Uppdrag att utreda framtidsscenarier för KTH

RAPPORT
Dokumentdatum
Ev. diarienummer
KTH Kista utredning
2015-06-05
V-2104-0955
ks-kod 2.2
Skapat av
Gunnar Landgren
Uppdrag att utreda framtidsscenarier för KTHverksamheten i Kista, med fokus på Electrum-lab och
framtida lokalisering av materialfysiken
Slutrapport
2015-06-05
Gunnar Landgren
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
Sammanfattning
Utredningen har granskat och bedömt olika framtidsstrategier för KTH´s verksamhet i Kista. Under
arbetet har cirka 30 personer inom och utom KTH intervjuats och fakta om verksamheten bedömts.
Den övergripande bedömningen är att verksamheten i huvudsak håller mycket god kvalitet, i
synnerhet vad avser forskningen. Däremot är kopplingen till KTH´s utbildning generellt svag och de
interna synergierna inom ICT-skolan kunde vara starkare. Verksamhetens tre huvuddelar Material,
Komponenter och Mjukvara framstår därför som underkritiska var för sig trots att den sammantagna
volymen är tämligen stor. Slutsatsen blir därför att KTH antingen måste stärka alla tre delarna för att
bygga upp en tillräckligt stor och mångfacetterad akademisk miljö lokalt i Kista eller genomföra
omstruktureringar och omlokaliseringar som åstadkommer synergier med annan verksamhet inom
KTH och som bidrar till att ge de delar man vill ha överkritisk storlek oavsett deras lokalisering.
Utredningen konstaterar att det av innehållsmässiga, tekniska, kvalitetsmässiga och miljömässiga
skäl varken är lämpligt eller görligt att flytta större delen av de renrumsbaserade processdelarna
inom Electrumlaboratoriet inom den närmsta 10-årsperioden. Då såväl infrastrukturen som sådan
som den forskning som bedrivs baserat på Electrumlaboratoriet håller högsta internationella klass
bör i stället komponent-verksamheten stärkas och fortsätta att utvecklas i nära samverkan med den
nationella samarbetet inom Myfab, forskningsinstituten och industriella partners. Enda skälet att
ändra denna inriktning vore akuta finansiella problem och sådana föreligger inte i dagsläget och
skulle det uppstå får beslut om omstrukturering tas då. Samverkan med bl.a. Ångströmlaboratoriet
bör fördjupas och ingår som en integrerad del i Myfabsamarbetet men kan inte ersätta en eventuell
minskning av Electrumlaboratoriets kapacitet.
Utredningen konstaterar vidare att den potential för nära samverkan mellan material och
komponent-verksamheterna i och med flytten av Materialfysik, Optik och Funktionella Material till
Kista inte har realiserats i den utstäckning som var målet. Det finns också en önskan hos några av
dessa grupper att flytta tillbaka till huvudcampus eller Albano-området, det handlar om totalt runt 50
personer med cirka 750 kvm labarea. Det huvudsakliga argumentet för detta förefaller vara kulturellt
– man vill verka i en bredare och mer traditionell akademisk miljö samt ha närmare koppling till
utbildningen, även om det sistnämnda argumentet inte har stor ekonomisk betydelse. Möjligheten
att tillgodose dessa gruppers önskemål bör övervägas i positiv anda när planeringen för Albanoområdet nu görs, specifikt i de två byggnader närmast Albanova som nu planeras. Omlokalisering till
Albanovas huvudfastighet bedöms inte realistisk på grund av bristen på lablokaler och det faktum att
den verksamhet som finns i Kista ställer mycket stora krav på byggnaden i form av låga vibrationer
och låga magnetfält, vilket skulle göra en ombyggnad orimligt dyr. Konsekvenserna för den
kvarvarande verksamheten i Kista av en flytt av Materialgrupperna blir i huvudsak indirekta i form av
en minskad akademisk bredd och närvaro. Om flytten genomförs bör därför övriga delar av KTH i
Kista stärkas i minst motsvarande utsträckning.
Beträffande Mjukvarudelen av ICT-skolan görs bedömningen att det finns goda förutsättningar att
expandera och förnya både inom utbildning och forskning genom lokaliseringen till Kistas ICT-kluster.
Befintlig verksamhet bedöms vara för smal ämnesmässigt för detta och en breddning bör ske. ICTområdets generella vikt gör att det borde finnas utrymme för KTH att nettoexpandera inom området
2
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
både vad avser utbildning och forskning. Rekommendationen är att KTH utnyttjar Campus Kista för
att experimentera med nya utbildningsformer och nya forskningsområden i (ännu) närmare
samverkan med instituten i Electrum och Stockholms universitet samt att samverkan med det lokala
näringslivet breddas för fortsatt god och relevant kompetensförsörjning avseende både bredd och
spets. Som komplement till traditionella programutbildningar behövs bland annat (vidare-)
utbildnings-program, delvis nätbaserade men framför allt kortare och med mer flexibelt kursinnehåll.
Utredningen föreslår att ett detaljerat handlingsprogram tas fram för att realisera en nysatsning
inom ICT–området i stort i Stockholmsområdet och att Kista-utvecklingen integreras i denna
utveckling.
Innehållsförteckning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Sida
Uppdraget.................................................................................... 4
Genomförandet ........................................................................... 5
Omvärldsanalys............................................................................ 6
Bakgrundsfakta ICT skolan ........................................................... 8
Bakgrundsfakta Electrumlaboratoriet......................................... 11
Lokalmöjligheter Albano/Albanova............................................. 13
Övergripande scenarier .............................................................. 14
Specifika analyser avseende punkterna i uppdraget................... 15
Sammanfattande bedömning och rekommendationer............... 21
Appendix 1: Uppdraget.......................................................................22
Appendix 2: Intervjulista.....................................................................24
3
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
1. Uppdraget
Utredningsuppdraget omfattar tre huvudpunkter och specifika frågeställningar i samband
med dessa.
I.
Belysa Materialfysikens framtida lokalisering och koppling till KTHs
utbildningsprogram och forskningsprofil:
a. Vilka möjligheter finns att lokalisera hela materialfysiken i AlbaNova och/eller
närliggande lokaler? Vilka konsekvenser skulle det medföra för övriga nuvarande
verksamheter i AlbaNova?
b. Vilka konsekvenser skulle en sådan flytt medföra i Kista?
II.
Belysa olika framtidsscenarier för Electrumlaboratoriet:
a. Alternativ 1: med ambition att bibehålla aktivitet och omsättning på nuvarande
(minst) nivå – vilka ekonomiska möjligheter/alternativ finns för att åstadkomma
detta i ett perspektiv på 5-10 år?
b. Alternativ 2: omvandla Electrumlab succesivt på 5-10 års sikt med inriktning att
kraftigt minska KTHs engagemang. Vilka möjligheter finns för samverkan med
t.ex. Ångströmlab för att i så fall ersätta den förlorade kapaciteten?
III.
Belysa möjligheter att stärka ICT-verksamheten i Kista, bl.a. i koppling till de stora
nu planerade satsningarna inom ICT-området.
Utredningen har haft en referensgrupp bestående av
•
•
•
•
Jens Zander, Prof. Skolchef ICT
Mikael Östling, Prof. ICT, Avd. chef Elektroniska komponenter
Hans Hertz, Prof. SCI, prefekt, Tillämpad fysik
Anders Lundgren, Förvaltningschef
Uppdragsbeslutet finns med som Appendix 1.
Reflektioner kring uppdraget
Mycket av arbetet och slutsatserna baseras naturligt nog på mina drygt 25 års erfarenhet av
Kista-miljön och arbete med KTH´s verksamhet där. I mitt utredningsarbete har jag dock
försökt hålla en distans till historien och fokusera på verksamhetens framtida möjligheter.
De frågor som behöver belysas av utredningen är komplexa och måste analyseras utifrån ett
holistiskt perspektiv på KTH´s utveckling. Verksamhet, ekonomi eller organisation kan sätta
begränsningar men det finns flera möjliga avvägningar som i grunden bottnar i värderingar av
ett universitets roll i samhällsutvecklingen. En central bedömning blir då om denna roll stärks
i en multi-campus vision eller om detta i längden leder till ineffektiv resursanvändning och
därmed lägre kvalitet.
4
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
Vill KTH utveckla Kista campus och andra satellitcampus måste detta göras med ambitionen
att även dessa ska ha kritisk massa och excellens inom såväl utbildning som forskning och
samverkan. I förhållande till dagsläget är min allmänna bedömning att detta så fall skulle
kräva fortsatt expansion i Kista. Utmaningen blir då att säkra resurser för detta, helst genom
en organisk expansion. Den konkreta ämnesmässiga profilen kan anpassas efter behov,
möjliga synergier och individuella önskemål men med målet att den totala volymen inom
varje ämnesmässigt delområde blir tillräckligt stor.
I den diskussion som förts och förs kring dessa frågor anser jag att den geografiska
lokaliseringen oftast tillåts dominera utan hänsyn till ekonomiska implikationer i samband
med flytt och/eller nybyggnad. Erfarenheten visar också att lyckosamma förändringar
tenderar att kräva signifikant extern medfinansiering för att möjliggöra en del av de
nysatsningar som blir nödvändiga i samband med (och delvis är avsikten med) större
omstruktureringar.
2. Genomförande
Utredningsarbetet har omfattat följande moment:
a. Insamling och analys av fakta och befintliga utvärderingar: basfakta från ICT –skolan,
analys av utvärderingsomdömen ( RAE, Myfab, etc. )
b. Genomförande av cirka 30 intervjuer med berörda individer på ICT skolan, SCI skolan,
AlbaNova, Electrumstiftelsen, Instituten, STING, Ericsson. Lista på intervjuade
personer finns i Appendix 2. Därutöver har frågorna diskuterats informellt med
ytterligare ett tiotal personer.
c. Bakgrundsbeskrivning och omvärldsanalys.
d. Övergripande bedömningar relaterade till de tre delarna i uppdraget.
e. Detaljöverväganden baserat på ovanstående.
f. Sammanställning och rekommendationer.
Referensgruppen har haft 3 officiella möten, 16 januari, 17 februari samt 13 maj.
Referensgruppen har även inbjudits att ha synpunkter på utkastet till slutrapport.
5
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
3. Omvärldsanalys ur ett KTH – Kista perspektiv
Geografi och stadsutveckling
KTH har funnits i Kista sedan 1988 då Electrumhuset invigdes. Då var Kista en tydligt
strukturerad ABC förort och karaktären av industriell verksamhet dominerade i Electrums
närområde. Syftet med Electrumsatsningen var att skapa en mötesplats mellan industri och
akademi. Stiftelsen Electrum var och är en drivande aktör i utvecklingen och har bidragit med
en plattform för samverkan mellan näringslivet, fastighetsägarna, akademin och staden som
visat sig mycket fruktbart. Initialt var instituten dominerande i Electrum medan KTHs närvaro
var relativt liten. Under 1990-talet ökade sedan KTHs närvaro successivt, bl.a. genom
övertagandet av Electrumlaboratoriet 1993, och uppmärksammades sedan stort i och med
KTH´s satsning på ”IT-universitetet” 1999-2004 tillsammans med Stockholms Universitet.
Denna satsning var en del av Stockholms stads bredare arbete med en långsiktig vision för
Kista´s utveckling som antogs av stadsfullmäktige år 2000. I denna vision utmålades Kista
som ett nav i norra Stor-Stockholm och en process för att förvandla Kista från förort till stad
inleddes.
Den nya stadsplanen blev startskottet för en storskalig exploatering av Kista mellan Centrum
och Helenelund och från Ärvinge till Akalla. Till att börja med var fokus mycket på
infrastruktur och ett antal dominerande kommersiella fastigheter; Kista Science Tower,
utbyggd Galleria, Ericssons nya huvudkontor, Kistamässan, Scandic Victoria Tower Hotel etc.
Under senare år och i takt med att det mesta av den fysiskt tyngre industriella verksamheten,
främst Ericsson Microelectronics, har avvecklats har utveklingen mer och mer fokuserat på
en transformering av ett industriområde till ett mer mångfacetterat stadslandskap med mer
liv i gatubilden, mer handel och fler servicefunktioner distribuerat i stället för koncentrerat
enbart till gallerian, fler bostäder i arbetsområdet och skolor på nya platser. Inte bara KTH
och Stockholms Universitet har expanderat utan det har också tillkommit allt från förskolor
till gymnasier i Electrums direkta närområde. För närvarande planeras anslutningen till
snabbspårvägen och bättre kommunikationer inom området.
En viktig del i utvecklingen ur KTH´s perspektiv är planerna på att bygga ett stort antal
studentbostäder i Kista. Närheten till många bra bostäder kommer att öka Kistas attraktivitet
för studenter både genom närheten till utbildningslokalerna och genom en rikare social
miljö för studenterna.
Kistas utveckling från förort mot stad kommer att fortsätta under åtminstone det närmaste
decenniet. Hittills har bara hälften av den exploatering som förutsågs år 2000 genomförts så
bedömningen är att Kista inte blir fullt utbyggt förrän tidigast år 2030. I regi av
Electrumstiftelsen har arbetet med Vision 2045 just startat.
Teknisk utveckling och ekonomiska drivkrafter
Den viktigaste drivkraften för utvecklingen i Kista har naturligtvis varit den enorma betydelse
som ICT –utveckingen och speciellt mobiltelefonin haft under de senaste decennierna. Det
faktum att Kista Science City lyckats etablera sig och under 20 år ständigt hamna i topp i olika
6
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
rankinglistor över dynamiska ICT-centra i världen är något att vara stolt över för alla
inblandade. Trots ”IT –bubblan” i början av seklet så har tillväxten i Kista hela tiden ökat. En
del av förklaringen ligger i konsolidering av t.ex. Ericssons kärnverksamhet till Kista men
huvuddelen beror på en kontinuerlig nyetablering och tillväxt med en bredare ICT –profil.
Räknat i antalet nya jobb så växer Kista Science City dubbelt så snabbt som Stockholm och
fyra gånger så snabbt som landet i övrigt. I den meningen är Kista faktiskt en motor för hela
Sverige. Även här synes tillväxten fortsätta under lång tid framöver, både när det gäller ICTutvecklingen i sig och dess tillämpningar inom andra och nya områden. Ur både affärs- och
samhällssynpunkt kommer ICT-utvecklingen att fortsätta skapa nya möjligheter och nya
utmaningar i en allt snabbare takt styrd av den globala utvecklingen.
Profilen på ICT –innehållet har ändrats betydligt under resans gång. Från början var tekniken,
inklusive hårdvaran, en omistlig del, tydligast manifesterat i Ericsson Microelectronics
anläggningar. Idag handlar teknik-innehållet för den kommersiella verksamheten i huvudsak
om mjukvara och tillämpningarna av ICT inom andra affärs- och samhällsområden har ökat
dramatiskt. Hårdvaruaspekterna finns fortfarande med men har en mer nischad inriktning
och baseras på en mindre koherent teknikbas. När det gäller tillämpningarna finns numera
en hård konkurrens med andra delar av Stockholm/Mälardals-regionen; Internet/media /spel
och finanssektorn i City, bioinformatik och Med-tech i Vetenskapsstaden, Flemmingsberg
och Uppsala, robotik och industriella tillämpningar i Västerås och Södertälje. Det som gör
Kista unikt är kombinationen av världsledande teknik med globala aktörer och en öppenhet
för dess tillämpningar inom nya segment. En av de största utmaningarna för Kista är att
behålla denna dubbla profil och lyckas med att skapa innovationer både inom ICT –sektorn
och med ICT inom andra sektorer.
Samverkan med det lokala näringslivet, instituten och Stockholms Universitet
Som nämnts ovan har samverkan varit ledstjärnan för hela KTH´s engagemang i Kista från
starten 1988. På ledningsnivå har detta manifesterats i det aktiva engagemanget i
Electrumstiftelsen där man tillsammans med Stockholms Universitet, forskningsinstituten i
Kista, Stockholms stad och det lokala näringslivet arbetat mot en gemensam framtidsvision
för Kista. Näringslivssamverkan har naturligtvis innefattat ett stort och varierat samarbete
med Ericsson men även med många andra stora som små företag i närområdet.
Med instituten har KTH generellt haft nära samverkan sedan deras tillkomst, ofta som
avknoppningar från KTH. De relevanta instituten i Kista, främst de olika delarna av SICT, har
omstrukturerats vid ett antal tillfällen under årens gång och delar av verksamheten har
ibland bedrivits i institutsregi, ibland i KTH-regi. Det bör noteras att bakgrunden inom SICT
instituten är annorlunda än för flera av de andra stora instituten i KTHs närhet i så måtto att
SICT instituten inte på samma sätt har drivits som branschforskningsinstitut av etablerad
”bas-industri” utan i stor utsträckning baserats på offentliga FoU satsningar motiverade av
den starka teknikutvecklingen inom ICT och mikroelektronikområdena. På grund av den
snabba utvecklingen har det därför ofta funnits ett stort överlapp mellan kompetens och
verksamhet, mellan akademi och institut. Interaktionerna har ibland skapat konkurrens men
också synergier och möjlighet att nå kritisk massa inom viktiga projekt. Institutslandskapet i
7
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
Kista har under senare år förändrats dels genom den tydligare rollfördelning mellan KTH och
SICT som etablerats, dels genom SICT´s tydligare fokus på tillämpningsdrivna projekt och
slutligen genom etableringen av SWEREA – KIMAB i Kista.
Det direkta samarbetet med Stockholms Universitet /DSV i Kista har minskat efter flytten
från Forum-byggnaden. Denna innebar de facto ett ökat akademiskt engagemang i Kista
eftersom ännu en byggnad av ”Electrum”-karaktär togs i bruk av DSV och som på sikt kan
förväntas öka totalvolymen. Det finns också både potential och intresse för att fortsätta
utveckla Campus Kista gemensamt bland annat med kontakter på studentnivå.
4. Bakgrundsfakta ICT skolan
a. Ekonomi
Tabell 1 nedan visar det faktiska utfallet för 2014 uppdelat på de två huvud-områdena
Material/Komponenter (M&K) och Mjukvara (ICT). Dessa två områden är ungefär likstora
i total volym(personal, omsättning). ICT-skolans ekonomi har totalt sett tre huvudsakliga
intäkts-strömmar som alla är ungefär lika stora: GRU-anslag, FOFU anslag och externa
medel. Som framgår av tabellen är dock andelen GRU anslag väsentligt större inom ITdelen av skolan jämfört med M&K-delen. För externa anslag gäller det omvända. Detta
ger en tämligen olika profil på de två olika delarna. När det gäller GRU-delen kan man
nog anta att efterfrågan från studentsidan skiljer sig markant mellan M&K-orienterade
och ICT-orienterade utbildningar. Huruvida skillnaden i externa medel motsvaras av en
skillnad i t.ex. utbudet av forsknings-finansiering förefaller mer oklart. Sannolikt
reflekterar läget åtminstone delvis också en kulturskillnad mellan områdena och
inblandade individer.
Verksamheten gick med viss förlust 2014 men budgeten för 2015 är i stort sett
balanserad på såväl skol- som avdelningsnivå.
b. Personal
2014 hade ICT skolan totalt 276 anställda varav 120 forskare/universitetslärare och
drygt 100 doktorander.
c. Utbildning
Antal registrerade studenter inom olika program 2014 var
•
•
•
•
Civ.ing. ICT 353
Master-program: 385
Kandidatprogram: 385
Forskarutbildning: 178
8
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
d. Forskning
Att ICT skolans forskning generellt hållit och håller hög klass har dokumenterats i flera
granskningar: KTH´s två Reserach Assessment Excercises, från 2008 resp. 2012, och
utvärdering av Myfab men framför allt den kontinuerliga gransking som görs för att dra in
den externa projektfinansieringen. Speciellt kan nämnas flera stora KAW anslag, ett Linnecenter, flera stora SSF anslag och ERC advanced och starting grants samt deltagande i ett
stort antal EU finansierade samarbetsprojekt.
e. Samverkan
KTH har sedan 1993 haft huvudansvaret för Electrumlaboratoriet men drivit detta i
samverkan med Acreo-SICT. En tydlig modell för samutnyttjandet har utarbetats och ett
samarbetsavtal finns.
KTH har vidare flera professorstjänster delade med SICS-SICT.
KTH har vidare ett nära och strategiskt samarbete med den världsledande
företagsinkubatorn STING, som grundades och fortfarande har sitt huvudkontor i Kista. I
motsats till en vanlig föreställning så har även start-ups inom hårdvarusektorn alltid
utgjort en signifikant del av STING´s företagsportfölj. Inte bara KTHs ICT verksamhet utan
även M&K delen och Electrumlaboratoriet har haft stor nytta av STINGs arbete.
9
Gunnar Landgren
ICT Skolan
2014
Anställda totalt
Forskare/lärare
Doktorander
Övriga
Studenter
HST
HPR
Lokaler m2 BRA
Varav GRU
Intäkter tkr
GRU
Fofu
Externa
Övriga
Kostnader tkr
Resultat tkr
GRU andel
Fofu andel
Externa andel
Övrigt andel
Resultat/Intäkter
Utredning KTH Kista
2015-06-05
MNF
64
35
28
2
EKT
43
17
25
0
ELAB
4
1
3
Summa
"M&K"
111
53
53
5
103
83
27
21
0
0
130
104
98
84
186
177
309
255
0
0
593
516
136
108
859
728
979
587
5056
6622
516
945
469
41
1930
9549
4820
18101
4820
86999
9542
28253
44826
4378
52862
3292
15312
22510
11748
53839
0
11262
20704
21873
193700
12834
54827
88040
37999
42031
11782
15956
14287
6
69623
24717
23824
18716
2366
60693
34663
17038
8920
72
25150
14740
3611
845
5954
396797
98736
119056
130808
48197
-95841 -59978 -53103
-208922
5600 177947
0 71162
3800 60618
0 41923
1800
4244
0
-5600 -175473
0
0
2474
-26989
-411384
-1103
-13851
ES
34
17
15
2
COS
55
35
18
2
SCS Centra
35
4
16
3
17
0
2
1
-46738 -75176 -47959
Summa
"ICT"
123
68
50
6
Övriga
42
0
0
42
Summa
ICT skolan
276
120
103
53
-8842
-7116
736
-15222
-4707
-5553
12734
11%
32%
52%
5%
6%
29%
43%
22%
0%
21%
38%
41%
7%
28%
45%
20%
28%
38%
34%
0%
36%
34%
27%
3%
57%
28%
15%
0%
0%
68%
0%
32%
40%
34%
24%
2%
59%
14%
3%
24%
25%
30%
33%
12%
-10%
-13%
1%
-8%
-11%
-8%
21%
0%
1%
-4%
-3%
10
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
5. Bakgrundsfakta Electrumlaboratoriet
Electrumlaboratoriet övertogs av KTH 1993 och har sedan dess drivits i nära samverkan
med forskningsinstitutet Acreo inom SICT koncernen baserat på ett avtal om
samutnyttjande. En väl avvägd modell för fördelning av kostnader och beslut om
gemensamma investeringar har utvecklats och en betydande erfarenhet har byggts upp
dels av vad som måste skötas i laboratoriets regi och vad användarna själva bör ansvara
för , dels vad kostnaderna för detta är och hur de ska fördelas mellan användarna. En
fördel med betalningsmodellen prissätter såväl arbetad tid i labbet som hyreskostnad per
utrustning för den area som krävs. Modellen har givit ett starkt incitament att endast ha
utrustning som faktiskt används i Electrumlaboratoriets lokaler och bidragit till att hela
utrustningsparken därigenom har kunnat förnyas, kontinuerligt uppdateras och hållas i
gott skick. Den avgörande fördelen är dock att modellen utnyttjar användargruppernas
kompetens för processer och utrustning, vilket möjliggör en kompentensbredd som
man aldrig skulle haft råd med baserat på dedicerad personal anställd av
Electrumlaboratoriet som sådant.
Budgeten för Electrumlaboratoriet har legat strax under 40 Mkr/ år för själva
infrastrukturen och därtill 25-30 Mkr / år i avgifter för maskinanvändning.
Kostandsmassan har varit tämligen stabil under de senaste decenniet. KTH´s andel av
utnyttjandet har genom åren varierat mellan 50% och 70% huvudsakligen beroende på i
vilken fas olika industri-anknutna projekt (ofta, men inte alltid, drivna via Acreo) befunnit
sig i. Ett visst problem har varit att i flera fall då verksamheten varit mycket framgångsrik
så har det ofta resulterat i att en stor industriell användning i slutfasen
kommersialiserats utanför Electrumlaboratoriet, som då tappat en stor användare.
Hittills har dock återväxten varje gång lyckats kompensera för utflugna start-ups just
genom de dubbla rollerna eftersom forskningsprojekt och industriprojekt sällan har varit
i fas. Situationen belyser det faktum att denna typ av infrastruktur kräver ett betydande
mått av finansiell uthållighet för att kunna överbrygga tillfälliga nedgångar oavsett deras
orsaker.
Electrumlaboratoriet har varit en del av den ”distribuerade nationella infrastrukturen”
Myfab sedan dess start. Myfab stödjer i huvudsak mikro- och nanofabrikationsprocesser i
renrumsmiljö vid KTH, Chalmers och Uppsala Universitet, samt från 2016 även Lunds
Universitet. Finansieringen från Myfab till KTH har varit cirka 6-8 Mkr/år. Sedan några år
är även AlbaNova Nanolab en del av Myfab och får cirka 15 % (1 Mkr/år) av KTH´s Myfabmedel, baserat på statistik från utnyttjandet.
Det kan noteras att det sammanlagda värdet av Electrumlaboratoriet som infrastruktur i
form avskrivna investeringar har i den senaste VR-ansökan från Myfab uppskattats till
340 Mkr. Detta är ungefär samma nivå som för Chalmers men 1,5-2 ggr så mycket som
Uppsala eller Lund. Man kan också notera att nivån på det centrala KTH-stödet till
Electrum-laboratoriet är cirka 1/3 av den det totala KTH-bidraget. För andra universitetet
är denna andel cirka 2/3. Detta gör att användaravgifterna på Electrumlaboratoriet
upplevs som höga och möjligen lett till ett färre antal KTH-användare.
11
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
Finansieringen av Electrumlaboratoriet har typiskt bestått av olika delar, ungefärligen
fördelat enligt nedanstående:
Intäkter
Myfab , exkl. AlbaNova Nanolab 1 Mkr
KTH centralt
KTH användaravgifter
KTH maskintid
Acreo användaravgifter
Acreo maskintid
Övriga uppdrag
Utrustningsanslag
Totalt
Mkr/år
7
10
6
16
6
8
4
5
62
Motsvarande kostnader har typiskt varit som följer:
Kostnader
Personal
Gas & kem
El & kyla
Lokaler
Tjänster
Övrigt mtrl
Ersättning till maskinägare
Avskrivningar
OH
Totalt
Mkr/år
5
4
4
9
2
2
24
9
3
62
I ovanstående sammanställning utgör 24 Mkr intäkter respektive kostnader för maskintid
som hanteras av Electrumlaboratoriet som neutral mellanhand. I huvudsak innebär detta
en korsfakturering mellan användargrupperna för utnyttjande av varandras maskiner
enligt standardtaxa vilket avses täcka drift och underhåll samt del av hyreskostnaderna
för respektive utrustning.
Det kan noteras att det sammanlagda värdet av Electrumlaboratoriet som infrastruktur i
termer av redan avskrivna investeringar har i den senaste VR-ansökan från Myfab
uppskattats till 340 Mkr. Detta är ungefär samma nivå som för Chalmers men 1,5-2 ggr så
mycket som Uppsala eller Lund. Man kan också notera att nivån på det centrala KTHstödet till Electrum-laboratoriet är cirka 1/3 av den det totala KTH-bidraget. För andra
universitetet är denna andel cirka 2/3. Detta gör att användaravgifterna på Electrumlaboratoriet upplevs som höga och möjligen lett till ett färre antal KTH-användare.
Vetenskapligt har Electrumlaboratoriet utgjort basen för en stor forskningsvolym som
attraherat bland annat flera Centra av olika slag, stora KAW utrustningsanslag, ett flertal
ERC anslag och många EU projekt vid både ICT- och EES-skolorna. Över 30 företag har
haft egna aktiva användare under de senaste fem åren, hälften av dessa var aktiva under
2014. Därutöver har uppdrag med KTH/Acreo personal utförts åt ytterligare över 20
12
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
företag under 2014. Ett flertal av dessa företag har utvecklats inom ramen för
företagsinkubatorn STING, med vilken KTH har mycket nära relationer.
Den teknik som utvecklats i Electrumlaboratoriet har i genomsnitt givit direkt upphov till
20-30 nya arbetstillfällen i svensk industri per år under de senaste två decennierna.
Minst 450 finns kvar i dagsläget med lönsam produktion. Företag som Silex, Finisar
Sweden, IR-Nova m.fl. visar att hållbar lokal industriell verksamhet kan åstadkommas,
inte bara försäljning/licensiering till utländska tillverkare.
6. Lokalmöjligheter Albanova/Albano
a. Albanovabyggnaden är för närvarande ”full”. Även om area kan frigöras torde
ombyggnadskostnaderna/arbetet för en adekvat process-labmiljö inne i
AlbaNova vara för stora för att rymma ens de yttre mätlaboratorierna från den
experimentella miljön i Kista.
b. Total area tillgänglig för KTH i nu planerade nybyggen vid Albano (2 byggnader
mellan AlbaNova och järnvägen) är cirka 7-8 000 m2. Beräknad inflyttningsdatum
är 2019/20. Byggnaderna är planerade för kontor med bostäder i angränsande
byggnader. Anpassning till mätlab troligen möjlig, dock kan krav på vibrationsisolering och magnetisk miljö kräva särskilda åtgärder. Viss process-utrustning
kan säkert hanteras men kärn-verksamheten i Electrumlaboratoriet med dess
stora hantering av vätgas och giftiga gaser är inte lämplig att lokalisera till
Albano-området. Det förefaller mycket tveksamt om tillstånd för detta skulle
medges av Länsstyrelsen.
c. Alla andra lokaliseringsmöjligheter torde ta ännu längre tid att realisera och
kräva ytterligare utredning.
d. Ekonomiskt torde ett nybyggt Electrumlaboratorium med samma area kosta
cirka 300 Mkr (erfarenhetsmässig uppskattning från konsult i branschen).
Hyreskostnaden per kvadratmeter bedöms öka med 30-50 %, vilket kanske i viss
utsträckning kan kompenseras av effektivare utnyttjande av arean. Totalt sett
bedöms hyreskostnaderna ändå kunna hanteras om man antar en 30 –årig
avskrivningsperiod och fortsatt låga räntenivåer. Emellertid kommer det
därutöver att behövas ett engångsbelopp på minst 50 Mkr för att täcka
kostnader för flytt- och återinstallation av utrustning. Till detta kommer
ytterligare kostnader för återställning /omdisponering av lokalerna i Kista och
nödvändiga investeringar i enstaka utrustningar som måste ersättas samt
uppsägningskostander för lokaler, uteblivna EU-kontrakt under stilleståndstiden
m.m. Sammantaget torde de totala kostnaderna för en omlokalisering totalt
uppgå till minst 100 Mkr.
13
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
7. Övergripande scenarier
I ett idealt framtidsscenario utvecklas alla tre delarna av KTHs verksamheter i Kista
positivt och uppnår ”överkritisk” volym var för sig inom 5 år. Ambitionen måste vara
minst en fördubbling. För att lyckas med en sådan utveckling skulle det krävas
betydande nysatsningar från externa parter såväl som från KTH. En nyckelfråga handlar
om att bygga upp tillräcklig undervisningsvolym i Kista för att ge karaktären av ett
universitetscampus. Erfarenheterna från 1998 och framåt när den senaste expansionen
skedde visar att detta kräver både kraft och uthållighet och att den främsta dynamiken
kommer ur den ökade volym som den lokala verksamheten själv generar. Tillgången till
nationella studenter med rätt behörighet kan också bli en begränsning. Tyvärr är
bedömningen att interna resurser saknas för en sådan kraftfull expansion.
Ett annat scenario med genomgripande förändring skulle kunna vara en större
omstrukturering av M&K verksamheten till Albano. En sådan måste givetvis genomföras
i en positiv, framåtsyftande anda och samlokalisering ske med relevanta verksamheter
på huvudcampus/ AlbaNova. Exempelvis skulle en större samlad KTH-satsning på ”Hårda
Material” eventuellt kunna motivera en flytt av hela M&K verksamheten inklusive
Electrumlaboratoriet. Detta skulle dock innebära en signifikant förändring av
komponentverksamhetens innehåll och möjligheter och en mycket lägre ambition när
det gäller industriella projekt. Man bör också notera att det råder skarp nationell
konkurrens om olika områden med ”Nano” hårt förankrat i Lund och på Chalmers,
”Material” i Lund och Linköping. Ett bredare förankringsarbete än denna utredning krävs
för att driva en sådan större utveckling. Bedömningen är också i detta fall att tillräcklig
extern medfinansiering för en sådan satsning saknas.
Ett mer realistiskt scenario skulle innebära att KTH fokuserar dels på ICT – verksamheten
dels på komponentverksamheten i Electrumlaboratoriet. En gynnsam utveckling av ICT –
delen bör kunna bäras fram av efterfrågan och ICT´s särställning som ingrediens i
förnyelsen av alla samhällssektorer. Med ett nära samarbete med SICT och en bred
satsning på kompetens-försörjning relevant för det näringsliv och offentlig verksamhet i
Stockholmsregionen skulle KTH kunna experimentera med nya typer av ICT-utbildningar;
kortare, behovsanpassade, forskningsanknutna etc. Komponentverksamheten i Kista
har på sin sida byggts upp för att möta behoven både inom forskning och industriell
utveckling och produktion. Den profilen skulle då bibehållas eftersom den har en unik
modell och kapacitet som är nödvändig om denna typ av verksamhet överhuvudtaget ska
ha en chans att generera industriella resultat. Det synes heller inte finnas några direkta
fördelar eller skapa nya projekt genom att flytta verksamheten. Utmaningarna blir i
stället att generera/attrahera tillräckligt många industriella projekt samt att på lång sikt
förnya utrustningsparken för att matcha såväl forskningsförnyelsen som nya industriella
behov. I detta scenario erbjuds den del av materialverksamheten som inte är direkt
knuten till processdelen av Electrumlaboratoriet att flytta till ny byggnad i Albano med
planerad inflyttning 2019. Samverkan med befintlig verksamhet i AlbaNova, främst inom
Tillämpad fysik, och på huvudcampus bedöms kunna ge bättre långsiktig utveckling.
Detta scenario utgör grunden för utredningens slutsatser och rekommendationer.
14
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
8. Specifika analyser och bedömning avseende utredningens tre huvudpunkter
a. Material- och Optik gruppernas lokalisering till Kista eller Albano.
En av start-punkterna för denna utredning var önskemål från flera personer/grupper
inom Materialfysik/Optik/Funktionella Material vid ICT-skolan att få flytta från Kista
till huvudcampus. De grupper vid ICT skolan som visat intresse för att flytta är :
•
•
•
Materialfysik, cirka 25 personer, cirka 365 kvm labarea idag, mestadels med
mycket höga krav på vibrationsisolering och låga magnetfält. Berörda
instrument omfattar bland annat högupplöst TEM, fotoelektronspektroskopi,
SQUID. Kontaktperson: Oscar Tjernberg.
Optik, cirka 10 personer , cirka 135 kvm labarea, mestadels med vissa krav på
vibrationsisolering. Berörda instrument omfattar SNOM, fs-spektroskopi mm.
Kontaktperson: Saulius Marcikevicius
Funktionella Material: cirka 15 personer, cirka 245 kvm lab, varav 200 kvm
kemilab och 45 kvm med stora krav på vibrationsisolering. Berörda
instrument är bland annat all utrustning i kemilabben och ett högupplösande
TEM och eventuellt FIB. Det högupplösande SEM som finns är mycket
frekvent använt av alla Electrumlaboratoriets användare och kan inte flyttas
utan stort men för den verksamheten. Denna utrustning kommer därför
högst sannolikt att behöva dubbleras. Kontaktperson: Muhammet Toprak.
Sammantaget handlar det alltså om cirka 50 personer och cirka 750 kvm labarea,
varav minst 400 kvm med hårda krav avseende vibrationsisolering och låga
elektromagnetiska fält. Andra labkrav är mer normala och kan lättare tillgodoses:
hög takhöjd i vissa rum, kylvatten, tryckluft, kvävgas, kanaler i golv, kabelrännor i tak,
el, bra jord, taktravers. Det total lokalbehovet vid en flytt skulle bli cirka 2000 kvm
(1500 kvm + allmänna utrymmen), vilket väl ryms i de planerade byggnaderna intill
Albanova i första etappen av exploateringen av Albano-området. Däremot bedöms
det som orimligt att rymma labben i AlbaNovas huvudbyggnad utan betydande
omdisponeringar av dagens lokalutnyttjande i AlbaNova.
Hyreskostnaderna kan beräknas öka med 30-50% från dagens 2400 kr/kvm/år och
därmed ge en årlig merkostnad av cirka 2 Mkr. Möjligheten att minska labarean för
dessa grupper bedöms liten, speciellt för den vibrations-isolerade arean, dvs den
dyrare delen. Informella uppskattningar från erfaren konsult är att de direkta
demonterings-, flytt- och återinstallations-kostnaderna normalt uppgår till 15% av
utrustningens nyvärde. För de aktuella grupperna uppskattas flyttkostnaderna till
minst 10 Mkr, egen arbetstid, stilleståndskostnader och avveckling av lokalkostnader
oräknade . De tre sistnämnda uppskattas till cirka 35 Mkr ( 50 personer/6 månader +
6 månader tomma lokaler). Den totala merkostnad blir således cirka 45 Mkr i
engångskostnader och cirka 60 Mkr i ökade hyreskostnader över 30 år. Med 15 års
avskrivning på engångsbeloppet handlar det alltså om merkostnader för flytt och
lokaler på cirka 5 Mkr om året, eller cirka 100 tkr /år / anställd – motsvarande cirka 6
% av totalomsättningen per år.
15
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
Intervjuer med ett stort antal personer vid avdelningen ger ingen entydig bild av föroch nackdelar med olika lokaliseringsalternativ. De huvudargument för lokalisering
till AlbaNova eller huvudcampus som framkommit är följande:
•
•
•
•
Närheten till samarbetspartners och avnämare av forskningsresultat
Underkritisk akademisk miljö i Kista (med avseende på naturvetenskap)
Ingen Fler studenter på GRU kurser, främst från icke –programstudenter
Bristande gemenskap med andra delar av skolan
Argument för att flytta till respektive stanna kvar i Kista har varit:
•
•
•
•
Bra infrastruktur finns och mycket av vardagsarbetet fungera bra
Bra / nya relevanta samarbeten med komplementär verksamhet
En eventuell flytt kommer att kosta för mycket värdefull tid (och pengar)
Oklart vilka de reella fördelarna med en flytt skulle vara, särskilt ekonomiskt
Som en kort sammanfattande bedömning av historien kan man konstatera att den
flytt av grupperna Materialfysik, Optik och Funktionella Material från huvudcampus
till Kista som genomförts i två omgångar inte har lett till den täta integration med
den befintliga halvledar- och komponent-orienterade verksamheten i Kista så som
var tanken. Visst finns det kopplingar och samarbeten men ingen av delarna står
eller faller med dagens samlokalisering. Samarbete och visst samutnyttjande kan ju
också fortsätta efter en eventuell omlokalisering , så som redan sker för andra
projekt och grupper inom KTH. Däremot bidrar naturligtvis all verksamhet till den
akademiska miljön i stort i Kista. En flytt av några forskargrupper till Albano har
sålunda i huvudsak indirekta konsekvenser för Kista i form av minskad bredd i den
akademiska miljön i stort.
Värdet av en flytt till Albano skulle i huvudsak bestå av närheten till Institutionen för
Tillämpad fysik i AlbaNova samt, relativt Kista, närheten till huvudcampus.
Samhörigheten mellan AlbaNova och den nya byggnaden bör kunna stärkas med
kulvert, gångbro eller liknande inomhuslösningar för den interna kommunikationen
mellan Tillämpad fysik och den nya byggnaden. För de berörda tre grupperna finns
klara tekniska och/eller samarbets-kopplingar till aktiviteterna inom Tillämpad fysik.
Argumenten för en flytt i övrigt bedöms vara mycket tveksamma. Avståndet till
huvudcampus är visserligen mindre men ändå signifikant och i realiteten knappast en
stor fördel ur forskningssynvinkel. Fler studenter är knappast skäl för en flytt, i varje
fall inte ur ekonomisk synvinkel, eftersom den total studentvolymen inom M&K
området är tämligen begränsad. Endast om man ser detta som en existentiell fråga
för all universitetsverksamhet blir student-tillgången en viktig parameter. Bättre
kollegial samhörighet inom skolan är ju också en chimär med tanke på SCI-skolans
eller Albanovafastighetens bredd rent ämnesmässigt. För de som värdesätter en mer
renodlad akademisk miljö finns det kanske en upplevd kulturskillnad - men man kan
fråga sig om det är något KTH vill förstärka i stället för att driva en mer
innovationsinriktad linje. Det är naturligtvis också mycket viktigt att klargöra de
ekonomiska villkoren för en flytt och vilka kostnader som KTH centralt kommer att
16
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
stå för. Det finns alltid en risk för önsketänkande i detta sammanhang. Slutligen bör
det beaktas att en flytt av denna storlek lätt kan dra med sig önskemål om flytt från
ytterligare några grupper eller personer.
Sammantaget ställer jag mig därför något frågande till värdet i sak av en flytt för de
grupper som uttryckt sådant intresse. Dock, nöjda medarbetare kommer sannolikt
att göra ett bättre jobb och denna faktor ska inte underskattas. De mest
framgångsrika har dessutom alltid andra alternativ än att stanna kvar i en miljö där
de inte trivs. Därför anser jag trots allt att inblandade gruppers åsikt ska ges stor
tyngd och när nu den lokalmässiga möjligheten uppstår i och med Albanos
exploatering så bör flyttönskemålen utvärderas i detalj och i görligaste mån
tillgodoses. Ett krav för en flytt måste vara att god integration från start i den
mottagande miljön kan åstadkommas och att de ekonomiska förutsättningarna för
respektive grupp är tydligt klarlagda innan processen startas definitivt. Det direkta
merkostnaderna för flytt och ökade hyreskostnader bedöms motsvara cirka 6 % av
den totala ekonomiska volymen för de enheter som flyttar.
b. Electrumlaboratoriet
Electrumlaboratoriet har funnits i snart 30 år och på det hela taget varit en stor
framgångssaga som levererat utomordentligt bra vetenskap och flera världsrekord i
olika teknikdemonstrationer, samtidigt som flera stora industriella avknoppningar
har skett och både stora och små industriella projekt kunnat utnyttja den
gemensamma infrastrukturen till rimliga kostnader. Electrumlaboratoriet har utan
tvekan varit en mycket kostnadseffektiv infrastruktur som bland annat på grund av
kontinuerligt kostnadstryck lyckats förnya sin tekniska utrustning radikalt i flera
omgångar och kan därför fortfarande tillhandahålla en mycket konkurrenskraftig
teknisk miljö, även i ett internationellt perspektiv. Profilen mot nano- och
mikrofabrikation av både material och komponenter av ”mikroelektronik-karaktär”
har bibehållits under åren även om en breddning skett under det senaste decenniet
då också mycket relevant analysverksamhet adderats.
En oroande utveckling under senare år har dock varit svårigheten att skapa återväxt i
form av framför allt nya industrianknutna projekt. Delvis hänger detta naturligtvis
samman med den större internationella strukturomvandling som skett inom
mikroelektronikindustrin och närliggande sektorer. I det svenska (och i stort även
europeiska ) perspektivet finns idag få stora, globala industrier som driver tillverkning
inom området. Det mesta har flyttat till Asien och endast viss högt specialiserad /
nischad tillverkning finns kvar, exempelvis för sensorer, lysdioder och andra diskreta
komponenter. Trots denna allmänna bild finns det flera exempel på lyckade
industriella etableringar i Sverige i branschen. Detta har dock inte fullt ut genererat
den återväxt som behövs då såväl offentliga som privata finansiärer tycks anse
området för riskfyllt. Bland annat som en konsekvens av detta har Acreo nyligen
omstrukturerat den del av verksamheten som kopplat mot Electrumlaboratoriet och
undersöker nu förutsättningarna för en nystart. Som påpekats ovan så kräver en
17
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
infrastruktur av Electrumlaboratoriets karaktär en finansiell buffert som kan
överbrygga denna typ av växlingar i utnyttjandet.
En analys av marknadsförutsättningarna för en infrastruktur som
Electrumlaboratoriet visar att en stor majoritet av projekt och start-up-företag
härstammar från de viktigaste användargrupperna. Endast ett fåtal kommer utifrån
och då vanligtvis från närområdet. Det är en tämligen spridd missuppfattning att det
skulle finnas en bredare extern eller intern ”marknad” för processtjänster i ett
”generellt” laboratorium som det i Electrum. Erfarenheten visar dock att det är
svårt att hitta såväl akademiska som kommersiella utomstående användare.
Specifika krav på processer och utrustningar, liksom krav på ”egen” kontroll av
kritiska och/eller nya steg gör ofta att är synergieffekterna mindre än man skulle tro.
Slutsatsen blir att en framtid för Electrumlaboratoriet måste bygga på en stark egen
verksamhet inom KTH i kombination med ett dynamiskt samarbete med nya startups eller andra industrimotiverade projekt.
Electrumlaboratoriet har trots historiska framgångar också flera utmaningar i
tidsperspektivet 2025 och framåt:
•
•
•
•
•
•
Kista utvecklas från industriområde till stad
”Mikroelektronik” och komponentutveckling som forskningsområden uppfattas
inte som lika strategiska som för 20 år sedan vilket minskar projektfinansieringen
inom området
Acreo har tvingats dra ned sitt engagemang och industriprojekten förnyas för
närvarande inte i den takt som behövs
Myfab-stödet i ett längre perspektiv är inte helt säkert, infrastuktur kan i ännu
större utsträckning bli universitetens ansvar
Möjligheterna att återinvestera i utrustning har sannolikt minskat i och med KAW’s
ändrade inriktningspolicy
Några användare vill bara köpa in sig till lägsta möjliga marginalkostnad utan att ta
strategiskt ansvar
Samtidigt är Electrumlaboratoriet en av de mest flexibla och avancerade och även
kostnadseffektiva infrastrukturerna i sitt slag i Europa och utgör inkörsporten till
många EU finansierade projekt.
Att bygga upp Electrumlaboratoriet i nuvarande form på huvudcampus / Albano
bedöms inte meningsfullt – det blir inte fler projekt eller större projektfinansiering för
nuvarande verksamhet. För stora delar av processverksamheten bedöms det inte
heller görligt med tanke på miljö- och säkerhetsfrågorna. Främst gäller detta
hanteringen av giftgaserna arsin och fosfin samt silan och vätgas i relativt stor
omfattning. Särskilt tillstånd för verksamheten krävs från Länsstyrelsen och det
bedöms som tveksamt om det skulle beviljas i ett Albano-scenario. Den verksamhet
som utnyttjar dessa gaser utgör grunden för en stor andel av projekten, bland annat är
epitaxin för III-V optoverksamheten, SiC och SiGe projekten samt båda företagen
Ascatron och IR-nova, helt beroende av detta. Den integrerade miljön med övrig
18
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
process utgör en stor del av poängen och mervärdet med laboratoriet så att bryta ut
denna del är inte realistiskt. Skulle man trots allt välja att flytta all M&K verksamhet
och Electrumlaboratoriet handlar det om engångskostnader på cirka 50 Mkr för
demontering, flytt och återinstallation (15% av 340 Mkr). Därutöver cirka 70 Mkr för
egen personal, stilleståndskostander och tomma lokaler (100 personer, 6 månader +
lokalkostnader 6 månader). Hyreskostnaderna kan förväntas öka med minst 6 Mkr/år.
Med 15 års avskrivning på engångsbeloppet handlar det alltså om merkostnader för
flytt och lokaler på cirka 13 Mkr om året, eller cirka 120 tkr /år / anställd –
motsvarande cirka 7 % av totalomsättningen per år.
Vissa delar av processlaboratoriet kan naturligtvis flyttas men verksamhetens karaktär
kommer då med all sannolikhet att ändras i riktning mot ett mer akademiskt
nanostruktur-lab av en typ som många universitet har och som saknar kapacitet att
tillverka avancerade komponenter eller erbjuda samutnyttjande med industriell
verksamhet . Om en sådan omstrukturering genomfördes skulle
Sverige/Stockholm/KTH gå miste om en unik resurs för att hjälpa företag att etablera
sig inom detta teknikområde.
Electrumlaboratoriets ekonomi är i dag stabil, liksom den för KTH´s huvudanvändare.
På företagssidan finns två väletablerade stora användare varav den ena expanderar
och förväntas stå för merparten av Acreo´s användning i år. Bedömningen är att
genom pågående projekt kommer verksamheten att kunna fortsätta ytterligare minst
5 år. Bortanför denna period finns naturligt nog inga garantier men heller ingenting
som motsäger att verksamheten drivs vidare av nya projekt. Det blir dock en
kontinuerlig utmaning att generera såväl en forskningsförnyelse som en ständig ström
av nya företagssamarbeten baserade på Electrumlaboratoriets teknikbas.
c. ICT verksamheten
Mjukvarudelen av ICT-skolan har tre huvuddelar: ”Kommunikationssystem”,
”Programvaru-teknik och datorsystem” samt ”Elektronik och inbyggda system”. Delar
av verksamheten har god förankring hos lokala samarbetspartners, främst Ericsson
och SICS-SICT. Därutöver är företagskontakterna begränsade. Det finns ett antal
adjungerade professor och flera där tjänsterna delas med SICS-SICT. En konsolidering
har gradvis skett efter den kraftiga expansionen i början av 2000 talet. Delvis har detta
skett genom personalomflyttningar till andra delar av KTH men även nedgången i antal
masterstudenter i samband med studieavgifternas införande har påskyndat denna
process.
Det kan tyckas förvånande att verksamheten inte utvecklats mer volymsmässigt de
senaste åren trots ICT – områdets ständigt ökande betydelse både generellt och
lokalt. Orsakerna till detta är sannolikt flera. Beträffande utbildningen kan man nog
konstatera att verksamheten är för liten och för beroende av lärare från huvudcampus
för att det ska vara riktigt attraktivt för studenter på långa program. Citys
dragningskraft på studenterna är mycket stor. Samtidigt har KTHs fokus på längre
19
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
utbildningsprogram gjort att flexibiliteten inte svarat mot snabbt föränderlig teknik
och föränderliga utbildningsbehov hos näringsliv och offentlig verksamhet.
Det pågår för närvarande flera olika initiativ för att stärka FoU inom ICT området som
alla skulle kunna bidra till att stärka Kista och specifikt KTH´s verksamhet där.
Osäkerheterna är dock betydande både när det gäller tidsperspektiv och volym.
•
•
•
Vinnova har godkänt ett antal Strategiska Innovationsplattformar (SIP) där
aktörer i Kista spelar ledande roller. Potentiellt är det mycket pengar men
inriktningen mot konkreta produktresultat i kombination medfinansieringskrav
från näringslivet gör att KTH knappast kan räkna med en stor andel av dessa
resurser. Detsamma gäller fortsatt medverkan inom EIT ICT Labs (numera
namnändrat till EIT Digital).
Wallenbergstiftelsen planerar ett större initiativ inom ”autonoma system”.
Beroende på utformning och inriktning kan detta möjligen ge något bidrag
men ämnesprofilen är inte optimal för den verksamhet som KTH har i Kista.
Inom ramen för KTH´s övergripande samverkansavtal med Ericsson har ett
initiativ inriktat mot mjukvaruteknik diskuterats. En bred samverkan inom KTH
har tagit fram ett utkast till inriktning. Förslaget är dock större än vad KTH och
Ericsson kan finansiera på egen hand och någon tydlig annan finansiär finns
inte utpekad. Här finns dock en potential som kan utgöra grund för fortsatta
diskussioner och som har möjlighet att på sikt generera signifikant stöd till en
utveckling av ICT-skolans verksamhet.
På utbildningssidan görs bedömningen att det finns ett stort behov av kortare ledtider
och mer flexibelt innehåll. En möjlighet är att KTH utnyttjar Kista-campus för att som
komplement till traditionella program också utveckla nya typer av ICT -kurser och
kortare program för att svara mot detta behov. Alla sådana kurser bör i så fall ha ett
modernt IT-stöd och drivas enligt ”flipped classroom” modell eller liknande. Denna
utveckling bör ske i nära samverkan med SICT för att kunna erbjuda ökad bredd i det
specialistkunnande som kommer att behövas på lärarsidan. KTH bör även verka aktivt
för att andra utbildingsarrangörer i Kista fyller behoven av ”icke-akademisk” utbildning
som inte ligger inom KTH´s direkta intresse som utförare.
För att lyckas i ambitionen att stärka ICT sidan av KTHs verksamhet i Kista i tillräcklig
grad behövs tveklöst ökad extern finansiering som komplement till KTHs egna
resurser. Bedömningen är att det kommer att vara mycket svårt att bygga detta
inkrementellt baserat på de program och finansieringsformat som nu är kända, även
om initiativen blir framgångsrika. En alternativ strategi skulle kunna vara att
tillsamman med andra aktörer arbeta för att få tillstånd en större satsning på
kompetensförnyelse och kompetens-försörjning inom ICT i hela Stockholmsregionen.
Ett sådant initiativ måste ta sin utgångspunkt i sakfrågorna. Att Kista sedan skulle
kunna få en betydande roll i ett sådant initiativ framstår som tämligen självklart.
Bedömningen är att ett sådant större initiativ har större chans att lyckas attrahera
tillräckligt stora resurser än ett smalare KTH-Kista initiativ.
20
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
9. Sammanfattning och Rekommendationer
•
Electrumlaboratoriets fokus på förmågan att tillverka avancerade komponenter är en
unik tillgång och bör bibehållas och utvecklas för såväl forskning som kommersiell
användning.
•
Att bara flytta all Material & Komponent verksamhet från Kista till Albanova eller annat
ställe utan andra strukturella förändringar är i dagsläget varken motiverat i sak eller av
ekonomiska skäl för större delen av processverksamheten i Electrumlaboratoriet. Därtill
kommer frågan om tillstånd för gashanteringen i den volym som behövs.
•
Om enstaka individer eller forskargrupper, specifikt inom Material segmentet av ICTskolan, önskar flytta i ena eller andra riktningen bör detta övervägas i positiv anda.
Viktigast är då att omlokalisering sker till en miljö där en hög grad av integration är möjlig
från start.
•
För projekteringen av nu planerade nybyggnader i Albano bör area reserveras för
Materialfysik, Optik och Funktionella Material med cirka 50 personer och 750 kvm
laboratorier. En detaljerad utredning bör göras om kraven på laboratorielokaler för dessa
grupper kan tillgodoses, specifikt avseende vibrationer och magnetfält för krävande
elektronmikroskopi och liknande. De direkta merkostnaderna bedöms bli motsvarande
6% av den totala ekonomiska volymen för de enheter som flyttas, eller cirka 5 Mkr/år
under överskådlig tid.
•
KTH bör överväga en annan fördelning mellan centralt stöd och användaravgifter för
Electrumlaboratoriet för att minska tröskeln för intern användning av infrastrukturen
samt för att erbjuda ett konkurrenskraftigt alternativ till andra Myfab –laboratorier.
•
KTHs närvaro specifikt i Kista motiveras huvudsakligen av den dynamiska
arbetsmarknaden inom ICT sektorn. KTHs företagskontakter i Kista bortom Ericsson
behöver breddas för att utnyttja potentialen i denna samverkan.
•
KTH behöver kraftigt bredda och förstärka ICT området i Kista för att kunna svara upp
mot behoven av internationell spetskompetens och kompetensförsörjning i stort. ICT
området är tillräckligt stort och viktigt för att motivera en större expansion av KTHs
totala verksamhet inom området, inte bara intern omstrukturering.
•
Samverkan med instituten i Kista bör fördjupas ytterligare för att dra största möjliga
nytta av befintlig kompetens och samtidigt länka in institutens personal i den långsiktiga
kompetensförsörjningen, inte bara teknikkunnandet.
•
Extern medfinansiering blir nödvändig för en expansion på ICT området i Kista. En
separat aktivitet bör fortsätta detta arbete med att upprätta och implementera en
konkret plan för detta.
21
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
Appendix 1
Uppdraget
BESLUT Datum 2014-12-01
Beslutat av
Peter Gudmundson, rektor
Föredragande
Anders Lundgren
Övriga närvarande
Arne Johansson, vicerektor
Leif Kari, SCI
Jens Zander, ICT
Diarienummer V-2014-0955 ks-kod 2.2
Expeditionsdatum
För åtgärd
Gunnar Landgren, ICT
För kännedom
Mikael Östling, ICT
Hans Hertz, SCI
Administrativ chef ICT
Administrativ chef SCI
Uppdrag att utreda framtidsscenarier för KTH-verksamheten i Kista, med fokus på
Electrum-lab och framtida lokalisering av materialfysiken
Bakgrund
Under det senaste året har önskemål från ett flertal forskare framförts angående samlokalisering av
fysikaktiviteterna i AlbaNova med de materialfysikaktiviter som idag finns i Kista. Verksamheten
vid Electrumlab i Kista har under senare år genomgått en utveckling som också motiverar en
närmare genomlysning av olika möjliga framtidsscenarier. En tredje aspekt som det finns behov av
att genomlysa är möjligheterna att stärka och utvidga ICT-verksamheten i Kista.
Det föreslås därför, att följande utredningsuppdrag ska genomföras.
22
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
Uppdrag
Utredningsuppdraget rör framtidsscenarier för tre delar
•
•
•
Materialfysikens framtida lokalisering och koppling till utbildningsprogram.
o Vilka möjligheter finns att lokalisera hela materialfysiken i AlbaNova
och/eller närliggande lokaler? Vilka konsekvenser skulle det medföra för
övriga nuvarande verksamheter i AlbaNova?
o Vilka konsekvenser skulle en sådan flytt medföra i Kista?
Belysa olika framtidsscenarier för Electrumlab i Kista
o Alternativ 1: med ambition att bibehålla aktivitet och omsättning på
nuvarande (minst) nivå – vilka ekonomiska möjligheter/alternativ finns för att
åstadkomma detta i ett perspektiv på 5-10 år?
o Alternativ 2: omvandla Electrumlab succesivt på 5-10 års sikt med inriktning
att kraftigt minska KTHs engagemang. Vilka möjligheter finns för samverkan
med t.ex. Ångströmlab för att i så fall ersätta den förlorade kapaciteten?
Belysa möjligheter att stärka ICT-verksamheten i Kista, bl.a. i koppling de stora nu
planerade satsningarna inom ICT-området.
Utredningen föreslås starta 1 januari 2015. Slutrapport bör överlämnas till Rektor senast 15 maj
2015 och redovisas för Rektorsgruppen i nära anslutning till detta datum. Muntlig avrapportering
av delresultat bör ske till Rektor/Rektorsgruppen i slutet av mars 2015.
Utredare
Prof. Gunnar Landgren föreslås genomföra ovan beskrivna uppdrag och att till sig i detta uppdrag
knyta en referensgrupp bestående av professorerna Mikael Östling, Jens Zander och Hans Hertz
samt förvaltningschefen Anders Lundgren.
Beslut
Rektor beslutar att utredningsuppdrag enligt ovanstående beskrivning med syfte att genomlysa
möjliga framtidsscenarier för KTH-verksamheten i Kista ska genomföras med start 1 januari 2015.
Uppdraget ska genomföras av Gunnar Landgren med referensgrupp enligt förslaget ovan.
Slutrapport ska inlämnas till rektor senast 15 maj 2015. Slutrapporten ska redovisas för
rektorsgruppen och muntlig delrapport ska presenteras för rektorsgruppen i mars 2015.
Vid protokollet
Anders Lundgren
23
Gunnar Landgren
Utredning KTH Kista
2015-06-05
Appendix 2
Lista på personer som intervjuats
Externa
KTH, ICT Skolan
Thomas Andersson, Electrumstiftelsen
Jens Zander, ICT
Ulf Wahlberg, Ericsson
Carl-Mikael Zetterling, ICT
Hans Hentzell, SICT
Nils Nordell, ICT
Christer Norström, SICS-SICT
Mikael Östling, ICT
Leif Ljungqvist, Acreo-SICT
Sebastian Lourdudoss, ICT
Staffan Söderberg, Swerea Kimab
Oscar Tjernberg, ICT
Uno Fors, DSV, SU
Muhammet Toprak, ICT
Saulius Marcinkevicius, ICT
KTH interna, ej ICT skolan
Mats Larsson, Albanova
Maria Granath, UF lokaler
Göran Stemme, EES
Bo Wahlberg, EES
Anna Dehlin, ICT
Johan Åkerman, ICT
Hannu Tenhunen, ICT
Seif Haridi, ICT
Clivia Sotomayer-Torres, ICT
Hans Hertz, SCI
Leif Kari, SCI
Kia Höök, CSC
Mads Dam, CSC
24