Årsredovisning 2013

Transcription

Årsredovisning 2013

Årsredovisning 2013
- Ulricehamns kommun
ulricehamn.se
Innehållsförteckning
Inledning
Finansiella rapporter
4
Kommunstyrelsens ordförande
om 2013
64
Resultaträkning
6
Organisationsschema
65
Kassaflödesanalys
66
Balansräkning
Förvaltningsberättelse
67
Noter
8
Omvärldsanalys, händelser under året och framtidsbedömningar
74
Redovisningsprinciper
10
God ekonomisk hushållning
13
Ulricehamns kommun i ett sjuhäradsperspektiv
14
Ekonomisk översikt - koncernen
15
Ekonomisk översikt - kommunen
19
Drift- och investeringsredovisning
22
Personalekonomisk redovisning
Verksamhetsberättelser
35
Ledningsprocesser
36
Huvudprocesser
51
Stödprocesser
57
Nämnder
58
Koncernföretagen
Samtliga foton av Sören Håkanlind, förutom porträttfoton på
kommunstyrelsens ordförande och kommunchef.
Revisionsberättelse
77
Inledning
Inledning
Kommunstyrelsens
ordförande om 2013
När detta skrivs, har jag precis fått tillgång till
de senaste befolkningssiffrorna från Statistiska
Centralbyrån. Dessa visar att vi sista december
2013 var 23 211 invånare i Ulricehamns kommun.
Befolkningsökningen var därmed 196 personer under
2013, vilket är en stark siffra för en kommun av vår
storlek.
Det är genom inflyttning Ulricehamns kommuns
befolkning växer. Därför är nya bostäder en fortsatt
prioritet. Under 2013 färdigställdes nya villatomter
på övre delen av Villastan med en fantastisk utsikt
över Åsunden och stadskärnan och bostadsbolaget
STUBO påbörjade planering för nybyggnation av
hyreslägenheter i området Stadsskogen. Planarbete
för andra utpekade områden för bostäder har ägt
rum under året och går vidare in i nästa. 2013 var
också året då den fortsatta motorvägsutbyggnaden av
riksväg 40 blev påtaglig för ulricehamnarna. Jag hade
själv förmånen att tillsammans med ledamöterna i
kommunstyrelsen och förvaltningsledningen få en
visning av en av entreprenörerna vid tunnelbygget
vid Gäla i höstas och imponerades på plats av byggets
dimensioner.
Den investering i infrastruktur som vi nu ser påverkar
kommunens tillväxt mycket positivt. Det märker
vi inte minst kring nya industriområdet Rönnåsen,
logistiskt strategiskt placerat invid kommande
motorväg. Under 2013 kunde vi se de första
industrilokalerna växa fram i form av företagen
AP&T och LK-Pex nybyggnationer på området.
Bara AP&T:s satsning innebär, enligt företaget, ett
sextiotal nya arbetstillfällen. Botek och Götessons
Industri är ytterligare exempel på företag som
ser tillväxtmöjligheter i Ulricehamn och väljer att
expandera sin verksamhet på Rönnåsen till gagn för
vår kommun.
4
I anslutning till motorvägen finns Ubbarp som
genom fullmäktigebeslut utpekats som ett mindre
handelsområde. Området öppnar upp möjligheten
för en efterlängtad central lokalisering av ett nytt
stadsbibliotek samtidigt som det ger tillfälle för
expandering av ICA-butik i Ubbarp. Två ytterligare
intresserade nyetableringar på andra sidan av R46 ger
tillsammans med ett eventuellt ICA Maxi ett förmodat
hundratal nya jobb.
I september presenterade samtliga partier i
kommunfullmäktige ett av investeringsförslagen
i 2014 års budget – en lekplats i världsklass vid
gamla järnvägsområdet vid Åsunden. Bygget sker
i samverkan med Sparbanksfonden Ulrica och
Ulricehamns Energi AB. Under hösten har barn
mellan fyra och tio år fått välja sina favoriter bland
lekredskapen och nu står det klart att ingen kommer
att bli besviken – samtliga förslag kommer att
färdigställas på den nya lekplatsen.
På Sturebadet strax intill den kommande lekplatsen
kunde en brygga som möjliggör bad för personer
med funktionsnedsättning invigas under sommaren.
Bryggan är ett konkret exempel på resultat från
beredningen för välfärds arbete med tillgänglighet.
Genom en samverkan mellan Tranemo och
Ulricehamns kommun kunde förvaltningen
efter sommaren välkomna åtta nya medarbetare
till verksamhet miljö och samhällsbyggnad.
Sammanslagningen av miljö och bygg hade föregåtts
av ett stort och väl genomfört arbete av både politik
och förvaltning. Nu delar Ulricehamn och Tranemo
såväl miljö- och byggnämnd som verksamhet, vilket
stärker båda kommunernas möjlighet att behålla och
attrahera kompetent personal för att kunna erbjuda
medborgarna bra tjänster inom området.
Inledning
Vid höstterminens start inledde Tingsholmsgymnasiet
ett fokuserat arbete på att stärka sin position och
attraktionskraft. Att arbetet gett resultat kunde skönjas
då de första preliminära siffrorna för nästa läsårs
antagningar blivit kända. I detta sammanhang ska man
också notera de mycket goda resultat som eleverna vid
Tingsholmsgymnasiet står för, vilket givetvis hänger
väl samman med goda pedagogiska och målmedvetna
insatser från skolans personal. Skolans betydelse för
vår kommun kan inte underskattas och fokuseringen
på ökad måluppfyllelse går vidare inom verksamheten
även kommande år.
Ett årsbokslut är till sin natur en ekonomisk
rapportering, därför avslutar jag med några rader kring
resultatet. 58 miljoner kronor är ett starkt sådant.
Till del beror detta på de så kallade AFA-pengarna,
en återbetalning av medel för försäkringspremier för
anställda. Det beror också på att förvaltningen i stort
klarat att sammantaget hålla sig inom den driftbudget
som anslagits. Investeringsplanen som fanns med
i budget 2013 har inte kunnat genomföras i den
takt som planerats, vilket också påverkar resultatet
positivt. Väl fungerande styr- och ledningssystem
är en förutsättning för ett gott ekonomiskt resultat,
varför ett fortsatt utvecklande under kommande år är
prioriterat.
Till sist vill jag rikta ett stort tack till kommunens alla
anställda, förtroendevalda och samarbetspartners för
ett mycket gott arbete under 2013!
Lars Holmin (M)
Kommunstyrelsens
ordförande
5
Inledning
Organisationsschema
Fasta beredningar
Kommunfullmäktige
Ulricehamns Stadshus AB
Strategisk nivå
49 ledamöter
•
Välfärd
•
Samhällsutveckling
•
Revision
5 ledamöter
•
Lärande
(9 ledamöter i varje)
Val och arvode
(8 ledamöter)
Tillfälliga beredningar
enligt särskilda uppdrag
Samlat presidium
Nämnder
Verskställande nivå
Krisledningsnämnd - 5 ledamöter
Kommunstyrelsen
Beredande utskott
15 ledamöter
Samverkansnämnd miljö och bygg
6 ledamöter
2 ledamöter
Tre arbetsgrupper:
•
•
•
Individnämnd - 3 ledamöter
Samverkansnämnd IT - 4 ledamöter
Lärande/Välfärd
Ekonomi/Personal
Samhällsutveckling
Valnämnd - 7 ledamöter
NÄRINGSLIV TURISM LANDSBYGDSUTVECKLING
Gemensam nämnd Ulricehamns - Tranemo - Svenljunga - 6 ledamöter
Förvaltning
Kommunchef
Stödprocesser
Ledningsprocesser
Intern service
Kommunledningsstab
Chef intern service
Huvudprocesser
Välfärd - Lärande - Samhällsutveckling
Chefer välfärd, lärande samhällsutveckling (2 st)
6
Omvärldsanalys,
händelser under året och
framtidsbedömningar
Ekonomi
Internationell konjunktur vänder svagt uppåt.
Marknaden i såväl USA som Euroområdet visar
positiva tendenser. Det finns dock fortfarande stora
skillnader vad gäller ekonomisk stabilitet mellan
Europas stater. Den låga svenska inflationen och
Europeiska centralbankens räntesänkning i november
medförde att Riksbanken i december sänkte styrräntan
från 1,0 till 0,75 %. Samtidigt reviderade Riksbanken
ned sin inflations- och reporäntebana med en
första höjning första kvartalet 2015. Enligt Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) kommer Sveriges
bruttonationalprodukt under 2014 att öka med
2,6 %. Detta kan jämföras med föregående års 0,9
%. Man bedömer att såväl export som investeringar
ökar samtidigt som hushållens ekonomi stärks
genom sänkta skatter, låg inflation och låga räntor.
Också kommunsektorn ser ut att följa trenden med
ökade investeringar. Omvärldens svaga ekonomiska
återhämtning håller dock enligt Konjunkturinstitutet
tillbaka den svenska utvecklingen.
Tillväxt
Arbetsmarknad
Under 2013 hade Ulricehamns kommun en stark
befolkningstillväxt med 196 personer till 23 211 per
sista december. För att nå målet 25 000 invånare
2020, krävs ett nybyggande av ca 150 bostäder per
år och ett fortsatt arbete inriktat på kommunens
attraktivitet i olika delar. Framtida bostadsproduktion
under perioden 2014-2022 består av omkring 40
olika projekt som fullt ut omfattar ca 2100 nya
bostäder. Under 2014 startar byggnation av bostäder
bland annat i Stadsskogen och Övre Villastaden.
En ökad inflyttning upplevs som mycket positivt
av de lokala företagen som har svårt att ibland hitta
rätt kompetens. Fler inflyttade stärker den lokala
arbetsmarknaden och utbyggnaden av riksväg 40 till
motorväg kommer att underlätta för företagen att få
fler sökande till lediga tjänster.
I december 2013 presenterade Arbetsförmedlingen
sin prognos för arbetsmarknaden 2014 -2015.
Sysselsättningen bedöms öka med 116 000 personer
på två år. Arbetslösheten minskar från 8,1 % 2014
till 7,8 % 2014 och 7,4 % 2015. Jobben kommer
främst inom den privata tjänstesektorn. Utrikes födda
och ungdomar med god utbildning kommer genom
detta att få en starkare position på arbetsmarknaden.
Sysselsättningen ökar i alla län men blir starkast i
de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg
och Malmö. I mindre glesbygdskommuner blir
Intresset för industriområdet Rönnåsen fortsätter.
Hittills har fyra tomter sålts och några är reserverade.
Målet är att sälja minst två tomter under 2014. StorGöteborg, där även Borås ingår, är fortsatt rankat
som Sveriges bästa logistikläge. Jönköpingsregionen
hamnar i likhet med tidigare på plats tre. Slutsatsen
är att även Ulricehamn har ett utmärkt logistiskt
läge som samlat ger konkurrensfördelar i korridoren
mellan Göteborg och Jönköping. I förslag till nationell
plan för transportsystemet 2014-2025 finns första
I mitten av januari antog Europaparlamentet
reviderade direktiv för offentlig upphandling. Det nya
förslaget ska vara införlivat med svensk lag inom två
år. Enligt bedömning från SKL ökar det nya direktivet
utrymmet för svenska lagstiftare att göra det enklare
för kommunerna. De ändrade reglerna kan bland
annat leda till att kommuner och andra offentliga
upphandlare får utökade möjligheter att ställa hårdare
krav kring exempelvis sociala villkor eller ekologisk
hänsyn.
8
dock bristen på arbetskraft inom näringslivet
allt större. Generationsväxlingen och minskad
befolkning i arbetsföra åldrar ligger bakom detta.
Fortsättningsvis dominerar grupper med svag ställning
på arbetsmarknaden de inskrivet arbetslösa. Över
70 % är utomeuropeiskt födda, arbetslösa 55-64 år,
arbetslösa med funktionsnedsättning och arbetslösa
med högst förgymnasial utbildning. I Ulricehamn
minskade andelen öppet arbetslösa 16-64 år med
4 % i januari jämfört med samma månad föregående
år. I gruppen 18-24 år, var minskningen 13,7 %.
Boråsregionen, där vi som kommun ingår, kommer
genom förbättrade kommunikationer och ett utökat
samarbete med Göteborgsregionen att i framtiden
utgöra en gemensam arbetsmarknadsregion.
Parallellt har en gemensam projektorganisation
bildats mellan Göteborgs stad, Borås stad, Jönköpings
kommun och Linköpings kommun med målet att
Götalandsbanan i sin helhet ska stå färdig 2031. Under
2014 inleds EU:s nya programperiod, vilket kommer
innebära möjligheter för projektutveckling framförallt
enligt tillväxtstrategin Europa 2020. På grund av bland
annat förseningar i beslut kring EU:s långtidsbudget,
är inte samtliga program och fonder vid ingången av
2014 klara med sina strukturer och utlysningsdirektiv.
Under 2014 utvecklar kommunen ett mottagande av
ensamkommande flyktingbarn enligt överenskommelse
med Migrationsverket. I anslutning till detta
byggs också antalet boendeplatser för permanent
uppehållstillstånd ut (PUT-boenden). På grund av en
orolig omvärld och nytt reglerat mottagningsförfarande
kommer behovet av platser i kommunerna för
ensamkommande barn sannolikt inte att minska under
den närmaste framtiden. Inom mottagandet ryms
också behovet av kommunalt stöd med skola, fritid
och överförmyndartjänster. Mottagandet finansieras av
statliga medel.
och idrottshall. Under hösten planeras nybyggnation
av en ny förskola i centralorten. 2013 inleddes en
nationell satsning på karriärtjänster inom skolan.
Med stöd av statliga medel har Ulricehamns kommun
inrättat åtta tjänster som förstelärare, vilka följs av
ytterligare 24 tjänster under 2014. Äldreomsorgen
gick med betydande underskott under 2013. Ett
intensifierat arbete i projektform inleds under våren
2014 för att skapa förutsättningar för en ekonomi i
balans inom verksamheten. Arbetet syftar på lång sikt
att främst stärka styrning och ledning för att skapa
förutsättningar för en välplanerad, kvalitativ och stabil
verksamhet inom tilldelade resurser.
etappen för Götalandsbanan mellan Göteborg och
Stockholm prioriterad. Utbyggnaden inleds med
sträckan Mölnlycke-Bollebygd som planeras för
färdigställande 2025. Enligt fördjupat underlag som
utarbetats av Trafikverket under början av 2014,
redovisas utgångspunkter för fortsatt utbyggnad av i
första hand hela sträckan Göteborg-Borås.
Ny organisation för politik och förvaltning infördes
från och med den 1 januari 2011. Organisationen
med ”en nämnd och en förvaltning” har under 2013
utvärderats och vissa justeringar av både den politiska
organisationen och förvaltningsorganisationen
kommer att ske från och med 1 januari 2015.
Karl-Erik Claesson
Kommunchef
Utvecklingsfrågor i
förvaltningen 2014
Utvecklingen av ett nytt mindre handelsområde i
Ubbarp påverkar en fortsatt projektering av ett nytt
centralt placerat stadsbibliotek.
En ny extern webbplats för Ulricehamns kommun
tas fram under 2014. Den nya hemsidan kommer att
präglas av ett starkt kundfokus med exempelvis fler
digitala tjänster. Genom ett stadigt ökande av mobila
enheter, är en stor del av medborgarna ständigt online.
Kraven på den digitala kommunikationen förändras
kontinuerligt och snabbt, vilket kräver flexibilitet.
Bogesundsskolan kommer under året att få ny matsal
9
God ekonomisk hushållning
Verksamhetsmål
Kommunens invånarantal ska 2020
vara 25 000
Arbete pågår/förväntas uppfyllas
Nuläge
Befolkningsmålet 25 000 invånare 2020 är
ett tillväxtmål som kräver ett systematiskt
angreppssätt. I planeringsförutsättningarna ingår
en bostadsproduktion om 100 - 150 bostäder per
år vilket bedöms generera 250 - 300 invånare.
Netto är ökningen mindre då även omflyttning
inom kommunen ingår. Strategier för att uppnå
befolkningsmålet är bland annat strategiska
markförvärv, förtätning i centralorten, resurser
till detaljplanering, genomförande av mark- och
exploateringsdagar, ökat kundfokus med ”en dörr in”
och ökade marknadsföringsinsatser.
Befolkningen till och med december 2013 enligt
statistik från SCB uppgår till 23 211.
10
Bedömning kring måluppfyllelse 2013
Målvärdet för 2013 på 23 135 invånare har kunnat
uppnås.
Ekonomisk effekt 2013
Per den 1 november 2013 var antalet invånare 23 135.
Antalet invånare den 1 november bestämmer nivån
på bidrag för skatteutjämning och kostnadsutjämning
för det kommande budgetåret. Det faktiska antalet
invånare 1 november 2013 var 54 fler än prognosen i
budget 2014 vilket innebär ca 2,5 mkr i ökade bidrag.
Slutsats
Bostadsproduktionen behöver fortsatt vara på hög
nivå om målet fram till 2020 ska kunna uppnås.
Utbyggnaden av R 40 kommer att ha en avgörande
betydelse för ökad inflyttning till Ulricehamns
kommun. Näringslivets utveckling med nya
etableringar på Rönnåsen och i framtida planering
på Ubbarp har stor betydelse då nya arbetstillfällen
tillkommer, vilket också är en positiv faktor för
befolkningsutvecklingen.
I SKL:s öppna jämförelser om skolan
ska vi vid utgången av 2013 befinna
oss på plats 145
Kommer ej uppfyllas/Ej uppfyllt
Nuläge
Resultatet 2012 är försämrat med 37 placeringar.
Resultatet för 2013 är ännu inte presenterat.
Ramökning omfattande ca 6 mkr.
Kvaliteten i klassrummet kommer att stärkas.
Slutsats
Goda resultat i åk 3 och åk 6. Ätradalsskolans resultat
har förbättrats avsevärt. Dessa resultat borde få
genomslag i öppna jämförelser för 2013. Resultatet i
Öppna jämförelser är ännu inte presenterat.
Resursfrågor kopplade till målet
12 nya tjänster riktade mot elever i behov av särskilt
stöd har beslutats av politiken.
Färre hushåll ska vara beroende av
försörjningsstöd
Nuläge
Ekonomisk effekt
Antalet hushåll med försörjningsstöd har ökat från
2012 och 394 st, till 2013 och 410 st. En ökning med
16 hushåll. Genomsnittskostnaden per hushåll 2012
var 36 000 kr men har ökat 2013 till 38 000 kr.
Försörjningsstödet var sammanlagt 14 021 tkr 2012
och 15 526 tkr 2013, alltså en ökning om 1 505 tkr.
Målet uppnåddes inte.
Slutsats
Att arbeta som vi gör och de kringresurser
som vi har till buds räcker inte för att nå målet.
Organisationsöversyner i samverkan måste göras för
att hitta det bästa sättet att arbeta på för att uppnå mål.
Vi remitterar till ArbetsCenter, Compass och
Arbetsförmedlingen.
11
Finansiella mål
Resultatet ska uppgå till minst
2% av SSB (Generella skatter och
statsbidrag)
Uppfyllt
Nuläge
Årets redovisade resultat är +58,1 mkr. Justerat resultat
efter poster av engångskaraktär uppgår till +39,3 mkr
vilket motsvarar 3,5% av skatter och statsbidrag.
Den starka likviditeten har kunnat bibehållas.
Slutsats
Målet är uppfyllt 2013.
Målet är uppfyllt.
Årets resultat är 47 mkr högre än budgeterat.
Kommunens fastigheter ska
användas mer effektivt. De nyttjade
administrativa ytorna ska minska per
den 31/12 2013 jämfört med 1/1
2013
Nuläge
Inventering av vår lokalanvändning pågår och kommer
att vara klar under 2014.
Fastighet har resurser att stötta verksamheterna.
Administrativa ytor finns i varenda fastighet. Ytorna
finns inte särredovisade så det är ett omfattande
arbete att mäta upp dem. Vi måste hitta ett mål som
är lätt att mäta som till exempel totala lokalytan som
utnyttjas. Innan vi kan göra det måste vi inventera och
identifiera de ytor som inte behövs. Efter det kan vi
benchmarka vår lokalanvändning.
12
Ulricehamns kommun i ett
sjuhäradsperspektiv
Befolkningsutveckling senaste
femårsperioden, procent
Bollebygd
Borås
Ulricehamn
Vårgårda
Svenljunga
Mark
Tranemo
Herrljunga
3,5
3,3
1,6
0,8
0,1
-0,4
-0,6
-1,0
Källa: SCB
Öppen arbetslöshet, december 2013,
procent
Bollebygd
Tranemo
Ulricehamn
Mark
Vårgårda
Herrljunga
Svenljunga
Borås
Riksgenomsnitt
2,4
2,8
2,9
3,0
3,1
3,1
3,2
3,7
3,6
Källa: AMS
Andel (%) elever i åk 9 som är
behöriga till yrkesprogrammen, läsåret
12/13
Bollebygd
Vårgårda
Herrljunga
Svenljunga
Mark
Borås Tranemo Ulricehamn
Riksgenomsnitt
94
92
90
90
89
87
86
81
88
Källa: Skolverket
Skattesats 2013, procent
Tranemo
Ulricehamn
Borås
Vårgårda
Mark
Bollebygd
Svenljunga
Herrljunga
Riksgenomsnitt
20,57
21,05
21,06
21,21
21,21
21,59
22,15
22,16
20,62
Källa: SCB
Allmännyttiga bostadsföretag,
hyresnivåer 2013, kr/kvm
Herrljunga
Tranemo
Svenljunga
Ulricehamn
Vårgårda
Borås
Mark
Bollebygd
Riksgenomsnitt
799
804
851
873
876
888
889
940
964
Källa: SABO
Andel (%) gymnasieelever som
fullföljde utbildningen inom fyra år,
exklusive IV - läsåret 12/13
Bollebygd
Tranemo
Svenljunga
Mark
Ulricehamn
Borås
Herrljunga
Vårgårda Riksgenomsnitt
90
89
89
88
87
86
86
80
84
Källa: Skolverket
Skattekraft i procent av
riksgenomsnitt, 2012
Bollebygd
Borås
Tranemo
Ulricehamn
Mark
Vårgårda
Herrljunga
Svenljunga
Förskola, antal inskrivna barn per
årsarbetare, 15 okt 2012
101
95
92
92
91
90
90
87
Källa: SCB
Svenljunga
Herrljunga
Tranemo
Mark
Bollebygd
Ulricehamn
Vårgårda
Borås
Riksgenomsnitt
5,4
5,5
5,6
5,6
5,6
5,7
5,8
6,0
5,3
Källa: Skolverket
Svenskt Näringslivs
kommunranking 2013
Vårgårda
Herrljunga
Borås
Ulricehamn
Bollebygd
Tranemo
Mark
Svenljunga
Källa: Svenskt Näringsliv
Andel av 65-w år med omsorg i
ordinärt boende 2012, procent
Tranemo
Borås
Herrljunga
Mark
Vårgårda
Svenljunga
Bollebygd
Ulricehamn
Riksgenomsnitt
10,0
9,4
8,4
8,3
8,0
7,9
6,4
5,8
8,5
Källa: Kolada
Grundskolan, antal elever per lärare,
15 okt 2012
14
28
59
79
89
107
165
176
Tranemo Herrljunga
Ulricehamn
Svenljunga
Vårgårda
Mark
Borås
Bollebygd
Riksgenomsnitt
10,5
11,5
12,1
12,4
12,7
12,9
13,0
13,2
12,1
Källa: Skolverket
13
I detta avsnitt redovisas jämförande statistik ur olika
aspekter för kommunerna i Sjuhärad.
Ekonomisk översikt koncernen
Kommunkoncernens ekonomiska resultat 2013
uppgår till 68,6 mkr, ett resultat i nivå med förra
året då resultatet uppgick till 72,3 mkr. Såväl 2012
som 2013 påverkas det ekonomiska resultatet av
stora jämförelsestörande intäkter. Återbetalade
försäkringspremier från AFA påverkar resultatet 2013
positivt med 18,9 mkr (2012: 19,5 mkr).
Koncernen Ulricehamns kommun
Ulricehamns Stadshus AB är ett av Ulricehamns
kommun helägt aktiebolag. Ulricehamns Energi AB
(UEAB), STUBO AB samt Näringsliv Ulricehamn
AB (NUAB) är helägda dotterbolag till Ulricehamns
Stadshus AB.
Årets ekonomiska resultat
Kommunkoncernens ekonomiska resultat 2013
uppgår till 68,6 mkr (2012: 72,3 mkr). Det ekonomiska
resultatet 2013 innebär följaktligen ett resultat som är i
nivå med utfallet förra året.
Undantaget jämförelsestörande poster uppgår det
ekonomiska resultatet till 49,7 mkr. En återbetalning
av försäkringspremier från AFA påverkar resultatet
positivt med 18,9 mkr. Undantaget jämförelsestörande
poster är koncernens ekonomiska resultat 3,1 mkr
lägre än förra året.
Koncernens resultatutveckling 2011-2013, mkr
2011
21,2
2012
72,3
2013
68,6
Koncernens resultatutveckling 2011-2013, mkr,
exkl jämförelsestörande poster
14
2011
21,2
2012
52,8
2013
49,7
Koncernens soliditet
Soliditetsmåttet anger andelen eget kapital av de
totala tillgångarna. En soliditet på 50,5 procent
innebär att redovisningsenheten har skulder
motsvarande 49,5 procent av de samlade tillgångarna.
Soliditeten är ett mått på det ekonomiska
handlingsutrymmet. En låg soliditet innebär att
det ekonomiska handlingsutrymmet är begränsat
– och vice versa. Koncernens soliditet, inklusive
samtliga pensionsåtaganden, har under den senaste
treårsperioden ökat från 20 till 24 procent.
Koncernens soliditet 2011-2013, procent
2011
47,1%
2012
49,2%
2013
50,5%
Koncernens soliditet 2011-2013, procent
inklusive samtliga pensionsåtaganden
2011
20,2%
2012
23,2%
2013
23,8%
Ekonomisk översikt kommunen
Investeringarna under 2013 uppgick till 64,9 mkr.
För att beskriva och analysera det ekonomiska
resultatet, den ekonomiska utvecklingen och
kommunens finansiella ställning används en modell
som utgår från fyra olika perspektiv:
•
Resultat och kapacitet
Det finansiella resultatet: – vilken balans har kommunen haft över intäkterna och kostnaderna under året och över tid?
Kapacitetsutvecklingen – vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt?
•
Risk och kontroll
Riskförhållanden – vilka är riskerna som
kan påverka kommunens resultat och
kapacitet? Kontroll – vilken kontroll har
kommunen över den ekonomiska utvecklingen?
Resultat och kapacitet
Årets ekonomiska resultat
Kommunens ekonomiska resultat för 2013 uppgår
till +58,2 mkr. Resultatet påverkas positivt av en
jämförelsestörande intäkt. En återbetalning av
försäkringspremier från AFA påverkar resultatet
positivt med 18,9 mkr.
Resultatet exklusive jämförelsestörande poster uppgår
till 39,3 mkr. Det budgeterade resultatet uppgår
till 10,9 mkr. Det ekonomiska utfallet, exklusive
jämförelsestörande poster, är följaktligen 28,4 mkr
starkare än budgeterat.
Det ekonomiska resultatet för kommunen 2013
uppgår till +58,2 mkr. Resultatet påverkas
dock positivt med nästan 19 mkr av en stor
jämförelsestörande post – återbetalning från AFA
avseende inbetalda försäkringspremier för åren
2005-2006. Resultatet exklusive jämförelsestörande
poster uppgår till 39,3 mkr, vilket är något högre än
året innan.
Kommunens resultatutveckling 2011-2013, mkr,
exkl jämförelsestörande poster
2011
18,3
2012
34,6
2013
39,3
Budgetavvikelser
Verksamheternas samlade ekonomiska utfall är något
sämre än budgeterat. Avvikelsen totalt uppgår till -0,9
mkr. Nettobudgeten för verksamheterna uppgår till
drygt 1 100 mkr.
Även om nettoavvikelsen totalt sett är låg
finns det stora avvikelser inom de olika
verksamheterna. Inom välfärdsområdet
(äldreomsorg, verksamheten funktionsnedsättning
och individoch familjeomsorgen) är det en
samlad negativ budgetavvikelse med 18,0 mkr, där
äldreomsorgsverksamheten svarar för ca 11 mkr och
verksamheten funktionsnedsättning för 5,3 mkr.
Underskottet inom välfärdsverksamheterna balanseras
av överskott på andra områden, bland annat på grund
av att kostnaderna för lönerevisionen 2013 blev lägre
än budgeterat och att det varit personalvakanser
inom flera områden, bland annat inom miljö och
samhällsbyggnad och inom intern service.
Verksamheternas budgetavvikelser
2011-2013, mkr
2011
-11,0
2012
0,2
2013
-0,9
Kommunens resultatutveckling 2011-2013, mkr
2011
18,3
2012
54,1
2013
58,2
15
Finansiering
Utfallet för finansförvaltningen är 47,7 mkr högre
än budgeterat. Resultatet påverkas positivt med 18,9
mkr av en stor jämförelsestörande post avseende
återbetalade AFA-premier. Budgetutfallet exklusive
jämförelsestörande poster uppgår till 28,8 mkr.
Självfinansieringsgrad 2011-2013, %
Intäkterna från skatteintäkter och generella statsbidrag
är 3,3 mkr högre än budgeterat. Den definitiva
slutavräkningen för 2012 påverkar utfallet i positiv
riktning med 0,6 mkr.
Soliditet
Kapitalkostnaderna är betydligt lägre än budget
på grund av att investeringarna inte kommit upp i
budgeterad nivå. De finansiella nettokostnaderna är 4,0
mkr lägre än budgeterat och avskrivningskostnaderna
är 5,4 mkr lägre än budgeterat.
Pensionskostnaderna är 4,0 mkr lägre än budgeterat
främst beroende på den låga inflationen som
innebär lägre kostnader för värdesäkring av
pensionsåtagandena.
Utfallet påverkas även positivt med 2,1 mkr av
att en tidigare avsättning för mögelsanering av en
verksamhetsfastighet har lösts upp.
69%
2012
102%
2013
159%
Soliditetsmåttet anger andelen eget kapital av de totala
tillgångarna. En soliditet på 57 procent innebär att
kommunen har skulder motsvarande 43 procent av de
samlade tillgångarna. Kommunens soliditet har ökat
med 0,5 procentenheter under 2013.
Kommunens soliditet, inklusive samtliga
pensionsåtaganden, enligt den så kallade
”fullfondsmodellen”, uppgår till cirka 25,3 procent.
Kommunens funktion som internbank inom
koncernen påverkar soliditeten med 10,0
procentenheter. Utan utlåningen till bolagen hade
kommunens soliditet 2013-12-31 uppgått till 35,7
procent.
Soliditet 2011-2013, procent
Investeringar
Årets nettoinvesteringar uppgår till 64,9 mkr (2012:
99,5 mkr). Den budgeterade investeringsvolymen för
2013 uppgick till 182,3 mkr.
Nettoinvesteringar 2011-2013, mkr
2011
54,2%
2012
56,7%
2013
57,2%
Soliditet 2011-2013, procent
inklusive samtliga pensionsåtaganden,
exklusive internbank
2011
80,5
2011
32,3%
2012
99,5
2012
36,5%
2013
64,9
2013
35,7%
Över tid är det viktigt att alla investeringar finansieras
via de medel som tillförs från den löpande driften –
självfinansieringsgraden bör över tid uppgå till minst
100 %. Under 2013 uppgår självfinansieringsgraden till
159 %. Orsaker till den höga självfinansieringsgraden
är att investeringarna är betydligt lägre än budgeterat,
samtidigt som det ekonomiska resultatet är på en
relativt hög nivå, delvis på grund av återbetalningen av
försäkringspremier från AFA.
16
2011
Risk och kontroll
Finansiella placeringar
Kommunen fungerar som internbank för bolagen
inom koncernen. Kommunens låneskuld uppgår
till 522,4 mkr, samtidigt som utlåningen till
koncernens bolag uppgår till 532,4 mkr. Ulricehamns
kommun har följaktligen ingen ”egen” låneskuld.
Kommunkoncernens externa låneskuld uppgår till
676,5 mkr.
Låneskuld 2011-2013, mkr
2011
526,4
2012
522,4
2013
522,4
En viss del av kommunens likviditet är avsatt till
fondering för att möta framtida pensionsutbetalningar.
Kommunen hade 81,1 mkr placerade i värdepapper
vid utgången av 2013.
Lån
Finansiella placeringar 2011-2013, mkr
2011
75,5
2012
78,5
2013
81,1
Utlåning till bolagen 2011-2013, mkr
2011
537,4
2012
522,4
2013
532,4
Borgensåtaganden
Kommunens borgensåtaganden uppgår till 96,1 mkr
vid utgången av 2013. Kommunen har under året gått
i borgen med 2,2 mkr för byggandet av en boulehall
vid Lassalyckan. Övriga borgensåtaganden har dock
minskat genom att bland annat STUBO har amorterat
lån under 2013. Omfattningen av borgensåtagandena
är därför oförändrad jämfört med utgången av 2012.
Borgensåtaganden 2011-2013, mkr
2011
96,4
2012
96,1
2013
96,1
17
Kommunalskatt
Balanskravet
Ulricehamns kommun har en högre total skattesats
än riksgenomsnittet (32 öre) men jämfört med
länsgenomsnittet är nivån 16 öre lägre.
Ulricehamns kommuns ekonomiska resultat 2013
innebär att kommunallagens krav på ekonomi i balans
är uppfyllt.
Kommunens utdebitering uppgick under 2013 till
21,05. Regionens utdebitering var 11,13 under 2013.
Därmed uppgick den sammanlagda kommunala
skattesatsen i Ulricehamn till 32,18 procent.
Av 2013 års ekonomiska resultat avsätts 6,0 mkr till
kommunens resultatutjämningsreserv (RUR). Efter
årets avsättning uppgår resultatutjämningsreserven till
51,4 mkr.
Ulricehamns kommun har ett skatteunderlag
per invånare som uppgår till 92 procent av
riksgenomsnittet.
Avstämning balanskravet, mkr
Lägsta totala skattesatsen 2013 hade Vellinge kommun
med 28,89. Högsta totala skattesatsen hade Hofors
med 34,52.
Kommunalskatt
2014
2013
Ulricehamns
kommun
58,2
Avgår: realisationsvinster
-2,6
Medel till
resultatutjämningsreserv
-6,0
Medel från
resultatutjämningsreserv
-
Årets
balanskravsresultat
49,6
Känslighetsanalys
Kommun
21,05
21,05
Region
11,13
11,13
32,18
32,18
Kommunens ekonomiska resultat påverkas av
en mängd olika faktorer. Nedan beskrivs vilken
ungefärlig inverkan några av dessa har (mkr).
Känslighetsanalys, mkr
Genomsnitt i länet
Kommun
21,21
21,19
Region
11,13
11,13
32,34
32,32
Genomsnitt i riket
18
Årets resultat enligt
resultaträkning
Kommun
20,66
20,62
Region/landsting
11,20
11,11
31,86
31,73
Förändrade
personalkostnader med 1%
+/- 7,7
Förändrade bruttokostnader
med 1%
+/- 12,7
Förändrad utdebitering med
1 kr
+/- 42,0
Förändrat skatteunderlag i
riket med 1%
+/- 9,0
Drift- och
investeringsredovisning
Ansvarsområde
Kostnad
Intäkt
Netto
Budgetavvikelse
Revision
0,8
0
0,8
0,4
Gemensam IT nämnd
0,8
0,2
0,6
0
32,9
3,0
29,9
12,3
5,8
0,6
5,2
-0,5
Miljö o samhällsbyggnad
62,6
11,6
51
1,5
Kultur
12,1
1,4
10,7
0,1
Arbete o fritid
50,4
13,8
36,6
0,8
Individ o familjeomsorg
326,9
42,4
284,5
-1,7
Verksamhet Funktionsnedsättning
102,8
46,8
56,0
-5,3
Äldreomsorg
259,4
182,2
77,2
-11,1
Skolområde Syd
265,0
27,7
237,3
-1,3
Skolområde Nord
94,1
1,9
92,2
-0,1
Intraprenad Emilia
24,4
0,3
24,1
1,5
135,8
10,2
125,6
0,5
1 339,3
338,9
1 000,4
-15,6
1,0
0
1,0
0,2
24,9
0,2
24,7
1,4
133,3
120,8
12,5
-0,8
Kost
57,2
39,9
17,3
0,6
IT
27,6
27,2
0,4
-0,5
Administrativt processtöd
20,1
0,5
19,6
1,5
264,1
188,6
75,5
2,4
1 636,3
530,5
1 105,8
-0,9
68,1
83,2
-15,1
21,6
1 706,0
613,9
1 092,1
21,1
10,1
1 141,4
-1 131,30
7,4
18,9
-18,9
18,9
1 774,2
-58,2
47,4
Förvaltningsledning
Ledning huvudprocess
Skolområde Tingsholm
S:a huvudprocesser
Ledning stödprocess
Konsult o support
Fastighet
S:a stödprocesser
S:a kommunstyrelsen
Finansförvaltning
Delsumma verksamheten
Finansiering
Jämförelsestörande post
Resultat ( - = överskott)
1 716,1
Driftredovisning för den löpande verksamheten, mkr
19
Investeringsredovisning
Bruttoutgift
Inkomst
Nettoutgift
Budgetavvikelse
Ombudgetering
enl. KS
25 609,9
0
25 609,9
1 728,5
1 728,5
URC-ombyggn till förvaltnlokal
7 840,7
0
7 840,7
454,6
454,6
Exploateringsområde Mark
2 416,0
0
2 416,0
0
0
Rönnåsen etapp 1,industrigata
2 364,0
0
2 364,0
-380,8
0
Hökerum ny förskola skolan
2 059,4
0
2 059,4
-500,5
0
Gata Vistabergsområdet
2 006,5
0
2 006,5
1 014,7
1 014,7
Spårmaskin
1 994,0
0
1 994,0
6,0
0
Stadshuset, brandskyddsåtgärder
1 823,2
0
1 823,2
-153,4
0
Ätradalsskolan energieffektivisering
1 655,0
0
1 655,0
345,0
345
GC-väg utmed rv 46,från Ubbarp
1 418,9
0
1 418,9
3 081,1
3 081,1
Simhall, anpassn funktionshindr
1 147,6
0
1 147,6
2,4
0
Energiinvest. Dalum skola/fsk
1 005,0
0
1 005,0
-5,0
0
URC energieffektivisering
1 000,0
0
1 000,0
0
0
Hester, ombyggnad A-F
870,2
0
870,2
-870,2
0
Installationer kök
817,1
0
817,1
1 136,8
1 136,8
Bogesundsskolan,ombyggn kök mm
843,0
0
843,0
48 657,0
48 657,0
6,3
0
6,3
30 993,7
30 993,7
11 275,5
1 277,1
9 998,4
14 097,9
13 660,3
66 152,3
1 277,1
64 875,2
99 607,8
101 071,7
Projekt, belopp i tkr
Lassalyckans idrottsområde, ny ishall
Ny förskola vid Tingsholm
Övriga 50 projekt<1000 tkr per projekt (18
ombudgeteras)
Summa:
I investeringsredovisningen ovan är projekten
rangordnade utifrån storleken på nettoutgiften. De
flesta projekt med redovisat utfall under 1 mkr är
sammanslagna till en rad. De investeringsanslag som
beviljats under 2013, men där projekten inte slutförts
under året, ombudgeteras till 2013 med återstående
belopp eller med belopp som motsvarar det behov
som föreligger. Under 2013 har utgifter bokförts på
63 projekt. 26 av dessa ombudgeteras och övriga
betraktas som avslutade.
för fjärrvärmeanslutningar tagits på kontot samt
ersättning för terrassering av två tomter enligt
beslut i KS 2013-04-03. För projektet ”Stadshuset,
brandskyddsåtgärder” bestod budgetavvikelsen i
extraarbeten för att uppfylla byggkrav för arkiv.
Kommentarer till 2013 års avvikelser mot budget:
Projektet ”Hökerum ny förskola skolan” pekar på
kostnader för urgrävning och bortforsling av dåliga
massor samt ditforsling och uppackning av nya
massor, en kostnad som inte förutsågs och som
uppgick till 700 tkr. Därutöver tillkommer ytterligare
svårförutsedda kostnader på 500 tkr. Budgetavvikelsen
Projektet ”GC-väg mm Gällstad, väg 1700”
har överskridit budget då extra skyddsräcken
monterats p.g.a. nivåskillnader samt uppförande
av bullerplank. Projekt ”Rönnåsen etapp 1,
industrigata” har överskridit budget då kostnader
20
Avseende ”Ombyggnad Höjdgatan 3” har det
tillkommit arbeten som inte var med i investeringen
från början, framförallt beroende på arbetsmiljökrav
och inventarier.
för projektet ”Villa Villekulla brandsäkerhetsåtgärder”
bestod i att genomförda åtgärder på befintligt
ventilationssystem inte fick avsedd effekt så att
ny frånluftsventilation måste installeras för att
uppfylla ställda krav från miljökontoret. För
projektet ”Hester, ombyggnad A-F” är kostnader för
indexuppräkning och förändrade myndighetskrav
huvudorsakerna till fördyringen. Liknande orsaker
kan anges i projektet ”Biovärme Hökerumsgården/
skola” där det förflöt lång tid mellan beviljat
investeringsanslag och genomförande av projektet
vilket gav indexuppräkningar, därutöver tillkom
arbeten för anslutning av den nya förskolan till det nya
närvärmesystemet.
Beträffande projektet ”Hester, ventilationsbyte”
så bestod budgetavvikelsen i extrakostnader för
takarbeten vintertid, oförutsedd rivningskostnad för
lättbetongtak i kök, provisoriska åtgärder för att hålla
köket i gång för produktion av kyld mat samt fördyrad
brandprojektering då åtgärderna påverkar andra delar.
När det gäller projektet ”Förstudier/projekteringar”
drivs detta med förutsättning att kostnaderna ska
belasta framtida projekt.
Budgetavvikelsen för projektet ”Brygga, hamnen
Ulricehamn” består i att det finns medel tilldelat ur
2014 år investeringsbudget, justering görs mot 2014.
Avseende projektet ”Kommunityn/Medborgarportal”
så översteg konsultkostnaderna budget p.g.a. att
projektmedlemmar slutade och utbildningsinsatserna
blev därmed högre samt att upphandlingen i vissa
delar var otydlig vilket gjorde att en del detaljer i
införandet hamnade utanför upphandlingen.
21
Personalekonomisk
redovisning
Personaltal
Bemanning
Summeringen av 2013 ger att förvaltningen
trots utmaningar har bra förutsättningar inför de
kommande åren men med framförallt fortsatta
arbetsmiljömässiga utmaningar 2014. Regelbundna
uppföljningar ger förutsättningar för chef att kunna
vidta åtgärder i tid både vad gäller bemanning såväl
som sjuktal. Förvaltningen måste dock fortsätta
förtydliga kopplingar mellan arbetad tid och
konkret verksamhet under 2014 i syfte att få till rätt
bemanning på rätt plats vid rätt tillfälle inom flera av
förvaltningens verksamheter.
Den kommunala förvaltningen i Ulricehamn är en
personalintensiv verksamhet där cirka två tredjedelar
är personalkostnader, där kostnaderna väntas öka
de närmaste åren. Volymen med anställda har ökat
successivt under verksamhetsåret, dels på grund av
personalförstärkningar inom delar av kommunens
verksamheter, dels på grund av las-konverteringar. Till
detta kommer att förvaltningen inför 2014 kommer att
utöka verksamheten till att exempelvis omfatta PUTboende.
Liksom många andra kommuner har sjuktalen även
för förvaltningen ökat under 2013 där utmaningar
kvarstår i en stor utsträckning. En utmaning för
2014 är också medarbetare i ansvarspositioner inom
förvaltningen såsom chefer som troligen behöver
förstärkas de kommande åren, både kvalitativt för att
möta morgondagens utmaningar såväl som kvantitativt
för att kunna få tillräckligt bra förutsättningar. Till
detta behöver målsättningen successivt tydliggöras de
närmaste åren avseende personalområdet i allmänhet.
22
Område
Kvalitetstal
Utfall
Personal
Sjukfrånvaro i % av ordinarie
arbetstid
5,3 %
Korttidsfrånvaro dag 2-14 i % av
ordinarie arbetstid
1,7 %
Arbetad tid omräknat till
årsarbeten
1 644
Till detta med ökad sjukfrånvaro ser vi också en ökad
mängd visstidsanställda som snart är på väg till tidigare
nivåer från förra årets relativa minskning. Det innebär
att förvaltningen har cirka 220 visstidsanställda och det
har varit ett större behov av vikarier under större delen
av 2013.
Alla uppgifter som redovisas i tabellen på nästa sida
har precis som SKL:s novemberstatistik mätdatum 30
november.
Förvaltning
Totalt
Totalt
Totalt
Tillsvidare
Tillsvidare
Tillsvidare
Visstid
Visstid
Visstid
Anst
2012
Anst
2013
Diff
2012
2013
Anst
2012
Anst
2013
Diff 2012
2013
Anst
2012
Anst
2013
Diff
2012
2013
1860
1919
59
1680
1709
29
196
222
26
1860
1919
59
1680
1709
29
196
222
26
Förtroendevalda
0
1
1
-
-
-
0
1
1
7
7
0
5
6
1
2
1
-1
1605
1658
53
1442
1475
33
177
193
16
249
255
6
233
228
-5
17
28
11
Processansvar
Totalt
Totalt
Huvudprocess
Stödprocess
Antal anställda
Personalkostnader
Personalkostnaderna för helåret 2013 har ökat
med cirka 2,1 %, där ökningen främst avser
månadsavlönade. Kostnadsökningen vad gäller
månadsavlönad personal är väntad och på lägre nivå
än föregående år. När det kommer till den kostnaden
som avser timavlönade vikarier har den ökat något
men i förhållande till förra året är det även här lägre
ökningstakt än förra året.
Precis som föregående år ska ökningen för
arvoderade inte ses som personalkostnader då det är
verksamhetsspecifika aktiviteter som ersätts såsom
familjehem och kontaktpersoner. Kostnaderna
anges för den tid som utförts respektive år, oavsett
utbetalningsdatum. Vid en jämförelse med uppgifter
från ekonomisystemet kan det därför finnas vissa
skillnader. Beloppen inkluderar inte sociala avgifter.
Personalkostnader
kategorier, mkr
Belopp
2012
Belopp
2013
Diff %
Totalt
542,4
553,9
2,1%
1. Månadsavlönade
490,6
501,7
2,3%
2. Timavlönade
37,9
38,6
1,9%
3. Arvoderade
6,6
6,4
-2,8%
4. Förtroendevalda
4,7
4,3
-9,6%
5. Sysselsatta i
arbetsmarknadsåtgärder
2,7
3,0
12,2%
23
Tabellen nedan visar personalkostnader för olika
kostnadsslag under hela året där vi åter igen ser
effekterna av den ökade sjukfrånvaron. Dock är
ökningen mindre än förra året, men på sikt är
det en signal som behöver mötas med ett aktivt
arbetsmiljöarbete i flera verksamheter.
Kostnaderna för övertid och mertid fortsätter att
minska vilket är en positiv utveckling.
Under året har förvaltningen sagt upp ett lokalt
kollektivavtal gällande jour och beredskap vilket
kommande år kan ge något ökade kostnader för dessa
kostnadslag, men i gengäld minskar de schabloniserade
kostnaderna på månadslön för berörd verksamhet.
Till detta är att kollektivavtalen vad gäller jour och
beredskap förändras under hösten 2014 vilket kan få
en positiv effekt vad gäller kostnader.
24
Perskostnader per
kostnadsslag, mkr
Belopp 2012
Belopp 2013
Diff %
Totalt
528,5
540,2
2,3%
Månadslön och
timlön
423,5
429,9
1,5%
7,5
8,0
6,9%
70,6
75,4
6,8%
Övertid och mertid
5,1
4,9
-2,4%
OB/beredskap/jour
21,8
22,0
1,0%
Sjuklön
Semesterlön
Anställningsform
Totalt
Totalt
Totalt
Tillsvidare
Tillsvidare
Tillsvidare
Visstid
Visstid
Visstid
FÖRVALTNING
Åarb
2012
Åarb
2013
Diff
2012
2013
Åarb
2012
Åarb
2013
Diff
2012
2013
Åarb
2012
Åarb
2013
Diff
2012
2013
Totalt
1 720,8
1 776,8
56,1
1 552,7
1 585,0
32,3
168,1
191,9
Antal årsarbetare/heltider
23,8
Mängden årsarbetare totalt sett har ökat, där ökningen
i huvudsak har bestått i tillsvidareanställd personal
men även en viss ökning i visstidsanställd personal.
Nedan visas en tabell avseende personalomsättning
för månadsavlönade enligt AB, tillsvidareanställda
och visstidsanställda under hela 2013. Detta är
förvaltningens sammantagna personalrörlighet, det vill
säga både intern och extern rörlighet.
Den tidigare ökningen har avstannat och
omsättningen har minskat något till 21%, det vill
säga med två procentenheter. Som tidigare har vissa
verksamheter en högre omsättning och arbetet med
verksamhetsspecifik introduktion såväl som analys av
omsättning ska ske under 2014. Personalomsättningen
för tillsvidareanställda medarbetare är oförändrad
sedan förra året på 9%.
PROCESSANSVAR
Anställda
vid årets
början
Nyanställda
Avgångna
Anställda
vid årets
slut
Personalomsättning
1853
420
393
1903
21%
Förtroendevalda
0
1
0
1
0%
7
4
4
7
57%
1598
366
347
1640
21%
249
53
43
257
17%
Totalt
Huvudprocess
Stödprocess
25
Andelen kvinnor och män
Kommuner är arbetsplatser, där en betydande andel av
medarbetarna är kvinnor. Andelen män har ökat något
till 16% från föregående år.
Vad gäller andelen män och kvinnor som arbetare med
uppdrag som chefer i förvaltningens ledningsarbete ser
vi att andelen chefer i förvaltningen som är kvinnor
fortsätter att öka successivt, vilket är positivt.
I samband med chefsuppdraget ser vi dock att
andelen anställda i snitt för förvaltningens chefer
ökar successivt vilket är oroväckande. Det innebär
att förvaltningen måste 2014-2015 överväga att
nyrekrytera chefer då snittet inom huvudprocesserna
för 2013 är ca 35 anställda per chef.
FÖRVALTNING
2011
2011
2012
2012
2013
2013
Kvinna
chef
Man
chef
Kvinna
chef
Man
chef
Kvinna
chef
Man
chef
69%
31%
78%
22%
80%
20%
Totalt
Andelen kvinnor och män av totala
antalet anställda
År
2011
2011
2012
2012
2013
2013
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
83%
17%
85%
15%
84%
16%
-
-
-
-
0%
100%
50%
50%
43%
57%
43%
57%
Huvudprocess
85%
15%
86%
14%
85%
15%
Stödprocess
74%
26%
76%
24%
73%
27%
PROCESSANSVAR
Totalt
Förtroendevalda
26
Antal anställningar
Totalt
Totalt
Totalt
Tillsvidare
Tillsvidare
Tillsvidare
Visstid
Visstid
Visstid
PROCESSANSVAR
Anst
2012
Anst
2013
Diff
2012
2013
Anst
2012
Anst
2013
Diff
2012
2013
Anst
2012
Anst
2013
Diff
2012
2013
Totalt
1880
1935
55
1684
1712
28
196
223
27
Förtroendevalda
0
1
1
-
-
-
0
1
1
7
7
0
5
6
1
2
1
-1
1623
1671
48
1446
1478
32
177
193
16
250
256
6
233
228
-5
17
28
11
Huvudprocess
Stödprocess
Antalet anställningar vid mättillfället har till skillnad
från förra årets redovisning ökat till exakt samma nivå
som för 2011. Ökningen avser både tillsvidareanställda
såväl som visstidsanställda och detta beror delvis på
personalförstärkningar inom vissa verksamheter såväl
som att vikariat täcker upp för en ökad sjukfrånvaro.
Förvaltningen har tidigare aviserat att antalet anställda
per chef ökar successivt. Med chef i detta avseende
menas ett samlat ansvar för verksamhet, ekonomi och
personal samt med delegerade arbetsmiljöuppgifter av
KS. Antalet anställda kan variera kraftigt från vad som
visas i tabellen nedan där antalet medarbetare ökar i
framförallt förvaltningens huvudprocesser.
Utmaningen för 2014-2015 är sannolikt att
verksamheten måste rekrytera in fler chefer och så
kallade ”första-linjens-chefer” i en större utsträckning.
27
PROCESSANSVAR
ant
anst
2011
ant
chefer
2011
ant
anst
exkl
chef
2011
ant
anst
per
chef
2011
ant
anst
2012
ant
chefer
2012
ant
anst
exkl
chef
2012
ant
anst
per
chef
2012
ant
anst
2013
ant
chefer
2013
ant
anst
exkl
chef
2013
ant
anst
per
chef
2013
Totalt
2309
73
2236
31
2374
72
2302
32
2362
69
2293
33
6
2
4
2
7
2
5
3
7
2
5
3
2019
61
1958
32
2098
57
2041
36
2074
57
2017
35
294
10
284
28
278
13
265
20
291
10
281
28
Huvudprocess
Stödprocess
Alla medarbetare har generellt ett behov av att
bli sedda, uppmuntrade och få stöd att utföra sitt
uppdrag. En förutsättning för detta och för ett gott
ledarskap är därför att antalet medarbetare per chef är
rimligt. En personalansvarig chef ska inte ha fler direkt
underställda än att det är möjligt att klara av uppgiften
på ett tillräckligt bra sätt.
Det innebär dels att det är av fortsatt betydelse 20142015 att förtydliga chefsuppdraget, dels att ange
målsättningar för vad snittet i förvaltningen kan eller
ska vara med fokus på våra huvudprocesser.
Timavlönade
Vad gäller visstidsanställda som är timavlönade ökar
andelen något från 2012 års 112,2 årsarbetare (åa)
till 118,8 åa för 2013 under helåret. Det innebär att
ökningen har minskat i flera led från 2011 men då
sjukfrånvaron i vissa verksamheter har ökat under
2013 är förvaltningen kvar på i stort samma nivå som
för 2012.
De grupperna som timavlönades mest under 2013 är
vårdbiträden, barnskötare och habiliteringsassistenter
där dessa grupper stod för ungefär hälften av totala
volymen timavlönade vikarier.
28
PROCESSANSVAR
Huvudprocess
Stödprocess
Timtid 2012
Timtid 2013
0,0
0,0
106,7
113,0
5,5
5,8
Sysselsättningsgrad
För förvaltningen som helhet ligger den
genomsnittliga sysselsättningsgraden på 91% för
kvinnor och 94% för männen, vilket är i stort
oförändrat. Förvaltningen kommer under 2014 att reda
i frågan kring alternativet att ge eller erbjuda heltider
för samtliga yrkesgrupper inom förvaltningen.
Till detta kommer förvaltningen ånyo göra en
medarbetarundersökning under hösten 2014 för
att belysa frågan om sysselsättningsgraden bland
medarbetarna.
Genomsnittlig sysselsättningsgrad
Kön
Kvinna
Kvinna
Kvinna
Man
Man
Man
År
2011
2012
2013
2011
2012
2013
91%
91%
91%
94%
94%
94%
-
-
-
-
-
40%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
Huvudprocess
90%
91%
91%
93%
93%
93%
Stödprocess
92%
92%
92%
98%
99%
99%
PROCESSANSVAR
Totalt
Förtroendevalda
29
Heltid och deltid
Andelen heltidsanställda ökar något i förvaltningen
sammantaget och för flera yrkesgrupper. Tidigare
medarbetarundersökningar har visat att den betydande
delen av anställda är nöjda med sin sysselsättningsgrad
och en ny medarbetarundersökning kommer att belysa
frågan igen under hösten 2014.
År
2011
2011
2012
2012
2013
2013
Deltid
Heltid
Deltid
Heltid
Deltid
Heltid
35%
65%
35%
65%
34%
66%
-
-
100%
0%
-
-
30%
70%
27%
73%
25%
75%
2%
98%
3%
97%
6%
94%
Kultur-, turism- och
fritidsarbete
39%
61%
43%
57%
28%
72%
Köks- och
måltidsarbete
33%
67%
31%
69%
32%
68%
4%
96%
3%
97%
1%
99%
38%
63%
42%
58%
35%
65%
-
-
-
-
0%
100%
Skol- och
barnomsorgsarbete
19%
81%
19%
81%
21%
79%
Socialt och kurativt
arbete
17%
83%
16%
84%
11%
89%
Städ- tvätt och
renhållningsarbete
47%
53%
47%
53%
43%
57%
Teknikerarbete
6%
94%
4%
96%
7%
93%
Vård- och
omsorgsarbete
60%
40%
59%
41%
57%
43%
Huvudgrupp
Totalt
Handläggar- och
administratörsarbete
Hantverkararbete
Ledningsarbete
Rehabilitering och
förebyggande arbete
Räddningstjänstarbete
30
Pensionsavgångar
Förvaltningen har i sedvanlig anda en stor andel med
tillsvidareanställda även under 2013. Det innebär
att mängden “fast anställd personal” är kvar på i
stort samma nivå sedan förra året. Detta är dock
inte ovanligt bland offentliga arbetsgivare såsom
kommuner runt om i Sverige.
Vi vet sedan tidigare att cirka 50 medarbetare i snitt
kommer att gå i ålderspension per år de närmaste
åren räknat på 65 år som pensionsålder, där snittet
minskat något för 2013 och blicken framåt. Det ger
att förvaltningen fortsättningsvis behöver rekrytera
in medarbetare inom flera verksamheter i allmänhet
men inom skola/barnomsorg samt vård/omsorg i
synnerhet.
Anställningsform
2011
2012
2013
Tillsvidare
86,3
89,5
89,0
Visstid
13,7
10,5
11,0
Andelen med tillsvidareanställda är i stort sett
oförändrad sedan 2012.
Tillsvidareanställningar fördelat
på kön
Andelen tillsvidareanställda med heltid/
deltid
2011
2012
2013
2011
2012
2013
Män
Män
Män
Kv
Kv
Kv
Heltid
86%
86%
85%
63%
64%
66%
Deltid
14%
14%
15%
37%
36%
34%
I ovanstående tabell ser vi att det är mer vanligt bland
våra tillsvidareanställda att män uppbär heltider än
kvinnor, där förvaltningen bör förstärka arbetet med
heltider för framförallt kvinnodominerade yrken under
2014-2015.
Anställningsform
Undersköterskor inom vård och omsorg kommer att
bli en fortsatt utmaning, där bland annat validering
kommer behövas av befintlig personal. Vissa
nyckelgrupper såsom kost kommer också att behövas
riktas uppmärksamhet mot då verksamheten kommer
att ha pensionsavgångar varje år framledes.
Vid mättillfället 30 november ger detta cirka 223
pensionsavgångar fram till 2018. För kommunanställda
i Sverige har man en medelålder på strax över 46 år
(46,1 år för kvinnor och 46,4 år för män enligt SKL,
nov 2012) vilket ger att vi fortfarande har en något
högre snittålder bland våra medarbetare.
Medelålder
Medelålder
2011
2012
2013
Män
46,0 år
47,0 år
46,8 år
Kvinnor
45,4 år
46,4 år
46,7 år
Totalt
45,5 år
46,5 år
46,7 år
Visstidsanställningar fördelat på kön
Andelen visstidsanställda med heltid/deltid
2011
2012
2013
2011
2012
2013
Män
Män
Män
Kv
Kv
Kv
Heltid
72%
68%
49%
48%
45%
51%
Deltid
28%
33%
51%
52%
55%
49%
I ovanstående tabell ser vi åter igen könsskillnader men
där utvecklingen under 2013 gett att det är mindre
skillnader mellan könen.
31
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron för förvaltningen har fortsatt att öka
som väntat, detta då sjukfrånvaron nationellt har ökat
och vi kommer sannolikt att se en ökad sjukfrånvaro
i Borås-regionen. Det innebär att förvaltningen för
2013 redovisar en sjukfrånvaro på 5,28% och nu
ligger nära det vägda medelvärdet för kommuner i
Sverige (2012) som var 5,5%. Oroväckande är dock att
långtidssjukfrånvaron ökar i allmänhet och för kvinnor
i synnerhet.
Förvaltningen har sedan december lanserat
rehabiliteringsprocessen som ett övergripande stöd
till förvaltningens chefer för 2014, men sannolikt
måste stödet stärkas än mer för att ta i det som är
arbetsgivarens ansvar i frågan i ett mer tidigt skede.
Till detta måste det lokala arbetsmiljöarbetet stärkas,
vilket ger att förvaltningen kommer att satsa på
arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud
under 2014 senare hälft. Det behövs också på sikt
att målsättningen tydliggörs på ett enkelt sätt, för att
förenkla internt arbete.
Genomsnittlig sjukfrånvaro i procent
fördelat på ålder under 2013
Sjukfrånvaro i relation till arbetad tid fördelat på
ålder under 2013
Könsskillnaden gällande sjukfrånvaron är fortfarande
tydlig där sjukfrånvaron för kvinnor var 5,59% och för
män 3,84%, vilket innebär att skillnaderna är större
än 2012 i förvaltningen. Nationellt i kommunsverige
(2012) är dock skillnaderna ännu större där snittet var
ca 6% för kvinnor och 3,6% för män. Detta innebär
att förvaltningen mer tydligt behöver vrida resurser
till de grupper som är mer ofta sjuka och har högre
sjukfrånvaro. Under 2014 kommer ett analysverktyg
att utvecklas som stöd för arbetet att mer tydligt
identifiera dessa grupper.
Korttidssjukfrånvaro
Förvaltningen har sedan 2012 följt upp
korttidssjukfrånvaron, dag 2-14 mer systematiskt.
Under 2012 var korttidssjukfrånvaron 1,6%, där
vi nu ser en liten ökning till 1,7% för 2013. Det
innebär att korttidssjukfrånvaron har bara ökat
något de senaste tre åren, men att det kan finnas
verksamhetsspecifika avvikelser upp mot 2,3% vilket
ger att vissa verksamheter behöver förstärka bland
annat arbetsmiljöarbetet för 2014. Korttidsfrånvaron
är bland annat det som har gett effekter i
vikarieanskaffningen för 2013 för vissa verksamheter.
Långtidssjukfrånvaro
Åldersintervall
2011
2012
2013
- 29 år
3,3%
3,7%
4,4%
30-49 år
3,7%
3,9%
4,7%
50 år -
4,6%
5,1%
6,2%
Totalt
4,0%
4,4%
5,3%
I tabellen ovan ser vi att mönstret med ökad
sjukfrånvaro finns i alla åldersgrupper bland de
anställda, men äldre medarbetare har en allt högre
sjukfrånvaro som måste uppmärksammas i ett tidigare
skede för 2014-2015.
32
Genomsnittlig sjukfrånvaro i procent
fördelat på kön under 2013
Långtidssjukfrånvaron, det vill säga den del av den
sjukskrivna tiden som är 60 dagar eller mer har totalt
sett ökat igen, men för 2013 ser resultatet annorlunda
ut än 2012. För 2013 är det att långtidssjukfrånvaron
markant ökar för kvinnor, medan den sjunker för män.
Sammantaget innebär att rehabiliteringsprocessen
måste stärkas än mer för 2014 och vara ett tydligt
inslag i kommande arbetsmiljöutbildning. För 2014 är
det tydligt att det är långtidssjukfrånvaron som måste
hanteras inom arbetet med sjukfrånvaron.
Andel av den sjukskrivna tiden som
är långtidssjukskrivning (61 dagar
och mer) under 2013
Andel av den sjukskrivning som är långtidssjukskrivning
(60 dagar eller mer) under 2013
2011
2012
2013
Män
30,1%
45,8%
36,7%
Kvinnor
27,9%
31,7%
40,3%
Total andel
28,1%
33,6%
39,8%
Tabellen ovan visar att långtidssjukfrånvaron är en allt
större del av förvaltningens sjukfrånvaro i allmänhet
och för kvinnor i synnerhet.
Fyllnads- och övertid
Den extra tid i form av fyllnads- och övertid som
använts i förvaltningen under 2013 omräknat till
årsarbetare minskar något till 12,2 åa från förra årets
13,2 åa. Tillsammans med en kostnadsminskning från
cirka 5 Mkr till 4,9 Mkr är det en fortsatt gynnsam
utveckling, men i kombination med timavlönad
personal är det av vikt att fortsätta arbetet med rätt
bemanning vid rätt tidpunkt samt i vissa fall öka
sysselsättningsgraden för vissa yrkesgrupper.
Som tidigare aviserat kan förändrade scheman
tillgodose bemanningskrav såväl som att ha högre
sysselsättningsgrader då delar av kostnaderna är
fyllnadstid. Förvaltningen har mycket låga kostnader
för övertidsersättning i övrigt och fortsätter
regelmässigt att hålla nere dessa kostnader.
Årsarbetare
PROCESSANSVAR
2012
2013
Huvudprocess
12,4
11,5
0,8
0,7
Stödprocess
33
Verksamhetsberättelser
Ledningsprocesser
Väsentliga händelser under året
Samverkan inom miljö- och byggområdet mellan
kommunerna Ulricehamn och Tranemo har
beslutats under året och den nya organisationen
trädde ikraft den 1 september. Under året har en
vindbruksplan antagits av kommunfullmäktige.
Arbetet med ny översiktsplan kunde slutföras
under året och den ställdes ut för samråd under
december, beslutsprocessen fortsätter under 2014.
Första spadtaget för utbyggnaden av riksväg 40
Dållebo-Hester hölls 6 februari och samtliga tre
etapper startade under första tertialet. Utvecklingen
av Rönnåsen har fortsatt enligt plan och hittills
har fyra tomter sålts. Lassalyckan har haft en
fortsatt positiv utveckling av antalet besökare till
de olika anläggningarna. Byggandet av isytan vid
Lassalyckan har genomförts under 2013 vilken
kunde tas i anspråk i början av 2014. Planeringen av
etableringsområde Ubbarp har fortgått under året. I
juni antog kommunfullmäktige lokalprogrammet för
ett nytt stadsbibliotek i anslutning till ICA:s befintliga
fastighet.
Kommunen förbättrade sin placering i Svenskt
Näringslivs ranking från plats 104 till 79.
Kommunfullmäktige beslutade i april att ej genomföra
utarbetat förslag om ändrade skolstrukturer och
förslag om åtgärder för ökad lokaleffektivitet.
Ökade insatser för barn i behov av särskilt stöd har
beslutats. Marknadsföringsinsatser vid gymnasiet har
startats. Grundskolan har efter skolinspektionens
kritik startat ett förbättringsarbete med fokus på
resultatuppföljning.
Individ- och familjeomsorgen (IFO) har flyttat
till nyrenoverade lokaler på Ulricehamns
resurscenter. Arbetet med nytt ärende - och
dokumenthanteringssystem har intensifierats under
2013. Arbetet med att förbättra och standardisera
olika arbetsprocesser har fortgått under 2013. Niklas
Anemo har anställts som ny ekonomichef med
tillträde den 10 mars 2014. Ewa Roslund lämnade
sin tjänst som kommunchef från och med den 1
november. Utvärdering av förvaltningsorganisationen
genomfördes under hösten. Resultatet kommer
att utgöra underlag för en ev. förändring av
organisationsstrukturen från och med 2015-01-01.
VerksamhetsberättelseR
Årets resultat uppgår till totalt 58,2 mkr, jämfört med
budgeterat resultat om 10,9 mkr. Finansförvaltningen
har utvecklats mycket positivt under året bland
annat genom återbetalning av tidigare kostnader
för arbetsmarknadsförsäkringar (AFA) om 19 mkr.
Ökade skatte- och bidragsintäkter med 3,3 mkr, ej
ianspråktagna avsatta medel för ökade drift- och
kapitalkostnader 11,4 mkr och lägre avskrivningar
om 5,4 mkr är andra orsaker som positivt påverkar
finansförvaltningen och dess resultat om 47,7 mkr.
Kommunstyrelsens verksamheter redovisar ett negativt
resultat 2013 om 0,9 mkr. Framför allt är det områdena
inom välfärd som redovisar ett underskott i nivån 18
mkr. Åtgärdsplan för äldreomsorgen utarbetades under
slutet av 2013 och en projektorganisation är fastställd
för att säkra genomförandet. Ledningsprocesser och
stödprocesser redovisar ett överskott om 12,3 mkr
resp. 2,4 mkr. Befolkningsutvecklingen t.o.m. 201312-31 visar på en ökning sedan årsskiftet med 196
personer. Befolkningen uppgick vid årsskiftet därmed
till 23 211 personer.
Ekonomiskt utfall
tkr
Avvikelse mot budget
12 291
Utfallet för 2013 uppgår till 12,3 mkr. Främsta
orsakerna till det positiva utfallet är att avsatta medel
till löneöversynen ej tagits i anspråk i nivån 12,7
mkr. Vidare fanns avsatt medel till en ram i balans
om 5,9 mkr. Anslag för oförutsedda kostnader har
lämnat ett överskott med 2,2 mkr. Samtidigt belastas
resultatet av att 1 %-effektiviseringen (främst inom
inköp och upphandlingar) ej kunnat genomföras
enligt budgeterad nivå om 13,2 mkr utan medfört ett
underskott för helåret om 8,1 mkr. Vidare redovisas
ett negativt resultat för personalkostnaderna inom
kommunledningsstaben om 2,2 mkr på grund av
särskild överenskommelse.
35
Huvudprocesser
I förskolan ligger fokus på det förändrade uppdraget
med tyngdpunkt på det systematiska kvalitetsarbetet
vilket fick god kritik av Skolinspektionen. En
utvärdering av intraprenaden gjordes under hösten
vilken visade på goda resultat.
Rektorerna i grundskolan arbetar med det
systematiska kvalitetsarbetet efter en särskild struktur
som har upprättats. I detta ingår ett tydligare fokus på
resultatuppföljningar och analys. Analys av nationella
prov, kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 1-9,
attitydundersökning samt meritvärden i årskurs 6-9
sker två gånger om året. Det är bra meritvärden i
årskurs 6 medan måluppfyllelsen i årskurs 9 måste
öka. Antalet barn och elever i behov av särskilt stöd
har ökat i förskolan och grundskolan de senaste åren.
En marknadsförare har anställts på gymnasiet för att
få ner de interkommunala kostnaderna. Elevernas
måluppfyllelse i de nya kurserna på gymnasiet är
högre än förväntat och framförallt resultaten i
matematik. En förstelärare i matematik och en i
svenska med läsutveckling som innehåll har anställts
på gymnasiet. Kön till Musikskolan har vuxit p.g.a.
neddragningar.
I juni antog kommunfullmäktige lokalprogrammet för
ett nytt stadsbibliotek i anslutning till ICA:s befintliga
fastighet. Nya ishallen är klar. Lassalyckan har haft en
positiv utveckling av sin besöksfrekvens. Ungdomens
hus har utvecklats med ökade öppettider. Uppdatering
och samordning av bidragsregler har genomförts.
Verksamheten Individ- och familjeomsorgen (IFO)
har flyttat från Nämndhuset till nyrenoverade
lokaler på Ulricehamns resurscenter. Åsundens
behandlingsenhet har avvecklat dygnsvård och har
nu fokus på strukturerad öppenvård. Verksamheten
Äldreomsorgen (ÄO) har präglats av en negativ
avvikelse mot budget som upptäcktes under
försommaren och därefter fortsatt att accelerera
trots åtgärdsplan om minskning motsvarande 25
årsarbetskrafter.
36
En genomlysning har genomförts av en
extern konsult och rapporten pekade på 11
problemområden. En åtgärdsplan är framtagen och
en projektorganisation är fastställd för att säkra
genomförandet. Inom LSS-verksamheten (Lagen
om stöd och service till vissa funktionshindrade) har
volymökningar skett, främst inom beslut om daglig
verksamhet och boendestöd. Det nya arbetssättet
med företagsplaceringar inom daglig verksamhet har
utvecklats enligt handlingsplanen samtidigt som LOV
(Lagen om valfrihetssystem) inom daglig verksamhet
kommit i drift med ett externt företag.
Ekonomiskt utfall
tkr
- 15 600
Tingsholm och intraprenaden gjorde ett positivt
resultat liksom hälften av enheterna inom förskola och
grundskola. Ferie- och semesterlöneskulden uppgick
till 1,3 Mkr totalt för Lärande i år vilket inte förutsetts
och ledde till att Lärande som helhet inte höll budget.
Förra året var semesterlöneskulden 100 tkr vilket visar
att den är svårt att förutse. Elevassistenter går med
underskott både inom förskolan och grundskolan
vilket beror på större behov (dokumenterade
funktionshinder). Pedagogisk personal och
andra poster har fått täcka upp underskott på
elevassistentkostnader.
De interkommunala kostnaderna inom förskola
och grundskola har ökat markant under året medan
gymnasiets interkommunala ersättningar för första
gången på många år har visat positivt resultat. En
förstärkning till barn i behov av särskilt stöd har skett
genom att fyra specialpedagoger riktats mot förskolan
och 12 tjänster mot grundskolan. Vi ser stora
svårigheter för små enheter, både förskolor, fritidshem
och skolor, att få resurserna att räcka till trots ökad
tilldelning.
Under året har kostnaderna för LSS varit 11 mkr
högre än föregående år. Det beror på ökade kostnader
för volymökningar inom personlig assistans, daglig
verksamhet, boendestöd samt ett boendebeslut som
specialanpassats i Blidsberg utöver kommunens
befintliga gruppboenden.
Den stora negativa avvikelsen inom äldreomsorgen
landade på 11 mkr och är till största del beroende
på för höga personalkostnader. Äldreomsorgen har
inte haft intäkter för en förhöjd grundbemanning
motsvarande 57 årsarbetskrafter. Därtill kommer även
ett ökat nyttjande av timvikarier. Från sista kvartalet
har enheterna arbetat med bemanningsoptimering
utefter beställd tid. Veckovisa uppföljningar av
beställd tid/arbetad tid har gjorts och redovisats uppåt
i organisationen. Detta till trots har verksamheten vid
ingången till 2014 ett kraftigt underskott motsvarande
25 årsarbetskrafter. Den framtagna åtgärdsplanen
innehåller 18 delprojekt som ansvarsfördelats och
tidssatts. Under 2014 kommer kollektivavtalet som
bl. a. rör flextid för undersköterskor att vara reviderat
och förhandlat. Detta kommer att påverka arbetet med
bemanningsoptimering positivt. Med en ökad struktur
och stringens i uppföljningar gör vi bedömningen att
det finns förutsättningar för verksamheten att komma
i ekonomisk balans, dock krävs att analys och åtgärder
som genomförs ger resultat.
Överskottet för verksamheten Arbete och Fritid beror
på att kommunen tagit emot fler nyanlända flyktingar
än beräknat och även placerat fler praktikanter från
Arbetsförmedlingen vilket gett oss ökade intäkter.
Därtill en lägre förbrukning av fjärrvärme vid
Lassalyckan och vakanta tjänster.
Försörjningsstöd uppvisar underskott om 2,3
mkr, högre inflöde av ansökningar har skett med
framför allt nyanlända som gått ur den 2-åriga
etableringsperioden. Höga antal vårddygn på
externa placeringar inom missbruksvården där
dessa inte kunnat lösas inom ramen för Åsundens
behandlingsenhet då problematiken krävde mer än
vad verksamheten kunde erbjuda.
37
Miljö och samhällsbyggnad
Under året påbörjades arbetet med
motorvägsutbyggnaden av riksväg 40. Projektet har
många kopplingar till vår verksamhet, där bl.a. en ny
gång- och cykelväg utmed riksväg 46 mellan Ubbarp
och Vist har byggts. Nya detaljplaner för områden
vid Ubbarp-Vist har påbörjats. Utbyggnaden av
Rönnåsens industriområde fortsätter och där kommer
riksväg 40 att ledas om under byggtiden.
Under året har också Vindbruksplanen antagits av
kommunfullmäktige samt vunnit laga kraft. En ny
översiktsplan har gjorts klar under året och gick ut
på samråd i december. Arbetet med översiktsplanen
fortsätter under 2014.
Byggnation av den nya isytan vid Lassalyckan har
påbörjats och färdigställts under året, slutbesiktning
gjordes i december och vissa kompletterande arbeten
ska utföras under 2014.
Ulricehamns och Tranemo kommun inledde ett
samarbete fr.o.m. 1/9 där Ulricehamn är värdkommun
i ett samarbete rörande myndighetsutövning
mot enskild inom plan och bygglagen,
miljöbalken, livsmedelslagen m.m. En gemensam
myndighetsnämnd, samverkansnämnden miljö och
bygg inrättades samt att Ulricehamns kommun tog
över den personal som arbetade med dessa frågor i
Tranemo kommun.
38
Ekonomiskt utfall
tkr
1 505
Verksamheten har haft lägre kostnader för personal,
beroende på vakanser på flera tjänster. Det har också
varit ökade intäkter inom bygglov och planavgifter,
men samtidigt har vi haft ökade kostnader inom plan
för utredningar m.m. rörande arkeologi, buller, trafik
m.m. i planeringsarbetet. Kostnader för snöröjning
överskred budget med 600 tkr p.g.a. den snö som föll
i december månad. Driftskostnaderna för deponin
överstiger också budget med ca 360 tkr.
Utfallet har legat högre under året, men p.g.a. bl.a.
kostnader för snöröjning samt några obudgeterade
kostnader slutar resultatet på 1754 tkr i förhållande till
budget.
Kultur
I februari lanserades den nya webbplattformen
Axiell Arena för biblioteken. Axiell Arena innebär
att biblioteket kan arbeta mer aktivt med lästips och
marknadsföring av olika aktiviteter och den gör det
möjligt för låntagarna att vara delaktiga på hemsidan.
Arena används dessutom av över 200 bibliotek i
Norden. En annan nyhet för året är stadsbibliotekets
”Lugn och rohörna” som finansierats med hjälp av
folkhälsomedel. Tillsammans med folkbiblioteken i
Sjuhärad genomfördes en satsning på läsning och dans
med festivalen ”Det rör på sig!” . Syftet var att tänja på
läsbegreppet och öka läsförståelsen med dansen som
uttryck. Projektet finansierades med regionala bidrag.
Under våren togs ett lokalprogram för det nya
stadsbiblioteket fram tillsammans med ICA:s
fastigheter. I juni antog kommunfullmäktige
lokalprogrammet för ett nytt stadsbibliotek i
anslutning till ICA:s befintliga fastighet i kvarteret
Chile. En detaljplan för kvarteret arbetades sedan fram
under hösten.
Regionen, Västarvet, gjorde en stor satsning på
Ulricehamn 2013 i och med temaveckan Arena
Ulricehamn - Natur- och kulturarv i fokus med flera
program. Föreningar och UEAB medverkade. Problem
uppstod under året med de öppna visningarna av
föremålssamlingen i Röshult. Visningarna fick ställas in
med anledning av bristande brandsäkerhet i lokalerna
samt med anledning av att ägaren NUAB påbörjade
en försäljning av fastigheten. Delar av samlingen har
visats i montrar på olika platser i kommunen samt i en
större utställning. På hemsidan har månadens föremål
och textil presenterats.
Verksamhet Kultur ansvarar för bibliotek, allmänkultur
och kulturarv samt bevakar kulturmiljöfrågor i
samhällsplaneringen. Målet är att invånare och
besökare ska få tillgång till ett brett och varierat
kulturutbud av bra kvalitet.
Ekonomiskt utfall
tkr
124
Verksamhet kultur har ett överskott om 124 tkr. En
orsak är deltidsvakans för tjänsten som kulturstrateg
samt föräldraledighet del av året. Biblioteken har
ett större underskott med anledning av ökade
kostnader för datalicenser och e-böcker p.g.a. att
utlåningen ökat med 75 %. En annan orsak är att den
inköpseffektivisering som lades ut under året inte
kunde hämtas hem under 2013.
Inom allmänkulturen har vi haft vakanser, deltid med
anledning av en tjänstledighet samt en föräldraledighet
vilket medfört färre program. Skolkulturverksamheten
har genomförts som planerat. Inköpsstoppet
påverkade också kulturutbudet under vintern.
39
Arbete och fritid
Fritidsenheten
Fritidsgården Forum har flyttat till Solbacken.
Ungdomens Hus har utvecklats med stigande
besökssiffror och utökat öppethållande i enlighet
med politiska intentioner. I sim- och sporthallen
pågår helrenoveringen av duschutrymmen samt
en tillbyggnad av omklädning och dusch för
funktionsnedsatta personer och barnfamiljer.
Besöksutvecklingen var något svagare under året
delvis beroende på dessa byggstörningar. Markarbeten
har skett i Sanatorieskogen med breddning, dikning,
nedläggning av trummor etc. för att underlätta
skidspårspreparering. Viss del av arbetena har
finansierats av skidklubben. Lassalyckan har en fortsatt
positiv utveckling. Lägre kostnad mot planerat och
en utökad uthyrningsfrekvens har resulterat i ett
intäktsöverskott. Nya ishallen är färdig.
Både privatpersoner och myndigheter efterfrågar de
råd- och stödfunktioner som erbjuds. Välkomsten har
träffat c:a 40 barnfamiljer. Träffar med rektorer och
elevhälsan genomförs för information. Arbetet med
personer i långvarigt försörjningsstöd är i full gång.
I stort sett samtliga personer som är aktuella i denna
grupp har fått minskat försörjningsstöd i någon grad. I
samarbetet med Boråsregionens etableringscenter finns
fortfarande en del oklarheter om vem som skall göra
vad. Arbete med att klargöra detta görs bl.a. av den s.k.
etableringsgruppen.
Bidragsregler till föreningslivet har uppdaterats och
samordnats. Stöd till ledarutveckling och information
om externa bidragsmöjligheter har erbjudits
föreningarna. Förberedelser för bokning via webben
har gjorts.
Överskottet på externa intäkter beror till största
delen på att vi tagit emot fler nyanlända flyktingar
än beräknat och även placerat fler praktikanter från
Arbetsförmedlingen. Skolans avgifter till simhallen har
ej varit budgeterade som interna intäkter, dessutom har
ersättning för lön avseende Europeiska socialfondens
projekt ”College till arbetslivet” gått in här. Resultatet
på personalkostnader har sin förklaring i vakanser
på Forum och Ungdomens Hus och tjänstledigheter
på Lassalyckan. En lägre förbrukning av framförallt
fjärrvärme på Lassalyckan är bidragande orsak till
resultatet på El och vatten.
Arbetscenter
Samarbetet med Arbetsförmedlingen och Individoch familjeomsorgens socialsekreterare har
utvecklats under året. Många deltagare står långt ifrån
arbetsmarknaden och är i behov av pre-rehabinsats.
Europeiska socialfondens projekt ”Kartläggning
Rehabilitering och Utveckling” har gett en ökad
möjlighet genom att ”Aktiv Hälsa” har utvecklats
ytterligare. Arbetsförmedlingens minskade möjligheter
till olika former av bidrag påverkar möjligheten
till arbete. Europeiska socialfondens projekt
”College till arbetslivet” har bland annat utvecklat
metod för uppdraget med Informationsansvaret.
Städning av en del av kommunens bilar och
arbete med däckåtervinning sker genom s.k.
”växla bidragstjänster”. Sex ungdomar har fått en
idrottsledarutbildning med folkhälsomedel som sedan
skrivits in i timepool och fått timanställningar.
40
Integrationscenter
Ekonomiskt utfall
tkr
790
Eftersom mottagandet av nyanlända har varit
högre än avtalat så följer också ökade kostnader till
Boråsregionens Etableringscenter efter den procentsats
som finns i avtalet. Nödvändiga ombyggnationer
på Villagatan har gjorts på vår bekostnad för
Arbetscenters vidkommande. Tillräckligt med
ansökningar om föreningsbidrag har inte kommit in,
utan små poster här och där har gett ett litet överskott.
Skador på båt och badbryggor har varit relativt lågt i
år och pedagogen i Välkomsten har inte varit anställd
under stora delar av året, därav överskottet på interna
kostnader.
Individ- och familjeomsorg
Under året har det arbetats med framtagande av
riktlinjer både för insatser enligt Socialtjänstlagen
(som har antagits i Kommunstyrelsen) och
för LSS-insatser (Lagen om stöd och service
till vissa funktionshindrade) som kommer att
antas i kommunstyrelsen under mars 2014. Det
påbörjades en värdeflödesanalys tillsammans med
verksamhet Funktionsnedsättning med fokus på
brukarens process. Tillsammans med verksamhet
Äldreomsorg har det inletts ett arbete kring
värdegrund, ledningsgruppsarbete och teamutveckling.
Arbetsbelastningen för handläggarna har varit
ansträngd och därför har företagshälsovården Avonova
blivit inkopplat för att arbeta med arbetsmiljön. Från
och med september 2013 övergick handläggningen av
färdtjänst och riksfärdtjänsten till enheten.
Barn och unga
Fokus i arbetet har legat på att hitta
hemmaplanslösningar istället för institutionsplaceringar. Under året har det tagits emot 15
ensamkommande flyktingbarn (2012: 5 st). Avtal har
tecknats med Migrationsverket i december 2013 om 5
asylplatser med start mars 2014.
Inspektionen för Vård och Omsorg har utfört
inspektioner på UNGBO, vilka har passerat utan kritik.
Under 2013 fanns en halv tjänst fältarbetare vilket gett
begränsade möjligheter till förebyggande arbete.
Vuxen
Åsundens behandlingsenhet avvecklade sin dygnsvård
enligt ett politiskt beslut i augusti 2013 för fokus
på uppsökande verksamhet samt mer strukturerad
öppenvård/programverksamhet.
Ekonomiskt utfall
tkr
-1 676
Barn- och ungdomsenheten visar ett positivt resultat
med 1,4 mkr. Differensen förklaras med minskning
av antalet familjehem, vakanta tjänster samt högre
intäkter än budgeterat. Inom handläggarenheten
har antalet ärenden/brukare inom LSS ökat, vilket
inneburit en ökning av kostnaderna på ca 3,5 mkr.
Vad det gäller överskottet för internt köp och sälj, är
det i huvudsak ersättningar för särskilda boenden som
står för överskottet. Däremot har högre ersättningar
betalats för både hemtjänst och korttidsplatser än
budgeterat. Vuxenenheten gör ett underskott p.g.a.
högre kostnader än budget på institutionsplaceringar
inom missbruk och psykiatri samt försörjningsstöd.
Handläggarenheten
Sammantaget kan konstateras att ekonomiska
plusposter är internt köp/sälj inom äldreomsorgen
och kommunens egenregi avseende personlig assistans.
Det som ändå gör att det blir ett totalt ekonomiskt
underskott är underskotten för försörjningsstödet, ca
2,3 miljoner kr, institutionsplaceringar ca 2,0 mkr och
privat personlig assistans, ca 2,5 mkr.
När det gäller försörjningsstöd har det varit högt När
det gäller försörjningsstöd har det varit högt inflöde
av flyktingar som har avslutat den 2-åriga etableringen.
För övrigt en jämn ström av övriga hushåll.
Höga antal vårddygn på externa placeringar, 1328
st (2012: 1524 st). En LVM-placering har gjorts
och de övriga placeringarna hade inte kunnat lösas
inom ramen för Åsundens behandlingsenhet då
problematiken krävde mer än vad verksamheten kunde
erbjuda (LVM-Lag om vård av missbrukare i vissa fall).
41
Funktionsnedsättning
Det gångna året har präglats av ökad efterfrågan på
tjänster från verksamhet funktionsnedsättning, vilket
redovisas under volymförändringar och ekonomi/
drift.
Under 2013 har fyra boendeplatser blivit lediga. I två
av platserna har det kommit nya brukare och en tredje
beräknas flytta in tidigt 2014 i en, för servicebostaden
ny lägenhet vilket innebär en ökning av lägenheter
kopplade till aktuell servicebostad (det blir nu 13 st).
Platsen på Markuslyckan står tom i avvaktan på beslut
om ev. ombyggnad på grund av brandsäkerheten. En
gruppbostadsplats står tom p.g.a. att ingen av de nya
besluten gäller en boende som passar som granne
till en autistisk brukare som väntar på flytt till nya
Liljekonvaljen.
Ett nytt boende, SOL, med specialkaraktär, startades
i oktober. Boendestödet utökades med en ny del, det
s.k. NPF-teamet, som är inriktade på att arbeta med
brukare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Det nya sättet att arbeta med daglig/dag verksamhet
har fortgått under 2013. Handlingsplanen, som
sträcker sig över tiden 2012-2015, följs väl. Under
2013 har 22 nya beslut inkommit. Totalt finns 115
verkställda beslut. Kontakter har tagits med 15 nya
arbetsplatser under året och bemötandet från dem har
varit god. 10 brukare har kommit ut på arbetsplatser
i självständigt arbete i olika omfattning och 9 st har
kommit ut på arbetsplatser i en företagsgrupp med
vår egen personal. Två företagsgrupper har etablerats
under året, Bildfabriken och Timmele-vaktmästarna.
Någon person har också förflyttat sig mellan basgrupp
och företagsgrupp.
Socialstyrelsen har genom prestationsmedel stimulerat
Sveriges kommuner att genomföra en inventering med
syfte att skapa sig en bild av hur levnadsförhållandena
ser ut för personer med psykisk funktionsnedsättning,
analysera den kring boende och sysselsättning samt
presentera en åtgärdsplan. Under 2013 har kommunen
genomfört denna inventering och har mottagit
435 581 kr efter genomförd inventering.
42
En inventeringsrapport är skriven. Åtgärdsplanen är en
del av Socialpsykiatrins utvecklingsarbete under 2014.
Ekonomiskt utfall
tkr
-5 312
Underskottet beror bl.a. på ökat antal uppdrag,
ökad vårdtyngd, kostnader i samband med två
stora personliga assistansprojekt som upphört samt
att två nya verksamhetsdelar tillkom under 2013
kostnadsberäknats för lågt. Daglig verksamhet har ökat
med 2,6 årsarbetskrafter p.g.a. ökning av antal brukare.
En arbetskonsulent har anställts som har kontakter
med företag och brukare, en ny företagsgrupp
med en personal startades för att kunna verkställa
beslut. 2013 har varit första året som lagen om
valfrihetssystem inom Daglig verksamhet tillämpades.
Under 2014 kommer förvaltningen att följa upp och
utvärdera konsekvenserna av införandet av lagen om
valfrihetssystem samt eventuellt att justera tillämpning
av ersättningsmodell.
Boendena märker ökad vårdtyngd när fler brukare
blir äldre och behöver då förstärka med personal. Sex
nya brukare har introducerats på korttidsenheten från
sommaren 2013. Där har också vårdtyngden ökat,
vilket medfört fler vakna nätter och fler personal
i verksamheten samt minskade extern intäkt pga.
uppsagd såld plats. Vi årets slut finns nio boendebeslut
som verksamheten inte har lediga platser till. Alla dessa
beslut rör personer födda runt 1990. Två stycken är
tänkta att verkställas i februari månad 2014, den ena i
en ledig lägenhet, det andra i en extra i anslutning till
en befintlig servicebostad, med vissa extra kostnader
som följd. Ytterligare kommer att verkställas i
specialform, inte heller det finansierat.
Personlig assistans får ersättning per utförd timma.
Varje tillfälle en timma inte blir utförd, men
kommunen ändå har kostnad för personal blir det
underskott. Detta blir särskilt tydligt när projekt
upphör genom dödsfall, då ingen omplanering av
personal kan förberedas. På försommaren 2013
upphörde två större projekt med 20-talet anställda.
Den stora mängden personal tog viss tid att omplacera
och anställda enligt PAN-avtalet (kollektivavtal för
personlig assistent och anhörigvårdare), som inte ger
rätt till omplacering, har rätt till lön under en månads
uppsägningstid, vilket visar sig i underskott.
Det kan också inträffa vid sjukdom hos personal
om brukaren väljer att inte ta emot vikarie. Året
inleddes med höga sjuktal, ca 10 %. Detta medförde
ökade kostnader i form av vikariekostnader och
sjuklön. Personlig assistans i kommunal regi har andra
ekonomiska förutsättningar än de privata företagen.
T.ex. kan man inte ansöka om ersättning för sjuklön
hos handläggarenheten, vilket privata utförare kan.
Kommunal utförare har även kollektivavtal att
utgå ifrån, t.ex. det är vad gäller sovande jour där
beställaren ersätter en av fyra timmar, medan avtalet
anger att personalen ska ha fullt betalt för hälften av
jourtimmarna. Således finns det en ”inbyggd förlust” i
de assistansprojekten där det ingår sovande jour.
Sex av åtta enheter går med underskott. Effekterna
kommer att följa med in i 2014.
43
Äldreomsorg
2013 har präglats av en negativ avvikelse mot budget
som upptäcktes under försommaren och var i juni
uppe i 5000 tkr, därefter har underskottet fortsatt
att accelerera trots åtgärdsplan om minskning
motsvarande 25 årsarbetskrafter. Under november
tillsattes internt och externt ledningsstöd till
verksamhetschef.
Konsultrapporten pekade på 11 problemområden:
1.Otillräcklig styrning av verksamheten där budget/
resurstilldelning inte styr.
2.Åsidosättande av myndighetsbeslut, beställningsbeslutet upplevs vara ”fel”.
3.Otillräcklig uppföljning och analys där stödfunktioner inom personal och ekonomi inte nyttjats/släppts in i tillräcklig omfattning.
4.Förhöjd grundbemanning med 57 årsarbetskrafter i obalans samt att timvikarier sätts in trots
förhöjd grundbemanning.
5.Många arbetstidsmodeller blandas där chefer är för långt från schemaläggning och bemanning.
6.Brister och otydligheter ifrån myndighetsenheten gällande Socialtjänstlagen samt organisation för beställning gällande Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).
7.Ersättning efter införandet av av lagen om valfrihetssystem i hemtjänst är otydligt då omräkning av biståndsbedömda timmar i Treserva gav en teoretisk minskning av tiden med 30 %.
8.Införandet av nytt verksamhetssystem Treserva, ett tydligt system för myndighetsbeslut men otydligt kommunicerat. Olika aktörer har olika bilder av biståndsbedömda insatser och resurstilldelning.
9.Beställning av HSL-insatser görs av legitimerad personal som är organisatoriskt placerade i den egna verksamheten. Man beställer av sig själv.
10.Verksamheten mäter inte utfört arbete.
11.Tomma vårdplatser på SÄBO (särskilda boenden) samt nya brukare med mindre vårdbehov genererar lägre intäkter.
44
Utifrån denna konsultrapport har en åtgärdsplan
arbetats fram med 18 delprojekt som ansvarsfördelats,
prioriterats och tidssatts. Åtgärdsplanen genomförs
och följs genom en beslutad projektorganisation med
styrgrupp och projektgrupp. Merparten av åtgärderna
ska vara genomförda till halvårsskiftet 2014. Med hjälp
av statliga stimulansmedel har verksamheten utvecklat
värdighetsgarantier, arbetat med värdegrundsarbete
samt ledningsgruppsutveckling per enhet.
Omvårdnadslyftet har gett personal möjlighet
att erhålla gymnasiepoäng inom demens- och
psykiatriutbildningar samt även till validering.
Ulricehamns kommun är delaktig i projekt kring
digitala trygghetslarm.
Ekonomiskt utfall
tkr
-11 059
Den stora negativa avvikelsen beror framförallt på
för höga personalkostnader. Äldreomsorgen har
inte haft intäkter för en förhöjd grundbemanning
motsvarande 57 årsarbetskrafter. Därtill kommer även
ett ökat nyttjande av timvikarier. Från sista kvartalet
har enheterna arbetat med bemanningsoptimering
utefter beställd tid. Detta har följts upp veckovis
och redovisats uppåt i organisationen. Detta till
trots har verksamheten vid ingången till 2014 ett
kraftigt underskott motsvarande 25 årsarbetskrafter.
Inom vissa enheter ser vi ett trendbrott där
beställd tid och utförd tid överensstämmer. Under
2014 kommer kollektivavtalet som bl. a. rör
flextid för undersköterskor att vara reviderat och
förhandlat. Detta kommer att påverka arbetet med
bemanningsoptimering positivt.
Ökad kunskap och förståelse hos chefer och
stödfunktioner är nödvändigt för att förbättra det
ekonomiska resultatet. Med en ökad struktur och
stringens i uppföljningar bedömer vi att det finns
goda förutsättningar för verksamheten att få en
ekonomi i balans, detta under förutsättning att analys
och åtgärder genomförs och ger resultat.
Skolområde Syd
Fokus ligger på det förändrade uppdraget med
tyngdpunkt på det systematiska kvalitetsarbetet.
Arbetslagen i samtliga förskolor är mycket aktiva
i kvalitetsarbetet. Förskolläraren har fått ett större
ansvar i och med den nya reviderade läroplanen.
God kritik från Skolinspektionen kring arbetet
med det systematiska kvalitetsarbetet. I området
finns en utvecklingsgrupp som tillsammans med
förskolecheferna driver ett aktivt utvecklingsarbete
kring bland annat genus- och interkulturella frågor.
Förskollärarnas planeringstid diskuteras för att
tillsammans med de fackliga representanterna hitta
en bra lösning. En förstärkning för barn i behov av
särskilt stöd har skett genom att en specialpedagog
har anställts. Ett arbete ska starta för att se över
resursfördelningsmodellen där hänsyn kommer att
tas till de nya allmänna råden. Arbetslaget på Villa
Villekulla kommer att delta i processen med den
nya förskolan där arbetet kommer att fokusera kring
hjärnan i fokus.
Fritidshemmet
En arbetsgrupp har bildats för att tillsammans med
utvecklingsledaren och verksamhetscheferna arbeta
med strategiska frågor inom fritidsverksamheten
där fritidshemmet som ett komplement till skolan
synliggörs. Det första uppdraget är att arbeta
med en likvärdig arbetsplan och en mall för det
systematiska kvalitetsarbetet. Fritidshemmet är enligt
den nya skollagen en del i utbildningssystemet och
har fått ett eget kapitel i skollagen. En gemensam
kompetensutvecklingsdag genomfördes i november
för all fritidspersonal i kommunen. Den kommer
att bli en utgångspunkt för arbetet med att få mer
likvärdiga fritidshem i kommunen. Uppdraget blir att
få syn på fritidshemsprocessen.
Rektorsutbildning
3 rektorer har genomfört rektorsutbildning under
2013.
Grundskolan
Ett förbättringsarbete pågår utifrån Skolinspektionens
kritik. Rektorerna arbetar utifrån den struktur
som upprättades under föregående läsår med
det systematiska kvalitetsarbetet. I detta ingår ett
tydligare fokus på resultatuppföljning och analyser
av resultat. Analys av nationella prov, kunskapskrav
i alla ämnen för årskurs 1-9, attitydundersökningen
och meritvärden i årskurs 6-9 sker två gånger per
år. Kompetensutveckling under 2013-2015 ägnas
åt betyg och bedömning, matematiklyftet och det
entreprenöriella lärandet.
Förskolan
Alla skolor har tillgång till trådlöst nätverk och
bärbara datorer har köpts in till pedagoger i årskurs
Förskoleklass-9. Antal elevassistenter har ökat.
Kommunfullmäktige har fattat ett beslut att öka
budget för elever i behov av särskilt stöd med 12
lärartjänster. Skolområde syd har tilldelats 6 av de 12
tjänsterna. Antalet elever i behov av särskilt stöd har
ökat. Kompetensutveckling för att stödja barn i behov
av stöd behöver genomföras. Resurstilldelningen
räcker inte för att nå önskad effekt.
Personal och föräldrar i årskurserna 1-9 har tillgång
till en webbaserad lärplattform för att kunna följa
barnens/elevers lärande. Ett budgettillskott på 200 tkr
har tillförts Skoldatateket för att utöka med digitala
hjälpmedel. Fem förstelärare har tillsatts i Skolområde
syd. 50 lärare deltar i Matematiklyftet. Ny lagstiftning
från november kring utvecklingssamtal.
Modersmål
En specialpedagog har påbörjat ett arbete
kring modersmålsundervisningen och en
förbättrad struktur kring hur Ulricehamns
kommun ska ta emot nyanlända elever. Brist på
modersmålslärare gör att vi inte kan erbjuda alla
barn/elever modersmålsundervisning. Budget
för modersmålsundervisningen och svenska som
andraspråk behöver öka.
45
Mentorskapet
Samtliga nyutexaminerade pedagoger får en mentor
under det första året. Detta innebär ökade kostnader.
Samlad kraft
Samverkan på olika plan mellan skola, Individoch familjeomsorgen och Arbete och Fritid har
pågått under året. Kompetensutvecklingsinsatser
har under året genomförts med externa föreläsare.
Verksamhetscheferna bildar en styrgrupp tillsammans
två enhetschefer från lärande och Individ- och
familjeomsorgen.
Centrala elevhälsan
En utveckling av centrala elevhälsan pågår. I dagsläget
finns det 4,5 tjänster. Hit hör grundskolans resursteam
som är under uppbyggnad.
Särskolan
Implementeringsarbete kring särskolans nya läroplan
pågår. Hård kritik från Skolinspektionen. Arbete
pågår för att möta kraven. Ett uppföljningsmöte med
Skolinspektionen skedde i januari 2014. Svårigheter
finns att rekrytera behörig personal.
Ekonomiskt utfall
tkr
-1 278
Ett prognostiserat utfall på budget i balans har
resulterat i ett underskott om -1 278 tkr p.g.a.
utökade kostnader för ferielöner och interkommunala
ersättningar vars kraftiga ökning inte har kunnat
förutses. Ett ökat behov av elevassistenter i samtliga
verksamheter har inte kunnat balanseras fullt ut.
46
Skolområde Nord
Förskolan
Fritidshemmet
Fokus ligger på det förändrade uppdraget med
tyngdpunkt på det systematiska kvalitetsarbetet.
Förskolläraren har fått ett större ansvar i och med ny
reviderad läroplan för förskolan.
Fritidshemmet är enligt den nya skollagen en
del i utbildningssystemet och har fått ett eget
kapitel i skollagen. En arbetsgrupp har bildats
för att tillsammans med utvecklingsledaren
och verksamhetscheferna (rektorer kopplas på
vårterminen 2014) för att arbeta med strategiska
frågor inom fritidsverksamheten där fritidshemmet
är ett komplement till skolan och undervisning
ska ske. Gruppen kommer att arbeta med en
likvärdig arbetsplan och en mall för det systematiska
kvalitetsarbetet.
God kritik av Skolinspektionen kring arbetet
med det systematiska kvalitetsarbetet. I området
finns en utvecklingsgrupp som tillsammans med
förskolecheferna driver ett aktivt utvecklingsarbete
kring bland annat genus- och interkulturella frågor.
Förskollärarnas planeringstid ses över med start
höstterminen 2013 tillsammans med fackliga
företrädare. En förstärkning till barn i behov av
särskilt stöd har skett genom att 1,6 specialpedagog
riktats mot förskolan.
Antalet barn i behov av särskilt stöd har ökat
i förskolan de senaste åren. Det gäller både
fysiska och psykiska behov. Även volymtiden har
ökat för dessa barn. Ett arbete med att se över
resursfördelningsmodellen ska starta under 2014
för att anpassas till de Nya Allmänna Råden. Nya
förskolan Hökerum har under året hittat arbetsformer
då två förskolor slagits ihop till en.
Även Nitta förskola har under året hittat arbetsformer
då två förskolor slagits ihop till en. Träskon har under
höstterminen 2013 flyttat till nya lokaler, en modul
kommer från 1/1 2014 att vara en renodlad förskola.
Pastellen har under året tagit emot många nya barn
och har anpassat verksamheten genom att vara mycket
ute.
En gemensam kompetensutvecklingsdag genomfördes
i november för all fritidshemspersonal i kommunen.
Det blir en utgångspunkt för arbetet med att få mer
likvärdiga fritidshem i kommunen. Uppdraget är att få
syn på fritidshemmets process.
Rektorsutbildning
I område nord är det en verksamhetschef/rektor,
en rektor och två förskolechefer som har påbörjat
rektorsutbildningen. Två rektorer påbörjar sin
utbildning 2014.
Grundskolan
Rektorerna arbetar med det systematiska
kvalitetsarbetet efter en särskild struktur
som har upprättats. I detta ingår ett tydligare
fokus på resultatuppföljningar och analys.
Kompetensutveckling under 2013-2015 ägnas åt
betyg och bedömning, Matematiklyftet och det
entreprenöriella lärandet. Två rektors områden deltar
i Matematiklyftet vilket innebär att två rektorer och 22
lärare deltar. Blidsbergs skola deltar i en fortsättning
efter att ha deltagit i utprövningsomgången under
vårterminen 2013. Hökerums skola fortsätter sitt
arbete med entreprenöriellt lärande.
47
Analys av nationella prov, kunskapskraven i alla ämnen
i årskurs 1-9, attitydundersökning samt meritvärden
i årskurs 6-9 sker två gånger om året. Antalet elever i
behov av särskilt stöd har ökat.
Kompetensutveckling för att stödja barn i behov
av särskilt stöd behöver genomföras. Gällande
resursfördelningsmodell och tilldelning räcker inte för
att nå önskad effekt. Fullmäktige har fattat ett beslut
att tillföra 12 lärartjänster till grundskolan till elever i
behov av särskilt stöd. Skolområde nord har tilldelats
sex av de 12 tjänsterna. Personal och vårdnadshavare i
årskurs 1-9 har tillgång till en webbaserad lärplattform
för att kunna följa elevernas lärande. Alla skolor har
tillgång till trådlöst nätverk och bärbara datorer har
köpts in till pedagoger i förskoleklass- årskurs 9. Ett
tillskott i budget på 200 tkr har tillförts Skoldatateket
för att utöka med digitala hjälpmedel. Skolverket har
avsatt medel för sex förstelärartjänster till grundskolan.
En förstelärare har tillsatts i skolområde nord och fem
till skolområde syd.
Samlad kraft
Samverkan på olika plan mellan skola, Individ- och
familjeomsorgen och Arbete och Fritid har pågått
under året. Kompetensutvecklingsinsatser har under
året genomförts med externa föreläsare.
Verksamhetscheferna bildar en styrgrupp tillsammans
med två enhetschefer från lärande och Individ- och
familjeomsorgen. Det kommer att ske ett omtag av
Samlad Kraft under 2014.
Mentorskapet
Samtliga nyutexaminerade pedagoger får ett
introduktionsår med mentor. Detta innebär ökade
kostnader för verksamheten.
Ekonomiskt utfall
tkr
För att täcka underskott på pedagogisk personal/
elevassistenter har övriga påverkbara poster
fått kompensera, ex läromedel, underhåll samt
kompetensutveckling.
48
-144
Intraprenad Emilia Centrum
Förskolorna i Emilia Centrum har verkat som en
intraprenad i två år. På uppdrag av kommunen har
en utvärdering genomförts av intraprenaden under
hösten 2013. Utvärderingen redovisas i rapporten
Utvärdering av intraprenad- Emilia Centrum vilken
genomförts av Nordic Evaluation Group AB.
med en till två avdelningar och går ur Åsundavys
lokaler, som hyrs externt. Med detta förslag kan vi
åtgärda behovet av ett större kök och en säkrare väg
för transporter till Tre rosor. I förslaget planeras
för en verksamhet och avdelning med kvälls- och
nattillsyn.
Intraprenaden har visat goda resultat såväl i
verksamhetens kvalitet och ekonomi. Utvärderingen
pekar på olika faktorer som påverkat det goda
resultatet: Grundläggande är att verksamhetens
innehåll tydligt utvecklats mot läroplanens mål. Att
verksamheten organiseras i små lek- och lärgrupper
med ett inspirerande innehåll utifrån ett tydligt
verksamhetsschema och att 40 timmar/medarbetare
läggs ut i verksamheten och planeringstid, är
en framgångsfaktor. Med intraprenadens goda
ekonomiska resultat samt att ha möjligheten att kunna
planera verksamheten över tid, har inneburit att vi
kunnat göra olika satsningar på våra förskolor:
Ekonomiskt utfall
Rapporten lyfter också fram att en av nycklarna
till vårt goda resultat är att vi som arbetar i Emilia
centrum upplever en hög trivsel, har ett stort
engagemang i arbetet med barnen, är väl förtrogna
i våra roller, förskolans uppdrag och ansvar samt
utvecklat en ekonomisk insikt och en god hushållning
av våra resurser. Vi har en låg sjukfrånvaro.
Vi har i samarbete med fastighetsavdelningen kunnat
investera i och tagit fram ett underlag och en ritning
för en ombyggnad och ev. tillbyggnad av Tre rosor
1 465
Vi har utökat personalresurserna för att organisera
fler smågrupper i verksamheten och vi har kunnat
satsa och investera i förskolornas lek- och lärmiljöer
ute och inne, i material och i kompetensutveckling.
Vi har satsat och investerat i ett informations- och
kommunikationsteknikprojekt i samarbete med
NAVET i Borås. I samarbete med Susanne Pettersson,
en ledande konsult inom förändringsarbete, har vi
kunnat utveckla och lägga grunden till en hållbar
och samarbetsinriktad organisation i området, på
enheterna och i team/avdelningar.
tkr
Resultatet visar ett överskott om 1 465 tkr. Samtliga
tre enheter visar ett likvärdigt överskott och i
genomsnitt 117,2 tkr/avdelning. I den utvärdering
som gjorts, pekas på olika faktorer som påverkat
det goda resultatet: Förskolorna arbetar tydligt
mot läroplanens mål. Verksamheten organiseras i
små lek- och lärgrupper med ett välplanerat och
inspirerande innehåll. Verksamheten styrs av ett
verksamhetsschema, där 40 timmar/heltid läggs ut
och planeringstid ingår. Med schemat riktas resurser
till olika behov i verksamheten, och till tid att planera
för verksamhetsinnehåll och smågrupper. Området
har ett väl fungerande kvalitetsarbete, en tydlig
arbetsorganisation och ett väl fungerande samarbete.
Med en god ekonomi har olika satsningar gjorts på
olika projekt; kompetensutveckling, nya lärmiljöer
såväl ute som inne och inköp av materiel. De som
arbetar i området har en låg sjukfrånvaro, upplever
en hög trivsel, visar ett stort engagemang, är väl
förtrogna i sina roller och i förskolans uppdrag och
ansvar. Under 2013 har kostnaderna för barn med
särskilda rättigheter till stöd balanserats på ett bättre
sätt utifrån behovet av olika stödinsatser och tilldelade
resurser. I en jämförelse med antalet inskrivna barn
i verksamheten den 15 oktober 2012, är det 10 barn
färre 2013. Det goda resultatet visar på många olika
delar som i sin helhet visar på relationen mellan en
god kvalitet i verksamheten i relation till en god
ekonomi. Vi ser hållbara värden och en hållbar
förskola.
49
Skolområde Tingsholm/
Musikskolan
Ungdomsgymnasiet
Musikskolan
I augusti anställdes en marknadsansvarig för att arbeta
med att marknadsföra gymnasieskolan till eleverna
på grundskolan. Elevambassadörer har utbildats, nytt
profilmaterial har tagits fram med bl. a en ny logga,
nya rollups och profilkläder helt i enlighet med den
kommunikationsplan som informationsenheten tog
fram tillsammans med verksamheten 2012. Målet är
att öka andelen elever som väljer att läsa sin utbildning
på Tingsholm. Elevernas måluppfyllelse i de nya
kurserna är högre än förväntat och där framförallt
resultaten i matematik. Vi har anställt en förstelärare
i matematik och en i svenska med läsutveckling som
innehåll. På Introduktionsprogrammet (IM) har
antalet elever på språkintroduktion ökat vilket har
gjort att antalet undervisningsgrupper ökat. Vi har
omfördelat resurser från gymnasiesärskolan till IM.
Musikskolan arbetar med att omorganisera
arbetsuppgifterna i syfte att kunna öka andelen elever
som får musikundervisning. I och med nerdragningar
i budget så har personalantalet minskat med 1,25%
tjänster. Det har inneburit att kön vuxit, framför allt
för de elever som vill spela piano. Musikskolan har
också arbetat med att skriva kursplaner och mål för
musikundervisningen för samtliga instrument. Tre av
Musikskolans lärare undervisar i grundskolan för att
klara kompetenskraven för musikundervisningen där.
Gymnasiesärskolan
Verksamheten uppvisar ett positivt resultat på grund
av att fler elever valt att studera hos oss än vad vi
budgeterat för. Vi har alltså lägre kostnader för
interkommunala ersättningar. De effektiviseringar
som är gjorda i verksamheten har också bidragit till
resultatet. Vi har också fått intäkter genom att lärare
undervisat delar av tjänst på Tranemo gymnasieskola.
Vi har fått statliga intäkter för nyanlända flyktingar
samt ensamkommande flyktingbarn.
Elevantalet har minskat vilket har gjort att Individuella
programmet verksamhetsträning och Individuella
programmet yrkesträning har slagits samman och en
omföring till Introduktionsprogrammet (IM) är gjord
om ca 1,2 tjänster. På sikt kommer vi att fasa ut det
specialutformade programmet i enlighet med politiskt
beslut.
Vuxenutbildningen
Olika samarbetsformer inom vuxenutbildningen har
inneburit att statliga medel nu går till Boråsregionen.
Det har inneburit minskade intäkter för verksamheten
på vuxenutbildningen. Elevantalet på SFI (Svenska för
invandrare) har ökat och följer invandringspolitiken
i Ulricehamn. Ökningen är hanterad inom befintlig
budget. Undervisning på vuxenutbildningen sker nu
under hela året, inte bara terminsvis. För att hantera
undervisning året om har en stor arbetstidsförändring
skett för lärarna.
50
Ekonomiskt utfall
tkr
525
Stödprocesser
2013 har varit ett händelserikt år inom intern service.
Projekt har påbörjats, andra har avslutats och den
löpande verksamheten har fortsatt att utvecklas.
Arbetet med att förbättra och standardisera olika
arbetsprocesser har fortgått och under året har
bl.a. löneprocessen, uppföljningsprocessen, rehabprocessen samt en process för programdistribution
kunnat färdigställas och tas i bruk.
Projektet SKY (Stark Kompetens och Yrkesstolthet)
har pågått under hela 2013 och avslutades i början på
februari 2014. Inom projektet har två medarbetare
utbildats till PRYL-handledare inom lokalvården, fyra
personer har validerat till kock och tre personer har
deltagit i transnationella resor. Utöver detta har även
de allra flesta medarbetare inom kost och lokalvård
omfattats av någon form av utvecklingsinsats.
IT-verksamheten har tillsammans med PwC arbetat
med att ta fram en ny gemensam och transparent
IT-taxa. Taxan, som ska vara likadan för Ulricehamn
och Tranemo, är planerad att gälla från 2015-0101. Under året har också arbetet med utbyggnad av
fibernätet intensifierats och kommunen beviljades i
april delfinansiering från Västra Götalandsregionen.
Upphandlingen av de första objekten utifrån
programmet kommer att ske under början av 2014.
Inköps- och upphandlingsfunktionen har
implementerats helt enligt plan och en applikation
i Qlikview visar nu avtalstroheten i de olika
verksamheterna. Tillsammans med NUAB har
utbildning i lagen om offentlig upphandling kunnat
erbjudas de lokala företagarna.
Arbetet med nytt ärende- och
dokumenthanteringssystem har även det kommit igång
ordentligt under 2013. Projektet involverar många
olika delar inom förvaltningen och kommer att fortgå
till halvårsskiftet 2015 då beslut tagits om att förlänga
projektperioden med sex månader. Förlängningen av
projektet innebär inte några ökade kostnader.
Inom fastighet fortsätter arbetet med investeringar
och underhåll och under året har verksamheten bl.a.
arbetat med att anpassa Ulricehamns resurscenter,
Simhallen, brandutrymning i Stadshuset samt
projektering av Bogesundsskolan. Under 2013
har också lokalplaneringen strukturerats upp och
genomförs nu på ett bättre sätt tillsammans med
hyresgästerna vilket är en förutsättning för att kunna
effektivisera lokalanvändandet.
Ekonomiskt utfall
tkr
2 436
Överskottet återfinns främst inom Konsult och
support samt Administrativt processtöd och närmare
bestämt inom personalkostnader. Verksamheterna
har under året haft vakanser p.g.a. föräldraledigheter
och tjänstledigheter samt långtidssjukskrivningar.
Överskottet inom externa intäkter innehåller bl.a.
medel från Migrationsverket gällande arvoden för
ensamkommande barn som överförmyndaren återsökt
om. Intäkterna för skog har också varit större än
budgeterat. Underskottet inom material handlar
främst om kostnader för livsmedel inom kosten.
Entreprenader och köp av tjänster: Konsultkostnader
i samband med införande av nytt intranät blev
dyrare än budgeterat och här finns också kostnad
för PwC’s översyn av IT-taxan samt kostnader p.g.a.
leverantörsbyte av programlicenser som oväntat
uppstod under året.
51
Administrativt Processtöd
2013 lämnar kommunfullmäktige och
kommunstyrelsen ett överskott, det beror på att
budgeten är baserad på att alla ledamöter och ersättare
kommer på alla sammanträden och så är det inte i
verkligheten. Något sammanträde har även blivit
inställt. Fullmäktigeberedningar hade inte uppdrag
under hela 2013, vilket lämnar ett överskott. Arbetet
med nytt ärende- och dokumenthanteringssystem
har pågått under året och fortsätter till halvårsskiftet
2015. Projektet involverar många inom
administrativt processtöd och även andra delar inom
förvaltningen, även en politisk referensgrupp ingår i
projektorganisationen.
Projektet nytt intranät är avslutat och lämnade en
skuld som beror på ökade konsultkostnader i samband
med införandet, bl.a. blev utbildningsinsatserna
högre än budgeterat. Nästa steg är en förändring
av den externa webben. Under hösten har arbete
pågått med att uppdatera och förbättra innehållet på
kommunens nuvarande hemsida. Växel/reception
har övertagit felanmälan inom IT-support och
även viss handläggning av färdtjänst. Valnämnden
har haft ett sammanträde för inledande planering
inför valåret 2014. Överförmyndare har fler tunga
och svåra ärenden. Vissa av dessa tyngre ärenden
kräver köp av externa tjänster som god man. Antalet
ensamkommande barn ökade under 2013.
52
Ekonomiskt utfall
tkr
1 546
Överskottet för externa intäkter beror på att
överförmyndarenheten återsökt medel hos
Migrationsverket för arvoden för ensamkommande
barn. Även interna intäkter lämnar ett överskott,
som består av intäkter som växeln får för att vi
utför IT-supportärenden och handläggning av
vissa färdtjänstärenden. Under 2013 har flera
personer varit långtidssjukskrivna, vilket gör att våra
personalkostnader varit lägre än budgeterat.
En annan del av resultatet utgörs av att
kommunfullmäktige och kommunstyrelsens arvoden
blivit lägre än planerat, i verkligheten kommer inte
alla ledamöter och ersättare på alla sammanträden
och vissa sammanträden blir inställda. Beredningarna
hade inte uppdrag hela året. Kostnaderna för
konsulttjänster i samband med införandet av nya
intranätet blev dyrare än beräknat för att det krävdes
fler utbildningsinsatser.
En annan del av det negativa resultatet för köp av
tjänster, beror på att överförmyndarna köper tjänster
för god manskap externt. Interna kostnader är högre
än planerat och beror främst på att vi haft ökade
kostnader för IT-applikationer och telefon.
Fastighet
Vi jobbar aktivt med att försöka minska kostnader
för personal, framför allt inom fastighetsskötsel/
vaktmästeri men också minimera vikariekostnaden
inom lokalvården. Mobilt fastighetsskötarteam har
införts i område Syd. Även vaktmästeri är numera
mobilt i området och sköts av verksamhet fastighet.
Detta har medfört att vi har haft två pensionsavgångar
som inte har ersatts.
Den nya ishallen har medfört att lokalvården har
förstärkts på Lassalyckan med 25%. Lokalvårdens tre
samordnare har även blivit gruppens inköpsavropare.
Vi har deltagit i EU-projektet SKY. Alla har deltagit i
någon föreläsning eller utbildning, två har utbildats till
PRYL-handledare. Det har även varit transnationella
resor i projektet där två lokalvårdare deltagit genom
resor till Österrike.
Vi har för avsikt att öka vår servicegrad gentemot våra
kunder. I systemet felanmälan fastighet kommer vi att
mäta av vår förmåga att både avsluta arbetsordrar men
framförallt att återkoppla till kunden i de fall vi inte
kan avsluta arbetsordrarna. Svarstiden/målbilden är 48
timmar.
Medel för energiinvesteringar om fem miljoner
har beviljats. Färdigställande av projekten sker
under våren 2014. Upphandlingar i konkurrens av
underhåll på byggnaderna är numera praxis. Dock är
underhållsnivån alltför låg och borde ligga i nivån 125
kr per kvadratmeter och år. 2013 blev utfallet ungefär
hälften av vad den borde vara, för 2014 utgör den en
tredjedel av behovet.
Upphandling av idrottshall, kök och matsal på
Bogesundsskolan genomförs under februari 2014.
Färdigställandetid av byggnation beräknas till juni
2015. 32 miljoner till byggnation av förskola vid
Tingsholm har beviljats av Kommunstyrelsen.
Projektering påbörjas under februari 2014.
Trafikutredning i området kommer att genomföras.
Förhandsbesked om gruppbostad som ersättning för
Liljekonvaljen har sökts. Besked väntas under februari
2014.
Vi har skärpt till lokalplaneringen ytterligare för att få
verksamheterna engagerade i arbetet. Stratsys används
i tertial 3-rapporten för att redovisa lokalanvändningen
idag och de kommande fem åren. Det pågår
inventering av lokalutnyttjandet inom verksamheterna
skolan och funktionsnedsättningen.
Ekonomiskt utfall
tkr
-816
Besparing om 725 tkr har kommit till under året, efter
det att upphandling av underhåll redan genomförts.
Högre kostnader än normalt för snöröjning om
600 tkr. Överskott på drift, skog, lokalvård och
fastighetsskötsel, men som äts upp av ökade
kapitalkostnader och hyresbortfall.
53
Kost
Den gemensamma matsedeln för skola/förskola
som började gälla fr.o.m. höstterminen 2013 har
reviderats för att komma närmare Livsmedelsverkets
rekommendationer. Målet med att förbättra
arbetsmiljön i köken fortsätter. Under hösten har
ett flertal maskiner upphandlats för att installeras i
början av 2014. Kosten kommer att fortsätta arbetet
med att följa upp medarbetarenkäten under 2014.
De fyra ur måltidspersonalen som klarade testen för
att valideras till kock är klara och godkända. SKYprojektet avslutas i början av 2014. Kosten kommer
att genomföra en värdeflödesanalys av kyld kvällsmat.
Samtlig måltidspersonal inom äldreomsorgen är
schemalagd var fjärde helg.
Ekonomiskt utfall
tkr
570
Det negativa resultatet på externa intäkter beror på en
lägre försäljning av matkuponger och caféförsäljning
på skolan. Äldreomsorgen visar ett positivt resultat.
Det negativa resultatet på material består till största
delen av livsmedel. Personal visar ett positivt resultat
och det beror på vakanta tjänster och att kosten har
ett flexibelt arbetssätt.
54
Konsult och support
En årlig kundenkät genomförs som tidigare,
resultatet presenteras i Qlikview. På personalsidan
hände det mycket under 2013. Två nya ekonomer
ersatte de två som lämnat oss för andra arbetsgivare.
Vi har två nya tjänster som upphandlare och två
som bemanningsplanerare. Dessa sex medarbetare
började under tertial 1. Till detta har vi rekryterat
en ny personalsekreterare under tertial 2. Vi har
även haft två pensionsavgångar under året. I vår
roll som stödfunktion har vi utvecklat samarbetet
mellan ekonomer och personalsekreterare samt
löneassistenter. Detta gör vi för att ge ett mer samlat
stöd till organisationen.
Ekonomifunktionen
Under året har funktionen jobbat fram en
internbudgetprocess och varit delaktiga i
uppföljningsprocessen. Arbetet med E-handel har
under tertial tre intensifierats tillsammans med vår
leverantör av ekonomisystemet CGI.
Inköpsfunktionen
Implementeringen av inköpsorganisationen har gått
enligt planeringen. Direktupphandlingssystemet
har trimmats och kommer nu att gå i skarpt läge.
Otrohetsappen har kanske blivit den enskilt största
”snackisen” gällande uppföljning. Funktionen har
utbildat privata företag i samarbete med NUAB.
Funktionen har bistått organisationen i ca 50
upphandlingsprojekt.
Lönefunktionen
Utöver det dagliga arbetet med löner har funktionen
fortsatt sin genomlysning av personalakterna och
de anställdas anställningstider. De processer som
arbetats fram under året är Löneprocessen och
Bemanningspoolen.
Personalfunktionen
Funktionen har jobbat fram Rehabiliteringsprocessen
och ett flertal kommunövergripande rutiner.
Löneöversynen är ett arbete som upptar en stor del
av gruppens tid. Arbetet med stödfunktionsrollen
har utvecklats genom att man nu jobbar i team för att
minska sårbarheten.
Konsult och support är en stödverksamhet för hela
organisationen. En del av arbetet/uppdraget är
också en typ av styrfunktion för att få ett gemensamt
övergripande arbetssätt med struktur i hela
organisationen. Vi har under året arbetat fram vår
verksamhetsplan som är indelad i en övergripande
del samt en del per respektive funktion. Planen med
tillhörande mål och handlingsplaner går i skarpt läge
från 2014-01-01.
Ekonomiskt utfall
tkr
1 436
Vakanser på personal i form av fyra föräldraledigheter
i olika omfattning, tjänstledighet för ekonom som
vikarierar som ekonomichef, försenade rekryteringar
i förhållande till tidigare avslutad tjänst. Utifrån
den personalsituation vi haft på verksamheten
har utbildningar och interna utvecklingsprojekt
inte kunnat prioriteras fullt ut. Viss del inom
företagshälsovårdsinsatserna har inte utnyttjats p.g.a.
att personalresurser har saknats för att arbeta med
dessa insatser. Personalaktiviteten HaKul har under
året inte utnyttjats till 100% vilket även detta påverkar
verksamhetens resultat.
55
IT
IT har under året bedrivit verksamhet enligt de mål
som finns upptagna för verksamheten utifrån den
gemensamma IT-nämnden. Arbetet med att ta fram
en gemensam och transparent IT-taxa har genomförts
tillsammans med kommunerna och PwC. Den nya
taxan kommer förmodligen att gälla från 2015-01-01.
Förankring sker 2014. Under året har arbetet med
IT-infrastrukturprogram fortsatt. Kommunens nya
roll innebär i första hand att vara en katalysator för
bildande av fiberföreningar inom kommunen. En
upphandling av de första objekten utifrån programmet
har förskjutits till 2014.
IT har under året bedrivit verksamhet enligt de mål
som finns upptagna för verksamheten utifrån den
gemensamma IT-nämnden. Arbetet med att ta fram
en gemensam och transparent IT-taxa har genomförts
tillsammans med kommunerna och PwC. Den nya
taxan kommer förmodligen att gälla från 2015-01-01.
Förankring sker 2014. Under året har arbetet med
IT-infrastrukturprogram fortsatt. Kommunens nya
roll innebär i första hand att vara en katalysator för
bildande av fiberföreningar inom kommunen. En
upphandling av de första objekten utifrån programmet
har förskjutits till 2014.
56
Under året har IT tagit över driften av kommunnätet
från UEAB. Kostnaden för datakommunikation
har sänkts med 1 Mkr från 1 januari 2014. Utifrån
detta har verksamheternas kostnader justerats nedåt.
Verksamhetschefen ingår i det nationella och regionala
arbetet med digitalisering av trygghetslarm.
Ekonomiskt utfall
tkr
-463
Resultatet 2013 är inte enligt förväntan, beroende
på omständigheter vid byte av leverantör av
programlicenser till kommunerna som innebar en
oväntad kostnad på ca 900 tkr. Årets resultat stannade
på ett underskott om 694 tkr till årets slut. Detta
underskott fördelas med 1/3 till Tranemo och 2/3
till Ulricehamn. Ulricehamns del blev minus 463 tkr
enligt ovan.
Nämnder
Individnämnden utför de av kommunens uppgifter
enligt lagar och förordningar inom socialtjänsten,
den kommunala hälso- och sjukvården samt inom
skolverksamheterna som avser myndighetsutövning
mot enskild. Individnämnden består av tre ledamöter
och tre ersättare. Under 2013 hade nämnden 11
ordinarie sammanträden och 2 extrainkallade
sammanträden. Av de ärenden som behandlades
kommer, med några få undantag (t ex beslut i
bostadsanpassningsärende) nästan alla ärenden från
verksamheten Individ och familj.
Exempel på ärendetyper som behandlas av
nämnden:
• Beslut att bevilja bistånd i form av boende i familjehem eller på institution
• Övervägande om fortsatt placering i familjehem eller på institution
• Ansökan hos förvaltningsrätten om vård enligt LVU respektive LVM
• Medgivande att bli familjehem
• Ansökan om vårdnadsöverflyttning
• Avbrytande av faderskapsärende
Samverkansnämnd IT
IT-samverkan mellan Tranemo och Ulricehamns
kommuner regleras av denna nämnd som etablerades
2010. Den gemensamma IT-infrastrukturen levereras
genom projekt SAMKOM, detta projekt har slutförts
i sin huvudsak under 2013. Nämnden har bl.a. under
året antagit målvärdet att medelåldern på PC eller
bärbara PC aldrig skall ligga över 2 år.
Samverkansnämnd
miljö och bygg
Under 2013 har Ulricehamn och Tranemo inlett en
samverkan inom området miljö och bygg. Fr.o.m.
1/9 har de båda kommunerna en gemensam nämnd
för myndighetsutövning inom områdena bygg,
miljö, livsmedel, alkohol m.fl. speciallagstiftningar.
Den personal som jobbade med dessa frågor i
Tranemo erbjöds anställning i Ulricehamns kommun.
I samband med detta gjordes nämnden om, och
består nu av 3 politiker och 3 ersättare från vardera
kommunen, där var kommun täcker kostnader för
sina politiker. I och med denna minskning så gjorde
nämnden ett plusresultat i förhållande till budget.
Antal ärenden som hanterades av nämnden var 107
för Ulricehamns kommun fram till 31/8, och för den
nya gemensamma nämnden hanterades 62 ärenden
från 1/9 till årsskiftet.
Individnämnden
Krisledningsnämnden
Under året har inget inträffat som har föranlett
nämnden att sammanträda.
Valnämnden
Valnämnden ansvarar för att genomföra allmänna
val enligt det som föreskrivs i vallagen. Under 2013
har nämnden haft ett sammanträde. Enligt vallagen
ska länsstyrelsen, på förslag av kommunfullmäktige,
besluta om kommunens indelning i valdistrikt.
Inför detta har valnämnden gjort en genomgång
av valdistriktsindelningen och lagt ett förslag till
kommunfullmäktige. Vidare hade kommunfullmäktige
överlämnat ett medborgarförslag till valnämnden för
besvarande. Medborgarförslaget handlade om hur
valsedlar placeras i vallokalerna.
57
Koncernföretagen
Ulricehamns Stadshus
Ulricehamns Stadshus AB är ett av Ulricehamns
kommun helägt aktiebolag. Ulricehamns Energi AB
(UEAB), STUBO AB samt Näringsliv Ulricehamn
AB (NUAB) är helägda dotterbolag till Ulricehamns
Stadshus AB.
Ulricehamns Stadshus AB ska enligt bolagsordningen
som moderbolag i en av kommunen ägd koncern
direkt och genom innehav av aktier eller andelar i
andra företag driva och utveckla verksamheter av
allmänt intresse som har anknytning till kommunen
eller dess invånare. Syftet är bland annat att uppnå ett
optimalt resursutnyttjande samt genom ekonomisk
styrning utifrån ett helhetsperspektiv säkra det
kommunala uppdraget för medborgarna i Ulricehamns
kommun.
Händelser under året
Under året har en översyn av kommunens krediter
genomförts och den samlade räntesituationen
i koncernen. Beslut togs om att förlänga
räntebindningstiden på koncernens lån. Genomgång
har skett under våren kring kommunstyrelsens
förstärkta uppsiktsplikt enligt kommunallagen. Under
2013 har ändring av ägardirektiv för Ulricehamns
Stadshus AB överlämnats till kommunstyrelsen för
vidare handläggning. Dialogmöten med dotterbolagen
har under året hållits vid två tillfällen vardera med
UEAB, STUBO AB och NUAB.
58
Framtiden
2015 års budgetprocess kommer att utarbetas i
ett koncernperspektiv med ökad delaktighet från
bolagen. Väsentligt för koncernen är att utifrån ett
helhetsperspektiv fortsatt utveckla koncernnyttan.
Översyn av kommunens finans- och lånepolicy
kommer att ske under 2014.
Ekonomi
Resultatet 2013 uppgick efter koncernbidrag till 1,4
mkr, jämfört med 0,4 mkr föregående år.
Ulricehamns Energi AB
Under året har nya mottagningsstationen i Vist tagits i
bruk. Tryckväxlarstationen för fjärrvärmen till Hester
och Rönnåsen har driftsatts under året. Projektering
för ny ringledning av fjärrvärme har påbörjats.
Inom VA-området har såväl nyexploateringar
som omläggningar med anledning av
motorvägsutbyggnaden inneburit stora arbeten under
året. Arbetet med att sluttäcka deponin har fortgått
under 2013. Projekt för öppet fibernät har pågått
under hela året där kunderna successivt flyttats över
till TeliaSonera. Flera byalag har givits stöd i arbetet att
kunna ansluta fastigheter till fibernätet även utanför
tätorterna.
Antalet biogasfordon har under 2013 utökats med
ytterligare 5 fordon till totalt 57 fordon. Andelen
miljöbilar uppgår till totalt 55 %. Biogasanläggningen
byggdes om under 2013 vilket har medfört att andelen
egenproducerad biogas har ökat. Bolaget inhandlade
under året en elladdhybrid som därmed är den första
rena elbilen.
Ekonomi
Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt
uppgick till 27,1 mkr, jämfört med 24,9 mkr
föregående år. Årets vinst efter skatt uppgick till 7,1
mkr, föregående år 6,7 mkr. Bolagets soliditet ökade
till 46,9 % från 45,0 % föregående år.
Ulricehamns Energi AB:s huvudsakliga verksamhet
är eldistribution, VA-verksamhet, avfallsverksamhet,
fjärrvärme, fibernät samt underhåll och anläggande av
vägar, parker och belysning. Bolaget driver också en
transportcentral för kommunkoncernens räkning.
Personal
Medeltalet årsanställda uppgick 2013 till 65, vilket är
oförändrat från 2012. Fördelning på kön är 12 kvinnor
och 53 män.
Framtiden
Under de närmaste åren kommer den nya vattentäkten
i Källeberg att anslutas. Byggnation av ny ringledning
för fjärrvärme planeras på Rönnåsen. Elnätets
modernisering fortsätter med mottagningsstationen på
Vistaholm samt fortsatt förnyelse och förstärkning av
stadsnätet. En viktig framtidsfråga är att konkretisera
omdaningen av Återvinningscentralen till en
Återbrukscentral.
59
STUBO AB
STUBO AB:s verksamhet är att i ett allmännyttigt
syfte främja bostadsförsörjningen i Ulricehamns
kommun. Bolaget är ett allmännyttigt bolag (enligt
lagen 2010:879) och verksamheten ska bedrivas enligt
affärsmässiga principer och bolaget ska agera som
övriga aktörer på marknaden.
STUBO har under 2013 bytt fastighetsdatasystem.
Det nya systemet har en öppen marknadsportal
där kunder har möjlighet att kommunicera via app
och Internet. Arbetet med energieffektivisering har
fortgått under 2013 med inriktning mot styr- och
reglerteknik. Energibesparande åtgärder har utförts
på Hemrydsgatan 1, 2 och 4 samt Nillas väg 28 och
30 samt Stationsvägen 4 Hökerum. Bolaget har ett
miljöledningssystem som uppfyller kraven enligt
SS-EN ISO 140001:2004 vad gäller förvaltning
av bostäder och lokaler. Miljöcertifikatet löper till
september 2016.
Framtiden
Bolaget planerar att förvärva mark för att kunna
genomföra nybyggnation av ett nytt bostadsområde i
Stadsskogen. En ytterligare byggnad på Hemrydsgatan
utvärderas och projektering har påbörjats. Pågående
ombyggnation på Hemrydsgatan 4 kommer att
färdigställas under 2014. Stambytet på fastigheten
Krämaren 4, Kullen, kommer även att färdigställas
2014. Planerade underhållsåtgärder kommer att vara
fortsatt riktade mot kostnads- och energibesparande
underhåll.
60
Ekonomi
Resultatet för 2013 efter finansiella poster och före
skatt uppgick till 1,2 mkr, vilket är på samma nivå som
resultatet föregående år. Bostadshyran höjdes den 1
januari 2013 med i genomsnitt 1,8 %. Hyresbortfallet
2013 för bostäder uppgick till 2,1 mkr vilket är i
samma nivå som 2012. Underhållskostnaderna
under året uppgick till 11,7 mkr, föregående år 11,8
mkr. Den totala lånestocken uppgick till 330 mkr.
Medelräntan för verksamhetsåret uppgick till 3 %
och därmed oförändrad jämfört med föregående
år. Bolagets soliditet uppgick till 20,6 %, jämfört
med 20 % föregående år. Marknadsvärden på
förvaltningsfastigheterna ska redovisas enligt det
nya regelverket K 3 och tillämpas på räkenskapsår
som påbörjas efter den 31 december 2013. Bolaget
väljer att redovisa dessa uppgifter redan för år 2013.
Marknadsvärdet för bolagets fastighetsbestånd bedöms
till 622 mkr med ett bokfört värde om 425 mkr.
Personal
Medeltalet årsanställda uppgick under året till 19,
föregående år 20. Fördelning på kön är 5 kvinnor och
14 män.
Näringsliv Ulricehamn AB
På grund av nya redovisningsregler enligt K 3 har
värdering skett av samtliga fastigheter. Översynen
har i NUAB lett till avyttring av en fastighet och
nedskrivning av en annan fastighet. Vist Fastighets
AB har även beslutat om nedskrivning av en fastighet
som korrigering för att den bättre ska motsvara
marknadsvärdet.
Under 2013 har NUAB fokuserat på att utarbeta
en ny näringslivsstrategi för att skapa långsiktighet
i verksamheten. NUAB ingår sedan hösten
2012 i Business Region Borås (BRB) som är ett
partnerskap mellan kommunerna i Boråsregionen. På
industriområdet Rönnåsen har totalt fyra tomter sålts
och det finns därutöver tre reserveringar.
Utifrån förändrat ägardirektiv för NUAB där det ingår
i uppdraget att stärka varumärket av den attraktiva
boendeorten, har flera kampanjer genomförts i syfte
att möta byggmarknaden. NUAB arrangerar årligen
ett stort antal aktiviteter för kommunens företag i
form av företagsbesök, frukost- och lunchmöten
samt olika nätverksgrupper. Ung Företagsamhet och
Sommarlovsentreprenörer är etablerade koncept för
att utveckla entreprenörskap för ungdomar.
I samarbete med Västsvenska Turistrådet har
Boråsregionen inlett ett gemensamt strategiprojekt
med fokus på mötesindustrin. Marknadsföring
av Ulricehamn genomförs i projekt där NUAB i
samverkan med näringslivet inom områden som
vinterturism, handel, evenemang, turistbroschyrer och
mässor. I Svenskt Näringslivs ranking förbättrade
Ulricehamns kommun sin placering 2013 med 24
placeringar till plats 79 av 290 kommuner.
Framtiden
Samverkan med näringslivet kommer ytterligare att
förstärkas under 2014. Arbetet med att marknadsföra
Rönnåsen som etableringsplats är ett strategiskt
område flera år framöver. Målet är att ytterligare
två tomter på Rönnåsen ska säljas under 2014.
Utifrån uppdraget att marknadsföra den attraktiva
boendeorten kommer bolaget under 2014 inleda en
boendekampanj för området Övre Villastaden.
Näringsliv Ulricehamn AB har som sin huvudsakliga
verksamhet att bedriva service för näringsliv och
besöksnäring i Ulricehamns kommun. Syftet är att
stärka kommunens attraktionskraft för boende och
näringslivsetableringar. Genom att Ulricehamns
Fastighets och Service AB fusionerats med NUAB
från och med 2012-07-21 har bolaget givits ökade
förutsättningar att utvecklas till ett starkt bolag,
med en samlad resurs för etableringsärenden. Vist
Fastighets AB är ett gemensamt ägt bolag med New
Wave Group där NUAB är majoritetsägare med 51 %.
Arbetet med att utveckla destinationsorten
Ulricehamn fortgår och förutom satsningen på
Vinterorten Ulricehamn planeras för satsningar på
idrottsturism och sommaraktiviteter. Två större
musikarrangemang; Diggiloo och U- port festivalen
kommer att äga rum under sommaren. Även lokal
matfestival ”Smaka på Ulricehamn” kommer att
arrangeras av NUAB. Målet är att under 2014 etablera
ett gemensamt samarbete omkring handelsutveckling
mellan handelsföreningar i kommunen och NUAB.
Som verktyg i marknadsföringen kommer filmer att
produceras på teman som ”Etablera i Ulricehamn”,
”Ulricehamn – en attraktiv boendekommun” samt en
turistfilm som även inkluderar Lassalyckan.
Ekonomi
Resultatet för 2013 efter koncernbidrag uppgick till
minus 1,3 mkr till följd av nedskrivning av fastighet,
jämfört med ett nollresultat 2012. Bolagets soliditet
har ökat från 92 % 2012 till 94 % 2013. Resultatet
i Vist Fastighets AB blev till följd av nedskrivning
av fastighet en förlust om 4,6 mkr. Soliditeten i Vist
Fastighets AB har minskat till 28 % från föregående år
32 %.
Personal
Bolaget har under året 5,5 års anställda varav 3
heltidsanställda. Fördelning på kön är 4 kvinnor och 2
män.
61
Koncernens framtida utveckling
Framtiden för koncernens bolag bedöms vara god.
I genomförandet av tillväxtmålet 25 000 invånare
2020 har bolagen en viktig roll i kommunens
utvecklingsarbete. Koncernsamverkan och
samordningen mellan bolag och kommunens
verksamhetsområden är väsentlig för att nå optimal
resursnytta.
Ombyggnaden av riksväg 40 till motorväg etappen
Dållebo – Hester, som beräknas vara slutförd
hösten 2015, kommer fortsatt att ställa krav på
insatser från bolagen som en viktig del att ta tillvara
de utvecklingsmöjligheter som investeringen i
infrastruktur medför. Planerad förstärkningsledning
för fjärrvärme på Rönnåsen är en viktig satsning för
UEAB under 2014. NUAB har ett strategiskt uppdrag
att marknadsföra kommunen som etableringsplats
för företag och som attraktiv boendeort. STUBO AB
har fortlöpande en viktig roll som en av flera aktörer
för nyproduktion av bostäder. Nya regelverket för
redovisning K 3 kommer från och med 2014 bland
annat att påverka redovisningen av fastighetsunderhåll
och kravet på värderingar.
62
Resultaträkning
Belopp i mkr
Not
Koncernen
Kommunen
2013
2012
2013
2012
Verksamhetens intäkter
1
391,1
391,8
186,0
192,7
Verksamhetens kostnader
2
-1 344,8
-1 317,8
-1 214,1
-1 187,4
-85,9
-80,3
-44,9
-47,5
-1 039,6
-1 006,3
-1 073,0
-1 042,2
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
3
853,5
824,3
853,5
824,4
Generella statsbidrag och utjämning
4
270,7
265,6
270,7
265,6
1 124,2
1 089,9
1 124,2
1 090,0
Summa skatteintäkter/
statsbidrag
Finansiella intäkter
5
17,1
19,7
17,4
19,0
Finansiella kostnader
6
-28,8
-31,9
-10,5
-12,7
72,9
71,4
58,2
54,1
-4,3
0,9
68,6
72,3
58,2
54,1
Resultat före extraordinära
poster
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
Skattekostnader
ÅRETS RESULTAT
64
Kassaflödesanalys
Belopp i mkr
Not
Koncernen
Kommunen
2013
2012
2013
2012
68,6
72,3
58,2
54,1
96,0
96,0
48,1
73,3
-3,6
-6,8
-3,6
-6,8
102,6
120,6
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
Justering för ej likviditetspåverkande poster
Minskning av avsättningar p.g.a. utbetalningar
Medel från verksamheten före förändring av
rörelsekapital
7
161,0
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
10,7
30,0
4,2
20,7
Ökning/minskning förråd och varulager
1,8
-5,8
2,0
-6,5
Ökning/minskning kortfristiga skulder
6,4
-40,3
24,2
-40,3
179,9
145,4
133,0
94,5
-128,2
-157,8
-67,4
-99,5
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
0,0
0,0
Investering i finansiella anläggningstillgångar
0,0
0,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i materiella anläggningstillgångar
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
0,4
1,5
0,0
1,5
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-127,8
-156,3
-67,4
-98,0
Nyupptagna lån
1,5
0,0
0,0
Övriga skulder
8,4
8,4
0,0
0,0
-4,0
-10,0
0,0
0,0
15,0
0,0
0,0
Amortering av långfristiga skulder
-4,0
Ökning långfristiga fordringar
Minskning av långfristiga fordringar
1,8
Minskning av avsättningar p.g.a. utbetalningar
Ökning långfristigt placerade medel
-2,6
-3,0
-2,6
-3,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
7,3
-5,2
-4,2
8,0
Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur
-0,3
0,0
-0,3
0,0
Årets kassaflöde
59,1
61,2
4,5
Likvida medel vid årets början
145,8
119,8
115,3
Likvida medel vid årets slut
204,9
181,0
119,8
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATL.
INFRASTRUKTUR
65
Balansräkning
Belopp i mkr
Not
Koncernen
2013
2012
0,2
0,3
1 272,5
415,9
Kommunen
2013
2012
1 285,8
674,4
644,6
368,7
25,1
20,5
17,3
35,3
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
---Mark, byggnader och tekniska anläggningar
8,21
---Maskiner och inventarier
9
---Övriga materiella anläggningstillgångar
10
Finansiella anläggningstillgångar
11
Summa anläggningstillgångar
BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR
129,5
125,0
817,8
805,2
1 818,1
1 779,8
1 534,7
1 505,6
2,8
12
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
---Förråd m.m.
16,0
17,8
12,5
14,5
115,1
126,6
72,0
76,1
22,0
47,0
22,0
47,0
182,9
98,8
159
72,8
336,0
290,2
265,5
210,4
2 154,1
2 070,0
1 803,0
1 716,0
---Årets resultat
68,5
72,3
58,2
54,1
---Resultatutjämningsreserv
45,4
---Fordringar
13
---Kortfristiga placeringar
---Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
45,4
---Övrigt eget kapital
973,4
946,7
928,5
919,7
Summa eget kapital
1 087,3
1 019,0
1 032,0
973,8
13,5
13,5
14,15
9,1
9,9
9,1
9,9
14
84,3
83,3
53,5
56,5
Långfristiga skulder
17
716,1
706,2
530,8
522,4
Kortfristiga skulder
18
243,8
238,1
177,6
153,4
1 053,3
1 037,5
771,0
742,2
2 154,1
2 070,0
1 803,0
1 716,0
16,19
575,4
537,8
575,4
537,8
20
131,0
184,1
96,1
96,1
Minoritetsintressen
Avsättningar
---Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
---Andra avsättningar
Skulder
Summa avsättningar och skulder
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Panter och därmed jämförliga säkerheter
Ansvarsförbindelser
---Pensionförpliktelser, ej upptagna bland skulder eller avsättningar
---Övriga ansvarsförbindelser
---Leasing
66
Noter
(Alla belopp i noterna anges i miljoner kronor om
inte annat anges)
Totalt
Koncernen
Kommunen
Kommunen
Kr/
invånare
2013
2012
2013
2012
391,1
391,8
186,0
192,7
varav
Verksamhetsknutna
bidrag
88,0
103,9
Avgifter
31,0
28,6
Övriga intäkter
67,0
60,2
Jämförelsestörande
poster
-Återbetalning AFA
Not 3 Skatteintäkter
18,9
19,5
18,9
19,5
Preliminära skatteinbetalningar
under året
SKL:s prognos för årets
avräkningslikvid
Kommunen
2013
2012
2013
2012
1 344,8
1 317,8
1 214,1
1 187,4
Personalkostnader inkl
reseers
783,2
765,0
732,8
715,8
Kostnader för
pensioner
63,1
64,0
59,5
60,3
Bidrag
49,2
49,2
49,2
49,2
Köp av
verksamhet
188,9
170,8
207,3
185,4
Övriga kostnader
260,4
268,7
165,3
176,7
Totalt
varav
858,6
813,8
-5,6
10,4
0,5
0,2
853,5
824,4
Slutavräkning föregående års
skatteintäkter
Prognos enligt SKL i
föregående års bokslut
824,2
Slutavräkning enligt SKL
824,7
Summa skatteintäkter
Koncernen
2012
Antal invånare 1 november
föregående år: 23017
Att korrigera för året
Not 2
Verksamhetens
kostnader
-244,0
2013
Not 4 Generella statsbidrag och
utjämning
0,5
Kommunen
2013
2012
270,7
265,6
204,0
199,0
4,9
8,1
Regleringsavgifter/bidrag
10,5
11,3
Utjämningsbidrag LSS
12,9
9,4
Kommunal fastighetsavgift
38,4
37,8
Totalt
Not 1
Verksamhetens
intäkter
varav
Generella statsbidrag
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
67
Not 5 Finansiella
intäkter
Koncernen
Kommunen
2012
Justering för av- och nedskrivningar
44,9
47,5
4,1
Justering för gjorda avsättningar
-0,2
15,4
12,7
14,6
Justering för upplösning av statlig
infrastruktur
0,2
0,0
0,5
0,3
Justering för övriga ej likviditetspåverkande
poster
3,3
10,4
48,1
73,3
2012
2013
2012
17,1
19,6
17,4
19,0
Räntor likvida medel
4,2
Räntor utlämnade lån
Utdelning aktier
Övriga finansiella intäkter
Totalt
Not 6 Finansiella
kostnader
Totalt
Räntekostnader fasta lån
Koncernen
Kommunen
2012
2013
2012
28,8
31,9
10,5
12,7
Redovisat värde vid årets början
10,2
12,4
Investeringar
Ränta pensionsåtagande
0,1
0,1
Nedskrivningar
Övriga finansiella
kostnader
0,2
0,2
Återförda nedskrivningar
Effekt av sänkta RIPSräntor en beslut av
SKL påverkar avsatt till
pensioner
Kommunen
2013
2012
644,6
619,7
47,5
64,8
Redovisat värde av avyttringar och
utrangerade anläggningstillgångar
Ränta finansiell leasing
Not 8 Mark, byggnader och tekniska
anläggningar
2013
Ränta tillfälliga lån
Jämförelsestörande
poster
Kommunen
2013
2013
Totalt
Not 7 Specifikation av ej
likviditetspåverkande poster
Avskrivningar
Överföring från eller till annat slag av
tillgång
-1,7
-5,2
-8,3
-34,0
-32,3
21,5
2,4
674,4
644,6
Övriga förändringar
Redovisat värde vid årets slut
Avskrivningarna är planenliga och beräknas på anläggningarnas
anskaffningsvärden. Nedskrivningarna är dokumenterade i not 21.
68
Not 9 Maskiner och inventarier
Investeringar
Kommunen
2013
2012
20,5
24,6
4,5
1,8
-5,7
-5,8
Redovisat värde av avyttringar och
utrangerade anläggningstillgångar
Nedskrivningar
Återförda nedskrivningar
Avskrivningar
tillgång
5,8
25,1
20,5
Avskrivningarna är planenliga och beräknas på maskinerna och
inventariernas anskaffningsvärden.
Kommunen
2013
2012
35,2
14,6
Investeringar
15,4
32,8
-33,3
-12,2
17,3
35,2
tillgång
Not 10 Övriga materiella
anläggningstillgångar
Pågående investeringar avskrivs ej.
69
Not 11 Finansiella
Kommunen
Aktier och andelar
Långfristiga placerade medel för pensioner
Långfristiga fordringar
Summa finansiella
2013
2012
202,3
202,3
81,1
78,5
534,4
524,4
817,8
805,2
Aktier och andelar
Långfristigt placerade medel för pensioner
2013
2012
81,1
78,5
Räntebärande inkl fonder
70 %
87 %
Aktier inkl fonder
20 %
8 %
Likvida medel
10 %
5 %
Årets avkastning
2,6
3,0
Långfristiga fordringar
Kommunen
Totalt
varav
Kommunen
Antal
Totalt
2013
2012
202,3 mkr
202,3 mkr
varav
Totalt
2013
2012
534,4
524,4
180,0
170,0
2,0
2,0
281,2
281,2
Ulricehamns
Stadshus AB
10 000,0
10 000,0 tkr
10 000,0 tkr
Kommun AB
13,0
1,3 tkr
1,3 tkr
Kommuninvest
1 020,0 tkr
1 020,0 tkr
Bostadsrättsandelar
- Parkgården
1 160,9 tkr
1 160,9 tkr
Östra Kinds Elkraft
36,0 tkr
36,0 tkr
STUBO AB
Companion
Sjuhärad
10,0 tkr
10,0 tkr
Vist Fastighets AB
59,0
59,0
Riksbyggen Brf Ulricehamnshus 7
12,2
12,2
190 100,0 tkr
190 100,0 tkr
varav
Västtrafik AB
Ulricehamns
Stadshus
AB villkorat
aktieägartillskott
70
Kommunen
Ulricehamns Energi AB
Ulricehamns Fastighet & Service AB
Ulricehamns Kallbadhusförening
Not 12 Bidrag till statlig infrastruktur
Bidrag GC-väg utmed väg 1829
Kommunen
2013
2012
2,8
0,0
Kommunstyrelsen beslutade 2011 att medfinansiera ny GC-väg
utmed väg 1829. Storleken på beloppet blev beslutat i samband
Not 14 fortsättning
Ingående värde
del, 50 %, bedömdes till 2,97 Mkr. Bidraget redovisas i
Ianspråktaget under året
Koncernen
Kommunen
35,4
17,4
-2,9
-1,1
48,8
51,7
0,0
Avsättning för statlig infrastruktur
2013
2012
2013
2012
Ingående värde
0,0
115,1
126,6
72,0
76,2
Avsättningar under året
3,0
varav
16,3
8,2
Outnyttjat belopp återfört under året
Fordringar på staten
35,5
53,7
Utgående avsättning
Interimsfordringar
16,9
13,4
Övriga kortfristiga
fordringar
3,3
0,9
Kundfordringar
51,7
Förändring av nuvärdet
Totalt
2012
Sluttäckning deponi
Not 13 Fordringar
2013
Övriga avsättningar
med slutet avtal med Trafikverket under 2012 där kommunens
balansräkningen och upplöses på 25 år.
Kommunen
46,2
61,3
-0,3
2,7
0,0
2,9
5,6
-0,8
-2,7
Ombyggnad Ryttershov
Ingående värde
Not 14 Avsättningar
Kommunen
-2,1
0,0
2,9
0,0
2013
2012
9,9
12,8
Värdereserv Utlämnade lån
-1,0
-1,7
Ingående värde
0,0
Avsättning minskad genom försäkring
0,0
0,0
2,0
Personalförändringar
0,1
1,5
Ränte- och basbeloppsuppräkningar
0,1
0,1
-0,1
-0,6
0,4
0,0
Övrigt
-0,3
-2,2
9,1
9,9
Avsatt till pensioner inkl. löneskatt
Ingående avsättning
Pensionsutbetalningar
Förändring av löneskatt
Ändring av försäkringstekniska grunder
2,0
0,0
71
Not 15 Pensionsavsättningar
Kommunen
2013
2012
Särskild avtals/ålderspension
3,7
4,2
Förmånsbestäd pension
0,4
0,4
Ålderspension
2,4
2,4
Pension till efterlevande
0,8
1,0
Summa pensioner
7,3
8,0
Löneskatt
1,8
1,9
Summa avsatt till pensioner
9,1
9,9
Not 16 Pensionsförpliktelser
Kommunen
Pensionsförpliktelser i balansräkning
2013
2012
9,1
9,9
Not 18 Kortfristiga
skulder
Koncernen
2013
2012
2013
2012
243,8
238,1
177,6
153,4
55,9
42,2
40,5
24,7
Skatteskulder o moms
-0,9
1,3
Semesterlöneskuld
50,6
48,8
1,5
1,9
Anställdas skatter
11,3
10,4
Arbetsgivaravgifter
13,7
12,9
Pensionsskuld inkl
löneskatt
31,1
30,3
Övriga interimsskulder
29,8
23,1
Totalt
varav
Leverantörsskulder
Okompenserad övertid
Not 19 Pensionsförpliktelser som
inte tagits upp bland skulder eller
avsättningar
Efterlevandepension, till vuxen eller barn
Kommunen
2013
2012
12,2
12,3
Pensionsförpliktelser med ansvarsförbindelse
575,4
537,8
Intjänad pensionsrätt per 1997-12-31
365,3
334,7
Summa pensionsförpliktelser
584,5
547,7
Livränta enligt PA-KL eller äldre avtal
15,9
16,0
Finansiella pensionstillgångar
81,1
78,5
Ålderspension enligt PA-KL eller äldre avtal
68,7
68,3
1,0
1,5
478,2
478,2
Summa
463,1
432,8
Löneskatt
112,3
105,0
575,4
537,8
---Marknadsvärde: 85,2 Mkr
Sjukpension enligt PA-KL eller äldre avtal
Återlånade medel (ej finansierade
pensionsförpliktelser)
Utgående ansvarsförbindelse
Not 17 Långfristiga
skulder
Koncernen
Kommunen
2013
2012
2013
2012
716,1
706,2
530,8
522,4
Långfristiga lån,
Kommuninvest
432,4
432,4
Långfristiga lån,
Handelsbanken
90,0
90,0
Totalt
varav
Skuld för
investeringsbidrag
72
Kommunen
8,4
Not 20 Borgensförbindelser
Kommunen
2013
2012
96,1
96,1
STUBO AB
48,8
50,0
Ulricehamnshus nr 7, bostadsrätter
Parkgården
31,8
32,3
Förlustansvar egna hem
1,0
1,3
Fotbollshall Ulricehamn Ek för
8,7
9,0
Ulricehamns IF
5,8
3,5
Totalt
varav
Not 21 Nedskrivningar, mkr
Belopp
Slag av tillgång
Anledning till nedskrivning
Vist festgård, Vist 10:29
2,4
Mark
Inom exploateringsområde, ska rivas
Ubbarp 8:22
0,5
Mark
Inom område för motorvägsutbyggnad,
ska rivas
Timmele 9:37
0,9
Mark
Ska försäljas. Byggnaden är i mycket
dåligt skick.
Gällstad 1:11
0,7
Mark
Inom exploateringsomr. Byggnaden har
inget användningsområde, ska rivas
Gällstad 1:22
0,6
Mark
Inom exploateringsomr. Byggnaden har
inget användningsområde, ska rivas
Åsastugan, Brunnsnäs 2:9 (byggnad på
ofri grund)
0,2
Fastighet för annan verksamhet
Byggnaden har inget
användningsområde, ska rivas
Summa:
5,2
Tillgång
73
Redovisningsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen
om kommunal redovisning och rekommendationer
från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Detta
innebär bl.a. att intäkter redovisas i den omfattning det
är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att
tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas
på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de
belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och
skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget
annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter
har skett enligt god redovisningssed. Värdering av
kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det
lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet.
Förändrade redovisningsprinciper
Från och med 2013 tillämpas RKR 18 Redovisning av
intäkter. Rekommendationen innebär att statsbidrag
till anläggningstillgångar och anslutningsavgifter
periodiseras över respektive anläggningstillgångs
nyttjandeperiod. Omklassificeringen av
statsbidrag innebär att anskaffningsvärdet för
anläggningstillgångar samt ackumulerade avskrivningar
ökat och att en motsvarande skuld redovisas bland
långfristiga skulder.
Sammanställd redovisning
I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och
kommunalförbund där kommunen har minst 20 %
inflytande i. Inga förändringar har skett under året i
kommunkoncernens sammansättning.
Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster särredovisas när
dessa förekommer i not till respektive post i
resultaträkningen och/eller i kassaflödesrapporten.
Skatteintäkter
Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter
baseras på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL)
decemberprognos i enlighet med rekommendation
RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL
publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett
utfall som avviker från tidigare prognos med -875 tkr.
74
Övriga intäkter
Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och
gatukostnadsersättningar tas fr.o.m. 2013 upp som
en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga
skulder och periodiseras över anläggningens
nyttjandeperiod. Tidigare redovisades dessa så att de
reducerade det bokförda värdet.
Avskrivningar
Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs
för den beräknade nyttjandeperioden med linjär
avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive
eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark,
konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar.
Avskrivningstider
Följande avskrivningstider tillämpas normalt i
kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 33, 50 år. En samlad
bedömning av nyttjandeperioden för respektive
tillgångstyp görs. Tillgångstypen skrivs sedan
av på den närmast lägre avskrivningstiden.
Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns
omständigheter som pekar på att det är nödvändigt
(t.ex. verksamhetsförändringar, teknikskiften,
organisationsförändringar). Normalt omprövas dock
inte tillgångars nyttjandeperiod om avskrivningstiden
är 10 år eller lägre och det bokförda restvärdet
understiger 500 000 kr. Om en ny bedömning av
nyttjandeperioden avviker från tidigare fastställd
avskrivningstid ändras avskrivningstiden alltid om
den bedöms vara kortare. Bedöms nyttjandetiden vara
längre ändras den normalt bara om det oavskrivna
beloppet för tillgången överstiger 500 000 kr.
Avskrivningsmetod
I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika
stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas
när tillgången tas i bruk.
Gränsdragning mellan kostnad och
investering
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller
innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år
klassificeras som anläggningstillgång om beloppet
överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för
mindre värde har satts till 50 000 kr och gäller som
gräns för materiella tillgångar.
Finansiella tillgångar
Kommunens pensionsmedelsportfölj är klassificerad
som omsättningstillgång. Portföljens förvaltning
regleras i av fullmäktige antaget reglemente. Samtliga
placeringsmedel är värderade till det lägsta av
anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet.
Pensioner
Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda
i kommunen är beräknade enligt RIPS07.
Pensionsåtaganden för anställda i de företag som
ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN
K3. För avtal med samordningsklausul utgår
beräkningen från de förhållanden som är kända
vid bokslutstillfället. Om inget annat är känt görs
beräkningen utifrån att ingen samordning kommer
att ske. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild
avtalspension redovisas som avsättning när det är
troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal
som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse.
Anskaffningsvärde avseende
materiella anläggningstillgångar
Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och
gatukostnadsersättningar tas fr.o.m. 2013 upp som en
förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens
nyttjandeperiod. Tidigare redovisades dessa så att de
reducerade anskaffningsvärdet.
Avsättningar
Återställandet av deponin påbörjades 2003 och
beräknas pågår till 2023. Avsättningar för deponins
återställande har tagits upp till det belopp som
bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på
balansdagen. Kommunen har det ekonomiska
ansvaret för återställandet av deponins medan
Ulricehamns Energi AB fått i uppdrag att svara för
det praktiska genomförandet. I den senaste kalkylen
från Ulricehamns Energi beräknades 2013 återstående
kostnad till 58 Mkr. Mellanskillnaden mellan avsatt
belopp och återstående kostnad avses täckas av
avgiftskollektivet via Ulricehamns Energi AB.
75
Uppdraget som vald revisor är självständigt och
oberoende i förhållande till medrevisorerna (regleras
i KL kap 9). ”Revisionen” utgör alltså inte en
kommunal nämnd. Vi granskar i den omfattning
som följer av god revisionssed verksamhet som
bedrivs inom nämnder, styrelsers och beredningars
verksamhetsområden. Vi prövar om verksamheten
sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk
synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna
är rättvisande och om den interna kontrollen är
tillräcklig. Vi har också samordningsansvar för
lekmannarevisionen i kommunens bolag.
samverkansnämnden miljö och bygg. Då har
nämndernas förutsättningar, organisation, arbete och
resultat diskuterats.
Väsentliga händelser
Som grund för vår planering använder vi bl.a. den
information vi inhämtar vid möten med bolag,
nämnder, beredningar och tjänstemän.
Vi har under hösten genomfört möten med samtliga
ordföranden och verkställande direktörer för de
helägda kommunala bolagen. Synpunkter och
förhållanden som framkommit vid dessa möten
har använts i planeringen av lekmannarevisionen
för bolagen. Lekmannarevisorerna har upprättat
granskningsrapporter för respektive bolag.
Rapporterna är överlämnade till årsstämmorna
och bifogas revisionsberättelsen för kommunen.
Granskningarna har bland annat behandlat
samordning, styrning, ledning, verksamhet, ekonomi
och intern kontroll inom respektive bolag.
Nämnderna
Kommunstyrelsen
Möte har genomförts med kommunalråden och
kommunchefen. Mötet behandlade bl.a. ägarstyrning
av koncernen, samordning mellan kommunen och
koncernen, styrning och ledning av kommunens
verksamhet och ekonomi.
• ”Granskning av fastighetsförvärv”. Rapport överlämnad till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige.
• ”Registeranalys löner”. Rapport
överlämnad till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige.
• ”Löpande granskning” (underlag för bedömning av rättvisande räkenskaper).
• Granskning av ersättningsnivåer inom LOV (pågår).
Möten har genomförts med (beredningsledare
och vice beredningsledare) för beredningarna
översiktsplanering, välfärd, lärande och
samhällsutveckling. Då har beredningarnas
förutsättningar, organisation, arbete, och resultat
diskuterats.
Väsentlighet och risk
Intern kontroll
Prövning har särskilt skett av kommunens
lönehantering. Därutöver har även löpande granskning
skett av rutiner för väsentliga processer.
Ansvarsprövning
Kommunens årsredovisning: revisionsberättelse
lämnad till Kommunfullmäktige. Kommunens
delårsrapport: granskningsrapport lämnad till
Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige.
Kommunens stiftelser: granskning utförd och
revisionsberättelser lämnade till Kommunfullmäktige.
Förutom ovan presenterad verksamhet har vi årligen
informationsutbyte med Kommunfullmäktiges
presidium. Vi inbjuder regelmässigt företrädare för
kommunens verksamheter till våra sammanträden
för att på så sätt erhålla information. Vi deltar i
nätverksträffar med övriga förtroendevalda revisorer i
regionen.
Framtiden
Under 2014 kommer revisorerna bl.a. att fortsätta
arbetet med att pröva kommunkoncernens interna
kontroll och följa upp resultatet av fullmäktiges mål
för att uppnå ”god ekonomisk hushållning”.
Kommunkoncernen
Beredningar
Mats Jönsson
Ordförande
tkr
Möten har genomförts med (ordförande och
vice ordförande) för individnämnden och
400
77

Årsredovisning 2013

Transcription

Similar documents

Infrastruktur för nio miljarder

Investeringsbudget Skånetrafiken större investeringar 2016

Erfarenheter som ny emittent av kommuncertifikat

Periodrapport april 2015

TELEFONGUIDE - Västra Götalandsregionen

Pressmeddeleande - Uddevalla kommun

Kostnader - kapitalkostnad - driftkostnader

Affärsplan 2010–2012

Frukostmöte Magnus Hellman Driessen