Föreläsning 03
Transcription
Föreläsning 03
Sidor i boken 122-123, 70-73 Ekvationslösning genom substitution, rotekvationer Rotekvationer Med en rotekvation menas en ekvation, i vilken den√obekanta förekommer under ett rotmärke. √ Observera att betecknar ett positivt tal. Ekvationen x + 1 = −3 saknar därför rot. Däremot har √ ekvationen x + 1 = 3 roten x = 8, vilket man inser om båda leden i ekvationen kvadreras. √ √x + 1 = 3 ( x + 1)2 = 32 x+1=9 x=8 För att förstå det här med rotekvationer måste vi införa några grafer (eller kurvor). √ Lite för tidigt måste vi här nämna ordet funktion. f(x) = x är just en funktion. När vi plottar dess graf får vi 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 2 4 6 8 10 En graf till ska vi plotta, som ni säkert redan är bekanta med. Vi kallar den räta linjen. Ett exempel y=x+3 12 10 8 6 4 2 4 6 8 10 Nu över till rotekvationer. Detta är en rotekvation som vi vill lösa Exempel 1. √ x 3 x= + 4 4 Håkan Strömberg 1 KTH STH Här undrar vi som vanligt, när är vänstra ledet lika med högra? Om vi plottar de två graferna i samma figur får vi. 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 2 4 6 8 10 Rötterna får vi nu genom att läsa av var de två graferna skär varandra. På ett ungefär verkar de vara x1 ≈ 1 och x2 ≈ 9. Observera dock att det aldrig i den här kursen är tillåtet att ge grafiska lösningar. Därför måste vi lösa ekvationen analytiskt. √ x = x+3 4 √ 2 x+3 2 ( x) = 4 2 x = (x+3) 2 4 2 x = x +6x+9 16 16x = x2 + 6x + 9 x2 − 10x + 9 = 0 √ x = 5 ± 25 − 9 x = 5±4 x1 = 9 x2 = 1 Det stämmer med vår grafiska avläsning! Lösningen är exakt x1 = 9 och x2 = 1. Vi utgår ifrån √ 2 = . Idén med att lösa rotekvationer är alltså att kvadrera båda leden och att alla vet att hoppas att rottecknen försvinner. Men det finns komplikationer! Exempel 2. Lös ekvationen √ x=2−x Vi plottar funktionerna och får 2 1 1 2 3 4 5 -1 -2 -3 Här skär den räta linjen ’rotgrafen’ endast en gång. Vi gissar att roten är x1 = 1. Över till den analytiska lösningen √ √ x2 = 2 − x 2 ( x) = (2 − x) x = 4 − 4x + x2 x = 4 − 4x + x2 x2 − 5x + 4 = 0 q 5 2 −4 x = 52 ± q 2 5 25 4·4 x = 2± 4 − 4 x = 52 ± 23 x1 = 4 x2 = 1 Håkan Strömberg 2 KTH STH Men här får vi ju två rötter!. Ja, men en är falsk. När man kvadrerar båda sidor i en ekvation kan det uppstå falska rötter ! Man avgör om roten är falsk genom att sätta in den i den ursprungliga ekvationen √ 1=2−1 ger 1 = 1 och verkar helt OK. Men √ 4=2−4 ger 2 6= −2, så x1 = 4 är falsk. Svar: x = 1. Vi tar en till för säkerhets skull Exempel 3. √ x=x+1 Först den grafiska lösningen 5 4 3 2 1 1 Oj då, här verkar inte de två graferna skära vad den analytiska lösningen ger √ √ x2 ( x) x x2 + x + 1 2 3 4 varandra över huvud taget! Det ska bli intressant att se = = = = x = x = x = x+1 (x + 1)2 x2 + 2x + 1 0 q 1 1 2 −2 ± −1 q 2 4 1 1 −2 ± 4 − 4 q − 21 ± − 34 Negativt under rottecknet, lika med inga reella rötter. Svar: Ekvationen saknar lösning. Mer om polynomekvationer Här några polynomekvationer Förstagradsekvation Andragradsekvation Tredjegradekvation Fjärdegradsekvation 10x + 53 = 73 x2 − x − 12 = 0 x3 + 6x2 − 163x − 1092 x4 + x3 − 21x2 − 9x + 108 x=2 x1 = −3, x2 = 4 x1 = −12, x2 = −7, x3 = 13 x1 = x2 = 3, x3 = −3, x4 = −4 Ekvationer av första och andra graden ska vi alltid klara av hur de än ser ut. En godtycklig ekvation av tredje graden, klarar åtminstone inte jag av utan dator eller tabell. Samma gäller 4:e-gradare. Då talar vi hela tiden om exakta lösningar. Allmänna 5:e-gradare och högre gradtal, klarar ingen av att lösa exakt, därför att man bevisat att det inte går. Men det hindrar inte att det finns speciella ekvationer av alla gradtal som man hädelsevis kan lösa. Till exempel Håkan Strömberg 3 KTH STH Exempel 4. x3 = 27 med som åtminstone har en rot x = 3 (och två andra imaginära). Här kommer en speciell typ av 4:e-gradare som du ska kunna lösa Exempel 5. Lös ekvationen x4 − 5x2 + 4 = 0 Ett krav är att ekvationen saknar termer av 3:e och 1:a graden, som här. Knepet är att man substituerar x2 = t och får ekvationen t2 − 5t +q4 = 0 t= t= 5 2 5 2 ± ± t = 25 ± t = 25 ± t1 = 4 t2 = 1 25 4 q 25 q4 −4 − 4·4 4 9 4 3 2 √ 2 2 2 Men nu √ har vi ju bestämt att x = t, så då får vi x = 4, x = ± 4, x1 = −2, x2 = 2 och att x = 1, x = ± 1 som ger x3 = −1 och x4 = 1 Problem 1. Lös ekvationen √ x+1= Lösning: En rotekvation av den enklare sorten √ √ x + 12 = ( x + 1) = x+1 = x=2 Vi ser lång väg att detta är en äkta rot eftersom √ 2x − 1 √ √2x − 1 ( 2x − 1)2 2x − 1 √ √ 2+1 ≡ 2·2−1 Svar: x = 2 Problem 2. Lös ekvationen Lösning: p x2 + 5 = x − 5 √ 2 √ x + 52 2 ( x + 5) x2 + 5 10x x = = = = = x−5 (x − 5)2 x2 − 10x + 25 25 − 5 2 Vänstra ledet Högra ledet √ 22 + 5 2−5 3 −3 x = 2 är en falsk rot. Svar: Ekvationen saknar rötter. Håkan Strömberg 4 KTH STH Problem 3. Lös ekvationen x− Lösning: √ x − 8 = 20 √ x−8 x − 20 (x − 20)2 2 x − 40x + 400 x2 − 41x + 408 = = = = = x = x− 20 √ √x − 8 ( x − 8)2 x−8 0 q 41 2 41 2 41 2 = = x x x1 = 24 x2 = 17 ± ± ± 1681 4 q − 408·4 4 49 4 7 2 Vi testar x1 = 24 Vänstra √ ledet 24 − 24 − 8 24 − 4 20 x1 = 24 är en äkta rot. Vi testar x2 = 17 Högra ledet 20 20 20 Vänstra √ ledet 17 − 17 − 8 17 − 3 14 Högra ledet 20 20 20 x2 = 17 är en falsk rot Svar: x = 24. Problem 4. Lös ekvationen Lösning: √ √ √ x+4− x−1= x−4 √ √ x+4− x−1 √ √ ( x + 4 − x − 1)2 √ √ x+4−2 x+4 x−1+x−1 √ √ −2 x + 4 x − 1 p −2 (x + 4)(x − 1) p 2 (x + 4)(x − 1) p (2 (x + 4)(x − 1))2 = x−4 = x−4−x−4−x+1 = −7 − x = 7+x = (7 + x)2 4(x + 4)(x − 1) = 49 + 14x + x2 4(x2 − x + 4x − 4) = 49 + 14x + x2 4x2 + 12x − 16 = 49 + 14x + x2 3x2 − 2x − 65 = 0 2x 3 = 0 x = x = 1 3 1 3 x1 = 5 x2 = − 13 3 2 x − Håkan Strömberg = √ x−4 √ ( x − 4)2 = − 65 3 5 ± ± q 1 9 + 65·3 3·3 14 3 KTH STH Så är det dags att testa rötterna Vänstra ledet √ √ 5+4− 5−1 3−2 1 Högra ledet √ 5−4 1 1 Roten x1 = 5 är en äkta rot Vänstra ledet Högra ledet q q q 13 13 − 3 +4− − 3 −1 − 13 3 −4 I två av termerna blir det negativt under rottecknet vilket betyder att roten är falsk. Svar: x = 5 Problem 5. En bakteriekultur tillväxer enligt formeln N(x) = 2500 + 350x + 25x2 där N(x) är antalet bakterier x minuter efter försökets början. Hur länge dröjer det innan antalet bakterier har fördubblats? Lösning: Antalet bakterier i burken följer funktionen N(x) = 2500 + 350x + 25x2 . Efter 12 minuter till exempel finns det N(12) = 2500 + 350 · 12 + 25 · 122 = 10300. Hur många bakterier finns det i burken när försöket startar? Får vi genom T (0) = 2500. Vi vill alltså ha reda på hur lång tid det dröjer innan det finns dubbelt så många – 5000. Detta ger oss ekvationen: 2500 + 350x + 25x2 100 + 14x + x2 x2 +√ 14x − 100 x = −7 ± 49 + 100 x1 = 5.21 = = = 5000 200 0 x2 = −19.21 Som du ser började vi dividera ekvationen med 25. Den här ekvationen är inte så enkel, det vill säga den ger inte heltalsrötter. Åter en ekvation där en av rötterna är omöjlig. Svaret blir då 5.21 minuter. Lös ekvationen Problem 6. x2 (x + 1) − 64(x + 1) = 0 Lösning: För att kunna lösa ekvationen x2 (x +1)−64(x +1) = 0 får man absolut inte starta med att utveckla parenteserna, för då hamnar man i en tredjegradsekvation, som vi inte har något verktyg för att lösa. Nej, titta i stället på ekvationen. Vad händer då x = −1? Båda termerna blir ju 0. Vi har hittat en rot x1 = −1. Dividerar vi nu båda sidor med (x + 1) återstår x2 − 64 = 0 eller x2 = 64. Huvudräkning, x2 = 8 och x3 = −8. Tre rötter!? Inte ett dugg överraskade, om en förstagradsekvation har en rot, en andragradsekvation två rötter, så är det väl logiskt att en tredjegradsekvation har tre. Lös ekvationen Problem 7. √ 3x − 5 = x − 1 √ Lösning: Ekvationen 3x − 5 = x − 1 ser kanske besvärligare ut än den i verkligheten är. Rot√ 2 x = x Vi kvadrerar alltså båda sidor i tecknet försvinner om upphöjer det till 2. Jag menar att Håkan Strömberg 6 KTH STH ekvationen: √ 3x − 5 2 √ 3x − 5 3x − 5 x2 − 5x + 6 x1 = 2 = = = = x−1 (x − 1)2 x2 + 1 − 2x 0 x2 = 3 Som tur är kan vi direkt se vilka rötterna är genom knepet som vi nämnt. Nu tillkommer en komplikation när det gäller rotekvationer. Vid kvadreringen kan falska rötter tillkomma och man är alltid tvungen att testa om de duger genom att sätta in dem √ i den ursprungliga ekvationen. Som vi ser uppfyller x1 √ = 2 villkoret att båda sidor ska vara lika 3 · 2 − 5 = 2 − 1. Detta gäller även för x2 = 3 som ger 3 · 3 − 5 = 3 − 1. I figur 1visar vi grafen. 2 1.5 1 0.5 1.8 2.2 2.4 2.6 2.8 3 Figur 1: Problem 8. Lös ekvationen √ √ s + 13 − 7 − s = 2 Lösning: Den här ekvationen är verkligen besvärlig! Kvadrerar vi båda sidor får vi fortfarande ett rottecken kvar. Men varför skulle man då inte kunna kvadrera en gång till. √ √ s + 13 − 7 − s 2 √ √ sp + 13 − 7 − s 20 − 2 (s + 13)(7 − s) 8 64 64 s2 + 6s − 27 s1 = 3 = = = = = = = 2 22 4p (s + 13)(7 − s) (s + 13)(7 − s) 7s − s2 + 91 − 13s 0 s2 = −9 OK, nu har vi funnit två rötter s1 = 3 s2 = −9. Innan vi ger dem som svar måste vi pröva dem. √ √ s1 = 3 p3 = 4 − 2 = 2 p3 + 13 − 7 − (−9) + 13 − 7 − (−9) = 2 − 4 6= 2 s2 = −9 Alltså är det bara s1 = 3 som √ fungerar. √ Men hur ska man förstå detta? Innan vi kvadrerar har vi funktionerna (VL) f1 (s) = s + 13 − 7 − s och (HL) f2 (s) = 2. Plottar vi dem får vi följande graf: Vi ser helt klart att ekvationen bara har en rot. Den ena kurva skär den andra på ett ställe, s = 3. √ √ 2 Plottar vi nu de två funktionerna f3 (s) = s + 13 − 7 − s och f4 (s) = 4, sådana de ser ut efter en kvadrering får vi En extra (falsk) rot har dykt upp för x = −9, som förresten inte försvinner då vi kvadrerar ytterligare en gång. Denna uppgift är kanske onödigt komplicerad i den här delen av kursen. Håkan Strömberg 7 KTH STH 4 2 -5 -10 5 -2 -4 Figur 2: 20 15 10 5 -5 -10 5 Figur 3: Räkna i första hand uppgifterna på sidan 72 − 73 och 123. Läxa 1. Lös ekvationen Läxa 2. Lös ekvationen Läxa 3. Lös ekvationen √ √ x+2= x+4+ √ 2x − 2 √ x−2=3 √ x+5=1−x Läxa 4. Bestäm konstanten a, så att ekvationen ax2 − (2a − 5)x − (a2 − 1) = 0 får en rot x = 1 Läxa 5. Lös ekvationen x4 − 10x2 + 9 = 0 Läxa Lösning 1. √ x+2 √ 2 x+2 x+2 x = = = = √ 2x − 2 2 √ 2x − 2 2x − 2 4 Varje gång vi i en ekvation kvadrerar båda sidorna, måste vi testa att att rötterna vi fått inte är falska. Håkan Strömberg 8 KTH STH Sätter vi in x = 4 får vi √ √ 6= 6 Vilket betyder att roten är äkta! Svar: x = 4 Läxa Lösning 2. √ √ x+4+ x−2 √ √ 2 x+4+ x−2 √ √ (x + 4) + (x − 2) + 2 x + 4 · x − 2 p 2x + 2 + 2 (x + 4)(x − 2) p 2 (x + 4)(x − 2) 2 p 2 (x + 4)(x − 2) = 3 = 32 = 9 = 9 = 7 − 2x = (7 − 2x)2 4(x + 4)(x − 2) = (7 − 2x)2 4(x2 − 2x + 4x − 8) = 49 + 4x2 − 28x 4x2 + 8x − 32 = 49 + 4x2 − 28x 8x − 32 = 49 − 28x 36x = 81 x = 9 4 Denna rot måste prövas och det visar sig att den fungerar. Svar: x = 9 4 Läxa Lösning 3. √ x+5 = 2 √ x+5 = 1−x (1 − x)2 1 − 2x + x2 x+5 = −4 − 3x + x2 0 = x2 − 3x − 4 = x = x = x = x1 = 0 r 3 9 4·4 ± + 2 r4 4 3 25 ± 2 4 3 5 ± 2 2 4 x2 = −1 Vi testar x = 4 V.L. → √ 4+5=3 H.L. → 1 − 4 = −3 som är falsk. Sedan testar vi x = −1 V.L. → √ −1 + 5 = 2 H.L. → 1 − (−1) = 2 Håkan Strömberg 9 KTH STH som är äkta Svar: x = −1 Läxa Lösning 4. Vi vet att en rot är x = 1 och sätter därför in den ax2 − (2a − 5)x − (a2 − 1) a − (2a − 5) − (a2 − 1) a − 2a + 5 − a2 + 1 a2 + a − 6 = = = = 0 0 0 0 a = − 12 ± a a a1 a2 = = = = − 21 − 21 2 −3 ± ± q 1 q4 1 4 +6 + 24 4 5 2 Båda dessa ekvationer har en rot x = 1 2x2 − (2 · 2 − 5)x − (22 − 1) 2x2 + x − 3 x1 x2 och = = = = 0 0 1 − 23 (−3)x2 − (2 · (−3) − 5)x − ((−3)2 − 1) −3x2 + 11x − 8 x1 x2 = = = = 0 0 1 8 3 Läxa Lösning 5. Vi substituerar t = x2 . x4 − 10x2 + 9 t2 − 10t + 9 t t t1 t2 = = = = = = 0 0 √ 5 ± 25 − 9 5±4 9 1 I nästa steg löser vi först 9 x x1 x2 = = = = x2√ ± 9 3 −3 1 x x3 x4 = = = = x2√ ± 1 1 −1 och sedan Svar: x1 = 3, x2 = −3, x3 = 1, x4 = −1 Håkan Strömberg 10 KTH STH Problem 9. (a − b)(a2 + ab + b2 ) + (a + b)(a2 − ab + b2 ) Lösning: (a − b)(a2 + ab + b2 ) + (a + b)(a2 − ab + b2 ) ≡ 1 2 3 4 (a3 + a2 b + ab2 − a2 b − ab2 − b3 ) + (a3 − a2 b + ab2 + a2 b − ab2 + b3 ) ≡ a3 + a2 b + ab2 − a2 b − ab2 − b3 + a3 − a2 b + ab2 + a2 b − ab2 + b3 ≡ a3 + a3 + a2 b − a2 b − a2 b + a2 b + ab2 + ab2 − ab2 − ab2 − b3 + b3 ≡ 2a3 När man multiplicerar en parentes med 3 termer med en med 2 termer får man total 3 · 2 = 6 termer. Total ska vi här alltså hantera 12 termer (1). I (3) har vi samlat ihop liknade termer. Den som har en administrativ vana kan gå direkt från (2) till svaret. Svar: 2a3 Problem 10. a 3 a a+ 3 a− Lösning: a 3 a ≡ a+ 3 a− 1 3a a − 3 3 ≡ 3a a + 3 3 2 3a − a 3 ≡ 3a + a 3 3 2a 3 · ≡ 3 4a 4 1 2 Vi startar med att göra de liknämnigt i täljaren och nämnaren oberoende av varandra. Nu råkar båda ha samma minsta gemensamma nämnare (1). Nu kan vi skriva termerna på samma bråkstreck (2). Division av två bråk är samma sak som att multiplicera det första med det andra inverterat (3). Efter förkortning får vi Svar: 12 Håkan Strömberg 11 KTH STH Problem 11. (6a + 19)2 − (2a + 9)2 (2a + 6)2 − 1 Lösning: (6a + 19)2 − (2a + 9)2 ≡ (2a + 6)2 − 1 1 (36a2 + 361 + 228a) − (4a2 + 81 + 36a)) ≡ 4a2 + 36 + 24a − 1 2 32a2 − 192a + 280 ≡ 4a2 + 24a + 35 3 8(4a2 − 24a + 35) ≡ 4a2 + 24a + 35 4 8 Två gånger första kvadreringsregeln i täljaren och en gång i nämnaren ger (1). Sammanslagning av termer ger (2). I (2) ser vi att det är möjligt att bryta ut 8 i täljaren som ger (3). Svar: 8 Problem 12. 2a ab + b2 a−b + − 2 a a − b a − ab Lösning: a−b 2a ab + b2 + − 2 ≡ a a − b a − ab 1 (a − b) · (a − b) a · 2a b(a + b) + − ≡ (a − b) · a a · (a − b) a(a − b) 2 (a − b)2 + 2a2 − b(a + b) ≡ a(a − b) 3 a2 + b2 − 2ab + 2a2 − ab − b2 ≡ a(a − b) 4 3a2 − 3ab ≡ a(a − b) 5 3a(a − b) ≡ a(a − b) 6 3 Vi strävar nu efter att kunna skriva de tre bråken på samma bråkstreck. a(a − b) är en gemensam nämnare (för övrigt den minsta). Vi förlänger bråken med lämpliga uttryck (1). Nu har vi nått första målet (2). I (3) förenklar vi täljaren till resultatet i (4). I (4) ser vi att det är möjligt att bryta ut 3a. Efter förkortning av (5) för vi Svar: 3 Håkan Strömberg 12 KTH STH