
Bakgrund och omständigheter
2.
Kärrtorps IP är en kommunal idrottsplats i stadsdelen Kärrtorp i Stockholms
kommun. Under åren 2013 och 2014 gjordes vissa ny- och ombyggnationer av
idrottsplatsen. Redan innan den nya anläggningen invigdes i juni 2014 hade
kommunen tagit emot klagomål om en hög bullernivå från boende i området.
Allt eftersom arbetena färdigställdes och aktiviteterna ökade i omfattning,
ökade även klagomålen från de bosatta i området. Klagomålen gällde ljudnivåer vid olika aktiviteter på anläggningen.
3.
Med anledning av de inkomna klagomålen beställde kommunen under år
2013 en bullerutredning av ÅF-Infrastructure AB (ÅF). Utredningen var klar
den 28 november 2013. Av utredningen framgick att det var en mycket hög
bullernivå i området och att det krävdes ett bullerskydd som var minst tio
meter högt för att få ned bullernivån. Eftersom kommunen ansåg att det var
orimligt att sätta upp ett så högt bullerskydd, beställde kommunen ännu en
utredning från ÅF. Denna utredning avslutades den 4 februari 2014 och visade vilken dämpning ett lägre bullerskydd skulle ge. Enligt utredningen
skulle ett bullerskydd på sex meter ge betydligt mer dämpning än ett
bullerskydd på fyra meter.
4.
Kommunen har sedan tidigare ett ramavtal om byggarbeten med fem leverantörer. Under sommaren 2014 beslutade kommunen att kontakta en av de
fem leverantörer, Construera Sverige AB (Construera), med en förfrågan om
en offert avseende uppförandet av bullerskydd vid idrottsplatsen. Offerten
togs fram utifrån de ritningar som var daterade den 30 april 2014 och som
kommunen hade upprättat avseende bullerskyddet, se bilaga 1. Kommunen
ombad inte de andra fyra ramavtalsleverantörer att lämna någon offert.
5.
Utifrån kommunens ritningar lämnade Construera den 21 augusti 2014 en
offert på ett bullerskydd för ca 1 700 000 kronor exklusive mervärdesskatt, se
bilaga 2. Kommunen bedömde dock att det bullerskydd som offererats inte
skulle ge tillräcklig dämpning. Kommunen kom under hösten 2014 i stället i
kontakt med leverantören AQVIS som kunde leverera ett bullerskydd som
både var högre och billigare än det som Construera hade offererat.
ANSÖKAN
2015-11-18 Dnr 738/2015
6.
Kommunen gjorde den 20 november 2014 en muntlig beställning av det
bullerskydd som AQVIS hade offererat. Beställningen villkorades av att
kommunen skulle få bygglov för bullerskyddet. Kommunen fick den
28 november 2014 en skriftlig offert från AQVIS, se bilaga 3. Först när
kommunen hade fått besked om bygglovet bekräftade parterna skriftligen
den 22 april 2015 vad som tidigare hade överenskommits, se bilaga 4.
7.
Enligt kommunen är bullerskyddet tillverkat, men det har fram till och med
den 2 november 2015 ännu inte monterats på plats, se bilaga 5.
3 (10)
Avtalet mellan kommunen och leverantören AQVIS utgör en otillåten
direktupphandling
8.
Det aktuella avtalet mellan kommunen och leverantören AQVIS har uppstått
tidigast den 20 november 2014 då kommunen säger sig ha gjort en muntlig
beställning av bullerskydd från AQVIS. Detta avtal har inte föregåtts av
något annonserat upphandlingsförfarande.
9.
Avtalet avser en beställning av ett bullerskydd för 1 115 000 kronor exklusive
mervärdesskatt. Eftersom värdet av kontraktet inte överstiger tillämpligt
tröskelvärde är det bestämmelserna i 15 kap. LOU som ska tillämpas vid
upphandlingen.
10. Enligt huvudregeln ska upphandlingar annonseras för att alla leverantörer
ska få möjlighet att lämna, respektive ansöka om att få lämna, anbud (15 kap.
4 § LOU). Upphandlingar med ett värde som understiger en viss procent av
det tröskelvärde som är aktuellt (den så kallade direktupphandlingsgränsen)
behöver emellertid inte annonseras. För att avtal med ett värde som överstiger direktupphandlingsgränsen ska få ingås utan föregående annonsering
krävs att något av de särskilt angivna undantagen i LOU är tillämpliga (15
kap. 3 § andra stycket LOU). Undantagen från skyldigheten att annonsera
upphandlingar ska tolkas restriktivt.1
Avtalets värde överstiger direkupphandlingsgränsen
11. För att avgöra om den aktuella upphandlingen ska föregås av annonsering
måste avtalets värde beräknas. Värdet ska uppskattas till det totala belopp
som ska betalas enligt kontraktet. Vid beräkningen ska options- och
förlängningsklausuler beaktas som om de utnyttjats och den upphandlande
myndigheten ska också beakta direktupphandlingar av samma slag gjorda av
myndigheten under räkenskapsåret (15 kap. 3 a § LOU).
Jfr bland annat EU-domstolens uttalanden i mål C-394/02 Kommissionen mot Grekland, punkt 33, och
mål C-26/03 Stadt Halle, punkt 46. Jfr även förarbetsuttalande i prop. 2006/07:128 s. 291 och Högsta
förvaltningsdomstolens uttalande i RÅ 2005 ref. 10.
1
ANSÖKAN
2015-11-18 Dnr 738/2015
4 (10)
12. I avtalet som ligger till grund för denna ansökan anges att ersättningsformen
är ett fast pris och att beställningsbeloppet exklusive mervärdesskatt uppgår
till 1 115 000 kronor. Det är i detta fall det angivna beloppet som utgör avtalets värde.
13. Eftersom avtalets värde överstiger direktupphandlingsgränsen2 skulle
kommunen i enlighet med huvudregeln ha annonserat upphandlingen. Konkurrensverket kan konstatera att avtalet inte har annonserats och att det
därmed kan utgöra en otillåten direktupphandling om det inte har funnits
skäl att underlåta annonsering enligt något av de föreskrivna undantagen.
Det finns inte några skäl att underlåta annonsering
14. Kommunen har under Konkurrensverkets utredning invänt att det var de
boendes klagomål och hälsa i kombination med svårigheten att få fram ett
effektivt bullerskydd som motiverade en upphandling utan föregående annonsering. Konkurrensverket uppfattar invändningarna som att AQVIS
skulle ha varit den enda leverantören som kunde leverera bullerskyddet och
att det med hänsyn till kommunmedborgarnas välmående fanns en brådska
att få ned bullernivån.
15. Ett undantag från skyldigheten att annonsera en upphandling kan göras om
det som upphandlas av tekniska skäl endast kan fullgöras av en viss leverantör (15 kap. 3 § andra stycket LOU jfr 4 kap. 5 § första stycket 2 LOU).3 Undantaget för tekniska skäl är avsett att tillämpas i mycket speciella situationer
när det på objektiva grunder kan konstateras att det inte finns någon annan
leverantör än den som myndigheten har pekat ut som över huvud taget kan
erbjuda vad som efterfrågas. Enkelt uttryckt ska det inte finnas någon konkurrens och myndigheten ska inte ha något annat möjligt alternativ än att
vända sig till en viss leverantör. Avsaknaden av konkurrens får inte bero på
att myndigheten har ställt upp olika krav som har lett till att endast en viss
leverantör kan komma ifråga.4
Det är den direktupphandlingsgräns som gällde när direktupphandlingen påbörjades som avgör
vilken gräns som ska tillämpas. Från och med den 1 juli 2014 höjdes direktupphandlingsgränsen för
varor och tjänster samt byggentreprenader från ca 270 000 kronor till ca 505 000 kronor.
3 EU-domstolen har uttalat att två kumulativa villkor ska vara uppfyllda för att bestämmelsen ska
kunna tillämpas, dvs. att de arbeten som är föremål för upphandlingen är av teknisk karaktär och att
det därför är absolut nödvändigt att tilldela ett visst företag kontraktet, se mål C-394/02
Kommissionen mot Grekland, punkt 34.
4 Jfr lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling s. 466–468 och s. 861. Remissen innehåller
förslag till en ny lag om offentlig upphandling till följd av Europaparlamentets och rådets direktiv
2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv
2004/18/EG. Det nya direktivet bygger i sak i stora delar på 2004 års direktiv som ligger till grund för
den nuvarande LOU. Förslaget till den nya lagen om offentlig upphandling innehåller anpassningar
och uppdateringar samt ett antal nya bestämmelser. I remissen tydliggörs bland annat
förutsättningarna för tillämpningen av undantaget för tekniska skäl.
2
ANSÖKAN
2015-11-18 Dnr 738/2015
5 (10)
16. Kommunen har inte närmare förklarat varför det bullerskydd som AQVIS
erbjöd också blev det som beställdes. Konkurrensverket kan dock konstatera
att ramavtalsleverantören Construera och leverantören AQVIS har lämnat
offerter utifrån olika förutsättningar vad gäller bullerskyddets höjd och
material. Det är därför inte konstigt att priserna skiljer sig åt. Eftersom det
inte går att utläsa vilken dämpning av bullernivån som respektive bullerskydd medför går det att ifrågasätta kommunens argument att det mest
effektiva skyddet har valts. Det tycks snarare vara så att funktionen inte har
varit av avgörande betydelse för kommunens val av konstruktion. Oaktat
detta är det genom utredningen klarlagt att det finns flera leverantörer som
kan leverera bullerskydd. Construera har uppgett att bolaget kan leverera
bullerskydd med olika höjd och material, se bilaga 6. Utöver Construera och
AQVIS har även de andra fyra ramavtalsleverantörerna uppgett att de kan
leverera ett bullerskydd oavsett höjd och material, se bilagorna 7–10.
Eftersom det finns en konkurrenssituation är det således inte möjligt att
frångå kravet på annonsering med åberopande av tekniska skäl.
17. Det är möjligt att göra undantag från annonseringsskyldigheten till följd av
att den upphandlande myndigheten har hamnat i synnerlig brådska. Det
krävs då att det är absolut nödvändigt att tilldela kontraktet, men att det på
grund av synnerlig brådska orsakad av omständigheter som inte har kunnat
förutses av den upphandlande myndigheten inte är möjligt att genomföra en
annonserad upphandling (15 kap. 3 § andra stycket LOU jfr 4 kap. 5 § första
stycket 3 LOU). Av förarbeten och praxis framgår att de omständigheter som
läggs till grund för tillämpningen av undantaget för synnerlig brådska inte
får bero på den upphandlande myndighetens agerande.5
18. Kommissionen har i ett meddelande den 9 september 2015 beskrivit gällande
rätt och erinrat om när och hur undantaget för synnerlig brådska kan tillämpas. Av meddelandet framgår att den omständigheten att antalet asylsökande
har ökat markant under en relativt kort tid är en sådan händelse som den
upphandlande myndigheten inte i tillräckligt god tid i förväg visste om eller
kunde veta om. En kommun har därför inte kunnat planera de inköp som avser att täcka de asylsökandes behov i förväg och detta utgör därmed en oförutsebar händelse för myndigheten. Enligt meddelandet ska samtliga förutsättningar prövas i varje enskilt fall och om undantaget bedöms vara tillämpligt, ska upphandlingar utan föregående annonsering endast användas som
en brygga till dess man finner mer stabila lösningar.6
Se prop. 2001/02:142 s. 99, prop. 2006/07:128 del 1 s. 429 och prop. 2009/10:180 del 1 s. 198 och s. 344
f. samt exempelvis EU-domstolens avgöranden i mål C-107/92 Kommissionen mot Italien, mål C318/94 Kommissionen mot Tyskland och mål C-385/02 Kommissionen mot Italien.
6 Kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet COM(2015) 454 final den 9
september 2015 om reglerna för offentlig upphandling i samband med den aktuella asylkrisen. Jfr
5
ANSÖKAN
2015-11-18 Dnr 738/2015
6 (10)
19. Även svenska domstolar har tolkat tillämpningen av undantaget för synnerlig brådska på detta sätt. Kammarrätten i Sundsvall har i nyligen meddelade
domar i mål om upphandlingsskadeavgift uttalat bland annat att undantaget
för synnerlig brådska avser extraordinära situationer och att omständigheterna inte i något fall får vara att hänföra till de upphandlande enheterna. Att
en omständighet inte har kunnat förutses innebär enligt kammarrätten att
omständigheten närmast ska ha karaktären av force majeure.7
20. Konkurrensverket anser att det över huvud taget inte har varit fråga om en
sådan brådskande situation som möjliggör en upphandling utan föregående
annonsering. Att bullerskyddet ännu inte, nästan ett år efter att beställningen
gjordes, har monterats på plats talar även för att kommunen inte kan ha bedömt situationen som särskilt brådskande. Det måste i stället anses ha funnits
tid för kommunen att genomföra en annonserad upphandling. Av utredningen framgår att kommunen redan under år 2013 har fått kännedom om att
bullernivå i området var hög. Kommunen borde redan efter ÅF:s första utredning i november 2013 ha insett att den måste vidta åtgärder för att få ned
bullernivån. Vidare borde kommunen också ha kunnat förutse att bullernivån skulle komma att öka med anledning av ny- och ombyggnationerna av
idrottsplatsen. Trots denna kännedom har kommunen valt att inte annonsera
upphandlingen. Det har också varit möjligt för kommunen att göra ett avrop
från det befintliga ramavtalet för byggarbeten i stället för att ingå ett avtal
med en leverantör utan föregående annonsering. Kommunen har således inte
haft rätt att genomföra upphandlingen utan föregående annonsering med
hänvisning till undantaget för synnerlig brådska.
21. Det har under utredningen inte kommit fram några andra omständigheter
som motiverar ett avsteg från huvudregeln att en upphandling ska annonseras. Det finns därmed inga omständigheter som medför att kommunen har
haft rätt att bortse från annonseringsskyldigheten inför ingåendet av avtalet.
Avtalet utgör därför en otillåten direktupphandling.
Upphandlingsskadeavgift
22. Vid en otillåten direktupphandling får en allmän förvaltningsdomstol efter
ansökan av Konkurrensverket besluta att en upphandlande myndighet ska
betala en upphandlingsskadeavgift (17 kap. 1 § 3 LOU). Det finns inget krav
även Upphandlingsmyndighetens vägledning med anledning av flyktingkrisen, UHM/2015-111-1, s.
6–10, där förutsättningarna för att tillämpa undantaget för synnerlig brådska beskrivs.
7 Kammarrätten i Sundsvalls domar den 26 augusti 2015 i mål nr 3208-14 och mål nr 3209-14. I dessa
domar tillämpades bestämmelserna i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten,
energi, transporter och posttjänster (LUF). Bestämmelsen om synnerlig brådska i LUF motsvarar i
sak bestämmelsen i LOU. Domarna har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen som ännu inte
har tagit ställning till om prövningstillstånd ska meddelas, se Högsta förvaltningsdomstolens mål nr
5578–5579-15.
ANSÖKAN
2015-11-18 Dnr 738/2015
7 (10)
på att den upphandlande myndigheten ska ha agerat med uppsåt eller av
oaktsamhet för att en avgift ska kunna dömas ut. Bristande kännedom om
gällande rätt eller missförstånd om lagstiftningens innehåll utgör inte heller
någon ursäkt för en överträdelse.8
23. En upphandlingsskadeavgift ska vara effektiv, proportionerlig och avskräckande. Syftet med avgiften är bland annat att säkerställa att upphandlingsreglerna följs och att skattemedlen används på ett korrekt sätt.9
Tidsfristen för Konkurrensverkets ansökan
24. En ansökan om upphandlingsskadeavgift ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom ett år från det att avtalet slöts. En ansökan får dock inte göras innan tidsfristen för ansökan om överprövning av ett avtals giltighet har löpt ut
(17 kap. 7 § LOU). Avtalstidpunkten har således betydelse för när Konkurrensverket ska lämna in en ansökan till domstolen.
25. Det avtal om bullerskydd som denna ansökan gäller har enligt kommunen
ingåtts muntligen den 20 november 2014. Det skriftliga avtalet är emellertid
undertecknat av parterna först den 22 april 2015. Konkurrensverket bedömer
att ett bindande avtal har uppkommit tidigast den 20 november 2014 och
senast den 22 april 2015.
Överträdelsens sanktionsvärde och avgiftens storlek
26. En upphandlingsskadeavgift ska uppgå till lägst 10 000 kronor och högst tio
miljoner kronor. Avgiften får inte överstiga tio procent av kontraktsvärdet.
Beräkningen av kontraktsvärdet ska ske enligt 3 kap. 3 och 4 §§ eller 15 kap.
3 a § LOU (17 kap. 4 § LOU). Det högsta avgiftsbeloppet är reserverat för särskilt graverande fall.10 Konkurrensverket har beräknat kontraktsvärdet till
1 115 000 kronor (se punkt 12 ovan). Upphandlingsskadeavgiften kan därför
uppgå till högst 111 500 kronor (1 115 000 x 0,1).
27. Vid fastställande av upphandlingsskadeavgiftens storlek ska särskild hänsyn
tas till hur allvarlig överträdelsen är. I ringa fall ska någon avgift inte beslutas. Avgiften får efterges om det finns synnerliga skäl (17 kap. 5 § LOU). Av
förarbetena till bestämmelserna om upphandlingsskadeavgift och av praxis
framgår att otillåtna direktupphandlingar är en av de allvarligaste överträdelserna inom upphandlingsområdet och att sanktionsvärdet därför ofta ska
vara högt.11
Prop. 2009/10:180 del 1 s. 193 och s. 368.
A prop. s. 196–197.
10 Se Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2014 ref. 69.
11 Se prop. 2009/10:180 del 1 s. 197 och jfr exempelvis HFD 2014 ref. 69 och Kammarrätten i
Göteborgs domar den 20 november 2014 i mål nr 4402-14 och den 2 december 2014 i mål nr 4915-13.
8
9
ANSÖKAN
2015-11-18 Dnr 738/2015
8 (10)
28. Vid bedömningen av sanktionsvärdet ska hänsyn tas till såväl försvårande
som förmildrande omständigheter. Det ska även vägas in hur klar överträdelsen kan anses vara. I förarbetena anges exempel på omständigheter som
kan beaktas vid bestämmandet av avgiftens storlek. Exempelvis kan den omständighet att rättsläget är oklart påverka sanktionsvärdet så att överträdelsen anses mindre allvarlig. Vidare kan sanktionsvärdet anses högre om ett
avtal löper under en förhållandevis lång tid eller avser ett högt värde. I förarbetena nämns även att förhållanden hos den upphandlande myndigheten bör
tillmätas betydelse vid bedömningen och att exempelvis ett upprepat beteende hos myndigheten att göra otillåtna direktupphandlingar kan ses som en
försvårande omständighet.12
29. Konkurrensverket ska vid varje ansökan om upphandlingsskadeavgift bestämma avgiftens storlek med hänsyn till alla relevanta omständigheter i det
enskilda fallet inom ramen för avgiftens avskräckande syfte. Av förarbetena
framgår att utgångspunkten ska vara att avgiften ska bestämmas så att myndigheten, och även andra myndigheter, avhåller sig från överträdelser. Ju allvarligare överträdelsen kan anses vara, desto högre belopp bör avgiften fastställas till.13
30. I detta fall är det fråga om en otillåten direktupphandling där överträdelsen
är klar. Det kan också konstateras att kommunen tidigare har gjort otillåtna
direktupphandlingar. Förvaltningsrätten i Stockholm har i dom den
4 november 2014 i mål nr 16293-14 beslutat att ett avtal om en badplats som
tecknats mellan kommunen och en leverantör skulle ogiltigförklaras eftersom
det hade ingåtts genom en otillåten direktupphandling.14 Kommunen har
dock invänt att fastighetskontoret inte ska påverkas av tidigare överträdelser
som andra förvaltningar inom kommunen har gjort (se bilaga 5). Enligt
kommunen ska varje nämnd inom kommunen anses vara en egen upphandlande myndighet och bedömningen av avgiftens storlek ska därför göras
endast utifrån myndighetens egna handlingar.
31. Konkurrensverket anser emellertid att kommunens tidigare otillåtna direktupphandlingar ska beaktas vid den sammantagna bedömningen av avgiftens
Prop. 2009/10:180 del 1 s. 197–198 och s. 369–370.
A. prop. s. 197 och s. 369–370.
14 Avgörandet har vunnit laga kraft. I målet hade idrottsnämnden, som genom beslut i
kommunfullmäktige om antagande av budget, fått i uppdrag att anlägga en flytande citybadplats.
Badplatsens placering utreddes av idrottsförvaltningen som tecknade avtal med en leverantör utan
föregående annonsering trots att förutsättningarna för det inte var uppfyllda. Konkurrensverket har
ansökt om utdömande av en upphandlingsskadeavgift, se förvaltningsrättens pågående mål nr
12388-15. Jfr även Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 30 juni 2015 i mål nr 7728–7730-15 där
domstolen har beslutat att ogiltigförklara fyra avtal om konsulter avseende projektet Nya Slussen
eftersom avtalen utgjorde otillåtna direktupphandlingar. Domen har överklagats till Kammarrätten i
Stockholm som den 26 oktober 2015 i mål nr 6531–6533-15 beslutade att meddela prövningstillstånd
i målen.
12
13
ANSÖKAN
2015-11-18 Dnr 738/2015
9 (10)
storlek vid den nu aktuella överträdelsen. Om tidigare ageranden ska vara
belastande för kommunen beror på omständigheterna i det enskilda fallet.
Om en nämnd/avdelning/enhet/förvaltning inom en kommun inte är en egen
juridisk person kan inte kommunens benämning av organisationen vara avgörande för om tidigare överträdelser ska beaktas eller inte.
32. En kommun är i sin helhet en upphandlande myndighet enligt 2 kap. 19 §
LOU. Kommunen är också en egen juridisk person som i detta fall har valt att
organisera sin verksamhet genom en kommunkoncern och kommunala uppdragsföretag, se organisationsskissen s. 9 i bilaga 11. Kommunkoncernen är i
sin tur uppdelad i ”stadens verksamhet” och ”stadens bolag”. Stadens verksamhet består av 14 stadsdelsförvaltningar och 15 fackförvaltningar. För varje
fackförvaltning finns en politiskt styrd nämnd som har inrättats och vars
ledamöter har utsetts av kommunfullmäktige. Fackförvaltningarna är inga
egna juridiska personer och sköter verksamheter som är gemensamma för
hela kommunen. Under dessa förhållanden anser Konkurrensverket att fackförvaltningarna inte kan anses vara självständiga i förhållande till kommunen. De avtal som ingås av fackförvaltningar får därmed ytterst anses ha
ingåtts av kommunen som sådan. Kommunen har alltså det övergripande
ansvaret för att de underliggande fackförvaltningarna följer beslutade mål
och riktlinjer liksom bestämmelserna i LOU.15 Att kommunen nu på nytt
genom en fackförvaltning har företagit en otillåten direktupphandling ska
därför beaktas vid bestämmandet av avgiftens storlek.
33. Vid en sammantagen bedömning av samtliga omständigheter i ärendet anser
Konkurrensverket att en upphandlingsskadeavgift på 100 000 kronor är en
avskräckande och proportionerlig sanktion för den aktuella överträdelsen.
_____________________________
Per Karlsson
Frida Nordholm
Jfr Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 15 maj 2014 i mål nr 21274-13 där Region Gotland
gjorde gällande att regionen inte var en upphandlande myndighet utan att det var regionstyrelsen,
annan nämnd eller regionfullmäktige som var de upphandlande myndigheterna.
15
ANSÖKAN
2015-11-18 Dnr 738/2015
Bifogas
Bilaga 1
Kärrtorp IP – Anläggande av konstgräsplaner m.m. och ny
omklädningsbyggnad med ritningsförteckning samt planritning avseende
bullerplank Kärrtorp IP
Bilaga 2
E-post den 21 augusti 2014 från leverantören Construera Sverige AB
Bilaga 3
Offert den 28 november 2014 från leverantören AQVIS Miljö AB
Bilaga 4
Beställning av bullerplank den 22 april 2015
Bilaga 5
Kommunens yttrande den 2 november 2015
Bilaga 6
Tjänsteanteckning den 5 oktober 2015 avseende telefonsamtal med
ramavtalsleverantören Construera Sverige AB
Bilaga 7
Tjänsteanteckning den 7 oktober 2015 avseende telefonsamtal med
ramavtalsleverantören BTH Bygg AB
Bilaga 8
Tjänsteanteckning den 7 oktober 2015 avseende telefonsamtal med
ramavtalsleverantören Brunner & Brunner AB
Bilaga 9
Tjänsteanteckning den 8 oktober 2015 avseende telefonsamtal med
ramavtalsleverantören LP Bygg & Specialsnickerier
Bilaga 10
Tjänsteanteckning den 9 oktober 2015 avseende telefonsamtal med
ramavtalsleverantören Heving & Hägglund AB
Bilaga 11
Stockholms stads årsredovisning för år 2014
10 (10)