Urinkatetrar, specialkatetrar Postoperativ vård

Transcription

Urinkatetrar, specialkatetrar Postoperativ vård
Doknr. i Barium
17625
Dokumentserie
su/med
Giltigt fr o m
2015-01-16
RUTIN
Urinkatetrar, specialkatetrar Postoperativ vård
Version
2
Innehållsansvarig: Linda Block, Specialistläkare, Läkare AnOpIVA (linbl3)
Godkänd av: Johan Snygg, Verksamhetschef, Verksamhetsledning (johsn)
Denna rutin gäller för: Verksamhet Anestesi-Operation-Intensivvård; Central intensivvårdsavdelning;
Neurointensivvårdsavdelning
Denna rutin gäller för
IVA-sektionen Område 5
Arbetsbeskrivning
Bakgrund
Dessa riktlinjer utgör ett komplement till postoperativa ordinationer av operatör samt postop PM för
aktuellt ingrepp.
KAD
Kontroller/Åtgärder
Diures bör ha kommit igång 1 h postoperativt. Gör i första hand en bladderscan. Om det står urin i
blåsan ( > 100 ml ) överväg spolning. Undvik aspiration. Spola med 15- 30 ml steril NaCl.
Komplikationer
Risk för överfyllnad. Kontrollera att det du spolar in kommer ut. Du ska inte aspirera utan låta det
droppa ut av sig självt.
Ortotop blåsa
En grov KAD/hematurikateter i den nya blåsan via uretra som det sällan är stort flöde i, samt 2
uretärkatetrar/babyfeedingkatetrar som också går ut via den nya blåsan och urethra eller som
pyelostomier, se separat Rutin: Pyelostomikateter.
Kontroller/Åtgärder
Kirurgen ger specifika ordinationer på spolning både på babyfeeding och på KAD, står på
anestesikurvan. Beräkna det sammanlagda flödet.
Komplikationer
Koagler och tarmludd ifrån den nya blåsan kan orsaka stopp i katetrarna.
Om nipplarna på babyfeedingkatetrarna är för hårt åtdragna kan flödet strypas.
TUR-P
Kontroller/Åtgärder
Pat har en hematurikateter kopplat till spoldropp med NaCl. Denna spolas vanligen intermittent.
Kontrollera att det är NaCl i spolet som ska vara värmd till ca 37 grader.
Ibland sätts kontinuerligt spoldropp (via suprapubiskateter och KAD) p.g.a kraftigt blodtillblandad urin.
Graden av blodtillblandningen styr flödet i spoldroppet. Initialt minst var 15 min. När urinen blir klarare
så glesas spolningarna ut. Vid misstanke om stopp, spola manuellt med 50-60 ml NaCl i ett svep.
Aspirera!
Balansräkning utförs på separat lista mellan varje spolpåse.
Komplikationer
Färg, flöde och koagelförekomst ger fingervisning om risken för tamponad och styr spolfrekvensen.
TUR syndromet (förvirring, oro m.m.) v.g. se postop. Rutin TUR-P. Vid stora spolmängder kontrollera
Na och Kalium frekvent. Vid kraftiga blödningar som ej klarnar, kontakta urolog.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
1 (av 2)
Doknr. i Barium
17625
Giltigt fr.o.m
2015-01-16
Version
2
RUTIN
Urinkatetrar, specialkatetrar Postoperativ vård
TUR-B
Kontroller/Åtgärder
Vanligen hematurikateter som spolas manuellt om det är koagler. Undantagsvis kontinuerligt
spoldropp och då på urologens ordination. Använd då balanslista.
Spola vid ankomst för att kontrollera att det fungerar. Spola med 10-20 ml NaCl vb. Spola försiktigt då
blåsan är skör efter operation. Blåsans kapacitet finns ofta uppmätt, se melior.
Komplikationer
Perforerad blåsa, urinläckage, tamponad. ”Ny” smärta kan indikera komplikation.
Hematurikateter
Kontroller/Åtgärder
Grövre än vanlig KAD (Ch 18-24) med metallspiral och öppning i toppen för att underlätta spolning.
Är möjlig att spola med stora mängder NaCl, görs t.ex. på TUR-P. Även möjlig att aspirera ur till
skillnad ifrån vanlig KAD. Går att kuffa upp med höga tryck för att motverka blödning, då skall det
finnas skriftlig ordination på hur och när trycket skall minskas av urolog. Ej mer än 2 h med ökat tryck!
Komplikationer
Ökad risk för uretärskador. Kontinuerligt spoldropp kan ge elektrolytrubbningar. Ger vanligen mera
trängningar, bra i.v. behandling saknas mot det.
Ansvar
Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för utförandet av rutinen samt för att rutinen är
känd och följs.
Vårdenhetschef och/eller vårdenhetsöverläkare har ansvaret för utförandet av rutinen samt för att
rutinen är känd och följs på respektive enhet.
Uppföljning, utvärdering och revision
Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för att rutinen följs upp och utvärderas.
Vårdenhetschef och/eller vårdenhetsöverläkare har ansvar för att rutinen följs upp och utvärderas på
respektive enhet.
Granskare/arbetsgrupp
Inger Balsbo Sjuksköterska Avd. 95, An/Op/Iva Område 5 SU
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia.
Sida 2 (av 2)