Landstinget gemensamma regler och riktlinjer 2014

Transcription

Landstingets
gemensamma regler och
riktlinjer 2014
Läsanvisning
Det gemensamma regelverket inleds med de regler som har fastställts av
landstingsfullmäktige den 20-21 november 2013. Kapitelrubrikerna i denna
del har tillägget (LFU).
Därefter följer de regler och riktlinjer som fastställts av landstingsstyrelsen
den 11 december 2013. Kapitelrubrikerna har tillägget (LST).
2
Läsanvisning ............................................................................................... 2
Förtroendemannaorganisation m m (LFU) ................................................... 16
Arbetsordning för landstingsfullmäktige .................................................. 16
Antalet ledamöter .................................................................................. 16
Ordförande och vice ordförande ........................................................... 16
Presidiet ................................................................................................ 16
Ordning för placering i sammanträdeslokalen ...................................... 17
Tid och plats för sammanträdena .......................................................... 17
Kungörelse om sammanträdena ............................................................ 18
Ärenden och handlingar till sammanträdena ........................................ 18
Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare.......... 18
Upprop .................................................................................................. 19
Protokollsjusterare ................................................................................ 19
Turordning för handläggningen ............................................................ 19
Yttranderätt vid sammanträdena ........................................................... 19
Talarordning.......................................................................................... 20
Yrkanden............................................................................................... 21
Deltagande i beslut................................................................................ 21
Omröstningar ........................................................................................ 21
Reservation ........................................................................................... 22
Ordningen vid sammanträdena ............................................................. 22
Motioner................................................................................................ 22
Interpellationer ...................................................................................... 22
Frågor .................................................................................................... 23
Beredning av ärendena.......................................................................... 23
Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning........................................... 23
Justering av protokollet ......................................................................... 23
Expediering ........................................................................................... 23
Sekreterare ............................................................................................ 24
Fullmäktigeberedningar ........................................................................ 24
Reglemente för revisorerna ....................................................................... 26
Revisorernas organisation ..................................................................... 26
Revisorernas uppgifter .......................................................................... 26
Budget ................................................................................................... 26
Sakkunniga............................................................................................ 27
Revisorernas sammanträden ................................................................. 27
Arkiv ..................................................................................................... 27
Utlåtande om delårsrapport ................................................................... 27
3
Revisionsberättelse ............................................................................... 27
Reglemente för patientnämnden ............................................................... 27
Verksamhetsområde.............................................................................. 27
Arbetsformer ......................................................................................... 28
Reglemente för landstingsstyrelsen .......................................................... 29
Verksamhetsområde.............................................................................. 30
Arbetsformer ......................................................................................... 33
Ersättning till stödpersoner ....................................................................... 34
Inkallande av ersättare .............................................................................. 34
Inkallande av ej tjänstgörande ersättare .................................................... 35
Ersättning till förtroendevalda .................................................................. 35
Tillämpningsområde ............................................................................. 35
Årsarvodets konstruktion ...................................................................... 35
Vem får årsarvode och hur mycket ....................................................... 35
Övrigt .................................................................................................... 36
Uppräkning av årsarvode ...................................................................... 36
Maximalt årsarvode .............................................................................. 36
Vem får sammanträdesarvode............................................................... 36
Sammanträdesarvodets storlek.............................................................. 37
Särskilt ordförandearvode ..................................................................... 37
Ersättning för förlorad arbetsförtjänst m m........................................... 37
Ledighet vid sjukdom ........................................................................... 39
Rese- och traktamentsersättning ........................................................... 39
Tillämpningsföreskrifter ....................................................................... 39
Datorutrustning m m till förtroendevalda ................................................. 39
Partistöd m m ............................................................................................ 40
Avtackning av avgående fullmäktigeledamöter ........................................ 40
Planerings- och uppföljningsprocess (LFU) ................................................. 41
Planering ................................................................................................... 41
Process .................................................................................................. 41
Styrdokument ........................................................................................ 41
Verksamhetsplaner................................................................................ 41
Uppföljning och utvärdering ..................................................................... 41
Process .................................................................................................. 41
Årsredovisning ...................................................................................... 42
Övriga beredningars verksamhetsrapporter .......................................... 42
Patientnämndens verksamhetsrapport ................................................... 42
Verksamhetsuppföljning ....................................................................... 42
4
Ekonomi m m (LFU) .................................................................................... 43
Etiska regler för kontaktoch relationsfrämjande förmåner .................... 43
Utgångspunkt ........................................................................................ 43
Tillbörliga förmåner .............................................................................. 43
Icke tillbörliga förmåner ....................................................................... 43
Intern kontroll ........................................................................................... 43
Syfte ...................................................................................................... 43
Landstingsstyrelsen ............................................................................... 44
Attest- och utbetalningsregler ................................................................... 44
Syfte ...................................................................................................... 44
Definition .............................................................................................. 44
Attester .................................................................................................. 44
Utbetalningskontroll ............................................................................. 44
Attestuppdrag ........................................................................................ 44
Underrättelse om uppdrag ..................................................................... 44
Begränsningar i attesträtten................................................................... 44
Ansvar ................................................................................................... 44
Reglernas tillämpning ........................................................................... 44
Placering av likvida medel ........................................................................ 45
Upplåning ................................................................................................. 45
Borgen....................................................................................................... 45
Resor utanför Norden................................................................................ 45
Representation .......................................................................................... 45
Större representation ............................................................................. 45
Övrig extern representation................................................................... 45
Intern representation ............................................................................. 46
Attestunderlag ....................................................................................... 46
Betalkort ................................................................................................... 46
Innehav.................................................................................................. 46
Användningsområde ............................................................................. 46
Ansvar och förbindelse ......................................................................... 46
Kopia av allmän handling ......................................................................... 46
Arkivreglemente (LFU) ................................................................................ 48
Tillämpningsområde ................................................................................. 48
Ansvar för arkivvården ............................................................................. 48
Kommentar ........................................................................................... 48
Arkivmyndighet ........................................................................................ 48
Kommentar ........................................................................................... 48
5
Landstingsarkiv......................................................................................... 49
Arkivombud och arkivredogörare ............................................................. 49
Kommentar ........................................................................................... 49
Arkivförteckning och arkivbeskrivning .................................................... 49
Kommentar ........................................................................................... 49
Avgränsning av arkiv ................................................................................ 50
Kommentar ........................................................................................... 50
Beständighet ............................................................................................. 50
Kommentar ........................................................................................... 50
Förvaring................................................................................................... 50
Kommentar ........................................................................................... 50
Gallring ..................................................................................................... 50
Kommentar ........................................................................................... 50
Utlåning .................................................................................................... 51
Kommentar ........................................................................................... 51
Överlämnande av arkiv ............................................................................. 51
Kommentar ........................................................................................... 52
Samråd ...................................................................................................... 52
Kommentar ........................................................................................... 52
Hälso- och sjukvård (LFU) ........................................................................... 53
Patientens rättigheter................................................................................. 53
Inledning ............................................................................................... 53
Vårdgaranti ........................................................................................... 53
Fast vårdkontakt .................................................................................... 54
Förnyad medicinsk bedömning ............................................................. 54
Valfrihet ................................................................................................ 55
Vårdval.................................................................................................. 56
Tolkservice............................................................................................ 59
Hjälpmedelspolicy .................................................................................... 59
Mål ........................................................................................................ 59
Hjälpmedel en integrerad del av hälso- och sjukvården ....................... 59
Personligt förskrivna hjälpmedel .......................................................... 59
Etiska principer ..................................................................................... 59
Prioriteringsordning för hjälpmedel ...................................................... 60
Individuell behovsbedömning och prioritering ..................................... 60
Avgifter ..................................................................................................... 60
Gemensamt ........................................................................................... 60
Öppen vård............................................................................................ 61
6
Hjälpmedel ............................................................................................ 65
Hälsokontroller, intyg m m ................................................................... 67
Vaccinationer ........................................................................................ 67
Sjukhusvård .......................................................................................... 68
Sjukresor ............................................................................................... 69
Övriga av landstinget ersättningsbara resor .......................................... 75
Övriga avgifter och ersättningar ........................................................... 76
Tandvård inom hälso- och sjukvårdens avgiftssystem ............................ 81
Patientgrupper ....................................................................................... 81
Avgifter ................................................................................................. 81
Övrig tandvård .......................................................................................... 82
Barn- och ungdomstandvård ................................................................. 82
Övrigt .................................................................................................... 82
Tandvård (LFU) ............................................................................................ 84
Tandvårdstaxa ........................................................................................... 84
Gemensamt ........................................................................................... 84
Allmäntandvård och specialisttandvård ................................................ 84
Behandlingar utanför försäkringen ....................................................... 91
Abonnemangstandvård ......................................................................... 92
Taxor för vissa käkkirurgiska åtgärder samt vissa åtgärder i
sjukhustandvård .................................................................................... 93
Ägarstyrning (LFU) ...................................................................................... 95
Kommunallagen och aktiebolagslagen ..................................................... 95
Aktiv ägarstyrning .................................................................................... 95
Ägarsamråd och verksamhetsdialog ......................................................... 95
Bolagsstämma ........................................................................................... 96
Styrelse, styrelseordförande och VD ........................................................ 96
Bolagens återrapportering till landstinget ................................................. 96
Stiftelser .................................................................................................... 97
Förtroendemannaorganisation m m (LST).................................................... 98
Reglemente för länshandikapprådet.......................................................... 98
Uppgifter ............................................................................................... 98
Sammansättning .................................................................................... 98
Organisation och arbetsformer .............................................................. 98
Ekonomi ................................................................................................ 99
Reglemente för länspensionärsrådet ......................................................... 99
Uppgifter ............................................................................................... 99
Sammansättning .................................................................................... 99
7
Organisation och arbetsformer .............................................................. 99
Ekonomi .............................................................................................. 100
Politisk samverkansberedning för vård, skola och omsorg..................... 100
Uppgifter ............................................................................................. 100
Sammansättning .................................................................................. 100
Organisation och arbetsformer ............................................................ 100
Ekonomi .............................................................................................. 101
Ekonomi m m (LST) ................................................................................... 102
Upphandling ........................................................................................... 102
Ansvar ................................................................................................. 102
Helhetssyn och samverkan .................................................................. 102
Miljöhänsyn vid upphandling ............................................................. 102
Sociala hänsyn .................................................................................... 102
Arbetssätt ............................................................................................ 103
Intern kontroll ......................................................................................... 103
Plan för granskning av den interna kontrollen .................................... 103
Verksamhetsansvariga ........................................................................ 103
Attest och utbetalning ............................................................................. 104
Definition av beslut ............................................................................. 104
Tillämpningsområde ........................................................................... 104
Attester ................................................................................................ 104
Attestförteckning ................................................................................ 105
Begränsningar i attesträtten................................................................. 105
Ansvar ................................................................................................. 105
Upplåning ............................................................................................... 105
Penninghantering .................................................................................... 105
Kassahantering .................................................................................... 106
Fakturering .......................................................................................... 106
Kredit .................................................................................................. 106
Återbetalning ...................................................................................... 106
Kravrutiner .......................................................................................... 106
Dröjsmålsränta .................................................................................... 106
Uppskov och avbetalning.................................................................... 106
Skuldsanering...................................................................................... 107
Avskrivning av fordring...................................................................... 107
Leverantörsbetalningar och säkerheter vid inköp .............................. 107
Leasing ................................................................................................ 107
Utbetalning av bidrag.......................................................................... 107
8
Sponsring ............................................................................................ 108
Interna krediter .................................................................................... 108
Investeringar ........................................................................................... 108
Kapitalinventarier ............................................................................... 108
Försäljning och utrangering av utrustning ......................................... 108
Investering i fastigheter ...................................................................... 109
Investeringsbidrag ............................................................................... 109
Interna affärer ......................................................................................... 109
Termer och definitioner .......................................................................... 109
Lokalutnyttjande och hyror m m............................................................. 110
Tjänsteresor............................................................................................. 110
Allmänt ............................................................................................... 110
Val av mötesform................................................................................ 110
Bokning............................................................................................... 110
Färdsätt................................................................................................ 111
Utlandsresor ........................................................................................ 111
Personal (LST) ............................................................................................ 112
Chefs- och ledarskap ............................................................................... 112
Chefens ansvar .................................................................................... 112
Medarbetarskap....................................................................................... 112
Medarbetarens ansvar ......................................................................... 113
Sekretessförbindelse ............................................................................... 113
Kompetensförsörjning ............................................................................ 113
Chefsbank ........................................................................................... 113
Studerande .......................................................................................... 113
Utvecklingsprogram för ST-läkare ..................................................... 114
Studieförmåner.................................................................................... 114
Tjänster från externa bemanningsföretag............................................ 115
Lönebildning ........................................................................................... 115
Chefens ansvar vid lönesättning ......................................................... 115
Lönekriterier ....................................................................................... 115
Medarbetarsamtal................................................................................ 115
Lönedialog .......................................................................................... 116
Lönesamtal .......................................................................................... 116
Lönetillägg .......................................................................................... 116
Löneglidning ....................................................................................... 116
Chefsförordnanden.............................................................................. 116
Omställning............................................................................................. 116
9
Avgångssamtal .................................................................................... 116
Anställningsvillkor och förmåner ........................................................... 117
Arbetstidsmodeller .............................................................................. 117
Bisysslor.............................................................................................. 117
Bostadsförmån .................................................................................... 117
Förmånsbil .......................................................................................... 117
Friskvårdsbidrag ................................................................................. 117
Glasögon för bildskärmsarbete ........................................................... 118
Uppvaktning och gåvor ........................................................................... 118
Julgåva ................................................................................................ 118
Minnesgåva vid 25 års anställning...................................................... 119
Disputation .......................................................................................... 119
Dödsfall............................................................................................... 119
Avtackning i samband med pension ................................................... 119
Arbetsmiljö ............................................................................................. 119
Arbetsmiljöansvar ............................................................................... 119
Nyanställningsundersökning och medicinska kontroller .................... 120
Alkohol, droger och rökning ............................................................... 120
Rehabilitering...................................................................................... 121
Lika rättigheter och möjligheter.............................................................. 121
Jämställdhet ........................................................................................ 121
Kränkande särbehandling.................................................................... 122
Hälso- och sjukvård (LST) ......................................................................... 123
Värdegrund ............................................................................................. 123
Landstingets fem etiska utgångspunkter ............................................. 123
Främja hälsa och förebygga uppkomst av sjukdom ............................ 123
Fortsatt arbete ..................................................................................... 123
Den enskilde patientens individuella vård .......................................... 124
Information och undervisning ............................................................. 124
Uppföljning ......................................................................................... 124
Utvärdering ......................................................................................... 124
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete .................................... 124
Verksamhetens informationssystem (VIS) ............................................. 125
Lokal Stramagrupp - samverkan mot antibiotikaresistens ...................... 125
Uppdraget............................................................................................ 125
Stramagruppens sammansättning........................................................ 125
Vårdprogram ........................................................................................... 125
Syfte .................................................................................................... 125
10
Begrepp ............................................................................................... 126
Förankring........................................................................................... 126
Vårdplan/vårdplanering .......................................................................... 126
Standardvårdplan ................................................................................ 126
Individuell vårdplan ............................................................................ 126
Samordnad individuell plan (SIP) ....................................................... 127
Avgifter ................................................................................................... 127
Hälsokontroller, intyg m m ..................................................................... 127
Hälsoundersökning, test m m.............................................................. 127
Intyg .................................................................................................... 129
Övrigt .................................................................................................. 133
Vaccinationer ...................................................................................... 133
Hjälpmedelsverksamhet .......................................................................... 134
Allmänt ............................................................................................... 134
Beslutsordning .................................................................................... 134
Huvudprinciper ................................................................................... 134
Patientansvar ....................................................................................... 134
Flyttning från länet.............................................................................. 134
Tolkservice vid resor utomlands ............................................................. 135
Remissregler för specialistvård m m....................................................... 135
Allmänt ............................................................................................... 135
Primär-, länsdels- och länssjukvård inom länet .................................. 135
Primär-, länsdels- och länssjukvård samt tandvård utom länet .......... 136
Övrig vård ........................................................................................... 137
Gallring m m av patientjournaler ............................................................ 138
Läkemedel............................................................................................... 138
Reglemente för läkemedelskommittén ............................................... 138
Samverkan med läkemedelsföretag .................................................... 139
Verksamhetsbidrag till handikapporganisationer ................................... 140
Stipendium för bästa förbättrings- och utvecklingsarbete i vården ........ 140
Kriterier............................................................................................... 140
Bedömning av ansökningar................................................................. 141
Stipendium till minne av Elisabeth Holmgren ........................................ 141
Kriterier............................................................................................... 141
Bedömning av ansökningar................................................................. 141
Riktlinjer för kvalitetsregister ................................................................. 141
Medverkan i kvalitetsregister .............................................................. 141
Utbildning ........................................................................................... 142
11
Uppföljning och verksamhetsutveckling ............................................ 142
Informationshantering och journalföring inom hälso- och sjukvården och
tandvården............................................................................................... 142
Utskrivningsanteckning från slutenvård (medicinsk epikris) ................. 142
Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården och
tandvården............................................................................................... 143
Användande av SMS-påminnelse i VAS ................................................ 143
Roller och ansvar ................................................................................ 143
Information till patient ........................................................................ 143
Vårdkontaktregistrering .......................................................................... 143
Samverkansorgan mellan landstinget och de privata vårdgivarna .......... 144
Sammansättning .................................................................................. 144
Uppgifter ............................................................................................. 144
Samverkan .......................................................................................... 145
Sammanträden .................................................................................... 145
Ersättning ............................................................................................ 145
Samverkansorgan mellan landstinget och tandvårdsproducenterna ....... 145
Sammansättning .................................................................................. 145
Uppgifter ............................................................................................. 145
Samverkan .......................................................................................... 146
Sammanträden .................................................................................... 146
Ersättning ............................................................................................ 146
Brukarråd o d .......................................................................................... 146
Smittskydd .............................................................................................. 146
Biobanker i hälso- och sjukvården.......................................................... 146
Kliniska läkemedelsprövningar .......................................................... 147
Forskning ............................................................................................ 147
Kundvalsmodell inom barn- och ungdomstandvård .............................. 147
Samverkansformer mellan medicintekniska företag och medarbetare i den
offentliga tandvården .............................................................................. 148
Informationsteknik och Medicinsk teknik (LST) ....................................... 149
Informationsteknik .................................................................................. 149
Projektarbete ....................................................................................... 149
Teknik ................................................................................................. 150
Licenser............................................................................................... 150
IT- och MT-säkerhet ........................................................................... 150
Investeringar IT-utrustning ................................................................. 150
Försäljning och utrangering av IT-utrustning .................................... 150
Interna affärer med Länsteknik ........................................................... 151
12
Persondatorer ...................................................................................... 151
Dator i hemmet ................................................................................... 151
Medicinsk teknik..................................................................................... 151
Medicintekniska produkter ................................................................. 151
Medicinska gaser ................................................................................ 152
Strålskydd ........................................................................................... 152
Information och utbildning om medicintekniska produkter ............... 153
Näringspolitik och internationell samverkan (LST) ................................... 154
Näringspolitik ......................................................................................... 154
Utvecklingsmedel för EU-projekt ....................................................... 154
Regionala utvecklingsmedel ................................................................... 154
Näringslivspris ........................................................................................ 155
Kultur (LST) ............................................................................................... 156
Riktlinjer för landstingets insatser inom kultur, kultur och hälsa samt
folkhälsa .................................................................................................. 156
Stipendier ................................................................................................ 156
Utvecklingsstipendiet Rubus Arcticus ................................................ 156
Heders- och förtjänststipendiet ........................................................... 157
Idrottsstipendiet .................................................................................. 157
Idrottsledarstipendiet .......................................................................... 157
Allmänt ............................................................................................... 157
Kulturinsatser .......................................................................................... 158
Projektstöd .......................................................................................... 158
Kultur och Hälsa ................................................................................. 159
Folkbildande folkhälsoinsatser ........................................................... 159
Utomlänsutställningar ......................................................................... 160
Snabba Ryck ....................................................................................... 160
Turnéstöd ............................................................................................ 161
Verksamhetsbidrag ................................................................................. 161
Folkbildning ........................................................................................ 161
Interkommunal ersättning ................................................................... 162
Länsövergripande organisationer ........................................................ 162
Uppföljning ......................................................................................... 164
Policy för arbetet med landstingets konst ............................................... 164
Arbetet med landstingets konst ........................................................... 164
Inköp ................................................................................................... 164
Övrigt .................................................................................................. 164
Miljöriktlinjer (LST) ................................................................................... 166
13
Ansvar ..................................................................................................... 166
Miljöpriser .............................................................................................. 166
Energi ...................................................................................................... 166
Transporter .............................................................................................. 167
Produkter................................................................................................. 167
Kemikalier och läkemedelshantering .................................................. 168
Livsmedel............................................................................................ 168
Köldmedia........................................................................................... 169
Avfallshantering.................................................................................. 169
Uppföljning av miljömålen ................................................................. 169
Jämställdhet (LST) ...................................................................................... 170
Jämställdhetsarbete ................................................................................. 170
Strategi .................................................................................................... 170
Ansvar ..................................................................................................... 170
Grafisk profil (LST) .................................................................................... 171
Riktlinjer för landstingets säkerhet (LST) .................................................. 172
Allmänt ................................................................................................... 172
Mål .......................................................................................................... 172
Roller och ansvar .................................................................................... 172
Delprocessansvar ................................................................................ 172
Säkerhetssamordningsansvar .............................................................. 173
Landstingets säkerhetsplan ..................................................................... 173
Kommunikation (LST) ............................................................................... 174
Strategisk resurs för att nå landstingets mål .......................................... 174
Intern kommunikation......................................................................... 174
Extern kommunikation ....................................................................... 174
Kommunikation är ett verksamhetsansvar ............................................. 175
Systematisk och planerad.................................................................... 175
Öppen och aktiv dialog ....................................................................... 175
Var och en har ett informationsansvar ................................................... 176
Media (LST) ............................................................................................... 177
Fotografering och filmning i vården (LST) ................................................ 178
Tillstånd krävs för fotografering ............................................................. 178
Patientens integritet främst ..................................................................... 178
Patienter som fotograferar personal ........................................................ 178
Tillstånd i allmänna utrymmen ............................................................... 178
Ljudupptagning ....................................................................................... 178
Riktlinjer för landstingets medverkan i medieproduktioner (LST) ............ 179
14
Att använda sociala medier (LST) .............................................................. 180
Möjligheter och risker ............................................................................. 180
Roller och ansvar .................................................................................... 180
Vem ansvarar för personuppgifter? .................................................... 180
Checklistor .............................................................................................. 180
15
Förtroendemannaorganisation m m (LFU)
Arbetsordning för
landstingsfullmäktige
Utöver det som föreskrivs om landstingsfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning.
Antalet ledamöter
1 § Fullmäktige har 71 ledamöter.
Ordförande och vice ordförande
2 § De år då val av landstingsfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer
fullmäktige vid sitt första sammanträde bland ledamöterna en ordförande
samt en förste och en andre vice ordförande (presidium).
Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod.
3 § Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har
varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten).
Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den
äldste av dem vara ålderspresident.
4 § Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot
eller från sin presidiepost, väljer fullmäktige så snart det kan ske en annan
ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått.
5 § Om ordföranden är förhindrad att fullgöra uppdraget, fullgör förste vice
ordföranden det.
Om också förste vice ordföranden är förhindrad, fullgör andre vice ordföranden uppdraget.
Om samtliga i presidiet är förhindrade, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter tills tillfällig ordförande valts.
6 § Om samtliga i presidiet är förhindrade att delta i ett helt sammanträde
eller i en del av ett sammanträde, utser fullmäktige en annan ledamot att vara
ordförande tillfälligt.
Ålderspresidenten tjänstgör som ordförande, tills den tillfällige ordföranden
har utsetts.
Presidiet
7 § Presidiet ansvarar för att forma och säkerställa ett demokratiskt förhållningssätt i fullmäktiges arbetsformer och processer.
8 § Presidiet ansvarar för fullmäktiges utbildningar.
9 § Presidiet föreslår uppdrag för nästkommande år för samtliga beredningar.
För att möjliggöra jämförelser och säkerställa att medborgarnas behov belyses ur ett länsperspektiv ska förslaget till uppdrag för hälso- och sjukvårdsberedningarna vara gemensamt.
16
Ordning för placering i sammanträdeslokalen
10 § Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter
samråd med vice ordförandena den ordning i vilken ledamöterna ska vara
placerade i sammanträdeslokalen.
Tid och plats för sammanträdena
11 § Fullmäktige håller ordinarie sammanträden normalt fem gånger per år.
Dagarna för sammanträdena bestämmer fullmäktige för varje år.
12 § De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder
nyvalda fullmäktige första gången i november.
13 § Fullmäktige sammanträder i Landstingshusets sessionssal i Luleå.
Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan
plats inom länet för ett visst sammanträde.
Extra sammanträde
14 § Ett extra sammanträde ska hållas om ordföranden anser att det behövs,
eller om styrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär
det.
En begäran om ett extra sammanträde och de ärenden som önskas behandlade ska göras skriftligen, ställas till ordföranden och lämnas till sekretariatet
Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter
samråd med vice ordförandena.
Inställt sammanträde eller ändrad dag och tid
15 § Om det finns särskilda skäl för det, får ordföranden efter samråd med
vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för
ett sammanträde.
Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen
eller tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet.
Om sammanträdet har kungjorts, ska beslutet anslås på landstingets anslagstavla och om tiden medger det ska uppgift om beslutet införas i de tidningar
som avses i 13 §.
Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde
16 § Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta
sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet.
Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt
sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett
sådant fall beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet ska fortsätta.
17 § Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt.
Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka behöver någon kungörelse
inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter
och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och
platsen för det fortsatta sammanträdet.
17
Kungörelse om sammanträdena
18 § Fullmäktige bestämmer för varje år i vilken eller vilka ortstidningar
uppgifterna om tid och plats för fullmäktiges sammanträden ska införas.
19 § Inför varje sammanträde låter ordföranden förteckna de ärenden som
ska behandlas på sammanträdet.
Ärenden och handlingar till sammanträdena
20 § De ärenden som fullmäktige behandlar ska vara skriftliga och ha registrerats i diariet.
21 § Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena och landstingsstyrelsens presidium, när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte
annat följer av lag.
22 § Till varje sammanträde låter ordföranden i en föredragningslista sammanställa de procedurfrågor, delgivningar, ärenden, interpellations- och
frågesvar och eventuellt övrigt – som ska avhandlas vid sammanträdet.
Föredragningslistan ska tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet.
23 § Ärendebeskrivning samt landstingsstyrelsens förslag till beslut eller
yttranden ska finnas med i föredragningslistan. I förekommande fall ska
även patientnämndens och fullmäktigeberedningarnas förslag och yttranden
finnas med.
I de fall föredragningslistan utsänts innan ett ärende har färdigberetts ska
föredragningslistan kompletteras med ärendebeskrivning och förslag till
beslut eller yttrande innan sammanträdet öppnas.
Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning övriga handlingar som tillhör
ett ärende ska bifogas föredragningslistan.
Fullständiga handlingar i varje ärende ska finnas tillgängliga i sammanträdeslokalen under hela det sammanträde vid vilket fullmäktige avses behandla ärendet.
24 § Interpellationer ska tillställas samtliga ledamöter och ersättare före det
sammanträde vid vilket de avses bli ställda. Frågor ska finnas tillgängliga för
ledamöterna vid början av det sammanträde vid vilket de avses bli ställda.
Anmälan av hinder för
tjänstgöring och inkallande av ersättare
25 § En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del
av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till sekretariatet. Sekreteraren
låter kalla in den ersättare som står i tur att tjänstgöra.
26 § Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde
eller hinder uppkommer för att vidare delta i ett pågående sammanträde,
kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och som står i tur att
tjänstgöra.
Om någon annan ersättare som är behörig att tjänstgöra finns närvarande vid
sammanträdet, får ordföranden dock i stället kalla in den ersättaren.
Varje ledamot ansvarar för att meddela ordföranden om tjänstgöringen avbryts under pågående sammanträde.
Varje inkallad ej tjänstgörande ersättare som lämnar sammanträdet innan det
avslutats ansvarar för att meddela ordföranden.
18
27 § Det som sagts om ledamot i 25 och 26 §§ gäller också för ersättare.
28 § Ordföranden bestämmer när en ledamot eller en ersättare ska träda in
och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger
särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av
ett ärende.
Upprop
29 § Inför varje sammanträde låter ordföranden upprätta en lista över de
ledamöter och ersättare som ska tjänstgöra vid sammanträdet (uppropslista).
30 § Om en ledamot inställer sig under ett pågående sammanträde, bestämmer ordföranden enligt 28 §, när ledamoten ska träda in och tjänstgöra.
31 § En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör
vid ett sammanträde ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet.
32 § I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt
uppropslistan.
Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag och i övrigt
när ordföranden anser att det behövs.
Protokollsjusterare
33 § Sedan uppropet har förrättats enligt 32 § första stycket, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från
sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar.
Ordföranden tillkännager därefter tiden och platsen för justeringen.
Turordning för handläggningen
34 § Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i
föredragningslistan.
Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden.
35 § Om särskilda skäl föranleder det, kan fullmäktige besluta att avbryta
handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta den
senare under sammanträdet.
36 § Om fullmäktige inte beslutar något annat för ett visst fall, besvaras interpellationer och frågor, sedan fullmäktige har behandlat samtliga beslutsärenden på föredragningslistan.
Yttranderätt vid sammanträdena
37 § Ledamöterna får yttra sig om lagligheten av allt som förekommer vid
sammanträdena.
38 § Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd vars verksamhetsområde
ett ärende berör får delta i överläggningen i ärendet, även om de inte är ledamöter i fullmäktige.
Ledamöterna i en fullmäktigeberedning får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt, även om de inte
är ledamöter i fullmäktige.
39 § Den som besvarar en interpellation eller en fråga får delta i den överläggning som hålls med anledning av svaret, även om denne inte är ledamot i
fullmäktige.
19
40 § Landstingets revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen, även om de inte är ledamöter i fullmäktige.
Revisorerna får också delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett
ärende som har samband med revisionsuppdraget eller som gäller granskningen.
41 § Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordförandena i fullmäktigeberedningarna, ordförandena och vice ordförandena i nämnderna, revisorerna samt anställda hos
landstinget för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller
utomstående sakkunniga.
42 § Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter
samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för
att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna.
43 § Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om handläggningen av ärenden
samt av interpellationer och frågor.
Landstingsdirektören och fullmäktiges sekreteraren får yttra sig om lagligheten av allt som förekommer vid sammanträdena.
44 § Om någon talare avlägsnar sig från ämnet för överläggningen och efter
tillsägelse inte rättar sig, får ordföranden ta ifrån talaren ordet. I övrigt får
ingen avbryta en talare under ett anförande.
Dock kan begränsning av anförandenas längd tillämpas på frivillig grund.
Det ankommer på ordföranden att efter samråd med vice ordförandena och
partiernas gruppledare fastställa hur detta ska ske.
Talarordning
45 § Ledamöterna får ordet för anföranden i den ordning de anmäler sig.
Turordningen för anförandena bryts dock, när någon ledamot får ordet för
replik.
Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena och partiernas gruppledare besluta om avvikande regler för den inledande debattomgången i vissa
ärenden.
46 § En ledamot som redan har hållit ett anförande under en debatt har rätt
att få ordet för replik med anledning av en efterföljande talares anförande.
En ledamot som inte har hållit ett anförande under en debatt har rätt att få
ordet för replik, om en talare i sitt anförande riktar sig direkt till ledamoten.
Replikrätten är i dessa fall begränsad till två repliker om vardera högst en
minut per ledamot och anförande.
47 § Den ledamot vars anförande föranleder replik har rätt att direkt efter
varje sådan replik få ordet för egen replik om högst en minut.
48 § Ordföranden bestämmer i vilken ordning de ska få ordet som har rätt att
delta i en överläggning enligt 38–40 §§.
Ordföranden bestämmer också, när de som kallats enligt 41 § för att lämna
upplysningar ska få yttra sig och när sekreteraren ska få göra det.
20
Yrkanden
49 § När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende för avslutad,
går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt.
Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller återtas, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt.
50 § Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt.
Deltagande i beslut
51 § En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla
detta till ordföranden, innan ordföranden lägger fram förslag till beslut.
En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet,
om fullmäktige fattar det med acklamation.
Omröstningar
52 § När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöter
som har utsetts att justera protokollet.
53 § Omröstningspropositionen ska ha godkänts av fullmäktige, innan en
omröstning genomförs.
Om någon ledamot begär det, ska omröstningspropositionen avfattas skriftligen och vara tillgänglig för ledamöterna.
54 § Anteckningslistorna från öppna omröstningar och valsedlarna som har
lämnats vid slutna omröstningar ska förvaras på ett betryggande sätt, tills
besluten har vunnit laga kraft.
Öppen omröstning
55 § Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter
upprop. Uppropet sker enligt den uppropslista som avses i 29 §.
Ordföranden avger alltid sin röst sist.
56 § Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett
klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget.
57 § Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny
omröstning genomföras omedelbart.
Sluten omröstning
58 § Om en omröstning begärs, när fullmäktige förrättar ett val eller behandlar ett ärende som rör anställning av personal, tillämpas bestämmelserna i 55
§ på motsvarande sätt.
59 § Valsedlar ska alltid finnas tillgängliga under sammanträdena i tillräckligt antal.
60 § En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många
namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten.
61 § En valsedel är ogiltig:
 Om den upptar namnet på någon som inte är valbar.
 Om den upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas.
 Om den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses.
21
 Om den i övrigt inte uppfyller det som har föreskrivits om valsedel i
60 §.
Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag.
Reservation
62 § Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska
lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen
av protokollet.
Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet
som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske
och senast under den sammanträdesdag då beslutet fattades.
Ordningen vid sammanträdena
63 § Ordföranden vakar över ordningen vid sammanträdena. Om någon uppträder störande och efter tillsägelse inte rättar sig, får ordföranden visa ut
vederbörande.
Om sådan oordning uppstår att ordföranden inte kan avstyra den, får ordföranden upplösa sammanträdet.
Ordföranden får besluta om säkerhetskontroll enligt SFS 2010:294.
Motioner
64 § En motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller
flera ledamöter.
Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion.
65 § En motion väcks genom att den ges in till sekretariatet eller lämnas vid
ett sammanträde med fullmäktige.
66 § En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde.
67 § Landstingsstyrelsen ska vid varje sammanträde redovisa de motioner
som inte har beretts färdigt.
Interpellationer
68 § En interpellation ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en
ledamot.
Den ska ges in till sekretariatet senast sjätte vardagen före det sammanträde
vid vilket ledamoten avser att ställa den, dag före helgdag ej räknad.
69 § En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om
ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet.
70 § En interpellation får, förutom till ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning, också ställas till vice ordföranden i nämnden och till övriga ledamöter i nämnden som har politiskt ansvar för specifika områden.
Om en interpellation avser förhållanden i ett sådant företag som avses i
3 kap 17 eller 18 §§ kommunallagen, får den till vilken interpellationen har
ställts överlämna till en ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen.
Den som besvarar interpellationen ska ha valts av fullmäktige till uppdraget i
företagets styrelse.
22
71 § En interpellation bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har
ställts och lämnats in inom föreskriven tid enligt § 68, andra stycket.
72 § Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt och tillhandahållas ledamöterna, innan det tas upp på ett sammanträde.
Den ledamot som har ställt interpellationen ska få del av svaret dagen före
den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas.
73 § En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då
svaret på interpellationen behandlas bara om ersättaren tjänstgör som ledamot också vid det tillfället.
Frågor
74 § En fråga ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot.
Den ska ges in till sekretariatet senast kl 15.00 dagen före det sammanträde
vid vilket ledamoten avser att ställa den.
75 § Vad som sägs i 69–71 §§, 72 § första stycket samt 73 § tillämpas också
på fråga.
Den som ställt frågan bör få svaret senast på morgonen den sammanträdesdag då svaret ska lämnas.
När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och den som svarar
delta i överläggningen.
Beredning av ärendena
76 § Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör landstingsstyrelsen hur
de ärenden som fullmäktige ska behandla ska beredas.
Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning
77 § Presidiet bereder frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning.
Justering av protokollet
78 § Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter.
Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de
delar av förhandlingarna som ordföranden har lett.
79 Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart.
Paragrafen bör redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den.
80 § Om fullmäktige beslutar att under ett sammanträde justera protokollet
från ett föregående sammanträde, bestämmer fullmäktige för varje sådant
tillfälle hur justeringen ska gå till.
Expediering
81 § Sekreteraren ansvarar för att utdrag ur protokollet tillställs de nämnder,
andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet.
Fullständiga protokoll ska tillställas fullmäktiges, styrelsens och patientnämndens ledamöter och ersättare, fullmäktigeberedningarnas ledamöter
samt landstingets revisorer.
23
Sekreterare
82 § Ordföranden utser, efter samråd med vice ordförandena och landstingsstyrelsens presidium, sekreterare i fullmäktige.
Vid hinder för sekreteraren utser fullmäktiges ordförande vikarie för sekreteraren.
83 § Sekreteraren för fullmäktiges protokoll och biträder ordföranden.
Sekreteraren fullgör i övrigt de uppgifter som framgår av arbetsordningen
och som fullmäktige eller ordföranden bestämmer.
Fullmäktigeberedningar
84 § De år då val av landstingsfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer
fullmäktige för den löpande mandatperioden:
 Ett valutskott.
 Sex övriga ordinarie fullmäktigeberedningar (programberedningen,
regionala beredningen samt hälso- och sjukvårdsberedningarna Nord,
Öst, Mitt och Syd).
Fullmäktige kan för speciella ändamål även tillsätta en eller flera särskilda
beredningar.
Valet av valutskott förrättas på det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige.
Valet av fullmäktigeberedningar förrättas senast på ett sammanträde som
hålls före utgången av december.
Valutskottet
85 § Valutskottet har 7 ledamöter (en från varje parti i fullmäktige) och lika
många ersättare.
Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och
en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter.
86 § Valutskottet ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige
ska behandla (med undantag av valen av fullmäktiges presidium).
Fullmäktige kan dock besluta att förrätta ett visst val utan föregående beredning.
87 § I fråga om sammanträden, beslutsförfarande, jäv, beslutsförhet, protokoll och justering av protokoll tillämpas på valutskottet det som föreskrivs
om nämnder i kommunallagen.
88 § Valutskottets ordförande utser, efter samråd med landstingsdirektören,
sekreterare åt utskottet.
Övriga ordinarie fullmäktigeberedningar
Programberedningen
89 § Programberedningen har 11 ledamöter.
Bland ledamöterna väljer fullmäktige en ordförande för den tid denne har
valts att vara ledamot.
90 § Fullmäktige fastställer årligen uppdrag för programberedningen.
91 § Programberedningens uppgift, som omfattar hela länet, är att utifrån ett
patient- och närståendeperspektiv på verksamhetens innehåll:
 Öka kunskapen om patienters och närståendes behov
24
 Verka för bättre förståelse och ökad samverkan mellan verksamhetsansvariga och förtroendevalda.
 Lämna rapporter om genomförd verksamhet.
 I sin verksamhetsrapport för året lämna underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen.
Programberedningen har ett särskilt ansvar för att i sitt arbete bevaka och
belysa aktuella etik- och prioriteringsfrågor inom det aktuella uppdraget.
92 § I fråga om sammanträden, beslutsförfarande, jäv, beslutsförhet, protokoll och justering av protokoll tillämpas på programberedningen det som
föreskrivs om nämnder i kommunallagen.
93 § Programberedningen får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt ansvarsområde.
94 § Programberedningen får från landstingets nämnder och landstingsdirektören begära in de upplysningar och yttranden den behöver för att fullgöra
sina uppgifter.
Regionala beredningen
95 § Regionala beredningen har 13 ledamöter.
Bland ledamöterna väljer fullmäktige en ordförande för den tid denne har
valts att vara ledamot.
96 § Fullmäktige fastställer årligen uppdrag för regionala beredningen.
97 § Regionala beredningens uppgift, som omfattar hela länet, är att inom
det regionala utvecklingsområdet:
 Öka kunskapen om medborgarnas behov.
 Verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda.
 I sin verksamhetsrapport för året lämna underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen.
98 § I fråga om sammanträden, beslutsförfarande, jäv, beslutsförhet, protokoll och justering av protokoll tillämpas på regionala beredningen det som
föreskrivs om nämnder i kommunallagen.
99 § Regionala beredningen får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt ansvarsområde.
100 § Regionala beredningen får från landstingets nämnder och landstingsdirektören begära in de upplysningar och yttranden den behöver för att fullgöra
sina uppgifter.
Hälso- och sjukvårdsberedningarna
101 § Hälso- och sjukvårdsberedning Nord har 13 ledamöter.
Hälso- och sjukvårdsberedning Öst har 13 ledamöter.
Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt har 17 ledamöter.
Hälso- och sjukvårdsberedning Syd har 15 ledamöter.
Bland ledamöterna i respektive beredning väljer fullmäktige en ordförande
för den tid denne har valts att vara ledamot.
102 § Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppgifter omfattar följande geografiska områden:
 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord: Kiruna, Pajala, Gällivare och Jokkmokks kommuner.
25
 Hälso- och sjukvårdsberedning Öst: Övertorneå, Haparanda, Överkalix
och Kalix kommuner.
 Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt: Bodens och Luleå kommuner.
 Hälso- och sjukvårdsberedning Syd: Arjeplogs, Arvidsjaurs, Piteå och
Älvsbyns kommuner.
103 § Fullmäktige fastställer årligen uppdrag för hälso- och sjukvårdsberedningarna.
104 § Hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppgift är att inom sina geografiska områden och utifrån ett medborgarperspektiv på utbudet av hälso- och
sjukvård:
 Öka kunskapen om medborgarnas behov, tillgång till och konsumtion av
vård i respektive geografiska område.
 Verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda.
 I sina verksamhetsrapporter för året lämna underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen.
Hälso- och sjukvårdsberedningarna ska i sitt arbete söka samverkan med
länets kommuner.
105 § I fråga om sammanträden, beslutsförfarande, jäv, beslutsförhet, protokoll och justering av protokoll tillämpas på hälso- och sjukvårdsberedningarna det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen.
106 § Hälso- och sjukvårdsberedningarna får väcka ärenden i fullmäktige
inom sitt ansvarsområde.
107 § Hälso- och sjukvårdsberedningarna får från landstingets nämnder och
landstingsdirektören begära in de upplysningar och yttranden den behöver
för att fullgöra sina uppgifter.
Reglemente för revisorerna
Revisorernas organisation
1 § Landstinget har 8 revisorer (samtliga partier i fullmäktige ska ha minst
en revisor).
2 § Fullmäktige ska, för den tid som fullmäktige bestämmer, välja en ordförande och en vice ordförande.
Revisorernas uppgifter
3 § För revisorerna gäller bestämmelserna i kommunallagen, bestämmelser
som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning, utfärdade ägardirektiv
för kommunala företag samt detta reglemente.
4 § Revisionsarbetet ska bedrivas med utgångspunkt i vad som anges i senaste version av skriften ”God revisionssed i kommunal verksamhet”.
Budget
5 § För revisorernas budget utser fullmäktige en särskild oberoende beredning.
26
Sakkunniga
6 § Revisorerna anlitar enligt 9 kap 8 § kommunallagen själva sakkunniga
till sin granskning i den omfattning som behövs.
Bestämmelserna i 9 kap 12 § kommunallagen om revisorernas rätt till upplysningar gäller också de sakkunniga som biträder revisorerna.
Revisorernas sammanträden
7 § Ordföranden kallar revisorerna till överläggningar i granskningsarbetet
och till sammanträden i ärenden om sin förvaltning och om jäv. Ordföranden
får kalla även sakkunniga och andra experter samt förtroendevalda i fullmäktigeberedningar och nämnder.
8 § Minnesanteckningar ska föras vid revisorernas överläggningar i granskningsarbetet.
En skrivelse i revisorernas namn i granskningsarbetet fordrar att alla revisorer är ense om skrivelsens innehåll. Skrivelsen ska undertecknas av ordföranden och av ytterligare en person som revisorerna utser.
9 § Av 9 kap 15 § kommunallagen följer att de beslut som revisorerna fattar
om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll.
Protokollet justeras av ordföranden och en annan revisor. Revisorerna kan
besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska
redovisas skriftligt innan revisorerna justerar den.
Arkiv
10 § För vården av revisorernas arkiv gäller bestämmelserna i arkivlagen och
i av fullmäktige fastställt arkivreglemente.
Utlåtande om delårsrapport
11 § Revisorernas utlåtande om delårsrapporten ska lämnas till fullmäktige
senast två veckor efter det att styrelsen tagit ställning till delårsrapporten.
Revisionsberättelse
12 § Revisionsberättelsen ska lämnas till fullmäktige senast två veckor efter
det att styrelsen överlämnat årsredovisningen till fullmäktige och revisorerna.
Reglemente för patientnämnden
Utöver vad som föreskrivs om patientnämnd i lag eller annan författning
gäller bestämmelserna i detta reglemente.
Verksamhetsområde
1 § Patientnämnden, som organisatoriskt är placerad under fullmäktige, har
till uppgift att stödja och hjälpa patienter inom:
 Den hälso- och sjukvård som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen av
landstinget, enligt avtal med landstinget eller vårdgivare verksamma enligt nationella taxan.
 Den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen som bedrivs av
kommuner eller enligt avtal med kommuner och den allmänna omvårdnad enligt socialtjänstlagen som ges i samband med sådan hälso- och
sjukvård.
27
 Den tandvård enligt tandvårdslagen som bedrivs eller helt eller delvis
finansieras av landstinget.
Patientnämnden ska utse stödpersoner för de patienter som tvångsvårdas
enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk vård eller
isoleras enligt smittskyddslagen om patienten så begär.
2 § Nämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda
patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälsooch sjukvården genom att:
 Hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta tillvara
sina intressen i hälso- och sjukvården.
 Främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal.
 Hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet.
 Rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till
vårdgivare och vårdenheter.
Nämnden ska göra Inspektionen för vård och omsorg uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn.
Nämnden ska senast sista februari varje år till Inspektionen för vård och
omsorg lämna en redogörelse över nämndens verksamhet under föregående
år.
Nämnden ska informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och
andra berörda om sin verksamhet.
I övrigt ska nämnden fullgöra vad som enligt landstingsfullmäktiges beslut
eller författning ankommer på nämnden.
För att fullgöra sina uppgifter har nämnden rätt att från landstingets organ
och anställda infordra de uppgifter samt få de upplysningar och det biträde
nämnden behöver.
Arbetsformer
3 § Nämnden har 7 ledamöter och 7 ersättare.
Ledamöterna och ersättarna i nämnden väljs för fyra år, räknat från och med
den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet.
Presidium
4 § Ordförande och vice ordförande utses av landstingsfullmäktige.
Om både ordförande och vice ordförande är förhindrade att delta i hela eller
delar av ett sammanträde, utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt.
Sekreterare
5 § Sekreterare utses av ordföranden, det bör ske efter samråd med landstingsdirektören.
Sammanträden
6 § Tid och plats för sammanträdena ska fastställas i en årlig plan. Ordföranden får ändra tidpunkten för eller inställa sammanträde.
Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av ledamöterna begär
det, eller ordföranden anser att det behövs.
28
Kallelse och sammanträdeshandlingar
7 § Skriftlig kallelse ska skickas ut till ledamöterna, och för kännedom till
ersättarna, senast tio dagar före sammanträde.
Preliminär föredragningslista och därtill hörande handlingar ska snarast möjligt därefter skickas ut till ledamöter och ersättare. Slutlig föredragningslista
fastställs vid sammanträdets början.
Ersättarnas tjänstgöring
8 § Ledamot som inte kan delta i sammanträde ska snarast underrätta sekreteraren, som inkallar den ersättare som står närmast i tur att tjänstgöra.
En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att
tjänstgöra även om ersättare har trätt in i ledamotens ställe.
En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av
jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts.
En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde
på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har
påverkat styrkebalansen mellan partierna.
Ersättare som är närvarande vid sammanträde utan att tjänstgöra har rätt att
delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet.
Tillkallande av utomstående
9 § Beslut att kalla utomstående till sammanträde fattas mellan sammanträdena av ordföranden.
Föredragning
10 § Ordföranden beslutar om formerna för föredragning av ärenden vid
sammanträden.
Protokoll
11 § För varje sammanträde utses en ledamot till att jämte ordföranden justera protokollet. Har flera ordförande fungerat vid sammanträdet justerar
varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett.
Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera reservationen ska det göras skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före
protokollsjusteringen.
Utdrag ur protokollet ska tillställas dem som är berörda av besluten.
Fullständiga protokoll ska tillställas patientnämndens ledamöter och ersättare
samt landstingets revisorer och styrelsen.
Delgivning
12 § Delgivning sker med ordföranden, sekreteraren eller den som i övrigt
enligt särskilt beslut av nämnden är behörig att motta delgivning.
Arkivvård
13 § För arkivvården gäller av landstingsfullmäktige fastställt arkivreglemente.
Reglemente för landstingsstyrelsen
Utöver vad som föreskrivs om landstingsstyrelse i lag eller förordning gäller
bestämmelserna i detta reglemente.
29
Verksamhetsområde
1 § Landstingsstyrelsen är landstingets ledande politiska förvaltningsorgan.
Landstingsstyrelsen har ansvar för hela landstingets utveckling och ekonomiska ställning.
Landstingsstyrelsen är också ansvarig för de verksamheter som inte uttryckligen åligger annan nämnd enligt särskilt reglemente.
Styrelsen är tillika hälso- och sjukvårdsnämnd, tandvårdsnämnd, utbildningsnämnd, nämnd för landstingets verksamhet enligt lagen om stöd och
service för vissa funktionshindrade (LSS) samt krisledningsnämnd.
Styrelsen har också ansvar för kulturfrågor och försörjningsfrågor.
Dessutom är styrelsen landstingets arbetsgivarorgan och därigenom också
personal-, löne- och pensionsmyndighet, arkivmyndighet samt personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (PUL).
2 § Styrelsen ska ha hand om landstingets medelsförvaltning och därvid följa
av fullmäktige meddelade föreskrifter härför.
Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften
ingår också att bevaka att landstingets inkomster inflyter och att betalningar
görs i tid samt vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar.
Styrelsen har också hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift
ingår bland annat att:
 Underhålla och förvalta landstingets fasta och lösa egendom.
 Tillse att landstingets behov av försäkringsskydd är tillgodosett.
 Handha egen donationsförvaltning samt efter samtycke från annan nämnd
placera sådana medel som ingår i donation som förvaltas av den nämnden.
Styrelsen svarar inför fullmäktige för att landstinget har en god ekonomisk
hushållning.
3 § Styrelsen ansvarar för att verksamheterna bedrivs enligt de mål och ramar som fullmäktige har fastställt samt de lagar och förordningar som gäller
för dem.
I detta ligger att styrelsen ska:
 Ansvara för övergripande styrning av landstingets samlade verksamheter.
 Styrelsen ska leda, utveckla och samordna förvaltningen av landstingets
angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet.
 Tillse att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga verksamheter om
hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under
budgetåret.
 Genom samråd och samarbete med andra samhällsorgan, näringsliv och
organisationer verka för en positiv länsutveckling och därvid svara för
landstingets åtaganden inom det regionalpolitiska området.
 Svara för landstingets övergripande informationsverksamhet
 Styrelsen ska ha ägaransvar för och uppsikt över landstingets bolag. Däri
innefattas att bevaka landstingets rätt vid bolagsstämmor i företag som
landstinget helt eller delvis äger samt landstingets intressen i stiftelser
och föreningar.
30
 Besluta om köp och försäljning av fastigheter och bostadsrätter samt om
övertagande av betalningsansvaret för intecknad skuld vid sådant förvärv
eller byte.
 Ansvara för landstingsövergripande förhandlingar med rätt att för landstingets räkning genom kollektivavtal eller på annat sätt reglera frågor om
förhållandet mellan landstinget som arbetsgivare och dess anställda. Häri
innefattas rätt att lämna uppdrag som avses i den kommunala delegationslagen och att besluta om stridsåtgärder.
 Avgöra frågor om tolkning och tillämpning av bestämmelser om anställningsvillkor med mera samt utfärda föreskrifter och anvisningar i sådana
frågor.
 I övrigt fullgöra arbetsgivarens skyldigheter eller utöva dennes rättigheter
i de frågor som inte överlåts åt annan nämnd att besluta om.
 Styrelsen får också lämna sådana uppdrag som avses i 6 kap. 3 § lag om
vissa kommunala befogenheter (2009:47). Ett uppdrag får dock inte omfatta att sluta sådana avtal som avses i 32 § andra stycket, lagen om medbestämmande i arbetslivet (1976:580).
 Ansvara för tolkning och tillämpning av reglerna för ersättning till förtroendevalda samt pensionsreglementet för förtroendevalda.
 Företräda landstinget inför domstol.
 Fullgöra de uppgifter som ankommer på styrelsen enligt arkivlagen
(1990:782) och enligt de bestämmelser fullmäktige utfärdar.
 Styrelsen ska göra de framställningar hos fullmäktige, övriga nämnder
och landstingets företag, statliga och kommunala myndigheter samt organisationer som behövs.
 I övrigt fullgöra vad som enligt särskilda beslut av fullmäktige hänskjuts
till styrelsen.
4 § Följande ärenden ska dock alltid hänskjutas till fullmäktige:
 Ärenden som enligt lag eller annan författning ska avgöras av fullmäktige.
 Köp och försäljning av fastigheter och bostadsrätter i de fall värdet per
objekt överstiger 4 miljoner kr eller där köpet/försäljningen är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.
 Yttranden som innehåller viktigare principiella ställningstaganden och
där tidsskäl inte omöjliggör att yttrandena behandlas av fullmäktige.
 Ärenden i övrigt som är av principiell beskaffenhet eller annars av större
vikt.
Krisledningsnämnd
5 § Styrelsen är krisledningsnämnd vid extraordinära händelser i fredstid och
ska också ansvara för erforderlig planering vid extraordinära händelser.
Styrelsen ska svara för att ta fram ett förslag till plan för hur landstinget ska
hantera extraordinära händelser.
Styrelsen har också det övergripande ansvaret för landstingets övriga beredskaps- och katastrofplanering.
För krisledningsnämnden gäller följande:
 Ordföranden i krisledningsnämnden, eller vid dennes frånvaro vice ordföranden, bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska
31






träda i funktion. Krisledningsnämnden ska dessutom sammankallas på
begäran av enskild ledamot och nämnden kan då besluta att träda i funktion.
Ordföranden i krisledningsnämnden, eller vid dennes frånvaro vice ordföranden, får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande
att nämnden inte hinner sammanträda.
Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden.
Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av
landstingsstyrelsens uppdrag i den utsträckning som är nödvändig med
hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning.
När förhållandena medger det ska krisledningsnämnden besluta att de
uppgifter som nämnden har övertagit från landstingsstyrelsen ska återgå
till styrelsen.
Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde.
Styrelsen får på begäran bistå kommuner och andra landsting som drabbats av en extraordinär händelse. Om bistånd har lämnats har landstinget
rätt till skälig ersättning av den som mottagit biståndet.
Styrelsen får under en extraordinär händelse lämna begränsat ekonomiskt
bistånd till en enskild som drabbats av händelsen.
Bestämmelser om landstingets möjlighet att bistå en kommun eller ett
annat landsting med hälso- och sjukvårdsresurser vid extraordinära händelser finns i hälso- och sjukvårdslagen.
Särskilda nämndsuppgifter
6 § Styrelsen är hälso- och sjukvårdsnämnd och ska utöva ledning av landstingets hälso-och sjukvård i enlighet med 10 § hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763).
Styrelsen är tandvårdsnämnd och ska utöva ledningen av folktandvården i
enlighet med 11 § tandvårdslagen (1985:125).
Styrelsen är nämnd för landstingets verksamhet enligt lagen (1993:387) om
stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och ska utöva ledningen
av landstingets samlade insatser enligt 22 § LSS.
Styrelsen ska i dessa egenskaper ansvara för att all hälso- och sjukvård, tandvård och insatser enligt LSS i landstinget styrs, samordnas och utvecklas på
ett sådant sätt att de samlade resurserna anpassas till befolkningens behov
och bidrar till förbättring av hälsotillståndet.
Styrelsen är utbildningsnämnd och ska ansvara för landstingets offentliga
skolväsende enligt skollagen (2010:800) och till denna hörande författningar.
7 § Det åligger nämnden särskilt att:
 Planera hälso- och sjukvården samt tandvården.
 Utveckla landstingets insatser för förbättrad folkhälsa inom ramen för
fullmäktiges beslut.
 Ansvara för patientvalssystem inom sjukvården samt andra ersättningssystem.
32
Arbetsformer
Sammansättning
8 § Styrelsen består av 15 ledamöter och 15 ersättare.
Presidium
9 § Ordförande och vice ordförande utses av landstingsfullmäktige.
Om både ordförande och vice ordförande är förhindrade att delta i hela eller
delar av ett sammanträde, utser styrelsen en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt.
Sekreterare
10 § Sekreterare utses av ordföranden, efter samråd med landstingsdirektören.
Landstingsdirektör
11 § Landstingsdirektören har den ledande ställningen bland landstingets
personal och har det yttersta ledningsansvaret inför styrelsen.
Sammanträden
12 § Tid och plats för sammanträdena ska fastställas i en årlig plan. Ordföranden får ändra tidpunkten för eller inställa sammanträde.
Sammanträde ska också hållas om minst en tredjedel av ledamöterna begär
det, eller ordföranden anser att det behövs.
Styrelsen får besluta att dess sammanträden ska vara offentliga inom den
ram som kommunallagen medger.
Kallelse och sammanträdeshandlingar
13 § Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena.
Skriftlig kallelse ska skickas ut till ledamöterna, och för kännedom till ersättarna, senast tio dagar före sammanträde.
Om särskilda skäl föreligger får kallelse ske på annat sätt och med annan
tidsfrist.
Preliminär föredragningslista och därtill hörande handlingar ska snarast möjligt därefter skickas ut till ledamöter och ersättare. Slutlig föredragningslista
fastställs vid sammanträdets början.
När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde
ska den som varit ledamot i styrelsen längst tid göra detta.
Ersättarnas tjänstgöring
14 § Ledamot som inte kan delta i sammanträde ska snarast underrätta sekreteraren, som inkallar den ersättare som står närmast i tur att tjänstgöra.
Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av
fullmäktige mellan dem bestämda ordningen.
En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att
tjänstgöra även om ersättare har trätt in i ledamotens ställe.
En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av
jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts.
En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde
på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har
påverkat styrkebalansen mellan partierna.
33
Ersättare som är närvarande vid sammanträde utan att tjänstgöra har rätt att
delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet.
Tillkallande av utomstående
15 § Beslut att kalla utomstående till sammanträde fattas mellan sammanträdena av ordföranden.
Föredragning
16 § Ordföranden beslutar om formerna för föredragning av ärenden vid
sammanträden.
Protokoll
17 § För varje sammanträde utses en ledamot till att jämte ordföranden justera protokollet. Har flera ordförande fungerat vid sammanträdet justerar
varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett.
Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera reservationen ska det göras skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före
protokollsjusteringen.
Utdrag ur protokollet ska tillställas dem som är berörda av besluten.
Fullständiga protokoll ska tillställas styrelsens, fullmäktiges och patientnämndens ledamöter och ersättare, fullmäktigeberedningarnas ledamöter
samt landstingets revisorer.
Delgivning
18 § Delgivning sker med ordföranden, sekreteraren eller den som i övrigt
enligt särskilt beslut av styrelsen är behörig att motta delgivning.
Arkivvård
19 § För arkivvården gäller av landstingsfullmäktige fastställt arkivreglemente.
Ersättning till stödpersoner
Patientnämnden ska utse stödpersoner för de patienter som tvångsvårdas
enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk vård eller
isoleras enligt smittskyddslagen om patienten så begär.
Stödpersonerna får ersättning för sitt arbete per patient och vecka motsvarande 0,78 procent av gällande basarvode för förtroendevalda samt omkostnadsersättning med 65 kr per påbörjad vecka. Omkostnadsersättningen är
skattepliktig.
Reseersättning betalas enligt de regler som gäller för anställda i landstinget.
Inkallande av ersättare
Vid förhinder för ordinarie ledamot i landstingsstyrelsen och patientnämnden samt övriga organ som landstinget utser ledamöter i, inkallas:
1 I första hand den personliga ersättaren om sådan utsetts (ledamot och
personlig ersättare har samma ordningsnummer i valförteckningen).
2 I andra hand ännu ej inkallad ersättare från samma parti, i den ordning
partiets ersättare står upptagna i valförteckningen.
34
3 I tredje hand ännu ej inkallad ersättare från samma kartell, (s+v+mp)
respektive (ns+m+c+fp), i den ordning kartellens ersättare står upptagna i
valförteckningen.
4 I fjärde hand ännu ej inkallad ersättare, i den ordning ersättarna står upptagna i valförteckningen.
Inkallande av ej tjänstgörande ersättare
1 En ersättare per fyra påbörjade fullmäktigemandat kallas till fullmäktiges
sammanträden.
2 Från Socialdemokraterna kallas nio ersättare, från Norrbottens Sjukvårdsparti fyra, från Moderata Samlingspartiet tre, från Vänsterpartiet två,
från Centerpartiet en, från Folkpartiet liberalerna en och Miljöpartiet de
gröna en.
3 Partierna ansvarar för fördelning av platserna.
Ersättning till förtroendevalda
Tillämpningsområde
1 § Där inte annat anges gäller reglerna för ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige, ledamöter i fullmäktigeberedningar, ledamöter och ersättare i landstingsstyrelsen och patientnämnden samt revisorer i landstinget.
De ersättningar som omfattas av reglerna är:
 Årsarvode (2–5 §).
 Sammanträdesarvode (6–7 §).
 Särskilt ordförandearvode (8 §).
 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst med mera (9 §).
 Ledighet vid sjukdom (10 §).
 Rese- och traktamentsersättning (11 §).
Årsarvodets konstruktion
2 § Årsarvode anges antingen som fast krontal eller som procentandel av
12 gånger basarvodet (55 054 kr) i 2013 års lönenivå.
Vem får årsarvode och hur mycket
3 § Årsarvode betalas till ordförande med flera enligt följande:
Heltidsuppdrag
Ordförande i landstingsstyrelsen (landstingsråd)
Vice ordförande i landstingsstyrelsen (landstingsråd)
En ledamot i landstingsstyrelsen (jämställdhetsråd)1)
En ledamot i landstingsstyrelsen (folkhälsoråd)1)
1) Utses av landstingsstyrelsen
Deltidsuppdrag
Ordförande i fullmäktige
Förste vice ordförande i fullmäktige
Andre vice ordförande i fullmäktige
Ordförande i programberedningen, regionala beredningen samt
hälso- och sjukvårdsberedningarna
35
Årsarvode
135 % av basarvodet
125 % av basarvodet
110 % av basarvodet
110 % av basarvodet
Årsarvode
55 054 kr
27 527 kr
27 527 kr
83 000 kr
Deltidsuppdrag
Annan ledamot i landstingsstyrelsen än landstingsråd, jämställdhetsråd, folkhälsoråd och oppositionsråd
Ordförande i patientnämnden
Ordförande bland revisorerna
Övriga revisorer
Årsarvode
15 000 kr
15 000 kr
25 000 kr
12 500 kr
Oppositionsråd
Årsarvode betalas till en ledamot eller ersättare i landstingsstyrelsen enligt
följande:
Parti
Norrbottens Sjukvårdsparti
Moderata Samlingspartiet
Centerpartiet
Folkpartiet liberalerna
Årsarvode
100 % av basarvodet
92 % av basarvodet
67 % av basarvodet
62 % av basarvodet
Sådan ledamot benämns oppositionsråd, och utses av respektive parti.
Övrigt
3 a § Årsarvoderade förtroendevalda förutsätts delta i sammanträden, utbildningar och andra aktiviteter inom respektive organ.
Uppräkning av årsarvode
4 § Basarvodet uppräknas per kalenderår med en procentsats som motsvarar
den för respektive år genomsnittliga löneökningen för landstingets anställda.
Maximalt årsarvode
5 § Sammanlagt årsarvode från landstinget för annan förtroendevald än
landstingsråd får inte överstiga 100 procent av basarvodet.
Vem får sammanträdesarvode
6 § Sammanträdesarvode betalas till:
 Fullmäktigeledamot vid sammanträde eller förrättning med fullmäktige.
Dessutom betalas inläsningsarvode för sammanträde med 100 kr för varje
dag sammanträdet pågår.
 Ledamot i programberedningen, regionala beredningen samt hälso- och
sjukvårdsberedningarna efter redovisad aktivitet för högst 15 dagar per
år.
 Ledamot i valutskottet vid sammanträde eller förrättning med utskottet.
 Ej tjänstgörande ersättare som kallats och inställt sig till fullmäktiges
sammanträde.
 Deltagare i sammanträde med partigrupp.
Partierna disponerar följande totalantal sammanträdesdagar (antal deltagare gånger antal sammanträdesdagar) per mandatperiod:
Socialdemokraterna
Norrbottens Sjukvårdsparti
Vänsterpartiet
Moderata Samlingspartiet
Centerpartiet
Folkpartiet liberalerna
Miljöpartiet de gröna
1 320
520
240
360
160
120
120
36
Partigruppssammanträde kan hållas på valfri ort i länet. Ett sammanträde
per år kan dock förläggas utanför länet till valfri ort i norra sjukvårdsregionen.
 Nämndsledamot vid sammanträde eller förrättning med nämnden.
Med nämnd avses landstingsstyrelsen och patientnämnden.
Arvode enligt denna punkt betalas dock inte till landstingsråd, jämställdhetsråd, folkhälsoråd och oppositionsråd.
 Revisorer utsedda för granskning av landstingets verksamhet vid sammanträde eller förrättning med revisorerna.
 Ledamot och revisor som landstinget utser i annat organ vid sammanträde
eller förrättning med organet, förutsatt att landstinget ska svara för arvodet.
Sammanträdesarvode betalas dock inte om årsarvode för uppdraget betalas av landstinget.
Generellt för ovanstående punkter gäller att sammanträdesarvode inte betalas
till förtroendevald med årsarvode på 100 procent eller mer av basarvodet.
Pågår sammanträdet eller förrättningen mer än en dag, räknas varje dag som
ett sammanträde eller en förrättning.
Till ersättare som kallats och inställt sig till sammanträde eller förrättning
betalas arvode. Det gäller även om ordinarie ledamot är närvarande.
Till ersättare som underrättats om sammanträde eller förrättning men inte
kallats, betalas inte arvode.
Kostavdrag vid partigruppssammanträden
Vid partigruppssammanträden i Landstingshuset bekostar ledamöter och
ersättare all förtäring.
Vid partigruppssammanträden utanför Landstingshuset förmånsbeskattas
ledamöterna för förtäring vid endagsförrättning. Vid flerdagsförrättning
minskar traktamentsersättningen med 81 kr för resdag och 107 kronor för
heldag.
Sammanträdesarvodets storlek
7 § Sammanträdesarvodet är 750 kr per sammanträde/förrättning.
Den som samma dag deltar i flera sammanträden eller förrättningar får helt
sammanträdesarvode för första och halvt sammanträdesarvode för andra
sammanträdet eller förrättningen. Sammanträdesarvode för därpå följande
sammanträden eller förrättningar betalas inte.
Arvode betalas endast för sammanträde eller förrättning. För resdag före
eller efter sammanträde/förrättning betalas således inte arvode, utan endast
traktamente och resetillägg enligt de regler som anges i 11 §.
Särskilt ordförandearvode
8 § I de fall annan ledamot än årsarvoderad ordförande eller vice ordförande
fungerar som ordförande vid sammanträde med ett landstingsorgan betalas
särskilt ordförandearvode med 100 kr per sammanträde.
Ersättning för
förlorad arbetsförtjänst m m
9 § Ersättning för styrkt förlorad arbetsförtjänst betalas till:
37
 Ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige, landstingsstyrelsen och
patientnämnden samt landstingets revisorer vid sammanträde/förrättning
som berättigar till sammanträdesarvode.
 Ledamot i valutskottet vid sammanträde/förrättning som berättigar till
sammanträdesarvode.
 Ledamöter i programberedningen, regionala beredningen samt hälso- och
sjukvårdsberedningarna för högst 15 dagar per år för arbete/aktiviteter
inom ramen för beredningarnas uppdrag. Högst 5 av de 15 dagarna får
användas för partiarbete som är kopplat till beredningens uppdrag. För de
5 partidagarna ges endast ersättning för förlorad arbetsförtjänst, sammanträdesarvode samt resor inom länet.
 Ledamöter i landstingsstyrelsen för högst 10 dagar per år för arbete/aktiviteter inom ramen för styrelsens uppdrag utöver ordinarie sammanträdes- och förrättningsdagar.
 Av landstinget utsedda ledamöter och ersättare i samverkansorgan, förutsatt att landstinget svarar för sammanträdesarvodet.
Ersättning betalas dock ej till förtroendevald med årsarvode på 40 procent
eller mer av basarvodet.
I ersättningen ska inräknas förlorad semesterersättning om den förtroendevalde på grund av sammanträde eller förrättning går miste om semesterersättning hos sin arbetsgivare.
För förtroendevald som har, men ej kan redovisa, förlorad arbetsförtjänst,
exempelvis jordbrukare eller egen företagare, är ersättningen för hel dag
1/365 av den sjukpenninggrundande årsinkomst försäkringskassan beslutat
om. Samma regel gäller för förtroendevald som är arbetslös.
Förtroendevald som är skiftarbetare har rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst om sammanträdet eller förrättningen påverkar dennes möjligheter
att arbeta sitt skift före eller efter sammanträdet/förrättningen.
Barntillsynskostnader
Förtroendevald med barn har rätt till ersättning för kostnader för barntillsyn
som uppkommer när uppdraget fullgörs.
Rätten gäller tillsyn av barn som normalt vårdas i den förtroendevaldes familj och som under kalenderåret fyller högst 11 år. Om särskilda skäl finns
kan ersättning betalas även för tillsyn av barn som är äldre.
Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller
sammanboende och inte heller för den ordinarie tid som barnet vistas i den
kommunala barnomsorgen.
Rätten till ersättning gäller inte för förtroendevald med årsarvode på 40 procent eller mer av basarvodet.
Förtroendevald med funktionshinder
Förtroendevald med funktionshinder har rätt till ersättning för särskilda
kostnader som uppkommer när uppdraget fullgörs.
Rätten omfattar kostnader för resor, ledsagare, tolk, hjälp med inläsning av
handlingar och liknande.
Försäkringar
Vid fullgörande av uppdrag omfattas förtroendevald av följande försäkringar:
38




Ansvarsförsäkring.
Tjänstereseförsäkring.
Arbetsskadeförsäkring.
Grupplivförsäkring (gäller förtroendevald med årsarvode på 40 procent
eller mer av basarvodet).
Pension
Förtroendevald som ej omfattas av pensionsbestämmelserna PBF och som
har konstaterad pensionsförlust i den ordinarie anställningen på grund av
förtroendeuppdrag hos landstinget får ersättning för förlusten utbetald årligen.
Ledighet vid sjukdom
10 § För förtroendevald med basarvodesanknutet årsarvode som på grund av
sjukdom är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag gäller beräkningsgrunder och
förmåner som för anställda enligt allmänna bestämmelser (AB).
Under de 14 första dagarna vid sjukdom betalas ersättning motsvarande
sjuklön enligt lagen om sjuklön. Konstruktionen innebär att ersättning från
försäkringskassan inte ska begäras annat än från och med dag 15 i sjukperioden.
Rese- och traktamentsersättning
11 § Ersättning betalas enligt de regler som gäller för anställda i landstinget.
För årsarvoderade förtroendevalda som bor på ett avstånd om minst 10 mil
enkel väg från tjänstestället utbetalas reseersättning mellan bostaden och
tjänstestället för landstingsstyrelsens sammanträden och utbildningar och de
gruppledaröverläggningar som landstinget kallar till, samt övernattning i de
fall uppdraget kräver detta. Ersättningen ska tas upp till beskattning av den
förtroendevalde och arbetsgivaravgifter ska betalas av landstinget.
Tillämpningsföreskrifter
12 § Landstingsstyrelsen svarar för tolkning och tillämpning av ersättningsreglerna.
Om särskilda skäl föreligger kan styrelsen besluta om ersättning som ligger
utanför reglerna, dock inte i fråga om pension eller avgångsersättning; sådana ärenden prövas av fullmäktige.
Datorutrustning
m m till förtroendevalda
Landstingsråd, jämställdhetsråd, folkhälsoråd, oppositionsråd, ordförande i
programberedningen, regionala beredningen, hälso- och sjukvårdsberedningarna samt ordföranden bland revisorerna ska erbjudas dator, skrivare och
mobiltelefon enligt gällande landstingsstandard.
Kostnaderna belastar respektive verksamhet. För oppositionsrådens del belastas landstingsstyrelsen med de fasta kostnaderna, medan de rörliga kostnaderna belastar deras omkostnadsram.
Landstingsstyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, besluta att ytterligare
förtroendevalda ska omfattas av erbjudandet.
39
Partistöd m m
Partistödet består av ett grundstöd och ett mandatbundet stöd. Det mandatbundna stödet består i sin tur av ett allmänt partistöd, stöd till partiernas
ungdomsorganisationer och stöd för främjande av kvinnors deltagande i
politiskt arbete. Partistödet uppräknas årligen med förändringen i konsumentprisindex och utbetalas i början av varje år.
För 2014 är:
 Grundstödet 109 300 kr per parti.
 Det allmänna partistödet 119 800 kr per fullmäktigemandat.
 Stödet till partiernas ungdomsorganisationer 26 000 kr per fullmäktigemandat.
 Stödet för främjande av kvinnors deltagande i politiskt arbete
10 500 kr per fullmäktigemandat.
Vidare disponerar varje oppositionsråd en omkostnadsram på
145 000 kr för hela mandatperioden.
Avtackning av avgående
fullmäktigeledamöter
Fullmäktigeledamot som lämnar sitt uppdrag under mandatperioden eller vid
mandatperiodens utgång avtackas vid efterföljande mandatperiods första
sammanträde.
Den som varit fullmäktigeledamot i fyra mandatperioder eller fler får en
minnesgåva i form av en guldklocka eller annat av motsvarande värde (3 000
kr exklusive moms). Övriga får en enklare gåva till ett värde av 500 kr exklusive moms.
40
Planerings- och
uppföljningsprocess (LFU)
Planering
Den politiska styrningen med roller, balanserad styrning och styrdokument
beskrivs i fullmäktiges strategiska plan.
Process
Under våren: Landstingsråd och oppositionsråd har dialoger med fullmäktiges beredningar och verksamheten.
Senast i april: Fullmäktige fastställer styrelsens förslag till åtgärder med
anledning av beredningarnas rapporter.
Senast i juni: Styrelsen beslutar om förslag till strategisk plan.
Juni: Styrelsen beslutar om landstingsstyrelsens plan.
Juni: Fullmäktige fastställer strategisk plan (Valår: preliminärt i juni, definitivt i november).
September: Styrelsen beslutar om uppdrag till verksamheten.
Oktober (undantaget valår): Styrelsen beslutar om förslag till finansplan.
Oktober: Fullmäktige fastställer kommande års uppdrag för fullmäktiges
beredningar.
Senast i november: Fullmäktige fastställer finansplan.
November: Fullmäktiges beredningar och patientnämnden fastställer sina
verksamhetsplaner (Valår: december).
Senast i november: Beredningarna lämnar sina verksamhetsrapporter till
fullmäktige (Valår: oktober).
Senast i december: Landstingsdirektören fastställer divisionernas och stabsfunktionernas verksamhetsplaner.
Styrdokument
Krav på innehåll i styrdokumenten definieras i den strategiska planen.
Verksamhetsplaner
Patientnämnden och fullmäktiges beredningar
Verksamhetsplanerna ska innehålla:
1 Verksamhetsinriktning och handlingsplan för nästkommande år.
2 Budget för nämnden/beredningen.
Uppföljning och utvärdering
Uppföljning och utvärdering beskrivs i den strategiska planen.
Process
Senast i november: Beredningarna lämnar sina verksamhetsrapporter till
fullmäktige.
Februari: Patientnämnden fastställer sin verksamhetsrapport.
41
Mars: Styrelsen fastställer sin årsredovisning.
Senast 15 april: Fullmäktige tar ställning till årsredovisningen och frågan
om ansvarsfrihet.
Per april och augusti: Styrelsen upprättar delårsrapport.
Juni och oktober: Delårsrapporten redovisas för fullmäktige.
Senast i september: Styrelsen återkopplar till beredningarna.
Landstingsdirektören lämnar en rapport till varje sammanträde med styrelsen.
Styrelsen rapporterar löpande till fullmäktige.
Årsredovisning
Styrelsen ska följa upp landstingsstyrelsens plan och bedöma måluppfyllelse
för året i en årsredovisning.
Övriga beredningars verksamhetsrapporter
Rapporterna ska innehålla:
 Redovisning av medborgarnas behov inom det aktuella uppdraget.
 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ska redovisa gemensamma iakttagelser samt jämförelser som påvisar likheter/skillnader.
 Underlag inför styrelsens beredning av landstingsplanen.
 Ekonomiskt utfall i förhållande till budget.
Patientnämndens verksamhetsrapport
Rapporten ska utformas enligt Inspektionen för vård och omsorgs krav.
Verksamhetsuppföljning
Delårsrapport
Styrelsen ska följa upp landstingsstyrelsens plan och bedöma måluppfyllelse
för perioden i en delårsrapport.
42
Ekonomi m m (LFU)
Etiska regler för kontaktoch relationsfrämjande förmåner
Utgångspunkt
Endast de förmåner som är etiskt tillbörliga, d v s som allmänt uppfattas som
hederliga och förenliga med god affärssed, ska godtas. Avgörande vid bedömningen i det enskilda fallet är att förmånen ska framstå som till intet
förbindande och inte kunna riskera att försätta mottagaren i någon form av
tacksamhetsskuld.
Tillbörliga förmåner
Följande förmåner i kontakt- eller relationsfrämjande syfte är normalt enbart
attitydpåverkande och tillbörliga att acceptera:
 Arbetsmåltider av vardaglig karaktär.
 Uppvaktningar på jämna födelsedagar.
 Mindre varuprov.
 Prydnadsföremål som saknar nämnvärt marknadsvärde.
Icke tillbörliga förmåner
Följande typer av förmåner får inte förekomma:
 Penninggåvor, penninglån till ej marknadsmässiga villkor samt borgensåtaganden.
 Eftergifter av köpeskilling, fordran, amortering och ränta.
 Dolda förmåner, det vill säga av landstinget ej godkända eller irreguljära
rabatter.
 Sidoleveranser av varor och tjänster från landstingets leverantörer.
 Helt eller delvis betalda nöjesresor eller semestervistelser.
Intern kontroll
Syfte
Intern kontroll är en process som utformas för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå målen:
 Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet.
 Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten.
 Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer med mera.
Såväl den politiska ledningen som verksamhetsledningen samt övrig personal samverkar i syfte att nå målen.
En väl fungerande intern kontroll tjänar som skydd mot oberättigade misstankar för såväl förtroendevalda som personal.
43
Landstingsstyrelsen
Styrelsen har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god
intern kontroll. I detta ligger att utforma landstingsövergripande regler och
riktlinjer samt att se till att gemensam planering sker.
Attest- och utbetalningsregler
Syfte
Attest- och utbetalningsreglerna ska bidra till god intern kontroll. Med intern
kontroll menas alla de åtgärder som landstinget vidtar för att främja effektiviteten så att resurserna används på bästa sätt, trygga tillgångarna, säkerställa
en rättvisande redovisning samt se till att gällande bestämmelser och överenskommelser efterlevs.
Definition
Att attestera innebär att kontrollera och bekräfta att transaktionerna stämmer
med beslut eller planer och att behöriga personer utfört dessa handlingar.
Attest sker med en signatur av elektronisk typ eller namnteckning på bokföringsdokumentet eller liknande.
Attester
För varje transaktion ska sakattest, beslutsattest och behörighetsattest göras.
Behörighetsattest kan ske automatiskt med IT-stöd.
Utbetalningskontroll
Innan utbetalning sker ska kontroll göras av att betalning går till rätt mottagare och att likvida medel finns tillgängliga.
Attestuppdrag
Landstingsstyrelsen och patientnämnden utser besluts- och behörighetsattestanter samt ersättare för dessa.
Underrättelse om uppdrag
Förteckningar över attestanter ska upprättas och hållas aktuella. Sker attestkontroll manuellt ska förteckningarna innehålla signaturprov. Attestanterna
ska informeras om vad uppdraget innebär.
Begränsningar i attesträtten
Attest får inte utföras av den som själv är förknippad med transaktionen (till
exempel personliga utgifter) eller som står i beroendeförhållande till betalningsmottagaren. I sådana fall ska attest ske av närmast överordnad.
Ansvar
Attestanter är var för sig ansvariga för sina åtgärder.
Reglernas tillämpning
Landstingsstyrelsen fastställer tillämpningsanvisningar för attest- och utbetalningsreglerna för att säkerställa den interna kontrollen utifrån verksamhetens behov och förutsättningar.
44
Placering av likvida medel
Placering av landstingets likvida medel ska ske i enlighet med fastställd finanspolicy.
Upplåning
Upplåning ska ske i enlighet med fastställd finanspolicy.
Landstingsstyrelsen bemyndigas uppta långfristiga lån upp till 500 miljoner
kr under planeringsperioden.
En checkräkningskredit på upp till 450 miljoner kr kan finnas.
Landstingsstyrelsen ska vid behov omplacera tidigare lån eller omdisponera
befintlig låneskuld samt se till att nödvändiga kontrollrutiner finns.
Landstingsstyrelsen ska i samband med delårsrapporter och årsredovisning
lämna rapport om upptagna lån, långivare, löptid, ränta och amortering.
Borgen
Borgen ska ske i enlighet med fastställd finanspolicy.
Landstingsstyrelsen får besluta om borgen på maximalt 20 miljoner kr.
Resor utanför Norden
De resor som avses är sådana som företas inom ramen för förtroendeuppdrag
eller tjänst.
Beslut om resor utanför Norden för såväl förtroendevalda som anställda
fattas av landstingsstyrelsen och räknas som ren verkställighet.
Representation
Större representation
Med större representation avses representation vid konferenser, kongresser
och dylikt.
Dryck vid representation får endast inbegripa alkoholfria drycker, svag cider,
lättöl samt folköl.
Landstingsstyrelsen fastställer vilka som har rätt att besluta om representation och om vin eller starköl ska ingå.
Övrig extern representation
Med övrig extern representation avses representation i form av förtäring,
representationsgåva etcetera riktad till affärsförbindelser och liknande.
Representationen ska vara av skälig omfattning och ha ett klart samband
med den verksamhet som bedrivs, både i fråga om ändamålet med representationen och tidpunkten för den.
Dryck vid representation får endast inbegripa alkoholfria drycker, svag cider,
lättöl samt folköl.
Landstingsstyrelsen fastställer vilka som har rätt att besluta om representation och om vin eller starköl ska ingå.
45
Intern representation
Med intern representation avses representation i form av förtäring riktad till
personal vid till exempel informationsmöte och arbetslunch.
Intern representation ska tillämpas restriktivt. Dryck vid representation får
endast inbegripa alkoholfria drycker, svag cider, lättöl samt folköl.
Landstingsstyrelsen fastställer vilka som har rätt att besluta om representation och om vin eller starköl ska ingå vid personalfester.
Attestunderlag
Representation ska styrkas genom anteckning på nota eller liknande verifikat
som visar syfte, datum och namnen på de personer som deltagit och vilka de
företräder. Uppgifterna ska antecknas på ett varaktigt sätt.
Betalkort
Innehav
Personliga betalkort kan innehas av politiker och tjänstemän som i sitt uppdrag/arbete regelbundet har behov av denna typ av betalningsform. Detta för
att den enskilde inte ska behöva förskottera utgifter eller för att undvika ofta
förekommande förskottsuttag för förutsedda/beräknade utgifter som betalning av hotellrum, färdmedel, representation etc.
Leverantörsbundna betalkort kan innehas av tjänstemän.
Landstingsstyrelsen beslutar om vilka inom respektive verksamhet som får
inneha betalkort eller leverantörsbundna betalkort.
Användningsområde
Kortet är endast avsett för tjänstebruk och får inte användas för kontantuttag
eller privata utgifter.
Ansvar och förbindelse
Kortet är personligt och får endast användas av kortinnehavaren. Kortet är en
värdehandling och ska förvaras på betryggande sätt. Förlust av kort ska av
innehavaren omgående anmälas till kortföretaget.
Kopia av allmän handling
Enligt tryckfrihetsförordningen har den som önskar ta del av allmän handling även rätt att mot fastställd avgift få kopia eller avskrift av handlingen till
den del den får lämnas ut.
Följande avgifter, inklusive moms, gäller:
 Kopior upp till nio sidor av landstingets allmänna handlingar ska vara
avgiftsfria. För kopior av tio sidor är avgiften 50 kr och för varje sida
därutöver 2 kr. Detsamma gäller när en handling sänds via telefax.
 Avgiften för avskrift av allmän handling eller för utskrift av ljudbandsupptagning är 125 kr per påbörjad fjärdedels timme.
 Avgiften för kopia av videobandsupptagning är 600 kr per band.
 Avgiften för kopia av ljudbandsupptagning är 120 kr per band.
 Avgiften för kopia av ultraljudsbild samt film är 100 kr.
46
 Avgiften för CD-skiva med bilder från undersökning på röntgenavdelning
är 300 kr.
 Avgiften för patient som begär ett utdrag över vilka som har tagit del av
dennes patientjournal (loggutdrag) är 100 kr inklusive porto om det överstiger nio sidor. Vid färre antal sidor uttas ingen avgift
I vissa fall ska kopior lämnas ut utan avgift, även om det handlar om fler än
nio sidor. Det gäller till exempel journalkopior som tillställs Socialstyrelsen
inom ramen för dess tillsynsverksamhet, JO och JK, HSAN, andra vårdenheter där en patient vårdas när det behövs för vården på den andra enheten,
samt allmän försäkringskassa på dess begäran.
Enligt 26 § personuppgiftslagen har en enskild rätt att en gång per kalenderår
få ut registeruppgifter om sig själv utan kostnad oavsett antal sidor.
När avgift tas ut ska samtidigt ersättning tas ut för portokostnad om försändelsen väger mer än 20 gram samt för eventuell postförskottsavgift eller
annan särskild kostnad för att med post, bud eller liknande förmedling sända
den begärda handlingen eller kopian till mottagaren.
47
Arkivreglemente (LFU)
Landstingets arkiv är en del av vårt nationella kulturarv. Arkiven ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättsskipningen samt förvaltningen och forskningens behov.
För att uppnå detta krävs rationella och enhetliga arkivrutiner.
I anslutning till bestämmelserna i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) ska därför följande föreskrifter gälla.
1 § Reglementet ska tillämpas på landstingets myndigheter. Härmed avses:
 Landstingsfullmäktige och dess beredningar.
 Landstingets revisorer.
 Landstingsstyrelsen med underställda verksamheter (landstingsdirektören
med stab och sekretariat, läkemedelskommittén samt divisionerna med
divisionsstaber och lokala staber).
 Patientnämnden.
 Smittskyddsläkaren.
Reglementet ska dessutom gälla i sin helhet för bolag, föreningar och stiftelser som landstinget äger ensamt. I vilken grad reglementet ska gälla även för
delägda bolag och stiftelser får regleras i samråd med övriga ägare utifrån
bestämmelserna i 3 kap 18 § kommunallagen.
Ansvar för arkivvården
2 § Varje myndighet ansvarar för vården av sitt arkiv enligt lag.
Har myndighet överlämnat arkivmaterial till landstingets arkivmyndighet
övergår hela ansvaret till arkivmyndigheten. Se 12 §.
Landstingsstyrelsen har även ansvar för landstingsfullmäktiges arkiv.
Kommentar
I praktiken fullgörs ansvaret av myndighetens anställda. Se 5 §. Huvudprincipen är att ansvaret följer verksamhetsansvaret på alla nivåer, i alla verksamheter.
Ansvaret avser särskilt förtecknande, gallring, skrivmateriel och förvaring.
Arkivmyndighet
3 § Landstingsstyrelsen är arkivmyndighet.
Arkivmyndigheten utövar tillsyn över arkivvården inom landstinget. I tillsynen ingår inspektion av arkiven.
Arkivmyndigheten har rätt att överta arkivmaterial från en myndighet som
står under dess tillsyn, såväl efter överenskommelse som efter ensidigt beslut
av arkivmyndigheten.
Kommentar
Landstingsarkivarien biträder arkivmyndigheten i dess tillsynsverksamhet.
48
Landstingsarkiv
4 § För vård och tillhandahållande av arkivmyndighetens och till den överlämnade arkiv finns ett landstingsarkiv. Här förvaras de arkivhandlingar som
ska bevaras för längre tid och i all framtid.
Arkivombud och arkivredogörare
5 § Hos myndighet ska finnas en eller flera arkivombud och arkivredogörare,
vilket meddelas landstingsarkivarien.
Kommentar
 Arkivombud bevakar arkivfrågorna och informerar myndigheten och
berörd personal.
 Arkivredogörare svarar för tillsyn och vård av den egna enhetens arkivhandlingar.
Arkivombud och arkivredogörare är myndighetens kontaktpersoner i arkivfrågor med skyldighet att hålla arkivmyndigheten underrättad om förhållanden av betydelse för arkivbildning, arkivvård och förutsättning för gallring.
Det åligger arkivombud att bevaka att arkivfrågor beaktas i budgetarbetet
liksom att se till att arkivmyndigheten hålls underrättad om förändringar som
till exempel införande av olika datorsystem.
Arkivförteckning och arkivbeskrivning
6 § Varje myndighet ska föra förteckning över sitt arkiv samt upprätta en
arkivbeskrivning som fortlöpande kompletteras.
Varje myndighet ska i en systemdokumentation redovisa strukturen i sina
myndighetsspecifika IT-system. Systemdokumentationen ska klargöra ansvaret, säkerheten, dokumentationen och gallringsfristerna för respektive ITsystem. Systemdokumentationer ska fortlöpande revideras.
Kommentar
Myndighetens arkiv utgörs av det bestånd av allmänna handlingar som bildats hos myndigheten till följd av dennas verksamhet.
 Arkivförteckningen är en systematiskt uppställd redovisning av arkivets
serier och volymer. Om flera avgränsade arkiv uppstår hos myndigheten,
kan dessa förtecknas var för sig.
 Arkivbeskrivningen ska visa myndighetens arbetsuppgifter och organisation, förändringar häri som är av betydelse ur arkivsynpunkt samt arkivvårdens organisation, principer för bevarande och gallringsbeslut.
 Arkivhandlingar är allmänna handlingar som lagts till förvaring hos
myndigheten. Handlingar som förs fortlöpande såsom diarier, register och
journaler blir arkivhandlingar så snart första notering har gjorts.
Materialet i en handling eller sättet den har framställts på förändrar inte definitionen ovan. Det är innehållet som avgör om det är en arkivhandling eller
inte.
49
Avgränsning av arkiv
7 § Myndighet ska avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar
som ska vara arkivhandlingar. Arbetsmaterial och andra handlingar som inte
ska tillhöra arkivet, ska fortlöpande rensas ut.
Kommentar
Arbetsmaterial kan vara till exempel minnesanteckningar och utkast av tillfällig betydelse som inte behövs för förståelsen av respektive ärendes handläggning och beslut samt övertaliga kopior och dubbletter. Även IT-upptagningar som endast har utgjort mellanled i arbetsprocessen är arbetsmaterial.
Rensning genomförs senast i samband med arkivläggningen. Observera att
arbetsmaterial som inte rensats ut före arkivläggning blir allmänna handlingar.
Beständighet
8 § Handlingar som ska bevaras ska framställas med materiel och metoder
som garanterar informationens beständighet.
Kommentar
Även gallringsbara handlingar ska ha sådan kvalitet att de är läsbara fram till
gallringstidpunkten. För mikrofilm och IT-medier ska motsvarande krav
ställas.
Se Riksarkivets författningssamling beträffande skrivmateriel och reproduktionsmetoder som ger beständig skrift.
Förvaring
9 § Arkivhandlingar ska förvaras så att de är skyddade mot fukt, brand och
annan förstörelse samt obehörig åtkomst.
Kommentar
Om myndigheten saknar arkivlokal eller under viss tid måste förvara handlingar utanför arkivlokal ska handlingarna placeras i skåp som ger motsvarande skydd. Elektriska apparater såsom terminaler, skrivare eller kopiatorer
får inte placeras i arkivlokal. För förvaring av IT-medier och mikrofilm gäller särskilda krav.
Allmänna råd om arkivlokaler har utfärdats av Riksarkivet (RA-FS 2013:4).
Gallring
10 § Inga allmänna handlingar får förstöras utan ett gallringsbeslut. Myndighet beslutar efter samråd med arkivmyndigheten om gallring av allmänna
handlingar, såvida annat ej är särskilt föreskrivet. Beträffande arkiv som har
överlämnats till arkivmyndigheten beslutar denna om gallring efter samråd
med den överlämnande myndigheten.
Kommentar
Handlingsbegreppet är teknik- och mediaoberoende. Det saknar betydelse
om uppgifterna är lagrade på papper, IT-medier, kassettband, video, CD-rom
med mera.
50
I gallringsbeslutet ska fastställas exakt vilka handlingar som får gallras.
Gallring innebär att handlingar i ett arkiv förstörs eller att uppgifter som
ingår i upptagning utplånas.
Enligt arkivlagen ska följande typer av handlingar bevaras:
 Handlingar som kan behövas för allmänhetens insyn i landstingets verksamhet.
 Handlingar som kan behövas för landstingets förvaltning eller framtida
utredningar.
 Handlingar som kan ha rättslig betydelse.
 Handlingar som är av värde för forskning.
Bevarande innebär att handlingarna sparas för all framtid.
Gallringsbara handlingar bör förstöras utan dröjsmål.
Särskilda föreskrifter om bevarande, gallring och annan förstöring av allmänna handlingar än genom gallring kan finnas i lag eller förordning eller i
beslut av Datainspektionen.
Utlåning
11 § Utlåning av arkivhandlingar ska ske på sådant sätt att risk ej föreligger
att handlingarna skadas eller förkommer.
Kommentar
Förutsättning för utlåning är att utlämnande kan ske enligt tryckfrihetsförordningens och sekretesslagens bestämmelser.
 För tjänsteändamål kan en arkivhandling utlånas till annan myndighet.
 För vetenskapligt ändamål kan en arkivhandling utlånas till en institution
som beviljats inlåningsrätt av Riksarkivet.
 Utlåning till enskild för användande utanför myndighetens lokaler är ej
tillåten, med undantag för landstingsverksamhet som övergår i privaträttslig form. Detta ska då regleras i avtal.
 Utlånad handling får inte utlånas vidare utan långivarens medgivande.
 Hemlån är inte tillåtet.
 Lån får endast ske mot kvitto och ska bevakas och återkrävas efter lånetidens utgång.
Överlämnande av arkiv
12 § Myndighet kan, efter överenskommelse med arkivmyndigheten, överlämna sitt arkiv eller del därav till denna för fortsatt vård.
Myndighet kan efter samråd med arkivmyndigheten överlämna sitt arkiv
eller del därav till en annan myndighet inom landstinget vid organisationsförändring.
Upphör en myndighet med sin verksamhet, ska dess arkiv överlämnas till
arkivmyndigheten, såvida landstingsfullmäktige ej beslutat annat.
För annat överlämnande av arkivhandlingar krävs stöd av lag eller särskilt
beslut av landstingsfullmäktige .
Före överlämnande ska aktrensning och av myndigheten beslutad gallring ha
ägt rum.
51
Vid överlämnande av arkivhandlingar upprättas ett bevis.
Kommentar
Med överlämnande avses att även ansvar och kontroll överförs.
Om arkiv endast deponeras hos annan myndighet stannar ansvaret för arkivvården hos den deponerande myndigheten.
Allmänna handlingar får inte överlämnas till enskild med undantag för verksamhet som gått över i privaträttslig form. Detta ska då regleras i avtal.
Samråd
13 § Myndighet ska samråda med arkivmyndigheten i viktigare frågor rörande arkivvården.
Kommentar
Frågor rörande arkivvården kan omfatta arkivbildning med diarieföring och
registrering, gallring, inrättande och inredande av arkivlokal.
Särskilt beaktas att samråd med arkivmyndigheten ska äga rum rörande förutsättningarna för arkivbildning och gallring dels vid omorganisation, dels
vid förändring av arbetssätt som bygger på införande av mikrofilmning eller
IT.
52
Hälso- och sjukvård (LFU)
Patientens rättigheter
Inledning
Information och kommunikation mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal är viktig för att stärka patientens ställning.
Patienten ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och
om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Lämnad
information ska dokumenteras i patientjournalen. Patientens val ska vara
avgörande när flera likvärdiga behandlingsalternativ som bedöms vara till
nytta för patienten står till buds.
Från och med 1 juli 2010 är vårdgarantin lagreglerad. Det blir mer tydligt att
patienten får en stärkt ställning med den nya lagen inom följande fyra områden:
1 Vårdgaranti.
2 Fast vårdkontakt.
3 Förnyad medicinsk bedömning.
4 Vård hos annan vårdgivare.
Från och med 2010 har ett valfrihetssystem, fortsättningsvis kallat vårdval,
införts inom primärvården i landstinget.
Patienterna ska under hela vårdförloppet ges en individuellt anpassad information om vårdgarantin, hälsotillstånd och om möjligheterna (till undersökning, vård och behandling) att välja vårdgivare och utförare inom den
offentligt finansierade vården.
Vid köp av vårdtjänster av privat vårdgivare ska landstingen tillämpa lagen
om offentlig upphandling (LOU) eller lagen om valfrihetssystem (LOV).
Vård av utomlänspatienter ska regleras i avtal mellan landsting och privata
vårdgivare.
Vårdgaranti
Den nationella vårdgarantin med nuvarande tidsgränser (0–7–90–90) återfinns i lagen.
Lagen reglerar vidare att patienten utan extra kostnad ska få vård hos en
annan vårdgivare om landstinget inte klarar att uppfylla tidsgränserna i rätt
tid.
Kontakt med primärvården samma dag
Samma dag som patienten söker hjälp ska han/hon få kontakt med primärvården, antingen via telefon eller besök.
Varje hälsocentral har detta förstahandsansvar oavsett patientens bostadsort.
Läkarbesök i primärvården inom sju dagar
Bedömer primärvården att patienten behöver besöka en läkare ska detta ske
inom högst sju dagar. Om en patient inte kan erbjudas tid till läkarbesök
inom vårdgarantitiden på sin ordinarie hälsocentral ska patienten upplysas
om möjligheten att lista sig vid annan hälsocentral/motsvarande.
Landstingets ordinarie regler för sjukresor gäller.
53
Besök i den specialiserade vården inom 90 dagar
Den specialiserade vården ska erbjuda patient med bekräftad remiss eller
egen vårdbegäran ett första besök inom 90 dagar. Bedömningen för ett besök
ska grundas på de av landstinget tillämpade indikationerna och vägledande
principer för urval och prioriteringar.
Inom barn- och ungdomspsykiatrin ska besök för bedömning erbjudas inom
30 dagar.
Undersökning/diagnostik som samtidigt innehåller någon form av behandling ingår i vårdgarantin. Enbart utredande undersökningar, till exempel MRundersökningar omfattas inte av vårdgarantin.
Väntetiden till besök kan överstiga 90 dagar om patient och behandlande
läkare kommer överens om det.
Om landstinget inte kan erbjuda besök inom 90 dagar ska landstinget se till
att patienten erbjuds ett besök hos annan vårdgivare inom garantitiden. Detta
innebär att landstinget ska informera patienten om rätten till vårdgaranti,
ordna ny vårdgivare, ersätta patienten för eventuella merkostnader samt vid
behov administrera denna kontakt.
Behandling påbörjad inom 90 dagar
Efter utredning och behandlande läkares beslut om behandling ska landstinget erbjuda patienten behandling inom 90 dagar. Beslutet ska grundas på
de av landstinget tillämpade indikationerna och vägledande principer för
urval och prioriteringar.
Inom barn- och ungdomspsykiatrin ska behandling erbjudas inom 30 dagar.
Undersökning/diagnostik som samtidigt innehåller någon form av behandling ingår i vårdgarantin. Enbart utredande undersökningar, till exempel MRundersökningar omfattas inte av vårdgarantin.
Väntetiden till behandling kan överstiga 90 dagar om patient och behandlande läkare kommer överens om det.
Om landstinget inte kan erbjuda behandling inom 90 dagar ska landstinget se
till att patienten erbjuds behandling hos annan vårdgivare inom garantitiden.
Detta innebär att landstinget ska informera patienten om rätten till vårdgaranti, ordna ny vårdgivare, ersätta patienten för eventuella merkostnader
samt vid behov administrera denna kontakt.
Fast vårdkontakt
Verksamhetschefen ges ett tydligare ansvar för att patientens behov av
trygghet, samordning, kontinuitet och säkerhet i vården tillgodoses. Om
behov föreligger eller om den enskilde begär det ansvarar verksamhetschefen för att den fasta vårdkontakten utses.
Förnyad medicinsk bedömning
Den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient ska medverka
till att en patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada
får en förnyad medicinsk bedömning om det medicinska ställningstagandet
kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för dennes
framtida livskvalitet.
54
Valfrihet
Patienten kan välja var hon/han vill ha sin vård. Valfriheten gäller dock endast sådan vård som ges i det egna landstinget.
Möjligheten att välja vårdgivare gäller all offentligt finansierad vård som ges
av landsting och regioner, privatpraktiserande läkare som ersätts enligt lagen
om läkarvårdsersättning, privata vårdgivare som är leverantör inom vårdvalet eller har vård-/samverkansavtal med något landsting.
Patientens möjlighet att själv välja vård utanför länet påverkas inte av vårdgarantin.
Undersökning/diagnostik som samtidigt innehåller någon form av behandling ingår i valfriheten. Enbart utredande undersökningar, till exempel MRundersökningar, omfattas inte av valfriheten.
Regionvård och högspecialiserad vård omfattas inte av valfriheten.
Hemlandstingets remissregler gäller när valfriheten utnyttjas.
Patientens möjlighet att välja
Utan remiss
 Besök vid hälsocentral (primärvård).
 Sjukvårdande behandling, till exempel hos sjukgymnast eller psykolog.
 Besök hos privatläkare inom specialiteterna barnmedicin, gynekologi och
psykiatri som ger vård enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning.
Med remiss
 Mottagningsbesök hos sjukhusspecialist. Valfrihetsremiss från hemlandstinget krävs och får utfärdas av distriktsläkare, medicinskt ansvarig läkare
vid sjukhus, habiliteringsläkare eller privatpraktiserande läkare som ersätts enligt lagen om läkarvårdsersättning eller privatpraktiserande läkare
som har vård-/samverkansavtal med landstinget.
 Behandling inklusive rehabilitering i öppen eller sluten vård. Vårdbehovet ska vara fastställt i hemlandstinget utifrån tillämpade indikationer och
vägledande principer för urval och prioritering. Valfrihetsremiss från
hemlandstinget krävs och ska utfärdas av medicinskt ansvarig läkare
inom aktuell sjukhusspecialitet.
Patientens ansvar
 Välja vårdgivare som omfattas av offentlig finansiering.
 Om det gäller en privat vårdgivare måste patienten försäkra sig om att
vårdgivaren har avtal som medger vård av utomlänspatienter med något
landsting.
 Avtala tid med vårdgivaren samt boka resor och boende.
 Vid besök och behandling inom specialistsjukvård ansvara för att en valfrihetsremiss fylls i och godkänns enligt landstingets regler.
Kostnader
 Patienten betalar avgift enligt de regler som gäller där vården ges.
 Patienten betalar för resa och eventuellt boende.
 Hemlandstinget betalar vårdkostnaden.
55
Vårdval
Enhetligt basuppdrag
Primärvårdsuppdrag förutsätter att patienten får en god vård av hög kvalitet i
överensstämmelse med gällande lagar och förordningar om en säker och
tillgänglig vård baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor
för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika
värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största
behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.
Verksamheten ska bedrivas i enlighet med de grundläggande principerna i
den vägledning för God vård som fastställts av Socialstyrelsen vilket innebär:
 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård.
 Säker vård.
 Patientfokuserade vård.
 Jämlik vård.
 Effektiv vård.
 Vård i rimlig tid.
Primärvården ska svara för befolkningens behov av första linjens hälso- och
sjukvård i form av:
 Förebyggande arbete.
 Medicinsk behandling.
 Rehabilitering.
 Omvårdnad.
Primärvårdens ansvar gäller för alla patientgrupper, oavsett ålder eller sjukdom, som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Uppdraget omfattar inte sådana insatser som annan
huvudman ansvarar för.
Behovet av hälso- och sjukvård ska tillgodoses inom ramen för följande
basala verksamheter/funktioner:
 Mottagningsverksamhet för såväl akut som planerad utredning, vård och
behandling.
 Sjukvård i hemmet (hemsjukvård) för barn och ungdomar till och med 17
års ålder.
 Hembesök som inte omfattas av kommunens åtagande.
 Rehabilitering och habilitering.
 Läkarinsatser inom den kommunala hälso- och sjukvården.
 Sjukvårdsrådgivning per telefon dygnet runt.
 Akut omhändertagande dygnet runt, året runt.
 Barnhälsovård.
 Mödrahälsovård.
 Medicinsk fotvård.
Primärvården ska aktivt bidra till att förverkliga länets folkhälsopolitiska
strategi. Den bygger på fem huvudområden:
56
 Ett hälsofrämjande helhetsperspektiv med stödjande miljöer.
 Alla barn och ungdomar i Norrbotten ska ha en trygg, god och hälsosam
uppväxt.
 Ett bra och tryggt liv mellan ungdom och ålderdom.
 En trygg ålderdom.
 Samordning och uppföljning av folkhälsoarbete.
Målet är att Norrbottens vuxna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa år
2020.
I primärvårdsuppdraget ingår:
 Individprevention.
 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser.
 Smittskydd.
 Samverkan med andra delar av hälso- och sjukvården och andra samhällsaktörer.
 Vaccinationer samt influensavaccinering till riskgrupper och personer
över 65 år.
 För att ytterligare förstärka det förebyggande området utökas det befolkningsinriktade hälsouppdraget till att alla leverantörer ska erbjuda hälsosamtal till de som under året fyller 30, 40, 50 och 60 år.
Verksamheter som inte omfattas av basuppdraget
Vid vissa hälsocentraler i länet bedrivs verksamheter som inte omfattas av
basuppdraget. Ambulansverksamhet, bassängverksamhet, bårhusverksamhet,
observationsplatser och radiologi (bild- och funktionsdiagnostik) är exempel
på sådana verksamheter.
Anslagsfinansierade verksamheter som inte omfattas av basuppdraget ska
erbjudas alla patienter oberoende av var de är listade.
Listningsförfarande
Medborgarnas val ska avse listning på hälsocentral som omfattas av Vårdval
Norrbotten. Landstinget verkar inom ramen för sitt informationsansvar för
att norrbottningarna gör ett aktivt val av hälsocentral. Landstinget och primärvårdens leverantörer ska gemensamt verka för att hälsocentralerna blir
det naturliga förstahandsvalet för all vård som inte kräver sjukhusens specifika kompetens eller resurser.
Fast vårdkontakt
Verksamhetschefen ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Om det är nödvändigt för
att tillgodose dessa behov, eller om patient begär det, ska verksamhetschefen
utse en fast vårdkontakt för patienten (hälso- och sjukvårdslagen § 29 a).
Verksamhetschefen ska ansvara för att det för en patient med ett livshotande
tillstånd ska utses en legitimerad läkare som fast vårdkontakt. Detta ska göras så snart som möjligt efter det att en behandlande läkare har konstaterat
tillståndet (SOSFS 2011:7).
Ersättningssystemet
Ersättningssystemet i Vårdval Norrbotten har följande principiella struktur:
57
 Ersättning i form av vårdpeng och kompensation för socioekonomiska
förhållanden samt läkemedelspeng är den huvudsakliga inkomsten för
vårdgivarna och utbetalas månadsvis.
 Mål- och prestationsbaserad ersättning för levnadsvanor.
 Särskilt tillägg ska kompensera för högre kostnad på grund av glesbygd
respektive långa avstånd enligt de villkor som fastställs av landstingsstyrelsen.
 Rörlig ersättning i form av besöksavgifterna tillfaller respektive leverantör. Kompensation för avgiftsfria besök kan ges enligt de villkor som
fastställs av landstingsstyrelsen.
 Hälsosamtal ska erbjudas alla som under året fyller 30, 40, 50 och 60 år,
ett utökat befolkningsinriktat uppdrag utöver ordinarie primärvårdsuppdrag.
 Avdrag på grund av för hög andel återinskrivningar i slutenvård inom 30
dagar på respektive hälsocentral.
 Leverantör hos vilken patienten är listad svarar för kostnaden för besök
som görs vid andra enheter inom primärvården samt hos privatpraktiserande sjukgymnaster respektive läkare. Ersättningsnivåerna fastställs av
landstinget.
Godkännandeprocessen samt vissa avtalsvillkor
 Beslut om godkännande av leverantör fattas inom högst 60 dagar
från och med det datum då en fullständig ansökan inkommit till landstinget efter det att annonsering skett på den nationella webbplatsen.
 Så snart landstinget godkänt en leverantör inbjuds denna utan dröjsmål att
teckna kontrakt med landstinget.
 Landstingets egen verksamhet ska genomgå samma granskningsförfarande som andra leverantörer. Överenskommelse om kontrakt med landstingets primärvård sker i form av Uppdrag.
 Avtalsperioden är fem år med ett års förlängning. Avisering om förlängning ska ske senast nio (9) månader före avtalsperiodens utgång.
 Avtalsperioden börjar löpa från och med det datum då verksamheten
startar och patienter kan lista sig och tas emot på hälsocentralen.
 Landstinget beslutar i september varje år om sådana villkorsförändringar
(inklusive ersättningsnivåer) som ska träda i kraft den 1 januari följande
år. Sådana beslut kan vid behov undantagsvis även fattas vid andra tillfällen. Leverantör som inte godkänner en av landstinget beslutad villkorsändring ska senast inom 60 dagar efter det att beslutet delgivits anmäla
detta till landstinget. Kontraktet upphör då att gälla nio månader efter det
att leverantören skriftligen anmält att förändringen inte godtagits. Fram
till dess att avtalet upphör gäller de ursprungliga villkoren. Härutöver utges ingen särskild ersättning till leverantören. Begäran från leverantör om
nytt godkännande för den verksamhet som villkorsändringen avser prövas
först efter det att kontraktet upphört att gälla.
 I övrigt gäller de avtalsvillkor som fastställs av landstingsstyrelsen.
Uppföljning och utvärdering
Verksamheten ska bedrivas inom ramen för de mål, inriktningsmål och strategier som anges i Beställning Primärvård. Landstinget kommer att använda
uppföljningar av indikatorer och i förekommande fall måluppfyllelse som ett
58
underlag för dialog och kommunikation med leverantörerna. Inom vårdvalet
genomförs årligen minst 12 fördjupade dialoger med utvalda hälsocentraler.
Indikatorer och måltal utvecklas och fastställs årligen.
Tolkservice
Landstinget ska tillhandahålla tolk i kontakten med landstingets verksamheter när patienten ej behärskar svenska språket. Finns behov av skriftlig översättning ska auktoriserad översättare användas.
Landstinget ska också tillhandahålla tolktjänst för vardagstolkning till döva,
dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. För att de ska kunna vara delaktiga, utöva inflytande samt ha tillgång till det hörande samhället ska vardagstolkningen utvidgas till att även omfatta vissa tolktjänster i arbetslivet samt i
fritids-, rekreations- och föreningsverksamhet.
Hjälpmedelspolicy
Hjälpmedel är en del av hälso- och sjukvården och ingår i helhetsbedömningen av individens behov. I landstingets ansvar ingår att erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Tillhandahållande av hjälpmedel ska planeras i samverkan med den enskilde.
Mål
Målsättningen med förskrivning av hjälpmedel är att ge individen förutsättningar att leva ett självständigt liv med likvärdiga rättigheter, möjligheter,
ansvar och skyldigheter som alla medborgare.
Hjälpmedel en integrerad del av hälso- och
sjukvården
Förskrivning av hjälpmedel ska utgå ifrån:
 En helhetssyn på individens situation.
 Att hälso- och sjukvårdspersonal erfordras för bedömning, utprovning,
anpassning, träning, uppföljning och utvärdering.
 Att förskrivningen sker i samspel med andra behandlingsåtgärder.
 En prioritering där individens behov och insatsens nytta är vägledande.
 Att hjälpmedel erbjuds så länge behovet kvarstår.
Personligt förskrivna hjälpmedel
Med personliga hjälpmedel avses medicintekniska produkter och anpassning
av dessa, som en person behöver i det dagliga livet för att förbättra eller
kompensera kroppsfunktion för ökad aktivitetsgrad och delaktighet. Personliga hjälpmedel förskrivs för individuella behov.
Etiska principer
Prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning ska baseras på de etiska principer
som riksdagen beslutat ska gälla inom hälso- och sjukvården, nämligen:
1 Människovärdesprincipen, som innebär att alla människor har lika värde
och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i
samhället.
59
2 Behovs- och solidaritetsprincipen, som innebär att resurser bör fördelas
så att den som har störst behov ska ges företräde framför den som inte har
lika stora behov. Med behov av hälso- och sjukvård menas både tillståndets svårighetsgrad och den förväntade nyttan av insatsen.
3 Kostnadseffektivitetsprincipen, som innebär att vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt
eftersträvas.
Prioriteringsordning för hjälpmedel
Landstingets prioriteringsordning för personligt förskrivna hjälpmedel är:
1 Hjälpmedel för livsuppehållande insatser.
2 Hjälpmedel för att klara dagliga aktiviteter, såsom personlig vård och
boende, samt för att barn ska kunna leka och utvecklas.
3 Hjälpmedel för att klara och befrämja vardagsaktiviteter i närmiljön.
Individuell behovsbedömning och prioritering
Varje förskrivning prövas och bedöms enligt följande:
 Prioritering görs utifrån individens behov och förväntad nytta.
 I den individuella behovsbedömningen ska valet av hjälpmedel göras
utifrån förväntad nytta i förhållande till kostnaden. Vid fullt jämförbara
hjälpmedel väljs det som har den lägsta kostnaden.
 Byte av hjälpmedel kan göras om behovet har förändrats eller om ett
annat hjälpmedel avsevärt bättre motsvarar personens behov och ger avsevärt bättre nytta.
I den individuella behovsbedömningen ska en värdering göras av följande:
1 På vilket sätt hjälpmedlet kan ge förbättrad kroppsfunktion, ökad aktivitetsnivå eller ökad delaktighet.
2 Vilka konsekvenser det blir om hjälpmedlet inte förskrivs.
3 Nyttjandegraden.
Avgifter
Gemensamt
Beslutsordning
Avgifterna fastställs av landstingsfullmäktige. Inga lokalt fastställda avgifter,
depositionsavgifter och dylikt får förekomma.
Tillämpningsanvisningar (avgiftshandboken) utfärdas av landstingsstyrelsen.
Faktureringsavgift (50 kr)
Förutsättningen för att faktureringsavgift får tas ut är att det finns patientkassa och att patienten har erbjudits möjlighet att betala med betalkort eller
kontant. Faktura som betalas via autogiro eller elektronisk faktura är befriad
från faktureringsavgift.
Vid fakturering av avgift för uteblivet besök ska faktureringsavgift tas ut.
60
Öppen vård
Följande avgifter i öppenvård gäller:
Typ av besök
Avgift (kr)
Läkarbesök i primärvård
200
Läkarbesök i specialiserad vård utan remiss
300
Läkarbesök i specialiserad vård efter remiss
3001)
Läkarbesök vid jourmottagning
300
Läkarbesök vid akutmottagning
300
Förlängning av sjukintyg per telefon eller elektroniskt
125
Uteblivet tidsbeställt besök hos läkare
200/300
Tilläggsavgift för hembesök av läkare
50
Mottagnings-/hembesök av distrikts-/sjuksköterska på hälsocentral2)
125
Sjukvårdande behandling3)
125
Uteblivet tidsbeställt besök för sjukvårdande behandling
125
Sjukvårdande behandling i grupp
125
Psykiatrisk rehabilitering och dagrehabilitering
125
Mammografisk hälsoundersökning
200
Gynekologisk cellprovskontroll
150
Ultraljudsscreening av oupptäckta pulsåderbråck
200
1) Första besök efter remiss från vissa läkare är avgiftsfritt
2) Vissa besök hos eller av distrikts-/sjuksköterska är avgiftsbefriade
3) Avser besök hos till exempel sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, dietist,
fotvårdsspecialist, psykolog, kurator, psykoterapeut, audionom, optiker, synpedagog, datapedagog och hörselpedagog.
Avgiftsbefrielse
Ingen avgift tas ut för:
 Besök hos eller av distrikts-/sjuksköterska på hälsocentral:
 Vid hembesök på initiativ av distrikts-/sjuksköterska hos patienter under 18 år.
 För patient som är psykiskt funktionshindrad.
 För injektion av psykofarmaka.
 Dialys- eller cytostatikabehandling oavsett diagnos. För cytostatika gäller
det både injektion och tablettbehandling.
 Besök/behandling inom den psykiatriska barn- och ungdomsvården.
 Personer som tjänstgör enligt lagen om totalförsvarsplikt eller är häktade,
anhållna och intagna på kriminalvårdsanstalt vid besök i öppen hälso- och
sjukvård.
 Personer som genomgår grundläggande och kompletterande utbildning
inom Försvarsmakten vid besök i öppen hälso- och sjukvård.
 Intyg som behövs för att få ut föräldrapenningförmåner enligt socialförsäkringsbalken.
 Preventivmedels-, abort- och steriliseringsrådgivning.
 Undersökning, vård och behandling som behövs ur smittskyddssynpunkt
vid allmän- och samhällsfarlig sjukdom enligt särskild förteckning.
 Barn och ungdomar under 18 år vid besök i öppen hälso- och sjukvård.
 Palliativ vård i livets slutskede som ges i hemmet.
 Konsultation, rådgivning med mera, oavsett var den sker, som görs av de
palliativa resursteamen.
61
 Besök hos patienter som vårdas i kommunalt särskilt boende för äldre
och funktionshindrade.
 Mödra- och barnhälsovård i offentlig sjukvård.
 Besök på akutmottagning/motsvarande efter remiss från hälsocentral/privatpraktiserande läkare, om besöket på akutmottagningen/motsvarande görs i direkt anslutning till det första besöket.
 Besök i öppen hälso- och sjukvård för patient som är inskriven i sluten
vård, om besöket är initierat av läkare vid vårdgivande klinik.
 Patienter som smittats med Hepatit C inom svensk sjukvård och har kvarstående kronisk Hepatit C.
 Patienter som orsakats bestående kroppsskada genom hypofraktionering i
samband med behandling av bröstcancer.
 Patienter med psykisk störning och missbruk, s k dubbeldiagnos, som
behandlas av case manager inom psykiatrin ska inte betala avgift för
sjukvårdande behandling.
 Patienter som vårdas i öppen psykiatrisk tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård.
 Organdonator för besök i öppen hälso- och sjukvård i samband med utredning, donation eller eventuella efterkontroller.
 Hälsosamtal för alla som fyller 30, 40, 50 och 60 år under innevarande år
(2014).
Dessutom gäller att patienter som söker för akuta luftvägsinfektioner,
blåskatarr eller hud- och mjukdelsinfektion där behandlande läkare vill avvakta med antibiotikabehandling, ska erbjudas ett kostnadsfritt återbesök
inom sju dagar från första besöket.
Patienthotell och övernattning på vårdavdelning
Patienterna får endast registreras på ett ställe under vårdperioden. En patient
som är inskriven i sluten vård ska registreras på aktuell vårdavdelning och
måste också finnas där rent fysiskt. Detsamma gäller patienter som bor på
patienthotell. De kan inte samtidigt vara inskrivna i sluten vård.
Patienter från Norrbotten som är inskrivna på patienthotell behöver inte betala för lunch och middag som intas på sjukhuset i anvisad matsal eller cafeteria. Övriga betalar gällande pris för lunch och middag.
Vid tilldelning av rum på patienthotellet ska patienter prioriteras före anhöriga, följeslagare med flera.
Patient får vistas längst en månad sammanhängande på patienthotell. Därefter måste behandlande enhet ta ställning till eventuell förlängning av tiden.
När anhöriga övernattar på vårdavdelning gäller samma avgifter som på
patienthotell. Föräldrar med barn på vårdavdelning ska betala gällande pris
för lunch och middag.
Samtliga avgifter gäller per person.
Följande avgifter per dygn (moms samt frukost och kvällsmål ingår) gäller
på alla patienthotell. För patienthotellet vid Sunderby sjukhus gäller avgifterna till det nya patienthotellet tas i drift:
62
Kategori
Avgift för patient/anhörig från:
NorrbotAnnat
ten
landsting
0 kr
900 kr
Patient
Anmärkning
Högst två anhöriga till barn och
ungdomar under 18 år som bor
på patienthotell eller är inskriven
på vårdavdelning
Anhörig med läkarintyg, i eget
eller samma rum som patient
100 kr
900 kr
250 kr
900 kr
Anhörig/följeslagare utan läkarintyg, i eget rum
Anhörig utan läkarintyg, i samma
rum inkl anhöriga som bor på BB
Övriga enskilt betalande gäster
500 kr
900 kr
Utomlänspatientens hemlandsting debiteras
Med anhöriga avses föräldrar
eller närstående
Anhörig från annat landsting:
hemlandstinget debiteras
Högst en person
Anhörig/följeslagare betalar själv
250 kr
900 kr
Den anhörige betalar själv.
900 kr
900 kr
Varje extrabädd
250 kr
650 kr
Hemlandstinget/annan betalar
själv
själv
Hotell Vistet, Sunderby sjukhus
OBS att följande avgifter gäller från och med den tidpunkt när det nya patienthotellet tas i drift (preliminärt september 2014).
Kategori
Patient:
- 0-17 år
- 18 år–
Högst två anhöriga till barn och
ungdomar under 18 år som bor
på patienthotell eller är inskriven
på vårdavdelning
Anhörig med läkarintyg, i eget
eller samma rum som patient
Avgift för patient/anhörig från:
NorrbotAnnat
ten
landsting
900 kr
0 kr
100 kr
100 kr
900 kr
Anmärkning
Utomlänspatientens hemlandsting debiteras
250 kr
900 kr
Anhörig/följeslagare utan läkarintyg, i eget rum
Anhörig utan läkarintyg, i samma
rum inkl anhöriga som bor på BB
Övriga enskilt betalande gäster
500 kr
900 kr
Med anhöriga avses föräldrar
eller närstående
Högst en person
Anhörig/följeslagare betalar själv
250 kr
900 kr
Den anhörige betalar själv.
900 kr
900 kr
Varje extrabädd
250 kr
650 kr
själv
själv
Högkostnadsskydd
Högkostnadsskyddet för patientavgifter i öppen hälso- och sjukvård har följande utformning:
63
 Det inträder när en patient betalat högst 1 100 kr för besök hos vårdgivare. Patienten är därefter befriad från patientavgifter under den tid som
återstår av 12 månader räknat från första tillfället då avgift betalats.
 Det gäller i Sverige och i samband med viss vård i andra EES-länder.
 Det omfattar läkarbesök och sjukvårdande behandling i offentlig och
privat öppen hälso- och sjukvård på grund av sjukdom.
 Egenavgift för förbrukningsartiklar vid urininkontinens ingår.
 Avgifter för nödvändig tandvård, tandvård som ett led i kortare sjukdomsbehandling och viss oralkirurgisk behandling ingår.
 Kostnad för vaccination mot pneumokocker för vissa patientgrupper ingår.
 Avgift för förlängning av sjukintyg per telefon eller elektroniskt ingår.
 Patientavgifter för barn under 18 år i samma familj får räknas samman.
Landstinget utfärdar såväl högkostnadskort som frikort.
Patienten ansvarar för och bevakar själv sin rätt och ansöker om frikort samt
styrker gjorda besök i andra landsting och hos andra vårdgivare med kvitton
på besöksavgifter.
Högkostnadsperioden räknas enligt 26 a § i hälso- och sjukvårdslagen från
det första tillfället då avgift betalats. I de fall ett besök betalas med faktura
räknas besöksdatum som det första tillfället då avgift betalats.
Från och med 2013 är högkostnadsskyddet indexreglerat i förhållande till
prisbasbeloppet. Avrundning sker nedåt till närmaste femtiotal kronor.
Övrigt
Flera besök samma kalenderdygn
Om flera läkarbesök och/eller sjukvårdande behandlingar görs samma kalenderdygn för samma sjukdom ska besöksavgift uttas högst en gång för
läkarbesök och en gång för sjukvårdande behandling.
Om läkarbesök och/eller sjukvårdande behandlingar görs samma kalenderdygn för olika sjukdomar ska besöksavgift uttas vid varje besök.
Avgift i öppen vård när patient är inskriven i sluten vård m m
Gör en patient som är inskriven i sluten vård ett besök i öppen vård på grund
av annan sjukdom än för vilken patienten är inskriven i sluten vård ska besöksavgift tas ut.
Erlagd besöksavgift för läkarbesök i öppen vård/poliklinisk operation återbetalas inte om patienten samma dag blir intagen i sluten vård.
Om en patient under en permission från slutenvården gör ett öppenvårdsbesök på grund av den sjukdom för vilken den är intagen i slutenvården ska
den inte betala besöksavgift.
Avgifter i olika vårdformer
Patienter som behandlas för ätstörning betalar ordinarie besöksavgift för
öppenvård. Kost ingår i besöksavgiften. Kosten är avgiftsfri när de erhållit
frikort. Patienter som är under 18 år betalar ingen besöksavgift.
Patienter inom psykiatri som observeras på sjukhus under kortare tid utan att
läggas in betalar ordinarie besöksavgift för öppen vård. Kost ingår i besöksavgiften. Kosten är avgiftsfri även när patienten erhållit frikort. Patienter
som är under 18 år betalar ingen besöksavgift.
64
Vid behandling av ett vårdteam (olika kategorier av hälso- och sjukvårdspersonal) ska avgift för läkarbesök tas ut endast om läkare medverkar, i annat
fall ska avgift för sjukvårdande behandling tas ut.
För dagsjukvård som bedrivs inom primärvården ska ingen besöksavgift tas
ut. Patienten betalar endast för kost motsvarande personalkostpriset. Läkarvård och fotvård ingår inte i dagsjukvård.
Patienter som är 18 år och äldre och behandlas på Rehabcenter Garnis betalar ordinarie besöksavgift för öppenvård. Frukost, lunch och middag ingår i
avgiften. När patienten erhållit frikort betalar den för ett huvudmål per dag
enligt personalkostpriset. Patienter under 18 år betalar ingen besöksavgift.
De betalar för ett huvudmål per dag enligt personalkostpriset. Avgiften för
boendet, 20 kr per natt, ingår inte i högkostnadsskyddet.
Tilläggsavgift för hembesök
Avgift ska inte tas ut när hälso- och sjukvårdspersonal på eget initiativ gör
hembesök hos en patient.
Hjälpmedel
Besöksavgift
Besöksavgift för sjukvårdande behandling tas ut vid första besöket för utprovning av nytt hjälpmedel. Avgift tas ut även vid hembesök. Om flera
hjälpmedel provas ut samtidigt tas avgift endast ut för ett hjälpmedel.
Patienter i öppenvård som har avgiftsbefrielse betalar ingen avgift. Patienter
inskrivna i slutenvård ska inte betala avgift när ett nytt hjälpmedel förskrivs.
Besöksavgift för sjukvårdande behandling tas ut för besök hos audionom,
optiker, synpedagog och datapedagog.
Egenavgift
Egenavgift tas ut för vissa hjälpmedel för funktionshindrade. Följande avgifter gäller:
Ortopediska skor
Vuxna/barn
Vuxna
Barn och ungdomar under 18 år
Egenavgift (kr)
800
500
Ortos
Kostnad (kr)
0–149
150–249
250–
Maximal avgift per år
Egenavgift (kr)
0
150
250
750
Ingen egenavgift ska tas ut av barn och ungdomar under 18 år.
Stödkäpp och armbågskrycka inklusive tillbehör
Egenavgiften för stödkäpp är 100 kr per styck, för armbågskrycka 100 kr per
styck, för doppsko 15 kr per styck och för isdubb 60 kr per styck. Personer
med kronisk sjukdom och permanent behov av dessa hjälpmedel betalar
endast för första hjälpmedlet, därefter är de gratis.
65
Glasögon med båge och byte av glas
Egenavgiften för glasögon med båge är 500 kr per styck och för byte av glas
i befintlig båge 125 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år.
Hörapparat
Egenavgiften är 500 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år.
För hörapparat med inbyggd tinnitusmaskering är egenavgiften också 500 kr.
Ljudstimulerare
Kommunikationsförstärkare
Cykel i vuxenstorlek till barn och ungdom under 18 år
Egenavgiften är 3 000 kr.
Hygienhjälpmedel utan hjul
Egenavgiften är 300 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år och patienter i palliativ vård. Hygienhjälpmedel utan hjul
ska inte återlämnas till landstinget.
Även armstöd och/eller ryggstöd som monteras på toalett ingår in i denna
grupp.
Rollator
Egenavgiften är 300 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar under 18 år och patienter i palliativ vård. Rollator ska återlämnas till
landstinget efter avslutat lån.
TENS-apparat (stimulator för smärtlindring)
Patient som har ett kortvarigt behov får låna apparat kostnadsfritt under
högst tre månader. För patient som bedöms ha ett långvarigt behov, längre
än tre månader, är egenavgiften 1 000 kr per styck efter tre månaders lån.
Sådan apparat ska inte återlämnas till landstinget.
Daisyspelare
Egenavgiften är 500 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut för barn och ungdomar under 18 år.
Sängar och madrasser
Huvudregeln är att standardmadrass är patientens eget ansvar och bekostas
inte av landstinget.
Patienter i palliativ vård är befriade från egenavgift.
Äldre och svårt sjuka patienter kan, om man till exempel saknar anhöriga, i
undantagsfall få passande madrass levererad tillsammans med förskriven
säng. De får betala en egenavgift motsvarande landstingets inköpskostnad
för standardmadrass.
Svårt sjuka patienter som behöver specialmadrass kan få möjligheten att
skaffa en sådan via landstinget. Det gäller när madrassen har sådana mått
66
eller krav på brukarvikt att de inte kan inhandlas på möbelaffär eller motsvarande. De får betala en egenavgift motsvarande landstingets inköpskostnad
för standardmadrass.
Peruker
Med peruk avses även toupéer och postischer. Egenavgiften vid permanent
håravfall är 500 kr per styck. Ingen egenavgift tas ut av barn och ungdomar
under 18 år och patienter i palliativ vård.
Andningshjälpmedel
En egenavgift på 500 kr per styck tas ut vid behandling av symtomgivande
sömnapné. En provbehandling på en månad görs innan egenavgift tas ut.
Förbrukningsartiklar vid urininkontinens
Egenavgiften är 170 kr per tolvmånadersperiod. Ingen egenavgift tas ut av
barn och ungdomar under 18 år Avgiften ingår i högkostnadsskyddet för
öppen hälso- och sjukvård.
Hälsokontroller, intyg m m
Taxan för hälsokontroller, intyg med mera innehåller flera olika typer av
intyg, undersökningar med mera (detaljerad åtgärdslista finns i avgiftshandboken). Lagstadgad moms tillkommer i förekommande fall.
Följande taxegrupper gäller:
Typ av insats
Grupp 1
Grupp 2
Grupp 3
Grupp 4
Grupp 5
Avgift (kr, exkl moms)
0
350 per åtgärd
700 per åtgärd
1 050 per åtgärd
350 per påbörjad
femtonminutersperiod
Tolktjänster
För tolkuppdrag som beställs av statlig myndighet eller kommun får tolkcentralen debitera tolktid och i förekommande fall förberedelsetid enligt överenskommelse, restidsersättning, milersättning, kost, logi, traktamente, övriga
utlägg samt vid vuxendövtolkning för uppoch nedkoppling av teknisk utrustning. I beloppen ska sociala kostnader och administrativa kostnader ingå.
Mervärdesskatt tillkommer. Den detaljerade taxan återfinns i landstingsstyrelsens regler och riktlinjer.
Vaccinationer
Besöksavgiften är 225 kr. Vaccinationspriset är lika för all hälso- och sjukvårdspersonal oberoende av vem som ombesörjer vaccinationen. Den detaljerade listan finns i avgiftshandboken och fastställs av landstingsstyrelsen.
Vaccinationskostnaderna delas in i två prisgrupper. Med självkostnadspris
avses vårdenhetens inköpskostnad för aktuellt vaccin.
Prisgrupp
Grupp 1
Grupp 2
Avgift (kr)
Självkostnadspris
Apotekspris
Vaccination mot influensa och pneumokocker
För följande grupper är vaccination mot influensa gratis:
 Personer som är 65 år eller äldre, oavsett hälsotillstånd.
67
 Gravida kvinnor i andra och tredje trimestern.
 Patienter med kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom, instabil diabetes
mellitus, nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling,
kronisk lever- eller njursvikt, astma (för barn och ungdom gäller svår
astma, grad 4, med funktionsnedsättning), neuromuskulära sjukdomar
som påverkar andningen, barn med flerfunktionshinder, extrem fetma
(BMI > 40).
 Nära kontakter till personer med kraftigt nedsatt infektionsförsvar.
Patienter som tillhör ovannämnda riskgrupper får vid vaccination mot
pneumokocker inräkna kostnaden för vaccin och besöksavgiften i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård.
Vaccination av barn med förhöjd risk att smittas med hepatit B
Vaccination av barn vars föräldrar, syskon eller mor- och farföräldrar är
födda i länder med en förekomst av hepatit B överstigande 2 procent är avgiftsfri.
Vaccination av barn i åldern 3, 5 och 12 månader mot hepatit B
Vaccination mot hepatit B ingår i barnvaccinationsprogrammet för barn i
åldern 3,5 och 12 månader och är avgiftsfri.
Vaccination mot humant papillomvirus (HPV)
Flickor i vissa åldersgrupper som inte omfattas av Socialstyrelsens vaccinationsprogram kommer under en övergångsperiod att erbjudas en så kallad
catch-upvaccination mot HPV. Vaccinationen är avgiftsfri.
Sjukhusvård
Landstinget har ansvaret för att ta ut avgifter vid sjukhusvård för patienter
som har rätt till sjuklön, sjukpenning, föräldrapenning med flera försäkringsförmåner.
Landstinget har även ansvaret för att ta ut avgifter vid sjukhusvård för pensionärer. Slutenvårdsavgifterna för pensionärer ska inordnas i ordinarie avgiftssystem.
För personer med sjuk- eller aktivitetsersättning yngre än 40 år gäller att
halv vårdavgift tas under de första 30 dagarna av varje vårdtillfälle.
Alla patienter som vårdas inom psykiatrisk tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) är avgiftsbefriade.
Patient som genomgår grundläggande eller kompletterande utbildning inom
Försvarsmakten eller är anhållen, häktad eller intagen på fångvårdsanstalt, är
avgiftsbefriad.
Organdonator är avgiftsbefriad i samband med utredning, donation och
eventuella efterkontroller.
Patienter som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) ska betala
vårdavgift.
Landstingets taxa ska gälla för vård vid rehabiliteringsplatser.
Följande avgifter gäller:
Ålder (år)
Avgift (kr/dag)
0–17
0
18–w
100
Följande patientgrupper är berättigade till nedsättning av vårdavgiften till hälften, d v s 50 kr
per vårddag. Nedsättningen gäller från och med första vårddagen:
68
Ålder (år)
Avgift (kr/dag)
- Patienter i åldern 18–64 år med inkomst som understiger 6 000 kr per månad före skatt.
- Patienter i åldern 65 år eller äldre med en pension som understiger 5 000 kr per månad
efter skatt.
- Patienter som har aktivitets- eller sjukersättning till minst 50 procent och där denna ersättning tillsammans med arbetsinkomst understiger 5 000 kr per månad efter skatt.
Beslut om nedsättning gäller ett år räknat från sista dagen i det vårdtillfälle då beslut om
nedsättning fattades.
För att få nedsättning av vårdavgiften ska patienten lämna en ansökan till kliniken. Patienten
måste informeras om möjligheten.
Bidrag till permissionsresa kan lämnas för en resa var fjortonde dag om
vårdtiden beräknas överstiga 30 dagar och permissionen anordnats av sjukhuset som ett led i behandlingen. Beslutet ska grundas på vedertagna medicinska/sociala indikationer.
Bidrag lämnas också vid permission föranledd av beslutad stängning av avdelning under kortare tid som helg eller veckoslut, till exempel vid femdygnsvård.
In- och utskrivningsdag ska i avgiftshänseende tillsammans räknas som en
vårddag.
Från och med 2013 är vårdavgiften för sjukhusvård indexreglerad i förhållande till prisbasbeloppet. Avrundning sker nedåt till närmaste tiotal kronor.
Sjukresor
Landstingen har det ekonomiska och administrativa ansvaret för sjukresor
Enligt lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor ska landstinget lämna ersättning för resekostnader. Beslut om regler och nivåer för
ersättningen fattas av landstingsfullmäktige.
Landstinget har inget formellt ansvar för att ordna resmöjligheter till och
från vårdinrättningar.
Avsikten med dessa regler är att skapa en styrning och stimulans för resande
till kollektivtrafiken såväl av trafiksäkerhets- som av miljömässiga skäl.
Personer som har rätt till resebidrag
Följande personer har rätt till resebidrag:
 Personer som är bosatta (folkbokförda) inom Norrbottens läns landsting
och är försäkrade enligt socialförsäkringsbalken.
 Utlandssvenskar vid akut öppen/sluten vård, då vårdbehovet uppkommit
under vistelse i landet. Vården ska sökas i det landsting där vårdbehovet
uppkom.
Vid planerad öppen/sluten vård har utsänd persons familjemedlem samt
missionär, präst eller volontär i utvecklingsland rätt till resebidrag inom länet.
 Utländska medborgare vid akut öppen/sluten vård, då vårdbehovet uppkommit under tillfällig vistelse i landet. Vården ska sökas i det landsting
där vårdbehovet uppkommit. Patienten ska dock omfattas av förordning
(EEG) 1408/71 eller (EG) 883/2004 eller vara bosatt i konventionsland.
 Asylsökande med giltigt LMA-kort.
Besök/motsvarande för vilka resebidrag ska utbetalas
Bidrag lämnas för resekostnader som uppstått i samband med vård och behandling.
69
Bidrag för hela eller del av resekostnad ska lämnas vid sådan vård och behandling som avser:
 Läkarbesök, sjukvårdande behandling, röntgenundersökning och provtagning i samband med sjukdom som ombesörjs av sjukvårdshuvudman eller
enligt vårdavtal, vård hos privatpraktiserande läkare enligt lagen
(1993:1651) om läkarvårdsersättning eller sjukgymnast enligt lagen
(1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik samt vård hos privat leverantör inom vårdvalet.
 Sjukhusvård på grund av sjukdom eller förlossning.
 Rådgivning om viss födelsekontrollerande verksamhet med mera (preventivmedels-, abort- eller steriliseringsrådgivning) som ersätts enligt föreskrifter som regeringen meddelar.
Anm: Ersättning lämnas även när rådgivningen bedrivs av organisationer
med Inspektionen för vård och omsorgs tillstånd.
 Undersökning på sjukhus eller hos läkare enligt förordningen (1975:1157)
om ersättning för vissa läkarutlåtanden med mera (rehabiliteringsutredning, pensionsprövning, handikappersättning eller vårdbidrag).
Anm: Inget avdrag för egenavgift får göras.
 Utprovning och anpassning av handikapphjälpmedel som landstinget tillhandahåller.
 Tandvård som avses i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd inom
folktandvård, vid odontologisk fakultet eller hos försäkringsansluten privatpraktiserande tandläkare.
 Besök på grund av sjukdom hos läkare inom studerandeorganisationernas
hälsovård, för vilken statsbidrag betalas ut av högskolestyrelse.
 Konvalescentvård som ges i konvalescenthem uppfört på förteckning som
fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
 Habilitering (läkarvård och sjukvårdande behandling) för patienter som
tillhör personkretsen inom lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade.
 Läkarbesök inom mödra- och barnhälsovården.
 Vård vid enskilt vårdhem efter remiss godkänd av landstinget.
 Hemtransport av nordisk medborgare enligt nordiska konventionen om
social trygghet.
 Läkarvård och sjukgymnastik i Norge eller Finland med stöd av gränssjukvårdsförordningen (1962:390).
 Omskärelse av pojkar på icke medicinsk grund.
Resebidrag till och/eller från vård inom landstinget
Bidrag för resor till planerad vård
Vid besök på hälsocentral lämnas bidrag högst för resa mellan bostaden
(folkbokföringsadressen) och den hälsocentral där patienten är listad och
inom den kommun patienten är folkbokförd. Avdrag för egenavgift görs.
Vid besök på sjukhus inom Norrbotten lämnas bidrag högst för resa mellan
bostaden (folkbokföringsadressen) och det sjukhus som besökts. Avdrag för
egenavgift görs.
70
Vid besök på folktandvårdsklinik lämnas bidrag högst för resa mellan bostaden (folkbokföringsadressen) och närmaste folktandvårdsklinik inom Norrbotten. Avdrag för egenavgift görs.
Bidrag för resor till akut vård
Bidrag ges för resa med billigaste möjliga färdsätt med hänsyn till patientens
medicinska tillstånd från bostaden eller platsen för insjuknandet till närmaste
sjukhus, hälsocentral eller folktandvårdsklinik inom Norrbotten. Avdrag för
egenavgift görs.
Övrigt
Där särskilt inrättad linjetrafik för sjukresor eller komfortbuss finns upphör
rätten till sjukresa med taxi. Undantag får göras för akuta och/eller liggande
transporter. Anslutningsresa ersätts utan avdrag för egenavgift. För patienter
som av medicinska skäl inte kan åka komfortbuss krävs läkarintyg.
Resor inom ramen för vårdgarantin ersätts till och från den vårdinrättning
som patienten remitterats till. Avdrag för egenavgift görs.
Resor inom ramen för patientens valfrihet ersätts inte.
Resor inom ramen för förnyad bedömning ersätts till och från den vårdinrättning som patienten remitterats till. Avdrag för egenavgift görs.
Patient som åker taxi till vårdinrättning och inte genomför besöket ska i efterhand debiteras den fulla kostnaden för resan.
Bidrag vid resor från vård
Återresa anses påbörjad vid den vårdinrättning till vilken bidrag för framresa
beräknats. Detta gäller dock inte om överflyttningsresa företagits genom
landstingets försorg.
Resor från den vårdinrättning som besökts ersätts till bostadsadress (folkbokföringsadress) eller till den plats resan påbörjades med billigaste färdsätt
utifrån patientens medicinska tillstånd. Resor vid planerad vård ersätts dock
högst till bostadsadress (folkbokföringsadress).
Om det är medicinskt motiverat kan resa från vårdinrättning ersättas till annan plats än bostaden eller till den plats varifrån resan till vårdinrättningen
startade.
Följeslagare
Om det är medicinskt motiverat att patient är i behov av följeslagare ersätts
följeslagarens kostnad för resa utan avdrag för egenavgift. Bidraget kan aldrig avse längre sträcka än patientens resväg.
Följeslagares resekostnad ersätts generellt till barn och ungdom under 18 år.
Vid sjukresa med buss (undantaget s k komfortbuss) och tåg medges en följeslagare för personer i behov av hjälp utan särskild prövning.
Sjuka barn och ungdomar under 18 år
Har förälder eller annan anhörig, med anledning av sjukdom hos barn och
ungdom under 18 år, gjort besök i öppen vård eller hos barnet medan det
vårdas på sjukhus, lämnas bidrag för resa och övernattning om besöket ingått
som en del i behandlingen av barnet.
Bidrag ges också för en besöksresa per vecka för en anhörig när barn och
ungdom under 18 år är inskriven i sluten vård.
Bidrag lämnas för besöken enligt samma regler om egenavgifter som gäller
vid egen sjukresa.
71
Till högst två anhöriga/närstående till barn och ungdomar under 18 år som
remitterats för öppen eller sluten vård vid sjukhus i eller utanför Norrbotten,
lämnas bidrag för resa och övernattning utan avdrag för egenavgift.
Övernattning
För utgifter för övernattning lämnas bidrag om det inte varit möjligt att planera vården så att övernattning kan undvikas. Bidraget beräknas för det belopp som patienten har betalat för logi om övernattning skett på hotell som
anvisats av landstinget.
Om övernattning föranletts av akut vårdbehov kan bidrag lämnas med skäligt belopp.
I övriga fall ersätts övernattning med högst 110 kr per natt.
Resor med dyrare färdsätt efter medicinsk bedömning
Beställningscentralen avgör patientens behov av dyrare färdsätt vid resa till
vårdinrättning.
Vid planerade besök ska resan till vårdinrättningen beställas av patienten via
beställningscentralen minst två helgfria vardagar före besöket.
Regeln gäller inte vid akuta resor.
Resan från vårdinrättningen ska bedömas utifrån en helhetssyn av patientens
hälsotillstånd och omvårdnadsbehov i relation till resans längd och bekvämlighet. Det bör också ske en riskbedömning, till exempel för infektionskänsliga patienter. Beställning görs av vårdinrättningens personal via beställningscentralen som svarar för beställning och samordning av resan.
Om patienten av medicinska skäl inte kan samåka med annan resenär ska
vårdpersonal godkänna anledningen till detta. Bedömningen kan göras av
legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, ett vårdteam eller patientens fasta
vårdkontakt.
Anslutningsresa med taxi till buss och tåg får beställas av patienten.
Sker beställningen av taxi på annat sätt än via beställningscentralen svarar
patienten själv för merkostnaden.
Resebidrag till och/eller från vård utanför landstinget
Specialistvård
Har patienten erhållit specialistvårdsremiss till visst sjukhus utanför länet
gäller samma grundregler som vid resor inom länet.
Har patienten beviljats ett dyrare färdsätt ska beställning av resan ske via
beställningscentralen.
Vårdgaranti
Har patienten erhållit specialistvårdsremiss till visst sjukhus utanför länet
gäller samma grundregler som vid resor inom länet.
Har patienten beviljats ett dyrare färdsätt ska beställning av resan ske via
beställningscentralen.
Valfrihet
Resor och boende enligt patientens valfrihet utanför Norrbotten ersätts inte.
Förnyad bedömning
Har patienten erhållit specialistvårdsremiss till visst sjukhus utanför länet för
förnyad bedömning gäller samma grundregler som vid resor inom länet.
72
Akut insjuknande utanför hemlandstinget
Vid akut insjuknande i annat landsting än hemlandstinget ersätts resan till
närmaste vårdinrättning som kan ge adekvat vård.
Resor från vårdinrättning i samband med akut insjuknande utanför hemlandstinget ersätts till den plats där insjuknandet skett.
Vid hemresa till bostadsadressen efter vård i samband med akut insjuknande
utanför hemlandstinget ges ingen ersättning för hemresan.
Egenavgifter, bidragsnivåer, högkostnadsskydd
Egenavgifter
Vid en sjukresa svarar patienten själv för en del av kostnaden. Denna kostnad kallas för egenavgift. Egenavgiftens storlek är beroende av vilket färdsätt patienten nyttjar och gäller per enkelresa.
Följande egenavgifter gäller:
 Buss, tåg 0 kr.
Resekostnader understigande 60 kr ersätts inte. För anslutningsresor till
kollektivtrafik görs inget avdrag för egenavgift. Resa med komfortbuss är
alltid gratis.
 Egen bil, skoter, båt och hydrokopter 60 kr.
 Specialfordon (handikappfordon) 80 kr.
 Taxi 80 kr
Vid samåkning i taxi ska avdrag göras med en egenavgift per patient.
 Bårbil 80 kr.
 Flyg 80 kr.
Vid en kombination av flera färdsätt vid samma vårdtillfälle gäller den lägsta
betalda egenavgiften av de färdsätt som nyttjats.
Har en patient besökt en vårdinrättning och efter remiss därifrån fortsatt
direkt till en annan vårdinrättning ska avdrag göras endast med en egenavgift.
Vid resa med privatbil avräknas endast en egenavgift även om flera patienter
samåkt.
Om vårdtagarna tillhör samma familj ska, oavsett färdmedel, avdrag göras
med endast en egenavgift.
Bårbil är ett komplement till ambulans vid liggande transporter då ingen
vårdinsats krävs.
Resor befriade från egenavgift
Avdrag för egenavgift ska inte göras för sjukresor avseende barn- och ungdomspsykiatrisk vård och barnhabilitering samt läkarundersökningar för
intyg begärda av försäkringskassan.
Avdrag ska heller inte göras för organdonators resor i samband med utredning, donation och eventuella efterkontroller.
Bidragsnivåer
För resa med privatbil ges bidrag med 10 kr per mil enligt en schablontabell.
Vid resa med egen bil ges bidrag med 2 kr per mil till följeslagare om medicinskt behov av följeslagare är styrkt.
Resa med färdsätt i allmän trafik ersätts utifrån gällande taxa och mot uppvisat kvitto.
73
Resa med snöskoter och båt (som inte går i allmän trafik) ersätts med 30 kr
per mil.
Resor med övriga färdsätt ersätts med av landstinget bedömt skäligt belopp.
Resebidraget regleras i efterhand efter inskickande av särskild blankett för
begäran om sjukresebidrag. Utbetalning sker normalt en gång per månad.
Bidrag understigande 100 kr samlas för utbetalning en gång per halvår.
En patient som inte kvitterat ut ett utbetalt bidrag inom angiven tid kan efter
egen begäran få bidraget utbetalt ytterligare en gång. I sådana fall sker ett
avdrag med en administrativ avgift motsvarande gällande faktureringsavgift.
Högkostnadsskydd
Högkostnadsskyddet för sjukresor gäller i samband med besök i öppen
hälso- och sjukvård samt viss tandvård. Det gäller både i Sverige och vid
viss vård i andra EU-/EES-länder. De besök som avses framgår av avsnittet
Besök/motsvarande för vilka resebidrag ska utbetalas.
Samma personkrets som har rätt till resebidrag omfattas av högkostnadsskyddet.
Skyddet inträder när en person har betalat 1 200 kr för sjukresor. Personen
blir därefter befriad från egenavgifter under den tid som återstår av 12 månader räknat från datumet för första registreringen. Med datum för första
registrering avses antingen datumet då sjukresan skedde eller datumet för
utfört besök.
Skyddet gäller för besök i hela landet.
Patienten ansvarar för och bevakar själv sin rätt och ansöker om frikort och
styrker gjorda resor med kvitton på egenavgifter.
För utomlänspatient gäller enligt riksavtalet för utomlänsvård (punkt 7.6) att
om en sådan patient beställer sjukresa med taxi eller annat fordon (handikappfordon eller bårbil) via landstingets beställningscentral ska denne betala
egenavgift enligt regelverket. Vårdlandstinget har sedan enligt avtalet rätt att
fakturera patientens hemlandsting för överskjutande kostnader.
Resor med övriga färdmedel (egen bil, båt, skoter, hydrokopter, kollektivtrafik, d v s buss och tåg, samt flyg) regleras direkt mellan patienten och dennes
hemlandsting.
Den som är bosatt och försäkrad i ett annat nordiskt land omfattas av högkostnadsskyddet vid vistelse i Sverige.
Frikort
När registreringarna tillsammans uppgår till 1 200 kr ska patienten få ett
frikort. Frikortet ger rätt till fria sjukresor till besök/motsvarande för vilka
resebidrag ska utbetalas under den tid som återstår av 12 månader räknat
från den första registreringens datum på kortet.
Frikortet gäller per individ, vilket innebär att fler personer i samma familj
inte får räkna samman betalda egenavgifter.
Frikort utfärdas elektroniskt av landstinget.
Egenavgift för sjukresa ska betalas enligt reglerna i det landsting där resan
sker. En norrbottnisk patient som betalat egenavgift för sjukresa i annat
landsting under frikortsperioden begär återbetalning av betalda egenavgifter
av Norrbottens läns landsting.
74
Avgift vid uteblivande från sjukresa med taxi
Belopp, som patient efterdebiterats för uppkommen framkörningsavgift när
denne uteblivit från sjukresa med taxi, får inte inräknas i högkostnadsskyddet för sjukresor.
Tidsfrist
Rätt till bidrag enligt dessa grunder förfaller om den ej begärts ett år efter
den tidpunkt då rätten till bidrag inträffade.
Omprövning
Tillämpningen av regelverket för sjukresor kan inte överklagas men patienten har rätt till omprövning av den tolkning som gjorts vid beslutet. Omprövningen kan ske hos den enhet inom landstinget som svarat för utbetalning av resebidraget. Om patienten inte är nöjd med beslutet ska överprövning ske i landstingsdirektörens stab.
Övriga av landstinget ersättningsbara resor
Resa i samband med barns dödsfall
Om föräldrar blir kallade till samtal efter ett barns dödsfall ersätts resan för
föräldrarna. Inget avdrag för egenavgift görs.
Permissionsresa
En patients kostnad för resa mellan sjukhus och ordinarie bostad vid permission kan i vissa fall ersättas av sjukhuset.
Patient som är inskriven i sluten vård kan få bidrag för en permissionsresa
per 30-dagarsperiod. Permissionen ska ha anordnats av sjukhuset som ett led
i behandlingen och grundas på vedertagna medicinska/sociala indikationer.
En extraresa kan beviljas om patienten är ett minderårigt barn, ensamstående
förälder eller om det finns starka psykiska krav på miljöombyte. Regeln
gäller både inom och utom länet.
Bidrag lämnas också vid permission som föranletts av beslutad stängning av
avdelning under kortare tid såsom helg eller veckoslut. Femdagarsvård anses
vara en sådan stängning. Som alternativ till att utbetala resebidrag kan i vissa
fall patienten erbjudas plats på annan avdelning som hålls öppen.
Vid permissionsresor från Norrlands universitetssjukhus får vårdgivande
klinik vid sjukhuset besluta om färdsätt både vid resa från sjukhuset och
tillbaka efter permissionen.
Patienten betalar ingen egenavgift vid permissionsresor.
Överflyttningsresa
Landstinget svarar för resor som sker av inskrivna patienter mellan sjukvårdsinrättningar (överflyttningsresor) oavsett om resan sker inom eller utom
länet.
Patienten betalar ingen egenavgift vid överflyttningsresa.
Ambulanstransport
Landstinget svarar för ambulanstransporter. Dessa är organiserade kommunvis med huvuduppgift att svara för vård och transport av akuta sjukdomsoch olycksfall samt liggande transporter där vård eller medicinsk övervakning krävs.
Patienten betalar ingen egenavgift vid sjukresa med ambulans.
75
Sjuktransport med helikopter
Landstinget har ansvaret för akuta och planerade sjuktransporter med helikopter. Endast överläkare vid anestesiklinik eller hälsocentralschef eller
dennes ersättare har rätt att rekvirera helikopter.
Vid beställningen ska uppdragets art, färdväg, inställelsetid och beställare
anges.
Patienten betalar ingen egenavgift vid sjukresa med helikopter
Sjuktransport med flygambulans
Landstinget har ansvaret för akuta och planerade sjuktransporter med flygambulans. Läkare eller dennes ersättare har rätt av rekvirera flygambulans.
Vid beställningen ska uppdragets art, färdväg, inställelsetid och beställare
anges.
Patienten betalar ingen egenavgift vid sjukresa med flygambulans.
Transport av avlidna
Fr o m 1 juli 1992 fick landstinget utökat ansvar vid omhändertagande av
avlidna.
 Dödsfall på sjukvårdsinrättning inom Norrbotten: Landstingets ansvar
upphör i och med att den avlidne lämnas för bisättning eller begravning.
 Dödsfall av remitterad patient utanför Norrbotten: Vid dödsfall av remitterad patient (inte valfrihetsremiss) utanför hemlandstinget svarar patientens hemsjukhus för återtransporten av den döde till bårhus eller bisättning på hemorten.
I övriga fall har dödsboet, hemkommunen eller annan ansvaret.
 Dödsfall i hemmet eller hos anhöriga: Vid dödsfall i hemmet eller hos
anhöriga, där det inte är nödvändigt att föra den avlidne till sjukhus för att
konstatera dödsorsaken och anhöriga saknas eller är oförmögna att tillse
att den avlidne omhändertas, är det landstingets uppgift att ordna detta.
I sådana fall faller betalningsansvaret gentemot transportören på landstinget.
Kostnaden, motsvarande faktisk kostnad, kan dock tas ut av dödsboet
(Landstingsstyrelsen § 33-93).
Då klinisk obduktion krävs på person avliden utanför hemlandstingets inrättningar ersätts uppkommen merkostnad av landstinget.
Kostnad i samband med rättsmedicinsk obduktion bekostas av polismyndighet.
Övriga avgifter och ersättningar
Återbetalning av patientavgift
Patienter med tidsbeställda besök ska tas emot på utsatt tid. Om väntetiden
överstiger 30 minuter ska patientavgiften återbetalas.
Återbetalning av patientavgift gäller endast vid besök som ingår i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård med undantag av polikliniska
operationer. Detsamma gäller tandvård inom ramen för hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Har patient inte betalat någon avgift för besök kan heller
ingen återbetalning ske. Vid besök för åtgärder enligt den
s k Gula taxan ska ingen återbetalning göras.
76
Ersättning vid ej genomförda besök och
behandlingar inom hälso- och sjukvård
Reglerna gäller vid besök på vårdenheter inom Norrbottens läns landsting.
Ersättning
Ersättning utbetalas endast vid planerade/förbokade vårdtillfällen där patienten getts en tid för vårdtillfället.
Ersättning utbetalas när något av följande vårdtillfällen inte kan genomföras
hos vårdenhet på sjukhus, hälsocentral eller tandvårdsklinik:
 Läkarbesök eller sjukvårdande behandling.
 Röntgenundersökning, laboratorieundersökning eller provtagning.
 Dagkirurgi, operation eller inläggning i sluten vård.
 Tandläkar- eller tandhygienistbesök inom ramen för hälso- och sjukvårdens avgiftssystem.
Orsak
För att patienten ska ersättas krävs att vårdenheten orsakat att patienten inte
kan tas emot på bestämd tid, t ex:
 Oförutsedd belastning på vårdenheten som förrycker planeringen.
 Bemannings- och utrustningsproblem.
 Felaktig information till patienten, t ex angående förberedelser inför röntgenundersökning. Vårdenheten ska dokumentera den information som
getts.
Kostnader som ersätts
 Erlagd besöksavgift. Återbetalas om patienten erlagt besöksavgift.
 Utgift för sjukresa. Ersättning för sjukresa utbetalas utan avdrag för
egenavgift.
 Utgift för parkering. Ska styrkas med kvitto.
 Eventuellt inkomstbortfall för patient. Ska styrkas med intyg från arbetsgivaren och ersätts för högst tre dagar.
 Eventuellt inkomstbortfall för följeslagare till barn och ungdomar under
18 år. Ska styrkas med intyg från arbetsgivaren och ersätts för högst tre
dagar.
 Eventuellt inkomstbortfall för följeslagare till vuxna. Ska styrkas med
intyg från arbetsgivaren och ersätts för högst tre dagar. För följeslagare
till vuxna krävs läkarintyg som styrker behovet av följeslagare.
 Eventuellt inkomstbortfall för egna företagare. Ska styrkas med intyg från
försäkringskassan om sjukpenninggrundande inkomst och ersätts för
högst tre dagar. Ersättningen för hel dag är 1/365 av den sjukpenninggrundande årsinkomst försäkringskassan beslutat om.
 Eventuella merkostnader för barnpassning. Här avses resekostnader enligt
sjukresebestämmelserna för vikarierande barnpassare och merkostnader
för kommunal barnomsorg.
Övrigt
Ersättning utbetalas inte om:
 Patienten, vid ändring av tid för besök i öppen vård, har meddelats senast
dagen innan besökstidpunkten.
77
 Patienten, vid ändring av tid för operation och/eller inläggning i sluten
vård, har meddelats senast fyra dagar innan operationen/inläggningen.
Övriga fall som kan uppstå får prövas i särskild ordning av landstingsstyrelsen.
Berörd vårdenhet ska vid ändring av tidpunkt för besök eller operation/inläggning kontrollera med patienten att informationen nått fram och
dokumentera åtgärden. Kostnaderna ska belasta den vårdenhet som förorsakat dem.
Avgift vid uteblivet besök
Patient som uteblir utan att avbeställa bokat läkarbesök eller sjukvårdande
behandling eller avbokar det senare än 2 timmar innan stängningsdags dagen
före bokad tid hos både offentliga och privata vårdgivare, får efterdebiteras
med den för besöket aktuella besöksavgiften.
Efterdebitering ska även ske:
 Vid röntgenbesök.
 Vid första besöket efter remiss.
 Vid habilitering för patient som tillhör personkretsen i LSS.
 Vid besök inom mödra- och barnhälsovård.
 För patient som har frikort.
 För barn och ungdomar under 18 år.
 För besök hos tandläkare, tandhygienist eller tandsköterska inom ramen
för hälso- och sjukvårdens avgiftssystem.
 Vid besök för preventivmedels-, abort- eller steriliseringsrådgivning.
 För döv, dövblind eller hörselskadad som uteblir från beställd tolkhjälp
utanför landstingets verksamhet.
Efterdebitering med aktuell avgift för besöket ska även ske för patient som
uteblir från besök för vaccination. Detta gäller också vid vaccination mot
influensa och pneumokocker för patienter inom riskgrupperna.
Patient som uteblir från besök som avser åtgärd enligt grupp 1–5 i taxan för
hälsokontroll, intyg, utlåtande o d ska efterdebiteras med 300 kr.
Patient som uteblir från rituell omskärelse eller steriliseringsoperation som
inte utförs av medicinska skäl ska efterdebiteras med den för besöket aktuella läkarbesöksavgiften.
Vid efterdebitering ska den aktuella besöksavgiften inte i något fall införas i
högkostnadskortet.
Subventionering av vissa preventivmedel
 Alla receptbelagda preventivmedel (p-piller, minipiller, p-stav, p-plåster,
p-ring, hormonspiral och p-spruta) samt de medicinsk-tekniska produkterna pessar och kopparspiral för ungdomar under 26 år subventioneras
till 100 procent av kostnaden.
 Akutpreventivmedel (NorLevo eller Postinor) för ungdomar under 26 år
är avgiftsfria om de ges vid ungdomsmottagningar, mödravårdscentraler
och jourcentraler.
 Kondomer till ungdomar under 26 år är avgiftsfria om de utdelas i samband med rådgivning vid länets ungdomsmottagningar eller motsvarande.
78
Kostnader för glas eller kontaktlinser
Landstinget svarar för kostnaderna för glas eller kontaktlinser som förskrivs
av verksamhetsområde ögon som en del i en behandling.
Följande regler gäller:
 Personen ska vara skriven i Norrbotten.
 Kostnaden för köp av glas eller kontaktlinser ersätts endast hos optiker
med vilken landstinget har avtal.
 Kostnaden för bågar ersätts inte.
 Kostnaden för barn i åldern 0–7 år på grund av syn- eller skelningsindikation ersätts.
 Kostnaden för glas eller kontaktlinser till personer äldre än sju år ersätts
endast i samband med medicinska problem/sjukdomar i ögat om funktionen inte huvudsakligen är refraktiv (fokusering av ljus).
Hjälpmedel via Syncentralen
Syncentralen förskriver hjälpmedel till personer med synskärpa understigande 0,3 efter synkorrektion och till blinda med hornhinneförändringar.
Glasögon som hjälpmedel till patienter äldre än 7 år, erbjuds endast via
Syncentralen, om patienten uppfyller nedan gällande krav.
Personen ska vara skriven i Norrbotten.
Progressiva glasögon kan inte förskrivas som hjälpmedel.
Ny förskrivning kan ske tidigast efter två år eller en synförbättring på 2/10delar.
Personer med synskärpa understigande 0,3 efter synkorrektion och till blinda
med hornhinneförändringar får glas och eventuell båge förskrivet som
hjälpmedel.
Kontaktlinser förskrivs som hjälpmedel när synskärpan med båda ögonen
understiger 0,3 med bästa glasögon och kontaktlinser leder till en synförbättring på minst 2/10-delar jämfört med glasögon.
Förmåner och ersättningar till anhöriga
Reglerna gäller både vid vård inom och utom länet samt både i öppen och
sluten vård.
Endast remitterande läkare kan utfärda intyg. Remitterande enhet bär kostnaden vid remittering utanför länet. Kostnaden för intyg som utfärdas av
annan enhet än den remitterande bärs av intygsskrivande enhet.
Ersättning för kost ges aldrig.
Barn och ungdomar under 18 år
Högst två anhöriga/närstående till barn och ungdomar under 18 år ersätts
med rese- och boendekostnad i anslutning till vårdtillfället.
Gäller även i samband med omskärelse av pojkar på icke medicinsk grund.
Patienter 18 år och äldre
För anhöriga till vuxna patienter, d v s patienter som är 18 år och äldre, är
huvudregeln att landstinget inte betalar ersättning för logi.
Om en patient vårdas i öppen vård och behöver stöd/hjälp för att kunna bo
på patienthotell kan remitterande läkare utfärda intyg att patienten har behov
av anhörig som vårdare. Landstinget ersätter i sådana fall den anhöriges
övernattningskostnad.
79
Orsaken måste anges tydligt i intyget och kan t ex vara att patienten är förståndshandikappad, behöver hjälp med ADL, är synskadad, har afasi eller
psykisk sjukdom. Intyget ska lämnas till receptionen på patienthotellet.
Om en patient vårdas i sluten vård kan remitterande läkare utfärda intyg att
patienten behöver ha med sig en anhörig. Kravet ska vara att vården inte
fungerar utan hjälp från en anhörig. Landstinget ersätter i sådana fall den
anhöriges övernattningskostnad.
Orsaken måste anges tydligt i intyget och kan t ex vara att patienten är förståndshandikappad, har grav afasi eller svår psykisk sjukdom.
Anhöriga till transplantationspatienter
I samband med transplantationer anses att resultatet av åtgärden är beroende
av att patienten har stöd av anhöriga i samband med operationen. Mot denna
bakgrund ersätter landstinget resor och övernattningar på patienthotell för
anhörig till transplantationspatient.
Ersättning till donator
Landstinget betalar ersättning för förlorad arbetsförtjänst i samband med
utredningar, sjukhusvistelse, resor som förekommer före och i samband med
donation samt eventuella efterkontroller. Likaså betalar landstinget ersättning för förlorad arbetsförtjänst under donatorns sjukskrivningstid. Huvudregeln är att donatorns personliga inkomstförluster ska ersättas.
Donatorn ska inte betala för besök, sjukhusvistelse och resor i samband med
utredning, donation och eventuella efterkontroller.
Donator som reser med egen bil ska ersättas med 18:50 kr per mil, d v s
gränsen för skattefrihet.
Är mottagaren av organet folkbokförd i ett annat landsting ska organmottagarens hemlandsting faktureras för den norrbottniska donatorns kostnader.
Är organmottagaren folkbokförd i Norrbotten och donatorn i ett annat landsting kan donatorns hemlandsting fakturera Norrbottens läns landsting för
donatorns kostnader.
Speciallivsmedel
Regler för glutenintolerans
För personer under 16 år sker förskrivning av produkter enligt läkemedelsförmånen. För personer som är 16 år eller äldre sker ingen förskrivning enligt läkemedelsförmånen, de får själva anskaffa produkterna.
Regler för övriga speciallivsmedel och nutritionsprodukter
Gemensamma regler har införts i norra regionen för hel-, halv- och tilläggsnutrition, som bl a innebär att det medicinska behovet är avgörande för om
en person ska erhålla speciallivsmedel (exkl gluten) och andra nutritionsprodukter.
Följande avgifter gäller:
 Under 16 år lagstadgad förmån.
 Fr o m 16 år–t o m 19 år: 120 kr per uttag.
 Fr o m 20 år: 1 500 kr per månad för helnutrition, 750 kr per månad för
halvnutrition och 250 kr per månad för tilläggsnutrition.
80
Övrigt
Rituell omskärelse
Avgiften för rituell omskärelse av pojkar är 1 700 kr.
Sterilisering
Avgiften för steriliseringsoperationer som inte utförs av medicinska skäl är
4 700 kr för män och 4 700 kr för kvinnor.
Blodgivare
Ersättning till blodgivare utbetalas i form av värdekuponger á 60 kr per styck
alternativt lotter till motsvarande värde. Ersättningen för blodtappning är en
kupong, för att ge plasma två kuponger och för att ge trombocyter tre kuponger.
Vissa utlänningar
Vårdavgifter för vissa utlänningar regleras i enligt särskild lagstiftning och
konventioner.
Privata vårdgivare
Vårdavgifter hos privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster, med vårdavtal eller ersatta enligt lagarna om läkarvårdsersättning respektive sjukgymnastersättning, ska vara högst som i landstinget.
Tandvård inom hälsooch sjukvårdens avgiftssystem
Patientgrupper
Vissa besöksavgifter för tandvård är sedan 1999 inordnade i hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Reglerna omfattar personer som:
1 Omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS).
2 Har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och
som:
a) kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) § 18, första stycket,
b) får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård), eller
c) är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård eller omsorg som personer som omfattas av punkterna 2a eller 2b ovan. Personer
som omfattas av punkterna 1–2 ska erbjudas både munhälsobedömning
och nödvändig tandvård. Nödvändig tandvård ska erhållas oavsett om bedömning av munhälsotillståndet gjorts eller inte.
3 Har behov av särskilda tandvårdsinsatser som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid.
4 Har stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.
5 Vid undersökning för och utförande av oralkirurgisk behandling som
kräver sjukhus tekniska och medicinska resurser.
Avgifter
Bedömning av munhälsotillstånd vid uppsökande verksamhet är avgiftsfri
för patienten.
81
För berättigad behandling vid specialisttandklinik uttas samma avgift som
för öppen vård vid sjukhus, d v s 300 kr.
För allmäntandvård uttas samma avgift som för primärvård, d v s 200 kr.
För vård som ges av annan än tandläkare (tandhygienist eller tandsköterska)
uttas ingen avgift.
Det första besöket hos specialisttandläkare efter remiss från allmäntandläkare eller allmänläkare är avgiftsfritt.
Tilläggsavgiften för hembesök är 50 kr.
Avgiftsbefrielse
Patient som omfattas av tandvårdsstödet och är inskriven i sluten vård vid
sjukhus betalar ingen patientavgift vare sig för nödvändig tandvård eller
tandvård som ett led i en kortare sjukdomsbehandling.
Övrig tandvård
Barn- och ungdomstandvård
Barn och ungdomar ska kostnadsfritt erbjudas regelbunden och fullständig
tandvård till och med det år då de fyller 19 år. För vård som inte är nödvändig för att uppnå ett från odontologisk synpunkt funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat uttas avgift enligt tandvårdstaxan.
Inom barntandvården ska all behandling vara amalgamfri. Undantag får dock
göras om nyttan för den enskilde motiverar det och berörd förälder eller
ungdom lämnar sitt medgivande.
Avgift för uteblivet/ej avbokat besök
Patient som uteblir från tidsbokat besök inom barn- och ungdomstandvård
utan att meddela detta eller avbokar det senare än 2 timmar innan stängningsdags dagen före bokad tid får efterdebiteras för uteblivet/ej avbokat
besök hos tandläkare, tandhygienist eller tandsköterska med 150 kr.
Borttappad tandställning eller bettskena
Landstinget ersätter inte tandställning som tappats bort eller förstörts p g a
oaktsamhet från patientens sida. Patienten debiteras för det tandtekniska
arbetet.
Övrigt
Avgift för uteblivet/ej avbokat besök inom vuxentandvården
Patient som uteblir från tidsbokat besök inom vuxentandvård utan att meddela detta eller avbokar det senare än 2 timmar innan stängningsdags dagen
före bokad tid får efterdebiteras för uteblivet/ej avbokat besök hos tandläkare
eller specialist samt hos tandhygienist och tandsköterska med 400 kr.
Ersättning vid ej genomförda besök och
behandlingar inom folktandvård
Reglerna gäller vid besök på folktandvårdskliniker inom Norrbottens läns
landsting.
Ersättning
Ersättning utbetalas endast vid planerade/förbokade vårdtillfällen där patienten getts en tid för vårdtillfället.
82
Ersättning utbetalas när något av följande vårdtillfällen inte kan genomföras
hos tandvårdsklinik:
 Tandläkar-, tandsköterske- eller tandhygienistbesök.
Orsak
För att patienten ska ersättas krävs att tandvårdskliniken orsakat att patienten
inte kan tas emot på bestämd tid, t ex:
 Oförutsedd belastning på tandvårdskliniken som förrycker planeringen.
 Bemannings- och utrustningsproblem.
 Felaktig information till patienten, t ex angående förberedelser inför röntgenundersökning. Tandvårdskliniken ska dokumentera den information
som getts.
Kostnader som ersätts
 Utgift för sjukresa. Ersättning för sjukresa utbetalas utan avdrag för
egenavgift.
 Utgift för parkering. Ska styrkas med kvitto.
 Eventuellt inkomstbortfall för patient. Ska styrkas med intyg från arbetsgivaren och ersätts för högst tre dagar.
 Eventuellt inkomstbortfall för följeslagare till barn och ungdomar till och
med det år de fyller 19 år. Ska styrkas med intyg från arbetsgivaren och
ersätts för högst tre dagar.
 Eventuellt inkomstbortfall för följeslagare till vuxna. Ska styrkas med
intyg från arbetsgivaren och ersätts för högst tre dagar. För följeslagare
till vuxna krävs läkarintyg som styrker behovet av följeslagare.
 Eventuellt inkomstbortfall för egna företagare. Ska styrkas med intyg från
försäkringskassan om sjukpenninggrundande inkomst och ersätts för
högst tre dagar. Ersättningen för hel dag är 1/365 av den sjukpenninggrundande årsinkomst försäkringskassan beslutat om.
 Eventuella merkostnader för barnpassning. Här avses resekostnader enligt
sjukresebestämmelserna för vikarierande barnpassare och merkostnader
för kommunal barnomsorg.
Övrigt
Ersättning utbetalas inte om:
 Patienten, vid ändring av tid för besök, har meddelats senast dagen innan
besökstidpunkten.
Övriga fall som kan uppstå får prövas i särskild ordning av landstingsstyrelsen.
Berörd tandvårdsklinik ska vid ändring av tidpunkt för besök eller operation/inläggning kontrollera med patienten att informationen nått fram och
dokumentera åtgärden. Kostnaderna ska belasta den tandvårdsklinik som
förorsakat dem.
83
Tandvård (LFU)
Tandvårdstaxa
Gemensamt
Beslutsordning
Avgifterna fastställs av landstingsfullmäktige. Inga lokalt fastställda avgifter,
depositionsavgifter och dylikt får förekomma.
Faktureringsavgift (50 kr)
Förutsättningen för att faktureringsavgift får tas ut är att det finns patientkassa och att patienten har erbjudits möjlighet att betala med betalkort eller
kontant. Faktura som betalas via autogiro eller elektronisk faktura är befriad
från faktureringsavgift.
Vid fakturering av avgift för uteblivet besök ska faktureringsavgift tas ut.
Skriftligt intyg
Skriftligt intyg om de material som använts vid tandlagning och protetiska
arbeten lämnas på begäran.
Garanti
Garanti för avtagbara proteser lämnas i ett år, för fastsittande protetik i två
år. Proteser för temporärt bruk samt emaljretinerade konstruktioner omfattas
inte av garantin.
Barn- och ungdomstandvård
Inom barn- och ungdomstandvården råder liksom inom vuxentandvården
fritt vårdval. Landstingets hälso- och sjukvårdsenhet har avtal med Folktandvården. Privata vårdgivare kan också teckna avtal.
För behandling som inte är nödvändig för att uppnå ett estetiskt och funktionellt godtagbart resultat debiteras enligt tandvårdstaxans åtgärder. Patienten betalar då 100 procent av den merkostnad som uppstår i förhållande till
kostnaden för den åtgärd som föreslagits av behandlande tandläkare.
Allmäntandvård och specialisttandvård
Kod
Åtgärd
Undersökningsåtgärder
101
Basundersökning och diagnostik, tandläkare
102
Fullständig undersökning och diagnostik, tandhygienist
103
Akut eller kompletterande undersökning, tandläkare
105
Kompletterande eller akut undersökning, kontroll
av behandlingsresultat, tandhygienist
105-1 Kompletterande eller akut undersökning, kontroll
av behandlingsresultat, enkel. Tandhygienist
107
Omfattande akut eller kompletterande undersökning, tandläkare
108
Utredning utförd av tandläkare
84
Allmäntandvård
Referenspris
Allmäntandv
Specialisttandvård
Referenspris
Specialisttandv
745
695
745
695
745
745
350
335
400
400
545
545
270
545
960
955
1 145
1 145
1 955
1 570
2 200
1 975
Kod
Åtgärd
Allmäntandvård
115
116
121
122
123
124
125
126
131
132
133
Referenspris
Allmäntandv
Konsultation specialisttandvård
Konsultation specialisttandvård, omfattande
Röntgenundersökning av enskild tand
55
40
Röntgenundersökning, delstatus
235
215
Röntgenundersökning, helstatus
770
740
Panoramaröntgen
530
495
Röntgenundersökning, extraoral
495
470
Röntgenundersökning, omfattande
950
900
Tomografiundersökning, en kvadrant
Tomografiundersökning, två kvadranter
Tomografiundersökning tre kvadranter, sinus,
käkled eller traumautredning
134
Tomografiundersökning, fyra kvadranter
141
Studiemodell, för behandlingsplanering
575
560
161
Salivsekretionsmätning
525
520
162
Laboratoriekostnader vid mikrobiologisk under260
245
sökning
163
Biopsi inkl laboratorieundersökning (PAD)
1 480
1 415
Sjukdomsförebyggande åtgärder
201
Information och instruktion vid risk för karies,
415
415
gingival eller parodontal sjukdom och käkfunktionsstörning
204
Profylaxskena, per skena
930
700
205
Fluorbehandling inklusive professionell tandren155
145
göring i kombination med undersökningsåtgärd
206
Fluorbehandling inklusive professionell tandren330
285
göring
Sjukdomsbehandlande åtgärder
301
Sjukdomsbehandlande åtgärder, mindre omfat395
370
tande behandling
302
Sjukdomsbehandlande åtgärder
715
680
303
Sjukdomsbehandlande åtgärder, omfattande
1 525
1 485
behandling
311
Information eller instruktion vid munhälsorelate425
425
rade sjukdomar eller problem
312
Uppföljande information eller instruktion vid mun165
165
hälsorelaterade sjukdomar eller problem
321
Icke-operativ behandling av kariessjukdom
425
425
322
Stegvis excavering
1 000
1 000
341
Behandling av parodontal sjukdom eller peri455
435
implantit, mindre omfattning
341-1 Behandling av parodontal sjukdom eller peri840
435
implantit
342
825
implantit, större omfattning
343
1 210
implantit, särskilt tidskrävande behandling.
362
Lustgassedering, per gång
820
775
Kirurgiska åtgärder * Vid vävnadsregenererande kirurgi tillkommer materialkostnader
401
Tanduttagning, en tand
870
820
402
Tanduttagning, en tand, komplicerad
1 620
1 550
403
Tanduttagning, tillkommande, enkel
170
160
85
Specialisttandvård
720
1 900
55
260
870
595
570
1070
1 090
1 565
1 760
Referenspris
Specialisttandv
710
1185
50
255
870
590
565
1 060
1 050
1 410
1 760
2 115
575
525
260
2 115
560
520
245
1 540
1 540
415
415
930
155
700
145
330
285
435
435
810
1765
805
1 765
425
425
165
165
425
1 000
455
425
1 000
435
840
435
840
825
1 260
1 210
820
775
980
1 845
185
980
1 835
185
Kod
Åtgärd
Allmäntandvård
404
Kirurgiskt avlägsnande av en eller flera tänder i
samma kvadrant och/eller annan vävnad
405
Omfattande dentoalveolär kirurgi
406
Tanduttagning, övertalig tand
420
Implantat, per styck
421
Operation avseende käkbensförankrade implantat, ett implantat. Tvåstegsteknik
421-1 Operation avseende käkbensförankrade implantat, ett implantat. Enstegsteknik
422
Kirurgisk friläggning av ett implantat vid tvåstegsteknik
423
Operation avseende käkbensförankrade implantat, två eller tre implantat. Tvåstegsteknik
423-1 Operation avseende käkbensförankrade implantat, två eller tre implantat. Enstegsteknik
424
Kirurgisk friläggning av två eller tre implantat vid
tvåstegsteknik
425
Operation avseende käkbensförankrade implantat, fyra eller fler implantat. Tvåstegsteknik
425-1 Operation avseende käkbensförankrade implantat, fyra eller fler implantat. Enstegsteknik
426
Kirurgisk friläggning av fyra eller fler implantat vid
tvåstegsteknik
427
Benaugmentation med egen benvävnad
428
Benaugmentation med benersättningsmaterial
429
Kirurgiskt avlägsnande av implantat, per operationstillfälle
430
Peri-operativ kirurgi vid implantatkirurgi
435
Avlägsnande av ett implantat
436
Avlägsnande av implantat, enkel
441
Plastik, enklare parodontalkirurgi vid en eller två
tänder eller vid periimplantit vid enstaka implantat
442
Kirurgisk behandling av parodontit vid tre till sex
tänder, per operationstillfälle*
443
Kirurgisk behandling av periimplantit vid två till
fyra implantat, per operationstillfälle*
444
Omfattande kirurgisk behandling av parodontit vid
sju tänder eller fler, eller vid tre tänder eller fler i
kombination med annan operation, per operationstillfälle
445
Omfattande kirurgisk behandling av periimplantit
vid fem implantat eller fler, eller vid tre implantat
eller fler i kombination med annan operation, per
operationstillfälle
480
Kontroll av koagulation, tilläggsåtgärd
Rotbehandlingsåtgärder
501
Rensning och rotfyllning, en rotkanal
502
Rensning och rotfyllning, två rotkanaler
503
Rensning och rotfyllning, tre rotkanaler
504
Rensning och rotfyllning, fyra eller fler rotkanaler
521
Akut endodontisk behandling
522
Komplicerad kanallokalisation
523
Stiftborttagning
86
Specialisttandvård
2 900
Referenspris
Allmäntandv
2 785
3 260
Referenspris
Specialisttandv
3 260
3 960
1 130
2 200
3 550
3 720
1 130
2 155
3 450
4 385
1 355
2 200
4 100
4 385
1 355
2 155
3 925
4 600
3 450
5 100
3 925
1 480
1 385
1 675
1 575
5 000
4 695
5 700
5 360
5 950
4 695
6 650
5 360
1 670
1 550
1 900
1 770
7 000
6 655
7 950
7 605
7 800
6 655
8 900
7 605
2 200
2 060
2 600
2 375
4 640
6 225
3 580
4 640
6 225
3 580
5 725
7 450
4 175
5 455
7 040
4 150
990
850
165
1 985
930
820
160
1 855
1 150
1 000
185
2 250
1 120
980
185
2 140
3 370
3 250
3 820
3 820
3 200
2 785
3 775
3 260
5 150
5 150
6 100
6 100
5 150
5 150
6 100
6 100
290
290
290
290
3 280
3 670
4 690
5 230
760
740
1 060
3 280
3 670
4 690
5 230
700
695
1 030
3 785
4 210
5 390
5 990
825
830
1220
3 785
4 210
5 390
5 990
825
820
1 220
Kod
Åtgärd
Allmäntandvård
Referenspris
Allmäntandv
3 165
Specialisttandvård
Referenspris
Specialisttandv
3 640
541
Apikalkirurgisk behandling, per operationstillfälle
3 165
3 700
Bettfysiologiska åtgärder
604
Mjukplastskena, laboratorieframställd, för bettfysi2 200
2 100
2 500
2 385
ologisk behandling, per skena
605
Bettskena i hård akrylat, utförd på bettfysiologiska
3 380
3 330
3 750
3 710
indikationer, per skena
Reparativa åtgärder
701
Fyllning av en yta på framtand eller hörntand
600
555
600
555
702
Fyllning av två ytor på framtand eller hörntand
930
870
930
870
703
Fyllning av tre eller flera ytor på framtand eller
1 100
1 030
1 100
1 030
hörntand
704
Fyllning av en yta på molar eller premolar
755
705
755
705
705
Fyllning av två ytor på molar eller premolar
1 120
1 040
1 120
1 040
706
Fyllning av tre eller flera ytor på molar eller pre1 405
1 355
1 405
1 355
molar
707
Krona i plastiskt material, klinikframställd
1 630
1 575
1 630
1 575
708
Stiftförankring i rotkanal vid fyllningsterapi
530
500
530
500
Protetiska åtgärder * Vid konstruktioner i keramiska material eller i ädelmetall tillkommer merkostnader.
801
Laboratorieframställd krona *
5 075
4 885
5 850
5 485
802
Laboratorieframställd pelare med intraradikulärt
3 100
2 995
3 450
3 375
stift *
803
Klinikframställd pelare med intraradikulärt stift *
1 280
1 205
1 450
1 400
804
Hängande led vid tandstödd protetik, per led *
2 185
2 130
2 500
2 255
805
Emaljretinerad konstruktion, laboratorieframställd,
1 740
1 650
1 850
1 845
per stöd *
806
Radikulärförankring vid avtagbar protes *
3 585
3 520
3 905
3 905
807
Semipermanent krona eller hängande led, per led
2 185
2 080
2 425
2 205
808
Innerkrona för teleskop- och konuskonstruktioner*
3 330
3 210
3 590
3 590
809
Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller
1 155
1 070
1 285
1 165
hängande led, per led
811
Cementering av lossnad protetisk konstruktion,
395
345
410
410
per stöd
812
Broreparation 1 *
1 410
1 320
1 570
1 570
813
Broreparation 2 *
4 270
4 090
4 725
4 725
814
Broreparation 3 *
8 750
8 435
9 765
9 765
815
Sadelkrona *
5 075
4 885
5 850
5 485
822
Partiell protes för temporärt bruk, en till tre tänder
3 640
3 595
3 975
3 975
823
Partiell protes för temporärt bruk, fyra eller fler
5 080
5 045
5 555
5 555
tänder *
824
Partiell protes med gjutet skelett, klammerförank10 050
9 985
10950
10 870
rad, konstruktion i titan tilläggsdebiteras merkostnaden
825
Komplicerad partiell protes med stöd av urtags5 750+
10 535
6450+
11 485
krona, innerkrona eller attachments (tandteknisk
tandtektandtekkostnad tillkommer) *
nik
nik
826
Attachments, per styck, material*
Faktura
90
faktura
90
827
Hel underkäksprotes
8 750
8 840
9 880
9 980
828
Hel överkäksprotes
8 520
8 590
9 500
9 665
829
Immediatprotes, hel käke
7 500
7 235
7 955
7 995
831
Justering av avtagbar protes
345
325
390
390
832
Lagning av protes eller tillsättning av protestand,
1 175
1 155
1 290
1 280
utan avtryck
87
Kod
833
834
835
836
837
839
845
846
847
848
852
852-1
853
854
855
856
857
861
861-1
862
863
864
865
865-1
865-2
867
871
872
873
874
875
876
877
878
Åtgärd
Allmäntandvård
Rebasering av protes
Lagning av protes där avtryck krävs *
Rebasering och lagning av protes
Komplicerad lagning av protes *
Komplicerad lagning av protes där uppvaxning
och gjutning av en ny del utförs vilken svetsas till
befintlig protes *
Inmontering av förankringselement
Ocklusionskorrigerande bettslipning
Skena för vertikal platsberedning
Klammerplåt
Betthöjning med fyllningsmaterial, per tand
Implantatförankrad krona *
Implantatförankrad krona, brostöd *
Hängande led, vid implantatförankrad bro *
Semipermanent krona eller hängande led på
implantat, per led
Fästskruv och cylinder vid semipermanent krona
på implantat, per implantat
Långtidstemporär laboratorieframställd krona på
implantat, per led
Fästskruv och cylinder vid långtidstemporär laboratorieframställd krona på implantat, per implantat
Implantatförankrad bro, överkäke, proteständer, 4
implantat *Eventuella distanser tilläggsdebiteras
implantat, inga distanser, inga vinklade skruvhål
Suprakonstruktion för implantatförankrad bro,
överkäke, proteständer *Eventuella distanser
tilläggsdebiteras
Implantatförankrad bro, underkäke, proteständer,
4 implantat *Eventuella distanser tilläggsdebiteras
5 implantat *Eventuella distanser tilläggsdebiteras
inga distanser, inga vinklade skruvhål
Suprakonstruktion för implantatförankrad bro,
underkäke, proteständer *Eventuella distanser
tilläggsdebiteras
Implantatstödd täckprotes, 2 implantat *
Implantatstödd täckprotes, överkäke, 3 implantat *
Implantatstödd täckprotes, överkäke, 4 implantat *
Tillägg för alveolarbar vid implantat, 2 implantat *
Implantatstödd täckprotes, exkl implantat, implantatkomponenter och förankringselement
Förankringselement täckprotes, tillägg, per styck
88
Specialisttandvård
2 325
1 920
2 980
3 725
6 370
Referenspris
Allmäntandv
2 250
1 885
2 970
3 725
6 325
2 500
2 090
3 290
4 045
6 895
Referenspris
Specialisttandv
2 500
2 080
3 290
4 045
6 895
2 985
1 865
4 900
3 370
480
8 200
9 150
2 250
1 800
2 970
1 800
4 875
3 255
480
7 745
7 745
2 130
1 800
3 290
2 035
5 255
3 650
575
8 600
9 445
2 325
1 895
3 290
2 035
5 255
3 635
575
8 445
8 445
2 255
1 895
295
290
300
290
1 070
1 070
1 165
1 165
255
250
255
250
41 300
36 280
43 200
38 180
39 500
36 280
40 000
38 180
42 200
38 790
43 600
40 685
43 400
41 380
45 300
43 280
41 300
32 710
43 400
34 610
39 800
35 255
41 800
36 995
39 800
35 255
41 800
36 995
38 500
35 255
39 000
36 995
39 000
30 390
40 200
32 100
16 650
19 000
21 100
3 025
3 350
4 440
13 550
16 020
17 970
20 520
2 860
3 170
4 180
13 065
18 750
20 300
22 450
3 075
3 400
4 400
14 450
17 380
19 330
21 925
3 050
3 360
4 370
14 425
faktura
260
faktura
260
Kod
Åtgärd
Allmäntandvård
881
Reparation av implantatstödd konstruktion,
mindre omfattande
882
Av- och återmontering av implantatförankrad bro
883
Reparation/ombyggnad av implantatförankrad
konstruktion, med tandteknisk insats
884
Reparation/ombyggnad av implantatförankrad bro
där omfattande tandteknisk insats krävs
886
Distans inkl centrumskruv, per styck
886-1 Distans inkl centrumskruv, individuell, per styck
888
Fästskruv, per styck
889
Centrumskruv, per styck
890
Implantatförankrad krona på befintlig distans/
kopplingsdel
Tandreglering
901
Tandreglering, en käke, enkel behandling högst 1
år
901-1 Tandreglering, en käke, enklare behandling högst
1 år
902
Tandreglering, en käke, okomplicerad behandling
1 år till 1,5 år
903
Tandreglering, en käke, normal behandling 1,5 till
2 år
904
Tandreglering, en käke, komplicerad behandling
905
Tandreglering, två käkar, enkel behandling högst
1 år
905-1 Tandreglering, två käkar, enklare behandling
högst 1 år
906
Tandreglering, två käkar, okomplicerad behandling 1 år till 1,5 år
907
Tandreglering, två käkar, normal behandling 1,5
år till 2 år
908
Tandreglering, två käkar, komplicerad behandling
900E Enklare ortodontibehandling (ej ersättningsberättigande)
900R Retentionskontroll
900S Slutkontroll
900EA Enkel akutbehandling av retentionsapparat
900R Komplicerad akutbehandling av retentionsapparat
Specialisttandvård
1 090
Referenspris
Allmäntandv
1 000
1 190
Referenspris
Specialisttandv
1 190
3 120
4 240
2 870
4 055
3 550
4 625
3 440
4 625
10 150
9 670
10 775
10 695
1 500
2 375
300
645
6 600
1 205
1 205
165
575
6 515
1 500
2 375
300
645
7 215
1 205
1 205
165
575
7 215
11 920
11 920
14 750
14 180
11 920
11 920
10 700
14 180
15 420
15 420
19300
18 465
17 940
17 940
22 400
21 550
22 540
16 040
22 540
16 040
28 100
19 625
27 190
18 900
16 040
16 040
10 700
18 900
20 085
20 085
24 825
23 855
23 005
23 005
28 450
27 405
28 430
28 430
35 300
10 750
34 085
500
975
580
1 090
500
975
580
1 090
A
Utbytesåtgärder
921
Krona i stället för ersättningsberättigande fyllning
vid defekt eller substansförlust, fram- eller hörntand
922
Krona i stället för ersättningsberättigande fyllning
vid defekt eller substansförlust, molar eller premolar samt vid omfattande defekt för tandposition 7
och 8 när regel D.3 inte kan tillämpas
925
Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inkl eventuell friläggning och distansanslutning
vid tillstånd 5031, 5033, 5036 eller 5037. Implantat ingår. Enstegsteknik
89
5 075
1 030
5 850
1 030
5 075
1 355
5 850
1 355
6 800
4 885
7 300
5 485
Kod
Åtgärd
925-1
vid tillstånd 5011, 5031, 5033, 5036 eller 5037.
Implantat ingår. Tvåstegsteknik
En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031, 5033, 5036
eller 5037
En implantatförankrad krona och ett hängande led
på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd
5033 eller 5037
Operation avseende ett implantat inkl eventuell
friläggning och distansanslutning vid tillstånd5031,
5033, 5036 eller 5037 när åtgärd 801 har utförts
inom två år på en eller båda stödtänderna som
utbytet beräknats på. Implantat ingår. Enstegsteknik
vid tillstånd 5031, 5033, 5036 eller 5037 när
åtgärd 801 har utförts inom två år på en eller båda
stödtänderna som utbytet beräknats på. Implantat
ingår. Tvåstegsteknik
En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5031, 5033, 5036
eller 5037 när åtgärd 801 har utförts inom två år
på en av stödtänderna som utbytet beräknas på
En implantatförankrad krona och ett hängande led
på ett käkbensförankrat implantat vid tillstånd
5033 eller 5037 när åtgärd 801 har utförts inom
två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på
Operation avseende två käkbensförankrat implantat i tvåtandslucka vid tillstånd 5033 eller 5037 inkl
eventuell friläggning och distansanslutning. Implantaten ingår. Enstegsteknik
eventuell friläggning och distansanslutning. Implantaten ingår. Tvåstegsteknik
Två implantatförankrade kronor på två käkbensförankrade implantat vid tillstånd 5033 eller 5037.
Enstaka kronor
Två implantatförankrade kronor på två käkbensförankrade implantat vid tillstånd 5033 eller 5037.
Sammanfogade kronor
eventuell friläggning och distansanslutning när
stödtänderna som utbytet beräknas på. Implantaten ingår. Enstegsteknik
926
927
928
928-1
929
930
931
931-1
932
932-1
933
Allmäntandvård
90
Specialisttandvård
7 230
Referenspris
Allmäntandv
4 885
7 975
Referenspris
Specialisttandv
5 485
8 200
7 015
8 600
7 740
11 400
9 145
11 770
9 995
6 800
2 130
7 300
2 255
7 230
2 130
7 975
2 255
8 200
4 885
8 600
5 485
11 400
7 015
11 770
7 740
10 350
7 015
11 050
7 740
11 070
7 015
12 000
7 740
16 400
7 015
17 200
7 740
18 300
7 015
18 890
7 740
10350
4 260
11 050
4 510
Kod
Åtgärd
933-1
eventuell friläggning och distansanslutning när
stödtänderna som utbytet beräknas på. Implantaten ingår. Tvåstegsteknik
Två implantatförankrade kronor på två käkbensförankrade implantat vid tillstånd 5033 eller 5037
när åtgärd 801 har utförts inom två år på en av
stödtänderna som utbytet beräknas på. Enstaka
kronor
Två implantatförankrade kronor på två käkbensförankrat implantat vid tillstånd 5033 eller 5037
när åtgärd 801 har utförts inom två år på en av
stödtänderna som utbytet beräknas på. Sammanfogade kronor
Ortodontisk slutning av entandslucka
934
934-1
940
941
943
944
Allmäntandvård
Ortodontisk slutning av entandslucka när åtgärd
801 har utförts inom två år på en av stödtänderna
som utbytet beräknats på
Ortodontisk slutning av tvåtandslucka
Ortodontisk slutning av tvåtandslucka när åtgärd
801 har utförts inom två år på en av stödtänderna
som utbytet beräknats på
Specialisttandvård
11 070
Referenspris
Allmäntandv
4 260
12 000
Referenspris
Specialisttandv
4 510
16 400
4 885
17 200
5 485
18 300
4 885
18 890
5 485
Enl åtg
901–907
Enl åtg
901–907
11 900
13 225
Enl åtg
901–907
Enl åtg
901–907
14 030
Enl åtg
901–907
7 740Enl
åtg 901–
907
Enl åtg
901–907
Enl åtg
901–907
7 015
9 145
7740
15 480
9 995
Behandlingar utanför försäkringen
Termkod
INT
INT
6
Åtgärd
INR
INR2
60
Arvode
Skriftligt intyg, allmäntandläkare
Skriftligt intyg, specialisttandläkare
Tandtekniskt material
8
80
Kostnad för tandtekniskt arbete
94
94
77S
8M
94
942
96
871M
Mertid vid vissa behandlingar, allmäntandläkare
Mertid vid vissa behandlingar, specialisttandläkare
Sömnapnéskena exkl tandteknikerarbete
Materialkostnad vid speciella behandlingsmetoder
95
95
95
95
96
96N
B5890
950
960
961-1
962-1
963-1
964
SMY
UBB
965-2
967N
Besöksavgift asylsökande
Övrig utredning och behandling. Tandsköterska
Övrig utredning och behandling. Tandläkare
Övrig utredning och behandling. Tandhygienist
Övrig utredning och behandling. Specialisttandläkare
Sederande farmaka, per behandlingstillfälle
Narkos, eller intravenös sedering, per behandlingstillfälle
Fastsättning av tandsmycke
Uteblivande eller sent återbud till tandläkarbehandling,
barn
91
2 000/tim
2 200/tim
Faktisk
kostnad
Faktisk
kostnad
2 000/tim
2 200/tim
3 900
Faktisk
kostnad
50
750/tim
2000/tim
900/tim
2 200/tim
700
2 750
450
150
Termkod
UBB
Åtgärd
UBB
967N2
77 I
22B
22B2
968
969
9692
JOUR
Uteblivande eller sent återbud till tandhygienistbehandling, barn
Uteblivande eller sent återbud till tandsköterskebehandling, barn
Idrottsskena och motsvarande, exkl tandtekniskt arbete
Blekning av tänder, en käke
Blekning av tänder, båda käkarna
Jourtillägg
HYG
HYG
Munhygieniska hjälpmedel
UBT
UBT
UB
UBT2
UBH
UBH
UBS
UBS
UB5
UBE
REC
6T
6TB
UB5
REC
TKR
TBR
24
200MS
26
21
800
24
200MS
50-1
21
087
Uteblivande eller sent återbud till tandläkarbehandling,
vuxen
Uteblivande eller sent återbud till specialisttandläkarbehandling, vuxen
Uteblivande eller sent återbud till tandhygienistbehandling, vuxen
Uteblivande eller sent återbud till tandsköterskebehandling, vuxen
Uteblivande vuxen, asylsökande
Uteblivande vuxen/barn, ej debiterat
Telefonkonsultation som leder till receptförskrivning
Individuellt utformad temporär krona, första kronan
Individuellt utformad temporär krona, ytterligare kronor/led, eller teknikerframställd krona/bro per led, exkl
tandteknisk faktura
”Skuggtaxa” barntandvård, tillkommande åtgärder
Förebyggande åtgärder, tandsköterska
Munhälsobedömning, tandsköterska
Slipning, per tand
Fissurförsegling, per tand
Ortodontisk behandling i allmäntandvården
967N1
Arvode
150
150
550
2 175
3 615
50 % av
taxan
Faktisk
kostnad
400
400
400
400
50
tid i min
80
390
180
510
510
380
380
2 000/tim
Abonnemangstandvård
*Patientkostnad när allmänt tandvårdsbidrag utnyttjas vid betalning av abonnemang.
Premie*Patientkostnad
*Patientkostnad
Vårdgivaklass
20–29, 74+ år
30–74 år
rens pris, kr
Per år
Månad
Per år
Månad
Per år
1
560
47
710
59
860
2
830
69
980
82
1 130
3
1 220
102
1 370
114
1 520
4
1 710
143
1 860
155
2 010
5
2 400
200
2 550
213
2 700
6
3 190
266
3 340
278
3 490
7
4 210
351
4 360
363
4 510
8
5 300
442
5 450
454
5 600
9
6 360
530
6 510
543
6 660
10
7 340
612
7 490
624
7 640
92
Taxor för vissa käkkirurgiska åtgärder samt vissa
åtgärder i sjukhustandvård
FK-kod
107
108
115
116
401
402
403
404
404
405
406
480
541
541
429
420
421
421
423
423
425
425
425x2
425x2
422
424
426
427
428
430
882
441
443
445
Vissa käkkirurgiska åtgärder
Typoperation/åtgärd
Omfattande akut eller kompletterande undersökning,
utförd av tandläkare
Utredning utförd av tandläkare
Konsultation specialisttandvård
Konsultation specialisttandvård, omfattande
EBA Operation på tänder
Tandextraktion
Tandextraktion komplicerad
Tandextraktion, enkel. I kombination med och utöver
401/402
Operation på tand eller alveolarutskott, okomplicerad
Operation på tand eller alveolarutskott, normal
Operation på tand eller alveolarutskott, komplicerad
eller omfattande
Tanduttagning övertalig tand
Kontroll av koagulation, tilläggsåtgärd
Apikalkirurgisk behandling 1 tand
Apikalkirurgisk behandling 2-3 tänder
Avlägsnande av fixtur
Implantat, per styck, inkl täckskruv och inläkningsdistans
Fixturinsättning för KBF protetik, 1 fixtur
Tvåstegsteknik
Fixturinsättning för KBF protetik, 1 fixtur.
Enstegskirurgi.
Fixturinsättning för KBF protetik, 2-3 fixt
Tvåstegsteknik
Fixturinsättning för KBF protetik, 2-3 fixt
Enstegsteknik
Fixturinsättning för KBF protetik, 4-6 fixt.
Tvåstegsteknik
Fixturinsättning för KBF protetik, 4-6 fixt.
Enstegsteknik
Fixturinsättning för KBF protetik, 8 eller fler och minst 4
fixturer i varje käke. Tvåstegsteknik
Fixturinsättning för KBF protetik, 8 eller fler och minst 4
fixturer i varje käke. Enstegsteknik
Distansinsättning 1
Distansinsättning 2-3
Distansinsättning 4-6 fixturer
Alveolarutskottsplastik med bentransplantat, normalfall
inkl eventuell osteosyntes
Alveolarutskottsplastik, benersättningsmedel
Perioperativ åtgärd vid implantatkirurgi: Lyft av sinusslemhinna, utfyllnad av incisivkanal och plastik vid
direktinstallation. Ej för diagnos 5034
Av- och påmontering av implantatförankrad bro
Periimplantit vid enstaka implantat
Periimplantit, 2 – 4 implantat, per operationstillfälle
Omfattande behandling av periimplantit
93
Pris
1 145
Referenspris
1 145
2 200
720
1 900
1 975
710
1 185
980
1 845
185
980
1 835
185
2 600
3 260
4 385
3 260
3 260
4 385
1 355
290
4 100
4 500
4 175
Faktisk
kostnad
4 100
1 355
290
3 640
3 640
4 150
2 155
5 100
3 925
5 700
5 360
6 650
5 360
7 950
7 605
8 900
7 605
7 950x2
7 605x2
8 900x2
7 605x2
1 675
1 900
2 600
5 725
1 575
1 770
2 375
5 455
7 450
1 150
7 040
1 020
3 650
2 250
3 375
6 100
3 440
2 140
3 260
6 100
3 925
FK-kod
964
Pris
Merkostnad för operation i narkos
Referenspris
2 750
Vissa åtgärder i sjukhustandvård
För övriga åtgärder debiteras enligt Folktandvårdens prislista.
FK-kod
303
303
101
108
108
925
925-1
928
928-1
931
931-1
933
933-1
Pris
Behandling av munslemhinneförändringar (Tillstånd
3111) på patient som på grund avsjukdom, medicinering
eller allmänt nedsatt immunförsvar erhållit förändringar i
munslemhinnan
Remisskonsultation, ordination och behandling av patient som på grund av sjukdom, medicinering eller allmänt nedsatt immunförsvar erhållit förändringar i munslemhinnan
Odontologisk utredning av medicinska skäl inkl utlåtande, ordination och vårdplan. (Tillstånd 1001 + 1302)
Odontologisk utredning av medicinska skäl, fall utan
behov av vårdplan
Utbytesåtgärder
Fixturinsättning för KBF- protetik, 1 fixtur.
Tillstånd 5031, 5033, 5036 eller 5037. Enstegsteknik.
Kostnad för fixtur ingår.
Fixturinsättning för KBF- protetik, 1 fixtur.
Tillstånd 5031, 5033, 5036 eller 5037. Tvåstegsteknik.
Båda operationerna och kostnad för fixtur ingår.
Fixturinsättning för KBF- protetik, 1fixtur.
Tillstånd 5031, 5033, 5036 eller 5037 när åtgärd 801
har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna
som utbytet beräknats på.
Enstegsteknik. Kostnad
för fixtur ingår.
Fixturinsättning för KBF- protetik, 1fixtur.
Tillstånd 5031, 5033, 5036 eller 5037 när åtgärd 801
har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna
som utbytet beräknats på.
Tvåstegsteknik. Båda operationerna och kostnad för
fixtur ingår.
Fixturinsättning för KBF- protetik, 2 fixturer.
Tillstånd 5033 eller 5037.
Enstegsteknik. Kostnad för fixturer ingår.
Tillstånd 5033 eller 5037.
fixturer ingår
Tillstånd 5033 eller 5037 när åtgärd 801 har utförts inom
två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på.
Enstegsteknik. Kostnad för fixturer ingår
Tillstånd 5033 eller 5037 när åtgärd 801 har utförts inom
två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på.
fixturer ingår
94
1 525
Referenspris
1 485
1 525
1 485
745
1 955
1 955
745
1 570
1 570
7 300
5 485
7 975
5 485
7 300
2 255
7 975
2 255
11 050
7 740
12 000
7 740
11 050
4 510
12 000
4 510
Ägarstyrning (LFU)
Landstingets ansvar för regionens utveckling grundar sig i rollen som det
enda folkvalda organet på regional nivå.
För att förverkliga landstingskommunala ändamål bedriver landstinget i
vissa fall verksamhet i bolagsform. Bolagets uppgift är att som juridisk person effektivt utföra uppdrag i ägarnas ställe. Verksamheten ska bidra till att
förverkliga landstingets vision: Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.
Motivet för att bedriva verksamhet i bolagsform är bland annat att denna
skapar förutsättningar för tydligare avgränsning, styrning och uppföljning av
verksamheten.
Kommunallagen och aktiebolagslagen
Vid ägarstyrning av kommun- och landstingsägda bolag måste två regelsystem beaktas; kommunallagen och aktiebolagslagen. Bolagets verksamhet
ska, tillsammans med landstingets övriga verksamhet, direkt eller indirekt
skapa nytta för medborgarna.
Det kommunala ändamålet med den verksamhet som bedrivs i bolagsform
fastställs i bolagsordningens regler om syfte och verksamhetsföremål.
Aktiv ägarstyrning
Aktiv ägarstyrning innebär både att ställa krav på bolaget och att ge detta,
inom alla områden, bästa möjliga förutsättningar. Det innebär bland annat att
löpande utvärdera verksamheten och verksamhetsformen, bolagets strategier
och mål, hur dessa passar i landstingets övriga verksamhet samt hur verksamheten sköts av bolagsstyrelse och företagsledning.
Styrningen ska vara god och utgå från aktiebolagslagen för att ge legitimitet
till såväl bolag som ägare.
Landstingsstyrelsen ansvarar för landstingets strategiska ägarstyrning. I huvudsak innebär det att besluta om landstingets ägardirektiv till bolaget, eller i
de fall bolaget har fler ägare besluta om landstingets förslag till ägardirektiv
inför ägarsamråd med övriga ägare, samt att ansvara för uppsikten över bolaget och för regelbundna uppföljningar av bolagets ekonomi och verksamhet.
Ägarsamråd och verksamhetsdialog
Landstingets ägarstyrning utövas genom en fortlöpande dialog med övriga
ägare och med bolagets ledning. Dialogen med övriga ägare sker vid ägarsamråd. Dialogen med bolagets ledning förs av den verksamhet som har till
uppdrag att ägarstyra respektive bolag.
Utgångspunkten för ägarstyrningen är landstingsplanen med flera beslut och
styrdokument.
De årliga ägardirektiven syftar till att ge bolaget ledning när det gäller att
avgöra hur ändamålet ska förverkligas i bolagets verksamhet. Ägardirektiven
kan omfatta både verksamhetsmål och ekonomiska mål.
I vissa fall är någon av landstingets verksamheter även kunder till landstingets bolag, i vilket fall kundrelationen utövas av dessa.
95
Bolagsstämma
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. På bolagsstämman ska
aktieägaren utöva sina rättigheter att besluta i bolagets angelägenheter. De
beslut som bolagsstämman fattar ska verkställas av bolagsstyrelsen om de
inte strider mot aktiebolagslagen, bolagsordningen, huvuddragen i reglerna
om bolagsorganens funktioner eller bolagets intresse.
Varje år måste bolaget hålla en årsstämma. Där beslutar aktieägarna bland
annat att fastställa resultaträkningen och balansräkningen.
Ägardirektiv med flera ägarbeslut blir bindande för bolagets styrelse först
när de fastställs av bolagsstämman.
Styrelseledamöter i bolagen väljs av årsstämman i enlighet med hur bolagsordningarna reglerar detta.
Styrelse, styrelseordförande och VD
Bolagets styrelse ska utveckla verksamheten utifrån ägarnas mål för verksamheten inom det utrymme som kommunallagen och aktiebolagslagen
medger.
Styrelseledamöterna ska utses utifrån de enskilda bolagens behov av kompetens. Styrelserna ska ha mångsidig och bred kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning ska eftersträvas.
Styrelsen har ett kollektivt ansvar med utgångspunkt i bolagsordningen och
ägardirektiven, vilket innebär att varje styrelseledamot också är personligt
ansvarig. Eftersom uppdraget inte har sin grund i ledamöternas skilda politiska uppfattningar, är det definitionsmässigt inte politiskt.
Styrelseordförandens uppgift är att leda styrelsens arbete och att tillse att
styrelsen fullgör sina åligganden. Med uppgiften följer ansvar för att arbetsordning för styrelsen och instruktion för VD upprättas, att dialog förs med
bolagets ägare och att styrelsen årligen utvärderar sitt arbete.
VD har en särställning i bolaget med ett uttalat ansvar för bolagets löpande
förvaltning.
Bolagens återrapportering till
landstinget
Landstingets hel- eller delägda bolag och stiftelser ska rutinmässigt sända
verksamhetsplan, ekonomisk rapportering, årsredovisning, revisionsberättelse, stämmoprotokoll, verksamhetsstatistik samt andra handlingar av betydelse till ägarna. Statistik och andra uppgifter som ägarna behöver för sin
egen uppföljning eller rapportering ska vid uppmaning sändas till ägarna.
Ägarna ska aktivt arbeta med att underlätta, samordna och effektivisera all
rapportering som bolagen gör till ägarna. Styrelseprotokoll ska finnas tillgängliga hos bolaget.
Innan beslut fattas i frågor av principiell betydelse eller av större vikt och
innan planer och åtgärder genomförs som ekonomiskt direkt eller indirekt
kan påverka ägarna eller som på annat sätt förutsätter ekonomiskt engagemang från ägarnas sida ska samråd med ägarna ske.
96
Stiftelser
Stiftelser har ingen egentlig ägare utan regleras av stiftelseurkunden. Landstingets styrning sker genom att fullmäktige årligen beslutar om storleken på
stiftelsens anslag. Av landstingsfullmäktige utsedda ledamöters uppgift i
stiftelsestyrelsen är att tillgodose ändamålet med stiftelsen. Ledamöter i stiftelser har ett personligt ansvar på samma sätt som aktiebolagsstyrelseledamöter.
97
Förtroendemannaorganisation m m (LST)
Reglemente för länshandikapprådet
Uppgifter
Länshandikapprådet ska fungera som ett samråds-, kontaktoch informationsorgan mellan landstinget, handikapprörelsens länsavdelningar, länets
primärkommuner och statliga länsmyndigheter.
Rådets syfte är att vara ett forum där handikapporganisationernas sakkunskap samlas och förmedlas till de berörda myndighetsorganen.
Rådet ska verka för att de olika samhällsorganen planerar sin verksamhet på
ett sådant sätt att deras reguljära verksamhet tillgodoser grupper eller personer med funktionshinder.
Sammansättning
Rådet ska bestå av 13 ledamöter, varav fem utses av Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO), en av Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet
(DHR), en av Synskadades Riksförbund (SRF), tre av landstinget och tre av
Kommunförbundet Norrbotten. För varje ledamot utses en personlig ersättare.
Till rådet kan vid behov adjungeras representanter från statliga myndigheter,
kommunala verksamheter och landstingsverksamheter.
Organisation och arbetsformer
Rådet utser inom sig ordförande och vice ordförande. Ordförande ska utses
bland de ledamöter som utsetts av landstinget. Vice ordförande utses bland
ledamöterna från handikapporganisationerna.
Som sekreterare fungerar tjänsteman från landstingsdirektörens stab.
Ledamöternas mandattid sammanfaller med mandattiden för landstingsstyrelsen. Mandattiden för ledamöterna utsedda av Kommunförbundet Norrbotten sammanfaller med länsmötets.
Rådet ska utse ett beredningsutskott bestående av ordförande och en ledamot
vardera från HSO, DHR och SRF. För varje ledamot utses en personlig ersättare. Utskottet ska ha till uppgift att förbereda ärenden och vid behov förelägga rådet beslutsunderlag eller förslag till beslut. Utskottet kan i brådskande fall avge yttranden till berörda organ inom landstinget.
Skriftlig kallelse jämte föredragningslista utsändes till rådets ledamöter och
för kännedom till rådets ersättare senast 14 dagar före rådets sammanträden.
Rådet ska inrikta sig på att sammanträda minst fyra gånger per kalenderår,
varav en gång i anslutning till landstingets budgetbehandling. Det sammanträde som ska hållas i samband med budgetbehandlingen ska förläggas till
sådan tidpunkt att synpunkter på budgeten, som kan framkomma under rådssammanträdet, också kan beaktas vid den fortsatta budgetbehandlingen inom
landstinget.
Extra sammanträde ska hållas om rådets ordförande, vice ordförande eller
fler än hälften av rådets ledamöter begär detta.
98
Vid rådets sammanträden ska protokoll föras. Protokollsutdrag tillställs dem
som är berörda av i protokollet intagna beslut. Fullständiga protokoll ska
delges ledamöter och ersättare i rådet, adjungerade ledamöter samt landstingsstyrelsen.
Rådet utser för varje sammanträde en ledamot till att jämte ordföranden justera protokollet.
Ekonomi
Till såväl landstingets som handikapporganisationernas representanter utbetalas rese-, traktaments- och sammanträdesersättning enligt landstingets bestämmelser. Ersättningarna betalas med landstingsmedel.
Kommunförbundet Norrbotten ersätter ledamöterna utsedda av Kommunförbundet.
Reglemente för länspensionärsrådet
Uppgifter
Länspensionärsrådet ska fungera som organ för samråd och ömsesidig information mellan pensionärernas organisationer och landstinget.
Rådet ska vara ett referensorgan med överläggningsrätt i frågor som rör
pensionärer.
Rådet kan ta initiativ till att nya pensionärsfrågor behandlas i landstingsstyrelsen. En viktig uppgift för rådet är att utgöra remissorgan i olika frågor av
intresse för pensionärerna samt fungera som forum för opinionsbildning och
kunskapsspridning.
Sammansättning
De distriktsorganisationer för pensionärer med minst 1 000 betalande medlemmar som finns inom landstingsområdet och som tillhör en rikssammanslutning för pensionärer ska beredas representation i länspensionärsrådet.
Organisationer som berörs inom landstingsområdet är f n Pensionärernas
Riksorganisation (PRO), Sveriges Pensionärsförbund (SPF), Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) och Svenska Kommunalpensionärers förbund.
Rådet ska bestå av tio ledamöter, varav sex utses av pensionärsorganisationerna i proportion till respektive organisations medlemsantal vid mandatperiodens början. Övriga ledamöter utses av landstinget. För varje ledamot utses
en personlig ersättare.
Länspensionärsrådet utser inom sig ordförande och vice ordförande. Ordföranden ska utses bland de ledamöter som utsetts av landstinget.
Länspensionärsrådet utser vice ordförande bland representanterna för pensionärsorganisationerna.
Som sekreterare fungerar tjänsteman från landstingsdirektörens stab.
Ledamöternas mandattid sammanfaller med mandattiden för landstingsstyrelsen.
Rådet ska utse ett arbetsutskott med en ledamot samt en ersättare från varje
pensionärsorganisation som ska ha till uppgift att förbereda ärenden och vid
99
behov förelägga rådet beslutsunderlag eller förslag till beslut. Arbetsutskottet
kan i brådskande fall avge yttranden till berörda organ inom landstinget.
Skriftlig kallelse jämte föredragningslista utsändes till rådets ledamöter och
för kännedom till rådets ersättare senast 14 dagar före rådets sammanträden.
Rådet ska inrikta sig på att sammanträda minst fyra gånger per kalenderår,
varav en gång i anslutning till landstingets budgetbehandling. Det sammanträde som ska hållas i samband med budgetbehandlingen ska förläggas till
sådan tidpunkt att synpunkter på budgeten, som kan framkomma under rådssammanträdet, också kan beaktas vid den fortsatta budgetbehandlingen inom
landstinget.
Extra sammanträde ska hållas om rådets ordförande, vice ordförande eller
fler än hälften av rådets ledamöter begär detta.
Vid rådets sammanträden ska protokoll föras. Protokollsutdrag tillställs dem
som är berörda av i protokollet intagna beslut. Fullständiga protokoll ska
delges ledamöter och ersättare i rådet samt landstingsstyrelsen och pensionärsorganisationernas distriktsstyrelser.
Rådet utser för varje sammanträde en ledamot till att jämte ordföranden justera protokollet.
Ekonomi
Till såväl landstingets som pensionärsorganisationernas representanter utbetalas rese-, traktaments- och sammanträdesersättning enligt landstingets bestämmelser. Ersättningarna betalas med landstingsmedel.
Politisk samverkansberedning för vård,
skola och omsorg
Uppgifter
Den politiska samverkansberedningen är den gemensamma politiska nivån
för samverkansfrågor inom vård, skola och omsorg i länet mellan landstinget
och länets kommuner. Där bereds samverkansfrågor som erfordrar politiska
beslut eller politisk vägledning för verksamheterna i landstinget och kommunerna.
Sammansättning
Samverkansberedningen består av 14 ledamöter, varav landstinget utser fem
ledamöter och kommunerna nio ledamöter.
Funktionerna som ordförande och vice ordförande ska växla årsvis mellan
parterna.
Funktionen som sekreterare ska växla årsvis mellan parterna.
Tjänstemannastöd ges från kommunförbundet och landstinget.
Ledamöternas mandattid sammanfaller med mandattiden för landstingsstyrelsen.
Skriftlig kallelse och föredragningslista utsänds till ledamöterna senast en
vecka före beredningens sammanträden.
100
Beredningen ska hålla minst fyra sammanträden per år. Respektive part har
därutöver möjlighet att vid behov begära extra sammanträde.
Protokoll ska föras vid sammanträdena.
Vid varje sammanträde utses en ledamot att tillsammans med ordföranden
justera protokollet.
Ekonomi
Till ledamöterna utbetalas rese-, traktaments- och sammanträdesersättning
enligt landstingets respektive kommunernas bestämmelser.
101
Ekonomi m m (LST)
Upphandling
Landstinget är en upphandlande myndighet. Detta innebär att all anskaffning
av varor, tjänster och byggentreprenader ska ske enligt lagen (2007:1091)
om offentlig upphandling (LOU). Bestämmelserna i LOU gäller inte hyra av
lokaler, anställningsavtal eller samverkansavtal med privata läkare och sjukgymnaster som uppbär ersättning enligt i lag fastställd taxa.
Ansvar
Division Service ansvarar för upphandlingsprocessen inom landstinget.
Detta innebär att säkerställa att landstingets upphandlingar genomförs på ett
effektivt och professionellt sätt. Beslut om val av leverantör samt tecknande
av varukontrakt, tjänstekontrakt, ramavtal och byggentreprenadkontrakt ska
ske enligt fastställd delegationsordning och fördelning av arbetsbeslut.
För strategiskt viktiga upphandlingar bildas styrgrupper. Divisionscheferna
ansvarar även för att utsedda representanter från verksamheten i upphandlingsgrupper har mandat att besluta om ett sortiment som ska gälla för hela
landstinget.
Helhetssyn och samverkan
All upphandling ska utgå från verksamheternas behov av varor, tjänster och
byggentreprenader och baseras på en helhetssyn som är till nytta för hela
landstinget. Samordning och upphandling av ramavtal inom landstinget ska
eftersträvas i syfte att åstadkomma en kostnadseffektiv hantering av resurserna. Landstinget ska även samverka med andra kommuner och landsting
när detta är ändamålsenligt.
Miljöhänsyn vid upphandling
Miljöhänsyn och sociala hänsyn ska beaktas vid landstingets upphandlingar
för att främja en hållbar utveckling. Till vägledning för miljöhänsyn vid
upphandling har utarbetats en miljöklassificering av varor, tjänster och byggentreprenader i syfte att närmare ange i vilken grad miljöaspekter ska beaktas vid olika typer av upphandlingar. Miljöklassificeringen är indelad på
följande sätt:
 Klass 3 Hög miljöprioritet: Miljöaspekterna ska beaktas i samband med
utformning av kravspecifikation och/eller utvärderingskriterier.
 Klass 2 Måttlig miljöprioritet: Miljöaspekterna ska i möjligaste mån beaktas i samband med utformning av kravspecifikation och/eller utvärderingskriterier.
 Klass 1 Låg miljöprioritet: Miljöaspekterna ska beaktas i den mån där
dessa finns.
Sociala hänsyn
Landstinget ställer krav på att leverantörer tar ett socialt ansvar vid produktion av varor och tjänster. En uppförandekod har arbetats fram gemensamt
med övriga landsting i Sverige. Uppförandekoden innebär att leverantörer av
sjukvårdsmaterial, genom undertecknande av koden, i samband med kon-
102
traktsskrivning ska garantera att produkter som levereras till landstinget skall
vara framställda under förhållanden som är förenliga med:
 ILO:s åtta kärnkonventioner.
 FN:s mänskliga rättigheter.
 FN:s barnkonvention.
 Det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet.
 Den arbetsrätt inklusive lagstiftning om minimilön och det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet.
Prioriterade områden där koden ska användas är instrument och rostfria
sjukvårdsartiklar, operations- och engångsartiklar, handskar, sprutor och
kanyler, förbandsartiklar och textilier.
Vid upphandling av tjänster ställer landstinget krav på att leverantörerna tar
ett socialt ansvar i syfte att landstingets kunder ska få likvärdig kvalitet och
service.
Arbetssätt
Upphandlingar ska bedrivas i projektform. Upphandlingsarbetet ska präglas
av kompetens, professionalism och samverkan. Vid varje upphandling ska
bästa möjliga kvalitet till lägsta möjliga kostnad eftersträvas.
Direktupphandling
Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till högst 15
procent av tröskelvärdet för varor och tjänster. För närvarande är gränsen för
direktupphandlingar 287 964 kr. Beloppsgränsen för direktupphandling gäller för såväl byggentreprenader som varor och tjänster. Division Service
ansvarar för att genomföra landstingets direktupphandlingar.
Avtal
Samtliga verksamheter i landstinget ska använda tecknade avtal.
Beställning av förbrukningsmaterial och hjälpmedel
Förbrukningsmaterial och hjälpmedel ska beställas från förrådsverksamheten
i Boden. Det är inte tillåtet att avropa dessa varor direkt från leverantörerna
om inte överenskommelse finns mellan division Service och berörd division.
Intern kontroll
Plan för granskning av den interna kontrollen
Landstingsdirektören har ansvar för att tillämpningsanvisningar upprättas
och ska till landstingsstyrelsen årligen redovisa plan för uppföljningen av
den interna kontrollen. Landstingsdirektören ska minst en gång per år rapportera hur den interna kontrollen fungerar.
Verksamhetsansvariga
Divisionschefen ansvarar för att planering och uppföljning av den interna
kontrollen sker inom den egna divisionen.
De verksamhetsansvariga cheferna på olika nivåer i organisationen är skyldiga att följa antagna regler och anvisningar om intern kontroll samt att informera övriga medarbetare om reglernas och anvisningarnas innebörd. Vi-
103
dare ska de verka för att de arbetsmetoder som används bidrar till en god
intern kontroll.
Brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmast överordnad.
Attest och utbetalning
Definition av beslut
Beslut kan avse särskilt styrelsebeslut, budgetanslag eller andra av landstingsfullmäktige beslutade planer, normer eller riktlinjer.
Alla slag av transaktioner ska attesteras, d v s:
 Fakturor och andra externa utbetalningar.
 Beställningar via landstingets beställningsportal.
 Löner och andra personalkostnader.
 Placering av landstingets likvida medel.
 Bokföringsorder.
 Kreditering av kundfakturor.
 Kostnadsfördelningar.
 Interna transaktioner. När bokföring sker genom överföring från andra
interna datasystem gäller beställning eller avtal som attest.
 Medel som landstinget förvaltar (till exempel donationsfonder).
 Övriga transaktioner i den ekonomiska redovisningen och medelsförvaltningen.
Attester
Attest- och konteringsrutiner ska vara gemensamma för hela landstinget.
Attest sker med en signatur; elektronisk signatur eller namnteckning. Alla
namnteckningar ska göras med varaktig skrift.
Varje affärshändelse ska attesteras av två personer; sak- och beslutsattestant,
med undantag av vad som definieras i tillämpningsanvisningarna.
Sakattest
Sakattest innebär kontroll av att:
 Varuleverans respektive utförd tjänst har skett.
 Kvantitet, kvalitet, pris och övriga villkor stämmer.
 Uträkningarna är korrekta.
 Division, kostnadsställe, projekt, aktivitet med mera belastas med kostnaden (kontering).
 Löneunderlag är upprättade enligt gällande bestämmelser.
Beslutsattest
Beslutsattest innebär:
 Kontroll av att sakattest utförts i enlighet med reglerna.
 Kontroll av att transaktionerna stämmer mot beslut eller planer.
104
 Godkännande av att respektive verksamhet, kostnadsställe, projekt
med mera får belastas med kostnaden.
Vad beträffar landstingets beställningsportal så sker beslutsattest vid beställning och sakattest vid leverans.
Behörighetsattest
Behörighetsattest innebär:
 Kontroll av att både sakattestant och beslutsattestant finns.
 Kontroll av att attestanterna är behöriga utifrån attestförteckning.
Behörighetsattest kan ske elektroniskt.
Attestförteckning
Attestförteckning ska innehålla de namngivna personerna och uppdragets
omfattning. Förteckningen för ekonomi- och personalsystem är elektronisk.
Förteckningen för personalsystemet ska även innehålla vederbörandes namnteckning och signatur. Förteckningarna ska hållas aktuella och finnas tillgängliga för de personer som ska utföra behörighetskontroll.
Begränsningar i attesträtten
Rese- och traktamentskostnader, utbildningskostnader och andra personanknutna kostnader för befattningshavare som är beslutsattestant, beslutsattesteras av dennes chef.
Attestunderlag för representationskostnader regleras i landstingsfullmäktiges
regler för representation.
Ansvar
Ansvarsfrågor regleras i civilrätt och i kollektivavtal.
Upplåning
Avtal i samband med upptagande av lån och checkräkningskredit ska undertecknas av landstingsdirektören.
Landstingsstyrelsen ska informeras om upptagna lån med kopia till revisorerna.
Utländska lån får tas upp först efter godkännande av landstingsstyrelsens
ordförande.
Penninghantering
Vid försäljning, inköp, medelsförvaltning med mera ska landstinget agera
effektivt och affärsmässigt med minsta möjliga risktagande. Spekulativ affärsverksamhet får inte förekomma.
Alla divisioner ska verka för att besök inom landstingets samtliga verksamheter i första hand betalas med betalkort.
Tillämpningsanvisningar och rutinbeskrivningar för kassaredovisning, fakturahantering, kredit- och kravhantering samt likviditetsplanering ska finnas
väl dokumenterade.
105
Kassahantering
Landstinget ska ha enhetliga rutiner för kassahanteringen. Dokumentation av
rutiner och arbetssätt vid redovisningen av kassarapporter/dagskassor ska
finnas vid varje arbetsplats där kontanter hanteras. Instruktioner ska finnas
för hur inventering ska ske.
Fakturering
Fordringar under 25 kr per kund faktureras inte.
En faktureringsavgift på 50 kr ska tas ut på varje faktura till privatpersoner.
Faktura som betalas via autogiro eller elektronisk faktura är befriad från
faktureringsavgift. Förutsättningen för att faktureringsavgift får tas ut är att
kunden har getts möjlighet att betala med betalkort eller kontant. Vid fakturering av avgift för uteblivet besök ska faktureringsavgift tas ut.
Kredit
Inbetalning av patientavgifter avseende hälso- och sjukvård samt tandvård
ska ske senast 20 dagar från fakturadatum. Övriga fordringar ska inbetalas
till landstinget senast 30 dagar från fakturadatum, om inget annat avtalats.
Avtal om kreditgivning och avtal med betalningsvillkor överstigande 30
dagar ska godkännas av landstingsstyrelsen.
Kreditbedömning ska alltid göras innan nya företagskunder beviljas kredit.
Kreditbedömning kan också göras om kreditbeloppet bedöms som stort i
förhållande till verksamhetens omsättning.
Återbetalning
Vid återbetalning tas en administrationsavgift på 50 kr ut om mottagaren av
ett utbetalningskort inte löser in kortet inom angiven giltighetstid och sedan
vill ha ett nytt utfärdat.
Kravrutiner
Förfallna fordringar ska överlämnas för inkasso om inte betalning erhållits.
Före inkassokrav ska kontroll göras av adress samt av att kunden inte avlidit.
Vid flera fakturor till samma kund skickas ett inkassokrav med alla fakturor.
Vid betalning ska avgifter och ränta avräknas före kapitalet.
Om betalning fortfarande inte erhållits ska solvenskontroll göras före beslut
om ansökan om betalningsföreläggande.
Om kunden har tillgångar ska fakturan skickas till kronofogdemyndigheten
för betalningsföreläggande.
Om kunden är i konkurs, saknar tillgångar eller är ett dödsbo ska fordran
skickas för långtidsbevakning. För dödsbo avvaktas bouppteckning.
Dröjsmålsränta
Dröjsmålsränta tas ut vid försenad betalning. Räntelagens regler gäller.
Uppskov och avbetalning
Om särskilda skäl föreligger kan en avbetalningsplan upprättas. Lagstadgad
avgift för administrativa kostnader och ränta får debiteras kunden.
Ränta debiteras enligt räntelagen samtidigt med amorteringarna.
Avbetalningsplanen ska godkännas av landstingsstyrelsen.
106
Skuldsanering
För att landstinget ska delta i skuldsanering ska beslut om så kallad tvingande skuldsanering från kronofogdemyndighet finnas.
Avskrivning av fordring
Om inkassobolaget bedömer att en fordran inte kan betalas ska den tas upp
till avskrivning. Avskrivning innebär att landstinget inte ställer några ytterligare anspråk på kunden.
Beslut om avskrivningar fattas av landstingsstyrelsen. Alla avskrivningar
belastar berörd verksamhet.
Leverantörsbetalningar
och säkerheter vid inköp
Utbetalning från landstinget får ske först efter fullgjord och godkänd leverans.
Förskottsbetalning får förekomma vid stora investeringar, exempelvis i medicinteknisk utrustning eller i samband med byggnadsinvesteringar. Utbetalning av förskott får endast ske om landstinget fått bankgaranti på belopp
motsvarande förskottsbeloppet exklusive mervärdesskatt. Annan garanti som
bedöms likvärdig får dock godkännas av landstingsstyrelsen.
Garantin ska gälla till fullgjord och godkänd leverans och får inte innehålla
ett i förväg fastställt slutdatum.
Bankgaranti ska förvaras hos division Service på ett säkert sätt. Vid fullgjord
leverans återsänds garantin till leverantören.
Skriftliga avtal där faktureringsavgifter ingår ska inte träffas.
I landstingets avtal ska betalningsvillkoren 30 dagar från fakturans ankomstdag eftersträvas.
Innan ett skriftligt anbud antas ska upphandlande enhet kontrollera att leverantören är:
 Registrerad i aktiebolags-, handels- eller föreningsregistret.
 Registrerad för redovisning och inbetalning av mervärdesskatt, innehållen
A-skatt och arbetsgivaravgifter samt fri från skulder för svenska skatter
och sociala avgifter.
Leasing
Extern leasing är en finansieringsform vid anskaffning av varor som får användas efter beslut av landstingsstyrelsen.
Utbetalning av bidrag
Utbetalning av bidrag till organisationer, bolag och stiftelser ska, beroende
på bidragets storlek, ske en gång per år, halvårsvis eller kvartalsvis enligt
nedan. Även vid avtalsteckning ska dessa tider eftersträvas.
Årligt bidrag (kr)
Över 300 000
Mellan 100 000 och 300 000
Under 100 000
Betalningsintervall
Kvartalsvis i mitten av varje kvartal
Halvårsvis i mitten av varje halvår
Direkt efter rekvisition
Utbetalning av projektbidrag sker efter beslut. Avser bidraget flera år utbetalas bidraget för ett kalenderår i taget.
107
Sponsring
Penninggåvor till hjälporganisationer och sponsring beslutas av landstingsdirektören.
Interna krediter
Landstingets samtliga bankkonton som inte avser pensionsportfölj ska ingå i
landstingets koncernkonto i bank. Stiftelser och bolag i landstingskoncernen
kan också ingå. Landstinget står som ansvarig mot banken för hela kontot.
Vissa stiftelser och bolag som ingår i koncernkontot har interna krediter.
Följande kreditgränser gäller:
Stiftelse/bolag
Stiftelsen Norrbottensteatern
Filmpool Nord AB
Kreditgräns (mkr)
3,0
5,0
Stiftelsernas och bolagens saldon på bankkontona ränteberäknas.
Investeringar
Kapitalinventarier
Landstingsstyrelsen beslutar om divisionernas ram för inköp av kapitalinventarier.
Med kapitalinventarier menas tillgångar som är avsedda att stadigvarande
användas eller innehas av landstinget. Anskaffningsvärdet ska uppgå till
lägst 20 000 kr samt ha en livslängd på minimum tre år.
IT-utrustning i form av servrar, kommunikationsutrustning, skrivare/multifunktionsskrivare och aktiva nätverkskomponenter räknas som investering
oberoende av belopp. IT-utrustningar som finansieras av projekt belastar
projektets driftbudget.
Behovsanalys och kalkyl ska finnas som underlag för nyinvesteringar. Detta
gäller även reinvesteringar överstigande 500 000 kr.
Anskaffad konst ska aktiveras, men ingen avskrivning ska göras.
Avskrivningstiden för inventarier är 3 år, 5 år, 7 år eller 10 år enligt särskilda
anvisningar.
Inventering ska ske minst en gång per år.
Försäljning och
utrangering av utrustning
Division Service ansvarar för all övertalig utrustning inklusive IT-utrustning.
Då utrustning inte längre behövs inom verksamheten ska den ställas till förfogande för andra verksamheter inom landstinget. Utrangering ska göras när
utrustningen inte längre kan användas inom landstinget.
I andra hand ska utrustningen säljas till extern kund till marknadsmässigt
pris. Vid utrangering och försäljning av datorutrustning ska all programvara
raderas.
Utrustning som saknar värde eller av annan anledning inte bedöms lämplig
att sälja kan överlåtas som bistånd om det är lämpligt och i linje med landstingets riktlinjer för miljö.
108
Investering i fastigheter
Investeringar i fastigheter indelas i ny- och tillbyggnad eller ombyggnad.
Investering i enklare byggnader och markanläggningar ska särredovisas.
Fast installerade verksamhetsinventarier ska särredovisas och redovisas som
inventarier hos hyresgästen. Gränsdragningen mellan fastighetsinventarier
och verksamhetsinventarier ska göras enligt Sveriges Kommuners och
Landstings gränsdragningslista.
Ny- och tillbyggnader, exklusive enklare byggnader, ska avskrivas på 30 år.
Enklare byggnader och markanläggningar ska avskrivas på 20 år.
Ombyggnad som görs för byte av typ av verksamhet ska normalt avskrivas
på 10 år.
Genomgripande ombyggnader i äldre fastigheter ska avskrivas på 10–30 år.
Avskrivningstiden bestäms utifrån varje enskild fastighet.
Ny-, till- och ombyggnader enligt ovan ska aktiveras i balansräkningen. Investeringar och ombyggnader som aktiveras finansieras av landstingsstyrelsen och inkluderas i den hyra som divisionerna ska betala till division Service.
Övriga ombyggnader redovisas i resultaträkningen. Ombyggnaden ska godkännas av landstingsstyrelsen och betalas direkt av hyresgästen. I de fall
ombyggnaden initierats av division Service fördelas kostnaderna efter förhandling.
Efterkalkyl för alla investeringar i fastigheter ska redovisas till landstingsstyrelsen.
Investeringsbidrag
Investeringsbidrag ska reducera anskaffningsvärdet och läggas in i anläggningsregistret. Avskrivningen ska beräknas på nettoanskaffningsvärdet.
Investeringar med projektbidrag ska läggas in i anläggningsregistret och är
landstingets egendom.
Interna affärer
Den division som önskar interndebitera ska initiera en överenskommelse
med betalande division. Interndebitering ska i första hand ske genom
elektronisk överföring.
Länsteknik har rätt att interndebitera självkostnad alternativt gällande konsultpris för uppdrag/projekt och inkoppling av utrustning som inte finns i
förvaltningsplaner/utvecklingsplaner.
Alla interna mellanhavanden ska vara debiterade och reglerade under det år
då kostnaden uppstod.
Tvister som inte kan lösas mellan berörda divisioner avgörs av landstingsdirektören.
Termer och definitioner
I alla dokument och i informationssystemen ska en gemensam namnstruktur,
förkortningslista och gemensamma sifferkoder användas. Termerna ska definieras i tillämpningsanvisningar.
109
Lokalutnyttjande och hyror m m
Interna lokalalternativ ska alltid övervägas innan externa hyreskontrakt tecknas. Detsamma gäller när externa hyreskontrakt ska förlängas. All inhyrning
av lokaler och bostäder ska ske via division Service.
Landstingsstyrelsen beslutar om externa avtal för lokaler. Division Service
beslutar om externa avtal för bostäder.
Uppsägningstiderna får inte överstiga tre månader vid ettåriga avtal. För
längre avtalsperioder kan uppsägningstiden vara differentierad, dock längst
nio månader. Det är inte tillåtet att säga upp enstaka rum/lokal som inte kan
bli tillgängliga för vidare uthyrning.
Den automatiska förlängningstiden får inte vara längre än 12 månader.
Den generella avtalstiden ska vara ett år eller, efter förhandling, längst tio år.
Avtalstiden vid ny- och ombyggnad fastställs efter förhandling.
Division Service ska planenligt hjälpa divisionerna att disponera lokalerna så
effektivt som möjligt.
Kostnader för interna lokalvakanser ska täckas av division Service.
Tjänsteresor
Allmänt
Varje chef ansvarar för att informera sina medarbetare om landstingets riktlinjer gällande resor i tjänsten och att följa upp att riktlinjerna efterlevs.
Medarbetaren har ansvar för att det egna resandet i tjänsten sker på ett ekonomiskt, personalsocialt, säkert och miljöanpassat sätt samt att det egna resandet i tjänsten följer resereglerna och gällande avtal.
Den största riskexponeringen vid resande inom tjänsten sker när medarbetarna kör bil själva. Den typen av resande bör undvikas.
Reseförskott betalas ut av lönehandläggare och ska redovisas senast en månad efter resans slut. Reseräkningar bör upprättas inom en månad.
Olyckor som sker i samband med persontransporter i tjänsten ska alltid anmälas som arbetsskada. I detta arbete ska chef ta hjälp och stöd av divisionens HR-funktion.
Val av mötesform
Ansvaret för val av mötesform ligger i första hand hos den som kallar till ett
möte. Varje mötesdeltagare har dessutom ansvar för att själv föreslå en mötesform som är effektivare/lämpligare för tillfället.
Vid planering av möten ska alltid övervägas om mötet kan ske på distans.
Om det är möjligt, ska telefonmöten och videokonferenser i första hand anordnas. Mötestider ska alltid anpassas så att de som måste resa har möjlighet
att använda allmänna kommunikationer.
Bokning
Alla delar av resan ska bokas via avtalad resebyrå. För att få lägsta kostnad
ska resan bokas i god tid, med lägsta möjliga grad av ombokningsrätt och
resebyrån ska informeras om andra planerade resor.
110
Tjänsteresor kan kombineras med privata resor under förutsättning att landstingets kostnader inte ökar. Om resa och logi blir dyrare på grund av kombinerad resa ska mellanskillnaden betalas av resenären direkt till resebyrån.
Medföljande till medarbetare/förtroendevald ska själv betala sin del av resekostnaden och övriga tillkommande kostnader direkt till resebyrån.
Färdsätt
För resor inom Norrbotten och Västerbotten gäller tåg, buss eller bil.
Flyg nyttjas först efter det att andra resealternativ har uteslutits med hänsyn
till kostnadseffektivitet, miljö, personalsociala aspekter och säkert resande.
Tjänstefordon får inte användas för privat bruk. Körjournal ska föras för
samtliga leasing- och tjänstebilar. Eventuella parkerings- eller fortkörningsböter ska betalas av den resande.
Övernattningar under tjänsteresor ska undvikas i möjligaste mån. I det fall
resans totala kostnad väsentligen kan minskas genom längre bortovaro betalar landstinget hotellkostnaden och traktamente för en extra övernattning.
När logi tillhandahålls av arbetsgivaren är det inte tillåtet att nyttja televisionsutbud av pornografisk natur.
Utlandsresor
Vid utlandsresa gäller normalt ekonomiklass.
Före beställning av resa utanför Norden ska undertecknat beslut om utlandsresa finnas.
111
Personal (LST)
Tillämpningsanvisningar för personalavsnittet finns på Insidan/Chefsguiden.
Chefs- och ledarskap
Landstingets chefer och ledare har ett övergripande ansvar för verksamhet,
personal och ekonomi och dess resultat. Resultatet uppnås genom de samlade insatser som alla medarbetare i verksamheten bidrar med. I chefs- och
ledarskapet ingår ett särskilt ansvar för att skapa förutsättningar för en bra
hälso- och arbetsmiljö och väl fungerande samverkan på arbetsplatsen.
Alla chefer är viktiga budbärare och förmedlare av landstingets mål, visioner
och värdegrund. Landstingets chefer är i många avseenden länken mellan de
folkvaldas beslut och verkligheten på sjukhus, hälsocentraler, skolor och
andra ställen där möten med norrbottningen uppstår. I den rollen kommer
cheferna att få hantera olika krav, förväntningar och möjligheter.
I landstingets ledningsfilosofi och utvecklings- och samverkansavtal finns de
grundläggande värderingar och förhållningssätt som ger stöd i det arbetet.
Chefens ansvar
 Vara synlig, tydlig, modig och våga ta beslut.
 Verka för jämlikhet och mångfald.
 Verka för att lika villkor, möjligheter och rättigheter finns för kvinnor
och män.
 Säkerställa att verksamheten håller hög kvalitet och är kostnadseffektiv.
 Ta del av vad som händer i omvärlden. Vara öppen för nya och förändrade krav och agera därefter.
 Driva och stödja medarbetares lust till förändring och förbättring av verksamheten.
 Vara vägvisare, inspiratör och skapa goda relationer inom såväl utom
enheten.
 Underlätta spridning av information och stimulera kommunikation och
dialog.
 Kommunicera och arbeta utifrån landstingets värderingar.
 Värdera och lönesätta medarbetare utifrån kända och kommunicerade
lönekriterier.
 Stå bakom fattade beslut och vara en tydlig arbetsgivarföreträdare.
Medarbetarskap
För att landstinget ska kunna ge medborgarna bästa service och kvalitet
krävs att alla medarbetare bidrar med sin kunskap och kompetens för verksamhetens utveckling.
Varje medarbetare har ett ansvar att hålla sig informerad och uppdaterad och
ta del av information från arbetsgivaren.
Alla medarbetare ska aktivt bidra till en bra arbetsmiljö och ett gott samverkansklimat.
112
Medarbetarens ansvar






Säkerställa att de som besöker landstinget känner sig trygga och säkra.
Känna till vilka värderingar, attityder och vägval som landstinget stödjer.
Känna till målen för verksamheten.
Ansvara för och aktivt bidra till god stämning, trivsel och arbetsmiljö.
Känna till och följa rådande regelverk, instruktioner och rutiner.
Vara med och bidra till att nya medarbetare introduceras på ett bra sätt.
Sekretessförbindelse
Alla medarbetare inom landstinget omfattas av lagstiftning om sekretessoch tystnadsplikt och ska därför underteckna landstingets sekretessbevis som
tydliggör medarbetarnas ansvar och befogenheter. Detta ska ske vid varje ny
anställnings början samt vid avslutad anställning. Chef och medarbetare
behåller varsin kopia, medan originalet skickas till medarbetarens personakt.
Studenters sekretessbevis skickas till utbildningsenheten.
Detta är en del av landstingets systematiska patientsäkerhetsarbete.
Kompetensförsörjning
Kompetensförsörjning är en process i organisationen för att fortlöpande säkerställa att rätt kompetens finns tillgänglig för att nå verksamhetens mål.
Kompetensförsörjningsprocessen handlar om att attrahera, rekrytera, behålla,
utveckla och avsluta. Alla delar är lika viktiga för att landstinget ska nå
framgång i arbetet.
Arbetet med kompetensförsörjning ska bedrivas långsiktigt och systematiskt.
Landstinget ska utarbeta en strategi och plan för kompetensförsörjning, divisionerna i sin tur ansvarar för att göra handlingsplaner utifrån kompetensoch personalbehov inom de yrkesgrupper de har i verksamheten.
Chefsbank
Landstinget har en chefsbank där de personer som har genomgått programmet Morgondagens chefer finns.
Innan intern eller extern annonsering vidtas ska ansvarig för chefsbanken
informeras om att rekrytering ska påbörjas.
Den enskilde i chefsbanken som söker den utannonserade befattningen har
inte företräde gentemot andra sökanden.
Studerande
Enligt landstingets FoU-strategi omfattar landstingets tredelade uppdrag
inom hälso- och sjukvårdsområdet vård, utbildning och FoU, tre områden
som kompletterar och befruktar varandra. Det innebär att utbildning är en del
av kärnverksamheten och måste hanteras som en sådan.
Det är av stor vikt att landstinget knyter tidiga kontakter med studerande vid
samtliga utbildningar inom landstingets verksamhetsområden. Studerande av
alla kategorier ska bemötas på ett professionellt och positivt sätt.
Den utbildning som sker inom landstingets verksamheter är av stor strategisk
betydelse för landstingets kompetensförsörjning och är en faktor att ta med i
all verksamhetsplanering.
113
I avtal mellan landsting och utbildningsanordnare, på både lokal och regional
nivå, förbinder sig landstinget att tillhandahålla visst antal utbildningsplatser.
Berörda divisionsledningar ansvarar ytterst för att avtalade platser tillhandahålls.
Den ersättning som utbildningsanordnaren betalar för den verksamhetsförlagda utbildningen, ska användas till kompetensutveckling av handledare,
samt för att skapa organisation och frigöra tid för handledning, med syftet att
understödja kvaliteten i studenternas utbildning.
Utvecklingsprogram för ST-läkare
Socialstyrelsens föreskrift om läkares specialiseringstjänstgöring (2008:17)
måste följas av alla som legitimerats som läkare från den 1 juli 2006.
Studieförmåner
Vilka omfattas?
Arbetsgivaren kan, för att tillgodose verksamhetens behov av specialiserad
kompetens, med hjälp av studieförmåner stimulera medarbetare till specialiserings-/fördjupningsutbildning. Detta gäller områden med rekryteringssvårigheter.
Studieförmånerna kan omfatta studielön under pågående termin alternativt
viss del av studierna på arbetstid, reseersättning, bidrag till boende samt att
arbetsgivaren köper in kurslitteratur till arbetsplatsen.
Handledarutbildning, studier till kandidat- eller magisterexamen
Handledningen av studenter i verksamhetsförlagd utbildning/klinisk praktik
ställer krav på handledarkompetens samt akademiska examina (kandidat
respektive magisterexamen) framförallt inom de yrkesområden där landstinget har samverkansavtal med universitetet.
Därför ska handledarutbildning samt akademiska fördjupningsstudier prioriteras med målet att alla handledare har handledarutbildning, samt att tillräckligt med medarbetare med relevant akademisk kompetens finns för att upprätthålla en handledningsstruktur som tillgodoser behoven.
Beslut och finansiering
Studieförmåner är ett ensidigt arbetsgivarbeslut. Detta innebär att arbetsgivaren förbehåller sig rätten att ändra villkoren för studieförmåner när helst ett
sådant behov anses föreligga, dock inte för redan beslutade och/eller påbörjade förmånsperioder.
 Divisionscheferna beslutar om studieförmåner som innebär nyttjande av
gemensamma utbildningsmedel (studielön för heltidsstudier).
 Övriga studieförmåner (deltidsstudier på arbetstid, resor, bostad
med mera) beslutas av närmaste chef i samråd med vårdchef alternativt
verksamhetschef.
 En prövning ska ske i varje individuellt fall. Arbetsgivaren ska göra en
helhetsbedömning där behov och även geografiska aspekter beaktas.
 När en studieförmån beviljas ska ett avtal skrivas med den anställde om
vilka villkor som gäller för uppbärande av studieförmån.
 Varje division finansierar själv de förmåner den beslutar om.
 Om det inom en division bedöms att en studieförmån inte kan beviljas
därför att studierna inte kommer den egna divisionen till godo, så bör frå-
114
geställningen förmedlas till den division som blir mottagare av den anställde efter avslutade studier.
Tjänster från externa bemanningsföretag
När verksamheterna inte kan bemannas med ordinarie personal kan personal
från bemanningsföretag utifrån landstingets avtalskatalog avropas. Detta ska
ske med restriktivitet och endast då alla andra åtgärder vidtagits. Beslut om
användande av bemanningsföretag tas av divisionschef.
Lönebildning
Målet med landstingets lönepolitik är att stimulera och motivera medarbetarna till goda arbetsinsatser, delaktighet, engagemang och en vilja att ta ansvar
för att uppnå målen för verksamheten och arbetsuppgifterna. En väl fungerande lönepolitik bidrar till att personalförsörjningen kan tryggas både på
kort och lång sikt.
Lönepolitiska prioriteringar och beslut om lön ska alltid baseras på en god
ekonomisk hushållning.
Lönebildning påverkas av gällande lagar och avtal, lönestruktur, marknadslöneläge samt förändringar som rör ekonomi och prioriteringar i landstinget.
Chefens ansvar vid lönesättning
Lönen skall vara individuell och differentierad samt vara könsneutral och
inte diskriminerande. Beslut om lön fattas vid två tillfällen; vid nyanställning
och vid avtalsenlig löneöversyn.
Vid nyanställning ansvarar varje chef för att lönesättningen endast sker inom
de lönespann som finns för respektive yrkeskategori. Dessutom ska en noggrann analys göras av personens yrkeserfarenheter i förhållande till vilken
lön andra medarbetare i den egna verksamheten/landstinget har.
I de fall synnerliga skäl finns på grund av uttalade marknadsmässiga svårigheter att rekrytera nya medarbetare får endast HR-chef ta beslut om eventuell
avvikelse från nuvarande lönestruktur.
Om den medarbetare som nyanställs redan är lönesatt i landstinget får en ny
lön inte sättas om vederbörande rekryteras till lika eller likvärdig befattning.
Vid nyanställning ska lönesättande chef alltid samråda enligt den så kallade
farfarsprincipen med överordnad chef samt med sin HR-partner.
Vid den årliga löneöversynen är det individens prestationer som bedöms
med hjälp av lönekriterier, medarbetarsamtal och lönedialog. Vid medarbetarsamtalet är det chefens ansvar att tydliggöra krav, förväntningar och uppsatta mål.
Lönekriterier
Lönekriterierna ska ha en tydlig koppling till verksamhetens mål, medarbetarens kompetens, prestations-, samarbets-, och initiativförmåga och vara utarbetade i samverkan på arbetsplatsen.
Medarbetarsamtal
En individuell och differentierad lönesättning förutsätter ett årligt medarbetarsamtal. Det är i de samtalen som förståelse skapas för sambandet mellan
arbetsresultat och lön.
115
Alla chefer ska genom medarbetarsamtal föra en dialog med medarbetarna
om verksamhetsmål, resultat och den personliga utvecklingen. Varje medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan där de individuella målen och
utvecklingsbehoven ska vara tydligt kopplade till verksamheten.
Lönedialog
I lönedialogen utvärderas medarbetarens prestationer och resultat med hjälp
av lönekriterier samtidigt som medarbetaren får möjlighet till återkoppling
och stöd för sin fortsatta utveckling. Utgångspunkten är närmast föregående
löneöversyn, vad som skett sedan dess och förutsättningar för medarbetarens
löneutveckling.
Lönesamtal
Efter lönedialoger med sina medarbetare ska chefen i ett lönesamtal meddela
medarbetaren den nya lönen och motivera sitt beslut.
Lönetillägg
Lönetillägg är ett lönepåslag som ska tillämpas restriktivt och alltid vara
tidsbegränsat. Det är enbart landstingsdirektör/divisionschef/avdelningsdirektör som kan besluta om lönetillägg.
Löneglidning
Löneglidning får inte förekomma. Löneglidning sker när en anställd utan att
ha fått en ny anställning eller väsentligt förändrade arbetsuppgifter, får höjd
lön eller lönetillägg mellan löneöversynerna.
Chefsförordnanden
Förordnandet som chef ska avse en period av högst fyra år och grundas på en
tillsvidareanställning i landstinget.
Under förordnandetiden kan ett särskilt chefslönetillägg avtalas. Landstingsdirektör/divisionschef/avdelningsdirektör beslutar om chefslönetillägg. Följande uppdrag kan berättiga till chefslönetillägg: divisionschef, avdelningsdirektör, funktionschef, länschef, närsjukvårdschef, verksamhetschef, vårdchef och enhetschef. Chefslönetillägget upphör när förordnandet upphör.
Grundlön ska ses över i samband med ordinarie löneöversyn. Lönetillägg ses
över i samband med att chefsförordnandet omförhandlas. Under förordnandetiden gäller en uppsägningstid på sex månader för båda parter.
Omställning
Landstinget har ett gemensamt och solidariskt ansvar för medarbetare som
av olika anledningar behöver omplacering eller inplacering på annan befattning.
Respektive chef bedömer behov av förändrad organisation, framtida personalbehov inklusive eventuellt personalavvecklingsbehov samt gör riskbedömning inför förändringen.
Omställning sker utifrån gällande lagstiftning, kollektivavtal, samt landstingets omställningsriktlinjer.
Avgångssamtal
När en medarbetare slutar ska närmaste chef genomföra ett avgångssamtal.
116
Avgångssamtalet är en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet, det systematiska patientsäkerhetsarbetet och personalförsörjningsarbetet.
Syftet med avgångssamtalet är att:
 Ge chefer/arbetsledare information om hur medarbetaren har upplevt sin
arbetsplats.
 Medarbetaren ska få en återkoppling om hur denna fungerat i sitt arbete.
 Medarbetaren ska påminnas om sin skyldighet till fortsatt följsamhet vad
gäller sekretess och tystnadsplikt.
Anställningsvillkor och förmåner
Arbetstidsmodeller
Ett fortlöpande arbete med arbetstider är en del av ett systematiskt förbättringsarbete och aktiv verksamhetsutveckling. Det innebär att olika arbetstidsmodeller kan prövas förutsatt att de understödjer verksamhetens behov
och är kostnadsneutrala.
Vid införande av ny arbetstidsmodell ska medarbetare vara delaktiga och det
ska finnas utrymme för analys och diskussion.
Införandet ska föregås av MBL-förhandlingar och beslut fattas av HRdirektören.
Bisysslor
Med bisyssla avses varje syssla eller verksamhet som en medarbetare har vid
sidan av sin anställning i landstinget och som inte är hänförlig till privatlivet.
Den anställdes bisyssla får inte vara förtroendeskadlig, arbetshindrande eller
konkurrerande i kollektivavtalets mening.
Medarbetare ska alltid informera närmaste chef om bisysslor och chefen ska
bedöma om bisysslan är tillåten eller inte. Beslutet ska alltid diarieföras.
Uppgifter om samtliga förekommande bisysslor ska rapporteras till divisionschefen, som i januari varje år redovisar detta till landstingsdirektören.
Bostadsförmån
Huvudregeln är att medarbetare och förtroendevalda inte har rätt till fri eller
delvis fri bostad under sin anställning eller sitt förtroendeuppdrag.
Undantag från huvudregeln är utomlands bosatta som tillfälligt arbetar i
Sverige. Bostadsförmån är en skattepliktig förmån för den anställde.
Förmånsbil
Landstingsstyrelsens ordförande och landstingsdirektören har rätt till förmånsbil. Förmånsbil för övriga förtroendevalda beslutas av landstingsstyrelsens ordförande. Förmånsbil för övriga anställda beslutas av landstingsdirektören.
Friskvårdsbidrag
Individuellt bidrag
Tillsvidareanställd personal som deltar i motion och annan friskvård på sin
fritid får bidrag med högst 1 200 kr inklusive moms per år och person. Bidrag utbetalas inte för familjekort och får inte bytas mot varor, kontanter
117
eller presentkort. Aktiviteter som bidrag beviljas till ska följa Skatteverkets
föreskrifter på området. Bidraget betalas av landstinget direkt till motionsinrättningen/föreningen efter faktura. Medarbetaren står för resterande kostnad.
Visstidsanställd personal får bidrag i proportion till anställningstiden. Det
innebär att anställningen måste ha omfattat minst ett år för bidrag med högst
1 200 kr inklusive moms. Vid till exempel en anställning på tre månader
utbetalas bidrag med högst 300 kr inklusive moms.
Ansökan för det totala berättigade bidraget ska göras en gång per kalenderår.
För innevarande år ska ansökan lämnas senast 1 december till närmaste chef
som tar beslut enligt gällande regler från skatteverket om motion och friskvård.
Bidrag till fritidsföreningar
Landstinget avsätter årligen 150 kr per medarbetare till fritidsföreningarna.
Fritidsföreningarnas syfte är att stimulera till personalaktiviteter i syfte att
främja trivsel och motion bland landstingets medarbetare.
Bidrag kan sökas av medarbetare som är tillsvidareanställda eller vikarie
med längre anställning än sex månader.
Fritidsföreningarna organiseras i varje sjukhusområde.
Närsjukvårdschef, eller av denne utsedd, inom respektive område är ordförande.
Glasögon för bildskärmsarbete
Medarbetare som dagligen arbetar mer än en timme vid bildskärm eller som
periodvis intensivarbetar hela dagar vid bildskärm ska erbjudas kostnadsfri
synkontroll och vid behov glasögon anpassade för bildskärmsarbete.
Närmaste chef beslutar om medarbetarnas besök hos optiker, med vilken
landstinget har avtal, för bedömning av behov av glasögon för bildskärmsarbete.
Arbetsgivaren betalar kostnaden för glas samt för båge av företagsmodell.
Kostnaden framgår av avtal med respektive optiker.
Kostnad för dyrare glasögonbåge än avtalet medger ska bekostas av medarbetaren.
Uppvaktning och gåvor
Landstinget uppvaktar medarbetare med skattefria gåvor vid följande tillfällen: julgåva, minnesgåva för 25 års anställning, disputation, dödsfall och
pension. Andra gåvor ska inte delas ut.
Minnesgåvor regleras i skattelagstiftningen, vilket innebär att minnesgåva
inte får utgöras av presentkort, aktier eller kontanta medel. Gåvor får inte
inhandlas via Internet.
Julgåva
Julgåva delas ut årligen till landstingets medarbetare (både anställda tills
vidare och för viss tid). Landstingsdirektören beslutar och upphandlar gåvan
och närmaste chef utdelar den.
118
Minnesgåva vid 25 års anställning
Minnesgåva delas ut det år då medarbetaren uppnått 25 års anställningstid i
landstinget. Medarbetaren kan välja guldklocka. Medarbetaren kan också
välja annan minnesgåva till ett värde av 3 000 kr exklusive moms.
Minnesgåva delas ut vid gemensam ceremoni för landstinget.
Eventuell reskostnad och logi i samband med ceremonin bekostas av respektive arbetsplats. Ledighet med bibehållen lön i direkt anslutning till ceremonin (inklusive restid) ska beviljas.
Disputation
Landstinget uppmärksammar medarbetare som disputerar med blomsteruppvaktning (maximalt 450 kr inklusive moms) från arbetsgivaren.
Blomsteruppvaktning sker i samband med disputation.
Dödsfall
Vid medarbetares egen eller närståendes dödsfall kondolerar arbetsgivaren
med blommor (maximalt 450 kr inklusive moms). Blommor kan lämnas till
närstående eller skickas till begravningsceremoni.
Avtackning i samband med pension
Medarbetare som avgår med pension avtackas vid gemensam ceremoni för
landstinget.
Medarbetare som går i pension och uppnått en anställningstid av minst 6 år,
men inte uppnått 25 års anställningstid och därmed inte fått sin minnesgåva,
får en gåva motsvarande antalet anställningsår gånger 80 kr exklusive moms
(exempelvis 15 år x 80 kr = 1 200 kr exklusive moms). Utöver detta sker
blomsteruppvaktning (maximalt 450 kr inklusive moms) på arbetsplatsen.
Arbetsmiljö
Arbetsmiljöansvar
Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för arbetsmiljöområdet.
Arbetsmiljöuppgifter fördelas vidare och följer linjeansvaret.
Landstingsdirektören har huvudansvar för arbetsmiljöarbetet.
Divisionerna ska inom sina verksamhetsområden:
 Ansvara för att ett målinriktat förebyggande arbetsmiljöarbete bedrivs
som en integrerad del av den ordinarie verksamheten.
 Ansvara för att erforderliga resurser ställs till basenheternas förfogande
för att gällande arbetsmiljölagstiftning ska kunna uppfyllas.
 Svara för att ordning för skriftlig ansvarsfördelning görs för chefer och
arbetsledare och att den efterlevs.
 Fortlöpande informera sig om arbetsmiljön inom ansvarsområdet.
Den chef eller arbetsledare som har verksamhetsansvar ansvarar också för
arbetsmiljön genom skriftligt fördelade arbetsmiljöuppgifter och representerar arbetsgivaren på sin nivå.
Alla chefer ska genomgå den internt anordnade grundläggande arbetsmiljöutbildningen – Bättre arbetsmiljö i samverkan – och därigenom få kunskaper
om arbetsmiljölagstiftningen, lokala avtal och policyprogram samt om öv119
riga regler som rör området. Vidare ska alla chefer, i samband med förnyat
förordnande, genomgå webbutbildningen inom arbetsmiljö.
Alla medarbetare har skyldighet att delta i arbetsmiljöarbetet och att följa
föreskrifter och använda skyddsanordningar.
Landstingsstyrelsen ska regelbundet (årligen) följa upp att verksamhetens
arbetsmiljöarbetet och uppdrag fungerar.
Nyanställningsundersökning och medicinska
kontroller
Varje chef beställer nyanställningsundersökning och/eller de medicinska
kontroller som krävs, till exempel för röntgenpersonal, nattarbetande, arbete
med härdplast eller buller.
Ansvarig chef ansvarar för beställning av de kontinuerliga uppföljningarna.
Undersökningen utförs av landstingets interna företagshälsovård, Företagshälsan. Ansvarig/beställande chef informerar sina medarbetare om vikten av
en undersökning. Efter utförd medicinsk kontroll får beställande chef en
skriftlig återkoppling.
Alkohol, droger och rökning
Alkohol och droger
Det är aldrig tillåtet att använda sig av alkohol eller andra droger under arbetstid eller att vara påverkad när man kommer till arbetsplatsen. För att
uppnå en god kvalitet i arbetet och trygga patientens säkerhet måste arbetsplatsen vara alkohol- och drogfri.
Om en medarbetare inom landstinget är påverkad av alkohol eller andra droger på arbetsplatsen är det ett arbetsmiljöproblem och kan även vara en säkerhetsfråga, som arbetsledningen tillsammans med medarbetarna måste
finna lösningar på.
Medarbetarna ska medverka i detta arbete.
Chefen har ansvar för att alla medarbetare på arbetsplatsen har kunskap om
vilka normer och regler som gäller när en medarbetare är påverkad av alkohol eller andra droger.
Rökning
Ett av landstingets övergripande mål är bättre folkhälsa. Landstinget och alla
dess arbetsplatser ska därför vara rökfria.
Ingen medarbetare får utsätta någon annan, vare sig arbetskamrat, patient
eller besökare på arbetsplatsen för påträngande röklukt. Det är därför inte
tillåtet att röka under arbetstid eller i kläder som används i arbetet.
Landstinget erbjuder alla medarbetare tobaksavvänjning på betald arbetstid.
Chef och medarbetare ska gemensamt planera behandlingen.
Det är önskvärt att personalen inte heller använder snus.
Respektive chef ska genomföra aktiviteter inom sitt ansvarsområde för att
åstadkomma en rökfri arbetsmiljö.
Varje år ska respektive division genomföra en uppföljning av vilka aktiviteter som genomförts på arbetsplatserna för att hålla arbetsplatsen och medarbetarna rökfria.
120
Rehabilitering
Det övergripande målet med rehabilitering är att den som drabbats av sjukdom ska återfå sin arbetsförmåga och förutsättning att försörja sig själv genom förvärvsarbete. Rehabiliteringsåtgärderna ska underlätta och möjliggöra
en tidigare återgång till arbetslivet. Landstingets mål är att ingen anställd ska
bli sjuk på grund av brister i arbetsmiljön.
Landstingets chefer ska arbeta förebyggande för att undvika att medarbetare
drabbas av ohälsa. För medarbetare som är sjukskrivna ska tidiga och aktiva
rehabiliteringsåtgärder genomföras för att förkorta sjukdomstiden. De åtgärder som vidtas ska vara anpassade till individen och meningsfulla för såväl
medarbetaren som arbetsgivaren. Medarbetaren ska aktivt delta i rehabiliteringen och i planeringen av lämpliga åtgärder samt medverka i eventuella
kompletterande utredningar. All rehabilitering ska ske med respekt för den
enskildes värdighet och integritet samt med hänsyn tagen till den enskildes
egna resurser. Vidare ska rehabiliteringen vara likvärdig oavsett, kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Rehabiliteringsarbetet ska dokumenteras av ansvarig chef via särskilt ITstöd.
Det är divisionschefens uppgift att stödja och skapa goda förutsättningar för
cheferna att klara av rehabiliterings- och anpassningsarbetet.
En rehabiliteringsprocess ska alltid ske i samråd mellan chef, anställd och
övriga berörda. Alla medarbetare ska känna en tilltro till att problem som
inverkar på arbetsförmågan, hanteras på ett bra sätt på arbetsplatsen. Rehabiliteringsarbetet bedrivs under tystnadsplikt.
Lika rättigheter och möjligheter
Det är chefens ansvar att på arbetsplatsen bedriva ett aktivt förebyggande
arbete med åtgärder för jämställda och jämlika villkor, lika rättigheter och
möjligheter avseende medarbetarna. Arbetet ska gynna mångfald och likabehandling oavsett tillhörighet.
Åtgärderna ska omfatta arbetsförhållanden, rekrytering och lönefrågor.
Med tillhörighet avses:
 Kön.
 Könsöverskridande identitet eller uttryck.
 Etnisk tillhörighet.
 Religion eller annan trosuppfattning.
 Funktionsnedsättning.
 Sexuell läggning.
 Ålder.
Åtgärderna ska genomföras av cheferna i linjen och årligen följas upp av
divisionschef. Återrapportering till landstingsstyrelsen sker i samband med
ordinarie uppföljningstillfällen.
Jämställdhet
Landstinget har som arbetsgivare ansvar för att jämställdhetsarbetet i landstinget sker i enlighet med diskrimineringsslagens intentioner. Därför ska
121
diskrimineringslagen och landstingets jämställdhetsriktlinje ligga till grund
för jämställdhetsarbetet.
Kränkande särbehandling
Landstingets chefer och arbetsledare ska motverka att kränkande beteenden
och attityder uppstår. Mobbning, sexuella trakasserier eller andra former av
kränkande beteenden eller bemötanden tolereras inte. Alla medarbetare är
skyldiga att motarbeta kränkande handlingar. Aktiva åtgärder ska sättas in
för att förebygga alla former av mobbning och trakasserier. Anmälda fall ska
omedelbart utredas och åtgärdas. De som drabbas ska erbjudas hjälp och
stöd.
122
Hälso- och sjukvård (LST)
Värdegrund
Vården ska ske utifrån en humanistisk människosyn. Detta innebär att alla
människor är unika och att vården ska ges med respekt för alla människors
lika värde och den enskilda människans värdighet. Att vi har ansvar för
varandra, men även att människan är fri och tar ansvar för sina handlingar.
Människans liv, självbestämmande och integritet ska alltid respekteras.
Människan har fysiska, psykiska, sociala, kulturella och andliga behov som
ska tillgodoses.
Hälso- och sjukvårdens främsta uppgift är att förebygga, bota, lindra och
trösta.
Syftet med en värdegrund är att skapa ett gemensamt förhållningssätt och en
gemensam etisk plattform till grund för det dagliga arbetet. Värdegrunden
måste bearbetas, anpassas och integreras i varje enskild verksamhet och enhet. Den ska först och främst stimulera hälso- och sjukvårdspersonal till
reflektion och föra dialog om hur målet om god vård ska uppnås.
Chefer och ledare är normsättare och ledarskapet är av stor betydelse för hur
landstingets värdegrund tillämpas.
Landstingets fem etiska utgångspunkter
Inom vårdfilosofin utgör etiken en viktig del. Ett väl genomtänkt etiskt förhållningssätt är en förutsättning för god vård.
Livets okränkbarhet
Självbestämmande
Rättvisa
Sträva efter det goda
Undvik det onda
Livet i sig har ett centralt värde oavsett bakgrund, oberoende av
kön, ålder, könsidentitet och uttryck, sexuell läggning, politisk
åsikt, trosuppfattning, etnicitet, kulturell bakgrund, funktionsnedsättning eller socioekonomisk situation.
Rätten att själv bestämma över sitt liv ska beaktas.
Resurserna ska fördelas efter behov.
Viljan att göra det goda, vilket i sig betyder att alltid göra sitt
bästa för att förebygga, bota, lindra och trösta överbryggar allt.
Patient ska inte tillfogas skada eller lidande.
Främja hälsa och förebygga uppkomst av sjukdom
Den goda vården:
 Syftar till att hjälpa patienten att uppleva livskvalitet trots sjukdom.
 Bygger på en relation mellan vårdare och patient som gynnar följsamhet
till ordinerad behandling och vårdande och på det goda mötets hälsofrämjande effekt.
 Tar tillvara patientens och närståendes inre och yttre resurser om motivation och kunskap som stödjer patientens förmåga att klara det dagliga livet.
 Syftar till att motivera och vägleda patienten i sin livsföring.
 Bygger på professionella etiska värderingar och förhållningssätt.
Fortsatt arbete
Värdegrunden måste bearbetas, anpassas och integreras i varje enskild verksamhet och enhet.
123
För att omsätta värdegrunden i det egna agerandet i mötet med patienter och
närstående måste varje medarbetare få förutsättningar att reflektera enskilt
över innehållet.
Reflektioner i team med respekt för varandras erfarenhet och yrkeskunskap
är en framgångsfaktor i det fortsatta arbetet.
Värdegrundsarbetet säkerställs kvalitetsmässigt genom kritiskt granskning,
systematiskt, fortlöpande och lärandestyrt förbättringsarbete.
Den enskilde patientens individuella vård
Patientens grundläggande individuella behov ska alltid bedömas. De grundläggande behoven ska planeras, genomföras, utvärderas och dokumenteras i
patientens journal. Åtgärder rörande en enskild patient ska kunna identifieras
och spåras i dokumentation.
Vården ska bedrivas så att den enskilde patienten och närstående involveras
och är delaktiga. Patienter och närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet
med patientsäkerhet. Strukturerade metoder och verktyg ska användas.
Information och undervisning
Patienten och närståendes behov av information och undervisning ska bedömas individuellt. Genom ömsesidig dialog skapas förutsättningar för patient
och närstående att klara det dagliga livet i en ny situation.
När en vårdskada inträffat ska vården informera patienten om det inträffade
och vart patienten kan vända sig för att få hjälp eller komma med klagomål
och synpunkter.
Uppföljning
Medarbetarfokuserad uppföljning
I egenkontrollen kan systematisk uppföljning av följsamhet till verksamhetens värdegrund ske. Frågor som belyser hur medarbetare handlade, tänkte,
kände och värderade ett speciellt vårdmöte kan vara till hjälp.
Uppföljning kan ske vid enhetsmöten, i handledning och systematisk vägledning, vid etiska ronder och etiskt café samt i utvecklingssamtal med
närmaste chef.
Patientfokuserad uppföljning
Verksamheternas uppföljning av resultat från patientenkäter och klagomålshantering, avvikelser, fokusgrupper, djupintervjuer samt patientnämndsärenden i relation till uppsatta mål visar uppnådda effekter för patienterna.
Utvärdering
Den viktigaste utvärderingen av medarbetar- och patientfokuserad uppföljning sker vid analysarbetet på verksamhets- och enhetsnivå.
I utvärdering av ledningssystemet ingår även att utvärdera resultatet av värdegrundsarbetet.
Ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete
Föreskriften och allmänna råd (SOSFS 2011:9) ska tillämpas i arbetet för att
systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten.
124
Föreskriften ska även tillämpas i det systematiska patientsäkerhetsarbetet på
landstings-, divisions-, verksamhets- och enhetsnivå och kopplas till patientsäkerhetslagen. Fokus ska riktas mot att identifiera, beskriva och fastställa
processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet.
Det gäller i första hand processer kopplade till nationella riktlinjer.
Verksamhetens informationssystem
(VIS)
VIS är ett system för dokumentstyrning/hantering i landstinget med visionen
rätt information vid rätt tillfälle till rätt användare. VIS är en garant för att
informationen är aktuell och kvalitetssäkrad.
VIS ska i en förlängning omfatta alla styrande och kvalitetssäkrade dokument utanför patientjournalen och dokumenten ska upprättas och godkännas
enligt de rutiner som beskrivs i tillämpningsanvisningar.
Lokal Stramagrupp
- samverkan mot antibiotikaresistens
Uppdraget
Stramagruppens uppdrag är att arbeta för en rationell antibiotikaanvändning
och minskad antibiotikaresistens. Stramagruppen ska, tillsammans med antibiotikaansvariga läkare på förskrivande enheter, följa och analysera antibiotikaförbrukningen i öppen och sluten specialistsjukvård. Lokala rekommendationer för behandling och profylax med antibiotika ska utformas. Lokalt
resistensläge ska följas. Återkoppling till förskrivare om resistensläge och
antibiotikaförskrivning ska ske systematiskt samt presenteras på landstingets
intranät minst två gånger per år.
Stramagruppen ska ha ett nära samarbete med landstingets läkemedelskommitté.
Stramagruppens sammansättning
Gruppen ska ha bred kompetens från infektionsmedicin, klinisk mikrobiologi, primärvård, smittskydd, vårdhygien och farmaci samt övrig specialistsjukvård. Landstingsdirektören utser ordförande i gruppen.
Vårdprogram
Syfte
Syftet med vårdprogram är att stödja utvecklingen av en mer kunskapsbaserad hälso- och sjukvård. Vårdprogram ska bland annat medverka till att optimera behandlingen, redovisa relevant klinisk praxis, vara en grund för utbildningsinsatser och kunna användas för att utveckla kvalitetskriterier och
kvalitetsindikatorer.
Vårdprogram baseras på ett systematiskt vetenskapligt arbete och ska fungera som en rådgivande och stödjande funktion för de beslut som vårdpersonalen har att fatta.
125
Begrepp
Nationella riktlinjer fastställs av Socialstyrelsen. Regionala vårdprogram
avser vårdprogram som – helt eller delvis – är gemensamt för norra sjukvårdsregionen. Lokala vårdprogram är vårdprogram som omfattar länsövergripande verksamhet inom landstinget.
Begreppet vårdprogram får inte användas på andra nivåer och för andra syften än de här angivna.
För behandlingsråd etcetera inom ett verksamhetsområde får användas andra
begrepp, till exempel lokala handlingsplaner eller kliniska riktlinjer. Formerna för hur sådana anvisningar/riktlinjer tas fram och fastställs bestäms på
verksamhetsnivå.
Förankring
Vid utarbetande av vårdprogram ska följande synpunkter särskilt beaktas:
 Förankringen hos berörda personalkategorier är av central betydelse för
att vårdprogrammet ska få önskvärd genomslagskraft.
 Läkemedelskommittén ska alltid beredas tillfälla att medverka i vårdprogramarbetet. I de fall läkemedelsfrågorna inte är särskilt framträdande
kan kommittén välja att enbart yttra sig över det slutgiltiga förslaget.
 Ekonomiska konsekvenser i de fall programmet innebär väsentlig förändring av medicinsk praxis i avseende på till exempel indikationer och terapier.
Vårdplan/vårdplanering
Standardvårdplan
En standardvårdplan är en handlingsplan för patienter med samma medicinska diagnos, som genomgår likartad undersökning, vård och behandling
eller har likartade problem. En standardvårdplan beskriver vilka åtgärder
som ska vidtas i olika steg. Planen ska bygga på vetenskap och beprövad
erfarenhet.
När konceptet för standardvårdplan används ska omdöme, empati och reflektion på individnivå alltid vara normgivande.
Individuell vårdplan
När en patients behov avviker kraftigt från en standardvårdplan formuleras
en individuell vårdplan. I dessa fall berörs oftast ett eller ett par problemområden och vården kan i övrigt fortsättningsvis planeras, genomföras och utvärderas utifrån standardvårdplan.
I de fall standardvårdplan inte är aktuellt ska alla patienter, som har nytta av
en individuell plan, erbjudas individuell vårdplanering. Den ska upprättas
tillsammans med patienten och/eller närstående samt utgå från den enskilde
patientens behov och innehålla planering av åtgärder, genomförande samt
utvärdering av genomförda åtgärder.
För vård och behandling av patienter inom öppen eller sluten psykiatrisk
tvångsvård samt öppen eller sluten rättspsykiatrisk vård ska en samordnad
vårdplan snarast upprättas av chefsöverläkaren.
126
Samordnad individuell plan (SIP)
Landstinget och kommunerna ska i samverkan upprätta en samordnad individuell plan, om denna behövs, för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda.
Den gemensamma planeringen ska bygga på delaktighet och samtycke från
den enskilde och/eller närstående och klargöra det samlade behovet av insatser.
Den samordnade individuella planen ska klargöra vilka insatser som den
enskilde behöver, vem som ska samordna insatserna samt vilka insatser respektive huvudman ska ansvara för och vem som ska betala insatsen.
Avgifter
I detta avsnitt preciseras vad som ingår i de av landstingsfullmäktige fastställda taxe- och prisgrupperna för intyg, utlåtanden, hälsokontroller och
vaccinationer med mera.
Hälsokontroller, intyg m m
Allmänt
Taxebeloppen gäller oavsett ålder, det vill säga barn och ungdomar betalar
samma belopp som vuxna. Samma belopp ska tillämpas för norrbottningar,
utomlänspatienter (hemlandstinget ska inte faktureras) och utländska medborgare. Högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård gäller inte.
Finns inte åtgärden med i taxan ska belopp motsvarande timtaxa uttas.
Följande taxa gäller:
Hälsoundersökning, test m m
Adoptivbarn, hälsoundersökning
Alkohol-/drogtest:
- Blod- och urinprov
Grupp
Belopp
Anmärkning
Aktuell avgift för läkarbesök
Se anm
Se anm
- Drogtest
Se anm
80 kr
Arbetsmiljöverket
5
Timtaxa
Kostnaden för samtliga blodprover (CDT, GT, MCV, ASAT,
ALAT och PeTH) är 539 kr exkl
moms och för samtliga urinprover(amfetaminer, benzodiazepiner, cannabis, kokain, opiater och
kreatininvärde 444 kr exkl moms.
Kostnaden gäller per provtillfälle
Avser t ex amfetamin, benzodiazepin, cannabis, ecstasy,
kokain och opiater. Kostnad per
test. Den myndighet/person som
begär intyget betalar.
Avser inte polisens ”alkoholtest”,
se Alkoholpåverkan.
Undersökning till förebyggande
av vissa yrkessjukdomar enligt
Arbetsmiljöverkets anvisningar.
Exkl röntgen och labprover.
Blodgivare, blodkontroll av
Blodgrupperingsundersökning,
inkl provtagning
1
2
0 kr
350 kr
127
Kostnadsfritt inom MVC och BVC
Moms
–
Ja
–
–
Ja
DNA-provtagning
Grupp
5
Belopp
Timtaxa
Graviditet
Graviditetstest
1
5
0 kr
Timtaxa
Gynekologisk hälsoundersökning
Hälsoundersökning, allmän,
omfattande autoanamnes,
synskärpeundersökning och
tonometri, enkel hörselprövning,
enkel blod- och urinstatus, fysik,
normalstatus samt blodtryckskontroll:
- Enstaka prover (enligt ovanstående), undersökning
- Anomaloskopundersökning
- Audiogram
- EEG
- EKG - arbets
3
700 kr
4
1 050 kr
2
350 kr
–
3
5
5
5
700 kr
Timtaxa
Timtaxa
Timtaxa
–
–
–
–
- EKG - vilo
- Ergonometertest/ergometri
- Färgsinnesundersökning och
intyg
- Hepatit
- Kemisk undersökning/ blodkalk,
kolesterol, kreatinin, triglycerider,
urinsyra
- Leverprov
- Lungröntgen
Hälsoundersökning:
-Enligt lagen om vård av unga
(LVU)
-Enligt socialtjänstlagen (SOL)
5
4
2
Timtaxa
1 050 kr
350 kr
3
2
700 kr
350 kr
–
2
5
350 kr
Timtaxa
–
–
–
1
0 kr
5
Timtaxa
Kontaktlinser
Kosmetiska ingrepp, t ex borttagande av leverfläckar och vårtor, ansiktslyftning, håltagning i
öronen, borttagning av tatuering
mm
Röntgenundersökning
Tropikmedicinsk undersökning
2
5
350 kr
Timtaxa
5
4
Timtaxa
1 050 kr
Tävlingsintyg, t ex för travkuskar, cyklister, rodelåkare m fl
Visum, undersökning för
5
Timtaxa
5
Timtaxa
128
Anmärkning
T ex på uppdrag av polisen i
samband med brottsutredning.
Provtagning sker ofta i polisens
lokaler.
Kostnadsfritt inom MVC, BVC
och preventivmedelsrådgivning
Inkl cytologprov. Utöver screening.
Exkl röntgen och vaccinationer
För t ex personal eller blivande
personal inom räddningstjänsten
Inkl tolkning
Moms
Ja
–
Ja
–
–
–
–
–
–
Undersökningen begärs av en
kommun i länet
Undersökningen begärs av en
kommun i länet.
Avgift ska dock endast tas ut för
de första 90 minuterna.
Om åtgärden vidtas p g a sjukdom uttas aktuell avgift för läkarbesök
Exkl röntgen. Tropikmedicinsk
undersökning av adoptivbarn är
kostnadsfri.
Ingår syn, hörsel, färgseende
exkl röntgen
–
–
Ja
–
–
Ja
Ja
Intyg
Intyg, utlåtande m m
Adoption:
- För förälder
- Hälsoförklaring inkl intygsskrivande
Grupp
Belopp
Anmärkning
2
5
350 kr
Timtaxa
Avser endast intyg. Per förälder.
I de fall undersökning är nödvändig. Exkl röntgen och vaccinationer. OBS per förälder.
1
5
2
0 kr
Timtaxa
350 kr
- Läkarutlåtande om hälsotillstånd
F
2 200 kr
- Särskilt läkarutlåtande utfärdat
av läkare med fördjupad utbildning i försäkringsmedicin
F
4 500 kr
Arbetsplacering, till arbetsgivare
Arbetsplatsundersökning,
utredning
5
Se anm
Timtaxa
Se anm
Arbetsskadeförsäkringslagen,
enligt
1
0 kr
Arbetsvårdsorgan (Arbetsförmedlingen m fl)
Aupair
Avstämningsmöte, deltagande i
5
Timtaxa
2
Se anm
350 kr
Se anm
1
0 kr
1
2
0 kr
350 kr
Alkoholistanstalt, för intagning:
- På begäran av anhörig
- På begäran av myndighet
Alkoholpåverkan, utlåtande
Arbetslivsinriktad rehabilitering, intyg i samband med
Bilbälte, om befrielse p g a medicinska skäl
Bostad:
- Anpassningsbidrag
129
Betalas av polismyndighet
Intyget begärs av Arbetsförmedlingen. OBS att försäkringskassan inte ska debiteras för
detta intyg. RFFS 1977:27 och
FKFS 2008:2. Ersättning för
utlåtande utbetalas endast om
avgift inte tas ut av den försäkrade.
Ska innehålla en utförlig beskrivning av bl a status, prognos,
utförda undersökningar, socialmedicinska utredningar och av
hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan
Kan om det tagit mer än tre tim i
anspråk att utfärda i stället ersättas med 1 500 kr/tim, dock ersätts högst 12 tim (18 000 kr).
Läkare: 800 kr/tim. Annan än
läkare: 500 kr/tim. Exkl reseersättning.
Försäkringskassan begär intyget.
Begär den försäkrade själv intyget är kostnaden aktuell avgift för
läkarbesök.
Exkl röntgen och labprover.
Arbetsförmedlingen betalar.
Exkl röntgen och vaccination
Ingen besöksavgift ska tas ut av
patienten eftersom Försäkringskassan kallar till mötet.
Enligt 110 kap 14 § 4 socialförsäkringsbalken. Landstinget
fakturerar Försäkringskassan för
läkarens arvode inkl moms. Se
FKFS 2010:35 6 §: 750 kr för
första timmen och därefter med
högst 375 kr per påbörjad halvtimme för läkarens deltagande i
avstämningsmöte.
Moms
Ja
Ja
–
–
Ja
Ja
Ja
Ja
–
–
Ja
Ja
Ja
–
Begärs av privatperson
Begärs av myndighet
–
Ja
Bostad forts:
- Förtur till bostad
Grupp
Belopp
Anmärkning
1
2
5
0 kr
350 kr
Timtaxa
F, 1
0 kr
Begärs av privatperson
Begärs av myndighet
Exkl röntgen
SOSFS 1996:29, 2005:29,
2007:18
Får endast utfärdas av läkare.
F, 1
0 kr
5
2
Timtaxa
350 kr
Fallskärmshoppare
Flyg-/luftcertifikat:
- Formulär 1A
5
Timtaxa
5
Timtaxa
- Formulär 1B
- Formulär 1C
- Formulär 2 (specialundersökning av ögon)
- Formulär 3 (specialundersökning av öron)
- Formulär 4 (specialundersökning av hjärta och cirkulationsorgan)
- Vilo-EKG (inkl tolkning)
FN-tjänst
Fosterföräldrar, för godkännande av
Friskintyg:
- Utbildningssökande m m
- Anställning i kommunal och
statlig tjänst
- Anställning i radiologiskt arbete,
kemikaliearbete m m
Färdtjänst
Försäkringsbolag, begärda av
eller för att lämnas till (gäller även
AMF)
Försäkringskassa, läkarundersökning och utlåtande som behövs för försäkringskassans
handläggning av försäkringsärenden
Föräldrapenning
5
5
5
Timtaxa
Timtaxa
Timtaxa
Ja
Ja
Ja
5
Timtaxa
Ja
5
Timtaxa
Ja
5
5
2
Timtaxa
Timtaxa
350 kr
Exkl röntgen och vaccination
Kommun betalar. Per förälder.
2
350 kr
Exkl röntgen och vaccinationer.
PPD-prövning ingår.
5
5
Timtaxa
Timtaxa
1
5
0 kr
Timtaxa
F
0 kr
F
0 kr
God man, för godkännande av
och för att styrka behov av
5
Timtaxa
Gymnastik, för befrielse från
Invalidfordon:
- Accis- och skattebefrielse
- Parkeringstillstånd
1
0 kr
1
2
0 kr
350 kr
Dykare
Dödsfall:
- Dödsfallsbevis
- Konstaterande av dödsfall på
mottagning, olycksplats eller i
samband med hembesök
Emigration
Faderskapsbevis, inkl blodprov
130
Moms
–
Ja
Ja
–
–
Den myndighet/person som
begär intyget betalar
Exkl röntgen
Exkl röntgen. Patienten ska ha
med sig intygsformulären, som
utges av Luftfartsverket.
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Även besiktning av personal i
radiologiskt arbete.
PSR Personskadereglering AB
faktureras inte
Om patient själv begär intyget
uttas aktuell avgift för läkarbesök.
Gäller även när utländsk försäkringskassa begär intyg ang pension via svensk d:o eller patient.
Ingår i aktuell avgift för läkarbesök
Avser även förvaltarintyg. Tingsrätt och överförmyndare ska inte
betala.
Avser skolbarn
Avser även tillstånd för handikapparkering för vanligt fordon
–
–
Ja
–
–
Ja
–
–
Ja
Invalidfordon forts:
- Bilbidrag
Grupp
Belopp
1
0 kr
2
350 kr
2
1
350 kr
0 kr
3
700 kr
5
Timtaxa
Se anm
Se anm
5
Timtaxa
- LRV (lagen om rättspsykiatrisk
vård)
- LVM (lagen om vård av missbrukare)
- LVU (lagen om vård av ungdom)
Livsmedelshantering, friskintyg:
5
Timtaxa
–
5
Timtaxa
–
5
Timtaxa
–
- Undersökning inkl salmonella
och shigella
- Endast salmonella- och
shigellaundersökning
- Årlig hälsoundersökning exkl
salmonella och shigella
Livsmedelsintyg, privatpersoner
LSS (lagen om stöd och service
till vissa funktionshindrade)
Missbrukare, för intagning på
vårdhem
5
Timtaxa
Ja
2
350 kr
Ja
2
350 kr
Ja
1
1
0 kr
0 kr
–
–
5
Timtaxa
- Terrängfordonstillstånd
Kör-, trafik-, traktorkort:
- Synprövning
- Särskilt, inkl undersökning, för
körkort (p g a sjukdom t ex döva,
diabetiker, epileptiker m fl). Avser
även förlängning av rätt till körkort
- Särskilt för körkort i yrkesmässig trafik
- För att återfå körkort efter dom
p g a trafikonykterhetsbrott
- Blod- och urinprov
Lagar, tvångsvård:
- LPT (lagen om psykiatrisk
tvångsvård)
Anmärkning
Extra utrustning. Försäkringskassans bilstöd.
Avser personer med rörelsehinder
Aktuell avgift för läkarbesök ska
uttas för första intyget. Intyg
därutöver ska vara kostnadsfria.
Moms
–
Ja
Ja
–
Avser bl a förnyelse av körkort i
yrkesmässig trafik för förare över
45 år samt förnyelse av C- och Dbehörighet.
Dessutom uttas aktuell avgift för
läkarbesök och provtagningar
som måste föregå utlåtandet.
Provtagning kan även omfatta
drogtest (80 kr/test) om länsstyrelsen begär intyg om drogfrihet.
Avser även intyg om deltagande i
”alkolåsprogram”.
Kostnaden för samtliga blodprover (CDT, GT, MCV, ASAT,
ALAT och PeTH) är 539 kr exkl
moms och för samtliga urinprover(amfetaminer, benzodiazepiner, cannabis, kokain, opiater och
kreatininvärde 444 kr exkl moms.
Kostnaden gäller per provtillfälle
Ja
Debiteras inte mot myndighet
(kommun, länsstyrelse motsvarande) eller enskild person
–
Ja
Ja
Arbetsgivaren betalar. För privatpersoner gäller smittskyddslagen.
131
Intyget begärs av myndighet.
Begärs intyget av anhörig uttas
ingen avgift.
–
Misshandel av barn
Myndighets- eller omyndighetsförklaring
Mönstring, till militärmyndighet,
civilförsvar
Personundersökning i brottmål
Psykiatrisk vård, vårdintyg för
sluten vård:
- På begäran av anhörig
- På begäran av samhällsorgan
eller motsvarande
Rättsintyg, i en brottsutredning
eller som bevis i en rättegång
med anledning av brott
Grupp
F
5
Belopp
0 kr
Timtaxa
Anmärkning
5
Timtaxa
Befrielse från hela eller delar av
tjänstgöring.
Lagen om särskild personundersökning i brottmål (SFS
1991:2041). Patienten ska inte
betala avgift för läkarbesök.
F
Moms
–
Ja
Ja
Ja
1
5
0 kr
Timtaxa
5
Timtaxa
Rättspsykiatrisk undersökning
i brottmål (§ 7-intyg)
F
Se anm
Rökdykare
Semesterresa, om anhörigs
sjukdom/dödsfall för att avbeställa resa
Sjukdom, intyg att person inte
lider av t ex AIDS, HIV m m
5
2
Timtaxa
350 kr
2
350 kr
1
0 kr
- Efter överenskommelse mellan
patient, arbetsgivare, fack e dyl
5
Timtaxa
- På begäran av arbetsgivare
Självdeklaration, om sjukdom
Sjöfolk
Skattelättnad, om sjukdom
Skjutvapen:
- Bullerdämpare
- Rätt att inneha
Skydds-/störthjälm, om befrielse p g a medicinska skäl
Strålskyddslagen, enligt
Ungdomsvårdsskola, för intagning till
5
1
5
1
Timtaxa
0 kr
Timtaxa
0 kr
5
5
1
Timtaxa
Timtaxa
0 kr
I de flesta fallen ingår audiogram
Ja
Ja
–
5
5
Timtaxa
Timtaxa
Den myndighet som begär intyget
betalar.
Ja
Ja
Sjukintyg:
- På begäran av Försäkringskassan
132
Myndighet (kommun motsvarande) ska inte betala
Lag om rättsintyg i anledning av
brott (SFS 2005:225). Begärs och
betalas av poliseller åklagarmyndighet. Patienten ska inte
betala avgift för läkarbesök om
det är säkerställt att det är poliseller åklagarmyndighet som
begär intyget.
Lag om särskild personutredning
i brottmål m m (SFS 1991:2041).
SOSFS 2009:12. Särskilt förordnad läkare. Rättsmedicinalverket
beslutar om läkarens ersättning.
Vid egen sjukdom ingår intyget i
aktuell patientavgift för läkarbesök
Gäller även intyg om: allergi,
användning av läkemedel p g a
sjukdom, förhinder att t ex delta i
idrottstävling.
Visst arbete kan inte utföras p g a
sjukdom (t ex allergi). Intyget
ingår i aktuell avgift för läkarbesök.
Stöd i rehabilitering vid t ex riskoch missbruksproblematik. Gällande överenskommelse ska
visas upp vid besöket.
Begäran ska vara skriftlig
Avser uppskov vid inlämning
Exkl röntgen och vaccinationer.
–
–
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
–
–
–
Ja
–
Utlandstjänst, civil
Grupp
5
Belopp
Timtaxa
Anmärkning
Inte aupair. Exkl röntgen och
vaccinationer.
Även enligt WHO:s formulär samt
att patienten inte tål viss vaccination p g a t ex allergi.
Moms
Ja
Utlandsstudier
Vaccinationsintyg
2
1
350 kr
0 kr
Vård- och behandlingsresor,
vid ansökan
Värnpliktigs inställelse i tjänsten, om hinder för
1
0 kr
–
2
350 kr
–
Åtgärd
Brottsplatsundersökning
Receptförskrivning av receptbelagt preparat (inte för sjukdom)
Tolktjänst
Grupp
5
2
- Vardagar kl 07.00–19.00
Se anm
Se anm
- Vardagar kl 19.00–07.00 samt
Lör-, söndag och helgdagar
Se anm
Se anm
- Förberedelsetid enligt överenskommelse
- Restidsersättning
- Milersättning, kost, logi, traktamente och övriga utlägg
- Vid vuxendövtolkning för uppoch nedkoppling av teknisk utrustning utöver tolktiden
Se anm
Se anm
Avser tolkuppdrag som beställs
av statlig myndighet eller kommun.
Minsta tid för debitering är en (1)
timme, därutöver debiteras varje
påbörjad halvtimme.
Om beställning avbokas senast
24 timmar före tolkuppdragets
starttid debiteras ingen kostnad.
Om beställning avbokas senare
än 24 timmar för tolkuppdragets
starttid debiteras hela uppdragstiden inklusive förberedelse-, ressamt uppoch nedkopplingstid.
650 kr per timme och tolk inkl
sociala avgifter och administrativa kostnader
700 kr per timme och tolk inkl
sociala avgifter och administrativa kostnader
650 kr per timme och tolk
Se anm
Se anm
Se anm
Se anm
325 kr per timme och tolk
Faktisk kostnad
Ja
Ja
Ja
Se anm
Se anm
650 kr per uppdrag
Ja
Ja
–
Övrigt
Belopp
Timtaxa
350 kr
Anmärkning
Moms
Ja
–
Vaccinationer
Vaccinkostnaden är indelad i två prisgrupper:
 Grupp 1 avser självkostnadspris, det vill säga vårdenhetens inköpskostnad för aktuellt vaccin, och gäller för vacciner som lagerhålls på vårdenheten.
 Grupp 2 avser aktuellt apotekspris för läkemedel som hämtas ut och betalas på apoteket.
133
Ja
Ja
Hjälpmedelsverksamhet
Allmänt
Hjälpmedel för den dagliga livsföringen och för vård och behandling är prioriterade och ska tillhandahållas. Den enskilde ska själv eller med hjälp av
någon annan kunna tillgodose grundläggande personliga behov (klä sig, äta,
sköta sin hygien m m), förflytta sig och kommunicera med omvärlden, fungera i hemmet och närmiljön, orientera sig, sköta vardagslivets rutiner i
hemmet samt gå i skolan.
Arbetstekniska hjälpmedel ska inte tillhandahållas.
Beslutsordning
Riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten fastställs årligen av landstingsstyrelsen.
Huvudprinciper
Förskrivaren är anställd av landstinget, har vårdavtal med landstinget eller är
leverantör inom vårdvalet i vilket förskrivning av hjälpmedel ingår.
Förskrivaren har ansvar att följa landstingets riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten.
Vid förskrivning ska kostnadsansvaret följa förskrivaransvaret.
Enklare produkter som normalt används av även av icke funktionshindrade
personer kan inte förskrivas som hjälpmedel om de finns tillgängliga på den
öppna marknaden.
Patientansvar
Huvudregeln är att hjälpmedel är lån från landstinget. Patienten ska ansvara
för att det lånade hjälpmedlet rengörs, att batterier laddas, att hjälpmedlet
förvaras i lämpligt utrymme och att hjälpmedlet återlämnas väl rengjort när
behovet upphör.
För utlånat hjälpmedel som används i hemmiljön uppmanas patienten att se
över sitt försäkringsskydd mot till exempel stöld och brand samt även annan
oförutsedd skadehändelse.
Patienten kan bli ersättningsskyldig vid förlust eller skada på ett hjälpmedel.
Patienter som vill köpa hjälpmedel ska hänvisas till leverantörer på den
öppna marknaden.
Vid förskrivning ska patienten alltid erhålla ett komplett hjälpmedel. Därefter svarar patienten själv för inköp av förbrukningsmateriel.
Flyttning från länet
Då en patient flyttar från Norrbotten gäller:
 Patienten ska kontakta sin förskrivare som i samråd med hjälpmedelskonsulenten avgör vilka hjälpmedel som får tas med.
 Huvudprincipen är att endast nödvändiga hjälpmedel tas med.
 Äganderätten för de hjälpmedel som får medföras tillfaller patientens nya
landsting (motsvarande) med krav på ekonomisk ersättning.
134
Tolkservice vid resor utomlands
Tolk ska beviljas vid resor utomlands för dövblinda teckenspråkiga personer.
För barndomsdöva, vuxendöva och hörselskadade ska tolk beviljas vid resor
i Norden, vid deltagande i världskongresser och vid arbetsresor.
Remissregler för specialistvård m m
Allmänt
En remiss är en betalningsförbindelse för det remitterande landstinget. Remissen ska innehålla uppgifter om medicinsk frågeställning och eventuella
åtgärder. Remissen gäller ett år från utfärdandet om inte annat anges. Även
särskilda bestämmelser kan anges på remissen, till exempel att om patienten
har en privat försäkring innebär remissen inte något betalningsåtagande från
landstingets sida.
Begreppet medicinskt ansvarig läkare, som används i det följande, är antingen verksamhetschef eller läkare utsedd av verksamhetschef att vara medicinskt ledningsansvarig eller chefsöverläkare inom områdena psykiatri och
smittskydd enligt hälso- och sjukvårdslagen (§ 29).
Remitterande läkare ska i samtliga fall vara verksam i Norrbotten.
Med privatpraktiserande läkare avses läkare som ersätts enligt lagen om
läkarvårdsersättning, har vård-/samverkansavtal med landstinget eller är
leverantör inom vårdvalet i landstinget. Med privat vårdenhet avses privat
sjukhus motsvarande som har vårdavtal med landsting.
När en patient vidareremitteras till riks- eller regionsjukvård ska den enhet
som remitterar vidare meddela den enhet som skrev den första remissen.
Vid riks- och regionsjukvård står remitterande enhet för vårdkostnaden.
Vid vård enligt vårdgarantin eller patientens valfrihet står den enhet dit patienten skulle remitterats om den fått vård i länet för vårdkostnaden.
För behandling hos sjukgymnast krävs inte remiss.
Primär-, länsdels- och länssjukvård inom länet
Inom länet gäller att norrbottningarna har rätt att välja vid vilken vårdhälsocentral och vilket sjukhus de vill söka vård utan krav på remiss. Det gäller
både läkarbesök och sjukvårdande behandling.
Rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård
Hänvisning för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård får utfärdas av medicinskt ansvarig läkare vid sjukhus, distriktsläkare och privatpraktiserande läkare.
Rätten att hänvisa kan också delegeras till andra specialistkompetenta läkare.
Hänvisning för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård ska sändas
till specialist inom rehabiliteringsmedicin, Sunderby sjukhus för ställningstagande.
Anmärkning: Hänvisning betyder i detta sammanhang rekommendation om
vård utan att beslut kan fattas av hänvisande läkare.
Remiss för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård får utfärdas av
läkare inom rehabiliteringsmedicin, Sunderby sjukhus och habiliteringsläkare inom division Länssjukvård.
Detta gäller även vård hos privat vårdgivare eller vård vid privat vårdenhet.
135
Primär-, länsdels- och
länssjukvård samt tandvård utom länet
Enligt vårdgarantin
Vårdgarantin omfattar primär-, länsdels- och länssjukvård samt högspecialiserad vård.
Enligt patientens valfrihet
Vård enligt patientens valfrihet omfattar primär-, länsdels- och länssjukvård.
Primärvård
Ingen remiss krävs för varken läkarbesök eller sjukvårdande behandling.
Besök i den specialiserade vården
Remiss krävs och får utfärdas av distriktsläkare, privatpraktiserande läkare,
medicinskt ansvarig läkare vid sjukhus och habiliteringsläkare inom division
Länssjukvård.
Detta gäller även vård hos privat vårdgivare eller vid privat vårdenhet.
Besök på öppenvårdsmottagning för specialistsjukvård avser även sjukvårdande behandling hos till exempel kurator eller psykolog.
Krav på remiss gäller inte för besök hos privatläkare inom specialiteterna
barnmedicin, gynekologi och psykiatri som ger vård enligt lagen
(1993:1651) om läkarvårdsersättning eller för behandling hos sjukgymnast.
Behandling i öppen vård för specialistsjukvård eller sjukhusvård
Remiss får utfärdas först efter att behovet fastställts.
Remiss krävs och får utfärdas av medicinskt ansvarig läkare i aktuell specialitet vid sjukhus och habiliteringsläkare inom division Länssjukvård.
Detta gäller även vård hos privat vårdgivare eller vid privat vårdenhet.
Krav på remiss gäller inte för besök hos privatläkare inom specialiteterna
barnmedicin, gynekologi och psykiatri som ger vård enligt lagen
(1993:1651) om läkarvårdsersättning eller för behandling hos sjukgymnast.
Rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård
Hänvisning för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård får utfärdas av medicinskt ansvarig läkare vid sjukhus, distriktsläkare och privatpraktiserande läkare.
Rätten att hänvisa kan också delegeras till andra specialistkompetenta läkare.
Hänvisning för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård ska sändas
till specialist inom rehabiliteringsmedicin, Sunderby sjukhus för ställningstagande.
Anmärkning: Hänvisning betyder i detta sammanhang rekommendation om
vård utan att beslut kan fattas av hänvisande läkare.
Remiss för rehabiliterings-, konvalescent- och hälsohemsvård får utfärdas av
läkare inom rehabiliteringsmedicin, Sunderby sjukhus och habiliteringsläkare inom division Länssjukvård.
Detta gäller även vård hos privat vårdgivare eller vård vid privat vårdenhet.
Tandvård
Avser tandvård inom ramen för hälso- och sjukvårdens avgiftssystem.
136
Remiss får utfärdas av verksamhetschefen för käk- och munsjukdomar för
oralkirurgiska åtgärder som kräver sjukhusresurser. Remiss för övrig specialisttandvård i annat län får utfärdas av ämnesföreträdare vid specialistklinik.
Högspecialiserad vård
Remiss för riks- och regionsjukvård får utfärdas av länschef inom hälso- och
sjukvård, som kan delegera till annan läkare inom ansvarsområdet att också
utfärda remiss, eller av närsjukvårdschef, som kan delegera till läkare inom
ansvarsområdet att också utfärda remiss. Remiss får också utfärdas av habiliteringsläkare inom division Länssjukvård. Remiss till onkologisk klinik vid
regionsjukhus får även utfärdas av distriktsläkare och privatpraktiserande
läkare.
IVF-/ICSI-behandling och äggdonation
Remiss för invitrofertilisering (så kallad provrörsbefruktning) och äggdonation vid sjukhus som landstinget har avtal med får endast utfärdas av medicinskt ansvarig läkare inom verksamhetsområde obstetrik och gynekologi
vid Sunderby sjukhus.
Lesbiska par ska erbjudas tre landstingsfinansierade donatorsinseminationsförsök och om graviditet uteblir IVF med donatorssperma enligt samma
riktlinjer som för heterosexuella par.
Par som uppfyller kraven enligt Norrlandstingens Regionförbunds gemensamma riktlinjer för en IVF-/ICSI-behandling eller äggdonation ska erbjudas
två försök, antingen en färsktransfer och en frystransfer eller två färska
transfer om frystransfer inte är möjligt.
Landstinget ersätter utförda behandlingar och betalar för resa och uppehälle.
I övrigt ska Norrlandstingens Regionförbunds gemensamma riktlinjer och
remitteringsregler följas.
Vid hänvisning till annan enhet för IVF-behandling ska dels anges att landstinget inte påtar sig betalningsansvaret, dels att patienten informerats om att
landstinget inte betalar behandling, resa och uppehälle.
Övrig vård
Specialistvård i utlandet
Remiss får utfärdas av länschef inom hälso- och sjukvård.
Medicinsk fotvård
Remiss kan utfärdas av läkare inom landstinget, av läkare verksamma inom
vårdvalet i Norrbotten, av läkare verksamma enligt lagen om läkarvårdsersättning i Norrbotten samt av distriktssköterska eller diabetessköterska.
Remittering till bild- och funktionsoch laboratorieundersökning
Företagshälsovården har, vid tydlig indikation på sjukdom, rätt att kostnadsfritt remittera till bild- och funktionsoch laboratorieundersökningar. Kostnadsfriheten gäller inte vid förebyggande vård.
Leverantör inom vårdvalet har rätt att kostnadsfritt remittera till bild- och
funktionsundersökning. Remittering till laboratorieundersökning är inte
kostnadsfri.
137
Gallring m m av patientjournaler
Beslut om gallring av journalhandlingar fattas av landstingsdirektören på
delegation av landstingsstyrelsen. För gallringen gäller följande gemensamma riktlinjer:
Bevarande för all framtid gäller för:
 Journaler förda av läkare (oavsett medium).
 Elektroniska patientjournaler (oavsett vilken yrkeskategori som fört
dem).
 Journaler på mikrofilm (oavsett vilken yrkeskategori som fört dem).
Patientjournaler, i pappersform, förda av andra än läkare, och där av läkare
förda anteckningar inte ingår, får gallras. Gallringen får ske tidigast tio år
efter det att den sista uppgiften fördes in i handlingen eller fem år efter patientens död. Detta gäller även tandvårdsjournaler.
Handlingar som förvaras i patientjournal kan plockgallras, det vill säga vissa
handlingar plockas ur journalen och gallras enligt gällande gallringsfrister.
Övriga delar bevaras för framtiden.
Röntgenbilder får gallras, dock tidigast tio år efter bildens datum. För avlidna patienter får röntgenbilder gallras fem år efter patientens död. Lungröntgenbilder ska bevaras under patientens livstid och därefter ytterligare
fem år.
Patientregister, patientliggare och andra handlingar som är nödvändiga för
återsökning i journalarkiv, ska bevaras i sin helhet.
Elevhälsovårdsjournaler och skolpsykologjournaler i landstingets skolor ska
bevaras.
Detta krav gäller inte under förutsättning att tekniska lösningar och rutiner
tas fram samt att nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa långtidslagring av elektronisk information. Riktlinjer finns i RA-FS 2009:1, 1997:7 och
Spri-rapport 493.
Läkemedel
Reglemente för läkemedelskommittén
Sammansättning m m
1 § Läkemedelskommittén har 11 ledamöter, varav 9 utses av landstinget, 1
av Kommunförbundet Norrbotten och 1 av de privata läkarna i Norrbotten.
Mandatperioden är densamma som för landstingsstyrelsen.
2 § Landstingsdirektören utser landstingets representanter samt ordförande
och vice ordförande.
3 § Representanten för de privata läkarna utses av privatläkarnas intresseorganisation.
4 § Till kommittén ska knytas en sekreterare som utses av ordföranden.
Uppgifter
5 § Läkemedelskommittén ska genom rekommendationer till hälso- och
sjukvårdspersonalen eller på annat lämpligt sätt verka för en tillförlitlig och
rationell läkemedelsanvändning inom landstinget. Rekommendationerna ska
vara grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet.
138
6 § Läkemedelskommitténs övergripande uppgifter är att utarbeta en länsgemensam rekommendationslista och att samordna arbetet med terapirekommendationer.
Huvuduppgifterna för läkemedelskommittén är därmed att:
 Initiera och stödja utarbetandet av lokala terapirekommendationer.
 Initiera att rekommendationerna revideras när ny kunskap kräver detta.
 Tillsammans med linjeorganisationen förankra rekommendationerna hos
förskrivarna.
 Fortlöpande överväga nya läkemedel och tillsammans med linjeorganisationen utarbeta strategier för deras introduktion i vården.
 Följa utfallet av rekommendationerna och tillsammans med linjeorganisationen utreda avvikelser och föreslå åtgärder.
 Ta initiativ till och samordna producentobunden utbildning inom läkemedelsområdet.
 Utarbeta riktlinjer för säkerhet i läkemedelshanteringen.
 Verka för god patientinformation.
 Medverka i pris- och rabattförhandlingar gällande slutenvårdsläkemedel.
 Stimulera biverkningsrapportering.
 Känna till pågående kliniska prövningar och läkemedelsstudier.
 Delta i prioriteringsdiskussioner om vårdprogram.
7 § Läkemedelskommittén kan inrätta tillfälliga expertgrupper för särskilda
läkemedelsområden. Expertgruppernas uppgift är att arbeta fram underlag
för läkemedelskommitténs rekommendationer.
8 § Läkemedelskommitténs arbete ska regelbundet återredovisas till landstingsstyrelsen.
9 § Läkemedelskommittén ska upprätta en årlig plan över verksamheten,
som fastställs av landstingsstyrelsen.
Sammanträden
10 § Skriftlig kallelse ska skickas ut till ledamöterna senast tio dagar före
sammanträde. Preliminär föredragningslista och därtill hörande handlingar
ska snarast möjligt därefter skickas ut till ledamöterna. Slutlig föredragningslista fastställs vid sammanträdets början.
11 § För varje sammanträde utses en ledamot till att jämte ordföranden justera protokollet. Protokollet ska delges alla ledamöter.
Sammanträdesarvode
12 § För den privata vårdgivarrepresentanten utbetalas sammanträdesarvode,
ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning enligt samma regler som gäller för landstingets förtroendevalda.
Samverkan med läkemedelsföretag
Läkemedelsinformation och utbildning
Landstinget har antagit Sveriges Kommuners och Landstings (SKL:s) rekommendation om avtal med Läkemedelsindustriföreningen (LIF) om läkemedelsinformation, samarbete vid kliniska prövningar och utbildning. Avtalet finns både på läkemedelskommitténs och SKL:s hemsida.
139
Riktlinjerna i överenskommelsen mellan SKL och LIF gäller de som är medarbetare i eller de som arbetar på uppdrag av den offentliga hälso- och sjukvården.
Ansvar för att riktlinjerna efterlevs ligger i landstingets linjeorganisation.
Avvikelser från riktlinjerna ska tas upp med närmaste chef. Läkemedelskommittén kan vara diskussionspartner i bedömningen.
Verksamhetsbidrag till
handikapporganisationer
Beräkningen av fördelningen av verksamhetsbidraget till Synskadades Riksförbund (SRF), Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR) och Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) ska bygga på följande fördelningsnycklar:
 Ett grundbidrag.
 Antalet medlemmar.
 Verksamhetens nettokostnader.
Medlemsföreningars bidrag för övergripande administration inom respektive
organisation är bidragsberättigande.
Från verksamhetens bruttokostnader ska kostnader som täcks av bidrag från
riksorganisationer, fondmedel och andra externa bidragsgivare avräknas.
Utdelning från egna fonder får ingå i underlaget. Lönekostnader och arvoden
får inte medräknas.
De inbördes förhållandena mellan de tre delarna fastställs i förhandling mellan handikapporganisationerna. Förändring eller komplettering av fördelningsnycklarna kan ske om samtliga organisationer är överens. Bidraget
fördelas av handikapprörelsen i samverkan och utbetalas efter rekvisition.
Övriga handikapporganisationer kan få bidrag separat. Organisationen ska
tillhöra en rikstäckande organisation som erhåller statliga bidrag.
Ansökan bedöms i enlighet med reglerna för verksamhetsbidrag till organisationer med förebyggande verksamhet med mera.
Stipendium för bästa förbättrings- och
utvecklingsarbete i vården
Kriterier
För bedömning av bästa förbättrings-/utvecklingsarbete gäller följande kriterier:
 Arbetets koppling till ”god vård” enligt landstingsplanen och verksamhetens mål.
 Landstingsplanens prioriteringar.
 Förbättringens nytta speglad i kontinuerlig mätning av relevanta mått
som visar på effekter ur ett patientperspektiv; kliniska resultat, funktionell hälsostatus och patientupplevelse.
 Arbetets systematiska integration i verksamheten samt att förbättringen är
bestående.
140
 Förbättringens koppling till effektivare användning av resurser samt ekonomiska mål.
 Patientmedverkan i förbättringsarbetet.
Ansökan om stipendiet ska innehålla:
 En kort beskrivning av verksamheten.
 En tydlig beskrivning av förbättringsarbetet.
 Arbetets anknytning till gällande kriterier.
 Plan för hur förbättringen ska hållas levande och spridas.
Bedömning av ansökningar
En jury av sakkunniga bedömer ansökningarna utifrån fastställda kriterier.
Juryn utses av landstingsdirektören som även är ordförande i juryn. Beslut
om vem som ska tilldelas stipendiet tas av landstingsdirektören. Stipendiet
utdelas vid landstingsfullmäktiges möte i juni varje år.
Stipendium till minne av Elisabeth
Holmgren
Kriterier
För bedömning av ansökningar till stipendiet gäller följande kriterier:
 Personen ska vara anställd inom Norrbottens läns landsting.
 Personen ska ha deltagit i ett forskningsprojekt eller gjort ett examensarbete på magisternivå med anknytning till Luleå tekniska universitet.
 Arbetet ska på ett tydligt sätt bidra till förbättring av verksamheten och
vara till nytta för patienten.
Ansökan om stipendiet ska innehålla:
 En tydlig beskrivning av forskningsprojektet/magisteruppsatsen.
 En kortfattad beskrivning av arbetet och bakgrund, syfte, metod och resultat.
 En beskrivning av hur arbetet kommer till nytta för patienten
Bedömning av ansökningar
En jury av sakkunniga bedömer ansökningarna utifrån fastställda kriterier.
Juryn utses av landstingsdirektören som även är ordförande i juryn. Beslut
om vem som ska tilldelas stipendiet tas av landstingsdirektören. Stipendiet
utdelas vid Luleå Tekniska Universitets årliga promoveringshögtid i november.
Riktlinjer för kvalitetsregister
Medverkan i kvalitetsregister
Det är obligatoriskt för samtliga kliniker och hälsocentraler att medverka i,
och praktiskt utnyttja, de register som finns tillgängliga inom respektive
verksamhet/område. Syftet med att kräva registerdeltagande och redovisning
av registerutfall är att detta ska leda till nödvändig kvalitetsutveckling för att
141
förbättra nivån på och utjämna skillnaderna inom hälso- och sjukvården
beträffande utbud, tillgänglighet, kliniska resultat och patientnytta.
Vårdenheten ansvarar för att säkerställa att patientens rättigheter kring kvalitetsregister efterlevs. Patienterna ska informeras om att de deltar i kvalitetsregister. Patienternas medverkan är frivillig. De kan tacka nej eller när som
helst avbryta sin medverkan. De har även rätt att ta del av det som finns registrerat om dem.
Utbildning
På såväl kliniker och hälsocentraler som centrala ledningsorgan finns behov
av dialog och kompetensutveckling beträffande registeranvändning, tolkning
av data ur registren och mätbaserat, systematiskt förbättringsarbete. Dessa
behov kan tillgodoses på olika sätt genom att lämpliga arenor skapas och
används.
Uppföljning och verksamhetsutveckling
Nationella och regionala kvalitetsregister ska användas aktivt inom verksamhetsuppföljningen i alla delar av hälso- och sjukvården för att främja en
mätbaserad och lärandestyrd verksamhetsutveckling. Verksamhetsuppföljning med stöd av registerdata ska vara naturliga inslag i lägesrapporter, avrapporteringar, redovisningar i årsberättelser, temadagar etc. Redovisning av
kvalitetsregisterdeltagande ska vara en stående punkt i varje årsredovisning.
Informationshantering och
journalföring inom hälso- och
sjukvården och tandvården
Definitioner, termer och datafångst ska utformas i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och
sjukvården (SOSFS 2008:14):
 3 kapitlet 1 §: Vårdgivaren ska säkerställa att det finns rutiner för hur
patientuppgifter ska dokumenteras i patientjournaler.
 3 kapitlet 2 §: Rutinerna för dokumentation av patientuppgifter ska säkerställa att uppgifterna så långt möjligt dokumenteras med hjälp av nationellt fastställda begrepp och termer, klassifikationer och övriga kodverk.
Utskrivningsanteckning från slutenvård
(medicinsk epikris)
För att undanröja informationsbristerna och förbättra patientsäkerheten ska
följande regler gälla i samband med utskrivning från slutenvård:
 Om fortsatta vårdbehov finns ska begäran om insatser alltid ske via remiss. Om insatserna behöver bli utförda i närtid efter utskrivning ska remiss utfärdas senast vid utskrivningen.
 Utskrivningsanteckning ska färdigställas och signeras inom 48 timmar
efter utskrivningen.
 Utskrivningsanteckningen ska vara diagnos- och åtgärdssatt.
 Verksamhetschef ansvarar för att rutiner finns och efterlevs.
142
 När en utskrivningsanteckning saknas ska den rapporteras som en avvikelse.
Ansvar för remisser för patienter inom
hälso- och sjukvården och tandvården
Socialstyrelsens föreskrift 2004:11 gäller som generell riktlinje för remisser
mellan vårdnivåer och verksamhetsområden inom landstinget. Utskrivningsanteckning från slutenvården (medicinsk epikris) får inte användas i stället
för remiss.
Användande av SMS-påminnelse i VAS
Roller och ansvar
Divisionschef har möjlighet att besluta om att använda SMS-påminnelse
inom sin division. Verksamhetschef kan besluta om användande av SMSpåminnelser inom sitt verksamhetsområde under förutsättning att behovsoch riskanalys har genomförts och lokala rutiner finns och är dokumenterade.
Lokala rutiner
Det ska finnas lokala och dokumenterade rutiner som säkerställer en säker
hantering av SMS-påminnelser. Verksamhetschef beslutar om rutinens omfattning.
Information till patient
Det ska finnas dokumenterade rutiner för hur patienten ska informeras. Följande punkter ska ingå i informationen:
 Patienten måste samtycka till SMS-påminnelse innan det får skickas
 Även om samtycke har lämnats till SMS-påminnelse på en klinik kan
SMS-påminnelse för ett specifikt besök inaktiveras på patientens begäran.
 Samtycket gäller tills patienten själv avbryter det.
 Samtyckets omfång (samtycket gäller de i kliniken ingående mottagningar som aktiverat SMS-funktionen).
 Tjänsten är gratis.
 Utebliven påminnelse kan inte användas som skäl till uteblivet besök.
Vårdkontaktregistrering
Vårdkontakt är kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal för
utredning, behandling, rådgivning eller omvårdnad. Vårdkontakt omfattar
vårdtillfälle, besök, hemsjukvård, konsultation, telefonkontakt och brevkontakt.
Regelverk för registrering av vårdkontakter omfattar specialiserad öppenoch slutenvård samt primärvård. Registrering skall göras i landstingets verksamhetssystem VAS. I regelverket används nationella termer och definitioner.
Vårdkontaktregistreringens innehåll och omfattning styrs av:
143
 Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:26) om rapportering till patientregistret vad avser individbaserad statistik för alla patienter utskrivna från
sluten vård samt läkares öppenvårdskontakter inom specialiserad vård.
 Uppgifter till Sveriges kommuner och landsting (SKL) om verksamhetsstatistik från primärvård och specialiserad vård samt underlag för väntetidsrapportering och öppna jämförelser.
 Uppgifterna ligger till grund för NordDRG-gruppering och kostnad per
patient (KPP).
 Landstingsinterna krav på planering och uppföljning av patientkontakter.
Dokumentet i sin helhet finns på Insidan under fliken Regler och rutiner
samt på hemsidan för Hälsoinformatik.
Samverkansorgan mellan
landstinget och de privata vårdgivarna
Sammansättning
Samverkansorganet består av minst fem ledamöter jämte ersättare. De privata läkarna och sjukgymnasterna i Norrbotten utser var sin ledamot. Ordförande och ytterligare ledamöter utses av beställarchefen.
Med privata vårdgivare avses läkare och sjukgymnaster som är verksamma
enligt lagen om läkarvårdsersättning respektive lagen om ersättning för sjukgymnastik
Representanterna för de privata läkarna och sjukgymnasterna utses av respektive intresseorganisation.
Uppgifter
Samverkansorganet är ett organ för information och samverkan i frågor som
rör privata vårdgivare om resurser och resursutnyttjande av privat vårdverksamhet inom landstinget
De aktiviteter inom enskilt vårdutbud som ska tas med i denna samverkan är
den läkarvård och sjukgymnastikverksamhet som regleras enligt vårdavtal
eller enligt lagen om läkarvårdsersättning respektive lagen om ersättning för
sjukgymnastik.
Frågor att hantera i planeringssamverkan kan även vara:
 Fortbildning.
 Anordnande av praktikplatser.
 Joursamverkan.
 Gemensam information till allmänheten.
 Enhetlig remissbehandling.
 Innehåll och omfattning av vårdavtal och samverkansavtal.
 Samverkan kring informationssystem.
Samverkansorganet ska medverka till att verksamhetsuppföljning och kvalitetsuppföljning av verksamheten sker.
144
Samverkan
Samverkan har rådgivande karaktär. Med samverkan avses möjlighet för
varje part i organet att påverka innehållet i förslaget till beslutsunderlag.
Om samsyn inte kan uppnås i en fråga kan avvikande ställningstagande tillkännages genom särskilt yttrande till protokollet.
Sammanträden
Samverkansorganet sammankallas minst två gånger per år på landstingets
initiativ.
Skriftlig kallelse tillsammans med föredragningslista och erforderliga handlingar ska skickas ut till ledamöterna senast en vecka före varje sammanträde.
Protokollen från sammanträdena ska justeras av ordförande och en ledamot
från de privata vårdgivarna. De justerade protokollen ska skickas till ledamöterna.
Om behov finns kan särskilda sakkunniga inbjudas för att till exempel informera i vissa frågor.
Ersättning
De privata vårdgivarrepresentanterna har rätt till sammanträdesarvode, ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning enligt samma regler
som gäller för landstingets förtroendevalda.
Samverkansorgan mellan landstinget
och tandvårdsproducenterna
Sammansättning
Samverkansorganet ska bestå av sex ledamöter. Folktandvården och Privattandläkarföreningen i Norrbotten utser två ledamöter vardera.
Beställarchefen utser ordförande och ytterligare en ledamot som landstingets
företrädare.
Uppgifter
Samverkansorganet ska vara ett organ för samverkan i tandvårdsfrågor.
Samverkansorganet ska bidra till att verksamhets- och kvalitetsuppföljning
av verksamheten sker.
Frågor att hantera i planeringssamverkan kan även vara:
 Utbildning/fortbildning.
 Anordnande av praktikplatser.
 Gemensam information till allmänheten.
 Enhetlig remisshantering.
 Innehåll och omfattning av vårdavtal och samverkansavtal.
 Uppsökande tandvård.
 Nödvändig tandvård.
 Tandvård som en del i sjukdomsbehandling under begränsad tid.
 Kundvalsmodellen inom barntandvård.
145
Samverkan
Samverkan har rådgivande karaktär. Med samverkan avses möjlighet för
varje part i organet att påverka innehållet i förslaget till beslutsunderlag.
Om samsyn inte kan uppnås i en fråga kan avvikande ställningstagande tillkänna ges genom särskilt yttrande till protokollet.
Sammanträden
Samverkansorganet sammankallas minst två gånger per år på landstingets
initiativ.
Skriftlig kallelse tillsammans med föredragningslista och erforderliga handlingar ska skickas ut till ledamöterna senast en vecka före varje sammanträde.
Protokollen från sammanträdena ska justeras av ordförande och en ledamot
från Privattandläkarföreningen. De justerade protokollen ska skickas till
ledamöterna.
Om behov finns kan särskilda sakkunniga inkallas för att till exempel informera i vissa frågor.
Ersättning
De privata vårdgivarrepresentanterna har rätt till sammanträdesarvode, ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning enligt samma regler
som gäller för landstingets förtroendevalda.
Brukarråd o d
Landstingsanställdas deltagande i brukarråd motsvarande betraktas som
tjänsteuppdrag, varför inga särskilda ersättningar utbetalas. Landstinget betalar inte heller någon ersättning till brukarrepresentanterna.
Smittskydd
Smittskyddets uppgift enligt smittskyddslagen är att planera, organisera och
leda smittskyddet i länet samt verka för samordning och likformighet av
smittskyddet.
Smittskyddet ska fortlöpande följa smittskyddsläget i länet och verka för att
förebyggande åtgärder vidtas. Vidare ska smittskyddet biträda läkare, sjukvårdspersonal, miljö- och hälsoskyddsnämnder och andra verksamma inom
smittskyddsarbetet och undervisa och stödja hälso- och sjukvårdspersonal,
hälsoskyddspersonal med flera i smittskyddsfrågor. Dessutom ska smittskyddet ge upplysningar och råd till allmänheten i smittskyddsfrågor.
Smittskyddsläkaren är en myndighet med egen myndighetsutövning och
utför löpande förvaltning enligt smittskyddslagen.
Smittskydd är en övergripande verksamhet organisatoriskt inplacerad i division Närsjukvård.
Biobanker i hälso- och sjukvården
I lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården med mera regleras
hur humanbiologiskt material (vävnadsprover), med respekt för den enskilda
människans integritet, ska få samlas in, förvaras och användas för vissa ändamål. Lagen omfattar endast vävnadsprover som samlas in inom hälso- och
146
sjukvården. Den är inte tillämplig på resultatet av användning, till exempel
resultat av analyser som utförs i och för vård och behandling, klinisk prövning eller forskning. Lagen är inte heller tillämplig på produkter som framställs med vävnadsprover som råvara, till exempel läkemedel och medicintekniska produkter.
Landstingsstyrelsen har utsett en biobanksansvarig som på huvudmannens
vägnar har att fatta beslut om:
 Inrättande av biobank.
 Det eller de ändamål för vilka biobanken ska användas.
 Vilka typer av vävnadsprover som får samlas i biobanken.
 Vilken tid proverna ska förvaras.
 Var biobanken ska förvaras.
 Vem som ska vara ansvarig för biobanken.
Biobanker ska anmälas till Socialstyrelsen för registrering.
Kliniska läkemedelsprövningar
Efter beslut av divisionschef om klinisk läkemedelsprövning ska biobanksansvarig och läkemedelskommittén underrättas. Biobankslagen ställer krav
på provers spårbarhet. Biobanksansvarig godkänner lån/utlämning av prov
efter att ha erhållit:
 Avtal avseende hantering av prov vid klinisk läkemedelsprövning.
 Kopia av Etikprövningsnämndens godkännande.
Därefter kan läkemedelsprövningen starta och till biobanken meddelas
namn, personnummer och provtagningsdatum för personer ingående i läkemedelsprövningen.
Forskning
Biobanksansvarig godkänner lån/utlämning av prov för forskning efter att ha
erhållit:
 Ansökan om tillgång till provsamling för forskning.
 Särskilda föreskrifter för provsamling.
 Avtal om tillgång till provsamling för forskning.
 Avtal om utlämnande av prov och personuppgift.
När forskningsprojektet har startat, ska till biobanken meddelas namn, personnummer och provtagningsdatum för personer ingående i forskningsprojektet.
Kundvalsmodell inom
barn- och ungdomstandvård
Kundvalsmodellen innebär att barn och ungdomar i åldern 3–19 år kan välja
privat vårdgivare eller Folktandvården för allmäntandvård inom barn- och
ungdomstandvården för vilken landstinget har ansvar.
Kundvalsmodellen omfattar patienter från och med 1 januari det år de fyller
tre år
till och med 31 december det år de fyller 19 år. Den 1 januari varje år fastställs storleken på patientgruppen.
147
Landstingsstyrelsen fastställer storleken på ersättningen för vårdåtagandet en
gång om året, vilken är den ersättning som utbetalas till vårdgivaren för varje
registrerad patient. Ersättningen tillgodoräknas de privata vårdgivarna med
en tolftedel varje månad från och med månaden efter det att anmälan om
övertaget vårdansvar har inkommit till landstinget.
Folktandvården tillgodoräknas en preliminär ersättning för det antal barn
som inte registrerat sig hos privat vårdgivare. Ersättningen överförs med en
tolftedel varje månad.
För Folktandvården och de privata vårdgivarna görs en avstämning av antalet barn varje kvartal; 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december. Utbetalning till de privata vårdgivarna sker senast en månad efter avstämningsdatum.
Samverkansformer mellan
medicintekniska företag och
medarbetare i den offentliga
tandvården
Landstinget har antagit Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation om avtal vid samverkansformer mellan medicintekniska företag och
medarbetare i den offentliga tandvården. Överenskommelsen har utarbetats
tillsammans med Föreningen Svensk Dentalhandel och Dentallaboratoriernas Riksförening.
Följande beslutsnivåer gäller vid tillämpning av avtalet. Med tandvårdshuvudman avses divisionschef och med klinikchef avses verksamhetschef inom
respektive verksamhetsområde.
148
Informationsteknik och
Medicinsk teknik (LST)
Landstingets regler och riktlinjer för IT beskriver de principer som gäller för
utveckling och användning av IT inom landstinget. Dessa principer kan ses
som inriktningsmål och utgör underlag för styrdokumenten IT-strategin och
IT-handlingsplaner.
Informationsteknik
Med informationsteknik (IT) avses den teknik som används för att på
elektronisk väg hantera all slags information. Riktlinjerna omfattar även
medicinsk teknik (MT) och telefoni i de fall utrustningar kopplas upp i nätverk.
Teknikutvecklingen ska styras utifrån följande principer:
 Information och tjänster ska tillgängliggöras för länets medborgare.
 Användare av IT-system ska ges inflytande över systemens och tjänsternas utformning.
 Införandet av medicinsk teknik och annan teknik ska prövas utifrån en
helhetssyn på verksamhetens behov, arbetsrutiner och ekonomiska möjligheter.
 Informationssystemen ska vara enhetliga, användarvänliga och kunna
samverka. Utveckling och förvaltning av systemen ska samordnas. Gemensamma riktlinjer ska utvecklas för att stärka kvalitet, service och effektivitet.
 Lösningar som medger hög handlingsfrihet ska eftersträvas.
 All teknik ska tillgodose högt ställda krav på sekretess, integritet och
tillförlitlighet.
Landstingets teknikstöd är avsett som arbetsredskap. Det innebär att datorer
endast får innehålla av Länsteknik godkända programvaror.
Landstingets IT-utrustning är avsedd för arbetsrelaterade uppgifter. Användning på sätt som uppenbart inte har med landstingets verksamhet att göra kan
äventyra säkerheten, försämra allmänhetens förtroende och medföra ökad
risk för till exempel datorvirus och obehörigt spridande av sekretessbelagd
information. Missbruk kan medföra arbetsrättsliga åtgärder.
Projektarbete
För projektarbeten ska projektmodellen PROJEKTiL användas.
PROJEKTiL är gemensamt beslutad att användas av samtliga landsting i
Norrland.
Projektmodellen tillhandahåller ett tydligt metodstöd för styrning och kvalitet genom projektets livscykel från idé till etablering i förvaltande verksamhet.
PROJEKTiL erbjuder också ett effektivt stöd för projektledare, projektmedlemmar såväl som för projektägare, beställare och styrgrupper.
149
Teknik
Länsteknik ansvarar för förvaltning av landstingets IT-infrastruktur. Tillkommande IT- och MT-system ska följa den standard för infrastruktur som
Länsteknik har fastställt.
Länsteknik ansvarar för inköp och äger alla IT-utrustningar. Utrustningar
utöver standard bekostas av respektive division.
Införande av nya applikationer/system ska beredas av UG (utvecklingsgruppen) och ska föregås av en konsekvensutredning som beskriver framtida
förvaltning, eventuell förändring av bemanning samt finansiering.
Standardsortiment av kringutrustning, till exempel bildskärmar, tangentbord,
möss, toner, batterier med mera köps via Länsservice. Denna typ av förbrukningsmaterial belastar respektive verksamhet.
Tillämpningsanvisningar ska finnas med detaljerad information om vad som
gäller för olika utrustningar.
Externa service- och underhållsavtal gällande IT- och medicinteknisk utrustning tecknas av Länsteknik.
Licenser
Länsteknik ansvarar för licenshantering. Tillämpningsanvisningar ska finnas
med information om vilka licenser som betalas av Länsteknik respektive
berörd verksamhet.
IT- och MT-säkerhet
Länsteknik ansvarar för den tekniska säkerheten avseende nätverk, brandväggar, virushantering, elsäkerhet med mera.
All uppkoppling till landstingets nätverk NLLnet ska ske via så kallad
tvåfaktorsautentisering.
SITHS-kort
Införande av SITHS-kort (Säker IT i hälso- och sjukvården) är en nationell
angelägenhet och är en förutsättning för att utfärda elektroniska sjukintyg.
Flera tjänster som kräver SITHS-kort kommer successivt att införas.
I tillämpningsanvisningar redovisas hantering, organisation, priser och kostnadsfördelning.
Investeringar IT-utrustning
Stationära datorer finansieras via Länstekniks driftbudget. Bärbara datorer
belastar respektive verksamhets driftbudget.
Särskilda regler gäller för investering av IT-utrustning (se Ekonomiavsnittet).
IT-utrustning inventeras löpande när utrustning reinvesteras/byts ut.
Försäljning och
utrangering av IT-utrustning
Utrangerad IT-utrustning ska skickas till Länsservice som ansvarar för all
övertalig utrustning (se Ekonomiavsnittet)..
150
Interna affärer med Länsteknik
Länsteknik har rätt att interndebitera självkostnad alternativt gällande konsultpris för uppdrag/projekt och inkoppling av utrustning som inte finns i
förvaltningsplaner/utvecklingsplaner. Detta gäller även för arbete med medicinteknisk utrustning som inte beställts enligt landstingets gällande rutiner
för anskaffning (se Kvalitetshandboken för medicintekniska produkter och
tjänster, del 1).
Persondatorer
Dator och annan IT-utrustning som arbetsgivaren tillhandahåller installeras
och konfigureras av division Länsteknik. Det är förbjudet att ändra inställningar/konfiguration eller att ladda hem program, filer etc för privat bruk på
en sådan dator.
Vid alla typer av problem med en landstingsägd dator ska Teknikakuten
alltid kontaktas. Vid anställningens upphörande äger landstinget rätten till
det material som lagrats på datorer/servrar.
Dator i hemmet
Ersättning för fasta eller rörliga kostnader för internetuppkoppling i hemmet
till landstingets nätverk ges inte.
Landstinget tillhandahåller inte dator i hemmet. Det innebär att kostnader för
till exempel uppkoppling till fastighetsägarens bredband, eller telefonuppkoppling inte ersätts av landstinget.
Detta gäller oberoende av om personen har beredskap i hemmet.
Divisionschef eller funktionschef i landstingsdirektörens stab beslutar om
den anställde ska få tillgång till landstingets nätverk från hemmet och i vilken omfattning.
Support sker dagtid per telefon och gäller endast landstingets utrustning.
Support av personlig datorutrustning ligger utanför Länstekniks åtagande
och bekostas i förekommande fall av respektive verksamhet.
Medicinsk teknik
Medicintekniska produkter
Medicintekniska produkter är, enligt SFS 1993:584, varje produkt som enligt
tillverkarens uppgift ska användas för att hos människor endast eller i huvudsak:
 Påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom.
 Påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett
funktionshinder.
 Undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process.
 Kontrollera befruktning.
Socialstyrelsens föreskrift
Landstingsdirektören har landstingsstyrelsens uppdrag att företräda vårdgivaren (landstinget) och utfärda nödvändiga riktlinjer enligt Socialstyrelsens
föreskrift (SOSFS 2008:1) om användning av medicinsktekniska produkter i
hälso- och sjukvården. Detta inkluderar även informationssystem som är
anslutna till medicintekniska produkter.
151
Med informationssystem avses i föreskriften system som insamlar, bearbetar, lagrar eller distribuerar och presenterar information.
Kvalitetshandbok för medicintekniska
produkter och tjänster
Kvalitetshandbok för medicintekniska produkter och tjänster utgör en del av
landstingets ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och består av två
delar.
Del 1 innehåller direktiv, riktlinjer och beskrivningar av hur ansvaret för
användning och hantering av medicintekniska produkter är fördelat samt hur
aktiviteter beträffande anskaffning, användning, service, underhåll, support
och omdisponering ska organiseras, genomföras och dokumenteras. Kvalitetshandbokens del 1, som baseras på myndighetskrav (lagar och föreskrifter) för medicintekniska produkter gäller för hälso- och sjukvårdspersonal
inom landstinget som använder/hanterar dessa produkter. Landstingsdirektören ansvarar för innehållet i del 1 och fastställer uppdateringar. Revidering
sker fortlöpande.
Del 2, som baseras på krav och anvisningar i del 1, utarbetas lokalt och utgör
(tillsammans med del 1) verksamhetens ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete. Del 2 innehåller beskrivning och dokumentation kring aktiviteter beträffande anskaffning, användning, service, underhåll och support.
Berörda verksamhetschefer och företrädare för serviceorganisationer ansvarar för utförande och innehåll inom respektive ansvarsområde.
Medicinska gaser
Medicinska gaser är vid normala lufttrycks- och temperaturförhållanden
gasformiga läkemedel avsedda att tillföras genom inandning, diagnostik eller
annan behandling. Några exempel på medicinska gaser är: andningsluft,
oxygen och lustgas.
Kvalitetshandbok för medicinska gaser
Inom landstinget har en kvalitetshandbok för medicinska gaser utarbetats.
Syftet med kvalitetshandboken är att med utgångspunkt från lagar, förordningar och föreskrifter klargöra tillvägagångssätt, ansvar och befogenheter
vid tillverkning, användning och hantering av medicinska gaser.
Kvalitetshandboken fastställs av landstingsdirektören.
Gaskommitté inom landstinget
Gaskommittén biträder vårdgivaren genom att inom landstinget tydliggöra
verksamhetschefernas och övriga befattningshavares ansvar samt informera
om brister och vidtagande av säkerhetsåtgärder vad gäller användning och
hantering av medicinska gaser.
Strålskydd
Landstingsdirektören svarar för att tillståndsvillkoren uppfylls och att en
strålskyddsorganisation finns upprättad och dokumenterad i en organisationsplan. I planen ska framgå hur arbetsuppgifterna är fördelade, former för
samarbete, hur ansvarsfördelningen ser ut, hur utbildning bedrivs.
Landstingsdirektören ska vara ordförande i strålskyddskommittén i vilken
det ska ingå företrädare för sjukhusfysik och berörda verksamheter. Sjukhusfysiker ska vara sekreterare i kommittén.
152
Information och utbildning om medicintekniska
produkter
Övergripande principer för samverkan mellan företag och anställd i
hälso- och sjukvården
Landstinget har antagit Sveriges Kommuners och Landstings (SKL:s) rekommendation om avtalet med Swedish Medtech (branschorganisation för
medicinteknik) och Swedish Labtech om hur medarbetare inom vården och
industrin ska samverka. Avtalet finns på SKL:s hemsida.
Riktlinjerna i överenskommelsen mellan SKL och Swedish Medtech samt
Swedish Labtech gäller de som är medarbetare i eller de som arbetar på uppdrag av den offentliga hälso- och sjukvården.
Ansvaret för att riktlinjerna efterlevs ligger i landstingets linjeorganisation.
Avvikelser från riktlinjerna ska tas upp med närmaste chef. Divisionsledningen kan vara diskussionspartner i bedömningen.
153
Näringspolitik och
internationell samverkan
(LST)
Näringspolitik
Utvecklingsmedel för EU-projekt
Deltagande i EU- och andra internationella projekt ska beredas i samråd med
EU-projektkontoret vid avdelningen för regional utveckling i landstingsdirektörens stab. Beslut om deltagande fattas av divisionschef i de fall landstingets egen medfinansiering ryms inom ramen för divisionen. Inom landstingsdirektörens stab fattas beslut av landstingsdirektören. I annat fall ska
projektansökan underställas landstingsstyrelsen för beslut. Projektansökan
undertecknas av firmatecknare.
Bolag och stiftelser ska, när de söker medel till EU-projekt, informera EUprojektkontoret vid avdelningen för regional utveckling om detta genom
kopia på ansökan eller på annat lämpligt sätt.
Regionala utvecklingsmedel
Landstingets regionala utvecklingsmedel ska användas för ändamål som har
stöd i den strategiska planen.
 Merparten av medlen ska riktas till projekt vars resultat bidrar till att målen i den regionala utvecklingsstrategin uppnås. Projektens resultat ska
även bidra till att möta länets utmaningar och främja strategins prioriterade områden.
 Minst 20 procent av medlen bör användas till projekt som är riktade till
eller drivs av unga människor (<25 år).
 Medlen är avsedda för projekt, det vill säga åtgärder som har en början
och ett slut. De ska inte användas för att finansiera drift, annan löpande
verksamhet eller ett enskilt företags direkta utveckling av egna produkter
(varor/tjänster), uppfinningar, innovationer etcetera.
 Medlen ska främst användas till projekt som är förutsättningsskapande
och som fokuserar på strategiska insatser och strukturförändringar.
 Fleråriga projekt ska belasta respektive års budget. Vissa beslut är villkorade och i de fall projekten inte kommer till stånd ska reserverade medel
återföras.
Landstingets utvecklingsarbete vilar på allas lika värde, oavsett ålder, kön,
etnisk tillhörighet, social eller kulturell bakgrund, sexuell läggning eller
funktionsnedsättning. Arbetet med jämställdhet, integration och mångfald
ska genomgående betraktas i beslut, genomförande och uppföljning.
Projekt som överstiger mer än två år ska delrapporteras senast efter halva
projekttiden. Vid projektets slut ska projektet slutredovisas och resultatet ska
göras känt för en större grupp. Projektredovisning och formalia ska i övrigt
följa uppsatta rutiner för regionala utvecklingsmedel.
154
Då beviljade projekt inte genomförs enligt plan kan projektägare bli återbetalningsskyldig.
Näringslivspris
För att stimulera näringslivsutvecklingen i Norrbotten har landstinget och
Almi Företagspartner Nord AB ett gemensamt näringslivspris. Priset ska
kunna användas både för att premiera redan utförda insatser och för att stimulera idéer under utveckling. Näringslivspriset delas ut till den/de företagare/företagsledare som på ett föredömligt sätt utmärkt sig. Prissumman är
50 000 kr.
155
Kultur (LST)
Riktlinjer för landstingets
insatser inom kultur, kultur och hälsa
samt folkhälsa
Landstingets stöd till kultur ska ha en tydlig roll i länets utveckling och vara
en del av Sveriges kulturinfrastruktur. Det ska genomsyras av Norrbottens
kulturplan och stärka den kulturella infrastrukturen. Insatserna ska bidra till
att göra Norrbotten attraktivare och ge både länsinvånare och besökare av
båda könen och alla åldrar möjligheter till upplevelser och en rikare fritid,
arbetstillfällen inom kultursektorn samt en bättre hälsa. Mångfalds-, jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet ska genomsyra landstingets arbete:
Insatserna ska:
 Bidra till att stärka kulturens roll i den regionala utvecklingen.
 Ge Norrbottens invånare möjlighet till kulturella upplevelser genom kulturaktiviteter i länets alla kommuner.
 Ha ett länsövergripande perspektiv eller innebära samverkan mellan flera
kommuner, organisationer eller andra aktörer i länet.
 Ha barn och ungdom som en prioriterad målgrupp.
 Bidra till en utveckling av området kultur och hälsa i samverkan med
andra aktörer i kommuner och landsting.
 Bidra till att stimulera utveckling av de kreativa näringarna i länet.
 Ska stödja långsiktigt hållbar utveckling.
 Stödja projekt under förutsättning att de är drogfria.
 Vara ett stöd för utveckling av kompetens och verksamhet av hög kvalitet.
 Stimulera till kreativitet och ge plats för möten och samverkan mellan
kulturlivets olika aktörer.
 Innebära att externa projektmedel kommer länet till godo.
 Stimulera till internationella projekt i samverkan och nätverk.
 Inte gå till elevprojekt som helt eller delvis ingår i ordinarie skolutbildning.
Stipendier
Utvecklingsstipendiet Rubus Arcticus
Utvecklingsstipendiet Rubus Arcticus ska sökas personligen av kandidat till
stipendiet. Stipendiesumman är 100 000 kr för varje stipendium och maximalt fyra stipendier utdelas varje år.
Syftet med stipendiet är att premiera konstnärer med norrbottnisk anknytning
inom disciplinerna dans, bild- och formkonst, film, foto, litteratur, musik,
teater samt övriga konstnärliga uttryck.
156
Stipendierna Rubus Arcticus är avsedda till personlig utveckling av verksamma konstnärer inom olika kulturområden, inte projekt. Ändamålet för
stipendiet ska framgå av ansökan.
Stipendium kan inte ges för arbete som utförs i tjänsten inom landstinget.
Stipendiat kan inte erhålla stipendiet mer än en gång.
Arbetsprover
Vid stipendieansökan gäller följande som underlag för bedömning:
Arbetsproverna ska vara märkta med namn och nummer. Till arbetsproverna
ska ett dokument bifogas där titel, storlek, årtal, teknik, nummer och eventuell övrig information om arbetsproverna framgår. Hänvisning till arbetsprover på Internet och/eller e-post godtas inte. Namn, adress, telefon och e-postadress ska tydligt framgå i både ansökan och i bifogade dokument.
 Bild- och formkonst samt foto: Dokumentation av verk lämnas in på maximalt 10 st stående A4-ark.
 Film: CD eller DVD. Filmprovet ska innehålla minst tre verk eller minst
20 minuter filmat material.
 Musik och kompositioner: CD eller DVD. Ljudprovet kan antingen vara
en liveinspelning, utgivet material eller annat offentligt presenterat verk.
 Dans och teater: Arbetsprover är inte obligatoriskt, men kan bifogas på
DVD.
 Litteratur: Arbetsprover är inte obligatoriskt men original eller utdrag ur
textverk kan bifogas.
 Sökande som inte anser sig passa in under någon av kategorierna väljer
själv att lämna in arbetsprover enligt något av ovanstående tillvägagångssätt.
 Arbetsprover avhämtas inom tre månader efter beslut och returneras ej.
Heders- och förtjänststipendiet
Heders- och förtjänststipendiet kan sökas personligen eller föreslås (nomineras) av annan. Stipendiesumman är 50 000 kr.
Heders- och förtjänststipendiet ges till person som gjort en mångårig, värdefull insats för kulturlivet i Norrbotten.
Idrottsstipendiet
Stipendiet i idrott ska riktas till personer som är aktivt idrottsutövande. Stipendiat nomineras av Norrbottens Idrottsförbund. Stipendiesumman är
50 000 kr.
Idrottsledarstipendiet
Stipendiet i idrott ska riktas till personer som gjort förtjänstfulla ledarinsatser. Stipendiat nomineras av Norrbottens Idrottsförbund. Stipendiesumman
är 30 000 kr.
Stipendiet utdelas årligen under förutsättning att lämpliga kandidater kan
identifieras. I annat fall kan stipendiet vara vilande till nästkommande år.
Allmänt
Stipendierna söks, föreslås eller nomineras till division Kultur och utbildning
senast den 1 september.
157
Beslut om samtliga stipendiater fattas av landstingsstyrelsens ordförande i
samråd med en jury.
Juryrepresentanterna från länets kulturliv utses av landstingsstyrelsen, efter
förslag från division Kultur och utbildning, för två år och får ersättning enligt samma regler som gäller för landstingets förtroendevalda.
Utdelning av stipendierna sker av landstingsfullmäktiges presidium.
Kulturinsatser
Projektstöd
Projekt avser tidsbegränsad verksamhet och ska medfinansieras av annan
part.
Under året genomförs en särskild granskning av slumpmässigt utvalda projekt inom alla kategorier nedan.
Enskilda kulturarbetare som innehar F- eller FA-skattesedel, med undantag
för sökande från ramen för Snabba Ryck, samt föreningar, organisationer
och egna företag verksamma inom kulturområdet kan erhålla stöd. Enskilda
personer kan erhålla stöd till viss kostnadstäckning.
I ansökan om stöd ska framgå





Idé, mål, syfte, metod och genomförande.
Tidsplan med angivande av start- och slutdatum för projektet.
Geografisk spridning.
Målgrupp.
Kostnads- och intäktskalkyl. Bidrag som sökts eller beviljats från annan
bidragsgivare ska redovisas. Egen insats samt insats från eventuella samarbetspartner ska anges i kalkylen.
För beslut om stöd gäller
 För projekt inom områdena litteratur, konst, teater och musik tas beslut i
mitten av månaderna februari, juni, september och december. Inför besluten kommer referensgrupper för de olika konstområdena att ta ställning
till ansökningarna. Ansökan ska vara division Kultur och utbildning tillhanda senast en månad före beslutsdatum.
 Vid all annonsering och annan marknadsföring ska anges att projektet
erhållit stöd från Norrbottens läns landsting. Landstingets logotype ska
användas. Logotypen finns på www.nll.se/Kultur/Soka-bidrag/.
 Bidrag ska sökas i god tid före aktivitetens början.
 Om landstingsstödet överskrider 500 000 kr ska auktoriserad revisor anlitas av projektägaren vid slutredovisning.
 Eventuella förändringar i projektet (gäller även tidsplanen) ska godkännas av division Kultur och utbildning och dokumenteras i ärendet.
 Slutrapport med ekonomisk redovisning och redovisning av måluppfyllelse samt genomförda aktiviteter ska lämnas senast tre månader från projekttidens utgång. Om inte slutrapport inkommer eller det vid uppföljning
mot lämnad rapport visar sig att projektet inte följt angiven beskrivning
kan återbetalning av stödet eller del därav bli aktuell.
 Projektstöd som beviljats till samma projekt under tre år prövas särskilt
för fortsatt stöd.
158
 Under 2013–2014 möjliggörs på prov för förlag i Norrbotten att kunna
söka bidrag för manusbearbetning högst tre gånger om maximalt 20 000
kr per tillfälle.
 Projektstöd får inte gå till investeringar eller utgöra tryck-/produktionskostnader för litteratur, musik, hemsidor eller vara kostnader för studieresor.
Stöd som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före
den 31 maj nästkommande år betalas inte ut. Beviljat stöd kan rekvireras
direkt efter beslut.
Stöd till välgörenhetsarrangemang beviljas inte.
Stöd till festivaler prövas särskilt.
Ansökan från föreningar, företag eller organisationer liksom slutrapport ska
vara undertecknad av behörig firmatecknare.
Kultur och Hälsa
Bidrag till projekt inom området Kultur och Hälsa är avsedda att användas
som verktyg för en bättre hälsa för alla åldersgrupper inom vård, omsorg och
rehabilitering och i övrigt för förebyggande och hälsofrämjande projekt.
Aktiviteter och projekt som genomförs ska vara väl förankrade hos medverkande aktörer och präglas av en aktiv medverkan bland såväl personal som
deltagare.
För beslut inom området Kultur och Hälsa gäller, förutom ovanstående allmänna bestämmelser om projektstöd, följande:
 Vid aktiviteter i samverkan med enhet i kommunen eller motsvarande ska
ansökan vara utformad tillsammans med berörd enhet/berörda enheter där
aktiviteterna ska genomföras.
 Aktiviteter inom landstingets verksamhetsområden ska vara förankrade
och godkända av respektive verksamhetsledning.
 Särskilda insatser kan göras för att främja äldres hälsa.
Folkbildande folkhälsoinsatser
Projektstöd
Projekt avser tidsbegränsad verksamhet.
Bidraget kan sökas löpande under innevarande budgetår. Bidragets totala
budget är 400 000 kr. Bidraget ska stödja folkbildande aktiviteter som genomförs i länet och som är av värde för utvecklingen av folkhälsoarbetet.
Ansökan kan göras av föreningar, organisationer, bildningsförbund, kommuner och liknande, dock ej privatpersoner. Prioriterade områden för stöd är
enligt landstingets folkhälsostrategi följande projektområden; kost, fysisk
aktivitet, övervikt, tobak, droger, alkohol, sexualitet, reproduktiv hälsa, psykisk ohälsa bland barn och ungdomar, mångfald och våld i nära relationer.
Ansökningsblanketter och ytterligare information finns att tillgå på landstingets hemsida:
http://www.nll.se/Kultur/Kultur-och-halsa/ och
http://www.nll.se/Kultur/Soka-bidrag.se.
I ansökan om stöd ska framgå
 Vilket projektområde ansökan gäller.
159
 Tidsplan med angivet start- och slutdatum samt geografisk spridning.
 Målgrupp.
 Kostnads- och intäktskalkyl. Bidrag som sökts eller beviljats från annan
bidragsgivare ska redovisas. Egen insats samt insats från eventuella samarbetspartner ska anges i kalkylen.
För beslut gäller
 Bidrag ges inte till insatser som ingår i ordinarie ansvar/uppdrag/åtagande.
 Bidrag ska sökas i god tid före aktivitetens början.
 Eventuella förändringar i projektet ska godkännas av division Kultur och
utbildning och dokumenteras i ärendet.
 Om projektet inte följt angiven beskrivning kan återbetalning av hela
eller delar av bidraget bli aktuellt.
 Slutrapport och delrapport lämnas i enlighet med beslut, senast tre månader efter avslutat projekt.
 Vid all annonsering och annan marknadsföring ska anges att projektet
erhållit stöd från landstinget. Landstingets logotype ska användas. Logotypen finns på www.nll.se/Kultur/Soka-bidrag.
Utomlänsutställningar
Bidrag lämnas för utomlänsutställningar till i Norrbotten yrkesverksamma
konstnärer som enligt Konstnärernas Riksorganisations (KRO:s) regelverk,
har högskoleutbildning eller minst fem års yrkeserfarenhet och som innehar
F- eller FA-skattesedel. Stöd lämnas inte för deltagande i mässor eller för
eget arrangerade utställningar. Inbjudan från erkänt galleri och F/FA-skattesedel ska medsändas ansökan.
Sökande kan erhålla stöd för högst två utställningar per kalenderår. För stöd
till utställning inom Sverige kan ett maxbelopp av 8 500 kr beviljas, för utställning utomlands högst 15 000 kr.
Bidragsgrundande kostnader är kostnader för resor, transporter, frakt samt
övriga omkostnader. Vernissagekostnader får inte omfatta alkohol. De övriga omkostnaderna ersätts med högst 2 000 kr per ansökningstillfälle. Samtliga kostnader ska redovisas med kvitton.
Bidrag ska sökas före aktivitetens början.
Beslut om bidrag fattas i juni och december. Bidrag som beslutats under
visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före den 31 maj nästkommande
år betalas inte ut.
Snabba Ryck
Bidraget Snabba Ryck ska genom snabb hantering skapa möjligheter för
ungdomar i Norrbottens län att genomföra kulturarrangemang med relativt
kort planering. Detta för att stimulera ungdomarna att delta i och förstärka
arrangörsleden.
Bidraget består av maximalt 5 000 kr per projekt och kan sökas av ungdomar
i åldern 15–25 år för olika arrangemang i Norrbotten. Arrangemangen kan
vända sig till alla åldrar, men ska genomföras av ungdomar. Kvinnliga arrangörer prioriteras.
160
Arrangemanget ska genomföras med stöd från kommunen, antingen ekonomiskt eller med till exempel lokaler eller personal. Endast arrangemang med
stöd från respektive kommun kan erhålla bidrag.
Arrangemanget ska vara drogfritt.
Ansökan ska göras i förväg och redovisas inom en månad efter arrangemanget med en enklare rapport.
Bidrag som beslutas under viss verksamhetsår, men inte är rekvirerade före
den 31 maj nästkommande år betalas inte ut.
Turnéstöd
Stödet kan sökas enligt följande fördelning och regler: En turné ska gå över
minst tre kommuner i Norrbotten. Bidraget ska vara ett arrangörsstöd och
medföra lägre kostnader för arrangörerna. Stöd kan utgå till resor, logi och
traktamente vid turnéerna.
 Turnéstöd för Norrbottensmusiken och Norrbottensteatern inom ramen
750 000 kr kan sökas av institutionerna.
 Turnéstöd till teater- och musikproduktioner utanför institution ges inom
ramen 200 000 kr. Stödet kan sökas av aktörer inom teater och musik
som slutit kontrakt med regional köpare. Barn och ungdom prioriteras.
Stödet ska i första hand utgå till turnéomkostnader inom Norrbotten. Stödet söks hos och fördelas av division Kultur och utbildning.
 Stöd till dansproduktion uppgår till totalt 300 000 kr. Stödet söks hos och
fördelas av Dans i Nord.
 Stödet till teaterproduktion uppgår till 250 000 kr. Stödet söks hos och
fördelas av Riksteatern Norrbotten.
Alla former av turnéstöd ska sökas minst två månader före turnéstart och
innehålla turnéplan. I ansökan ska tydligt framgå den slutliga kostnaden för
köparen av föreställningen/konserten med och utan stöd. Redovisning av
genomförda turnéer görs inom tre månader efter turnéslut och reglering av
stödet kan då komma i fråga.
Vid all annonsering och annan marknadsföring ska anges att projektet erhållit stöd från Norrbottens läns landsting. Landstingets logotype ska användas.
Logotypen finns på www.nll.se/kultur.
Verksamhetsbidrag
Till varje verksamhet som erhåller bidrag formuleras ett uppdrag. Överenskommet uppdrag är en förutsättning för utbetalning.
Folkbildning
Bidrag till folkbildning ges i form av verksamhetsbidrag till distriktsstudieförbund och folkhögskolor, som har minst 50 procent av det totala antalet
studietimmar förlagda i Norrbotten.
Folkhögskolor
Bidraget fördelas dels procentuellt utifrån inrapporterade ingångsvärden för
året till Centrala Folkbildningsrådet, dels genom utvärdering i dialogform.
Verksamhetsbidraget ska sökas senast den 15 april.
Ansökan ska vara undertecknad av behörig firmatecknare.
161
Om beslutet bygger på felaktiga grunder eller om verksamheten upphör ska
återbetalning av hela eller delar av bidraget göras.
Till ansökan ska senast fastställda verksamhetsberättelse med årsredovisning
och revisionsberättelse samt verksamhets- och finansieringsplan för kommande år bifogas.
Distriktsstudieförbund
Bidraget fördelas dels procentuellt efter antalet studietimmar grundat på
föregående kalenderårs helårsstatistik till Centrala Folkbildningsrådet, dels
genom utvärdering i dialogform.
Verksamhetsbidraget ska sökas senast den 15 april.
Till ansökan ska senast fastställda verksamhetsberättelse med årsredovisning
och revisionsberättelse samt verksamhets- och finansieringsplan för kommande år bifogas.
Interkommunal ersättning
Interkommunal ersättning utges till:
 Funktionshindrade (enligt WHO:s definition) folkhögskolestuderande
från Norrbotten vid ”särskilt anpassade kurser för personer med funktionshinder”, som genomgår utbildning i annat län och inte är folkbokförda på studieorten.
 Folkhögskoleelever från Norrbotten som inte är mantalsskriven på studieorten för eftergymnasiala studier (EGY-utbildning). Studierna ska leda
till yrkesutbildning och där motsvarande utbildning saknas i Norrbotten
och som i bilagan till studiestödförordningen (2000:655) ger rätt till studiestöd.
Vid distansutbildning utges ersättning endast för den tid eleven vistas på
skolan.
Ersättningen utgör 340 kr per elevvecka av studierna vid aktuell folkhögskola och studieort.
Folkbokföringsbevis kontrolleras innan utbetalning sker.
Länsövergripande organisationer
Kultur och fritid
Länstäckande distriktsorganisation kan söka verksamhetsbidrag, dock inte
politiska eller fackliga organisationer eller skolors elevorganisationer.
Föreningen eller organisationen ska:
 Vara registrerad och inneha organisationsnummer, vara organiserad med
fungerande styrelse, ha eget plus- eller bankgiro samt ha stadgar med inriktning på någon form av kulturverksamhet. Verksamheten ska vara
drogfri. Idrottens distriktsorganisationer kan också söka verksamhetsbidrag.
 Årligen inlämna verksamhets- och revisionsberättelse tillsammans med
ekonomisk redovisning, där resultaträkning framgår samt efterfrågade
statistikuppgifter. Kulturverksamhet och verksamhet riktad till barn och
ungdom ska redovisas.
162
 I samband med att verksamhetsbidrag söks inlämna en årsplanering för
den planerade verksamheten kommande år. Bidrag som sökts och/eller
erhållits från annan bidragsgivare ska redovisas.
 Verksamhetsdialog med landstinget ska ske årligen.
 På begäran lämna de uppgifter och de verifikat som behövs för granskning av verksamheten.
Bidraget ska sökas årligen senast den 15 april och avse kommande år.
Bidrag som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före
Pensionärsorganisationer
Bidrag kan utgå till de distriktsorganisationer för pensionärer som har minst
1 000 betalande medlemmar i länet, som har öppet medlemskap och som
tillhör en rikssammanslutning.
Landstingets bidrag fördelas procentuellt inom upprättad ram i fördelningsbudget efter antalet medlemmar i de olika distriktsorganisationerna.
Verksamhetsdialog med landstinget ska ske årligen.
Bidraget ska sökas senast den 15 april och avse kommande år.
Ansökan och avrapportering ska vara undertecknad av behörig firmatecknare.
Landstingskompletterande verksamhet inom hälso- och sjukvård m m
Distriktsorganisationer som har verksamhet som kompletterar landstingets
egna verksamheter inom hälso- och sjukvård kan söka verksamhetsbidrag.
Föreningen eller organisationen ska:
 Vara registrerad och inneha organisationsnummer, vara organiserad med
fungerande styrelse, ha stadgar med inriktning på verksamhet som kompletterar landstingets hälso- och sjukvårdsverksamhet.
 Organisationen ska tillhöra en rikstäckande organisation.
 Årligen inlämna verksamhets- och revisionsberättelse tillsammans med
ekonomisk redovisning, där resultaträkning framgår samt efterfrågade
statistikuppgifter. Verksamhet riktad till barn och ungdom ska redovisas
separat.
 I samband med att verksamhetsbidrag söks inlämna en årsplanering för
den planerade verksamheten kommande år. Då bidrag sökts och/eller erhållits från annan bidragsgivare ska detta redovisas.
 Verksamhetsdialog med landstinget ska ske årligen.
 På begäran lämna de uppgifter och de verifikat som behövs för granskning av verksamheten.
Bidraget ska sökas årligen senast den 15 april och avse kommande år.
Bidrag som beslutats under visst verksamhetsår, men inte är rekvirerade före
163
Uppföljning
Under året kommer en särskild granskning av slumpmässigt utvalda bidragsmottagare inom alla kategorier ovan att genomföras.
Policy för arbetet med landstingets
konst
Arbetet med landstingets konst
För arbetet med landstingets konst gäller att:
 Konsten placeras med stor hänsyn till mottagarnas upplevelse av den.
 Konsten skyddas genom god tillsyn och skötsel.
 Olika tekniker och konstformer ska representeras.
 Konstnärer som verkar i Norrbotten prioriteras.
Inköp
 Köpt konst ska vara av hög kvalitet och utförd av professionella konstnärer.
 För enskilda konstinköp över 50 000 kr beslutar divisionschef för Kultur
och utbildning.
 Konstansvarige sammankallar och leder en referensgrupp som representerar olika parter involverade i landstingets konstverksamhet. Gruppen träffas minst en gång per år.
 De årliga inköpen visas på utställning i någon av landstingets lokaler.
 Konstansvarige får inte köpa konst av sig själv, släkt eller anhöriga.
 Endast originalverk inköps.
Övrigt








Konsten ska hanteras varsamt vid hantering och placering.
Löpande inventering och översyn av register genomförs.
All konst som ingår i samlingen ska ha ett registernummer.
Landstingets konst får varken säljas eller ges som gåva.
Konst ur samlingen kan lånas ut till utställning av annan arrangör.
Landstinget deponerar ingen konst till miljöer utanför sin egen.
Vid publicering av verk i olika media följs lagen om upphovsrätt, BUS.
Donationer tas emot om de anses fungera i konstsamlingen, varvid en
donationshandling upprättas.
Gallring av konst
Konst som är skadad och inte går att reparera kan behövas kasseras. Rutiner
för detta är följande:
 Konstansvarig tillsammans med minst en tjänsteman från Norrbottens
museum dokumenterar och bedömer verket. I svårbedömda fall rådfrågas
extern konservator eller liknande.
 Vid kassation av konstverk tas beslutet av konstansvarige tillsammans
med tjänsteman.
164
 Verket destrueras till oigenkännlighet.
 Dokumentation av kasserad konst diarieförs.
I registret finns konstnär och verk kvar med anteckningar om att verket kasserats.
165
Miljöriktlinjer (LST)
Miljöarbetet inom landstinget ska bedrivas med hållbarhetstanken som bärande idé. Det betyder att all landstingsverksamhet ska bedrivas med minsta
möjliga miljöbelastning och resursförbrukning.
Miljöriktlinjerna bygger på den av landstingsfullmäktige antagna miljöpolicyn. Miljöarbetet ska fokuseras på hållbara insatser inom de tre huvudområdena Energi, Transporter och Produkter med högt ställda visioner.
Miljöarbetet ska förutom att vara integrerat i den ordinarie verksamheten
ingå som en naturlig del i allt planerings- och förändringsarbete. Miljöarbetet
ska vara integrerat i ledningssystemen.
Ett effektivt sätt att nå uppsatta mål inom miljöområdet är att ha en ekologisk inriktning i samband med upphandling, vilket beskrivs vidare i riktlinjer
för upphandling.
Utbildning och kunskap ska bidra till ett ökat engagemang i miljöarbetet och
stimulera till konkreta åtgärder.
För att säkerställa en långsiktig hållbar utveckling i norra Sverige ska klimat-, miljö- och energifrågorna integreras i den regionala planeringen.
Ansvar
Landstingsdirektören har huvudansvaret för miljöarbetet och att den ekologiska hållbarhetstanken präglar landstingets verksamhet. Landstingsdirektören fastställer inriktning och resursnivå och beslutar om prioriteringar.
Huvudprincipen är att miljöansvaret följer verksamhetsansvaret på alla nivåer, i alla verksamheter. Miljöarbetet bedrivs som en integrerad del i det
dagliga arbetet. Det förutsätter att personalen är väl informerad och att chefer på alla nivåer har och förmedlar den kunskap som behövs för att kunna
hantera miljöfrågorna och säkerställer att tillämpliga styrdokument följs
inom eget ansvarsområde.
Samtliga divisioner ansvarar för inventering, analys, slutsatser, åtgärder och
uppföljning inom eget ansvarsområde. Division Service har samordningsansvar för miljöfrågorna inom landstinget.
Miljöpriser
För att stimulera och uppmärksamma goda miljöinsatser inom landstingets
egna verksamheter finns ett årligt miljöpris som kan ges till enhet eller enskild person. Prissumman är 25 000 kr.
Ett årligt miljöpris, Norrbottens miljöpris, ges till enskild person, företag
eller organisation utanför landstingskoncernen som aktivt och framåtsyftande engagerar sig i miljöarbetet. Det delas ut gemensamt av landstinget
och Almi Företagspartner Nord AB. Prissumman är 50 000 kr.
Energi
Målen för en effektiv energianvändning ska nås genom investeringar i modern teknik, driftoptimering samt genom en aktiv medverkan av alla anställda. Livscykelkostnadskalkyler (LCC) ska tillämpas vid investeringar i
energikrävande utrustning. Ny- och ombyggnationer ska ske enligt norrlands-tingens energikrav.
166
Den framtida inriktningen ska vara förnybar ”grön energi” med en särskild
inriktning på att inte använda el för uppvärmning. Landstingets energistrategi ska vara styrande för val av hur effektivisering av energi ska genomföras.
Miljöindikatorer är:
 Värmeförbrukning/m2 bruttoarea.
 Total elförbrukning/m2 bruttoarea.
 Koldioxidutsläpp från el och värmeförbrukning.
Transporter
Landstinget ska vara ledande i Europa att ersätta fysiska transporter med
distansöverbryggande teknik. Målen om minskning av resande och användning av fossila bränslen kan nås genom att:
 Använda distansöverbryggande mötesformer, till exempel telefon- och
video-/CMA-konferenser.
 Enbart miljöbilar leasas för tjänsteresor.
 Enbart boka miljöbilar vid korttidshyrning av personbilar.
 Landstingsanställda som kör bil i tjänsten ska ha möjlighet att genomgå
utbildning i sparsam körning.
Miljöindikatorer är:
 Andel miljöfordon av totalt antal leasingfordon.
 Andel petroleumbränsle av mängd upphandlat bränsle.
 Fossilt koldioxidutsläpp från landstingets transporter och tjänsteresor.
 Utveckling av användande av video-/CMA-konferens.
Ersättningssystem för patientresor ska utformas på ett sådant sätt att det stimulerar kollektivtrafikresandet. Sjukresor och resor med färdtjänst ska samordnas där så är möjligt.
Landstinget ska i samverkan med respektive kommun, Länstrafiken och
Trafikverket verka för kollektiva personaltransportlösningar.
Länstrafiken ska följa landstingets miljöpolicy och miljöriktlinjer i upphandlingar som genomförs på uppdrag av landstinget.
Varutransporter ska samordnas i mesta möjliga mån och vid upphandling av
sådana transporter följer landstinget Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för godstransporter.
Produkter
Produkter är ett samlingsbegrepp i landstingets miljöarbete innefattande allt
från förbrukningsartiklar i vården till utrustning. Hantering av överbliven
utrustning och avfallshantering innefattas i produktbegreppet.
Landstingets miljöarbete fokuseras framförallt mot material och produktgrupper med tydlig miljö- och hälsokoppling. All konsumtion ska vara miljömedveten, resurs- och energisnål och så långt det är möjligt möjliggöra
återanvändning inom liksom utom landstingets verksamheter.
Miljöklassning och tillämpningsanvisningar för ekologisk hållbar upphandling ska uppdateras regelbundet.
167
Kemikalier och läkemedelshantering
Kemikalier
För landstingets kemikaliehantering gäller följande:
 I samband med upphandling av kemikalier ska landstinget alltid tillämpa
en försiktighets- och produktvalsprincip.
 Leverantörer ska tillhandahålla säkerhetsdatablad.
 Arbetsplatserna ska ha en i alla avseenden god kemikaliekontroll och
tillgänglighet till säkerhetsdatablad.
 En fortsatt minskning av farliga kemikalier i produkter ska ske samtidigt
som nya delvis ännu inte helt utprovade ersättningsmaterial analyseras
noga innan de används.
 Landstingets rutiner för kemikaliehantering gäller även entreprenörer
som bedriver verksamhet inom landstingets lokaler.
Aktiviteter för att förbättra kemikaliehanteringen:
 Fortsatt samverkan med andra landsting för utfasning av miljö- och hälsofarliga kemikalier.
 Revision/inventering av nuvarande kemikaliehantering fortsätter.
 Databassystemet KemRisk ska användas för verksamheternas kemikaliekontroll där kemikaliernas volym, innehåll och lokalisering ska framgå.
Landstinget ska vara ett föredöme vad gäller god kemikalie- och produktkontroll.
Lustgas
Lustgas är en kraftfull klimatgas. Utsläppen ska fortsatt reduceras genom att:
 Andra smärtlindringsmetoder används.
 Kvarvarande centrala lustgassystem övervakas kontinuerligt.
 Möjligheten till destruktion av lustgas efter användning utreds.
Läkemedel
Läkemedelsförsörjning, ordination, användning och hantering av läkemedel
ska ske med största möjliga miljöhänsyn för att tillförsäkra länet en hållbar
utveckling med god livsmiljö för länsinvånarna.
Läkemedelskommittén ska beakta miljöaspekten som en av flera kriterier i
sina läkemedelsrekommendationer. Landstinget ska i enlighet med Läkemedelsverkets rekommendationer arbeta för:
 Ökad baskunskap inom området läkemedel och miljö.
 Att miljöaspekter på läkemedel får större betydelse.
 Minskad kassation och förbättrad avfallshantering.
Landstinget är representerat i det nationella nätverket Läkemedel och miljö.
Livsmedel
Landstinget ska arbeta fortlöpande med att öka andelen ekologiska livsmedel
så långt det är möjligt ur aspekterna tillgång och ekonomi. Leverantörer av
färdiglagad mat till landstingets verksamheter ska ha motsvarande ambition.
Landstinget tillämpar försiktighetsprincipen vad gäller genetiskt modifierade
organismer (GMO).
168
Köldmedia
HCFC (ofullständigt halogenerade klorfluorkarboner) ska avvecklas och där
så är möjligt till förmån för naturliga köldmedier som kolväten, ammoniak,
koldioxid eller till HFC (fluorkolväten).
Kylbehovet ska minimeras genom minskning av värmelaster, med fasta
solavskärmningar och med solinstrålningsdämpande fönster. Alternativa
kylmetoder som nattkyla och övrig frikyla ska nyttjas.
Rumskyla/enskilda kylaggregat för komfortkyla får inte nyinstalleras enligt
landstingets energistrategi.
Avfallshantering
Landstinget ska arbeta aktivt för att begränsa avfallsmängden genom att
återanvända, materialåtervinna, kompostera och energiutvinna.
Då utrustning inte längre behövs inom den enskilda verksamheten ska den
ställas till förfogande för andra verksamheter inom landstinget. Först i de fall
utrustning på grund av sitt skick eller att efterfrågan utanför landstinget saknas ska den lämnas till miljöanpassad återvinning.
Vid upphandling ska ambitionen vara att minska emballagevolymer.
Landstinget ska begränsa mängden avfall som deponeras till ett minimum.
Källsortering ska ske enligt materialbolagens rekommendationer samt de
förutsättningar som gäller i respektive kommun. Avfallskärl och tömningsintervall ska optimeras utifrån den på platsen aktuella verksamheten.
Farligt gods
Farligt gods och farligt avfall ska hanteras, transporteras och, vad gäller avfallet, slutbehandlas enligt gällande regelverk.
Uppföljning av miljömålen
Miljömålen följs upp i miljöredovisningar och årsrapporter. Varje verksamhet ska utifrån den egna nivån bidra till miljömålens uppfyllelse.
169
Jämställdhet (LST)
Jämställdhetsarbete
Jämställdhet handlar om flickor, pojkar, kvinnor och män. Landstinget ska
verka för att uppnå jämställdhetsmålet; kvinnor och män ska ha samma makt
att forma samhället och sina egna liv.
Inom ramen för fjärde delmålet: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra (ur
propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv), ska landstinget
arbeta med samverkan mot våld och vårdprogrammet våld i nära relation.
Landstinget ska arbeta för att alla oavsett kön, ska erbjudas likvärdig vård
och medborgarservice. Landstinget ska arbeta med att utjämna omotiverade
skillnader mellan könen. Jämställdhetsarbetet är en del av det pågående kvalitets- och utvecklingsarbetet och ska vara ett instrument för verksamhetsstyrning.
Landstingets chefer och medarbetare ska ha goda kunskaper om jämställdhet, kön och genus och ha redskap för att använda kunskaperna i det dagliga
arbetet. Kunskapshöjande insatser ska systematiseras.
Strategi
Landstinget arbetar utifrån strategin jämställdhetsintegrering, d v s ett jämställdhetsperspektiv införlivas i alla verksamheter och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter samt uppföljning. Alla verksamheter ska följa upp data med könsuppdelad statistik som analyseras och
vid eventuella omotiverade skillnader vidtas åtgärder.
Ansvar
Landstingsdirektören har huvudansvaret för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten. Huvudprincipen är att jämställdhetsansvaret följer verksamhetsansvaret på alla nivåer, i alla verksamheter. Jämställdhetsarbetet bedrivs som en integrerad del i det dagliga arbetet. Det förutsätter att
personalen är väl informerad och att chefer på alla nivåer har och förmedlar
den kunskap som behövs för att kunna hantera jämställdhetsfrågorna och
säkerställer att tillämpliga styrdokument följs inom eget ansvarsområde.
Divisionschefen ansvarar för att driva, planera, genomföra och följa upp
jämställdhetsarbetet.
170
Grafisk profil (LST)
En grafisk identitet har högst några sekunder på sig att kommunicera. Längre
än så håller den inte kvar uppmärksamheten i det kommunikationsintensiva
samhället. Därför är en enhetlig och konsekvent genomförd och praktiserad
grafisk profil av yttersta vikt för ett varumärke som vill uppträda korrekt och
enhetligt på sin marknad. Ett konsekvent användande är ett måste för att
skapa igenkänning, både i landstingets interna och externa kommunikation.
En väl fungerande grafisk profil stärker varumärket Norrbottens läns landsting och medverkar till att norrbottningarna får en god och allsidig uppfattning om sitt landsting. Kort sagt bidrar den till att norrbottningar alltid känner igen sitt landsting. Med en moderniserad, förenklad och förtydligad grafisk profil kan ett mer sammanhållet intryck skapas.
En grafisk profil består av en logotyp med en unik form som är märkesskyddad. Denna får inte ändras annat än i storlek och då i sin helhet. En grafisk
profil består även av en specificerad typografi, en unik färgkod och ett grafiskt element. Dessa utgör tillsammans den grafiska profilen. Logotypens
symbol har en unik formgivning och är märkesskyddad. Symbolen illustrerar
Norrbotten med fjäll, skogar, älvar och kust med midnattssolen som ”pricken
över i:et”. Den är samtidigt vår symbol för kvalitet, säkerhet, service och
effektivitet.
Landstinget grafiska profil finns i sin helhet på www.nll.se/grafiskprofil.
171
säkerhet (LST)
Allmänt
I landstinget ska säkerhetsarbetet bedrivas med ett helhetsperspektiv där
delprocesserna skapar en gemensam säkerhetsprocess. Syftet är att förhindra
att oönskade händelser inträffar.
Mål
. Säkerhetsprocessen ska bidra till att:
 Skapa en säker vård för patienter.
 Skapa en trygg och säker miljö för patienter, besökare, förtroendevalda,
anställda och studerande.
 Säkra den dagliga driften och vid oförutsedda händelser möjliggöra en
situationsanpassad optimal verksamhet inom alla ansvarsområden.
 Skydda landstingets verksamhet, information, egendom och ekonomi.
Målen nås främst bl a genom ett kontinuerligt förbättringsarbete där:
 Avvikelser fångas upp och hanteras i ett landstingsgemensamt rapporterings- och uppföljningssystem.
 Åtgärder vidtas som bygger på interna utredningar, risk-, händelse- och
sårbarhetsanalyser.
 Säkerhetsärenden bereds vid de lokala säkerhetsråden och det regionala
säkerhetsrådet.
Roller och ansvar
Huvudprincipen är att säkerhetsansvaret följer verksamhetsansvaret på alla
nivåer. Säkerhetsarbetet bedrivs som en integrerad del i det dagliga arbetet.
Alla anställda har som uppgift att rapportera säkerhetsrelaterade händelser.
Landstingsdirektören är ytterst ansvarig för säkerheten och fastställer inriktning och beslutar om prioriteringar.
Kanslichefen/Säkerhetschefen i verksamhetsavdelningen leder och samordnar landstingets säkerhetsprocess och upprättar landstingets säkerhetsplan.
Division Närsjukvård ska leda och samordna landstingets säkerhetsprocess i
respektive närsjukvårdsområde.
Delprocessansvar
Delprocess
Patientsäkerhet
Ansvarig
Verksamhetsstrateg Patientsäkerhet
Informationssäkerhet
Allmän säkerhet
Säkerhetsstrateg Informationssäkerhet
Krisberedskap
Säkerhetsstrateg Beredskap
Kanslichef/Säkerhetschef
172
Tillhörighet
Verksamhetsavdelningen
Delprocess
Driftsäkerhet
Brandsäkerhet
Miljösäkerhet
Ansvarig
Fastighetschef
Brandingenjör
Miljöledaren
Tillhörighet
Division Service
Division Service
Division Service
Säkerhetssamordningsansvar
Område
Landstingets säkerhetsprocess och
politiken.
Landstingshuset
Luleå-Boden
Ansvarig
Kanslichef/Säkerhetschef1)
Tillhörighet
Enhetschef servicecenter
Närsjukvårdschef Sunderbyn
Piteå, Älvsbyn,
Arvidsjaur, Arjeplog
Kalix, Överkalix,
Haparanda, Övertorneå
Gällivare, Jokkmokk, Pajala
Kiruna
Närsjukvårdschef
Division Service
Division Närsjukvård
Närsjukvårdschef
Närsjukvårdschef
Närsjukvårdschef
Division Kultur och
HR-chef
utbildning
Division Länsteknik
Verksamhetschef IT-infrastruktur2)
Division FolktandAv divisionschef utsedd
vård
1) Säkerhetschef är även säkerhetsskyddschef.
2) Även IT-säkerhetssamordnare
Division Kultur- och
utbildning
Division Länsteknik
Division Folktandvård
Landstingets säkerhetsplan
Landstingets säkerhetsplan ska revideras årligen och godkännas av landstingsdirektören. Planen ska bl a innehålla definition av säkerhetsprocessen,
roller och ansvar samt målsättningar och aktiviteter för respektive delprocess.
173
Kommunikation (LST)
Bra kommunikation är en god investering. Den är ett viktigt redskap för att
norrbottningarna ska kunna förstå och följa landstingets arbete. Den är också
viktig för verksamheternas inre arbete och för enskilda medarbetares utveckling och delaktighet.
Strategisk resurs för
att nå landstingets mål
Kommunikationsriktlinjerna omfattar samtliga landstingsverksamheter och
beskriver det långsiktiga tillvägagångssättet för att med kommunikation
bidra till att nå landstingets övergripande mål.
Med kommunikation menas all intern och extern kommunikation – såväl den
som verksamheten själv sprider som den som vi tar emot från andra.
Ambitionen är att åstadkomma integrerad kommunikation, det vill säga
samordnade budskap och handlingar som alla syftar till att nå verksamhetsmålen. Kommunikationen blir dels ett av medlen för att styra och leda verksamheten, dels grunden för en tydlig profilering av organisationen.
Intern kommunikation
Den interna kommunikationen syftar till att ge medarbetare överblick över
helheten, kunskap om verksamhetsmålen och information för att nå bra resultat.
I landstinget omfattar den interna kommunikationen följande områden:
 Operativ kommunikation – den information som varje medarbetare behöver för att sköta sitt dagliga arbete, bland annat genom direkt arbetsledarinformation och en systematisk informationsstruktur på intranätet, Insidan.
 Nyhetskommunikation om det senaste som hänt i landstinget eller viktiga
händelser i omvärlden, bland annat via Insidan.
 Styrkommunikation för att styra och leda verksamheten mot verksamhetsmålen, bland annat via planeringsprocessen, chefsbrev och nyhetsbrev.
 Förändringskommunikation om särskilda händelser i organisationen,
bland annat via projektbaserade kanaler och information till begränsade
målgrupper.
 Kulturkommunikation – fakta som berör landstingets värderingar och
människosyn, bland annat genom personal- och ledarskapsutbildningar,
medarbetarundersökningar och interna tidningar.
Till den interna kommunikationen räknas även den informella, det vill säga
den dialog mellan medarbetare och grupper av medarbetare som varken är
styrd eller planerad.
Extern kommunikation
Den externa kommunikationen syftar till att utveckla landstingets relationer
med omvärlden, i första hand för att öka norrbottningarnas kunskaper om
landstingets roll och uppdrag.
Viktiga områden för den externa kommunikationen är:
174
 Omvärldsbevakning i form av kunskapsinhämtning och analys om vad
som sker i omvärlden och hur det påverkar landstinget.
 Ekonomisk kommunikation genom en kontinuerlig dialog om landstingets
verksamhetsresultat och ekonomiska utveckling.
 Patientinformation genom information om patienträttigheter, hälsofrågor,
sjukdomar och behandlingsmetoder.
 Marknadskommunikation i form av PR, annonsering, närvaro på Internet,
mässor etc.
 Profilkommunikation genom att i alla sammanhang föra ut tydliga och
konsekventa budskap som ger en korrekt bild av landstinget.
 Massmedierelationer genom pressmeddelanden och presskonferenser,
journalistseminarier etc.
 Samhällskontakter genom att underlätta dialogen med norrbottningarna
samt med kommuner, myndigheter, skolor och organisationer.
 Katastrofinformation och krishantering genom att stödja verksamhetens
informationsansvar gentemot allmänheten och berörda myndigheter.
Kommunikation är
ett verksamhetsansvar
Chefen har ansvaret för verksamhetens interna och externa kommunikation.
Ett gott ledarskap kräver att varje chef har förståelse för kommunikationens
roll som ett strategiskt ledningsinstrument samt vilja och förmåga att föra
dialog kring ledningsbesluten. De som professionellt arbetar med information ska kunna erbjuda cheferna ett kompetent och strukturerat strategiskt
stöd i alla kommunikationsfrågor.
Systematisk och planerad
Den som ansvarar för information ska alltid klargöra vad som är syftet med
informationen och vem den riktar sig till.
Alla kommunikationskanaler ska vara samordnade och strukturerade för att
öka tillgänglighet, snabbhet, frekvens och kostnadseffektivitet.
Kommunikation ska planeras och budgeteras. Det är särskilt viktigt i allt
förändringsarbete. Effekterna av genomförda aktiviteter ska regelbundet
följas upp och utvärderas.
Öppen och aktiv dialog
Den information som sprids ska finnas tillgänglig för berörda medarbetare
via landstingets intranät, Insidan, direkt via dator eller genom den egna chefen.
Medborgarnas rätt till insyn ska tillgodoses. Kunskap om offentlighetsprincipen ska finnas hos alla ansvariga.
Informationen ska vara öppen, saklig och allsidig. Den ska ges i rätt tid,
utformas begripligt, vara lätt att få tag på och ske på ett sådant sätt att den
ger möjlighet till dialog.
De som är direkt berörda av en förändring ska vara först och bäst informerade.
175
Informationen ska alltid utformas ur norrbottningarnas perspektiv – den ska
öka deras möjlighet att ställa krav på innehållet och kvaliteten i landstingets
verksamheter.
Massmedias arbete ska underlättas. Informationen till medierna ska vara
snabb och saklig.
Alla ska känna igen landstinget. Den visuella profilen och ljudprofilen ska
vara sammanhållen och tydlig.
Var och en har
ett informationsansvar
Var och en har själv ansvar för att aktivt söka och ta del av den information
som finns tillgänglig. Varje medarbetare ska se till att den information de
ansvarar för når och skapar möjlighet till dialog med den som berörs.
Varje chef har informationsansvaret inför sina medarbetare. Varje medarbetare har informationsansvar gentemot sin chef.
Varje chef har informationsansvar för den egna verksamheten och ska företräda landstinget, främst i frågor som rör den egna verksamheten.
176
Media (LST)
Öppenhet är en av hörnstenarna i det demokratiska samhället. Press, radio,
TV och andra massmedier spelar en viktig roll för att hålla denna öppenheten vid liv genom att fritt granska, kritisera och informera.
Massmedia har ett grundlagsskyddat uppdrag som även omfattar skildringar
av landstingets verksamheter. Massmedia är också en viktig kanal för förmedling av landstingets externa information. Landstingets förhållande till
massmedia ska kännetecknas av öppenhet, serviceanda och professionalism.
I landstingets medieverksamhet ska särskilt följande punkter beaktas:
 För landstinget gäller offentlighetsprincipen, sekretesslagstiftningen och
förordningen om serviceskyldighet. Allmänna handlingar som inte faller
under sekretess ska lämnas ut utan dröjsmål. Samma höga servicenivå
ska gälla information som lämnas muntligt.
 Alla medarbetare som uttalar sig i landstingets namn ska känna till och
tillämpa landstingets pedagogiska stöd i mediefrågor, "Att umgås med
media, Råd & Riktlinjer för kontakter med massmedia", offentlighetsprincipen, sekretesslagstiftningen och förordningen om serviceskyldighet
samt de grundläggande villkor och de etiska regler som massmedia arbetar under.
 Värnandet om patientsekretessen är alltid överordnad strävan till öppenhet gentemot massmedia. Sjukhus och vårdinrättningar är inga offentliga
platser. Massmedia hänvisas till ansvarig enhetschef eller motsvarande.
 Medarbetare inom landstinget får aldrig efterforska massmedias källor,
som är skyddade enligt grundlag.
 Varje chef inom landstinget har informationsansvaret för sin verksamhet,
såväl internt som externt.
 Verksamhetsföreträdare och andra ansvariga med mediekontakter ska
sträva efter att vara tillgängliga när massmedia söker kontakt.
 Informationen till massmedia ska vara sann, snabb, trovärdig, saklig, lätt
att förstå och försedd med en tydlig avsändare.
 Alla medier ska behandlas lika.
 Landstingets presstjänst har ett särskilt ansvar i upprätthållandet av goda
kontakter med massmedia. Presstjänsten ska också bistå landstingets
verksamhet med råd och stöd i mediefrågor.
 För att ha en god beredskap inom organisationen bör verksamhetsföreträdare som uttalar sig i landstingets namn meddela kommunikationsavdelningen.
177
Fotografering och filmning
i vården (LST)
Tillstånd krävs för fotografering
Sjukhus, vårdinrättningar eller sjuktransporter är inte offentliga platser och
därför krävs tillstånd för att få fotografera eller filma i landstingets lokaler
(eller fordon) där det bedrivs sjukvård eller tandvård. Tillståndskravet finns
för att i första hand skydda patienternas integritet, men även för att ge personalen förutsättningar att utföra sitt arbete. Kravet gäller såväl för media som
för patienter och anhöriga. Fotografering och filmning benämns nedan fotografering.
Patientens integritet främst
En patient eller anhörig ska inte, utan föregående medgivande, behöva medverka vid fotografering, intervju eller inspelning. Detta gäller vare sig av
andra patienter, anhöriga eller av media i samband med en vårdkontakt. Värnandet om patientsekretessen är alltid överordnat strävan till öppenhet
gentemot massmedier. Det innebär att alla överväganden under ett vårdtillfälle, till exempel när det gäller beslut rörande vilka personer som får vara
närvarande vid vårdarbetet, ska gälla patientnytta och patientsäkerhet.
Medier hänvisas till chef för berörd verksamhet för begäran om tillstånd att
fotografera.
Patienter som fotograferar personal
Personal ska inte mot sin vilja riskera att fotograferas i samband med utförande av sitt arbete. Patienter eller anhöriga får därför inte fotografera en
undersökning/behandling utan godkännande från berörd(a) anställda samt
efter tillstånd av ansvarig chef.
Tillstånd i allmänna utrymmen
Fotografering är inte tillåten inom landstingets sjukvårdande fastigheter eftersom patienter inte får riskera att fotograferas omedvetet och utan sitt medgivande. Platschef kan ge media tillstånd att fotografera i sjukhusets allmänna utrymmen och entréer.
Ljudupptagning
Om en patient önskar spela in ett samtal ska vårdpersonal och patient enas
om formerna för detta. Utgångspunkten är att ljudupptagning ska tillåtas.
178
medverkan i
medieproduktioner (LST)
Det är av stort värde att landstinget och dess olika delar är väl kända bland
länets invånare. Landstinget strävar efter att vara så öppet och tillgängligt
som möjligt inom de ramar som är möjliga utifrån de krav och förväntningar som patienter kan ställa med hänsyn till lagstadgade och etiska begränsningar. Dessa riktlinjer har tagits fram för att säkerställa patientsäkerheten och sekretessen.
Landstingets medverkan i TV-, radio- och andra medieproduktioner (även
stora reportage i tryckta medier) ska, på samma sätt som i samband med
övriga patientkontakter, vägas mot eventuell skada och men för patienter och
anhöriga.
Förfrågan om en patient eller anhörig är villig att medverka i mediesammanhang får aldrig ske i direkt anslutning till vårdtillfället. En anhörig kan inte i
detta sammanhang ge sitt godkännande å en patients vägnar, även om det
inte är möjligt att kommunicera med patienten.
Berörd divisionschef eller landstingsdirektören ska lämna sitt godkännande i
de fall en enhet inom landstinget vill teckna avtal om samarbete med till
exempel ett produktionsbolag. Innan avtal tecknas ska det granskas av jurist
och samråd ska ske med landstingets kommunikationsdirektör.
179
Att använda sociala medier
(LST)
Möjligheter och risker
De sociala medierna är förhållandevis enkla att hantera men kräver ändå
beredskap och resurser. För att en verksamhet ska kunna utnyttja de sociala
medierna på ett effektivt och säkert sätt bör man ta reda på hur den specifika
kommunikationskanalen fungerar.
Att använda sociala medier är en snabb kanal. Besökaren förväntar sig till
exempel att snabbt få respons på frågor och kommentarer.
Att innehållet skapas av användarna ställer också större krav på bevakning
för att säkerställa att inte olagliga, kränkande eller på annat sätt olämpliga
kommentarer förekommer.
Användningen av sociala medier kan innebära att personuppgifter behandlas,
vilket i sin tur innebär att landstinget måste se till att följa reglerna i personuppgiftslagen och, i vissa fall, särskild registerlagstiftning.
Roller och ansvar
Landstingets chefer har det yttersta ansvaret för verksamhetens interna och
externa kommunikation. Informationsansvaret följer linjeansvaret.
Frågor och kommentarer som uppstår i sociala medier ska hanteras på
samma sätt som i andra kommunikationskanaler, exempelvis vid debattinlägg i morgontidningen. Frågan behöver därför ägas av en ansvarig person.
Vem ansvarar för personuppgifter?
Ansvaret för behandling av personuppgifter via sociala medier kan delas in i
ansvaret för landstingets egna inlägg och publiceringar och ansvaret för inlägg som publiceras av besökare.
Checklistor
För verksamheten, chefer och anställda finns på Insidan.
180

Landstinget gemensamma regler och riktlinjer 2014

Transcription

Similar documents

Vilket är ditt nästa steg? - Norrbottens läns landsting

Uppdraget som arbetsgivarföreträdare 2015-03-30

Svar på skrivelse från Michel Silvestri (MP)

Barnperspektiv, förstudie

Säkerhetsmål - Landstinget i Uppsala län

Diarieplan för Landstinget Västmanland