KAD insättning och användning

Transcription

KAD insättning och användning
KAD insättning och
användning
Berörda enheter
Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus.
Syfte
Att vi på avdelningen har en metod för inläggning och användning av KAD
som minskar risken för komplikationer relaterade till KAD.
Vanliga komplikationer
Kateterrelaterad urinvägsinfektion utgör ca 25 – 30% av vårdrelaterade infektioner, vilket blir ca 30.000 / år i Sverige.
Där flera patienter vårdas med KAD är det stor risk att infektion sprids mellan patienter. Tänk även på risken att patientens egna tarmbakterier infekterar urinen.
Drag och ryckningar i KAD kan skada sfinktern och orsaka inkontinens och
utethrastriktur. Skav mot urinrörets slemhinna kan orsaka sårbildning och
uretrit. Detta är mycket smärtsamt, speciellt hos kvinnor.
Katetermaterialet kan orsaka inflammation. Silikon och hydrogelbelagd kateter är mer vävnadsvänligt. Materialet avgör även hur länge KAD kan ligga
kvar.






Information till patient innan insättande
Varför behandling sätts in och vad det innebär att ha urin kateter (KAD).
Hur kateterisering utförs och hur urin katetern sitter kvar i blåsan.
Hur lång tid urin katern kan behövas.
Hur urinpåsen töms och byts och hur man fäster urinsamlingspåsen.
Hur viktigt det är att dricka mycket och varför.
Hur betydelsefullt det är med personlig hygien.
Förberedelse





Sprittorka rullvagn eller annan lämplig yta. Ta på plastförkläde.
Gör nedre toalett med Klorhexedin 4% Descutan.
Torka av med ren handduk eller M-tork.
Desinfektera händerna med handsprit.
Ta fram följande: rena handskar, ev. sterilt vatten och 10 ml spruta (finns
med i förpackningen till vissa kad) Instillagel (bedövningsmedel med
klorhexidin), KAD, urinpåse och hållare. KAD ska väljas med så liten diameter som möjligt.
Huvudprocess
Andningssvikt; Hjärtsjukvård;
Respiratorbehandling; Njur och
urinvägssjukdomar
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Dan Lind
1 av 4
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Per Marcusson
CAREACTNSU-3-1344
2015-11-17
Sida
3.0
Tillvägagångssätt
 Rena handskar.
 Bedövning:
För kvinnor appliceras ca 3-4 ml Instillagel på KAD-spetsen.
För män håll urinröret sträckt uppåt och spruta in halva mängden Instillagel.
Håll ihop urinrörsmynningen mellan tummen och pekfingret under 2-3 minuter och spruta därefter in resterande mängd Instillagel. För män rekommenderas enligt FASS totalt 11-20 ml.
 KAD sätts in med den rena handskförsedda handen.
Urin skall rinna ur KAD innan KAD ballongen får kuffas. Använd den medföljande sprutan för endamålet eller Sterilt vatten, se KAD- förpackning för
kuffvolym,
När man är osäker på hur KAD ligger be patienten hosta eller tryck försiktigt
över blåsan för att få urinflöde.
 KAD får inte forceras utan skall lirkas in. Om det finns något motstånd avbryts
KAD-inläggningen och den patientansvarige läkaren kontakts.
 Fixera KAD i en mjuk båge upp på magen eller på låret utan att den stramar.
Urinmätning
 För mätning av timdiures används UnoMeter Safeti. Det är ett slutet system som används för att minska risken för urinvägsinfektion orsakad av
KAD. Skriv datum på uppsamlingspåsen och byt hela systemet var sjunde
dag.
 Vid transport lägger man UnoMeterbehållaren i sängen med den vita sidan upp. Den får inte lyftas eller placeras över urinblåsans nivå. Vid
urinprovtagning används den nålfria provtagningsporten.
 När timdiures inte mäts används en tömbar urinuppsamlingspåse. Märk
påsen med datum och byt den var sjunde dag.
 Bryt inte det slutna uppsamlingssystemet, tömmning ska ske via ventilen.
 Om patienten har små eller inga urinmängder, t.ex vid dialysbehandling
ska man ta bort KAD. Gör då daglig kontroll av blåsan med Bladder scan,
töm blåsan vb med tappningskateter.
. Temperturmätning via KAD
 Foleykateter med temperatursensor används vid kontinuerlig mätning av
temperaturen såvida patienten behöver KAD. Undvik drag i KAD, för att
inte skada tempsensorn. Denna KAD får ligga kvar högst 29 dagar.
 Vid andvändning av denna KAD är det viktigt att läsa medföljande
bruksanvisning då t.ex. tömmning av kuffen och avlägsnande av KAD
skiljer sig från andra KAD. OBS att ballongkuffvolymen är olika beroende på KAD-storlek. Vid temperaturmätning används en adapter och en
tempkabel som kopplas till övervakningsenhetens EKG-pod. Finns i apparatrummet, skåp A.
 Temperaturproben är hård och vass vilket kan orsaka tryckskador. Kontrollera ofta att den ligger fritt. För att minska risken för tryckskada kan
den tejpas mot urinuppsamlarens slang.
Huvudprocess
Andningssvikt; Hjärtsjukvård;
Respiratorbehandling; Njur och
urinvägssjukdomar
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Dan Lind
2 av 4
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Per Marcusson
CAREACTNSU-3-1344
2015-11-17
Sida
3.0
Buktrycksmätning
Vid mätning av intra-abdominellt tryck används FoleyManometer som kopplas till patientens KAD. Vid långtidsanvändning byts denna var sjunde dag,
lämpligen samtidigt som UnoMeter. Se Rutin för buktrycksmätning.
Referenser
Handbok för hälso-och sjukvård: Katetrisering av urinblåsa. Uppdaterad
2001-10-19.
Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen 2006.
SOSFS 1980:86 Socialstyrelsens kunggörelse med föreskrifter om användning av kateter i urinblåsan.
Huvudprocess
Andningssvikt; Hjärtsjukvård;
Respiratorbehandling; Njur och
urinvägssjukdomar
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Dan Lind
3 av 4
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Per Marcusson
CAREACTNSU-3-1344
2015-11-17
Sida
3.0
Huvudprocess
Andningssvikt; Hjärtsjukvård;
Respiratorbehandling; Njur och
urinvägssjukdomar
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Dan Lind
4 av 4
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Per Marcusson
CAREACTNSU-3-1344
2015-11-17
Sida
3.0