docByggprocessen - före, under och efter
download 
Report Transcription
Byggprocessen - före, under och efter
2013 Byggprocessen - före, under och efter Patrik Ullerud, Pia Mollberg, Matts Alsberg BIOGAB 2013-01-09 INLEDNING Att bygga en biogasanläggning är ett stort och kostsamt projekt. Som i alla stora byggprojekt är det viktigt att ha de rätta tillstånden, och att roll- och ansvarsfördelning är tydlig. Man bör vara väl förtrogen med hela processen, från start till mål, när man skrider till verket. Bakgrund Vi är tre studenter som går biogasteknikerutbildningen som ska börja med vårt nionde projekt som ska ge en inblick i hela byggprocessen, från förstudie, projektering och upphandling till kontroll och kvalitetssäkring av maskinutrustning och byggverksamhet. Syfte Projektet syftar till att vi ska bli bekanta med byggprocessen, för att kunna arbeta med biogas även ur denna aspekt. Metod Uppgiften består av två delar: dels ska rapporten bestå en faktadel, som utgör merparten, dels ska vi skapa en egen biogasanläggning i ett fiktivt case. Vi arbetar enligt PBL - problembaserat lärande, och i grupp. Vi träffas som regel varje vecka på skolan, och däremellan jobbar vi självständigt, men även tillsammans via internetverktyg som Skype och SkyDrive. Avgränsningar Projektet löper över en period av 7 veckor, och under samma period ska vi också förbereda oss för tenta och muntlig redovisning. Vi hade en intervju inplanerad med en upphandlare på Kumla kommun. Han blev emellertid sjuk samma dag som vi skulle ha träffats, och intervjun fick ställas in. Vi har ändå tyckt att tillgången på information i vårt ämne är god, och vi tror att vi ska kunna få till en bra rapport utifrån de dokument som vi har tillgängliga. 1 SAMMANFATTNING När man med ovan blick försöker göra sig en uppfattning om vad ett byggnadsprojekt av typen biogasanläggning innebär, kan det te sig nästan ogenomförbart i sin komplexitet. Med EU-anpassningen har nya krav på transparens och konkurrensneutralitet tillkommit, och lagts till en process som redan till sin natur är sammansatt och kräver samarbete mellan många olika aktörer. Hänsyn måste tas till många aspekter: lönsamhet, miljöpåverkan, medborgarinflytande (speciellt om anläggningen ska ligga i närheten av ett bostads- eller fritidsområde), politiska vindar och finansiering är några. Skillnaden mellan ett offentligfinansierat bygge och ett privat initiativ kan vara stort, men i bägge fallen blir det frågan om en lång rad analyser innan man skrider till verket. Det finns idag en rad vedertagna entreprenadformer, som var och en för med sig sin egen roll- och ansvarsfördelning. Till sin hjälp har byggbranschen en uppsättning verktyg, bl. a. i form av Allmänna bestämmelser (t ex AB04 och ABT06) och AMA-systemet. Dessa syftar till att tydliggöra vad man har kommit överens om, för att undvika konflikter om vad de olika parterna har åtagit sig. De allmänna bestämmelserna sträcker sig en lång bit in i framtiden, efter det att anläggningen står färdig. 2 INNEHÅLL INLEDNING............................................................................................................................................... 1 SAMMANFATTNING ................................................................................................................................ 2 1 ORGANISATIONER........................................................................................................................... 5 1.1 Kommunal Organisation ............................................................................................................... 5 1.2 Privat organisation ........................................................................................................................ 6 2 FÖRSTUDIE ...................................................................................................................................... 7 2.1 Analyser......................................................................................................................................... 7 2.1.1 Behovsanalys ......................................................................................................................... 7 2.1.2 Kravanalys .............................................................................................................................. 7 2.1.3 Målanalys ............................................................................................................................... 7 2.1.4 Processanalys......................................................................................................................... 7 2.1.5 Tekniskanalys ......................................................................................................................... 7 2.1.6 Riskanalys............................................................................................................................... 8 2.1.7 Kostnadsanalys ...................................................................................................................... 8 2.1.8 Miljökonsekvensanalys .......................................................................................................... 9 2.1.9 Hållbarhetskalkylering ........................................................................................................... 9 2.2 Sammanställning av förstudie ....................................................................................................... 9 2.3 Tillstånd vid projektering ............................................................................................................ 10 2.3.1 Tillstånd enligt LBE ............................................................................................................... 11 2.3.2 Tillstånd enligt PBL ............................................................................................................... 11 2.3.3 Tillstånd enligt Miljöbalken.................................................................................................. 12 2.3.4 Tillstånd enligt Sevesolagen................................................................................................. 13 3 Lagar ............................................................................................................................................. 13 3.2 Seveso (1999:381) ....................................................................................................................... 14 3. 3 Lagen om Brandfarliga och Explosiva varor (LBE) (2010:1011) ................................................. 15 3.4 Plan och bygg lagen (PBL) (2010:900) ......................................................................................... 15 3.5 Arbetsmiljölagen (AML) (1977:1160) .......................................................................................... 15 3.6 Ellagen (ELL) (1997:857) .............................................................................................................. 16 3.7 Lag om Skydd mot Olyckor (LSO) (2003:778).............................................................................. 16 3.8 Lagen om Offentlig Upphandling (LOU (2007:1091) / LUF (2007:1092) )................................... 16 4 ROLLER OCH ANSVAR VID BYGGNATION ...................................................................................... 17 4.1 Olika nivåer av beslutsfattande .................................................................................................. 18 5.1 Entreprenadformer ..................................................................................................................... 19 3 5.1.1Utförandeentreprenader ...................................................................................................... 19 5.1.2 Generalentreprenad ............................................................................................................ 19 5.1.3 Samlad generalentreprenad ................................................................................................ 19 5.1.4 Delad entreprenad............................................................................................................... 20 5.1.5 Totalentreprenad (funktionsentreprenad) .......................................................................... 20 5.1.6 Partnering ............................................................................................................................ 20 6.1 Grundprinciper ............................................................................................................................ 21 6.2 Upphandlande myndigheter ....................................................................................................... 22 6.3 Tröskelvärden.............................................................................................................................. 22 6.4 A- och B-tjänster ......................................................................................................................... 23 6.5 Upphandlingsformer ................................................................................................................... 23 6.6 Upphandlingsprocessen .............................................................................................................. 26 6.6.1 Val av upphandlingsförfarande och entreprenadform........................................................ 26 6.6.2 AMA-system......................................................................................................................... 27 6.6.3 Förfrågningsunderlag........................................................................................................... 27 6.6.4 Prissättning .......................................................................................................................... 28 6.6.5 Annonsering......................................................................................................................... 29 6.6.6 Anbudsgivning ..................................................................................................................... 29 6.6.7 Kvalificering och anbudsprövning........................................................................................ 30 6.6.8 Anbudsutvärdering .............................................................................................................. 30 6.6.9 Tilldelningsbeslut ................................................................................................................. 31 6.7 Offentlighet och sekretess .......................................................................................................... 31 6.7.1 Offentlighetsprincipen ......................................................................................................... 31 6.7.2 Sekretess .............................................................................................................................. 32 6.8 Överprövning .............................................................................................................................. 32 6.8.1 Avtalsspärr ........................................................................................................................... 32 6.8.2 Överprövning av ett avtals giltighet .................................................................................... 33 7 BYGGHANDLINGAR ....................................................................................................................... 34 8 BYGGPERIODEN ............................................................................................................................ 36 8.1 Besiktning .................................................................................................................................... 36 9 GARANTIER OCH GARANTITIDER .................................................................................................. 37 10 BIOGAB: S FÖDELSE ...................................................................................................................... 38 SLUTSATS ............................................................................................................................................... 48 4 1 ORGANISATIONER Den kommunala och de privata företagens organisationers beslutsvägar ser lite olika ut. Det är viktigt att man har koll på ungefär ur en kommunal organisation fungerar ifall man ska göra business inom de kommunala. 1.1 Kommunal Organisation Det finns tre styckena demokratiska valda nivåer i Sverige. På riksnivå är det riksdag och regering, på regional nivå landsting/regioner och på den lokala nivån är det kommunen. Kommuner styrs av politiker som har valts av det svenska folket genom kommunalval, så de politiker som styr våra kommuner är förtroendevalda. De folkvalda politikerna väljs med ett intervall om 4 år. Det högsta beslutande organet i Svenska kommuner är Kommunalfullmäktige och består av en sammansättning av de olika politiska partierna. Kommunfullmäktige är en så kallad politisk församling. Bildkälla: Föreläsning ”Företag-Pocess-SystemKommunstyrelsen leder kommunens förvaltningar. Den Organisation.pdf” av Cornema AB planerar och samordnar också den kommunala verksamheten. Kommunstyrelsen bereder de ärenden som ska upp till kommunfullmäktige för beslut. Oftast så är Kommunalrådet den som sitter som ordförande i Kommunalstyrelsen. Under kommunstyrelsen så finns det de olika nämnderna som till exempel Tekniska nämnden, Miljö och byggnadsnämnden och så vidare. Sen kommer de olika kontoren, se bild ovan för illustration. Det här är en traditionell kommunal nämndorganisation, vilken är den vanligaste typen av kommunal uppbyggnad. Naturligtvis finns det olika varianter på denna modell som till exempel att kommunen är uppbyggt mer som ett Aktiebolag. Till sist finns det också en form där kommunerna går ihop i så kallat kommunalförbund. Kommunalförbund är en form av samverkan mellan kommunerna som är reglerat enligt kommunallagen. Exempel på kommunalförbund är b.la. räddningstjänsten. 5 Exempel på beslutsgången i en kommun som till exempel bygglov1. Beslutsgången i en kommun är väldigt lång och tar oftast lång tid. Men det är viktigt att alla får säga sin sak. Bildkälla: Exempel enligt Tanums Kommun 1.2 Privat organisation Företag kan vara uppbyggda på olika sätt Den vanligaste strukturen är att det finns en ägare eller aktieägare, företagsledning. Ägarna och styrelsen håller i de strategiska besluten. VD (Verkställande Direktören) ska se till att ägarnas eller styrelsens beslut blir utföra på så effektivt och ekonomiskt sätt som det är möjligt. Styrelse VD Marknad Sälj Tillverkning Under VD: n sitter normalt avdelningscheferna, Marknad, Sälj, Lager, Administration och Tillverkning. Det är den vanligaste strukturen i ett privat bolag. Man försöker att i största möjliga mån att få de dagliga besluten så långt ner i hierarkin som möjligt. Det skapar en personal som är mer engagerad och ansvarstagande. 1 http://www.tanum.se/huvudmeny/kommunpolitik/kommunensorganisation/hurfungerarenkommun/ettarendesgang.4.76 64b4813898b7df9844add.html 6 2 FÖRSTUDIE Behovsanalysen ska ge svar på frågor och inte spegla åsikter. Förstudier genomförs innan utvecklingsdelen av ett projekt tar vid. Syftet med förstudien är att maximera nyttan och effekten av projektet. Förstudier kan genomföras för att kartlägga mål och behov samt göra teknisk analys och arkitektur av ett projekt. Projektet består i grova drag av en förstudie med erforderliga tillstånd och ett beslutsunderlag. Allt detta ska då mynna ut till ett förfrågningsunderlag som underlag till anbudsförfrågan (ifall det nu var det som var meningen med förstudien). Ibland vill man bara veta nuläget, en nulägesanalys. Vid ett nytt projekt är det viktigt att göra en ordentlig förstudie och behovsanalys innan utvecklingsdelen tar vid. Förstudien ska ge svar på de frågor som finns och eventuellt de frågor som kan uppkomma. Förstudien ska maximera nyttan och effekten av projektet och kartlägga mål och behov. Ju mer ingående och djuplodande förstudien är ju bättre beslutsunderlag har man. Ju bättre beslutsunderlag man kan komma fram med ju lättare är det att göra projekteringen och kalkyleringen i projektet. Det finns en massa olika typer av förstudier och analyser. 2.1 Analyser Det många delar i förstudie och många analyser. Vi har tagit upp de vanligaste och man kanske inte behöver göra alla. Men ju mer information man får i detta läge ju mer exakt kan man säga hur projektet kommer att fortskrida och hur businessen kommer att gå i framtiden. 2.1.1 Behovsanalys Vad är de egentliga behoven av en biogasanläggning? Hur ser behovet ut för biogas, uppgraderad biogas, biogas för värme osv….Vilket intresse finns det och vilket behov finns det utifrån; kunder, medarbetare, företagsledningen, kommun. Finns det några synergieffekter när vi uppfyller kundernas, företagets behov. 2.1.2 Kravanalys Att ta fram kraven avseende funktion och innehåll. Vilka krav har vi på anläggning. Hur ser det ut på lång sikt, politiskt och ur företagets perspektiv. Finns det några utvecklingsplaner. 2.1.3 Målanalys Att ha ”rätt” mål på det som skall utvecklas är väsentligt för ett lyckat resultat. 2.1.4 Processanalys Det kan vara viktigt att analysera de olika verksamhetsprocesserna som ska vara underlag till behov och krav. Det kan vara viktigt att kartlägga företagets kärnprocesser och kartlägga vart företaget är på väg. 2.1.5 Tekniskanalys Vad har vi för teknisk kompetens? Vad kommer vi att behöva under projektets gång men också hur ser det ut i den tänkta dagliga driften. 7 2.1.6 Riskanalys Vilka risker finns det? Finns det t.ex. tätbebyggt område i närheten, finns det skolor, vilken natur finns det i närområdet och hur påverkas det vid en eventuell katastrof. I riskanalysen ska man göra en klassningsplan över anläggningen. Som hjälp vid klassningen kan man ta hjälp av ”Handbok 426 SETO, Klassning av explosionsfarliga områden, områden med explosiv gas atmosfär” som tar upp olika exempel på olika anläggningar och hur klassningen går till. En riskanalysmetod som används mycket är HAZOP. Hazop är en metod som man använder sig av när man ska göra riskanalys för någon del av processen. Man sätter sig i en grupp vanligen 4-6 personer och ”brainstormar” om eventuella risker eller avvikelser som kan uppstå. I Hazop-metoden använder man sig av ledord som inget, högt, lågt, tidigt etc. och tittar på olika parametrar som flöde, tryck, temperatur i processen som kan påverkas och utgöra en säkerhetsrisk. Man tittar sedan på vad som kan vara orsaken till avvikelser vad det har för konsekvenser och hur man förebygger och åtgärdar. 2.1.7 Kostnadsanalys Det är viktigt att ha kolla på att alla kostnader kommer med under projekteringen. Det kan vara kostnader för undersökningar, konsulter, plocka fram alla underlag. Det finns olika bidrag att söka inom Sveriges gränser, men även inom EU finns det en del olika investeringsbidrag att söka. Om man har tänkt sig att söka investeringsstöd till projektet så måste man ha alla de tillstånd som krävs. För att vara på den säkra sidan så kan man höra med sin kommun eller länsstyrelse så att man får med alla tillstånd som behövs. De vanligaste tillstånden måste man ha är exempel enligt plan- och bygglagen (PBL), miljöbalken (MB) och lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE). När man har de tillstånd som behövs så kan man söka de olika investeringsbidragen man har tänkt sig. Det kan vara bra att upprätta en driftsbudget på tidigt stadium för att se ifall anläggningen blir lönsam eller om man räknar med ett underskott de första åren. Det finns olika metoder att räkna hem en investering. Investeringskalkyler som man kan använder sig av är: Nuvärdesmetoden Annuitetsmetoden Pay-off-metoden Internräntemetoden Vilka värden som man sätter in i kalkylen är olika vid olika kalkyleringar. Men de viktigaste variablerna som man måste ha med i en kalkyl är: Grundinvestering (G) Restvärde (R) Ekonomisk Livslängd (n) Inbetalningsöverskott (a) Kalkylränta (r) 8 Det finns många olika ekonomiska termer och nyckeltal att hålla reda på. Men några av de viktigaste att hålla koll på är: Soliditet är ett så kallat nyckeltal. Det mäter företagets förmåga att betala på lång sikt. Hur mycket av tillgångarna har finansierat med ”eget kapital” Likviditet är ett annat väldigt viktigt nyckeltal och det är ett mått på företagets förmåga att betala på kort sikt. Till exempel kunna betala sina räkningar i tid. Rörelsemarginal. Hur stor del av varje omsatt krona som blir kvar för att täcka räntor, skatt och ge vinst. Enkelt sagt, intäkter minus kostnader relaterat till omsättningen. 2.1.8 Miljökonsekvensanalys För att förenkla hanteringen av alla tillstånd som man behöver samt ifall man ska göra en hållbarhetskalkylering så kan det vara bra ifall man gör en miljökonsekvensanalys. Vad har vår verksamhet för inverkan på miljön? Det kan vara både på det lokala planet men också på det internationella planet. Inom EU har man flera mål på att koldioxidutsläpp sa minska som t.ex. förslaget angående de genomsnittliga utsläppen från nya personbilar att minska till 95 g koldioxid per kilometer 2020.2 Koldioxidutsläppen är en väldigt viktig bit inom det globala miljöarbetet. Hur stora koldioxidutsläpp kommer vår anläggning att ha? Hur mycket koldioxid kommer vi att se till att den svenska bilismen kommer att minska med kontra ifall de kör på bensin? Vilka kemikalier kommer vi att använda, både under byggnation och i den dagliga driften? Vad har det för konsekvens på miljön vid normalt användande.? Vilken konsekvens för det på miljön och grundvattnet vid ett eventuellt läckage och eller utsläpp? Vad får det för konsekvenser på mark och grundvatten vid byggnationer av en ny anläggning? Metan är en av de farligaste växthusgaserna som finns. Vad händer med miljön och människorna runt anläggningen vid ett eventuellt okontrollerat utsläpp i luften? 2.1.9 Hållbarhetskalkylering Det är viktigt att man titta på hållbarheten på affärsidén eller projektet. Hållbarhetskalkylering menas att man tittar på följande punkter: Miljöaspekterna Sociala aspekterna Ekonomiska aspekterna Man räknar ihop alla siffror och data, väger av allting och kommer förhoppningsvis fram till ett positivt resultat där man kan fortsätta i projektet. 2.2 Sammanställning av förstudie Det finns många sett att bygga upp en förstudie på, men här är ett förslag på hur det kan se ut. 2 Inledning och bakgrund Nulägesbeskrivning http://europa.eu/rapid/press-release_IP-12-771_sv.htm 9 Omfattning och avgränsningar Intressent och kundanalys Mål med projektet Förslag på lösning Värdera och beskriv nyttan Riskanalys Tidsplan Föreslagen projektorganisation Förstudien ska ge ett underlag till den slutliga processutformningen och ett förfrågningsunderlag. Förfrågningsunderlaget kan man skicka ut till de som är intresserade på att räkna på projektet. Är man inom den offentliga förvaltningen måste man hålla sig till regelverket som styr den offentliga upphandlingen LOU och LUF. Är man ett privat företag så kan man bortse från det offentliga regelverket men man måste hålla sig inom konkurrenslagarna KL. Som byggherre eller ägare i projektet så är det i största intresse att kunna pressa priserna och ta in anbud från flera olika leverantörer. Ett sådant sätt är att annonsera på de olika publikationer exempel branschtidningar och i större dagstidningar. Man kan också använda sig de internetsidor som har hand om anbudsförfaranden. Några sidor på nätet som jobbar med upphandlingar är som följer: Allego E-avrop Eniro upphandling Kommersannons.se Licitio Mercell OPIC. Klickbara länkar 2.3 Tillstånd vid projektering I dag finns det ingen myndighet som har det sammalde ansvar över alla tillstånd man behöver när man ska projektera eller bygga en biogasanläggning. Det är du som byggherre/ägare som har ansvar av att den tilltänkta anläggningen har alla de tillstånd som krävs och behövs. De tillstånd som behövs i första hand är: Tillstånd enligt LBE (Lagen om Brandfarliga och Explosiva varor) Bygglov enligt PBL (Plan- och Bygglagen) Tillstånd enligt MB (Miljöbalken) Tillstånd enligt Sevesolagen 10 Det finns många olika förordningar, lagar och tillstånd att hålla reda på. För att illustrera det på ett överskådligt sätt på vilka man måste känna till så har vi illustrerat detta nedan(BGA2012). Denna figur följer projektet hela vägen från planering till drift. Bildkälla: (BGA2012) 2.3.1 Tillstånd enligt LBE För att få hantera biogas (metangas) krävs det tillstånd enligt LBE. Tillståndet prövas bara utifrån riskerna för brand eller explosion. Är anläggningen tillståndspliktig enligt LBE så måste man se till att man har en gasföreståndare. Man kan ha en eller flera gasföreståndare. Har man flera gasföreståndare måste det vara glasklara riktlinjer var när vart respektive ansvarsområde börjar och slutar. Gasföreståndaren har ansvaret för gashanteringen och därmed ansvaret att underrätta tillsynsmyndigheterna vid behov. Ansökan enligt LBE görs i den kommun man avser bygga anläggningen, vanligtvis är det räddningstjänsten eller byggnadsnämnden. Ansökan kan göras i samband med att man ansöker om byggnadslov. 2.3.2 Tillstånd enligt PBL Enligt plan- och bygglagen, PBL, måste man ha tillstånd från byggnadsnämnden vid en nybyggnad av en biogasanläggning. Ansökan av bygglov kan göras samtidigt som man lämnar in ansökan för hantering av biogas enligt LBE. Man kan i samråd med kommunen byggnadsnämnd få ett förhandsbesked i fall man får bygga på den tilltänkta platsen (lokaliseringsprövning). Det för att kunna fortsätta projekteringen. Förhandsbeskedet är bindande i två år. 11 Tillsammans med bygglovsansökan skall diverse handlingar bifogas: Planritningar Fasadritningar Situationsplan Uppgifter om kontrollansvarig 2.3.3 Tillstånd enligt Miljöbalken Till miljöfarlig verksamhet räknas all användning av mark, byggnader eller anläggningar som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön.3 I Förordningen 1998:889 finns det en bilaga som listar de olika verksamheter som är miljöfarliga. Verksamheterna är uppdelade i tre kategorier A, B eller C. I bilagan står det också vilken myndighet som är prövande och vart man ska ansöka tillstånd för verksamheten beroende på vilken kategori man hamnar inom. kategori A ansöks hos miljödomstolen kategori B ansöks hos länsstyrelsen kategori C ansöks hos behörig kommunal nämnd Exempel på tillstånd och anmälningspliktig verksamhet4: Framställning av gasformigt bränsle (per kalenderår) Förbränning av enbart gas (total installerad effekt) Förbränning av gas samt annat bränsle (total installerad effekt) Gasturbin (total installerad effekt) Gas avsedd som motorbränsle (hantering per kalenderår) Biologisk behandling (tillfört avfall per kalenderår) Återvinning (rötning) (tillfört avfall per kalenderår) 3 4 A - B >150 000 m3 C ≤150 000 m3 - - >10 MW - - >500kW - - >20MW - - >1 000 000 Nm3 >100 00 ton >500 ton >10 ton - ≤10 ton 9 kap 1 § miljöbalken Anvisningar för biogasanläggningar BGA 2012 12 2.3.4 Tillstånd enligt Sevesolagen Vid hantering av ämnen som berörs enligt Sevesolagen finns det två gränsvärden för anmälningsplikt. Nivåerna på gränserna regleras i bilagan till SFS 1999:382. Verksamhet som håller sig under dessa mängder berörs inte av denna lag. Exempel på den högre nivån - mer än 200 ton kondenserad gas, naturgas eller uppgraderad biogas lagervolym - mer än 50 ton lagervolym annan brandfarlig gas (exempel biogas) Exempel på den lägre nivån - mer än 50 ton kondenserad gas, naturgas eller uppgraderad biogas lagervolym - mer än 10 ton lagervolym annan brandfarlig gas (exempel biogas) När en verksamhet hanterar flera ämnen på listan så gäller det speciella summeringsregler Tillstånd enligt den högre nivån ska ha tillstånd enligt Sevesolagen. Tillstånd ges i samband med tillstånd enligt MB. Tillståndsansökan skall innehålla: Teknisk beskrivning av verksamheten Miljökonsekvensbeskrivning Uppgifter som visar hur de allmänna hänsynsreglerna iakttas Förslag till vilka skyddsåtgärder som behövs för att förebygga olägenheter Förslag på hur verksamheten ska kontrolleras Säkerhetsrapport enligt Sevesolagen5 3 Lagar I ett projekt är det mycket att hålla reda på. Bland de viktigaste bitarna är vilka lagar och förordningar som man måste känna till. Lagstiftningen består av EU-förordningar, lagar och föreskrifter. Lagarna i Sverige stiftas av Riksdagen och under lagen finns det förordningar som har utfärdats av regeringen. Lagar, förordningar och föreskrifter är alla tvingande. EU-direktiv är ett avtal mellan länderna i EU. Det gemensamma avtalet säger att varje lands lagstiftning måste innehålla vissa gemensamma regler. Några exempel på de gemensamma lagstiftningarna är: Tryckkärlsdirektivet Gasapparatsdirektivet ATEX-direktivet Allmänna råd ges ut från olika myndigheter. Normer, anvisningar och standarder kommer från de olika branschorganen runt om i Sverige. Dessa är inte tvingande men följer man dessa anvisningar 5 Anvisningar för biogasanläggningar BGA 2012 13 och exempel så håller man sig inom de föreskrivna lagarna. Dessa råd är exempel men det utesluter inte andra lösningar som kanske fungerar bättre i den specifika anläggningen. 3.1 Miljöbalken (MB) Miljöbalken ges ut av Naturvårdverket (NV) och är en samling av regler från sexton tidigare olika miljölagar. Miljöbalken trädde i kraft 1 januari 1993 och är en breddad och skärpt lagstiftning. ”1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde 1 § Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.” 6 3.2 Seveso (1999:381) Sevesolagen ges ut av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Syftet med Sevesolagen är att förebygga eventuella kemikalieolyckor. Den har också till syfte att begränsa följderna av en kemikalieolycka ifall det nu skulle inträffa. Olycka definieras enligt lagen: ” Allvarlig kemikalieolycka: olycka med ett eller flera farliga ämnen inblandade, t.ex. utsläpp, brand eller explosion, som orsakas av ett okontrollerat händelseförlopp i samband med driften av en verksamhet som omfattas av denna lag, och som medför allvarlig, omedelbar eller fördröjd, fara för människors hälsa, inom eller utanför verksamheten, eller för miljön. Farliga ämnen: de ämnen, blandningar och beredningar som regeringen föreskriver och som förekommer som råvara eller som produkter, biprodukter, restprodukter och mellanprodukter, inbegripet sådana ämnen som rimligen kan bildas vid en olycka.”7 Bakgrunden till Sevesolagen antogs efter två stora svåra incidenter på 70-talet i Europa. Den första incidenten var en olycka 1974 i Flixborough i Storbritannien där ämnet cyklohexan läckte ut och antändes. 100 person skadades och 28 människor dog. Den andra olyckan var 1976 i Seveso i Italien. Det var ett utsläpp på två kilo av det giftiga och cancerframkallande ämnet dioxin (TCDD). Ingen människa dog utav utsläppet men över 600 personer fick evakueras från sina hem och över 2 000 personer fick behandlas för dioxinförgiftning. För att förhindra och begränsa följderna av den typen av olyckor och att det inte ska upprepas så antog EU 1982 sitt första Sevesodirektiv. I Sverige har direktivet infört som Sevesolagen. 6 7 Miljöbalken Sevesolagen (1999:381) 14 3. 3 Lagen om Brandfarliga och Explosiva varor (LBE) (2010:1011) Lagen om brandfarliga och explosiva varor ges ut av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). LBE ska se till att förhindra och begränsa skadorna vid eventuell brand och explosion som kan uppkomma vid hanterar av brandfarliga eller explosiva varor. Metan räknas som en explosiv gas. Data Biogas Uppgraderad: CAS-nummer 74-82-8 Fysikaliskt tillstånd Gas Lukt Karakteristisk (metan luktlös) Färg Färglös Kokpunkt -162oC (259,6oF) Smältpunkt -182oC (295,6oF) Flampunkt Öppen kropp 188oC (306,4oF) Explosionsgräns Nedre 5 % Övre 15 % Självantändningstemperatur 537oC (998,6oF) Temperaturklass T1 8 3.4 Plan och bygg lagen (PBL) (2010:900) Plan- och bygglagen ges ut av Boverket. Den ska reglera planläggningen av mark, vatten och byggande. Den 2 maj 2010 trädde den nya PBL i kraft och ersatte den gamla. Några viktiga förändringar mot den gamla lagen är: Namn på kontrollansvariga ska finnas med redan bygglovsansökan samt att kontrollansvariga är certifierad Ökad kontakt med nämnden. Tekniskt samråd och arbetsplatsbesök. Senast vid tekniska samrådet ska du lämna de tekniska handlingar som krävs för att nämnden ska kunna pröva frågan om startbesked Man får inte ta byggnadsverket i bruk förrän man har fått slutbesked ifrån nämnden. Svar på bygglovsansökan fås inom 10 veckor vid en komplett ansökan. Man ska enligt Plan och bygglagen ansöka om bygglov vid nybyggnad, ombyggnad eller tillbyggnad. Man ska även ansöka om man ska riva något ett rivningslov detta gäller oftast inom detaljplanerat område. 3.5 Arbetsmiljölagen (AML) (1977:1160) Arbetsmiljölagen (AML) ges ut av Arbetsmiljöverket (AV) Lagen är till för att förebygga och förhindra ohälsa och olycksfall i arbetet samt uppnå en god arbetsmiljö. Lagen gäller för arbetare som utför ett arbete för en arbetsgivare räkning. Arbetsmiljön omfattar alla faktorer och förhållanden i ett arbete. 8 Säkerhetsblad Biogas OKQ8 15 Några faktorer är som följer: tekniska fysiska sociala arbetets art och innehåll Arbetsmiljölagen ställer också krav på tryckkärl genom att hänvisa till flera olika föreskrifter (AFS (2005:1 -2- 3) 3.6 Ellagen (ELL) (1997:857) Ellagen (ELL) ges ut av Elsäkerhetsverket, ELSÄK. Den gäller elektriska anläggningar, elsäkerhet men också i vissa fall handel med el. Elsäkerhetsverket har gett ut olika föreskrifter bland annat starkströmsföreskrifterna, som ska ligga för grund för att skötsel av elektriska starkströmsanläggningar samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna samt all elektrisk utrustning håller den standard och säkerhet som lagen föreskriver. 3.7 Lag om Skydd mot Olyckor (LSO) (2003:778) Lag om skydd mot olyckor ges ut av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) ”1 § Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 2 § Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön”. 9 Regler som syftar till att säkerställa ett tillfredsställande skydd mot olyckor. Området inkluderar räddningstjänst, såväl som den enskildes, kommunens och statens ansvar för bland annat brandskydd och viss farlig verksamhet. Här finns även regler om länsstyrelsernas arbete med planer för att hantera översvämningsrisker. Kommunen ansvarar för tillsyn inom kommunens område och länsstyrelsen inom länet. Den centrala tillsynen utövas av MSB10. 3.8 Lagen om Offentlig Upphandling (LOU (2007:1091) / LUF (2007:1092) ) LOU - Lag (2007:1091) om offentlig upphandling LUF - Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster Lagen om offentlig upphandling är ett regelverk som ska reglera staten, kommunen och myndigheternas upphandlingar. Regelverket tillkom för att alla ska kunna få konkurrera på lika villkor oberoende ifall du är liten eller stor entreprenör eller om du skulle vilja expandera utanför ditt normala marknadsområde. 9 Lag (2003:778 om skydd mot olyckor Skydd mot olyckor MSB 10 16 Den offentliga upphandlingen uppskattas i Sverige till ca 500 miljarder kr och inom EU beräknas den vara 1 000 miljarder euro. Det gör att den offentliga marknaden är den största marknaden för varor och tjänster. Det är en marknad som utgör skattepengar som betalningsmedel. Mer om den offentliga upphandlingen längre fram i rapporten. 4 ROLLER OCH ANSVAR VID BYGGNATION När en ny- eller ombyggnad ska ske har de inblandade olika roller och ansvar. Allt börjar med: Beställaren som kan vara t ex en kommun Byggherre är en titel som ges till beställarens projektledare. I byggherrens ansvar ingår: Att planera för arbetsmiljön under bygget Att upprätta förhandsanmälan och arbetsmiljöplan samt att dokumentera Utse byggarbetsmiljösamordnare, både till planering/projektering och utförande av bygget Till sin hjälp kan denne anlita en eller fler konsulter, om den egna kompetensen behöver kompletteras. Det kan anses orimligt att förvänta sig klanderfria råd från konsulten. God konsultpraxis är istället att göra en avvägning mellan nedlagd arbetstid och resultat, eftersom konsultens arbete ytterst hamnar på beställarens nota som en kostnad11 Valet av upphandlingsform styr vilka typer av entreprenörsroller som kommer att ingå i projektet. Några exempel på sådana roller: Huvudentreprenör Sidoentreprenör Generalentreprenör Underentreprenör Dessa roller kan också kopplas till ett projekteringsuppdrag. T.ex. kallas en generalentreprenör med projekteringsuppdrag för totalentreprenör. Den som svarar för samordningen mellan de olika projektörsinsatserna kan vara antingen byggledaren eller den projekterande arkitekten. Denne kallas då för projekteringsledare. 11 Ragnar Widegren, ”VVS-tidningen” nr 11 1972 17 Nedan ser vi hur projekteringsorganisationen kan vara organiserad: Bildkälla: www.byggledarna.se Leverantören förser byggprojektet med utrustning, levererad antingen till beställare eller till entreprenör, i form av delfunktioner eller komponenter Byggnadsnämnden kan kräva att byggherren utser en kontrollansvarig. Byggherren anger förslag på kontrollansvarig i sin bygglovsansökan. Till den kontrollansvariges uppgifter hör: Att hjälpa byggherren med att ta fram en kontrollplan och se till att den följs Ha koll på vilka bestämmelser och villkor som gäller och se till att dessa följs Medverka vid tekniska samråd, besiktningar, kontroller och arbetsplatsbesök av byggnadsnämnden på bygget Begreppet kontrollansvarig har ersatt det gamla kvalitetsansvarig. Från och med 2013 måste en kontrollansvarig vara certifierad. Innan man sätter igång med bygget måste man ha fått ett startbesked från kommunen. Startbeskedet innebär att man har fått sin kontrollplan godkänd. 4.1 Olika nivåer av beslutsfattande Boverket är den nationella myndighet, underställd regeringen, som beslutar om föreskrifter och allmänna råd i frågor som rör byggande. Plan- och bygglagen och miljöbalken reglerar mycket av Boverkets verksamhet.12 Det är i kommunernas byggnadsnämnder som bygglovsansökningar prövas, men när någon vill överklaga ett kommunalt beslut får denne vända sig till Länsstyrelsen. Länsstyrelserna prövar också detaljplaner, tillser statens intressen av samordning och ger råd om 12 http://www.boverket.se/Lag-ratt/ 18 tillämpningen av plan- och bygglagen. 13 Innan man söker bygglov hos en kommun kan man kolla deras översiktsplan, för att få en uppfattning om hur planerna ser ut för den i framtiden. I kommunens detaljplan framgår vad olika områden är avsedda för. Där kan också gå att utläsa begränsningar i höjd och storlek på byggnader, och om det går att dra ledningar och anlägga gångvägar där man önskar göra det.14 5 ENTREPRENAD Med entreprenad menas att åta sig att utföra ett arbete med ett i förväg uppgjort pris mellan en beställare och en entreprenör, där arbetet utförs inom en viss tid. I ett entreprenadavtal eller kontrakt mellan beställaren och entreprenören regleras vem som ansvarar för vad och hur arbetet ska utföras. 5.1 Entreprenadformer 5.1.1Utförandeentreprenader Vid utförandeentreprenad ansvarar beställaren för projektering och entreprenören för utförandet. Beställaren kan ta hjälp av konsulter som kan hjälpa till med förstudie, anbudsförfrågan, upphandling, samordning av olika entreprenörer, besiktning och kontroll. Vanligen utför entreprenören arbetet till fast pris eller på löpande räkning efter gällande dagspris. Det standardavtal som gäller för utförandeentreprenad är AB (Allmänna bestämmelser för byggnads, anläggnings- och installationsentreprenader)15 5.1.2 Generalentreprenad Den vanligaste formen av utförandeentreprenad kallas generalentreprenad, vilket innebär att man skriver avtal med en generalentreprenör som upphandlar och ansvarar för alla underentreprenörer och även för allt material och byggvaror. Avtalet baseras på färdiga handlingar vilka justeras enligt överenskommelser i anbudet. Ändringar som tillkommer eller avgår utgör kostnadstillägg eller avdrag vilket innebär att det är viktigt att hålla reda på vad som ingår och inte i kontraktet. Vilka ändringar som görs och varför är viktiga att dokumentera. 5.1.3 Samlad generalentreprenad Byggherren genomför upphandling av de entreprenörer som ska anlitas på motsvarande sätt som vid delad entreprenad. Avtalen med ett antal entreprenörer överförs sen till en entreprenör som får rollen som generalentreprenör vilken får agera som part i byggherrens ställe i avtal som byggherren ingått. Det krävs att byggherren har särskild kompetens avseende upphandling och gränsdragning mellan de olika entreprenaderna. Den samordnade generalentreprenaden är inte en speciellt 13 http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/planfragor/lansstyrelsens-roll-i-samhallsplaneringen/Pages/index.aspx?keyword=bygglov 14 http://www.boverket.se/Planera/Kommunal-planering/Detaljplanering/Planbestammelser/ 15 http://www.omboende.se/sv/Bygga1/Bygga-nytt-/Entreprenadform/Utforandeentreprenader/ 19 entreprenörvänlig upphandlingsform. Vare sig generalentreprenören eller de blivande underentreprenörerna får välja sina avtalsparter, vilket kan leda till nackdelar för beställaren.16 5.1.4 Delad entreprenad En annan form av utförandeentreprenad är delad entreprenad. Här skrivs avtal med två eller flera företag som har olika ansvarsområden i bygget. Man kan utse en av entreprenörerna till huvudentreprenör som får till uppgift att samordna de övriga entreprenörerna inom projektet. Ansvar för samordning och kontroll på byggplatsen ligger annars på beställaren. Det är vanligt att man köper projektering och byggmaterial av ett företag men anlitar ett annat för att själva byggarbetet. Här kan man även få anlita fler hantverkare som behövs för övriga arbeten som t.ex. el och markarbeten mm. Man har inte hela kontrollen över bygget, men hela ansvaret för hur bygget planeras, samordnas och utförs. Om slutresultatet inte blir bra är detta en besvärlig form då de inblandade parterna kan skylla på varandra eller på dig som samordnare.17 Underentreprenader kan vara i form av utförandeentreprenad eller i form av totalunderentreprenad. Standardavtalet för underentreprenader är AB-U (Allmänna Bestämmelser för underentreprenader i utförandeentreprenader) resp. ABT-U (Allmänna Bestämmelser för underentreprenader på totalentreprenad) 5.1.5 Totalentreprenad (funktionsentreprenad) I en totalentreprenad skriver man kontrakt med ett enda företag, som svarar för förslag, projektering, bygglov, materialinköp, eget arbete och arbeten som utförs av underentreprenörer, samt för all samordning och kontroll på byggplatsen. Totalentreprenad kan också kallas funktionsentreprenad, då man som kund endast anger vilka funktioner och önskemål man har. När entreprenadavtalet är skrivet är det viktigt att hålla reda på vad som ingår i kontraktet och inte, då det blir kostnadstillägg eller avdrag för ändringar som tillkommer eller avgår. Dokumentation bör föras på vilka ändringar som sker och varför de sker. Standardavtalet som gäller här är ABT 06 (Allmänna bestämmelser för totalentreprenader, som avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten).18 Skillnaden mellan utförandeentreprenad och totalentreprenad är vem som förväntas projektera kontraktsarbetena och ev. ÄTA-arbeten. Vid totalentreprenad förväntas entreprenören göra detta. 5.1.6 Partnering Partnering är en samarbetsform där byggherren, konsulterna, entreprenörerna och andra aktörer löser en bygguppgift gemensamt. Det baseras på ett förtroendefullt samarbete där allas yrkeskunskaper kompletterar varandra genom hela byggprocessen. Byggherren samlar i ett tidigt skede all kompetens som behövs för att kunna genomföra projektet. Partnering bygger på att allas kompetens tas tillvara, alla arbetar tillsammans från början till slut. 16 http://www.byggledarna.se/entreprenadform.htm#samordnadgenentr http://www.omboende.se/sv/Bygga1/Bygga-nytt-/Entreprenadform/Utforandeentreprenader/ 18 http://www.omboende.se/sv/Bygga1/Bygga-nytt-/Entreprenadform/Totalentreprenad/ 17 20 Tre viktiga faktorer för partnering: Gemensamma mål Gemensamma aktiviteter Gemensam ekonomi En fördel med partnering är att projektet står i centrum och genom att all samlag kompetens utnyttjar projektets resurser optimalt, minimerar man projekttiden, sänker kostnaden och höjer kvaliteten. Genom att alla deltagare är med från början och tillsammans formar målsättningen tillgodoses både beställarens och brukarens behov. 19 6 OFFENTLIG UPPHANDLING Med offentlig upphandling menas en upphandlande myndighet som vidtar åtgärder för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader. Upphandlingsreglerna är till för att upphandlande myndigheter på bästa sätt ska använda de offentliga medel som bekostar offentliga upphandlingar, genom att se till konkurrensen inom det aktuella området. Leverantörerna ges även möjlighet att tävla på lika villkor i varje upphandling. Offentlig upphandling omfattas av speciella regler och lagar för att vara säker på att myndigheter behandlar alla som vill få affärskontrakt med offentlig sektor lika, det bygger på EG-direktiv och är likadant i hela EU/EES. Enligt EU-reglerna ska myndigheterna vara sakliga och välja leverantör med hänsyn till det som köps. Valet av leverantör ska ske på affärsmässig grund och göras hos den leverantör som erbjuder den bästa varan/tjänsten/entreprenaden för det bästa priset. I Sverige regleras myndigheternas upphandling av LOU- lagen om offentlig upphandling LUF- lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster GPA- Government Procurement Agreement är ett avtal avseende offentlig upphandling, och ligger inom ramen för samarbetet i WTO- världshandelsorganisationen. Sverige är anslutet till detta avtal och genom att följa de svenska upphandlingsbestämmelserna följer upphandlande myndigheter de skyldigheter som följer av både EU-direktiv och GPA. 6.1 Grundprinciper Det finns fem grundläggande principer som måste beaktas vid offentlig upphandling. Som inköpare gör man genom detta en mer affärsmässig upphandling och minskar också risken för överprövning i domstol. 19 http://www.ncc.se/sv/Projekt-och-koncept/NCC-Partnering/Vad-ar-partnering/ 21 Principen om likabehandling innebär att alla leverantörer ska ges så lika förutsättningar som möjligt, t.ex. måste alla få den information som är relevant för upphandlingen. Principen om icke-diskriminering innebär att upphandlande myndighet inte får införa krav vid utformande av förfrågningsunderlag som enbart svenska företag känner till. Principen om transparens innebär att upphandlingsprocessen ska kännetecknas av öppenhet och förutsebarhet. Förfrågningsunderlaget måste vara klart och tydligt och innehålla samtliga krav på det som ska upphandlas, för att anbudsgivarna ska ges samma förutsättningar för anbudsgivning. Proportionalitetsprincipen innebär att upphandlande myndighet inte får ställa större krav på leverantören eller leveransen än vad som behövs och vad som får anses vara ändamålsenligt för den aktuella upphandlingen. Kraven måste ha ett naturligt samband med och stå i proportion till det behov som ska täckas. Principen om ömsesidigt erkännande innebär bl.a. att intyg, betyg och certifikat som utfärdats av behöriga myndigheter i något annat EU-medlemsland även måste godtas i Sverige. En upphandlande myndighet ska enligt denna princip godta varor och tjänster från ekonomiska aktörer under förutsättning att dessa godtas och säljs i annat EU-land. 6.2 Upphandlande myndigheter Upphandlande myndigheter omfattas av statliga och kommunala myndigheter som beslutande församlingar i kommuner och landsting, vissa offentligt styrda organ, sammanslutningar av en eller flera upphandlande myndigheter eller ett eller flera offentligt styrda organ. Statliga och kommunala aktiebolag omfattas också av begreppet upphandlande myndighet. Offentligt styrda organ innefattar bolag/föreningar och stiftelser som tillgodoser behov i de allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär och där staten, en kommun, ett landsting eller annan upphandlande myndighet till största delen finansierar eller kontrollerar verksamheten.20 6.3 Tröskelvärden Tröskelvärden är regler som är gemensamma för hela EU:s inre marknad och som gäller för upphandlingar över vissa värden. Företag inom andra medlemsstater väntas vid värdemässigt större upphandlingar, vara intresserade av att bevaka affärsmöjligheter och anbudsmarknader i andra länder än hemlandet för att kanske lämna in ett anbud. För att fastställa tröskelvärdet ska en upphandlande myndighet beräkna värdet av en upphandling. Beräkningen av tröskelvärdet är utan mervärdesskatt och beräknas för avtalets hela löptid. Eventuella optioner och förlängningsklausuler räknas in som om de kommer att utnyttjas. Man får inte använda olika beräkningsmetoder för att komma under tröskelvärdena och heller inte dela upp upphandlingen. Upprepade upphandlingar av samma kategori varor och tjänster under ett budgetår ska räknas ihop vid tröskelvärdesberäkningen. 20 http://www.kkv.se/t/Process____3302.aspx 22 Anbudsgivare och anbudssökande kan komma att erbjudas premier eller ersättningar som också ska räknas in. Upphandlingen får inte delas upp och beräkningsmetod får inte väljas i syfte att komma under tröskelvärdet. Alla köp av varor och tjänster som en upphandlande myndighet behöver ska upphandlas. Den upphandlande myndigheten får inte göra en direktupphandling, dvs. vända sig till en leverantör, om det inte finns synnerliga skäl eller om upphandlingens värde är lågt. 6.4 A- och B-tjänster Tjänster delas in i A- eller B-tjänster beroende på vilket tröskelvärde upphandlingen har. A-tjänster som understiger tröskelvärdet räknas som upphandling av A-tjänst och ska upphandlas enligt 15 kap. LOU eller enligt övriga bestämmelser och B-tjänster upphandlas enligt 15 kap. LOU oavsett värde. Att det finns en uppdelning av tjänsterna beror på att A-tjänsterna anses vara mer lämpade för internationell konkurrens medan B-tjänster med hänsyn till nationella regler anses ha svårare att dra nytta av konkurrens från utländska leverantörer. A-TJÄNSTER Till kategorin A-tjänster hör t.ex. reklamtjänster, tjänster avseende fastighetsförvaltning, organisationskonsulttjänster och transporter av olika slag som t.ex. flygtransporter. B-TJÄNSTER Till kategorin B-tjänster hör t.ex. juridiska tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster.21 Vid upphandling av B-tjänster ska den upphandlande myndigheten göra en beräkning av kontraktets värde. B-tjänster över tröskelvärdena kräver ytterligare regler, t.ex. ska hänvisning ske till europeiska specifikationer och standarder i de fall förfrågningsunderlaget innehåller en teknisk beskrivning. Då upphandlingen är avslutad ska resultatet av upphandlingen annonseras inom 48 dagar i Europeiska unionens officiella tidning. 6.5 Upphandlingsformer Det finns sex olika upphandlingsformer. 21 Öppet förfarande Selektivt förfarande Förhandlat förfarande Över tröskelvärdena Förenklat förfarande Urvalsförfarande Direktupphandling Under tröskelvärdena Konkurrenspräglad dialog Över och under tröskelvärdena http://www.kkv.se/t/Process____2148.aspx 23 Öppet förfarande Upphandlingen måste annonseras i EUT/TED22. Alla leverantörer får lämna anbud och anbudstiden är minst 52 dagar. Selektivt förfarande Endast vissa leverantörer bjuds in. Kraven preciseras i annonseringen och intresserade leverantörer begär att få lämna in anbud och styrker sin förmåga genom intyg. Den upphandlande enheten väljer ut minst fem av dem och skickar ut förfrågningsunderlag samtidigt till samtliga. Enbart anbud från inbjudna leverantörer prövas och ingen förhandling får förekomma. Tidsfristen för att ansöka om att få vara med är 37 dagar, och därefter 40 dagar för att lämna anbud. Förhandlat förfarande Ett urval av leverantörer sker och minst tre bjuds in att lämna anbud. Förhandling med en eller flera av leverantörerna är tillåten av den upphandlande myndigheten. Tidsfristen är samma som vid selektivt förfarande. Har den upphandlande myndigheten förhandsannonserat får tidsfristen för anbudsgivning förkortas. Förenklat förfarande Den vanligaste upphandlingsformen. Annonsering av upphandling ska ske ut i allmänt tillgänglig elektronisk databas eller på annat sätt som leder till effektiv konkurrens t.ex. dagstidning. Alla leverantörer får lämna anbud, ingen får avvisas. Förhandling med anbudsgivaren är tillåten i samband med anbudsutvärderingen, dock inom rimliga gränser, förhandlingen ska röra områden som av skilda skäl behöver preciseras i samband med upphandlingen och avtalstecknandet. Tidsfristen för anbudsansökningar ska vara skälig säger lagen, då det inte finns någon egentlig tidsfrist. Dock föreligger en risk att konkurrensen inte kan utnyttjas fullt ut om tiden är för kort. Urvalsförfarande Alla leverantörer har rätt att ansöka om att få lämna anbud, och den upphandlande myndigheten bjuder sen in vissa leverantörer att lämna anbud. Annonsering ska ske i en elektronisk databas som är allmänt tillgänglig, och ansökningstiden är minst 10 dagar med början från den dagen då inbjudan publiceras. Därefter gör den upphandlande myndigheten ett urval genom kvalificering av anbudssökarna innan de bjuds in till anbudsgivning. Direktupphandling Inget skriftligt anbud behöver lämnas, dock får direktupphandling endast användas i undantagsfall t.ex. när värdet på det som ska köpas är lågt eller om speciella omständigheter råder t.ex. om det brådskar pga. orsaker man inte kunnat förutse. En prisjämförelse ska ske även här. Konkurrenspräglad dialog Kan användas då den upphandlande myndigheten inte kan specificera sitt behov i ett förfrågningsunderlag pga. komplicerade tekniska, finansiella eller rättsliga omständigheter, eller att det inte går att bedöma utbudet på marknaden och det är ett förfarande som varje leverantör kan begära att delta i. För att identifiera och definiera hur myndighetens behov bäst ska kunna 22 EUT –EU:s officiella tidning, TED- Europeisk databas 24 tillgodoses genomförs individuell dialog mellan den upphandlande myndigheten och leverantören innan anbuden lämnas och utvärderas. Elektronisk auktion Elektronisk auktion är en upprepad process som med hjälp av elektroniska medel presenterar nya lägre priser eller nya värden för vissa delar av anbuden och pga. automatiska utvärderingsmetoder möjliggörs en rangordning. Elektronisk auktion kan ingå som en avslutande del i ett annat upphandlingsförfarande då det inte är ett fullständigt upphandlingsförfarande. Den får genomföras efter en anbudsutvärdering, men det krävs att kontrakt kan tilldelas direkt med ledning av resultatet av auktionen. Därför behöver förfrågningsunderlaget och tilldelningskriterierna fastställas med stor noggrannhet. Frivillig förhandsinsyn Om en upphandlande myndighet har för avsikt att direktupphandla eller upphandla genom förhandlat förfarande, kan dem annonsera detta genom ett meddelande om frivillig förhandsinsyn, utan föregående annonsering. Meddelandet ska publiceras på samma sätt som vanliga upphandlingsannonser. Ansöker ingen leverantör om överprövning i förvaltningsrätten innan avtalsspärren löpt ut, kan det direktupphandlade avtalet inte bli föremål för överprövning. 25 6.6 Upphandlingsprocessen 6.6.1 Val av upphandlingsförfarande och entreprenadform När en upphandling ska göras måste man först utgå från vilken vara eller tjänst som ska upphandlas och till vilket värde. Nedan visas ett exempel på hur man kan gå tillväga med sitt val. Bildkälla: http://intra.kth.se/administration/upphandling/upphandla/2.10524/val-av-upphandlingsforfarande-1.30145 26 6.6.2 AMA-system Allmän material- och arbetsbeskrivning – AMA, är en serie av referensböcker som ges ut av AB Svensk Byggtjänst. Detta referensmaterial innehåller b.la. färdiga mallar för olika typer av beskrivningar med krav på material, utförande och färdigt resultat för vanliga arbeten i byggproduktionen, vilka branschen ser som god praxis, allmänt accepterad kvalitet, beprövad teknik och fackmässigt utförande. Texterna i AMA kan användas i tekniska beskrivningar vilket b.la. omfattas i förfrågningsunderlaget för en utförandeentreprenad. Med det menas att man refererar text till AMA som kommer att gälla som föreskrifter för gällande projekt.23 6.6.3 Förfrågningsunderlag Ett förfrågningsunderlag är ett underlag för anbud som en upphandlande myndighet inför en upphandling tillhandahåller en leverantör. Till förfrågningsunderlaget hör också de handlingar som kompletterar det. Den upphandlande myndigheten ska i ett förfrågningsunderlag beskriva vad som ska upphandlas och kraven som ställs på leverantören. Det ska även innehålla en beskrivning av hur utvärderingen av anbuden ska gå till och vilka andra villkor som kommer gälla. Alla krav och villkor måste vara förenliga med de fem grundläggande EU-rättsliga principerna, vilket b.la. innebär att kraven måste vara rimliga och ha ett samband med det som ska upphandlas, att alla leverantörer ska ges lika förutsättningar och att den upphandlande myndigheten öppet publicerar upphandlingen och lämnar insyn. Ett förfrågningsunderlag ska bestå av: 23 Krav på leverantören En bedömning görs av vilka leverantörer som har tillräcklig förmåga att leverera de varor eller utföra de tjänster eller byggentreprenader som upphandlingen gäller. Tekniska specifikationer Föremålet för upphandlingen beskrivs i en teknisk specifikation/uppdragsbeskrivning för att leverantören ska förstå vad myndigheten efterfrågar. Administrativa bestämmelser Alla formella krav för upphandlingen ska anges och enligt lag ska anges o Vilket upphandlingsförfarande som används o På vilket sätt leverantören kan lämna upplysningar som myndigheten begär o Tillåtna sätt att lämna anbud eller anbudsansökningar o Anbudstid o Anbudens giltighetstid Kriterier för bedömning av anbud Vilken utvärderingsgrund som myndigheten kommer att använda vid anbudsutvärderingen http://ama.byggtjanst.se/ 27 Kommersiella villkor Vilka avtalsvillkor som ska gälla under avtalstiden, t.ex. betalnings.- och leveransvillkor Särskilda villkor för fullgörande av kontrakt Här anges särskilda sociala, miljömässiga eller andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras, t.ex. att en transporttjänst ska genomföras med fordon med viss miljöprestanda. 6.6.4 Prissättning Fast pris Vid upphandlingen har fastställts till vilket pris arbetena ska utföras. Fördelen med detta är att byggherren från början vet vad bygget kommer att kosta, men entreprenören tar en risk och har ansvaret för att entreprenadsumman hålls inom ramen för avtalet. Fast pris finns i två former: Fast pris utan indexreglering Entreprenören har inte rätt att ändra priset med hänsyn till penningvärdets förändringar, om inget särskilt har avtalats. Branschens allmänna bestämmelser ger entreprenören rätt till ersättning för ändringar och tilläggsarbeten och i vissa fall vid tidsförlängning, detta kallas ÄTA och gör att det ändå inte är ett egentligt fast pris. Fast pris med indexreglering De inblandade parterna kan komma överens om att kontraktssumman ska indexregleras, vilket sker genom ett indexsystem. Vid långa åtaganden och i tider vid snabb förändring av penningvärdet kan indexreglering vara en fördel, beroende på att det är olämpligt att söka förmå anbudsgivare att ”konkurrera i framtidsoptimism”. Konkurrensen skulle bli osund b.la. för att entreprenörerna inte kan påverka prisutvecklingen. En förutsättning för fast pris är att kontraktssumman delas upp på olika huvudgrupper. Löpande räkning Entreprenören får betalt för sina kostnader genom att visa sina självkostnader. Det kan förekomma ett procentuellt påslag på självkostnaderna för vissa gemensamma kostnader, ett entreprenörarvode. Det är vanligt att entreprenörens kostnader beräknas som procentpåslag på andra kostnader eller som à-priser vid kollektivanställdas arbetstimmar. Kostnaden för arbetsledning kan även inkluderas i à-priser för kollektivanställda.24 24 http://bkk2.webdoc.nu/files/ersattningsformer/Ersattningsformer%20entreprenader.pdf 28 6.6.5 Annonsering All upphandling, utom direktupphandling, ska annonseras, vilket innebär att en annons ska publiceras i en elektronisk databas som är tillgänglig för allmänheten. Det sker på olika sätt beroende på vilket upphandlingsförfarande som tillämpas, vilket i sin tur avgörs av upphandlingens beräknade värde, typ av upphandlande myndighet och kategori av tjänst. Direktupphandling behöver inte annonseras, och inte heller i vissa särskilt i lagen angivna situationer vid förenklat och förhandlat förfarande. Vid förenklat förfarande är en annons i annan form ett annat alternativ förutom elektronisk databas, som möjliggör effektiv konkurrens, t.ex. i rikstäckande dags- och branschtidningar. Någon tidsfrist finns inte här, utan det anges att leverantörerna ska ges skälig tid för att komma in med anbudsansökningar. Vid urvalsförfarande ska annons publiceras i en allmänt tillgänglig databas. Av anbudsinbjudan ska framgå hur ansökan får lämnas, vilken dag ansökan senast ska ha inkommit och hur många leverantörer som myndigheten avser bjuda in. Tiden att komma in med anbudsansökningar får inte vara kortare än tio dagar, då det finns risk för att konkurrensen inte kan utnyttjas fullt ut. Skulle så vara fallet och en leverantör klagar vid domstol kan domstolen besluta att upphandlingen får göras om. CPV- Common Procurement Vocabulary, är en nomenklatur för varor, tjänster och byggentreprenader, som framtagits av Europeiska kommissionen. Den ska användas vid annonsering över tröskelvärdena. Man kan i en särskild konverteringstabell utläsa om en tjänst är A- eller Btjänst.25 6.6.6 Anbudsgivning Det finns olika kommunikationssätt för den upphandlande myndigheten att välja på, men kommunikation och informationsutbyte om att få lämna anbud ska ske per post, fax, telefon eller med elektroniska hjälpmedel som t.ex. e-post. I det sistnämnda ska dessa vara icke-diskriminerande, allmänt tillgängliga och helst användas med maskin- och programvara som i allmänhet används. Ovanstående kommunikationssätt kan kombineras. Huvudregeln är att anbudssökningar och anbud ska lämnas in skriftligt men en upphandlande myndighet får bestämma att dessa får lämnas in med något elektroniskt medel. Det ska framgå i annons/förfrågningsunderlag hur ansökningar och anbud ska lämnas. När det gäller elektroniska anbud måste myndigheten ha ett system som säkerställer att anbudssekretessen bevaras. Det finns föreskrifter26 om sådana säkerhetsanordningar. Leverantören kan få kompletterande information om denne har frågor eller ber om förtydliganden eller kompletteringar av förfrågningsunderlaget. Svaren eller kompletteringarna ska då sändas samtidigt till alla som begärt förfrågningsunderlaget och är intresserade av att få kompletterande information. 25 http://www.konkurrensverket.se/t/Process____2122.aspx förordning (2007:1099) om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster 26 29 6.6.7 Kvalificering och anbudsprövning Om en ansökan kommer in för sent får den inte prövas, oavsett om förseningen inte beror på avsändaren. I prövningsfasen ingår: Kontroll av ev grund för uteslutning av leverantör Det finns omständigheter som ska leda till uteslutning t.ex. om leverantören enligt lagvunnen dom gjort sig skyldig till viss ekonomisk brottslighet. Andra omständigheter får leda till en uteslutning, t.ex. om leverantören är dömd för brott avseende yrkesutövningen (brott som inte medför uteslutning)enligt lagvunnen dom, är satt i konkurs eller likvidation. Vill upphandlande myndighet ha möjlighet att tillämpa de ickeobligatoriska uteslutningsgrunderna måste det stå i förfrågningsunderlaget. Kvalificering Utifrån de krav som ställts i förfrågningsunderlaget eller annonsen, granskas leverantörens lämplighet avseende dess ekonomiska ställning, tekniska och yrkesmässiga förmåga. Genom kvalificeringen prövar myndigheten vilka anbudsgivare som uppfyller kvalifikationskraven som ställts i upphandlingen. Kraven som ställs på leverantören måste ha ett naturligt samband med det som upphandlas för att vara förenligt med proportionalitetsprincipen och också stå i rimligt pris med det som upphandlas. Anbudsutvärdering Se nedan. 6.6.8 Anbudsutvärdering Enligt den i förfrågningsunderlaget/annonsen angivna utvärderingsgrund, tilldelar den upphandlande myndigheten kontraktet. Antingen antas det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet utifrån de angivna utvärderingskriterierna, eller det anbud som har lägst pris. Ett bud som inte uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget får inte heller antas och prövning mot kriterier som inte angetts otillåtet. Ett erbjudande som inte efterfrågats i förfrågningsunderlaget får inte vägas in vid valet av leverantör. Viktning av utvärderingskriterier Utvärderingskriterierna ska som regel viktas inbördes och får anges som ett intervall med en lämplig största tillåtna spridning. Om kriterierna är t.ex. kvalitet och pris kan viktningen bestämmas till 70 % respektive 30 %. Anges kriterierna med intervall kan det vara en spridning mellan 60-70 % respektive 30-40 %. Anser upphandlande myndighet att det inte är möjligt att ange viktningen av kriterierna, ska de anges i fallande prioritetsordning. Brist på egen kapacitet Det finns möjlighet för en anbudssökande/anbudsgivare att visa att den disponerar över ett annat företags resurser om denne själv inte klarar de ekonomiska, tekniska och yrkesmässiga kapacitetskrav som den upphandlande myndigheten ställt som krav, så att den efterfrågade kapaciteten därigenom uppnås. 30 6.6.9 Tilldelningsbeslut Så fort ett beslut har fattats om att tilldela ett kontrakt ska en upphandlande myndighet så snart som möjligt skriftligen meddela anbudssökandena och anbudsgivarna om de beslut som fattats och om skälen för beslutet, ramavtal omfattas också av detta. Ska avtalsspärr gälla måste längden på denna anges i underrättelsen. Skriftlig underrättelse behöver inte göras vid direktupphandling. Det räcker inte att myndigheten anger i upplysningarna att den vinnande leverantörens anbud var det mest ekonomiskt fördelaktiga, utan det bör även redovisas vilka omständigheter som myndigheten tagit hänsyn till. Skulle informationen från myndigheten vara bristfällig i underrättelsen, kan detta medföra att avtalsspärren inte börjar löpa, vilket gör att myndigheten inte får avsluta en upphandling eller ingå avtal. Vid beslut att avbryta eller att göra om en upphandling, ska en skriftlig underrättelse innehållande sakliga skäl lämnas. Syftet är att leverantörer bättre ska kunna ta tillvara sin rätt att ansöka om överprövning. Informationen om tilldelningsbeslutet ska vara så utformad att det tydligt framgår vilka omständigheter som legat till grund för beslutet att anta ett visst anbud. Dokumentation Skälen för besluten och vad som i övrigt förekommit av betydelse vid upphandlingsförfarande, ska dokumenteras och bevaras av en upphandlande myndighet. Det kan vara i form av t.ex. annons, förfrågningsunderlag, anbudsansökningar, anbud, utvärderingsprotokoll och handlingar som anger motiven för val av anbudsgivare och leverantör respektive skälen för att inte anta anbudsansökningar eller anbud. Vid avslutad upphandling ska den upphandlande myndigheten iaktta kraven i arkivlagen, och övriga myndigheter ska på ett betryggande sätt förvara sina anbudsansökningar och anbud med tillhörande handlingar i minst fyra år från den dagen kontraktet tilldelades. 6.7 Offentlighet och sekretess 6.7.1 Offentlighetsprincipen Offentlighetsprincipen innebär att myndigheters verksamhet ska ske på ett öppet sätt. Grunden utgörs av handlingsoffentligheten, som innebär att alla svenska medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar. Tryckfrihetsförordningen styr vad som är en allmän handling, och för att handlingen ska vara allmän krävs att den förvaras hos myndigheten och är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Upphandlande myndigheter som är statliga företag omfattas normalt inte av offentlighetsprincipen, utan endast av skyldigheten att lämna information om tilldelningsbeslutet som regleras enligt LOU. De har ingen skyldighet att lämna ut handlingar eller upplysningar om en avslutad upphandling. 31 6.7.2 Sekretess Det finns begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar enligt offentlighets- och sekretesslagen, OSL. En handling är antingen helt eller delvis offentlig eller sekretessbelagd. För att vara sekretessbelagd måste stöd finnas i någon bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen eller i någon annan lag dit OSL hänvisar, annars är handlingen offentlig och ska på begäran lämnas ut.27 Ett förfrågningsunderlag blir offentligt först när upphandlingen har annonserats, innan det betraktas förfrågningsunderlaget som internt arbetsmaterial. Vid selektiv- förhandlad- och urvalsupphandling är förfrågningsunderlaget offentligt först då det expedieras och skickas ut till den eller de kvalificerade anbudssökandena. Absolut sekretess Det råder som huvudregel absolut sekretess till dess att den upphandlande myndigheten beslutat tilldela kontraktet till en viss leverantör eller anbuden dessförinnan offentliggjorts, vilket innebär att inga uppgifter som rör anbud och anbudsansökningar får lämnas till någon annan än den som lämnat ansökningen eller anbudet innan alla anbud offentliggjorts eller tilldelningsbeslut fattats eller om myndigheten avslutar upphandlingen på annat sätt. Vid absolut sekretess spelar det ingen roll om utlämnande av uppgift bedöms harmlöst, utan det är alltid förbjudet att avslöja uppgifter som omfattas av absolut sekretess. Ett anbud som inte inkommit före den tidpunkt som bestämts för öppnandet, anses inte som en allmän handling. Syftet med absolut sekretess är att undvika anbudskarteller. 6.8 Överprövning Överprövning kan enligt LOU begäras vid förvaltningsrätt av pågående handling av en leverantör, om denne anser att en upphandlande myndighet har brutit mot lagen och har medfört eller kan komma att medföra att leverantören lider skada. Anser förvaltningsrätten att överträdelse av LOU har skett och har medfört eller kan medföra skada för leverantören, kan besluta tas att upphandlingen ska rättas till eller göras om. Denna process är normalt skriftlig och parterna betalar för sina egna eventuella kostnader t.ex. ombudsarvoden. Domstolen är avgiftsfri. 6.8.1 Avtalsspärr En avtalsspärr är ett förbud att ingå avtal under en viss tid och en bortre tidsgräns för när en leverantör senast kan ansöka om överprövning, vilket inträder när en upphandlande myndighet har meddelat tilldelningsbeslut. Avtalsspärren gäller i minst tio dagar om leverantören meddelats elektroniskt annars gäller den i minst femton dagar, från och med dagen då meddelandet om tilldelningsbeslutet har skickats. Skulle en leverantör begära överprövning av en upphandling innan avtalsspärren löpt ut, börjar automatiskt en förlängd avtalsspärr gälla. Den gäller under handläggning av målet i förvaltningsrätten. Den upphandlande myndigheten får efter domstolens avgörande teckna avtal efter en tidsfrist på tio dagar. Vid direktupphandling och vid avrop från ramavtal gäller ingen avtalsspärr, men den upphandlande myndigheten kan iaktta en frivillig avtalsspärr och informera leverantörer om det genom frivillig förhandinsyn eller i tilldelningsbeslut. Leverantörerna ges därmed möjlighet att begära överprövning 27 http://www.konkurrensverket.se/t/Process____3887.aspx 32 även här. Iakttas ingen frivillig avtalsspärr kan leverantörer inte begära överprövning av upphandlingen utan måste begära ogiltigförklaring av det ingångna avtalet. 6.8.2 Överprövning av ett avtals giltighet Ett avtal mellan en leverantör och en upphandlande myndighet kan ogiltigförklaras av domstol efter leverantörens ansökan. Talan om ogiltighet förs i allmän förvaltningsdomstol och ett avtal som föregåtts av en otillåten direktupphandling kan ogiltigförklaras t.ex. avtal har ingåtts med leverantör utan annonsering eller att avtal har tecknats i strid med en avtalsspärr. Ett kontrakt inom ramavtal som tillkommit efter förnyad konkurrenssättning som genomförts på felaktigt sätt kan ogiltigförklaras, om överprövning begärs av leverantör som tagit eller kan komma att ta skada av det hela. Genom att i förväg öppet tillkänna ge frivillig förhandsinsyn kan upphandlande myndigheter undvika att riskera ogiltigförklaring av direktupphandlat kontrakt. 33 7 BYGGHANDLINGAR Den tillståndsgivande instansen, oftast kommunens byggnadsnämnd, har speciella krav på att få in bygghandlingar när en byggherre ansöker om byggnadslov för ett projekt. Vad byggnadsnämnden kräver och önskar kan skilja något mellan olika kommuner. Man vill ha tre sorters ritningar: Planritning: visar byggnaden uppifrån i genomskärning. I den kan man se våningsplanets olika delar och funktioner, placering av fast inredning, ytor mätta i kvadratmeter samt fönster och dörrar.28 Exempel på planritning. Bildkälla: http://www.ihus.nu/data/CFil/433BSVMQ/60KTA5AS_q70_mFile_cmNone.pdf 28 Wikipedia 34 Fasadritning: visar byggnaden rakt framifrån från så många håll som är relevant Sektionsritning: visar ett vertikalt snitt från en sida av byggnaden Exempel på sektionsritning Bildkälla: http://www.colloco.se/pdf/Biovac_reningsverk.pdf Det kan också finnas anledning att bifoga detaljritningar. En vanlig skala i de här ritningstyperna är 1:100 och en lämplig pappersstorlek är A4 eller A3.29 En bygglovsansökan ska också innehålla 29 Nybyggnadskarta: om byggnadsnämnden bedömer att byggprojektet kräver en nybyggnadskarta, så är nämnden också skyldig att tillhandahålla en sådan. Byggnadsnämnden kan ta ut en avgift för tjänsten. Nybyggnadskartan ska användas som grund när byggherren gör sin Situationsplan: här ska byggherrens planer framgå. Man ska kunna se både nuvarande placering och hur det är tänkt att bli efter att projektet är färdigt. Tomtbegränsningar och marknivå framgår också på situationsplanen.30 http://www.stockholm.se/ByggBo/bygglov/a-o-lanksidor/Sektionsritning/ 35 8 BYGGPERIODEN Beställaren är inte färdig med projektet i och med att det är igång. Det gäller då att hålla kontroll på att tidsplaner följs och att kvalité upprätthålls. Även arbetsmiljö är en aspekt som den ytterst ansvarige måste iaktta. I Allmänna Bestämmelser fastslås ansvarsfördelningen i ett byggprojekt. Dessa utges av Byggandets kontraktskommité, BKK, som är en sammanslutning av ett flertal organisationer (t ex Vägverket, HSB och Banverket). Till Allmänna bestämmelser hör: 1. AB04 för byggnads- anläggnings- och installationsentreprenader 2. ABK09 för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet 3. ABT06 för totalentreprenader inom byggnads- anläggnings- och installationsentreprenader I ett byggkontrakt kan man hänvisa till de här publikationerna. För att undvika komplicerade rättsliga efterspel är det önskvärt att man inte avviker från de befintliga skrivningarna.31 I ett byggprojekt behöver man en tidsplan. Utföraren, alltså entreprenören eller konsulten, skall hålla den ingångna tidsplanen. Misslyckas denne med det kan det bli frågan om vite (böter). Tidsplanen är dock inte något statiskt dokument, utan det är mer regel än undantag att den justeras under projektets gång. Förseningar kan uppstå som entreprenören inte hade kunnat förutse. Utföraren är dock skyldig att hålla beställaren informerad om hur arbetet fortskrider i förhållande till tidsplanen. Något som kan innebära avsteg från tidsplanen är så kallade ÄTA-arbeten. ÄTA står för ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten. Här ingår sådant som inte ingick i den ursprungliga överenskommelsen, men som man under arbetets gång kommit fram till ska göras. För samordning av olika entreprenörers sysslor i ett byggprojekt, och även för det kontinuerliga arbetet med tidsplanen, är det viktigt med byggmöten. På ett byggmöte kollar man av hur arbetet fortskrider i förhållande till tidsplanen. Man diskuterar också tilläggsarbeten och beställda ändringar och de problem och störningar som kan ha uppkommit i arbetet.32 8.1 Besiktning När ett byggprojekt har rotts i hamn ska det besiktigas. Besiktningsmannen skall utses av beställaren. Vid besiktningen utgår man från parternas avtal, och det finns inget utrymme för subjektivt tyckande. Om besiktningar står att läsa i AB92. Det finns olika typer av besiktning: 1. Förbesiktning, görs innan projektet är klart. Det kan påkallas om arbetet inte kommer att kunna besiktigas utan avsevärda svårigheter eller ingrepp när det väl är färdigt. 30 http://www.boverket.se/Vagledningar/PBL-kunskapsbanken/Allmant-omPBL/Byggnadsnamnden/Byggnadsnamndens-uppgifter/ 31 32 AB04, ABK09 och ABT06; Entreprenadrätt och -praktik (Sture Johansson) AB04, ABK09 och ABT06; Entreprenadrätt och -praktik (Sture Johansson); Byggledarnas hemsida 36 2. Entreprenadbesiktning (slutbesiktning), avslutas med ett slutsammanträde, där besiktningsmannen berättar om han godkänner bygget. Om han gör det, så är entreprenadtiden över, och det är därefter beställaren som bestämmer över området. Garantiperioden börjar också, och entreprenören har rätt att fakturera slutlikvid. 3. Produktionsanpassad besiktning (PAB), görs kontinuerligt under byggarbetet, även på delar som byggs in i anläggningen och därmed är svåra att utvärdera vid en slutbesiktning. Detta är en ekonomiskt fördelaktig besiktningstyp, och om man dessutom tilldelar både kontrollansvariguppdraget och besiktningsmannaskapet till en och samma person kan man spara ännu större summor. 4. Samordnad provning, när man har flera funktioner som hänger ihop och inte kan testas var för sig. Det kan vara t ex flera funktioner som ska följa på varandra när brandlarmet går.33 9 GARANTIER OCH GARANTITIDER Garantitiden på ett byggprojekt är två år. Den startar när arbetet har slutbesiktigats och godkänts. Under garantitiden är det entreprenören som måste bevisa att han inte är skyldig till ett fel som påtalas av beställaren, för att han ska slippa åtgärda det. Efter att garantitiden är över är det beställaren som har bevisbördan. Efter tio år har preskriptionstiden passerat. Sedan går det inte längre att hålla entreprenören ansvarig för några fel. Det krävs i så fall att det går att påvisa att felet beror på vårdslöshet från utförarens sida. Mot slutet av garantitiden kan endera parten kalla till garantibesiktning. Vid en sådan ska det utrönas om några brister uppstått eller visat sig under garantitiden. Det är den part som tar initiativet till besiktningen som får betala besiktningsmannen, men oavsett vem det är bör både beställare och entreprenör närvara vid den.34 33 34 http://www.byggledarna.se/besiktning.htm ; Entreprenadrätt och praktik (S. Johansson)] http://www.byggledarna.se/besiktning.htm#garbes 37 10 BIOGAB: S FÖDELSE BIOGAB Biogas i Dalarna Bakgrund BioGab:s (Biogas AB) anläggning 38 Vi är 3st före detta studenter vid Blue Peak AB i Hallsberg. Vi har utbildat oss till biogastekniker 400 poäng för ca tre år sedan. Det är en utbildning på två år och ger oss studenter en gedigen kunskap både inom själva tekniken och framställning av biogas men även inom lagar, regler och den administrativa biten. Idén till detta projekt kläcktes vid en gemensam resa genom Dalarna närmare bestämt Borlänge. Vi behövde tanka bilen. Denna bil som vi hade till vårt förfogande var en biogasdriven Volkswagen Passat. Det var ingen lätt uppgift. För i Dalarna vid denna tidpunkt så fanns det ingen offentlig biogasmack. Det var då den briljanta idén dök upp i de tre driftiga, naiva och glada studenternas huvuden. Vi såg en möjlighet, att både kunna göra något kreativt med vår nyinförskaffade kunskap om biogas men också en stor miljöinvestering för Borlänge, Dalarna och Sverige. Vi ansåg att Borlänge var den perfekta staden i Dalarna av flera synpunkter. Borlänge är den mest tätbefolkade staden i Dalarna samtidigt som vi kunde ta hjälp av hela landskapets miljöprofil. Det finns också en annan aspekt också. I Borlänge finns det redan biogastillverkning (dock inte för uppgradering till fordonsgas). Ab Borlänge Energi har biogasanläggningar på Avloppsreningsverket men också Fågelmyra Deponi. Här finns det möjligheter till många olika samarbeten när det gäller biogastillverkning och distribution. ”Vi bygger en biogasanläggning här och nu…..” ”Det kan väl inte vara så svårt….vi har ju läst ALLT…..vi kan ju ALLT…”. Sagt och gjort så började detta projekt att ta form under examensarbetet för oss tre studenter. Det absolut första vi tog tag i var en liten marknadsundersökning. Var detta hållbart ekonomiskt. Kommer det att finnas ett tillräckligt kundunderlag för den uppgraderade biogasen, fordonsgas. Vi måste ha några stora återkommande kunder för att detta projekt ska bära sig ekonomiskt så fort som möjligt. De viktigaste punkterna att får reda på var: Var privatbilismen villig att gå över till biogas? Var företagarna beredda att satsa på en nu miljövänligare fordonsflotta (Taxi, Budfirmor, servicefirmor, de lokala företagen osv…)? Var kommunen villiga att gå över till biogas för kollektivtrafiken? Är Kommunen, AB Borlänge Energi beredda på ett samarbete Kan vi sälja ”rågas” till uppvärmning eller framställning av elektrisk ström och vilka investeringar skulle det behövs? Vilka marginaler har vi på uppgraderad gas kontra rågas? 39 Många frågor måste besvaras i den första undersökningen för att vi skulle kunna gå vidare. Med många positiva resultat från den första marknadsundersökningen där kundunderlaget var den viktigaste biten. Med resultatet från den första marknadsundersökningen så beslutade vi att vi skulle fortsätta projekteringen av en ny biogasanläggning med tillhörande uppgradering. Nästa viktiga punkt var finansieringen. Vi hade lyckats att identifiera kunderna och vilken produkt vi skulle satsa på. Nästa uppgift var att hitta finansiärer till detta projekt. Det är mycket pengar att investera i en ny biogasanläggning. Det fanns några förutsättningar som uppfyllas för att detta projekt skulle ros i land. Några av dessa var: Kommunen stöttade projektet fullt ut. Kunde kommunen ställa upp med mark till oss? De kanske kunde hjälpa till med projekteringen. Vi skapar ju nya arbetstillfällen inom kommunen plus en stor miljösatsning för kommunen att bygga vidare på. Kunde vi få statliga lönegarantier? Projektpengar från EU typ NER300 samt någon form av investeringsstöd från EU Investeringsstöd från Jordbruksverket (landsbygden, 30 % - 50 %) Stöttning från den privata företagssektorn. Privata finansiärer, investerare. Dotterbolag BioTank AB När den första undersökningen var klar och många av de frågor vi hade var besvarade, när det gällde en etablering av ny Biogasanläggning, så stod en eller flera frågor kvar. Hur ser distributionen ut? Hur ser lagringen ut? Hur skulle biogasen nå konsumenterna? Tankställen? Marknadsföring? Det var några nya frågor som kom upp som inte hade något med framställning av biogas att göra. Vi tog beslutet att skapa ett dotterbolag, ett dotterbolag som helt var renodlat sälj och marknadsbolag som köper den uppgraderade biogasen från företaget BioGab AB och säljer den vidare till konsument. Bolaget ska ha ansvaret över all försäljning och marknadsföring av biogas i regionen. Företaget som skapades fick då namnet BioTank AB. BioTank AB: s uppgift är att sälja biogas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt för att maximera vinsterna till ägarna. För att göra detta så kommer det att anläggas ett distributionsnät med en egen pipeline samt högtryckslager. I fas 1 så kommer det att anläggas en publik tankstation samt en lågtrycktankning för de kommunala bussarna. BioTank AB är ett helt eget bolag och därmed kommer inte bolaget att redovisas mer i denna rapport. 40 Finansiering Det blev mycket jobb att med att ordna och samordna finansieringen. Med lite hjälp och efter mycket tid vid förhandlingsbordet så ser finansieringen ut så här: EU-pengar Det blev inga NER300-pengar, för att i fas 1 av projektet bygga själva biogasanläggningen. Fas2: Innovativ teknisk lösning I fas 2 i detta projekt så ska vi bygga ett växthus som ska ta hand om den koldioxid som vi normalt sett skulle ha släppt ut i luften. Det är en helt ny metod som nu ska testas hos oss, och har en väldigt innovativ teknisk lösning som ska ta vara på koldioxiden. Detta ansågs som ett så pass intressant projekt inom EU så vi har lyckats att finansiera hela detta projekt Fas2 enbart med EU-pengar från projektet NER300. Vi lyckas att sätta Dalarna på Världskartan! Vi tog en ny inriktning och sökte pengar från EU:s landsbygdsprogram tillsammans med jordbruksverket. Vi kvalar in på 3 punkter i deras kravlista stöd för förnybar energi (investering i biogasanläggning) stöd för kompetensutveckling: Med hjälp av utbildning, men också nyanställningar så höjer vi kompetensnivån på landsbygden. företagsstöd (till enskilda företag, bland andra startstöd och investeringsstöd) Vi lyckades förhandla till oss 50 % av investeringskostnaden för att vi gör så mycket för regionen. Privata finansiärer Det finns ett stort allmänt stöd att vi ska kunna etablera oss i regionen. Vi har profilerat oss väldigt mycket med inriktning mot miljön. Det har visat sig vara ett vinnande inriktning och lyckats att få hela 20 % av investeringskostnaden från privata finansiärer. Intresseföreningar Intresseföreningarna i regionen är väldigt starka och inflytelserika. Vi har även involverat grannkommunerna och deras reningsverk med biogasanläggningar att anslutas till vår uppgraderingsanläggning. I detta upplägg så ser dessa föreningar att vi kan skapa en trygg framtid för arbetstillfällen i regionen. Vi har förhandlat oss fram till 15 % av investeringskostnaderna. Privat - Bank Vi 3 st före detta studenter som står bakom detta projekt tillsammans med en av de lokala bankerna har lyckats att hitta en finansiering av de resterande 15 % som saknas. 41 Drift När finansieringen är klar så måste man även titta på driften och dess kostnader. Vi har förhandlat oss fram till några saker som ska se till att vi klarar av dessa kostnader de första åren. Lönegarantier Under första året, uppstartsåret, har vi fått statliga lönegarantier. De betyder att vi får lönekostnaderna täckta av staten uppstartsåret. Det förenklar driftbudgeten väldigt mycket, då vi räknar med en uppstartsträcka på ca 1,5-2 år. Substratavtal Vi har slutit avtal med fler kommuner om att få motta matavfall från hushåll och restauranter. Därtill har vi avtal med flera industrier i regionen, bl a lokala bryggerier varifrån vi kommer att hämta drav, en restprodukt från öltillverkning som är ett mycket bra substrat. Avsättning av färdig produkt Med hjälp av några stora aktörer på den privata marknaden, till exempel Taxi Dalarna som tillsamman med oss kommer att satsa på biogasbilar. Även upphandlingscentralen för färdtjänst har skrivit in i det nya avtalet att alla bilar som utför samhällstjänst körning ska gå på ett alternativt miljövänligt bränsle typ biogas. E.ON Som sista utväg, ifall vi inte kan få avsättning för den färdiga produkten, så har vi tecknat ett avtal med E.ON att vi ska få leverera till dem och till de regioner som har brist på fordonsgas. Men vi ser helst att produkten stannar i närregionen, med tanke på hållbarhetsaspekten. Samtidigt är det livsviktigt att vi får avsättning och ett konstant inkomstflöde vid uppstart. Växthuset I fas 2 av vårt projekt har vi planerat bygget av ett växthus. Från vår uppgraderings-anläggning ska vi leda den koldioxid som skiljs av i uppgraderingsprocessen. Ungefär 1/3 av den rågas som bildas vid anaerob rötning består av koldioxid. Den kan växterna i ett växthus ta upp och använda som kolkälla i sin tillväxt. Samtidigt skyddar vi atmosfären från ännu ett tillskott av växthusgaser, och vi har tagit ett litet steg till mot det hållbara kretsloppssamhället. Vi har gjort ett leasingavtal med kommunen, som kommer att driva ett projekt för arbetslösa i drivhusodlingen. 42 Ekonomi i Siffror Driftbuget Här är en ungefärlig driftsbudget för det första verksamhetsåret: TOTAL DRIFTSBUDGET 54 000 000kr Driftsbudget El Vatten Kemikalier IT Administration Transporter Fjärrvärme Material Underhållskostnader Serviceavtal Entreprenörer Reservdelar Personalkostn Löner Sociala kostnader Ersättningar, beredskap Skyddsutrustning Utbildning SUMMA 25 % 0,80 % 3,60 % 3% 3% 17 % 5% 22 % 13 500 000 432 000 1 944 000 1 620 000 1 620 000 9 180 000 2 700 000 11 880 000 5% 5% 2% 2 700 000 2 700 000 1 080 000 4,20 % 1,40 % 1% 0,40 % 1,60 % 100 % 2 268 000 756 000 540 000 216 000 864 000 54 000 000 Ekonomiska förutsättningar Grundinvestering år 0 G Årliga intäkter 6 miljoner Nm3 *10,30= 61 800 000 Kr Årliga utgifter (driftbudget) Årligt inbetalningsöverskott Livslängd Restvärde år 20 Kalkylränta Kapitalvärde a n R r K 110 000 000 kr 61 800 000 kr 54 000 000 kr. 7 800 000 kr. 30 år 25 000 000 6% 43 Investeringskalkyler: Nuvärdeskalkyl K = -110 000’ + 7 800’ x (1,06^30)-1 + 25 000’ x 1 ≈ 718 436 0,06 x 1,06^30 1,06^30 Alltså, eftersom K är positivt, borde investeringen ge lite bättre avkastning än de vinstkrav som ställts. Pay-offkalkyl G/a = 110 000 000 = 1100 / 78 ≈ 14,1. Alltså kortare än investeringens livslängd. 7 800 000 14,1 = (1,06^30)-1 ≈ 13,765. 0,06 x 1,06^30 13,765 är det värde som står där n = 30 och r = 6 % skär varandra. Alltså har man fått tillbaks sin investering (nått ”break even”) långt innan slutet på projektets livslängd. 44 Projektering Vid det här laget hade vi anlitat en konsult för att få hjälp med fler av bitarna i processen. En projektorganisation togs fram där det tydligt definierades ansvar och befogenheter. Även projektets omfattning på prestanda, tidplan och ekonomi togs fram. Tillsammans med konsulten tittade vi på detaljplanen för området vi ville bygga på och diskuterade olika lösningar innan en slutlig planritning togs fram. Tillståndsansökan Vår konsult hjälpte oss med det gedigna arbetet kring tillståndsansökan, då det är stora regelverk och många handlingar att ta fram kring att uppföra en biogasanläggning. Nedan visas vad som behöver Länsstyrelsens godkännande: Tillstånd enligt LBE Bygglov enligt PBL Tillstånd enligt ML Tillstånd enligt Sevesolagen Riskutredning enligt LBE, AML och MB Då tillståndsansökan godkändes kungjordes det i Dalarnas Tidningar och Dala Demokraten och Falu Kuriren. Samråd Då verksamheten anses medföra en betydande miljöpåverkan innebar detta att vi hade samrådsmöte med Länsstyrelsen, tillsynsmyndighet, kommunen och andra berörda organisationer och allmänhet. Under detta möte informerades alla berörda om den tänkta verksamheten, lokaliseringen, omfattningen och utformningen samt om den förutsedda miljöpåverkan som skulle komma att bli. Vi som verksamhetsutövare fick inhämta information och synpunkter från deltagarna om den planerade verksamheten. Nedan visas de samråd som har genomförts: Informationsmöte med närboende Samrådsmöte med Länsstyrelsen i Dalarnas län och Borlänge kommun Samrådsmöte med allmänheten, organisationer och statliga myndigheter 45 Upphandling Som entreprenadform valde vi generalentreprenad, då vi redan hade en klar bild av vad vi vill göra och tagit hjälp av vår konsult med alla bygghandlingar. Då vi är ett privat bolag behövdes ingen hänsyn tas till LOU. Vi gjorde ett förfrågningsunderlag som vi annonserade i dagstidningar och elektroniska databaser som OPIC och Allego. Utformningen på förfrågningsunderlaget bestod av: Entreprenadformen Krav på entreprenören Tekniska specifikationer Utvärderingsgrunder Kommersiella villkor Administrativa bestämmelser Social hänsyn och miljöhänsyn De anbud som kom in sorterades efter utvärderingsgrunderna angivna i förfrågningsunderlaget. Entreprenören som valdes matchade våra ställda krav och kontrakt skrevs. Kontraktet som skrevs innehöll: Entreprenadens omfattning Tidsplan med start- och slutdatum Kontraktssumma Vite vid försening Ersättning vit ÄTA-arbeten Hänvisning till bilagor t.ex. ritningar Byggnationen Byggprojektet startade Uppförandet av biogasanläggningen skedde enligt Boverkets byggregler. Vi såg till att anläggningen byggdes enligt PBL, att anläggningen uppfyllde bestämmelserna i lagen om tekniska egenskaper för byggnadsverk. Byggherren utsåg en kvalitetsansvarig som kontrollerade att det byggdes enligt de tillstånd som fanns, och ansvarig gasföreståndare på BioGab utsågs Patrik Ullerud, då vi genom vår gedigna utbildning erhöll en gasföreståndarekurs. Under byggets gång var någon av oss med på byggmötena som hölls en gång i veckan, för att kunna följa upp och dokumentera byggprocessen och vara med att lösa ev. problem som uppkom under byggperioden. 46 När biogasanläggningen stod färdig skulle slutbesiktning utföras, där man följer upp att byggnationen uppförd enligt kontraktet och garantitid börjar gälla. Installationsbesiktning av trycksatta gasledningar, gasapparater och övrig teknisk utrustning gjordes av ackrediterade företag. Elbesiktning utfördes av behörig elinstallatör och kontroll av rötkammare, växthus osv utfördes av Jordbruksverket. Innan anläggningen kunde tas i drift skulle ett slutsamråd av biogasanläggningen ske, vilket gjordes av den kommunala byggnadsnämnden. Anläggningen blev godkänd utan förevändningar och ett slutbevis erhölls. Kontroll innan driftsättning Innan driftstarten av biogasanläggningen skapades rutiner och dokumentation för att säkerställa att verksamheten bedrivs enligt gällande regelverk, t.ex. egenkontroll enligt miljöbalken. Genom att göra stickprovsmässiga insatser kontrolleras företagets egna fastställda rutiner och kontrollprogram, och vi är väl förberedda när tillsynsmyndigheten kommer och inspekterar. TIDSPLAN AKTIVITETER TID Förstudie/behovsanalys Affärsplan/ finansieringsansökan Förprojektering Besked om stöd Tillståndsansökan inkl. MKB Projektering Tillstånd godkänt Samrådsmöte Upphandlingsperiod Tilldelningsbeslut Kontrakt Byggstart Intrimning klar Provdrift klar Slutkontroll Driftsättning mars 2009 jun 2009 aug 2009 sep 2009 sep 2009 okt 2009 jun 2010 jun-jul 2010 aug-okt 2010 jan-2011 jan-2011 apr 2011 apr 2012 jun 2012 jun 2012 jun 2012 47 SLUTSATS Det blir tydligt när man studerar det här ämnesområdet, att det är frågan om bestämmelser, lagar och vedertagna seder som vuxit fram ur en praktisk verklighet, snarare än att vara produkter av en akademisk miljö. Många begrepp som är vanliga i bygg- och entreprenadvärlden har en allmän klang, och begreppen kan tyckas snarlika för den nyinvigde. En del uttryck, som Byggherre och Bygghandlingar, klingar beskedligt och kanske lite intetsägande, men har getts en specifik innebörd, som man behöver känna till. Vissa dokument och webbtjänster är förbehållna betalande kunder, och det kan ibland försvåra för den studerande som inte tycker sig kunna betala för att ha tillgång till dem, enbart för studiernas skull. Vi tycker ändå att vi har lyckats närma oss uppgiften på ett för oss givande sätt. Vår utbildning har en bredd och ett djup man inte kan ana sig till av dess överskrift, ”Biogastekniker”. Med detta projekt, har utbildningen breddats och fördjupats ytterligare, och vi elever är väl betjänta av att lära känna byggprocessens och upphandlingens olika beståndsdelar. 48
